<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:sr="http://www.sverigesradio.se/podrss" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" version="2.0">
  <channel>
    <itunes:new-feed-url>https://public-api.sr.se/rss/konflikt</itunes:new-feed-url>
    <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a2816eec-6b0b-44d2-b11b-07baf2ccbd6c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
    <itunes:explicit>false</itunes:explicit>
    <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
    <itunes:category text="Society &amp;amp; Culture" />
    <title>Konflikt</title>
    <link>https://www.sverigesradio.se/konflikt</link>
    <description><![CDATA[Konflikt är Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin. Vi knyter ihop världspolitik och svensk vardag. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz]]></description>
    <language>sv</language>
    <copyright>Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.</copyright>
    <media:restriction type="country" relationship="allow">se</media:restriction>
    <item>
      <title>Inifrån det nya ryska krigsmotståndet</title>
      <description><![CDATA[<p>En ny ung generation oppositionella i Ryssland förvånar experterna när de utmanar staten trots stora personliga risker.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Ivan Nechepurenko</strong>, New Yorks Times reporter i Moskva, <strong>Maxim Reznik</strong>, rysk oppositionspolitiker i exil, <strong>Alexander Novikov</strong>, 21-årik kandidat till Dumavalet, <strong>Andrei Kolesnikov</strong>, rysk författare och analytiker och ”<strong>Aleksej”</strong>, ”<strong>Anastasija”</strong> och ”<strong>Mikhail”, </strong>unga ryska krigsmotståndare mfl</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reporter: Johanna Melén</strong></p><p><strong>Tekniker: Victor Bortas Rydberg</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/inifran-det-nya-ryska-krigsmotstandet</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2870148</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Sep 2026 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1888dfe8-b9de-43ee-ae29-bfe1de896d62.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3319</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/09/konflikt_inifran_det_nya_ryska_krigsmot_20260911_1656202235.mp3" length="53135359" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ukrainas nya drönarkrig mot nätjätten Wildberries</title>
      <description><![CDATA[<p>Sommaren 2026 inleder Ukraina en kampanj av attacker mot ett ryskt e-handelsbolag som bland annat säljer kläder och husgeråd. Varför?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På ort efter ort från Uralbergen till St Petersburg brinner nätjätten Wildberries varulager i Ryssland. Drönare från Ukraina har svept in i tusental och släppt sina sprängladdningar.</p><p>Ukrainas nya strategi riktas mot företag som stöttar den ryska krigsekonomin men slår också hål på vanliga ryssars bekvämlighetsbubbla.</p><p>Experter varnar för att kriget nu gått in i en ny fas som kräver fler civila offer - på båda sidor.</p><p><strong>Medverkande: Trygve Ulriksen Skogseth</strong>, utrikesreporter på Ekot, <strong>Fredrik Wadström</strong>, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, <strong>Mark Galeotti</strong>, brittisk historiker, och författare till flera böcker om Ryssland,<strong> Fabrice Pothier </strong>tidigare stoppanalytiker på Nato och är numera VD på konsultfirman Rasmussen Global, <strong>Orysia Ludsevitj</strong>, biträdande chef för Rysslands- och Eurasiaprogrammet samt chef för Ukrainaforumet<strong> </strong>vid den brittiska tankesmedjan Chatham House,</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Rasmus Håkans</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ukrainas-dronarkrig-mot-ryska-natjatten-wildberries</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2869951</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Sep 2026 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1888dfe8-b9de-43ee-ae29-bfe1de896d62.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3222</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/09/konflikt_konflikt_20260904_1512215688.mp3" length="51590361" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den tysta döden – så kan vi tackla den dödliga värmen</title>
      <description><![CDATA[<p>Alarmerande överdödlighet kopplas nu till sommarens värmeböljor. Kommer vi återigen glömma när hösten kommer – eller blir offren en väckarklocka?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Eric Klinenberg</strong>, amerikansk sociolog och professor i samhällsvetenskap vid New York University,<strong> Lasse Skafte Vestergaard</strong>, vid danska Statens Serum Institut och del av European Mortality Monotoring Network (Euromomo), <strong>boende i Parisförorten Saint Denis</strong>, <strong>Laila Thorstensson</strong>, boende på äldreboendet Kolonigatan 18, <strong>Merja Willman</strong>, miljö- och klimatstrateg på Norrköpings kommun, <strong>Karin Lundgren Kovnatzki</strong>, verksam vid SMHI och en av författarna bakom Klimatanpassningsrådets Nationella klimat- och sårbarhetsanalys</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Tekniker: Rasmus Håkans</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/den-tysta-doden-sa-kan-vi-tackla-den-dodliga-varmen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2860716</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Aug 2026 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/838e4940-2fe2-48c5-98ae-041f9228f374.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3303</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/08/konflikt_konflikt_20260828_1644259264.mp3" length="52890292" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Irankrigets vinnare och förlorare</title>
      <description><![CDATA[<p>Sveriges Radios korrespondenter ger sin bild av hur kriget förändrat geopolitiken i världen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Specialavsnitt från scenen i Klarabiografen i Kulturhuset i Stockholm. Med USA-korrespondent <strong>Ginna Lindberg</strong>, Kina-korrespondent <strong>Moa Kärnstrand, Samar Hadrous</strong>, Mellanöstern samt Sydasienkorrespondent <strong>Naila Saleem, Andreas Liljeheden, </strong>som bevakar EU och Nato<strong> </strong>och<strong> Cecilia Blomberg, </strong>Sydeuropakorrespondent. </p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Brady Juvier</strong> och <strong>Sandra Petersson</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/irankrigets-vinnare-och-forlorare</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2860536</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Aug 2026 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c7547d1d-c395-4fe2-80fe-7bda34da3d3b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/08/konflikt_konflikt_20260821_1544342031.mp3" length="53667033" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sveriges roll i en ny kärnvapenera</title>
      <description><![CDATA[<p>Sverige är idag en del av Natos och Frankrikes strategi för kärnvapenavskräckning. Vad innebär det för oss... egentligen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Europa visar upp sina kärnvapenförmågor som ett svar på ryska hot och USA:s ökade ointresse. Konflikts reportrar ger sig ut på en resa till Västeuropas två kärnvapennationer Frankrike och Storbritannien. Vi rör oss bland toppolitiker i Paris medan kärnvapenkapabla Rafale-stridsflybland dundrar över staden. Och tar oss längst in i en skotsk fjord där Storbritanniens kärnvapenflotta finns. </p><p><strong>Medverkande: Catherine Vautrin</strong>, Frankrikes försvarsminister,<strong> Pål Jonsson</strong>, Sveriges försvarsminister, överste <strong>Edward Hallenborg</strong> som fram till nyligen jobbat med kärnvapenavskräckning på Försvarshögkvarterets strategienhet, <strong>Julie Decarpentrie</strong>, forskare med kärnvapenfokus vid Försvarshögskolan, <strong>Darya Dolzikova</strong>, analytiker och kärnvapenexpert vid institutet RUSI i Storbritannien, <strong>David Kelley</strong>, pensionerad IT-ingenjör i Glasgow, <strong>Isabel Lindsey</strong>,<strong> </strong>82-årig brittisk tidigare politiker för Scottish National Party och anti-kärnvapenaktivist, <strong>Cara McKee</strong>, skotsk miljöpartistisk politiker, <strong>Paul McLennan</strong>, skotsk tidigare minister för nationalistpartiet SNP som samordnar de skotska partierna i kampen mot kärnvapen på skotsk mark mfl</p><p><strong>Avsnittet görs av: Anja Sahlberg och Ulrika Bergqvist</strong><br>anja.sahlberg@sr.se <br>ulrika.bergqvist@sr.se</p><p><strong>Tekniker: Calle Hedlund</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/europas-och-sveriges-roll-i-en-ny-karnvapenera</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2852539</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Aug 2026 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6c1bde60-b136-4908-b449-e4e37294302b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/08/konflikt_sveriges_roll_i_en_ny_karnvape_20260814_1702098468.mp3" length="53768583" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Poddtips: ny tid för Konflikts podd</title>
      <description><![CDATA[<p>Från och med nu släpps Konflikts podd klockan 06:00 på lördagar i Sveriges Radios app. Det går också bra att lyssna klockan 10:00 i P1.</p> <p>Följ gärna Konflikt i Sveriges Radios app och slå på pushnotiser så missar du inga avsnitt.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/poddtips-ny-sandningstid-for-konflikt</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2857266</guid>
      <pubDate>Fri, 14 Aug 2026 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1888dfe8-b9de-43ee-ae29-bfe1de896d62.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>62</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/08/konflikt_poddtips_ny_tid_for_konflikts_20260814_1604214962.mp3" length="1011448" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Iran – regimen som inte föll</title>
      <description><![CDATA[<p>Ett av Trumpadministrationens uttalade mål med Irankriget var regimskifte – så blev det inte. Hör människor inne i Iran efter avtalet om vapenvila.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Programledare: </strong>Fanny Hedenmo<br>fanny.hedenmo@sr.se</p><p><strong>Reportrar: </strong>Babak Parham, Anja Sahlberg, Ulrika Bergqvist och Kajsa Boglind</p><p><strong>Tekniker:</strong> Victor Bortas Rydberg</p><p><strong>Producent:</strong> Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/iran-regimen-som-inte-foll</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2827137</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Jun 2026 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a4b9c777-1e77-47f5-8f1d-ceb87edeb97d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3323</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/06/konflikt_iran__regimen_som_inte_foll_20260626_1021403989.mp3" length="53204124" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Personminornas återkomst (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>De förbjöds för att civila blev offer för dom. Nu är personminorna tillbaka och Sverige pressas att omvärdera vårt vägval.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ottawa-konventionen som förbjuder personminor kom till efter en världsomfattande kampanj. En majoritet av de som skadas och dödas är och var civila och 160 länder har skrivit under konventionen, däribland Sverige som var bland de första att signera. Men ifjol valde några av Sveriges närmaste allierade, Finland, Baltikum och Polen, att lämna konventionen. De vill åter igen använda personminor i sitt försvar. Vad betyder det här för Sverige?</p><p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Henrique Garbino</strong>, Försvarshögskolan, <strong>Mika Aaltola</strong>, EU-parlamentariker för finländska Samlingspartiet, <strong>Christoffer Lundström</strong>, tidigare FN-soldat och minröjare i Libanon, <strong>Jody Williams</strong>, aktivist som fick Nobels Fredspris för sin kamp för att förbjuda personminor, <strong>Pål Jonson</strong>, försvarsminister, moderaterna, <strong>Martin Hårdstedt</strong>, professor i historia vid Umeå universitet och militärbloggare, bosatt i Finland.</p><p><strong>Reporter: </strong>Östersjökorrespondent <strong>Felicia Hassan</strong></p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Rasmus Håkans</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/varfor-ar-de-farliga-personminorna-tillbaka-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2827135</guid>
      <pubDate>Fri, 19 Jun 2026 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e84eff35-7a9f-4f7e-bf8a-a215414c736b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/06/konflikt_personminornas_aterkomstrepr_20260803_0807442446.mp3" length="53763801" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>AI till alla – men till vilket pris?</title>
      <description><![CDATA[<p>Europa vill satsa på egna datahallar för att säkra framtidens AI. Samtidigt hemlighålls hur mycket det kostar i form av vatten och el.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Pierre Welande</strong>r, platschef EcoDataCenter Falun, <strong>Alex de Vries-Gao,</strong> forskare Vrije-universitetet i Nederländerna, <strong>José Miguel</strong>, lantbrukare i Aragonien, <strong>Alonso Llorente</strong>, lärare i Aragonien, <strong>Christina</strong>, aktivist från platformen “<em>No es Sequía, es Saqueo</em>”, <strong>Eva Valle</strong>, minister för Partido Popular i regionstyret i Aragonien, <strong>Ella Joyner</strong>, journalist Investigate Europe i Belgien, <strong>John Wernvik</strong>, kommunikations- och hållbarhetschef EcoDataCenter, <strong>Erik Slottner</strong>, civilminister, kd.</p><p><strong>Reportar: Fanny Hedenmo</strong> och <strong>Babak Parham</strong>.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ai-kapplopningens-baksidor</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2819119</guid>
      <pubDate>Fri, 12 Jun 2026 15:55:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/bd45e103-0bb2-40a3-87e4-0317befe5bd6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/06/konflikt_ai_till_alla__men_till_vilket_20260616_1001402078.mp3" length="52683405" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Naturen slår tillbaka – så blev en lagun en juridisk person</title>
      <description><![CDATA[<p>Frustration över att viktiga ekosystem kollapsar har lett till en växande rörelse för naturens rättigheter – med juridiken som vapen söker dom upprättelse.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kan träd ha egna juridiska rättigheter? En sjö? En flod? En lagun?<br>Med juridiken som vapen driver aktivister och forskare på för att naturområden ska erkännas som egna juridiska personer, och inte bara egendom som kan ägas och utnyttjas. Konflikt ser närmre på det första ekosystemet i Europa som fått egna juridiska rättigheter, ett personnummer och ett bankkonto: saltvattenlagunen Mar Menor i sydöstra Spanien.</p><p><strong>Medverkande: Teresa Vicente</strong>, jurist vid Murciauniversitet, <strong>Francisca Gimenez Casualdero</strong>, biolog vid Alicanteuniversitet, <strong>Isabel Rubio</strong>, pensionerad lärare, bloggare och miljöaktivist, <strong>Grupo G's España</strong>, ledande europeiskt jordbruksföretag i Murciaregionen (skriftligt uttalande), <strong>Visa Kurk</strong>i, vid juridiska fakulteten på Helsingfors universitet, <strong>Jonna Bornemark</strong>, professor i filosofi vid Södertörns högskola mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Samuel Williams</strong></p><p><strong>Tekniker: Victor Bortas Rydberg</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/naturen-slar-tillbaka-sa-blev-en-lagun-en-juridisk-person</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2815806</guid>
      <pubDate>Fri, 05 Jun 2026 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4214cc3c-f9bc-4ee3-aeed-2bdb5030df5f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/06/konflikt_konflikt_20260605_1658222216.mp3" length="53657140" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ungerns uppgörelse med Orbans arv</title>
      <description><![CDATA[<p>Ungern inleder ett nytt kapitel där Orban-eran ska städas bort. Men hur gör man upp med ett auktoritärt styre utan att själv bli likadan?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: </strong>Pensionärsparet <strong>Ferenc och Ferencna Kovacs</strong> i Viktor Orbans hemby i Ungern, tv-tittaren <strong>Mario Szuts</strong>, medieforskaren <strong>Veronika Kövesdi</strong>, <strong>Istvan Bereznei</strong>, online-redaktör på Ungerns Publik Service, journalisten <strong>Samuel Pereira </strong>som var anställd på statliga TVP under Lag och Rättvisas tid vid makten, <strong>Maciej Czajkowski</strong>, programledare och redaktör på Polens motsvarighet till Rapport, <strong>Sandor Lederer</strong> som driver organisationen K-monitor som kartlägger korruptionen i Ungern, juridikforskaren <strong>Beáta Bakó, Daniel Tilles</strong>, redaktör på den polska nyhetssajten Notes from Poland och Polens justitieminister, <strong>Waldemar Żurek</strong>.</p><p><strong>Reporter i Polen:</strong> Östersjökorrespondent <strong>Felicia Hassan</strong>.</p><p><strong>Programledare: Filip Kotsamboikidis</strong><br><em>filip.kotsamboikidis@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ungerns-uppgorelse-med-orbans-arv</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2815645</guid>
      <pubDate>Fri, 29 May 2026 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2d573fc7-732e-466c-b78c-0ffe7c45aad4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/05/konflikt_konflikt_20260529_1525410128.mp3" length="53555289" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De iranska rojalisternas otyglade kamp</title>
      <description><![CDATA[<p>Samtidigt som den iranska ex-kronprinsen Reza Pahlavi pratar om demokrati i Sveriges riksdag – hur agerar hans anhängare?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Reza Pahlavi</strong>, ex-kronprins som nu vill leda Iran in i en ny demokratisk era om regimen faller, <strong>Kevan Gafaïti</strong>, akademiker vid lärosätet Science Po i Paris, <strong>Mona Jafarian</strong>, aktivist och grundare av Femme Azadi, <strong>Samira Mohyeddin</strong>, journalist och tidigare producent på kanadensiska CBC, <strong>Ramin Parham</strong>, tidigare rådgivare och talskrivare till Reza Pahlavi, <strong>Tinoush Nazmjou</strong>, förläggare som driver bokhandeln Naakojaa i Paris, <strong>Arin Karapet</strong>, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna mfl</p><p><strong>Programledare: </strong>Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Reporter: </strong>Babak Parham</p><p><strong>Tekniker: </strong>Victor Bortas Rydberg och Sandra Pettersson</p><p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>RÄTTELSE:</strong> <em>I en tidigare version av det här avsnittet sa vi felaktigt att Reza Pahlavi besökte Israel 2003. Rätt årtal ska vara 2023. Det felaktiga årtalet är bortklippt och rättelse gjordes den 26/5 2026 kl.13.15.</em></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/hoten-hatet-och-mordmisstankarna-i-den-iranska-exilen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2808529</guid>
      <pubDate>Tue, 26 May 2026 11:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ace830c1-a500-43db-adba-1737a385ed83.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/05/konflikt_de_iranska_rojalisternas_otygl_20260526_1321352789.mp3" length="53526278" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så vill EU flytta migranter utanför unionens gränser</title>
      <description><![CDATA[<p>Italien har redan testat det, nu väntas hela EU snart få laglig rätt att flytta migranter till center i Balkan eller Afrika.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Charlie Weimers, </strong>ledamot i Europaparlamentet för Sverigedemokraterna, <strong>Mohammed</strong> som suttit i Italiens deportationscenter i Albanien, <strong>Cecilia Strada,</strong> ledamot i Europaparlamentet för Partito Democratico, <strong>Amanda Gray Meral</strong>, forskare vid tankesmedjan ODI och Belfast university, <strong>Aline Uwimbabazi, </strong>verkställande direktör på Hope Hostel Kigali.</p><p><strong>Reportar: Anna Roxvall </strong>och Afrikakorrespondent <strong>Mona Ismail Jama</strong></p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-vill-eu-skicka-migranter-till-balkan</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2808228</guid>
      <pubDate>Fri, 15 May 2026 14:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ae4ea373-292e-4671-8a70-4a5f2d17f070.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/05/konflikt_sa_vill_eu_flytta_migranter_ut_20260515_1642166725.mp3" length="52607765" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så styr USA över Venezuelas oljepengar</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter USA:s dramatiska och kontroversiella tillfångatagande av president Nicolas Maduro i januari har USA tagit kontroll över landets oljeintäkter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Evanan Romero</strong>, venezuelansk oljekonsult i Texas, <strong>Keta Stephany</strong>, sociolog och utvecklingsekonom i Caracas, <strong>Thomas O’Donell</strong>, oberoende energiexpert baserad i Berlin, <strong>Carrie Filipetti</strong>, chef för tankesmedjan Vandenburg Coalition, tidigare var en av de högst uppsatta när det gällde Venezuela på amerikanska UD under Trumps första mandatperiod, <strong>vanliga Caracasbor</strong></p><p><strong>Programledare: </strong>Kajsa Boglind<br>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reportrar: </strong>Simon Isaksson, USA-korrespondent, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Babak Parham</p><p><strong>Tekniker: </strong>Rasmus Håkand och Calle Hedlund</p><p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-styr-usa-over-venezuelas-oljepengar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2801505</guid>
      <pubDate>Fri, 08 May 2026 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f2922b04-ab3e-4873-9f7f-3178b974935e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3312</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/05/konflikt_sa_styr_usa_over_venezuelas_ol_20260508_1559495402.mp3" length="53027484" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Personminornas återkomst</title>
      <description><![CDATA[<p>De förbjöds för att civila blev offer för dom. Nu är personminorna tillbaka och Sverige pressas att omvärdera vårt vägval.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ottawa-konventionen som förbjuder personminor kom till efter en världsomfattande kampanj. En majoritet av de som skadas och dödas är och var civila och 160 länder har skrivit under konventionen, däribland Sverige som var bland de första att signera. Men ifjol valde några av Sveriges närmaste allierade, Finland, Baltikum och Polen, att lämna konventionen. De vill åter igen använda personminor i sitt försvar. Vad betyder det här för Sverige?</p><p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Henrique Garbino</strong>, Försvarshögskolan, <strong>Mika Aaltola</strong>, EU-parlamentariker för finländska Samlingspartiet, <strong>Christoffer Lundström</strong>, tidigare FN-soldat och minröjare i Libanon, <strong>Jody Williams</strong>, aktivist som fick Nobels Fredspris för sin kamp för att förbjuda personminor, <strong>Pål Jonson</strong>, försvarsminister, moderaterna, <strong>Martin Hårdstedt</strong>, professor i historia vid Umeå universitet och militärbloggare, bosatt i Finland.</p><p><strong>Reporter: </strong>Östersjökorrespondent <strong>Felicia Hassan</strong></p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Rasmus Håkans</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/personminornas-aterkomst-i-en-ny-tid</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2795942</guid>
      <pubDate>Fri, 01 May 2026 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e84eff35-7a9f-4f7e-bf8a-a215414c736b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/05/konflikt_personminornas_aterkomst_20260803_0807030958.mp3" length="53763801" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Energikrisens chockvågor – från iranska gasfält till europeiska plånböcker</title>
      <description><![CDATA[<p>Attackerna mot Irans och Qatars energiproduktion har utlöst en global energikris. Konflikt följer i dess spår från Persiska viken till Asien och Europa.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>USA:s och Israels krig mot Iran har slagit hårt mot världens energiförsörjning. Attacker mot Irans gasfält i Asaluyeh och Qatars LNG-anläggningar i Ras Laffan skapar chockvågor som nu når vanliga människor, från restaurangägare i gamla Delhi till bönder på Sri Lanka och europeiska hushåll. Konflikt kartlägger krisens konsekvenser med reportrar på plats i Qatar, Indien och Europa.</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p><strong>Abdullah Abdulaziz al -Khater</strong>, qatarisk ekonom och affärsman, <strong>Kulasingham Preethapan, </strong>jordbrukare på Sri Lanka, <strong>Dilip Singh</strong>, indisk restaurangägare, <strong>Jigyasa Raina</strong>, indisk textilföretagare, <strong>Chris Rosslowe</strong>, senior analytiker på tankesmedjan Ember, <strong>Anne-Sophie Corbeau</strong>, energianalytiker och forskare vid Columbia University</p><p></p><p><strong>Reporter: Babak Parham, Samar Hadrous, Naila Saleem, Andreas Liljeheden</strong></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><em>anja.sahlberg@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/energikrisen-fran-iranska-gasfalt-till-europeiska-planbocker</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2792981</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Apr 2026 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/730c9466-aefd-43e5-bf37-371c2cb5fc6d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3242</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/04/konflikt_energikrisens_chockvagor__fra_20260425_0930090948.mp3" length="51911001" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kuba mellan invasionshot och sammanbrott</title>
      <description><![CDATA[<p>USA har testat allt från lönnmördare till sanktioner. Inget har fått regimen på fall. Men nu står Kuba plötsligt ensamt mitt i en svår kris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hör exklusiva röster från latinamerika-korrespondent Lotten Collins resa till ett Havanna i mörker. En äldre man får besöka sjukhus efter sjukhus i jakten på vård för sin gamle far. Och restaurangägare låter sina anställda sova i källaren eftersom de inte kan ta sig hem på natten när kollektivtrafiken blivit en lyx ingen har råd med. Allt i en huvudstad där elbristen blivit en del av vardagen sedan USA strypt oljan från Venezuela. Castros regim har överlevt i snart 70 år men överlever den en kris som kommer både inifrån och utifrån.</p><p><strong>Medverkande: Niuris Higueras</strong>, restaurangägare i Havanna, <strong>Fabio Fernandez</strong> historiker i Havanna och expert på kubansk-amerikanska relationer, <strong>Kirk Reagan Menendez, </strong>barn till exilkubaner i Miami i Florida, <strong>Paul Webster Hare</strong>, brittisk diplomat i 30 år, idag vid Boston University, <strong>Håkan Karlsson, </strong>professor i samtidsarkeologi vid Göteborgs universitet som skrivit flera böcker om Kuba.</p><p><strong>Reporter i Kuba: Lotten Collin</strong><br><em>lotten.collin@sr.se</em></p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kuba-mellan-invasionshot-och-sammanbrott</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2789576</guid>
      <pubDate>Fri, 17 Apr 2026 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/844b41af-8fa3-4b8e-93dc-217c4aaf59d9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3359</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/04/konflikt_konflikt_20260417_1617483447.mp3" length="53781081" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bistånd mot utvisningar - spelet bakom hemliga Somaliauppgörelsen</title>
      <description><![CDATA[<p>Sverige hakar på en global trend där bistånd blir ett verktyg för migrationspolitiken. Följ med i kulisserna kring utvisningar till Somalia.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Zakaria Ali Abdullah</strong>, pappa från Somalia bosatt i Göteborg, <strong>Benjamin Dousa</strong>, bistånds- och handelsminister moderaterna, <strong>Johan Forsel</strong>l, tidigare biståndsminister, nuvarande migrationsminister moderaterna, <strong>Anna Knoll</strong>, analytiker vid tankesmedjan ECDPM och expert på frågor som rör bistånd och migration, <strong>Abdinasir Mohammed Abshiir</strong>, tidigare butiksanställd i Trollhättan, nu i förvar i väntan på tvångsutvisning till Somalia, <strong>Mats Hårsmar</strong>, biträdande chef på Expertrådet för biståndsanalys, <strong>Henrik Malm Lindberg</strong> från Delmi, delegationen för migrationsstudier, <strong>Conrad Schetter</strong>, professor vid Bonns universitet och chef för Bonns Internationella Center för Konflikt studier.</p><p><strong>Programledare: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Producent och grävande reporter: Anna Roxvall.</strong><br><em>anna.roxvall@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Rasmus Håkans</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/bistand-mot-utvisningar-spelet-bakom-somalia-uppgorelsen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2786461</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Apr 2026 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e46d2b4b-5cfb-4114-91ca-953ff72f8dd4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/04/konflikt_konflikt_20260410_1657428713.mp3" length="53635929" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ukraina i skuggan av Irankriget</title>
      <description><![CDATA[<p>Lyfta oljesanktioner ger Ryssland mer i krigskassan. Men Ukraina kan något som många är intresserade av nu - skydda sig mot iranska drönare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Konflikts påskspecial återvänder vi till människor och platser vi lärt känna i tidigare avsnitt om Ukraina, och till reportage som Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti gjort för program i Sveriges Radio.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Serhij</strong>, drönaroperatör </p><p><strong>Tetyana Nikolayenko</strong>, granskande journalist som avslöjat flera korruptionsskandaler i Ukraina</p><p><strong>Irina </strong>som berättar hur det är att leva i olika delar av det ockuperade Ukraina</p><p>Reportrar: <strong>Viktor Löfgren</strong>, <strong>Filip Kotsambouikidis</strong>, <strong>Lubna El-Shanti</strong> och<strong> Fredrik Wadström</strong></p><p>Programledare:<strong> Kajsa Boglind</strong></p><p>Tekniker:<strong> Lisa Abrahamsson</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ukraina-i-skuggan-av-irankriget</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2781457</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Apr 2026 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/51094374-f2d2-4aea-ac4d-253e9315a600.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/04/konflikt_ukraina_i_skuggan_av_irankrige_20260401_1343583322.mp3" length="53545112" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>AI-jätten Palantir – kan kristallkulan vändas mot oss själva?</title>
      <description><![CDATA[<p>Palantirs programvara används i USA:s och Israels krig, och i Trumps jakt på papperslösa. Bolagets grundare är mot demokrati. Nu har Palantir dykt upp i Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Anders Fridén</strong>, Palantirs Sverigechef, <strong>Peter Löberg</strong>, riksdagsledamot (S), <strong>Peter Bovet Emanuel</strong>, överstelöjtnant på Försvarshögskolan, <strong>Carla Ibled</strong>, forskare Durham university, <strong>Sebastian Müller</strong>, tysk aktivist mot Palantir</p><p><strong>Programledare: Filip Kotsambouikidis<br></strong>filip.kotsambouikidis@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Katarina Andersson, Babak Parham och Katarina Von Arndt</strong></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ai-jatten-palantir-kan-kristallkulan-vandas-mot-oss-sjalva</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2779119</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Mar 2026 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/80d39ab8-c558-46f3-a811-aa62272d4499.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3370</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/03/konflikt_aijatten_palantir__kan_krist_20260327_1633495967.mp3" length="53960267" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Irankriget inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>Tre veckor in i kriget skakas det iranska toppskiktet i grunden. Konflikt har kontakt med människor inne i Iran och ställer också frågan: hur långt är Trump villig att gå?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Vali Nasr</strong>, professor vid Johns Hopkins University. <strong>Michael Kroenig</strong>, vice ordförande på Atlantic Council, <strong>John Bolton</strong>, tidigare säkerhetsrådgivare åt president Trump, <strong>Asli Aydintasbas</strong>, analytiker vid Brookings institute, <strong>Hejar Berenji</strong>, representant för de iranska kurdiska partiet KDPI i Washington, <strong>Rostam Mirlashari</strong>, folkmusiker från iranska Balochistan mfl</p><p><strong>Reportrar: </strong>Babak Parhan, Lorin Ibrahim och Johanna Sjöqvist Harland</p><p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>Programledare: </strong>Kajsa Boglind<br>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Tekniker: </strong>Sandra Pettersson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/irankriget-inifran</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2775914</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Mar 2026 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0133147a-5250-4ba6-9a5d-5c659a27b01a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3259</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/03/konflikt_irankriget_inifran_20260320_2009093229.mp3" length="52173090" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bebiskrisen som splittar Europa</title>
      <description><![CDATA[<p>Födslotalen dyker i Europa och varför det fortsätter nedåt är en gåta. Vad händer när den europeiska ”bebiskollapsen” blir politik?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I land efter land i Europa dyker siffrorna över antalet nyfödda. Demografer famlar efter förklaringar och medan avsaknaden av säkra svar är ett faktum dras nya politiska konfliktlinjer upp. Hör om hur radikalhögern i Europa vill äga befolkningsfrågan och hur Ungerns Viktor Orbán gått fram med en familjepolitik som andra ytterhögerpartier nu tar efter. Däribland AFD i Tyskland, som genom engångsutbetalningar vill uppmuntra kvinnor att föda fler barn. Inte sällan ställs migration mot inhemskt barnafödande och Spanien går mot strömmen när invandrare ses som en framtidslösning. Även i Sverige har befolkningsfrågan hamnat på den politiska dagordningen. I Västerbottens inland söker Konflikt svar på hur framtiden kan se ut och vad som står på spel för våra samhällen.</p><p><strong>Medverkande: Pieter Vanhuysse</strong>, demograf och ekonom vid Syddansk Universitet. <strong>Vanessa Behrendt</strong>, familjepolitisk talesperson för AFD i Niedersachsen. <strong>Weiard Siebels</strong>, SPD-politiker i Niedersachsen. <strong>Onalia Bueno</strong>, borgmästare i Mogán på Kanarieöarna. <strong>Cecilia Festin Stenlund (L)</strong>, kommunalråd i Malå. <strong>Tove Lestander</strong>, förälder i Sorsele. <strong>Marie Quinonez Gonzalez</strong>, kommunchef i Sorsele. <strong>Pia Sjöberg (S)</strong>, kommunalråd i Sorsele. <strong>Jakob Forssmed (KD)</strong>, socialminister. <strong>Invånare</strong> i Hannover, Tyskland samt i Sorsele, Sverige.</p><p>Reporter i Spanien: <strong>Daniel Ekblad</strong>, frilansjournalist.<br><br>Producent och reporter i Västerbotten: <strong>Therese Rosenvinge</strong><br><em>therese.rosenvinge@sverigesradio.se</em><br><br>Programledare och reporter i Hannover: <strong>Filip Kotsambouikidis</strong><br><em>filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se</em></p><p>Tekniker: <strong>Lisa Abrahamsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/bebiskrisen-som-splittar-europa</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2748966</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Mar 2026 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c12f1410-2947-4760-acd9-de4cb4c57e65.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/03/konflikt_konflikt_20260312_1341099612.mp3" length="53627481" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Irankrigets första vecka – jubel, oro och kaos</title>
      <description><![CDATA[<p>En dramatisk vecka i Mellanöstern går mot sitt slut. Irans befolkning uppmanas ta över styret. Men är det här den chans som många hoppats på?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Rouzbeh Parsi</strong>, Irankännare och adjungerad lektor vid Lunds universitet, <strong>Joel Rayburn</strong>, USA:s tidigare  särskilda sändebud i Syrien, idag verksam vid den konservativa tankesmedjan Hudson Istitute, <strong>Chuck Freilich</strong>, professor som undervisar i statsvetenskap vid Colombia i New York och Tel Aviv universitetet och författare till böcker om israelisk säkerhetspolitik med fokus på Iran, <strong>Aron Lund</strong>, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, <strong>Mona</strong>, exil-iranier, sjuksköterska som bor i Stockholm men har stora delar av sin familj och släkt i Iran.</p><p><strong>Programledare: Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Babak Parham och Johanna Sjöqvist Harland</strong></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson och Viktor Bortas Rydberg</strong></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/irankrigets-forsta-vecka-jubel-oro-och-kaos</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2767831</guid>
      <pubDate>Fri, 06 Mar 2026 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7e93a43c-612e-4e92-b17e-fded0aa3daf8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3337</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/03/konflikt_irankrigets_forsta_vecka__jub_20260306_1737372372.mp3" length="53429545" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Experter: Bluffindustrin större än knarkhandeln</title>
      <description><![CDATA[<p>Internationella bedrägeriföretag med bas i Sydostasien omsätter mer än flera länders BNP. Vilka är offer och förövare, i den här växande industrin?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Johan Lindström</strong>, företagare som driver ett hockeyutbildningsföretag i Stenungsund, <strong>Björn Seth</strong>, polisens nationella bedrägericentrum,<strong> Mech Dara</strong>, frilansjournalist, <br><strong>Winston Casio</strong>, talesperson för The Presidential Anti-Organized Crime Commission (PAOCC), <strong>Jacob Sims</strong>, expert på Harvard universitetets Asiencenter, <strong>Lin</strong>, tjej från centrala Kina som letar efter sin försvunne bror, ”<strong>Herr Guo”</strong>, bonde från centrala Kina som letar efter sin försvunne son, <strong>John Wojcik</strong>, senior analytiker på cybersäkerhetsföretaget Infoblox, <strong>Monika Steffens</strong> från Katrineholm och <strong>Violet Petersson</strong> från Orust, som båda utsatts för varsitt romansbedrägeri, och som efter det har startat en föreningen för att hindra att fler utsätts.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Axel Kronholm</strong>,<strong> Johanna Sjöqvist Harland</strong>,<strong> Moa Kärnstrand</strong></p><p><strong>Tekniker: Rasmus Håkans</strong></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/bluffmakarna-som-tar-over-varlden</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2764437</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Feb 2026 15:57:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e62979a8-720d-40c8-b2e7-1042adea2409.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/02/konflikt_experter_bluffindustrin_storr_20260227_1647591101.mp3" length="53714488" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Skidåkningens sista årtionden</title>
      <description><![CDATA[<p>I Alperna märks klimatförändringarnas effekter tydligt när glaciärerna smälter och snön faller alltmer sällan. Vad har skidturisterna för ansvar?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Valérie Paumier</strong>, grundare av Résiliance Montagne i franska Alperna, <strong>Jacques Millouet</strong>, ordförande för organisationen Nouvelle Montagne som gick till domstol i protest mot nya dammar för konstsnö och fick rätt mot kommunen i La Clusaz, <strong>Harry Zekollari</strong>, glaciärforskare vid Vrije Universiteit i Bryssel, <strong>Jean Luc Boch</strong>, borgmästare i i skidorten<strong> La Plagne Tarentaise</strong> och tung profil inom den franska skid- och turistindustrin, <strong>Luigi Casanova, </strong>skogsvaktare och Italiens ordförande i miljöorganisationen Mountain Wilderness, <strong>Kaitlyn Trudeau</strong>, amerikansk klimatforskare vid organisationen Climate Central, <strong>Daniel Scott</strong>, amerikanskklimatforskare som fått i uppdrag av IOK att analysera möjliga platser för framtida vinter-OS.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Cecilia Blomberg och Babak Parham</strong></p><p><strong>Tekniker: Calle Hedlund</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/skidakningens-sista-artionden</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2760749</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Feb 2026 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/57f79de9-2c88-4761-b2fe-6cd53bba2c51.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/02/konflikt_skidakningenssista_artionden_20260220_1427096597.mp3" length="53729808" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins plan för ockuperade Ukraina</title>
      <description><![CDATA[<p>Med Trumps fredsavtal ser det ut som att Ryssland kommer att fortsätta styra det ockuperade Ukraina. Vad betyder det för dom som bor där?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Irina, Natalia, Katia, Olia </strong>som berättar hur det är att leva i olika delar av det ockuperade Ukraina, <strong>Jakob Hedenskog</strong>, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, <strong>Jade McGlynn</strong>, Ukrainaforskare vid Kings College i London,<strong>Vladimir Miloff</strong>, tidigare rysk politiker som nu lever i exil, <strong>Olga</strong> som ingått i en spionring i Kherson när staden var ockuperad av Ryssland.</p><p><strong>Programledare: Filip Kotsambouikidis<br></strong>filip.kotsambouikidis@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Viktor Löfgren och Fredrik Wadström</strong></p><p><strong>Tekniker: Calle Hedlund</strong></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br></strong>ulrika.bergqvist@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/inifran-det-ryskockuperade-ukraina</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2756592</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Feb 2026 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/730c427a-9f4e-4c07-8743-0501f5f48d78.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/02/konflikt_putins_plan_for_ockuperade_ukr_20260213_1722297873.mp3" length="53729038" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Är ICE på väg att bli Trumps egen armé?</title>
      <description><![CDATA[<p>Trumps satsning på migrationspolisen ICE har fått kritiker att ifrågasätta syftet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Mike Fox,</strong> jurist på libertarianska tankesmedjan Cato Institute i Washington, <strong>Caitlin Patler</strong>, sociolog vid universitetet Berkley i Kalifornien, <strong>Tim</strong> från Liberal Gun Club i West Virginia och <strong>Marialis</strong> från Venezuela som idag lever olagligt i USA sedan Trump avskaffat den särskilda skyddstatus som tidigare gällde för venezolaner.</p><p>Konflikt har sökt ICE och Department of Homeland Security för en kommentar men inte fått något svar.</p><p><strong>Reportrar: Ginna Lindberg</strong>, Washingtonkorrespondent, <strong>Johanna Sjöqvist Harland</strong>, reporter, <strong>Love Lyssarides</strong>, Ungkorrespondent, <strong>Lotten Collin</strong>, Latinamerikakorrespondent.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ar-ice-pa-vag-att-bli-trumps-egen-arme--2</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2753071</guid>
      <pubDate>Fri, 06 Feb 2026 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2772281b-2bf5-439d-8150-397bcd60a3d8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/02/konflikt_r_ice_pa_vag_att_bli_trumps_e_20260206_1709289721.mp3" length="53549664" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så splittrar Grönland Nato</title>
      <description><![CDATA[<p>En snubbelstyrka ska hindra Trump från att anfalla Nuuk. Vad har Grönlandskrisen gjort med USA och resten av Nato?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>John Bolton berättar hur idén om att ”ta” Grönland planterades hos Trump 2018. Vi landar hemma hos en tidigare försvarsminister i Danmark vars söner vägrar dricka Coca-Cola. I Davos trängs ekonomihöjdarna för att höra upplösningen på Grönlandskrisen. Kan de allierade lita på Trump? Kanadas försvarsmakt skissar nu på en plan där USA är fienden och mitt i allt detta har Sverige fått ett nytt uppdrag i Natos försvar av Arktis.</p><p><strong>Medverkande: Claus Hjorth Fredriksen</strong>, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, <strong>John Bolton,</strong> f.d säkerhetsrådgivare under Donald Trump, <strong>Klaus Dodds, </strong>professor i geopolitik vid Middlesex University, <strong>Robert Fife, </strong>kanadensisk journalist vid The Globe and Mail, <strong>Jon Rahbek-Clemmensen</strong>, expert på Nato:s och Danmarks säkerhetspolitik i Arktis, Royal Danish Defence Collage och <strong>Johan Legardt</strong>, chef för F7:s Nato-insats på Island.</p><p><strong>Reporter: Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator.</strong></p><p><strong>Programledare: Viktor Löfgren</strong> <br><em>viktor.lofgren@sr.se</em></p><p><strong>Producent Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p> </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/dagarna-da-gronlandkrisen-skakade-nato</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2749336</guid>
      <pubDate>Fri, 30 Jan 2026 16:18:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2a6bc0fc-87cc-4a53-87f3-9f97b98efc2d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/01/konflikt_sa_splittrar_gronland_nato_20260217_1024425676.mp3" length="53589243" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Iran och rojalisternas återkomst</title>
      <description><![CDATA[<p>Under de senaste veckornas protester har de iranska rojalisterna flyttat fram sina positioner dramatiskt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En ny våg av protester – kanske de största någonsin – har skakat Iran. Men oppositionen i exil är splittrad. En allt större grupp vill se sonen till Irans sista Shah som sin ledare. Men många är också skeptiska.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Kevan Gafaïti,</strong> som undervisar på lärosätet Sciences Po i Paris<strong>, </strong>som hamnade mitt i protesterna i Teheran<strong>, Irandokht Seydalzadeh, </strong>som organiserat demonstration mot regimen och för Reza Pahlavi, <strong>Nahid Persson</strong>, dokumentärfilmare, <strong>Catayune Ahmadi</strong>, fransk-iransk skådespelerska som deltar i protesterna mot regimen och <strong>Nader Vahabi</strong> , sociolog vid universitetet i Toulouse mfl</p><p>Reportrar: <strong>Babak Parham</strong> och <strong>Cecilia Blomberg</strong></p><p>Producent: <strong>Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sr.se</p><p>Programledare:<strong> Kajsa Boglind</strong><br>kajsa.boglind@sr.se</p><p>Tekniker: <strong>Calle Hedlund</strong></p><p><strong>RÄTTELSE:</strong> <em>I en tidigare version av den här podden sa vi felaktigt att fredspristagaren Shirin Ebadi deltog i en konferens 2023 genom videomeddelanden från fängelse i Iran. Rätt är att hon inte satt i fängelse vid den här tiden. Den felaktiga uppgiften är bortklippt och rättelse gjordes den 23/1 kl 22.02.</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/iran-och-rojalisternas-aterkomst</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2744600</guid>
      <pubDate>Fri, 23 Jan 2026 16:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/afccb79c-edf8-46dd-b96b-36756f399579.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3319</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/01/konflikt_iran_och_rojalisternas_aterkom_20260126_1142289802.mp3" length="53142633" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Misstankarna mot Kina i Östersjöns kabelkrig</title>
      <description><![CDATA[<p>Kina-flaggade fartyg misstänks ha saboterat viktiga undervattenskablar i nordiska vatten. Och i Taiwan döms en kinesisk kapten i en unik rättegång.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Varför skulle Kina vilja skada viktiga kablar på havets botten i Östersjön? Konflikt följer två fall med misstänkta fartyg i jakten på svar. </p><p><strong>Medverkande: Jonas Bäckström</strong>, biträdande generalsekreterare Haverikommissionen, <strong>Anders Barrestedt</strong>, divisionschef för  Marinens 42:a minröjningsdivision, <strong>Gunnar Möller</strong>, på Maritime Warfare Datacenter, <strong>Henrik Söderman</strong>, statsåklagare, <strong>Alexis von Sydow</strong>, analytiker vid Nationellt Kunskapscentrum om Kina, <strong>Hsu Shu-han</strong>, åklagare i hamnstaden Tainan i Taiwan,  <strong>Li Chun-yi</strong>, vice chefsåklagare i Tainan, <strong>Hanna Smith</strong>, Rysslandskännare vid Vasa universitet i Finland. </p><p><strong>Reportar: Moa Kärnstrand</strong>, <strong>Hanna Sahlberg</strong>, <strong>Björn Djurberg</strong>, <strong>Ulrika Bergqvist</strong></p><p><strong>Programledare: Viktor Löfgren</strong><br><em>viktor.lofgren@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Björn Djurberg</strong><br><em>bjorn.djurberg@sr.se, ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kinas-misstankta-roll-i-kabelkriget-i-ostersjon</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2741250</guid>
      <pubDate>Fri, 16 Jan 2026 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/20751ccd-0341-4748-8251-e623b92041a9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/01/konflikt_misstankarna_mot_kina_i_sters_20260116_1708149591.mp3" length="53766308" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Inifrån Venezuela efter Trumps attack</title>
      <description><![CDATA[<p>Hör venezuelaner i Caracas från veckan då USA attackerade landet och tillfångatog Nicolás Maduro. Vad står på spel nu – för landet och för världen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em> </em>Kort efter den amerikanska militäroperationen då president Nicolás Maduro fördes ut ur landet meddelade USA:s president Donald Trump att man nu avser styra Venezuela den närmaste tiden. Så vad betyder det, vad säger venezuelanerna om det dramatiska läget och vad är USA:s och Donald Trumps långsiktiga vision i USAs närområde?</p><p><strong>Medverkande: Lotten Collin</strong>, Latinamerikakorrespondent på plats i Caracas, <strong>Evanan Romero</strong> exilvenezuelan verksam inom oljeindustrin i USA och tidigare statssekreterare på Venezuelas energidepartement, <strong>Thomas O’Donell</strong>, forskare och oberoende expert på energipolitik och Venezuela baserad i Berlin, <strong>Carrie Filipetti</strong>, chef på tankesmedjan Vandenberg coalition, tidigare en av de högsta ansvariga för Venzuelafrågor vid amerikanska utrikesdepartementet under Trumps förrsta mandatperiod, <strong>Dag Blanck</strong>, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och verksam vid Augustana College i Illinois, <strong>Elvira Dominguez-Redondo</strong>, professor i internationell rätt på Kingston University i London, <strong>Maliina Abelsen</strong>, tidigare politiker i Grönland, i dag konsult och styrelseproffs, mfl.</p><p><strong>Programledare: </strong>Viktor Löfgren<strong><br></strong>viktor.m.lofgren@sr.se</p><p><strong>Reportrar: </strong>Lotten Collin, Viktor Löfgren, Ulrika Bergqvist, Kajsa Boglind, Anja Sahlberg</p><p><strong>Tekniker: </strong>Rasmus Håkans, Sandra Pettersson, Lisa Abrahamsson, Calle Hedlund</p><p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<strong><br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>RÄTTELSE:</strong> <em>I en tidigare version av det här avsnittet sa vi felaktigt att det amerikanska vicepresident paret Vance besökte Nuuk i mars 2024, korrekt ska vara mars 2025. Det felaktiga årtalet är bortklippt och rättelse gjordes den 9/1 kl.19.10.</em></p><p><em>I en tidigare version av det här avsnittet sa vi felaktigt att amerikanska attackhelikoptrar flög in över Venezuela. Rätt är att det kan röra sig om olika sorters helikoptrar. Vi har klippt bort den felaktiga uppgiften. Rättelsen är gjord den 11/1 2026 kl 16.35.</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/inifran-venezuela-efter-trumps-attack</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2734155</guid>
      <pubDate>Fri, 09 Jan 2026 09:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/25be14eb-fb09-4616-a51e-6e293a096e49.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3323</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/01/konflikt_inifran_venezuela_efter_trumps_20260111_1637438469.mp3" length="53202990" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ett år med Trump</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt återvänder till reportage från året om personer och platser som på olika sätt påverkats av Donald Trumps politik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har varit ett turbulent första år i Vita huset underTrumps andra mandatperiod. USA-korrespondent <strong>Ginna Lindberg</strong> rapporterade i mars om nedstängningen av biståndsmyndigheten USAID. Konflikts <strong>Ulrika Bergqvist</strong> besökte Grönland som Trump säger sig göra anspråk på, <strong>Kajsa Boglind</strong> besökte Washington när landets militär firade 250 årsjubileum med en militärparad som sammanföll med Trumps födelsedag och så hörde vi ukraina-amerikaner om presidentens hantering av Ukrinakriget.</p><p><strong>Ginna Lindberg</strong> analyserar vad som hänt sen reportagen sändes för första gången.</p><p>Programledare och producent: <strong>Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p>Tekniker: <strong>Rasmus Håkans</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ett-ar-med-trump</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2729768</guid>
      <pubDate>Fri, 02 Jan 2026 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c1f546da-d2e8-4c69-975a-92c7f866a8fb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/01/konflikt_konflikt_20260101_2355347530.mp3" length="53612212" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kriget om barnens telefoner (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa?</p><p><strong>Medverkande: Rachel Harper</strong>, rektor på St Patricks national school Greystones, <strong>Rachel Capatina</strong> och <strong>Jack Sweeney</strong>, elever på skolan, barnen <strong>Amy</strong> och <strong>Lucy</strong> och pappan <strong>Chris</strong> i byn Greystones, <strong>Marlena Murphy</strong>, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, <strong>Martine</strong>, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, <strong>Lukazs Lindell</strong>, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, <strong>Shannon Conney</strong>, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, <strong>Maha Aboulénén</strong>, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar,<strong> Catherine Crump</strong>, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, <strong>Kathleen Farley</strong>, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, <strong>Pete Etchells</strong>, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien.</p><p><strong>I programmet nämns hur en tonåring i Frankrike tog sitt liv under en depression som mamman kopplade samman med flickans flöde på Tiktok. Om du eller någon i din närhet mår dåligt finns hjälp och råd att få här:</strong></p><p><strong>mind.se</strong></p><p><strong>Dit kan man ringa: Självmordslinjen</strong>: 90 101 (dygnet runt)<br><strong>Föräldralinjen</strong>: 020-85 20 00</p><p><strong>1177.se</strong></p><p><strong>hjalplinjen.se</strong> som också har telefonnummer 90390</p><p></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br>kajsa.boglind@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus Håkans</strong></p><p><strong>Producent: Johanna Sjöqvist<br>johanna.sjoqvist@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kriget-om-barnens-telefoner-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2718865</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Dec 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/568c5a72-c049-4d6a-8810-36a00930a0ef.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/12/konflikt_konflikt_20251211_1009217218.mp3" length="53521113" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Spionhotet – därför tvekar forskarvärlden om Kina</title>
      <description><![CDATA[<p>Säpo varnar för det kinesiska säkerhetshotet på svenska universitet. Men vad riskerar att gå förlorat i jakten på spioner från Kina?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Elsa Johnsson</strong>, student vid Stanforduniversitetet,<strong> Gabriel Wernstedt</strong>, pressekreterare Säkerhetspolisen, <strong>Lotta Edholm, </strong>forskningsminister<strong>, Mattias O’Nils</strong>, professor vid forskningscentret STC i Sundsvall,<strong> Cheng Peng</strong>, forskare vid universitetet i Sundsvall, <strong>Brian Vinter,</strong> vice-dekanus på Århus universitet, <strong>He Zixuan</strong>, kinesisk forskare vid Århus universitet som genomgått deras screening för kinesiska studenter, <strong>Mette Thunø</strong>, lektor och PhD i Kinastudier på Århus universitet,<strong> ”Li”</strong>, kinesisk forskare som doktorerat på Harvard men återvänt till Kina, kinesisk familj i Peking som resonerar kring västs hårda retorik mot kinesiska studenter mfl</p><p><strong>Programledare: Viktor Löfgren<br></strong>viktor.m.lofgren@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Calle Hedlund och Rasmus Håkans</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/spionhotet-darfor-tvekar-forskarvarlden-om-kina</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2718866</guid>
      <pubDate>Fri, 19 Dec 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b70d1ef5-4c77-43dd-a950-e0f78acf1dd3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3369</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/12/konflikt_spionhotet__darfor_tvekar_for_20251219_1406221414.mp3" length="53943713" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Från terror till statsbygge – ett år med Syriens nya ledning</title>
      <description><![CDATA[<p>För ett år sen tvingades den avskydde diktatorn Bashar al Assad till landsflykt i Ryssland. Hur mycket hopp ska sättas till den nya syriska ledningen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Frilansjournalisten <strong>Lina Malers </strong>besöker Damaskus i samband med firandet på årsdagen av Assads fall och följer med Khalida vars hemkvarter har förändrats helt det senaste året. Khalidas son, <strong>Muhammed</strong> har förlorat viktiga ungdomsår i fängelse under Assad-regimen. Och vi får följa en ung svensksyrier som återvänt till sitt gamla hemland för att hjälpa den nya syriska regeringen.</p><p><strong>Andra medverkande: Orwa Ajjoub</strong>, doktorand vid institutionen för Globala Politiska Studier vid Malmö universitet, Migrationsminister<strong> Johan Forsell </strong>och bistånds- och handelsminister <strong>Benjamin Dousa, Moayad al-Bonni, </strong>senior analytiker vid analysfirman Kharman Shaar, och <strong>May Alekthyar</strong>, svensksyrier och ingenjör som varit med i Konflikt flera gånger tidigare och kommenterat utvecklingen i sitt gamla hemland.</p><p><strong>Reporter i Libanon och Syrien: Lina Malers</strong></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist <br></strong><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-har-islamist-ledaren-forvandlat-syrien-efter-assads-fall</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2718864</guid>
      <pubDate>Fri, 12 Dec 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ef6ec87a-abfd-4f44-9aa0-7ad45b5d5b7c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/12/konflikt_fran_terror_till_statsbygge__20251214_1211157937.mp3" length="53712820" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kriget mot Shein – så kan sexdockor sätta stopp för det ultrasnabba modet</title>
      <description><![CDATA[<p>I en fransk rättssal rullas en av vår tids största politiska och juridiska strider om modevärlden ut. Är det början på slutet för kinesiska Shein?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Quentin Ruffat</strong>, Sheins franska PR-chef,<strong> Liza Kaminov</strong>, reporter på France24 som följt alla turer om Shein i Frankrike, <strong>parisbor</strong> vid Sheins nyöppnade butik i Paris - modejättens första fysiska butik i världen, <strong>Almina Basic</strong>, Helsingborgsbo som gjort reklam för Shein på sin TikTok, <strong>Emily Dahl</strong>, modevetare och journalist bakom SVT-serien Modeinferno ,<strong> Li Jianjun</strong>, anställd i den så kallade ”Sheinbyn” i kinesiska Guangzhou i södra Kina mfl</p><p><strong>Programledare: Viktor Löfgren<br></strong>viktor.m.lofgren@sr.se</p><p><strong>Reporter: Moa Kärnstrand</strong></p><p><strong>Tekniker: Rasmus Håkans</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kriget-mot-shein-sa-kan-sexdockor-satta-stopp-for-det-ultrasnabba-modet</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2718756</guid>
      <pubDate>Fri, 05 Dec 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/78034a06-6417-4c76-bbfe-ca8e02ec563c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/12/konflikt_kriget_mot_shein__sa_kan_sexd_20251205_1642336506.mp3" length="53508300" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Spelet bakom Trumps fredsplan för Ukraina</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt om en amerikansk fredsplan som ser ut som en rysk önskelista. Samtidigt pressas Zelenskyj av en korruptionsskandal på hemmaplan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Finns det en baktanke med att den rysk-amerikanska planen kommer just nu? Följ med bakom rökridåerna i de senaste förhandlingarna för att få ett slut på Rysslands krig mot Ukraina. </p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Boris Bondarev</strong>, rysk diplomat som hoppade av efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, <strong>Tetyana Nikolayenko</strong>, granskande journalist som avslöjat flera korruptionsskandaler i Ukraina, <strong>Arsenij</strong>, student i Kiev, <strong>Ulrik Åshuvud</strong>, generalsekreterare för Transparency International i Sverige, <strong>Nastya Krymova</strong> och hennes dotter <strong>Maritjka</strong> som anpassat sin lägenhet i Kiev efter de ständiga strömavbrotten till följd av ryska bombningar. </p><p><strong>Programledare:</strong> Ulrika Bergqvist<br>ulrika.bergqvist@sverigesradio.se</p><p><strong>Reportrar:</strong> <strong>Lubna El-Shanti</strong>, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, <strong>Andreas Liljeheden</strong>, Sveriges radios Brysselkorrespondent, <strong>Kajsa Boglind</strong></p><p><strong>Producent:</strong> Johanna Melén<br>johanna.melen@sverigesradio.se</p><p><strong>Tekniker:</strong> Rasmus Håkans</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/spelet-bakom-trumps-fredsplan-for-ukraina</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2715631</guid>
      <pubDate>Fri, 28 Nov 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a9091a61-81d3-4dde-a1b8-0086a42b4371.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/11/konflikt_spelet_bakom_trumps_fredsplan_20251128_1730429649.mp3" length="52686100" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så göder en liten gulfstat kriget i Sudan</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt undersöker uppgifterna att Förenade Arabemiraten förser Sudans RSF-milis med vapen och legosoldater. Och får tag i en centralt placerad källa i UAE.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Kholood Khair</strong>, brittisk-sudanesisk analytiker, <strong>Roland Marchal</strong>, sociolog vid Sciences Po i Paris vars forskning fokuserar på afrikanska inbördeskrig, <strong>Thierry Vircoulon</strong>, franska institutet för internationella relationer, <strong>Mouda Youssouf Ahmat</strong>, flykting från El Fasher och ögonvittne till RSF:s övergrepp i staden, <strong>anonym källa </strong>i somaliska staden <strong>Bosaso</strong> som blivit vittne till Förenade Arabemiratens vapenleveranser, <strong>anonym källa</strong> <strong>i Abu Dhabi</strong> med insyn i Förenade Arabemiratens styre, <strong>Santiago Rodrigquez</strong>, journalist på den colombianska tidningen La Silla Vacia, <strong>Nick Donovan</strong>, grävande journalist på organisationen The Sentry</p><p><strong>Programledare:</strong> Viktor Löfgren<br>viktor.lofgren@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Mona Ismail Jama</strong>, Afrikakorrespondent och <strong>Amaury Hauchard</strong>, frilansjournalist i Tchad</p><p><strong>Tekniker:</strong> Sandra Pettersson</p><p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-goder-en-liten-gulfstat-kriget-i-sudan</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2706814</guid>
      <pubDate>Fri, 21 Nov 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/74ae4f16-338c-4a6a-bd80-5472fdd8c4f5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3327</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/11/konflikt_sa_goder_en_liten_gulfstat_kri_20251121_1713006757.mp3" length="53272497" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Därför triggas Trump av Xi:s och Putins kärnvapen</title>
      <description><![CDATA[<p>Nedrustningens och provstoppens tid verkar vara förbi. Dynamiken ändras i en värld med tre militära supermakter med kärnvapenambitioner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi tittar bakom Trumps uttalande om att återuppta kärnvapentester för att se vad som stressar honom. Kina har rustat upp sina kärnvapenförmågor i rekordtakt de senaste åren. Och Ryssland testar nya vapensystem. </p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Mathew Kroenig</strong>, vice president vid tankesmedjan Atlantic Council och medförfattare till USA:s kärnvapenstrategi, <strong>Henrik Stålhane Hiim,</strong> norsk professor Norges motsvarighet till FOI, <strong>Sosylina Madisson, </strong>ättling till det folk som tvingades lämna Bikiniatollen efter att atombomber testades där. <strong>Hans Kristensen, </strong>forskare knuten till fredsforsknngsinstituet Sipri och Federation of American Scientists (FAS) i Washington.</p><p><strong>Programledare:</strong> <strong>Kajsa Boglind</strong><br>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Produdent: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sr.se</p><p><strong>Tekniker:</strong> <strong>Sandra Pettersson</strong><br>sandra.pettersson@sr.se</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/en-ny-karvapenera-med-tre-supermakter</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2706340</guid>
      <pubDate>Fri, 14 Nov 2025 16:16:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/231a34fa-53ff-4d46-a0cc-9ba42d3b639c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3314</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/11/konflikt_darfor_triggas_trump_av_xis_o_20251121_1236516575.mp3" length="53066247" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så svek Trump och Sverige Västsahara</title>
      <description><![CDATA[<p>Stora delar av världen med Donald Trump i spetsen ser ut att ge Marocko rätt till det ockuperade Västsahara. Håller folkrätten på att kollapsa?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: John Bolton, </strong>amerikansk diplomat och tidigare säkerhetsrådgivare åt Donald Trump, <strong>Sara Yerkes</strong>, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Carnegie, <strong>Manuel Devers</strong>, fransk jurist som drivit målen om EU:s handelsavtal med Marocko i EU-domstolen, <strong>Erik Hagen</strong>, från Western Sahara Resource Watch, <strong>Jytte Guteland</strong>, socialdemokratisk riksdagsledamot som sitter med i EU-nämnden, <strong>Senia Bachir</strong>, Polisarios representant i Sverige, <strong>Mouaad Joumani</strong>, pro-marockansk aktivist som lobbar för Marockos autonomiplan för Västsahara, <strong>Daha Rahmouni</strong>, västsaharisk aktivist</p><p><strong><em>Sveriges regering och handelsminister Benjamin Dousa får skarp kritik i avsnittet, Konflikt har under två veckors tid gjort upprepade försök att få en intervju för att ministern ska få svara på kritiken och klargöra regeringens resonemang, men ministern har avböjt intervju.</em></strong></p><p><strong>Programledare: Viktor Löfgren<br></strong>viktor.m.lofgren@sr.se</p><p><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se<br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-svek-trump-och-sverige-vastsahara</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2699630</guid>
      <pubDate>Fri, 07 Nov 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e4ba9a62-af21-43ec-b52b-6e9811f21c32.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3374</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/11/konflikt_konflikt_20251107_1700546734.mp3" length="54012633" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så blev Kina världens klimathopp</title>
      <description><![CDATA[<p>FN:s klimattoppmöte i november närmar sig och Kina, Brasilien och Indien har börjat beskrivas som världens nya klimatledare. Men är de verkligen det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>USA har lämnat Parisavtalet och det lämnar plats på världsscenen för andra aktörer.</p><p>I det här avsnittet besöker vi ön i Amazondeltat som beskrivs som jaguarernas hemvist i Latinamerika. Samtidigt som Brasilien har tagit på sig värdskapet för FN:s klimattoppmöte i Amazonas, så har det statliga oljebolaget fått grönt ljus för att borra efter olja - just där.</p><p>Vi hör också hur Kinas kommunistparti har tagit sig an klimatfrågan i landet med de överlägset största utsläppen.</p><p>Och så landar vi i Indien, världens folkrikaste land, som också har uttryckt att de vill vara med och leda världens klimatarbete.</p><p>Konflikt om de nya klimatstormakterna Brasilien, Kina och Indien. Som alla slits mellan långsiktiga miljösatsningar och viljan att snabbt öka levnadsstandarden för sina befolkningar. Vad avgör vilken väg de går och hur ska vi se på de här ländernas klimatengagemang?</p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Tian Ruihua</strong> och <strong>Li Fula</strong>, Pekingbor, <strong>”Fru Wang”</strong>, boende i Puh Tao -yuan, Kina, <strong>Björn-Ola Linnér</strong>, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, <strong>Elimarcos</strong>, deltar i ett projekt vid ICMbio (Instituto Chico Mendes de Conservação da Biodiversidade), Brasilien, <strong>Valdenira dos Santos</strong>, geolog vid Amapás federala universite, <strong>Clecio Luis</strong>, Amapás delstatsguvernör, Brasilien, <strong>Claudia Chalala</strong>, ekonom och chef för institutet för hållbar utveckling på Amapás federala universitet, <strong>Iranildo</strong>, chef vid ICMbio för forskningsstationen på ön Maracá, <strong>Bidikin</strong>, fiskare Amapá, <strong>Sushmita Barali </strong>och <strong>Bhaskar Shymal</strong>, boende i Tezpur i nordöstra Indien, <strong>Gautam Borra</strong>, bonde i Indiska regionen Assam i nordöstra Indien, <strong>Mihaela Papa</strong>, forskningschef på avdelningen för internationella studier på MIT i Boston, USA, där hon driver the BRICS lab.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br>kajsa.boglind@sverigesradio.se</p><p><strong>Reportrar: Moa Kärnstrand</strong>, Kinakorrespondent, <strong>Lotten Collin</strong>, Sydamerikakorrespondent, <strong>Naila Saleem</strong>, sydasienkorrespondent och <strong>Arnab Dutta</strong>, frilansjournalist i Indien.</p><p><strong>Producent: Johanna Sjöqvist Harland</strong><br>johanna.sjoqvist@sverigesradio.se</p><p><strong>Tekniker: Calle Hedlund</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-blev-kina-varldens-klimathopp</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2698593</guid>
      <pubDate>Fri, 31 Oct 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/077ca7bc-d799-4ce5-ade4-28fe2238301b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3305</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/10/konflikt_konflikt_20251031_1651325431.mp3" length="52910644" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Inifrån GenZ:s maktövertagande</title>
      <description><![CDATA[<p>Generation Z-protester har spridit sig som en löpeld över världen och fått flera regeringar på fall. Men vad händer när dammet har lagt sig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I länder som Nepal och Madagaskar jublar ungdomarna nu. Deras protester mot korruption och nepotism har fått landets ledare på fall. Men hur ska de gå vidare nu för att verkligen förändra något? </p><p>I Serbien drog protesterna igång på allvar när ett tak kollapsade på en järnvägsstation. Nu har det gått snart ett år sedan dess och studenterna kämpar mot sin egen trötthet och mot repressionen.</p><p>I Thailand möter vi en ledande ung politiker som lyckats ta sig från gatan in i parlamentet. Men snart ska hon avtjäna ett fängelsestraff för ett tal hon höll i samband med protesterna.</p><p><strong>Medverkande: Yogesh Dumre, </strong>ledare för GenZ protesterna i västra Nepal och nyexaminerad ingenjör, <strong>Prince Jha</strong>, student i Khatmandu som deltog i protesterna i september, <strong>Elliot Waldman</strong>, chefredaktör för World Politics Review, <strong>Mark Beissinger, </strong>professor emeritus i statsvetenskap vid Princeton University i USA och författare till boken <em>Revolutionary City</em>, <strong>Luca Lisenec, </strong>elev vid gymnasieskola 5 i Belgrad som tillsammans med skolkamrater ockuperat skolan i protest mot ledningen, <strong>Diana Hrka, </strong>mamma till 27-årige Stefan Hrka som omkom när ett stationstak kollapsade i den serbiska staden Novi Sad hösten 2024, <strong>Jelena Stankovic, </strong>24-årig musikstudent i Novi Sad som engagerat sig i studentrörelsen,<strong> Lookkate, </strong>tidigare gatudemonstrant, nu ledamot i det thailändska parlamentet, <strong>Anjandriana Andrianavo,</strong> talesperson för GenZ demonstranterna på Madagaskar.</p><p><strong>Reportrar: Axel Kronholm</strong> i Bangkok, <strong>Mona Ismail Jama </strong>i Antananarivo.<br><strong>Programledare: Viktor Löfgren</strong><br>viktor.m.lofgren@sr.se<br><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sr.se<br><strong>Tekniker: Rasmus Håkans</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/innifran-genzs-maktovertagande</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2695153</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Oct 2025 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1f78c0e6-b211-40fb-a34c-97cfba791d4d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/10/konflikt_inifran_genzs_maktovertagande_20251024_1709416399.mp3" length="53545305" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Inifrån stormaktskampen om framtidens mineraler</title>
      <description><![CDATA[<p>Trumps handelskrig hårdnar och i centrum står de sällsynta jordartsmetallerna. USA och resten av världen försöker bryta Kinas dominans. Kan det lyckas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Neha Mukherjee </strong>som är forskningschef på analys och dataföretaget Benchmark mineral intelligence, <strong>Niklas Rossbach</strong>, senior analytiker vid Försvarshögskolan, <strong>Velomar Rios</strong>, Borgmästare i den brasilianska staden Catalao, <strong>Mariano Laio de Oliveira, </strong>brasiliansk geolog, <strong>Jacyani Batista</strong>, brasiliansk doktorand mfl</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Moa Kärnstrand och Lotten Collin</strong></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/inifran-stormaktskampen-om-framtidens-mineraler</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2688294</guid>
      <pubDate>Fri, 17 Oct 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4d143e6a-fe3c-4b50-bf45-58673c1839c6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/10/konflikt_inifran_stormaktskampen_om_fra_20251017_1657365541.mp3" length="53966774" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Svenska piloternas svar på Putins kränkningar</title>
      <description><![CDATA[<p>Hösten 2025 kränks Nato:s luftrum på flera sätt. Polen hotas av ryska drönare och utanför Estland möter svenska piloter ryskt stridsflyg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Svaret från Nato är splittrat. Skjut ner dom, säger en av Estlands högsta militärer på frågan om vad Nato bör göra med ryska stridsflyg.</p><p>När ett 20-tal ryska drönare tar sig in i Polen öppnar Nato och Polens luftförsvar eld. Vi besöker pensionärsparet som precis hann ta sig ut innan taket rasade in. En raket landade på parets hus.</p><p>En vecka tidigare hade svenska förband kunnat möta de där drönarna i Polen. På flygflottiljen i Blekinge jobbar piloterna som nyss kommit hem från ett Nato-uppdrag där de haft i uppgift att skydda en hubb för transporter till krigets Ukraina - mot bland annat ryska drönare.</p><p>Och när Estlands luftrum kränks får de svenska stridspiloterna möta upp och identifiera Rysslands MIG-31:or.</p><p>Dagar senare svärmar mystiska drönare över Danmarks flygplatser.</p><p><strong>Medverkande: Alicja and Tomasz Wesolowski,</strong> pensionärer i Wyryki Wola i östra Polen vars tak rasade in, <strong>Tomas Ries, </strong>docent i säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan, <strong>Christian Bertilsson</strong>, förbandschef för den svenska kontingenten vid Nato-insatsen i Malbork i Polen, <strong>Johan Elofsson</strong>, chef för Blekinge flygflottilj och pilot, <strong>Aron Kalmus, </strong>vice befälhavare för de estniska marktrupperna, <strong>Kristi Raik, </strong>chef för International Centre for Defence and Security, <strong>Peter Vigo Jakobsen, </strong>forskare vid Royal Danish Defence College, <strong>Marta, </strong>egenföretagare i Wyryki Wola,</p><p><strong>Reporter i Polen och Estland: Felicia Hassan,</strong> Östersjökorrespondent.</p><p><strong>Programledare: Viktor Löfgren</strong><br><em>viktor.m.lofgren@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/natos-svar-pa-putins-flygande-hot</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2684819</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Oct 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/849ddb92-56c6-4217-b1eb-691ad12e690f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/10/konflikt_konflikt_20251010_1633514844.mp3" length="53545688" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kriget om barnens telefoner</title>
      <description><![CDATA[<p>Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa?</p><p><strong>Medverkande: Rachel Harper</strong>, rektor på St Patricks national school Greystones, <strong>Rachel Capatina</strong> och <strong>Jack Sweeney</strong>, elever på skolan, barnen <strong>Amy</strong> och <strong>Lucy</strong> och pappan <strong>Chris</strong> i byn Greystones, <strong>Marlena Murphy</strong>, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, <strong>Martine</strong>, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, <strong>Lukazs Lindell</strong>, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, <strong>Shannon Conney</strong>, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, <strong>Maha Aboulénén</strong>, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar,<strong> Catherine Crump</strong>, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, <strong>Kathleen Farley</strong>, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, <strong>Pete Etchells</strong>, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien.</p><p><strong>I programmet nämns hur en tonåring i Frankrike tog sitt liv under en depression som mamman kopplade samman med flickans flöde på Tiktok. Om du eller någon i din närhet mår dåligt finns hjälp och råd att få här:</strong></p><p><strong>mind.se</strong></p><p><strong>Dit kan man ringa: Självmordslinjen</strong>: 90 101 (dygnet runt)<br><strong>Föräldralinjen</strong>: 020-85 20 00</p><p><strong>1177.se</strong></p><p><strong>hjalplinjen.se</strong> som också har telefonnummer 90390</p><p></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br>kajsa.boglind@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus Håkans</strong></p><p><strong>Producent: Johanna Sjöqvist<br>johanna.sjoqvist@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kriget-om-barnens-telefoner</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2680799</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Oct 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/568c5a72-c049-4d6a-8810-36a00930a0ef.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/10/konflikt_konflikt_20251003_1613551081.mp3" length="53520436" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så gör Israel och Putin comeback i Syrien</title>
      <description><![CDATA[<p>Dragkampen om det nya Syrien pågår för fullt. Och en liten religiös minoritet har hamnat i fokus när Israel flyttar fram sina positioner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I en drusisk stad i sydvästra Syrien vajar två israeliska flaggor. Sommaren 2025 blev en vändpunkt här då våld mellan druser och beduiner skördade omkring 1000 personers liv. Regeringsstyrkor som skulle stoppa våldet förvärrade det.</p><p>Israel har länge odlat kontakten med den lilla religiösa minoriteten för att gynna sina egna intressen. Nu märks resultatet.</p><p>Och i en annan del av landet, i hamnstaden Tartus, hoppas Ryssland få fotfäste igen. Där har ett ryskt hamnkontrakt tagits över av ett bolag från Förenade Arabemiraten. Men det finns tecken på att Putins män är på väg tillbaka. I höst planerar Syriens president Ahmed al-Sharaa en resa till Moskva.</p><p><strong>Medverkande: Asher Kaufman</strong>, professor i historia och fredskunskap vid Kroc Institutet i Notre Dame, USA, <strong>Muhammad al-Fayad</strong>, syrisk advokat och folkrättsaktivist, <strong>Rana Walid al-Towaresh</strong>, vars man nyligen greps av israelisk militär i södra Syrien, <strong>Muhammad Mazen Mriyoud, </strong>ledare för byn Jubata al-Khashab, <strong>Nabih Shahin</strong>, andlig ledare för druserna i byn Hader, <strong>Aron Lund</strong>, Syrienkännare och analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, <strong>Nikita Smagin</strong>, rysk analytiker, författare och Mellanösternexpert som skriver analyser för bland annat Carnegie Endowment, <strong>Youssef Arnous</strong>, hamnchef i staden Tartus, <strong>Kamal Shahin</strong>, undersökande journalist från Latakia.  </p><p><strong>Reporter på plats i Syrien: Lina Malérs</strong></p><p><strong>Programledare: Viktor Löfgren</strong><br><em>viktor.m.lofgren@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Calle Hedlund och Rasmus Håkans.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-gor-israel-och-putin-comeback-i-syrien</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2677418</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Sep 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/04f952b7-077d-4184-a976-c2c7da8e5dfd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/09/konflikt_sa_gor_israel_och_putin_comeba_20250926_1700488708.mp3" length="53557016" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Motståndet mot Putin inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>Dom är splittrade. Många har gått i exil eller sitter i fängelse. Ändå fortsätter Putins motståndare kämpa för ett annat Ryssland.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur ser motståndet mot Putins regim ut i dag när meningsmotståndarna till största delen tvingats i exil eller sitter i fängelse? Och går det i dag alls att vara kritisk mot Kreml om man fortfarande är kvar inne i Ryssland?</p><p><strong>Medverkande: Ksenija Fadejeva</strong>, rysk lokalpolitiker i Alexey Navalnyjs nätverk, <strong>Stefan Ingvarsson</strong>, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, <strong>Vika Privalova</strong> och <strong>Ljolja Nordik</strong>, ryska Feministiska Antikrigsmotståndsrörelsen, <strong>Alexey Karikh</strong>, ordförande för organisationen Ryssar mot kriget i Sverige, som är del av the Platform of anti-war initiatives, <strong>Julia</strong>, rysk aktivist kopplad till bland annat Free Russia Foundation, <strong>Olga Shkrygunova</strong>, pianist och barndomsvän till pianisten Pavel Kushnir som dog i ett ryskt häkte 28 juli 2023 mfl</p><p><strong>Reportrar: Johanna Melén, Fredrik Wadström och Maria Persson Löfgren</strong></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson och Calle Hedlund</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/motstandet-mot-putin-inifran</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2673504</guid>
      <pubDate>Fri, 19 Sep 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4bcd20e2-051e-49cd-871d-59226980a911.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/09/konflikt_motstandet_mot_putin_inifran_20250919_1603237774.mp3" length="53533577" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Svensken mitt i Kennedys vaccinkrig</title>
      <description><![CDATA[<p>Hälsominister RFK junior har gräsrötterna bakom sig i kampen för ett friskare USA. Men kritikerna varnar för att hans politik är direkt farlig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Just nu pågår den kanske hårdaste fajten kring amerikansk folkhälsa någonsin. Med sin kampanjslogan Make America Healthy Again utlovar Robert F Kennedy Jr. färre kroniskt sjuka och vill sätta stopp för mäktiga lobbygruppers inflytande. I ett budskap som beskrivits som konspiratoriskt och ovetenskapligt men hyllas av hans efterföljare, ger han sig på både myndigheterna och läkemedelsindustrin. Hur blev en Kennedy en av de mest populära politikerna i republikanen Donald Trumps regering? Och vem är svensken som nu håller i ordförandeklubban i Kennedys handplockade vaccinpanel?</p><p><strong>Medverkande: Sara Bridges, </strong>disputerad psykolog och mamma till Porter som drabbades av en vaccinskada som spädbarn, <strong>Daniel Immerwahr, </strong>historiker vid Northwestern University och skribent vid The New Yorker, <strong>Martin Kulldorff, </strong>svensk epidemiolog och biostatistiker, som i juni 2025 utsågs till vaccinrådgivare i den amerikanska folkhälsomyndighetens vaccinpanel, <strong>Michelle Evans, </strong>representant för vaccinskeptiska Texans for Vaccine Choice, <strong>Marion Nestle</strong>, professor emerita i nutrition vid New York University som skrivit flera böcker om hur maten påverkar människan och kopplingen mellan mat och politik.</p><p><strong>Programledare: Viktor Löfgren</strong><br>viktor.m.lofgren@sr.se</p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sr.se</p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson och Calle Hedlund.</strong></p><p><em>Rättelse: I avsnittet översätts high fructose corn syrup felaktigt, den korrekta termen på svenska är isoglukos.</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/svensken-som-hamnade-mitt-i-kennedys-vaccinkrig</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2670119</guid>
      <pubDate>Fri, 12 Sep 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5cfabfd4-9016-49ea-b4f6-181717df5122.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/09/konflikt_svensken_mitt_i_kennedys_vacci_20250917_1708059052.mp3" length="53583144" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Historisk press på Israel om en palestinsk stat</title>
      <description><![CDATA[<p>Frankrike och Storbritannien går i bräschen för en ny våg av tunga erkännanden av Palestina. Kan det pressa Israel att gå med på en tvåstatslösning?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sverige var det första EU-landet som erkände staten Palestina. Året var 2014. Men det skulle dröja ett decennium innan fler EU-länder följde efter och i dag ser en ny våg av erkännanden ut att komma när FN:s generalförsamling möts i New York med start nionde september 2025.</p><p>Israel reagerar starkt och i skuggan av kriget som pågår i Gaza tar den israeliska regeringen kontroversiella beslut om Västbanken – beslut som kan omöjliggöra den tvåstatslösning som många västländer nu pressar på för.</p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Margot Wallström</strong> (S), tidigare bland annat Sveriges utrikesminister, <strong>Insaf Rezagui</strong>, doktor i internationell rätt vid universitetet Paris-Cité, <strong>Eugene Rogan</strong>, historieprofessor på University of Oxford, <strong>Isabell Schierenbeck</strong>, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, <strong>Zahra Abed</strong> och <strong>Aleen Omar</strong>, sjuksköterskestudenter vid det amerikansk-arabiska universitetet i Birt Zeit på Västbanken, <strong>Dalal Iriqat</strong>, statsvetare och konfliktforskare vid universitetet i Birt Zeit, <strong>Nabil Amr</strong>, tidigare informationsminister vid den Palestinska myndigheten, <strong>Barakat</strong>, busschaufför Västbanken, <strong>Naef al Mati</strong>, Betlehem</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br>kajsa.boglind@sverigesradio.se</p><p><strong>Reportrar: Cecilia Uddén</strong> och <strong>Johanna Sjöqvist Harland</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sverigesradio.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historisk-press-pa-israel-om-en-palestinsk-stat-kan-det-bli-en-vandpunkt</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2664334</guid>
      <pubDate>Fri, 05 Sep 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4e87cfa7-a62c-4048-be34-38c0f40a0a5e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/09/konflikt_historisk_press_pa_israelom_e_20250911_1055525273.mp3" length="53663436" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De drömmer om ett judiskt hemland i Gaza</title>
      <description><![CDATA[<p>Vilka krafter vinner när Israel avgör gazabornas framtid?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid gränsen mellan Israel och Gazaremsan jublar bosättaraktivister över förödelsen på andra sidan. De ser Gaza som en gudagåva, en given del av ett judiskt hemland. Hur stor makt har de egentligen och vad betyder det för palestinierna – och för Israel?</p><p><strong>Medverkande: Michael Schulz</strong>, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, med fokus på Mellanöstern och konfliktlösning. <strong>Kobi Michael</strong>, säkerhetspolitisk forskare vid INSS i Tel Aviv och Mizgav Institutet i Jerusalem, tidigare rådgivare till Israels regering i strategiska frågor. <strong>Daniella Weiss</strong>, bosättaraktivist och tidigare borgmästare i Kedumim, grundare av Nachala-rörelsen, <strong>Yair Rosenberg</strong>, skribent för magasinet the Atlantic, <strong>Alon Liel</strong>, f.d diplomat med nära kopplingar till israeliska arbetarpartiet och numera fredsaktivist, <strong>Yara Hawari</strong>, statsvetare som sitter i ledningen för den palestinska tankesmedjan al-Shabaka. </p><p><strong>Reportar: Lina Malérs</strong> i Libanon och <strong>Mattias Pleijel</strong> i Israel.</p><p><strong>Programledare: Viktor Löfgren</strong><br><em>viktor.m.lofgren@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Rättelse:</strong> <em>I en tidigare version av det här avsnittet sa vi felaktigt att Israel anföll Libanon under 6-dagarskriget. Korrekt är att Israel anföll Egypten, vilket även drog in Syrien och Jordanien i kriget. Vi har nu ändrat så att det är rätt uppgift i avsnittet. Rättelsen gjordes den 3 september 2025.</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-kan-gaza-bli-ett-judiskt-hemland</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2660614</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Aug 2025 08:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4b20f81a-d034-4af0-ac56-73c098672c92.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3374</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/09/konflikt_de_drommer_om_ett_judiskt_heml_20250903_1612028088.mp3" length="54023107" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Specialavsnitt: Putins vänner i världen</title>
      <description><![CDATA[<p>I ett samtal inför publik i Kulturhuset i Stockholm, ger Sveriges Radios korrespondenter en fördjupad inblick i Putins relationer till omvärlden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Johanna Melén</strong>, mångårig Rysslandskorrespondent, <strong>Hanna Sahlberg</strong>, Kinareporter, <strong>Mona Ismail Jama</strong>, Afrikakorrespondent och <strong>Andreas Liljeheden</strong>, Brysselkorrespondent</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Tekniker: Andreas Ericsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-vanner-i-varlden--2</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2656678</guid>
      <pubDate>Fri, 22 Aug 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/fd3f5efa-ade5-482c-98a3-f72b84d9a340.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3332</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/08/konflikt_specialavsnitt_putins_vanner_20250822_1538213694.mp3" length="53340060" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Trumpismen och hotet mot demokratin</title>
      <description><![CDATA[<p>Sen Trump kom till makten igen har diskussionen om läget för demokratin i USA gått varm. Detsamma gäller på flera håll i Europa där högerpopulistiska rörelser skördat framgångar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Yascha Mounk</strong>, tysk-amerikansk statsvetarprofessor, tidigare verksam vid Harvard men idag vid Johns Hopkinsuniversitetet, <strong>Nicola Canestrini</strong>, jurist Italien, <strong>Dorota Nygren</strong>, journalist som tidigare arbetat inom Polens public service radio, <strong>Jan Jönsson</strong>, liberal politiker i Stockholms stad, amerikanska Trumsupportrarna <strong>Tommy Cheney</strong> och <strong>Michael</strong>, amerikanerna <strong>Rebecca</strong>, <strong>Bill</strong> och <strong>Cheryl</strong>, som demonstrerar mot Trump.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br>kajsa.boglind@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: David Rasmusson och Johanna Sjöqvist Harland</strong></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/trumpismen-och-hotet-mot-demokratin</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2651398</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Aug 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/28d26a51-3961-4d2a-aeb2-b1b041efd4d2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/08/konflikt_trumpismen_och_hotet_mot_demok_20250815_1652066990.mp3" length="53552063" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Extremisternas inflytande i gamingvärlden (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt ger sig in i den spelbubbla där många barn och unga befinner sig vardagligen – och hör om rasism, sexism och våldsbejakande extremism.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det finns en skuggsida i dataspelsvärlden där extremister, ofta med högerextrema förtecken, rör sig i onlinespel som Roblox och Minecraft. En skuggsida där n-ordet blivit så vanligt att många slutat bry sig.</p><p>Det säger <strong>Henry Påltoft</strong> och <strong>Åsa Mitchell </strong>som båda spelat onlinespel länge, men som också reflekterar över den hårda jargongen.</p><p><strong>Morgon Finnsiö</strong> på stiftelsen Expo jämför spelmiljön med en fritidsgård som allt för ofta saknar vuxna som säger ifrån när spelare angriper varandra med rasistiska och sexistiska glåpord.</p><p>Men så finns det också andra ännu mörkare platser dit förövare vill locka barn med hjälp av omtyckta spel. Ekots reporter <strong>Felix Öste Personne </strong>åkte till Hässelby där flera uppmärksammade överfall skett, med kopplingar till den sadistiska sektliknande gruppen 764. Och den amerikanske grävande reportern <strong>Ali Winston</strong> berättar hur gruppen skapades av en tonåring i Texas under pandemin och hur den också har kopplingar till gamingmiljön.</p><p>Så vad kan vi göra för att skydda barn från grupperingar som 764 och andra våldsbejakande grupper?</p><p><strong>Per Strömbäck</strong> på Dataspelsbranschen kommenterar vad branschen har för ansvar. Och<strong> Elin Palmstierna</strong> på Rädda Barnens orostelefon för föräldrar och andra vuxna delar med sig av sina tips om hur man kan tala med sin barn och spelandet och vad de är med om i spelvärlden online.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br>kajsa.boglind@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Felix Öste Personne</strong></p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se </strong><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/extremisternas-inflytande-i-gamingvarlden-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2621864</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Jun 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0ccdb2f7-946a-45ed-8667-a53e84c6baea.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3322</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/06/konflikt_konflikt_20250617_1545282200.mp3" length="53194713" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Mellanösterns maktbalans ur spel</title>
      <description><![CDATA[<p>Israels omfattande angrepp på Iran och Irans efterföljande motangrepp har satt Mellanösterns geopolitiska balans i våldsam gungning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den eskalerande konflikten är bara en av flera dramatiska händelser som på relativt kort tid stöpt om maktbalansen i Mellanöstern. Konflikt återsänder tre reportage från det gånga året som belyser de enorma förändringarna i regionen. Det är berättelser om nya makthavare, sofistikerade underrättelseoperationer och om bakgrunden till att Israel och Iran blev ärkerivaler.</p><p><strong>Programledare: Viktor Löfgren </strong><br>viktor.lofgren@sr.se</p><p><strong>Producent: Fernando Arias</strong><br>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Konflikts redaktion består av Fernando Arias, Viktor Löfgren, Esfar Ahmad, Johanna Sjöqvist Harland, Kajsa Boglind, Ulrika Bergqvist och Anja Sahlberg.</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/mellanosterns-maktbalans-ur-spel</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2621848</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Jun 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/8badd5d3-e9eb-4e82-85c3-e433a90c60cc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3314</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/06/konflikt_konflikt_20250618_1659271342.mp3" length="53064537" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Skärpt migrationspolitik ger glesbygden huvudvärk</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur Sverige blev bäst i klassen på stram migrationspolitik. Vi följer dom som lever med konsekvenserna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Migrationsminister Johan Forsell har målet klart för sig och försöker tillsammans med andra EU-länder förändra migrationspolitiken. Lagändringarna drabbar inte bara enskilda, utan också små kommuner som Harads i Norrbotten. Där har äldreboendet plötsligt svårt att få tillräckligt med personal när reglerna för migranter ändrats i rask takt.</p><p>Och på förvaret i Märsta möts kvinnor från hela världen som plötsligt tvingas lämna sina barn.</p><p><strong>Medverkande: Simret Ghidey Tewelde </strong>från Upplands-Väsby,<strong> Johan Forsell</strong>, migrationsminister för moderaterna, <strong>Louise Dane, </strong>jurist vid Asylrättscentrum, <strong>Dure Dadacha</strong>, arbetar vid äldreboendet i Harads i Bodens kommun, <strong>Marie Mattsson, </strong>personalplanerare vid äldreboendet i Harads, <strong>Tobias Sundberg, </strong>moderat gruppledare i Bodens kommun, <strong>Bernd Parusel,</strong> forskare i statsvetenskaps vid SIEPS, Svenska institutet för europapolitiska studier.  </p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong> <br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:fernando.arias@sr.se"><em>fernando.arias@sr.se</em></a><em>  </em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist </strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se"><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></a><em> </em></p><p><strong>Reporter: Johanna Sjöqvist Harland </strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:johanna.sjokvist@sr.se"><em>johanna.sjoqvist@sr.se</em></a><em> </em></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/slaget-mot-glesbygden-sveriges-striktare-migrationspolitik</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2615751</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Jun 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6157f971-8044-45d4-97cb-bd4e3cee850c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3284</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/06/konflikt_konflikt_20250613_1652235081.mp3" length="52585689" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Zelensky, Trump och Putin – därför strandar fredssamtalen</title>
      <description><![CDATA[<p>I skuggan av kriget har det sen start pågått försök till fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina. Varför lyckas det inte?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Boris Romanov</strong>, rysk historielärare och oppositionspolitiker, <strong>Dmitrij Tsibirjov</strong>, rysk politisk aktivist som driver Telegramkanalen ”Ne norma”, <strong>Volodymyr Fesenko</strong>, ukrainsk statsvetare,<strong> Julia och Olha</strong>, Kievbor, <strong>Dan Hamilton</strong>, expert på amerikansk utrikespolitik och knuten till flera tankesmedjor som Brookings, <strong>Marta Rubel</strong> och <strong>Annelka Saruga</strong>, ukrainskamerikaner, <strong>Isak Svensson, </strong>freds- och konfliktforskare vid Uppsala Universitet mfl</p><p><strong>Programledare:</strong> Kajsa Boglind<strong><br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reportrar: </strong>Lubna El-Shanti, Johanna Melén och Johanna Sjöqvist Harland</p><p><strong>Tekniker: </strong>Stina Fagerberg, Lotta Linde-Rahr och Maria Stillberg</p><p><strong>Producent:</strong> Anja Sahlberg<strong><br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/zelensky-trump-och-putin-darfor-strandar-fredssamtalen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2612573</guid>
      <pubDate>Fri, 06 Jun 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/39b0b48a-f4a4-40f5-8323-bc069cff9162.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/06/konflikt_zelensky_trump_och_putin__da_20250605_1441250757.mp3" length="53591212" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Dolda motivet bakom Orbans spionaffär i Ukraina</title>
      <description><![CDATA[<p>Ungern anklagas för spioneri mot Ukraina. Varför skulle Nato-landet skicka spioner över gränsen mitt under pågående krig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nyligen greps två ungrare i Ukraina, misstänkta för spioneri. Gripandet skedde i Transkarpatien, en del av Ukraina där ungrare levt under olika härskare i hundratals år. Nu har dom blivit en viktig bricka i spelet mellan Orbans Ungern och Zelenskys Ukraina. Filip Kotsambouikidis reste dit för att försöka förstå hur den här lantliga regionen blivit politiskt sprängstoff.</p><p><strong>Medverkande: Kristina, </strong>mamma till en stupad ungersk-ukrainsk soldat, <strong>Laszlo Szubanics</strong>, professor vid ungerska institutionen vid universitetet i staden Uzjgorod, ungrare i staden Beerehove i södra Ukraina, <strong>Krizstian Zsak </strong>och <strong>Melinda</strong>, demonstranter i Budapest i Ungern, <strong>Anamaria Dutceac Segesten</strong>, lektor i Europastudier vid Lunds universitet, <strong>Zsuzsanna Végh, </strong>forskare vid German Marshall Fund, <strong>Tibor Borta</strong>, ägare till en lanthandel vid gränsen mellan Ukraina och Ungern, fotbollslaget ”Transkarpaterna” i Ungern.</p><p><strong>Reporter: Filip Kotsambouikidis</strong><br><em>filip.kotsambouikidis@sr.se</em></p><p><strong>Programledare: Fernando Arias.</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson och Tim Kellerman.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/motivet-bakom-ungerns-spionaffar-i-ukraina</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2609192</guid>
      <pubDate>Fri, 30 May 2025 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9ee227d1-7a7e-4ece-95fc-668640ca7edc.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/05/konflikt_dolda_motivet_bakom_orbans_spi_20250530_1429020896.mp3" length="53533017" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Därför ökar hungern i världen fast vi vet hur den ska stoppas</title>
      <description><![CDATA[<p>Trots att vi för bara några år sedan såg ut att nå FN-målet om noll hunger 2030 ser det idag betydligt sämre ut. I Sudan används hunger som vapen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Awa Mahamedine Ari Yacoub</strong>, flykting från staden Al Fashir i Darfur, Sudan, <strong>Alex De Waal</strong>, Sudanexpert vid Tufts university, <strong>Alsonasi Adam</strong>, sudanes engagerad i gräsrotsrörelsen Emergency Response Rooms, <strong>Rowlands Kaotcha</strong>, global vd för The Hunger Project, <strong>Jean-Martin Baue</strong>r, chef för analys och data på World Food Program mfl</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se </p><p><strong>Reportrar: Sara Heyman och Amaury Hauchard</strong></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/darfor-okar-hungern-i-varlden-fast-vi-vet-hur-den-ska-stoppas</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2609122</guid>
      <pubDate>Fri, 23 May 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/96e6c598-75d2-4252-bedc-ddda72a014bd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/05/konflikt_darfor_okar_hungern_i_varlden_20250523_1645143799.mp3" length="53717183" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sjukvårdarnas dödliga kamp i Gaza</title>
      <description><![CDATA[<p>15 räddningsarbetare beskjuts och dör en och samma natt. Det får världens uppmärksamhet. Men samtidigt fortsätter andra sin kamp i det tysta.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En palestinsk läkare har blivit ensam kvar i Gaza med sin katt. Han kämpar mot krigets rutiner. Och den svenska sjuksköterskan <strong>Fia Iveslätt </strong>är med när neonatalavdelningen på ett av Gazas största sjukhus hittas totalt förstörd. Hon sopar golvet rent från glassplitter och restaurerar kuvöser tills dom kan ta emot Gazas allra minsta invånare igen.</p><p>Vad händer med sjukvården när kriget blir vardag? När patienterna ena dagen befinner sig på en plats och nästa flytt vidare. När klinikerna inte längre har väggar av betong utan en tältduk av plast. Och vilket ansvar har resten av världen för att skadade ska få den vård dom behöver?</p><p><strong>Medverkande: Mohammed Abu Mughaisib</strong>, palestinsk läkare i Gaza, <strong>Fia Iveslätt</strong>, sjuksköterska som varit i Gaza på uppdrag för Läkare utan Gränser, <strong>Vivian Yee</strong>, reporter för tidningen New York Times som granskat dödsskjutningen av Röda Halvmånens anställda i Gaza, mamman till en av de ihjälskjutna ambulanssjukvårdarna, <strong>Rifat Radwan</strong>, <strong>Nebal Farsakh</strong>, talesperson för Palestinska Röda Halvmånen, <strong>Sineva Ribeiro</strong>, ordförande för Vårdförbundet.</p><p><strong>Reportar: </strong>Mellanösternkorrespondent<strong> Samar Hadrous</strong> och <strong>Baraa Lafi i Gaza</strong>, <br><strong>Johanna Sjöqvist Harland</strong>.<br><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong><br><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em><br><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sjukvardarnas-dodliga-kamp-i-gaza</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2603849</guid>
      <pubDate>Fri, 16 May 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/dba72ac0-b4cf-4a75-9037-bed838dbdf12.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/05/konflikt_sjukvardarnas_dodliga_kamp_i_g_20250516_1702119145.mp3" length="53524757" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Lundinrättegången inifrån – därför åtalas företagstoppar för krigsbrott</title>
      <description><![CDATA[<p>Rättegången i Stockholms tingsrätt, där ledningen för bolaget Lundin anklagas för medverkan till grovt folkrättsbrott, verkar vara del av en ny trend.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Ruth Nyaleel Kai Thoat</strong>, en av 32 målsägande, <strong>Torgny Wetterberg</strong>,<strong> </strong>advokat och Ian Lundins huvudförsvarare, <strong>Björn Riese</strong>, advokat som företräder företaget Lundin Oil, <strong>George Tai</strong>, jurist i Sydsudan, <strong>Henri Thulliez</strong>, fransk advokat mfl</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reporter: Martin Schibbye</strong></p><p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg och Victor Ubeira</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/lundinrattegangen-inifran-darfor-atalas-foretagstoppar-for-krigsbrott</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2599018</guid>
      <pubDate>Fri, 09 May 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5243bbe7-613a-4f3a-b18c-aa5e2bbfced6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/05/konflikt_konflikt_20250509_1717032697.mp3" length="53546457" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så blev Panama en bricka i stormakternas spel</title>
      <description><![CDATA[<p>Om landet med den viktiga kanalen som hamnat mitt i skärselden mellan USA och Kina. Panama tvingas välja mellan stormakternas intressen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Donald Trump varnar för att Kina har tagit över Panamakanalen. Det finns ingen klar grund för det påståendet men det kan få allvarliga konsekvenser - för Panama. USA:s intresse för Panama går långt tillbaka i tiden och utan USA hade Panama troligen aldrig blivit ett eget land. </p><p>Kanalen är en genväg mellan Stilla havet och Atlanten. Här passerar amerikanska fartyg och kinesiska på väg med varor till hela världen. Nu står den mitt i blickfånget för det ekonomiska krig som snabbt eskalerat mellan de två jättarna som tävlar om att kalla sig världens ledande ekonomi.</p><p>Panama tvingas nu välja mellan Trumps USA som hotar med en invasion - och Kina - som vill stärka sin makt över viktiga handelsvägar.</p><p><strong>Medverkande: Boris Moreno</strong>, chef vid Cocoli-slussarna i Panama-kanalen, <strong>Ricarute Vazquez</strong>, Panama-kanalens högste chef, <strong>Julio Yao Villalaz</strong>, akademiker och författare i Panama med nära band till Kinas ambassad, <strong>Graciela Dixon</strong>, jurist och före detta domare i Panamas högsta domstol, <strong>Alexis von Sydow</strong>, Kina-analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina i Stockholm, <strong>Jorge Heine, </strong>tidigare diplomat i Kina och professor vid Perdee Center school of global studies vid Boston University.</p><p><strong>Reporter </strong>på plats i Panama<strong>: Lotten Collin, </strong>Latinamerikakorrespondent<br><em>lotten.collin@sr.se</em><br><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em><br><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em><br><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-blev-panama-en-bricka-i-stormaktskriget</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2592695</guid>
      <pubDate>Fri, 02 May 2025 14:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b5bc1625-e45f-41bb-a3e8-cdb3b1935b13.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/05/konflikt_sa_blev_panama_en_bricka_i_sto_20250502_1643409508.mp3" length="52598167" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Joakim Medin och storpolitiken bakom gripandet</title>
