Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur ser en dag på Musikmakarna ut? Nästan inga fasta lektioner och en hel del pingis – men också uppdrag direkt från branschen och massor av studiotid. Och trots att de jobbar tätt ihop har alla ändå sitt egna sound, berättar eleverna Amadeus och Vendela.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som 18-åring hade Broder John varken kontakter eller pengar nog för att ta sig in på Scharinska Villan när Cleo spelade. I stället satt han i bilen utanför och tänkte: ”En dag är det där jag.” Hör honom berätta hur den mytomspunna platsen i Umeå blev avgörande för hans karriär – och gav honom och många andra erfarenheter, scennärvaro och chans att göra sin grej.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Musikmakarna är en plantskola för hitmakare – men hur undviker man att allt som kommer därifrån låter likadant? P3:s musikexpert Tina Mehrafzoon och alumnen Kerstin Ljungström gästar Magasinet och pratar om utmaningar och fallgropar. Hör även Kerstin berätta hur en rehabläkare i Bollnäs blev länken till drömpraktiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Scharinska Villan i Umeå var, fram till att den såldes i mitten av 2010-talet, ett hjärta i stadens alternativa musikliv – ofta förknippat med hardcore och hiphop. P3:s musikexpert Tina Mehrafzoon tror att nyckeln till det typiska Umeåsoundet handlar om stark gemenskap, snarare än om en specifik musikalisk signatur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett litet klassrum vid Bottenhavet i Örnsköldsvik känns kanske inte som första stoppet på vägen till Billboard – men det är exakt det Musikmakarna har blivit. Tina Mehrafzoon berättar hur platsen blivit hjärtat i det moderna svenska popexportundret och fostrat artister från Thomas Stenström och Kerstin Ljungström till Olga Myko och Killen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Scharinska villan i Umeå har under 2000-talet visat hur en stad långt från Stockholm kan rita sin egen musikkarta, där det lokala arvet är ständigt närvarande samtidigt som nya akter slår sig fram. Kulturnytts Joakim Silverdal och Marc Strömberg, konstnär och medlem i kollektivet Random Bastards, gästar Magasinet för ett samtal om Norrlandspatriotism i musiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Scharinska villan blev Random Bastards mer än bara musik – en hel kultur med beats, energi och egna regler. Artister som Deportees, Tove Styrke, Cleo och Fricky intog villans scen tidigt i sina karriärer. Följ med P3:s musikreporter Tina Mehrafzoon in och hör henne berätta om Scharinska-soundet och Umeås musikscen av idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För över hundra år sedan öppnade den första svartklubben i Sverige och på 90-talet genomlever de sin storhetstid. Hör Calle Dernulf berätta om dess uppkomst, musiken och hur svartklubbskulturen ser ut idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oavsett genre verkar alla Umeås lokala musiker ha en relation till Scharinska villan. Här gick Random Bastards från bara musik till en hel kultur. Namn som Deportees, Tove Styrke och Cleo intog dess scen tidigt i sina karriärer och här gjorde Refused sin bejublade återkomst 2012. Hör musikreporter Tina Mehrafzoon på plats i Umeå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med musikreporter Jonas David på en promenad längs Norra Grängesbergsgatan förbi musikstudior, konsertlokaler och biltvättar. Hör honom berätta om några av de akter som huserat på gatan, den årliga gatufesten NGBG och vad platsens betydelse för Malmös musikscen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från svarta rubriker till landets första kulturljudzon. Under 2000-talet har Norra Grängesbergsgatan varit ett nav för den underjordiska musiken i södra Sverige. Pentti Igor Lindén, DJ och nattlivsstrateg i Malmö, berättar om platsens betydelse för stadens musikscen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Yung Lean fick sitt genombrott med musikvideon till ”Ginseng Strip 2002” blev det ett bevis på internet som den primära källan för ny alternativ musik. Hör Navid Bavey berätta om hur den digitala utvecklingen influerade artisterna och skapade ett öppet och otyglat musiklandskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bland musikstudios, replokaler, rockklubbar och biltvättar har Sveriges första kulturljudzon vuxit fram. Norra Grängesbergsgatan i Malmö har under 2000-talet varit ett nav för södra Sveriges underjordiska musikscen och idag lockas tusentals till klubben Plan B och gatufestivalen NGBG. Reporter Jonas David befinner sig på gatan för att berätta om platsens betydelse för Musiksverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Yung Lean hämtade inspiration från amerikanska artister som Lil B och Chief Keef när han skapade sitt sound, som kännetecknas av ett monotont flow, drömsk känsla och lös låtstruktur. Men går det att höra hans av i musiksverige i dag? Inte helt tydligt, menar musikredaktör Morgan Storesund Skarin: det handlar mer om att våga vara unik och sticka ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Musikvideoentusiastien Assaad Daoudi och musikvideoregissören Natan Gullström gästar Magasinet och pratar om musikvideons kraft och varför den spelar roll i dag. Vem riktar man sig till, och hur får man en video att slå? Det handlar om vad du har att berätta, menar Natan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2013 satt en 16-årig Yung Lean på den här trappan, ett stenkast från Slussen på Södermalm, och rappade abstrakt över drömska beats i en hemmagjord, psykedelisk musikvideo till ”Ginseng Strip 2002”. Musikredaktör Morgan Storesund Skarin berättar hur klippet blev starten för en av 2000-talets största svenska musikframgångar – och en subkultur som växte världen över.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför fungerar vatten så bra som metafor i låttexter? Det renar oss och är i ständig rörelse – och det är en del av förklaringen, menar Tina Mehrafzoon, på plats vid Fyrisån i Uppsala. Tillsammans med Juan spekulerar hon i hur en låt om platsen hade kunnat låta om den skrevs precis i dag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tuva och Moa från rockbandet Svart Ridå tar oss in i skrivprocessen och pratar om när allt bara rinner ur en – och när varje rad känns som en kamp. De berättar också om hur svensk musik blivit en symbol för deras starka vänskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När en artist sjunger på sitt hemspråk blir det ofta mer direkt, nära och känslosamt, samtidigt som bandet mellan artist och fan kan stärkas – men det kan också ge ekonomiska fördelar för både upphovsperson och management, menar P3:s musikexpert Tina Mehrafzoon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenskspråkiga popen och hiphopen fick ett enormt genomslag under 2000-talet, och en betydande del av den framgångssagan kan spåras till miljöerna kring Fyrisån. Tina Mehrafzoon berättar om hur Veronica Maggios dagboksliknande ”17 år” och Labyrints hemstadsanthem ”Välkommen hem” blev symboler för att det går att göra karriär på svenska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Folkmusik, country och amerikana – uppblandat med ljudet av den svenska skogen. Med vemod, gitarrer och varför inte en banjo beskriver musikreporter Natasha Azarmi genren ”swedicana”, som vi hör genom artister som First Aid Kit, The Tallest Man on Earth och Amanda Bergman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Covern tog under 2000-talet en stark plats i det svenska musiklandskapet, mycket tack vare MySpace-eran och tv-program som ”Så mycket bättre”. Hör musikredaktör Mari Hesthammer förklara hur det plötsligt blev möjligt för oetablerade musiker att runda branschens gatekeepers, skivbolag och radiostationer och i stället nå ut direkt till sin publik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur lät den svenska indieboomen under tidigt 2010-tal? Musikreporter Natasha Azarmi tar oss genom folkig country med tydliga USA-influenser som fick stort internationellt genomslag. Och modeskribenten Siri von Bothmer berättar varför stilen – från lusekoftor till snedlugg – delvis är tillbaka i dag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är extremt viktigt att ha en plats där man får leka, experimentera och testa utan press, det menar Yukimi, som också berättar om sin oro för att musik bara ska bli en industri som producerar artister som aldrig fått chans att växa på de mindre scenerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kalle Berg minns en kväll på Jazzhuset 2013 då Håkan Hellström dök upp som hemlig gäst under en stödgala. För Hanna och Christopher berättar Kalle hur han själv blev tillsagd att han sjöng för högt och förstörde upplevelsen för alla runt omkring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2008 gick First Aid Kit ut i Majroskogen i södra Stockholm och spelar in en hyllningscover till Fleet Foxes. Hör musikredaktör Mari Hesthammer berätta om klippet som spreds över hela världen och samtidigt kickade igång en ny coverkultur i Musiksverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med en gammal digitalkamera satte sig First Aid Kit i Majroskogen för att spela in en cover av Fleet Foxes låt ”Tiger Mountain Peasant Song”. Hör Johanna Söderberg berätta om sina minnen av inspelningen och vad den kom att betyda för First Aid Kits karriär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom akter som Håkan Hellström, Broder Daniel, The Soundtrack of Our Lives och många fler spred sig Göteborgssoundet över landet på 00- och 10-talet. Natasha Azarmi och Parham gästar Magasinet i P3 för att reda ut hur det egentligen lät och huruvida indiemusiken egentligen är det enda Göteborgssoundet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Basshunter släppte ”Boten Anna” blev den en symbol för hur morgondagens största hits kunde skapas med blott en dator hemma på kammaren. Albin Myers gästade P3 med Navid för ett samtal om hur han upplevde utvecklingen och vilka möjligheter förändringen