      <description><![CDATA[<p>Terrorstämplade PKK har öppnat för en historisk förhandling om vapenvila – vad betyder det för alla politiska fångar som anklagas för terrorbrott?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Burak Sakir Seker</strong>, statsvetare vid Ankara Hacı Bayram Veli University och tidigare marinofficer i turkiska armén, <strong>Paul Levin</strong>, chef för institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet, <strong>Berivan Firat</strong>, fransk kurd i Paris, <strong>Ridvan Altun</strong>, kurd i Sverige, <strong>Andreas</strong>, vänsteraktivist i Sockholm som hängde upp den sk Erdogandockan, <strong>Veysel Ok</strong>, Joakim Medins advokat, <strong>Emre Basaran</strong>, turkisk journalist, <strong>Andreas Gustavsson</strong>, chefredaktör Dagens ETC mfl</p><p><strong>Reportrar: Samar Hadrous</strong>, Mellanösternkorrespondent, <strong>Besir Kavak</strong>, reporter på Ekot</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se <strong><br><br>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se <strong><br><br>Tekniker: Jacob Lalér</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/joakim-medin-och-storpolitiken-bakom-gripandet</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2590592</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Apr 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/36b2bcfa-858c-44c4-bcb5-25e1b277263a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3310</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/04/konflikt_joakim_medin_och_storpolitiken_20250425_1702311609.mp3" length="52992173" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fransmän kräver svensk samtyckeslag efter fallet Pelicot (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter den uppmärksammade våldtäktsrättegången som rör Gisèle Pelicot kommer krav internationellt på samtyckeslagstiftning. Samtidigt höjs nu röster om att den svenska samtyckeslagen är rättsosäker.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: ”Sara”</strong>, som blev utsatt för våldtäkt 2018 strax efter att den nya samtyckeslagen kom i Sverige, hennes fall tog sig upp till högsta instans och HD-domen i hennes fall blev därmed vägledande, <strong>Muriel Trichet</strong>, företrädare för den franska kvinnorganisationen Nous Toutes, <strong>Laurent Laillet</strong>, psykiater som har gjort personlighetsprofiler på en majoritet av våldtäktsmännen i Mazanrättegången, <strong>Evin Incir</strong> (S), Europaparlamentariker, <strong>Stina Holmgren</strong>, jurist vid BRÅ som just nu gör en översyn av den svenska samtyckeslagen, <strong>Bengt Ivarsson</strong>, advokat, tidigare ordförande i Advokatsamfundet och en av experterna i samband med att man samtyckeslagen kom till, <strong>Jenny</strong>, mamma till en man som dömts för våldtäkt efter att samtyckeslagen kom till, <strong>Sarah Legrain</strong>, ledamot i den franska nationalförsamlingen för partiet La France Insoumise, <strong>Indira Jaisingh</strong>, indisk jurist som just nu driver ett fall i Indiens Högsta domstol där en kvinna anklagar sin make för våldtäkt</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Cecilia Blomberg, Jonna Westin, Andreas Liljeheden och Naila Saleem</strong></p><p><strong>Tekniker: Tim Kellerman</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/fransman-kraver-svensk-samtyckeslag-efter-fallet-pelicot-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2587234</guid>
      <pubDate>Fri, 18 Apr 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e9a41a3f-9376-4155-b9a3-a3b3d2305057.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3337</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/04/konflikt_konflikt_20250415_1313508908.mp3" length="53431640" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Grönländarnas svar på Trumps pr-kupp</title>
      <description><![CDATA[<p>Ett amerikanskt militärflyg kommer lastat – med slädar och skottsäkra bilar. Om Grönland i dragkamp mellan storebror Danmark och USA.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den gigantiska ön i Arktis har hamnat mitt i geopolitiken. Vita huset hoppas få goodwill genom att ge pengar till den årliga slädhundstävlingen och Danmark påminner om allt gott landet gjort för Grönland genom historien.</p><p>Men där danskarna sett godhet ser grönländare övergrepp. Nu hoppas befolkningen på en chans att styra sig själva och få ut mesta möjliga av öns rikedomar. Men kan en plats med knappt 60.000 personer bli en nation?</p><p><strong>Medverkande: Jørgen Chemnitz</strong>, fotograf Nuuk, <strong>Line Rasmussen</strong>, boende i Nuuk, <strong>Maliina Abelsen</strong>, tidigare finansminister Grönland och idag styrelseordförande för fiskerikoncernen Royal Greenland, <strong>Martin Breum</strong>, journalist och författare med fokus på Arktis, <strong>Sørine Petersen</strong> som växte upp med grönländska hundar på Grönland, <strong>Kuno Fencker</strong>, politiker för det grönländska partiet Naleraq som haft tät kontakt med USA, <strong>Arnaq Davidsen</strong>, <strong>Maya Martinsen</strong>, <strong>Nivikka Berg</strong>, studenter vid Nuuks gymnasium.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producent och reporter i Grönland: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/gronlandarnas-svar-pa-trumps-pr-kupp</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2579001</guid>
      <pubDate>Fri, 11 Apr 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7207affc-22b4-4cf9-bae4-c24058d4fd34.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3255</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/04/konflikt_konflikt_20250411_1652157614.mp3" length="52112217" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det nya AI-kriget</title>
      <description><![CDATA[<p>Vad händer när AI introduceras i krig? Den militära nyttan av teknikutvecklingen går inte att överskatta, men med det kommer också enorma risker.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Antony Loewenstein</strong>, författare till boken The Palestine Laboratory, <strong>Sophia Goodfriend</strong>, forskare på Harvard och fristående journalist, <strong>Vincent Boulanin</strong>, forskningschef SIPRI, <strong>Melanie Cisson</strong>, forskare på tankesmedjan Brookings, <strong>Timm Larsen</strong>, överstelöjtnant på Nato:s framtidscenter, Mattias Hanson, brigadgeneral vid svenska Försvarsmakten, <strong>”Dmytro”</strong>, testpiloten och ingenjör vid företaget Vyryj i Kievregionen i Ukraina</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br>kajsa.boglind@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Katarina Andersson och Lubna El-Shanti</strong></p><p><strong>Tekniker: Tobias Carlsson </strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/det-nya-ai-kriget</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2578339</guid>
      <pubDate>Fri, 04 Apr 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/bb4fb0ac-6ebe-4a32-b602-89016c8aea33.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3300</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/04/konflikt_konflikt_20250404_1627572170.mp3" length="52831833" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så kan Xi Jinping utnyttja Trumps återkomst</title>
      <description><![CDATA[<p>Xi Jinping har stöpt om Kina och vill se en ny världsordning. Hör om Xis väg till makten och hur Donald Trump kan ge Kina mer spelrum och inflytande.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under det senaste decenniet har Xi Jinping tagit Kina tillbaka till ett utpräglat kontroll- och övervakningssamhälle. Han har cementerat sin maktposition och gjort sig av med fiender. Men varifrån kommer Xi Jinping och varför blev just han det kinesiska kommunistpartiets generalsekreterare och därmed Kinas högsta ledare? Konflikt berättar om Xis väg till makten, hur han förändrat det kinesiska samhället och hur han vill förändra världen. När USA under Trump nu drar sig undan internationella samarbeten kan det ge utrymme för Kina att kliva fram, och redan idag syns hur Kina med framgång kan samla ett stort politiskt stöd i omvärlden. <br><br>I avsnittet hör du Sveriges Radios nuvarande och tidigare Kinakorrespondenter göra nedslag som beskriver Xi's Kina. Följ med <strong>Moa Kärnstrand</strong> till turistbutikerna i Peking där det är svårt att köpa Xi-souvenirer. Följ med till Toronto i Kanada där <strong>Hanna Sahlberg</strong> möter en barnfamilj som lämnat Kina på grund av den ökade repressionen under Xi och hör <strong>Björn Djurberg</strong>, en av få som på senare år kommit nära Xi.</p><p>Reportrar: <strong>Moa Kärnstrand</strong>, korrespondent i Peking. <strong>Hanna Sahlberg</strong>, Ekots Kinareporter och tidigare korrespondent i Peking och <strong>Björn Djurberg</strong>, tidigare Kinakorrespondent. <br><br>Medverkande: <strong>Malin Oud</strong>, direktör för Kinaprogrammet vid Raoul Wallenberg institutet (RWI). <strong>Oscar Almén</strong>, forskare och Kinaexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). <strong>Adrian Geiges</strong>, journalist och författare och tidigare Kinakorrespondent för tyska Stern. <strong>Zinn</strong>, tidigare verksam vid en organisation för kvinnors rättigheter i Kina och <strong>Zhou</strong>, tidigare byggnadsingenjör i Kina (båda nu i Toronto). <strong>Qin</strong> och <strong>Joe</strong>, cafébesökare i Toronto.</p><p>Programledare:<strong> Fernando Arias</strong><br>fernando.arias@sr.se<br><br>Producent: <strong>Therese Rosenvinge</strong><br>therese.rosenvinge@sr.se<br><br>Ljudtekniker: <strong>Emilia Ström</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-kan-xi-jinping-utnyttja-trumps-aterkomst</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2568258</guid>
      <pubDate>Fri, 28 Mar 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ef28783e-735d-41c4-8db5-071d2b11bd35.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/konflikt_sa_kan_xi_jinping_utnyttja_tru_20250328_1654100923.mp3" length="53512111" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Extremisternas inflytande i gamingvärlden</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt ger sig in i den spelbubbla där många barn och unga befinner sig vardagligen – och hör om rasism, sexism och våldsbejakande extremism.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det finns en skuggsida i dataspelsvärlden där extremister, ofta med högerextrema förtecken, rör sig i onlinespel som Roblox och Minecraft. En skuggsida där n-ordet blivit så vanligt att många slutat bry sig.</p><p>Det säger <strong>Henry Påltoft</strong> och <strong>Åsa Mitchell </strong>som båda spelat onlinespel länge, men som också reflekterar över den hårda jargongen.</p><p><strong>Morgon Finnsiö</strong> på stiftelsen Expo jämför spelmiljön med en fritidsgård som allt för ofta saknar vuxna som säger ifrån när spelare angriper varandra med rasistiska och sexistiska glåpord.</p><p>Men så finns det också andra ännu mörkare platser dit förövare vill locka barn med hjälp av omtyckta spel. Ekots reporter <strong>Felix Öste Personne </strong>åkte till Hässelby där flera uppmärksammade överfall skett, med kopplingar till den sadistiska sektliknande gruppen 764. Och den amerikanske grävande reportern <strong>Ali Winston</strong> berättar hur gruppen skapades av en tonåring i Texas under pandemin och hur den också har kopplingar till gamingmiljön.</p><p>Så vad kan vi göra för att skydda barn från grupperingar som 764 och andra våldsbejakande grupper?</p><p><strong>Per Strömbäck</strong> på Dataspelsbranschen kommenterar vad branschen har för ansvar. Och<strong> Elin Palmstierna</strong> på Rädda Barnens orostelefon för föräldrar och andra vuxna delar med sig av sina tips om hur man kan tala med sin barn och spelandet och vad de är med om i spelvärlden online.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br>kajsa.boglind@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Felix Öste Personne</strong></p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se </strong><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/extremisternas-inflytande-i-gamingvarlden</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2571459</guid>
      <pubDate>Fri, 21 Mar 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0ccdb2f7-946a-45ed-8667-a53e84c6baea.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3322</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/konflikt_extremisternas_inflytande_i_ga_20250321_1757156324.mp3" length="53194142" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så ska Europa försvara sig utan USA</title>
      <description><![CDATA[<p>USA under Donald Trump har fått Nato att tvivla på att USA ska komma till Europas försvar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad gör man när den supermakt som ska stå där som garanten för Europas försvar plötsligt uppträder som fienden? Det funderar bland andra Danmarks regering nu efter Trumps tvetydiga uttalanden kring Grönland.</p><p>Polen tillhör de länder som nu satsar stort på upprustning för att blidka amerikanerna.</p><p>Estlands försvarsminister <strong>Hannu Pevkur </strong>varnar för att hotet mot Baltikum kommer att öka efter en eventuell fred i Ukraina. Och där vid Natos östra front finns en numera en svensk bataljon. Vi följer med på Sveriges första verkliga övning som Nato-allierad på en militärbas utanför Riga - där svenskarna har i uppgift att försvara Lettlands huvudstad från en eventuellt attack.</p><p><strong>Medverkande:</strong> Rigabor på stan, <strong>Kristian Söby Kristensen</strong>, tillträdande chef för institutet för strategi och krigsstudier vid Royal Danish Defence College, <strong>Jan Hallenberg</strong>, professor i statsvetenskap, associerad med Utrikespolitiska Institutet, <strong>Jarosław Kraszewski</strong>, tidigare general i polska försvaret och militär rådgivare till landets president, <strong>Hanno Pevkur</strong>, Estlands försvarsminister, bataljonchefen <strong>Henrik Rosdahl, </strong>multinationella brigaden i Lettland, Chefen för Natos multinationella brigad i Lettland överste <strong>Cédric Aspirault.</strong></p><p><strong>Reporter: David Rasmusson</strong></p><p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>ferando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/med-trump-i-usa-sa-ska-europa-forsvara-sig</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2568250</guid>
      <pubDate>Fri, 14 Mar 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/21d46d30-8d8c-446f-9fad-605f90be9f36.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/konflikt_konflikt_20250314_1648096489.mp3" length="53548761" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så påverkas människorna i Ukrainakriget av Trumps utspel</title>
      <description><![CDATA[<p>Vad betyder det för vanliga ryssar och ukrainare mitt i kriget när världens mäktigaste land plötsligt vill göra upp med angriparen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tre år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina råder turbulens i världspolitiken. Krismötena avlöser varandra och USA:s president Donald Trump säger sig lita fullt ut på Vladimir Putin när han försöker få till en snabb fredsöverenskommelse. I veckans Konflikt går vi bortom politiska utspel, storgräl och snabbinkallade toppmöten för att istället närma oss människorna som finns och försöker överleva mitt i kriget.</p><p><strong>Medverkande: ”Andrej”</strong>, rysk desertör som egentligen heter något annat, <strong>Jura Boguslavskij</strong> och <strong>Asja Kiseljova</strong>, ryska konstnärer som tagit sin tillflykt till Jerevan, <strong>Anna Annisjtjenko</strong> och <strong>Gennadij Lisejenko</strong>, Novozybkovbor, <strong>Andrej Soldatov</strong>, journalist och expert på rysk säkerhetstjänst, <strong>Tatjana</strong> och <strong>Vera</strong>, Butjabor, <strong>Andrij Halavin</strong>, ukrainsk präst i Butja, <strong>Aleksej Minjajlo</strong>, grundare av Chronicles research project</p><p><strong>Programledare: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Lubna El-Shanti och Johanna Melén</strong></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: Johanna Melén<br>johanna.melen@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-paverkas-manniskorna-i-ukrainakriget-av-trumps-utspel</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2559553</guid>
      <pubDate>Fri, 07 Mar 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/8a68fb9a-2652-405d-928d-986029e89a17.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/konflikt_sa_paverkas_manniskorna_i_ukra_20250307_1558188808.mp3" length="53559336" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Mineraljakten som ökar risken för ett afrikanskt storkrig</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur pressen på den gröna omställningen, och upprustningen i världen, är en del av uppblossande strider i östra Kongo-Kinshasa nu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den senaste tiden har USA, med Trump i spetsen, trappat upp striden om de viktiga mineraler som behövs för den gröna omställningen, och i mycket av framtidens teknik. Veckans Konflikt fokuserar på ett av dom länder som är allra rikast på dessa naturtillgångar som nu hela världen vill åt - Kongo-Kinshasa. Vi följer i rebellernas spår i landets östra delar - där korrespondent Mona Ismail Jama får en exklusiv intervju med rebelledaren som nu tar över stad efter stad. Och där i bakgrunden finns smugglingen av mineraler som tenn och coltan - som till sist hamnar i våra mobiltelefoner - eller som komponenter inom försvarsindustrin.</p><p><strong>Medverkande: Olivier Milland</strong>, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, <strong>Corneill Nangaas</strong>, ledare för rebellgruppen M23 i östra Kongo-Kinshasa, <strong>Phil Clark</strong>, professor i internationell politik vid School of Oriental and African studies i London, <strong>Emily Iona Stewart</strong>, på organisationen Global Witness, <strong>Ken Mathyssen</strong>, mineral-expert på den belgiska tankesmedja, IPIS.</p><p><strong>Reporter i Kongo-Kinshasa: Mona Ismail Jama</strong><br><br><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em><br><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em><br><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/mineraljakten-som-okar-risken-for-afrikanskt-storkrig</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2559050</guid>
      <pubDate>Fri, 28 Feb 2025 16:25:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d3049e20-ba01-4d84-80d8-a0964c36b599.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/02/konflikt_mineraljakten_som_okar_risken_20250228_1730194854.mp3" length="52587812" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så blev ryska fredsaktivisten klassad som ett säkerhetshot</title>
      <description><![CDATA[<p>Vad var det egentligen som hände när en av de mest offentliga ryska krigsmotståndarna i Sverige, Daria Rudneva, blev ett allvarligt säkerhetshot?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts reportrar får av en slump reda på att den ryska fredsaktivisten och forskaren Daria Rudneva ska utvisas och förbjuds återvända till Sverige och hela Schengenområdet under 20 års tid. Hon är en av grundarna av den svenska antikrigsorganisationen Ryssar mot kriget, men hon uteslöts därifrån i maj 2022.</p><p>Reportrarna ger sig in i ett gråzonsland, där frågorna är många men svaren svåra, ibland nästintill omöjliga, för journalister att slå fast. Resan tar reportrarna från de ryska fredsaktivisterna, in i Stockholms universitetsvärld och ända upp i den globala forskareliten, i de absoluta frontlinjerna av den mänskliga kunskapen. <br>Vem och vad kan vara en säkerhetsrisk i Sverige idag?     </p><p><strong>Medverkande: Daria Rudneva</strong>, fredsaktivist och forskare, <strong>Thors Hans Hansson</strong>, professor emeritus i teoretisk fysik, tidigare medlem i Nobelkommittén, <strong>Sergey Prokhorov</strong>, rysk regimkritiker och en av grundarna av Ryssar mot Kriget, <strong>Karina Shyrokykh</strong>, docent vid Stockholms Universitet, <strong>Jonathan Feldman</strong>, docent vid Stockholms Universitet, <strong>Frank Wilczek</strong>, amerikansk professor i teoretisk fysik och nobelpristagare, <strong>Galina Arapova</strong>, rysk advokat, <strong>Marina</strong>, medlem i organisationen Ryssar mot kriget som greps och förhördes när hon åkte tillbaka till Ryssland,<strong> Fredrik Hallström</strong>, operativ chef på Säpo</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br></strong>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Daniel Öhman och Anja Sahlberg<br></strong>daniel.ohman@sr.se <br>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-blev-ryska-fredsaktivisten-klassad-som-ett-sakerhetshot</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2551221</guid>
      <pubDate>Fri, 21 Feb 2025 04:55:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/46624d17-ba83-4761-94a8-3f8099d1c2f4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3568</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/02/konflikt_konflikt_20250220_2248238730.mp3" length="57128793" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Trumps storslägga mot biståndet</title>
      <description><![CDATA[<p>Världens största biståndsgivare har fryst sitt stöd. Människor står utan hiv-medicin, vaccin och mat. Är det här slutet för USA:s bistånd?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>USA är med bred marginal världens största biståndsgivare. Så när Trumps administration nu vill lägga ner biståndsmyndigheten USAID får det direkt enorma konsekvenser. Vi landar i Goma i Kongo-Kinshasa - där biståndet finansierar flyktingläger, och hjälper barn hitta sina föräldrar. Har vi nått peak-aid?</p><p><strong>Medverkande: Peter Waiswa</strong>, läkare och forskare i folkhälsa på Makerere-universitetet i Kampala i Uganda, <strong>Sabayu Semikolet </strong>och <strong>Ange Asifwe</strong>, boende i flyktingläger i Goma, Kongo-Kinshasa, <strong>Oana Mihai </strong>Rädda Barnens humanitära chef i Kongo-Kinshasa, <strong>Matthew Kavanaugh</strong>, forskare och chef för Center for Global Health Policy and Politics, Georgetown University i Washington, <strong>Annika Berg</strong>, idéhistoriker vid Stockholms universitet,<strong> Nilima Gulrajani</strong>, forskare på tankesmedjan ODI i London, Sveriges biståndsminister <strong>Benjamin Dousa</strong>, moderat.</p><p><strong>Reportar: Ginna Lindberg, Sara Heyman, Mona Ismail Jama, Therese Rosenvinge</strong>.<br><strong>Tekniker: Fabian Begnert </strong></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/trumps-storslagga-mot-bistandet</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2550662</guid>
      <pubDate>Fri, 14 Feb 2025 09:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3bc69fc7-1852-4b8d-a675-18fc88828914.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/02/konflikt_trumps_storslagga_mot_bistande_20250220_0852426399.mp3" length="53520916" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hjärnan bakom Trumps nya migrationspolitik</title>
      <description><![CDATA[<p>Stephen Miller är den inflytelserika arkitekten bakom Trumps migrationspolitik. Hör om den radikala ideologin och om människorna som berörs.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under Donald Trumps första veckor i Vita huset har han undertecknat en lång rad presidentdekret på migrationsområdet. Både kritiker och anhängare beskriver detta som en radikal omläggning av tidigare politik. Bakom den nya politiken står en av Trumps närmaste medarbetare i Vita huset – Stephen Miller. En person som utmärkte sig politiskt redan i skolan, som drivs av en extrem ideologi och som med åren byggt upp ett stort politiskt inflytande bakom kulisserna.</p><p>Samtidigt gömmer sig nu migranter som är rädda för att bli deporterade från USA trots att dom har giltiga papper. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> har mött migranter som berörs på båda sidor om gränsen de senaste veckorna. I södra Texas möter hon också invånare som känner medvind nu och som ser fram emot Trumps nya gränspolitik.</p><p><strong>Medverkande: Toni </strong>och <strong>Benito Trevino</strong>, lokala partiföreträdare för republikanerna i Starr County, Texas, <strong>Claudia</strong>, Trump-väljare i Starr County. <strong>Doris Meissner</strong>, senior fellow vid tankesmedjan Migration Policy Institute. <strong>Jonathan Blitzer</strong>, journalist på The New Yorker. <strong>Blake Barrow</strong>, från den kristna hjälporganisationen The Rescue Mission i Texas. <strong>Barbara, </strong>och <strong>Frangely</strong>, migranter från Venezuela. <strong>Dana</strong>, migrant från Colombia. <strong>Michael Vickers</strong>, ranchägare i Texas som koordinerar den privata milisgruppen Texas Border Volunteers.</p><p><em>Konflikt har sökt Stephen Miller.</em></p><p><strong>Reporter: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent.<br></strong>lotten.collin@sverigesradio.se<strong><br><br>Programledare: Fernando Arias<br></strong>fernando.arias@sverigesradio.se<strong><br><br>Producent: Therese Rosenvinge<br></strong>therese.rosenvinge@sverigesradio.se<strong><br><br>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/hjarnan-bakom-trumps-nya-migrationspolitik</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2546582</guid>
      <pubDate>Fri, 07 Feb 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3daeb740-8bae-44ee-aa5c-5dd6d390bdf3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/02/konflikt_konflikt_20250207_1635552552.mp3" length="53728180" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så kan Elon Musk forma USA:s Europapolitik</title>
      <description><![CDATA[<p>En ny transatlantisk allians mellan Elon Musk och den europeiska ytterhögern formas nu. Vem är det egentligen som styr över USA:s utrikespolitik?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Ian Lesser</strong>, analytiker German Marshall Fund, <strong>Daniel Hamilton</strong>, analytiker Brookings, <strong>Kerstin Enflo</strong>, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, <strong>Jânis Kuzma </strong>och <strong>Adel</strong>, Teslaanställda som strejkar i Malmö mfl</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Esfar Ahmad, Therese Rosenvinge, Pontus Mattsson och Daniel Alling</strong></p><p><strong>Tekniker: Tor Sigvardsson</strong></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br></strong>ulrika.bergqvist@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-kan-elon-musk-forma-usas-utrikespolitik</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2543064</guid>
      <pubDate>Fri, 31 Jan 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5065d84b-4313-427b-99a3-28f8742263ab.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3309</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/01/konflikt_sa_kan_elon_musk_forma_usas_e_20250212_0822047058.mp3" length="52985630" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så blev Telegram de kriminellas favoritapp</title>
      <description><![CDATA[<p>Telegram startade som en livlina för ryska regimkritiker, men har utvecklats till en marknadsplats för grova brott. Hur ska polisen komma åt det här?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Pavel Chupronov</strong>, rysk regimkritiker i Göteborg, <strong>Adam Satariano</strong>, techreporter på New York Times, <strong>Marcin De Kaminski</strong>, internetexpert vid Open Technology Fund, <strong>Erik Lindblad</strong>, operationsledare för gänginsatsen Frigg, <strong>Jörgen Härberg</strong>, poliskommissarie vid Nationellt IT-brottscentrum som leder arbetet med den nya avdelningen IRU, Internet Referral Unit, <strong>”Ruma”</strong>, kvinna som utsattes i Sydkoreas deepfake-porrskandal i Telegramappen mfl</p><p><em>Konflikt har sökt Telegram för en intervju men de har inte återkommit.</em></p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Moa Kärnstrand, korrespondent, David Rasmusson, korrespondent, Petra Levinson och Markus Engberg, P4 Jönköping</strong></p><p><strong>Researchhjälp: Petra Berggren, P3 Krim</strong></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-blev-telegram-de-kriminellas-favoritapp</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2539461</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Jan 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/eb479a66-ed85-408e-94f8-d188babca842.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3293</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/01/konflikt_sa_blev_telegram_de_kriminella_20250124_1646470589.mp3" length="52720291" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Geopolitisk jordbävning efter Assads fall</title>
      <description><![CDATA[<p>I det nya Syrien har gamla vänner blivit fiender och tvärtom.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På ett lyxhotell i Damaskus flockas diplomater från hela världen. Turkisk säkerhetstjänst med pistoler i byxlinningen trängs med investerare som hoppas vara med och bygga upp det nya Syrien. Vilka vill ha en del av kakan och vad ska dom göra med den?</p><p>Frilansjournalisten <strong>Lina Malers</strong> intervjuar utländska intressenter, och Damaskusbor om Syriens nya relation till omvärlden.</p><p>Ett land som länge stöttat grupperingen HTS som nu styr i Syrien är Turkiet. Det finns flera skäl till det turkiska intresset för Syrien - kurdfrågan är ett, ett annat är det stora antalet syriska flyktingar i landet. Vad ska hända med dem nu? Konflikts <strong>Esfar Ahmad</strong> besöker Istanbulkvarteret ”Lilla Syrien” och hör om drömmar om hemlandet, men också irritation från turkiska invånare som tycker att det är dags för gästerna att åka hem.</p><p><strong>Medverkande: Aron Lund</strong>, analytiker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, <br><strong>Burak Sekir Seker</strong>, tidigare turkisk marinofficer som idag är forskare med fokus på geopolitik vid Hacı Bayram Veli University i Ankara i Turkiet, <strong>Chuck Freilich</strong>, israelisk säkerhetsexpert i Tel Aviv, <strong>Vali Nasr</strong>, professor i Mellanösternstudier vid Johns Hopkins University i Washington DC med fokus på Iran, <strong>Qutaiba Idlbi</strong>, Syrienansvarig på tankesmedjan Atlantic Council i USA.</p><p><br><strong>Programledare:</strong> <strong>Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em><br><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em><br>Tekniker: <strong>Fabian Begnert, Jacob Gustafsson </strong>och<strong>  Johanna Carell</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/geopolitisk-jordbavning-efter-assads-fall</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2534941</guid>
      <pubDate>Fri, 17 Jan 2025 17:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/8cd34de3-27eb-4ca6-a739-e3ecff06c480.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/01/konflikt_geopolitisk_jordbavning_efter_20250117_1801469406.mp3" length="52611528" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kinas hemliga drag i batterikriget mot Sverige (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Mineralet grafit har hamnat i centrum för framtidens gröna industri. Och ett mystiskt importstopp har riktats just mot Sverige. Det här avsnittet sändes första gången den 27 september 2024.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tidigare Kinakorrespondenterna<strong> Hanna Sahlberg</strong> och <strong>Björn Djurberg</strong> tar oss med på en resa till Bryssel, Berlin och Luleå i jakt på svar om varför Kina verkar ha slutat sälja grafit till just Sverige. Allt börjar med att de upptäcker ett misstänkt handelshinder som anmälts till EU-kommissionen.</p><p>Samtidigt skakas batteritillverkaren Northvolt av sin djupaste kris hittills. Företaget är på flera sätt beroende av både råmaterial och teknik från Kina. Finns det något samband mellan grafitstoppet och Northvolts problem?</p><p><strong>Medverkande: Emma Själin</strong>, Public Affairs manager på det australiensiska gruvbolaget Talga,<strong> Pär Weihed</strong>, prorektor vid Luleå Tekniska universitet, <strong>Olof Gill</strong>, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor, <strong>Shruti Kashyap </strong>vid analysbolaget Benchmark Mineral Intelligence, <strong>Reinhard Bütikofer,</strong> tidigare EU-parlamentariker för tyska partiet Die Grünen, De Gröna, <strong>Tobias Persson</strong>, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.</p><p><strong>Reportar:</strong> <strong>Björn Djurberg </strong>och <strong>Hanna Sahlberg,</strong> tidigare Kinakorrespondenter<br><em>bjorn.djurberg@sr.se, hanna.sahlberg@sr.se</em><br><br><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent och text: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kinas-hemliga-drag-i-batterikriget-mot-sverige-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2524101</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Jan 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e74e8a9a-4918-439e-b3ae-f09c096437b5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3207</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/01/konflikt_konflikt_20250107_1118307351.mp3" length="51345844" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Skuggflottan som fyller Putins fickor (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Putin har lärt sig av Irans ”sanktionsmaffia” och lyckas runda västs sanktioner och sälja olja över pristaket med hjälp av en skuggflotta. Detta avsnitt sändes första gången den 10 maj 2024.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Västvärlden har infört historiskt hårda sanktioner mot Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Men trots det fortsätter pengar att rulla in i krigsindustrin, då Ryssland ställt om sin ekonomi och sin handel. Och då Ryssland via en så kallad skuggflotta kan sälja olja över pristaket på 60 dollar fatet, som är en del av sanktionerna. </p><p>Konflikt åker till Skagen, till Jyllands nordligaste spets och hittar fartyg som flaggar för Gabon, Antigua Barbuda och Panama, och en stor svart oljetanker som misstänks tanka den ryska skuggflottan. Skagenbon Ole Riis ser dagligen skuggflottan inifrån i sitt arbete som lots.</p><p>– Det är galet att de kan ligga här och bunkra ostört, säger han.</p><p>Ryssland har kunnat ställa om och köpa in en skuggflotta rekordsnabbt. Men de har haft en bra konsult: Iran, som efter decennier av sanktioner skapat ett parallellt system för att runda sanktionerna och en så kallad sanktionsmaffia. </p><p><strong>Medverkande: Ole Riis</strong>, Skagenbo och lots,<strong> Jakob Kjøgx Bohr</strong>, undersökande journalist vid Danwatch,<strong> Nadereh Chamlou</strong>, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, <strong>Tobias Billström</strong>, utrikesminister, <strong>Maria Berlin</strong>, nationalekonom vid Handelshögskolan, <strong>Mattias Lindholm</strong>, kommunikatör Kustbevakningen mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Rouzbeh Djalaie</strong></p><p><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/skuggflottan-som-fyller-putins-fickor-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2524100</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Jan 2025 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/653a9e95-3396-4214-aef8-8b1f2afe0e32.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/12/konflikt_konflikt_20241220_1332170136.mp3" length="53525044" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så mycket makt har Trumps favorit Elon Musk redan idag</title>
      <description><![CDATA[<p>Elon musk beräknas få mycket att säga till om i Trumps Vita huset. Men redan idag har världens rikaste man stort inflytande runt om i världen via sina företag Starlink och X.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sen Elon Musk spenderade över en kvarts miljard på olika organisationer som sin tur arbetade för att få Donald Trump omvald, har han setts i en rad sammanhang vid den tillträdande presidentens sida. Han sitter med Trump på möten med utländska ledare och kommer ingå i ledningen för ett helt nytt departement med ansvar för nedskärningar i statsbudgeten.</p><p>Han kommer med andra ord får stort inflytande i USA under de kommande åren. Men redan idag har han stor makt via sina företag Starlink och X - och det har Konflikt gjort flera avsnitt om under hösten.</p><p>Ett viktigt exempel på hur Starlink kan betyda skillnaden mellan liv och död finns i Ukraina. Där är landets militär idag beroende av internetuppkoppling via Starlink. Därför var det chockartat när Elon Musk för en tid sen bestämde sig för att neka Ukraina tillgång till satellituppkopplingen i samband med ett planerat anfall mot en rysk flottbas.</p><p>Starlink har också stor betydelse för den brasilianska delen av Amazonas där företaget idag förser helt nya områden med uppkoppling. Löftet var från början att tekniken skulle användas för att skydda regnskogen och komma skolbarn till del. Men så har det inte riktigt blivit.</p><p>En annan del av människors vardag där Elon Musk har stort inflytande är det som sker på socialamedieplattformen X. Här sprids information men också rykten och desinformation. Och frågan om vem som bestämmer var yttrandefrihetens gränser ska gå ställdes på sin spets i början av hösten då Brasilien under en tid stängde ned X.</p><p>Reportrar: <strong>Lotten Collin</strong>, Latinamerikakorrespondent, <strong>Lubna El-Shanti</strong>, Ukrainakorrespondent och <strong>Axel Kronholm </strong>Asienkorrespondent.</p><p>Producent: <strong>Ulrika Bergqvist</strong></p><p>Programledare:<strong>Kajsa Boglind</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-mycket-makt-har-trumps-favorit-redan-idag</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2523925</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Dec 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/59591372-24e0-48b2-8567-bdbaa172b8d9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/12/konflikt_konflikt_20241220_1331018174.mp3" length="53616729" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Arresteringsordern som hotar ICC:s framtid</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter arresteringsordern mot Israels premiärminister Netanyahu har flera medlemsländer antytt att de kan tänka sig att trotsa domstolens beslut. Är det här början på slutet för ICC?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Said Mahmoudi</strong>, professor emeritus i internationell rätt, <strong>Slavenka Drakulic</strong>, författare och publicist, <strong>Meron Rapaport</strong>, israelisk journalist på nättidningen the Local Call +972, <strong>Harry Davies</strong>, på den brittiska tidningen The Guardian, <strong>Ziv Nevo Kulman</strong>, Israels ambassadör, <strong>Janina Dill</strong>, är professor vid Oxforduniversitetet i global säkerhet, ICC:s talesperson <strong>Fadi El Abdallah</strong> mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br></strong>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Reporter: Ulrika Bergqvist</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Producent: Esfar Ahmad<br></strong>esfar.ahmad@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/arresteringsordern-som-hotar-iccs-framtid</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2524030</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Dec 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b475363f-15d7-48f0-a6ee-883b123bbb5e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3261</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/12/konflikt_arresteringsordern_som_hotar_i_20241220_1724447645.mp3" length="52211546" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>HTS-islamisterna som tar över Syrien</title>
      <description><![CDATA[<p>Mohammed al-Jolani är ansiktet utåt för Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Vilka är männen som störtat Assads regim och vad vill dom nu?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På kort tid har hela maktspelet i Syrien förändrats. Nu sitter nya ledare i Damaskus för att forma vägen framåt. Konflikts Rowa Akhatib lyckas få tag i en av nyckelspelarna, <strong>Obaida el Arnaou</strong>, talesperson för departementet för politiska frågor i Damaskus.</p><p>Glädjen är stor efter diktatorns fall. Efter 13 år av krig hoppas många på fred. Men efter år av utdraget inbördeskrig är vapnen - och de väpnade parterna många. Vilken chans har en islamistisk grupp som fötts ur jihad, att ena ett land med stora minoriteter som kristna, alawiter och kurder?</p><p><strong>Medverkande: Solaf Rahwanji</strong>, regissör i Damaskus, <strong>Obaida el Arnaou, </strong>talesperson för det nya politiska ledarskapet i Syrien, <strong>Orwa Ajjoub</strong>, doktorand på Malmö universitet, <strong>Amany el Ali</strong>, konstnär i Idlib, <strong>Ilham Ahmed, </strong>utrikesminister för det kurdledda självstyret i Syrien<strong>, Shiyar Ali</strong>, den nordiska representanten för det kurdledda självstyret i nordöstra Syrien, <strong>Caroline Rose</strong>, analytiker på den amerikanska tankesmedjan New Lines Institute, <strong>May Alekhtyar</strong>, ingenjör, Stockholm.</p><p><strong>Reportrar: Esfar Ahmad, Rowa Akhatib, Fernando Arias, Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br></strong><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/hts-islamisterna-som-tar-over-syrien</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2519118</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Dec 2024 17:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/44c14102-ac26-4013-8a3b-2d48dcd98abf.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3523</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/12/konflikt_htsislamisterna_som_tar_over_20241213_1841041729.mp3" length="56397140" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fransmän kräver svensk samtyckeslag efter fallet Pelicot</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter den uppmärksammade våldtäktsrättegången som rör Gisèle Pelicot kommer krav internationellt på samtyckeslagstiftning. Samtidigt höjs nu röster om att den svenska samtyckeslagen är rättsosäker.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: ”Sara”</strong>, som blev utsatt för våldtäkt 2018 strax efter att den nya samtyckeslagen kom i Sverige, hennes fall tog sig upp till högsta instans och HD-domen i hennes fall blev därmed vägledande, <strong>Muriel Trichet</strong>, företrädare för den franska kvinnorganisationen Nous Toutes, <strong>Laurent Laillet</strong>, psykiater som har gjort personlighetsprofiler på en majoritet av våldtäktsmännen i Mazanrättegången, <strong>Evin Incir</strong> (S), Europaparlamentariker, <strong>Stina Holmgren</strong>, jurist vid BRÅ som just nu gör en översyn av den svenska samtyckeslagen, <strong>Bengt Ivarsson</strong>, advokat, tidigare ordförande i Advokatsamfundet och en av experterna i samband med att man samtyckeslagen kom till, <strong>Jenny</strong>, mamma till en man som dömts för våldtäkt efter att samtyckeslagen kom till, <strong>Sarah Legrain</strong>, ledamot i den franska nationalförsamlingen för partiet La France Insoumise, <strong>Indira Jaisingh</strong>, indisk jurist som just nu driver ett fall i Indiens Högsta domstol där en kvinna anklagar sin make för våldtäkt</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Cecilia Blomberg, Jonna Westin, Andreas Liljeheden och Naila Saleem</strong></p><p><strong>Tekniker: Tim Kellerman</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/fransman-kraver-svensk-samtyckeslag-efter-fallet-pelicot</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2512024</guid>
      <pubDate>Fri, 06 Dec 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e9a41a3f-9376-4155-b9a3-a3b3d2305057.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3337</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/12/konflikt_konflikt_20241206_1535414589.mp3" length="53430873" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Striden om gruvorna och framtidens mineraler</title>
      <description><![CDATA[<p>Sverige står inför en ny gruvboom. Runt om i landet finns mineraler som är viktiga i kampen mot klimatkrisen. Men motståndet är starkt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>EU har bestämt att fler så kallade kritiska råvaror ska plockas upp ur marken här i Europa. Sverige kan få en viktig roll i den här gröna omställningen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.</p><p>”<em>Vi kan också bli en maktfaktor i hela EU. Om vi sitter på de kritiska mineralerna och metallerna som alla andra länder just idag är beroende av Kina för. Men som de istället skulle kunna vara beroende av Sverige för.”</em></p><p>Det finns många argument för att Sverige borde satsa mer på att bli ett attraktivt gruvland. Men på flera håll i landet växer nu också motståndet mot nya gruvor. I Oviken i Jämtland har ett australiensiskt bolag planerar för en vanadingruva. Ortsbefolkningen oroar sig för att vattnet i Storsjön - som bland annat försörjer Östersund med dricksvatten, ska bli otjänlig.</p><p>Men om mineralerna behövs för att vi ska kunna behålla vår nuvarande levnadsstil, vad är då alternativet? Vi besöker en stad i Kongo som ofta beskrivs som världens kobolt-huvudstad.</p><p><strong>Medverkande: Karen Hanghoj</strong>, geolog och chef för <strong>British Geological Survey</strong>, <strong>Svemin</strong>s höstmöte, <strong>Hans Selbach </strong>statsgeolog på <strong>SGU</strong>, Sveriges geologiska undersökning i Malå, <strong>Ebba Busch</strong>, energi- och näringsminister, kristdemokrat, <strong>Jon Erik Johansson</strong>, boende i byn Önsta, <strong>Anna Norlén</strong>, boende i <strong>Oviken</strong>, <strong>Therese Kärngard</strong>, socialdemokratiskt kommunalråd i Bergs kommun, <strong>Ulla Salomonsson, </strong>boende i Oviken, <strong>Anders Björk </strong>som har en bondgård nära det planerade gruvbygget i Oviken, <strong>Mattias Lundgren, </strong>som arbetar i den nyöppnade guldgruvan i Fäbodtjärn i <strong>Lycksele</strong>, <strong>Fredrik Bergsten</strong>, vd på gruvföretaget <strong>Botnia Exploration</strong>, <strong>Virginie </strong>och <strong>Dauphine </strong>som bor i gruvstaden <strong>Kolwezi i Kongo-Kinshasa</strong>, <strong>Mats Taaveniku</strong>, kommunalråd för socialdemokraterna i <strong>Kiruna</strong>.</p><p><strong>Reportrar: Björn Djurberg och frilansjournalisten Denise Maheho och Esfar Ahmad, research.</strong></p><p><strong>Tekniker: Alma Segeholm</strong></p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producenter: Ulrika Bergqvist och Björn Djurberg</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se, bjorn.djurberg@sr.se</em></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/striden-om-gruvorna-och-framtidens-mineraler</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2512023</guid>
      <pubDate>Fri, 29 Nov 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7da5d837-48f4-4b3f-9d57-e9170415a199.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3324</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/11/konflikt_striden_om_gruvorna_och_framti_20241129_1706041532.mp3" length="53220247" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins dolda maktmedel – så blev den ryskortodoxa kyrkan ett politiskt vapen</title>
      <description><![CDATA[<p>Moskvapatriarkatet beskrivs som Kremls förlängda arm i världen. Konflikt söker upp en av den rysk-ortodoxa kyrkans företrädare i en föreningslokal i Stockholm efter att Säpo pekat ut dom som ett hot.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Teodor Pelin</strong>, ortodox präst i byn Dubăsarii Vechii i Moldavien, <strong>Anders Strindberg</strong>, försteforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, <strong>Myroslav Vdovych</strong>, överstepräst vid den världsarvsklassade katedralen i Odessa, Ukraina, <strong>hegumen Nikita</strong>, präst inom den ryskortodoxa kyrkan som lyder under Moskvapatriarkatet, som närvarar vid en gudstjänst i en källarlokal utanför Stockholm mfl </p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br></strong>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Johanna Melén och Lubna El-Shanti</strong></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-dolda-maktmedel-sa-blev-den-ryskortodoxa-kyrkan-ett-politiskt-vapen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2501332</guid>
      <pubDate>Fri, 22 Nov 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/72d8231c-5c27-42fb-8ecc-20a6150e7a6c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3329</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/11/konflikt_putins_dolda_maktmedel__sa_bl_20241122_1658242824.mp3" length="53297533" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så rustar Europa för ett nytt handelskrig med Trump</title>
      <description><![CDATA[<p>Donald Trump gick till val på att skydda amerikanska jobb med höga tullmurar. USA:s skifte i synen på världshandel har redan satt djupa spår och nu fruktar Europa ett eskalerande globalt handelskrig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Inför det amerikanska valet har ekonomer i Europa med växande oro lyssnat till Trumps vallöften om att införa skyhöga importtullar. Jag ska höja dom så förskräckligt att företagen flyttar hit på direkten, lovar Trump. Det här kan bli en chock för hela det globala handelssystemet lyder varningsropen och i Europa växer nu rädslan för vad som händer om USA vänder sig inåt. Blir Europa ett museum med tomma fabriker?</p><p>De nya protektionistiska vindarna från andra sidan av Atlanten visar ett dramatiskt skifte i USA:s syn på världshandeln. Och skiftet, där USA vill se om sitt eget hus och skydda den egna industrin, har synts även under Joe Biden. Konflikt har besökt den nordnorska industristaden Mo i Rana, där en stor nybyggd batterifabrik står tom. Förhoppningen var att satsningen och den nya fabriken skulle ge kommunen tusentals nya jobb. Men plötsligt var det mer lönsamt att satsa i USA. <br><br><strong>Medverkande:</strong> <strong>Johan Norberg</strong>, debattör och författare, knuten till tankesmedjan Cato Institute. <strong>Carl Bergqvist</strong>, chefsekonom på Stockholms handelskammare. <strong>Jarrod och Jayanne</strong>, Trump-väljare i Pennsylvania. <strong>Fredrik Erixon</strong>, chef för tankesmedjan European Center for Political Economy i Bryssel. <strong>Mona Bolin</strong>, ingenjör och fd anställd på Freyr i Mo i Rana. <strong>Håkon Gundersen</strong>, anställd på Freyr i Mo i Rana och facklig företrädare på Tekna. <strong>Benedicte Steinbakk</strong>, näringslivsreporter på Rana Blad. <strong>Bård Skogedal Bergerud</strong>, fd anställd på Freyr i Mo i Rana. <strong>Geir Waage </strong>(Arbeiderpartiet), kommunalråd Rana kommun. <strong>Line</strong>, Mo i Rana-bo. <strong>Jessica Rosencrantz</strong> (Moderaterna), EU-minister. <strong>Peter Dahlén</strong>, chef för AmCham, amerikanska handelskammaren i Sverige. <br><br><strong>Reportrar: Therese Rosenvinge</strong> (Norge)<strong>, Ulrika Bergqvist </strong>(Stockholm)<strong>, Simon Isaksson</strong> (USA)<strong>, Daniel Alling </strong>(Tyskland)<strong>. </strong><br><br><strong>Programledare: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sverigesradio.se</em></p><p><strong>Producent: Therese Rosenvinge</strong><br><em>therese.rosenvinge@sverigesradio.se</em><br><br><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-rustar-europa-for-ett-nytt-handelskrig-med-trump</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2498801</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Nov 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ef9f537c-e28d-499c-a8cf-3040f96f0fce.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/11/konflikt_sa_rustar_europa_for_ett_nytt_20241115_1741431953.mp3" length="53634661" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ilskan mot vapenexporten till Israel</title>
      <description><![CDATA[<p>Gazabor har försökt stämma den tyska staten för landets export av vapen till Israel. Samtidigt splittrar frågan om vapenexport partierna i Sveriges Riksdag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em>Rättelse: I det här avsnittet sa vi först att den internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare Karim Khan i våras utfärdade en arresteringsorder mot bland annats Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Korrekt är att  ICC-åklagaren ansökte om en arresteringsorder. Vi har klippt bort den felaktiga uppgiften och lagt till rätt information. Den här rättelsen är gjord den 14 november 2024.</em></p><p><strong>Medverkande: ”Rania” och ”Rami”,</strong> Gazabor<strong>, Joar Forssell</strong>, Liberalernas utrikespolitiska talesperson, <strong>Aron Emilsson</strong>, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson, <strong>Morgan Johansson</strong>, Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, <strong>Håkan Svenneling</strong>, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, <strong>Zain Hussain </strong>på Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut (SIPRI), <strong>Andreas Schüller</strong>, människorättsadvokat på organisationen European Centre for Constitutional rights (ECCHR), Ahmed Abed, advokat i Berlin, <strong>Deborah Feldman</strong>, judisk debattör i Tyskland, <strong>Volker Beck</strong>, tidigare riksdagsledamot för De Gröna och i dag ordförande för tysk-israeliska vänskapsförbundet mfl</p><p><strong>Programledare och producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Esfar Ahmad och Hedvig Holgersson</strong></p><p><strong>Tekniker: Joachim Persson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ilskan-mot-vapenexporten-till-israel</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2491402</guid>
      <pubDate>Fri, 08 Nov 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1977c584-c552-4055-84fd-abe70cf487b2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/11/konflikt_ilskan_mot_vapenexporten_till_20241114_1417251498.mp3" length="53971374" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Därför kan kriget i Ukraina avgöra USA-valet</title>
      <description><![CDATA[<p>Valet i USA blir ett ödesval för Ukraina. Konflikt är i vågmästarstaten Pennsylvania, där kriget kan avgöra valutgången och där ukrainare är en väljargrupp som båda sidor vill vinna i slutspurten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den amerikanska staten har donerat stödpaket värda miljarder dollar till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Men inom det republikanska partiet har stödet blivit alltmer ifrågasatt, däribland av presidentkandidaten Donald Trump. Och i den amerikanska valrörelsens slutspurt syns en tydlig skiljelinje mellan kandidaterna när det gäller Rysslands krig i Ukraina. Konflikt möter väljare på båda sidor som engageras av frågan och synar ett betydande skifte inom Republikanerna, vad gäller USA:s roll på världsscenen. <br><br>I vågmästarstaten Pennsylvania är väljare med rötter i Ukraina och Polen en grupp som båda sidors kampanjer siktar in sig på. I delstaten är gruppen tillräckligt stor för att kunna avgöra utfallet i valet, om man ser till hur liten skillnaden varit i två föregående valen. Och att vinna Pennsylvania ses som en nyckel för att vinna Vita huset. Men hur resonerar de ukrainare som står inför att välja mellan Harris och Trump?</p><p>Samtidigt följer Ukraina och regeringen i Kiev det amerikanska presidentvalet mycket noga. Hör om president Zelenskyjs USA-strategi och hur invånare i Charkiv ser på det stundande presidentvalet.</p><p><strong>Medverkande: Bodan, Terenja </strong>och <strong>Maria</strong>, väljare i Philadelphia. <strong>James M Lindsay</strong>, expert på amerikansk utrikespolitik vid Council on Foreign Relations. <strong>Frida Stranne</strong>, statsvetare och USA-expert vid Högskolan i Halmstad.<strong> Igor</strong>, <strong>Iryna</strong> och <strong>Ivan</strong>, invånare i Charkiv. <strong>Mychailo Podoljak</strong>, Volodymyr Zelenskyjs rådgivare. <strong>Volodymyr Fesenko</strong>, statsvetare och chef vid Center for Political Studies “Penta” i Kiev. <strong>Jay, Bob </strong>och <strong>Maggie</strong>, Trump-supportrar i Allentown. <strong>Ben Freeman</strong>, analytiker vid Quincy Institute for Responsible Statecraft. <strong>Olga, Andryi, Roman</strong> och <strong>Anelka</strong>, kyrkobesökare och väljare i Philadelphia. <br><br><strong>Reportrar: Kajsa Boglind,</strong> Konflikts reporter i Pennsylvania. <strong>Lubna El-Shanti</strong>, Ukrainakorrespondent. <br><br><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br>fernando.arias@sverigesradio.se<br><br><strong>Producent: Therese Rosenvinge</strong><br>therese.rosenvinge@sverigesradio.se <br><br><strong>Tekniker: Heinz Wennin</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/darfor-kan-kriget-i-ukraina-avgora-usa-valet</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2487734</guid>
      <pubDate>Fri, 01 Nov 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2f825372-fc3b-48d9-a3a6-c0d423511595.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/11/konflikt_konflikt_20241101_1629209599.mp3" length="53544244" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så har Elon Musk kopplat greppet om internet</title>
      <description><![CDATA[<p>Starlink ger teknikentreprenören Elon Musk makt att avgöra vem som får tillgång till satellit-internet. Och vem som ska stängas av.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Elon Musks bolag Starlink äger två tredjedelar av alla satelliter som cirklar runt jorden. Vissa talar om honom som en interntgud.</p><p>Hans nya satellitbundna internet fungerar när annat nät slagits ut som i krigets Ukraina. Och på otillgängliga platser på jorden som regnskogens Amazonas som tidigare inte haft någon uppkoppling.</p><p>Samtidigt väcker hans kontakt med personer som Trump, Putin och Xi Jingping farhågor kring hur Elon Musk använder sig av den här makten.</p><p>Följ med till Amazonas i Brasilien, rebellkontrollerade områden i Myanmar och till Donetsk i Ukraina.</p><p><strong>Medverkande: Milton Mueller</strong>, professor i cybersäkerhetspolicy vid Georgia Tech university i Atlanta, USA, <strong>Jesse Rodrigues</strong>, lokal ledare i Amazonas, <strong>Pedro Ekman</strong>, ordförande för Intervoces, en organisation som verkar för att fler brasilianare ska få tillgång till internet, <strong>Joel Araújo</strong>, chef för den brasilianska miljömyndigheten Ibama, <strong>Yisou Tzeng</strong> chef för cybersäkerhetsavdelningen vid Taiwans Institute for National Defense and Security Research, <strong>Saw Tender</strong>, lokal ledare i Karen-staten i Myanmar, samt läkare, guldgrävare, lärare, spelande barn och alla andra som använder internet.</p><p><strong>Reportrar:</strong> <strong>Lubna El-Shanti</strong>, Ukrainakorrespondent, <strong>Axel Kronholm</strong>, Sydostasienkorrespondent, <strong>Lotten Collin</strong>, Latinamerikakorrespondent, <strong>Juliana Faddul</strong>, frilansare Brasilien.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em><br>Producent:<strong> Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em><br>Tekniker: <strong>Emilia Ström</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/elon-musks-vaxande-makt-over-internet</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2484735</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Oct 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5583c98f-e94a-404e-803e-27e668101f5f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/10/konflikt_sa_har_elon_musk_kopplat_grepp_20241025_1741158184.mp3" length="53617312" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Personsökarattackerna i Libanon: framtidens krig är här</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt synar vad som hände den 17 september när personsökare exploderade över hela Libanon. Hur gick det till när sprängmedel hamnade i de små apparaterna och vad säger det om framtidens krigföring?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Alican Kiraz</strong>, cybersäkerhets- och techexpert, <strong>Håkon Høydal</strong>, journalist på norska dagstidning VG, <strong>Martin Bernsen</strong>, presstalesperson på norska säkerhetspolisen PST, <strong>Jihane Sfeir</strong>, historiker och Libanonexpert vid det fria universitetet i Bryssel, <strong>Philip Ingram</strong>, tidigare underrättelseofficer, numera kommentator om underrättelse- och säkerhetsfrågor i Storbritannien, <strong>Brian Green</strong>, expert på teknik kopplat till etik på Santa Clara University,<strong> Andrew Maynard</strong>, professor på avancerad teknologiomställning, på Arizona State University mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br></strong>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Lina Malers och Esfar Ahmad</strong></p><p><strong>Tekniker: Tor Sigvardsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/personsokarattackerna-i-libanon-framtidens-krig-ar-har</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2479099</guid>
      <pubDate>Fri, 18 Oct 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a5b29759-6149-40fe-a886-5c198e50d0ef.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3300</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/10/konflikt_personsokarattackerna_i_libano_20241018_1658029959.mp3" length="52835562" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så ska Sverige försvaras i Asien</title>
      <description><![CDATA[<p>Nato-medlemskapet skapar nya förväntningar på Sverige. Nu får Försvarsmakten uppdrag i en region som kan bli ett nytt Ukraina.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sverige har fått en försvarsstrategi för den Indopacifiska regionen. Ett område som sträcker sig från Afrikas östkust till Stilla havet. Här har USA länge haft sitt militära framtidsfokus och nu blir det även en del av Sveriges.</p><p>”För att kunna vara en stark atlantist så behöver man också ha en indopacifisk agenda dessa dagar.” Så sa försvarsminister <strong>Pål Jonsson</strong> när han presenterade den nya strategin nyligen med en tydlig blinkning till Nato och Sveriges amerikanska allierade.</p><p>Samtidigt ökar spänningarna både kring Taiwan och i vattnen utanför Filippinerna. Nya försvarsallianser sluts, länderna rustar och den tyska flottan seglade nyligen genom det politiskt känsliga Taiwan-sundet för första gången på två decennier. Något som inte ses med blida ögon i Peking.</p><p><strong>Medverkande: Pål Jonsson, </strong>försvarsminister, <strong>Jan Thörnqvist, </strong>tidigare insatschef och marinchef i Försvarsmakten, <strong>Sofia Ledberg,</strong> statsvetare Försvarshögskolan, <strong>Akio Takahara</strong>, professor i statsvetenskap i Tokyo, <strong>Jay Tariella</strong> talesperson för den filippinska kustbevakningen, <strong>Shi Yinhong</strong>, professor vid Renminuniversitetet i Peking och expert på internationella relationer och säkerhetsfrågor, <strong>Wang Huiyao</strong>, tidigare rådgivare till den kinesiska regeringen och grundare till tankesmedjan China and Globalization, CCG.</p><p><strong>Reportar:</strong> <strong>Axel Kronholm</strong>, korrespondent i Bangkok, <strong>Moa Kärnstrand</strong>, korrespondent i Peking.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent och reporter: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-ska-sverige-forsvaras-i-asien</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2478723</guid>
      <pubDate>Fri, 11 Oct 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/bd9caa9f-f5c1-4771-b163-579b1d97173c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/10/konflikt_sa_ska_sverige_forsvaras_i_asi_20241011_1739501970.mp3" length="53758066" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Inifrån Israel – så förändrades landet efter 7 oktober</title>
      <description><![CDATA[<p>Hamas terrorattentat den 7 oktober 2023 har skakat Israel i grunden och svallvågorna efter dådet märks tydligt i dag när Mellanöstern står på randen till ett storkrig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Runt 1200 personer dödades i Hamas attack den 7 oktober och hundratals togs som gisslan. Ett år senare utkämpar Israel ett flerfrontskrig och i Gaza har över 42 000 palestinier dödats, enligt det Hamaskontrollerade hälsoministeriet. Hur förhåller sig israelerna till Israels svar på Hamas terrortack? Den 7 oktober och det efterföljande kriget har också skapat en splittring bland judar i Sverige.</p><p><strong>Medverkande: Cecilia Uddén</strong>,<strong> </strong>Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, <strong>Rita Lifshitz,</strong> anhörig till gisslan och boende i Israel, <strong>”Maram” och ”Nour”</strong>, två arabiskisraeliska syskon, <strong>Aron Verständig</strong>, ordförande för Judiska Centralrådet i Sverige, <strong>Isak Gerson</strong>, medlem i Judiska Församlingen i Stockholm, <strong>Ilana Curiel</strong>, israelisk journalist vid tidningen Ynet mfl<strong><br></strong><br><strong>Reportrar:</strong> Love Lyssarides, Samar Hadrous, Esfar Ahmad och Hedvig Holgersson<strong><br><br>Programledare: Fernando Arias</strong><br>fernando.arias@sverigesradio.se<strong><br><br>Producent: Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sverigesradio.se</p><p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/inifran-israel-sa-forandrades-landet-efter-7-oktober</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2471428</guid>
      <pubDate>Fri, 04 Oct 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1000caa2-aba0-4ecb-9fad-1133d2d705b0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/10/konflikt_inifran_israel__sa_forandrade_20241004_1720541263.mp3" length="53657299" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kinas hemliga drag i batterikriget mot Sverige</title>
      <description><![CDATA[<p>Mineralet grafit har hamnat i centrum för framtidens gröna industri. Och ett mystiskt importstopp har riktats just mot Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tidigare Kinakorrespondenterna<strong> Hanna Sahlberg</strong> och <strong>Björn Djurberg</strong> tar oss med på en resa till Bryssel, Berlin och Luleå i jakt på svar om varför Kina verkar ha slutat sälja grafit till just Sverige. Allt börjar med att de upptäcker ett misstänkt handelshinder som anmälts till EU-kommissionen.</p><p>Samtidigt skakas batteritillverkaren Northvolt av sin djupaste kris hittills. Företaget är på flera sätt beroende av både råmaterial och teknik från Kina. Finns det något samband mellan grafitstoppet och Northvolts problem?</p><p><strong>Medverkande: Emma Själin</strong>, Public Affairs manager på det australiensiska gruvbolaget Talga,<strong> Pär Weihed</strong>, prorektor vid Luleå Tekniska universitet, <strong>Olof Gill</strong>, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor, <strong>Shruti Kashyap </strong>vid analysbolaget Benchmark Mineral Intelligence, <strong>Reinhard Bütikofer,</strong> tidigare EU-parlamentariker för tyska partiet Die Grünen, De Gröna, <strong>Tobias Persson</strong>, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.</p><p><strong>Reportar:</strong> <strong>Björn Djurberg </strong>och <strong>Hanna Sahlberg,</strong> tidigare Kinakorrespondenter<br><em>bjorn.djurberg@sr.se, hanna.sahlberg@sr.se</em><br><br><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent och text: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kinas-hemliga-drag-i-batterikriget-mot-sverige</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2468162</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Sep 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e74e8a9a-4918-439e-b3ae-f09c096437b5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3207</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/09/konflikt_kinas_hemliga_drag_i_batterikr_20240927_1709417835.mp3" length="51345555" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Inifrån Ukrainakrigets afrikanska front</title>
      <description><![CDATA[<p>Att ryska Wagner är aktiva i Västafrika är väl känt, men rapporter om att Ukraina hjälpt militanta tuaregrebeller är nytt och väcker flera frågor. Är det starten på ett nytt proxykrig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Eghlas</strong>, soldat inom tuaregrebellrörelsen CSP-DPA, <strong>Mohamed Elmaouloud Ramadane</strong>, talesperson för tuaregrebellrörelsen CSP-DPA,<strong> Ladd Servatt</strong>, analytiker vid ACLED, <strong>”Ibrahim”</strong>, tuaregstudent som tvingats fly från mali på grund av Wagners och Malis armé, <strong>Pulchérie Gbalet</strong>, sociolog i Elfenbenskusten, <strong>Naïm Touré</strong>, nätaktivist från Burkina Faso, <strong>Ladji Bama</strong>, grävjournalist från Burkina Faso, <strong>Olayinka Ajala</strong>, vid Leed Becket Univerisity, <strong>Serhii Kuzan</strong>, ukrainsk militäranalytiker och ordförande för the Ukrainan security and cooperation center mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias <br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Anne-Fleur Lespiaut, Markus Alfredsson och Esfar Ahmad<br><br>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/inifran-ukrainakrigets-afrikanska-front</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2464317</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Sep 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7c89db78-6da3-44b0-bf37-c057f1ec2ff2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3338</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/09/konflikt_inifran_ukrainakrigets_afrikan_20240920_1544111538.mp3" length="53441482" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så släcktes Elon Musk:s X ner i Brasilien</title>
      <description><![CDATA[<p>Entreprenören Elon Musk ligger i fejd med flera demokratier på båda sidor om Atlanten. Bråket handlar om internets framtid och demokrati.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Brasilien följer Lotten Collin en bloggare och en senator vars inlägg på X har stoppat plattformen i landet sedan Elon Musk vägrade att blockera deras konton.</p><p>Forskare menar att även EU skulle kunna tvingas porta plattformar som inte följer regelverken - även om juridiken jobbar mer långsamt i Europa.</p><p>Hatpropaganda och desinformation hotar det fria ordet. Men vem ska bestämma vad som är sant och vad som är falskt?</p><p>I Storbritannien bidrog inlägg på nätet till de upplopp som skakade landet i augusti. Pontus Mattsson ger sig ut i spåren av förödelsen. Våldet riktades främst mot asylsökande och muslimer och flera personer har dömts till fängelse för saker de skrivit på plattformar som X. Bland de som väntar på sitt straff finns en 41-årig dagmamma.</p><p><strong>Medverkande: Simon Lindgren, </strong>professor i sociologi vid Umeå universitet, <strong>Måns Jonasson</strong>, expert vid Internetstiftelsen, <strong>Jasmine Enberg</strong>, internetanalytiker vid Emarkerter i Kalifornien, <strong>Oswaldo</strong> <strong>Eustaquio, </strong>bloggare från Brasilien vars sociala medier konton har blockerats, <strong>Tais Gasparian</strong> brasiliansk<strong> </strong>advokat med inriktning på yttrandefrihet, <strong>Marcos do Val, </strong>senator i Brasilien, <strong>Julia Pocze</strong>, jurist på  tankesmedjan <strong>Ceps</strong> i Bryssel,<strong> Jacob Mchangama,</strong> forskare och chef för institutet The Future for Free Speech vid Vanderbilt universitetet i Nashville i USA.</p><p><strong>Reportar: Lotten Collin och Pontus Mattsson</strong></p><p><strong>Tekniker:</strong> <strong>Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Programledare:</strong> <strong>Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent och reporter: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Klipp från</strong>: Sky News och Sveriges Radio P4 Sjuhärad.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-slacktes-elon-musks-x-ner-i-brasilien</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2464151</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Sep 2024 10:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b74116a2-31c1-4b2d-a3e4-55d0bf9cdc28.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/09/konflikt_sa_slacktes_elon_musks_x_ner_20240918_1236402071.mp3" length="53630359" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kursk: När kriget kom till Ryssland</title>
      <description><![CDATA[<p>Ryskt territorium har för första gången sen andra världskriget invaderats av utländsk militär. Ukrainas inbrytning i Ryssland är en helt ny fas i kriget. Med potential att ändra allt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den 6 augusti kom överraskade nyheter från Kursk, ukrainska styrkor hade gått över gränsen, inte bara för en räd utan för att invadera. Kriget som pågått i två och ett halvt år fick plötsligt en oväntad vändning. Men vad händer nu?</p><p>En ukrainsk förhoppning var att invasionen av Kursk skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, att den skulle försvaga Putins styre. Har man nu lyckats ta kriget till den ryska befolkningen och vad kan det i så fall leda till?</p><p>Samtidigt som den ukrainska moralen höjts av framgången i Kursk så ser det fortfarande betydligt dystrare ut på fronten i öst. Ryssland går förvisso sakta, men ändå säkert, framåt och närmar sig nu den viktiga logistiska knutpunkten Pokrovsk. Har operationen i Kursk i själva verket försvagat det ukrainska försvaret?</p><p>Vad innebär Kursk för stödet från Europa och USA? Kommer vapenrestriktionerna nu lyftas för att ge Ukraina en bättre chans att försvara sig mot de ryska bomber? Eller är man i väst fortfarande rädd för att överträda röda linjer och för Putins hot om kärnvapen?</p><p><strong>Medverkande: Illia Ponomarenko</strong>, ukrainsk krigsreporter, <strong>Jekaterina Duntsova</strong>, rysk journalist och oppositionspolitiker, <strong>Elena Koneva</strong>, psykolog och grundare av organisationen Extremescan, <strong>Lev Schlosberg</strong>, rysk oppositionspolitiker, <strong>Olga Rubtsova</strong>, mor till rysk värnpliktig, <strong>Aleksej Tabalov</strong>, ryska organisationen ”Värnpliktsskolan”, <strong>Tim Willasey-Wilsey</strong>, professor i krigsvetenskap vid Kings collage, <strong>Oscar Jonsson</strong>, doktor i rysk krigföring vid försvarshögskolan, <strong>Nigel Gould Davies</strong>, Rysslandsexpert vid International Institute for Strategic Studies, <strong>Gordon “Skip” Davis</strong>,  pensionerad generalmajor amerikanska armén mfl</p><p><strong>Programledare:</strong> <strong>Anja Sahlberg</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:anja.sahlberg@sverigesradio.se">anja.sahlberg@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Reportrar: Lubna El-Shanti, Maria Persson Löfgren, Johanna Melén</strong></p><p><strong>Tekniker:</strong> <strong>Tim Kellerman</strong></p><p><strong>Producent:</strong> <strong>David Rasmusson</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:david.rasmusson@sverigesradio.se">david.rasmusson@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kursk-nar-kriget-till-ryssland</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2457052</guid>
      <pubDate>Fri, 06 Sep 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/371cc8db-de6b-4924-b839-432d04d95e46.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/09/konflikt_kursk_narkrigetkom_till_rys_20240906_1750319022.mp3" length="53574964" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så hindrar man barn från att bli mördare</title>
      <description><![CDATA[<p>93 barn under 15 år har i år misstänkts för inblandning i mordplaner eller mord. Vi träffar dom som försöker hindra gängens rekryteringar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från och med i år är det obligatoriskt för alla kommuner att ha en plan för hur de ska förebygga kriminalitet. Det här är ett långsiktigt och ibland väldigt otacksamt arbete. Så vad går att göra för att stoppa våldet i tid - innan en 13-åring skjuter.</p><p>Våldsspiralen kom tidigt till Malmö. Det har gjort att malmöborna också jobbat länge för att förhindra rekryteringen bland unga. Vi möter barn och personal från organisationen Flamman. Dom söker upp barn i riskzonen och försöker erbjuda ett alternativ till den gemenskap gängen lockar med.</p><p>Polisen lägger stor möda på att hitta de barn som hänger i gängens utkant. Och vi träffar en ung pappa som kämpar för att hans 13-åring inte ska välja gängen.</p><p><strong>Medverkande: Johannes Dontsios</strong>, <strong>Glen Sjögren</strong> och <strong>Tomas Aggebrandt</strong> vid polisen i Rosengård, sociologen och författaren <strong>Aydin Soei</strong> i Köpenhamn, kriminolog <strong>Manne Gerell </strong>vid Malmö universitet, <strong>Noah Dib</strong>, projektledare för Flamman Akademi som arbetar för att bryta nyrekryteringen till kriminalitet, <strong>Åsa Furén Thulin</strong>, chef för socialtjänstsektionen på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.</p><p><strong>Reporter: David Rasmusson</strong></p><p><strong>Programledare:</strong> <strong>Kajsa Boglind </strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent och text: Ulrika Bergqvist </strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/gangen-och-barnen-sa-stoppar-vi-valdet-i-tid</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2455997</guid>
      <pubDate>Fri, 30 Aug 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c54c9b00-76b1-4d9d-a0f0-a746abc8a6c9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/08/konflikt_sa_hindrar_man_barn_fran_att_b_20240830_1745268159.mp3" length="53673376" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins nya spioner i Europa</title>
      <description><![CDATA[<p>När ryska spioner på ambassader runt om i världen utvisades fick de ryska underrättelsetjänsterna tänka om. Nu har en ny våg agenter svept in över Europa.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt beger sig ut på en resa i spionernas Europa. Efter utvisningen av hundratals misstänka underrättelseofficerare från ambassader i väst och efter flera uppmärksammade misslyckanden var de ryska underrättelsetjänsterna uträknade av många.</p><p>Men Europa har de senaste åren utsatts för flera attentat som tros kunna knytas till Moskva och gripandena av misstänkta spioner runtom på kontinenten har varit många sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes 2022.</p><p>I Polen har engångspioner, rekryterade via sociala medier blivit ett fenomen. I Tyskland finns en oro för politiska påverkansoperationer och spionhuvudstaden Wien är trots, eller kanske på grund av kriget, fortfarande fylld av agenter.</p><p>Underrättelsetjänster runtom Europa är nu på tårna för att försöka kontra hotet från Ryssland. Men finns det en risk att man går för långt i sin misstänksamhet?</p><p><strong>Medverkande: Romain Mielcarek,</strong> fransk frilans ournalist. <strong>Oleksander Danylyuk</strong>, Ukrainsk underättelseexpert och verksam vid Royal United Services Institute. <strong>Jaroslaw Jakimczyk</strong>, polsk journalist, <strong>Przemysław Witkowski</strong>, polsk författare, <strong>Jascha Novak</strong>, guide Hidden Vienna tours, <strong>Paul Schliefsteiner</strong>, chef Acipss, <strong>Dieter Bacher</strong>, historiker Acipss, <strong>Nico Lange</strong>, Tysk underättelseexpert vid Center for European Policy Analysis, <strong>Karl Melin</strong> presschef Säpo, <strong>Thomas Nilsson</strong>, chef Must.</p><p><strong>Programledare:</strong> <strong>Anja Sahlberg</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:anja.sahlberg@sverigesradio.se">anja.sahlberg@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Tekniker:</strong> <strong>Stina Fagerberg</strong></p><p><strong>Producent:</strong> <strong>David Rasmusson</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:david.rasmusson@sverigesradio.se">david.rasmusson@sverigesradio.se</a></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-nya-spioner-i-europa</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2448327</guid>
      <pubDate>Fri, 23 Aug 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7f7635d3-3cd3-47cd-aaa4-43d8e3312536.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/08/konflikt_konflikt_20240823_1547317243.mp3" length="53664436" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kvinnan som kan ha en chans mot Trump</title>
      <description><![CDATA[<p>Än har ingen kvinna vunnit ett presidentval i USA. Kvinnliga politiker möter fler hinder än män men mycket har hänt sedan valet 2016.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>USA har sett en tydlig trend där fler kvinnor både ställer upp i politiska val - och vinner. I november ställs demokraternas Kamala Harris mot Republikanernas Donald Trump. Hennes partikollega Hillary Clinton lyckades inte vinna tillräckligt med röster i rätt delstater när hon var hans motståndare för 8 år sedan. Men både experter och väljare verkar tycka att både inställningen till kvinnor, och själva valdynamiken, ser helt annorlunda ut nu. </p><p><strong>Medverkande: Narda Davis, </strong>republikansk väljare i Texas, <strong>Margurite Brown</strong>, demokratisk väljare i San Francisco, <strong>Daniel Lippman</strong>, politisk reporter på nyhetsajten Politico, <strong>Jon Decker</strong> långvarig Fox-medarbetare och idag arbetar för Grey television, <strong>Lynn Labrowsky</strong>, republikansk väljare i Pennsylvania, <strong>Barbara Ward</strong>, väljare i Pennsylvania, <strong>Cheryl Rodriguez</strong>, pensionär och swing-väljare i Pennsylvania, <strong>Debbie Walsh</strong>, ordförande för Center for American Women and Politics vid Rutgers universitetet, <strong>Orly Siow</strong>, forskare vid Lunds universitet med fokus på representation, gender och ras, <strong>Jan Hallenberg</strong>, statsvetare knuten till Utrikespolitiska Institutet och Försvarshögskolan som länge följt amerikansk politik.</p><p><strong>Reportar:</strong> <strong>Parisa Höglund</strong> i San Francisco och <strong>Simon Isaksson </strong>i Scranton, USA.</p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson.</strong></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kan-en-kvinna-besegra-trump</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2444487</guid>
      <pubDate>Fri, 16 Aug 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c54d58e4-8204-4fb0-878b-a8e280d082cc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/08/konflikt_kvinnan_som_kan_ha_en_chans_mo_20240816_1713442577.mp3" length="53627509" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De vägrar släppa kampen mot Putin</title>
      <description><![CDATA[<p>Sen den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes har Konflikt träffat och följt en rad personer som vägrar släppa kampen och tron på en annan framtid. Här möter vi några av dom.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts redaktion består av <strong>Fernando Arias</strong>, <strong>Lotten Collin</strong>, <strong>Ulrika Bergqvist</strong>, <strong>Anja Sahlberg </strong>och <strong>Rouzbeh Djalaie</strong>. Nytt avsnitt efter sommaruppehållet släpps den 17 augusti 2024. </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/de-vagrar-slappa-kampen-mot-putin</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2419257</guid>
      <pubDate>Fri, 28 Jun 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/72472906-c029-41da-94ca-39c169b87b82.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3276</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/06/konflikt_de_vagrar_slappa_kampen_mot_pu_20240626_1126232220.mp3" length="52457277" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>”Turister åk hem!”– så vill världen stoppa massturismen (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Turismen väntas nå högre höjder. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. <strong>Lotten Collin</strong> åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.</p><p>Vad är det som gör att vi vill resa? <strong>David Rasmusson</strong> träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?</p><p>De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. <strong>Ulrika Bergqvist </strong>berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.</p><p>Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? <strong>Naila Saleem</strong> vandrar i bergen i Bhutan.</p><p>Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.</p><p><strong>Medverkande: Rodrigo Urrestarazo</strong>, ekonom och turistforskare, <strong>Ana Chocano</strong>, regionalpolitiker Partido Popular, <strong>Curro Machuca</strong>, historiker och aktivist, <strong>Orvar Löfgren</strong>, professor emeritus Lunds universitet,<strong> Dieter Müller</strong>, professor kulturgeografi, <strong>Maria Ros-Hjelm</strong>, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, <strong>Stefan Gössling</strong>, professor Linnéuniversitetet, <strong>Lobsang Nima</strong>, guide, <strong>Dorji Dhradhul</strong>, turistchef i Bhutan, <strong>Sonam Dendup,</strong> hotellägare, <strong>Jigme Tsering,</strong> Royal society for protection of nature.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:fernando.arias@sverigesradio.se">fernando.arias@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Reportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika Bergqvist</strong></p><p><strong>Tekniker: Sofie Ward, Jakob Lalér</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:fernando.arias@sverigesradio.se">david.rasmusson@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/turister-ak-hem-sa-vill-varlden-stoppa-massturismen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2419255</guid>
      <pubDate>Fri, 21 Jun 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9a87e5d2-64aa-4d21-b392-00da0494af02.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3332</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/06/konflikt_turister_ak_hemsa_vill_va_20240616_0946325870.mp3" length="53353688" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Inifrån den fackliga striden på Klarna</title>
      <description><![CDATA[<p>Anställda pratar om ”utrensningar” av fackligt aktiva. Konflikt följer vägen till ett kollektivavtal och det som hände sen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Betaltjänstföretaget Klarna tillhör de som blomstrat i den svenska tech-branschen. Där möter krav på snabba teknikskiften krav på trygghet för de anställda. </p><p>Techbolagen testar gränserna på arbetsmarknaden nu och det här är bara början, det tror både företagsledare och forskare. </p><p><strong>Medverkande: </strong>Fackligt engagerade på Klarna,<strong> Benjamin Dousa, </strong>vd för Företagarna, <strong>Charlotta Brynger</strong> som forskar kring hur affärskulturer skiljer sig mellan branscher och mellan länder, författaren och journalisten <strong>Hamilton Nolan</strong>. </p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p><p><strong>Reporter: Lotten Collin</strong><br><em>lotten.collin@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/inifran-den-fackliga-striden-pa-klarna</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2418679</guid>
      <pubDate>Fri, 14 Jun 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/80a423c9-b9b5-4bc0-a6e1-9a0d15ac001c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/06/konflikt_inifran_den_fackliga_striden_p_20240614_1613125241.mp3" length="53560458" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Pressen ökar på Israel om Gazakriget</title>
      <description><![CDATA[<p>Kritiken och pressen på Israel ökar, både politiskt och juridiskt. Hur kommer det växande internationella trycket att påverka Israel? Konflikt intervjuar Israels ambassadör i Sverige, Ziv Nevo Kulman.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Ziv Nevo Kulman</strong>, Israels ambassadör i Sverige, <strong>Alon Liel</strong>, tidigare israelisk diplomat i 30 år och tidigare medarbetare till Benjamin Nethanyahu, <strong>Kevin Jon Heller</strong>, folkrättsjurist och särskild rådgivare om krigsbrott till ICC:s chefsåklagare Karim Khan, <strong>Said Mahmoudi</strong>, professor emeritus i folkrätt, <strong>Baraa Lafi</strong>, 27-årig svensk-palestinier, fast i Gaza</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Edgar Mannheimer</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson och Fabian Begnert</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/pressen-okar-pa-israel-om-gazakriget</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2414789</guid>
      <pubDate>Fri, 07 Jun 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/730384cf-a60e-4620-a904-a4f0f42198d4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3366</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/06/konflikt_pressen_okar_pa_israel_om_gaza_20240607_1619251337.mp3" length="53893459" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Striden om den svenska fjällskogen</title>
      <description><![CDATA[<p>EU vill stoppa träprodukter från Amazonas. Men samtidigt pågår en het diskussion om den urskog som fortfarande finns kvar - i Europa. Bland annat i delar av de svenska fjällen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Ulf von Sydow</strong>,<strong> </strong>Naturskyddsföreningen,<strong> Linnea Forsén</strong>, Skogsbolaget Fria Skog, <strong>Pelle Sahlin</strong>, grundare till Fria skog och skogsägare, <strong>Per Olander</strong>, företagare, <strong>Pär Hedberg</strong>, naturvårdshandläggare Länsstyrelsen i Jämtland, <strong>Pierre Ibisch,</strong> professor i naturvård vid Ebersvalde University for Sustainable Development,, <strong>Anders Karlsson</strong>, skogsägare, <strong>Henrik Mårtensson</strong>,<strong> </strong>skogschef Person Invest, <strong>Georg Winkel</strong>, professor vid Wageningen universitetet i Nederländerna, <strong>Peter Kullgren</strong> (KD) Landsbygdsminister, <strong>Romina Pourmokhtari</strong>, (L) Klimat - och miljöminister.   </p><p><strong>Reportrar:</strong> <strong>Maria Ridderstedt,</strong> <strong>Alexander Gagliano</strong>, <strong>Clara Guibourg</strong><br><em>ekotgranskar@sverigesradio.se</em></p><p><strong>Tekniker:</strong> <strong>Tor Sigvardson</strong></p><p><strong>Programledare: David Rasmusson</strong><br><em>david.rasmusson@sverigesradio.se</em></p><p><strong>Producent:</strong> <strong>Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sverigesradio.se</em></p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/striden-om-den-svenska-fjallskogen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2411412</guid>
      <pubDate>Fri, 31 May 2024 15:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b6537f21-091c-4fe5-bb57-0e672711bf1e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/05/konflikt_striden_om_den_svenska_fjallsk_20240531_1720252808.mp3" length="53631927" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ytterhögervågen som kan ändra EU-politiken</title>
      <description><![CDATA[<p>Nationell Samling, tidigare Front National, kan bli största parti i Europaparlamentet. Tillsammans med likasinnade partier som har stark medvind nu vill de ändra riktning på EU-politiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Jean-Yves Camus</strong>, expert på den franska extremhögern och högerpopulistiska partier i Europa, <strong>Corentin Lesueur</strong>, reporter som följer Nationell Samling för tidningen Le Mondes räkning, <strong>Charlie Weimers,</strong> Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna, <strong>Pawel Zerka</strong>, analytiker vid tankesmedjan European Council of Foreign Relations, <strong>Luigi Schazieri</strong>, analytiker vid center for European reform mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Rouzbeh Djalaie, Andreas Liljeheden, Fanny Härgestam</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ytterhogervagen-som-kan-andra-eu-politiken</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2398902</guid>
      <pubDate>Fri, 24 May 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9d84eeee-c1fb-46b6-aeb5-e33eec0f251a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/05/konflikt_konflikt_20240524_1641267038.mp3" length="53556916" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kampen om sanningen inför EU-valet</title>
      <description><![CDATA[<p>I Bryssel utreds en rysk påverkansoperation under journalistisk flagg. Och på en bakgård i Florens visas en hemlig propagandafilm.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Politiker hörs allt oftare varna för falska budskap som får stor spridning i sociala medier. Det finns en oro för att det där kommer att påverka EU-valet i juni.</p><p>Vi besöker Florens i Italien där en sorts insatsstyrka mot desinformation leder lokala faktagranskare runt om i Europa. Och i EU-parlamentet utreds nu en härva där man misstänker att EU-parlamentariker tagit emot pengar för att driva frågor som gynnar Ryssland.</p><p>Men i kampen mot faktiska påverkansoperationer riskerar vi också att tysta debatten. Hur ser vi till att landa rätt i den där delikata balansakten?</p><p><strong>Medverkande: Hedvig Ördén</strong>, säkerhetsforskare med fokus på desinformation vid Lunds universitet och Syddansk universitet,<strong> Paula Gori,</strong> generalsekreterare för European Digital Media Observatory, Edmo i Florens, <strong>Yana Bazhan</strong>, senior analytiker vid Center for Countering Desinformation i Kiev, <strong>Edward Luttwak,</strong> amerikans-rumänsk militärstrateg, <strong>Freddie Sayers</strong>, chefredaktör för det brittiska mediabolaget Unherd, <strong>Clarie Melford</strong>, vd för Global Desinfromation Index.</p><p>I avsnittet hörs klipp från Kalla Fakta, TV4 samt från Rapport i SVT.</p><p><strong>Reporter: Beatrice Janzon</strong></p><p><strong>Programledare: Filip Kotsambouikidis</strong><br><em>filip.kotsambouikidis@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Jakob Lallér</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kampen-om-sanningen-infor-eu-valet</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2398607</guid>
      <pubDate>Fri, 17 May 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1b2f05f7-d0fc-4460-a2ef-9170f3b6d589.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3360</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/05/konflikt_kampen_om_sanningen_infor_euv_20240517_1713369073.mp3" length="53798930" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Skuggflottan som fyller Putins fickor</title>
      <description><![CDATA[<p>Putin har lärt sig av Irans ”sanktionsmaffia” och lyckas runda västs sanktioner och sälja olja över pristaket med hjälp av en skuggflotta.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Västvärlden har infört historiskt hårda sanktioner mot Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Men trots det fortsätter pengar att rulla in i krigsindustrin, då Ryssland ställt om sin ekonomi och sin handel. Och då Ryssland via en så kallad skuggflotta kan sälja olja över pristaket på 60 dollar fatet, som är en del av sanktionerna. </p><p>Konflikt åker till Skagen, till Jyllands nordligaste spets och hittar fartyg som flaggar för Gabon, Antigua Barbuda och Panama, och en stor svart oljetanker som misstänks tanka den ryska skuggflottan. Skagenbon Ole Riis ser dagligen skuggflottan inifrån i sitt arbete som lots.</p><p>– Det är galet att de kan ligga här och bunkra ostört, säger han.</p><p>Ryssland har kunnat ställa om och köpa in en skuggflotta rekordsnabbt. Men de har haft en bra konsult: Iran, som efter decennier av sanktioner skapat ett parallellt system för att runda sanktionerna och en så kallad sanktionsmaffia. </p><p><strong>Medverkande: Ole Riis</strong>, Skagenbo och lots,<strong> Jakob Kjøgx Bohr</strong>, undersökande journalist vid Danwatch,<strong> Nadereh Chamlou</strong>, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, <strong>Tobias Billström</strong>, utrikesminister, <strong>Maria Berlin</strong>, nationalekonom vid Handelshögskolan, <strong>Mattias Lindholm</strong>, kommunikatör Kustbevakningen mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Rouzbeh Djalaie</strong></p><p><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/skuggflottan-som-fyller-putins-fickor</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2390049</guid>
      <pubDate>Fri, 10 May 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/653a9e95-3396-4214-aef8-8b1f2afe0e32.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/05/konflikt_skuggflottan_som_fyller_putins_20240510_1705331310.mp3" length="53528599" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så hotas Europa av Kinas gröna övertag</title>
      <description><![CDATA[<p>EU ska ställa om för att rädda klimatet. Men Kina har fått ett oroväckande försprång i kampen kring den gröna framtidstekniken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kina har redan vunnit stora delar av det gröna teknikloppet. Det ger den kinesiska regimen ett övertag som de, om de vill, kan utnyttja politiskt. </p><p>Ryssland har använt energipolitiken som ett handelsvapen i kriget i Ukraina. Vi riskerar att hamna i samma läge med Kina, varnar både forskare och politiker. Med smart teknik och uppkopplade elbilar kan läget bli än värre.</p><p><strong>Medverkande: Stefan Dalin</strong>, kommunordförande i Timrå, <strong>Janka Oertel</strong>, chef för Asien-programmet vid European Council of Foreign Relations, <strong>Jakop Dalunde</strong>, ledamot i Europaparlamentet för Miljöpartiet, <strong>Szolt Gondola</strong>, advokat och borgmästarkandidat i Debrecen i Ungern, <strong>Agoston Mraz</strong>, ledare för den konservativa och regeringstrogna tankesmedjan Utblick, <strong>Marton Tompos</strong>, ledamot i det ungerska parlamentet, företräder oppositionspartiet Momentumrörelsen,<strong> Lars-Göran Larsson</strong>, chef för ISP:s avdelning för utländska direktinvesteringar.</p><p><strong>Reporter: Hanna Sahlberg</strong><br><em>hanna.sahlberg@sr.se</em></p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producent och reporter: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-hotas-europa-av-kinas-grona-overtag</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2390006</guid>
      <pubDate>Fri, 03 May 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4f7b4398-1bdb-42fe-b32b-9daef2c68d30.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3283</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/05/konflikt_sa_hotas_europa_av_kinas_grona_20240503_1715050729.mp3" length="52569753" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så blev Israel Irans ärkefiende</title>
      <description><![CDATA[<p>I det nya spända läget mellan Iran och Israel försöker Konflikt förstå det historiska fiendskapet och vad det betyder att vanliga iranier vänder regimen ryggen i dess hårdnackade motstånd mot Israel.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Ahmed Zeydabadi</strong>, iransk journalist i Teheran, <strong>Sadegh Ziba Kalam</strong>, professor i statsvetenskap och analytiker i Teheran, <strong>”Sara”</strong>, pensionär och hemmafru i Teheran, <strong>”Ali”</strong>, kulturarbetare i Teheran, <strong>Rahab Krek</strong>, invånare Arzoun, <strong>Amin Krek</strong>, invånare Arzoun i Libanon,<strong> Ali Sror</strong>, invånare Aita al-Shaab i Libanon, <strong>Hussein Sror</strong>, invånare Aita al-Shaab i Libanon, <strong>Suknah Jamil</strong>, invånare Aita al-Shaab i Libanon, <strong>Maher Hammoud</strong>, religiös ledare, imam Jerusalemmoskén i Saida, Libanon, <strong>Said Mahmoudi</strong>, professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet och tidigare iransk diplomat, <strong>Naysan Rafati</strong>, senior analytiker vid International Crisis Group, <strong>Chuck Freilich</strong>, professor och säkerhetsanalytiker i Tel Aviv mfl</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Rouzbeh Djalaie och Lina Malers</strong></p><p><strong>Tekniker: Johanna Carell</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-blev-israel-irans-arkefiende</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2383428</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Apr 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3fe25417-9ef8-4cb3-9b47-31e4903bec7f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/04/konflikt_sa_blev_israel_irans_arkefiend_20240426_1713300793.mp3" length="53594714" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Jakten på plasten i våra kroppar</title>
      <description><![CDATA[<p>Mikroplast har hittats i människans lungor och i vårt blod. Samtidigt pågår en politisk dragkamp om plasten i Bryssel. Del 2: Människokroppen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Plastens utbredning i våra kroppar är en relativt ny upptäckt. Men forskningen går snabbt framåt. Plastpartiklar har hittats i gravida kvinnors moderkakor och i våra viktigaste organ. En helt ny studie visar kopplingen mellan stroke och mikroplast i blodet.</p><p>Och medan forskare varnar för att något måste göras pågår en dragkamp mellan politiker i Bryssel.</p><h2 class="mellanrubrik">Lobbyister stoppar nya lagförslag</h2><p>Det är mycket som står på spel. Plast finns inom förpackningsindustrin, i snabbmatskedjornas restauranger och runt salladen i grönsaksdisken.</p><p>Lagstiftarna i EU blir ständigt uppvaktade av företag som motsätter sig försöken att begränsa engångsplasten och öka återanvändningen.</p><p>Nya lagförslag som ska bidragit till att minska antalet engångsförpackningar i Europa läggs fram. Men i den avgörande omröstningen tar en svensk EU-parlamentariker täten emot förslagen.</p><p><strong>Medverkande: Hanna Karlsson</strong>, forskningsledare för en grupp som forskar på mikroplastpartiklar på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, <strong>Andrea Montano Montes</strong>, doktorand vid KI, <strong>Barbro Melgert</strong>, professor i respiratorisk immunologi, vid Groningen universitetet i Nederländerna, <strong>Rick Smith</strong>, kanadensisk toxikolog, författare och medproducent till filmen ”Plastic People”, <strong>Sedat Gündoğdu</strong>, forskare i Turkiet, <strong>Guiseppe Paolisso</strong> professor i invärtes medicin i Italien, <strong>Jessica Polfjärd</strong>, EU-parlamentariker för Moderaterna, <strong>Maria Angela Danzi,</strong> EU-parlamentariker för det italienska partiet Femstjärnerörelsen,<strong> Larissa Copello</strong> vid organisationen Zero Waste i Bryssel.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em></p><p><strong>Producent och reporter: Lotten Collin</strong><br><em>lotten.collin@sr.se</em></p><p><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-tar-plasten-over-vara-kroppar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2382543</guid>
      <pubDate>Fri, 19 Apr 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f1b641a7-6d52-4d8c-a824-72551e863152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/04/konflikt_jakten_pa_plasten_i_vara_kropp_20240419_1658442836.mp3" length="53547003" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så tog plasten över världen</title>
      <description><![CDATA[<p>Plastpartiklar har hittats i moderkakor och i hjärnan. I två avsnitt följer Konflikt plastens utbredning över jorden. Del 1: Världshaven.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kräftfiskarna i Smögen får litervis med plastblommor i näten i vår. Buketter av vita och lila små blommor som kommer från Kina - via en container som fallit över bord. En symbol för något mycket större och skrämmande.</p><p>Fiskaren <strong>Sixten Söderberg</strong> följer med oro hur plasten fortsätter att öka i haven. ”Jag tror inte gemene man fattar hur allvarligt det är. Det går fortfarande att göra om och göra rätt men varje dag som går, varje timme som tickar så tickar det åt fel håll.”</p><p>Plastkonsumtionen ökar. Men vi vill gärna sopa den under mattan - och den rikaste delen av världen har länge exporterat vår egen skit till Asien där den ofta dumpas illegalt och läcker ut i jorden och vattnet.</p><h2 class="mellanrubrik">Plasten sprids över jorden</h2><p>Plasten har gått från hjälpreda till ett globalt problem. Vi möter mannen som myntade begreppet mikroplast, marinbiologen <strong>Richard Thompson </strong>som skickade ut sina studenter att hitta de allra minsta plastpartiklarna, mindre än sandkorn. De senaste åren har forskningen exploderat av nyheter om hur plasten påverkar oss.</p><p>På Stockholms universitet letar forskarna efter plastpartiklar i plankton. Plasten tar sig uppåt i näringskedjan, upp till oss människor. Men vad betyder det egentligen?</p><p><strong>Medverkande: Elias Holmberg</strong>, yrkesfiskare i Smögen, <strong>Sixten Söderberg</strong>, tidigare yrkesfiskare i Smögen, <strong>Rick Smith</strong>, biolog och författare, <strong>Elena Gorkhova</strong>, professor i miljövetenskap på Stockholms universitet, <strong>Richard Thompson</strong>, professor i marinbiologi vid Plymouth universitetet, <strong>Shiori Shakuto</strong>, antropolog vid Sydney universitetet.</p><p><strong>Reporter: Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p><p><strong>Programledare och reporter: Lotten Collin</strong><br>lotten.collin@sr.se</p><p><strong>Producent och reporter: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-tog-plasten-over-varlden</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2376981</guid>
      <pubDate>Fri, 12 Apr 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2734ac94-6a3a-4623-bfdc-4a17c7ed3f90.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3284</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/04/konflikt_sa_tog_plasten_over_varlden_20240412_1730433340.mp3" length="52585493" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hoten mot de ryska desertörerna</title>
      <description><![CDATA[<p>En desertör från kriget i Ukraina mördas i Alicante. En annan kidnappas av säkerhetstjänsten FSB i Armenien. Att lämna Putins armé tycks förenat med livsfara. Ändå tar tusentals risken. Varför?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I början av året 2024 kom nyheten att en rysk desertör mördats i södra Spanien. Spanska journalister har underrättelsekällor som misstänker att det är ett beställningsmord från Kreml. Bara någon månad tidigare kidnappas en rysk desertör i Armenien, människorättsaktivisten som undersökt försvinnandet hittar band till säkerhetstjänsten FSB.</p><p>– När jag frågade på vilka grunder gör man det då sa han att det finns en direkt order från Putin att alla desertörer ska överlämnas till Ryssland, berättar Artur Sakunts, människorättsaktivist i Armenien.</p><p>Konflikt får tag i en rysk desertör som först gick under jorden och gömde sig i Ryssland efter att han fått lämna kriget tillfälligt på grund av en skada. Vi får en inblick i flykten till Finland, där han i dag sökt asyl. En som inte fick asyl är den ryske Wagnersoldat som deserterade och tog sig under dramatiska former till Norge. Det blev nyligen klart att Wagnerdesertören Andrei Medvedev fick avslag på sin asylansökan, med motiveringen att Wagner inte var en del av de ryska reguljära ryska styrkorna i Ukraina under tiden då han deltog i kriget. Något som hans advokat starkt ifrågasätter.</p><p><strong>Medverkande: ”Alex”</strong>, rysk desertör i Finland, <strong>Ivan Chuviliaev</strong>, organisationen Idite Lesom som hjälper ryska desertörer, <strong>Rafa Burgos</strong>, journalist på tidningen El Pais i Alicante, <strong>Brynjulf Risnes</strong>, advokat för Wagnerdesertören Andrei Medvedev i Norge, <strong>Jan Espen Kruse</strong>, norsk utrikesreporter vid NRK, <strong>Artur Sakunts</strong>, människorättsaktivist i Armenien, <strong>Oscar Jonsson</strong>, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p><p><strong>Tolk: Naufal Alizade</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/hoten-mot-de-ryska-desertorerna</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2368486</guid>
      <pubDate>Fri, 05 Apr 2024 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/fba2831a-6da3-42a6-a76b-0ada8a858438.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3077</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/04/konflikt_hoten_mot_de_ryska_desertorern_20240405_1509596164.mp3" length="49270091" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Övervakningssamhället i gängvåldets spår (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Övervakning, avlyssning, informationsdelning. En rad nya svenska lagar beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen.<strong> Fernando Arias </strong>har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.</p><p><strong>Lotten Collin </strong>besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.</p><p>Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. <strong>David Rasmusson </strong>och <strong>Anja Sahlberg</strong> tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike</p><p>Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.</p><p>Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.</p><p><strong>Medverkande: Sara Heelge Vikmång</strong> (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, <strong>Mejsa Jalloul</strong>, boende Flemmingsberg, <strong>Gunnar Strömmer</strong> (M), justitieminister, <strong>George Terwilliger</strong>, före detta vice justitieminister USA, <strong>Patrick Eddington</strong>, analytiker Cato institute, <strong>Vanessa Codaccioni</strong>, statsvetare, <strong>Katia Roux</strong>, franska Amnesty, <strong>Fredrik Bergman Evans</strong>, chef Centrum för Rättvisa, <strong>Camilla Lindberg</strong>, före detta riksdagsledamot, <strong>Peter Lischnerski</strong>, ISG Nordics, <strong>Martin Bergling</strong>, SIG Security, <strong>Conny Larsson</strong>, SIG Security.</p><p><strong>Programledare: Lotten </strong><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="mailto:Collin￼lotten.collin@sr.se"></a><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:Collin￼lotten.collin@sr.se"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Collin￼lotten.collin@sr.se"><strong>Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: David </strong><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"></a><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong>Rasmusson<br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/overvakningssamhallet-i-gangvaldets-spar-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2368076</guid>
      <pubDate>Fri, 29 Mar 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d02b9f98-2194-4d02-aaac-f0ca7b2a523e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3284</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/03/konflikt_konflikt_20240327_1044062034.mp3" length="52571865" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så blev Haiti en kollapsad stat</title>
      <description><![CDATA[<p>Haiti har varit instabilt i åratal, men läget nu beskrivs som värre än på väldigt länge. Hur blev det så här och hur hänger dagens akuta kris ihop med landets koloniala historia?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Élise Joseph</strong>, haitisk psykolog vid FN:s migrationsorgan IOM,<strong> Monique Clesca</strong>, haitisk journalist i Port-au-Prince, <strong>Ulrika Richardsson</strong>, FN:s koordinator för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i Haiti,<strong> Marlene Daut</strong>, professor på Yale-universitet i Connecticut, <strong>Catherine Porter</strong>, journalist på New York Times, baserad i Paris, <strong>Jean-Marc Ayrault</strong>, tidigare fransk premiärminister och utrikesminister, i dag chef för en stiftelse för minnet av slaveriets grymheter, <strong>Åsa Odin Ekman</strong>, biståndsarbetare vid IOM på plats i Haiti, <strong>Fathon</strong>, boende i Port-au-Prince, <strong>Robert Zephir</strong> och <strong>Mona Zephir</strong>, svensk-haitier i Bagarmossen i Stockholm, <strong>Marie Fequiere</strong>, svensk-haitier i Hässelby, <strong>Rachell Berry</strong>, ordförande i Haitikommittén i Sverige mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Reporter: Rouzbeh Djalaie</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-blev-haiti-en-kollapsad-stat</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2358663</guid>
      <pubDate>Fri, 22 Mar 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e205eb63-fafe-4e81-893c-ca8cba64995f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/03/konflikt_sa_blev_haiti_en_kollapsad_sta_20240322_1611405899.mp3" length="53542075" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Trötta soldater och vapentorka: Ukrainas kamp mot klockan</title>
      <description><![CDATA[<p>Zelenskyj behöver 500 000 nya soldater. De ska helst anmäla sig av fri vilja men samtidigt växer krigströttheten och ammunitionen tryter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sveriges Radios Ukraina-korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till de som står där på stridslinjen. Till Bogdan som krigat hela sitt vuxna liv, till drönarpatrullen som dyker upp i nattens mörker och kallar sig för vampyrer och till artillerisoldaten som drömmer om att en gång få bada i havet på Krimhalvön. När kriget är över.</p><h2 class="mellanrubrik">Färre frivilliga till fronten</h2><p>Ukrainare i Stockholm vågar prata öppet om krigströtthet när Konflikts Rouzbeh Djalaie möter dom vid Mariaplan. I Kiev lägger politikerna sista handen vid de nya lagar som avgör vilka som ska kunna bli inkallade. Och hur straffen ska se ut för de som inte kommer när de kallas.</p><p>Samtidigt fattas artilleri och annat vid fronten. För det krävs mer än bara soldater om Ukraina ska kunna bryta dödläget.</p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Soldaten</strong> <strong>Bogdan</strong>, <strong>gruppbefäle</strong>t <strong>Andryj</strong>, <strong>Lesia Vasylenko</strong>, företrädare för oppositionspartiet Holos i Ukrainas parlament, ukrainare vid en träff vid Mariatorget i Stockholm och den ukrainske <strong>drönarpiloten Braun</strong>. </p><p><strong>Programledare och producent: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Lubna El-Shanti och Rouzbeh Djalaie</strong></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ukrainas-kamp-for-att-bryta-dodlaget-i-kriget</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2358662</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Mar 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c71ec090-ce76-4a04-884d-76d3e03f26d5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/03/konflikt_trotta_soldater_och_vapentorka_20240315_1453176271.mp3" length="53653593" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det hemliga spelet om Johan Floderus</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt ser närmre på Irans ökända ”gisslandiplomati”. Hur har andra länder gjort för att få hem sina medborgare? Är fångutväxling enda vägen framåt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Två svenska medborgare sitter fängslade i Iran, anklagade för spioneri. Forskaren Ahmadreza Djalali, som dömts till döden och EU-tjänstemannen Johan Floderus, som ännu inte fått sin dom, men åklagaren yrkar på dödsstraff. </p><p>Samtidigt sitter den iranske tidigare fängelsevakten Hamid Noury i svenskt fängelse. I Svea Hovrätt dömdes han i december till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och 24 mord, under massavrättningarna i iranska fängelser 1988. Och det har spekulerats i att Iran vill få till en fångutväxling mellan honom och de fängslade svenskarna.</p><p>För att det ska bli aktuellt måste den svenska regeringen antingen benåda Noury eller ingå ett avtal med Iran. Det har än så länge inte varit möjligt, eftersom rättsprocessen mot Hamid Noury pågått. Men när hovrättsdomen nu väntas vinna laga kraft, i och med att HD sagt nej till att pröva fallet, har möjligheten till ett fångutbyte öppnats: </p><p>– Nu ligger det på regeringens bord, säger Said Mahmoud, professor emeritus vid Stockholms universistet. </p><p><strong>Medverkande: Matts och Kerstin Floderus</strong>, Johan Floderus föräldrar, <strong>Vida Mehrannia,</strong> Ahmadreza Djalalis hustru,<strong> Said Mahmoudi</strong>, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet,<strong> Fariba Adelkah</strong>, fransk-iransk forskare som satt nästan fyra år i Evin-fängelset anklagad för spioneri, <strong>Jean-Francois Bayart</strong>, fransk statsvetare som ledde stödkommittén för Fariba Adelkah när hon satt fängslad i Iran mfl</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Hedvig Holgersson</strong> och <strong>Massood Qiam</strong></p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/det-hemliga-spelet-om-de-fangslade-svenskarna-i-iran</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2354122</guid>
      <pubDate>Fri, 08 Mar 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e305f5cf-1741-4bf5-ae73-c7ff3fcb0816.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3315</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/03/konflikt_det_hemliga_spelet_om_johan_fl_20240425_1021533649.mp3" length="53076666" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bidens fredsplan mitt i Gaza-kriget</title>
      <description><![CDATA[<p>Mitt under brinnande krig har idén om en tvåstatslösning återuppstått. Går det att väcka liv i en tanke som dödförklarats så många gånger?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hoppet om fred i Mellanöstern stod på topp 1993 när PLO:s Yassir Arafat skakade hand med Israels premiärminister Yitzhak Rabin. Idag har fredsprocessen och planen för en tvåstatslösning dödförklarats och återuppstått flera gånger om.</p><p>På marken har våldet traumatiserat båda sidor. Kriget fortsätter på Gazaremsan och i Israel har skräcken efter Hamas terrordådet lämnat djupa sår. Ändå väljer USA:s president nu att lyfta tanken på en tvåstatslösning.</p><p>Kan krisen bli det som får allt att vända eller är motiven bakom planen något helt annat?</p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Aaron David Miller </strong>som jobbat som MÖ-rådgivare för flera amerikanska regeringar sedan 70-talet och framåt, <strong>Chuck Freilich</strong>, säkerhetsanalytiker och tidigare biträdande nationell säkerhetsrådgivare i Israel, <strong>Khaled Elgindy</strong>, föreståndare för Israel-Palestina programmet vid Middle Eastern Institute, familjen <strong>Abu Sultan </strong>i Uppsala, <strong>Heli Mishael</strong> en av ledarna inom fredsrörelsen Standing Together i Tel Aviv , <strong>Cecilia Uddén</strong>, Mellanösternkorrespondent Sveriges Radio.</p><p><strong>Reportar:</strong> <strong>Rouzbeh Djalaie</strong>, <strong>Samar Hadrous</strong> Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Arias￼fernando.arias@sr.se"><br>fernando.arias@sr.se</a></p><p><strong>Producent och reporter:</strong> <strong>Ulrika Bergqvist</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Bergqvist￼ulrika.bergqvist@sr.se"><br>ulrika.bergqvist@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/bidens-fredsplan-mitt-i-gaza-kriget</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2353494</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Mar 2024 09:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7b8e162e-d629-4ffe-8efc-b4c51aec72d0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/03/konflikt_bidens_fredsplan_mitt_i_gazak_20240305_1722497112.mp3" length="53545112" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så fortsätter Navalnyjs arvtagare kampen mot Putin</title>
      <description><![CDATA[<p>Aleksej Navalnyjs död i ett ryskt fängelse har skapat sorg och ilska inom oppositionen. Men också mer beslutsamhet och under ytan formeras det nya motståndet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bara timmar efter nyheten om Aleksej Navalnyjs död samlades oppositionella ryssar utanför Rysslands ambassad i Stockholm, liknande demonstrationer hölls på fler håll i Sverige och världen.</p><p>Konflikt ringer upp ledande personer inom den ryska oppositionen för att bättre förstå Navalnyj och hur oppositionen nu formerar sig för att fortsätta hans kamp.</p><p>I Göteborg möter vi den unga generationen ryska oppositionella – där Pavel Chupronov, som fått exil i Sverige på grund av sitt motstånd mot Kreml sedan lång tid, organiserar sig för att fortsätta i Navalnyjs anda, han som en gång inspirerade honom att gå in i politiken och göra motstånd mot Putin och Kreml.</p><p>Och så ser vi närmre på ett nytt motstånd som sakta formerat sig<em> inne </em>i Ryssland, där fruar till män som mobiliserats in i kriget, blir allt mer högljudda i sina protester.</p><p><strong>Medverkande: Anastasia Shechvenko</strong>, rysk dissident i exil som beskrivs som Mikhail Khodorkovskys högra hand, <strong>Dmitry Dudkov</strong>, rysk oppositionspolitiker i exil, <strong>Pavel Chupronov</strong>, en av ledarfigurerna i ungdomsrörelsen Vesna i exil i Göteborg, <strong>Marina Slashcheva </strong>och andra regimkritiska ryssar i Stockholm och Göteborg, <strong>Marija Andrejeva</strong>, fru till en av alla ryska män som mobiliserats in i kriget i Ukraina och som nu protesterar mot Kreml mfl</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Johanna Melén</strong></p><p><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-fortsatter-navalnyjs-arvtagare-kampen-mot-putin</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2345792</guid>
      <pubDate>Fri, 23 Feb 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/8aa12ce8-c4c8-49e3-a315-b291db1515b5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/02/konflikt_sa_fortsatter_navalnyjs_arvtag_20240223_1636531339.mp3" length="53541685" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så stoppades biståndet till Gaza</title>
      <description><![CDATA[<p>Hamas terrordåd mot Israel leder inte bara till krig. Det har också gjort att bistånd frysts inne när behoven är som störst. Hur blev det så?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: </strong>15-åriga<strong> Sahar </strong>från Sundsvall<strong>, Yossi Melman</strong>, israelisk säkerhetsexpert, <strong>Jörgen Jensehaugen</strong>, historiker vid peace research institute i Oslo, <strong>Omar BenJakoub</strong>, reporter på tidningen Haaretz, <strong>Espen Barth Eide</strong>, socialdemokratisk utrikesminister i Norge, <strong>Anna Sundström</strong>, generalsekreterare för biståndsorganisationen Olof Palmes Internationella Center, <strong>Anna Eggelind</strong>, internationell chef på biståndsorganisationen Diakonia, <strong>Linda Säll, </strong>regionalansvarig för Mellanöstern och Nordafrika på stiftelsen Kvinna till Kvinna, <strong>Muhammad Issa</strong>, kommunikatör på organisationen WeTheatre på Västbanken, <strong>Johan Forsell</strong>, moderat biståndsminister i den svenska regeringen.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Lama Alshehaby</strong></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br>ulrika.bergqvist@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-ledde-hamas-attack-till-fryst-bistand</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2345719</guid>
      <pubDate>Fri, 16 Feb 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/06d98c1c-96d3-4636-b0e1-5e3a4ee0582a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3293</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/02/konflikt_konflikt_20240216_1659537513.mp3" length="52722232" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så vill Europa stoppa klimataktivisterna</title>
      <description><![CDATA[<p>Runtom i Europa åtalas, straffas och fängslas klimataktivister i något de själva beskriver som ökad repression. Kommer det stävja eller snarare radikalisera klimatrörelsen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Michel Forst</strong>, FN:s rapportör för miljöförsvarare, <strong>Brigitte Gothière</strong>, aktivist i Frankrike, aktivister i Just Stop oil i Storbritannien, Last Generation i Tyskland och Återställ Våtmarker i Sverige mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Pontus Mattsson och Marcus Hansson</strong></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-vill-europa-stoppa-klimataktivisterna</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2338680</guid>
      <pubDate>Fri, 09 Feb 2024 18:20:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1b8b696c-5172-426c-8f15-5121c531c9cb.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3201</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/02/konflikt_sa_vill_europa_stoppa_klimatak_20240209_1926021130.mp3" length="51236762" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>När sexövergrepp blir porrfilm</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt ger sig in i en gråzon där gränsen mellan pornografiska filmer, övergrepp och sexköp har suddats ut. Hur kan en porrfilmskonsument veta att hen inte sitter och tittar på sexuella övergrepp?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Paulina, Anna och Sara berättar om sina upplevelser av sexuella övergrepp som filmats och blivit porrfilm som lever sitt eget liv på nätet.</p><p>– Jag hade en förövare som först skulle vara min partner men som vid första tillfället blev min förövare och sålde mig och våldtog mig så han hade ju ett kontaktnät med män som fick utnyttja mig på det sätt som han bestämde. Han hotade mig och min familj under hela den här tiden så jag var helt maktlös och var tvungen att göra det de sa för att överleva.</p><p>Hör också männen som konsumerar porr regelbundet, trots att de vet att risken för övergrepp i porrfilmsindustrin är stor.</p><p><strong>Medverkande: Max Waltman</strong>, universitetslektor i statsvetenskap vid högskolan i Halmstad, <strong>Meghan Donevan</strong>, forskningsledare på Talita, <strong>Paulina Bengtsson</strong>, <strong>Anna Lidén</strong>, <strong>”Sara”</strong>, som alla utsatts för filmade sexuella övergrepp, <strong>killar i 20-årsåldern</strong> i Stockholm om deras porrsurfande på nätet, <strong>en man i 30-årsåldern</strong> som konsumerar förnedringsporr</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Maria Sveland och Lotten Collin</strong></p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/nar-sexovergrepp-blir-porrfilm</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2335753</guid>
      <pubDate>Fri, 02 Feb 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/022e98b2-d138-4d75-8774-40700ee5c24a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3332</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/02/konflikt_nar_sexovergrepp_blir_porrfilm_20240202_1708028469.mp3" length="53343019" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kaoset på Röda havet – fartyg attackeras till stöd för Gaza</title>
      <description><![CDATA[<p>Houtierna i Jemen attackerar fartyg till stöd för palestinierna. Nu hotar kaos i världshandeln – om ingen hittar en lösning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Ett vanligt handelsfartyg kan inte skydda sig mot missiler och drönare”, säger <strong>Öystein Elgan</strong> uppgivet. Han sitter i styrelsen för två av de norska fraktbolag som den senaste tiden har fått se flera av sina skepp attackeras när de seglat genom Röda havet.</p><p>Den jemenitiska houti-milisen har hittat den perfekta platsen för politiska påtryckningar: Sundet som förbinder Europa med Indiska Oceanen och Asien.</p><p>Att en relativt okänd milisgrupp i ett av världens fattigaste länder vänt vapnen mot världshandeln möts med fasa bland sjöfararna men applåderas av andra.</p><h2 class="mellanrubrik">Fler krigsfartyg till Röda havet</h2><p>Nu flockas krigsfartygen utanför Jemens kust. USA och Storbritannien har beskjutit milisens fästen i ett försök att få dom att ge upp men än fortsätter raket-attackerna åt båda håll.</p><p>Och det enda som på riktigt skulle kunna lösa knutarna och skapa lugn i Röda havet verkar vare en verklig vapenvila i Gaza.</p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Öystein Elgan</strong>, vd för Inventor Chemical Tankers som drabbats av fartygsattackerna i Röda havet, <strong>Rouzbeh Parsi</strong>, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, <strong>Aron Lund</strong>, Mellanösternexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, <strong>Hind Al-Eryani</strong>, journalist och aktivist från Jemen, <strong>Dhaifullah al-Shami</strong>, informationsminister i houtiernas toppskikt, <strong>Jakob P Larsen</strong>, säkerhetsrådgivare vid den internationella organisationen Bimco, <strong>Burak Sakir Seker</strong>, som forskar kring marin säkerhet och internationella relationer vid Ankara Haci Bayram Veli universitetet.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br>lotten.collin@sr.se<br><br><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Anja Sahlberg och Ahmed Baider, frilans i Jemen.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kaoset-pa-roda-havet-fartyg-attackeras-till-stod-for-gaza</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2335036</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Jan 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1fc98c54-904b-4d3a-bea4-a7f3cd724868.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/01/konflikt_kaoset_pa_roda_havet__fartyg_20240126_1709103476.mp3" length="53513477" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Klimataktivisterna som blev sabotörer</title>
      <description><![CDATA[<p>Det här är historien om hur det gick till när demonstranter för klimatet plötsligt riskerade fängelse enligt sabotagelagen – trots Sveriges yttrandefrihet och demonstrationsfrihet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt går igenom domar mot klimataktivister som deltagit i demonstrationer som hindrat trafiken. Hur kom det sig att åklagare började använda sig av sabotagebrottet i sina åtal? Och vad får det för konsekvenser?</p><p><strong>Medverkande: </strong>Klimataktivister som demonstrerat i Stockholm på olika platser, <strong>Anna-Sara Lind</strong>, professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet, <strong>Linus Gardell</strong>, advokat åt flera av de personer som åtalats för sabotage sedan 2022, <strong>Tobias Andersson</strong>, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, <strong>Tobias Kudrén</strong>, senior åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Producent: Fernando Arias och Lotten Collin</strong></p><p><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/klimataktivisterna-som-blev-sabotorer</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2328535</guid>
      <pubDate>Fri, 19 Jan 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4730bc1b-93ac-414e-99eb-ea8650d3e5d6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/01/konflikt_klimataktivisterna_som_blev_sa_20240119_1726318194.mp3" length="53668261" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Dödshoten mot Sveriges medarbetare i Afghanistan</title>
      <description><![CDATA[<p>Tolkar och vakter skyddade svenska soldater i Afghanistan. Nu lever de under dödshot. Samtidigt fortsätter andra länder sin evakuering.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Om de hittar mig nöjer de sig inte med att döda mig. De kommer att stycka mig i bitar”, säger Rohina som vi valt att kalla kvinnan som under 7 års tid jobbade som vakt på den svenska militärbasen i norra Afghanistan.</p><p>Nu lever hon gömd – i skräck för att talibanerna ska hitta henne. Ett liv i ständig förflyttning från plats till plats.</p><p>Och hon är inte ensam. Omkring en fjärdedel av de totalt 200 lokalanställda afghaner som genom åren jobbat för försvarsmakten uppskattas vara kvar i Afghanistan. Vi har kontakt med både tolkar och andra som nu gått under jorden.</p><h2 class="mellanrubrik">Lojala mot Sverige – fick sämre skydd </h2><p>Forskaren Sara De Jong har tittat på hur olika västländer som haft insatser i Afghanistan har hanterat frågan om de lokalanställda. Sverige hjälpte många afghaner i utsatta positioner att lämna landet när talibanerna kom tillbaka till makten i augusti 2021. Men de extraordinära åtgärderna avslutades i december 2021. I dag hänvisas de som är kvar till krångliga flyktvägar med osäker utgång medan länder som USA och Storbritannien fortfarande hjälper hundratals av sina tidigare anställda, varje månad.</p><p>Utrikesminister Tobias Billström får frågan om regeringen kan tänka sig att se över möjligheterna till hjälp för de som riskerat och fortsätter riskera sina liv för Sverige?</p><p>”En vakt jag pratade med nyligen valde att vara lojal mot Sverige, om han valt Tyskland istället hade han kanske varit i säkerhet där nu i stället, säger Afghanistan-veteranen Björn Blanck som engagerat sig för sina tidigare kollegor.</p><p><strong>Medverkande: Nasrin Nour, </strong>tidigare tolk vid den svenska basen i norra Afghanistan, Rohina och Monisa som var vakter på den svenska basen, <strong>Björn Blanck</strong>, Afghanistan-veteran, <strong>Richard Bennet, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Afghanistan, Tobias Billström</strong>, <strong>utrikesminister</strong>, <strong>Sara De Jong</strong>, professor vid York University i Storbritannien, <strong>Sascha Richter</strong>, Afghanistanveteran vid en tysk organisation som hjälper personer som tidigare jobbat för de tyska styrkorna i Afghanistan mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br></strong>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br></strong>ulrika.bergqvist@sr.se</p><p><strong>Reporter: Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/dom-hjalpte-sverige-nu-ar-de-strandade-i-talibanernas-afghanistan</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2325617</guid>
      <pubDate>Fri, 12 Jan 2024 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a0c22ad6-6d96-4dc8-8457-9a7f44388231.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/01/konflikt_dodshoten_mot_sveriges_medarbe_20240119_1204066064.mp3" length="53572407" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins krig mot sitt eget folk (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga – så återstår nu bara en revolution?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.  </p><p>Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig.  </p><p>Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent <strong>Johanna Melén</strong> återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.</p><p>Vi hör journalisten <strong>Jevgenija Albats</strong> som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten <strong>Dmitrij Gudkov</strong> planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall.<strong> Från en fängelsecell</strong> skriver oppositionspolitikern <strong>Ilja Jasjin</strong> att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören <strong>Dmitri Plax</strong> läser in Jasjins svar.</p><p>Den politiske analytikern <strong>Dmitrij Oresjkin</strong> menar att sommarens upprorsförsök, signerat <strong>Jevgenij Prigozjin</strong>, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.  </p><p>I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent <strong>Maria Persson Löfgren</strong> reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.  </p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br></strong>lotten.collin@sverigesradio.se</p><p><strong>Producent och reporter: Johanna Melén</strong><br>johanna.melen@sverigesradio.se</p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-krig-mot-sitt-eget-folk-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2320178</guid>
      <pubDate>Fri, 05 Jan 2024 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c539b400-12cf-408f-8367-3f09fa95f7e1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/konflikt_konflikt_20231221_1005316837.mp3" length="53369247" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sverige i gängvåldets grepp</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikts nyårsspecial blickar tillbaka på ett år präglat av eskalerande gängvåld. Är hårdare tag enda vägen framåt nu?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt har under året som gått gjort flera program som berört det grova våldet kopplat till den organiserade gängbrottsligheten.</p><p>Hör råden till Sverige från politiker i El Salvador som satsat på extremt hårda tag för att få bukt med gängen. Men till vilket pris?</p><p>I Sverige har regeringen öppnat för ungdomsfängelser. Konflikt besöker Täbyanstalten för att få en bild av vad som kan vänta när Sverige börjar fängsla barn som begått de grövsta brotten.</p><h2 class="mellanrubrik">Sverige vill införa ungdomsfängelser</h2><p>I linje med regeringens hårdare tag mot gängen vill politikerna göra det enklare för kommuner att sätta upp övervakningskameror. Huddinge kommun har satsat stort, men där är invånarna kluvna till övervakningen.</p><p>Konflikt har följt Kadalina, som vi kallar henne, sedan hennes son sköts till döds i en av alla gängkonflikter som plågat Sverige under året som gått. Hon tycker att regeringen gör rätt som nu vill införa hårdare straff och ungdomsfängelser. Vi träffar också Hansi Stafbom, som driver ett privat säkerhetsföretag som fått mer att göra nu när också anhöriga, som Kadalina, blivit måltavlor i pågående gängkonflikter.</p><p>Men när allt fler ropar på hårdare tag nu så finns det de som påminner om att det inte är hela svaret. Konflikt träffar polismästare Carin Götblad.  </p><p><strong>Konflikts redaktion: </strong><br><strong>Lotten Collin, Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sverige-i-gangvaldets-grepp</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2315388</guid>
      <pubDate>Fri, 29 Dec 2023 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/82660801-a437-4456-acc5-516b40968d67.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/konflikt_konflikt_20231221_1033582363.mp3" length="53545978" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>”Turister åk hem!”– så vill världen stoppa massturismen</title>
      <description><![CDATA[<p>Turismen väntas nästa år nå högre höjder än före pandemin. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. <strong>Lotten Collin</strong> åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.</p><p>Vad är det som gör att vi vill resa? <strong>David Rasmusson</strong> träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?</p><p>De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. <strong>Ulrika Bergqvist </strong>berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.</p><p>Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? <strong>Naila Saleem</strong> vandrar i bergen i Bhutan.</p><p>Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.</p><p><strong>Medverkande: Rodrigo Urrestarazo</strong>, ekonom och turistforskare, <strong>Ana Chocano</strong>, regionalpolitiker Partido Popular, <strong>Curro Machuca</strong>, historiker och aktivist, <strong>Orvar Löfgren</strong>, professor emeritus Lunds universitet,<strong> Dieter Müller</strong>, professor kulturgeografi, <strong>Maria Ros-Hjelm</strong>, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, <strong>Stefan Gössling</strong>, professor Linnéuniversitetet, <strong>Lobsang Nima</strong>, guide, <strong>Dorji Dhradhul</strong>, turistchef i Bhutan, <strong>Sonam Dendup,</strong> hotellägare, <strong>Jigme Tsering,</strong> Royal society for protection of nature.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:fernando.arias@sverigesradio.se">fernando.arias@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Reportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika Bergqvist</strong></p><p><strong>Tekniker: Sofie Ward, Jakob Lalér</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:fernando.arias@sverigesradio.se">david.rasmusson@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/turism-till-varje-pris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2310693</guid>
      <pubDate>Fri, 22 Dec 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9a87e5d2-64aa-4d21-b392-00da0494af02.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3337</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/konflikt_konflikt_20231220_1525393980.mp3" length="53421855" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så blev kärnkraften ett militärt mål</title>
      <description><![CDATA[<p>Sverige och en rad andra västländer vill satsa på ny kärnkraft i en tid där kärnkraftverk har blivit ett militärt mål i både freds- och krigstid. Blundar politikerna för riskerna?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Aziz Dag</strong>, vd för Westinghouse Sverige, <strong>Mycle Schneider</strong>, tysk kärnkraftsanalytiker som årligen publicerar World Nuclear Industry Status report, <strong>Paul Dorfman</strong>, kärnkraftsanalytiker kopplad till University of Sussex i Storbritannien, <strong>Phuc-Vinh Nguyen</strong>, forskare vid franska Jacques Delors Energy Center, <strong>Dmitry Gorchakov</strong>, rysk kärnkraftsingenjör vid Bellona foundation, <strong>Anna Storm</strong>, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet, <strong>Claudia Kemfert</strong>, professor i energiekonomi och aktiv vid ansedda tyska ekonomiforskningsinstitutet DIW i Berlin mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br></strong>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Reporter: Marcus Hansson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se  </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-blev-karnkraften-ett-militart-mal</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2312426</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Dec 2023 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e5489a7a-c76d-4f3e-9991-987352b57247.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/konflikt_sa_blev_karnkraften_ett_milita_20231215_1456557785.mp3" length="53535779" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så föder kriget i Gaza konflikt världen över</title>
      <description><![CDATA[<p>Varför engagerar konflikten mellan Israel och Palestina människor som lever tusentals mil därifrån? Och vilken roll spelar den stora diasporan i kampen om narrativet?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Runt om i världen leder kriget i Gaza till protester, konflikter och politiska schismer. Vad är det som gör att en så pass geografiskt begränsad konflikt får så stor påverkan globalt?</p><p><strong>Revend Shexo</strong> och <strong>David Rasmusson</strong> rapporterar från Malmö, en stad där situationen i mellanöstern påverkar mycket, inte minst i stadens skolor. Nu är stämningen intensivare än på mycket länge.</p><p><strong>Love Lyssarides</strong> besöker Argentina där man har man en stor judisk diaspora. Där påverkar konflikten på andra sidan jordklotet både politiken och fotbollen.</p><p>USA har länge varit Israels mest trofasta allierade, och även där finns en stor diaspora. Men inom det demokratiska partiet höjs nu röster för en kursändring. <strong>Ginna Linberg</strong> rapporterar från ett splittrat Washington.</p><p>Så vad är det som gör att en väldigt geografiskt begränsad konflikt får sådan stark påverkan och väcker sådana känslor i hela världen? David Rasmusson besöker Lunds universitet för att söka få svar.</p><p>Finns det just nu något utrymme för dialog? Revend Shexo träffar två personer som arbetat med att föra samtal mellan svenska judar och muslimer, men som nu upplever allt fler stängda dörrar.</p><p>Medverkande :<strong> Sara Wettergren </strong>(L), skolkommunalråd Malmö, <strong>Björn Westerström</strong>, utbildare Malmö stad, <strong>Karin Aggestam</strong>, föreståndare Centrum för mellanösternstudier i Lund, <strong>Hernan Feler</strong>, fotbollskommentator, <strong>Kevin Ary Levin</strong>, sociolog , <strong>Jasmin Khwaiter</strong>, lärarstudent, <strong>Aron Verständig</strong>, ordförande Judiska centralrådet</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:lotten.collin@sr.se"><strong>lotten.collin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Revend Shexo, Ginna Lindberg, Love Lyssarides</strong></p><p><strong>Tekniker: Behzad Mehrnoosh</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:david.rasmusson@sr.se"><strong>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-foder-kriget-i-gaza-konflikt-varlden-over</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2301485</guid>
      <pubDate>Fri, 08 Dec 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/bc474882-f456-4f7e-8936-b0d27efaedaf.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/konflikt_sa_foder_kriget_i_gaza_konflik_20231208_1654147793.mp3" length="53512319" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Våld och radikalisering i Hamasattackens spår</title>
      <description><![CDATA[<p>Israels militära svar på Hamas attack föder ilska på Västbanken. Målet är att radera terrorgruppen men kan effekten bli den motsatta?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Splittringen mellan palestinska grupperingar har länge stått i vägen för en fredsprocess med Israel. Men kriget som startade med Hamas attack mot israeliska civila har också enat palestinierna.</p><p>I skuggan av den israeliska markoffensiven i Gazaremsan ökar våldet på Västbanken, med godtyckliga arresteringar och dödande även där. Och Hamas verkar nu ha fått ett uppsving hos palestinier på Västbanken.</p><h2 class="mellanrubrik">Bröder som krigat mot varandra</h2><p>Medan Fatah är den politiska rörelse som länge haft starkast stöd på Västbanken har Hamas styrt Gazaremsan. Under perioder har splittringen varit så påtaglig att man kunnat prata om att bröder lyft vapen mot bröder.</p><p>Men nu verkar något ha hänt. Konflikt träffar <strong>Wajiha Ajaj</strong> på Västbanken som förlorat sin dotter,  och vi hör unga palestinska män som menar att allt fler nu förlorat tron på den palestinska myndigheten och istället vänder sig till Hamas.</p><p>Skiftet syns också bland etablerade politiker. Fatah-veteranen Qadura Fares, tycker att det är dags för Fatah och Hamas att närma sig varandra. Frågan är då vilken som blir den gemensamma vägen framåt, förhandling eller väpnad kamp?</p><p><strong>Medverkande: Qadura Fares</strong>, Fatah-veteran, <strong>Dalal Iriqat</strong>, palestinsk expert på diplomati och förhandling vid arabamerikanska universitetet i Ramallah, <strong>Ismael Hussam</strong>, ung palestinier i Jenins flyktingläger, <strong>Wajiha Ajaj</strong>, mamma till en 37-årig palestinier som dödades av bosättare efter Hamasattacken, <strong>Bilal Daer Shalaldeh</strong>, 28-årig palestinier från Hebron, <strong>Hugh Lovatt, </strong>European Council on Foregin relations mfl.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br></strong>fernando.arias@sr.se<br><br><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Alice Froussard, Johan-Mathias Sommarström, Cecilia Uddén, Lotten Collin</strong></p><p><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/vald-och-radikalisering-i-hamasattackens-spar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2303578</guid>
      <pubDate>Fri, 01 Dec 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f026a8ab-e15e-409a-a777-317268f679de.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/konflikt_vald_och_radikalisering_i_hama_20231201_1708137476.mp3" length="53514996" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Övervakningssamhället i gängvåldets spår</title>
      <description><![CDATA[<p>Övervakning, avlyssning, informationsdelning. Den svenska regeringen förbereder en rad lagar som beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen.<strong> Fernando Arias </strong>har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.</p><p><strong>Lotten Collin </strong>besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.</p><p>Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. <strong>David Rasmusson </strong>och <strong>Anja Sahlberg</strong> tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike</p><p>Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.</p><p>Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.</p><p><strong>Medverkande: Sara Heelge Vikmång</strong> (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, <strong>Mejsa Jalloul</strong>, boende Flemmingsberg, <strong>Gunnar Strömmer</strong> (M), justitieminister, <strong>George Terwilliger</strong>, före detta vice justitieminister USA, <strong>Patrick Eddington</strong>, analytiker Cato institute, <strong>Vanessa Codaccioni</strong>, statsvetare, <strong>Katia Roux</strong>, franska Amnesty, <strong>Fredrik Bergman Evans</strong>, chef Centrum för Rättvisa, <strong>Camilla Lindberg</strong>, före detta riksdagsledamot, <strong>Peter Lischnerski</strong>, ISG Nordics, <strong>Martin Bergling</strong>, SIG Security, <strong>Conny Larsson</strong>, SIG Security.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:lotten.collin@sr.se"><strong>lotten.collin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:david.rasmusson@sr.se"><strong>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/overvakningssamhallet-i-gangvaldets-spar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2293047</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Nov 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d02b9f98-2194-4d02-aaac-f0ca7b2a523e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/11/konflikt_konflikt_20231124_1638476767.mp3" length="53503354" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sveriges stulna adoptivbarn</title>
      <description><![CDATA[<p>Kritiken kring internationell adoption har växt i takt med nya uppgifter i statliga utredningar och media. Går det att ge tillbaka ett liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I länder som Chile och Sydkorea har föräldrar fått sina barn stulna och de togs sedan emot av ovetande adoptivföräldrar här i Sverige. </p><p>Nu utreds vilken roll svenska domstolar, myndigheter och frivilligorganisationer hade i den här historien. Det är oklart hur många av de internationella adoptionerna som skedde på felaktig grund, men flera svenska fall utreds nu.</p><p>Samtidigt kämpar de adopterade mot klockan i jakten på sina biologiska familjer.</p><p>-Men det är bråttom, våra föräldrar dör, dagligen. Det här måste hända, nu, nu, nu, säger Anna Bohrn som misstänker att hon fått sin identitet tvättad.</p><h2 class="mellanrubrik">Anna letar efter sin egen dödsattest</h2><p>Hon är ett av de över 2000 barn som kom till Sverige från Chile på 1970-talet. Berättelsen hon fått med sig via adoptionsförmedlaren var att hon hittats övergiven på en gata. Men idag vet hon att det troligen inte stämmer. Att hon istället är en av alla dom som fått ett nytt personnummer och ett nytt, svenskt namn, utan att man gett hennes anhöriga en chans att veta att hon lever.</p><p>Idag jobbar Anna Bohrn frivilligt för organisationen <strong>Chileadoptioner.se </strong>som hjälper personer som adopterats till Sverige att söka sitt förflutna i Chile. Där pågår sedan en tid en brottsutredning kring de adoptioner som genomfördes under militärdiktaturen.</p><h2 class="mellanrubrik">Juana Maria trodde att hennes flickor var döda</h2><p>Juana Maria är ung och ensamstående när hon 1975 får tvillingflickor. Döttrarna försvinner från ett sjukhus där de får vård. Ett helt liv letar Juana Maria efter sina barn. Samtidigt, på andra sidan Atlanten, letar två tvillingar här i Sverige sin biologiska mamma. Men hur ska de kunna kommunicera när de levt ett helt liv ifrån varandra?</p><p>I programmet hör vi även <strong>Kerstin Dedung</strong> och <strong>Anna Taxell</strong> på <strong>Adoptionscentrum. </strong>Vi pratar med <strong>Anna Singer</strong>, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet som håller i den pågående svenska statliga utredningen kring de internationella adoptionerna och <strong>Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall.</strong> </p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br>fernando.arias@sverigesradio.se</p><p><strong>Producent: Simon Moser</strong><br>simon.moser@sverigesradio.se</p><p><strong>Reporter: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sverigesradio.se</p><p><strong>Reporter: Ivan Garcia</strong><br>ivan.garcia@sverigesradio.se</p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sveriges-stulna-adoptivbarn</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2292258</guid>
      <pubDate>Fri, 17 Nov 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/37dd0689-8b02-47b1-a612-cb24c880f455.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3318</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/11/konflikt_sveriges_stulna_adoptivbarn_20231117_1730197169.mp3" length="53118669" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ukrainas framtid efter dödläget vid fronten</title>
      <description><![CDATA[<p>Den ukrainska motoffensiven skulle befria stora delar av landet ur Putins grepp. Men trots månader av blodiga strider har frontlinjen knappt rört sig. Vad innebär det för krigets och landets framtid?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt återvänder till Ukraina. Ett Ukraina där optimismen som präglade sommaren känns som bortblåst. Då fanns stora förhoppningar om hur den stundande motoffensiven skulle bli avgörande för kriget. Att ukrainska styrkor, beväpnade med moderna vapen från väst, skulle lyckas bryta igenom de ryska försvarslinjerna. Det fanns de som pratade om att ukrainarna skulle nå Azovska sjön och skära av ryssarnas försörjningslinjer.</p><p>Men än så länge har motoffensiven bara kommit ett par kilometer.  En av de stora anledningarna är att ryssarna fick tid på sig att förskansa sig och minera stora delar av frontlinjen. <strong>Lubna El Shanti </strong>träffar minören med stridsnamnet Varan som berättar om det mödosamma och tidsödande arbetet där ryska och ukrainska styrkor spelar schack med varandra på de leriga fälten. Ett schackparti där pjäserna bytts ut mot minor.</p><p><strong>David Rasmusson</strong> ringer upp militära experter i USA och Storbritannien som i somras hoppades på ett ukrainskt genombrott. Nu konstaterar de att motoffensiven misslyckats.</p><p>Även i Ukraina börjar man nu tala om en motoffensiv som inte gick som planerat. Lubna El Shanti träffar ukrainare som berättar att det inte gått som man hoppats, men att man samtidigt vet att man inte har något annat val än att fortsätta kämpa. Valet de står emellan är kamp eller underkastelse.</p><p>Men Ukrainas framtid kanske inte avgörs i Kiev. USA har länge varit Ukrainas största supporter, men nu höjs allt fler röster där för att det är dags att börja förhandla. <strong>Edgar Mannheimer </strong>pratar med forskare som menar att Ukraina kan bli ett nytt Korea, ett delat land som aldrig fått fred, men väl ett permanent krig stillestånd.</p><p>Även i Ryssland finns det de som nu talar om att det är dags att börja förhandla om fred, men de blir ofta utskrattade i rysk stats-tv och Putin har inte visat några tecken på att vilja förhandla rapporterar <strong>Maria Persson Löfgren.</strong></p><p>Men även om de territoriella vinsterna för Ukraina har varit mindre än man räknat med så betyder de allt för de människor som nu befriats. Vi får träffa Oksana som efter att ha levt under rysk ockupation nu återigen är fri.</p><p></p><p><strong>Medverkande: Gordon “Skip” Davis</strong>, pensionerad generalmajor amerikanska armén, <strong>Tim Willasey-Wilsey</strong>, professor i krigsvetenskap vid Kings collage, <strong>Oksana</strong>, invånare i byn Robotyne, <strong>Mykola Bielieskov </strong>, militärexpert vid organisationen ”Come back alive” i Kiev, <strong>Varan</strong>, minröjare, <strong>Charles Kupchan</strong>, professor i internationella relationer vid Georgetown University, <strong>John Tefft</strong>, före detta amerikansk ambassadör i Ryssland, <strong>Aleksandr Golts</strong>, rysk journalist och analytiker.</p><p></p><p><strong>Programledare: Edgar Mannheimer<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:edgar.mannheimer@sr.se"><strong>edgar.mannheimer@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Lubna El-Shanti, Maria Persson Löfgren</strong></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:david.rasmusson@sr.se"><strong>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ukrainas-framtid-efter-dodlaget-vid-fronten</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2285983</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Nov 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/840dd1be-cf6f-47c9-b1b1-710580435650.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3253</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/11/konflikt_konflikt_20231110_1413595667.mp3" length="52069498" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Begår Israel krigsbrott i Gaza?</title>
      <description><![CDATA[<p>Tusentals civila rapporteras döda samtidigt som striderna i Gaza blir alltmer intensiva. Israels mål är att utradera Hamas och man hävdar att bombningarna är proportionerliga. Men runtom i världen höjs nu röster om att det som pågår riskerar att, och till och med utgör flera brott mot internationella lagar och regelverk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Shareef Abu Watfa</strong>, boende i Gaza, <strong>Agnés Callamard</strong>, generalsekreterare Amnesty International, <strong>Mark Klamberg</strong>,<strong> </strong>professor i folkrätt, <strong>Mikael Fakhri</strong>, professor i juridik och FN:s särskilde rapportör för frågor som rör rätten till mat, <strong>Nobuo Hayashi</strong>, utredare av krigsbrott och brott mot mänskligheten i forna Jugoslavien, <strong>Sami Abu Salem</strong>, Sveriges Radios medarbetare i Gaza, <strong>Donia Ashour</strong>, boende i Gaza, <strong>Mahmoud al Shaer</strong>, boende i Gaza, <strong>Ziv Nevo Kulman</strong>, Israels ambassadör i Sverige, <strong>Rami Khoury</strong>, journalist och analytiker, <strong>Michael Robbins</strong>, chef Arab Barometer.</p><p><strong>Programledare: Edgar Mannheimer<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:edgar.mannheimer@sr.se"><strong>edgar.mannheimer@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Fernando Arias, David Rasmusson</strong></p><p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p><p><strong>Producent: Simon Moser <br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:simon.moser@sr.se"><strong>simon.moser@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/begar-israel-krigsbrott-i-gaza</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2284644</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Nov 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/57f362ec-0b0f-4b5e-8801-8777a2959815.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3327</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/11/konflikt_begar_israel_krigsbrott_i_gaza_20231104_0933020479.mp3" length="53263250" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>När Sverige fängslar barn</title>
      <description><![CDATA[<p>Fängelser för minderåriga kan inom kort bli verklighet i Sverige. Samtidigt verkar andra länder nu välja en helt motsatt väg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Omkring 100 minderåriga sitter häktade i Sverige idag. Samtidigt som ungdomsbrottsligheten i stort går ner begår ett litet antal barn mycket grova brott, mord, sprängdåd och vapenbrott.</p><p>En utredning föreslog nyligen att kriminalvården ska ta över ansvaret för merparten av de barn som döms för grova brott. Men barn har rättigheter som inte vuxna har. Rätt till vård och behandling, rätt till att få ha kontakt med sin familj - och skolplikt.</p><p>-Det här är nytt för oss, men om det här är bästa lösningen så är vi beredda att ta det här uppdraget, säger Fredrik Thunberg, chef för Täbyanstalten. </p><h2 class="mellanrubrik">Fängelse för minderåriga</h2><p>Vi besöker ungdomsavdelningen på Täbyanstalten där kriminalvårdarna nu förbereder sig för att ta emot 15-17-åringar och ställs inför frågor som: Är det ok att låsa in ett barn från 19.00 till 07.00?</p><p>Agneta Bäcklund, som utrett frågan om ny påföljd för minderåriga, ser särskilda ungdomsfängelser som den bästa lösningen nu. Men hon påpekar att utredningen tror att den här förändringen kräver tid om den ska bli bra och har förslagit att den blir verklighet först år 2028. Samtidigt vill regeringen se ungdomsfängelser redan om 2 år.</p><h2 class="mellanrubrik">USA går åt motsatt håll</h2><p>Ett land som har lång erfarenhet av barn i fängelsemiljöer är USA. Där möter vi en kille som fängslades som 13-åring. Men trenden på andra sidan Atlanten har nu svängt och barns fängelsestraff ifrågasätts.</p><p><strong>Medverkande: </strong>Statens utredare, jurist <strong>Agneta Bäcklund. </strong>På Täby-anstalten utanför Stockholm möter vi kriminalvårdschef <strong>Fredrik Thunberg </strong>och <strong>Sami Tesfay </strong>chef på ungdomsavdelningen. Vi träffar <strong>Jonathan Eliasson </strong>som är institutionschef för SIS-hemmet Klarälvsgården i Värmland och hör <strong>Lotta Sylwander </strong>på FN:s barnfond Unicef.</p><p><strong>Programledare: Edgar Mannheimer</strong><br>edgar.mannhemier@sverigesradio.se</p><p><strong>Producent: Simon Moser</strong><br>simon.moser@sverigesradio.se</p><p><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p><p><strong>Reportrar: Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Rouzbeh Djalaie och Ginna Lindberg.</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/nar-sverige-fangslar-barn</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2277435</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Oct 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d83a3d54-de0b-4f8f-bf1c-64032f087c5f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3337</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/10/konflikt_konflikt_20231027_1652560992.mp3" length="53423390" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Efter Hamasattacken: blir det storkrig nu?</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter Israels hårda svar på Hamas terrorattack breder ilskan ut sig i Mellanöstern och analytiker varnar för risken att fler dras in i konflikten nu och att den geopolitiska kartan ritas om.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Hashem Safieddine</strong>, Hizbollah-ledare i Libanon, <strong>Qassem Kassir</strong>, politisk skribent i Libanon som står Hizbollah nära, <strong>Ali Redaa</strong>, Hizbollah-anhängare i Libanon som stridit i Irak och Syrien, <strong>Lina Khatib</strong>, chef för SOAS Mellanösternprogram kopplat till University of London, <br><strong>Nour el Hoda Zaki</strong>, journalist i Egypten, <strong>Khaled Mansour</strong>, egyptisk analytiker och skribent, <strong>Tamer </strong>(heter egentligen nåt annat), egyptisk intellektuell och lärare i arabiska, <strong>Yousef Ziberman</strong>, talesperson för det Israeliska utrikesdepartement,<strong> Rouzbeh Parsi</strong>, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se </strong></p><p><strong>Reportrar: Edgar Mannheimer, Lina Malers, Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Tim Kellerman</strong></p><p><strong>Producent: Simon Moser <br>simon.moser@sr.se </strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/efter-hamasattacken-blir-det-storkrig-nu</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2274065</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Oct 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0ea8e3ca-76ef-4a9a-ac3a-210199b553e1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3297</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/10/konflikt_efter_hamasattacken_blir_det_20231020_1654417109.mp3" length="52776603" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Terrororganisationen Hamas inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter det värsta terrorattentatet i Israels historia vänder Konflikt blicken mot de som utförde de blodiga attackerna: terrorgruppen Hamas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Susanne Tzoref</strong>, svenskt vittne till terrorattacken på kibbutzen Magen, <strong>Jeroen Gunning</strong>, professor och specialiserad på mellanösternpolitik och konfliktvetenskap på Kings College i London, <strong>Basem Naim</strong>, terrororganisationen Hamas internationella talesperson, <strong>Hadi Abdelhadi</strong>, forskare i freds- och konfliktstudier från Gaza, bosatt i Sverige, <strong>Qais Qadri</strong>, palestinsk journalist i Sverige, <strong>Dr. Nader Hashemi</strong>, vid Georgetown University forskar på frågor som rör demokrati och politik i den muslimska världen, <strong>Hugh Lovett</strong>, vid the European Council on Foreign Relations mfl</p><p><strong>Programledare: Edgar Mannheimer<br>edgar.mannheimer@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Fernando Arias, Simon Moser och Revend Shexo</strong></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/terrororganisationen-hamas-inifran</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2269682</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Oct 2023 15:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/811ce244-30bd-43c0-a757-61e1b38c9648.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/10/konflikt_terrororganisationen_hamas_ini_20231013_1723294428.mp3" length="53512662" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>När mammorna blir måltavlor i gängvåldet</title>
      <description><![CDATA[<p>Det dödliga våldet i Sverige eskalerar. Nu drabbas även anhöriga till gängkriminella. Konflikt träffar mammor som förlorat sina barn till gängvåldet och som nu själva blivit måltavlor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Kadalina</strong>, som egentligen heter nåt annat, vars son skjutits ihjäl. Hon bor nu på skyddad adress. <strong>Hansi Stafbom</strong>, chef för SSK Säkerhetsakademin, ett privat företag som erbjuder skydd åt dem som lever under hot. <strong>Tülün Tas</strong>, mamma till en ihjälskjuten son som gör egna efterforskningar i fallet - trots de risker det medför. <strong>Carolina Sinisalo</strong>, invald i kommunfullmäktige i Stockholms stad för Socialdemokraterna, vars båda söner skjutits, en av dem dog. <strong>Jale Poljarevius</strong>, regional underrättelsechef för polisregion mitt.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br>fernando.arias@sverigesradio.se</p><p><strong>Producent: Simon Moser</strong><br>simon.moser@sverigesradio.se</p><p><strong>Reporter: Anja Sahlberg och Edgar Mannheimer</strong></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong><br><strong>Research: Ulrika Bergqvist</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/nar-mammorna-blir-maltavlor</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2266896</guid>
      <pubDate>Fri, 06 Oct 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d1e444df-3ad7-4525-b162-8031f016349d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3255</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/10/konflikt_nar_mammorna_blir_maltavlor_i_20231012_1235260149.mp3" length="52104351" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det smutsiga spelet bakom EU:s klimatlagar</title>
      <description><![CDATA[<p>En lag om naturrestaurering blottar en ny spricka i europeisk politik. Kommer bönderna avgöra nästa EU-val?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Manuel Gaviria</strong>, från det högerradikala partiet Vox i Spanien, <strong>Felipe Fuentelsaz</strong>, Världsnaturfonden i Spanien, <strong>Pekka Pesonen</strong>, generalsekreterare Copa-Cogeca, <strong>Thin Lei Win</strong>, journalist vid Lighthouse Report, <strong>Alin Mituta</strong>, europaparlamentariker från Rumänien, <strong>Rebecca Steinbusch-Lacroix</strong>, mjölkbonde Sint Geertruid, Nederländerna, <strong>Geertjan Kloosterboer, </strong>mjölkbonde i Deventer, Nederländerna, <strong>Caroline van der Plas</strong>, partiledare Bondemedborgarrörelsen (BBB), <strong>Manfred Weber</strong>, europaparlamentariker och tysk ordförande för den konservativa gruppen EPP, <strong>Heléne Fritzon </strong>(S), svensk europaparlamentariker, <strong>Johan Nissinen </strong>(SD), svensk europaparlamentariker, <strong>Jessica Polfjärd</strong> (M), svensk europaparlamentariker, <strong>Pär Holmgren</strong> (MP), svensk europaparlamentariker, <strong>Christophe Clergeau</strong>, fransk europaparlamentariker, <strong>Jutta Paulus</strong>, tysk europaparlamentariker mfl</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Mikael Sjödell</strong></p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/det-smutsiga-spelet-bakom-eus-klimatlagar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2260410</guid>
      <pubDate>Fri, 29 Sep 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c8ccfb66-6c55-4d47-8d98-4de56f8de6c2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/09/konflikt_det_smutsiga_spelet_bakom_eus_20230929_1723345080.mp3" length="53553346" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Nya bondeupproret – raseriet mot EU:s klimatlagar</title>
      <description><![CDATA[<p>En alltmer infekterad strid mellan Europas bönder och innehållet i EU:s gröna giv har blossat upp. Bönder över hela Europa har börjat protestera mot EU:s arbete för att nå klimatmålen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Runt om i Europa har arga lantbrukare det senaste året kört sina traktorer till parlament och regeringsbyggnader för att protestera mot EU:s gröna giv. EU direktivet har skapat en infekterad konflikt mellan Europas bönder och politikerna i Bryssel. En strid som för vissa handlar om liv och död.  I två avsnitt skildrar Konflikt kampen mellan EU:s önskan om att rädda klimatet och bönderna som upplever att de hamnar i kläm.</p><p><strong>Medverkande: Camilla Hansson</strong> lantbrukare utanför Genarp i Skåne som upplever att bönderna nu pekas ut som klimatbovar, <strong>Markus Hoffman</strong>, hållbarhetschef på Lantbrukarnas riksförbund LRF, <strong>Morgan Large</strong>, journalist klimataktivist och agronom i Bretagne som hotats när hon granskat Bretagnes jordbruksindustri, <strong>Nicolas Legendre</strong>, journalist och författare som skrivit om vad han kallar ett ”agroindustriellt komplex” i Bretagne, <strong>André Sergent</strong>, ordföranden för ”Chambre d’Agriculture de Bretagne”, som kallar klimataktivisternas metoder terrorism, <strong>Tommy Engborg</strong>, naturbetesbonde i utanför Nynäshamn mfl</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br>lotten.collin@sverigesradio.se</p><p><strong>Producent: Simon Moser:</strong><br>simon.moser@sverigesradio.se</p><p><strong>Reporter: Anja Sahlberg</strong><br><br><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/konflikten-mellan-bryssel-och-bonder-en-strid-pa-liv-och-dod</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2257299</guid>
      <pubDate>Fri, 22 Sep 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/53620249-ee2c-44a1-99d4-0fc2b57c2f0e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/09/konflikt_nya_bondeupproret__raseriet_m_20230924_2200161945.mp3" length="53363768" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sverige – nya målet för kokainsmugglare</title>
      <description><![CDATA[<p>Så kunde Helsingborgs hamn bli ett nav för storskalig kokainsmuggling med förgreningar över hela världen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den 26 maj 2023 kallar Tullverket och åklagarmyndigheten till presskonferens. Där berättar de att det senaste året gjorts extremt stora beslag av kokain i hamnen i Helsingborg, beslag stå stora att man misstänker att Helsingborg blivit en transithamn för kokain för hela den europeiska marknaden.</p><p>Hur kan det komma sig att internationella smugglarligor valde att rikta in sig mot en med europeiska mått mätt liten hamn i nordvästra Skåne?</p><p>I det här avsnittet följer Konflikt kokainets väg från Sydamerika till Sverige.</p><p><strong>Fernando Arias</strong> besöker kokaodlingar i Colombia, odlingar som slår nya produktionsrekord varje år.</p><p><strong>David Rasmusson</strong> besöker Antwerpen, Europas kokainhamn nummer ett, där myndigheterna i åratal försökt stoppa smugglingen och korruption och våld som följt i kokainets spår.</p><p>Experter berättar om en allt större kokainmarknad i Europa och om hur fler kriminella organisationer nu vill ta del av den extremt lukrativa handeln.  </p><p>Och i Helsingborg träffar vi tulltjänstemännen som de senaste året gjort de största beslagen i sina karriärer.</p><p><strong>Medverkar gör bland andra:</strong> <strong>Martin Petersson</strong>, sakkunnig på Tullverket, <strong>Laurent Laniel</strong>, analytiker vid EU:s narkotikabyrå, EMCDDA. <strong>Ruggero Scaturro</strong>, analytiker vid organisationen Global Initiative Against Transnational Organized Crime. <strong>Teun Voeten</strong>, Socialantropolog, <strong>Stephan Vanfraechem,</strong> vd<strong> </strong>Alfaport – Voka, <strong>Kristian Vanderwaeren</strong>, generaldirektör belgiska tullverket.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:fernando.arias@sverigesradio.se">fernando.arias@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Producent och reporter: David Rasmusson</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:fernando.arias@sverigesradio.se">david.rasmusson@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Tekniker: Fabian Begnert</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sverige-nya-malet-for-kokainsmugglare</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2250393</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Sep 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/bce38e86-7be8-4aec-9269-ac03c5a3b434.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/09/konflikt_sverige_nya_malet_for_kokain_20230922_1236248585.mp3" length="53531458" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Israel och hotet inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>Israel står inför det största hotet någonsin – värre än alla våra krig, säger en israelisk stridpilot. Hör hur rättsreformer nu väcker rädsla – och hopp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Israels högerregering driver nu igenom lagförändringar steg för steg. Vissa pratar om en juridisk kupp, om att demokratin i Israel vittrar sönder inifrån. Andra applåderar reformerna. Vad är det egentligen som pågår? Konflikts <strong>Simon Moser</strong> tar med oss på en resa genom landet där striden nu står mellan de som vill bevara den liberala demokratin – och de som vill ge större utrymme för religionen.</p><p>Vi hälsar på hemma hos <strong>Ruven Plevinski </strong>i en lägenhet i den ultra-ortodoxa stadsdelen Bnei Brak strax utanför Tel Aviv. Det är inte bara vi som har en gud – för er i väst och för många här i Israel är den liberala demokratin upphöjd till religion, säger han.</p><p>4 kilometer därifrån, i centrala Tel Aviv, hörs demonstrationstågen dån. Bland aktivisterna finns <strong>Mika Almog</strong>, barnbarn till Shimon Peres. Hon är rädd att alla israeler nu kommer att få rätta sig efter religiösa extremisters sätt att leva. Allt står på spel, från kvinnors rättigheter till freden, tror hon.</p><h2 class="mellanrubrik">Militär: Större hot än Israels alla krig</h2><p>Men det är inte bara studenter och aktivister som höjer sina röster nu. Även militärer protesterar mot regeringens reformförslag. Vi är vana vid hot som kommer utifrån – de kan vi hantera, säger den tidigare stridspiloten <strong>Micha Laurens</strong>. Den här gången kommer hotet inifrån och det är mycket värre än de hot Israel genomlevt tidigare, menar han.</p><p>Men i bosättningarna på Västbanken, i Judéen och Samarien, väcker det som nu händer hopp. Det system vi haft tidigare har varit ett problem, Högsta domstolen har inte rättat sig efter folkviljan, säger bosättaren <strong>Boaz Haetsni.</strong></p><p>Hör också Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> som följt utvecklingen över tid och nyligen publicerat en dokumentärserie om Israel.</p><p><strong>Programledare: Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>Producent och reporter: Simon Moser</strong><br>simon.moser@sr.se</p><p><strong>Tekniker: Tim Kellerman</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/israel-och-hotet-inifran</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2247133</guid>
      <pubDate>Fri, 08 Sep 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/911ab79d-c841-4d74-b701-8739b0eda35b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/09/konflikt_israel_och_hotet_inifran_20230908_1723184313.mp3" length="53503468" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins krig mot sitt eget folk</title>
      <description><![CDATA[<p>Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga – så återstår nu bara en revolution?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.  </p><p>Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig.  </p><p>Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent <strong>Johanna Melén</strong> återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.</p><p>Vi hör journalisten <strong>Jevgenija Albats</strong> som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten <strong>Dmitrij Gudkov</strong> planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall.<strong> Från en fängelsecell</strong> skriver oppositionspolitikern <strong>Ilja Jasjin</strong> att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören <strong>Dmitri Plax</strong> läser in Jasjins svar.</p><p>Den politiske analytikern <strong>Dmitrij Oresjkin</strong> menar att sommarens upprorsförsök, signerat <strong>Jevgenij Prigozjin</strong>, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.  </p><p>I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent <strong>Maria Persson Löfgren</strong> reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.  </p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br></strong>lotten.collin@sverigesradio.se</p><p><strong>Producent och reporter: Johanna Melén</strong><br>johanna.melen@sverigesradio.se</p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-krig-mot-sitt-eget-folk</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2243714</guid>
      <pubDate>Fri, 01 Sep 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c539b400-12cf-408f-8367-3f09fa95f7e1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/09/konflikt_putins_krig_mot_sitt_eget_folk_20230901_1415505368.mp3" length="53368668" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Framtiden för Wagners legosoldater i Afrika</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter flygkraschen och Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins förmodade död – vad händer nu med Rysslands stormaktsspel i Afrika?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt berättar historien om den ryska legoarmén Wagners aktiviteter på den afrikanska kontinenten och ställer frågor till insatta analytiker om vad som ska hända nu, efter att gruppens ledare Jevgenij Prigozjin förmodas ha dött i en flygkrasch.</p><p><strong>Efter statskuppen i Niger: de ryska flaggorna breder ut sig i huvudstaden</strong></p><p>Konflikt har ett exklusivt material från Niger där journalisten Amaury Houchard möter människor där för att bättre förstå skälen bakom kuppen. Varför viftar allt fler med ryska flaggor på Niameys gator idag?</p><p><strong>Medverkande: Ladd Serwatt</strong>, Afrikaansvarig vid organisationen ACLED, <strong>Bisong Etahoben</strong>, grävjournalist i Kamerun,<strong> Carl Michael Gräns</strong>, svensk diplomat som nyligen skrivit en rapport om Wagner i Afrika för FOI, <strong>Ilja Rozjdestvenskij</strong>, rysk undersökande journalist vid grävnätverket Center Dossier, <strong>Seidik Abba</strong>, journalist och forskare, som leder en nystartad tankesmedja om utvecklingen i Västafrika och nyligen har skrivit en bok med titeln “Sahel vårt Afghanistan frågetecken”, <strong>Andreas Holmgren</strong>, anställd inom FN-missionen MINUSMAs civila del, <strong>medborgare i Niger </strong>efter statskuppen 26 juli 2023 mfl</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Johanna Melén, Ulrika Bergqvist och Amaury Hauchard</strong></p><p><strong>Tekniker: Brady Juvier och Matilda Eriksson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/framtiden-for-wagners-legosoldater-i-afrika</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2199968</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Aug 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/04ffd817-10ea-4c8a-a1a4-16bf5fe6a142.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3321</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/08/konflikt_framtiden_for_wagners_legosold_20230825_1720582635.mp3" length="53167826" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sverige i Erdoğans grepp under ett år</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt blickar tillbaka på året som gått sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato och signerade det så kallade trepartsavtalet. Hur långt är Sverige berett att gå för att möta Turkiets krav?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Programledare: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Firas Jonblat, Lotten Collin, Fernando Arias, Besir Kavak, Filip Kotsambouikidis</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sverige-i-erdogans-grepp-under-ett-ar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2195802</guid>
      <pubDate>Fri, 30 Jun 2023 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ef4e32ac-0bd7-411a-997a-e556ae7095ff.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3335</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/06/konflikt_sverige_i_erdoans_grepp_under_20230630_1438381154.mp3" length="53393688" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Statshemligheterna som inte får avslöjas (Repris)</title>
      <description><![CDATA[<p>En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Programmet sändes första gången 1 april 2023.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.</p><p>De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.</p><h2 class="mellanrubrik">Hög spionchef inför rätt för landsförräderi</h2><p>Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.</p><p>Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.</p><p>Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.</p><p><strong>Medverkande: Antero Mukka</strong>, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, <strong>Juuka Rappe</strong>, biträdande riksåklagare i Finland, <strong>Claus Hjort Frederiksen</strong>, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, <strong>Hans Davidsen-Nielsen</strong>, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, <strong>Kim Hakkarainen</strong>, säkerhetsexpert, <strong>Mikael Routsi</strong>, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, <strong>Jörgen Berglund</strong>, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, <strong>Ulf Holm</strong>, miljöpartist i försvarsutskottet, <strong>Hanna Gunnarsson</strong>, vänsterpartist i försvarsutskottet. </p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br>lotten.collin@sr.se<br><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sr.se<br><strong>Reporter: Fernando Arias</strong><br><strong>Tekniker: Adam Alvin</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/statshemligheterna-som-inte-far-avslojas-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2199938</guid>
      <pubDate>Fri, 23 Jun 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4cbe776a-c35e-4e0b-8bb9-24385c563afd.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/06/konflikt_konflikt_20230620_1108357896.mp3" length="53523615" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det står på spel i Ukrainas motoffensiv</title>
      <description><![CDATA[<p>Motoffensiven har inletts. Kan Putins styrkor drivas ut, eller är det här Ukrainas sista chans att vinna kriget?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till ett Ukraina där förhoppningarna på motoffensiven är skyhöga. Många ser det här som den bästa möjligheten att slå in en kil i det ryska försvaret och vissa tror till och med att det här är början till slutet för ockupationen.</p><p>Samtidigt är förhållandena vid fronten annorlunda än vid den göra motoffensiven i höstas. Ukrainska styrkor är bättre utrustade, men många erfarna soldater har dödats i strider och de ryska försvarslinjerna är starkare.</p><p>Motoffensiven är också ett sätt för Ukraina att visa upp för omvärlden att den moderna militära utrustningen gör skillnad. För om deras allierade inte ser framgångar så finns det en oro för att Ukraina kan tvingas till fredsförhandlingar, förhandlingar som kan sluta med en känsla av svek.</p><p>Men det är inte bara för Ukraina som det nu står mycket på spel. En lyckad ukrainsk motoffensiv skulle kunna bidra till fler sprickor i Kremls maktapparat och fortsatta slitningar mellan Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozijn och militärledningen.</p><p>Men även om ukrainska styrkor skulle lyckas återerövra stora landområden, vad finns egentligen kvar för människorna som bodde där? I många fall nästan ingenting.</p><p><strong>Medverkande: Sir Lawrence Freedman</strong>,<strong> </strong>brittisk försvarsforskare, <strong>David Gendelman</strong>, israelisk försvarsexpert, <strong>Gordon “Skip” Davis Jr,</strong> pensionerad generalmajor amerikanska armén, <strong>Tim Willasey-Wilsey</strong>, professor Kings collage, <strong>Pavel Filatjev</strong>, rysk avhoppare och författare, <strong>Aleksej Muchin</strong>, politisk analytiker, <strong>Sergey Sukhankin,</strong> analytiker Jamestown Foundation, <strong>Hanna Plischynska</strong>, lantbrukare</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:lotten.collin@sr.se"><strong>lotten.collin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Lubna El-Shanti och Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson och Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson<br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:david.rasmusson@sr.se"><strong>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/det-star-pa-spel-i-ukrainas-motoffensiv</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2195764</guid>
      <pubDate>Fri, 16 Jun 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/afdf828a-e87d-45e7-848e-9b442891a62c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3221</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/06/konflikt_konflikt_20230616_1519067700.mp3" length="51560698" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så blev Sverige ett drömland för superrika</title>
      <description><![CDATA[<p>En strid om ett så kallat förmögenhetsregister har satt ljus på att Sverige sticker ut internationellt med sina låga skatter som gynnar de allra rikaste med stora förmögenheter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>– De svenska skattereglerna för verksamhetsägare är bland de bästa i Europa. När Sverige på 80-talet började förändra skattesystemet och till sist slopade förmögenhetsskatten, det var som att Sverige plötsligt upptäckte en stor oljefyndighet, det säger Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, när Konflikts reporter i förra avsnittet träffade honom i Schweiz, dit han flytt för att undkomma Norges höjda förmögenhetsskatt.</p><p>Jens Rugseth ser med avund på det svenska skattesystemet, där Sverige har tagit bort flera skatter på kapital de senaste årtiondena.</p><p>– Vi är det land i västvärlden som sänkt skatten mest på tillgångar. Vi har tagit bort fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt, säger Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare.</p><h2 class="mellanrubrik">Infekterad strid om ett förmögenhetsregister</h2><p>2019 gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur ett register skulle kunna upprättas över hushållens tillgångar och skulder. Det var efter att Riksbanken och Finansinspektionen, bland andra, sagt att ett sånt här register behövs för att förhindra en finanskris. Många trodde att det skulle gå obemärkt förbi, i stället har det skapat stor debatt, där flera remissinstanser varit väldigt kritiska. En av dem är Svenskt Näringsliv.</p><p>– Jag blev bekymrad. De företagare jag träffar ofta säger samma sak. Det skickar negativa signaler. Att man ska registrera något som i förlängningen kan leda till att man ska återinföra förmögenhetsskatten och som är ett ganska grovt integritetsgrepp, säger Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation. </p><p>Konflikt ser också närmre på en debatt om ojämlikhet i Frankrike fick en oväntad vändning.</p><p>– Brist på tillförlitlig data var en viktig förklaring till de så kallade Gula västarnas landsomfattande protester, säger den franske ekonomiprofessorn Laurent Bach.</p><p>Vi berättar också historien om hur Getty-familjen kunnat komma undan arvsskatt i USA, och om hur Kävlinge vill locka fler invånare genom att sänka skatten.</p><p><strong>Medverkande: Jens Rugseth</strong>, norsk företagare och miljardär, <strong>Gisle Natvik</strong>, norsk nationalekonom, <strong>Andreas Cervenka</strong>, ekonomijournalist och författare, <strong>Erik Lindqvist</strong>, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, <strong>Johan Fall</strong>, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation, <strong>Laurent Bach</strong>, professor i ekonomi vid handelshögskolan Essec Business School i Paris, <strong>Agneta Trygg</strong>, entreprenör i Djursholm som är en del av det globala nätverket "Millionaires for humanity", <strong>Darien Shanske</strong>, professor på UC Davis School of Law, <strong>Bob Lord</strong>, skattejurist knuten till "Patriotic millionaires", <strong>Annsofie Thuresson</strong>, kommunalråd i Kävlinge kommun (M), <strong>Ingvar Willexberg</strong> (S), andra vice ordförande i Kävlinges kommunstyrelse mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Lotten Collin och David Rasmusson</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-blev-sverige-ett-dromland-for-superrika</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2194022</guid>
      <pubDate>Fri, 09 Jun 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/48ef88b9-4ebd-4457-a5df-dd92b8a9ddf0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3314</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/06/konflikt_sa_blev_sverige_ett_dromland_f_20230609_1658551590.mp3" length="53051146" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De norska miljardärerna som flyr skatten</title>
      <description><![CDATA[<p>Höjningen av Norges förmögenhetsskatt har skapat en exodus av superrika norrmän. Konflikt reser till Schweiz och träffar de norska "skatteflyktingarna".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När Norges regering höjde förmögenhetsskatten i fjol började många miljonärer och miljardärer, rika företagare och sportstjärnor, lämna landet. Totalt har 60 miljardärer och mångmiljonärer flyttat till Schweiz, där skatten är mycket lägre. Som företagaren och mångmiljardären Jens Rugseth, som betecknar sig som "skatteflykting".</p><p>– Jag tycker det är riktigt att kalla oss det vi är. Och vi har flyttat, eller flytt, för att vi har ett skattesystem som gör det omöjligt att bo i Norge om du vill ha kvar din verksamhet. Och jag flyttade väldigt fort. Och flyktingar flyttar ju ofta i all hast. Så för mig är skatteflykting rätt begrepp.</p><h2 class="mellanrubrik">Regeringen: förmögenhetsskatten är nödvändig</h2><p>– Vi måste ha den typen av beskattning för att de allra rikaste i Norge. Det är viktigt ekonomiskt men det är nästan ännu viktigare för att alla ska se att alla bidrar och att de som har starkast ställning bidrar mest, säger Erlend Grimstad, statssekreterare på det norska finansdepartementet. Norge har haft en förmögenhetsskatt länge, men regeringen har höjt den från 0,85 till runt 1%.</p><p></p><p><strong>Medverkande: Leila Feratovic</strong>, journalist på den norska finanstidningen Dagens Näringsliv, <strong>Nicolay Vold</strong>, skattejurist på den norska advokatbyrån Wiersholm, <strong>Beate Normann</strong>, Norgeklubbens ordförande i Schweiz, <strong>Jens Rugseth</strong>, norsk företagare och mångmiljardär som flyttat till Lucerne, <strong>Thord Ueland Kolstad</strong>, norsk företagare och miljardär som flyttat till Lucerne, <strong>Annette Alstadssäter</strong>, professor på den norska handelshögskolan, <strong>Tim Hvarfvenius, </strong>fiskhandlare från Göteborg som säljer färsk fisk och skaldjur i Schweiz, <strong>Erlend Grimstad</strong>, statssekreterare på det norska finansdepartementet samt andra röster från Oslo.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Producent och reporter: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/de-norska-miljardarerna-som-flyr-skatten</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2180459</guid>
      <pubDate>Fri, 02 Jun 2023 08:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/bd90cc72-4b46-4643-9354-23d88123db5d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/06/konflikt_de_norska_miljardarerna_som_fl_20230602_1724294409.mp3" length="53621739" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Erdoğans hemliga agenter</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den mäktiga turkiska underrättelsetjänsten MIT:s hemliga operationer i och utanför Turkiet. Vad är det för underrättelsetjänst som Sverige åtagit sig att arbeta närmre för att få gå med i Nato?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Cemil Aygan</strong>, tidigare PKK-sympatisör och efter det agent inom den turkiska underrättelsetjänsten,<strong> anonym</strong>, tidigare högt uppsatt inom den turkiska staten, <strong>Berivan Firat</strong>, PKK-sympatisör i Paris, <strong>Guillaume Perrier</strong>, tidigare korrespondent för Le Monde i Turkiet, författare till boken "Les loups aiment la brume" (ung "Vargarna älskar dimma") om den turkiska underrättelsetjänstens hemliga operationer i Europa, <strong>Abdullah Bozkurt</strong>, turkisk journalist som lämnade efter kuppförsöket 2016 och nu bor i Sverige där han driver sajten "Nordic Monitor" tillsammans med <strong>Levent Kenes</strong>, <strong>Murat Aslan</strong>, turkisk underrättelseexpert vid den Erdogannära tankesmedjan SETA, <strong>Nate Schenkkan</strong>, senior forskningschef vid Freedom House mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br></strong>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Reporter: Filip Kotsambouikidis</strong></p><p><strong>Tekniker: Tim Kellerman och Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/erdogans-hemliga-agenter</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2180249</guid>
      <pubDate>Fri, 26 May 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/bea16308-2f0a-4b09-ae63-d69d16ef3507.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/05/konflikt_erdoans_hemliga_agenter_20230526_1729522319.mp3" length="53606799" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Stormaktsspelet i Sudan – en strid om guld och vatten</title>
      <description><![CDATA[<p>Vilka personer – och länder – står egentligen i vägen för fred och demokrati i Sudan?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ryska fraktplan som smugglar illegalt guld för att finansiera kriget i Ukraina. En geopolitisk duell om Nilens värdefulla vatten. Och legosoldater som kommit hem från andra krig med fickorna fulla av pengar – för att nu strida på hemmaplan. Konflikten i Sudan är långtifrån perifer. Det är en kris som stormakter i hela världen varit med om att skapa. Och mitt i allt står vanliga människor.</p><p><strong>Medverkande: Ebo Krdum</strong>, musiker, <strong>Rawia Elamin, Eltayeb Hamid, Fadwa Elamin, Naila Elhassan, Eltayeb Elamin</strong>, svensksudaneser, <strong>Hala Al-Karib</strong>, kvinnorättsaktivist i Khartoum, <strong>Kamal Elgemeil</strong>, svensksudanesisk läkare som blev fast i Wad Madeni, <strong>Al Balola</strong>, byggnadsingenjör i Khartoum, <strong>Johan Brosché</strong>, docent i freds- och konfliktvetenskap på Uppsala Universitet, <strong>Hala, Faiza och Yassin el-Feel</strong>, sudaneiska flyktingar i Egypten mfl</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br></strong>lotten.collin@sr.se</p><p><strong>Reporter: Edgar Mannheimer</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/stormaktsspelet-om-sudan</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2177607</guid>
      <pubDate>Fri, 19 May 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f97e6b36-1b76-4ca5-b9e9-eb8a15b1fb54.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3262</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/05/konflikt_stormaktsspelet_i_sudan__en_s_20230517_1706311110.mp3" length="52226617" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så ska EU stoppa migranterna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett Europa vars gränser flyttas söderut, bortom Medelhavet, ner mot ekvatorn. EU satsar stort på att migranterna ska hanteras av andra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi följer en mans försök att ta sig från Sydsudan till Europa. Längs vägen mot Medelhavet finns många hinder, smugglare, miliser och gränsvakter. Och vissa av de här hindren är finansierade av EU - som den libyska kustbevakningen som varje år lyckas hindra tiotusentals migranter från att ta sig över havet mot Europa. I Libyen riskerar de övergrepp och kan säljas som slavar.</p><p>EU-fonder, som Sverige bidrar till, har gynnat icke-demokratiska regimer som Sudan och Libyen. Och den libyska kustbevakningen försöker nu dra tillbaka migrantbåtarna innan de når europeiskt vatten.</p><h2 class="mellanrubrik">Räddningsflyg hotas med luftvärnsrobotar</h2><p>Vi följer med räddningsflyget Seabird som vakar över vattnen men hotas av luftvärnsrobotar när den libyska kustbevakningen tycker att de stör. Räddningsfartygen är få utanför den italienska ön Lampedusa, flera hjälporganisationer har skrämts iväg av rättsprocesser, hot och trakasserier.</p><p>Men migranter och flyktingar fortsätter att komma över havet. Europas politiker förbereder sig för en situation som liknar den stora flyktingsommaren 2015. Gränserna stärks. Samtidigt som livräddarna uppgivet fortsätter att bärga både levande och döda.</p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Puot</strong> från Sydsudan på flykt i Nordafrika, <strong>Jorrit Rijpma</strong>, juridikprofessor vid Europa Institute of Leiden Law School i Nederländerna, <strong>Olivier Wilmart</strong>, pilot för den räddningsorganisationen Seawatch, <strong>Tamino Böhm</strong>, koordinator för Seawatch, Ingo Werth som är kapten på ett av frivilligorganisationen ResQships fartyg, <strong>Giovanni d’Ambrosio och Emma Giacomo </strong>vid den katolska organisationen Mediterranean Hope, Migrationsminister <strong>Maria Malmer Stenergard</strong>, moderaterna.</p><p><strong>Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson.</strong></p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sr.se</p><p><strong>Tekniker:</strong> <strong>Jacob Gustavsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-ska-eu-stoppa-migranterna</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2176741</guid>
      <pubDate>Fri, 12 May 2023 15:10:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/15d95de2-6ead-4de7-b3c9-42457a19fd32.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/05/konflikt_sa_ska_eu_stoppa_migranterna_20230512_1717398369.mp3" length="53630543" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Jobba tills vi dör</title>
      <description><![CDATA[<p>Hur mycket och hur länge ska vi arbeta? Vad är vårt arbete värt – om vi inte kan leva på det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Joseph Stiglitz</strong>, ekonomiprofessor och Nobelpristagare, <strong>Jesper Roine</strong>, nationalekonom, <strong>Jenny Karlsson</strong>, ensamstående mamma med dubbla jobb, <strong>Anissa, Suline och Ali</strong>, studenter som protesterar mot Frankrikes pensionsreform, <strong>Albane Branlant</strong>, talesperson för "Unga för Macron", <strong>Michaël Zemmour</strong>, fransk ekonom, <strong>Nebila och Mohammed</strong>, föräldrar till Ali som har svårt att se hur de ska orka jobba till 64 år, <strong>Peter Dowd</strong>,<strong> </strong>brittisk parlamentsledamot för kortare arbetsvecka mfl</p><p>Konflikt träffar den ensamstående mamman Jenny Karlsson i Haninge utanför Stockholm, som i dag tvingas jobba dubbla städjobb när lönen äts upp av inflationen och månaderna inte går ihop. En bild av Sverige 2023.</p><h2 class="mellanrubrik">Fransk ilska mot Macrons nya pensionsreform</h2><p>I Frankrike har protesterna mot president Emmanuel Macrons och regeringens pensionsreform kokat över. Vad handlar protesterna om egentligen? Reformen är nödvändig för att pensionssystemet ska hålla i framtiden när befolkningen blir allt äldre, men ekonomen och Nobelpristagaren Joseph Stiglitz tycker att politikerna borde tänka om. Exklusiv intervju.</p><h2 class="mellanrubrik">Fler argumenterar för 4-dagarsvecka</h2><p>Om vi nu ska orka arbeta längre, för att vi i allmänhet lever längre, så är det kanske arbetslivet som ska förändras? Diskussionen om 4-dagars arbetsvecka har vaknat på flera håll, inte minst i Storbritannien.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Ulrika Bergqvist, Stephanie Zakrisson, François-Xavier Legrand</strong></p><p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/jobba-tills-vi-dor</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2172374</guid>
      <pubDate>Fri, 05 May 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/8936c386-f0bb-4e08-9df5-57069ed2d310.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/05/konflikt_jobba_tills_vi_dor_20230505_1709229020.mp3" length="53472668" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kriget som tar död på neutraliteten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en värld i upprustning och ett Norden i Nato:s tecken. Neutraliteten som idé ifrågasätts nu på flera håll i Europa.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett år av fullskaligt krig i Ukraina har skakat om det mesta, även hela länders syn på sin roll i världen. Vi följer med svenska förband och amerikanska marinkåren under den största övning försvarsmakten hållit på mer än 25 år, Aurora23. Samtidigt går demonstranter i protesttåg i Göteborg för att försvara Sveriges neutralitet. Både militärer och Nato-motståndarna tror på fred, men inte riktigt på samma sätt.</p><p>Sverige är ett klassiskt exempel på ett land som varit neutralt på grund av brist på andra alternativ, säger <strong>Pascal Lottaz </strong>som forskat kring hur neutrala länder manövrerat politiskt genom historien. Han blev inte särskilt förvånad när Sverige valde att ansöka om medlemskap i Nato.</p><h2 class="mellanrubrik">Vem är neutral?</h2><p>Hans eget hemland, Schweiz har neutraliteten inskriven i sin grundlag men där debatteras begreppet flitigt nu. Vad betyder det egentligen att vara neutral? Landet pressas att ta ställning efter det stora anfallskriget mot Ukraina och det här har varit ett omskakande år för schweizare som ser neutraliteten som en del av sin identitet, lika naturlig som schweizer-ost.</p><p>Krigets svallvågor har nått hela vägen till Östasien och Japan som nu satsar stort på sitt försvar. Landet har länge valt att förhålla sig neutralt till konflikter men nu ifrågasätts gamla premisser.</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias</strong><br><em>fernando.arias@sr.se</em><br><strong>Producent och text: Ulrika Bergqvist<br></strong><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em><br><strong>Reportar: Tilda Johansson, Daniel Alling och Björn Djurberg</strong><br><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kriget-som-tar-dod-pa-neutraliteten</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2168736</guid>
      <pubDate>Fri, 28 Apr 2023 15:10:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a3ba7648-e7c0-4f52-97f2-4098676f4cc5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/04/konflikt_kriget_som_tar_dod_pa_neutrali_20230428_1717236663.mp3" length="53715403" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så görs fake news på beställning</title>
      <description><![CDATA[<p>Privata företag, som den ljusskygga firman Team Jorge, kombinerar cyberövervakning och påverkansarbete och har skapat en helt ny typ av ”desinformationsmonster”, kapabla att påverka val runtom i världen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt berättar detaljerna om journalistnätverket Forbidden Stories avslöjande om den ljusskygga israeliska firman Team Jorge, som officiellt inte existerar. För internationella journalister som gått under cover berättar "Jorge" om hur hans team kan manipulera val på olika håll i världen, genom att hacka sig in på telefoner, placera vinklade nyheter i etablerade medier och sprida nyheterna med hjälp av så kallade avatarer.</p><h2 class="mellanrubrik">Privata trollfabriker hot mot demokratin</h2><p>– Genom att kombinera cyberövervakning med expertis inom påverkansbranschen har privata företag de senaste åren skapat ett "desinformationsmonster" som vi nu dagligen har att göra med, säger Laurent Richard, grundare av journalistnätverket Forbidden Stories.</p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Frédéric Métézeau</strong>, Israel-korrespondent för Radio France, <strong>Omer Benjakob</strong>, journalist på tidningen Haaretz, <strong>Laurent Richard</strong>, grundare av Forbidden Stories, <strong>Cécile Andrzejewski</strong>, grävjournalist på Forbidden Stories, <strong>Mikael Östlund</strong>, kommunikationschef på Myndigheten för Psykologiskt Försvar</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se </strong></p><p><strong>Reporter: Fernando Arias</strong></p><p><strong>Tekniker: Alma Segeholm och Jakob Lalér</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-gors-fake-news-pa-bestallning</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2163168</guid>
      <pubDate>Fri, 21 Apr 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/8dcf8cac-c87d-44b7-8ff9-2b5a56f99d2d.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3315</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/04/konflikt_sa_gors_fake_news_pa_bestallni_20230421_1750551189.mp3" length="53062690" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Jakten på Facebooks hemligheter</title>
      <description><![CDATA[<p>Vad händer när våra allra mest intima uppgifter läcker till ett av världens största techbolag Facebook? Ekots grävreportrar Sven Carlsson och Sascha Granberg söker svar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Svenska bankkunders, patienters och omkring en miljon apoteksbesökares personuppgifter har läckt till Facebook via deras verktyg Facebook Pixel. Konflikt skildrar hur spårningen på nätet växte till en miljardindustri, söker svar om vad som hänt med uppgifterna som läckt, och frågar sig vad politikerna i Bryssel gör när hälsoinformation blivit en handelsvara.</p><p><strong>Medverkande: Lou Montulli</strong>, entreprenör och fd anställd på Netscape, <strong>Göran Arvinius</strong>, tidigare vd för Doubleclick Scandinavia, <strong>Philip Eriksson</strong>, programmerare och P1-lyssnare, <strong>Arash Gilan</strong>, vd för Viva Media, <strong>Max Schrems</strong>, aktivist och grundare av NOYB, <strong>Abir Al-Sahlani</strong>, EU-parlamentariker för Centerpartiet</p><p><strong>Reportrar: Sven Carlsson och Sascha Granberg</strong></p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Tekniker: Christer Tjernell, Lisa Abrahamsson, Maria Stillberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/jakten-pa-facebooks-hemligheter</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2147797</guid>
      <pubDate>Fri, 14 Apr 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b0851e9e-54c3-4918-a0b2-de80cbe64c71.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3276</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/04/konflikt_jakten_pa_facebooks_hemlighete_20230413_0838042003.mp3" length="52450159" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Statshemligheterna som inte får avslöjas</title>
      <description><![CDATA[<p>En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.</p><p>De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.</p><h2 class="mellanrubrik">Hög spionchef inför rätt för landsförräderi</h2><p>Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.</p><p>Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.</p><p>Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.</p><p><strong>Medverkande: Antero Mukka</strong>, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, <strong>Juuka Rappe</strong>, biträdande riksåklagare i Finland, <strong>Claus Hjort Frederiksen</strong>, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, <strong>Hans Davidsen-Nielsen</strong>, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, <strong>Kim Hakkarainen</strong>, säkerhetsexpert, <strong>Mikael Routsi</strong>, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, <strong>Jörgen Berglund</strong>, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, <strong>Ulf Holm</strong>, miljöpartist i försvarsutskottet, <strong>Hanna Gunnarsson</strong>, vänsterpartist i försvarsutskottet.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br>lotten.collin@sr.se<br><strong>Producent, reporter och text: Ulrika Bergqvist</strong><br>ulrika.bergqvist@sr.se<br><strong>Reporter: Fernando Arias</strong><br><strong>Tekniker: Adam Alvin</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/statshemligheterna-som-inte-far-avslojas</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2147772</guid>
      <pubDate>Fri, 31 Mar 2023 15:17:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4cbe776a-c35e-4e0b-8bb9-24385c563afd.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/03/konflikt_statshemligheterna_som_inte_fa_20230331_1723160870.mp3" length="53523056" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Juristernas ramaskri mot Natoprocessen</title>
      <description><![CDATA[<p>Oron breder ut sig bland kurder i Sverige, samtidigt höjer jurister både här och utomlands flera varnande fingrar – är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press om Nato?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Utvisningen av Mahmut Tat, som är dömd i Turkiet för samröre med den terrorklassade rörelsen PKK, väcker ilska bland jurister runtom i Europa. </p><p>– Det är upprörande. Oavsett om han är skyldig eller inte till brotten han anklagas för vet vi att risken att han får utstå tortyr i fängelse är hög. Säger den brittiske advokaten Ben Keith.</p><h2 class="mellanrubrik">Är rättssäkerheten hotad? </h2><p>Konflikt ringer en rad jurister i Storbritannien, Belgien, Tyskland och Frankrike, som är väl insatta i asylrätt kopplad till kurder som flytt från Turkiet och utvisningar till Turkiet, ingen känner till något fall som liknar den svenska utvisningen av Mahmut Tat. Är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press i samband med Nato-processen? </p><p><strong>Medverkande: Mahmut Tat</strong>, en kurdisk man som utvisades från Sverige till Turkiet i december 2022, <strong>Ridvan Altun</strong>, en av ledarna för NCDK – Kurdiska Demokratiska samhällscentret, <strong>Sidar Yigit</strong>, kurd i Sverige, <strong>Aishe Didar Göktepe</strong>, kurd i Sverige, <strong>Ben Keith</strong>, brittisk advokat, <strong>Jan Fermon</strong>, belgisk advokat, <strong>Peer Stolle</strong>, tysk advokat, <strong>Dilane Ayden</strong>, fransk advokat, <strong>David Andic</strong>, fransk advokat, <strong>Gabriel Lassort</strong>, fransk advokat, <strong>Håkan Svenneling</strong>, vänsterpartistisk riksdagsledamot, <strong>Fredrik Malm</strong>, liberal riksdagsledamot, <strong>Mikael Westerlund</strong>, svensk advokat  </p><p>Konflikt har också sökt regeringens chefsförhandlare med Turkiet i Natoprocessen, <strong>Oscar Stenström</strong>, <strong>Johan Olsson</strong>, chef för NOA, <strong>Magnus Krumlinde</strong>, biträdande  chef på Säpo och justitieminister <strong>Gunnar Strömmer</strong>, men samtliga har avböjt en bandad intervju. </p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se </strong></p><p><strong>Reportrar: Tilda Johnsson och Besir Kavak</strong></p><p><strong>Tekniker: Tim Kellerman</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se  </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/juristernas-ramaskri-mot-natoprocessen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2145461</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Mar 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ff658372-f265-4ab9-9f7f-3d3e7916b532.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/03/konflikt_juristernas_ramaskri_mot_natop_20230324_1707382436.mp3" length="53689772" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Att vinna mot gängvåldet med mjuka tag</title>
      <description><![CDATA[<p>Fritidsaktiviteter eller ungdomsfängelse. Det pågår en dragkamp om vad samhället ska satsa på för att lyckas vända den grova brottsligheten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt gjorde nyligen ett avsnitt om hårdare straff. Men i bakgrunden pågår en mer lågintensiv kamp med mjuka metoder.</p><p>Vi besöker boxningsklubben Fight For Zero i Vällingby där flera av killarna känner någon som skjutits till döds. Nu får tonåringarna läxhjälp och utbildas att själva hjälpa andra bort från brott.</p><p>Vi träffar 22-årige Munir som precis muckat från ett högsäkerhetsfängelse. Han har åkt in och ut från institutioner sedan han började sin brottsbana som 13-åring. Vad hade kunnat stoppa honom i tid? Kanske ett sommarjobb.</p><h2 class="mellanrubrik">En folkrörelse mot gängvåldet</h2><p>Det är de små sakerna som gör skillnad, säger polismästare Carin Götblad. Hon har följt utvecklingen över tid och efterlyser nu en folkrörelse mot brott.</p><p>Men mjuka metoder kan också slå fel – vi minns värstingresorna till Västindien då unga kriminella gjorde myteri. Nu granskas organisationen Fryshusets avhopparverksamhet. Finns det gränser för hur nära man kan jobba en kriminell miljö?</p><p>Och så hör vi forskaren och polisen i Barcelona där de lyckades bromsa våldet genom att ta hjälp av gäng som Latin Kings.</p><p><strong>Medverkande: Henok Alem, </strong>boxningstränare och medgrundare till Fight for Zero, <strong>Carin Götblad</strong>, polismästare NoA, 22-årige <strong>Munir</strong>, <strong>Maj Petterson</strong>, kunskapsområdeschef på Fryshuset, <strong>Carles Feixa</strong> professor i antropologi och ledare för Trans-Gang projektet i Barcelona, Spanien, <strong>Cesar Andrade</strong>, gängmedlem i Latin King, <strong>Lluis Paradell</strong>, polisbefäl med ansvar för underrättelse kring gäng och terrorbrott.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br><em>lotten.collin@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p><strong>Reporter: Tilda Johansson</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/att-vinna-mot-gangvaldet-med-mjuka-tag</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2142485</guid>
      <pubDate>Fri, 17 Mar 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/21f37ce1-9816-4f51-9b2a-ca33b030b9c4.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/03/konflikt_att_vinna_mot_gangvaldet_med_m_20230317_1709110300.mp3" length="53647833" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Inifrån Israels hemliga spionindustri</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt i exklusiv intervju med företaget bakom spionprogrammet Pegasus, som hittats i journalisters, politikers och dissidenters telefoner världen över. Hör om en industri som växer rekordsnabbt och med det ökade risker – för oss alla.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Spionprogram som Pegasus är ett värdefullt verktyg för brottsbekämpande myndigheter runtom i världen. Men flera avslöjanden visar att Pegasus hamnat i fel händer och använts för att övervaka journalister, människorättsaktivister och meningsmotståndare världen över. Konflikt har som en av få redaktioner fått en intervju med cybervapenföretaget NSO Group och dyker samtidigt djupare ner i frågan om varför Israel blivit så framgångsrikt på det här området, och vilket ansvar landet har för att oliktänkande övervakas i allt större utsträckning.</p><h2 class="mellanrubrik">Går det att reglera spionprogrammen?</h2><p>Skandal efter skandal har rullats upp inom EU, där olika spionprogram hittats i politikers och journalisters telefoner, till exempel den grekiske grävjournalisten Thanasis Koukakis. Går det här att reglera på EU-nivå? Möt Europaparlamentarikern som försöker.</p><p>I Sverige finns numera ett lagrum att använda spionprogram som Pegasus inom ramen för lagen om hemlig dataavläsning, HDA. Hur stor är risken att sådana här program missbrukas även här?</p><p><strong>Medverkande: Chaim Gelfand</strong>, en av NSO Groups chefsjurister, <strong>John Scott Railton</strong>, Citizen Lab, <strong>Oscar Martinéz</strong>, journalist på tidningen El Faro i El Salvador, som nu har stämnt NSO Group efter att intrång med Pegasus upptäckts i hans och andra kollegors telefoner, <strong>Wesam Ahmad </strong>på den palestinska MR-organisationen al-Haq, <strong>Isac Ben-Israel</strong>, chef för Tel Aviv-universitets  cyberforskningscenter, <strong>Thanasis Koukakis</strong>, grekisk grävjournalist vars telefon infekterats med det israelisktillverkade spionprogrammet Predator, <strong>Sophie In’t Veld</strong>, nederländsk Europaparlamentariker som försöker reglera spionprogrammens utbredning inom EU, <strong>Charlotte von Essen</strong>, chef för svenska Säkerhetspolisen, <strong>Rolf Rosenvinge</strong>, grundare och vd för företaget Paliscope, som hjälper brottsbekämpande myndigheter världen över att analysera och förstå den data som samlats in genom till exempel telefoner</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Edgar Mannheimer, Lotten Collin, Tilda Johnsson</strong></p><p><strong>Tekniker: Tim Kellerman</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/israels-hemliga-spionindustri</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2135804</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Mar 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b3805584-8c42-495b-85ba-eb7008331f9a.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/03/konflikt_inifran_israels_hemliga_spioni_20230310_1716456677.mp3" length="53411782" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De bekämpade gängen med hårda straff – och vann</title>
      <description><![CDATA[<p>El Salvador har på kort tid vänt våldstrenden med hjälp av hårda straff. Samtidigt sneglar Sverige åt samma håll.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt reser till ett land som faktiskt verkar ha lyckats i kampen mot gängvåldet. På ett år har mordtalen i El Salvador mer än halverats. Straffskärpningar och tuffa polisinsatser har fyllt fängelserna och gett lugn på gatorna i landet som nyligen var ett av världens farligaste.</p><p>Samtidigt ökar kraven på hårda tag mot gängen också här i Sverige och politikerna tävlar i att utlova just det.</p><h2 class="mellanrubrik">Minderåriga i fängelse och hårdare straff</h2><p>El Salvador är det land i världen som fängslat flest av sina invånare och 12-åringar kan nu dömas till 20 års fängelse.</p><p>Sverige är inte El Salvador men retoriken i politiken har bytt fokus de senaste åren och idag utlovar politikerna just hårdare straff också allt längre ner i åldrarna.</p><p>Hör politiker och experter om hur hårda straffen behöver bli för att skapa lugn och priset för ett samhälle som sätter hårt mot hårt.</p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Christian Guevara</strong>, regeringspartiets ledare i kongressen i El Salvador, <strong>Anders Lövgren</strong>, <strong>Roland Jangestig</strong>, <strong>Eva Berglund </strong>och <strong>Ewa- Britt Gabrielsen</strong>, styrelseledamöter i RAV, Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, <strong>Adam Mattinen</strong>, riksdagsledamot sverigedemokraterna i justitieutskottet, <strong>Louise Meijer</strong>, riksdagsledamot moderaterna i justitieutskottet, <strong>Ardalan Shekarabi</strong>, förste vice ordförande i justitieutskottet och socialdemokrat, <strong>Martin Lardén</strong>, forskare Kriminalvården, <strong>Mattias Larsson</strong>, generaldirektör Brottsförebyggande Rådet, <strong>Mario Mejia</strong>, orättfärdigt fängslad privatperson i El Salvador, <strong>Oscar Martínez</strong>, författare och journalist på tidningen El Faro.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br><em>lotten.collin@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em><br><br><strong>Reporter: Tilda Johnsson</strong><br><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/de-bekampade-gangen-med-harda-straff-och-vann</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2134738</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Mar 2023 15:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0a4782f6-e5d9-44f9-a143-cff9f622b2b1.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/03/konflikt_de_bekampade_gangen_med_harda_20230303_1630094213.mp3" length="53607515" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins jakt på oppositionella i Sverige</title>
      <description><![CDATA[<p>Med olika lagar försöker den ryska regimen komma åt och tysta regimkritiker och krigsmotståndare utomlands – också här i Sverige. Hur långt är Ryssland berett att gå för att främja sina intressen här?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Marina, Erik </strong>och<strong> Gregory, </strong>från Ryska antikrigskommittén som i december stämplades som "icke önskvärd", <strong>Pavel Chuprunov</strong>, politisk flykting i Sverige och en av ledarna för Vesna, en ungdomsrörelse som i december stämplades som "extremistisk", <strong>Anastasia Shechvenko</strong>, den första aktivisten som stämplades och dömdes enligt lagen om oönskade organisationer, <strong>Galina Arapova</strong>, rysk jurist, <strong>Roman Anin</strong>, rysk grävjournalist, chefredaktör för IStories, <strong>Charlotte von Essen</strong>, chef Säpo, <strong>Daniel Stenling</strong>, chef för Säpos kontraspionage, <strong>Susanna Trehörning</strong>, biträdande chef för kontraterrorism på Säpo, <strong>Keir Giles</strong>, Rysslandsexpert på den brittiska tankesmedjan Chatham House mfl</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Tilda Johnsson</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-jakt-pa-oppositionella-i-sverige</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2128694</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Feb 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6a226afc-8732-419a-86f6-30d54b0b3a43.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3267</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/02/konflikt_putins_jakt_pa_oppositionella_20230224_1711103409.mp3" length="52298915" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bitcoin-brödernas jakt på paradiset</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kris i kryptovärlden och drömmen om Bitcoin Beach. Följ med till El Salvador som blev först i världen att införa krypto som valuta.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt landar på en strand i El Salvador som blivit kryptofantasternas nya paradis. Landet lockar bitcoinentreprenörer med skattelättnader och en guldglittrande stad formad som ett B.</p><p>Lotten Collin får en exklusiv intervju med <strong>Mike Peterson</strong>, amerikanen som myntade begreppet Bitcoin Beach och inspirerade presidenten att införa krypto tillgången som officiell valuta vid sidan av dollarn. Hur blev det sen?</p><h2 class="mellanrubrik">Kryptoprofil döms till fängelse </h2><p>Det senaste året har kriserna avlöst varandra i kryptovärlden där värdet på tillgångarna har störtdykt. Samtidigt hårdnar regelverken till skydd för konsumenterna och i flera rättstvister ställs nu kryptoentusiaster inför rätta.</p><p>Hör den svenske kryptoprofilen <strong>Linus Dunkers </strong>som dömdes till 14 månaders fängelse för skattebrott i tingsrätten i december men nu överklagar straffet.</p><p>Om en global kamp mellan kryptoentusiasternas framtidsutopi och krav på ökade regleringar av kryptokarusellen.</p><p><strong>Medverkande: Mike Peterson</strong>, Bitcoinentreprenör i El Salvador, <strong>Per Nordqvist</strong>, kryptoexpert och ansvarig för Finansinspektionens innovationscenter, <strong>Stewart Fleming</strong>, ekonomijournalist och analytiker på tankesmedjan Chatham House, <strong>Linus Dunkers</strong>, IT-entreprenör, <strong>Katarina Mörnstad</strong>, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, <strong>Herman Bynkes</strong>, Latinamerikachef på e-handelsföretaget Bitrefill, <strong>Tatiana Marroquin</strong>, ekonom i El Salvador, <strong>Christian Cheguevara</strong>, kongressledamot i San Salvador och <strong>Yaya Fanusie</strong>, tidigare CIA-analytiker med fokus på krypto, nu expert på Center for a New American Security i Washington DC.</p><p><strong>Programledare och reporter: Lotten Collin </strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:lotten.collin@sr.se">lotten.collin@sr.se</a></p><p><strong>Producent och reporter: Ulrika Bergqvist </strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Bergqvist￼ulrika.bergqvist@sr.se"><br>ulrika.bergqvist@sr.se</a></p><p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/bitcoin-brodernas-jakt-pa-paradiset</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2123163</guid>
      <pubDate>Fri, 17 Feb 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4724dbcc-554a-422f-8c99-1d4d453fa28f.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/02/konflikt_bitcoinbrodernas_jakt_pa_para_20230217_1705289793.mp3" length="53651675" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Trump tar täten i kulturkriget mot transpersoner</title>
      <description><![CDATA[<p>Varför riktar Donald Trump och ytterhögern i USA in sig så hårt på transpersoner just nu? Och vad hände egentligen när SD ställde in ett Luciatåg i Bollnäs? Är det en del av samma kulturkrig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt har rest till USA och hört hur de politiska tongångarna mot transpersoner har hårdnat. Republikanen Kari Lake har riktat anklagelser mot dragqueens om att "grooma" barn och Donald Trump vill begränsa möjligheten att göra könskorrigeringar.</p><h2 class="mellanrubrik">Ytterhögerns motstånd hbtqi+ och transpersoner</h2><p>Men den här politiseringen av transpersoner stannar inte i USA. I Sverige har vi sett hur en sverigedemokrat ställde in en sagostund med dragqueens på Trelleborgs bibliotek. I Bollnäs satte en annan sverigedemokrat stopp för ett luciatåg för att det "inte var traditionellt". Vad ligger bakom de här besluten och har transpersoner hamnat på frontlinjen i ett nytt kulturkrig? Unikt reportage av Ekots prisbelönta reporter Randi Mossige-Norheim.</p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Richard Stevens, </strong>dragqueen ("Barbara Seville") i Arizona, <strong>Randall Balmer, </strong>religionsprofessor<strong> </strong>på Dartmouth College, <strong>Brandon Wolf</strong>, presstalesperson på organisationen Equality Florida, <strong>Jean-Yves Camus, </strong>expert på högernationalistiska partier och högerextrema rörelser i Europa, <strong>Ellen Berglund och Siri Berglund, </strong>musikelever på Bollnäs folkhögskola, <strong>Ulrika Weglin, </strong>sekreterare i Gävleborgs regionfullmäktige, <strong>Linda Elgestad, </strong>moderat och första vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, <strong>Roberth Krantz, </strong>socialdemokrat och andre vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, <strong>Annika Röstberg Hagelin,</strong> chef för Bollnäs folkhögskolas servicepersonal, <strong>Jan Lahenkorva, </strong>socialdemokrat och oppositionsråd i region Gävleborg, <strong>Kristina Simas, </strong>kökspersonal på Bollnäs folkhögskola, <strong>Patrik Stenvard, </strong>moderat och ordförande i regionstyrelsen,<strong> Peter Åkerström, </strong>kristdemokraternas gruppledare i regionfullmäktige, <strong>Roger Hedlund, </strong>distriktsordförande för sverigedemokraterna i Gävleborg, <strong>Michal Grahn, </strong>statsvetare vid Uppsala universitet</p><p></p><p><strong>Programledare:</strong> Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Reportrar: </strong>Robin Olin, Randi Mossige-Norheim och Tilda Johnsson</p><p><strong>Tekniker: </strong>Tim<strong> </strong>Kellerman</p><p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kulturkrigets-nya-front</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2117858</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Feb 2023 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/39b00d2f-18d5-45bd-aa1a-23142aa0fc02.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/02/konflikt_trump_tar_taten_i_kulturkriget_20230210_1809394114.mp3" length="53548708" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>I huvudet på dom som vill störta demokratin</title>