medförde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 2000-talet sveper den Göteborgska indievågen över landet. Jazzhuset utgjorde en självklar del av att forma det som ofta kallas Göteborgssoundet och att få spela där blev ett kvitto på att man var på god väg i karriären. Hör reporter Natasha Azarmi på plats i Göteborg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör P3:s musikredaktör Morgan Storesund Skarin berätta om ”Boten Anna” och fjortisdunkens inflytande på den svenska och internationella popmusiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av årtiondets största hits ”Boten Anna” visade vilket genomslag musik kunde få när den spreds digitalt. Anna Rosenström, musikjournalist, och Misan Wadström, vice president på EMI Nordic, gästar Magasinet i P3 för att reda ut hur musikindustrin förändrades av den nya fildelningskulturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan starten för 30 år sedan har Tensta Gospel Choir gjort ett stort avtryck i svensk pop, soul och rnb, och varit en plats där många svenska artister tagit sina första steg. Hör körens dirigent och konstnärliga ledare Cedwin Sandanam gästa P3 med Navid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en friggebod strax utanför Halmstad skapade Basshunter ”Boten Anna”. En låt som blev startskottet för en ny musikvåg av fildelning, där låtar skapade hemma på kammaren kunde spridas över hela världen. Hör reporter Samir Yosufi på plats i friggeboden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det moderna svenska hiphop- och R&B-undret fick sitt stora genombrott i mitten av 2010-talet. Petter Hallén berättar hur det började, tar oss längs en tidslinje och visar hur ungdomar i västra Stockholm tog makten i egna händer – och skapade ett sound som bär förortens berättelser ut i hela landet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Calle Dernulf tar oss tillbaka till 60-talet, där svensk festivalhistoria tar sin början, och följer utvecklingen hela vägen fram till i dag. Hur har festivalklimatet förändrats under de senaste 65 åren?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Via den blå tunnelbanelinjen går det att följa hur den moderna vågen av svensk hiphop växer fram. Petter Hallén berättar, direkt från trappan vid Tenstaplan där musikvideon till ”163 För Evigt” spetats in, varför platsen varit viktig för ungdomar långt innan någon haft budget eller skivkontrakt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stefan Ekengren bjuder Christopher och Hanna på festivalrätternas festivalrätt: langos! Hör varför det är en favorit som står sig år efter år – men också hyllningen till festivalmatens klassiker burkravioli.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Framtidens festivaler ska inte bara handla om musik, utan också bära ett budskap bortom scenen. Det önskar Peace & Loves f.d. festivalgeneral Daniel Olsson när han målar upp sin drömfestival. Musikreporter Jonas David träffar honom på ett torg i Borlänge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dog den breda tältfestivalenkulturen med Peace & Love – eller är den på väg tillbaka i ny form? Festivalarrangörerna Johanna Beckman och Viktor Hermansen berättar vad som krävs för att få en festival att funka i dag och hur man bygger något som håller när spelplanen ritas om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Först ut i 10 musikplatser är Peace & Love-fältet i Borlänge. Jonas David är på plats och berättar om hur festivalen en gång var Sveriges mittpunkt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P3 listar med hjälp av vår musikkunniga redaktionella personal 10 platser i landet som har varit betydande för hur musiksverige låter idag. Samtidigt berättar vi de mest spännande, oväntade och roliga historierna om musiken vi älskar som kan spåras till dessa platser.

Vi avslöjar listan, utan inbördes ordning, varje dag under två veckors tid med start den 13 april.

Vad kommer listan bestå av?
Listan består av tio platser, utan inbördes ordning, som har gjort ett stort avtryck på svensk musikhistoria på den här sidan av millennieskiftet. Platserna har alla haft en betydande roll i hur musiken vi hör idag låter och hur den påverkat vårt samhälle.

Vad menar ni med ”plats”?
En konkret geografisk plats i Sverige som på något sätt har påverkat hur populärmusik har skapats, spridits eller upplevts sedan år 2000. Det kan vara allt från en scen eller studio till en lokal eller miljö där ett sound, en rörelse eller viktiga samarbeten tog form. Varje plats representerar en större berättelse om tidsperioden.

Varför utgår ni från just år 2000?
Det finns många platser som haft en stor påverkat på Musiksverige också innan år 2000, men vi anser att det är historier som redan har berättats under en lång tid. Vi vill spegla modern svensk musikhistoria och hur Musiksverige förändrats under de senaste 25 åren – en period där både musikscener, teknik och lyssnande har skiftat snabbt. Årtalet är ett sätt att avgränsa projektet, inte att säga att allt viktigt hände efter 2000.