      <description><![CDATA[<p>En högerextrem podd skissar scenariot för en kupp i Sverige. Hör vad som förenar vaccinmotståndare, Bolsonaros bloggare, Trump och en tysk prins.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt gör en resa genom kuppmakarnas mylla. Missnöjet med covid-restriktioner, höjda bensinskatter, vaccineringarna och migrationspolitik har blandats till en farlig coctail som exploderat på sina håll. Senast i Brasilien där vi följer Bolsonaros bloggare som uppmanade till en stormning av parlamentet redan i december.</p><h2 class="mellanrubrik">Så ska beväpnade män avsätta riksdagen</h2><p>Men de där tankarna bubblar inte bara på andra sidan Atlanten. I Tyskland träffar vi en grävande journalist och en lokalpolitiker som avslöjade en prins statskupps-plan mitt i hjärtat av Europa.</p><p>Och här i Sverige hittar vi en högerextrem podd där säger sig dagdrömma och i detalj beskriver vad som krävs för en lyckad kupp här. Beväpnade män ska fängsla ett 100-tal samhällsviktiga personer och sätta dom i slutförvar. Vad är det som gör att människor inte längre tror på demokratin och hur långt är de egentligen beredda att gå?</p><p><strong>Medverkande: André Burkhardt</strong>, kristdemokratisk fritidspolitiker i Bad Lobenstein i Tyskland, <strong>Peter Hagen</strong>, journalist på tidningen Ostthüringer Zeitung, <strong>Rebecca Pates, </strong>professor politisk teori vid universitetet i Leipzig, youtubaren <strong>Oswaldo Eustaquio</strong> som brukar kallas Bolsonaros bloggare, Lawrence Rosenthal, forskare vid Berkley universitetet i USA med fokus på högerextrema, <strong>Jonathan Lehman</strong>, analytiker på stiftelsen Expo, <strong>Lennart Mattikainen</strong>, programledare och fritidspolitiker för Alternativ för Sverige, AfS.</p><p><br><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br><em>lotten.collin@sr.se</em><br><strong>Producent och reporter: Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em><br><strong>Reportar: Caroline Salzinger</strong> och <strong>Tilda Johansson</strong><br><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/i-huvudet-pa-de-som-vill-storta-demokratin</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2110896</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Feb 2023 16:10:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/69cff746-e090-459a-863c-ece70d58c248.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/02/konflikt_i_huvudet_pa_dom_som_vill_stor_20230204_1714553035.mp3" length="53631335" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kampen för att döma Putin för krigsbrott</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt följer i ukrainska och internationella krigsbrottsutredares spår. Kommer ansvariga ryska politiker och befälhavare att ställas inför rätta?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Zoja Vaschenko</strong>, mamma vars 32-årige son dödades av granatsplitter när han låg och sov, ett av cirka 70 000 fall som utreds som krigsbrott i Ukraina, <strong>Sviatoslav Ruban</strong> och <strong>Oleksandra Romantsova</strong> på Center for Civil Liberties som utreder krigsbrott i Ukraina, <strong>Ove Bring</strong>, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, <strong>Olga </strong>och <strong>Arsenij </strong>som protesterar mot kriget i Stockholm, <strong>Karolina Wieslander</strong>, kammaråklagare som startat en sk "strukturell förundersökning" för kriget i Ukraina, <strong>Oona Hathaway</strong>, professor i internationell rätt på Yale-universitet i USA, <strong>Aleksandr Tjerkasov</strong>, rysk människorättsförsvarare, <strong>Pavel Filatjev</strong>, rysk desertör från kriget i Ukraina, <strong>Vladimir Osetjkin</strong>, rysk människorättsaktivist i exil i Frankrike, <strong>Tom Røseth</strong>, norsk underrättelseexpert, <strong>Brynjulf Risnes</strong>, norsk advokat för den påstådda Wagnersoldaten Andrej Medvedev som flytt till Norge mfl</p><p><strong>I krigsbrottsutredarnas spår</strong><br>Radions korrespondent Lubna El-Shanti följer ukrainska krigsbrottsutredare på plats i Ukraina, runt 70 000 misstänkta fall av krigsförbrytelser har redan registrerats. Men vad kommer utredningarna att leda till? Kommer ryska politiker och befälhavare, och enskilda soldater kunna dömas för krigsförbrytelser, trots att Ryssland inte skrivit under Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella krigsbrottstribunalen ICC?</p><p>Experter reder ut hur regelverket ser ut och vad som är möjligt. Samtidigt argumenterar allt fler, både ukrainska företrädare, europeiska toppolitiker och akademiker, för att en särskild tribunal för kriget i Ukraina borde tillsättas, för att kunna ställa Vladimir Putin och andra ryska makthavare till svars för själva invasionen, det så kallade aggressionsbrottet eller brott mot freden.</p><p><strong>Ryska desertörer – komplicerade vittnesmål</strong><br>Flera ryska soldater har deserterat från kriget i Ukraina och flytt till väst. Konflikt intervjuar Pavel Filatyev om vad han sett inifrån ryska armén. Han talar öppet om krigsbrott som begås i kriget, även om han säger att han själv och hans förband inte gjort sig skyldig till något sådant. Som den ryske desertören ser det är det i första hand inte de enskilda soldaterna som är skyldiga, utan politiker och befälhavare högre upp, som, tycker också han, både ställas inför rätta. Konflikt tittar också närmre på historien med den påstådde Wagnersoldaten som nyligen flydde till Norge. Flera experter har tvivlat på hans berättelse och varnar för att han kan vara en rysk dubbelagent. Men OM hans historia att han varit befälhavare för en grupp inom legostyrkan Wagner stämmer, då är han ju också en möjlig krigsförbrytare, hur hanteras det av de norska myndigheterna?</p><p><strong>Programledare:</strong> Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</p><p><strong>Reportrar: </strong>Lubna El-Shanti och Lotten Collin</p><p><strong>Tekniker: </strong>Stina Fagerberg</p><p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kampen-for-att-doma-putin-for-krigsbrott</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2109642</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Jan 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c9d7e0f3-da9a-42d1-aa2b-7394cb52c88e.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/01/konflikt_kampen_for_att_doma_putin_for_20230127_1717214929.mp3" length="53539946" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Pengarna bakom porrsajten Pornhub (Repris)</title>
      <description><![CDATA[<p>Det här är en historia om de som tjänar pengar på gratisporren – och de som betalar priset för det. Programmet sändes första gången 21 januari 2023.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande.</p><p>"Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe<strong> </strong>som driver fallet. </p><p>Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Filmad i smyg och uthängd på Pornhub</strong></h2><p>Svenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen. </p><p>"Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon.  </p><p>Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub.</p><p>Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig.</p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p><strong>Elin och Melissa</strong> som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, <strong>Laila Micklewait</strong>, känd anti-sex-trafficking aktivist, <strong>Patricia Nilsson,</strong> journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, <strong>Mike Stabile</strong>, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, <strong>Michael Bowe</strong>, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick.</p><p><strong>Reporter: Paloma Vangpreecha</strong></p><p><strong>Tekniker Fabian Begnert</strong></p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br><em>lotten.collin@sr.se</em></p><p><strong>Producent Ulrika Bergqvist</strong><br><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/pengarna-bakom-porrsajten-pornhub-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2148576</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Jan 2023 16:10:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/cb6dcd80-f332-482e-b960-6c15f1980caa.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3312</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/01/konflikt_pengarna_bakom_porrsajten_porn_20230120_1714313147.mp3" length="53018045" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Youtubaren som häcklade Putin och Kadyrov – och försvann</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol – och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Tumso Abdurachmanov, </strong>i en intervju med Konflikt från 2021, <strong>"Maria"</strong>, tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", <strong>"Idris"</strong>, tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, <strong>Sabbah</strong>, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, <strong>Grigory Shvedov</strong>, chefredaktör för nättidningen "<a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://caucasianknot.info/">Caucasian Knot</a>", <strong>Alexandr Tjerkasov</strong>, på ryska människorättsorganisationen Memorial, <strong>Gabriel Wernstedt</strong>, presstalesperson på Säpo, <strong>Tomas Fridh</strong>, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mfl</p><p><strong>Den regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen</strong><br>I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.</p><p><strong>Europas livrädda tjetjener </strong><br>Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.</p><p><strong>Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina</strong><br>Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.</p><p><strong>Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler</strong><br>Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Johanna Melén</strong></p><p><strong>Tekniker: Heinz Wennin och Lisa Abrahamsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/tumso-abdurachmanov-regimkritikern-som-forsvann</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2088416</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Jan 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d2f77d12-78a9-4f47-824f-897f1b9844cd.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/01/konflikt_youtubaren_som_hacklade_putin_20230113_1728395493.mp3" length="53500108" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Nyårsspecial: 2022 - motståndskampens år</title>
      <description><![CDATA[<p>Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina.  </p><p>I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.</p><p>Gott nytt år!</p><p><strong>Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin Olin</strong></p><p><strong>Programledare: Robin Olin<br>robin.olin@sr.se </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/nyarsspecial-2022-motstandskampens-ar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2088413</guid>
      <pubDate>Fri, 30 Dec 2022 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4c07efe9-2de8-47b1-a51c-6a594220f8d0.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/12/konflikt_nyarsspecial_2022__motstands_20221222_1123460239.mp3" length="53653209" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så drabbar Putins krig rysktalande i Baltikum</title>
      <description><![CDATA[<p>De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Konflikt den här veckan beger sig <strong>David Rasmusson</strong> och <strong>Carina Holmberg </strong>ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.</p><p>För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i  Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren <strong>Mārtiņš Daugulis </strong> förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.</p><p>Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister <strong>Urmas Reinsalu</strong> som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle  leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.</p><p>Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål.  Där träffar hon pensionären <strong>Valentina Smolokurova</strong> som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.</p><p>Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor<strong> Anna Vladova</strong> är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.</p><p>Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner.  David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern <strong>Miroslavs Mitrofanovs</strong> vid  resterna av  segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.</p><p>Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen K<strong>lāvs Sedlenieks</strong>  anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.</p><p>Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad.  Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:robin.olin@sr.se">lotten.collin@sr.se</a></p><p><strong>Reporter: Carina Holmberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:david.rasmusson@sr.se">david.rasmusson@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-krig-drabbar-rysktalande-i-baltikum</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2087193</guid>
      <pubDate>Fri, 16 Dec 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/106324a3-f0ce-4265-8470-cfcfa25d1e62.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3271</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/12/konflikt_sa_drabbar_putins_krigrysktal_20221216_1707387706.mp3" length="52362659" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sverige och bomben - en historia om kärlek och motstånd</title>
      <description><![CDATA[<p>Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.</p><p>Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb.<strong> Robin Ollin </strong>träffar <strong>Jan Prawits</strong>, som berättar om hur han  av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet.  <strong>Thomas Jonter</strong>, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon  svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning.  Skogsarbetaren <strong>Hadar Lundholm</strong> idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.  </p><p>Men hur ser  omvärlden på  att vi nu går med i en kärnvapenallians? <strong>David Rasmusson</strong> intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern<strong> Alexsej Muchin</strong> som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. <strong>Aaron Korewa </strong> vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.</p><p>En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen <strong>Hans Blix</strong> som intervjuas av <strong>Lotten Collin</strong>. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.</p><p>Ett sådant undantag har  två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. <strong>Trygve Ulriksen Skogseth</strong> reser  till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:robin.olin@sr.se">lotten.collin@sr.se</a></p><p><strong>Reportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen Skogseth</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:david.rasmusson@sr.se">david.rasmusson@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sverige-och-bomben-en-historia-om-karlek-och-motstand</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2072745</guid>
      <pubDate>Fri, 09 Dec 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/44bcdaa1-9da5-472e-ad1d-7d1cde4e7ff0.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/12/konflikt_sverige_och_bomben__en_histor_20221209_1631174553.mp3" length="53553041" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kinas covidprotester inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerar</strong><br>Sedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.</p><p><strong>Protesterna tar fart efter tragedi i Ürümqi</strong><br>Efter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.</p><p><strong>Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp</strong><br>"Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.</p><p><strong>Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bort</strong><br>Konflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.</p><p><strong>I Peking vågar få prata om protesterna</strong><br>När radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse. </p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Zhou Fengsuo</strong>, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, <strong>Nathan Law</strong>, regimkritiker från Hongkong i exil, <strong>Björn Cappelin</strong>, Utrikespolitiska Institutet, <strong>"Thomas"</strong>, demonstrant som greps i Shanghai, <strong>Ahmed Tursun</strong>, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, <strong>Nijat Turcun</strong>, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, <strong>"Amina"</strong>, uigur i Sverige, <strong>Pekingbor</strong> mfl</p><p><strong>Programledare: Robin Olin<br>robin.olin@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon Leplâtre</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kinas-protester-inifran</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2072859</guid>
      <pubDate>Fri, 02 Dec 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/97f17d9a-1735-455c-9115-59af930ce0e3.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3251</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/12/konflikt_kinas_covidprotester_inifran_20221202_1719553782.mp3" length="52030057" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De ryska krigsvägrarna i Sverige</title>
      <description><![CDATA[<p>Ska väst ge en fristad åt de ryska män som flyr från Putins Ryssland för att de inte vill skickas till ett olagligt krig där krigsbrott begås?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt träffar flera ryska män i Sverige som flytt undan Putins Ryssland efter att kriget startade och sökt asyl här. <strong>Dmitry </strong>från Sankt Petersburg lämnade efter mobiliseringen och valet, som han ser det, "att döda eller bli dödad". <strong>Sergei Nazarenkov </strong>från Murmansk lämnade också han av rädsla att mobiliseras, men den före detta elitskidskytten bär också på mörka minnen av våld och tortyr efter att han protesterat i oppositionsfiguren Aleksej Navalnyjs namn mot krig och korruption. <strong>Alexander Malyshev </strong>från Sibirien, som deltog i flera demonstrationer efter att kriget brutit ut, vittnar om polisvåld och rättsosäkerhet i Ryssland och hoppas nu få stanna i Sverige.</p><p>Hur ser möjligheterna för ryska krigsvägrare och oppositionella ut i Sverige? Konflikt intervjuar asylrättsadvokaten <strong>Daniel Carnestedt</strong>, med stor erfarenhet av just Ryssland, och Migrationsverkets rättschef <strong>Carl Bexelius</strong>.</p><p>Vid en filmvisning i Estniska huset i Stockholm uttrycker ukrainare i Sverige misstro mot ryssarnas motiv att söka sig till Sverige och Europa. Den där misstron delas av Litauen, där både utrikesministern <strong>Gabrielius Landsbergis </strong>och biträdande inrikesministern <strong>Arnoldas Ambramavičius</strong> talar om säkerhetsrisker och att det inte är "Putins krig" utan "Rysslands krig". I Tyskland har politiker däremot uttryckt att "alla som hatar Putin är välkomna" – men är de tyska armarna så öppna som det uttryckts politiskt?</p><p><strong>Programledare: Fernando Arias<br>fernando.arias@sr.se</strong></p><p><strong>Tekniker: Heins Wennin och Andreas Ericsson</strong></p><p><strong>Reportrar: Nina Benner och Daniel Alling</strong></p><p><strong>Tolk: Naufal Alizade</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/de-ryska-krigsvagrarna-i-sverige</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2063647</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Nov 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/863f8dae-c42a-499b-9794-b099fa0967d4.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/11/konflikt_de_ryska_krigsvagrarna_i_sveri_20221125_1716106988.mp3" length="53564130" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fattig och rik på klimatkrisens brant</title>
      <description><![CDATA[<p>Samtidigt som extremväder blir allt vanligare blir ojämlikheten större. Så vem har råd att rädda sig i klimatförändringarnas tid?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt ställer frågan vem som ska räddas och vad som ska offras i klimatförändringarnas tid?</p><p> <strong>David Rasmusson</strong> åker till Falsterbonäset där en två mil lång och tre meter hög skyddsvall ska skydda välbärgade Skanör-Falsterbo från översvämningar. Men det 200 miljoner kronor dyra projektet har varit omdebatterat och har överklagats gång på gång. Skymd havsutsikt och att golfbanorna inte kommer skyddas har varit några av argumenten.</p><p><strong>Lotten Collin</strong> tar sig till Hallsberg som drabbades av kraftiga översvämningar 2015. Där utreder man fortfarande möjligheterna att skydda samhället, men har svårt att hitta resurser berättar kommunalrådet <strong>Magnus Andersson </strong>(S). Vissa kommuninvånare har tagit saken i egna händer och börjat skydda sina hus, medan andra överväger om de måste flytta från Hallsberg.</p><p>Samtidigt varnar försäkringsbranschen att stigande havsnivåer och mer extremnivåer kan göra att det kommer finnas platser i Sverige där det inte kommer gå att försäkra sina hem. <strong>Staffan Moberg</strong> på branchorganisationen Svensk försäkring berättar att de svenska kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att klara av klimatanpassningen och anser att staten inte tagit tag i problemet.</p><p>Men hur kommer vår framtid se ut om vi inte gör något? Statsvetaren <strong>Ludwig Bengtsson Sonesson</strong> har tillsammans med kollegor på Lunds universitet tagit fram en ljudvandring med två scenarier som beskriver hur Falsterbonäset nästan utplånas under en vinterstorm 2072. Ljudvandringen, som även kan upplevas på andra stränder, finns här: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterbo"></a><a class="internal-link" target="_self" href="https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterbo"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterbo">https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterbo</a></p><p>I världen har det länge forskats på hur ojämlikhet och utsatthet för klimatförändringar hänger ihop. Professor <strong>Lori Peek</strong> vid Boulder University har undersökt effekterna av orkanen Katrina 2005, där man tydligt kan se att fattiga människor drabbades hårdast både före, under och efter naturkatastrofen.</p><p>Men den här ojämlikheten har också fött motstånd. I Södra Frankrike , där vissa kommuner inte hade vatten i kranarna under värmeböljan i somras, fick golfklubbar undantag för att bevattna sina greener. Ett beslut som väckte både ilska och fick klimataktivister att fylla igen golfhålen med betong. Hör Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> bli utslängd från en fransk golfklubb.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:robin.olin@sr.se">lotten.collin@sr.se</a></p><p><strong>Reporter: Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Hanna Melander, Lisa Abrahamsson</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:david.rasmusson@sr.se">david.rasmusson@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/radda-sig-den-som-kan-pa-en-varmare-planet</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2063078</guid>
      <pubDate>Fri, 18 Nov 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/972d5816-291a-441c-9b72-e3988d918d12.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/11/konflikt_fattig_och_rik_pa_klimatkrisen_20221202_1319151135.mp3" length="53536090" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Världen rustar med svenska vapen</title>
      <description><![CDATA[<p>Den svenska vapenindustrin blomstrar i spåren av Ukrainakriget, men svensk vapenexport har historiskt varit nära sammanflätad med landets neutralitet. Så hur blir det när Sverige vill gå med i Nato?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Den globala upprustningen </strong><br>Världen lägger rekordmycket pengar på upprustning och försvar. 2021 spenderade världens länder 2,1 biljoner dollar på militära utgifter, enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI:s data. Mycket på grund av att länder som Ryssland, Kina och Indien satsat allt mer på sina militärer, och USA, som lägger ojämförligt mest. Mycket pekar på ett nytt rekordår, efter Rysslands invasion av Ukraina, då också många europeiska länder anslutit sig till rutningen.</p><p><strong>Vapenförsäljningen blomstrar</strong><br>Konflikt besöker en vapenmässa i Polen dit köpare och säljare från stora delar av världen möts. Trycket är hårt och industrin blomstrar. Det gör den också i Sverige, det blir tydligt när Konflikt besöker Saabs vapenfabrik i Karlskoga. Där vittnar chefer om en stolthet nu, att svenska vapen, som Nlaw, Carl Gustaf och pansarskottet AT4, kan vara med och göra skillnad och hjälpa Ukraina att försvara sig. Men alla i Karlskoga känner inte samma stolthet.</p><p><strong>Svenska vapen i Ukraina</strong><br>I Ukraina träffar radions korrespondent en ukrainsk soldat som lärt sig använda det svensktillverkade vapnet Carl Gustaf på Youtube. Han ger en bild av krigets blodiga och brutala verklighet och hur de svenska vapnen används i strid.<br><br><strong>Sverige på väg in i Nato – hur blir det då med vapenexporten?</strong><br>Den svenska vapenexporten är historiskt tätt sammanflätad med Sveriges neutralitet och alliansfrihet. Nu, när Sverige tar snabba steg mot Nato, tycker Svenska Freds att Sverige borde ha en seriös debatt om vapenexporten. Den kommer med ett högt pris, menar fredsorganisationen, som har som mål att vapenexporten ska avvecklas. Men när Konflikt träffar Saabs VD Micael Johansson så ser han snarare möjligheter som öppnar sig för företagets affärer om Sverige går med i Nato. Sveriges nya försvarsminister Pål Jonsson (M) har inte tid med en intervju med Konflikt.</p><p><strong>Medverkande:</strong> <strong>"Kuzma"</strong>, prickskytt i Ukraina som använder granatgeväret Carl Gustaf, <strong>Mats Fagerberg</strong>, marknadschef Saab i Karlskoga, <strong>Michael Höglund</strong>, chef för Ground Combat, Saab i Karlskoga, <strong>Jonatan Edlund</strong>, präst i Karlskoga, <strong>Micael Johansson</strong>, VD Saab, <strong>Linda Åkerström</strong>, policychef Svenska Freds, <strong>William Hartung</strong>, försvarsanalytiker vid Quincy Institute for responsible statecraft, <strong>Nan Tian</strong>, fredsforskare vid SIPRI mfl</p><p><strong>Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström</strong></p><p><strong>Tekniker: Adam Alvin och Joar Jonsson</strong></p><p><strong>Programledare: Robin Olin<br>robin.olin@sr.se<br><br>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/varlden-rustar-med-svenska-vapen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2055255</guid>
      <pubDate>Fri, 11 Nov 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/66b19a61-80a2-416c-81a1-5f016c00bdf4.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/11/konflikt_varlden_rustar_med_svenska_vap_20221111_1734537125.mp3" length="53644050" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>När kriget flyttar till havets botten</title>
      <description><![CDATA[<p>Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.</p><p><strong>David Rasmusson</strong> åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare <strong>Jacob Trøst</strong> och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.</p><p>Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. <strong>Paloma Vangpreecha </strong>träffar<strong> Niklas Rossbach</strong> säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.</p><p>Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar <strong>Niklas Granholm</strong> , forskningsledare vid FOI.  Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten <strong>Tobias Liebetrau</strong> vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.</p><p>Flera länder satsar nu  på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar <strong>Alexandre Marchis</strong> vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.</p><p>Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup.  <strong>Hans Liwång</strong> docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.</p><p>Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, <strong>Ewa Skoog Haslum,</strong> anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:robin.olin@sr.se">lotten.collin@sr.se</a></p><p><strong>Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Joar Jonsson</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:david.rasmusson@sr.se">david.rasmusson@sr.se</a></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/nar-kriget-flyttar-till-havets-botten</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2052664</guid>
      <pubDate>Fri, 04 Nov 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/747bd43f-6631-4db5-bfaa-dd36b627fb01.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3279</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/11/konflikt_nar_kriget_flyttar_till_havets_20221104_1422170067.mp3" length="52477845" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bolsonaros Brasilien beväpnar sig</title>
      <description><![CDATA[<p>För att förstår hur Brasiliens president Jair Bolsonaro förändrat landet ger sig Konflikt ut på en resa. Hör om hotet mot demokratin, rädslan kopplat till nya vapenlagar och skövlingen i Amazonas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Anklagelser om valfusk och hotet mot demokratin</strong></p><p>På söndag hålls den andra och avgörande omgången i presidentvalet i Brasilien, då Jair Bolsonaro ställs mot den tidigare presidenten, vänsterpolitikern Lula da Silva. I opinionsmätningarna är det jämt. Men liksom Donald Trump i USA så har Bolsonaro spridit rykten om att motståndarsidan kommer att försöka fuska och han har antytt att han inte tänker acceptera valresultatet ifall han förlorar. Konflikt träffar hans anhängare i huvudstaden Brasilia. Hör också Sylvia Costa, chefredaktör för politiktidningen Congresso Em Foco, som bevakat Bolsonaro ända sen han gjorde entré i politiken på 80-talet, och Oswaldo Eustaquilo, som brukar kallas Bolsonaros främste bloggare. </p><p><strong>Rädslan och Bolsonaros nya vapenlagar</strong></p><p>Sedan Bolsonaro blev president för fyra år sedan har det blivit mycket enklare att skaffa ett vapen. I vapenaffären Mil Armas i förorten Nova Iguacu utanför Rio de Janeiro, träffar Konflikt en grupp nya vapenägare, som gick den korta kurs som krävs för att få en vapenlicens nu.   </p><p><strong>Skövlingen av Amazonas</strong></p><p>Rondonia i Amazonas är en delstat i Brasilien där Bolsonaro har väldigt starkt stöd. Men det är också en plats där den mest påtagliga fysiska förändringen av Brasilien under Bolsonaro tagit fart – det är här frontlinjen i skövlingen av regnskogen nu går. </p><p><strong>Reporter och producent: Lotten Collin<br></strong>lotten.collin@sr.se </p><p><strong>Tekniker: Susanne Martinsson och Joar Jonsson </strong></p><p><strong>Programledare: Robin Olin<br></strong>robin.olin@sr.se </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/bolsonaros-brasilien-bevapnar-sig</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2047827</guid>
      <pubDate>Fri, 28 Oct 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2cc79b70-791e-4a91-aa65-1cf23ce94e42.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/10/konflikt_bolsonaros_brasilien_bevapnar_20221028_1743278384.mp3" length="53613332" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Trumps skugga över den amerikanska demokratin</title>
      <description><![CDATA[<p>Hundratals republikanska kandidater som ställer upp i mellanårsvalet i USA upprepar Donald Trumps påstående om att presidentvalet 2020 blev stulet. Vad innebär det för framtiden för den amerikanska demokratin?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts <strong>Robin Olin</strong> reser till delstaten Arizona i USA. Där ute i det torra ökenlandskapet försöker han ta reda på vad som händer när valförnekare får makt. Inför mellanårsvalet 8 november är det hundratals kandidater runtom i USA som liksom Donald Trump menar att presidentvalet 2020 blev stulet. Nu kan de få stort inflytande över själva hjärtat av den amerikanska demokratin, valsystemet</p><p>Robin Olin träffar traditionella republikaner som <strong>Rusty Bowers</strong> och <strong>Clint Hickman</strong>. Republikaner som efter att de vägrat tro på Donald Trumps konspirationsteorier förlorat sina positioner i partiet.<br>Rusty Bowers pressades efter presidentvalet av Donald Trump att försöka ogiltigförklara valet. Men eftersom han inte fick se några bevis på valfusk så vägrade han, ett beslut som kostat honom hans politiska framtid.</p><p>På ett politiskt möte för Trumpanhängare träffar vi <strong>Mark Heley</strong> som är övertygad om at demokraterna fuskade i valet och under en biltur i Arizonas öken förklarar han vad det är som får driver honom och varför han är orolig för demokratins framtid i USA.  </p><p>Men oron för demokratins framtid finns över hela det politiska spektret. <strong>David Rasmusson</strong> ringer upp två kända amerikanska forskare <strong>Lawrence Lessig</strong> och <strong>Larry Jacobs</strong> som båda är bekymrade över vad det kommer innebära att valförnekande politiker nu kan få makt över själva valsystemet.</p><p>I Arizona åker Robin Olin hem till <strong>Martha Chansley</strong>, mamma till den så kallade Qanonshamanen, Jake Angeli. Jake sitter numera i fängelse för sin roll vid stormningen av Kapitolium 6 januari 2021, men många Republikaner ser honom istället som en politisk fånge och hjälte.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Tekniker: Heinz Wennin</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/trumps-skugga-over-den-amerikanska-demokratin</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2045352</guid>
      <pubDate>Fri, 21 Oct 2022 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ff199f31-3fa7-43d8-bf8a-e6910d19d021.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3338</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/10/konflikt_trumps_skugga_over_den_amerika_20221021_1505181872.mp3" length="53422512" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kvinnorna som vill göra revolution i Iran</title>
      <description><![CDATA[<p>Hör unika vittnesmål från kvinnor och män inne i Iran, som trotsar moralpolisen när de går ut och protesterar mot regimen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <h2 class="mellanrubrik">Unika röster inifrån Iran</h2><p>Konflikt ringer via krypterade appar till Iran. Hör om frisörskan "Parvin" från samma stad som Mahsa Jina Amini som nu protesterar för första gången, svensktalande "Gisoo" som går ut utan slöja trots extrem rädsla och "Ali", en av alla män som nu sluter upp bakom Irans kvinnor, för kvinnors rättigheter och för mänskliga rättigheter och ett systemskifte i Iran.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Kvinnornas historiska kamp i Iran</strong></h2><p>Efter revolutionen i Iran 1979, när shahen störtats, ville det nya islamiska styret införa obligatorisk slöja för kvinnor. Det ledde till en "motrevolution", när kvinnor strömmade till gatorna för att protestera. </p><p>– Vi kände att slöjtvånget var toppen av ett isberg, att om det infördes skulle mycket av det som kvinnor uppnått i Iran fram till dess försvinna, säger Susan Maybud, som var med då.</p><h2 class="mellanrubrik">Social revolution</h2><p>Forskaren Mona Tajali, som studerat kvinnornas kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran talar om att det som nu sker är en "social revolution", då de iranska kvinnorna lyckats övertyga stora delar av samhället, inte minst männen, att sluta upp i deras krav på frihet och mänskliga rättigheter. Forskaren jämför slöjan som symbol i den iranska kontexten med Berlinmuren, och menar att den inte har så mycket med religion att göra, utan om makt och ideologi.</p><h2 class="mellanrubrik">Omvärlden måste stå upp för Irans kvinnor</h2><p>I Sverige följer svensk-iranier protesterna i hemlandet nära. Konflikt följer med när de lämnar en mapp om demonstrationerna och regimens våld till det svenska Utrikesdepartementets presstjänst, med krav på att Sverige står upp bakom Irans protesterande kvinnor och fördömer regimens våld.</p><p><strong>Medverkande: </strong>"Gisoo", "Parvin", "Sepehr", "Ali", som protesterar i Iran, Susan Maybud, iransk-amerikansk kvinna som var med och protesterade mot slöjtvång mars 1979, Mona Tajali, forskare som fokuserat på kvinnors kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran, Barahan, svensk-iranier i Stockholm mfl</p><p><strong>Programledare: </strong>Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</p><p><strong>Reporter: </strong>Nishtman Irandoust<strong><br><br>Tekniker: </strong>Maria Stillberg<strong><br><br>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kvinnorna-som-vill-gora-revolution-i-iran</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2040838</guid>
      <pubDate>Fri, 14 Oct 2022 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6e125fbb-21bd-49d9-973d-b13a6945ddc7.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/10/konflikt_kvinnorna_som_vill_gora_revolu_20221014_1536517247.mp3" length="52598735" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så kan abortstriden avgöra valet i USA</title>
      <description><![CDATA[<p>Abortmotståndarna i USA jublade efter Högsta domstolens beslut i somras, och nu hoppas de på ännu strängare lagar. Men kan abortfrågan i själva verket leda till en framgångsvåg för Demokraterna i kongressvalet?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter ett metodisk och tålmodigt arbete kunde abortmotståndarna i USA i somras skörda sin största seger när Högsta domstolen rev upp domslutet Roe v Wade. Flera amerikanska delstater har nu infört omfattande begränsningar i aborträtten och en tredjedel av alla amerikanska kvinnor har nu inte längre rätt att göra abort där de bor.</p><p>Sveriges Radios USA-korrespondent <strong>Cecilia Khavar</strong> reser runt och träffar desperata kvinnor som nu tvingas resa långt för att kunna få en abort. Hon pratar också med abolitionisterna, de mest extrema abortmotståndarna. De är inte nöjda med den lagstiftning som nu finns och vill istället att både abortläkare och kvinnor som genomgår abort ska kunna dömas för mord.</p><p>Men samtidig som abortmotståndarna känner sig stärkta av sina segrar så växer också motståndet mot dem. <strong>Robin Olin</strong> intervjuar <strong>Carol Downer</strong>  som var en av pionjärerna i de underjordiska abortnätverk som fanns för över 50 år sedan. <strong>David Rasmusson </strong>tar kontakt med dagens motståndsrörelse som har har andra förutsättningar. Globalisering, internet och abortpiller har förenklat motståndet.</p><p>Samtidigt som många delstater i USA infört hårda abortlagar har grannlandet i söder, Mexiko, gått åt andra hållet. Abort är nu lagligt i Mexiko och <strong>Lotten Collin</strong> intervjuar <strong>Verónica Cruz </strong> från organisationen Las Libres som nu hjälper kvinnor från USA till Mexiko för att kunna göra abort.</p><p>Inför det stundande mellanårsvalet i USA har abort seglat upp som en viktig politisk fråga, och många tror att det kan gynna Demokraterna. Ledande republikaner börjar nu distansera sig från de mer extrema abortmotståndarna av rädsla för att förlora valet. Cecilia Khavar träffar <strong>Paul Waggoner</strong> ledamot i Kansas representanthus, en långvarig abortmotståndare som sponsras av olika pro life-grupper men som nu har svårare att svara på frågor om abort.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Cecilia Khavar, Lotten Collin</strong></p><p><strong>Tekniker: Maria Bergström, Emilia Martin, Matilda Eriksson</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-kan-abortstriden-avgora-valet-i-usa</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2034612</guid>
      <pubDate>Fri, 07 Oct 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/23c70437-f4bf-4cf8-8d6d-4252d6584b95.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/10/konflikt_sa_kan_abortstriden_avgora_val_20221007_1416046860.mp3" length="53355689" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins mobilisering inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. </p><p><strong>Anja Sahlberg </strong>pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.</p><p>Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. <strong>Lotten Collin</strong>  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.</p><p>Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. <strong>Grigorij Sjvedov</strong>, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av <strong>Johanna Melén</strong>.</p><p>Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. <strong>David Rasmusson</strong> pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern <strong>Alexsej Muchin,</strong> som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.</p><p><strong>Oscar Jonsson</strong>, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.</p><p>I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar <strong>Maria Persson Löfgren </strong>ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.</p><p>Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. <strong>Robin Olin</strong> träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson Löfgren</strong></p><p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-mobilisering-inifran</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2029739</guid>
      <pubDate>Fri, 30 Sep 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/097f883d-68cb-4167-91a8-ff78d71de904.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/09/konflikt_putins_mobilisering_inifran_20220930_1719590305.mp3" length="52590340" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De högerradikala männen</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt undersöker varför alltfler män rör sig högerut i politiken. Kan det vara ett resultat av ett medvetet försök att politisera jämställdhetsfrågan?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Johannes Norrman</strong>, grundare av Konservativa Förbundet vid Lunds universitet och medlem i SD, medlemmar i föreningen <strong>Heimdal</strong> i Uppsala, <strong>Henrik Jönsson</strong>, opinionsbildare på Youtube, Jakob Ahlbom, statsvetare vid Stockholms universitet,<strong> Lena Wägnerud</strong>, statsvetare vid Göteborgs universitet, <strong>Terri Givens</strong>, statsvetare vid McGill university, <strong>Todd Donovan</strong>, statsvetare vid Western Washington university,<strong> Nonna Mayer</strong>, statsvetare CNRS Paris, <strong>Mathilda Åkerlund</strong>, doktor i digital sociologi vid Umeå Universitet, <strong>Elia Rosati</strong>, historiker vid universitetet i Milano mfl</p><p><strong>Sverigedemokraternas manliga väljare</strong><br>Efter Sverigedemokraternas framgång i riksdagsvalet ger sig Konflikt ut på en resa för att bättre förstå SD-väljarna. Och bakom missnöjet med invandring och bränslepriser skymtas också en besvikelse över att feminismen har brett ut sig i samhället.</p><p><strong>"Könsklyftan"på högerkanten</strong><br>Att män i högre utsträckning än kvinnor röstar på högerradikala partier kallas inom statsvetenskapen "radical right gender gap". Traditionellt hänger den ihop med att män fick det tuffare på arbetsmarknaden i globaliseringens spår och kanaliserade sin frustration mot invandringen. Men idag ser forskarna andra skäl till att män, framför allt då unga män, röstar allt längre högerut: bland annat en motreaktion mot jämställdhet och feminism.</p><p><strong>Le Pens strategi att locka kvinnor</strong><br>När ytterhögerledaren Marine Le Pen tog över efter sin pappa, Jean-Marie Le Pen, utformade hon en strategi att locka fler kvinnor. Hon satte kvinnorna i centrum för den invandrings- och islamfientliga politik som alltid har varit hennes partis kärna.</p><p><strong>Meloni väntas vinna i Italien</strong><br>Giorgia Meloni, vill, med religionens hjälp, appellera till konservativa kvinnor – samtidigt som hon beskriver sig själv som en modern mamma. Ett försök att locka italienska kvinnor från flera lager. Men kommer det fungera? </p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Marie Nilsson-Boij<br><br>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/de-hogerradikala-mannen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2025932</guid>
      <pubDate>Fri, 23 Sep 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c3026f1d-697c-44a5-a44d-bdf1e1103077.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/09/konflikt_de_hogerradikala_mannen_20220923_1720498386.mp3" length="53389414" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ukrainas andra front i kriget mot Putin</title>
      <description><![CDATA[<p>Trots nyvunna segrar på slagfältet finns en oro i Ukraina att Europa ska tröttna på att skicka vapen och pengar. Nu kämpar Ukraina på två fronter, både mot Putin och mot krigströttheten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Konflikt den här veckan åker vi tillbaka till Ukraina.  Ett Ukraina där hoppet om att faktiskt besegra Ryssland på slagfältet nu börjat spira efter en framgångsrik motoffensiv . Men samtidigt med framgångarna på slagfältet tornar orosmolnen upp sig. Kommer Europa orka fortsätt stödja Ukraina i kampen mot Putin?</p><p> Korrespondent <strong>Lubna El-Shanti</strong> återvänder till staden Mykolaiv, nära den södra fronten i Ukarina. En stad där kranvattnet åter börjat rinna efter att de våldsamma ryska attackerna nu upphört. En stad där både kamplusten och krigströttheten spirar parallellt. Bland annat hör vi guvernör <strong>Vitalyj Kim</strong> som berättar att han nu har svårt att sova utan ljudet av artilleribeskjutning.</p><p><strong>David Rasmusson</strong> ringer upp den kända ukrainska krigskorrespondenten <strong>Illia Ponomarenko</strong> vid Kyiv Independent som beskriver ett krig av eviga artilleridueller och som också menar att den ukrainska motoffensiven har ett delvis politiskt syfte. Den ska visa omvärlden att de vapen och pengar som doneras till Ukraina ger effekt och att det är viktigt att vapenleveranserna fortsätter. Men att sända det budskapet kommer med ett högt pris i människoliv.</p><p> Programledare <strong>Robin Olin </strong>intervjuar <strong>Christoph Trebesch</strong> på forskningsinstitutet Kiel Institute som kartlägger omvärldens stöd till Ukraina. Hans siffror visar att Europa ligger långt efter USA i sitt stöd och att vissa rika Västeuropeiska länder ligger långt ner på listan över de som bidrar till krigsinsatsen.  <strong>Ilmari Käihkö</strong>, docent i krigsvetenskap vid försvarshögskolan, efterfrågar tydligare besked från Europa. Hur mycket och hur länge man är beredda att understödja Ukraina både ekonomiskt och militärt?  </p><p> Runtom i världen kämpar ukrainska flyktingar och exilukrainare för att omvärlden inte ska glömma bort kriget. I Helsingborg demonstrerar Måndagsrörelsen på Stortorget och där står bland annat <strong>Tanja Urba</strong>. Hon kom till Sverige från Ukraina för 13 år sedan och hon tycker sig ha börjat se tecken på trötthet bland helsingborgarna .</p><p>Mycket fokus har lags på vapenleveranserna till Ukraina, men det ekonomiska stödet är kanske ännu viktigare.  Ekonomikommentator <strong>Kristian Åström</strong> beger sig till den hemlighetsfulla  Yes-konferensen i Kiev där den ukrainska ekonomin står i fokus, en ekonomi som kan utsättas för hyperinflation.</p><p>Men ukrainare har varit kreativa när det gäller att få in pengar till krigskassan.  Robin Olin intervjuar en konstnär som bara vill identifiera sig VK. Den anonyme konstnären i Kiev har grundat och leder det digitala museet  <strong>Meta History Museum of War</strong>. Konstnärer får tolka avgörande händelser i kriget och verken säljs sen på nätauktion som NFT, en form av digital konst som använder blockkedjeteknik. Intäkterna går till krigskassan.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström</strong></p><p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ukrainas-andra-front-i-kriget-mot-putin</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2015609</guid>
      <pubDate>Fri, 16 Sep 2022 12:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/41666a74-61dd-44df-bf5f-043c1d133b5e.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/09/konflikt_ukrainas_andra_front_i_kriget_20220916_1407372534.mp3" length="53534607" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Politikerna som vågar välja klimatet</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt ger sig ut på en resa runt jorden, från torka i klimatförändringarnas spår till verkliga politiska förändringar. Är en klimatrevolution möjlig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad krävs för att politiker ska lägga förslag som motsvarar de stora och genomgripande förändringar som forskarna hävdar är nödvändiga för att bromsa den globala uppvärmningen?</p><p><strong>Historisk torka väcker frågor om politiskt uppvaknande</strong><br>I sydöstra Frankrike håller människor på att hämta sig från den historiska torkan och flera värmeböljor som drabbat landet under sommaren. När den globala uppvärmningen märks i människors vardag har hopp uppstått om en verklig förändring. Men vågar politikerna? </p><p><strong>Colombia försöker visa vägen</strong><br>I Colombia svors Gustavo Petro in som president den 7 augusti i år, efter en kampanj där han lovat att stoppa all ny oljeutvinning och att fasa ut alla fossila bränslen i rekordsnabb takt. Kontroversiella förslag i ett land där hälften av exporten – och en stor del av statens inkomster - består av kol, olja och gas. Bredvid Petro under presidentinstallationen i Bogotá stod hans vicepresident Francia Marquez, på många sätt ett bevis på att det omöjliga kan bli möjligt. Konflikt berättar Francia Marquez historia, från uppväxten i den fattiga byn La Toma, till protestmarsch mot gruvbolag, till erkänd miljöaktivist - och idag vice president.</p><p><strong>USA får ny klimatlag efter 34 år</strong><br>Den 16 augusti i år skrev president Joe Biden under ett lagpaket som innebär enorma satsningar på solpaneler och vindkraft i USA, en grön omställning, i ett politiskt landskap som verkat helt låst. Hur gick det till?</p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se </strong></p><p><strong>Reporter: Robin Olin</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/politikerna-som-vagar-valja-klimatet</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2018265</guid>
      <pubDate>Fri, 09 Sep 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/cda6f603-6529-424d-9f12-a06b26cd2bf8.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/09/konflikt_politikerna_som_vagar_valja_kl_20220909_1712307008.mp3" length="53508465" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Broar eller grävskopor – så ska vi bo mer blandat</title>
      <description><![CDATA[<p>Lyftkranar, grävskopor och bulldozrar. Är det genom att riva bostäder som segregation ska brytas? Eller rymmer byggdammet ännu mer utanförskap?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts Robin Olin besöker den nybyggda bron mellan bostadsområdena Rinkeby och Ursvik i Stockholm. En bro som redan innan den stått färdig prisats för att vara integrationsskapande, och som rinkebyborna vi träffar tycker är bra. Men Sverigedemokraterna i kommunen kampanjar nu för att riva bron som de tror kan flytta problemen från det socialt utsatta bostadsområdet till det mer välbärgade.</p><p>Flera svenska politiker har hittat inspiration i Danmark där man nu river byggnader i utsatta bostadsområden.   Den omdiskuterade planen är att istället bygga nya lägenheter som ska locka mer resursstarka människor till de områdena, samtidigt som vissa av dem som nu bor där tvingas flytta. Konflikts David Rasmusson återvänder till Vollsmose i Odense, ett område som kallats Danmarks största getto.</p><p>Funkar det då att riva för att skapa integration? Eva Andersson, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, menar att rivning är fel väg att gå. Men att bygga blandat i alla typer av område kan vara ett framgångsrecept. </p><p>I den lilla orten Hanaskog i Östra Göinge kommun har miljonprogramsområdet Ringen redan börjat rivas och de boende tvingas flytta. Det moderata kommunalrådet Patric Åberg vill istället bygga bostadsrätter för att locka medelklassen till byn. Patric Åberg menar själv att han skapar balans i orten, men han kritiseras för att göra det på bekostnad av dem med svagare ställning i samhället.</p><p>Och hur ska man då göra för att få medelklassen att vilja flytta till områden med sämre rykten? Konflikt  tar med den frågan till grannarna Birgitta André Åstrand och Amir Chowdury som bor i en medelklassidyll i Rinkeby.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/broar-eller-gravskopor-sa-ska-vi-bo-mer-blandat</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2012604</guid>
      <pubDate>Fri, 02 Sep 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a5f0e2cd-793c-4d05-8d63-68aaa6afe4a1.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/09/konflikt_broar_eller_gravskopor__sa_sk_20220902_1953324693.mp3" length="52601072" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Priset för ett Natomedlemskap</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiet för få gå med i Nato, är oron stor bland regimkritiker och kurder i Sverige att de ska offras i processen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Turkiet ställer krav för att ge Sverige grönt ljus</strong><br>Den 28 juni slöts ett så kallat trepartsavtal under Natotoppmötet i Madrid, där Sverige och Finland skrev under på ett antal krav som Turkiet ställer för att säga ja till ländernas Natoansökan, där de viktigaste kraven rör kampen mot terrorism. Men vems definition av terrorism ska gälla, Sveriges eller Turkiets? </p><p><strong>Det turkiska perspektivet</strong><br>Konflikt intervjuar Batuhan Takis på den Erdogannära tidningen Daily Sabah, som menar att det var en "framgång för turkisk diplomati" att Sverige skrev under på att inte ge stöd till den så kallade Gülenrörelsen, FETÖ, som i Turkiet anklagas för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket 2016, och grupper i Syrien, PYD och YPG, som har band till den kurdiska gerillan PKK. Turkiet ser de här grupperna som terrorgrupper, men inte Sverige.</p><p><strong>Turkiets kräver utlämningar</strong><br>I turkisk media cirkulerar flera namn på personer som Turkiet vill att Sverige ska utlämna. Konflikt träffar läraren Aysen Furhoff och journalisten Bulent Kenes, som båda finns med på den lista, som turkiska medier publicerat<br>– Jag kan inte vara 100 procents säker på vad som kommer att hända med mig nu, säger Bulent Kenes, som inte är svensk medborgare och som nu känner oro efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiets president, som han kallar "despot".</p><p><strong>Kritik från socialdemokrat</strong><br>Socialdemokraten Kadir Kasirga tror att oron bland regimkritiker och kurder i Sverige är obefogad, men socialdemokraten Evin Cetin är starkt kritisk, särskilt till punkten i avtalet – att Turkiets och Sveriges underrättelsetjänster ska fördjupa sitt samarbete.  </p><p>– Sverige förbinder sig att samarbeta med ett organ som enligt i svenska myndigheters egna rapporter begår övergrepp och använder tortyrliknande metoder, säger Evin Cetin.</p><p><strong>UD förstår oron </strong><br>Utrikesdepartementets kabinettsekreterare Robert Rydberg säger att han förstår oron bland regimkritiker och kurder i Sverige, men menar att den inte är sakligt motiverad: </p><p>– Vi tänker inte, och vi kommer inte och vi kan aldrig tumma på grundläggande svenska rättsliga principer, som gör att beslut, åtgärder som gäller enskilda människor som finns i vårt land, de fattas på rättsliga grunder av rättsliga myndigheter, domstolar och andra och inte som politiska beslut på något sätt. </p><p><strong>Programledare: Lotten Collin<br></strong>lotten.collin@sr.se</p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>Reporter: Firas Jonblat</strong></p><p><strong>Research: Besir Kavak, Reven Shexo, Beril Eski</strong></p><p><strong>Tekniker: Martin Seipel</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/priset-for-ett-natomedlemskap</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_priset_for_ett_natomedlemskap_20220827_0804559026.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Aug 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4f067c04-6ef6-41a9-a9cb-225335ff035a.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/08/konflikt_priset_for_ett_natomedlemskap_20220827_0804559026.mp3" length="53549544" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Om kriget kommer - till Taiwan</title>
      <description><![CDATA[<p>Återigen hörs vapenskrammel kring Taiwan. En demokrati som liksom Ukraina nu vill få omvärldens stöd mot en mäktig granne. Men är västvärlden villig att betala vad det kostar att gå emot Kinas vilja?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I spåren av Nancy Pelosis omdiskuterade besök i Taiwan så ställer Konflikt frågan vad det kostar att visa stöd för den östasiatiska ön? Vad vill och vad vågar västvärlden göra när Kina markerar med stora militärövningar i Taiwansundet?</p><p>Konflikt tar temperaturen på gatorna i Taipei där vi träffar luttrade Taiwanweser, vana vid spänningar med Peking. men samtidigt har utrycket " Ukriana idag, Taiwan imorgon" fått spridning.</p><p>Vi besöker också Taipei Mission i Sverige och träffar representanten <strong>Vincent Yao</strong> som har skrivit ambassadör på sitt visitkort, trots att han egentligen inte har diplomatisk status. Få länder i världen erkänner Taiwan, men taiwanesernas arbete för internationellt erkännande, och hjälp, fortsätter.</p><p>Det finns också de svenska riksdagsledamöter som upplevt påtryckningar från Kina när de tagit ställning för Taiwan. En av dem är moderaten <strong>Boriana Åberg</strong> från Kävlinge som så sent som i våras ledde en svensk delegation på ett besök i Taiwan.</p><p>Programledare Robin Olin besöker också den kinesiska ambassaden i Stockholm, där ambassadör <strong>Ciu Aimin</strong> gör den kinesiska hållningen klar. Taiwan är en oskiljaktig del av Kina och svenska parlamentariker ska inte gå emot den svenska principen om ett Kina.</p><p>Men det finns ett europeiskt land i vårt närområde som har utmanat Kina. Litauen har visat sitt stöd för Taiwan internationellt, ett stöd som lett till en kinesisk handelsblockad. Men samtidigt har det gjort Litauen trendigt i Taiwan. Litauisk choklad och litauisk rom har blivit storsäljare. Vi hör både Litens utrikesminister <strong>Gabrielius Landsbergis</strong>  och barägare <strong>David Ye</strong> i Taipei.</p><p>Och hur ska den svenska regeringen förhålla sig när det gäller Taiwan?  Kabinettsekreterare <strong>Robert Rydberg </strong>på UD argumenterar för att den svenska principen om ett Kina är en garant för minskade spänningar i regionen.</p><p> <strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reporter: Chi Hui Lin<br></strong><br><strong>Tekniker: Monica Bergmark</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/om-kriget-kommer-till-taiwan</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_om_kriget_kommer__till_taiwan_20220819_1656047397.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 19 Aug 2022 14:59:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7b54f164-8867-4bc5-abfd-a937184f4bd5.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3284</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/08/konflikt_om_kriget_kommer__till_taiwan_20220819_1656047397.mp3" length="52563092" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Stormaktskamp när isen smälter på Grönland (Repris)</title>
      <description><![CDATA[<p>När isarna smälter blir Arktis högintressant för världens stormakter. Vilken väg ska Grönland då välja? Den forna kolonisatören Danmark eller någon av stormakterna som vill öka sitt inflytande? Programmet sändes första gången den 2 juli 2022.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När Donald Trump 2019 gick ut och sa att han ville köpa Grönland var det många som avfärdade det som ett skämt. Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, menade att idén var absurd. Men faktum är att det inte är första gången USA har försökt köpa ön. USA är heller inte den enda makten som visat större intresse för Arktis. Både Putins Ryssland och Kina är intresserade av Arktis när isarna smälter och vilket öppnar upp både för nya transportleder och ny utvinning av naturtillgångar.</p><p>Så hur ska Grönland förhålla sig till att vara en geopoltisk aktör? Ska man luta sig mot sin forna kolonisatör Danmark eller söka stöd hos andra makter?</p><p>Grönlands förhållande till Danmark och historia som koloni är ständigt närvarande. Hans Egede som står staty som den första kolonisatören är kontroversiell och minner om en annan tid när Danmark bestämde allt. Idag har man självstyre, men är fortfarande inte självständigt utan en del av det danska kungariket. Utrikespolitiken står Danmark för och Grönland har blivit en spelplan där både USA och Kina vill ha inflytande.</p><p>Men vilken väg ska Grönland välja och vilken väg kan man välja när världens stormakter både hotar och uppvaktar Arktis?</p><p><strong>Programledare: David Rasmusson</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:david.rasmusson@sverigesradio.se">david.rasmusson@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Reporter: Samuel Larsson</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:samuel.larsson@sverigesradio.se">samuel.larsson@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Tekniker: Brady Juvier</strong></p><p><strong>Producent: Simon Moser</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:simon.moser@sverigesradio.se">simon.moser@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/stormaktskampen-om-gronland-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_stormaktskamp_nar_isen_smalter_20230420_1019115719.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 01 Jul 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3f3344b7-cdcd-4bef-bf68-d05ec63d1efe.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3339</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/06/konflikt_stormaktskamp_nar_isen_smalter_20230420_1019115719.mp3" length="53445927" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så förändrade kriget i Ukraina Sverige</title>
      <description><![CDATA[<p>Kriget i Ukraina har förändrat världen. Men under våren har det också blivit tydligt hur Sverige har förändrats sedan kriget bröt ut. Midsommarspecial från Konflikt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I denna sändning hör vi några av vårens bästa reportage. Vi hör om hur Putins krig i Ukraina återigen har väckt frågan om skyddsrum i Sverige.</p><p>Hur står vi i Sverige rustade för en rysk attack med kärnvapen?</p><p>Hur kommer det sig att Sverige så snabbt ändade politik när det kom till vapenexport till Ukraina och hur ser den svenska försvarsviljan egentligen ut? Allt fler svenskar säger sig nu vara villiga att gå med i hemvärnet eller på andra sätt försvara Sverige. Men vad händer om vi går med i Nato? Är vi även villiga att försvara andra länder?</p><p>I en tid när allt fler svenskar ställt sig kritiska till invandring öppnade vi plötsligt både våra hem och våra hjärtan för människor på flykt från Ukraina. Vilken påverkan har kändisar som Bingo Rimér och Julia Franzén när de väljer att ta emot människor på flykt.</p><p></p><p><strong>Programledare: Robin Ohlin</strong></p><p><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:robin.ohlin@sverigesradio.se">robin.ohlin@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Producent: Simon Moser</strong></p><p><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:simon.moser@sverigesradio.se">simon.moser@sverigesradio.se</a></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-forandrade-kriget-i-ukraina-sverige</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_sa_forandrade_kriget_i_ukraina_20220626_1047183574.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Jun 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1d3b53b2-65ad-41ed-aa3b-4c0fe3a33fd0.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3329</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/06/konflikt_sa_forandrade_kriget_i_ukraina_20220626_1047183574.mp3" length="53278238" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Så skapar Putins krig svält och nya konflikter</title>
      <description><![CDATA[<p>Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.</p><p>Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.</p><p>Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.</p><p>För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.</p><p>I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.</p><p>I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.</p><p>Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.</p><p>Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?</p><p></p><p>Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad.  </p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong></p><p>robin.olin@sverigesradio.se</p><p>Producent och reporter.</p><p><strong>Simon Moser och Anja Sahlberg</strong></p><p>simon.moser@sverigeradio.se</p><p>anja.sahlberg@sverigesradio.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-skapar-putins-krig-svalt-och-nya-konflikter</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_sa_skapar_putins_krig_svalt_oc_20220620_1251401548.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Jun 2022 07:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/bb6bc3b1-eb56-4c7c-b75f-789da8435a5a.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/06/konflikt_sa_skapar_putins_krig_svalt_oc_20220620_1251401548.mp3" length="53394035" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins krig kan bli vägskäl för klimatet</title>
      <description><![CDATA[<p>Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en  har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar<strong> </strong>Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.</p><p>En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 org</p><p>Först pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom  klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i Malmö</p><p>Och på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energi</p><p>Klimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.</p><p>Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.</p><p><strong>Medverkande: Imke Zwoch</strong>, miljöorganisationen BUND, <strong>Landry Ninteretse</strong> miljöorganisationen 350.org, <strong>Kristian Smedjeback</strong>, klimataktivist Extinction Rebellion, <strong>Ebba Reinicke</strong>, klimataktivist Extinction Rebellion, <strong>Kristian Jensen</strong>, vd Green Power Danmark, <strong>Åsa Persson</strong>, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola<br></strong><br><strong>Tekniker: Joachim Persson</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sa-kan-putins-krig-bli-klimatets-chans</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_putins_krig_kan_bli_vagskal_fo_20220610_1527258242.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Jun 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6b9238c7-84ee-4b03-9f23-f07d8b3f3f9e.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/06/konflikt_putins_krig_kan_bli_vagskal_fo_20220610_1527258242.mp3" length="53617200" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Spioneri och stormaktskamp på havets botten (Repris)</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa – och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst? Programmet sändes första gången 4 december 2021.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Fabrice Coquio</strong>, Interxion, <strong>Aurélien Vigano</strong>, Orange International Network Infrastructures & services, <strong>Camille Morel</strong>, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon,<strong> Pierre Gastineau</strong>, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, <strong>Motolani Agbebi</strong>, forskare på universitetet i Tampere, <strong>Mahamoud Djama</strong>, exiljournalist från Djibouti,  <strong>Richard Ghiasy</strong>, forskare på universitetet i Leiden, <strong>Tayyab Safdar</strong>, forskare på Virginia University, <strong>Patrik Fältström</strong>, internetpionjär, numera på företaget Netnod,<strong> David Lindahl</strong>, Totalförsvarets forskningsinstitut, <strong>Mikael Holmström</strong>, journalist på Dagens Nyheter</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman<br></strong>ivar.ekman@sr.se </p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se </p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/spioneri-och-stormaktskamp-pa-havets-botten-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_spioneri_och_stormaktskamp_pa_20230420_1019369880.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Jun 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/beea5706-ad32-4a7a-bf9d-318e36e5cb3a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3273</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/06/konflikt_spioneri_och_stormaktskamp_pa_20230420_1019369880.mp3" length="52392746" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Dialog eller gummikulor när upplopp rasar</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter de så kallade påskupploppen kommer politiska krav på hårdare tag. Är det lösningen nu eller kan det rent av vara kontraproduktivt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Svensk dialogstrategi efter Göteborgskravallerna</strong><br>Konflikt berättar hur den svenska dialogstrategin växte fram efter Göteborgskravallerna 2001, och hur den varit väldigt framgångsrik för att motverka att demonstrationer urartar. Men vid påskupploppen 2022 när högerextremisten Rasmus Paludan, känd för sina koranbränningar, manifesterade blev det väldigt våldsamt – varför?</p><p><strong>Dialogpolisen Johan Heed vill se mer dialog i hela landet</strong><br>Konflikt möter dialogpolisen Johan Heed som var på plats i Stockholmsförorten Hallunda när den högerextrema politikern Rasmus Paludan talade och brände koranen. Vad tänker han om politikers krav nu på hårdare tag, till exempel gummikulor, tårgas och vattenkanoner? </p><p><strong>Politiker vill se gummikulor och vattenkanoner efter påskupploppen</strong><br>Från politiskt håll har det kommit många reaktioner, från oppositionen – M, KD, SD och L – har det kommit krav på bättre resurser och verktyg för polisen för att bättre kunna stävja upplopp. Till exempel har man föreslagit gummikulor, vattenkanoner, tårgas, buntband och utegångsförbud.</p><p><strong>Frankrikes auktoritära polis misslyckades stävja upplopp 2005</strong><br>Frankrike lyfts ofta fram som ett exempel på en mer hårdför poliskår, som inte tvekar för att använda tårgas, vattenkanoner eller gummikulor vid upplopp. Men 2005 inträffade de mest omfattande upploppen i Frankrikes och Europas moderna historia och polisen hade svårt att stoppa våldet.</p><p><strong>Repressiva polismetoder kan bidra till mer våld vid upplopp</strong><br>Den amerikanska kriminologen Ed Maguire har under hela sin akademiska karriär studerat polisarbete och våld, speciellt polisstrategi i samband med upplopp. Han är en varm förespråkare av den svenska dialogmodellen, och menar att i USA så agerar polisen oftast för hårt, vilket riskerar att provocera demonstranter och leda till en våldsspiral.</p><p><strong>Medverkande: Anders Thornberg</strong>, rikspolischef, <strong>Stefan Holgersson</strong>, polisforskare, <strong>Simon Andrén</strong>, Ekots krimreporter, <strong>Mathieu Zagrodzki</strong>, fransk polisforskare, <strong>Fabien</strong>, fransk polis, <strong>Amine Kessaci</strong>, 18-åring i fransk förort, <strong>Rudy Manna</strong>, fransk polis i Marseille, <strong>Ed Maguire</strong>, amerikansk kriminolog vid Arizona State university, <strong>Johan Heed</strong>, dialogpolis, <strong>boende Skäggetorp, Hallunda och Husby</strong> mfl</p><p><strong>Reportrar: Simon Moser, Simon Andrén, Titti Elm, Peter Johansson och Helena Björk</strong></p><p><strong>Programledare: Firas Jonblat</strong><br>firas.jonblat@sr.se</p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/dialog-eller-gummikulor-nar-upplopp-rasar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_konflikt_20220527_1711379805.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 27 May 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/8fff65f7-f256-4812-a6a7-5f71c9bc5581.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3348</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/05/konflikt_konflikt_20220527_1711379805.mp3" length="53587742" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det ekonomiska vapnet mot Putin</title>
      <description><![CDATA[<p>Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.</p><p>EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat. </p><p> Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi.</p><p> En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja  berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.</p><p>En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som  Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar.</p><p> Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?</p><p><strong>Medverkande: Josefin Simonsson Brodén</strong>, sanktionssamordnare på UD, <strong>Majeed Olerud Khoso</strong>, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, <strong>Sergei Guriev</strong> f.d. rektor New Economic School i Moskva, <strong>Tatiana Stanovaja</strong>, statsvetare vid analysfirman R. Politik, <strong>Daria Rudneva</strong>, doktorand i matematik och fysik, <strong>Benjamin Coates </strong>docent i historia vid Wake Forest University. </p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Maria Persson Löfgren,<em> </em>Maria Georgieva<br></strong><br><strong>Tekniker: Brady Juvier</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/det-ekonomiska-vapnet-mot-putin</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_det_ekonomiska_vapnet_mot_puti_20220520_1302145559.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 20 May 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/aabee046-779c-40dd-9d3a-1a373d54ecae.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3310</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/05/konflikt_det_ekonomiska_vapnet_mot_puti_20220520_1302145559.mp3" length="52987725" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Natos demokratiproblem</title>
      <description><![CDATA[<p>I flera av Natos medlemsländer går demokratin bakåt. Hur påverkar det alliansen som just nu håller på att rusta sig för framtidens hot?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: John Bolton</strong>, tidigare säkerhetsrådgivare till Donald Trump, <strong>Paul Levin</strong>, Turkietexpert vid Stockholms Universitet, <strong>Sinan Ulgen</strong>, tidigare turkisk diplomat och i dag kopplad till tankesmedjan Carnegie Europe, <strong>Muriel Domenach</strong>, Frankrikes Natoambassadör, <strong>Pierre Morcos</strong>, vid forskningsorganisationen, Center for Strategic and International studies, i Washington, <strong>Hisyar Özsoy</strong>, det kurdiska partiet HDP:s ansvarige för utrikesfrågor</p><p><strong>Programledare: </strong>Firas Jonblat<br>firas.jonblat@sr.se</p><p><strong>Reportrar: </strong>Simon Moser, Besir Kavak, Roger Wilson, Beril Eski</p><p><strong>Tekniker: </strong>Lisa Abrahamsson och Martin Seipel</p><p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/natos-demokratiproblem</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_natos_demokratiproblem_20220513_1738283006.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 13 May 2022 15:35:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a4dfe5c4-eb0f-43c0-ac81-2f1b9e6e81da.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/05/konflikt_natos_demokratiproblem_20220513_1738283006.mp3" length="52670537" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Spelet om oljan i Ukrainakrigets spår</title>
      <description><![CDATA[<p>Stryp den ryska oljan så stryper vi också Putins krigsmaskin. Så resonerar ledare i både USA och Europa. Men riskerar vi då istället att sätta oss i knäet på andra auktoritära ledare? Kan kampen för demokrati och vårt beroende av olja verkligen gå hand i hand?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Emil Nordström</strong>, hamnkapten, <strong>Victor Alvarez</strong>, ekonom, <strong>Jesus Rafael Gonzales</strong>, statsvetare, <strong>Dignora Hernandez</strong>, partiledare Ventre, <strong>Sarah Leah Whitson</strong>, Democracy for the Arab World Now, <strong>Yasser Al Ghasslan</strong>, journalist och kommentator, <strong>Michail Krutikhin</strong>, olje-och gasexpert RusEnergy, <strong>Andrej Kortunov</strong>, tankesmedjan Russian International Affairs Council.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Maria Georgieva, Cecilia Uddén, Ivan Garcia, Kristian Åström<br></strong><br><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/spelet-om-oljan-i-ukrainakrigets-spar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_spelet_om_oljan_i_ukrainakrige_20220506_1724376652.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 06 May 2022 15:20:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/087b0ba7-0a55-4f3c-9618-d757a0a655c5.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3326</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/05/konflikt_spelet_om_oljan_i_ukrainakrige_20220506_1724376652.mp3" length="53243233" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins krig splittrar fredsrörelsen</title>
      <description><![CDATA[<p>I skuggan av kriget i Ukraina rustar världen upp och regeringar och partier tänker om kring hur krig och konflikter ska hanteras. Vad betyder det för fredsrörelsen? Är pacifismen död nu?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Jana Puglierin</strong>, tysk säkerhetsanalytiker vid Euopean Council on Foreign Relations, <strong>Alexander Krone</strong>, tysk befälhavare, <strong>Fredrik Egefur</strong>, forskare om pacifism, <strong>Lova Olsson</strong>, politisk reporter på Ekot, <strong>Martina Skrak</strong>, vänsterpartist, <strong>Svante Olson</strong>, fd vänsterpartist, <strong>Jonas Hinnfors</strong>, statsvetare, <strong>Martin Smedjeback</strong>, aktivist, <strong>Agnes Hellström</strong>, ordförande Svenska Freds</p><p><strong>Programledare: </strong>Firas Jonblat<br>firas.jonblat@sr.se</p><p><strong>Reporter: </strong>Caroline Salzinger och Simon Moser</p><p><strong>Tekniker: </strong>Stina Fagerberg och Alma Segeholm</p><p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-krig-splittrar-fredsrorelsen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_putins_krig_splittrar_fredsror_20220429_1729052490.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 29 Apr 2022 15:25:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/fad8cb28-3017-4362-b784-882fb8b93ff1.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3289</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/04/konflikt_putins_krig_splittrar_fredsror_20220429_1729052490.mp3" length="52638729" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Att riskera att dö för sitt land</title>
      <description><![CDATA[<p>Skulle du plocka upp ett vapen eller skulle du fly? Kriget i Ukraina har ställt frågan på sin spets. Fler svenskar ska nu förberedas för att vilja försvara landet, men vad är det som egentligen avgör om människor vill gå i strid?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Douglas Wise</strong>, underrättelseofficer och instruktör , <strong>Taras Borovok</strong>, kompositör ukrainska armén, <strong>Yurii Sheliazhenko, </strong>ukrainsk pacifist, <strong>Daniel Jonsson,</strong> forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, <strong>Henrik Landerholm,</strong> generaldirektör myndigheten för psykologiskt försvar, <strong>Thomas Persson,</strong> hemvärnssoldat.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Simon Moser, Maria Persson Löfgren<br></strong><br><strong>Tekniker: Karl Björnsson, Tim Kellerman</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/att-riskera-att-do-for-sitt-land</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_att_riskera_att_dofor_sitt_la_20220422_1334195583.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 22 Apr 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/57d41ebc-1b04-4ba7-b3b7-c55a49101daa.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/04/konflikt_att_riskera_att_dofor_sitt_la_20220422_1334195583.mp3" length="53566519" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Knark, korruption och maffia i Nederländerna (Repris)</title>
      <description><![CDATA[<p>Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Peter Schouten</strong>, advokat<strong>,</strong> <strong>Gabriella Adèr</strong>, journalist, <strong>Paul Vugts</strong>, journalist Het Parool, <strong>Jan Struijs</strong>, ordförande för polisfacket i Nederländerna, <strong>Achraf el Johari</strong>, ungdomsborgmästare Amsterdam, <strong>Jair Schalkwijk</strong>, representant för organisationen Controle Alt Delete, <strong>Pieter Tops,</strong> professor vid universitetet i Leiden</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br></strong>robin.olin@sr.se</a> </p><p><strong>Reporter: Paloma Vangreecha</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson </strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br></strong>david.rasmusson@sr.se</a> </p><p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/knark-korruption-och-maffia-i-nederlanderna-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_konflikt_20220411_1336063232.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Apr 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/63a3de75-d8d6-4984-b278-55b8e8a150a6.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3283</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/04/konflikt_konflikt_20220411_1336063232.mp3" length="52555934" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Flyktingarna Europa vill och inte vill ha</title>
      <description><![CDATA[<p>Ukrainare som flyr Putins bomber tas emot med öppna armar i Europa, men för syriska flyktingar har det varit betydligt svårare. Följ med till ett flyktingläger i Libanons berg, till Bingo Rimérs fotostudio i Stockholm och Cecilia Malmströms kontor i Washington. Konflikt frågar varför det görs skillnad på människor som flyr.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Cecilia Malmström</strong>, f.d. EU-kommissionär, <strong>Bingo Rimér</strong>, fotograf och influencer, <strong>Julia Franzen</strong>, dokusåpadeltagare och influencer, <strong>Joakim Silén</strong>, volontär, <strong>Paula Barrachina</strong>, kommunikationschef UNHCR Libanon, <strong>Peter Gatrell</strong>, professor i historia vid universitetet i Manchester, samt svenska volontärer och flyktingar från Ukraina och Syrien.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Simon Moser, Firas Jonblat<br></strong><br><strong>Tekniker: Brady Juvier</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/flyktingarna-europa-vill-och-inte-vill-ha</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_flyktingarna_europa_vill_och_i_20220408_1347203505.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 08 Apr 2022 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0eabe58d-0d19-4908-b099-02f3ba6e9cac.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3303</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/04/konflikt_flyktingarna_europa_vill_och_i_20220408_1347203505.mp3" length="52876209" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konspirationsteorin i franska valrörelsen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om konspirationsteorin "det stora utbytet", som föddes i Frankrike, inspirerade högerextrema terrorister i världen och nu håller på att normaliseras på hemmaplan med presidentkandidaten Éric Zemmour.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Jean-Yves Camus</strong>, statsvetare med fokus på högerextrema rörelser och partier som leder l'observatoire des radicalités politiques vid Fondation Jean Jaurès i Paris, <strong>Sylvain Marcelli och Emmanuel Tafarelli</strong>, Zemmouranhängare, <strong>Patrick Mueller</strong>, Zemmouranhängare, <strong>Anthony och Julien</strong>, Zemmouranhängare, generation Z, <strong>Morgan Finnsiö</strong>, stiftelsen Expo, <strong>Andreas Önnefors</strong>, idéhistoriker, <strong>Serpil Temiz Unvar</strong>, mamma till <strong>Ferhat</strong> som dödades i ett terrordåd i tyska Hanau, <strong>Abel Mestre</strong>, politikreporter på tidningen Le Monde, specialiserad på bla högerextrema partier i Frankrike</p><p><strong>Programledare: Robin Olin<br>robin.olin@sr.se</strong></p><p><strong>Reporter: Paloma Vangpreecha</strong></p><p><strong>Tekniker: Ludvig Widman</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/konspirationsteorin-som-lockar-franska-valjare</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_konspirationsteorin_i_franska_20220401_1620197855.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 01 Apr 2022 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/314ff35e-f839-43a3-8443-fd6475fb5e4c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3335</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/04/konflikt_konspirationsteorin_i_franska_20220401_1620197855.mp3" length="53387549" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins vänner i världen</title>
      <description><![CDATA[<p>Väst står enat i sitt fördömande av Putins krig i Ukraina. Men runt om i världen är bilden en annan. Flera inflytelserika länder vill inte riskera sina goda relationer med Ryssland.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Jan Eliasson</strong>, tidigare ordförande för FN:s generalförsamling, <strong>Jude Blanchette</strong>, Kinakännare vid tankesmedjan Center for Strategic & International Studies, <strong>Tong Zhao</strong>, tankesmedjan Carnegie i Peking, <strong>Alexander Gabuev</strong>, tankesmedjan Carnegie i Moskva, <strong>Arun Mohan</strong> företagare Delhi, <strong>Shyam Saran</strong>, tankesmedjan Center for Policy Research i New Delhi, <strong>Jitendra Nath Misra</strong> professor vid Jindal School of International Affairs, <strong>Thitinan Pongsudhirak, </strong>docent vid Chulalongkorn University i Bangkok, <strong>Kantathi Suphamongkhon</strong>, Thailands tidigare utrikesminister, <strong>William Gumede</strong>, docent vid University of the Witwatersrand i Johannesburg.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Björn Djurberg, Naila Saleem, Arnab Dutta, Peder Gustafsson, Yasmin Coles<br></strong><br><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-vanner-i-varlden</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_putins_vanner_i_varlden_20220325_1446189203.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Mar 2022 13:40:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e9d02fd2-fa7c-432d-bced-16b139648fac.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/03/konflikt_putins_vanner_i_varlden_20220325_1446189203.mp3" length="53491962" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins motstånd inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>I skuggan av Rysslands krig i Ukraina dras tumskruvarna åt på hemmaplan. Protester slås ner. Människor flyr. Samtidigt sipprar missnöje ut från eliten med band till Putin. Går det att skönja sprickor?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Pavel Chupronov</strong>, rysk oppositionspolitiker och aktivist som sökt asyl i Sverige, människor som demonstrerat mot Putin och kriget i Ryssland, boende i den ryska staden Novozybkov, <strong>Michael Rochlitz</strong>, Rysslandskännare och professor i ekonomi vid universitetet i Bremen, <strong>Roman Anin</strong>, ledande rysk grävjournalist, <strong>Daria Rudneva</strong>, rysk matematiker som protesterar mot kriget i Stockholm </p><p><strong>Programledare: <br></strong>Firas Jonblat<br>firas.jonblat@sr.se</p><p><strong>Reportrar: </strong>Robin Olin, Johanna Melén och Stephanie Zakrisson</p><p><strong>Tolk: </strong>Alona Krantz Fors</p><p><strong>Tekniker: </strong>Elin Hagman och Victor Ubeira</p><p><strong>Producent: <br></strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/vem-vagar-sta-upp-mot-putin</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_putins_motstand_inifran_20220318_1712575883.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 18 Mar 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f92437c9-a8f6-4b50-be65-4a92251fa344.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/03/konflikt_putins_motstand_inifran_20220318_1712575883.mp3" length="53496211" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins kärnvapenhot skakar världen</title>
      <description><![CDATA[<p>Putins signaler om att han är beredd att använda kärnvapen har fått en gammal fruktan att återuppstå. Hur allvarligt ska vi ta hoten från Ryssland och är världen på väg mot en ny kärnvapenålder?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Toshiyuki Mimaki</strong>, Hiroshimaöverlevare, <strong>Pavel Podvig</strong>, forskare vid FN:s institut för nedrustningsforskning, <strong>Pavel Felgenhauer</strong>, militäranalytiker och kolumnist på tidningen Novaya Gazeta, <strong>Henrik Nerlund</strong>, arkitekturhistoriker, <strong>Vendela Englund Burnett</strong>, ordförande för Läkare mot kärnvapen, <strong>Inna Sovsun,</strong> parlamentsledamot Ukraina, <strong>Mariana Budjeryn, </strong>forskare vid Harvard-universitetet, <strong>Hans Kristensen</strong>, direktör vid Federation of American Scientists, <strong>Setsuko Thurlow</strong>, organisationen ICAN.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Anja Sahlberg, Maria Ridderstedt, Firas Jonblat</strong><br><br><strong>Tekniker: Tobias Carlsson</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br></strong></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:robin.olin@sr.se"><strong>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-karnvapenhot-skakar-varlden</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_putins_karnvapenhot_skakar_var_20220311_1643084107.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 11 Mar 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1000d84b-cac1-4d98-91ae-f9d684f1421c.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/03/konflikt_putins_karnvapenhot_skakar_var_20220311_1643084107.mp3" length="53550759" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ukraina och drömmen om Väst</title>
      <description><![CDATA[<p>Ukrainas väg västerut har varit krokig, men ändå tydlig. Krossar Putin nu det ukrainska folkets drömmar om Väst, eller blir den ryska invasionen det som gör att de faktiskt förverkligas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Per Anders Rudling</strong>, docent i historia vid Lunds universitet, <strong>Yuri Drapchuk</strong>, ukrainsk musiker, <strong>Agata Szymanska, </strong>handläggare på programmet för jämställdhet, Folke Bernadotteakademin <strong>Khrystyna Brodych, </strong>Kievbo , samt flera flyende ukrainare och polska frivilliga.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reporter: Firas Jonblat</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:david.rasmusson@sr.se"><strong>firas.jonblat@sr.se</strong></a></p><p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br></strong></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:robin.olin@sr.se"><strong>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ukraina-och-drommen-om-vast</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_ukraina_och_drommen_om_vast_20220304_1642459036.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 04 Mar 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/33f105d2-f81b-4e46-8c5f-65c417387eab.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/03/konflikt_ukraina_och_drommen_om_vast_20220304_1642459036.mp3" length="53558030" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins invasion i Ukraina enar Nato</title>
      <description><![CDATA[<p>Försvarsalliansen har ifrågasatts, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Nato-länderna stått skuldra vid skuldra. Men finns spänningarna och orosmolnen kvar under den nu enade ytan?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: </strong> <strong>Ann-Sofie Dahl</strong>, docent i internationell politik, <strong>Adam</strong> <strong>Sonnich Meinertz</strong>, Afghanistanveteran, <strong>Leonard Schuette,</strong> doktorand Maastrichts universitet, <strong>Jean-Marie Bockel</strong>, f.d. vice försvarsminister Frankrike, <strong>Pierre Morcos</strong>, fransk nato-expert, <strong>Agoston Mraz</strong>, tankesmedjan Nezopont, <strong>Tamás Csiki Varga</strong>, ungersk försvarsforskare, <strong>Gunilla Herolf</strong> säkerhetsanalytiker, <strong>Wess Mitchell</strong> f.d. biträdande utrikesminister USA</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reportrar: Anja Sahlberg</strong><br><strong> Andreas Liljeheden</strong><br><strong> Filip Kotsambouikidis</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br></strong></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:robin.olin@sr.se"><strong>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-invasion-i-ukraina-enar-nato</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_putins_invasion_i_ukraina_enar_20220225_1915410112.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Feb 2022 18:35:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1d2c430e-29b0-4cf8-8f51-8f2cc1515e03.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3299</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/02/konflikt_putins_invasion_i_ukraina_enar_20220225_1915410112.mp3" length="52808074" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Antivaxxarnas politiska kraft</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt följer proteströrelsen mot vaccintvång som lyckats lamslå städer, få antietablissemangspolitikers stöd och blivit grogrund för radikalisering och våld.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Thomas Hofer</strong>, österrikisk politisk rådgivare vid EAPC, <strong>Michael Schneidlitz</strong>, generalsekreterare för det österrikiska högerpopulistiska partiet FPÖ, <strong>Olivier Costa</strong>, fransk statsvetare vid Sciences Po i Paris, <strong>Alexandre Holroyd</strong>, fransk parlamentariker för partiet La République en Marche, <strong>Hannah Pollack Sarnecki</strong> som forskar om politiskt motiverad extremism på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, <strong>Sebastian Hellmeier</strong> på Social Science Center i Berlin mfl</p><p><strong>Programledare: Firas Jonblat<br>firas.jonblat@sr.se</strong></p><p><strong>Reportrar: Caroline Salzinger, Paloma Vangpreecha, Francois-Xavier Le Grand</strong></p><p><strong>Tekniker: Jacob Gustavsson</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</strong></p><p>Konflikt – podden där världspolitik möter svensk vardag.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/antivaxarnas-politiska-kraft</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_antivaxarnas_politiska_kraft_20220218_1714462942.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 18 Feb 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e8cf6768-67df-4e12-af95-a6b46143da66.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3277</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/02/konflikt_antivaxarnas_politiska_kraft_20220218_1714462942.mp3" length="52453994" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>När ett virus splittrade Norden</title>
      <description><![CDATA[<p>Norden skulle bli världens mest integrerade region. Men när covid-19 kom höll inte samarbetet för trycket. Blir allt som vanligt när coronapandemin är över, eller håller Norden på att glida isär?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Malin Biller</strong>, serietecknare, <strong>Anders Ljunggren</strong>, ordförande Stockholmsavdelningen av föreningen Norden, <strong>Linus Eriksson</strong>, vd Öresundsbron, <strong>Ole Jörgen Lind</strong>, butikschef på Maximat på Nordby, <strong>Kent Hansson</strong>, kommunalråd i Strömstad (S), <strong>Johan Strang</strong>, Nordenforskare Helsingfors universitet, <strong>Josefin Carlring</strong>, generalsekreterare Föreningen Norden i Sverige</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br>robin.olin@sr.se</strong></a></p><p><strong>Reporter: Carina Holmberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Josef Reinhold</strong></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br>david.rasmusson@sr.se</strong></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/nar-ett-virus-splittrade-norden</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_nar_ett_virussplittrade_norde_20220211_1348447234.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 11 Feb 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/050d3b24-919f-4a2a-ad75-a6f3ccf9a5e6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/02/konflikt_nar_ett_virussplittrade_norde_20220211_1348447234.mp3" length="53606034" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins dolda drivkrafter</title>
      <description><![CDATA[<p>I det spända säkerhetsläge som uppstått mellan Ryssland och väst blickar Konflikt tillbaka på Vladimir Putins 20 år vid makten för att bättre förstå vad som driver honom.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Johanna Melén</strong>, Rysslandskorrespondent, boende i Brjanskregionen i Ryssland och Mariupol Ukraina, <strong>Pavel Chupronov</strong>, demokratiaktivist, <strong>Aleksej Knedlyakovsky </strong>och<strong> Lusine Djanyan</strong>, konstnärer och medlemmar i Pussy Riot</p><p><strong>Programledare: Firas Jonblat<br>firas.jonblat@sr.se<br><br>Reportrar: Johanna Melén och Paloma Vangpreecha</strong></p><p><strong>Tekniker: Christer Tjernell och Stina Fagerberg</strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/putins-dolda-drivkrafter</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_putins_dolda_drivkrafter_20220204_1711328910.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 04 Feb 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7ecff6eb-365c-4383-9d62-f11c1d4a7933.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3314</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/02/konflikt_putins_dolda_drivkrafter_20220204_1711328910.mp3" length="53052274" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kinas makt över sporten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om OS i Peking som kantats av politiska kontroverser och krav om bojkott. Kinas makt i sportens värld är stark, kan en försvunnen tennisspelare och frispråkiga basketspelare ändra på det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Mattias Björnstedt</strong>, ordförande Svenska Tibetkommittén, <strong>Dhondup Wangchen</strong>, dokumentärfilmare, <strong>Peter Reinebo</strong>, verksamhetschef SOK,  <strong>Yaqiu Wang</strong>, Human rights watch, <strong>Sofia Arvidsson</strong>, f.d. tennisspelare, <strong>Mark Dreyer</strong>, sportjournalist, <strong>Yao Ming</strong>, f.d. basketspelare.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:robin.olin@sr.se">robin.olin@sr.se</a></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:david.rasmusson@sr.se">david.rasmusson@sr.se</a></p><p><strong>Reporter: Cecilia Khavar</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Khavar￼cecilia.khavar@sr.se"><br>cecilia.khavar@sr.se</a></p><p><strong>Reporter: Björn Djurberg</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Djurberg￼bjorn.djurberg@sr.se"><br>bjorn.djurberg@sr.se</a></p><p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kinas-makt-over-sporten</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_kinas_makt_over_sporten_20220128_1458367375.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 28 Jan 2022 13:51:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b1f37fae-379f-4ca4-adc2-8af0636e6886.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3332</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/01/konflikt_kinas_makt_over_sporten_20220128_1458367375.mp3" length="53336067" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ryska legosoldater stör Sverige</title>
      <description><![CDATA[<p>Legosoldater från den ökända ryska Wagnergruppen har anlänt till Mali, där svenska soldater finns på plats sedan många år. Hur ska Sverige agera nu? Stanna eller lämna?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Anders Löfberg</strong>, chef Specialförbanden, <strong>Yvan Guichaoua</strong>, Sahelexpert, <strong>Etienne Du Peyroux</strong>, general i Barkhanestyrkan, <strong>Fabrice </strong>och <strong>Francois</strong>, soldater i Barkhanestyrkan, boende i Timbuktu och Bamako, <strong>Jelena Aparac</strong>, FN-rapportör om legosoldater, <strong>Ruslan Leviev</strong>, från det ryska grävnätverket Conflict Intelligence Team, <strong>Irina Filatova</strong>, professor vid Higher School of Economics i Moskva, <strong>Hans Wallmark</strong> (M), <strong>Aron Emilsson</strong> (SD), <strong>Kerstin Lundgren</strong> (C), <strong>Joar Forsell</strong> (L) mfl</p><p><strong>Programledare: Robin Olin<br></strong>robin.olin@sr.se</p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se</p><p><strong>Reportrar: Maria Georgieva, Manon Laplace, Carol Valade, Mats Eriksson</strong><br><strong><br>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/mali-tar-ryssland-over-nu</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_mali__tar_ryssland_over_nu_20220121_1554502727.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 21 Jan 2022 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/eb3fe1dc-57b4-442d-a0c8-1dfe8f9730b6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/01/konflikt_mali__tar_ryssland_over_nu_20220121_1554502727.mp3" length="53397114" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Dansk Folkepartis kollaps</title>
      <description><![CDATA[<p>Bittra interna strider och usla opinionssiffror skakar Dansk Folkeparti, Sverigedemokraternas systerparti och förebild. Partiet som i decennier format dansk politik kämpar nu för sin överlevnad. Men har de egentligen segrat sig till döds?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Erik Holstein</strong>, politisk analytiker, Altinget, <strong>Søren Espersen</strong>, politiker, Dansk Folkeparti, <strong>Aalaa Aldyab</strong>, student, <strong>Jens Asmundsen</strong>, korvförsäljare,  <strong>Thies Mathiasen</strong>, politiker, Dansk Folkeparti, <strong>Torbjørn Fristed</strong>, före detta politiker, Dansk Folkeparti, <strong>Mattias Karlsson</strong>, internationell sekreterare, Sverigedemokraterna.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:robin.olin@sr.se">robin.olin@sr.se</a></p><p><strong>Reporter: Paloma Vangpreecha</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:paloma.vangpreecha@sr.se">paloma.vangpreecha@sr.se</a></p><p><strong>Producent: David Rasmusson</strong><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:david.rasmusson@sr.se">david.rasmusson@sr.se</a></p><p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/dansk-folkepartis-kollaps</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_dansk_folkepartis_kollaps_20220114_1415474566.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 14 Jan 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/18872dca-17f1-43c5-a099-a49423fbe229.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/01/konflikt_dansk_folkepartis_kollaps_20220114_1415474566.mp3" length="53565361" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Coop och piraterna från öst (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Om cyberattacken som drabbade Coop. Hör röster inifrån om vår tids pirater som från rysk mark likt välorganiserade företag opererar i det dunkla och lyckas dra in enorma summor pengar på utpressning. Programmet sändes första gången 28 augusti 2021.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Anna Wennerstrand</strong>, Kommunikationschef på det Kooperativa Förbund, KF, som äger Coop, <strong>Marcus Murray</strong>, grundare Truesec,<strong> Staffan Truvé</strong>, teknikchef och grundare av Recorded Future,<strong> Dmitry Smilyanets</strong>, före detta hackare från Ryssland, numera analytiker på Recorded Future, <strong>Eduard Rubin</strong>, ukrainsk IT-analytiker,<strong> Denys Smyrnov </strong>och <strong>Anatolij Kotjetov</strong>, på Sigma Software i Ukraina, <strong>David Lindahl</strong>, IT-säkerhetsexpert på FOI.</p>
<p><strong>Programledare: </strong>Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Reporter: </strong>Fredrik Wadström<strong><br></strong></p>
<p><strong>Tekniker: </strong>Susanne Martinsson</p>
<p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/coop-och-piraterna-fran-ost-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_konflikt_20211220_1627452086.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Jan 2022 08:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/569276eb-d15c-42bb-806d-8f0eec80b222.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/12/konflikt_konflikt_20211220_1627452086.mp3" length="52583966" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Jakten på partyknarkarna (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Politiker vill minska efterfrågan på droger för att bekämpa gängkriminaliteten. Men hur ska det gå till när suget på knark bara ökar? Det här programmet sändes första gången 13 november 2021.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: ”Anders”</strong>, kokainköpare,<strong> Lennart Karlsson</strong>, narkotikapolis, <strong>Annelie Telford</strong>, vd Debaser, <strong>Daniel Insulander</strong>, förundersökningsledare, <strong>Tommy Mellberg</strong>, Brukarföreningen, <strong>Sven Granath</strong>, kriminolog Brottsförebyggande rådet, <strong>Li Hammar</strong>, utredare på Brottsförebyggande rådet, <strong>Peter Reuter</strong>, kriminolog på University of Maryland, USA, <strong>Frédérique Camilleri</strong>, polischef i Marseille, <strong>Amine Kessaci</strong>, bror till person som mördats i en gängkonflikt, <strong>Louis</strong>, langare i Marseille, <strong>Philippe Pujol</strong>, journalist och författare i Marseille, <strong>Rudy Manna</strong>, polis i Marseille, <strong>"Anaïs"</strong>, cannabisanvändare i Marseille</p><p><strong>Programledare: Robin Olin<br>robin.olin@sr.se </strong></p><p><strong>Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Anja Sahlberg<br><br>Tekniker: Lisa Abrahamsson<br><br>Producent: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se </strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/jakten-pa-partyknarkarna-repris</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_konflikt_20211220_1617379219.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Jan 2022 08:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e1a3ee8c-f7a3-4212-afc4-a55903d834c1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/12/konflikt_konflikt_20211220_1617379219.mp3" length="52590878" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Julspecial: Ett år av mysterier</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt blickar tillbaka på ett år då rykten och misstankar florerat om att Sars-cov 2 kom från ett labb i Wuhan, då politiker åter seriöst började diskutera UFO:n och när frågetecknen hopat sig kring Havannasyndromet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Programledare: Robin Olin<br>robin.olin@sr.se</strong></p><p><strong>Tekniker: Gardar Hansen<br></strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/julspecial-ett-ar-av-mysterier</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_julspecial_ett_ar_av_mysterie_20211223_1302475781.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ea58d996-82ae-4a68-9fca-9cd097117b87.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3284</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/12/konflikt_julspecial_ett_ar_av_mysterie_20211223_1302475781.mp3" length="52572330" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>I IS-svenskarnas fotspår</title>
      <description><![CDATA[<p>Cecilia Uddén och Revend Shexo åker på en unik resa och möter några av de sista IS-svenskarna som är kvar i Syrien och summerar de juridiska, politiska och moraliska dilemman som de gett upphov till.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Abdulkarim Omar</strong>, utrikesminister i det kurdiska självstyret, <strong>"Lösgodis"</strong>, IS-kvinna i Roj-lägret, <strong>"Marwa"</strong>, IS-kvinna i Roj-lägret,<strong> Patricio Galvez</strong>, morfar som räddade sina 7 föräldralösa barn från Al-Hol, <strong>Ammar</strong>, kille i rehabiliteringscentret Houri, <strong>"Bassam"</strong>, pojke i rehabiliteringscentret Houri, <strong>Suli</strong>, pojke i rehab-centret Houri, <strong>Khadija</strong>, föreståndare för rehab-centret Houri, <strong>"Ahmed"</strong>, IS-fånge från Sverige, <strong>"Nadim"</strong>, IS-fånge från Sverige</p><p><strong>Programledare/producenter: Cecilia Uddén och Revend Shexo</strong></p><p><strong>Med hjälp av: Anja Sahlberg och Robin Olin</strong></p><p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/i-is-svenskarnas-fotspar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_i_issvenskarnas_fotspar_20211217_1702445136.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 17 Dec 2021 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/22cdb4e9-0635-473c-b3e1-ad2d8fd4b9d8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3256</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/12/konflikt_i_issvenskarnas_fotspar_20211217_1702445136.mp3" length="52111509" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Knark, korruption och maffia i Nederländerna</title>
      <description><![CDATA[<p>Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Peter Schouten</strong>, advokat<strong>,</strong> <strong>Gabriella Adèr</strong>, journalist, <strong>Paul Vugts</strong>, journalist Het Parool, <strong>Jan Struijs</strong>, ordförande för polisfacket i Nederländerna, <strong>Achraf el Johari</strong>, ungdomsborgmästare Amsterdam, <strong>Jair Schalkwijk</strong>, representant för organisationen Controle Alt Delete, <strong>Pieter Tops,</strong> professor vid universitetet i Leiden</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Olin￼robin.olin@sr.se"><strong><br></strong>robin.olin@sr.se</a> </p><p><strong>Reporter: Paloma Vangreecha</strong></p><p><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:paloma.vangreecha@sr.se">paloma.vangreecha@sr.se</a></p><p><strong>Producent: David Rasmusson </strong><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Rasmusson￼david.rasmusson@sr.se"><strong><br></strong>david.rasmusson@sr.se</a> </p><p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/knark-korruption-och-maffia-i-nederlanderna</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_knark_korruption_och_maffia_i_20211210_1720530035.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Dec 2021 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/aaa8ce92-2e17-45e0-a35b-455ffc5106de.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3283</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/12/konflikt_knark_korruption_och_maffia_i_20211210_1720530035.mp3" length="52554747" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Spioneri och stormaktskamp på havets botten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa – och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Fabrice Coquio</strong>, Interxion, <strong>Aurélien Vigano</strong>, Orange International Network Infrastructures & services, <strong>Camille Morel</strong>, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon,<strong> Pierre Gastineau</strong>, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, <strong>Motolani Agbebi</strong>, forskare på universitetet i Tampere, <strong>Mahamoud Djama</strong>, exiljournalist från Djibouti,  <strong>Richard Ghiasy</strong>, forskare på universitetet i Leiden, <strong>Tayyab Safdar</strong>, forskare på Virginia University, <strong>Patrik Fältström</strong>, internetpionjär, numera på företaget Netnod,<strong> David Lindahl</strong>, Totalförsvarets forskningsinstitut, <strong>Mikael Holmström</strong>, journalist på Dagens Nyheter</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman<br></strong>ivar.ekman@sr.se </p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br></strong>anja.sahlberg@sr.se </p><p><strong>Tekniker: Jakob Lalér</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/spioneri-och-stormaktskamp-pa-havets-botten</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_spioneri_och_stormaktskamp_pa_20211203_1709056247.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Dec 2021 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/beea5706-ad32-4a7a-bf9d-318e36e5cb3a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3273</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/12/konflikt_spioneri_och_stormaktskamp_pa_20211203_1709056247.mp3" length="52391151" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Värdet av en kvinnas kropp</title>
      <description><![CDATA[<p>Bakom debatten om förlossningskrisen finns många kvinnor som tvingas leva begränsade liv på grund av att deras underliv trasats sönder. Och hjälp har varit svår att få. Varför är det så?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Soledad Alarcón</strong>, barnmorska, <strong>Camilla</strong> och<strong> Nilo</strong> som fick svåra skador i underlivet i samband med förlossning, <strong>Eva Uustal</strong>, överläkare vid kvinnokliniken i Linköping, <strong>Anna Larsson</strong>, svensk kvinna i Bryssel, <strong>Anna Roy</strong>, fransk barnmorska</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br>robin.olin@sr.se </p><p><strong>Reportrar: Paloma Vangpreecha, Andreas Liljeheden, Anja Sahlberg</strong></p><p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p><p><strong>Producent: Lotten Collin</strong><br>lotten.collin@sr.se </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/vardet-av-en-kvinnas-kropp</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_vardet_av_en_kvinnas_kropp_20211126_1716387643.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Nov 2021 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2848e8eb-0a96-4942-9118-2d9286b89ad1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/11/konflikt_vardet_av_en_kvinnas_kropp_20211126_1716387643.mp3" length="53500805" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>PODDTIPS: P1:s Mellanösternpodd om Saddam Hussein</title>
      <description><![CDATA[<p>Vi på Konflikt vill tipsa om två avsnitt av P1:s Mellanösternpodd om hur Saddam Hussein styrde Irak med järnhand. Hör om krigen, gasattackerna, livet i gyllene palats och om Saddams brutala slut.</p> <p>Podden för dig som vill veta allt om Mellanöstern. I P1:s Mellanösternpodd intervjuar Johar Bendjelloul Sveriges Radios främsta experter på Mellanöstern. Bland gästerna finns de prisbelönta utrikeskorrespondenterna Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström och medarbetare från de kurdiska, arabiska och persiska grupperna på Ekot. </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/poddtips-p1s-mellanosternpodd--2</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_poddtips_p1s_mellanosternpod_20211119_1034056151.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 22 Nov 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a1964f0d-7d2d-45a9-8a0c-e9a611c05c38.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>61</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/11/konflikt_poddtips_p1s_mellanosternpod_20211119_1034056151.mp3" length="1001864" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Mysteriet bakom Havannasyndromet</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter att flera amerikanska agenter och diplomater på uppdrag utomlands fått oförklarliga symptom uppges många vara livrädda. Det talas om "attacker" och politikerna pekar mot Ryssland. Men tänk om allting bara är hjärnspöken?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Adam Entous</strong>, journalist på tidskriften Newyorker, <strong>James Giordano</strong>, professor i neurologi på Georgetown-universitetet i Washington, <strong>Jack Matlock</strong>, tidigare ambassadör i Moskva, <strong>James Lin</strong>, forskare vid universitetet i Illinois, <strong>Catherine Warner</strong>, diplomat på det amerikanska konsulatet i Guangzhou i Kina, <strong>Douglas Wise</strong>, CIA-veteran, <strong>Suzanne O'Sullivan</strong>, läkare vid det ledande brittiska neurologisjukhuset National Hospital for Neurology and Neurosurgery i London, <strong>Robert Bartholomew</strong>, medicinsk sociolog på Auckland-Universitetet och en av de mer citerade forskarna kring "mass psychogenic illness", som också skrivit en bok om Havannasyndromet, <strong>Mitchell Valdes-Sosa</strong>, kubansk doktor i neurologi, <strong>Andrej Soldatov</strong>, en av Rysslands främsta experter på rysk underrättelsetjänst</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman<br>ivar.ekman@sr.se </strong></p><p><strong>Reportrar: Lotten Collin och Johanna Melén</strong></p><p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/mysteriet-bakom-havannasyndromet</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_mysteriet_bakom_havannasyndrom_20211119_1626042353.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 19 Nov 2021 15:20:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/fcbd0daa-4540-484e-98cf-bf5068dadc1f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/11/konflikt_mysteriet_bakom_havannasyndrom_20211119_1626042353.mp3" length="52661808" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Jakten på partyknarkarna</title>
      <description><![CDATA[<p>Politiker vill minska efterfrågan på droger för att bekämpa gängkriminaliteten. Men hur ska det gå till när suget på knark bara ökar?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: ”Anders”</strong>, kokainköpare,<strong> Lennart Karlsson</strong>, narkotikapolis, <strong>Annelie Telford</strong>, vd Debaser, <strong>Daniel Insulander</strong>, förundersökningsledare, <strong>Tommy Mellberg</strong>, Brukarföreningen, <strong>Sven Granath</strong>, kriminolog Brottsförebyggande rådet, <strong>Li Hammar</strong>, utredare på Brottsförebyggande rådet, <strong>Peter Reuter</strong>, kriminolog på University of Maryland, USA, <strong>Frédérique Camilleri</strong>, polischef i Marseille, <strong>Amine Kessaci</strong>, bror till person som mördats i en gängkonflikt, <strong>Louis</strong>, langare i Marseille, <strong>Philippe Pujol</strong>, journalist och författare i Marseille, <strong>Rudy Manna</strong>, polis i Marseille, <strong>"Anaïs"</strong>, cannabisanvändare i Marseille</p><p><strong>Programledare: Robin Olin<br>robin.olin@sr.se </strong></p><p><strong>Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Anja Sahlberg<br><br>Tekniker: Lisa Abrahamsson<br><br>Producent: Lotten Collin<br>lotten.collin@sr.se </strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/jakten-pa-partyknarkarna</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_jakten_pa_partyknarkarna_20211112_1711564809.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 12 Nov 2021 16:05:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e1a3ee8c-f7a3-4212-afc4-a55903d834c1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/11/konflikt_jakten_pa_partyknarkarna_20211112_1711564809.mp3" length="53679308" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Överfulla fängelser och stärkta gäng (REPRIS)</title>
      <description><![CDATA[<p>Hundratals gängkriminella ska nu låsas in på redan överfulla fängelser. Men riskerar de hårdare straffen att stärka gängen - både innanför och utanför murarna? Hör röster från Kumla, Rio de Janeiro och vittnet inifrån ett av Sveriges våldsammaste nätverk. (Återutsändning från den 18 september)</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Markus Winberg</strong>, ställföreträdande anstaltschef på Kumla, vakter och anhöriga till fångar på centralfängelset i Porto Alegre, Brasilien, <strong>Athos Vieira</strong>, kriminolog i Rio de Janeiro, Brasilien, <strong>Kenneth Gustafsson</strong>, fd chef för Kumlaanstalten, <strong>Eva-Mi Gullbransson</strong> från Fryshusets avhopparverksamhet Passus, <strong>"Mahad"</strong>, tidigare nätverksmedlem, <strong>Morgan Johansson</strong>, justitieminister, <strong>Felipe Estrada</strong>, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong>Producent: Lotten Collin</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/repris-overfulla-fangelser-och-starkta-gang</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_konflikt_20211104_1033348350.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 05 Nov 2021 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/41861703-06d5-4612-9326-715656ad7501.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/11/konflikt_konflikt_20211104_1033348350.mp3" length="53689502" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kinas smutsiga kärlek till kol</title>
      <description><![CDATA[<p>Kommer Kina rädda världen eller elda upp den med kol? Xi Jinping lovar att sluta bygga kolkraftverk utomlands men öppnar nya kolgruvor på hemmaplan. Vi besöker kolrushen i Inre Mongliet och gör nedslag i Bosnien och Zimbabwe för att förstå ifall resten av världen kan påverka Kinas klimatpolitik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Lastbilschaufförerna <strong>Zang</strong>, <strong>Han</strong> och <strong>Song</strong>, Ordos, kolspeditören <strong>Jing Hui</strong>, Ordos, <strong>Li Danqing</strong>, Greenpeace, Peking, <strong>Denis Zisko</strong>, Tuzlas center för ekologi och energi i Tuzla, <strong>Melania Chiponda</strong>, klimataktivist och doktor i utvecklingsstudier i Harare, <strong>Lauri Myllyvirta</strong>, Center for Energy and Clean Air i Helsingfors, <strong>Howey Ou</strong>, kinesisk klimataktivist i London.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: Lotten Collin</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:lotten.collin@sr.se" target="_self">lotten.collin@sr.se</a></p>
<p><strong>Reportrar: Björn Djurberg, Filip Kotsamboukidis och Hanna Sahlberg</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Brady Juvier</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kinas-smutsiga-karlek-till-kol</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_kinas_smutsiga_karlek_till_kol_20211029_1555439105.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 29 Oct 2021 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/fe73a6ef-cf62-43aa-a198-f51c98d797be.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/10/konflikt_kinas_smutsiga_karlek_till_kol_20211029_1555439105.mp3" length="53618808" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Batteriboomens baksida – den vilda jakten på kobolt</title>
      <description><![CDATA[<p>Det blå guldet. En raket på råvarubörsen som blivit en källa till konflikter i Kongo, i svenska fjällen och på djuphavsbotten. Vi reser till Northvolts batterifabrik, besöker kontroversiella gruvprojekt i Tärnaby – och berättar om jättebläckfisken som nu hotas av magiska stenar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Jesper Wigardt</strong>, kommunikationschef på batteritillverkaren Northvolt, <strong>Emma Nehrenheim</strong>, miljöchef på Northvolt, <strong>Denise Maheho</strong>, korrespondent för den franska radiokanalen RFI i Kongo-Kinshasa, <strong>Lauren Armistead, </strong>expert på Amnesty som har undersökt koboltmarknaden i Kongo, <strong>Per-Erik Lindvall</strong>, europeisk styrelseordförande för gruvbolaget Talga, <strong>Hanna Råman</strong>, boende i Vittangi, <strong>Marie Persson Njajta</strong>, ledamot i Sametinget och motståndare till en planerad gruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby, <strong>Ulf Widman</strong>, moderat ledamot i Storumans kommunstyrelse, <strong>Hans-Peter Karlsson</strong>, liberal ledamot i Storumans kommunstyrelse, <strong>Per Andersson</strong>, geokemist och chef för forskningsavdelningen på Naturhistoriska Riksmuséet, <strong>Gerard Barron</strong>, VD på The Metals Company, <strong>Helen Scales</strong>, brittisk marinbiolog och författare till den nyutkomna boken The Brilliant Abyss.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/batteriboomens-baksida-den-vilda-jakten-pa-kobolt</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_batteriboomens_baksida__den_v_20211022_1534278321.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 22 Oct 2021 13:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/927cda91-03db-49c0-afb3-997dcac8394d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3360</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/10/konflikt_batteriboomens_baksida__den_v_20211022_1534278321.mp3" length="53777792" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sveket mot Afghanistans kvinnor</title>
      <description><![CDATA[<p>Invasionen av Afghanistan 2001 skulle befria landets kvinnor. Men hur gick det egentligen att kriga fram kvinnors rättigheter? Hör om "Sima" som försvann spårlöst under en demonstration, om landsbygdskvinnorna som hellre vill ha fred än frihet – och aktivisten som vill att USA ber om förlåtelse.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: "Kobra"</strong>, syster till<strong> "Sima"</strong>, som försvann under en demonstration för kvinnors rättigheter i Herat den 6 september,<strong> Zeytun, Gulalai, Nazia</strong>, kvinnor som bor i Helmandprovinsen,<strong> Deepa Kumar</strong>, indisk-amerikansk docent i journalistik och författare som skrivit flera böcker om Afghanistan,<strong> Rada Akbar</strong>, afghansk konstnär och kvinnorättsaktivist,<strong> Sohaila Haidari</strong>, afghansk dataingenjör och kvinnorättsaktivist</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin<br></strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></p>
<p><strong>Producenter: Anja Sahlberg och Lotten Collin<br></strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a><strong> </strong><a class="internal-link" href="mailto:lotten.collin@sr.se" target="_self">lotten.collin@sr.se</a></p>
<p><strong>Reportrar: Nanna Muus Steffensen och Shakila Edizada</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Jacob Lalér och Jacob Gustavsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/sveket-mot-afghanistans-kvinnor</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_sveket_mot_afghanistans_kvinno_20211015_1735201176.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Oct 2021 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1111423f-091f-4267-bdc3-d266d30b411f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3309</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/10/konflikt_sveket_mot_afghanistans_kvinno_20211015_1735201176.mp3" length="52959862" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ryska agenter och stormig storpolitik</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt gör en resa i Tjeckien som står och väger mellan öst och väst. Vi följer spåren från sprängda vapendepåer och en portfölj med giftet ricin till hemliga ryska spioner. Alexander Petrov och Ruslan Boshirov anklagas för att ha försökt mörda Sergei Skripal och nu misstänkts de också för att ha sprängt en tjeckisk vapendepå. Vi nystar också i Kinas inflytande i tjeckisk politik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Ondrej Kolar</strong>, borgmästare i Prags sjätte distrikt,<strong> Ondrej Havránek</strong>, advokat vars pappa dog när vapendepåer sprängdes i Vrbětice 2014,<strong> Vojtech Bohac</strong>, tjeckisk journalist, <strong>Vit Vojta</strong>, tjeckisk sinolog, <strong>Martin Hala</strong>, kinaforskare på Karlsuniversitetet i Prag,<strong> Zuzana Majerova Zahradnikova</strong>, partiledare för ytterhögerpartiet Trikolóra,<strong> Ivan Bartos</strong>, partiledare för tjeckiska Piratpartiet</p>
<p><strong>Programledare och producenter: Ivar Ekman och Robin Olin</strong><br><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a> <a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a> </strong></p>
<p><strong>Tolk: Kristina Kubcová, tjeckisk journalist </strong></p>
<p><strong>Tekniker: Lisa Abrahamsson och Christer Tjernell</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ryska-agenter-och-stormig-storpolitik</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_ryska_agenter_och_stormig_stor_20211008_1634426709.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 08 Oct 2021 14:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4d52378e-3462-4ade-a228-b5ead37e801b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3329</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/10/konflikt_ryska_agenter_och_stormig_stor_20211008_1634426709.mp3" length="53281206" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Med aktier som vapen mot storbolagen</title>
      <description><![CDATA[<p>Fredsaktivister och miljökämpar utmanar nu storbolagen på deras egen spelplan. Men går det att förändra världen genom att köpa aktier? Hör riskkapitalisterna, pensionärskrigaren - och finansmannen som bytte sida. Del 2 i vår serie om slaget om kapitalismen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Elisabeth Dahlerus Dahlin</strong>, pensionär och miljöaktivist, <strong>Agnes Hellström</strong>, ordförande i organisationen Svenska Freds, <strong>Christer Gardell</strong>, riskkapitalist och grundare av aktivistfonden Cevian Capital, <strong>Sophie Nachemsson-Ekwall</strong>, civilekonom och forskare på Handelshögskolan, <strong>Marco Taricco</strong>, grundare av aktivistfonden Bluebell Capital, <strong>Jacob König</strong>, projektledare på Fair Finance Guide.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong>Producent: Lotten Collin</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Sandra Pettersson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/med-aktier-som-vapen-mot-storbolagen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_med_aktier_som_vapen_mot_storb_20211001_1633361367.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 01 Oct 2021 14:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/735dc34d-bd92-4a35-8526-9cce8ce1701c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3309</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/10/konflikt_med_aktier_som_vapen_mot_storb_20211001_1633361367.mp3" length="52965205" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Flykten från Afghanistan</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt gör en resa från Afghanistan, där hungersnöd och rädsla nu breder ut sig, längs en flyktväg mot EU där gräns efter gräns är stängd.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Haji Nader </strong>och<strong> Mahnaz</strong>, invånare i Mazar-e-Sharif,<strong> Ahmed</strong>, Kabulbo som flytt till Tadzjikistan<strong>, Kalina Czwarnog </strong>från den polska hjälporganisationen Fundacja Ocalenie,<strong> Bogdana Bogdan</strong>, invånare i polska gränsbyn Krynki,<strong> Ruben Andersson</strong>,<strong> </strong> professor i socialantropologi på universitetet i Oxford,<strong> Juma Lomani</strong>, hazaraktivist i Stockholm,<strong> Brian Castner</strong>, krigsbrottsutredare på Amnesty International mfl</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Reportrar: Nanna Muus Steffensen, Johanna Melén, Lubna-El-Shanti, Naila Saleem</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Mariette Parling</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/afghanistan-och-de-stangda-granserna</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_flykten_fran_afghanistan_20210924_1631236697.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Sep 2021 14:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c087e907-61d3-4c71-96d6-961247863692.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3319</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/09/konflikt_flykten_fran_afghanistan_20210924_1631236697.mp3" length="53127126" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Överfulla fängelser och stärkta gäng</title>
      <description><![CDATA[<p>Hundratals gängkriminella ska nu låsas in på redan överfulla fängelser. Men riskerar de hårdare straffen att stärka gängen - både innanför och utanför murarna? Hör röster från Kumla, Rio de Janeiro och vittnet inifrån ett av Sveriges våldsammaste nätverk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Markus Winberg</strong>, ställföreträdande anstaltschef på Kumla, vakter och anhöriga till fångar på centralfängelset i Porto Alegre, Brasilien, <strong>Athos Vieira</strong>, kriminolog i Rio de Janeiro, Brasilien, <strong>Kenneth Gustafsson</strong>, fd chef för Kumlaanstalten, <strong>Eva-Mi Gullbransson</strong> från Fryshusets avhopparverksamhet Passus, <strong>"Mahad"</strong>, tidigare nätverksmedlem, <strong>Morgan Johansson</strong>, justitieminister, <strong>Felipe Estrada</strong>, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong>Producent: Lotten Collin</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/overfulla-fangelser-och-starkta-gang</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_verfulla_fangelser_och_starkt_20210917_1609106884.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 17 Sep 2021 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/41861703-06d5-4612-9326-715656ad7501.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/09/konflikt_verfulla_fangelser_och_starkt_20210917_1609106884.mp3" length="53689821" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Förlorade liv i kriget mot terrorismen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om frihet och flykt, förlorade år på Guantánamo och ett USA i förfall. Konflikt möter människor vars liv präglats av 20 års krig mot terrorismen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Adil Hakim</strong>, oskyldigt anklagad som fängslades 4,5 år i Guantánamofängelset, <strong>Kavser,</strong> Adels syster, <strong>Sabin Willet</strong>, Adels advokat, <strong>Tomas Lindstrand</strong>, åklagare, <strong>Elliot Abrams</strong>, neokonservativ politiker var en högt uppsatt tjänsteman på det nationella säkerhetsrådet under president Bush, <strong>George Packer</strong>, amerikansk journalist och författarem, <strong>"Ahmed"</strong>, fd lokalanställd vid svenska ambassaden i Kabul</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Reporter: Randi Mossige-Norheim</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Brady Juvier</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/forlorade-liv-i-kriget-mot-terrorismen</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_forlorade_liv_i_kriget_mot_ter_20210910_1656030535.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Sep 2021 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/208211f3-ebca-457b-bad8-a2fc106c87c4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3442</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/09/konflikt_forlorade_liv_i_kriget_mot_ter_20210910_1656030535.mp3" length="55098982" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Aktieaktivister mot börshajar</title>
      <description><![CDATA[<p>Det är folkfest på börsen. Men kan David vinna mot Goliat på en finansmarknad många upplever som orättvis? Hör röster från London, Biskopsgården, Stureplan och New York – om aktieaktivism och krav på ekonomisk revolution.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Cassius Cuvée</strong>, hiphopartist i Oakland, <strong>Khadija Mustafa</strong>, student och aktieägare i Uppsala, <strong>Elisabeth Bergqvist</strong>, spelutvecklare i Stockholm, <strong>Mikael</strong>, student och aktieägare i Göteborg, <strong>Inge Heydorn</strong>, förvaltare av hedgefonden Thyra Hedge, <strong>Antoine Argouges</strong>, grundare till nätbörsmäklaren Tulipshare i London, <strong>Irene Finel-Honigman</strong>, professor på Columbia University i New York.</p>
<p><strong>Reporter</strong>:<strong> Anja Sahlberg</strong></p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong></p>
<p><strong>Producent: Lotten Collin</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/aktieaktivister-mot-borshajar</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_aktieaktivister_mot_borshajar_20210903_1717410101.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Sep 2021 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5295b86a-f77e-403c-97ef-d569915166e9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/09/konflikt_aktieaktivister_mot_borshajar_20210903_1717410101.mp3" length="53685165" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Coop och piraterna från öst</title>
      <description><![CDATA[<p>Om cyberattacken som drabbade Coop. Hör röster inifrån om vår tids pirater som från rysk mark likt välorganiserade företag opererar i det dunkla och lyckas dra in enorma summor pengar på utpressning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Anna Wennerstrand</strong>, Kommunikationschef på det Kooperativa Förbund, KF, som äger Coop, <strong>Marcus Murray</strong>, grundare Truesec,<strong> Staffan Truvé</strong>, teknikchef och grundare av Recorded Future,<strong> Dmitry Smilyanets</strong>, före detta hackare från Ryssland, numera analytiker på Recorded Future, <strong>Eduard Rubin</strong>, ukrainsk IT-analytiker,<strong> Denys Smyrnov </strong>och <strong>Anatolij Kotjetov</strong>, på Sigma Software i Ukraina, <strong>David Lindahl</strong>, IT-säkerhetsexpert på FOI.</p>
<p><strong>Programledare: </strong>Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Reporter: </strong>Fredrik Wadström<strong><br></strong></p>
<p><strong>Tekniker: </strong>Susanne Martinsson</p>
<p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/coop-och-piraterna-fran-ost</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_coop_och_piraterna_fran_ost_20210827_1701221816.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Aug 2021 14:55:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/569276eb-d15c-42bb-806d-8f0eec80b222.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/08/konflikt_coop_och_piraterna_fran_ost_20210827_1701221816.mp3" length="53517713" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Västvärldens haveri i Afghanistan</title>
      <description><![CDATA[<p>Omvärldens panikartade sorti från Afghanistan symboliseras av afghaner som klänger sig fast vid ett amerikanskt militärflygplan. Men vilka misstag ledde fram till de senaste dagarnas kaos? Konflikt ser tillbaka på 20 års försök att kriga fram demokrati.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Najwa Alimi</strong>, journalist i Kabul och 2019 års Per Anger-pristagare, <strong>Osama Bin Javaid</strong>, reporter på Al Jazeera i Doha, <strong>Magnus Degerlund</strong>, styrkechef i Afghanistan under 2020 under FS39, <strong>Helene Lackenbauer</strong>, Afghanistananalytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, <strong>Björn von Sydow</strong>, tidigare försvarsminister, <strong>Tone Tingsgård</strong>, socialdemokratisk riksdagspolitiker och Afghanistanutredare, <strong>Caroline Holmqvist</strong>, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan och <strong>Stephen Biddle</strong> vid Columbia University, tidigare Afghanistanrådgivare till Pentagon.</p>
<p><strong>Reportar: Massood Qiam, Ivar Ekman, Anja Sahlberg</strong></p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br>robin.olin@sr.se</p>
<p><strong>Producent: Lotten Collin</strong><br>lotten.collin@sr.se</p>
<p><strong>Tekniker: Ben Mc Hugh</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/vastvarldens-haveri-i-afghanistan</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210821_0903_611fddb5.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Aug 2021 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6fb8d636-463d-4825-8965-f3411dc80438.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/08/p1_konflikt_20210821_0903_611fddb5.mp3" length="53625412" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Världens mäktigaste parti</title>
      <description><![CDATA[<p>Kinas kommunistparti firar sin växande makt och 100-åriga historia. Följ med på en resa för att förstå partiets hemligheter. Varför är historien så viktig och vad lockar de unga till skaran av utvalda?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Jia Bo, </strong>talesperson vid kinesiska kommunistpartiets kaderakademi i Yan’an i den västra Shaanxi-provinsen, professor <strong>Feng Jianmei, </strong>professor<strong> Wang Dongcang, Zhang Yu, </strong>generalsekreterare i den oberoende internationella kinesiska PEN-klubben, <strong>Richard McGregor</strong>, forskare vid tankesmedjan Lowy Institute, och författare till boken The Party – Partiet.</p>
<p><strong>Reportar: Björn Djurberg</strong>, Kina-korrespondent och <strong>Hanna Sahlberg</strong>, Kina-kommentator.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br>ivar.ekman@sr.se</p>
<p><strong>Producenter: Ulrika Bergqvist, </strong><strong>Robin Olin och Katja Magnusson<br></strong>ulrika.bergqvist@sr.se</p>
<p><strong>Tekniker: Brady Juvier och Matilda Eriksson.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/varldens-maktigaste-parti</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210703_0903_60ddb56f.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Jul 2021 10:35:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/abb9b6d4-44a2-4ced-83a6-f77a0c177e79.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3288</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/07/p1_konflikt_20210703_0903_60ddb56f.mp3" length="52647668" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hypermaskulina gatugäng</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur destruktiva mansnormer göder gängkonflikter och om våldet som manligt ideal. Hör om avhopparprogram där mansrollen är i fokus, blodiga gängmord i LA och om fotboll för förändring i Vårby Gård. (Återutsändning av avsnitt från mars 2021).</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Meverkande: Per Ekholm</strong>, polis, <strong>Martin Lazar</strong>, polis, <strong>Eldra Jackson</strong>, före detta medlem i gänget the Bloods, <strong>Adam Baird</strong>, expert på gängkriminalitet, <strong>Torbjörn Forkby</strong>, forskare Linnéuniversitetet, "Jakob" tidigare medlem i MC-gäng, <strong>Monica Wingstrand</strong>, Kriminalvården, <strong>Gabriel Tshidimu</strong>, ungdomskonsulent Frälsningsarmén FFA Global, Erini, ungdomsledare fotboll, Georgios, fotbollsspelare</p>
<p><strong>Reportrar: Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Henrika Åkerman</strong></p>
<p><strong>Programledare/reporter: Robin Olin </strong><br>robin.olin@sr.se</p>
<p><strong>Tekniker: Joel Löf</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/repris-hypermaskulina-gatugang</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210626_0903_60d5c614.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Jun 2021 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1760c961-0f59-4837-977b-6965b8998f36.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/06/p1_konflikt_20210626_0903_60d5c614.mp3" length="53714798" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De vill ta kontroll över nätet</title>
      <description><![CDATA[<p>Starka krafter hotar nu drömmen om ett fritt, globalt internet. Stater, från Kina till USA, vill hävda sin makt. Kommer de lyckas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Emily Taylor</strong>, internetexpert vid den brittiska tankesmedjan Chatham house, <strong>Patrik Fältström</strong>, internet-pionjär, Netnod, <strong>Ann-Marie Eklund Löwinder</strong> säkerhetschef på svenska internetstiftelsen och ”nyckelbärare”, <strong>Milton Mueller</strong>, professor vid Georgia Institute of Technology , <strong>Irina Borogan</strong> och <strong>Andrei Soldatov</strong>, författare till boken “The red webb”, internetaktivister i staden Tver i Ryssland.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist och Katja Magnusson</strong></p>
<p><strong>Reportrar: </strong>Ekots teknikreporter<strong> Sven Carlsson, </strong>Kina-kommentator<strong> Hanna Sahlberg, Maria Georgieva </strong>i Moskva.</p>
<p><strong>Tekniker: Elin Hagman.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1749520</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210619_0903_60ccc91e.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 18 Jun 2021 14:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2b1b52ad-1181-4b96-acbc-7bed746f21d1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/06/p1_konflikt_20210619_0903_60ccc91e.mp3" length="53628070" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Mysteriet kring viruslabbet i Wuhan</title>
      <description><![CDATA[<p>Vad hände egentligen på säkerhetslaboratoriet i Wuhan? Det som på ytan ser ut som ett stormaktsspel döljer en djupare konflikt som delar forskarvärlden: Frågan om vad man ska få göra med ett virus.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Richard Ebright</strong>, molekylärbiolog och professor vid Rutgers-universitetet i New Jersey, <strong>Karin Tegmark Wisell</strong>, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, <strong>Per Wikström</strong> och <strong>Johanna Thelaus</strong>, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI:s säkerhetslaboratorium i Umeå, <strong>Branka Horvat</strong>, mikrobiolog och immunolog vid det franska forskningsinstitutet INSERM i Lyon och <strong>Kanta Subbarao</strong>, chef på WHO:s influensa-center i Melbourne.</p>
<p>Programledare: <strong>Ivar Ekman</strong> <a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p>Producent: <strong>Lotten Collin</strong> <a class="internal-link" href="mailto:lotten.collin@sr.se" target="_self">lotten.collin@sr.se</a></p>
<p>Reportrar: <strong>Anja Sahlberg</strong> och <strong>Björn Djurberg</strong></p>
<p>Tekniker: <strong>Sandra Pettersson </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1745138</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210612_0903_60c38a07.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 11 Jun 2021 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9a80b924-fd6e-495c-b360-d7a72a085605.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/06/p1_konflikt_20210612_0903_60c38a07.mp3" length="53675426" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>UFO-frågans återkomst</title>
      <description><![CDATA[<p>Amerikanska stridspiloter vittnar att de sett okända flygande föremål och snart lämnas en UFO-rapport till kongressen. Hör nyckelpersonerna bakom UFO-observationerna och om en möjlig svensk UFO-gåta.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Alex Dietrich</strong>, stridspilot, <strong>Luis Elizondo</strong>, underrättelseofficer, <strong>Mick West</strong>, "debunker", <strong>Keith Kloor</strong>, lärare i journalistik på New York University,  <strong>Tor Järvid, Yvonne Järvid, Susanna Järvid, Niklas Järvid </strong>vid Backsjön i Arvika<strong>, Stellan Jansson,</strong> tidigare stabschef vid Fo 52 i Kristinehamn, <strong>Clas Svahn</strong>, UFO-kännare och journalist på DN, <strong>Kristofer Hallgren</strong>, UFO-handläggare FOI, <strong>Åsa Strandberg</strong>, arkivarie FOI</p>
<p><strong>Reporter:</strong> Roger Wilson</p>
<p><strong>Tekniker: </strong>Andreas Ericsson, Susanne Martinsson, Terese Johansson, Sandra Pettersson</p>
<p><strong>Producent:</strong> Katja Magnusson<br><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se" target="_self">katja.magnusson@sr.se</a></p>
<p><strong>Programledare:</strong> Robin Olin <br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1740850</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210605_0903_60ba55a6.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 04 Jun 2021 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/402d23cb-2749-460c-a0e7-b90101dac58e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/06/p1_konflikt_20210605_0903_60ba55a6.mp3" length="53639055" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kulturkriget på universiteten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kvävda debatter, "anti-vit rasism" och mordhot i Frankrike när akademiker och studentförbund beskylls för undfallenhet mot islamister i polariseringens tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Mélanie Luce</strong>, ordförande i det franska studentförbundet UNEF, <strong>Klaus Kinzler</strong>, tysklärare vid Institutet för Politiska Studier i Grenoble, <strong>Jenny Andersson</strong>, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, <strong>Franck Gaudichaud</strong>, forskare vid Jean Jaurès-universitetet i Toulouse, <strong>Kamal Chibli</strong>, socialistpolitiker i Toulouse, <strong>Jean-Yves Camus</strong>, expert på högerextremism i Europa, <strong>Nicolas Lebourg</strong>, expert på den franska ultrahögern</p>
<p><strong>Programledare: </strong>Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></p>
<p><strong>Reportrar: </strong>Marie Nilsson Boij och Johan Tollgerdt</p>
<p><strong>Tekniker: </strong>Stina Fagerberg och Ludvig Larsson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1731515</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210529_0903_60b1191c.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 28 May 2021 14:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d52c7574-0cd0-41f0-83b0-d854c9290bb0.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3318</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/05/p1_konflikt_20210529_0903_60b1191c.mp3" length="53134515" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Israels inre strid</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det etniska våldet mellan judar och araber som blossat upp och spritt sig inne i Israel. Håller bubblan av samexistens på att spricka?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Yoav Zehavi</strong>, nyhetsreporter på Israels Public Service TV, <strong>Dahlia Scheindlin</strong>, analytiker på den amerikanska tankesmedjan Century Foundation, <strong>Boaz Haetzni</strong>, bosättare och talesperson för Samarian Regional Council, <strong>Adel Budeiri</strong>,<strong> Samira Dajani </strong> och <strong>Muna al-Kurd</strong>, boende<strong> </strong>i området Sheikh Jarrah, <strong>Abdalla Abu Ghanim</strong>, boende i Ramle, <strong>Evan Fallenberg</strong>, författare som startade boutiquehotellet "Arabesque" i Acca, <strong>Jacob Tokhy,</strong> invånare som startat medborgargarde i Jaffa mfl</p>
<p><strong> Programledare:</strong> Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se<br></a><br><strong>Reportrar: </strong>Katja Magnusson, Ivar Ekman, Nicolas Rouger och Abed Yosef Obadiya</p>
<p><strong>Tekniker: </strong>Jari Hänninen och Sandra Pettersson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1730186</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210522_0903_60a7e40d.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 21 May 2021 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1789fdcf-f3a4-4da1-a57a-a1a8db10b733.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/05/p1_konflikt_20210522_0903_60a7e40d.mp3" length="53675706" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kampen mot kvinnomorden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om våld mot kvinnor och den politiska striden om ordet genus. Är Istanbulkonventionen vägen framåt – eller ett hot mot traditionella värden? Hör om Turkiet, Polen och kvinnorna som drabbas av våldet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Alice Jonsson</strong> och <strong>Michelle Carlsson</strong>, gymnsister i Linköping, <strong>Feride Acar</strong>, professor emeritus Middle East Technical university, <strong>Johanna Nelles</strong>, Council of Europe, <strong>Hasan</strong> <strong>Deniz, </strong>Acev, <strong>Hasan Aydogdu,</strong> pappa, <strong>Beril Eski</strong>, frilansjournalist, <strong>Semra</strong>, Istanbul, <strong>Hilal Kaplan</strong>, kolumnist Daily Sabah, <strong>Karolina Pawlowska</strong> Ordo Iuris Polen, <strong>Helena</strong>, som utsatts för misshandel, <strong>Rosita Grönfors</strong>, Rom- och resande kvinnojour Täby, <strong>Per-Olof Andersson</strong>, socialchef i Motala kommun,  <strong>Maria Eriksson</strong> professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola</p>
<p><strong>Reportrar:</strong> <strong>Lisen Elowson Tosting, Beril Eski, Robin Olin, Marcin Antosiewicz</strong></p>
<p><strong>Producent:</strong> <strong>Katja Magnusson</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se" target="_self">katja.magnusson@sr.se</a></p>
<p><strong>Programledare:</strong> <strong>Ivar Ekman</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kampen-mot-kvinnomorden</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210515_0903_609e94b9.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 14 May 2021 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b3beded6-f577-42ed-b477-6be7087f09f6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/05/p1_konflikt_20210515_0903_609e94b9.mp3" length="53723069" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Demokratiernas kamp för överlevnad</title>
      <description><![CDATA[<p>Om USA:s nya plan, under ledning av president Biden, att återuppliva den demokratiska kraften i världen för att möta det ökande auktoritära inflytandet. Kan det lyckas? Eller är demokratiernas tid förbi?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Ann Linde</strong>, Sveriges utrikesminister, <strong>Pamela Tremont</strong>, Chargé d'Affaires på amerikanska ambassaden i Stockholm, <strong>Kevin Rudd</strong>, tidigare statsminister i Australien, i dag chef för The Asia Society Policy Institute, <strong>Anders Fogh Rasmussen</strong>, tidigare statsminister i Danmark, tidigare generalsekreterare Nato, grundare av Alliance for Democracy foundation, <strong>Hal Brands</strong>, undervisar i internationella relationer vid John Hopkins-universitetet, med speciellt fokus på amerikansk utrikespolitik, <strong>Nathan Law</strong>, demokratiaktivist från Hongkong, <strong>Staffan Lindberg</strong>, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och chef för forskningsinstitutet V-dem, <strong>Tánvi Mádan</strong>, expert på Indiens relationer till USA och Kina mfl</p>
<p></p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reportrar: Roger Wilson och Sónal Matharu</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Jacob Lalér</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1723100</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210508_0903_609572e6.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 07 May 2021 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7039ec7d-265c-402a-80b9-c8e79179bfdc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/05/p1_konflikt_20210508_0903_609572e6.mp3" length="53417571" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Din tröja och tvångsarbetet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om bojkotten mot H&M i Kina efter beslutet att sluta använda bomull från Xinjiang. Hör om företagens dilemma, misstänkt tvångsarbete och bomullens väg från fältet till affären.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Ma Xing</strong>, <strong>Ge</strong>, <strong>”Jackson”</strong>, <strong>Deng</strong>, vid H&M butik i Peking, <strong>Jörg Wüttke</strong>, ordförande för EU:s handelskammare i Peking, <strong>bönder</strong> i Xinjiang, <strong>Elisabet Lim</strong>, Fairtrade och tidigare inköpare, <strong>Tom</strong>, kund,<strong> Patricia Jurewicz</strong> Responsible Sourcing Network,  <strong>Hua Chunying</strong>, talesperson på kinesiska UD, <strong>Ryan Fedasiuk</strong>, forskare på Georgetown-universitetet i USA</p>
<p><strong>Reportrar</strong>:<strong>Björn Djurberg</strong> och <strong>Hanna Sahlberg</strong></p>
<p><strong>Producent</strong>: <strong>Katja Magnusson</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se" target="_self">katja.magnusson@sr.se</a></p>
<p><strong>Programledare</strong>: <strong>Ivar Ekman</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1718875</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210501_0903_608c270d.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 30 Apr 2021 13:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0c5fd239-cc8c-458f-8288-26105b2edf67.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/05/p1_konflikt_20210501_0903_608c270d.mp3" length="53659509" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Svenska &amp;quot;Dreamers&amp;quot;</title>
      <description><![CDATA[<p>En del är födda här, andra kom till Sverige som små barn. De har gått i svensk skola, talar språket, sjunger i kör eller är K-pop-fans. Men de är alla papperslösa och kämpar mot utvisningsbeslut, precis som amerikanska "dreamers", som gruppen kallas i USA.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Björn Berselius</strong>, domare i Migrationsöverdomstolen, <strong>Louise Dane</strong>, doktor i offentlig rätt med inriktning på barnrätt och migrationsrätt, <strong>"Igor", "Ella", Hadicha och "Amina"</strong>, papperslösa barn</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reporter: Randi Mossige-Norheim</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1713476</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210424_0903_6082bfec.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 23 Apr 2021 10:40:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1a1eb953-5987-4885-b59e-237a2e73f4fb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/04/p1_konflikt_20210424_0903_6082bfec.mp3" length="53654628" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Maffiamilitären inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>Om militären i Myanmar som är beredd att gå över lik för att behålla sin makt och sina pengar. Hör ett vittnesmål från en kapten som hoppat av eftersom han inte ville skjuta mot sitt eget folk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Peder Gustafsson</strong>, Asienkorrespondent, <strong>Tun Myat Aung</strong>, tidigare kapten i Myanmars armé, <strong>anonym programmerare</strong> som gjort app om militärens företag i Myanmar, <strong>Tom Andrews</strong>, FN:s särskilda sändebud Myanmar, <strong>Greh Moo</strong>, på Karen Organisation of America,  <strong>Jakob König</strong>, projektledare på Fair Finance Guide, <strong>Johan Florén</strong>, chef för kommunikation och ägarstyrning på 7:e Ap-fonden, <strong>Katarina Hammar</strong>, chef inom ansvarfulla investeringar på Nordea,<strong>"Hla"</strong> i Myanmar, <strong>Hsa Moo</strong>, aktivist Karen-delstaten, <strong>Aung Myo Min</strong>, människorättsaktivist</p>
<p><strong>Reportrar</strong>: Axel Kronholm och Robin Olin</p>
<p><strong>Producent:</strong> Katja Magnusson<br><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se" target="_self">katja.magnusson@sr.se<br></a><br><strong>Programledare:</strong> Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1709052</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210417_0903_60799fa0.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 16 Apr 2021 12:40:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b925d216-772f-4860-9ac3-ff87512826a5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/04/p1_konflikt_20210417_0903_60799fa0.mp3" length="53561735" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Krigsknarkets väg mot Europa</title>
      <description><![CDATA[<p>Om beslaget av 14 ton captagon i Italien. Knarket kom från Syrien, men vem låg bakom och vart skulle det? Hör om krigsherrarna som göds av droghandel, maffians inblandning och IS-krigarnas knarkande. (återutsänt från februari)</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Kim Janda</strong>, professor i kemi, <strong>Vera Mironova</strong>, Harvarduniversitetet, <strong>Christoph Reuter</strong>, journalist <em>Der Spiegel</em>, <strong>Radwan Mourtada</strong>, TV-kanalen <em>Al-Jadeed</em>, <strong>Joseph Moussallem</strong>, överste ISF Libanon, <strong>Laurent Laniel</strong>, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA, <strong>Domenico Napolitano</strong>, överste i Guardia di Finanza, <strong>Alexander Söderholm</strong>, London School of Economics, <strong>Caroline Rose</strong>, Newlines institue, röster från Ain el-Helweh i Libanon</p>
<p>Reportrar: <strong>Ivar Ekman, Daisy Mohr, Tony Hassoun</strong></p>
<p>Producent: <strong>Katja Magnusson</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se" target="_self">katja.magnusson@sr.se</a></p>
<p><br>Programledare: <strong>Robin Olin</strong> <br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1699843</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210410_0903_606474dc.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 09 Apr 2021 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6bfe94b0-e40d-4fde-baa0-a890c24558a4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/04/p1_konflikt_20210410_0903_606474dc.mp3" length="53566822" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Barnens röst i krisernas tid</title>
      <description><![CDATA[<p>Vem lyssnar på barnen när skolor stängs och det varnas för en “förlorad generation”? Hör barn världen över som vill göra sina röster hörda och lyssna på Greta Thunberg om hur barn kan sätta agendan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Coronakrisen har satt fingret på en grundläggande demokratisk princip, att de som påverkas av beslut också ska få vara med och bestämma.</p>
<p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Joseph,</strong> åtta år, Libanon, <strong>Charlotte Petri Gornitzka</strong>, assisterande generalsekreterare Unicef, <strong>Chari Impano, </strong>femton år i Malawi, <strong>Hazel Hassoun</strong>, elva år, Libanon, <strong>Oliver Holmberg</strong> elva år, Sverige, <strong>Greta Thunberg</strong>, <strong>Anton Föuli</strong>, <strong>Melina Jöback</strong>, <strong>Noemi Preizler, Emma Briggs, </strong>Fridays for future, <strong>Jonathan Josefsson</strong>, forskare Linköpings universitet, <strong>Pat Keefer</strong> rösträttsaktivist USA<strong>, Ixchel Arista, </strong>propagerar för att sextonåringar ska få rösta i USA.</p>
<p>Reportrar: <strong>Caroline Kernen</strong>,<strong> Lotten Collin </strong>och<strong> Katja Magnusson</strong></p>
<p class="byline">Producent: Lotten Collin<br><a class="internal-link" href="mailto:lotten.collin@sr.se" target="_self">lotten.collin@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Katja Magnusson<a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se" target="_self"><br>katja.magnusson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1700370</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210403_0903_6065b8ab.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Apr 2021 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/29d075d4-87ec-42dc-8270-bee781706be1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/04/p1_konflikt_20210403_0903_6065b8ab.mp3" length="53710956" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De jagas för sina åsikter – även i Sverige</title>
      <description><![CDATA[<p>En svensk-iranier trodde han skulle på dejt – men hamnade i armarna på en iransk spion. En tjetjensk bloggare i Gävle vaknar av ett hammarslag i huvudet. Auktoritära regimers gränslösa förtryck ökar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Nate Schenkkan</strong>, forskningschef på Freedom House, <strong>Klas Friberg</strong>, chef Säkerhetspolisen, <strong>Tumsu Abdurakhmanov</strong>, tjetjensk regimkritiker, <strong>Ted Hui</strong>, fd parlamentariker, nu politisk flykting från Hongkong, <strong>Jens Sjölund</strong>, advokat, <strong>Arvin Khoshnood</strong>, svensk-iranier, <strong>Anders Storgaard</strong>, dansk student.</p>
<p>Tekniker: <strong>Ludvig Larsson</strong></p>
<p class="byline">Programledare: Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Anja Sahlberg<br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1693075</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210327_0903_605e0a20.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Mar 2021 15:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/8b689e6b-7c51-439e-9456-673f9a6f5a81.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3266</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/03/p1_konflikt_20210327_0903_605e0a20.mp3" length="52300374" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konspirationspandemin</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt följer demonstranterna mot covid-restriktioner. Hör hur svenskar ingår i internationella nätverk, där vaccinmotstånd och 5G-skepsis blandas med konspirationsteorier och högerextrema grupper.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Maneka Helleberg</strong>, Frihet Sverige och World Freedom Alliance, <strong>Jonathan Leman</strong>, stiftelsen Expo, <strong>Dolores Cahill</strong> och <strong>Mads Palsvig</strong> World Freedom Alliance, <strong>Jakob Guhl</strong>, ISD, <strong>Sebastian Koos</strong>, universitetet i Konstanz, <strong>Daniel Koehler</strong>, GIRDS, <strong>Ahn-Za Hagström</strong>, Säkerhetspolisen,<strong> demonstranter</strong> och “<strong>Johanna”,</strong> anhörig.</p>
<p>Reportrar: <strong>Marcus Admund Funck, Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Anja Sahlberg</strong></p>
<p>Producent:<strong> Katja Magnusson</strong></p>
<p>Programledare:<strong> Robin Olin</strong></p>
<p class="byline">Konflikt<br><a class="internal-link" href="mailto:konflikt@sverigesradio.se" target="_self">konflikt@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1692173</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210320_0903_6054dc2a.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 19 Mar 2021 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4f5cb6c4-9657-44a2-9618-7f2af03f2f6d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3322</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/03/p1_konflikt_20210320_0903_6054dc2a.mp3" length="53191003" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kinas år</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur ett år av pandemi stärkt kommunistpartiet och gjort att Kinas roll i världen blivit ännu större. Hör om pandemimuseet i Wuhan, ansiktsigenkänning i Belgrad, och om internetmogulen som försvann.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad betyder ett stärkt, självsäkert Kina – för världen, och för situationen inne i Kina?</p>
<p><strong>Medverkande: Anna Hallberg</strong>, Sveriges handelsminister,<strong> Reinhard Butikofer</strong>, tysk EU-parlamentariker som leder Parlamentets Kina-delegation, <strong>Francois Godement</strong>, fransk Kinaexpert på Institut Montaigne,<strong> Malin Oud</strong>, Kinaexpert på Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt,<strong> Mirko Mrkic,</strong> jurist i Serbien, <strong>Andrej Petrovski, Danilo Krivokapic</strong>, aktivister icke statliga organisationen Share i Belgrad, med flera.</p>
<p>Reportrar: <strong>Björn Djurberg</strong>,<strong> Filip Kotsambouikidis</strong>,<strong> Hanna Sahlberg </strong>och<strong> Andreas Liljeheden</strong>.</p>
<p>Tekniker: <strong>Ove Smedberg</strong></p>
<p class="byline">Programledare: Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Anja Sahlberg<br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1686528</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210313_0903_604b9b12.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 12 Mar 2021 15:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0c28e7d4-c0db-4d62-bf4e-2ec616fd7320.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/03/p1_konflikt_20210313_0903_604b9b12.mp3" length="53758150" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hypermaskulina gatugäng</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur destruktiva mansnormer göder gängkonflikter och om våldet som manligt ideal. Hör om avhopparprogram där mansrollen är i fokus, blodiga gängmord i LA och om fotboll för förändring i Vårby Gård.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Meverkande</strong>: <strong>Per Ekholm</strong>, polis, <strong>Martin Lazar</strong>, polis, <strong>Eldra Jackson</strong>, före detta medlem i gänget the Bloods, <strong>Adam Baird</strong>, expert på gängkriminalitet, <strong>Torbjörn Forkby</strong>, forskare Linnéuniversitetet, <strong>“Jakob”</strong> tidigare medlem i MC-gäng, <strong>Monica Wingstrand</strong>, Kriminalvården, <strong>Gabriel Tshidimu</strong>, ungdomskonsulent Frälsningsarmén FFA Global, <strong>Erini</strong>, ungdomsledare fotboll, <strong>Georgios</strong>, fotbollsspelare</p><p><strong>Reportrar</strong>: <strong>Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Henrika Åkerman</strong></p><p><strong>Programledare/reporter</strong>: <strong>Robin Olin</strong> <br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:robin.olin@sr.se">robin.olin@sr.se</a></p><p><strong>Tekniker</strong>: Joel Löf</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/hypermaskulina-gatugang</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210306_0903_60424bc9.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 05 Mar 2021 14:20:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1760c961-0f59-4837-977b-6965b8998f36.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/03/p1_konflikt_20210306_0903_60424bc9.mp3" length="53698410" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Maktspelet bakom vaccinkampen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om makt och pengar bakom den globala vaccinkampen – och varför även vinnarna riskerar att förlora när mutationerna sprider sig över världen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: </strong><strong>Hannah Kuchler</strong>, journalist som bevakar läkemedelsindustrin för Financial Times, <strong>Noubar Afeyan</strong>, styrelseordförande och en av grundarna av Moderna, <strong>Andrew Lo</strong>, professor i finansiell ekonomi på MIT, <strong>Andrea Taylor</strong>, forskare vid Duke global health institute, <strong>Susanna Zeko</strong>, generalsekreterare för Internationella handelskammaren ICC i Stockholm, <strong>Sevcan Yesiltas</strong>, assisterande professor vid Koc universitet i Istanbul, <strong>Pedro Villardi</strong>, aktivist som doktorerat på patenträttigheter,<strong> José Gomes Temporão</strong>, fd hälsominister i Brasilien, <strong>Thomas Cueni</strong>, ordförande läkemedelsbolagens internationella samarbetsorganisation IFPMA, <strong>Mustaqeem de Gama</strong>, Sydafrikas chefsförhandlare i WTO, <strong>Zakaria Gansané</strong>, epidemiolog i Burkina Faso, <strong>Charlotta Zacharias</strong>, vaccinläkare mfl</p>
<p><strong>Programledare: </strong>Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: </strong>Lotten Collin<br><a class="internal-link" href="mailto:lotten.collin@sr.se" target="_self">lotten.collin@sr.se</a></p>
<p><strong>Reportrar: </strong>Ulrika Bergqvist och Anja Sahlberg</p>
<p><strong>Tekniker: </strong>Fabian Begnert</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1676023</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210227_0903_603932f0.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Feb 2021 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/695c1f48-3791-4aae-ae0d-489faa698e8d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/02/p1_konflikt_20210227_0903_603932f0.mp3" length="53484308" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Krigsknarkets väg mot Europa</title>
      <description><![CDATA[<p>Om beslaget av 14 ton Captagon i Italien. Knarket kom från Syrien, men vem låg bakom och vart skulle det? Hör om krigsherrarna som göds av droghandel, maffians inblandning och IS-krigarnas knarkande.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Kim Janda</strong>, professor i kemi, <strong>Vera Mironova</strong>, Harvarduniversitetet, <strong>Christoph Reuter</strong>, journalist der Spiegel, <strong>Radwan Mourtada</strong>, TV-kanalen al-Jadeed, <strong>Joseph Moussallem</strong>, överste ISF Libanon, <strong>Laurent Laniel</strong>, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA, <strong>Domenico Napolitano</strong>, överste i Guardia di Finanza, <strong>Alexander Söderholm</strong>, London School of Economics, <strong>Caroline Rose</strong>, Newlines institue, röster från Ain el-Helweh i Libanon</p>
<p><strong>Reportrar</strong>: Ivar Ekman, Daisy Mohr, Tony Hassoun</p>
<p><strong>Producent</strong>: Katja Magnusson<br><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se" target="_self">katja.magnusson@sr.se</a></p>
<p><strong>Programledare</strong>: Robin Olin <br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1674938</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210220_0903_602fed3f.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 19 Feb 2021 15:58:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6bfe94b0-e40d-4fde-baa0-a890c24558a4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/02/p1_konflikt_20210220_0903_602fed3f.mp3" length="53664565" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Död och &amp;quot;fred&amp;quot; i Afghanistan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en ny våldsvåg i Afghanistan som framför allt drabbar landets journalister, i skuggan av fredsförhandlingar som kan avgöra landets framtid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Nanna Muus Steffensen</strong>, korrespondent för danska Weekendavisen och Danmarks radio, <strong>Mujtaba Mahammadi</strong>, bror till den mördade journalisten Elias Daie, <strong>Latif Mahmoud</strong>, talesperson för president Ashraf Ghani, <strong>Torkel Stiernlöf</strong>, Sveriges ambassadör i Kabul, <strong>Mohammed Naim Wardak</strong>, talibanernas talesperson på plats i Doha, <strong>Najwa Alimi</strong>, afghansk journalist och mottagare av Per Anger-priset mfl</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Reporter: Massood Qiam </strong></p>
<p><strong>Tekniker: Sandra Pettersson</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1669152</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210213_0903_60268d1c.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 12 Feb 2021 13:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d97c0054-0b9b-4197-a207-b8e9a5ad6798.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3316</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/02/p1_konflikt_20210213_0903_60268d1c.mp3" length="53098116" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hotet inifrån - högerextrem infiltration</title>
      <description><![CDATA[<p>Om soldater och poliser som stormade Kapitolium och högerextrema komplotter i Tyskland. Vad händer om antidemokratiska ideologier sprider sig bland de som med vapen ska skydda demokratin?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Sebastian Erb</strong>, grävreporter på tidningen Tageszeitung, <strong>Anetta Kahane</strong> stiftelsen Amadeo Antonio, <strong>Götz Kubitschek, </strong>högerradikal, <strong>Mikael Damberg</strong>, inrikesminister, <strong>John Hermiz</strong>, chefspsykolog Plikt- och prövningsverket, <strong>Anders Nordström</strong>, polisutbildningen Södertörns högskola, <strong>Jenny Madestam</strong>, statsvetare, <strong>Linda Escar</strong>, chef för sektionen för säkerhetsskydd vid Polismyndigheten, <strong>Jan Kinnander</strong>, chef för säkerhetskontoret på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, <strong>Peter Nilsson</strong>, Försvarsmaktens personalavdelning, <strong>Amanda Rogers</strong>, Hobart & William Smith Colleges</p>
<p><strong>Medarbetare</strong>: Ivar Ekman, Robin Olin, Caroline Salzinger, Marcus Hansson, Katja Magnusson</p>
<p><strong>Programledare</strong>: Robin Olin<br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1666906</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210206_0903_601d69f4.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 05 Feb 2021 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/482272f2-94e8-450f-b2c1-5701c2ae3145.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/02/p1_konflikt_20210206_0903_601d69f4.mp3" length="53708868" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sverige på frontlinjen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur Sverige hamnat på frontlinjen i Frankrikes krig mot terrorismen i Västafrika, när man nu skickar ner en hemlig specialstyrka till den offensiva antiterrorstyrkan ”Task force Takuba”.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Anders Löfberg</strong>, chef Specialförbanden, <strong>Peter Hultqvist</strong>, försvarsminister (S), <strong>Frédéric Barbry</strong>, talesperson på franska försvarsmakten, <strong>Hamadoune Dicko</strong>, ordförande för en organisation som samlar personer från Fulani-folket, <strong>Jonathan Pedneault</strong>, Human Rights Watch, <strong>Andreas Holmgren</strong>, säkerhetsofficer inom FN:s civila säkerhetssektion i Mali, <strong>malisk lärare</strong> som flytt undan terroristernas hot och våld, <strong>Jean-Marie Bockel</strong>, tidigare fransk försvarsminister och pappa till en dödad soldat i Mali, <strong>Thierry Vircoulon</strong> på det franska utrikespolitiska institutet, <strong>Hanna Gunnarsson</strong>, Vänsterpartiet, <strong>Björn Söder</strong>, Sverigedemokraterna, <strong>Hans Wallmark</strong>, Moderaterna</p>
<p>Tekniker: <strong>Elvira Björnfot och Elin Hagman</strong></p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br>robin.olin@sverigesradio.se</p>
<p class="byline">Producent: Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sverigesradio.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1646878</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210130_0903_60142406.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 29 Jan 2021 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/995987a0-b16a-45bf-8dce-a16b6d579a97.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/01/p1_konflikt_20210130_0903_60142406.mp3" length="53967971" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Arabisk vinter</title>
      <description><![CDATA[<p>Om massprotesterna i arabvärlden, och om de tio år som gått. Våra korrespondenter Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström återvänder till personer de följt genom en förlorad arabisk vår.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Zeinab</strong> i Tunisien, <strong>Lina Wardani</strong>, journalist Egypten, <strong>Ahdaf Soueif</strong> brittisk-egyptisk författare, <strong>Hossam Bahgat</strong>, människorättsaktivist, <strong>Zaki Boutros</strong>, silversmed Kairo, <strong>Yassin al-Haj Saleh</strong>, dissident Syrien, <strong>“Lara”,</strong> aktivist i Syrien, <strong>Mahmoud Basha</strong>, syrisk aktivist och <strong>Carl Bildt</strong>, Sveriges tidigare utrikesminister.</p>
<p>Programledare/producenter: <strong>Cecilia Uddén</strong> och <strong>Johan Mathias Sommarström</strong></p>
<p>Med hjälp av <strong>Katja Magnusson </strong>och <strong>Ivar Ekman</strong>.</p>
<p>Tekniker: <strong>Johanna Carell, Lotta Linde-Rahr </strong>och<strong> Stina Fagerberg</strong>.</p>
<p class="byline">Konflikt<br><a class="internal-link" href="mailto:konflikt@sverigesradio.se" target="_self">konflikt@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1639639</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210123_0903_600ad3e2.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 22 Jan 2021 12:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b5844c15-917f-4e2d-9b75-18b5dddc10e2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/01/p1_konflikt_20210123_0903_600ad3e2.mp3" length="53670382" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Amerikansk radikalisering</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Qanon, kristna nationalister och milisgrupper som kopplas till attacken på den amerikanska kongressen. Och om de sociala plattformar de söker sig till nu. 
Kommer vi ser mer radikalisering och våld nu?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Annie Kelly</strong>, Qanon-expert, <strong>"Mike Rains"</strong>, moderator gruppen Qanon casualties på Reddit, <strong>William Cook</strong>, Trumpvänlig pastor, <strong>Katherine Stewart</strong>, expert på religiös nationalism och författare till boken "Power Worshippers", <strong>"Malcolm Solo"</strong>, medlem i Proud Boys, <strong>Lawrence Rosenthal</strong>, grundare av the center for rightwing studies på Berkeleys universitet, <strong>Barbara Arnwine</strong>, medborgarrättsadvokat, <strong>Jared Holt</strong>, på forskningscentret DFRLab, <strong>Sebastian Bay</strong>, expert desinformation på FOI, <strong>Joanna Mendelson</strong> - ADL Center on Extremism mfl</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reportrar: Katja Magnusson, Ivar Ekman och Cecilia Khavar</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1638696</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20210116_0903_6001c3ab.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Jan 2021 15:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3a48abc5-39f4-4c2e-89c6-d48c176d68c3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2021/01/p1_konflikt_20210116_0903_6001c3ab.mp3" length="53718486" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikts julspecial: Ett år med corona</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en pandemi som avslöjar vilka vi är. Konflikt återvänder till några av de stora frågor som väckts under ett år med corona.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Reportage från året som gått, ur Konflikts coronabevakning. Följ med på fågelskådning och virusjakt, till en jordgubbsodling, hör om vaccinmotstånd och hur pandemin slår mot kvinnor, och hör Yuval Noah Harari om bristen på global solidaritet - just när den behövs som mest.</p>
<p><strong>Konflikt har under året gjorts av: Ulrika Bergqvist, Robin Olin, Anja Sahlberg, Katja Magnusson och Ivar Ekman.<br><a class="internal-link" href="mailto:konflikt@sr.se" target="_self">konflikt@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Ljudtekniker: Andreas Ericsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1622513</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201226_0903_5fdc843c.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Dec 2020 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/609c5142-847c-45ef-81da-27aa4e029f5a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/12/p1_konflikt_20201226_0903_5fdc843c.mp3" length="53524434" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Trumps värld</title>
      <description><![CDATA[<p>En resa bland Donald Trumps vänner och fiender. Hör brodern till den amerikanska legosoldaten som försökte invadera Venezuela, om press mot Iran, svärdsdans i Saudiarabien, nöjda bosättare och besvikna palestinier.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Kim Ghattas</strong>, journalist och författare, <strong>Oded Revivi</strong>, borgmästare i bosättningen Efrat, <strong>Hanan Ashrawi</strong>, palestinsk veteranpolitiker, <strong>Kholoud Abu Salim</strong>, palestinier, <strong>Daniel Estrin</strong>, journalist NPR, <strong>Mansour</strong> i Iran, <strong>Sadeqh Zibakalam</strong>, professor i statsvetenskap Iran, <strong>Foad Azadi</strong>, statsvetare Iran, <strong>Cynthia Arnson</strong>, chef för Latinamerikaprogrammet Wilson Center, <strong>Mark Denman</strong>, bror till amerikansk legosoldat, <strong>JJ Rendón</strong>, politisk strateg för Latinamerika</p>
<p><strong>Reportrar</strong>: Cecilia Uddén, Abed Yousef Obadya</p>
<p><strong>Producent</strong>: Katja Magnusson<br><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sverigesradio.se" target="_self">katja.magnusson@sverigesradio.se</a></p>
<p><strong>Programledare</strong>: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se<br></a><br><strong>Tekniker</strong>: Andreas Ericsson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1620361</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201219_0903_5fdc9345.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 18 Dec 2020 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c717c0a8-4edc-4c99-ac20-93b3845c7a68.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/12/p1_konflikt_20201219_0903_5fdc9345.mp3" length="53564253" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fredspristagarens krig</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Etiopien, vars premiärminster Abiy Ahmed hälsades som en fredsfurste och förnyare, men som nu anklagas för att ha tagit landet till randen av sammanbrottets avgrund. Hur kunde det ändras så fort?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Awol Allo</strong>, jurist och Etiopienexpert vid Keele-universitetet i Storbritannien,<strong> Torbjörn Pettersson</strong>, tidigare svensk ambassadör i Etiopien,<strong> Abebesh Mattsson</strong>, svenska som blev fast i kriget i Tigray,<strong> Mussie Ephrem</strong>, juridisk och politisk rådgivare till bland annat Somalilands regering, mfl.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reportrar: Samuel Larsson, Richard Myrenberg</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Ove Smedberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1616423</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201212_0903_5fd395c2.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 11 Dec 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5df1f31e-a5a6-4334-9145-1ea594881f2a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/12/p1_konflikt_20201212_0903_5fd395c2.mp3" length="53670820" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Assimilering på kinesiskt vis</title>
      <description><![CDATA[<p>Om supermakten Kinas syn på integration och assimilering. Efter nedslagna upplopp i Tibet och interneringsläger i Xinjiang riktas nu kommunistpartiets hårda assimileringspolitik mot Inre Mongoliet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Narsuu</strong>, kinesisk mongol i Sverige, "<strong>Anujin</strong>", mongol bosatt i en kinesisk storstad, <strong>James Leibold</strong>, professor La Trove-universitetet i Melbourne, Australien.</p>
<p>Programledare och producent: <strong>Ivar Ekman</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p>Reportrar: <strong>Hanna Sahlberg</strong> och <strong>Björn Djurberg</strong></p>
<p>Tekniker: <strong>Joel Löf</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1612556</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201205_0903_5fca5401.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 04 Dec 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d3d1aa1a-fcf4-416a-9b2d-ab46c8480700.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/12/p1_konflikt_20201205_0903_5fca5401.mp3" length="53709702" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Att omvända en terrorist</title>
      <description><![CDATA[<p>I Wien och London har dömda terrorister begått nya terrordåd trots att de gått igenom avradikaliseringsprogram. Hur gör man för att få en terrorist att byta bana?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Daniel Koehler</strong>, avradikaliseringsexpert, <strong>Rashad Ali</strong>, Institute for strategic Dialogue, <strong>Christopher Dean</strong>, psykolog som byggt upp avradikaliseringsprogram, <strong>Ian Acheson</strong> fd fängelseguvernör, <strong>Fatima</strong>, mamma till terrordömd, <strong>Ouisa Kies</strong>, sociolog, <strong>Elvar Jonsson</strong>, behandlare och <strong>Anders Forsgren</strong>, expert inom Kriminalvården, <strong>Moussa Al-Hassan Diaw</strong>, Derad, <strong>Ilham Ahmed</strong> och <strong>Abdulkarim Omar</strong>, kurdledda administrationen i nordöstra Syrien, <strong>svensk kvinna i läger för IS-anhängare</strong></p>
<p><strong>Programledare</strong>: Robin Olin</p>
<p><strong>Producent</strong>: Katja Magnusson</p>
<p><strong>Reportrar</strong>: Cecilia Uddén, Anja Sahlberg, Katharina Kropshofer</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1606272</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201128_0903_5fc12bd0.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Nov 2020 15:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ae630e41-f471-4779-b587-c81e694bcc37.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/11/p1_konflikt_20201128_0903_5fc12bd0.mp3" length="53726759" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kvinnofällan Covid</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur pandemin blivit ett bakslag för kvinnor i världen. Skolstängningar, lockdowns och den ekonomiska krisen slår hårdare mot kvinnor. Samtidigt ökar våldet i hemmen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Anu Madgavkar</strong>, indisk forskare med fokus på ojämlikhet på arbetsmarknaden, knuten till konsult- och analysföretaget McKinsey,  <strong>Lena Ag</strong>, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten, <strong>Åsa Regnér</strong>, assisterande generalsekreterare för FN och vice chef för UN Women, <strong>Katherine Soto</strong>, grundare av organisationen Mujeres Desaparicidas i Peru, <strong>Lena Johansson</strong>, förskollärare i Rinkeby, <strong>Bridgett Stehag</strong>, kvinnojouren Agera i Solna, <strong>Åsa Witkowski</strong>, Nationellt centrum för kvinnofrid, <strong>Abibatu Ngegba</strong>, student och medarbetare på organisationen Plan i Sierra Leone mfl</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br>ivar.ekman@sr.se</p>
<p><strong>Producent: Robin Olin</strong><br>robin.olin@sr.se</p>
<p><strong>Reportrar: Naila Saleem, Katja Magnusson och Anja Sahlberg</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1603797</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201121_0903_5fb7e0db.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Nov 2020 14:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/db99a761-b3c4-42c9-863f-a5442931d74b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/11/p1_konflikt_20201121_0903_5fb7e0db.mp3" length="53650702" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Frihet, jämlikhet och terror</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Frankrike fem år efter terrorattackerna 2015, och om en höst som sätter Republiken på prov - igen. Hur klarar Macron balansgången mellan terrorbekämpning och ett blandat samhälle?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> Sophie Parmentier, kriminalreporter på franska public service-radion France Inter, Nicolas Cadènes, rapportör på det franska laïcitetsobservatioriet, Mehdi Bigaderne, boende i Clichy-Sous-Bois, Lydia Guirous, författare till boken #Je suis Marianne,  Enes Bayrakli, på den Erdoganvänliga tankesmedjan SETA</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a> </strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reportrar: Marie Nilsson-Boij, Johan-Mathias Sommarström och Tarik Hafid</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Joel Löf</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1601526</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201114_0903_5fae9ded.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Nov 2020 13:57:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a8f7dc66-c999-4e5f-be45-67d6925aa990.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3366</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/11/p1_konflikt_20201114_0903_5fae9ded.mp3" length="53896080" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>USA möter sina demoner</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett val som skulle hela - men som verkar splittra landet ännu mer. Följ med på en resa genom valveckan, bland rädda republikaner, rädda demokrater och ett sviktande hopp om en bättre framtid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Susan Schindel</strong>, <strong>Patricia</strong> och <strong>Alex</strong>, Trumpanhängare i Ohio, <strong>James Bishop</strong> i staden Bethel, <strong>Alicia Gee</strong>, lärare som gjort en stöddemonstration för Black lives matter, <strong>Jamal Mair</strong>, valarbetare Columbus, <strong>Barbara Arnwine</strong>, jurist och ordförande för organisation Transformative Justice Coalition, <strong>Kiara Yakita,</strong> aktivist för svartas rättigheter, <strong>Corbyn Cramer</strong>, präst, <strong>Paul Gronke</strong> professor vid Reed College i Portland.</p>
<p><strong>Reporter: Robin Olin<br></strong><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman<br></strong><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Katja Magnusson<br></strong><strong><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se" target="_self">katja.magnusson@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Tekniker: Fabian Begnert, Marie Persson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1596776</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201107_0903_5fa5b8ef.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 06 Nov 2020 20:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9117f95a-60c1-4295-b0ab-f2984b85a72e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3318</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/11/p1_konflikt_20201107_0903_5fa5b8ef.mp3" length="53132481" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem är amerikan? Hela resan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det djupt kluvna USA som nu går till val. Om vita amerikaner som ser sig som landets grundare, och de övriga som försöker få plats. Följ med på hela resan, en återutsändning från juni.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För ett drygt halvår sen åkte Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> och <strong>Robin Olin</strong> på en road trip genom USA, på jakt efter svaret på en till synes enkel fråga: vem är amerikan?</p>
<p>Men frågan handlade inte bara om människorna de mötte hade ett amerikanskt pass. De ville undersöka vad som krävs för att de som bor i USA ska känna sig som fullvärdiga medborgare, med rätt att forma landets framtid.</p>
<p>Det är en fråga om politik och identitet – och det är en fråga som på många sätt djupt präglar de politiska slitningar landet nu går igenom. Den tog dem till små samhällen i Appalacherna, till stora städer vid kusterna, och till frågor om ras och identitet, med rötter långt bak i landets historia - ända till USA:s grundande.</p>
<p>De två program som blev resultatet sändes i juni i år; här kommer båda programmen som en helhet – dubbelt så lång som en vanlig Konflikt-podd – som en fond till det dramatiska valet den 3 november.</p>
<p><strong>Producenter och programledare:</strong></p>
<p><strong>Ivar Ekman</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Robin Olin</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Tekniker:</strong></p>
<p><strong>Elin Hagman<br>Joel Löf</strong></p>
<div style="left: 228px; top: 487.333px"> </div>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1591629</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201031_0903_5f9ae27c.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 30 Oct 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b2a3169b-e940-49ef-b4e0-3ee7d8447e61.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>6536</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/10/p1_konflikt_20201031_0903_5f9ae27c.mp3" length="104611256" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Trump, valfusket, våldet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om USA som går till val, bland fuskstämplade poströster och väpnade grupper som hotar med våld. Kommer man ens klara av att regelrätt, demokratiskt och fredligt välja en president den 3 november?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Hans von Spakovsky</strong>, på den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation, <strong>Lorraine Minnite</strong>, statsvetare vid Rutgers-universitetet i New Jersey, <strong>Logan Churchwell</strong>, kommunikatör på the Public Interest Legal Foundation, <strong>Barbara Arnwine</strong>, på demokratiska Transformative Justice Coalition, <strong>Lawrence Douglas</strong>, juridikprofessor på Amherst College i Massachusetts, <strong>Jason Wilson</strong>, journalist bla för The Guardian i Portland, <strong>Jeremy Lee Quinn</strong>, frilansjournalist i Los Angeles, <strong>Mike Giglio</strong>, journalist på bla The Atlantic, <strong>Robert Malley</strong>, ordförande International Crisis Group.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producenter: Ivar Ekman och Katja Magnusson<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self"><br>k</a><a class="internal-link" href="mailto:atja.magnusson@sr.se" target="_self">atja.magnusson@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reportrar: Ginna Lindberg och Anja Sahlberg</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1585891</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201024_0903_5f930304.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 23 Oct 2020 14:20:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/8c31bef2-6d52-4c26-8a60-9f6771dae3bd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/10/p1_konflikt_20201024_0903_5f930304.mp3" length="53418371" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Legoknektarnas återkomst</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt försöker tränga igenom skuggorna till den ljusskygga verksamhet som innefattar legosoldater och privata militära företag, som dyker upp i allt fler konfliktområden nu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Thomas Roth</strong>, militärhistorisk expert på Armémuseum i Stockholm, <strong>Sergey Sukhankin</strong> forskare och expert på ryska privata militära företag, bland annat Wagnergruppen, <strong>Denis Korotkov</strong>, grävjournalist på den ryska oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta, <strong>"Julijana",</strong> änka till stupad Wagnersoldat, <strong>Karine Ghazaryan</strong>, journalist på grävnätverket Bellingcat, <strong>"Mohammed",</strong> syrisk researcher och journalist, <strong>Jalel Harchaoui</strong>, Libyenexpert, <strong>Roland Strandberg</strong>, fd svensk kontraktör, <strong>Marcus Mohlin</strong>, expert på privata militära företag vid Försvarsmakten,<strong> Sean McFate</strong>, fd amerikansk legosoldat som idag undervisar vid Georgetown University.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong>robin.olin@sr.se</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>
<p><strong>Reportrar: Maria Georgieva, Tomas Thorén och Paloma Vangpreecha</strong></p>
<p><strong>Inläsning: Jotiar Murad</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Joel Löf</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1600514</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201017_0903_5f89d8e6.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 16 Oct 2020 15:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4b701611-8ba9-409d-844c-c98107fdee50.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3335</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/10/p1_konflikt_20201017_0903_5f89d8e6.mp3" length="53393687" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Trump och konspirationens makt</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den mörka konspirationsteorin Qanon där president Donald Trump ses som en frälsare. En konspiration som kan få betydelse för presidentvalet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: Annie Kelly,</strong> Qanon-expert, <strong>Catie Stewart,</strong> kampanjchef, <strong>Kent Werne,</strong> författare, <strong>Michael Walter,</strong> anhängare till Qanon, <strong>Gabriel Wernstedt,</strong> Säkerhetspolisen, <strong>Alex Kaplan,</strong> Media Matters, <strong>Joe Uscinski,</strong> University of Miami,  <strong>Scott Taylor,</strong> statsvetare.</p>
<p>Tack till Frank Radosevich</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Katja Magnusson<br></strong><strong><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se" target="_self">katja.magnusson@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reportrar: Robin Olin, Cecilia Khavar, Daniela Marquardt, Anja Sahlberg</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Joel Löf</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1596365</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201010_0903_5f80820e.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 09 Oct 2020 13:40:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/99b6fdff-91cd-4270-895c-d589c7314a6d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/10/p1_konflikt_20201010_0903_5f80820e.mp3" length="53753177" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>En spruta för nationen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur jakten på ett vaccin mot pandemin blivit en geopolitisk kapplöpning. Finns det risk att människor hamnar i kläm när nationens stolthet står på spel?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Länder i hela världen testar nu olika typer av vaccin som ska stoppa virusets framfart. I potten ligger förutom människors liv, också politiska och ekonomiska vinster. Men kommer alla att ta ett vaccin när det väl finns? Och hur frivillig ska den där vaccineringen bli? Kanske finns svaret redan nu – när lärare och sjukvårdspersonal känner sig tvingade att delta som volontärer i vaccinförsöken – för att få behålla sina jobb.</p>
<p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Tatiana Stanovaja</strong>, rysk statsvetare vid analysfirman R-Politik, <strong>Eduard Matsoiasjvilii</strong>, matematiklärare i Moskva, <strong>Elvira Kalabuhova</strong>, kemilärare i Moskva, <strong>Leonid Perlov</strong>, rysk geografilärare och verksam på ett av de större fackförbunden för lärare, <strong>Maria Baronova</strong>, journalist på den statliga nyhetskanalen Russia Today, <strong>Anders Björkman</strong>, professor vid Karolinska Institutet, <strong>Eric Olander</strong>, grundare av The China Africa Project, <strong>Lina Benabdallah</strong>, statsvetare vid Wake Forest University, <strong>Richard Bergström</strong>, Sveriges vaccinsamordnare, <strong>Barbara Loe Fisher</strong>, grundare av National Vaccine Information Centre i USA, som är motståndare till obligatorisk vaccinering, <strong>Matthew Motta</strong>, statsvetare vid Oklahoma State University, <strong>Rachit Malik</strong>, it-tekniker och volontär i Indiens tester av vaccin</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin </strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br>ulrika.bergqvist@sr.se</strong></p>
<p><strong>Reportrar: Maria Georgieva, Björn Djurberg, Anja Sahlberg, Arnab Dutta</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Ove Smedberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1574850</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20201003_0903_5f7756e3.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 02 Oct 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c744ccb9-c113-4fc3-9df7-07470c7947b1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/10/p1_konflikt_20201003_0903_5f7756e3.mp3" length="53734813" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Libanon på väg mot helvetet</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter den enorma explosionen i Libanons hamn: möt människorna som kräver svar, som kliver in i statens ställe och som skissar på en ny politisk framtid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande</strong>: <strong>Imad Salamey</strong>, professor i statsvetenskap vid det libanesiska amerikanska universitetet i Beirut, <strong>Paula Yacoubian</strong>, journalist och fd parlamentsledamot, <strong>Halime Kaakor</strong>, en av proteströrelsens frontfigurer, <strong>Tarek Sharif</strong>, ingenjör, <strong>Maher Berjawi</strong>, arbetar på ett fraktbolag i hamnen i Beirut, <strong>Ahmad</strong>, hezbollahtrogen taxichafför, <strong>Layal Bou Moussa</strong>, journalist på tv-kanalen al-Jadeed, <strong>Nabil Bou Monsef</strong>, vice chefredaktör al-Nahar,  <strong>Shekri Habib</strong> och <strong>René Golam</strong>, boende i det drabbade området Gemmayze, <strong>Farah Merhi</strong>, revisor, <strong>Sandy Elias</strong>, inredningsarkitekt, <strong>Charbel Monzer</strong>, elektroingenjör</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br>robin.olin@sr.se</p>
<p><strong>Reportrar: Firas Jonblat, Samar Hadrous, Katja Magnusson</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Sandra Pettersson</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1570519</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200926_0903_5f6e1ddc.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Sep 2020 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b9145d49-b385-45f3-83b8-d724a96f141e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3353</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/09/p1_konflikt_20200926_0903_5f6e1ddc.mp3" length="53683392" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hårda tag mot gängen - utan bakslag på orten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om skjutningar, klaner och tuffare tag. Något är fel när tonårsflickor begraver en vän som dött av ett skott. Men hur går man hårt åt de kriminella utan att skapa mer frustration och våld?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Jakten på kriminella är en delikat balansgång för polisen – och samhället i stort. Vi besöker en nyöppnad polisstation i Rinkeby där de brottas med ungas misstroende mot polisen. I New York har poliserna tvingats ta ett steg tillbaka. Och vad betyder etiketter som klan för möjligheten att bygga tilltro – vi tittar närmare på hur man resonerat i länder som gått före oss – som Tyskland och Nederländerna.</p>
<p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Cazandra Jonsson Soinonnen</strong>, <strong>Lilly Lazlo</strong>, <strong>Valentina Toikkanen Reyez</strong>, <strong>Jainaba Sanneh</strong>, vänner till mördade 12-åringen Adriana. <strong>Soren Pape Poulsen</strong>, partiledare för Konservative Folkeparti, Kriminalkommissarie <strong>Fredrik Gårdare</strong>, <strong>Therese Rosengren</strong>, tf lokalpolischef i Rinkeby, <strong>Maria Sundström</strong>, tf biträdande lokalpolischef, idrottsledaren <strong>Abdisalam Hussein</strong>, <strong>Aweis Abdulkadir</strong>, avhoppare som nu jobbar med ungdomar i Rinkeby, boende i Järvaområdet. <strong>Joe Giacalone</strong>, tidigare polis i New York som undervisar vid John Jay college. <strong>Christian Klos</strong>, ansvarig för säkerhetsfrågor vid det tyska inrikesdepartementet, <strong>Rita Haverkamp</strong>, professor i brottsprevention vid universitetet i Tübingen, <strong>Martijn Schippers</strong> som jobbar mot gängkriminalitet i Amsterdam, <strong>Hammed Khamis</strong>, dokumentärfilmare som föreläser om klankultur och ungdomskriminalitet.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong> <br> <em>robin.olin@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br> <em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>
<p><strong>Reportar: Katja Magnusson, Christy Chamy, Anja Sahlberg.</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Johanna Carell</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1569655</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200919_0903_5f6508ab.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 18 Sep 2020 17:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d2e34bb7-0816-4934-8cc2-ba2b84935a8d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/09/p1_konflikt_20200919_0903_5f6508ab.mp3" length="53478280" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Turkiets plan för Medelhavet</title>
      <description><![CDATA[<p>Drömmen om ett "blått hemland" har fått politiskt genomslag i Turkiet. Hör amiralen som beskrivs som hjärnan bakom doktrinen som lett till militär eskalering i Medelhavet och ordkrig inom Nato.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: </strong>Jenny White, Turkietkännare vid Stockholms universitet, James Ker-Lindsey, expert på säkerhetspolitik i Sydosteuropa vid London School of Economics, Cem Gurdeniz, generalen som tog fram doktrinen "Blå hemland", Miltiadis Varvitsiotis, Greklands biträdande utrikesminister, Yves Boyer, fransk professor emeritus och expert på Nato och säkerhetspolitik, Cengiz Candar, journalist och Turkietkännare, Sinan Ulgen, före detta turkisk diplomat, Salpy Eskedjian, fredsaktivist på Cypern m. fl.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong>robin.olin@sr.se</strong></p>
<p><strong>Reportrar: Katja Magnusson, Johan-Mathias Sommarström, Filip Kotsambouikidis </strong></p>
<p><strong>Tekniker: Mikael Derestam och Elin Hagman</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong>anja.sahlberg@sr.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1564162</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200912_0903_5f5bdc36.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 11 Sep 2020 18:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9f8baaab-4460-4d31-a134-709458cee76f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/09/p1_konflikt_20200912_0903_5f5bdc36.mp3" length="53524651" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Urfolkens laddade mark</title>
      <description><![CDATA[<p>Ekonomiska intressen krockar med urfolks rättigheter i jakten på vindkraft, järn och odlingar. I Australien sprängs en helig plats och en ny dom ger en sambeby rätt att bestämma över jakten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Vem har rätt till marken?</strong></p>
<p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Tina Manne</strong>, ordförande för AAA, Australian Archaeological Association, <strong>Kado Muir</strong>, antropolog, aktivist i frågor som rör aboriginernas markrättigheter, <strong>Marie Hagsgård</strong>, jurist i Europarådets expertkommitté för skydd av nationella minoriteter, <strong>Matti Blind Berg</strong>, ordförande i Girjas sameby, <strong>Tomas Hedqvist</strong>, jägare, <strong>Birgitta Isaksson</strong> jägareförbundet i Norrbotten, <strong>Göran Färm</strong> styrelseordförande Kallak-projektet Beowolfe Mining, <strong>Sigrid Sagka Stångberg</strong>, Vapstens sameförening, <strong>Birgitta Andersson</strong>, ledamot i Sametinget, från Tärnaby.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><em>robin.olin@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent och reporter: Katja Magnusson och Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se," target="_self">katja.magnusson@sr.se,</a> ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1577600</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200905_0903_5f5272a4.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 04 Sep 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/cf8b594a-b53b-4f44-974f-1d9f7c6cf348.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3293</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/09/p1_konflikt_20200905_0903_5f5272a4.mp3" length="52730093" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Brytpunkt Belarus</title>
      <description><![CDATA[<p>Om människorna som trotsar rädslan och bryter med sina tidigare liv för att utmana "Europas siste diktator". Men vad krävs för verklig förändring och frihet?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> Pavel Latusjka, fd kulturminister och diplomat numera medlem i samordningsrådet, Vadim Mojeiko, analytiker vid det belarusiska institutet för strategiska studier, Mark Galeotti, statsvetare, författare och expert på säkerhetsfrågor i Ryssland och grannländerna, Anna Ohanyan, akademiker med inriktning på den postsovjetiska världen vid Stonehill College i USA, Sergej Kozlovitj, fd nyhetsankare i Belarus stats-tv, Andrej Sudas, fd fabriksarbetare, Evgenij Osinskij, fd polis, Indre Bulavaite-Andrejeve mfl</p>
<p></p>
<p><strong>Programledare: </strong>Robin Olin<br>robin.olin@sr.se</p>
<p><strong>Reportrar: </strong>Maria Georgieva, Jesper Lindau, Johanna Melén</p>
<p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br>anja.sahlberg@sr.se</p>
<p><strong>Tekniker: </strong>Stina Fagerberg</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1558156</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200829_0903_5f493e84.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 28 Aug 2020 15:29:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9b3a0fa6-aa1b-417c-8c31-b5e0493c6788.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/08/p1_konflikt_20200829_0903_5f493e84.mp3" length="52594182" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Payback för slaveriet</title>
      <description><![CDATA[<p>Hur långt in i framtiden sträcker sig en historisk skuld? Kraven på ersättning får ny kraft i Black Lives Matters spår. Ska de som byggt upp sin rikedom på slaveri betala tillbaka? Hur och till vem?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Antoinette Harrell</strong>, släktforskare från Louisiana, <strong>Deadria Farmer Paellman</strong>, amerikansk jurist och målsägande i ett uppmärksammat rättsfall i USA, <strong>Göran Collste</strong>, etikprofessor vid Linköpings universitet, <strong>Fredrik Thomasson</strong>, historiker Uppsala universitet, <strong>Kitimbwa Sabuni</strong>, ordförande Afrosvenskarnas Riksorganisation, <strong>Klas Rönnbäck</strong>, professor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, <strong>Daron Acemoglu</strong>, professor i nationalekonomi vid MIT i Boston och författare till boken ”Why nations fail”.</p>
<p><strong>Programledare:</strong> Robin Olin<br><em><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent:</strong> Ulrika Bergqvist<br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Tekniker: </strong>Sandra Pettersson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1554202</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200822_0903_5f3ffccd.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 21 Aug 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/21b276d9-0eda-437e-9dff-0b54bbedcd82.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3353</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/08/p1_konflikt_20200822_0903_5f3ffccd.mp3" length="53685142" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fattig och rik på krisens brant</title>
      <description><![CDATA[<p>Om växande klyftor, konkurser och bubblande ilska. Konflikt gör en resa i den verklighet som Coronaviruset lämnat efter sig, till Stockholmsförorten Skärholmen och mer välbärgade Lidingö.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Slår krisen ojämlikt? Och vad riskerar att bli konsekvenserna?</p>
<p><strong>Medverkande:</strong> Finansminister Magdalena Andersson, professor Walter Scheidel, Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen, Cecilia Hermansson, nationalekonom, Ulrika Modéer, vice generalsekreterare UNDP, Hikmah Ali och Amira Ibrahim i Skärholmen och Patrik Gadelius, Jonas Melchersson och Tomas Nagel i Lidingö.</p>
<p></p>
<p><strong>Programledare och producenter:</strong></p>
<p><strong>Anja Sahlberg</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Ulrika Bergqvist</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a> </strong></p>
<p><strong>Tekniker: Joel Löf</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1519614</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200627_0903_5ef62c63.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Jun 2020 15:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/af39f1a5-b039-4761-9b3d-1f57dca9a19b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3296</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/06/p1_konflikt_20200627_0903_5ef62c63.mp3" length="52768977" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem är amerikan? Del 2</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kampen att få vara fullvärdig amerikan. I denna avslutande del av Konflikts road trip kör vi till Charlottesville, och möter slaveri, statyer och den hårda kampen om USA framtid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>USA är ett land där dagens politiska motsättningar har djupa historiska rötter, knutna till frågor om ras och ursprung. I två delar söker Konflikt dessa rötter, och i detta andra och avslutande avsnitt är vi i Charlottesville - där idén om allas lika värde möter en brutal verklighet av månghundraårigt förtryck - och i Queens, där nya amerikaner kämpar för att ta plats på lika villkor.</p>
<p><strong>Programledare och producenter: </strong></p>
<p><strong>Ivar Ekman</strong>  <br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se<br></a><br><strong>Robin Olin</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></p>
<p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1515983</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200620_0903_5eeb6295.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Jun 2020 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ecd20da4-bb3c-47d1-bbaa-5f55b50153d5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/06/p1_konflikt_20200620_0903_5eeb6295.mp3" length="53677170" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem är amerikan? Del 1</title>
      <description><![CDATA[<p>Om vem som egentligen får vara fullvärdig medborgare i detta stora, djupt kluvna land. Konflikt ger sig ut på road trip, och i denna första del av två kör vi mot hjärtat av det vita USA.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Samtidigt som det amerikanska presidentvalet närmar sig, slits USA av flera kriser – coronaviruset, som drabbat landet hårt, och nu stora protester mot polisvåld. Det är ett land där dagens politiska motsättningar har djupa historiska rötter, knutna till frågor om ras och ursprung. I två delar söker Konflikt dessa rötter, och i första avsnittet kör vi upp i Appalacherna, där vita amerikaner känner en blandning av stolthet, bitterhet – och, med Donald Trump i Vita Huset – revanschlusta.</p>
<p><strong>Programledare och producenter: </strong></p>
<p><strong>Ivar Ekman </strong> <br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Robin Olin</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1511811</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200613_0903_5ee399fe.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 12 Jun 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/dd4e3f05-4a10-45d0-a8e8-a9aa27cfb596.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/06/p1_konflikt_20200613_0903_5ee399fe.mp3" length="53586469" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>När viruset härjar dansar råttorna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de som passar på när alla fokuserar på viruset. Knarkkarteller delar ut matpaket, Brasiliens miljöminister lämnar fältet fritt för skövling av Amazonas, och terrorgruppen IS ser pandemin som ett gyllene tillfälle.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Luis Najera</strong>, reporter för nättidningen Rio Doce i Mexiko, <strong>Pepe Gutierrez</strong> som leder ett kollektiv för anhöriga till försvunna personer i delstaten Guanajuato i centrala Mexiko, <strong>Mina Al-Lami</strong>, jihadistexpert, <strong>Sami Mahdi al-Safah</strong> affärsman i Irak, <strong>Saed Ishab Ahmed</strong>, lantbrukare Irak, <strong>Shiyar Ali</strong>, representant för den kurdledda administrationen i nordöstra Syrien, <strong>Vera Mironova</strong> som forskar om IS vid Harvarduniversitetet, <strong>Helinton Gavão</strong>, urfolksledare i brasilianska Amazonas och <strong>Almir Surui</strong>, urfolksledare i Rondonia, <strong>Mette Wilkie</strong>, chef för skogsfrågor vid FN:s mat och jordbruksorgan, FAO, <strong>Paul Tamwenya</strong>, naturguide i Uganda, <strong>Nyrola Elimä</strong>.</p>
<p><strong>Programledare: Katja Magnusson</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:katja.magnusson@sr.se" target="_self">katja.magnusson@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Reportar:</strong> <strong>Lotten Collin</strong> och <strong>Hanna Sahlberg</strong>.</p>
<p><strong>Tekniker:</strong> <strong>Joel Löf</strong></p>
<p>Ljud av skogen i Uganda har spelats in av Magnus Wadstein.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1507711</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200606_0903_5eda7c52.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 05 Jun 2020 15:12:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d009479a-d864-49b4-ab56-9d67b3aa4f75.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3372</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/06/p1_konflikt_20200606_0903_5eda7c52.mp3" length="53993256" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Värdet av en åldrings liv</title>
      <description><![CDATA[<p>När trycket på intensivvården ökar i pandemins spår, när Covid 19 tar sig in på äldreboenden och när nedstängningar riskerar att leda till massarbetslöshet - 
vad är en äldre människas liv värt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande: </strong>Marco Vergano, anestesiolog och ordförande i de italienska intensivvårdsläkarnas etikkommitté, Peter Singer, filosof och professor i praktisk etik vid Princeton universitet, Thomas Lindén, avdelningschef Socialstyrelsen, Joan Costa-Font, professor hälsoekonomi vid London School of Economics, Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey mfl</p>
<p></p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reporter: Ivar Ekman</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Sandra Pettersson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1503005</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200530_0903_5ed13cbf.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 29 May 2020 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6272b279-5206-4a74-b91a-7590e9645a89.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/05/p1_konflikt_20200530_0903_5ed13cbf.mp3" length="53386719" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Olyckskorparnas revansch</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en pandemi som egentligen inte var en svart svan – det var många som varnade för den. Ändå var världen oförberedd. Hur ska vi bättre handskas med en alltmer komplex framtid?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hör om finska förberedelser, framtidsstudier och försök att modellera en pandemi. Hur laddar vi bäst för nästa kris - ska vi lägga ärtor och konserver på hög, fixa en ny framtidsminister eller bygga avancerade datamodeller?</p>
<p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Ida Bolander</strong>, läkarsekreterare i Molkolm, <strong>Nicklas Lundblad</strong> ansvarig för Googles framtidsstudier, <strong>David Bergman</strong>, doktorand vid Försvarshögskolan, <strong>Sebastian Hielm</strong>, Livsmedelssäkerhetschef på det finländska jord- och skogsbruksministeriet, <strong>Maria Höyssä</strong>, rådgivare till det finländska parlamentets Framtidskommission, <strong>Kristina Persson</strong>, tidigare Framtidsminister, <strong>Katarina Engberg</strong>, tidigare tjänsteman vid Försvaret och regeringskansliet, <strong>Matt Ridley</strong>, vetenskapsskribent, <strong>Jasmine Gardner</strong>, postdoktor Uppsala universitet, <strong>Tom Britton</strong>, matematikprofessor vid Stockholms universitet.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman<br></strong><em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br></strong><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>
<p><strong>Reportrar:</strong> <strong>Nathalie Rothschild och Lubna El-Shanti</strong></p>
<p><strong>Tekniker:</strong> <strong>Marie Persson </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1499441</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200523_0903_5ec55699.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 May 2020 14:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/832c6439-4508-404f-acd1-d354b1865a57.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3361</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/05/p1_konflikt_20200523_0903_5ec55699.mp3" length="53820524" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Naturen slår tillbaka</title>
      <description><![CDATA[<p>Om handel med fladdermöss, grisfarmar och skövlade skogar. Har människan gått för långt i sin vilja att tämja och nyttja djur och natur? Är coronaviruset signalen på det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram, Peter Daszak, orförande EcoHealth Alliance, Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, Tom Arnbom, docent i ekologi och naturvårdsexpert på Världsnaturfonden, Lukas Sterner, på NOA:s en speciella grupp för artkskyddsbrott, Diogo Veríssimo, forskare vid Oxfords universitet, Mama Mouamfoum, miljöaktivist i Kamerun, Sven-Erik Johansson, grisuppfödare Nibble gård <strong> </strong></p>
<p></p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reporter: Ulrika Bergqvist</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1495872</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200516_0903_5ebecd46.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 15 May 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9daa76e0-a691-447a-8391-b443c2aa659b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3301</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2020/05/p1_konflikt_20200516_0903_5ebecd46.mp3" length="52854601" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>USA:s och Kinas sjuka relation</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur viruset eldar på stormaktskampen. Amerikaner stämmer Kina. USA:s allierade hotas med kinesisk handelsbojkott. Och i Sydkinesiska havet blandas sång med krigstrummor. Hur illa kan det bli?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under vårens virus-kris har tongångarna mellan stormakterna USA och Kina skärpts. Donald Trump har liknat virusutbrottet vid en attack som den mot Pearl Harbor under andra världskriget men det här är värre, sa han i en direkt anklagelse mot Kina. Och i den amerikanska presidentvalskampanjen tävlar kandidaterna nu om vem som är tuffast mot Peking. Det spända läget är extra kännbart i de länder som står i frontlinjen för en eventuell konfrontation som Filippinerna där Kina nu flyttar fram positionerna.</p>
<p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Jeremy Alters</strong> på advokatbyrån Berman Law Group i Florida, <strong>John Fredericks</strong>, republikansk valstrateg med egen radioshow, <strong>Ray Bodine</strong> en av de privatpersoner som nu stämmer Kina, <strong>Renato De Castro</strong>, professor i internationell politik på De La Salle-universitetet i Manila, den franske diplomaten <strong>Pierre Vimont</strong>, <strong>Cecilia Malmström</strong> tidigare handelskommissionär för EU med flera.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br> <em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br> <em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Reportar:</strong> Robin Olin, Hanna Sahlberg, Anja Sahlberg, Björn Djurberg och Fernando Arias.</p>
<p><strong>Tekniker:</strong> Elin Hagman, Ludvig Larsson och Brady Juvier.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1492814</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200509_0903_5eb5894a.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 08 May 2020 14:35:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ff08d54a-4f0b-4583-9697-dc4de3b94531.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3338</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/05/p1_konflikt_20200509_0903_5eb5894a.mp3" length="53441074" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Migranter i limbo när världen stannar</title>
      <description><![CDATA[<p>Pandemin har satt ljuset på svåra förhållanden för världens arbetsmigranter, nu förlorar många jobbet och kan inte längre hjälpa familjerna därhemma. Samtidigt har asylrätten tillfälligt satts på paus.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Reportage från Ulvagubben, en av Mellansveriges största jordgubbsodlare och om migrantplockarnas villkor i Huelva i Spanien. Hör också om utebliven lön och coronasmitta från en indisk migrantarbetare i den lilla gulfstaten Bahrein och de "eviga migranterna" Amir, MJ och Sharam, en gång i Sverige, deporterade till Afghanistan och nu fast i Turkiet och på Samos.</p>
<p><strong>Medverkande: </strong>Ryszard Cholewinski, senior migrationsexpert på Internationella arbetsorganisationen, ILO,  Marie McAuliffe, på FN:s migrationsorganisation IOM, Ylva Johansson, Europakommissionär med ansvar för migration och gränser m.fl.</p>
<p></p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reportrar: Ivar Ekman, Ulrika Bergqvist</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1488513</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200502_0903_5eab003b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Apr 2020 14:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5ceb6853-6611-421d-98e2-cb50f831581d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3305</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/05/p1_konflikt_20200502_0903_5eab003b.mp3" length="52914157" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det kalla corona-kriget</title>
      <description><![CDATA[<p>Om säkerhetstjänster som säkrar respiratorer och möss som stoppas vid gränser i jakt på ett vaccin. Hur allianser, pengar och makt påverkar vem som står först i kön till ett liv efter virusutbrottet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Arnon Afek</strong>, biträdande chef på Sheba-sjukhuset i Israel, <strong>Simplicio Araujo</strong>, handelsansvarig i delstaten Maranhao i nordöstra Brasilien, <strong>Jorge Kalil</strong>, vaccinforskare i São Paulo, <strong>Xiaoxing Xi</strong>, fysikprofessor vid Temple University, Philadelphia, USA, <strong>Frank H. Wu</strong>, juridikprofessor och tillträdande rektor vid Queens College, New York, <strong>Yanzhong Huang</strong>, expert på Kina och global hälsa vid Council on Foreign relation, <strong>Seth Berkley</strong>, Global Alliance for Vaccines and Immunization, finansierat av Bill och Melinda Gates-stiftelsen, <strong>Matti Sällberg</strong>, vaccinforskare vid Karolinska Institutet i Huddingen, <strong>Sophia Hober</strong>, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm,  samt läkare i Brasilien och Ecuador och ingenjörer vid Universidad de La Sabana i Bogotá i Colombia.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br> <em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br> <em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>
<p><strong>Reportar:</strong> <br> <strong>Lotten Collin och Robin Olin</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Jesper Timan och Elin Hjalmarsson.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1502535</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200425_0903_5ea317ab.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Apr 2020 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/12dcb08e-0847-4e57-bc69-da366b2bdb16.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/04/p1_konflikt_20200425_0903_5ea317ab.mp3" length="53645024" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Frihetens pris i pandemin</title>
      <description><![CDATA[<p>Hur mycket kan personliga friheter inskränkas när världen står mitt i en pandemi? De flesta är överens om att åtgärder krävs. Men var går gränsen för när de börjar hota grundläggande rättigheter?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: Raphaël Kempf, brottmålsadvokat i Paris, Giorgio Agamben, italiensk filosof och författare till "Undantagstillståndet", Jan Tore Sanner, finansminister i Norge, Mads Andenæs, norsk juridikprofessor, Staffan I Lindberg, statsvetare vid Göteborgs universitet mfl</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reportrar: Jens Möller, Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Sandra Pettersson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1479820</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200418_0903_5e99df61.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 17 Apr 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d70ad939-c2e6-47b4-bf6f-96a439ad9807.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3376</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/04/p1_konflikt_20200418_0903_5e99df61.mp3" length="54053786" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>REPRIS: Cyberattackerna mot våra tankar</title>
      <description><![CDATA[<p>Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Programledare: Robin Olin </strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Marie Nilsson-Boij</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:marie.nilsson-boij@sr.se" target="_self">marie.nilsson-boij@sr.se</a></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1478115</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200411_0903_5e878386.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 09 Apr 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/dde40c4c-cfc0-4ce7-a0ed-a73882692706.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/04/p1_konflikt_20200411_0903_5e878386.mp3" length="53647465" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Föregångslandet Kina</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Kina, där livet återgått till någon form av vardag i kampen mot pandemin. Men vad är det nya normala? Är viruset verkligen besegrat? Och vad kan världen egentligen lära sig av Kinas erfarenheter?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ny teknik för att hålla koll på folks hälsa och smittspridningen används för att underlätta vardagen för de kineser som så sakteliga har börjat jobba igen. Det här är lösningar som länder i hela världen nu tar efter. Kommunistpartiets Kina vill gärna ändra berättelsen och bli det land som visar världen framåt i krisen. Hett eftertraktat sjukvårdsmaterial från Kina säljs och ges bort som gåva till länder över hela jordklotet och naturläkemedel förs fram som en del av kampen mot viruset.</p>
<p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Lars-Åke Severin</strong>, ordförande Svenska handelskammaren i Kina, <strong>Joerg Wuttke</strong>, ordförande Europeiska handelskammaren i Kina, <strong>Lucrezia Pogetti</strong>, analytiker vid Mercator Institute for China Studies, smittskyddsläkaren <strong>David Bonsall</strong> Oxfords universitet, <strong>Combus van Staden,</strong> analytiker på South African Institute of International Affairs, <strong>Dan Larhammar</strong>, farmakolog vid Uppsala universitet, <strong>Dan Wang</strong>, analytiker på Economist Intelligence Unit i Peking m.fl.</p>
<p><strong>Programledare: </strong>Ivar Ekman<br> <em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: </strong>Ulrika Bergqvist <br> <em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>
<p><strong>Reportar:</strong> Björn Djurberg, Hanna Sahlberg, Robin Olin.</p>
<p><strong>Tekniker:</strong> Stina Fagerberg, Josef Reinhold</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1472306</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200404_0903_5e879405.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Apr 2020 17:53:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a4951218-8e7e-47d6-ab6d-6120cbb6e822.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/04/p1_konflikt_20200404_0903_5e879405.mp3" length="53709381" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Motståndskraft i coronakrisen</title>
      <description><![CDATA[<p>Coronaviruset har slagit mot hela världen - vad gör ett land motståndskraftigt när krisen kommer?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt ger sig ut på en resa genom Stockholm, som hittills drabbats värst av coronaviruset i Sverige, och blickar ut i världen till länder, som USA och Colombia, där nu ett varningsfinger höjs att de är särskilt sårbara, och riskerar att bli pandemins nya epicentrum.</p>
<p><strong>Medverkande:</strong> <strong>Christina Andersson</strong>, projektledare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, professor emeritus <strong>Ann Enander</strong> vid Försvarshögskolan, <strong>Mary Travis Bassett</strong>, professor i folkhälsa på Harvard, <strong>Andreas Karlsson</strong> IT-analytiker och "prepper", <strong>Anna Maria Bounds</strong>, forskare i sociologi vid Queens College m.fl.</p>
<p><strong>Programledare:</strong> Robin Olin<br><strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: </strong>Anja Sahlberg<br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reportrar: </strong>Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman, Lotten Collin och Jenny Carolina Gonzalez</p>
<p><strong>Tekniker:</strong> Marie Persson och Brady Juvier</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1467621</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200328_0903_5e7e2a96.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Mar 2020 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b10a2d10-afc6-439d-b192-85defc3daa3b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3361</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/03/p1_konflikt_20200328_0903_5e7e2a96.mp3" length="53816613" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>När världen faller samman</title>
      <description><![CDATA[<p>Vad händer med det internationella samarbetet och ledarskapet i corona-krisens spår? Alla för alla eller var nation för sig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>"Internationell solidaritet finns inte. Europeisk solidaritet existerar inte heller. Det var bara en saga". Det sa nyligen Serbiens president Aleksandar Vucic. När coronaviruset nu härjar över världen ställs samarbetet och solidariteten på prov. ”Om vi väljer isolering måste vi tillbaka till stenåldern”, det säger den världsberömda historieprofessorn och författaren Yuval Noah Harari.</p>
<p>Medverkande: <strong>Yuval Noah Harari</strong>, filosof, historiker och författare, <strong>Ylva Johansson</strong>, EU:s inrikeskommissionär (S), <strong>Hans Dahlgren</strong>, EU-minister (S), <strong>Adam Kamradt-Scott</strong>, biträdande professor i global hälsa och säkerhet vid the University of Sydney,  <strong>Fabian Zuleeg</strong>, chef för European Policy Centre, <strong>Silvia Mancini</strong>, epidemiolog Läkare utan gränser i Rom,  <strong>Lennart Öhman</strong>, författare och lokalhistorier i Arvidsjaur och <strong>Bengt Martinsso</strong>n, folklivsforskare i Luleå, författaren <strong>Laura Spinney</strong> mfl.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman </strong><br> <em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br> <em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>
<p><strong>Reportrar: Andreas Liljeheden, Robin Olin, Anja Sahlberg</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Sandra Pettersson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1480641</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200321_0903_5e74cf79.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Mar 2020 13:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f796c064-7de1-4eef-bad4-142840fb8a2e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/03/p1_konflikt_20200321_0903_5e74cf79.mp3" length="53657416" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Cyberattackerna mot våra tankar</title>
      <description><![CDATA[<p>Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1478848</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200321_0903_5e6bb901.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Mar 2020 16:08:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d672438f-3ea4-4384-8902-8b524633dea4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/03/p1_konflikt_20200321_0903_5e6bb901.mp3" length="53647447" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Corona: demokratin mot diktaturen</title>
      <description><![CDATA[<p>Vilket statsskick är bäst lämpat att tygla en potentiell pandemi?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kina har hyllats för sitt resoluta agerande mot det nya viruset SARS CoV-2. I Peking följer medborgarna myndigheternas regler för att hindra smittspridning. Samtidigt gror både tvivel och kritik. Hur väl har Kina egentligen hanterat utbrottet i Wuhan?</p>
<p>Hur klarar Europas demokratier corona-kampen? Italien blev det första landet som fick ett allvarligt möte med viruset, med många smittade och dödsoffer i landets norra delar.</p>
<p>Medverkande: Anders Nordström, Sveriges globala hälsoambassadör, Ilaria Capua, italiensk virolog, Jonathan Schwartz, amerikansk professor i statsvetenskap, Bo Liu, svensk-kinesisk läkare</p>
<p><strong>Programledare: Ulrika Bergqvist</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Reportrar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1456298</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200307_0903_5e61327b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Mar 2020 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2e0c5490-2810-45da-b4d2-40f70a727971.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/03/p1_konflikt_20200307_0903_5e61327b.mp3" length="53676125" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Macron - den siste liberalen?</title>
      <description><![CDATA[<p>Liberalen Emmanuel Macron utmanas från alla håll, ilskan på de franska gatorna lägger sig inte och inom EU blåser politiska vindar i motsatt riktning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De så kallade Gula Västarna demonstrerar i Paris och riktar sin ilska specifikt mot president Macron. Samtidigt delar övertygade "macronister" ut flygblad för att övertyga fransmännen om att presidentens reformer är nödvändiga. Även i Sverige har Macron hängivna supportrar. Men i andra delar av Europa gror missnöjet över de idéer och ideal Macron står för. Konflikt intervjuar Polens före detta utrikesminister <strong>Witold Waszczykowski</strong> som talar om en ideologisk strid som just nu utkämpas i Europa. Men om Macron är liberalismen personifierad, hur ska man då förstå att han öppnat för att föra in Vladimir Putin i värmen?</p>
<p>Analyser av <strong>Jenny Andersson</strong>, professor vid Sciences Po i Paris, och <strong>Annika Ström Melin</strong>, journalist med fokus på EU.</p>
<p><strong>Programledare: Ulrika Bergqvist</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></p>
<p><strong>Reporter: Margareta Svensson</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Maria Stillberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1445891</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200222_0903_5e4ebd11.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 20 Feb 2020 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3676889a-e5da-4776-bdec-75cdc434fca7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3297</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/02/p1_konflikt_20200222_0903_5e4ebd11.mp3" length="52784364" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hur Lukasjenko kom in i värmen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Belarus och president Aleksandr Lukasjenko som nu skakar hand med USA:s utrikesminister - och med Sveriges. Vad har hänt i relationen med mannen som kallats för ”Europas sista diktator”? Och vad säger belarusierna om det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Mike Pompeos</strong> besök i Minsk i början av februari var historiskt. Aldrig tidigare under <strong>Aleksandr Lukasjenkos</strong> 26 år vid makten har en amerikansk utrikesminister varit i landet.</p>
<p>Och när Sveriges utrikesminister <strong>Ann Linde</strong> gjorde samma resa i höstas var det också mer än 20 år sedan sist.</p>
<p>Så vad är det som har fått västvärlden att omvärdera sitt förhållningssätt till <strong>Belarus</strong>?</p>
<p>I veckans Konflikt besöker vi <strong>Minsk</strong> och träffar bland annat oppositionspolitikern <strong>Mikalaj Statkevitj</strong> som är tveksam till att västledare nu skakar hand med landets president. Men vi hör också Minskbor som ser positivt på en mer öppen syn gentemot deras land.</p>
<p>I Stockholm intervjuar vi Belarus Sverigeambassadör <strong>Dmitry Mironchik</strong> om hur han ser på det nya läget och vi frågar utrikesminister Ann Linde varför hon tycker det är viktigt att förbättra relationen med Belarus.</p>
<p>Samtidigt får den nya svenska linjen kritik från <strong>Martin Uggla</strong> och <strong>Östgruppen</strong> för demokrati och mänskliga rättigheter</p>
<p>Vi möter också två belarusier i Sverige som visserligen är kritiska till sin president men som just nu ser honom som en garant för landets självständighet. Varför då?</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:johanna.melen@sverigesradio.se" target="_self">johanna.melen@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Tekniker: Sandra Pettersson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1462178</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200215_0903_5e457ee2.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 13 Feb 2020 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4b377c6b-4b54-4bdf-80c9-30370495e3b1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/02/p1_konflikt_20200215_0903_5e457ee2.mp3" length="53671001" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Spelet om Libyens framtid</title>
      <description><![CDATA[<p>Vilka bär ansvar för det krig som nu eskalerar i Libyen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Krigslarmet är tillbaka på högsta nivå i Libyen. Ett fullskaligt krig har blossat upp mellan den FN-stödda regeringen i Tripoli och krigsherren Khalifa Haftar, som startade en militär offensiv mot huvudstaden i april i fjol.</p>
<p>Läget är akut, men EU är splittrat och står utan större inflytande. Och de olika stater som blandat sig i Libyenkonflikten militärt, på de olika sidorna, verkar snarare intresserade av att positionera sig för att dra nytta av Libyen i framtiden, än att vara med och skapa en varaktig fred.</p>
<p>I korselden hamnar civila libyer och de hundratusentals migranter i den stora flyktingström som passerar landet.</p>
<p>Hör libyer på både Tripolisidan och Haftarsidan om det oroliga läget. Hör också de personer som fanns i migrantcentret Tajoura när det bombades av utländsk makt.</p>
<p>Analyser av <strong>Jalel Harchaoui</strong> och <strong>Tarek Megerisi</strong>.</p>
<p><strong>Programledare: Ulrika Bergqvist</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong> <br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></p>
<p><strong>Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1438170</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200208_0903_5e3c4809.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 06 Feb 2020 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/69e15a92-b9bc-4e49-a27d-31a482ba8e34.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3280</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/02/p1_konflikt_20200208_0903_5e3c4809.mp3" length="52525453" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Såren efter Brexit</title>
      <description><![CDATA[<p>Om polarisering och försök att hela i brexitomröstningens spår. Hur ska britterna gå vidare efter flera år av uppslitande debatt? Och vad har skilsmässan gjort med EU?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter flera år av svåra förhandlingar lämnar nu <strong>Storbritannien</strong> EU formellt. Kvar finns ett land som är delat mellan stad och land, britter och invandrare, folket och den politiska eliten.</p>
<p>I veckans Konflikt hör vi om de försök som ändå görs för att läka såren efter brexit. Vi reser till <strong>Boston</strong>, en av de platser där EU-motståndet varit som allra starkast och till Londonstadsdelen <strong>Lambeth</strong>, där en majoritet tvärtom ville stanna i EU. Och vi hör hur arvet efter den mördade labourpolitikern <strong>Jo Cox</strong> nu används för att öka samsynen och mildra tonen i debatten.</p>
<p>Författaren <strong>William Davies</strong> menar att brexitfrågan föddes ur ett missnöje som funnits i det brittiska samhället under lång tid. Kanske, säger han, kan brexit nu leda till en reformprocess som länge har behövts. Samtidigt menar journalisten <strong>Jonathan Isaby</strong> att polariseringen inte hade behövt bli så svår om politikerna redan från början accepterat majoritetens vilja att lämna EU.</p>
<p>Också för <strong>EU</strong> har brexitförhandlingarna varit en uppslitande process men i motsats till vad många befarade har slitningarna i EU-samarbetet uteblivit. Tvärtom har EU svetsats samman i brexitfrågan, säger <strong>Paulina Dejmek Hack</strong> på EU-kommissionen som själv satt med och förhandlade det brittiska utträdesavtalet.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><em>robin.olin@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br><em>johanna.melen@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Reporter: Andreas Liljeheden</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Brady Juvier</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1452933</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200201_0903_5e32ffa7.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Jan 2020 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f12336d8-910b-49fa-b343-f35df020955e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3317</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/02/p1_konflikt_20200201_0903_5e32ffa7.mp3" length="53106618" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sverige och kriget mot IS i Västafrika</title>
      <description><![CDATA[<p>Kriget mot Islamiska Staten i Sahara intensifieras när våldet mot både civila och militärer trappats upp. Hur ska det kriget föras? Och vad betyder det för oss svenskar och våra soldater på plats?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I en lyhörd militärcontainer i Malis huvudstad Bamako sitter den svenske generalen <strong>Dennis Gyllensporre </strong>med uppgift att hantera en av världens just nu mest akuta konflikter.</p>
<p>– Den här FN-insatsen är unik i det motto att andra afrikanska insatser under FN-flagg har varit fokuserade på konsekvenser i Afrika. Det här är en insats som har direkt koppling till säkerhet i Europa och andra delar av världen, säger Dennis Gyllensporre, som leder Minusma-missionen i Mali på 13 000 personer från ett 60-tal länder.</p>
<p>Den bilden delas av Frankrikes president <strong>Emmanuel Macron</strong>, som den 13 januari samlade ledarna för de berörda västafrikanska länderna - Mali, Niger, Burkina Faso, Mauretanien och Tchad - i den sydfranska staden Pau för att presentera en ny militär strategi för kampen mot terrorismen i Västafrika.</p>
<p>– Det vi står inför i Västafrika är av allra största vikt för Afrikas framtid - och för vår - allas - gemensamma framtid, sa Emmanuel Macron som också meddelade att Islamiska Staten i Sahara från och med nu är prioriterad fiende i regionen.</p>
<p>Svenskarna monterar nu ner Camp Nobel utanför Timbuktu i norra Mali, för att flytta till Gao, som anses vara en mer instabil - och farlig - region. Hur påverkar det deklarerade kriget mot IS i regionen de svenska soldaterna?</p>
<p><strong>Programledare: Ulrika Bergqvist</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sr.se" target="_self">anja.sahlberg@sr.se</a></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1431912</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200125_0903_5e29d2e7.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 Jan 2020 16:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b517c038-701f-4424-a0c0-8c4fb4d8b7db.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3253</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/01/p1_konflikt_20200125_0903_5e29d2e7.mp3" length="52093583" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Om cyberkriget kommer</title>
      <description><![CDATA[<p>Om cybersoldater och tangentbord som vapen när världen rustar för en ny typ av krigföring. Vad innebär det här för svensk del och hur ser förberedelserna ut när slagfältet flyttar ut i cyberrymden?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För ett år sedan lanserade Sveriges <strong>överbefälhavaren Micael Bydén</strong> en ny satsning på det som kommit att kallas det femte slagfältet, cyberdomänen.</p>
<p>Och senare i år rycker de första svenska cybersoldaterna in som en del i ett stärkt svenskt cyberförsvar.</p>
<p>Konflikt den här veckan ställer sig frågan hur det nya hotet ser ut och vem som får övertaget när tangentborden blir till vapen?</p>
<p>På <strong>Kungliga tekniska högskolan</strong> i Stockholm träffar vi <strong>Pontus Johnson</strong>, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik där framtidens cybersoldater ska få delar av sin utbildning. På <strong>Försvarsmaktens</strong> högkvarter berättar <strong>Charlotta Ridderstråle</strong> om vad som krävs av en cybersoldat. Och vi hör <strong>Jan Kinnander</strong>, chef för säkerhetskontoret på <strong>Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must</strong>, analysera hotbilden mot Sverige.</p>
<p>I <strong>Ukraina</strong> berättar landets före detta infrastrukturminister <strong>Volodymyr Omelyan</strong> om den allvarliga cyberattack som inträffade sommaren 2017.</p>
<p>Men vad händer om ett lands cyberförmågor missbrukas och istället används mot journalister och människorättsförsvarare? Vi hör <strong>Ron Deibert</strong>, på <strong>Citizen Lab i Kanada.</strong></p>
<p> Och så besöker vi <strong>Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI,</strong> i Linköping dit svenska myndighetspersoner reser för att öva i att hantera cyberattacker.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><em>robin.olin@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br><em>johanna.melen@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Tekniker: Marie Persson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1428309</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200118_0903_5e2097a6.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 16 Jan 2020 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c753feeb-1bcf-4b58-baf4-9fe6d1ff57c5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3396</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/01/p1_konflikt_20200118_0903_5e2097a6.mp3" length="54378534" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>I Qassem Soleimanis spår</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en drönarattack som skakade världen. Och om en general vars död nu både firas och sörjs i Mellanöstern.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I iranska medier porträtteras <strong>Qassem Soleimani</strong> – generalen som dödades i en amerikansk drönarattack i januari 2020 – som en nationalhjälte. Men i sociala medier sprids också kritiska budskap kring hans livsgärning och vissa vågar inte ifrågasätta honom öppet.<br><br>Vem var egentligen Qassem Soleimani? Och vilken betydelse hade han i regionen? Bilden av honom skiftar. Från hyllningarna i generalens hemstad <strong>Kerman</strong> till demonstranternas slagord på <strong>Tahrir-torget i Bagdad</strong>. <br><br>I Stockholm träffar Konflikt en oppositionssyrier som ville bjuda vännerna på sötsaker när han hörde om Qassem Soleimanis död och så möter vi ordföranden för islamiska shiaförbunden i Sverige, som var i <strong>Irak</strong> på semester när drönarattacken skedde.</p>
<p>I Washington resonerar Irankännaren <strong>Trita Parsi</strong> kring frågan om varför president <strong>Donald Trump</strong> alls fattade beslutet om att döda den iranske generalen.<br><br>I Konflikts studio sitter <strong>Bitte Hammargren</strong>, mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.</p>
<p class="byline">Programledare: <a class="internal-link" href="mailto:Robin.Olin@sr.se" target="_self">Robin Olin</a><br>Producenter: <a class="internal-link" href="mailto:Anja.Sahlberg@sr.se" target="_self">Anja Sahlberg</a> och <a class="internal-link" href="mailto:Johanna.Melén@sr.se" target="_self">Johanna Melén</a><br>Reportrar: <a class="internal-link" href="mailto:Babak.Parham@sr.se" target="_self">Babak Parham</a>, <a class="internal-link" href="mailto:Nathalie.Rothschild@sr.se" target="_self">Nathalie Rothschild </a>och <a class="internal-link" href="mailto:Kajsa.Boglind@sr.se" target="_self">Kajsa Boglind</a><br>Tekniker: Elvira Björnfot</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1441365</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200111_0903_5e18ab35.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Jan 2020 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4bda9479-8216-4689-b540-7497e37f7582.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/01/p1_konflikt_20200111_0903_5e18ab35.mp3" length="53657378" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikts julspecial: Hat, konspirationer och död</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur hat och föreställningar om en världskonspiration mot vita leder till blodiga angrepp mot oskyldiga.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Moskéattacken i Christchurch på Nya Zeeland där 51 personer mördades, <br>attacken mot synagogan i tyska Halle som skördade två liv och moskédådet i Norska Bærum där gärningsmannen dödade sin adopterade lillasyster <br>och där fler mord kunde förhindras tack vare en hjälteinsats.</p>
<p>Det här är exempel på en växande typ av radikalnationalistiskt terrorhot<br>som drabbat världen det senaste året och som SÄPO i somras varnade för ökar i Sverige.</p>
<p>De som hotas av de här våldsbejakande extremnationalisterna <br>är såväl muslimer som judar och kvinnor. Enligt det konspiratoriska pusselläggandet tros de hota den vite mannens överhet.</p>
<p>Konflikt gjorde under hösten en serie om den här nya typen av terror, <br>där kopplingarna mellan attacker mot helt olika mål är tydliga. I det här specialprogrammet får ni höra bitar ur de tre programmen, som tillsammans ger en överblick över den nya terrorn.</p>
<p class="byline">Programledare: <a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">Ivar Ekman</a><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self"><br></a>Producent: <a class="internal-link" href="mailto:marie.nilsson-boij@sr.se" target="_self">Marie Nilsson Boij</a><br><br>Tekniker: Marie Persson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1430171</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20200104_0903_5dfbbb18.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 02 Jan 2020 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/dec6827c-8226-4fcf-9020-a20f3a64dc86.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2020/01/p1_konflikt_20200104_0903_5dfbbb18.mp3" length="53772841" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikts julspecial: Knarkarna, skotten och vägen fram</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur drogerna göder det blodiga gängkriget och hur vi vänder utvecklingen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den unga kvinnan i Stockholm som sköts ihjäl i sitt hem, <br> den kvinnliga läkaren från Malmö som dödades med sin bebis i famnen, <br> politiska krismöten och polisens otaliga presskonferenser. Det samhällsproblem som dominerat 2019 är gängskjutningarna, som  <br> även drabbat utomstående i en utsträckning vi inte tidigare sett.</p>
<p>Den orsak som pekas ut som en av de viktigaste när man ska försöka förstå våldet är droghandeln. Konflikt har under året borrat djupare i den. Vi har träffat de som köper och säljer, de som håller i vapnen och de som drabbats av våldet, och så de som hittat en väg ut ur kriminaliteten</p>
<p>I det här specialprogrammet har vi sammanfattat de viktigaste aspekterna ur avsnitten om gängkrigen och drogerna.</p>
<p class="byline">Programledare: <a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">Robin Olin</a><br><br>Producent: <a class="internal-link" href="mailto:marie.nilsson-boij@sverigesradio.se" target="_self">Marie Nilsson Boij<br><br></a>Tekniker: Marie Persson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1430173</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191228_0903_5dfbb207.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Dec 2019 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/eff7c3e1-5040-4116-b116-df7ec087f41e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/12/p1_konflikt_20191228_0903_5dfbb207.mp3" length="53537442" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>1989 - drömmen om ett enat Europa</title>
      <description><![CDATA[<p>Om murar som faller – och byggs upp på nytt. Vad hände med visionen om ett enat Europa efter kommunismens fall och hur ser den drömmen ut idag?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har nu gått 30 år sedan den där hösten 1989 då kommunistdiktaturen föll i land efter land och öst skulle återförenas med väst. Nu präglas istället EU-samarbetet av splittring i allt från synen på migration till vad demokrati egentligen är. Så vad var det som hände längs vägen? Och vad säger människorna i de länder som fortfarande knackar på dörren och vill in i gemenskapen?</p>
<p>Till vår hjälp tar vi bland annat några av de artister som med sin sång, i Eurovision song contest, symboliserade drömmen om ett enat Europa.<br>Vi hör rocksångaren <strong>Dan Bittman</strong> från <strong>Rumänien</strong>, den <strong>ungerska</strong> artisten <strong>Friderika Bayer</strong> och så <strong>Muhamed Fazlagic</strong>, som med livet som insats flydde ut ur den belägrade staden <strong>Sarajevo</strong> för att få åka till Irland och tävla med sin sång.</p>
<p>Några människor i den rumänska staden <strong>Cluj-Napoca</strong> tar oss tillbaka till de dramatiska decemberdagarna 1989 då friheten kom till Rumänien</p>
<p>Statsvetarna <strong>Ivan Krastev</strong> och <strong>Florian Bieber</strong> hjälper oss att förstå historiens gång och den politiska utvecklingen i Europa de senaste 30 åren.</p>
<p><strong>Nordmakedoniens</strong> premiärminister <strong>Zoran Zaev</strong> talar om sin besvikelse över att återigen ha fått nej från EU och <strong>Christian Danielsson</strong>, generaldirektör vid EU-kommissionen, förklarar vad som händer nu.</p>
<p><strong>Programledare: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sverigesradio.s" target="_self">ulrika.bergqvist@sverigesradio.</a>se</em></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:johanna.melen@sverigesradio" target="_self">johanna.melen@sverigesradio</a>.se</em></p>
<p><strong>Reportrar: Caroline Salzinger och Lubna El-Shanti</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1431688</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191221_0903_5dfbb2f8.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Dec 2019 16:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f079400f-59eb-4e04-9f01-9d444a45e42f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3325</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/12/p1_konflikt_20191221_0903_5dfbb2f8.mp3" length="53241617" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Slaget om historieskrivningen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur etablerade sanningar om krigsförbrytelser och folkmord utmanas och relativiseras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Massakern på runt 8 000 bosniska muslimer – pojkar och män – i Srebrenica år 1995 var ett folkmord. Trots att det befästs i Haagtribunalen är slaget om historieskrivningen inte över än, något som blev tydligt när en demonstration hölls i veckan mot att författaren Peter Handke tilldelats årets Nobelpris i litteratur.</p>
<p>Handke anklagas för att ha relativiserat och förminskat serbiska krigsförbrytelser på Balkan, bland annat folkmordet i Srebrenica. Själv säger han att han blivit feltolkad och inte alls förnekar historien.<br><br>Att den etablerade sanningen om folkmord och krigsförbrytelser utmanas och att det råder oenighet kring vilka ord som ska användas för att beskriva sådana händelser är fenomen som dyker upp på flera håll.<br> <br> Veckans Konflikt fokuserar på två aktuella fall, Rwanda och Spanien. Två länder som hanterat sin blodiga historia på helt olika sätt men där nu, årtionden senare, alternativa historieskrivningar drabbar samman. Varför sker det och vad betyder det för de som sett sina nära och kära dö?</p>
<p class="byline">Programledare: <a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">Robin Olin</a><br> Producent: <a class="internal-link" href="mailto:nathalie.rothschild@sverigesradio.se" target="_self">Nathalie Rothschild</a><br> Reporter: <a class="internal-link" href="mailto:AnnaMaria.Hoglund@ur.se" target="_self">Anna Maria Höglund</a><br>Tekniker: Stina Fagerberg och Brady Juvier</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1427512</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191214_0903_5df26d84.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 12 Dec 2019 15:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7c80c061-787e-443c-abec-a63e5e8aecbb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3353</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/12/p1_konflikt_20191214_0903_5df26d84.mp3" length="53682430" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Spelet om Syriens framtid</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kampen om naturresurser, geopolitiskt inflytande och lukrativa kontrakt för framtiden. Vem vinner och vem förlorar när slutspelet om Syrien nu närmar sig? Och vad säger de syrier som tvingades lämna sitt land och ge upp drömmen om en framtid där?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medan miljoner syrier befinner sig på flykt har andra krafter klivit in, inte sällan samma aktörer som själva varit med och bombat sönder landet. I veckans Konflikt ställer vi oss frågan vilka spelarna är som skott sig på kriget – och som nu hoppas få vara med när landet ska byggas upp igen.</p>
<p>Vi hör om internationella storspelare som Ryssland, Iran och Turkiet men också om privata företag med egna militära förband, på plats för att strida om resurserna. Och vi möter exilsyrier här i Sverige, som nu ser sina framtidsdrömmar hemma i Syrien gå i kras.</p>
<p><strong>Medverkande i programmet:</strong> Exilsyrierna <strong>Hussam al-Homsi</strong> och <strong>Noor</strong>, <strong>Lina Khatib</strong>, chef för Mellanösternavdelningen på det internationella institutet Chatham House, <strong>Larisa Sereda</strong> och <strong>Natalja Kutsar</strong> vars bror <strong>Artjom Kutsar</strong> dog i Syrien, <strong>Denis Korotkov,</strong> undersökande rysk journalist, <strong>Michail Krutichin</strong>, rysk Mellanösternkännare och energianalytiker,<strong> Igor Matvejev</strong>, tidigare chef för handelsavdelningen på Rysslands ambassad i Damaskus, <strong>Anas</strong> <strong>Kelzie</strong>,<strong> </strong>syrisk byggentreprenör verksam i Turkiet samt <strong>Aydin Selcen</strong>, turkisk diplomat.</p>
<p><strong>Programledare: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sverigesradio.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:johanna.melen@sverigesradio.se" target="_self">johanna.melen@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Reporter i Turkiet: Frilansjournalist Tomas Thorén</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1423973</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191207_0903_5de94193.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Dec 2019 16:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5fc6f1e0-fbdf-4ac9-94f6-ac4a45004644.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3137</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/12/p1_konflikt_20191207_0903_5de94193.mp3" length="50226223" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Generationsklyftan och aktivisterna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ungdomsrörelser som präglas av oro, som inte sällan lägger skulden på de äldre och som samlas kring slagordet OK boomer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När miljöpartisten Chlöe Swarbrick nyligen talade i Nya Zeelands parlament anklagade hon tidigare generationers politiska ledare för att ha mörkat klimatkrisen. Hon avfärdade en annan parlamentsledamot med orden ”OK boomer” – ett uttryck som blivit populärt bland unga i sociala medier på sistone och som hänvisar till babyboomers, efterkrigsgenerationen.<br> <br> Veckans Konflikt handlar om hur spänningar mellan generationer präglar några av de mest aktuella politiska frågorna just nu – från den globala klimatfrågan till Brexit i Storbritannien och demokratiupproret i Hongkong. <br> <br> Enligt vissa forskare saknar dagens unga den framtidstro som funnits bland tidigare generationer. Vad beror det på? Och vad gör det med ett samhälle när unga präglas av pessimism och när generationer ställs mot varandra?</p>
<p class="byline">Programledare: <a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">Robin Olin</a><br>Producent: <a class="internal-link" href="mailto:Nathalie.Rothschild@sr.se" target="_self">Nathalie Rothschild</a><br>Reporter: <a class="internal-link" href="mailto:Björn.Djurberg@sr.se" target="_self">Björn Djurberg</a><br>Tekniker: <a class="internal-link" href="mailto:Marie.Persson@.sr.se" target="_self">Marie Persson</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1400225</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191130_0903_5ddffcf9.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Nov 2019 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6627b651-faed-4096-9c5f-363ad7d2693e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3284</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/11/p1_konflikt_20191130_0903_5ddffcf9.mp3" length="52586205" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Skogen - klimathjälte eller kassako?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om skogens roll för att hindra en hotande klimatkris och om skogen som en näring som omsätter miljarder. 
Går det att alls kombinera jakten på vinst med skogens klimatnytta – eller måste vi välja?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När världens länder snart samlas till klimattoppmöte i Madrid sätter man stort hopp till jordens skogar. Träden suger upp en fjärdedel av den koldioxid vi släpper ut varje år och spelar därför en viktig roll för att hålla den globala uppvärmningen nere.</p>
<p>Men samtidigt som skogen ska bidra till att stävja klimatkrisen bär den också på stora ekonomiska intressen. Det är kring den intressekonflikten veckans Konflikt kretsar och vi gör nedslag på tre platser där frågan, på olika sätt, har ställts på sin spets. Vi besöker sojaodlingarna i <strong>Brasilien</strong> där jordbrukarna andas nytt hopp efter valet av <strong>Jair Bolsonaro</strong> som president. Vi möter änkan efter <strong>Liviu Pop</strong>, den rumänske skogvaktaren vars död åter satt fokus på den omfattande illegala avverkningen i landet. Och vi avslutar i våra egna svenska skogar där skogsnäringen hävdar att klimatnyttan går hand i hand med vinstintresset.</p>
<p>Från <strong>Brasilien</strong> hör vi <strong>Alessandro Bahia</strong> och <strong>Henrique Silva</strong> från den statliga miljömyndigheten Ibama, sojaproducenten<strong> Gilberto Goellner</strong>, kongressledamoten <strong>Nelson Barbudo </strong>samt <strong>Fernando Cadore</strong>, vice ordförande för sojaböndernas intresseorganisation Aprosoja.</p>
<p>I <strong>Rumänien</strong> möter vi <strong>Horea Petreus</strong> som forskar om biologisk mångfald och som arbetar för att bevara Rumäniens vildmark och djurliv, <strong>Ana Maria Pop</strong>, änka efter skogvaktaren Liviu Pop och<strong> </strong><strong>Mihai Lesan</strong>, talesperson för det statliga skogsbolaget Romsilvas lokalavdelning i Maramuresregionen i norra Rumänien.</p>
<p>Från <strong>Sverige</strong> medverkar <strong>Rolf Björheden</strong>, vid forskningsinstitutet Skogforsk, <strong>Otto Bruun</strong>, bioekonom vid Svenska Naturskyddsföreningen och <strong>Sten B Nilsson</strong>, skogsprofessor som bland annat suttit med i flera utredningar om skogens framtid.</p>
<p><strong>Programledare: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sverigesradio.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:johanna.melen@sverigesradio.se" target="_self">johanna.melen@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Reporter i Brasilien: Lotten Collin</strong></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1392724</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191123_0903_5dd90414.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Nov 2019 08:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9723569d-b0cf-42c3-8df4-24d113364af9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3297</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/11/p1_konflikt_20191123_0903_5dd90414.mp3" length="52792839" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Robotarna, invandrarna och de äldre</title>
      <description><![CDATA[<p>Om utmaningarna som länder i den rikare delen av världen ställs inför när befolkningar blir allt äldre och födelsetalen dalar. Vem ska ta hand om oss när vi blir gamla?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Samtidigt som vård- och omsorgsbehoven i länder som Japan, Italien och Sverige ökar har tillgången till arbetskraft stagnerat och frågan som börjar bli akut på alltfler platser är hur vi ska ta hand om de gamla.</p>
<p>Konflikts resa genom äldrevårdens utmaningar börjar i Japan, fortsätter via Sverige och Rumänien och landar till sist i Italien. På vägen möter vi robotar, beslutsfattare, sköterskor, svenskar i nittioårsåldern, och migrerande vårdarbetare.<br><br>Vi hör hur robotar ställs mot invandrare, om språkförbistringar, kulturkrockar och interkulturella möten, om vårdpersonalens arbetsförhållanden och om migrerande vårdarbetare som tar hand om andra utomlands medan de egna barnen växer upp utan sina mammor.</p>
<p class="byline">Programledare: <a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">Ivar Ekman</a><br><br>Producent: <a class="internal-link" href="mailto:nathalie.rothschild@sr.se" target="_self">Nathalie Rothschild</a><br><br>Reportrar: <a class="internal-link" href="mailto:johan.bergendorf@sr.se" target="_self">Johan Bergendorff</a>, <a class="internal-link" href="mailto:alice.petren@sr.se" target="_self">Alice Petrén</a>, <a class="internal-link" href="mailto:johanna.melen@sr.se" target="_self">Johanna Melén</a><br><br>Tekniker: <a class="internal-link" href="mailto:andre.stärnman@sr.se" target="_self">André Stärnman</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1389394</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191116_0903_5dce74f3.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Nov 2019 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3945d3ef-74ae-483a-8654-07dcf168a385.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3364</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/11/p1_konflikt_20191116_0903_5dce74f3.mp3" length="53859399" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Gängen och barnen – hur stoppar man våldet i tid?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om småpojkar som springer ärenden åt grovt kriminella. Vad gick snett för 10 år sedan och vad görs nu för att hindra att en ny generation växer upp till gängkrigare?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En rapport från polisen i Stockholmsregionen visar att en majoritet av de kriminella nätverken använder personer under 16 år i sin brottsliga verksamhet. Unga som snart utvecklas till alltmer våldsamma gängkriminella. Och situationen ser liknande ut på andra håll i landet. Går det att stoppa den utvecklingen?</p><p>Hör om exemplet Järva – där Konflikts <strong>Rouzbeh Djalaie</strong> letar nycklar i det förgångna för att ta reda på vad som hade kunnat göras för att hindra de blodiga uppgörelser som pågår idag. I Malmö satsar man på metoder som ska förändra barns sätt att se på sig själva och omvärlden – för att på så sätt skapa en alternativ framtid. Hör den amerikanske professorn bakom metoden Communities That Care, CTC, <strong>David Hawkins</strong>. I programmet medverkar också <strong>David Kennedy</strong>, professorn bakom projektet ”Sluta skjut”, <strong>Hagi Farah</strong>, aktiv i Järva föräldraallians, <strong>Martin Marmgren</strong>, gruppchef för polisen i Järva, läraren <strong>Emma Stenfell Pavlovic</strong> och elever vid Oxievångskolan i Malmö, barnen <strong>Almir</strong> <strong>Rama</strong> och <strong>Deniz Cormusai </strong>i Rosengård, utbildningsledare <strong>Jimmy Petersson</strong>, <strong>Sara Kleijsen Åhlander</strong>, socialtjänstchef i Rosengård, <strong>Glen Sjögren</strong>, kommissarie i Rosengård, <strong>Tomas Aggebrandt</strong>, områdespolis, och <strong>Anna König Jerlmyr</strong>, moderat finansborgarråd i Stockholm.</p><p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:robin.olin@sr.se"><em>robin.olin@sr.se</em></a></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se"><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></a></p><p><strong>Tekniker: Marie Persson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/gangen-och-barnen-hur-stoppar-man-valdet-i-tid</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/konflikt_gangen_och_barnen__hur_stoppa_20240521_1415018519.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Nov 2019 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/35586059-0fac-4c25-ab4b-b28bef4385f5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/11/konflikt_gangen_och_barnen__hur_stoppa_20240521_1415018519.mp3" length="53469883" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>REPRIS: Maktspelet i Arktis</title>
      <description><![CDATA[<p>Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När USA:s president <strong>Donald Trump</strong> nyligen uttalade en önskan om att köpa <strong>Grönland </strong>sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av.</p>
<p>Men stormakternas växande intresse för det <strong>Arktis</strong>, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar.</p>
<p>Veckans Konflikt börjar i <strong>Island </strong>som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet.</p>
<p>Vi möter getbonden <strong>Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir</strong> som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten <strong>Rósa Björk Brynjólfsdóttir</strong> om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament.</p>
<p>En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är <strong>Kina</strong>, som numera kallar sig för en ”nära-Arktisstat”. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör <strong>Jin Zhijian</strong> som förklarar varför.</p>
<p>Och som ordförande i <strong>Arktiska rådet</strong> berättar Islands utrikesminister <strong>Gudlaugur Thór Thórdarson</strong> om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i.</p>
<p>Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna.</p>
<p>Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är <strong>Ryssland </strong>ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren <strong>Anatolij Sagalevitj</strong> som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid <strong>Nordpolen </strong>och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis.</p>
<p>På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren <strong>Niklas Granholm</strong> att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel.</p>
<p><strong>Åsa Larsson Blind</strong>, ordförande för <strong>Samerådet </strong>och för <strong>Svenska samers riksförbund</strong>, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren <strong>Elisabeth Heilmann Blind</strong> berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse.</p>
<p><em>Detta är en repris av ett program som sändes 7 september 2019.</em></p>
<p><strong>Programledare:</strong> <strong>Robin Olin</strong><br />robin.olin@sverigesradio.se</p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br />johanna.melen@sverigesradio.se</p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1382035</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191102_0903_5db95e9c.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Oct 2019 15:51:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/76954a22-11cf-461b-aa85-cf43366e51f2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/11/p1_konflikt_20191102_0903_5db95e9c.mp3" length="53717988" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den nya terrorn del 3 - hotet mot judarna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om dödsskjutningar vid synagogor och konspirationsteorier som sprids på nätet och in i politikens finrum. Vad händer när hatet legitimeras från allra högsta nivå? Och hur ska de som drabbas skydda sig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En onsdag i oktober sätter sig en tysk man i en bil i staden Halle. Han vänder sig mot en kamera och säger följande hatiska ord:</p>
<p>”Feminismen driver ner födelsetalen, det används som ursäkt för massinvandringen – och bakom allt står Juden.”</p>
<p>Sedan kör han, tungt beväpnad, mot stadens synagoga.</p>
<p><strong>I två tidigare Konfliktprogram</strong> har vi berättat om <strong>Säpos</strong> varningar för en ny form av radikalnationalistiskt terrorhot. Ett program har handlat om <strong>hotet mot muslimer</strong>, ett har handlat om <strong>hotet mot kvinnor</strong>. När det nu är dags för del tre i den här serien handlar programmet om <strong>hotet mot</strong> judarna.<strong> </strong></p>
<p>Vad var det för slags idéer gärningsmannen i <strong>Halle</strong> gav uttryck för? Hur hänger hans hatiska tankegångar ihop med tidigare, liknande dåd? Och hur kommer det sig att det just är judarna som gång efter gång pekas ut?</p>
<p>Idéhistorikern och författaren <strong>Stéphane Bruchfeld</strong> beskriver en antisemitisk föreställningsvärld med djupa historiska rötter och med tankar som känns igen från nationalsocialisterna på 1930-talet. Och vad som oroar honom extra mycket just nu är hur de här tankarna också börjar äta sig in i den bredare politiken.</p>
<p>I <strong>Pittsburgh</strong>, i USA, har det gått ett år sedan en man gick in till <strong>synagogan Livets träd</strong> och sköt ihjäl elva människor. Precis som i tyska Halle drevs gärningsmannen av hat mot invandrare och mot judar. Efter terrordådet i Pittsburgh följde en debatt om vilket ansvar ledande politiker har för sin retorik. Bland annat anklagades president <strong>Donald Trump</strong> för att elda på hatet genom att tala om en hotande invasion och genom att kalla flyktingar och migranter från Latinamerika för inkräktare.</p>
<p><strong>Matthew Boxer</strong>, forskare på universitetet Brandeis, talar om ett mönster som vi sett tidigare där politiker mobiliserar sina anhängare genom att ge dem någon att skylla sina problem på. En sådan syndabock som det ofta talas om idag är den ungerskfödde amerikanske affärsmannen <strong>George Soros</strong> som också är jude.</p>
<p>I <strong>Ungern</strong> har regeringen och premiärminister <strong>Viktor Orbán</strong> under flera landsomfattande kampanjer pekat ut just George Soros som roten till saker man tycker illa om, som invandringen till Europa. Kritiker menar att kampanjerna mot Soros bär tydliga antisemitiska drag, men det tillbakavisar regeringens talesperson <strong>Zoltán Kovács</strong> i en intervju i programmet.</p>
<p>George Soros var tidigare representerad i Ungern genom stiftelsen <strong>Open society foundations</strong>. Men förra året flyttade de sitt kontor med sina anställda till Berlin. Inte bara för att det politiska klimatet gjorde det svårt att bedriva ett meningsfullt arbete utan också av rädsla.</p>
<p>- Vi ville inte vänta på att någon skulle attackera oss. Vi flyttade innan det hände, säger chefen på Berlinkontoret, <strong>Goran Buldioski</strong>.</p>
<p>I Stockholm resonerar <strong>Aron Verständig</strong>, ordförande för judiska centralrådet och Stockholms judiska församling över det ständigt återkommande hatet mot judarna. Ett hat som, menar han, inte stannar vid judarna.</p>
<p>- Om vi alla judar skulle packa ihop och försvinna då skulle de rikta sitt hat mot andra minoriteter, mot kvinnor, mot homosexuella. Det finns väldigt få människor som bara hatar judar och som älskar alla andra. Det är det där hatet som vi måste få bort från samhället, säger Aron Verständig.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br><em><a href="mailto:johanna.melen@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">johanna.melen@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1377539</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191026_0903_5db1c2c2.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Oct 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f584850e-6808-479d-b3ee-24f7223eb34f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3362</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/10/p1_konflikt_20191026_0903_5db1c2c2.mp3" length="53822710" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kryptovalutorna och världsordningen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om digitala valutor med potential att förändra världen. Ett antal privata företag med Facebook i spetsen planerar för en ny global valuta. Världens makthavare vill stoppa den. Vad är dom rädda för?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I juni presenterade Facebook planer på att lansera en egen global valuta, Libra. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Den amerikanska kongressen, EU-kommissionen och centralbanker världen över har varnat för den digitala valutan, trots att den inte finns än. Varför?</p>
<p>För att det kittlar en rå nerv hos nationalstaternas företrädare. Så säger Sveriges Riksbankschef, <strong>Stefan Ingves</strong>. En nation, en valuta, så har det sett ut sedan 1800-talet då centralbankerna och staten vann striden om sedelpressarna. Det som nu återigen står på spel är vem som får ge ut pengar.</p>
<p>Bitcoin har satt kryptovalotorna på världskartan. <strong>Nathalie Rothschild</strong> träffar <strong>Linus Dunkers</strong> som ofta beskrivs som en ”profil” inom kryptovalutavärlden och förklarar hur datorerna i en serverhall på en liten ort utanför Köping kan liknas vid små sedelpressar.</p>
<p>Men kryptovalutor som Bitcoin har inte bara inneburit ett nytt sätt att skapa en förmögenhet. De har också bidragit till problem som finansiering av terror och knarkhandel, vilket gjort att FBI gått hårt åt Bitcoin-företrädare i USA. <strong>Robin Olin</strong> träffade en av huvudpersonerna i FBI:s stora Bitcoin-härva precis innan han fängslades för några år sedan, <strong>Charlie Shrem.</strong></p>
<p>Det kortsiktiga hotet från kryptovalutor, det handlar just om kriminalitet. Det menar <strong>Yaya Fanusie</strong>, tidigare CIA-expert med inriktning mot terrorfinansiering som nu jobbar som konsult och har fortsatt intressera sig för kryptovalutorna och de hot de kan innebära för nationalstaterna. På lång sikt handlar hotet om att världsordningen kan utmanas ifall dollarn får konkurrens på tronen som global valuta. Det kan bland annat leda till att USA:s möjligheter att införa sanktioner över världen begränsas, menar Yaya Fanusie.</p>
<p>Så hur ska man då se på Libra, den digitala valuta som Facebook och ytterligare ett antal privata företag planerar att lansera nästa år? Att den rört upp känslorna är tydligt. Också Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves, har suttit i möte med företrädare för den nya valutan.</p>
<p>Men det är inte främst marknaderna i västvärlden Libra riktar in sig på, utan Asien, Latinamerika och Afrika. Vår frilansreporter <strong>Shisia Wasilwa</strong>, tar bussen till Kibera utanför Kenyas huvudstad Nairobi för att ta reda på vad en sådan här ny digital valuta skulle betyda för de som bor där. Visst kan det här ses som en möjlighet på en kontinent där många inte har ett eget bankkonto samtidigt som dom sköter mycket av sina transaktioner via mobilen. Det säger <strong>Michael Kimani</strong>, utvecklare på block-kedjeföretaget Zippie, som funderat en hel del på kryptovalutornas betydelse för Afrika.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br /><em>robin.olin@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br /><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1373809</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191019_0903_5da8a066.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 Oct 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/abb29709-e167-40b8-81f6-b33a605d0881.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3312</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/10/p1_konflikt_20191019_0903_5da8a066.mp3" length="53026050" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Brännpunkt Ukraina</title>
      <description><![CDATA[<p>Om krig och fred och en komiker i stormens öga. Hur klarar Ukraina att manövrera genom det storpolitiska slaget om landets framtid?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Knappt hade komikern och tv-stjärnan <strong>Volodymyr Zelenskyj</strong> hunnit installera sig som president förrän <strong>USA:s</strong> ledare Donald Trump ringde upp honom, och bad om en tjänst.</p>
<p>Samtidigt har Zelenskyj själv rivstartat sin presidentperiod med att försöka genomföra det han lovat sina väljare, att skapa fred i Ukraina.</p>
<p>När Konflikt den här veckan dimper ner i Ukrainas huvudstad <strong>Kiev</strong> är det en stad i händelsernas centrum. Amerikanska journalister flockas kring presidentadministrationen för att få den ukrainska versionen av det nu världskända telefonsamtalet mellan <strong>Donald Trump</strong> och Volodymyr Zelenskyj.</p>
<p>Istället överraskar Zelenskyj den egna befolkningen med en fredstrevare som kritikerna tolkar som en ren kapitulation inför Moskva.</p>
<p>Så var är Ukraina på väg – och varför det stora intresset från omvärldens sida?</p>
<p>Vi hör diplomaten och professorn från Columbiauniversitetet, <strong>Stephen Sestanovich</strong>, som inte vet om han ska skratta eller gråta över den senaste tidens röra i relationerna mellan USA och Ukraina.</p>
<p>Och från universitetet i Birmingham säger professor <strong>Kataryna Wolczuk</strong> att EU har lämnat över det säkerhetspolitiska spelet om Ukraina till <strong>USA</strong> men också till enskilda medlemsländer som <strong>Tyskland</strong> och <strong>Frankrike</strong>.</p>
<p>Och vilken är egentligen <strong>Rysslands</strong> och president <strong>Vladimir Putins</strong> plan för Ukraina? Vi träffar den Rysslandsvänlige ukrainaren och politikern <strong>Viktor Medvedtjuk</strong>, vars dotter har Putin som sin gudfar och som säger att Europa, och Ukraina, behöver Ryssland, vare sig de vill det eller inte. Samtidigt avslöjar han att det finns en sak som han och hans vän Vladimir Putin aldrig pratar om, den ryska annekteringen av <strong>Krim</strong>.</p>
<p>På ett kafé i Kiev sitter journalisten och utrikeskommentatorn <strong>Ihor Solovej</strong> och säger att Ryssland fortfarande anser att Ukraina tillhör den ryska intressesfären och att Ryssland därför tycker sig ha rätten att lägga sig i hur ukrainarna utformar sin framtid.</p>
<p>På <strong>Självständighetstorget</strong> i Kiev minns <strong>Ljudmyla Rozum</strong> den där vintern för fem år sedan då staden brann och kriget, det som fortfarande pågår, startade i östra delen av landet. Men i Kiev, säger hon, har livet återgått till det normala och nu sätter hon stor tilltro till den nya presidenten Volodymyr Zelenskyj, till helt nyligen komiker och känd tv-personlighet men utan tidigare politisk erfarenhet.</p>
<p>Nu dominerar ledamöterna från Zelenskyjs parti <strong>Folkets tjänare</strong> i det ukrainska parlamentet, <strong>Radan</strong>. Därinifrån hör vi bland annat utrikeskommitténs ordförande <strong>Bogdan Jaremenko</strong> som säger att den som vill uppnå fred i Ukraina inte har något annat val än att tala med Rysslands president Vladimir Putin.</p>
<p>Helt fel, säger landets tidigare <strong>infrastrukturminister Volodymyr Omelyan</strong> och varnar för att den som tror på sagor riskerar att bli uppäten av drakar.</p>
<p>Vi avslutar programmet med läget i östra Ukraina, där kriget fortfarande pågår. Det krig som dödat över 13 000 människor. Vi möter Serhij från <strong>Luhansk</strong> som inte har sett sin hemstad på över fem år och vi träffar pensionärerna i <strong>byn Zaitseve</strong> <strong>nära fronten</strong> som vet exakt hur långt kulsprutorna kan nå.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:johanna.melen@sverigesradio.se" target="_self">johanna.melen@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1369918</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191012_0903_5d9f614a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Oct 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/19b6d3c4-d0df-4435-b511-9102996e5897.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/10/p1_konflikt_20191012_0903_5d9f614a.mp3" length="53408313" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Oljespelet i Persiska viken</title>
      <description><![CDATA[<p>Om oljan som vapen i cyberrymden och på marken. Hör om beslagtagna fartyg, bombade oljefält och ett pressat Iran där sanktionerna får oväntade konsekvenser – som försäljningen av en njure.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De senaste månaderna har pressen runt Persiska viken ökat. När två viktiga oljeanläggningar i Saudiarabien attackeras och delvis slås ut i mitten av september är det kulmen för en sommar med fartygskapningar och nedskjutna drönare där USA pekat ut Iran som de skyldiga.</p>
<p>Ett svenskägt fartyg, Stena Impero, hamnar mitt i maktspelet kring oljan när iransk militär tar över fartyget den 19 juli. Vi följer företagets Stena Bulks vd, <strong>Erik Hånell</strong>, de sista veckorna innan fartygets till sist släpps, efter 2,5 månad i en iransk hamn.</p>
<p>De ökande spänningarna som Stena Impero blev indraget i, har sin upprinnelse i USA och Donald Trumps beslut att riva upp det avtal hans föregångare slutit med Iran för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. USA har infört hårda sanktioner som i praktiken gjort det omöjligt för Iran att exportera sin olja i större skala nu. Det här är bakgrunden till en ny mer djärv strategi från iranskt håll, menar många. Så hur hårt pressat ekonomiskt är då Iran?</p>
<p>Vår reporter <strong>Babak Parham</strong> ringer till en iransk företagsledare, akademiker och en snickare. Det är här vi stöter på en lite annorlunda historia om sanktionernas Iran – den handlar om försäljningen av en njure.</p>
<p>Samtidigt som ett pressat Iran tar järva strategiska kliv sätts ärkerivalen Saudiarabiens relation till USA på prov. Oljenalalytikern <strong>Samuel Ciszuk</strong> på konsultbolaget ELS analysis, specialiserad på geopolitik och olja i Mellanöstern, menar att attackerna mot oljan runt persiska viken lär fortsätta. Och sedan tidigare pågår redan ett krig – i cyberrymden. Iran har ökat sin kapacitet på nätet på senare tid, det säger <strong>James Andrew Lewis</strong>, expert på cybersäkerhet på Center för Strategic and International Studies i Washington. <strong>Allison Wikoff</strong> på säkerhetsföretaget Securworks i London berättar hur en kvinnlig fotograf fick huvudrollen i ett intrång på ett saudiskt oljeföretag.</p>
<p>Jemens blodiga inbördeskrig som pågått i fem år ses ofta som ett proxykrig mellan regionens jättar. Är Jemenkriget bara en föraning av det som komma skall? Eller är det som pågår nu en öppning mot fred? Hör 8-årige <strong>Muneeb</strong> som bor i Jemens huvudstad Sanaa om oljan som gåva eller förbannelse.</p>
<p></p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1366139</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20191005_0903_5d972918.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 04 Oct 2019 09:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3043c94e-8535-4b8c-bd57-1b3aaac193a1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3275</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/10/p1_konflikt_20191005_0903_5d972918.mp3" length="52438104" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kriget, flyktingarna och Europas gränser</title>
      <description><![CDATA[<p>Om flygbomber över Idlib, flyktingtrötthet i Turkiet och överfulla läger i Grekland. Står Europa på randen till en ny flyktingkris – eller fungerar EU:s mekanismer för att hålla migrationen på avstånd?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I veckans Konflikt gör vi en resa</strong> utmed den flyktväg som hundratusentals människor tog under några intensiva månader 2015. Hur ser det ut längs den vägen nu, fyra år senare?</p>
<p>Vi börjar i den <strong>syriska provinsen Idlib</strong> där småbarnsmamman <strong>Ameena Tarraf</strong> och hennes familj nu flyr från plats till plats, undan bomber och hot om en ny storoffensiv. Vi rör oss vidare över gränsen till Turkiet och ett samhälle där alltfler har tröttnat på de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet. Vi hör om rädslan bland syrier för att bli deporterade tillbaka till krigets <strong>Syrien</strong> och vi hör turkar som anklagar syrierna för att ta deras jobb. Turkiets president <strong>Recep Tayyip Erdogan</strong> har förklarat att situationen är ohållbar och kräver omvärldens hjälp för att skapa en säkerhetszon för flyende syrier – i Syrien. Om inte det går hotar han med att ”öppna portarna” och låta flyktingarna ta sig vidare till Europa.</p>
<p><strong>Den turkiska journalisten</strong> och Mellanösternkännaren <strong>Cengiz Candar</strong> säger att man ska ta presidentens hot på allvar. Till skillnad från 2015 är Erdogan politiskt kraftigt försvagad och en försvagad Erdogan kan göra vad som helst för sin överlevnad, enligt Cengiz Candar. <br>Från Turkiet tar vi oss vidare över havet till den grekiska ön <strong>Lesbos</strong> där läget i de överfulla flyktinglägren beskrivs som värre än någonsin. Och i huvudstaden <strong>Aten</strong>, dit många nu tar sig från öarna, börjar situationen bli alltmer spänd. <strong>Yonous Muhammadi</strong> från organisationen Greek forum of refugees oroas över en framväxande trend i Grekland att se på flyktingarna som i första hand ett problem och en börda.</p>
<p><strong>Men i Bryssel </strong>vill EU-kommissionens talesperson <strong>Tove Ernst</strong> inte tala om någon ny flyktingkris. Det avtal som EU tecknade med Turkiet 2016, för att få ett slut på den stora flyktingströmmen, fungerar anser hon. Genom att också i fortsättningen bidra med stora summor pengar räknar man med att den turkiska sidan ska hålla sin del av avtalet – och hindra en ny migrationsvåg till Europa.</p>
<p>Samtidigt är arkitekten bakom EU-Turkietavtalet, <strong>Gerald Knaus</strong> vid tankesmedjan Europen Policy Initiative, inte lika nöjd. Han menar att den humanitära situation som råder i de grekiska flyktinglägren inte är i linje med den asylrätt och de mänskliga rättigheter som Europa står upp för.</p>
<p><strong>Vi avslutar programmet i Sverige</strong>, en slutdestination för många av de flyktingar och migranter som tog sig upp genom Europa för fyra år sedan. I <strong>Eskilstuna</strong> minns kommunens tidigare integrationsstrateg <strong>Vedad Begovic</strong> med glädje den stora hjälpvilja som fanns bland många kommuninvånare när flyktingarna kom dit hösten 2015. Nu, säger han, har tongångarna förändrats samtidigt som flyktingkrisen finns kvar – bara någon annanstans.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:johanna.melen@sverigesradio.se" target="_self">johanna.melen@sverigesradio.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1361999</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190928_0903_5d8df354.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Sep 2019 09:40:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4df82336-e931-4d7d-9e7d-5c91cb1e7015.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/09/p1_konflikt_20190928_0903_5d8df354.mp3" length="53671970" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Gängen, tystnaden och rättsstaten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om att komma åt grova brott i en miljö skrämd till tystnad, utan att tumma på grundläggande rättsprinciper. Går det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>"Sebastian"</strong> var länge medlem i ett kriminellt gäng. Från början var det kärlek, sedan blev det övergrepp. Tillslut fanns det två utvägar, "skjuta huvudet av dem" eller lämna. Han valde att lämna. Hör hans historia om hur det var att skrämma vittnen, och om att själv bli skrämd.</p>
<p>I Vivalla skedde förra sommaren två mord. Den ena mördaren går fortfarande fri. För det andra mordet sitter två personer i fängelse. Mordutredningen är både ett exempel på hur kriminella skrämt Vivallaborna till tystnad, men också på att de nu börjar tröttna på att de kriminella sätter dagordningen.</p>
<p>Vittnar är "nåt man bara gör" säger <strong>Elisabeth</strong>. <strong>Ayan</strong> tycker inte att det är lika lätt, med tanke på att du inte vet vilka konsekvenserna av ditt vittnesmål blir. <br /><br />Hör kammaråklagare <strong>Martina Winslow</strong>, om betydelsen av vittnesmål för en fällande dom. Hon berättar också om erfarenheterna av en tystnadskultur i området. Något som kan vara orsaken till att det andra mordet fortfarande inte har resulterat i en gärningsman bakom lås och bom. <br /><br />Våra politiker diskuterar nu olika metoder för att få slut på gängskjutningarna. Införandet av anonyma vittnen är ett.</p>
<p>I Storbritannien har man länge tillämpat sådana. Till viss del har det visat sig framgångsrikt, men det har inte löst problemen. Gängmorden ökar.</p>
<p>Utredaren <strong>Noel McHugh</strong> säger att möjligheten att använda anonyma vittnen, kronvittnen och att locka med ekonomiska belöningar till vittnen har hjälpt honom. Men det är inte tillräckligt. Det som behövs är att bygga förtroende med dom boende också. Gängens grepp om vissa områden är stort och han möts av en "en mur av tystnad", säger han till <strong>Robin Olin</strong>.</p>
<p>Ronke Badrus son skulle i år ha fyllt 27, men mördades för ett år sedan. Familjen misstänker att orsaken är en hämnd för att han tidigare vittnat i en grov gängvåldtäkt.</p>
<p>Hör <strong>Joshua Rozenberg</strong>, tidigare mångårig juridisk korrespondent för BBC om dragkampen mellan principer och pragmatism, rättssäkerhet och politik, för införandet av anonyma vittnen i Storbritannien skedde inte utan debatt.</p>
<p><strong>Neidealine Da Cruz</strong> jobbar på en telefonlinje i Hackney dit man kan ringa och tipsa anonymt. Enligt henne hjälper inte anonyma vittnen, för de som vill listar ut vem som vittnat ändå. Den enda lösningen för att komma åt våldet är att erbjuda alternativ, menar hon. För gängkriminaliteten handlar om något mycket djupare än pengar och status. Det handlar om längtan efter gemenskap och kärlek.<br /><br />Ett annat land som testat anonyma vittnen är Colombia, där staten på 90-talet var inbegripen i en blodig kamp mot Medellín-kartellen, ledd av narkotikakungen Pablo Escobar.</p>
<p>Vår reporter <strong>Lotten Collin</strong> träffar <strong>Tomás Serrano, </strong>tidigare så kallad "domare utan ansikte". Han berättar att domarna varje morgon samlades för att be för sina liv. <br /><br />"La justicia sin rostro", rättvisa utan ansikte, inrättades 1990 i Colombia, då landet hade runt 80 mord per 100 000 invånare. Det var bland de högsta siffrorna i världen, och kriget mot knarkkartellerna krävde drastiska åtgärder, berättar <strong>Andres Gonzales</strong>, dåvarande justitieminister.</p>
<p>Den ansiktslösa rättvisan avskaffades dock år 2000. Perioden då det tillämpades är en skamfläck i Colombias historia, menar människorättsadvokaten <strong>Alirio Uribe</strong>. När han får reda på att Sverige funderar på att inrätta anonyma vittnen på grund av svårigheterna med att bekämpa gängvåldet brister han ut i skratt.</p>
<p>- Om ni inte kan ta fast ett gäng mördare utan att tillgripa såna extrema metoder så är ni nog körda, säger han.<br /><br />I Vivalla har polisen lyckats vända utvecklingen de senaste åren. Polisinspektör <strong>Tobias Löfström</strong> menar att metodiskt polisarbete genom att kartlägga de kriminella och sedan bura in eller behandla ett antal tongivande personer har gett god effekt. "Vi har tagit tillbaka gatan."<br />Området kommer inte länge till att klassas som särskilt utsatt, menar han. <br /><br />I samband med morden i Vivalla förra sommaren visade befolkningen att de tröttnat på att gängen haft befälet. Många samarbetade med polis. Resultatet blev att två personer har dömts, i både tingsrätt och hovrätt, för det ena mordet och sitter nu i fängelse.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1358437</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190921_0903_5d83bce1.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Sep 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3e075d83-c6dc-4f82-9086-d999e745d259.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/09/p1_konflikt_20190921_0903_5d83bce1.mp3" length="53748023" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den nya terrorn del 2 – hotet mot kvinnorna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kvinnohat, radikalnationalism och terrordåd med kvinnor som mål. Hur ser kopplingarna mellan Incel-rörelsen och högerextremismen ut? Och hur blev en norsk livmoder mål för Breiviks raskrig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den norska författaren och journalisten <strong>Marte Michelet</strong> blev varse terrorn när Anders Behring Breivik utsåg henne som en måltavla för sin attack på Utøya och den norska demokratin 2011. Hennes kropp, mer specifikt livmodern, får en central roll i berättelsen om kvinnorna, terrorn och dom radikalnationalistiska – ett hot som inte stoppar vid Breivik.</p>
<p>De senaste åren har vi sett flera terrordåd där kvinnor som grupp varit mål för attackerna. Säkerhetstjänster, analytiker och politiker varnar för att forum som hatar kvinnor växer och har blivit en rekryteringsbas för radikalnationalister. Hur ser det här hatet ut? Vilka riktar det sig mot? Och vad driver dom som begår dåd mot kvinnor som grupp?</p>
<p>För snart ett år sedan, den 2 november 2018, kliver en man in i yogastudion Hot Yoga Tallahassee i Florida. Han bär på en yogamatta – och en pistol. Scott Beierle har under flera års tid tampats med sin relation till kvinnor. Den här dagen har han bestämt sig för att ta några  honom okända kvinnor med sig in i döden. Två kvinnor skjuts till döds innan Scott Bierele till sist tar sitt eget liv, juridikstudenten <strong>Josh Quick</strong> berättar historien.</p>
<p>Scott Beierle tillhörde den sammanslutning av män som kallar sig själva Incels, som lever i ofrivilligt celibat. Flera terrodåd den senaste tiden har utförts av män i den här gruppen, som mötts i forum på Internet där de odlat sitt kvinnohat för att till sist ta det yttersta steget – att genom våldshandlingar mörda kvinnor de ofta inte känner som en del av en hämndaktion mot att kvinnor som dom ser det förvägrat dom sex.</p>
<p>När Alek Minassian körde ihjäl tio personer och försökte köra ihjäl 16 personer i Toronto i april ifjol, i ett dåd som motiverades av ett uttalat kvinnohat, hade forskaren <strong>Jessica Reaves</strong> redan börjat intressera sig för den extremism som drivs av kvinnohat. Hon leder det redaktionella arbetet på ADL, Anti-Defamation League som till en början bildades för att bekämpa anti-semitism. Reaves bestämde sig för att titta närmare på kopplingarna mellan den här kvinnohatande, misogyna världen och högerextrema forum och kom fram till att nazisterna hittat en ny rekryteringsbas bland kvinnohatarna.</p>
<p><strong>Stefan Krakowski</strong> är överläkaren i psykiatri vid Danderyds sjukhus och har träffat patienter som uttrycker kvinnohat och delar Incel-världens tankar. Han har också jobbat med gärningsmannaprofiler på Försvarsmakten och Krakowski menar att det är svårt att veta vem som är benägen att gå från ord till handling. Det här är idéer som tar allt större plats i dagens samhälle och vi har alla ett ansvar för att upptäcka illdåd i tid, vi kan inte överlämna det här till polisen, säger han.</p>
<p>Hur ser då hatet ut? En som både mött och studerat det är författaren <strong>Maria Sveland</strong> som skrev boken ”Hatet” sedan hon fick hem ett brev med ett dödshot riktat mot sig – underskrivet av en man som refererar till sig själv som en medlem i Breiviks fanklubb. Opinionsbildaren <strong>Kristina Wicksell Bukhari</strong> tar emot hot när hon skriver en debattartikel eller håller ett föredrag om sexuella övergrepp och rasism. Drevet mot henne startar ofta i nazist-miljöer men tar inte stopp där, det sprids av långt många fler.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1356060</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190914_0903_5d7b7b84.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Sep 2019 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/8c3e6ccf-6781-4832-a27d-fd88a79b581c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/09/p1_konflikt_20190914_0903_5d7b7b84.mp3" length="53705397" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Maktspelet i Arktis</title>
      <description><![CDATA[<p>Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När USA:s president <strong>Donald Trump</strong> nyligen uttalade en önskan om att köpa <strong>Grönland</strong> sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av.</p>
<p>Men stormakternas växande intresse för det <strong>Arktis</strong>, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar.</p>
<p>Veckans Konflikt börjar i <strong>Island</strong> som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet.</p>
<p>Vi möter getbonden <strong>Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir</strong> som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten <strong>Rósa Björk Brynjólfsdóttir</strong> om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament.</p>
<p>En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är <strong>Kina</strong>, som numera kallar sig för en ”nära-Arktisstat”. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör <strong>Jin Zhijian</strong> som förklarar varför.</p>
<p>Och som ordförande i <strong>Arktiska rådet</strong> berättar Islands utrikesminister <strong>Gudlaugur Thór Thórdarson</strong> om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i.</p>
<p>Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna.</p>
<p>Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är <strong>Ryssland</strong> ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren <strong>Anatolij Sagalevitj</strong> som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid <strong>Nordpolen</strong> och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis.</p>
<p>På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren <strong>Niklas Granholm</strong> att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel.</p>
<p><strong>Åsa Larsson Blind</strong>, ordförande för <strong>Samerådet</strong> och för <strong>Svenska samers riksförbund</strong>, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren <strong>Elisabeth Heilmann Blind</strong> berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br> <em>robin.olin@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br> <em><a class="internal-link" href="mailto:johanna.melen@sverigesradio.se" target="_self">johanna.melen@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Tekniker: Stina Fagerberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1354554</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190907_0903_5d713b47.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Sep 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/76954a22-11cf-461b-aa85-cf43366e51f2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/09/p1_konflikt_20190907_0903_5d713b47.mp3" length="53718131" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den nya terrorn del 1 – hotet mot muslimerna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om moskéattacker och den nya terrorismen i en politisk kontext. Säpo varnar nu för våldshandlingar - från extremhögern. Terroristerna hyllar och kopierar varandra. Hur hänger allt ihop?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi besöker Norges rikaste kommun, Bærum väster om huvudstaden Oslo. Där blev en lokal moské det senaste exemplet på attacker inspirerade av radikalnationalismen.  Konservative Høyres partiledare, statsminister <strong>Erna Solberg</strong> sluter upp vid en manifestation mot den nya terrorn.</p>
<p>”Det här är en ideologisk gemenskap, vi kan inte längre tala om ensamma vargar. Inspirationen och påhejarna finns där, dom är en del av ett mycket organiserat nätverk, säger hon till Konflikts Ulrika Bergqvist.</p>
<p>Dåden mot den lokala moskén avvärjdes innan någon medlem i församlingen dödades. Men den ses i skuggan av Norges stora nationaltrauma, Anders Behring Breiviks attacker den 22 juli 2011 då 77 norrmän dödades. De tankar han uttryckte i sitt manifest går nu igen hos andra våldsverkare, och många har haft kontakt med varandra via olika forum på Internet. Det är hög tid att vi börjar kartlägga hur de här nätverken ser ut och hur den globala islamofobin stöper om våra egna samhällen, menar <strong>Iselin Frydenlund</strong>, forskare på MF vetenskaplig högskola för teologi, religion och samhälle i Oslo och initiativtagare till det tvärvetenskapliga projektet INTERSECT som drar igång i höst.</p>
<p>24-årige<strong> Shan Mohammed</strong> är medlem i församlingen som attackerades utanför Oslo. Visst har han känt av att hatet mot muslimer har vuxit men han trodde inte att något sådant här skulle kunna hända i hans lilla stad. Mahmoud<strong> Khalfi</strong>, imam i och direktör för Stockholms moské, visar upp pärmar med exempel på hot mot församlingen. Hotbilden bekräftas i en studie från Uppsala universitet förra året där 59 procent av landets muslimska församlingar uppger att dom utsatts för någon form av fysiskt angrepp. En bild av ökande utsatthet – som också speglas i det större, politiska sammanhanget.</p>
<p>Den 22 augusti gick Säpo ut med en varning för en förhöjd risk för våldsbrott från högerextrema kretsar. Och säkerhetspolisen skriver i sin pressrelease att: ”Utvecklingen där den våldsbejakande högerextrema ideologin riskerar att gå från något som uppfattas som extremt till något normalt gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering. Det måste bemötas av hela samhället, på alla nivåer.” <strong>Ivar Ekman</strong> träffar Säkerhetspolisens chefsanalytiker <strong>Ahn-Za Hagström</strong> som förklarar hur de högerextrema miljöernas långsiktiga planer nu börjar bära frukt och att dagens debattklimat spär på den utvecklingen.</p>
<p>För 24-årige <strong>Gaute Børstad Skjervø</strong> är terror inte något abstrakt, han har själv upplevt den. Han är en av de överlevande från högerextremisten Ander Behring Breiviks terrordåd mot Arbeiderpartiets ungdomsläger på Uttoya den 22 juli 2011. Breivik gav också uttryck för ett starkt hat mot muslimer. Efter den 22 juli hoppades Geute att dådet, som berövade honom bäste vännen, skulle bli början på något nytt. Men istället har han sett hur Norge, liksom Sverige, har gått i en helt annan riktning.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1348074</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190831_0903_5d68025a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 29 Aug 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/017bc867-7c60-4ac3-a13b-9944d8099e33.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3266</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/08/p1_konflikt_20190831_0903_5d68025a.mp3" length="52291847" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins Ryssland - 20 år av frågor</title>
      <description><![CDATA[<p>Om frågetecknen som hopats under Vladimir Putins 20 år vid makten. Vad är sant och vad är falskt i dagens Ryssland och hur handskas människor med att inte veta?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt den här veckan tar sin början den dramatiska hösten 1999 då Vladimir Putin gjorde entré i den ryska storpolitiken. Det var en höst som präglades av terror och krig, som ledde till mänskliga tragedier men som också lämnade många frågetecken för framtiden.</p>
<p>Den slags frågetecken som präglat Putins 20 år vid makten och som gett grogrund för alternativa sanningar och konspirationsteorier. Vad gör det med ett samhälle när sanningen är relativ - och hur påverkar det människorna som lever mitt i det?</p>
<p>Vi möter <strong>Maksim Misjarin</strong> som överlevde en av de spektakulära hussprängningarna i Moskva hösten 1999 men som samtidigt förlorade sina föräldrar i terrordådet och som än i dag inte med säkerhet kan säga vem som låg bakom.</p>
<p>Vi hör journalisten och författaren <strong>Peter Pomerantsev</strong>, som för några år sedan skrev boken ”Ingenting är sant och allting är möjligt – det nya Rysslands surrealistiska själ” och som nu är aktuell med en ny bok. Han menar att det ligger i den ryska maktens eget intresse att låta konspirationsteorierna gro för i ett samhälle där ingen vet vad som är sant eller falskt blir människor passiva – och därmed enklare att styra över.</p>
<p>Men det finns i dagens Ryssland också en motrörelse av människor som trotsar passiviteten och som kämpar för den objektiva sanningens sak. Vi har bland annat träffat företrädare för ryskspråkiga <strong>Wikipedia</strong> som tagit strid mot de som försöker sprida propaganda istället för fakta.</p>
<p>Och även om det inte går att påverka vem som sitter i Kreml finns en växande grupp ryssar som börjat engagera sig i politiken på den allra mest lokala nivån. Sveriges radios utsände <strong>Fredrik Wadström</strong> har träffat <strong>Grigorij Tolkatjov</strong> som lyckats förändra på riktigt i Moskvastadsdelen där han bor.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin<br /><em>robin.olin@sverigesradio.se</em></strong></p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén<br /><em>johanna.melen@sverigesradio.se</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1345169</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190824_0903_5d5ecbd2.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 22 Aug 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/79422aaf-8ddc-4c0f-999e-659a6e19b0bf.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/08/p1_konflikt_20190824_0903_5d5ecbd2.mp3" length="53755048" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kinas magiska vapen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Enhetsfronten som ska få Sverige och världen att se Kina med kommunistpartiets ögon. Hör om mingel på Grand hotell, försök att köpa politiker och nattliga möten med mutor och hot.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Höstens första Konflikt tittar närmare på Enhetsfronten, en avdelning av kinesiska kommunistpartiet som har fått en allt viktigare roll när Kina intensifierat sitt arbete för att påverka världen i den riktning partiet vill.</p>
<p>Hur är det här nätverket som beskrivs som ett magiskt vapen som ska hjälpa Kina att bli världens främsta supermakt, uppbyggt och hur rör det oss? <strong>Ivar Ekman</strong> besöker Kinas ambassad i Stockholm där man förklarar att det här arbetet mycket riktigt har trappats upp den senaste tiden och att Sverige har fått många besök från representanter för Enhetsfronten. Men det är inget ni behöver oroa er för, menar <strong>Chen Jiliang</strong> som är chef för den politiska avdelningen.</p>
<p>Men <strong>Ann-Marie Brady</strong>, professor i statsvetenskap vid Canterbury-universitetet i Christchurch i Nya Zeeland som har ägnat 30 år åt att studera det kinesiska kommunistpartiets påverkansarbete, hon håller inte med. Hon vittnade nyligen inför Nya Zeelands parlament för att förklara hur Kina försökt infiltrera landets politik för att påverka frågor som rör både försvar och ekonomi. I en rapport med namnet Kinas magiska vapen, beskriver hon detaljerat hur Enhetsfrontens strategi ser ut och den gäller inte bara närområdet i Stilla havet, utan hela världen.</p>
<p>De senaste åren har det här arbetet intensifierats också i Europa, säger forskaren <strong>Marieke Olberg</strong> vid MERICS, Mercator Institute for China Studies. Hon har bland annat tittat närmare på hur Kina tagit hjälp av politiskt perifera organisationer, så som LaRouchrörelsen, för att bland annat bedriva lobbyarbete kring Xi Jinpings enorma infrastrukturprojekt, Belt and Road Initiative eller Sidenvägsprojektet. Här hittar vi en nystartad svensk organisation, BRIXSweden. Konflikts reporter <strong>Sara Olsson</strong> tar sig till Nacka tillsammans med Sveriges Radios nyligen hemkomna Kina-korrespondent, <strong>Hanna Sahlberg</strong>, för att träffa styrelsen och försöka reda ut vad dom har gemensamt med Kinas ambassad. Här hittar vi också en kinesiskfödd kristdemokratisk lokalpolitiker, <strong>Lydia Liu </strong>som inte ser det som särskilt problematiskt att hon ena dagen pratar familjepolitik med väljare i Nacka och andra dagen är värdinna för möten med ledare för Enhetsfronten.</p>
<p><strong>Manyan Ng</strong> ser inte Enhetsfronten som vilken organisation som helst. Han berättar hur han en natt, i rollen som chef för ABB, blev uppsökt för att först bli smickrad sedan mutad och till sist hotad för att han framfört kritik mot kommunistpartiet. Idag lever han under skydd av säkerhetstjänsten.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman<br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></em><br></strong></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1356612</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190817_0903_5d559075.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Aug 2019 15:05:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4f425363-a5a5-4b41-9bf2-bb49c942379c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3330</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/08/p1_konflikt_20190817_0903_5d559075.mp3" length="53316207" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det vita pulvrets pris – om kokainet och ansvaret</title>
      <description><![CDATA[<p>Om klass och kokain, kicksökande missbrukare och drogkrigens offer. Kokainet i Europa och Sverige ökar, så vem har blod på sina händer?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Möt unga partysnortare i Danderyd, prestations-kokainister i finansvärlden, spanska knarkkungar, före detta langare och oroliga anhöriga.</p>
<p>Tidigare i år gjorde vi på Konflikt ett <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1222157?programid=1300" target="_self">program om hur cannabis blivit en basinkomst för gängen och göder konflikter och dödsskjutningar i Sverige</a>. <br>Samtidigt ökar nu kokainet. <br>Större produktion i Latinamerika, färre mellanhänder i Europa och ny teknik som förenklar langningen är förklaringar till att det vita pulvret blir vanligare.</p>
<p>Veckans Konflikt följer det vita pulvret från över- och medelklassens kicksökande till hur kokainet göder grov kriminell verksamhet och har direkt koppling till vissa av de dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren.</p>
<p>I den socioekonomiskt starka Stockholmskommunen <strong>Danderyd</strong> träffar Konflikts <strong>Sally Henriksson</strong> två unga kvinnor som har egen erfarenhet av hur tillgängligt kokain är där. Danderyd är den Stockholmskommun som toppar statistiken i undersökningar om <strong>narkotikaanvändning bland unga</strong>. Vanligast är cannabis, men även kokain förekommer. En av kvinnorna har tagit kokain regelbundet i festsammanhang i ett par år nu och kvinnorna beskriver hur det är en del av deras och flera av deras vänners vardag och hur lätt de kan få tag i kokain om de önskar.</p>
<p>Risken för någon som tar kokain i till exempel Danderyd, Täby eller Lidingö är statistiskt sett lägre än för någon i exempelvis Södertälje. Men det finns ett fall där polisen satte dit ovanligt många kokainköpare, <strong>Taxi Tony</strong>-fallet från 2013. Efter en längre tids spaningsarbete dömdes sammanlagt 19 köpare och säljare som varit inblandade. Bland köparna fanns PR-konsulter, journalister, mäklare och företagare, och en och annan kändis. Bakom Taxi Tony fanns det kriminella nätverket<strong> Lejonen</strong>. Några år efter domen dödades en av de inblandade, skjuten i huvudet i en bil i Kista i norra Stockholm. Konflikts <strong>Rouzbeh Djalaie</strong> berättar historien om Taxi Tonys uppgång och fall. Hör också <strong>Sven Granath</strong>, kriminolog vid polisen, om kopplingen mellan kokainet och det dödliga våldet.</p>
<p>I <strong>Storbritannien</strong> pågår en livlig debatt om <strong>köparnas ansvar</strong> för den kriminalitet som kokainförsäljning göder och som i vissa fall leder till dödligt våld. Här i Sverige har frågan lyfts men debatten har inte tagit samma fart. I London har stadsledningen initierat ett nytt projekt, riktat mot företag i stadskärnan, för att ta itu med kokainproblematiken bland anställda. <br>En av de inblandade drogexperterna beskriver det som att kokainet är en del i en<strong> risktagarkultur</strong> i stan, där idealet att jobba hårt och festa hårt växt fram. Konflikt Robin Olin träffar <strong>David Lindström</strong>, en svensk tidigare bosatt i London som varit en del av den kulturen.</p>
<p>På andra sidan finns <strong>säljarna</strong>. De som tjänar pengar på festfolket, men också tar stora risker. Rouzbeh Djalaie har mött en före detta kokainlangare, <strong>Maher Turkie</strong>, som under flera år försåg <strong>Malmös kokainister</strong> med det vita pulvret, tills han en dag åkte dit med ett halvt kilo kokain.</p>
<p>Och så de anhöriga, de som oroar sig för att deras barn eller syskon eller vänner ska dras in i kriminalitet och bli offer i drogkrigen. Från London kommer rapporter om att allt fler föräldrar, som en sista utväg, tar sina söner ut ur landet för att rädda dom från dödligt våld. Hundratals unga män ska till exempel ha skickats till Somalia. Och det händer att även föräldrar här i Sverige tar det beslutet. En som oroade sig för sin son så mycket att hon bestämde sig för att skicka honom till hemlandet <strong>Somalia</strong> är <strong>Nasteho Weheliye</strong>, i <strong>Tensta</strong> även kallad Mamma Tensta.<br><br>Kokainets historia är en <strong>historia om våld och klass</strong>. Där de som säljer drogen ofta börjar på botten och försöker ta sig uppåt, men inte sällan kraschlandar på vägen. Och det är inget nytt. Robin Olin ringer en av dem som var med när kokainet på allvar gjorde sitt intåg i Europa, via den spanska Atlantkusten på 80-talet, den före detta knarkkungen<strong> Laureano Oubiña</strong> som efter sammanlagt 33 år i fängelse nu berättar om sin fattiga bakgrund. Hör också journalisten <strong>Nacho Carretero</strong> som skrivit den uppmärksammade boken <em>Fariña</em> om den galiciska kokainmaffian.</p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a><br><br>Producent: Sally Henriksson<br><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a><br><br>Tekniker: Stina Fagerberg</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/det-vita-pulvrets-pris-om-kokainet-och-ansvaret</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190629_0903_5d14f29a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 27 Jun 2019 14:47:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1d13f04e-f932-4615-aeb6-34714d08effe.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/06/p1_konflikt_20190629_0903_5d14f29a.mp3" length="52679621" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sommarhettan och klimatet - bränderna torkan och politiken</title>
      <description><![CDATA[<p>Om heta somrar nu och i framtiden. Följ med på en resa i brändernas och torkans spår, till Hälsingland, Australien, Grekland och Skåne. Förändrar en uppbrunnen skog eller en död ko synen på klimatet?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur ser de direkt berörda, de som verkligen kommit nära bränder och torka, på vår värld i förändring? Det hör till sakens natur att den globala uppvärmningen är ett fenomen som förklaras med sannolikheter, svårfångat och utdraget över tid. Det ger utrymme för viss osäkerhet och olika uppfattningar om vad problemet är, vad som orsakat det och vem som ska göra något. Klimatförändringarna beskrivs ju ofta som en vetenskaplig utmaning. Men kanske är de också en psykologisk utmaning. Så vad tänker de som mött och möter stora väderhändelser som kanske, men inte alltid givet, beror på klimatförändringarna och hur förhåller dom sig till det som sker?</p>
<p>Vår första resa går till Hälsingland. Skogsbränderna där ifjol sommar var de värsta som drabbat Sverige i modern tid. Vad händer i en människa när hon förlorar det en familj byggt upp i generationer? En skog där dina händer och farfars händer planterat skog som inte längre finns.</p>
<p>Konflikts <strong>Johanna Melén</strong> besöker skogsägarna <strong>Anders och Ingrid Jonsson</strong> i Laforsen vars viloplats gick upp i rök under några sommarveckor. Campingägaren <strong>Marco Hassholdt</strong> kämpar för att få turisterna att stanna trots att stubbarna nu står där svedda i den tidigare så lockande grönskan. Och medan Kårbölebon <strong>Per Persson</strong> filosoferar över bränderna som en väckarklocka för klimatet, är andra mer tveksamma till vad som verkligen behöver göras åt saken.</p>
<p>I Queensland i nordöstra Australien är klimatförändringarna inte en fråga utan ett faktum. På 8 år har antalet mjölkbönder som lagt ner sina lantbruk minskat från 1100 till 370. Mjölkbonden <strong>Luke Stoke</strong> är en av de som fortfarande kämpar medan många andra har gett upp. Flera har blivit av med sitt vatten och har tvingats slakta sin boskap.</p>
<p><strong>Gert och Brita Petersson</strong> i Mästocka i Halland har haft mjölkkor nästan hela sitt vuxna liv. Men något har hänt med vädret, det är inte lika förutsägbart längre. I regeringens senaste klimatanpassningsstrategi nämns Skåne som ett av de områden där marktorkan kan drabba hårt i framtiden. Utanför Hörby på den skånska slätten kämpar <strong>Jill och Heidi Svensson</strong> på Jima Lantbruk dagligen med konsekvenserna av fjolårets torka. Fodret till korna tog slut i april. Dom tvingas skörda oftare och det kostar – i diesel. Så hur ska man då prioritera klimatfrågorna, köra traktor och ha mat till djuren eller minska koldioxidutsläppen för att hejda klimatförändringarna som kanske kommer att ge mer torka?</p>
<p>Flera av de val som hållits i världen i år har beskrivits som klimatval. Valet i Danmark, EU-parlamentsvalet till viss del, och valet i Australien där fjolårets sommar slog rekord. Men hur röstar då en befolkning i ett land där klimatförändringarna blivit uppenbara och kostsamma? <strong>David Schlosberg</strong>, professor i miljöpolitik vid Sydney universitetet är en aning förvånad, kanske till och med chockad, över det australiensiska valresultatet.</p>
<p>I Grekland som också snart går till val nu, förlorade omkring 100 människor livet när en brand hastigt svepte in över samhället Mati ifjol sommar. Johanna Melén träffade <strong>Christophoros Kokkalis</strong> som lyckades rädda sin lilla dotter och sin fru medan andra brändes ihjäl. Han funderar över vad det klimatförändringarna betyder för oss alla, för framtiden, barnen och politiken.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1305864</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190622_0903_5d0b9c11.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 20 Jun 2019 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/00900dca-db34-4ad0-aa04-a952e759b638.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3362</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/06/p1_konflikt_20190622_0903_5d0b9c11.mp3" length="53827067" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Porträtt av en polariserad tid – bensinpriser, polskt politikermord och metoo</title>
      <description><![CDATA[<p>Om sambandet mellan en pickup i Rättvik, en skjutbana i Prag, ett valmöte i Skåne och ett minnesskrin i Polen – polariseringen. Konflikt återvänder till reportage från året som gått.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Polarisering är något som statsvetare brukar definiera som att politiska attityder rör sig från mitten mot extremerna, i en nästan självgödande process. Det finns i dag mycket forskning som visar att det här sker – hur den politiska mitten i Europa försvagas och polerna förstärks, hur Republikaner och Demokrater i USA allt mindre överlappar i sina åsikter, hur sociala medier fungerar som filterbubblor där många allt mer sällan möter idéer och ståndpunkter som ifrågasätter de man redan har.</p>
<p>Men Konflikt är ju inte ett forskningsseminarium – vår metod är istället att ge oss ut i den verklighet som forskningen samlar i sina rapporter. Och just det här fenomenet – polarisering – är något som vi stött på i många olika sammanhang under året som gått. Dagens program är en klippsändning där vi återutsänder reportage från några av de platser vi besökt – och där polariseringen märkts tydligt.</p>
<p>Vi börjar med att tillsammans med <strong>Ulrika Bergqvist</strong> sätta oss på ett tåg mot Rättvik, i Dalarna. Hon åkte dit för programmet "<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1233007?programid=1300" target="_self">Bakslag vid bensinpumpen</a>", som handlade om koldioxidskatt som styrmedel för att få ner utsläppen av koldioxid – en metod som forskarna säger är den mest effektiva, men som politiskt visat sig känslig. Priset på bensin låg ju bakom gula väst-upproret i Frankrike tidigare i år, och motsättningarna mellan bilkörande och klimatpolitik, mellan land och stad, de märks även här i Sverige.</p>
<p>Konflikts <strong>Robin Olin</strong> reste också till Tjeckiens huvudstad Prag. För polariseringen sker ju inte bara i det folk säger eller tycker – den sker också vid valurnan. Och till det EU-val som hölls i slutet av maj gjorde Konflikt ett program om värderingar – mer specifikt om de värderingar som alla EU-länder undertecknat i Lissabonfördraget, men som i allt större utsträckning ifrågasätts i dag. Och till programmet "<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1287086?programid=1300" target="_self">EU och värderingsvalet</a>" hamnade Konflikt på en konsert.</p>
<p>Ett annat område där polariseringen har märkts tydligt under de senaste åren, och då i synnerhet i kölvattnen efter Metoo-rörelsen, är relationen mellan kvinnor och män – jämställdhet. Inför det svenska valet, och även inför mellanårsvalet i USA, gjorde Konflikt i höstas programmet "<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140922?programid=1300" target="_self">Metoo och valen</a>", om hur Metoo påverkar politiken. Konflikts <strong>Ulrika Bergqvist</strong> besökte bland annat ett valmöte för Feministiskt initiativ i Skåne.</p>
<p>Men polarisering är inte bara ord och åsikter, vad händer när ord går till handling? I programmet "<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1246180?programid=1300" target="_self">Polen och polariseringens pris</a>" beskrevs den här utvecklingen i detalj. Programmet tog avstamp i det mord som på många sätt kommit att fånga riskerna med polariseringen, och som fick många runtom i Europa att stanna upp och betrakta den här samtiden med ny blick – nämligen mordet på Gdansk borgmästare <strong>Pawel Adamowicz</strong> på en välgörenhetsgala i januari i år. Konflikts Robin Olin reste till Gdansk.</p>
<p>Vapen är en fråga som länge haft en stark politiskt polariserande laddning i USA, som ju har sitt second amendment – det andra tillägget till konstitutionen som garanterar rätten att bära vapen. Här i Europa finns inte den laddningen, eller håller det på att ändras?  Programmet "<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1283714?programid=1300" target="_self">Beväpnat Europa</a>" handlade till stor del om det vapendirektiv som EU började arbeta fram som en reaktion på terrorattackerna i Paris 2015, och som syftade till att minska den lagliga tillgången till vissa sorters vapen. Det här förslaget stötte snabbt på starkt motstånd i flera medlemsländer – och starkast reagerade man i Tjeckien. På en skjutbana i Prag träffade Robin Olin en ung kvinna som lärde sig skjuta pistol, i självförsvar.</p>
<p></p>
<p><strong>Programledare och producent: Ivar Ekman</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Tekniker: Sandra Pettersson</strong></p>
<p><strong> </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1301681</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190615_0903_5d0249b4.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 13 Jun 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d821708b-f6da-4f1f-8559-ba91c0edd7ce.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3312</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/06/p1_konflikt_20190615_0903_5d0249b4.mp3" length="53022501" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den korrupta vården - på liv och död</title>
      <description><![CDATA[<p>Om patienter som drabbas när pengar hamnar i fel fickor. Hör berättelser från Uganda, Ukraina och Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att bekämpa korruptionen har blivit en av de viktigaste frågorna i val efter val på olika håll i världen, från Afrika till Asien, Latinamerika och Östeuropa lovar politiska ledare förändring.</p>
<p>Och på inget annat område är nog konsekvenserna av mutor och annan korruption så tydliga, som i vården, när pengar hamnar i fel fickor istället för att gå till att hjälpa sjuka.</p>
<p>I veckans Konflikt berättar vi några olika berättelser om korruption och kampen mot den.</p>
<p><strong>Uganda</strong> har länge brottats med korruption, inte minst i vården, men det är också ett land där politikerna i alla fall säger sig ta det på allvar, och där åtminstone viss typ av korruption inom vården har minskat kraftigt efter att en hälsoövervakningsmyndighet instiftades 2009. Sveriges Radios korrespondent för globala hälsofrågor, <strong>Johan Bergendorff</strong>, har mött biträdande hälsominister Sarah Opendi, fyrbarnspappan <strong>Nasser Matovu Kadunabbi</strong> som råkade ut för korrupta läkare när hans dotter var sjuk, experten <strong>Heather Marquette</strong> vid universitetet i Birmingham som menar att Uganda har satt världsrekord i att minska vårdkorruption snabbt, journalisten <strong>Barbara Among</strong> som har vunnit pris för sina undersökande reportage kring vårdkorruption i Uganda, <strong>Okwaro Obuku</strong>, ordförande för ugandiska läkarförbundet och <strong>Pius Gumisiriza</strong> som är korruptionsforskare på det statliga universitetet i Uganda.</p>
<p>Ett annat land som kämpar mot vårdkorruption är <strong>Ukraina</strong> - men med helt andra metoder. Där har man outsourcat upphandlingen av läkemedel och vårdutrustning till internationella organisationer för att man helt enkelt inte litar på det egna systemet. En av huvudpersonerna i korruptionskampen där är <strong>hälsoministern Ulana Suprun</strong>. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> talade med henne om den hårda kampen som bland annat lett till en knivattack mot henne.<br>Och journalisten<strong> Oliver Bullough</strong>, som skrivit boken "Moneyland", om korruption över världen, som menar att Ukraina kommit en bit på vägen med att stävja vårdkorruptionen. Men att problemet generellt över världen är att det är de små fiskarna som åker dit, inte de högt uppsatta personerna med mycket makt i samhället.</p>
<p>Men <strong>Sverige</strong> då, finns det korruption inom vården här? Sverige är ett land med generellt låg korruption, men det betyder inte att det inte förekommer, säger <strong>Nathalie Phalén</strong> på näringslivsorganisationen Institutet mot mutor. <br>Vården är en särskilt utsatt sektor, menar hon, och då framförallt den <strong>personnära vården</strong> där vårdgivare och vårdtagare många gånger kommer nära varandra. <br>Konflikts <strong>Robin Olin</strong> och <strong>Sally Henriksson</strong> skildrar två olika fall av dömda <strong>mutbrott</strong> inom hemtjänsten.</p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a><br><br>Producent: Sally Henriksson<br><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a><br><br>Tekniker: Stina Fagerberg och Joel Löf</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1298622</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190608_0903_5cf7f3c5.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 06 Jun 2019 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c42d935f-bf3d-4755-91c8-50ee8f7f8d66.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3294</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/06/p1_konflikt_20190608_0903_5cf7f3c5.mp3" length="52748958" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kina internerar hundratusentals 
– världen ser på</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Kinas makt och de som vill bryta tystnaden. Massinterneringen av etniska minoriteter i Xinjiang är inte längre en nyhet – allt fler talar om ett försök att radera en hel kultur. Vad gör världen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hör den oberoende tyske forskaren som upptäckte lägren och har sett dem växa, antropologen <strong>Adrian Zenz</strong>. I början av 2017 började han förstå vad som var på väg att hända i Xinjiang i västra Kina. Zenz hörde vittnesmål om att personer ur den etniska, muslimska gruppen uigurer började försvinna in i nybyggda läger. Men det fanns inga konkreta bevis för vare sig kring antalet personer det rörde sig om eller vad de utsattes för. Tills Adrian Zenz började rota bland de överraskande många dokumenten kring byggen och upphandlingar, polisförstärkningar och beställningar av taggtråd som kinesiska myndigheter lagt ut på nätet. Snart kunde han konstatera att hundratusentals, kanske så många som 1 miljon, personer internerats i läger i Xinjiang. Det som pågår nu är ett kulturellt folkmord, säger Adrian Zenz.</p>
<p>Listan över försvunna uiguriska popmusiker, poeter och professorer fylls på varje månad.</p>
<p>Den brittiska folkmusikforskaren <strong>Rachel Harris</strong>, vid University of London, började förstå omfattningen av det som hände när kända uiguriska musiker som hon spelat med och uiguriska professorskollegor plötsligt greps för att aldrig höras av igen. Det här handlar inte längre om en kampanj mot separatister eller religiösa extremister. Om man fängslar de som undervisar i poesi och historia kan jag inte se något annat syfte än att det här är ett försök att radera uigurernas minne, säger hon.</p>
<p><strong>Randi Mossige-Norheim</strong> träffar en uigurisk poet som hittat sitt eget sätt att bevara kulturen. Han sitter i en lägenhet i Stockholm och översätter uiguriska poeters dikter till svenska. Och skriver brev till svenska politiker, som <strong>Margot Wallström</strong>.</p>
<p>Ivar Ekman frågar Sveriges utrikesminister hur hon ser på det där begreppet som allt fler börjat använda när de beskriver interneringslägren i Xinjiang: Koncentrationsläger. Vad är det som händer och vad gör Sverige?</p>
<p>Mediarapporteringen kring lägren har varit massiv det senaste året och frågan har diskuterats i FN. Men några mer konkreta aktioner i form av sanktioner eller ekonomiska bestraffningar av Kina har inte genomförts.</p>
<p>Kina förnekade till en början lägrens existens men har under det senaste året erkänt att de finns. Centren är internatskolor och studenterna har fritt boende och gratis mat, de lär sig språk och färdigheter, sa en representant för kommunistpartiet tidigare i år då man också bjöd in media att besöka utvalda läger. Avradikalisering för att bekämpa terrorhot tillhör också Kinas förklaring till varför personer grips och sätts i läger. Samtidigt rapporteras att definitionen av vad som ses som religiös extremism blivit så bred att den omfattar religiösa vardagsuttryck så som att be ofta eller att bära slöja eller skägg.</p>
<p><strong>Nury Turkel</strong> är advokat i Washington D.C. med rötter i Xinjiang. Han följer frågan nära och har varit direkt inblandad i att få världen att göra något. Han sätter inte mycket hopp till FN eller EU. Kanske kan det hända något i USA, om inte handelsförhandlingarna trumfar frågan om mänskliga rättigheter i Xinjiang. Kinas ekonomiska makt märks både i väst och den muslimska världen.</p>
<p>Frilansjournalisten <strong>Tomas Thorén</strong> berättar historien om hur ryktet om en känd uigurisk folkmusikers död i läger i Xinjiang ledde till en politisk konflikt mellan Turkiet och Kina. Om det är något land i regionen som skulle kunna tänkas ta strid för uigurerna är det Turkiet, där ses den turktalande gruppen som både religiösa och turkiska bröder. Han besöker också en skola i Istanbul där barnen genom sång och högläsning gör sitt bästa för att bevara sin egen kultur för framtiden.</p>
<p class="byline">Programledare: Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Ulrika Bergqvist<br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1294587</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190601_0903_5cefb5e0.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 May 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/075f48f0-5fb4-40f5-933a-13614f2e275f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/06/p1_konflikt_20190601_0903_5cefb5e0.mp3" length="53637313" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>En kamera i varje gathörn?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kameror, ansiktsigenkänning, trygghet och integritet. Smarta kameror är ett effektivt verktyg för den hårdnande övervakningen i Kina. Men blir också allt vanligare i västerländska demokratiers jakt på trygghet. Var går gränsen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br>Konflikts <strong>Robin Olin</strong> möter journalisten <strong>Ola Wong</strong>, tidigare baserad i Shanghai och numera kulturredaktör på tidskriften Kvartal, som berättar om hur <strong>Kina</strong> blev ett högteknologiskt <strong>övervakningssamhälle</strong>, och hur teknologi från ett svenskt företag fanns med på hörn.</p>
<p>Men demokratier intresserar sig också alltmer för ny kamerateknologi nu.<br>I flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, där kameror länge varit en del av gatubilden, använder polisen i vissa fall redan ansiktsigenkänning. Av svenska myndigheter används hittills ansiktsigenkänning mycket begränsat i pilotprojekt, och kamerabevakning på offentliga platser har varit ganska ovanligt, men det är på väg att ändras.</p>
<p>I ett nytt lagförslag föreslås att polisen själva ska bedöma var de ska sätta upp kameror, utan att söka tillstånd på förhand. Och polisens kameror har blivit allt fler runtom i landet de senaste åren, framförallt i så kallade utsatta områden.</p>
<p>Ett sådant område vars centrum kamerabevakas sedan 2017 är <strong>Husby</strong> i norra Stockholm, ett område som blev känt för kravallerna 2013 och som på grund av bland annat problem med droger och skjutningar är klassat som ett särskilt utsatt område. <br>Konflikts <strong>Sally Henriksson</strong> promenerade runt bland kamerorna i Husby och träffade bland andra polisen <strong>Björn Forslind</strong>, ansvarig för kameraprojektet Järva, debattören och juristen <strong>Rami Al-Khamisi</strong>, <strong>Ailin Moaf Mirlashari</strong> på den medborgardrivna mötesplatsen <strong>Folkets Husby</strong> och <strong>boende</strong> i Husby med olika tankar om kamerorna som bevakar dem.</p>
<p>Men var går gränsen och hur långt vill polisen gå i sin bevakning? <strong>Pia Glenvik</strong>, ansvarig för <strong>kameraprojektet på NOA</strong> pratar med Robin Olin om ansiktsigenkänning och andra tekniska möjligheter polisen använder eller skulle vilja använda sig av.</p>
<p>En som är orolig för utvecklingen kring kameror och smart teknologi är <strong>Janne Flyghed</strong> professor i kriminologi vid <strong>Stockholms universitet</strong>. Han kopplar ihop kamerorna med en större trend, mot ökad övervakning av allmänheten som vi ser i Sverige.</p>
<p>Bakom kamerorna på många platser som i Kina, USA, Malmö och i Husby står ett svenskt företag, <strong>Axis</strong>. <br>På företagets experience center i Lund visar pressansvariga <strong>Kristina Tullberg</strong> och <strong>Björn Kallenfors</strong>, som är ansvarig för Axis mjukvaruprogram i norra Europa, upp den senaste teknologin kring smarta kameror.<br>I Malmö träffar Robin Olin Axis-grundaren<strong> Martin Gren</strong> som berättar mer om teknologin och hans visioner, och om kritiken som Axis fick när de började leverera till Kina för tio år sedan och hur han ser på att Axis teknologi kan användas till övervakning av exempelvis minoritetsgrupper.</p>
<p>Och i USA har framfarten för den nya teknologin som kan användas ihop med kameraövervakning nu mötts av ett bakslag. I mitten av maj röstade <strong>San Francisco</strong> - som första stad i USA - för ett <strong>förbud</strong> för polis och andra myndigheter att använda sig av ansiktsigenkänning. <br>Debatten där har till stor del handlat om brister i utvecklingen av teknologin som leder till att människor <strong>riskerar att identifieras felaktigt</strong>. Testerna sker i hög grad på vita män och det gör tekniken sämre på att identifiera personer med annan hudfärg än vit eller kvinnor.</p>
<p>Sveriges Radios korrespondent <strong>Fernando Arias</strong> reste till <strong>San Francisco</strong> och <strong>Oakland</strong> där han bland andra träffade <strong>Brian Hofer</strong>, ordförande för Secure Justice, en av ett tjugotal lokala organisationer som ställt sig bakom det nya förbudet i San Francisco.</p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a><br><br>Producent: Sally Henriksson<br><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a><br><br>Tekniker: Maria Stillberg</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1291886</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190525_0903_5ce6daec.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 May 2019 15:42:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/eeec1934-012b-4c02-9509-9987d4b1a0b7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3318</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/05/p1_konflikt_20190525_0903_5ce6daec.mp3" length="53128655" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>EU och värderingsvalet – demokrati, mångfald och frihet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt – finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts <strong>Robin Olin</strong> hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel.</p>
<p>Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan – i Lissabonfördraget.</p>
<p>Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”</p>
<p><strong>Ivar Ekman</strong> träffar <strong>Annika Ström Melin</strong>, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån?</p>
<p><strong>Robin Olin </strong>ringer upp<strong> Ugo Lopez. </strong>Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche – i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat.</p>
<p>Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts <strong>Ulrika Bergqvist</strong> träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar – hur förändras en människa av platsen där hon bor? <strong>Klaudia Grochot</strong> är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar – på svenska.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br></strong><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1287086</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190518_0903_5cdec2fd.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 17 May 2019 12:25:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f1d6de38-7d93-45ec-8761-1b5c56567640.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/05/p1_konflikt_20190518_0903_5cdec2fd.mp3" length="53421232" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Beväpnat Europa - vapen, lobbying och populism</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur vapnen blivit politik i EU. I kölvattnet av terrordåden i Paris 2015 införde EU striktare vapenlagar, men många kämpar emot. För vissa handlar det om rätten att utöva sitt intresse, för andra om rätten att försvara sig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Sverige har vapenfrågan kommit att handla om rätten att utöva intressen som <strong>jakt</strong> och <strong>skytte</strong>. <br>Konflikts <strong>Sally Henriksson</strong> har träffat sportskytten <strong>Pia Clerté</strong>, en av de starkaste rösterna <strong>mot striktare vapenlagar</strong> bland svenska vapenägare. Hennes engagemang började när hon såg sin sport hotad av EU-kommissionens förslag till striktare vapenlagar men handlar idag om att försöka påverka den svenska implementeringen av EU:s direktiv.</p>
<p>I en del andra länder i Europa handlar diskussionen om rätten att bära vapen om något annat, nämligen rätten att försvara sig. <br>En tongivande i frågan är Italiens inrikesminister <strong>Matteo Salvini</strong> som är partiledare för nationalistiska och högerpopulistiska <strong>La Lega</strong>, som pratat mycket om säkerhet och vapen. <br><br><strong>Ivar Ekman </strong>reste till norra <strong>Italien</strong> för att försöka förstå den politiska utvecklingen i vapenfrågan där. <br>I byn Gugnano, söder om Milano, träffade han restaurangägaren <strong>Mario Cattaneo</strong> som sköt ihjäl en inbrottstjuv. Själv säger han att skottet gick av av misstag. Salvini är en av många som öppet har visat honom sitt stöd. Nu hoppas Mario Cattaneo att Salvinis nya självförsvarslag ska rädda honom från att bli dömd.<br><br>Hör även borgmästaren i en intilliggande staden Lodi, <strong>Sara Casanova</strong>, som är en av många Lega-politiker som besökt Mario Cattaneo för att ge honom sitt stöd, och <strong>Giorgio Baretta, </strong>sociolog och <strong>vapenforskare</strong> vid <strong>OPAL</strong>, ett institut i Brescia som verkar för ökad vapenkontroll. <br><br>Vi berättar också om turerna kring EU:s tilläggsdirektiv för striktare vapenlagar. Hör EU-kommissionens chef i Sverige, <strong>Katarina Areskoug Mascarenhas</strong>, tidigare moderata EU-parlamentarikern <strong>Anna Maria Corazza Bildt</strong> och inrikesminister<strong> Mikael Damberg (S).</strong></p>
<p>Det är fortfarande fler än 20 medlemsländer som inte har implementerat EU:s tillägg till vapendirektivet, trots att det skulle ha gjorts senast i september förra året. Däribland Sverige. Men det land som verkligen har satt sig på tvären är <strong>Tjeckien</strong>. Påhejat av Ungern och Polen har Tjeckien utmanat det som kommit att kallas EU:s "gun ban" - i EU-domstol.<br>Det är alltså samma Visegradländer som är på kollisionskurs med komissionen också i andra frågor, framför allt migrationen. <br><br><strong>Robin Olin</strong> reste dit för att få en bild av motståndet. <br>På ett valmöte för den tjeckiska högernationalistiska partiet träffar han kampanjarbetaren <strong>Paul Janouch</strong>, på en skjutbana en ung kvinna som övar på att skjuta för att kunna försvara sig, på ett kafé möter han säkerhetsexperten <strong>Radko Hokovsky</strong>, vid den politiskt obundna tankesmedjan <strong>European Values </strong>och på ett kontor advokaten <strong>Klara Kalibova </strong>som via en klient fått se vapnens baksida.</p>
<p></p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a><br><br>Producent: Sally Henriksson<br><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a><br><br>Tekniker: Elin Hagman</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1283714</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190511_0903_5cd45673.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 09 May 2019 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c4b05d3e-f59a-4887-9f62-8ae11a8c1d6d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/05/p1_konflikt_20190511_0903_5cd45673.mp3" length="52681887" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Indiens val – heliga kor och hindunationalism</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ko-lynchningar och nationalsången på bio. Hur har hindunationalismen format Indien under premiärminister Narendra Modis fem år vid makten? Vem får vara indier i dagens Indien?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Vissa ser honom som en garant för att hinduerna ska få ett eget hem i världen. Andra som ett hot mot det Indien som hittat sitt eget sätt att rymma många olika identiteter:</p>
<p>”Under Narendra Modis tid vid makten har Indien blivit polariserat. Vi har delats in i två kategorier, hinduerna och de andra”, säger studenten Arjun som Sveriges Radios utsända<strong> Caroline Kernen</strong> träffar i Bangalore.</p>
<p>Vårens parlamentsval i världens största demokrati beskrivs som ett ödesval mellan pluralism och nationalism. Hindunationalismen, som är den ideologi som Narenda Modis parti BJP har sin grund i, menar att Indien är hinduernas hemland och det är majoriteten och deras intressen som ska ha företräde framför minoriteternas rättigheter. I praktisk politik har det inneburit förslag om att förbjuda ko-slakt och att hedersbetygelsen mot ”Moder Indien” blivit vanligare inslag i det dagliga livet. Men vissa av de förslag som lagts fram av BJP går emot den nuvarande indiska konstitutionen som skrevs i en tid då mångfalden sågs som en grundläggande förutsättning för Indien som land.</p>
<p>Det var på många sätt ett ovanligt land som föddes när Indien blev självständigt 1947, det menar <strong>Sunil K<strong>hilnani</strong>, </strong>chef för Indieninstitutet på Kings College i London. Det speciella, enligt Khilnani, var att Indiens nya konstitution lyfte fram en idé om nationell identitet som saknade alla dom markörer som finns i klassisk europeisk nationalism, den betonade istället mångfalden som en viktig princip. Än har BJP inte ändrat den indiska konstitutionen – men det kan vara det som står på spel i det pågående valet, säger Sunil Khilnani till <strong>Ivar Ekman</strong>.</p>
<p>Bland dom som pekas ut som dom stora förlorarna på den nuvarande politiken finns Indiens många muslimer som utgör ungefär 15 procent av befolkningen. De senaste åren har vi sett en ny form av våld mot religiösa minoriteter, säger <strong>Hilal Ahmed</strong>, forskare vid med fokus på Indiens muslimska befolkning, till Sveriges Radios <strong>Naila Saleem</strong>. Hatbrotten mot muslimer ökar och lynchningar av personer som hanterat eller misstänks ha ätit ko-kött har ökat markant. Den här typen av dåd är inte så många till antalet men får ändå stor effekt eftersom de sprids på sociala medier och skapar en rädsla bland muslimer på många håll i landet, säger Hilal Ahmed.</p>
<p>Hör också <strong>Henrik Chetan Aspengren</strong>, Indienkännare vid Utrikespolitiska Institutet som säger att de frågor hindunationalismen rör upp, tar fokus från det Indien borde fokusera på, att skapa jobb och lyfta fler ur fattigdom.</p>
<p> </p>
<p><strong>Programledare</strong>: <strong>Sharon Jåma</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:sharon.jama@sr.se" target="_self">sharon.jama@sr.se</a></em><br><br><strong>Producent</strong>: <strong>Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1280725</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190504_0903_5ccb298d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 02 May 2019 15:34:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3215b405-0a83-4e74-a933-f6c887bbd74d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/05/p1_konflikt_20190504_0903_5ccb298d.mp3" length="52676285" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Jakten på datan - den digitala oljan</title>
      <description><![CDATA[<p>ÅTERUTSÄNDNING: Om vår tids kanske viktigaste råvara – data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver data skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av<strong> artificiell intelligens</strong>, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var data kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris?</p>
<p>Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att<strong> samla in data</strong> från sina medborgare. Sveriges Radios korrespondent <strong>Hanna Sahlberg</strong> rapporterar från <strong>Kina</strong>, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om<strong> USA</strong> där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som <strong>Facebook</strong> och dess vd <strong>Mark Zuckerberg</strong> fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att USA inte blir lika stark i konkurrensen mot Kina?</p>
<p>Europa har gått en annan väg. Här har länder som<strong> Tyskland</strong> en stark tradition om att värna den <strong>privata integriteten</strong>. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamna efter i utvecklingen av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker <strong>Estland</strong> som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?  </p>
<p>Vi hör bland andra: <strong>Inger Hammar</strong>, pensionär, <strong>Niklas Gustafsson</strong>, KTH, <strong>Ina Fried</strong>, Axios, <strong>Joel Westerholm</strong>, Digitalreporter Sveriges Radio, <strong>Anders Arpteg</strong>, ingenjör och AI-pionjär, <strong>Zeynep Tukfeci</strong>, professor i sociologi på University of North Carolina, <strong>Riina Sikkut</strong>, hälsovårdsminister i Estland, <strong>Jaak Aaviksoo </strong>rektor på Tallinns tekniska högskola, <strong>Steven Smith</strong> chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och <strong>Lili Milani</strong>, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte.</p>
<p><em><strong>Programmet sändes första gången i december 2018.</strong></em></p>
<p class="byline">Programledare: Ivar Ekman<br />ivar.ekman@sverigesradio.se</p>
<p class="byline">Producent: Simon Moser <br /><br /></p>
<p class="byline"> Tekniker: Elvira Björnfot</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1274173</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190427_0903_5cc08609.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Apr 2019 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0c6e70a4-233f-49fe-b81d-d7cf21225ef1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3368</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/04/p1_konflikt_20190427_0903_5cc08609.mp3" length="53918568" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vittnesmål från svensk vardag</title>
      <description><![CDATA[<p>Om människor i gränslandet mellan svensk vardag och världspolitik. Veckans Konflikt är en tillbakablick tillsammans med Randi Mossige-Norheim på några av de personer hon har mött det senaste året – cykelbudet Ardjo från Bangladesh, Gigica från Rumänien och pappan och sonen som söker sina uiguriska släktingar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi börjar med att gå tillbaka till ett program från juni förra året, <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1089742" target="_self">"Studiefällan Sverige"</a>, om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från <strong>Bangladesh </strong>som levererar pizza – i Stockholm. <strong>Ardjo</strong>, som egentligen heter något annat, kom till Sverige för att plugga i Halmstad hösten 2017. När <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> träffade honom för ett år sedan levererade han i stället mat som<strong> cykelbud</strong> i Stockholm för att försöka få ihop pengar till <strong>studieavgiften</strong> och för att kunna betala tillbaka till sina föräldrar som sålt sin mark för att hjälpa sonen att studera utomlands.</p>
<p>Nästa återblick är på <strong>Gigica </strong>och hennes vänner från <strong>Rumänien</strong>. På dagarna är de <strong>statister på operascenen </strong>i Folkoperans uppsättning av Lars-Erik Larssons  "Förklädd Gud", med text av Hjalmar Gullberg. Om nätterna sover de i ett <strong>läger i Högdalen</strong> som de hela tiden oroar sig över ska rivas. <br> Det här är en del ur programmet <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1203117" target="_self">"Sista julen i Sverige?"</a> från december 2018. Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli <strong>avhyst</strong>, attityder mot tiggare och om <strong>tiggeriförbudets</strong> olika perspektiv.</p>
<p>Och slutligen hör vi pappan och sonen vid ett köksbord någonstans i Stockholm. Sonen, som är född i Sverige, har inte egen erfarenhet av att vara utsatt som <strong>uigur</strong> i <strong>Kina </strong>men kan förstå sin pappas lidanden. Gång på gång ringer de uiguriska släktingar i Kina utan att någon svarar. Och de är inte ensamma -  från köksbord runt om i Stockholm vittnar uigurer om samma sak för<strong> Randi Mossige-Norheim</strong>: De ringer och ringer till sina släktingar i <strong>Xinjiang </strong>men får inte kontakt.<br> Hela programmet, <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1158462" target="_self">"Kinas okända läger"</a>, sändes i oktober 2018. Om en miljon människor i <strong>omskolningsläger</strong>. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot <strong>muslimska minoriteter</strong>. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang?</p>
<p> </p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Reporter: Randi Mossige-Norheim</p>
<p class="byline">Tekniker: Stina Fagerberg, Lisa Abrahamsson, Brady Juvier, Jacob Vikblom</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1270904</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190420_0903_5cb760cb.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Apr 2019 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f1d14971-512e-4b05-b75a-91772b64cdae.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/04/p1_konflikt_20190420_0903_5cb760cb.mp3" length="52688708" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Afghanistan mellan fred och fruktan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om fredssamtal mellan talibaner och amerikaner. Trump vill ta hem trupperna från USA:s mest seglivade krig och de afghanska kvinnorna riskerar att bli de stora förlorarna. Fred – men till vilket pris?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2019 kan bli fredens år, det är dags att kriget tar slut, säger USA:s Afghanistanfödde chefsförhandlare, <strong>Zalmay Khalilzad</strong> i afghansk tv. Fredsförhandlingarna väcker en gnista hopp om fred och efter 40 års krig i olika former vore det en efterlängtad sådan för de allra flesta afghaner. Men vad är det för fredssamtal som nu förs? Och vilka tillåts sitta med vid förhandlingsbordet?</p>
<p>USA:s president Donald Trump har länge drivit på för att få till ett snabbt avslut på det 17-åriga kriget som kostat amerikanerna både människoliv och pengar. Förhandlarna har ont om tid på sig att snickra ihop ett avtal, och när talibanerna stadigt vinner mark blir dom en viktig part i förhandlingarna. Men många är kritiska till att valda företrädare inte får något inflytande. ”Att man efter sex månaders samtal fortfarande har med den afghanska regeringen i förhandlingarna är väldigt oroande”, säger <strong>Thomas Johnson, </strong>författare till boken "Taliban narratives" och biträdande professor på Naval Postgraduate School i Kalifornien.</p>
<p>Att talibanerna i praktiken nu har kontroll över 50-80 procent av landet ger dom självförtroende. Dom kan sitta där vid förhandlingsbordet, samtidigt som dom attackerar amerikanska posteringar i Afghanistan, säger <strong>Waheed Mojda</strong>, som står talibanerna nära, han var diplomat under talibanregimen och är nu politisk kommentator i Kabul.</p>
<p>Efter talibanregimens fall för snart 20 år sedan, har Afghanistan gått i en annan riktning och skrivit om sin grundlag. Kvinnor och minoriteter tillhör dom vars rättigheter nu skyddas enligt lag. Talibanerna hävdar att dom också förändrats. Men samtidigt hänvisar dom till ”islamsk lag” och ”kulturella traditioner” när dom blir tillfrågade om hur dom ser på kvinnans rättigheter. Och redan idag har talibaner i delar av Afghanistan återigen börjat bestraffa personer som till exempel lyssnar på musik med piskrapp.</p>
<p>Och det finns dom som vägrar acceptera att talibanerna och USA ska diktera Afghanistans framtid. Vid ett möte i Moskva nyligen krävde en afghansk parlamentsledamot ordet – <strong>Fauzia Kufi</strong>. En fred är inget värd om vi kvinnor inte längre kan andas, säger hon och riktar en uppmaning till omvärlden, och Sverige, att trycka på i förhandlingarna.</p>
<p>Sverige har starka band till Afghanistan, vi har haft soldater på plats och är ett av de största biståndsländerna, enbart ifjol gick 1 miljard kronor i bistånd dit. Man kan tycka att det är en investering av skattemedel som vore värd att skydda? <strong>Annika Söder</strong>, kabinettsekreterare vid Utrikesdepartementet säger att ”I en tid då stormakterna styr, kan vi inte vara säkra på att våra värderingar verkligen kommer till rätta. Stabilitet är ett ord som används väldigt ofta nu, men stabilitet till vilket pris som helst är inte acceptabelt”.</p>
<p>I Gävleborg finns ytterligare en annan afghansk kvinnlig politiker, <strong>Azeeta Rafat</strong> som var kommunikationsansvarig hos president Ashraf Ghani innan hon sökte asyl här i Sverige. Efter fyra år utomlands får hon fortfarande samtal från bekymrade väljare som undrar hur dom ska försvara sig mot, och förhålla sig till talibanerna. Vi kan inte bara ge upp allt det vi stridit för, säger Azeeta Rafat vars liv förändrades helt när talibanerna tog makten och krossade hennes drömmar.</p>
<p><strong>Programledare:</strong> Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a><br><strong>Producent:</strong> Massood Qiam<br><a class="internal-link" href="mailto:massood.qiam@sr.se" target="_self">massood.qiam@sr.se</a><br><strong>Producent:</strong> Ulrika Bergqvist<br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1264662</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190413_0903_5caf7056.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 11 Apr 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/323639ed-7a70-476c-b3fb-3dae41cb4c64.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/04/p1_konflikt_20190413_0903_5caf7056.mp3" length="52670948" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Förhörsrummet – kakor och tortyr</title>
      <description><![CDATA[<p>Om förhörsmetoder i kampen mot terrorism. Hur får man någon att vilja prata? Och var går de etiska gränserna? Hör om förtroendeskapande samtal i Vivalla, hur norska polisen prövades hårt med Breivik och om waterboarding i USA.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den senaste tiden har det förts en debatt om de så kallade IS-återvändarna. Det finns oftast inget brott dom kan misstänkas för, så i dag är det till största del frivilliga förhör, eller samtal, som polisen håller med dem.</p>
<p>Konflikts <strong>Robin Olin</strong> har träffat boende i<strong> Vivalla</strong> och poliser vars vardag är att möta och samtala med personer som rest till Syrien för att ansluta sig till IS eller andra terroristorganisationer. Hör <strong>Johanna Johansson</strong> och <strong>Tobias Löfström</strong> i Vivalla i Örebro, den tidigare Örebropolisen <strong>Fredrik Malm</strong> och <strong>Ulf Merlander</strong>, polischef Göteborg nordost.</p>
<p>Men när det gäller personer med mer konkreta kopplingar till terrorbrott - så visar forskningen att det inte är omöjligt att få dom att berätta om det.</p>
<p><strong>Laurence Alison</strong> vid universitetet i <strong>Liverpool</strong> har tillsammans med sin fru och kollega <strong>Emily Alison</strong> studerat tusentals förhör med misstänkta terrorister av olika slag, den första och största forskningen kring förhör med terrorister. Och han arbetar också med att utbilda brittisk polis i förhörsmetoder.</p>
<p>Hör också <strong>Pär-Anders Granhag</strong>, professor i psykologi vid Göteborgs universitet som även han undervisar i förhörsmetoder.</p>
<p>Ett land vars förhörsmetoder verkligen har satts på prov är <strong>Norge</strong>. Efter terrordåden i Oslo och på <strong>Utöya</strong> 22 juli 2011 sa <strong>Anders Behring Breivik</strong> i inledande förhör att det fanns fler terrorceller som snart skulle aktiveras. Och den norska polisen arbetade i förhören i vad de trodde var ett tickande bomb-scenario.</p>
<p>Konflikts<strong> Sally Henriksso</strong>n intervjuar poliskommissarien och straffrättsforskaren <strong>Asbjørn Rachlew</strong> som var rådgivare under förhören med Breivik och som har varit med att utveckla KREATIV-modellen som de norska förhörsmetoderna numera utgår från.</p>
<p><strong>USA</strong> däremot gjorde ett helt annat vägval än Norge när klockan tickade, och pressen ökade på förhörsledarna, efter <strong>11 september-attackerna</strong> i New York.</p>
<p><strong>Robin Olin</strong> ringde upp <strong>James Mitchell</strong>, psykologen som tog fram förhörsmetoderna, bland annat skendränkningar, som användes på den amerikanska militärbasen i <strong>Guantanamo</strong> på Kuba, själv utförde dem och som senare kom att åtalas för tortyr.</p>
<p>Hör också <strong>Mark Fallon</strong> som var den amerikanska regeringens huvudutredare för att ställa al qaida-terrorister inför rätta efter 11 september, och sen när Obama förbjöd tortyrmetoderna fick ta fram nya riktlinjer.</p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Sally Henriksson<br><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Tekniker: Elin Hagman</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1261300</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190406_0903_5ca63ee7.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 04 Apr 2019 15:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/eb0dbb47-d65c-4c3d-91ca-9a390f734bbc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3307</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/04/p1_konflikt_20190406_0903_5ca63ee7.mp3" length="52952278" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Israelisk högerextremism och judiska val</title>
      <description><![CDATA[<p>För 25 år inträffade en massaker i en moské i Hebron. Mördaren hade koppling till en terrorstämplad judisk grupp från New York. Nu kan arvtagarna till den ideologin ta plats i Knesset, inbjudna av premiärministern.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den 9 april är det val i Israel. Under premiärminister Benjamin Netanyahus 10 år vid makten har landet gått allt längre högerut och kanske korsades en röd linje när Netanyahu nyligen sträckte ut handen till det högerextrema partiet Otzma Yehudit, Judisk styrka, i ett försök att säkra sitt omval. Partiet väntas inte få mer än 1-2 platser i parlamentet, Knesset, men ses som den yttersta manifestationen på den inriktning israelisk politik tagit de senaste åren.</p>
<p>Följ med till ett Israel på väg mot det högerextrema och till ett USA där judenheten aldrig har varit så splittrat som nu i sin syn på staten Israel.</p>
<p><strong>Ivar Ekman</strong> reser till Västbanken och Hebron under den judiska högtiden Purim. För exakt 25 år sedan gick bosättaren <strong>Baruch Goldstein</strong> in i Ibrahim-moskén där och sköt ihjäl 29 bedjande palestinier. Terroristen var en läkare från Brooklyn och var medlem i en organisation som föddes och fick sin inspiration i 60-talets New York, där antisemitism och hatbrott var vardag.</p>
<p>Goldstein var kahanist och följde rabbi <strong>Meir Kahanes</strong> lära. Kahane grundade 1968 Jewish Defence Legue som startade till judarnas försvar men skulle bli stämplad som terrororganisation av FBI. <strong>Ulrika Bergqvist</strong> besöker ett arkiv på Manhattan där professor <strong>Shaul Magid</strong> har grävt i rabbinens liv – som innehåller både fängelsestraff – och drömmar om att bli premiärminister i Israel. Hans rasistiska budskap om ett Israel rensat från araber, har nu fått nytt liv och kan återigen får en roll i det politiska livet i Israel, trots att det en gång bannlystes.</p>
<p>I bosättningen Kiryat Arba berättar man om attacker och en av förgrundsfigurerna i bosättarrörelsen, <strong>Elyakim Haetzni</strong>, förklarar varför han tycker att högerpartierna är de enda som tar deras rädsla på allvar, han oroar sig inte för kahanismen. Men i Tel Aviv låter det annorlunda. Att extrema partier bjuds in i värmen är ett tydligt tecken på hur långt högerut Israel rört sig, det säger författaren och journalisten <strong>Anshel Pfeffer</strong> som nyligen kom ut med en biografi om Benjamin Netanyahu.</p>
<p>Den palestinska människorättsaktivisten <strong>Issa Amro</strong> var själv 13 år när den där massakern inträffade. Israelerna och världen har lämnat oss till extremisterna, dom har vunnit nu, säger han.</p>
<p>Men i USA har protesterna mot Benjamin Netanyahus invit till extremhögern väckt en debatt och kan i förlängningen skada den allians länderna byggt upp under decennier. Det säger demokraten <strong>Robert Wexler</strong> som ägnat sitt liv till att propagera för staten Israel. Kritiken mot Israels politik hörs nu allt mer högljutt och den splittrar den amerikanska judenheten. 19-åriga <strong>Olivia Sorensen</strong> lever med den där splittringen – i sin egen familj.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1257943</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190330_0903_5c9cfdec.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Mar 2019 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/db10c49f-f4a9-4d81-8740-73e67c67fe5f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/03/p1_konflikt_20190330_0903_5c9cfdec.mp3" length="53655698" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kärnvapenhotet som glömdes bort</title>
      <description><![CDATA[<p>Om stormakter, atombomber och svenska skyddsrum. Betyder det uppsagda nedrustningsavtalet INF att vi återigen behöver oroa oss för kärnvapen i Europa? Hur påverkar det oss i Sverige?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För att förstå de nya stormaktsspänningarna i Europa åker Robin Olin till byn Redzikowo i Polen. Där bygger USA en robotförsvarsbas, som Ryssland påstår även kommer att kunna användas offensivt. De boende är oroade.</p>
<p>Kommunsekreteraren i Slupsk Adam Sędziński berättar om amerikanska grillfester som en positiv sidoeffekt av bygget. Kapten Paweł Sebzda som jobbar på basen är stolt och säger att folkets oro bara beror på risken för minskat markvärde.</p>
<p>Niklas Granholm på FOI bekräftar att kärnvapenhotet är tillbaka, i en ny tappning, som ett reellt alternativ för att visa musklerna i en begränsad attack.</p>
<p>Det tidigare nedmonterade civilförsvaret är nu på väg att byggas upp, men det är långt kvar berättar Fredrik Nyström - handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, när han visar runt Marie Nilsson Boij i ett av Sveriges 65000 skyddsrum. Mikael Tovesson, tillförordnad biträdande chef på operativa avdelningen på MSB, säger att vår krisberedskap är god, men för en atombombsattack är vi inte beredda, än.</p>
<p>Daniel Ellsberg, visselblåsaren som nu är aktuell med en ny bok om USA:s kärnvapenstrategi, menar att hotet från kärnvapen är större än vad allmänheten vetat om och trott. Ivar Ekman träffar honom när han är på besök i Stockholm för att övertyga den svenska regeringen att skriva på FN:s kärnvapenförbud.</p>
<p>Så kärnvapenhotet är tillbaka och kanske större än tidigare. Hur är det med det folkliga motståndet idag? Det som var så stort under kalla kriget. Marie Nilsson Boij åker till Henån på Orust där en av Sveriges mer aktiva fredsföreningar har bjudit in till en föreläsning med fredspolitikern Maj Britt Theorin. Kakorna är utsökta och medelåldern hög. Var är de unga?</p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br>robin.olin@sverigesradio.se</p>
<p class="byline">Producent: Marie Nilsson Boij<br><a class="internal-link" href="mailto:marie.nilsson-boij@sverigesradio.se" target="_self">marie.nilsson-boij@sverigesradio.se</a><br><br>Tekniker: Stina Fagerberg</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1253322</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190323_0903_5c94d0c5.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 22 Mar 2019 11:13:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/fdfdc198-0abe-42b8-8865-7d92b75eaa05.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3281</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/03/p1_konflikt_20190323_0903_5c94d0c5.mp3" length="52526710" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kinas makt – häkten, himmelsnät och svenskt rättssystem</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Kinas makt, korruptionsjakt och himmelsnät. Vad gör en av Kinas mest eftersökta i ett häkte i Huddinge? Och ska Sverige lämna ut honom till Kina?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I ett häkte i Huddinge sitter en man vi kallar <strong>Herr Wang</strong>. Han är Kinas mest eftersöka i <strong>korruptionsjakten</strong> just nu, misstänkt ekobrottsling anklagad för att ha förskingrat hundratals miljoner kronor. Själv nekar han till brott och menar att hans flykt från Kina via USA till Sverige är politiskt motiverad.</p>
<p>För Sveriges Radios Kinakorrespondent <strong>Hanna Sahlberg</strong> berättar "Herr Wang" sin version av vad som hänt och varför han anklagas. <br>Hör också hans försvarare <strong>Henrik Olsson Lilja</strong>. </p>
<p>Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> har träffat kammaråklagaren <strong>Leif Görts</strong> som är den som leder utredningen av anklagelserna och hinder för att utlämna till Kina. Och <strong>Malin Oud</strong>, på Raoul Wallenberg institutet, som ger en bild av det kinesiska rättssystemet. </p>
<p>Ett land som åklagaren pekar på gör utlämningar till Kina är <strong>Spanien</strong>. <strong>Sally Henriksson</strong> berättar om ett stort fall där över 250 taiwaneser i Spanien, misstänkta för telefonbedrägerier mot personer på det kinesiska fastlandet, ska lämnas ut till Kina. <strong>Vidal Vilches</strong>, försvarare åt 17 av de anklagade, ser det som ett politiserat fall och att de anklagade riskerar att inte få rättvisa rättegångar i Kina och i värsta fall utsättas för tortyr. </p>
<p>Och kritik mot det kinesiska rättssystemet har också kommit i ett mycket uppmärksammat fall den senaste tiden. Det med de två kanadensarna <strong>Michael Spavor</strong> och <strong>Michael Kovrig</strong>, som frihetsberövades i Kina i december, kort efter att den kinesiska telekomjätten Huaweis finanschef <strong>Meng Wanzhou </strong>greps i Kanada på begäran av USA. Hör bland andra <strong>Julian Ku</strong>, juridikprofessor på Hofstra universitetet i New York och expert på det kinesiska rättssytemet, och <strong>Janka Oertel</strong>, Kinaexpert på den USA-finansierade organisationen The German Marshall Fund i Berlin.</p>
<p>Sverige har inget utlämningsavtal med Kina men kan ändå välja att lämna ut honom. Om <strong>Högsta domstolen</strong> inte ser något hinder för utlämning så är det i slutändan <strong>Regeringen</strong> som fattar beslut om det går att utlämna honom eller inte. Och då är det <strong>Paulina Brandberg</strong> på <strong>justitiedepartementet</strong> som kommer att bereda ärendet. Hon beskriver fallet som mycket och ovanligt och säger att Sverige har ett stort ansvar när det kommer till utlämningar.</p>
<p>Och det finns ju också ett fall med en svensk som sitter fängslad i Kina, förläggaren Gui Minhai. Borde Sverige förhandla med Kina om att de ska släppa honom för att Sverige ska lämna ut den häktade kinesiska medborgaren i Huddinge? Den frågan ställde vi till <strong>Magnus Fiskesjö</strong>, forskare som bott i Kina och som länge engagerat sig i Gui Minhais fall. </p>
<p class="byline">Programledare: Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Sally Henriksson<br><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Tekniker: Brady Juvier</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kinas-makt-hakten-himmelsnat-och-svenskt-rattssystem</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190316_0903_5c8a8009.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Mar 2019 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/adac1202-8397-46ef-86b8-78b132b60c14.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3401</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/03/p1_konflikt_20190316_0903_5c8a8009.mp3" length="54458909" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Polen och polariseringens pris</title>
      <description><![CDATA[<p>Borgmästaren i Gdansk mördas brutalt på en välgörenhetsgala. Det sker i ett land där tonen i politiken har hårdnat. Hör den mördades bror och ungdomsledaren som dödförklarade honom i förtid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts <strong>Robin Olin</strong> gör en resa till Polen i spåren efter den mördade <strong>Paweł Adamowicz</strong>, liberal borgmästaren i Gdansk, älskad och djupt hatad ända in i döden. Vad säger hans historia om polariseringen i Polen? Och kan vi i Sverige lära oss något av den?</p>
<p>Den 13: januari i år hålls en välgörenhetskonsert som borgmästaren varit med och tagit initiativ till. Där, inför tusentals åskådare springer en man fram och hugger Pawel Adamowicz i hjärtat. Dagen därpå är han död.</p>
<p>Polisen har inledningsvis sagt att mördaren har psykiska problem och inga politiska motiv. Men för den som följt Polens utveckling är mordet fullt av symbolik. Välgörenhetsgalan var politiskt laddad, grundaren är en rockstjärna med liberala åsikter och borgmästaren själv var på kollisionskurs med den styrande konservativa Lag och rättvisa-regeringen, som styrt landet sedan 2015. Pawel Adamowicz välkomnade migranter och var för homosexuellas rättigheter.</p>
<p>Vi träffar <strong>Mateusz Marzoch</strong>, talesperson för Allpolsk ungdom som människorättsorganisationer beskriver som homofobisk och främlingsfientlig. En tid före mordet utfärdade dom ett dödscertifikat för Pawel Adamowicz och ytterligare 10 borgmästare i Polen sedan dom sagt sig välkomna flyktingar till sina städer. Marzoch försvarar fortfarande det där fejkade certifikatet som delades ut som flygblad. Det väckte ju uppmärksamhet, säger han.</p>
<p>Vi träffar kvinnan som fått ta vid när Adamowicz hastigt försvann, vice borgmästaren <strong>Aleksandra Dulkiewicz</strong>. Mycket har förändrats på kort tid, säger Aleksandra som fått vänja sig vid att ha livvakter vid sin sida varje stund sedan borgmästaren, kollegan och vännen mördades.</p>
<p>Och vi får en intervju med <strong>Piotr Adamowicz</strong> bror vars egen psykolog har avrått honom från att prata med media.</p>
<p>Polariseringen ökar i hela Europa, om än på olika sätt beroende på olika länders historia, det säger den amerikanska statsvetaren <strong>Sheri Berman</strong>. Historikern <strong>Lars Trädgårdh</strong> menar att vi nu ser hur splittringen letat sig in mot den svenska politikens mitt. Och <strong>Nima Gholam Ali Pour</strong>, lokalpolitiker för Sverigedemokraterna i Malmö, tillhör dom som är rädd för hot och hat i sin vardag.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a> </em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><em><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></em></p>
<p><strong><br><br></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1246180</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190309_0903_5c814d97.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Mar 2019 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a4afb32c-9c11-4ae4-b33b-7083e9e75149.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3360</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/03/p1_konflikt_20190309_0903_5c814d97.mp3" length="53804423" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1240065</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190302_0903_5c77edb5.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Feb 2019 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3370</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/03/p1_konflikt_20190302_0903_5c77edb5.mp3" length="53954206" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Tempelstriden och Indiens kvinnor</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett beslut som ger kvinnor rätt att be i ett 800 år gammalt tempel – som har mötts av våldsamma protester. Men vad handlar den här konflikten om egentligen – populism eller mäns behov av att få hänga ifred?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tusentals gripna, en död och många skadade. Varför väcker kvinnors rätt att få besöka ett 800 år gammalt tempel så starka känslor? Indiens högsta domstol hävde i höstas ett religiöst förbud som hindrat kvinnor i åldrarna 10 till 50 år från att gå in i Sabarimala templet, en av hinduismens allra heligaste platser som årligen besöks av miljoner människor. Beslutet var kontroversiellt från första början – det sågs som ett försök att genom juridiken bestämma över uråldriga religiösa traditioner. Och premiärministern Narendra Modi, som företräder det hindunationalistiska partiet BJP, har gått ut och kritiserat det.</p>
<p>I delstaten Kerala, där templet ligger, utbröt oroligheter och ilskna demonstranter gav sig ut för att skydda templet från kvinnornas försök att ta sig in. Trots den där juridiska rätten, lyckades ingen ta sig förbi de protesterande – förrän i gryningen den 2 januari i år. Då blev Bindu Ammini och Kanakadurga, båda i 40-årsåldern, först att gå in i templet efter högsta domstolens beslut. Nu hotas dom till livet.</p>
<p>Vad får kvinnorna att riskera livet för att gå in – och försvararna att ta till våld för att hindra dom? Och vad berättar den här händelsen om de vägval dagens Indien står inför?</p>
<p>Vi möter nyckelspelarna i dramat för att försöka förstå. Till vår hjälp har vi kulturkorrespondent <strong>Naila Saleem</strong> som fick en unik intervju med huvudrollsinnehaverskan, tempelbesökaren <strong>Bindu Ammini.</strong> Hon säger stolt att hon är glad att hon banat vägen för tusentals andra.</p>
<p>Vi besöker <strong>Rahul Easwar</strong> som var en av de som greps i samband med våldsamheterna i rollen som ledare för en av de hinduaktivistiska grupper som protesterat utanför templet. Och Naila Saleem får också träffa ytterligare en viktig person i sammanhanget: <strong>Dipak Misra</strong>, huvuddomaren bakom det där beslutet i högsta domstolen som utlöste hela händelseförloppet…</p>
<p>Men det här handlar inte bara om religion och juridik. Det har också lett till en politisk konflikt, där regeringspartiet hindunationalistiska BJP och kommunisterna i Kerala är huvudmotståndare. Naila Saleem träffar den lokala kvinnoministern <strong>KK Shailaja</strong> som stod först i ledet i en mänsklig mur som delvis protesterade just mot händelserna vid Sabarimala-templet. 5 miljoner kvinnor ställde sig skuldra mot skuldra i en lång kedja genom delstaten, eller ett ”fort” för jämställdhet, som ministern uttrycker det. Men historikern <strong>Jajakumari Devika</strong> menar att den där kedjan bara var ett skådespel, iscensatt av: Männen. Hon ser uppståndelsen kring Sabarimala templet i ljuset av att politiken i Indien blivit allt mer populistisk och där är både högern och vänstern lika goda kålsupare, menar hon.</p>
<p><strong>Reporter:</strong> Naila Saleem<br><a class="internal-link" href="mailto:naila.saleem@sr.se" target="_self">naila.saleem@sr.se</a></p>
<p><strong>Programledare:</strong> Sharon Jåma</p>
<p><strong>Producent:</strong> Ulrika Bergqvist<br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1239211</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190223_0903_5c6edb46.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Feb 2019 16:10:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ca97e13b-9aee-479c-9ad8-6fb14f91a917.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3282</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/02/p1_konflikt_20190223_0903_5c6edb46.mp3" length="52548500" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>5G-kriget och Huawei - spioneri, storpolitik och global kapplöpning</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett gryende högteknologiskt kallt krig. Är Huawei ett säkerhetshot? Och varför för USA en kampanj för att få sina allierade att stänga ute den kinesiska mobiljätten från de nya 5G-näten?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>5G</strong>, den femte generationens mobilnät, som snart ska rullas ut brett över världen ses av många som en revolutionerande förändring. Och nu börjar det höras diskussioner om säkerheten i det nya nätet och diskuteras vilka som egentligen ska få vara med i bygget. </p>
<p>De senaste månaderna har det varit stort fokus på en av aktörerna, den kinesiska telekomjätten <strong>Huawei</strong>. Det har handlat om allt från att de har stängts ute eller begränsats från flera länders 5G-nät av säkerhetsskäl till USA:s påtryckningar av sina allierade och gripandet av Huaweis finanschef <strong>Meng Wanzhou</strong> i Kanada.</p>
<p>Hur hänger det här ihop? Vad säger Huawei om anklagelserna? Varför är 5G-nätet särskilt känsligt? Hur tänker svenska politiker agera för att garantera säkerheten i 5G-nätet? Och varför gör USA som de gör?</p>
<p>En del av svaren finns i Kista i Stockholm – så Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> tog en tur genom Sveriges högteknologiska kluster.</p>
<p>På det svenska telekomföretaget <strong>Ericssons</strong> huvudkontor berättar <strong>Håkan Djuphammar</strong>, ansvarig för standardisering och industrisamarbete på Ericsson, om 5G-teknologin och vad utrullningen av 5G kommer att betyda för samhället. Men politiken kopplad till 5G-nätet avböjde Ericsson att kommentera den här gången.</p>
<p>Bara några minuters promenad bort finns det svenska dotterbolaget till en av Ericssons största konkurrenter – <strong>Huawei</strong>. Där träffar Ivar Ekman vd:n <strong>Kenneth Fredriksen</strong>. Även han talar om 5G:s möjligheter men svarar också på frågor om Huaweis kopplingar till kinesiska myndigheter, vad <strong>den nya kinesiska underrättelselagen</strong> innebär för dem och misstron som breder ut sig mot Huawei.</p>
<p>Ett stenkast därifrån finns Totalförsvarets forskningsinstitut, <strong>FOI,</strong> och den säkerhetspolitiska analytikern <strong>Jerker Hellström</strong>. Han menar att det finns ett nära förhållande mellan Huawei och den kinesiska staten. Och att den nya underrättelselagen har betydelse för kinesiska företag.</p>
<p>Men vad säger man från <strong>kinesiskt håll</strong>? Sveriges Radios Kinakorrespondent <strong>Hanna Sahlberg</strong> ger en bild av den officiella synen på misstankarna mot Huawei och den nya underrättelselagen. Hon har också intervjuat Huaweis internationella talesperson <strong>Joe Kelly</strong>.</p>
<p>Och varför gör <strong>USA</strong> som de gör? Med hjälp av <strong>New York Times</strong> korrespondent för nationell säkerhet <strong>David Sanger</strong> och <strong>Bloombergs</strong> techreporter i Europa <strong>Natalia Drozdiak</strong> berättar Konflikts <strong>Sally Henriksson</strong> om USA:s agerande de senaste åren. Hur Huawei pekades ut som ett säkerhet i en underrättelserapport 2012 och hur USA sedan en tid tillbaka driver en <strong>kampanj för att få sina allierade att stänga ute</strong> Huawei från sina 5G-nät. Och också om gripandet av finanschefen <strong>Meng Wanzhou</strong>, dotter till Huaweis grundare, i Kanada på USA:s begäran och hur Kina därefter frihetsberövat de kanadensiska medborgarna <strong>Michael Kovrig</strong> och <strong>Michael Spavor</strong>.</p>
<p>Hör också <strong>Carolina Dackö</strong> på advokatfirman <strong>Mannheimer Swartling</strong> som för sina klienters räkning har skrivit en rapport om den nya kinesiska underrättelselagen.</p>
<p>Och så till sist – var befinner sig <strong>Sverige</strong> i allt det här. Den frågan tog <strong>Ivar Ekman</strong> med sig till Energi- och digitaliseringsminister <strong>Anders Ygeman</strong> (S).</p>
<p class="byline">Programledare: Ivar Ekman<br />ivar.ekman@sverigesradio.se</p>
<p class="byline">Producent: Sally Henriksson<br />sally.henriksson@sverigesradio.se</p>
<p class="byline">Tekniker: Lisa Abrahamsson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1234198</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190216_0903_5c659dcd.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Feb 2019 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/01c6abf4-aac6-42dc-a636-24b467f3809c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3322</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/02/p1_konflikt_20190216_0903_5c659dcd.mp3" length="53183816" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bakslag vid bensinpumpen - 
klimatet och koldioxidskatten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om vad som krävs för att rädda världen undan klimatförändringarna. Sätt ett pris på koldioxid, svarar experterna. Hur då? Genom höjda bränsleskatter, säger politikerna. Men så kom de gula västarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Frankrikes president Emmanuel Macron fick trycka på paus i klimatarbetet efter våldsamma protester i höstas där höjningen av bensinpriset blev den tändande gnistan. Och det är inte bara han som möter motstånd… Varför är priset på bensin så känsligt? Och hur påverkar det här möjligheten att rädda jorden undan smältande glaciärer?</p>
<p><strong>Thomas Sterner</strong>, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, har varit rådgivare till den franska regeringen. Skatten är i sig inte orättvis, som den var utformad skulle den inte slå hårdare mot fattiga än mot rika, enligt Sterner. Problemet var att regeringen inte lyckades sälja in den till låg- och medelinkomsttagarna som fyllde Paris gator. Det blev ännu svårare när Macron samtidigt skulle sänka förmögenhetsskatten, för dom rika.</p>
<p>Efter bakslaget i Frankrike riktar många nu blicken västerut, mot premiärminister Justin Trudeaus Kanada. Där har hans liberala parti infört ett system för koldioxidskatt där de pengar staten får in via bränslepumpen – ska gå direkt tillbaka till människors plånböcker i form av en check senare i vår. En slags koldioxid-skatteåterbäring. Men i år är det valår i Kanada och det har utbrutit en maktkamp mellan premiärminister Trudeau och Ontarios starke man, konservative Doug Ford som tagit strid om bränsleskatterna. Vi hör Kanadas tidigare miljö- och utrikesminister <strong>Stephane Dion</strong>, nu sändebud till Europa. Han vet vad det kan kosta politiskt att prata koldioxidskatt i ett bilburet land. För trots att den här typen av skatter är det mest effektiva i kampen mot klimatförändringarna enligt forskarna, har dom visat sig vara politiskt svåra att införa. Det säger <strong>Malcom Fairbrother</strong>, kanadensisk sociolog som forskar på väljarattityder mot koldioxidskatt, just nu vid Umeå universitet. Frilansjournalisten <strong>Mary Newman</strong> träffar missnöjda bilägare vid bensinpumparna i en förort till Toronto.</p>
<p>Men här sticker Sverige ut, vi har inte hört några högljudda protester – trots att vi har de högsta koldioxidskatterna i världen och var först med att införa dom - redan på 90-talet. Men stödet för Sverigedemokraterna i valet i höstas kanske kan ses i ljuset av det som kan bli ett västuppror även här. Inge Östlund i Rättvik tror det. Han var tidigare Centerpartist men har nu bytt till ett parti som tycker som han, att bränsleskatterna ska sänkas. Ett budskap som gick hem i valstugorna.</p>
<p>Och hur har det då gått i Frankrike? Sveriges Radios korrespondent i Frankrike, <strong>Margareta Svensson</strong>, fick tag i en av dom som lett de gula västarnas protester och nu försöker forma en politik där koldioxidskatten kan accepteras av den breda massan, <strong>Jacline Mouraud</strong>.</p>
<p><strong>Programledare:</strong> Robin Olin<br><em><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent:</strong> Ulrika Bergqvist<br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1233007</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190209_0903_5c5c624b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Feb 2019 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4cfd412d-3b0c-421c-86d0-717ec5538faa.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3301</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/02/p1_konflikt_20190209_0903_5c5c624b.mp3" length="52853202" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kurderna hjälpte världen att besegra IS - vad ska hända med dem nu?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en hotad dröm i norra Syrien. Vad kommer att hända med det kurdiska självstyret när USA drar sig ur och Turkiet vill gå in? Följ med till området som kallas Rojava, och hör om samhällsbygget som nu riskerar att rämna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I december reste Konflikts <strong>Besir Kavak</strong> runt i <strong>norra Syrien</strong>, och i den här veckans avsnitt följer vi med honom dit. En berättelse om självstyret och det flerkulturella samhällsbygge som hotas från flera olika håll om <strong>USA</strong> drar sig ur. <strong>Turkiet</strong>, <strong>Ryssland</strong> och den <strong>syriska regimen</strong> har alla sina intressen i området, medan administrationen i norra Syrien vill behålla sitt självstyre som tusentals människor har dött för i kampen mot <strong>IS</strong>.</p>
<p>Vi börjar på martyrernas kyrkogård i Kobani och i berättelsen om hur IS drog fram i <strong>Kobani</strong>, och stora delar av norra Syrien, för att sedan besegras av de kurdiskledda styrkorna med hjälp av internationellt stöd.</p>
<p>Men hur är det i regionen nu?</p>
<p>På en skola i Kobani får vi höra regionens utbildningsansvarige<strong> Berekat Hemo</strong> prata om möjligheterna och utmaningarna med att undervisning sker på det numera tillåtna kurdiska språket.</p>
<p>I staden <strong>Amude</strong> besöker vi radiokanalen <strong>Arta FM</strong> som vuxit från 15 till 130 medarbetare på bara några år. Programledaren och musikern <strong>Sefkan Orkêşs</strong> berättar hur mångkulturen i regionen speglas i radiosändningarna och musiken.</p>
<p>Inne i den <strong>civila domstolen</strong> i <strong>Rojavas</strong> så kallade huvudstad <strong>Qamislo</strong> berättar Högsta domstolens domare <strong>Xalid Ali</strong> om den <strong>nya grundlagen</strong>, som kallas "Det sociala kontraktet" och om hur <strong>kvinnors rättigheter</strong> har stärkts. Vi hör också om hur det kommer sig att den syriska regimen fortfarande kontrollerar vissa avgränsade platser i framförallt Qamislo.</p>
<p>Sveriges Radios korrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> besöker byn <strong>Jinwar</strong> där det bor enbart kvinnor och deras barn. Det finns olika anledningar till att de har flyttat dit och lever en tillvaro utan män, med stöd från den <strong>kurdiska kvinnorörelsen</strong>. Där träffar vi bland andra <strong>Amira</strong>, <strong>Fatma</strong> och <strong>Simav</strong>.</p>
<p>Besir Kavak tar oss också med till byn <strong>Kêlhesenak</strong> intill den <strong>turkiska gränsen</strong> där en 60 mil lång mur övervakas av vakter och drönare. I byn är oron över att Turkiet ska försöka gå in över gränsen påtaglig. Byborna <strong>Avdê</strong> och<strong> Hasan</strong> berättar om hur de beskjutits och att de amerikanska styrkorna varit där en gång medan sedan inte kommit tillbaka. En ökad amerikansk närvaro skulle ge en viss trygghet, anser de.</p>
<p>Och i <strong>Ayn al Isa</strong> möter vi den kurdiska politikern <strong>Ilham Ahmed</strong>, medordförande för det <strong>Syriska Demokratiska Rådet</strong>, som är det högsta politiska organet i norra Syrien.</p>
<p>Men det är i<strong> Menbic</strong>, längst västerut i de kurdiskkontrollerade områdena som mycket av det storpolitiska spelet ställs på sin spets. Hör <strong>Sherwan Dervêş</strong>, som deltog i befrielsen av Kobani, och som nu är talesperson för <strong>militärrådet</strong> i Menbic.</p>
<p>Vilken framtid väntar norra Syrien nu? Finns det någon <strong>väg framåt</strong> där den kurdisk-arabiska alliansen kan behålla sitt nyvunna självstyre och undvika att Turkiet går in i regionen? Den turkiska journalisten och analytikern <strong>Cengiz Candar</strong>, med kontakter bland såväl turkiska som kurdiska ledare, är i dag bland annat verksam vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier vid Stockholms universitet och Utrikespolitiska institutet. Hör hans tankar om framtiden för regionen.</p>
<p class="byline">Programledare: Ivar Ekman<br><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a><br><br>Producent: Sally Henriksson<br><a href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a><br><br>Tekniker: Lisa Abrahamsson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1226854</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190202_0903_5c531016.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Jan 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0cb53334-0d77-415b-a754-7b8ed5434a7e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3339</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/02/p1_konflikt_20190202_0903_5c531016.mp3" length="53456397" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det gröna guldets pris – cannabis och dödsskjutningarna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur våldsspiralen i Sveriges utsatta områden hänger ihop med rökande hipsters på en innerstadsfest. Följ med till New York, Akalla och Malmö i jakt på det gröna guldets gruvor och gravgårdar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Allt fler länder i västvärlden går mot ökad legalisering av cannabis. Och även i Sverige är rökandet av drogen, på sina håll, lika accepterat som alkohol – trots förbud enligt lag. Men vad kostar den där jointen – egentligen? För det är inte säkert att det är den som röker som betalar det högsta priset.</p>
<p>Enligt <strong>Ulf Guttormsson</strong>, chef för analysavdelningen på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen, har det skett en signifikant ökning av cannabisanvändningen i Sverige de senaste fem åren. Idag svarar motsvarande 280.000 personer att de använt marijuana eller hasch det senaste året, en ökning med nästan 50 procent sedan 2013. Och när användandet ökar, växer den illegala marknaden.</p>
<p>Samtidigt utgör just cannabis den ekonomiska basen för gängens verksamhet, det säger<strong> Stewe Alm</strong> narkotikaexpert på underrättelse-enheten på polisens nationella operativa avdelning, NOA. Den illegala droghandeln har följts av ett allt dödligare våld. Många av offren finns i utsatta områden där vapentillgången ökat i drogrivalitetens spår. <strong>Carolina Sinisalos</strong> 15-årige son Robin, hade enligt polisen inga kopplingar till kriminella gäng. Ändå sköts han till döds en januarimorgon för 3 år sedan. Hans mamma har startat organisationen ”Fuck våldet” för att uppmärksamma hur många unga personer som fallit offer för gatuvåld de senaste åren.</p>
<p>Så hur ska Sverige hejda den här utvecklingen? Vi tittar närmare på två linjer. Det ena handlar om nya metoder för att pressa dom som slåss om drogmarknaden att lägga ner vapnen och hoppa av. Polisen i Malmö har tagit efter en amerikansk modell som i det svenska pilotprojektet fått namnet ”Sluta skjut”. Malmös polismästare, <strong>Stefan Sinteus</strong>, har tittat på exemplet USA och tror att metoden kan fungera även i Sverige.  </p>
<p>Frilansjournalisten <strong>Sandra Johansson</strong> åker till Long Island i New York och träffar <strong>Ducamel ”Duke” Dennis</strong> som valde att hoppa av tack vare den modellen för ett par år sedan.</p>
<p>Andra menar att det bästa är att legalisera cannabis – då drar man ju undan mattan för dom kriminella gängen? I USA finns det forskning som visar att det gängrelaterade våldet gått ner i delstater som gränsar till Mexiko efter att man inlett legalisering med medicinsk cannabis där. <strong>Evelina Gavrilova</strong>, som forskar på brottsekonomi vid den norska handelshögskolan, är en av författarna till en uppmärksammad studie i ämnet. Hon tror att en legalisering skulle kunna bidra till att minska våldsspiralen även i de nordiska länderna. Hör också <strong>Lasse Weirup</strong>, kriminalreporter på Dagens Nyheter, som menar att det inte riktigt är så enkelt och att man måste komma ihåg att Sverige inte är USA.</p>
<p> </p>
<p><br><em><strong>Programledare: Robin Olin</strong></em><br><em><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></em><br><em><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong></em><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1222157</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190126_0903_5c49e663.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Jan 2019 15:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f3c02614-76ef-4c1c-84c2-28170775db78.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3280</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/01/p1_konflikt_20190126_0903_5c49e663.mp3" length="52511309" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det nya Etiopien och hoppet på Afrikas horn</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den fredliga revolutionen i jättelandet Etiopien. Vad betyder nya premiärministern Abiy Ahmed för Etiopien, Eritrea och Somalia? Hör om trasiga skor, somaliska humrar och mörka moln vid horisonten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Konflikt denna vecka hörs hoppfulla röster om utvecklingen på <strong>Afrikas horn</strong>, men också tankar om utmaningarna som regionen har och står inför. </p>
<p>Vi börjar på en etiopisk restaurang här i Sverige, där Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> dricker kaffe tillsammans med affärsmannen <strong>Sverker Littorin</strong>, som också är etiopisk honorärskonsul, och som ser stora möjligheter i regionen framöver.  </p>
<p>Hör också Sveriges Radios Afrikakorrespondent<strong> Samuel Larsson</strong> prata om vad som hänt i <strong>Etiopien</strong> det senaste året, och vad det innebär. Vilken betydelse har den nya premiärministern<strong> Abiy Ahmed</strong>, och hur påverkar utvecklingen i Etiopien grannländerna <strong>Eritrea</strong> och <strong>Somalia?</strong></p>
<p>Vi backar också i Samuel Larssons rapportering och hör klipp från reportage från Etiopien tidigare i år, när Abiy Ahmed var nyvald och Etiopien och Eritrea var i färd med att sluta fred. Hör en hoppfull <strong>eritreansk soldat</strong> vid gränsen, kort efter att den öppnats i september förra året, som drömmer om att fredsavtalet ska leda till att han får lämna den hårda militärtjänsten. </p>
<p>Hopp om att den livslånga militärtjänsten ska avskaffas och att Eritrea ska röra sig i en mer demokratisk riktning finns även bland svensk-eritreaner, oavsett syn på president <strong>Afewerki</strong> och regimen. <br>Konflikts Sally Henriksson träffar <strong>Fethawi Mehari</strong>, som kom till Sverige som sexåring på 90-talet, är aktiv i det eritreanska samfundet och i grunden är positiv till den eritreanska regimen. Han var nyligen i Eritrea på semester och för att se hur det är där nu. Fethawi Mehari har förhoppningar om att Eritrea inom en viss framtid ska kunna bli mer öppet och utnyttja sin fulla potential vad gäller till exempel turism och handel.Vi hör också <strong>Meron Estefanos</strong>, människorättsaktivist och journalist. Hon kom till Sverige från Eritrea som tolvåring. Under många år såg hon nuvarande presidenten Afewerki som en hjälte i självständighetskampen, i dag är hon en av regimens största kritiker. Hon är glad över utvecklingen men också skeptisk till om det verkligen kommer att leda till något bättre för Eritrea. Hennes hopp handlar om regimens fall. </p>
<p>Vi tittar också in hos <strong>Osama Yassin Mohammed</strong> på en resebyrå i Rinkeby, som sålde rekordmånga flygbiljetter till <strong>Mogadishu</strong> under 2018. En försiktig optimism verkar spira bland <strong>svensk-somalier</strong>, och Konflikts <strong>Anna Roxvall</strong> har träffat <strong>Mouna Magan</strong>, som sålt sitt hemtjänstföretag i Sverige för att istället satsa på plaståtervinning i <strong>Somalia</strong>. Konflikten mellan Etiopien och Eritrea har varit en bidragande orsak till sönderfallet i landet, där de två ärkefienderna stött rivaliserande sidor. Vi hör <strong>Abukar Omarsson</strong>, som har varit utlånad från svenska Arbetsmarknadsdepartementet till det somaliska Finansdepartementet. Han hoppas att tövädret mellan Etiopien och Eritrea ska ha positiva effekter när hans sargade hemland nu sakta försöker resa sig.</p>
<p class="byline">Programledare: Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Sally Henriksson<br><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Tekniker: Brady Juvier</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1218045</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190119_0903_5c4099f2.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 Jan 2019 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d763cbb1-8ff8-4b63-8290-2432307591a1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3325</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/01/p1_konflikt_20190119_0903_5c4099f2.mp3" length="53232371" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Jemen – maten som vapen?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN.</p>
<p>I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna <strong>Reem</strong> och <strong>Ranim Alsaidi</strong> en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Konflikts producent <strong>Ulrika Bergqvist</strong> får smaka lamm, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget – utan mot hungern - i hemlandet.</p>
<p>När vår reporter <strong>Abdelaziz Maaloum</strong> ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten…</p>
<p>Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> besöker Riksbankschef <strong>Stefan Ingves</strong> som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet.</p>
<p><strong>Martha Mundy</strong>, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen.</p>
<p>Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent <strong>Johan-Mathias Sommarström</strong> mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol.</p>
<p>Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också från Sverige? Vi hör kabinettsekreterare <strong>Annika Söder</strong> som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. <strong>Pieter Wezeman</strong>, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin <br></strong><em><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a><strong><br></strong></em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1212934</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190112_0903_5c377a9d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Jan 2019 16:05:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3a6a3b12-88d7-4640-8fcd-ff37b0e611ad.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/01/p1_konflikt_20190112_0903_5c377a9d.mp3" length="53754278" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Rustning i rymden</title>
      <description><![CDATA[<p>Återutsändning: Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts Robin Olin besöker den stora årliga rymdkonferensen International Austronatical Congress i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsen…</p>
<p>Rymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet… Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka.</p>
<p>Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna… De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt… När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften.</p>
<p>Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där – i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden.</p>
<p> Programmet sändes första gången i oktober 2018.</p>
<p>Programledare: Sharon Jåma</p>
<p><br />Producent: Ulrika Bergqvist<br />ulrika.bergqvist@sr.se</p>
<p>Reporter: Robin Olin<br />robin.olin@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1209385</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20190105_0903_5c1cef50.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Jan 2019 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3282</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2019/01/p1_konflikt_20190105_0903_5c1cef50.mp3" length="52548044" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Venezuelas väg mot kollapsen</title>
      <description><![CDATA[<p>Återutsändning: Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk. </p>
<p>Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet – varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt.</p>
<p>Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt.</p>
<p>Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här?<br /><br />Programmet sändes första gången i september 2018.</p>
<p class="byline">Programledare: Ivar Ekman<br />ivar.ekman@sr.se</p>
<p class="byline">Producent: Ulrika Bergqvist<br />ulrika.bergqvist@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1205770</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181229_0903_5c1cec68.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 27 Dec 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ebae754b-4303-4dc9-9cfb-db1cfd2b0cd3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3341</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/12/p1_konflikt_20181229_0903_5c1cec68.mp3" length="53497259" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sista julen i Sverige?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckan kom det för många oväntade beskedet att Vellinge kommun får införa ett <strong>lokalt tiggeriförbud,</strong> och flera kommuner väntas nu följa efter. Samtidigt höjs röster för att gå ett steg längre och införa ett nationellt tiggeriförbud, men också röster emot. </p>
<p>Men veckans Konflikt börjar på en plats där de som tigger på dagarna sover om nätterna. De olovliga bosättningarna som inte sällan väcker starka känslor och som kommunerna många gånger inte vet hur de ska förhålla sig till. En tidig morgon i november träffade Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> några av de så kallade utsatta EU-medborgarna från Rumänien i deras läger i närheten av Högdalen i Stockholm. Där i gryningen väntar hon tillsammans med dem på att polisen ska komma och lägret rivas. <br>Men <strong>Gigica</strong>, <strong>Titi, Sofia</strong> och några av de andra i lägret har en annan tillvaro också, långt borta från tiggeri och läger. De är också statister i <strong>Folkoperans</strong> uppsättning av Hjalmar Gullbergs lyriska svit <strong>"Förklädd Gud"</strong>, där spelar de sig själva och turnerar runt landet med föreställningen som "försöker se människan bakom den yttre skepnaden" och ge röst åt människor som ofta inte hörs. Kan vem som helst vara den inkarnerade guden?, är frågan som ställs i föreställningen. <br>Genom Giciga får vi en inblick i hennes två, vitt skilda, världar. </p>
<p>Randi Mossige-Norheim har också träffat systrarna <strong>Vandana, Corina och Roxana</strong> som nyligen har blivit avlägsnade från sitt läger och får flytta för femte gången. Varför fortsätter de att komma tillbaka fast de får allt mindre pengar när de tigger och fast deras tillfälliga bostäder rivs eftersom de är otillåtna?</p>
<p>Konflikts <strong>Love Lyssarides</strong> har pratat med människor i Högdalen centrum i Stockholm, inte långt från Gigicas noch de andras läger i skogen, om hur de ser på tiggeri.</p>
<p>Allt fler svenskar vill se ett tiggeriförbud och kanske är ett nationellt tiggeriförbud nästa steg nu när Högsta förvaltningsdomstolen har sagt ja till Vellinge kommuns lokala tiggeriförbud. </p>
<p>Hör Moderaternas rättspolitiske talesperson <strong>Tomas Tobé</strong>, som länge varit engagerad i frågan, om varför han vill se ett nationellt tiggeriförbud. <br><br>Och en som inte tycker att tiggeriförbud är en bra lösning är socialdemokratiske riksdagsledamoten <strong>Thomas Hammarberg,</strong> som har följt tiggerifrågan och romers situation på nära håll under många år, bland annat i egenskap av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter och före detta ordförande för Kommissionen mot antiziganism. Hans parti däremot är splittrat i frågan. </p>
<p>Vi har också pratat med <strong>Jonas Melinder</strong>, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm som arbetar med uppdraget om nationell samordning för utsatta EU-medborgare. </p>
<p>Om det blir ett nationellt tiggeriförbud framöver återstår att se, och likaså om Gigica, Titi, Sofia, Vandana och de andra är här nästa jul. </p>
<p class="byline">Programledare: Sharon Jåma<br><a class="internal-link" href="mailto:sharon.jama@sr.se" target="_self">sharon.jama@s</a>verigesradio.se<br><br>Producent: Sally Henriksson<br><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Tekniker: Brady Juvier</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1203117</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181222_0903_5c1bd4ad.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 20 Dec 2018 16:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0462b25c-8fda-4cb8-929a-12988c4492fb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/12/p1_konflikt_20181222_0903_5c1bd4ad.mp3" length="53360074" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Striden om staden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om globalisering och kampen om bostäder. Hur blev Stockholms miljonprogram högaktuella för riskkapitalister från hela världen? Och varför ses turisterna som ett hot mot Barcelonas själ?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett hem ses inte längre som ett hem. Orden är <strong>Leilani Farhas</strong>, FN:s rapportör för rätten till en bostad. Hon pekar på en global trend där internationella investerare, som länge slagits om lyxlägenheter i världsstäder som London och New York, nu också intresserar sig för fastigheter i exempelvis Stockholms förorter. Människors hem har blivit ”parkeringsplatser för globalt kapital, för att ackumulera rikedomar”, säger Leilani Farha. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har upplever den här krisen på allvar enligt <strong>Michael Nilsson</strong> på Boverket som reder ut varför situationen har försämrats, framför allt i Stockholm.</p>
<p>I Botkyrka söder om Stockholm ägs nu miljonprogram av amerikanska riskkapitalbolag.</p>
<p>”Det ser ruttet ut här”, säger 20-årige Charlie som bor på Albyberget där kommunen sålde ut ett 1000-tals lägenheter för drygt fyra år sedan. I våras såldes de igen. Till mer än dubbla priset. Nu ägs miljonprogrammet av Hembla med amerikanska Blackstone som huvudägare.</p>
<p>Är det en god investering att äga slitna fastigheter i Stockholms förorter? Ja, det kan det vara är svaret från de som kan. Som <strong>Michael Söderlundh, </strong>marknadsanalytiker på Pangea Property Partner som arbetar med att hjälpa internationella investerare in på den svenska bostadsmarknaden. Vi hör också dokumentärfilmaren <strong>Fredrik Gertten</strong> som följt FN-rapportören Leilani Farha över världen.</p>
<p>Konflikts <strong>Sally Henriksson</strong> reser till Barcelona i Spanien där kampen om bostäderna också blivit en av de viktigaste politiska frågorna i takt med att turisterna har tagit över staden. Hon följer med två av stadens inspektörer i jakten på illegala turistlägenheter och träffar barcelonabon Jordi som under en period levde väl på de pengar han fick in genom att hyra ut sin lägenhet till turister.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1199385</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181215_0903_5c129890.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 13 Dec 2018 16:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6c332c9d-13e0-45ee-92f1-055a57728687.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/12/p1_konflikt_20181215_0903_5c129890.mp3" length="53757156" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Jakten på datan – den digitala oljan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om vår tids kanske viktigaste råvara – data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver datan skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av <strong>artificiell intelligens, </strong>ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var datan kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris?</p>
<p>Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Radions <strong>Hanna Sahlberg</strong> rapporterar från <strong>Kina</strong>, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om <strong>USA</strong> där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess VD <strong>Mark Zuckerberg</strong> fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att man inte blir lika starka i konkurrensen mot Kina?</p>
<p>Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamn efter i utveckling av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker <strong>Estland</strong> som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?  </p>
<p>Vi hör bland andra: <strong>Inger Hammar</strong>, pensionär, <strong>Niklas Gustafsson</strong>, KTH, <strong>Ina Fried</strong>, Axios, <strong>Joel Westerholm</strong>, SR, <strong>Anders Arpteg</strong>, ingenjör och AI-pionjär, <strong>Zeynep Tukfeci</strong>, professor i sociologi på University of North Carolina,<strong> Riina Sikkut</strong>, hälsovårdsminister i Estland, <strong>Jaak Aaviksoo</strong> rektor på Tallinns tekniska högskola, <strong>Steven Smith</strong> chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och <strong>Lili Milani</strong>, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Simon Moser </strong></em><br><em><strong>s<a class="internal-link" href="mailto:imon.moser@sverigesradio.se" target="_self">imon.moser@sverigesradio.se</a></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1194570</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181208_0903_5c093996.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 06 Dec 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/5092/ba376396-9998-4114-b827-02675f5a4eb9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3369</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/12/p1_konflikt_20181208_0903_5c093996.mp3" length="53941088" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Nationalism och såriga gränser</title>
      <description><![CDATA[<p>Om europeiska gränser som är öppna sår och minoriteter som hamnat på ”fel sida”.  Hur stor risk är det att konflikter kring gamla gränsdragningar blossar upp? Och vad händer när gränser börjar ifrågasättas på nytt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt om arvet efter första världskriget, Österrike-Ungerns fall och de konflikter som ligger under ytan kring gränserna genom Europa som drogs då. Hur stor risk är det att konflikterna blossar upp? Vilken roll har gränserna i att göda nationalistiska strömningar idag? Och vad händer när gränser i Europa börjar ifrågasättas på nytt?</p>
<p>Sveriges Radios Rysslandskorrespondent <strong>Jesper Lindau</strong> går över en europeisk gräns, som inte är nån gräns. Eller är den det? Vi börjar med en kort glimt från gränsstationen som markerar början på <strong>Krimhalvön</strong> - det senaste exemplet på en gräns som sänt chockvågor genom Europa. </p>
<p>Men det bubblar också i den <strong>västra delen av Ukraina</strong> där det uppstått en diplomatisk kris kring pass, som i smyg delats ut av den ungerska regeringen, trots att det i Ukraina är förbjudet med dubbla medborgarskap. <strong>Maria Persson Löfgren,</strong> tidigare korrespondent i Ukraina, förklarar situationen med passen och hon har också rest till <strong>Uzhgorod</strong>, i västra Ukraina. Där träffade hon två personer ur den ungerska minoriteten - <strong>Bettina Kifri</strong> som studerar internationella relationer och <strong>Josip Borto, </strong>vice ordförande i det regionala rådet i Uzhgorod.</p>
<p>För att förstå varför den gränsen mellan Ungern och Ukraina också är känslig backar vi bandet till det som ledde fram till många av Europas nuvarande gränsdragningar. Vår reporter <strong>Gunnar Bolin</strong> åkte till floden <strong>Leitha</strong>, som utgjorde gränsen <strong>Österrike-Ungern</strong>, efter <strong>Trianonfördraget</strong>. Där träffade han paret Floiger som bor vid den gamla gränsen samt historikern <strong>Gerald Schlag,</strong> och pratade om hur Österrike-Ungern föll och hur gränserna ritades om i spåren efter första världskriget.</p>
<p>Hur märks då det öppna såret av gränserna med minoriteter på "fel sida" i den ungerska politiken?</p>
<p>Det parti som varit mest högljutt i frågan är Ungerns näst största parti, <strong>Jobbik</strong>. Ett högerextremt parti, som präglats av antisemitism, men som nu försöker gå mot mitten och tävlar med premiärministern Victor Orban, och hans Fidesz, om dom nationalistiska väljarna.</p>
<p>Kulturkorrespondenten <strong>Naila Saleem</strong> besöker Nationalmuseet i Budapest tillsammans med Jobbikpolitikern<strong> Istvan Szavay</strong> som varit en av de politiker som drivit att Ungerns intressesfär sträcker sig över gränserna och in i grannländerna där ungersktalande minoriteter bor. Han arbetade då i det ungerska parlamentet med minoritetsfrågan, men lämnade sin plats i parlamentet kort efter intervjun när en inspelning där han uttalar sig antisemitiskt mot en judisk kvinna publicerades i ungerska medier.</p>
<p>Jobbik är ett på många sätt extremt parti, och det mest högljudda vad gäller minoritetsfrågan. Men hur långt är den ungerska regeringen, och <strong>Viktor Orbán</strong> beredd att gå? Östeuropakorrespondenten Johanna Melén ställde frågan till regeringens talesperson <strong>Zoltán Kovács</strong>.<br>Enligt historikern och Ungernkännaren <strong>Anders Blomqvist</strong> använder Orbán framför allt det här som ett politiskt vapen.</p>
<p>Och sist till en gräns där det bränner just nu, den mellan <strong>Kosovo</strong> och <strong>Serbien</strong> där deras presidenter <strong>Hashim Thaci</strong> och<strong> Aleksandar Vucic</strong> i augusti började prata om möjligheten att korrigera gränsen. <br><strong>Robin Olin</strong> ringde upp <strong>James W Pardew</strong> som var USA:s medlare på Balkan, under kriget på 90-talet och som skrivit boken "Peacemakers", om fredsförhandlingarna på den tiden. Han har starka åsikter om det han kallar "border business" och tror att det är fel väg att gå, risken är att det blir som en Pandoras ask i regionen om man börjar att ändra gränser, tro han. <br>Hör också Sveriges Radios Östeuropakorrespondent <strong>Johanna Melén</strong> förklara hur diskussionerna om gränskorrigering tagits emot på Balkan och vad det är med detta som oroar där.</p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Sally Henriksson<br><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Tekniker: Pontus Jansson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1190100</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181201_0903_5c0020a4.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 29 Nov 2018 16:26:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/97f395c8-42fa-4441-bb3f-28bc30df3a44.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3363</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/12/p1_konflikt_20181201_0903_5c0020a4.mp3" length="53853370" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Saudiarabiens dubbla ansikten – och mordet på Jamal Khashoggi</title>
      <description><![CDATA[<p>I Saudiarabien öppnar biografer och kvinnor får köra bil, samtidigt som de som kämpar för mänskliga rättigheter fängslas, piskas och torteras. Kommer mordet på journalisten Jamal Khashoggi att förändra någonting?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I dagens program följer vi utvecklingen i Saudiarabien. Den unge kronprinsen <strong>Mohammed bin Salman</strong>, som är den som i verkligheten styr landet, har rest jorden runt för att marknadsföra bilden av ett nytt och modernt land.  Han har tillåtit kvinnor att köra bil och begränsat den religiösa polisens befogenheter.</p>
<p><strong>Jerry Maher</strong>, journalist från Libanon, bosatt i Sverige förklarar i en intervju med Konflikts <strong>Abdelaziz Maaloum</strong>  att han stödjer det saudiska kungahusets nya öppenhet. Han anser att Saudiarabien för en klok politik och kan tjäna som modell för hela arabvärlden. De som sitter fängslade och riskerar att avrättas anser han är spioner.  </p>
<p>Men det finns en grymmare verklighet. Människorättsorganisationerna <strong>Amnesty international</strong> och <strong>Human Rights Watch</strong> rapporterade i veckan om upprepade fall av tortyr och sexuella övergrepp mot kvinnliga fångar.</p>
<p><strong>Isra al Hramhram</strong>, riskerar dödsstraff för att ha kritiserat regimen. Hon har suttit tre år i fängelse utan rättegång, berättar <strong>Ali Adubisi</strong>, som i dag driver en saudisk människorättsorganisation i Berlin, för Konflikts <strong>Sharon Jåma</strong>. <strong>Samah Hadid,</strong>  saudiexpert på Amnesty international i Beirut, hoppas att mordet kan vara en väckarklocka för omvärlden.  </p>
<p>Ekots tidigare utrikeskommentator <strong>Agneta Ramberg</strong> menar att efter mordet i Istanbul, har den fina bilden av kronprinsen krackelerat. Hon jämför honom med andra arabiska despoter såsom Iraks förre diktator Saddam Hussein. Agneta Ramberg pekar på Mohammed bin Salmans krig mot grannlandet Jemen, världens i dag största humanitära katastrof.  </p>
<p>Trots att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA dragit slutsatsen att kronprinsen är ansvarig för mordet på Jamal Khashoggi så fortsätter USA:s president Trump att stå vid Saudiarabiens sida. <strong>Cecilia Uddén</strong>, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, har intervjuat <strong>Rami Khouri,</strong> professor i journalistik i Beirut. Han pekar på att saudierna spelar en nyckelroll för den storslagna fredsplan för Israel och Palestina som Trumpadministrationen har lovat att presentera. </p>
<p>Men mordet på Khashoggi har fått konsekvenser, konstaterar Agneta Ramberg. Kanske kan kriget och lidandet i Jemen förkortas genom att världen uppmärksammats på kronprinsens agerande i grannlandet, och kanske kan också balansen mellan Saudiarabien och Iran förändras. Möjligtvis är det också så att en del av de avrättningar som har planerats i alla fall skjuts upp.</p>
<p>En direkt följd av mordet är att de som tidigare försökt lyfta fram saudiska övergrepp, nu märker att omgivningen lyssnar på dem på ett helt nytt sätt. Det säger <strong>Ghanem al-Dosari</strong>, en saudisk politisk satiriker som i dag bor i London, till Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum. Tidigare fick han ofta höra att han överreagerade.</p>
<p class="byline">Producent: Simon Moser</p>
<p class="byline">Programledare: Cecilia Bodström</p>
<p class="byline">Tekniker: Pontus Jansson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1188009</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181124_0903_5bf6d9a0.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 22 Nov 2018 15:34:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/493/3e862e05-3b24-42ea-b288-44131a48d992.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/11/p1_konflikt_20181124_0903_5bf6d9a0.mp3" length="53725537" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Lastbilarna, Brexit och globaliseringen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om lastbilar, globalisering och nationalism. Följ med till Dover och hör om hotande Brexit-kaos, till amerikanska lastbilsmeckat Laredo, och på en resa längs frostiga vägar från Härnösand till Västerås.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vem vinner och vem förlorar när den globala ekonomin ställs mot en allt mer nationalistisk politik?</p>
<p>Vi börjar med en lastbilstur från Härnösand till Västerås. Konflikts <strong>Sally Henriksson</strong> hoppar in i hytten hos åkeriägaren och lastbilsföraren <strong>Pontus Löfgren</strong> från Skellefteå för att försöka förstå chaufförernas vardag med kamp mot väder och väglag, mot klockan – och varför färre och färre vill göra det här jobbet. <strong>Förarbristen</strong> är branschens största utmaning. <strong>Just in time</strong>-filosofin, som går ut på att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs för att inte behöva ha stora lager - och som dominerar inom transportbranschen har gjort att tempot har skruvats upp och vardagen blivit stressigare för chaufförerna. </p>
<p>Logistikprofessorn <strong>Johan Woxenius </strong>på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet förklarar för Konflikts <strong>Ivar Ekman </strong>hur viktiga lastbilarna är i världen i dag och varför de har fått en sådan betydelse. Vilka är vinnarna och förlorarna i den här utvecklingen där efterfrågan på transporter bara ökar och ökar?</p>
<p>Vi fortsätter vår tur till USA:s lastbilsstad nummer ett, <strong>Laredo</strong> i Texas. Varje dag passerar 18 000 lastbilar gränsövergången mellan Mexiko och USA. Och det nya handelsavtalet innebär att medan amerikanska chaufförer får köra obegränsat in i Mexiko, så har amerikanska myndigheter möjlighet att stoppa mexikaner från att göra samma sak i USA. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> har träffat stans borgmästare <strong>Pete Saenz</strong>, mexikanska och amerikanska lastbilsförare och far och son, <strong>Ernesto Gaitan</strong> den äldre och den yngre, som tack vare det åkeri som fadern byggt upp sedan han kom till Laredo från Mexiko nu lever den amerikanska drömmen med 500 lastbilar i sin ägo.</p>
<p>Slutligen ska vi till <strong>Dover</strong>, där det blåser Brexitdoftande vindar. Sveriges Radios korrespondent i Storbritannien, <strong>Claes Aronsson</strong>, pratade med människor där för att försöka förstå hur den andra stora politiska kampen kring globaliseringen – <strong>Brexit</strong> – påverkar den här formen av transporter och handel. Hör bland andra Tim Dixon, chef på företaget Motis som kontrollerar att lastbilarna har sina papper i ordning, <strong>Modestas</strong> från Litauen som kört matvaror till Storbritannien, <strong>Nesja</strong> från Serbien som transporterar däck och <strong>Alex Veitch</strong> som är analytiker på branschorganisationen för transportsektorn Freight Transport Association.</p>
<p> </p>
<p class="byline"><em>Programledare: Ivar Ekman</em><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em><br><br><em>Producent: Sally Henriksson</em><br><em><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a></em><br><br><em>Tekniker: Fabian Begnert</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1184729</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181117_0903_5beda631.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Nov 2018 16:02:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c826529e-665e-4462-a64d-e2cc89e8ea80.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/11/p1_konflikt_20181117_0903_5beda631.mp3" length="53669046" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Oönskade hjälpare</title>
      <description><![CDATA[<p>Om när hjälp till människor i nöd riskerar att bli ett brott. Har aktivisterna radikaliserats eller har myndigheterna blivit hårdare nu när migrationspolitiken stramats åt? När är det ok att hjälpa?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I dagens program berättar vi om fyra aktuella fall där människor som säger att dom försökt hjälpa migranter i nöd, anklagas för att bryta mot lagen.</p>
<p>21-åriga <strong>Elin Ersson</strong>, student i Göteborg, blev ett viralt fenomen när hon i somras vägrade sätta sig ner på ett flygplan på Landvetter, i protest mot att en man skulle utvisas till Afghanistan. I oktober kom beskedet att hon åtalas, men inte för att hon förhindrat en deportation, utan för brott mot luftfartslagen. Men kammaråklagare <strong>Jemes von Reis</strong> menar att det spelar roll om handlingen ses som civil olydnad.</p>
<p>På Raul Wallenbergs torg protesterade nyligen vänner och sympatisörer mot det de ser som en orättfärdig häktning av tre hjälparbetare i Grekland. Svenska <strong>Anna Benedictsson</strong> har själv jobbat med studenterna <strong>Sarah Mardini</strong> och <strong>Sean Binder</strong>, som nu anklagas för grova brott, efter att de hjälpt till att ta emot flyktingar på stränderna på den grekiska ön Lesbos. Vad får man egentligen göra för att hjälpa människor i nöd? När ska en handling ses som människosmuggling, och när handlar det om att rädda liv på havet? Frågan diskuteras på högsta EU-nivå sedan allt fler medlemsländer valt att ställa hjälparbetare inför rätta.</p>
<p>Och om hjälparbetare och aktivister här i Europa anser att dom blir motarbetade, rentav kriminaliserade, är den här trenden allt tydligare i USA. Robin Olin pratar med den 18-årige filmstudenten <strong>Sergio Salazar</strong> som protesterade mot USA:s migrationspolitik - genom att upprätta ett tältläger. Hans fall har blivit en vattendelare i USA - mellan de som ser honom som en hjälte, och de som ser honom som en brottsling - precis som Elin Erssons fall här i Sverige - men med högre insatser. <strong>Todd Bensman</strong>, på tankesmedjan Center for Immigration Studies, som står Trumpadministrationen nära, varnar för det han ser som en radikalisering bland aktivister. Men Sergio Salazars advokat, Christian Sanchez, ser en trend där allt fler aktivister förföljs av myndigheterna.</p>
<p>Vi avslutar programmet med en historia om när den som har till uppgift att upprätthålla lagen också anklagas för att bryta mot den. Robin Olin träffar <strong>Sally Hernandez</strong>, av sina politiska motståndare kallad sanctuary Sally, sheriff i Travis County i Texas.</p>
<p><em><strong>Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a><br>Producent: Ulrika Bergqvist<br>ulrika.bergqvist@sr.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1178612</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181110_0903_5be469fe.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 08 Nov 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c48874ca-139e-4420-92b0-d51bcd7f3e9b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3265</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/11/p1_konflikt_20181110_0903_5be469fe.mp3" length="52285131" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>USA:s röst i världen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om varför USA:s val också rör oss i Europa. Vi besöker ett valmöte i Texas. Och återvänder till Konflikt-reportage om brutna avtal och ett USA som inte längre självklart ser sig som Europas beskyddare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Robin Olin</strong> reser till San Antonio i delstaten Texas och besöker Cowboy dancehall, där Demokraternas stjärnskott <strong>Beto O'Rourke</strong> håller valmöte till tonerna av country-soulbandet Shinyribs. Här möter vi oljeindustri-arbetaren <strong>Thad Herrston</strong> som tycker att klimatfrågan är värd att kämpa för, mänskligheten är ju större än hans eget jobb.</p>
<p>Vi återvänder till berättelser vi hört i Konflikt tidigare i höst som visat hur USA:s röst i världen har förändrats under Trump och vad det betyder för oss – här i Europa. Hur allvarlig är president Donald Trump när han pratar om att ta hem amerikanska soldater från exempelvis Tyskland och låta européerna klara sig själva? Eller när han som på ett valmöte nyligen, talar om att bryta 30 år gamla nedrustningsavtal med Ryssland?</p>
<p>Och det är inte bara presidenten själv som vill ompröva gamla allianser. Donald Trumps nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton som tidigare varit en hård kritiker i FN, höll nyligen ett brandtal mot den Internationella Brottmålsdomstolen, vilket får konsekvenser för möjligheten att straffa personer som begått brott mot mänskligheten.</p>
<p>Men det senaste året har också andra vindar nått över Atlanten som kampanjen Metoo som märks tydligt i höstens valrörelse. Mellanårsvalen den 6 november har också kallats kvinnornas val, så här ett år med Metoo-kampanjen och i kölvattnet av Donald Trumps utnämning av Bratt Kavanaugh till Högsta domstolen. Spåren av det märks också i Texas.</p>
<p class="byline"><strong>Programledare:</strong> Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></p>
<p class="byline"><strong>Producent:</strong> Ulrika Bergqvist<br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1174941</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181103_0903_5bdb19b6.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Nov 2018 15:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7e1e665a-a878-491d-bfee-b3fdb1aafb0c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/11/p1_konflikt_20181103_0903_5bdb19b6.mp3" length="53717490" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bomberna i Kabul</title>
      <description><![CDATA[<p>Om bombdåd, brottare och hazarer. Den 5 september attackerades en brottarklubb i Kabul. Varför? Av vem? Och vad säger det om situationen i Afghanistan idag?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På eftermiddagen den 5 september attackerade en självmordsbombare den anrika, kända brottningsklubben <strong>Maiwand</strong> i västra Kabul. Konflikts <strong>Massood Qiam</strong> har pratat med <strong>Maalim Abbas</strong>, tränare och ägare av klubben, som fick sin arm bortsprängd i attacken. </p>
<p>Någon timme senare, när sjukvårdspersonal och medieteam var på plats, sprängdes en andra bomb utanför klubben, en bilbomb.</p>
<p>Massood Qiam, som själv var tv-journalist i Afghanistan innan han kom till Sverige och Sveriges Radio, har också intervjuat <strong>Tamim Hamid</strong>, reporter på <strong>Tolo TV</strong> och kollega till tv-reportern <strong>Samim Faramarz</strong> som dödades i attacken, och <strong>Arman Farhang</strong> från <strong>TV1</strong>, som skadades i attacken, om det som hände ur deras perspektiv. Och <strong>Wali Arian</strong>, reporter för Tolo TV som numera bor i Malmö och arbetar för kanalen därifrån. Hör hans tankar om situationen för journalister i Afghanistan och tävlingen om nyheter som ibland leder in i döden.</p>
<p>På en brottarklubb i Stockholm finns flera av Maalim Abbas adepter som brottats på Maiwand innan de kom till Sverige. Konflikts <strong>Ulrika Bergqvist</strong> besökte klubben på Södermalm och träffade bland andra <strong>Ismail Adina</strong>, som berättar om hur han fick höra om attacken, sin relation till Maiwand och Maalim Abbas, och om stoltheten i att vara brottare.</p>
<p>I Motala finns en annan av Maalim Abbas före detta elever. <strong>Mushtaq</strong> har varit i Sverige i snart tre år och vet ännu inte om han kommer att få stanna här. Han är hazar och när han bodde i Kabul brottades han på Maiwand flera gånger i veckan. För Konflikts <strong>Sally Henriksson</strong> berättar han om rädslan att inte få stanna, och om sina känslor och tankar kring attacken mot Maiwand. </p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em><br><br><em><strong>Producent: Sally Henriksson</strong></em><br><em><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a></em><br><br><em><strong>Tekniker: Elin Hagman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1169859</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181027_0903_5bd1d94b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Oct 2018 14:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1a4c2b50-e1db-4b28-a8be-1217cbd1b71a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3399</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/10/p1_konflikt_20181027_0903_5bd1d94b.mp3" length="54424994" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Rustning i rymden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Konflikts <strong>Robin Olin</strong> besöker den stora årliga rymdkonferensen <strong>International Austronatical Congress</strong> i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsen…</p>
<p>Rymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet… Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka.</p>
<p>Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna… De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt… När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften.</p>
<p>Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där – i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden.</p>
<p> </p>
<p><strong>Programledare:</strong> <strong>Sharon Jåma</strong><em><strong><em><strong><em><strong><br></strong></em></strong></em></strong></em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></strong></p>
<p><strong>Reporter: Robin Olin<em><br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sr.se" target="_self">robin.olin@sr.se</a></em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1167982</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181020_0903_5bc8c913.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Oct 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/cb137eef-98ae-4e36-9e69-29c6a8e4830f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3282</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/10/p1_konflikt_20181020_0903_5bc8c913.mp3" length="52548010" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem ska straffa Assad?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om internationell rättvisa och vem som ska straffa de ansvariga för grymheterna i Syrien. Hör historien om Förintelsen; om folkmord och brott mot mänskligheten. Varför är det så svårt att ställa Bashar al-Assad inför rätta?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt berättar historien om den internationella rättvisans uppkomst, och hur bevismaterial samlas in i Syrien under brinnande krig för att i framtiden kunna döma Bashar al-Assad och andra ansvariga för de brott som begås i krigets Syrien.</p>
<p>Men har Internationella brottmålsdomstolen, ICC, den legitimitet man hoppades på när den skapades? De stora mäktiga länderna i världen har valt att inte vara med och majoriteten av människorna på jorden lever i länder som inte aktivt deltar dess arbete.</p>
<p>Vi hör bland annat: <strong>Omar Alshogre</strong>, tortyroffer från Syrien, <strong>Philippe Sands</strong>, professor i juridik och författare, <strong>Hans Corell</strong>, före detta rättschef i FN, <strong>Nerma Jelacic</strong>, kommunikationschef på CIJA, Kommissionen för internationell rättvisa och ansvarsskyldighet, "Khaled", CIJA:s chefsutredare i Syrien som riskerar sitt liv för att samla in bevis, <strong>Jan Elisasson,</strong> för detta utrikesminister och vice general sekreterare i FN och <strong>Jeremy Rabkin</strong>, professor i juridik vid George Mason Univeristet i Virginia.</p>
<p> </p>
<p><strong><em>Programledare: Ivar Ekman</em></strong><br><em><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong><em>Producent: Simon Moser</em></strong><br><em><a href="mailto:simon.moser@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">simon.moser@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><em> </em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1161090</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181013_0903_5bbf73e6.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 11 Oct 2018 14:10:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/db7401df-df72-4fa5-b742-6e1ff0aaea9d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/10/p1_konflikt_20181013_0903_5bbf73e6.mp3" length="53694536" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kinas okända läger</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De senaste månaderna har FN och organisationer som Amnesty och Human Rights Watch uppmärksammat det som kan vara en av vår tids allra värsta och mest avancerade kränkningar av mänskliga rättigheter. I regionen Xinjiang i västra Kina, där många av Kinas muslimska minoritetsfolk bor, uppges en miljon människor ha försvunnit in i ett enormt system av läger och fängelser. Området har länge präglats av konflikter med centralmakten i Peking och ibland våldsam separatism och sedan en tid tillbaka pågår en kampanj som staten kallar ”Slå hårt”.</p>
<p> </p>
<p>Hör vittnesmål från köksbord i Sverige – och följ med på en unik resa till Kasghar där det inte längre går att gömma sig. Radions Kina-korrespondent, <strong>Hanna Sahlberg</strong> besöker den historiska staden som är uigurernas kulturella centrum. Hon har varit där många gånger förr. Men den här gången är något brutet. Lokalbefolkningen vill inte längre prata med journalister och ser henne inte i ögonen. Kasghar är en belägrad stad, patrullerad av medborgargarden med träklubbor och vakter med elektriska halsgrepar. Högteknologiska system med bland annat insamling av DNA har gjort övervakningen total. Över den tidigare samlingsplatsen, den historiska moskén, hänger kommunistpartiets paroller.</p>
<p>Konflikts reporter <strong>Randi Mossige Norheim</strong> får tag i en man som vittnar om sin tid i ett omskolningsläger tidigare i år. Han berättar att alla var klädda i samma blå overaller, att de fängslats på grunder de själva inte riktigt förstod, som att de haft kontakt med utlandet eller utövar sin religion. Fångarna fick sjunga den kinesiska nationalsången.</p>
<p>”En gång när jag inte gjorde som dom sa så tvingades jag sitta på en stol i tjugofyra timmar, med både fötterna och händerna fastkedjade”, säger mannen.</p>
<p>Och från köksbord runt om i Stockholm upprepar uigurer ett och samma vittnesmål: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt.</p>
<p>”Grannarna såg hur min mamma och pappa fördes bort med svarta huvor över huvudena”, säger en av de uigurer Randi Mossige-Norheim träffar.</p>
<p>Den kinesiska staten förnekar att så många som 1 miljon människor ska sitta i läger och har en helt annan bild av vad som händer i Xinjiang: Det handlar om arbetsmarknadspolitik och utbildning. Folket i den fattiga regionen behöver lära sig kinesiska för att bli en del av den kinesiska ekonomin och lyftas ur fattigdom. Men hur långt är Folkrepubliken beredd att gå för att uppnå målet?</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br /><em>ulrika.bergqvist@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1158462</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20181006_0903_5bb645b6.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 04 Oct 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6de495e4-f08f-4e15-888e-883894a2d626.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/10/p1_konflikt_20181006_0903_5bb645b6.mp3" length="53565766" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Slaget om Europa II - knähundar, vasaller och fattighjon?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om stormakternas intressen i ett allt mer splittrat Europa. Planer på en kinesiskfinansierad undervattenstunnel, tiotusentals amerikanska soldater på europeisk mark och en rysk president som dansar runt på ett bröllop i hjärtat av Europa. Hur agerar Kina, USA och Ryssland i Europa?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En knähund till Ryssland, vasaller till USA och fattighjon i jämförelse med Kina. Det är några av de bilder som målas upp av europeiska länder i veckans Konflikt. Tidigare i höstas gjorde vi på Konflikt ett program om den ökande splittringen mellan olika EU-länder. Nu tittar vi närmare på USA:s, Kinas och Rysslands intressen i ett allt mer splittrat Europa.</p>
<p>Följ med till <strong>Hohenfels</strong> i Bayern där Sveriges Radios reporter <strong>Kajsa Norell</strong> talar med invånarna om närvaron av amerikanska soldater på en amerikansk militärbas i den lilla staden. <br>Men varför är egentligen tiotusentals amerikanska soldater i Tyskland och på andra håll i Europa? Hör <strong>Joshua Shifrinson</strong> på Bostons universitet som nära studerat <strong>USA</strong>:s strategi i Europa, <strong>Julie Smith</strong>, forskare på Bosch Akademien i Berlin, som skötte Europapolitiken på Pentagon under den förre presidenten Barack Obama och <strong>Barry Posen</strong>, professor i statsvetenskap på universitetet MIT i Boston, intervjuade av Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong>.</p>
<p>Samtidigt som det från USA:s håll både kommer olika signaler om huruvida de amerikanska trupperna i Europa ska minskas eller ökas, flyttar <strong>Kina</strong> fram positionerna. <br>En som tror på kinesiska investeringar i Europa är Angry birds-grundaren <strong>Peter Vesterbacka</strong>, eller Mighty eagle som han kallas. Hans senaste stora projekt är att bygga en av världens längsta undervattenstunnlar för både tåg och biltrafik under den Finska viken, mellan Helsingfors och Tallinn. Och nu jobbar han för att den ska bli till med hjälp av miljarder från Kina. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> hängde med Peter Vesterbacka på en fullspäckad mötesdag i Helsingfors. Hör också Finlands kommunikations- och trafikminister <strong>Anne Berner</strong> och <strong>Björn Jerdén</strong>, chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet.</p>
<p>Ytterligare en spelare på den europeiska arenan, som har ambitionen att vara en inflytelserik stormakt, är Ryssland. Då och då anklagas Ryssland för att försöka påverka val i Europa och för att vilja så split genom att stötta EU-kritiska grupper och ledare.<br>Nu senast när Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besökte Bosnien-Hercegovina inför det kommande valet. Sveriges Radios <strong>Johanna Melén</strong> pratade med människor i Banja Luka om Rysslands ökade intresse i regionen.<br>Men är målet ett splittrat Europa? Eller vilka intressen har Ryssland egentligen när de söker nya allierade i de europeiska länderna? Och varför dansade <strong>Vladimir Putin</strong> i somras runt på ett politikerbröllop i Europas hjärta? Konflikts <strong>Sally Henriksson</strong> undersöker detta med hjälp av<strong> Martin Kragh</strong>, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och <strong>Fyodor Lukyanov</strong>, chefredaktör för tidningen Russia in Global Affairs och ledare för det ryska utrikes- och försvarsrådet, en oberoende expertorganisation som till viss del samarbetar med den ryska regeringen.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin<br></strong><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a><br><br><strong>Producent: Sally Henriksson<br></strong><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a><br><br><strong>Tekniker: Marie Persson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1154573</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180929_0903_5bad0933.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 27 Sep 2018 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/cbea6be3-2a98-447c-97e6-671fde23256e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3308</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/09/p1_konflikt_20180929_0903_5bad0933.mp3" length="52968741" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>ÅTERUTSÄNDNING: 
Konflikt i hörnen</title>
      <description><![CDATA[<p>Häng med på en resa genom vårens Konflikt-program. Möt ett Putin-fan i ett gym i Vasastan, en ofrivillig mensdebattör i Åkersberga, besök en båt på väg mot Gaza och följ östanvinden till Trollhättan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Programledare: Ivar Ekman<br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></em></p>
<p>Producent: Ulrika Bergqvist<em><br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1148941</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180922_0903_5ba3b054.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 20 Sep 2018 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/889cccb8-ab53-4c7c-bf97-d0c74ef5f0a2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3265</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/09/p1_konflikt_20180922_0903_5ba3b054.mp3" length="52277642" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Venezuelas väg mot kollapsen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk. </p>
<p>Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet – varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt.</p>
<p>Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt.</p>
<p>Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här?</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></strong></em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.Bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1144461</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180915_0903_5b9a93ff.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 13 Sep 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ebae754b-4303-4dc9-9cfb-db1cfd2b0cd3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3341</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/09/p1_konflikt_20180915_0903_5b9a93ff.mp3" length="53497223" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Slaget om Europa</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett EU-samarbete i gungning. Hur flyktingkrisen blivit en politisk kris när unionen delas i två läger - runt Ungerns Orbán och Frankrikes Macron. Hur splittrat är EU, varför och vad är lösningen? Konflikt gör nedslag i Italien, Spanien, Bryssel och i den svenska valrörelsen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Italien</strong> har gått från att vara ett av de mest EU-vänliga länderna till att utmana EU:s framtid. Nyligen träffade Italiens inrikesminister och vice premiärminister <strong>Matteo Salvini</strong> Ungerns premiärminister <strong>Victor Orbán</strong>, och efter mötet talade de om en ny allians, att EU är uppdelat i två block och att Frankrikes president <strong>Emmanuel Macron</strong> är deras gemensamma huvudmotståndare. <br>Sveriges Radios migrationskorrespondent <strong>Alice Petrén</strong> reste till norra Italien och talade med italienska väljare och migrationsprofessorn <strong>Tommasso Frattini</strong> om Italiens nya position i EU och migrationspolitiken, och framgångarna för Salvinis <strong>Lega</strong>, som nu är rekordstora i opinionsmätningar. </p>
<p>När Italien nu stoppat migrantbåtar till sina hamnar är det till den spanska sydkusten som de flesta migranter till Europa kommer. Och det har fått EU att agera, kommissionen skickade snabbt 30 miljoner euro för att Spanien bland annat skulle kunna bygga upp ett mottagningscentrum i hamnen i Algeciras.<br>Konflikts <strong>Robin Olin</strong> reste till södra <strong>Spanien</strong> för att se om Spanien är det nya slagfält, där migrationen ska testa dom högerpopulistiska och EU-kritiska strömningarna. Hör bland andra <strong>Salud Anguita</strong>, högerpopulistiska <strong>Vox</strong> talesperson i Andalusien, röster från <strong>Algeciras</strong> där det nybyggda mottagningscentret för migranter finns, och i Cadiz möter vi <strong>José Pacheco,</strong> den spanska socialistregeringens, <strong>PSOE</strong>, representant i regionen.</p>
<p>Hur går tankegångarna i Bryssel när EU-samarbetet skakas om? Sveriges Radios Brysselkorrespondent <strong>Andreas Liljeheden</strong> har träffat två EU-analytiker med olika perspektiv och syn på EU-samarbetet och dess framtid. Hör <strong>Fabian Zuleeg</strong> från tankesmedjan <strong>European Policy Center</strong> som förespråkar mer EU-samarbete och <strong>Pieter Cleppe</strong> på den mer EU-skeptiska tankesmedjan <strong>Open Europe</strong>.</p>
<p>Och i <strong>Sverige</strong> går vi snart till val, samtidigt som det gungar i EU. Hur märks EU och den växande splittringen i den svenska valrörelsen? Konflikts Sally Henriksson talade med väljare och valarbetare vid valstugor i Stockholm och med företrädare för de åtta riksdagspartierna. <br><br></p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p><strong>Producent: Sally Henriksson</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a></p>
<p><strong>Tekniker: Brady Juvier</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1142921</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180908_0903_5b916074.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 06 Sep 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4ccbd5f0-825a-443e-a901-e60a292c9596.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3283</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/09/p1_konflikt_20180908_0903_5b916074.mp3" length="52561388" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Metoo och valen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en rosa våg, feminazis och ifrågasatta rättigheter. Hör om valkampanjer i USA och Sverige i Metoo-rörelsens kölvatten. Vad lever vidare efter fjolårets ”revolution”, brandtal eller tystnad?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För knappt ett år sedan startade Metoo - en kampanj som kom att kallas en revolution, och som snabbt spred sig över världen. I USA har den bidragit till att rekordmånga kvinnor kandiderar i de många val som hålls i där i höst, så många att 2018 kommit att kallas "kvinnans år". ”Våra opinionsundersökningar visar att Metoo har gett en längtan efter förändring, särskilt hos yngre kvinnor”, säger <strong>Celinda</strong> <strong>Lake</strong>, en av de ledande strategerna bakom den rosa amerikanska vågen. Hör även forskaren <strong>Debbie Walsh </strong>chef för Center for American Women and Politics på Rutgersunivesitetet i New Jersey.</p>
<p>I USA har Metoo gett en tydlig kvinnlig reaktion – mot president Donald Trump. Men hur ser det då ut här i Sverige?</p>
<p>Konflikts Ulrika Bergqvist åker till Helsingborg och Förslöv för att se hur det går för det parti som kandiderar under rosa fanor – Feministiskt Initiativ. Ger en kampanj som Metoo partiet kraftig vind i seglen inför det kommande valen? Men ledaren <strong>Gudrun Schyman</strong> ser ut att kämpa i motvind.</p>
<p>I Göteborg besöker Ivar Ekman en annan ände av den pågående svenska valrörelsen: Sverigedemokraterna och den alldeles nyutsedda jämställdhetspolitiska talespersonen, 22-åriga <strong>Ebba Hermansson</strong>. Är det hennes syn på aborträtt och familjens roll som är framtidens jämställdhetspolitik i Sverige? Och har Metoo bidragit till att ge SD en skjuts?</p>
<p><em><strong>Programledare: </strong>Ivar Ekman</em><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></em></p>
<p><em><strong>Producent: </strong>Ulrika Bergqvist</em><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.Bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1140922</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180901_0903_5b881fe0.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Aug 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a03cb663-6ccd-4690-9f8b-aa18fe95b226.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3307</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/09/p1_konflikt_20180901_0903_5b881fe0.mp3" length="52942983" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>24 timmar Köpenhamn - hygge och getton</title>
      <description><![CDATA[<p>Om danska getton och fläskkött på menyn, den danska hyggekulturen och hur migrationsfrågor hamnade högst upp på den politiska agendan. Konflikt reste till Köpenhamn för en guidad tur i det danska politiska landskapet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det stundar val i Sverige och mycket kretsar kring invandring, integration och vilket inflytande Sverigedemokraterna kan få. Oavsett vad som händer så är dom flesta överens om att svensk politik gått in i ett nytt skede. En förändring som dansk politik har lång erfarenhet av.</p>
<p><strong>Följ med på vår tur genom dansk politik under 24 timmar i Köpenhamn.</strong></p>
<p>Det danska ordet hygge har blivit populärt även utanför Danmark de senaste åren. Är det så enkelt som att något är mysigt och trevligt eller är hygge något unikt unikt för det danska folket som inte går att översätta? Och kan det vara hygge i ett danskt så kallat getto? Hör bland andra <strong>Meik Wiking</strong>, lyckoforskaren som skrivit bästsäljaren "The Little Book of Hygge".</p>
<p>Något annat som Danmark blivit känt för internationellt det senaste året är regeringens gettoplan med 22 punkter som statsminister <strong>Lars Løkke Rasmussen</strong> presenterade i våras. Syftet är att förbättra integrationen och minska kriminalitet i särskilt utsatta områden. Konflikts <strong>Ulrika Bergqvist</strong> har träffat bland andra <strong>Uzma Ahmed</strong> och <strong>Laila Hammouti</strong> som bor i ett av de områden som pekats ut som getton, aktivisterna <strong>Marie Christensen</strong> och <strong>Fatma Tounsi</strong> samt sociologen <strong>Aydin Soei</strong>.</p>
<p>Invandringskritiska <strong>Dansk Folkeparti</strong> kom in i Folketinget 1998 men fick sitt genombrott i dansk politik i valet 2001. sedan dess har de haft ett stort inflytande över dansk politik som stödparti, trots att de i senaste valet 2015 valde att stå utanför regeringen. Nu är de Danmarks näst största parti.</p>
<p>Men det var inte Dansk Folkeparti som satte invandringsfrågor högst upp på den politiska agendan under nollnolltalet utan <strong>Anders Fogh Rasmussen</strong>, dåvarande ledare för det liberala högerpartiet <strong>Venstre</strong>, när han stöpte om politiken från borgerlig fördelningspolitik till värderingspolitik, där inavndrings- och integrationsfrågor var centrala. Hör<strong> Esben Schjørring</strong>, redaktör för det politiska magasinet Altinget, och en av författarna till "Værdikæmperne - slaget om danskernes sjæl" som kom tidigare i år. </p>
<p>Konflikt åkte också till <strong>Hvidovre</strong>, en kommun några kilometer utanför Köpenhamn där Dansk Folkeparti styr tillsammans med bland andra <strong>Socialdemokraterna</strong> sedan 2013. Det var också den plats som Sverigedemokraternas <strong>Jimmie Åkesson</strong> valde ut i P1-programmet "Mitt Sverige" i våras. Varför har frikadeller, fläskkött och annan traditionell dansk mat blivit politik där? I förskolan Frydenhøj träffade vi vice borgmästaren <strong>Mikkel Dencker</strong> och i kommunens rådhus borgmästaren <strong>Helle Adelborg</strong>.</p>
<p>Hör även debattören och journalisten <strong>Mikael Jalving </strong>som inför förra valet i Sverige gjorde radioprogrammet "Danmarks röst", och filosofen <strong>Odai al Zoubi</strong> som har flyttat till Malmö eftersom han inte längre vill bo i Danmark.<br><br></p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a><br><br><strong>Producent: Sally Henriksson<br></strong><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sverigesradio.se" target="_self">sally.henriksson@sverigesradio.se</a></p>
<p><strong>Tekniker: Pontus Jansson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1133314</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180825_0903_5b7eea32.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 Aug 2018 15:12:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3bab9bea-5f44-4256-b733-3a680fe72265.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/08/p1_konflikt_20180825_0903_5b7eea32.mp3" length="53707109" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt i hörnen</title>
      <description><![CDATA[<p>Häng med på en resa genom vårens Konflikt-program. Möt ett Putin-fan i ett gym i Vasastan, en ofrivillig mensdebattör i Åkersberga, besök en båt på väg mot Gaza och följ östanvinden till Trollhättan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Konflikt tar sommaruppehåll. Men först firar vi Midsommar med att återvända till några av årets höjdpunkter. Vill du höra mer återutsänds några av årets Konflikt-program lördagskvällar kl.19.03 under sommaren. Det går förstås bra att lyssna på tidigare program på stranden, i stugan eller på en bänk i stan. Du hittar dom via vår hemsida, i Sveriges Radio Play-appen, eller där poddar finns. Redaktionen önskar trevlig sommar och återvänder med nya program i slutet av augusti.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.Ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.Bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1094328</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180623_0903_5b2b8e68.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Jun 2018 14:55:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a412bd74-264f-445c-b8eb-16d64353cc1c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3305</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/06/p1_konflikt_20180623_0903_5b2b8e68.mp3" length="52921267" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Studiefällan Sverige</title>
      <description><![CDATA[<p>Om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza – i Stockholm. En berättelse om värdighet, klassresor och utländska studenters möte med Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> följer tre studenter från Bangladesh i Stockholm. De har en sak gemensam: De kom till Sverige för att skaffa sig en högre examen vid svenska universitet. Nu levererar de mat, plockar disk och delar ut tidningar.</p>
<p>Möt 23-åriga<strong> Sadif</strong> som blev antagen vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Han hoppades kunna utveckla tekniken bakom självkörande bilar. Nu har han betalat 155.000 kronor i terminsavgifter. Men för att ha råd med mat och boende tvingades han jobba vid sidan av och klarade inte av sina studier.</p>
<p>”Vi är nästan 25 personer från Bangladesh på Foodora”, säger <strong>Ardjo, </strong>som egentligen heter något annat, och som kom till Sverige för att plugga i Halmstad i höstas. Nu levererar han mat som andra beställt via Foodoras app. ”Det är en bra app, säger Ardjo. ”Jag har själv jobbat med att utveckla appar när jag pluggade till dataingenjör. Jag skulle vilja utveckla Foodoras app så att den blir bättre”, säger han mellan cykelleveranserna. Varje termin här i Sverige kostar honom 61.500 kr. Han fick ihop pengar till den första terminen, familjen sålde mark och tog av pappans pensionspengar. Men nu är pengarna slut.  </p>
<p><strong>Rodrigues</strong>, som vi kallar honom här, har fru och två små barn hemma i Bangladesh. Han jobbade på en bank i huvudstaden Dhaka, en respekterad man. Men chefen erbjöd honom ett bättre jobb om han kunde skaffa sig en examen från ett europeiskt universitet. Rodrigues tog ett banklån för att gå masterprogrammet i management i Umeå. Nu har han varken universitetspoäng eller pengar och jobbar 13 timmars arbetspass för att komma ikapp. ”Jag måste försöka få igen dom pengar jag har lagt ut. Jag borde aldrig ha kommit hit, säger Rodrigues.  </p>
<p>Hör <strong>Helen Hellmark Knutsson</strong>, minister för högre utbildning och forskning, som fortfarande tycker att det är viktigt att Sverige även lockar hit mindre resursstarka studenter från olika delar av världen.</p>
<p>Författaren och tidigare biståndsarbetaren <strong>Helena Thorfinn</strong> som varit bosatt i Bangladesh, förklarar betydelsen av en utländsk utbildning för Konflikts <strong>Sally Henriksson</strong>. En persons examen från ett land som Sverige kan göra en hel stad stolt, berättar juristen <strong>Nadia Sultana</strong>.</p>
<p>Och så går programledaren <strong>Robin Olin</strong> på spa med <strong>Raeed Abedin</strong> som kommer från Bangladesh. Han studerar vid Halmstad högskola och är digital ambassadör för Svenska institutet som marknadsför Sverige som universitetsland utomlands. Alla kan inte kan lyckas, förklarar han men själv lever Raeed drömmen som student här i Sverige.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br> <em>robin.olin@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Sally Henriksson</strong><br> <em><a class="internal-link" href="mailto:sally.henriksson@sr.se" target="_self">sally.henriksson@sr.se<br><br></a></em><strong>Tekniker: Jacob Vikblom<br></strong><em>jacob.vikblom@sr.se<strong><br></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1089742</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180616_0903_5b229763.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Jun 2018 14:55:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/355d77bf-f05a-4b84-82a1-3ac32ed9ee5f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3368</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/06/p1_konflikt_20180616_0903_5b229763.mp3" length="53933560" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kina och faktakontrollen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Kinas syn på vad som är fakta - och hur den ska korrigeras över världen. Kinas ambassadör får frågor om den fängslade förläggaren Gui Minhai, om kinesiskt spioneri och pekpinnar kring Taiwan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En delegation med fyra kostymklädda män dyker upp för en intervju i Konflikt. Kinas ambassadör Mr. <strong>Gui Congyou</strong>, ambassadens svensktalande tolk, tredje sekreteraren och chefen för den politiska sektionen på ambassaden. De hälsar artigt. Men de är här för att de har ett uppdrag. De vill faktakorrigera vår rapportering kring Kina, man kan se det som ett tecken på vänlighet, säger ambassadören. I ett brev till redaktionen, som utgår från en sändning Konflikt gjorde i april i år, ”Kina och underkastelsen”, hävdar den kinesiska ambassaden att programmet var fullt av faktafel och helt oacceptabelt.</p>
<p>I ”Kina och underkastelsen” berättar den tidigare fängslade svenske människorättsaktivisten Peter Dahlin hur han tvingades erkänna brott i kinesisk tv, regisserad av kinesisk säkerhetstjänst. Vi besöker en gymnasieskola i Luleå som har ett samarbetsavtal med det kontroversiella kinesiska Konfucius-institutet, vi hör om den pågående rättegången kring kinesiskt spioneri mot exil-tibetaner här i Sverige, och om hur Kina vill sprida sin mjuka makt bland annat genom investeringar i filmindustrin, som köpet av svenska biografkedjan SF ifjol. </p>
<p>Ambassadör Gui Congyou svarar på frågor om den fängslade bokförläggaren Gui Minhai. Han ger sin syn på vad en kinesisk lärare i Sverige bör förklara vad som hände på Himmelska fridens torg, och svarar på varför Taiwans status är så känslig att Kina vill kontrollera vad som står på flygbolagens hemsidor när du bokar en biljett. Och det visar sig att vår syn på vad som är fakta - och Kinas syn på fakta - inte alltid helt stämmer överens.</p>
<p>Sist i programmet hör vi också <strong>Jerker Hellström</strong>, forskningsledare vid Asien- och Mellanösternprogrammet vid FOI.</p>
<p>Längre ner finns en längre version av intervjun med ambassadören inklusive svaren på kinesiska.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergqvist@sr.se</a><br><br>Podden har ändrats sedan den först publicerades. Vi har förtydligat en beskrivning av Kinas statsskick.<br></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1092368</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180609_0903_5b198275.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Jun 2018 17:16:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ff3ec2ac-89f6-4b73-8a40-57ab188a4bab.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/06/p1_konflikt_20180609_0903_5b198275.mp3" length="53564928" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den internationella jakten på Gülenrörelsen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur jakten på Gülenrörelsen flyttat utanför Turkiets gränser och hur det prövar omvärldens förhållande till president Recep Tayip Erdogan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Predikanten Fethullah Gülen utpekas av Turkiet som hjärnan bakom statskuppsförsöket 2016, något han själv förnekar. Men den misslyckade kuppen blev startskottet på en massiv utrensning av hans anhängare. 100 000 personer har utretts för brott och över 50 000 är fängslade i väntan på rättegång i Turkiet, enligt Amnesty International.</p>
<p>Konflikt berättar hur turkisk säkertjänst opererar i länder som Malaysia och Kosovo. Enligt Turkiets vice premiärminister har man gripit har 80 turkiska medborgare i 18 olika länder.</p>
<p>Länder i Afrika och Asien har varit mer samarbetsvilliga än USA och länder i EU, men jakten pågår även här. Och för ett antal svenskar med dubbelt medborgarskap i Turkiet förhåller sig svenska utrikesdepartementet passivt. Du hör historien om den svenska medborgaren och tandläkaren Vedat Guzel som försöker flyga hem till Sverige men stoppas gång på gång.  </p>
<p>Hör också Sofia Karlberg, biträdande kommunikationschef på utrikesdepartementent, Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty international i Stockholm, Alp Aslandogan, vän till Fethullah Gülen i USA, Zeki Kızılkaya tidningsredaktör, Nuray Mert, före detta professor i statsvetenskap och kolumnist, Hakki Emre Yunt, Turkiets ambassadör i Sverige, Abdullah Bozkurt, tidigare chef på tidningen Zaman, Paul Levin, Turkietforskare på Stockholms universitet.</p>
<p class="byline"> </p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin</p>
<p class="byline">Robin.olin@sverigesradio.se</p>
<p class="byline">Producent: Simon Moser</p>
<p class="byline">Simon.moser@sverigesradio.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1084294</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180602_0903_5b102c03.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 May 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/a31e1132-e12c-4a27-8fb4-2aaa24e0394d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3365</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/06/p1_konflikt_20180602_0903_5b102c03.mp3" length="53870813" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vems landslag?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur ett fotbollslandslag blir till – och vad det kan och inte kan representera. Om fotbollen som symbol, om stereotyper och förlorade talanger.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När den svenska truppen till fotbolls-VM i Ryssland presenterades nyligen ställde Konflikt en fråga som väckte starka känslor: om mångfald inom det svenska laget. Inom ungdomsfotbollen är spelare med utländsk bakgrund överrepresenterade men sedan händer det något, enligt idrottsforskarna. Konflikts <strong>Filip Kotsambouikidis</strong> träffar <strong>Jesper Fundberg</strong>, som forskat om idrott och etnicitet bland annat för Riksidrottsförbundet och <strong>Tomas Peterson</strong>, seniorprofessor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola som resonerar kring varför fotbollsspelare med utländsk bakgrund faller bort på väg mot toppen. <strong>Ivar Ekman</strong> möter Östersundsanfallaren <strong>Saman Ghoddos</strong> som berättar varför han spelar för Iran och inte för Sverige vid VM i sommar. I Frankrike har debatten om mångfald varit nära kopplad till fotbollen. I Paris träffar Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> den före detta fotbollsstjärnan <strong>Lilian Thuram</strong>, som vet hur det är att bli hyllad som hjälte, och vad det kostar när ett lag faller, och historikern och fotbollsentusiasten <strong>Pascal Blanchard</strong>. Hör också profilen<strong> Erik Niva</strong> om fotbollen som laddad nationell symbol, <strong>Håkan Sjöstrand</strong>, generalsekreterare på Svenska Fotbollförbundet och Göteborgstränaren <strong>Poya Asbaghi</strong>, som hoppas att nya grepp ska ge vinst på plan.</p>
<p><strong>Programledare: <br /><strong>Ivar Ekman </strong><br /><em><strong>ivar.ekman@sr.se</strong></em></strong></p>
<p><strong>Producenter:<br /><strong>Anja Sahlberg<br /><em>anja.sahlberg@sr.se</em><br /><strong><br /><strong>Ulrika Bergqvist </strong><br /><em><strong>ulrika.bergqvist@sr.se<br /></strong></em></strong></strong></strong></p>
<p><strong><em><strong> </strong></em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1078163</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180526_0903_5b083476.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 25 May 2018 14:18:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7b42ee45-8329-4c34-9ff1-0e1645292efb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3337</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/05/p1_konflikt_20180526_0903_5b083476.mp3" length="53430228" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den svenska sexköpslagen på export</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur regeringen övertygat länder som Kanada, Irland och Frankrike att göra som Sverige och kriminalisera sexköp. Samtidigt utmanas modellen allt mer av de som vill avkriminalisera prostitution.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Grekland är ett av de länder dit den <strong>svenska ambassadören mot människohandel, Per-Anders Sunesson</strong>, rest för att sälja in den svenska sexköpslagen. Men det visar sig att även tyska representanter blivit inbjudna till samma konferens. <strong>Konflikts programledare Robin Olin</strong> reser till landet där slaget om de två modellerna - kriminalisera eller legalisera - pågår just nu. </p>
<p>Den svenska sexköpslagen har funnits sedan 1999 men debatten är fortfarande intensiv och polariserad. I sociala medier finns konton där <strong>personer med egna erfarenheter av att sälja sex</strong> kämpar och argumenterar för å ena sidan avkriminalisering, och å andra sidan kriminalisering av sexköp. Regeringens egen utvärdering som <strong>justitiekansler Anna Skarhed</strong> gjort visar att lagen halverat gatuprostitutionen, men <strong>forskare som Charlotta Holmström</strong> på Malmö universitet ser svårigheter med att dra slutsatser om lagens effekter.</p>
<p>Stora organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch förespråkar nu avkriminalisering av sexköp. Det gör också ett antal mindre organisationer som arbetar med att hjälpa personer som säljer sex och det har satt det svenska biståndsorganet Sida i ett komplicerat läge eftersom svenska skattepengar går till de organisationerna. Det här är helt emot den svenska linjen menar <strong>Clara Berglund på Sveriges kvinnolobby. Konflikts reporter Nathalie Rothschild </strong>ställer frågan hur det här går ihop till <strong>Pia Engstrand på Sida</strong>.</p>
<p>I <strong>Colombia</strong> har det också gjorts försök att införa den svenska lagen. Men när <strong>kongressledamoten Clara Rojas</strong> lade fram förslaget mötte hon hårt motstånd. <strong>Latinamerikakorrespondent Lotten Collin</strong> pratar med prostituerade om hur ett kriminaliserande av sexköp skulle fungera i praktiken i länder som Colombia, där fattigdomen är utbredd.</p>
<p style="text-align: right;">Programledare<br /> <strong>Robin Olin</strong> <br /><br />Producent<br /> <strong>Karin Hållsten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1073560</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180519_0903_5afde216.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 May 2018 18:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/41fd4148-0e58-4f97-8157-1cf9e063f01d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/05/p1_konflikt_20180519_0903_5afde216.mp3" length="53471326" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Palestina i svenska hjärtan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Sverige och Palestina i tre kapitel: historien om de svenska aktivisterna, det svenska erkännandet av Palestina och politiken som följt under mandatperioden och möten med palestinier i Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><strong>Aktivisterna</strong></p>
<p>Palestinafrågan har under decennier engagerat människor i Sverige, i synnerhet på den politiska vänsterkanten, men stödet har gått upp och ner i perioder. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> målar en bild av de svenska aktivisternas kamp för Palestina. Han träffar <strong>Yvonne Fredriksson</strong>, veteran inom de svenska Palestinagrupperna och aktivister som nu förbereder ett nytt "Ship to Gaza", bland annat ordföranden <strong>Jeanette Escanilla</strong> (V) och kaptenerna <strong>Jan Strömdahl</strong> (V) och <strong>Andreas Gustafsson</strong>. Även <strong>Per Gahrton</strong>, författare, tidigare politiker (MP) och långvarig Palestinaktivist, intervjuas.</p>
<p> </p>
<p><strong>Politiken</strong></p>
<p>2014 erkände den svenska regeringen Palestina som självständig stat. Ett dramatiskt, vågat steg från en regering i ett litet land långt borta – på många sätt en kulmen av flera decenniers socialdemokratisk politik. Erkännandet mötte lovord från palestinierna - och ramaskri och diplomatisk bestraffning från Israels regering. Vad har hänt sedan dess? Har erkännandet fått den effekt regeringen önskade och hur har Palestinapolitiken utvecklats under mandatperioden? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> intervjuar Israels ambassadör <strong>Ilan Ben-Dov</strong>, Palestinas dito <strong>Hala Husni Fariz</strong> och forskaren <strong>Anders Persson</strong>, verksam vid Lunds och Köpenhamns universitet. Konflikt har också försökt att få en bandad intervju med i första hand Margot Wallström, och annars kabinettsekreterare Annika Söder eller det särskilda sändebudet för konflikten Per Örnéus, men inte lyckats. På UD hänvisar man till tidsbrist.</p>
<p> </p>
<p><strong>Palestinier i Sverige</strong></p>
<p>I Sverige finns det i dag uppskattningsvis runt 7000 palestinier, små spår av de vågor av flyktingar som sköljt ut från Palestina de senaste 70 åren, först till regionen, till Libanon, Jordanien och Syrien, och sedan vidare i andra vågor, i samband med kriget i Libanon och nu senast kriget i Syrien. Konflikts <strong>Samar Hadrous</strong> träffar några av dem, <strong>Mohammed Qadora</strong> i Malmö, som var en av de hundratusentals palestinier som 1948 tvingades fly från områden som kom att bli en del av staten israel efter det arabisk-israeliska kriget. Hon möter också <strong>Mohammed Habbash</strong> och <strong>Fatema Habbash</strong>, medlemmar i det palestinska bandet Al-Asheqin, som gjort politisk musik som gått hand i hand med den palestinska kampen under decennier. I dag bor de i Helsingborg.</p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em><br /><br /><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.Sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1070580</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_konflikt_20180512_0903_5af3266e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 May 2018 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3cc6f197-8d23-4466-bd98-371c3b0df052.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/05/p1_konflikt_20180512_0903_5af3266e.mp3" length="53628886" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>ÅTERUTSÄNDNING: Nationalisternas hatobjekt George Soros</title>
      <description><![CDATA[<p>Om finansmannen och filantropen George Soros. Konspirationsteorierna kring honom är många. Vilka är de krafter som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em>Detta program sändes första gången den 27 januari 2018.</em></p>
<p>Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen.</p>
<p>I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker.</p>
<p style="text-align: right;"> </p>
<p style="text-align: right;">Programledare: Robin Olin</p>
<p style="text-align: right;"><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p style="text-align: right;"> </p>
<p style="text-align: right;">Producent: Simon Moser</p>
<p style="text-align: right;"><a class="internal-link" href="mailto:Simon.moser@sverigesradio.se" target="_self">Simon.moser@sverigesradio.se</a></p>
<p style="text-align: right;"> </p>
<p style="text-align: right;"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1067438</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180503_1700_321d101.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 May 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3e49db99-626c-4a99-88ae-052f15b32296.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3374</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2018/05/p1_konflikt_20180503_1700_321d101.mp3" length="54016802" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kina och underkastelsen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det kinesiska kommunistpartiets hårda vilja och världens beredskap att böja sig inför den. Om TV-erkännanden, spioner, kontrakt och ett land som suddas bort.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Veckans Konflikt innehåller fyra kapitel om hur Kina får sin vilja igenom över världen.</p>
<p><strong>Kapitel 1: Diktatur-TV</strong></p>
<p>- Det var som en teateruppsättning, berättar människorättsaktivisten Peter Dahlin som tvingades läsa ett uppdiktat erkännande i kinesisk TV.</p>
<p>De här påtvingade offentliga erkännandena har blivit vanligare i Kina. Enligt Peter Dahlin fyller de en viktig funktion i att splittra de som arbetar med mänskliga rättigheter både i och utanför Kina.  </p>
<p>Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg intervjuar honom.</p>
<p><strong>Kapitel 2: Spionerna</strong></p>
<p>I maj börjar rättegången mot en man misstänkt för att ha lämnat uppgifter om tibetaner som bor i Sverige till företrädare för den kinesiska staten. 2010 dömdes en man till fängelse för att ha gett uppgifter om uiguriska flyktingar bosatta i Sverige till företrädare för den kinesiska regimen.</p>
<p>Randi Mossige Norheim berättar historien om det kinesiska flyktingspionaget i Sverige som rör sig mellan galabjudningar i Stockholm, färjor till Polen och mystiska visitkort.</p>
<p>- Nu misstänker alla varandra och vi är rädda att säga vad vi tycker, berättar en tibetansk man bosatt i Sverige.</p>
<p><strong>Kapitel 3: Skolorna</strong></p>
<p>I Luleå pågår ett kontroversiellt samarbete mellan den kommunala gymnasieskolan och det kinesiska statligt styrda Konfuciusinstitutet – ett samarbete som ger Luleå gratis resurser att bedriva undervisning i Kinas språk och kultur. Men vad händer när eleverna vill diskutera demokrati och diktatur med de tillresta kinesiska lärarna? Och vad innebär det att samarbetet måste respektera ”Konfuciusinstitutets konstitution” och kinesisk lag? Filip Kotsambouikidis besöker skolan.</p>
<p><strong>Kapitel 4: Landet som suddas bort</strong></p>
<p>De senaste månaderna har man kunnat se en våg av förändringar i Taiwans status, i flera fall efter öppen kinesisk påtryckning. Både klädföretaget Zara och Medtronic, ett företag i som säljer medicinsk utrustning, har blivit ombedda av kinesiska myndigheter att ta bort Taiwan som ett eget land på sina hemsidor. Efter att de ändrat informationen har de också gått ut och bett Kina om ursäkt.</p>
<p>I Sverige har både flygbolaget SAS och Skatteverket nyligen gått över till att benämna Taiwan som en provins i Kina. Så håller landet Taiwan på att försvinna?</p>
<p style="text-align: right;"><strong>Programledare: </strong></p>
<p style="text-align: right;">Ivar Ekman <br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p>
<p style="text-align: right;"><strong>Producent: </strong></p>
<p style="text-align: right;">Robin Olin <br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p style="text-align: right;">Simon Moser <br><a class="internal-link" href="mailto:simon.moser@sverigesradio.se" target="_self">simon.moser@sverigesradio.se</a></p>
<p style="text-align: right;"><strong>Reportrar:</strong></p>
<p style="text-align: right;">Hanna Sahlberg<br><a class="internal-link" href="mailto:hanna.sahlberg@sverigesradio.se" target="_self">hanna.sahlberg@sverigesradio.se</a></p>
<p style="text-align: right;">Randi Mossige-Norheim<br><a class="internal-link" href="mailto:randi.mossige-norheim@sr.se" target="_self">randi.mossige-norheim@sr.se</a></p>
<p style="text-align: right;">Filip Kotsambouikidis <br><a class="internal-link" href="mailto:filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se" target="_self">filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1061621</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180428_0903_5ae32246.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Apr 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/493/3636442_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3367</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/04/p1_konflikt_20180428_0903_5ae32246.mp3" length="53914692" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sockrade pengar</title>
      <description><![CDATA[<p>Om sockerlobbying, forskning och vinstintressen. En inblick i det hemlighetsfulla och ibland riktigt smutsiga spel som utspelar sig när sockerindustrin och hälsointressen möts.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sockret pekas allt tydligare ut som orsaken till en global fetmaepidemi med följdsjukdomar som diabetes. Fler och fler länder inför restriktioner mot sockret.</p>
<p><strong>Mexiko</strong> var ett av de första länderna i världen som införde en så kallad läskskatt, efter att landet snabbt klättrat på listan över världens fetaste. Men de som velat minska läskdrickandet i Mexiko har mötts av - minst sagt - okonventionella metoder. Avlyssningar. Spion-sms. Hot.<br><strong>Latinamerikakorrespondent Lotten Collin</strong> träffar aktivister som fått sms-hot i Mexiko, och berättar om läskbranschens makt över medierna i Colombia.</p>
<p>Vem kan man då egentligen lita på i fråga om sockret? Forskarna?<br>Sockerindustrin har i flera fall finansierat forskare som tittat på sockrets betydelse för vår hälsa. <strong>USA-korrespondent Kajsa Boglind träffar en av de stora lobbyorganisationer</strong> som kritiserats för just den taktiken.</p>
<p>Faktum är att frågan om hur oberoende forskare är från läsk- och sockerindustrin också har riktats mot EU:s högsta auktoritet på området, livsmedelsmyndigheten <strong>EFSA</strong>, vars uppgift är att ge vetenskapliga råd och informera om livsmedelsrisker. Nu görs en ny översyn av de kostråden, på initiativ av bland annat det <strong>svenska Livsmedelsverket, som Robin Olin träffar.</strong></p>
<p>En EU-fråga som nu påverkar den svenska sockerproduktionen är de slopade kvoterna på socker. Branschen hoppas nu nå nya och större marknader. <strong>Stephanie Zakrisson</strong> <strong>träffar sockerbetsodlare på Skånes åkrar</strong> som reflekterar över sitt ansvar när sockret ska säljas vidare.</p>
<p> </p>
<p class="byline">Programledare:<br><br>Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent:<br><br>Stephanie Zakrisson<br><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Reportrar:<br><br>Lotten Collin<br><a class="internal-link" href="mailto:lotten.collin@sverigesradio.se" target="_self">lotten.collin@sverigesradio.se</a><br><br>Kajsa Boglind<br><a class="internal-link" href="mailto:kajsa.boglind@sverigesradio.se" target="_self">kajsa.boglind@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1056356</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180421_0903_5ad8c738.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Apr 2018 14:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e6f1b0d6-9d40-4e48-9d69-bc944970944a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/04/p1_konflikt_20180421_0903_5ad8c738.mp3" length="53559439" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kalifatet är besegrat – länge leve IS?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hotet och rädslan som finns kvar, trots att IS så kallade Kalifat i Syrien och Irak är besegrat militärt och slaget i spillror.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Detta avsnitt av Konflikt handlar om vilket slags hot IS utgör efter att det så kallade Kalifatet i Syrien och Irak besegrats militärt. Programmet börjar i Frankrike där debatten är stor om de så kallade återvändarna, det vill säga de fransmän som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Fokus har hamnat på barnen som levt i Kalifatet, inte minst efter att antiterroristdomaren <strong>François Molins</strong> kallat IS-barnen ”tidsinställda bomber”. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> intervjuar forskaren <strong>Kader Abderrahim</strong>, författare till en bok om IS historia och organisation, <strong>Lydie</strong> vars barn och barnbarn ännu är kvar i IS-kontrollerat område i Syrien och juristen <strong>Nadim Houry</strong> på människorättsorganisationen Human Rights Watch Pariskontor. Han besökte nyligen det kurdiska lägret Camp Roj i nordöstra Syrien, där 1200 utländska IS-kvinnor och deras barn hålls frihetsberövade.</p>
<p>Av de runt 300 personer som enligt Säkerhetspolisen rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar, som IS, i Syrien och Irak, har runt hälften kommit tillbaka. Ett 50-tal ska ha dött där. Den siffran är dock osäker, då den är svårt att verifiera. En hel del svenska medborgare är alltså fortfarande kvar där, å enligt Säpo är ungefär en tredjedel kvinnor. Hur många barn det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter från den tidigare samordnaren mot vårldsbejakande extremism, som hade kontakt med anhöriga, kan det röra sig om ett 30-tal barn. Vad gör Sverige för de här barnen? Hör intervju med <strong>Patric Nilsson</strong> på Utrikesdepartementet.</p>
<p>IS så kallade Kalifat ligger i spillror, innebär det att hotet också är borta i regionen? Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> var nyligen i den irakiska storstaden Mosul, som återerövrades från IS i höstas. Hör om hennes intryck och analys om IS framtid där. <strong>Ivar Ekman</strong> intervjuar henne, och också överste <strong>Ryan Dillon</strong>, talesperson för Operation Inherent Resolve på det amerikanska högkvarteret i Iraks huvudstad Bagdad och den kurdiska företrädaren <strong>Salih Muslim</strong>, som sköter omvärldskontakterna för den koalition som styr den syriskkurdiska protostat som kallas Rojava.</p>
<p>Dessutom hör vi läraren <strong>Abdulkarim al-Madani</strong>, från ett område i östra Syrien som tidigare kontrollerades av IS. Den som har intervjuat honom är en ung syrisk journalist som vi kallar <strong>Leila al-Ahmad</strong>, som jobbar för organisationen Syria Direct. </p>
<p>Sist i programmet vänder vi blicken mot oss själva – för IS har inte bara haft framgångar på slagfälten i Mellanöstern eller i propagandan riktad till unga fanatiker här i väst. IS har under åren gruppen funnits också fått fäste i våra huvuden – som någon slags sinnebild av ondska. Kommer IS leva kvar där – och vad gör det med oss? Konflikts <strong>Filip Kotsambouikidis</strong> pratade med människor på Drottninggatan om rädslan för IS, och Konflikts <strong>Robin Olin</strong> intervjuade psykologen <strong>Filip Arnberg</strong> på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri och professor <strong>Daniel Monk</strong>, som ägnar sig åt freds- och konfliktforskning vid Colgate University i New York.</p>
<p><em>Vi vill varna för att det i programmet förekommer en del skildringar av det brutala våld som kännetecknar IS.</em></p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman </strong><br /><em><strong> ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em><br /> <br /><strong> Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong> anja.sahlberg@sverigesradio.se  </strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1054342</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180412_1700_3965dd1.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 12 Apr 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/08e69120-a04a-4268-ad5d-9bc56f7ad79a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3329</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2018/04/p1_konflikt_20180412_1700_3965dd1.mp3" length="53303186" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fika, böneutrop och skolavslutningar</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den politiska dragkampen kring traditionerna och om kulturarv som enar - och splittrar. Vad är egentligen "svenskt" och vem bestämmer det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad händer om man blandar svensk fika, algerisk couscous, indisk yoga, skolavslutningar i kyrkan och muslimska böneutrop?</p>
<p>Jo, då får man en debatt om <strong>vad kulturarvet egentligen är</strong> och vad det ska vara.</p>
<p>Å ena sidan finns det nationalistiska krafter som vill lyfta fram <strong>kulturarvet som en nationell stolthet</strong> - något från historien som måste bevaras.</p>
<p>Å andra sidan finns det andra som ser kulturarvet som något bortom nationsgränserna, <strong>något som är ständigt levande och i förändring</strong>.</p>
<p>När Sverige för några år sedan ratificerade <strong>Unescos konvention för det immateriella kulturarvet</strong> gav man sig in på politiskt minerad mark. Den svenska regeringen har än så länge valt att inte skicka in några svenska traditioner till Unescos lista över immateriella kulturarv, för att man vill undvika att gradera olika traditioner och inte säga att någon är värd mer än någon annan. Istället samlas förslag från allmänheten och organisationer in och förtecknas av institutet för språk och folkminnen. <strong>Alltså: ingen fika på Unescolistan - ännu.</strong></p>
<p>Så resonerar däremot inte andra länder: Frankrikes president hoppas stort på att få in den <strong>franska baguetten</strong> på Unescos lista, i synnerhet efter att den napolitanska pizzan kom med. <strong>Argentina har fått med tangon, Belgien sin ölkultur, och Indien fick in yogan på listan.</strong></p>
<p>I Paris arbetar Unesco-chefen Tim Curtis med listan över levande traditioner och immateriella kulturarv. Hans förhoppning är att listan ska kunna bidra till att <strong>visa på den mångfald som finns i världen</strong>. Hans föregångare, den före detta chefen Cécile Duvalle tycker däremot att listan har spårat ur och vill lägga ned den: <br>– Den har blivit en <strong>skönhetstävling</strong>, som utnyttjas av nationalistiska och kommersiella krafter.</p>
<p>Hör också om <strong>"couscouskriget"</strong>, <strong>skolavslutningar i kyrkan</strong>, debatten om <strong>muslimska böneutrop</strong>, och om <strong>bråken kring yogans</strong> vara eller icke vara.</p>
<p> </p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Stephanie Zakrisson<br><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Reportrar:<br><br>Anja Sahlberg<br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sverigesradio.se" target="_self">anja.sahlberg@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Abdelaziz Maaloum<br><a class="internal-link" href="mailto:abdelaziz.maaloum@sverigesradio.se" target="_self">abdelaziz.maaloum@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1046907</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180407_0903_5ac653db.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Apr 2018 14:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/58153c49-04c0-425b-a944-891b36eeb9d1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3348</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/04/p1_konflikt_20180407_0903_5ac653db.mp3" length="53612492" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt: påskspecial</title>
      <description><![CDATA[<p>Redaktionen plockar fram reportagerussin från vinterns programskörd. Möt bland annat en av Polens mest kända jurister, italienska Femstjärnor över en pastamiddag och afrikanska migranter i Madrid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad händer egentligen i vårt grannland Polen? När Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> åkte till Warszawa i början av året för programmet "Polen och kampen om rättstaten" möttes hon av demonstranter med landets grundlag i form av en liten röd bok uppsträckt mot en mörk himmel. Är rättsstaten hotad i vårt stora grannland? Nej, svarade vice justitieminister <strong>Łukasz Piebiak</strong> när vi intervjuade honom. Ja, svarade flera domare vi mötte. En av dem var <strong>Ewa Letowska</strong>, en av Polens mest kända och respekterade jurister. Hon är professor i civilrätt, och har under sin karriär varit domare i högsta förvaltningsdomstolen och i författningsdomstolen. Hon var också Polens första ombudsman för medborgerliga rättigheter.<br /> <br /> Antalet mässlingsfall i Europa ökade med 400 procent 2017, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. En viktig anledning till detta är att allt fler väljer att inte vaccinera sig eller sina barn. I den här kollisionen mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA, där den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Men vad händer med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? I programmet "Ingen spruta ingen förskola" som träffade Konflikts <strong>Stephanie Zakrisson</strong> en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av de massiva svininfluensavaccinationerna 2009.<br /> <br /> Italien gick till val i början av mars, och resultatet var på många sätt en chock. Dels gick det EU-kritiska, främlingsfientliga partiet Lega framåt kraftigt – men framförallt blev Femstjärnerörelsen Italiens klart största parti, med mer än 32 procent av rösterna. Femstjärnorna, Cinque Stelle, kallas ofta populister, med tillägg som EU- och invandringskritiska – men i verkligheten är det en mycket mer svårfångad politisk kraft, som mycket hellre pratar om en demokratisk revolution, än konkreta sakfrågor – en kraft vid sidan av den högerpopulistiska, rotad i medelklassens missnöje – något Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> blev varse när han åt middag med några femstjärneaktivister i Monte Porzio Catone utanför Rom, ett reportage som var en del av programmet "Medelklassrevolutionen".</p>
<p> Migration är ett ämne Konflikt återkommit till under åren. I programmet "Afrikas unga – vägar mot framtiden" fick vi möta både en ung senegales på en marknad i Elfenbenskustens huvudstad, ett stenkast från det hotell där europeiska och afrikanska ledare träffades under ett toppmöte om migration och unga afrikaners möjligheter. Vi träffade också en student i Burkina Faso som lyssnat på den franske presidenten Emmanuel Macrons brandtal till unga afrikaner. Och en migrant i Nigers öken som var på väg hem med en stukad dröm om Europa. Och i Madrid träffade Konflikts <strong>Robin Olin</strong> en grupp unga västafrikaner som nyligen kommit med båt till det spanska fastlandet.</p>
<p>Medverkande:</p>
<p>Anja Sahlberg<br />anja.sahlberg@sverigesradio.se</p>
<p>Stephanie Zakrisson<br />stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</p>
<p>Ivar Ekman<br />ivar.ekman@sverigesradio.se<br /><br />Robin Olin<br />robin.olin@sverigesradio.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1043318</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180331_0903_5ab8faf3.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 29 Mar 2018 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3f172ca9-21be-4a1c-8709-4ef91c55e82a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3372</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/03/p1_konflikt_20180331_0903_5ab8faf3.mp3" length="53987901" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Mens, moms och makt</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det allt mer politiserade blodet. Varför har aktivister, företag och politiker fått upp ögonen för mensen som politisk fråga?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I en gymnasieskola i Åkersberga tyckte tjejerna i klassen att det var orättvist att behöva betala för mensskydd - <strong>nu delar kommunen ut det gratis</strong>.</p>
<p>På ett café i brittiska Leeds berättar <strong>40-åriga Sarah att hon inte har haft råd med mensskydd på femton</strong> år och istället använt toapapper och klädtrasor för att stoppa sina blödningar.</p>
<p>I dagens Konflikt berättar vi om rörelsen som vill föra in mensen i politiken, något som redan gjort att den hamnat på den politiska dagordningen i länder som USA, Sverige och Storbritannien som vår <strong>korrespondent Claes Aronsson</strong> rapporterar ifrån.</p>
<p>Att bristen på mensskydd och tabun kring mens, är viktiga frågor i utvecklingsländer, råder det inga tvivel om. <br>FN beskriver exempelvis mensrelaterade problem som <strong>den vanligaste orsaken till att flickor hoppar av skolan i afrikanska länder.</strong></p>
<p>Men vad är det då som fört upp frågan på dagordningen i välmående västländer, som Sverige? <strong>Och hur har synen på mens sett ut historiskt?</strong> Forskarna Denise Malmberg och Josefin Persdotter berättar om mensen och mensaktivism ur ett etnologiskt och sociologiskt perspektiv.</p>
<p>Borde arbetsplatser ta större hänsyn tas till de som har mens? I Japan får man stanna hemma från jobbet under mens, på grund av en historisk slump när arbetslagarna skrevs efter andra världskriget. <strong>Mensledighet</strong> har nyligen debatterats i Italien men också i Chile - dit vår <strong>Latinamerikakorrespondent Lotten Collin</strong> har rest.</p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin-olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Stephanie Zakrisson<br><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1041117</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180324_0903_5ab3dd6b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 22 Mar 2018 15:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ed4d7752-8d94-42bf-81a5-3fb2dcd4bdff.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/03/p1_konflikt_20180324_0903_5ab3dd6b.mp3" length="53371687" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De ensamkommande och skuggsamhället</title>
      <description><![CDATA[<p>Om narkotika, hemlöshet och utvisningar. Vad ska hända med de tusentals unga afghaner utan uppehållstillstånd som är kvar i Sverige, och som i allt större utsträckning hamnar i skuggsamhället?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt har under flera år följt den grupp på 23 480 personer som kom till Sverige 2015, och som registrerades av Migrationsverket som minderåriga afghaner utan vårdnadshavare – de som kommit att kallas ensamkommande. I dagens program berättar vi vad som hänt nu när nästan alla av dessa fått beslut från Migrationsverket, och i synnerhet de ungefär 10 000 personer som fått avslag men som ändå är kvar i landet.</p>
<p>På Stockholms Central träffar vi polisen <strong>Christian Frödén</strong>, som 2016 varnade för en potentiellt väldigt problematisk utveckling. Han berättar att flera av hans värsta farhågor har besannats. Vår reporter <strong>Abdelaziz Maaloum</strong> besöker också T-centralen, och får på nära håll bevittna den kriminalitet som finns i de miljöer där många unga afghaner rör sig.</p>
<p>Vi återvänder också till Göteborg, där vi besöker gallerian Nordstan, och även frivilligorganisationen <strong>Agape</strong>, som skapat en slags arkipelag av madrasser runt om i staden, för att undvika att alltför många ska sova på gatan.</p>
<p>Vad säger då politikerna? Vad är deras lösning på den situation som uppstått? Konflikt besöker riksdagen, och pratar med <strong>Fredrik Lundh Sammeli</strong>, (S), <strong>Johan Forssell</strong> (M), <strong>Paula Bieler</strong> (SD) och <strong>Maria Ferm</strong> (MP).</p>
<p>Slutligen träffar vi <strong>Mustafa Hosseini</strong>, en 19-årig afghan som varit med i Konflikt flera gånger tidigare. Efter att 2016 ha förlorat sitt boende på HVB-hem har han flyttat runt mellan kompisar, frivilliga och gatan, tills han slutligen tröttnade och sa att han var beredd att låta sig utvisas till Afghanistan. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong></em><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sverigesradio.se" target="_self">ulrika.bergquist@sverigesradio.se</a></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1036648</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180315_1700_39db231.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Mar 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/83112024-8437-4040-8e0e-319c6008f97a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2018/03/p1_konflikt_20180315_1700_39db231.mp3" length="53972873" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ambassadflyttens vinnare och förlorare</title>
      <description><![CDATA[<p>Om USA:s omlagda kurs i Israel-Palestinakonflikten. Är den avgjord nu, till Israels fördel? Om tvåstatslösningen är död, vad återstår då? En enstatslösning?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I dagens Konflikt har Sveriges Radios korrespondenter <strong>Filip Kotsambouikidis och Cecilia Uddén</strong> tillbringat en vecka i Israel och de ockuperade palestinska områdena, för undersöka hur situationen är där nu, <strong>när USA ska flytta sin ambassad till Jerusalem. </strong><br> <br> Det är ett beslut som uppfattas som ett tydligt ställningstagande för israelerna och som rört upp starka känslor hos många palestinier, som också ser Jerusalem som sin huvudstad.</p>
<p>Men är det egentligen en så stor sak att USA flyttar sin Israel-ambassad till Jerusalem? <br> I en historisk kontext får man nog säga att det är det. <strong>Flera tidigare USA-ambassadörer har öppet protesterat</strong> mot detta skifte i den amerikanska politiken – de berättar varför i dagens Konflikt.<br> <br> Sedan 90-talet har idén som världssamfundet, inklusive USA, stått bakom, varit att genom fredsförhandlingar bilda en palestinsk stat vid sidan av den israeliska, där västra Jerusalem blir israelisk huvudstad, och den östra delen palestinsk. <strong>Den så kallade tvåstatslösningen.</strong> <br> <br> Men sedan 2014 förs inte längre några fredsförhandlingar, och när USA nu erkänner Jerusalem som Israels huvudstad, ses det av många som tvåstatslösningens död. Vad finns det då för alternativ? Cecilia Uddén träffar både israeler och palestinier med olika tankar om <strong>en möjlig enstatslösning i framtiden.</strong><br> </p>
<p>Hör palestiniers frustration över de egna ledarnas tandlöshet – och hör israeler som ser <strong>Donald Trump som en ”kunglighet”</strong> värdig att hylla för sin politiska linje i Mellanöstern.</p>
<p> </p>
<p class="byline">Reportrar:<br><br>Cecilia Uddén<br><a class="internal-link" href="mailto:cecilia.udden@sverigesradio.se" target="_self">cecilia.udden@sverigesradio.se</a><br><br>Filip Kotsambouikidis<br><a class="internal-link" href="mailto:filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se" target="_self">filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Programledare: <br><br>Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent:<br><br>Stephanie Zakrisson<br><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1031761</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180310_0903_5aa27317.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 09 Mar 2018 10:42:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6cf0d82e-37cd-40e3-bf9e-aa74ee954804.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3339</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/03/p1_konflikt_20180310_0903_5aa27317.mp3" length="53463244" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Förebilden Putin</title>
      <description><![CDATA[<p>Om framgångssagan Vladimir Putin. Efter 18 år vid makten är han fortfarande populär. Och hans auktoritära modell sprids nu över världen. Hur kunde det bli så här?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>– Vladimir Putin har skapat en modern diktatur, en diktatur utan ideologi, som smidigt använder sig av ny teknologi och en globaliserad ekonomi - en modell som nu sprider sig över världen. <br /> <br /> Det säger Rysslands mest kända och fräna regimkritiker, <strong>Garry Kasparov</strong>, före detta världsmästare i schack, med ett förflutet som rysk oppositionspolitiker, som numera bor i USA, där han är ordförande för organisationen Human Rights Foundation. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> träffade honom när han var på besök i Stockholm. <br /> <br /> Veckans Konflikt söker förklaringar till Vladimir Putins framgångar: Är det den ryska historien? Är det Putins medhjälpare i väst? Eller finns svaret i djupet i det mänskliga psyket?<br /> <br /> För många har begreppet ”Putins Ryssland” blivit synonymt med ett system som utvecklats i en alltmer auktoritär riktning - där oliktänkande på olika sätt trycks tillbaka, eller straffas, där pengarna styrs uppifrån och där medborgarna matas med bilden av en framgångssaga genom en välsmord tv-propaganda. En del talar till och med om att det gamla Sovjetsystemet är på väg tillbaka. Hur blev det så här - och vilken roll har Vladimir Putin själv spelat för att skapa ett auktoritärt system?<br /> <br /> Sveriges Radios korrespondent <strong>Johanna Melén</strong> intervjuar journalisten <strong>Marina Litvinovitj</strong> och den politiske konsulten <strong>Gleb Pavlovskij</strong>, som båda var med och arbetade med Vladimir Putin när han kom till makten 1999, men som i dag är mycket kritiska till resultatet av hans år vid makten. Hon träffar också den politiska analytikern <strong>Dmitrij Oresjkin</strong> och <strong>Aleksej Muchin</strong> som leder Centret för politisk information i Moskva och som skrivit flera böcker om Vladimir Putin. Muchin menar att Putins Ryssland har blivit en förebild ute i världen.<br /> <br /> – Ofta kan man i andra länder höra, också i Europa, att "vi skulle vilja ha en sådan president som Putin", säger Aleksej Muchin till Johanna Melén.<br /> <br /> Vad är det som gör den här politiska modellen – en stark, populär ledare i en svag, korrupt fejkdemokrati – står så stabilt på världsarenan, och verkar vara på frammarsch i så många delar av världen? <br /> <br /> Kan det vara så att en del av förklaringarna till Putins framgångar, både som ledare i Ryssland och som modell utomlands, ligger i djupet av människans psyke? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp den amerikanska doktoranden <strong>Matthew MacWilliams</strong> som studerat den auktoritära personligheten i politiken och statsvetarprofessorn <strong>Marc Hetherington</strong>, vid Vanderbildtuniversitetet USA. Vi hör också <strong>Theodor W Adorno</strong> som intervjuades av <strong>Ingegerd Lundgren</strong> i Sveriges Radio i maj 1965.<br /> <br /> En annan faktor att ta in är att auktoritära regimer har blivit bra på att marknadsföra sig, putsa upp sina fasader utåt. Det kan de göra med hjälp av västliga PR-byråer. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> försöker förstå PR-byråernas, lobbyisternas och konsulternas ljusskygga värld. Hon pratar med <strong>Katharine Ainger</strong> som arbetar för Corporate Europe Observatory i Bryssel och <strong>Lydia Dennett</strong> på Project On Government Oversight i Washington.</p>
<p>Kampsport är en ingrediens i Vladimir Putins framgångsrecept.Han har svart bälte i judo och har tränat den ryska kampsporten sambo, ett självförsvarssystem som utvecklats i det forna Sovjetunionen för specialförbandet Spetsnaz. I Vasastan i Stockholm tränar 25-åriga <strong>Bakhruz Nagdaliev</strong> från Ryssland. Han tror på Putin och det han själv kallar den ryska mentaliteten - att kunna slåss och försvara sig. Konflikts <strong>Sofia Pappa</strong> träffade honom efter ett träningspass.</p>
<p> </p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><em><strong> ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em><br /> <br /><strong> Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong> anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1026542</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180301_1700_3a3bb6d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Mar 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a5f5b5d5-9c19-428c-bf7e-b028d32f573e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3389</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2018/03/p1_konflikt_20180301_1700_3a3bb6d.mp3" length="54263256" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ingen spruta, ingen förskola</title>
      <description><![CDATA[<p>Om vaccinationer och tvång, individens frihet och kollektivets ansvar. Bryts eller stärks samhällskontraktet när staten tar i med hårdhandskarna för att stoppa sjukdomsutbrott?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Antalet mässlingsfall i Europa 2017 ökade med 400 procent, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. I slagfältet mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA och den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. <br><br>Kan faktaresistens och misstro mot myndigheter bekämpas med tvång? Och spelar det egentligen någon roll när människors hälsa står på spel?</p>
<p>Hör reportage från Italien, som nyligen infört obligatoriska vaccinationer efter mässlingutbrott. I mars är det deadline i Italien för att alla vaccinationer ska vara gjorda, efter det kan barn som inte är vaccinerade hindras från att gå i skolan.</p>
<p>I det frihetsälskande Kalifornien, som också införde tvång efter mässlingsutbrottet på Disneyland 2014, debatterar man nu om det varit ett lyckat initiativ. Antalet barn som vaccineras har ökat, men samtidigt hävdar allt fler att de har medicinska skäl att slippa vaccineras och det har skapat en marknad för falska läkarintyg.</p>
<p>I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Vi besöker Järvaområdet i Stockholm där man använder kunskapsspridning som ett sätt att slå hål på gamla myter om vaccinationers biverkningar. Men vad händer då med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? Vi träffar en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av svininfluensavaccinationerna 2009.</p>
<p>Vaccinationsmotstånd har en lika lång historia som vaccinerna själva. Hör om den svenska utvandraren Henning Jacobson som år 1904 drev att slippa vaccinera sig mot smittkoppor, ett fall som slutade i den amerikanska Högsta Domstolen. </p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a><br><br>Producent: Stephanie Zakrisson<br><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a><br><br>Reportrar: <br>Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se<br></a>Richard Myrenberg<br><a class="internal-link" href="mailto:richard.myrenberg@sverigesradio.se" target="_self">richard.myrenberg@sverigesradio.se</a><br>Sofia Pappa<br><a class="internal-link" href="mailto:sofia.pappa@sverigesradio.se" target="_self">sofia.pappa@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1023354</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180224_0903_5a8ef3b7.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 22 Feb 2018 15:59:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c096e8da-565f-4e03-ac47-71baa37ba285.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2018/02/p1_konflikt_20180224_0903_5a8ef3b7.mp3" length="53714036" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Medelklassrevolutionen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om politiska labb i ett demokratiskt krisläge. Runtom Europa växer nya politiska rörelser fram. Var hämtar de sin näring? Och kan de revolutionera demokratin?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta avsnitt av Konflikt tittar vi närmare på nya politiska rörelser i Europa, som har det gemensamt att de beskriver sig som varken höger eller vänster på den politiska skalan. De vänder sig mot den "politiska eliten" och genom digitala plattformar vill de skapa inkluderande partier, som representerar "folkviljan", där alla kan vara med och utforma politiska idéer.</p>
<p>Programmet startar i en våning på Östermalm i Stockholm. Där lanserades i höstas ett nytt svenskt politiskt parti, <em>Initiativet</em>, som beskriver sig som ett systerparti till det danska <em>Alternativet</em>, som numera har nio platser i Folketinget. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> intervjuar Initiativets partiledare, <strong>Michael Wernstedt</strong> i Östermalmsvåningen, som fungerar som ett slags partihögkvarter och samtidigt är ett så kallat "co-livingspace".</p>
<p>Det europeiska land där man kanske experimenterat mest med politik är Italien, och <em>Femstjärnerörelsen</em>, som grundades av komikern <strong>Beppe Grillo</strong> 2009. I dag har rörelsen nära 30 procents stöd, enligt opinionsundersökningar, utan vare sig ett högkvarter, presskontakter, ett regelrätt partiprogram, och utan en politisk ideologi. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> träffade sju av rörelsens anhängare över en middag i den lilla kommunen Monte Porzio Catone, öster om Rom.</p>
<p>– Det här är en medelklassens och de utbildades revolution, säger läraren <strong>Vittoria</strong>, som samtidigt ser både ljus och mörker i Femstjärnerörelsen.</p>
<p>Frankrike har också nyligen gått igenom ett dramatiskt politiskt experiment. 2016 lanserade den då ganska okände <strong>Emmanuel Macron</strong> rörelsen "En Marche", som senare efter valsegern blev "<em>La République en Marche</em>" – ungefär "Republiken på väg". Precis som Initiativet och Femstjärnerörelsen insisterade Macron på att hans rörelse varken var höger eller vänster. Vad har hänt med rörelsen sedan valkampanjen? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp två forskare som försöker förstå "Macronismen": <strong>Rémi Lefebvre</strong>, professor i statsvetenskap vid Lilles universitet och <strong>Anaïs Théviot</strong>, forskare vid l'Université Catholique de l'Ouest.</p>
<p>De nya politiska rörelserna som Konflikt försöker förstå i detta avsnitt har fötts ur en djup kris för det demokratiska systemet i hela Europa. Det menar <strong>Nadia Urbinati</strong>, en italiensk forskare som undervisar vid Columbia-universitetet i New York.</p>
<p>– Krisen bygger på att medborgarna inte känner sig delaktiga, säger hon när Ivar Ekman träffar henne på ett kafé i Pisa.</p>
<p>De italienska Femstjärnorna visar för människor utanför Italien att förändring och nytänkande trots allt är möjligt. Både i Turin och Rom har Femstjärnerörelsen tagit makten, men bilderna av hur det har gått när rörelsens stora idéer om politisk och demokratisk pånyttfödelse mött verkligheten går isär. Från Rom hör vi <strong>Simone Canettieri</strong>, reporter med fokus på lokalpolitik på tidningen Il Messagero, och <strong>Paolo Ferrara</strong>, gruppledare för Femstjärnorna i Roms kommunfullmäktige.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1019547</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180215_1700_3985d36.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Feb 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/bd4e27d1-04eb-418b-98fa-9c26cb9a3629.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3382</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2018/02/p1_konflikt_20180215_1700_3985d36.mp3" length="54142052" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Spåren av ett mord i Kongo</title>
      <description><![CDATA[<p>Om FN-experten Zaida Cataláns död, och konflikten i Kongo-Kinshasa. Det här är en historia om maktkamp och mod, om hungersnöd mitt bland guld och diamanter och om hur rättvisan ändå kan segra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Morden på Zaida Catalan och hennes kollega Michael Sharp satte fokus på det våld som plötsligt blossade upp i regionen Kasaii sensommaren 2016, en region som till ytan är lika stor som Tyskland. I Kasaii finns diamantgruvor, på annat håll i Kongo finns både guld och mineralrikedomar. Ändå tillhör landets 80 miljoner invånare de fattigaste på jorden.</p>
<p><strong>Ulrika Bergqvist</strong> träffar Cataláns mamma <strong>Maria Morseby</strong> och systern <strong>Elisabeth Morseby</strong> som tvingats lära sig mer om landet för att förstå vilka krafter som kan ha legat bakom Zaida Cataláns död. ”Om vi hittar de som låg bakom mordet på Zaida och Michael kanske vi också får veta vilka som ligger bakom massgravarna i Kasaii”, säger Maria Morseby.</p>
<p>Hur hänger konflikten i Kasaii ihop med mordet på FN-experterna? Och vem tjänar på att nya konflikter blossar upp i olika delar av Kongo? Sveriges Radios Afrika-korrespondent <strong>Richard Myrenberg</strong> var med när demonstrationerna mot den sittande presidenten Josef Kabila bröt ut i december 2016. Presidenten har enligt konstitutionen inte rätt att sitta kvar vid makten. Han har förhalat ett nytt val och medborgarnas protester har lett till flera våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor runt om i landet. Hör människorättsaktivisten <strong>Fred Bauma</strong> och den lokale journalisten <strong>Sostene Kambidi</strong> som avslöjar att en politiker som kan ligga bakom konflikten i Kasaii och mordet på Catalán, verkar ha lämnat landet, trots reseförbud.</p>
<p>Den politiska krisen har aldrig varit så nära kopplad till den humanitära krisen som nu. Läget är det värsta på flera decennier säger <strong>Ida Sawyer</strong>, chef för Human Rights Watchs arbete i Centralafrika.  I höstas deklarerade FN att den humanitära situationen i Kongo-Kinshasa nu nått samma nivå som den i Syrien, Irak och Jemen. Varje dag tvingas tusentals människor fly från sina hem, och sju miljoner av landets runt åttio miljoner invånare beräknas vara i akut behov av hjälp. I vissa byar är människorna för rädda för att ta emot mat, berättar <strong>Ulrika Blom</strong>, landsdirektör för Norska Flyktinghjälpen, i Stephanie Zakrissons reportage. Professor <strong>Georges Nzongola-Ntalaja </strong>frågar sig varför inte omvärlden gör mer för att komma åt Josef Kabila och hans regering.</p>
<p>Sveriges utrikesminister <strong>Margot Wallström</strong> får svara på frågan om när Sverige tycker att det är lämpligt att införa riktade sanktioner mot Kabila.</p>
<p>Och så avslutar vi med en bit ur Zaida Cataláns dagbok och den historiska domen mot en kongolesisk milisledare. Frederic Batumike var en av de personer hon utredde. I december dömdes han till livstids fängelse för brott mot mänskligheten i form av mord och organiserade våldtäkter mot 37 flickor från en by i östra Kongo-Kinshasa.  Dr <strong>Denis Mukwege</strong> som är kirurg på Panzi-sjukhuset i Bukavu, förklarar varför domen mot Batumike är historisk och hur Zaida bidrog till den.</p>
<p class="byline">Programledare: Stephanie Zakrisson<br><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Ulrika Bergquist<br><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergquist@sverigesradio.se" target="_self">ulrika.bergquist@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1016847</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180208_1700_3cdf1b7.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 08 Feb 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/99d80aa9-e690-4b0c-93fe-0a162771073c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3166</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2018/02/p1_konflikt_20180208_1700_3cdf1b7.mp3" length="50686456" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vad vill Kina (egentligen)?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kinesiska hamnar, järnvägar, mobilmaster och företag. Kinas pengar flödar över världen. Bör vi vara oroliga över det? Eller glada?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kinesiska företag investerar i infrastruktur och köper upp företag över hela världen. Tunga länder inom EU vill begränsa de kinesiska företagens framfart och Sveriges försvarsminister <strong>Peter Hultqvist</strong> (S) säger i en intervju med Konflikt att Sverige varit "naiva" inför bland annat Kinas framfart. Finns det fog för oro?</p>
<p>Detta avsnitt av Konflikt fokuserar på frågan "Vad vill Kina egentligen?". Med hjälp av Sveriges Radios korrespondent <strong>Hanna Sahlberg</strong> söker vi svar på den frågan i den kinesiska maktens centrum, i Peking. Vi hör makroekonomen <strong>Wang Jun</strong>, vid "Kinas center för internationella ekonomiska utbyten", och Europaforskaren <strong>Jin Ling</strong>, vid det "Kinesiska forskningsinstitutet för internationella frågor", båda statligt anknutna tankesmedjor.</p>
<p>Vad händer när ett svenskt företag köps upp av kinesiska ägare? Ekots reporter i Västsverige, <strong>Victor Jensen</strong>, har besökt ingenjörsföretaget T-Engineering i Trollhättan, som numera ägs till hundra procent av det kinesiska statliga storföretaget Dongfeng. "Att vara ägd av en kines är en komplexitet", säger VD <strong>Klas Lundgren</strong>. En av de anställda, <strong>Quan Strömberg</strong>, ursprungligen från Kina, ser stora skillnader i företagskultur, men menar att den oro som ibland uppstår när kinesiska investerare visar intresse för utländska företag är obefogad.</p>
<p><strong>Jerker Hellström</strong>, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och försvarsminister <strong>Peter Hultqvist</strong> intervjuas av Konflikts Ivar Ekman.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1012129</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180201_1700_3a28db0.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Feb 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1a2eb84f-dea4-49d5-8031-f38422c13046.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2018/02/p1_konflikt_20180201_1700_3a28db0.mp3" length="53664285" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Nationalisternas hatobjekt George Soros</title>
      <description><![CDATA[<p>Om finansmannen och filantropen George Soros. Konspirationsteorierna kring honom är många. Vilka är de krafter som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen.</p>
<p>I programmet hör vi bland annat, journalisten <strong>Robert Aschberg</strong>, klasskamraten <strong>Pál Tétényi</strong>, <strong>Anna Porter</strong> författare, <strong>Claes Hemberg</strong>, sparekonom på Avanza bank, <strong>Olle Wästberg</strong>, liberal politiker, <strong>Goran Buldioski</strong>, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, <strong>Zoltán Kovács</strong>, från den ungerska regeringen, <strong>Oana Florea</strong> parlamentsledamot i Rumänien, <strong>Marta Pardavi</strong>, från den Ungerska Helsingfors kommittén, <strong>Svetlana Gannusjkinas</strong>, rysk människorättsaktivist, <strong>Adam Schonberger</strong>, från organisationen Marom i Budapest, <strong>Frank Furedi</strong> professor i sociologi och författare och <strong>Henrik Bachner</strong>, idéhistoriker.</p>
<p> </p>
<p class="byline">Programledare: Robin Olin</p>
<p class="byline">robin.olin@sverigesradio.se</p>
<p class="byline"> </p>
<p class="byline">Producent: Simon Moser</p>
<p class="byline">Simon.moser@sverigesradio.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1011967</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180125_1700_3a240fe.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Jan 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3e49db99-626c-4a99-88ae-052f15b32296.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3375</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2018/01/p1_konflikt_20180125_1700_3a240fe.mp3" length="54035937" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Polen och kampen om rättsstaten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Polen, EU och vad rättsstaten fyller för funktion. Polens regering reformerar sina domstolar i grunden. Vad är egentligen problemet med det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sedan partiet Lag och Rättvisa, PiS, vann det polska valet 2015 har flera reformer av landets juridiska system genomförts i snabb takt, reformer som fått både EU och landets domare att gå i taket. Kritikerna menar att rättsstaten i praktiken håller på att nedmonteras i Polen, regeringspartiet avfärdar kritiken som propaganda.</p>
<p>Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> åkte till Polens Högsta domstol där chefen nyligen kallade reformerna för en "statskupp". <strong>Michal Laskowski</strong>, domare och talesperson i Polens Högsta domstol, förklarar hur polska HD kommer att påverkas och han uttryckte stark oro för framtiden. Tolk är <strong>Magdalena Domeradzka</strong>.</p>
<p>På justitiedepartementet intervjuas <strong>Lukazs Piebiak</strong>, vice justitieminister och en av de ansvariga för de juridiska reformerna. Han menar att EU bara vill slå mot Polen för att det polska folket vågade välja en "konservativ regering". Och reformerna kommer, enligt honom, effektivisera domstolarna och rensa ut domare som tidigare varit en del av kommunistsystemet.</p>
<p><strong>Ewa Letowska</strong>, professor i civilrätt, är en auktoritet i Polen. Hon har under sin karriär varit domare i Högsta förvaltningsdomstolen och i Författningsdomstolen och också Polens första Ombudsman för medborgliga rättigheter. I en intervju med Konflikt ger hon sin syn på utvecklingen i landet.</p>
<p>På plats i svenska Högsta domstolen intervjuar <strong>Ivar Ekman</strong> <strong>Johan Hirschfeldt</strong>, tidigare Hovrättspresident, i dag sitter han med i den så kallade Venedigkommissionen, ett rådgivande organ knutet till Europarådet som fokuserar på konstitutionella frågor.</p>
<p>På EU-kommissionens svenska representation ger <strong>Katarina Areskoug Mascarenas</strong> unionens syn på Polen och varför man valde att aktivera artikel 7, som kan leda till att Polens rösträtt i EU:s Ministerråd dras in.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1009119</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180118_1700_399a7b5.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Jan 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7c4f5ec3-d0ca-4c51-a944-bf574ab4120d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3366</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2018/01/p1_konflikt_20180118_1700_399a7b5.mp3" length="53893240" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Interpol, auktoritära stater och jakten på oppositionella</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den internationella samarbetsorganisationen som ska hjälpa världens länder att efterlysa brottslingar. Men varför har Interpol senaste åren varit föremål för en allt hårdare politisk debatt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em>Uppdatering: Den 26/2 -18 meddelar Hamza Yalcin att han genom sin advokat i Spanien fått veta att den röda notisen mot honom är raderad och att han inte längre är eftersökt av Interpol.</em></p>
<p>Efter gripandet av den svensk-turkiske journalisten och författaren Hamza Yalcin i Spanien i somras, efter en röd notis hos Interpol utfärdad av Turkiet, menar kritiker att stater som Turkiet använder sig av Interpol för att jaga oppositionella utomlands. Vi undersöker om det ligger något i det? Vilket ansvar har länder som Sverige för att skydda människor som fått en felaktigt röd notis och är sökta för oppositionella aktiviteter?</p>
<p>Vi hör bland annat <strong>Hamza Yalcin</strong> och andra svenska medborgare som anser sig blivit felaktigt eftersökta, <strong>Bruno Min</strong>, på människorättsorganisationen Fair Trials, <strong>Catharina Törnqvist</strong> chef på polisens Internationella enheten (NOA),<strong> Ted Bromund</strong>, Interpol-kännare och konservativ debattör i Washington, <strong>Michelle Estlund</strong>, Jurist i Miami som skriver en populär blogg om Interpol, kolumnisten <strong>Hilal Kaplan</strong> på den turkiska tidningen Sabah och juristen <strong>Baltasar Garzon</strong>.</p>
<p>Programledare: Robin Olin</p>
<p><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p>Producent: Simon Moser</p>
<p><a class="internal-link" href="mailto:simon.moser@sverigesradio.se" target="_self">simon.moser@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1007735</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20180111_1700_3ba1d70.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 11 Jan 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/101/1380925_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3379</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2018/01/p1_konflikt_20180111_1700_3ba1d70.mp3" length="54096219" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt: nyårsspecial</title>
      <description><![CDATA[<p>Konfliktredaktionen ser tillbaka på 2017 och på vad som hänt i flera av de frågor som vi följt under året. Hör om IS-rättegångar, statslöshet, nazistdemonstrationer, Trump och freden i Nordirland.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2017 går mot sitt slut och vi har samlat Konflikts redaktion i studion för att berätta vad som hänt i flera av de frågor som vi grävt ner oss i under året som har gått. Några av dem, som Brexit eller IS-rättegångarna, kommer vi säkert få anledning att återkomma till framöver. <br><br>Vi önskar gott nytt år, och glöm inte att tipsa oss om vad ni lyssnare vill höra om under 2018!</p>
<p>Medverkande:</p>
<p>Ivar Ekman<br><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self"><br></a><br>Robin Olin<br><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p>Firas Jonblat<br><a href="mailto:firas.jonblat@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">firas.jonblat@sverigesradio.se</a><a class="internal-link" href="mailto:firas.jonblat@sverigesradio.se" target="_self"><br></a><br>Anja Sahlberg<br><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sverigesradio.se" target="_self">anja.sahlberg@sverigesradio.se</a></p>
<p>Stephanie Zakrisson<br><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/994700</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171228_1700_320e014.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Dec 2017 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3f172ca9-21be-4a1c-8709-4ef91c55e82a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/12/p1_konflikt_20171228_1700_320e014.mp3" length="53578725" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Afrikas unga – vägar mot framtiden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om livsfarliga vägar mot Europa, som med EU:s Afrikapolitik blivit allt farligare. Om utveckling för att komma åt migrationens grundorsaker. Och om bristen på legala vägar till EU för Afrikas unga.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Detta avsnitt börjar i Madrid, där Konflikts <strong>Robin Olin</strong> följer med en grupp nykomna västafrikaner i Spaniens huvudstad Madrid. De driver runt planlöst i hopp om att hitta något att äta och någonstans att sova. Sveriges Radios migrationskorrespondent <strong>Alice Petrén</strong> har träffat 26-årige <strong>Kharim Sao</strong> i Elfenbenskusten som reflekterar över de farliga migrantrutterna mot Europa, samtidigt som hon fick en inblick i maktens korridorer, när EU och Afrikanska unionen höll möte i Abidjan hösten 2017.</p>
<p>Det västafrikanska landet Niger har hamnat i den europeiska unionens absoluta fokus. 2015, samma år som den så kallade flyktingkrisen i Europa, beslutade EU, på ett toppmöte i Maltas huvudstad Valetta, om att försöka stoppa migrantströmmarna från Afrika genom tätt samarbete med några afrikanska nyckelländer, däribland Niger. EU använder biståndspengar för att få enskilda länder att med olika medel stoppa den illegala migrationen mot unionen.</p>
<p>– Niger har blivit en mönsterelev, säger forskaren <strong>Adam Abdou Hassan</strong> vid universitetet i Rouen, som ursprungligen är från Niger.</p>
<p>Vi hör också den 16-årige migranten <strong>Alpha Ouman Sow</strong> i ökenstaden Agadez, som stoppats som ett led av EU:s politik och skickats tillbaka till Niger.</p>
<p>– Att ta sig genom öknen och över Medelhavet det är verkligen svårt, ett helvete, säger han till frilansjournalisten <strong>Bastien Renouil</strong>, som gjort intervjun för Konflikts räkning.</p>
<p>Det finns ju också vägar för unga afrikaner som skulle kunna stanna i Afrika. Vad krävs för att gjuta framtidstro i den unga befolkningen på kontinenten? Frilansjournalisten <strong>Elise Cannuel</strong> har intervjuat den unga juridikstudenten <strong>Salimata Nah Traoré</strong> i Burkina fasos huvudstad Ouagadougou.</p>
<p>Är motsvarigheten till de illegala vägarna legala vägar? Finns det några sådana? 2008 satsade EU på ett center i Mali, ett slags arbetsförmedling, där tanken bland annat var att unga afrikaner skulle kunna söka jobb i Europa. Hur har det gått med det centret? <strong>Anja Sahlberg</strong> sökte svaret.</p>
<p><strong>Programledare: Firas Jonblat</strong><br /><em><strong>firas.jonblat@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/993571</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171221_1700_3a4e981.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Dec 2017 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/dfa3da09-867e-4210-8124-d5bd25e8c341.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3361</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/12/p1_konflikt_20171221_1700_3a4e981.mp3" length="53808625" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sanningen om lögnen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om falska asylberättelser, trasiga system och priset för att leva med en lögn.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi får tidigt lära oss att det är fult att ljuga. Ändå är lögnen ibland det enda sättet att få asyl i Europa. Med hjälp av Ekots reportrar <strong>Emelie Rosén</strong> och <strong>Babak Parham</strong> berättar vi om den organiserade handeln med falska asylberättelser och dokument som riktar sig mot iranier. Något som är olagligt men som ändå sker helt öppet.</p>
<p>Vi träffar också iranier som strandat i Aten. Hur ser de på lögnen som möjlighet till ett annat liv?</p>
<p><strong>Masoud Kamali</strong> som är professor i socialt arbete vid Mitthögskolan i Sundsvall och som just nu forskar på asylberättelser, menar att osanningar är vanliga i asylansökningarna. Ett viktigt skäl är utformningen asylsystemet som det är utformat idag gör att även de som har riktiga skäl att söka asyl kan uppleva att de måste krydda sina berättelser.</p>
<p>Men vad händer om man får komma till Sverige, ges möjlighet till ett nytt liv och allt är baserat på en lögn? Vi hör om mannens som efter 30 år i Sverige vill tala sanning och hur svårt det kan vara att ta tillbaka en lögn.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Simon Moser</strong></em><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:simon.moser@sverigesradio.se" target="_self">simon.moser@sverigesradio.se</a></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/990992</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171214_1600_391393b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Dec 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1eab1f91-534a-41af-bbf5-1e4177387cc3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3437</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/12/p1_konflikt_20171214_1600_391393b.mp3" length="55025576" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den kinesiska drömmen på export</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Kinas ökade inflytande i världen. Varför byggs en ny Sidenväg? Vad krävs för att få låna en panda? Och hur mycket ideologi sipprar med när Kina investerar i unga afrikaner och latinamerikaner?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad har det kinesiska kommunistpartiet för ambitioner i omvärlden? Ser man till president<strong> Xi Jinpings</strong> tal från kommunistpartiets kongress i höstas är det både luddigt och tydligt. Han säger där att "man sett ett uppsving i Kinas internationella inflytande, kapacitet att inspirera i världen och makt att forma". Hur gör Kina det? Handlar det inte längre bara om win-win när Kina investerar i världen utan om en tydlig strategi att sprida en positiv bild av Kina som ska bidra till ett maktskifte på den globala arenan?</p>
<p>Om man vill försöka förstå Kinas i ambitioner i omvärlden nu så finns det en person att hålla extra koll på: <strong>Wang Huning</strong>, som i höstas valdes in i politbyråns ständiga utskott. Han beskrivs ofta som "hjärnan" bakom alla de tre senaste presidenterna, som troligen varit med och utarbetat idéerna bakom Kinas dröm om större inflytande. Konflikt ringde upp akademikerna <strong>Miles Kahler</strong>, Washington University, och <strong>Jean-Pierre Cabestan</strong>, HKBU, som träffat och jobbat med honom, innan han tog steget in i Partiets slutna cirkel, och <strong>Haig Patapan</strong>, Griffith University, som försöker förstå hans roll idag.</p>
<p>Vad betyder Kinas gigantiska projekt att bygga en ny Sidenväg för landets ambitioner i omvärlden? Kina-kännaren <strong>Nadège Rolland</strong> kom i år ut med en bok där hon försökte svara på den frågan.</p>
<p>Vad innebär det som brukar kallas "Kinas pandadiplomati"? Nästa år har Finland och Danmark blivit lovade pandor. Vad avgör om ett land får låna en panda? Och varför har Sverige ännu inte fått ta emot någon? Hör <strong>Kerstin Lundgren</strong>, Centerpartiets talesperson i utrikesfrågor, om hot och påtryckningar på svenska politiker som är aktiva i Tibetfrågan. Och <strong>Jerker Hellström</strong>, Asienexpert på Foi, om varför de universella mänskliga rättigheterna tystas ner när de nordiska länderna knyter allt närmre band till Kina.</p>
<p>De senaste åren har ju Kina gjort allt större investeringar både i Afrika och Latinamerika - genom frikostiga lån och generösa gåvor byggs det allt från vägar och hamnar till sportarenor och parlamentsbyggnader. Men frågan är om det kinesiska engagemanget i utvecklingsländer håller sig strikt affärsmässigt eller om det sipprar in ideologi och inflytande i de allt tätare relationerna. Radions Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> träffar den colombianska journalisten <strong>Dominique Rodriguez</strong> och <strong>Camilo Rozo</strong>, Colombias arbetsministerium, som varit på en kunskapsresa i Kina finansierad av det kommunistiska ungdomsförbundet. Hör också <strong>Benjamin Creutzfeldt, </strong>sinolog, specialiserad på relationerna mellan Kina och Latinamerika.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br /><em><strong>robin.olin@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/987822</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171207_1700_39dfb9f.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Dec 2017 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3e2ec8d2-29e4-45f5-a2ed-e2ae5efd0b67.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3378</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/12/p1_konflikt_20171207_1700_39dfb9f.mp3" length="54077786" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>I den saudiske prinsens huvud</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Mohammed bin Salman, mannen bakom den palatsledda saudiska revolutionen – och risken för att resultatet blir kaos. Hör om gyllene fängelser, hemliga möten och en allt hårdare kamp med Iran .</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De första dagarna i november var dramatiska för Saudiarabien. Två hundra prinsar, ministrar och miljardärer spärrades in på lyxhotellet Ritz Carlton. Den libanesiske premiärministern <strong>Saad Hariri</strong> avgick – under ett besök i Riyadh samtidigt som Jemens flygplatser och hamnar sattes i blockad av den saudiska militären.</p>
<p>Bakom allt detta låg den saudiske kronprinsen <strong>Mohammed bin Salman</strong>, den person som verkar hålla så gott som all verklig makt i Saudiarabien i sina händer. Dagens Konflikt ställer sig frågan vem han är, och varför han gör som han gör? Är han en kuppmakare? Revolutionär? Krigshetsare? Eller precis den hårdhänta reformatör som Saudiarabien behöver?</p>
<p>Vi besöker en investeringskonferens på ett lyxhotell i Riyadh – som en vecka efter konferensen förvandlas till ett gyllene fängelse. Vi pratar med den unge saudiske entreprenören och serietecknaren <strong>Malik Nejr</strong>, reder i managementkonsulternas roll, besöker Beirut och ringer Washington. Och vi kontaktar jemenitiska civila – de som kanske lider mest av Mohammed bin Salmans dramatiska beslut.</p>
<p>Med oss för att tolka det som händer har vi radions Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> och utrikeskommentator <strong>Agneta Ramberg</strong>.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman<br></strong></em><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong></em><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergqvist@sr.se" target="_self">ulrika.bergquist@sr.se</a></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/985131</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171130_1700_38a4a4f.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Nov 2017 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c3eae0c5-1cdb-4d45-8a6b-03fe874d781e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/11/p1_konflikt_20171130_1700_38a4a4f.mp3" length="53971627" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Nordkorea - den tysta diplomatins utmaning</title>
      <description><![CDATA[<p>Vilka diplomatiska alternativ kvarstår när krigsretoriken eskalerar mellan USA och Nordkorea? Är konstruktiv dialog fortfarande möjlig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hör om hemliga möten på barockslott i Sverige, vikten av goda middagar och inofficiella träffar på kaféer i New York. Konflikt berättar om den inofficiella diplomatin mellan USA och Nordkorea sedan 1990-talet och om okända genombrott så sent som för ett år sen. </p>
<p><br>I programmet hör du bland annat <strong>Robert Carlin</strong>, Nordkoreaexpert och före detta avdelningschef vid USA:s utrikesdepartement, <strong>Dan Smith</strong>, chef på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI,<strong> Suzanne DiMaggio</strong>, stiftelsen New America. Köksmästaren <strong>Elias Eriksson </strong>på restaurangen Wood i Stockholm, <strong>Jessica Stiernlöf Walker</strong>, gift med Sveriges förra ambassadör i Nordkorea, <strong>Niklas Swanström</strong>, chef för Institutet för Säkerhets- och Utvecklingspolitik, <strong>Joe Wit</strong>, Nordkoreaforskare på Columbia Universitet, <strong>Carl Bildt</strong>, före detta utrikesminister och <strong>Kristina Sandklef</strong>, som tidigare jobbat med Kinaanalys åt försvarsmakten.</p>
<p>Dessutom intervjuas den nordkoreanske konstnären och rapparen <a class="external-link" aria-label="&#214;ppnas i nytt f&#246;nster" href="https://www.youtube.com/watch?v=gQzkKbjMFZk&app=desktop" target="_blank" rel="nofollow">Kang Chun-hyuk</a> i Sydkorea av Sveriges Radios Kinakorrespondent <strong>Hanna Sahlberg</strong>. <br>  </p>
<p class="byline">Programledare, Robin Olin</p>
<p class="byline"><a class="internal-link" href="mailto:robin.olin@sverigesradio.se" target="_self">robin.olin@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent, Simon Moser</p>
<p class="byline"><a class="internal-link" href="mailto:simon.moser@sverigesradio.se" target="_self">simon.moser@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/980334</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171125_1700_39f6f92.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 Nov 2017 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/114/4b9e6329-698a-4665-82b0-b51af194dbf0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3381</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/11/p1_konflikt_20171125_1700_39f6f92.mp3" length="54134581" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Dataspelens politiska sprängkraft</title>
      <description><![CDATA[<p>Om dataspel som blivit en  viktig del av samtidskulturen – och nu även av politiken. Hör om Pewdiepies bittra humor, Gamergates koppling till Trump, och det kontroversiella med att skjuta nazister.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Spelvärlden är en värld som är okänd för många – men som i takt med att den växt sig både stor och inflytelserik kommit att få inflytande långt ifrån spelhallar och unga killars sovrum.</p>
<p>Konflikt börjar med att berätta om den svenska 28-åringen <strong>Felix Kjellberg</strong>, mer känd som youtubern Pewdiepie – och en av spelvärldens allra största stjärnor – med nära 60 miljoner följare. Vad säger Pewdiepies provokativa humor – och hur den humorn blivit alltmer uppmärksammad och kritiserad – om spelkulturen, och hur den rimmar med resten av samhället?</p>
<p>I takt med spelvärldens växande inflytande har den kommit i kontakt och konflikt med resten av samhället och världen – och, i takt med det, även politiserats. Den plats där det här gått ojämförligt längst är USA, genom en händelse som kallas Gamergate – en händelse som började som ett obskyrt kulturkrig i chattforum och på sociala medier för några år sen – men som fått effekter ända in i Vita Huset. Vi har pratat med några av de viktigaste inblandade, som <strong>Anita Sarkeesian</strong>, <strong>Angela Nagle</strong> och <strong>Allum Bokhari</strong> på Breitbart.</p>
<p>Ett spel som sugits in i den politiska virvelvinden i USA är <strong>Wolfenstein 2</strong>, där spelaren ska skjuta nazister. Just det – att nazister är fienden – har visat sig kontroversiellt i dagens USA. Wolfenstein 2 är utvecklat av det svenska företaget Machinegames, och Konflikt åkte till Uppsala för att höra hur utvecklarna ser på sin roll i ett så politiserat landskap.</p>
<p>Slutligen får vi från Malmö höra om ett konkret initiativ för att motarbeta de mörkare sidorna av spelkulturen.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></strong></p>
<p><strong>Producent: Stephanie Zakrisson</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zackrison@sr.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sr.se</a></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/977644</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171116_1700_3f93968.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 16 Nov 2017 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/069c4bc4-83e0-4003-ae56-3f39b921d39b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/11/p1_konflikt_20171116_1700_3f93968.mp3" length="53625553" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Efter IS skräckvälde – finns rättvisa?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hämndbegär efter kallblodiga terrorattentat. Om misstankar om utomrättsliga avrättningar. Och om rättsstatens principer. När IS fästen faller hur ska rättvisa kunna skipas? Går det ens?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Programmet börjar i Frankrike där folkopinionen är hård mot islamistiska extremister efter alla terrordåd. Det märks i rättssalarna – vi har besökt en högprofilerad rättegång i en specialdomstol för terrormål – och det märks i hur Frankrike hanterar de hundratals IS-anhängare som fortfarande finns kvar i Syrien och Irak. ”Om franska jihadister försvinner i striderna - desto bättre”, säger Frankrikes försvarsminister.</p>
<p>Från Sverige får vi offrens perspektiv, de som tvingats fly på grund av IS terrorvälde. Hur kan de få upprättelse? Vad krävs för att de ska våga vittna? Vi hör offer, psykiatriker och åklagare om chanserna att skipa rättvisa och en intervju med utrikesminister Margot Wallström (S).</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br /><em><strong>robin.olin@sverigesradio.se</strong></em><br /><br /><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/973477</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171110_1200_2963722.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Nov 2017 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/17f14ea3-4050-4f80-b69c-e06811e527c3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3359</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/11/p1_konflikt_20171110_1200_2963722.mp3" length="53786045" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Klimathotet: Barnen som stämmer staten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om barnen som stämmer sina regeringar och tar klimathotet till domstol - i Sverige, Norge och USA. Vad har egentligen kommande generationer för rätt att bestämma i klimatfrågan?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Världen över tar barn och unga klimatfrågan till domstol. Konflikt berättar om fall från USA, Norge och Sverige där barn hävdar sin rätt till framtida liv - genom att stämma sina regeringar för klimathotet.</p>
<p>Vi börjar i Uruguay där vi följer med Latinamerika-korrespondent <strong>Lotten Collin</strong> till en miljövänlig skola och träffar barn som engagerar sig för klimatet.</p>
<p>Därefter blickar vi mot USA. Vi hör 12-åriga <strong>Avery McRae</strong> från Oregon som stämt staten och president Donald Trump för bristande arbete för miljön. Från USA hör vi också <strong>Michael Burger</strong>, chef för Sabin-centret för klimatlag vid juridiska fakulteten på Columbia University i New York om varför vi ser fler och fler sådana här rättsfall.</p>
<p>Tillbaka i Sverige träffar vi <strong>Pia Björstrand</strong>, juristen som representerar de ungdomar som stämt svenska staten för försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet, i det sk Magnoliamålet.</p>
<p>Vi beger oss också till nordligaste Norge där konflikten mellan framtida generationers välmående och stora ekonomiska intressen ställts på sin spets – i en strid mellan ungdomar och norska staten om oljeborrning.</p>
<p>Vi frågar <strong>Jonas Ebbesson</strong>, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, om vilka problem som kan finnas med att fler och fler privatpersoner stämmer staten.</p>
<p>Från Norge hör vi också<strong> Kirsten Sandberg</strong>, professor vid institutet för offentligrätt i Oslo och medlem i FN:s barnkommitté. Om vikten av barnperspektivet i den nationella och globala miljöpolitiken.</p>
<p class="byline">Programledare: Stephanie Zakrisson<br /> stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</p>
<p class="byline">Producent: Simon Moser<br /> simon.moser@sverigesradio.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/970420</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171102_1700_3b61fbb.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 02 Nov 2017 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1d0c3c9c-10f8-416d-92bb-16b221390496.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3307</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/11/p1_konflikt_20171102_1700_3b61fbb.mp3" length="52944251" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kvinnovrålet och tystnaden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om tystnadskulturen runt sexuella övergrepp. Vad upprätthåller den och vad kan bryta den? Hör advokater i New York, "järnladyn" från Kongo och professionella "krokodiljägare" i Malmö.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Kongo sjunger <strong>Salima Katana Nono</strong> kvinnors berättelser om sexuella övergrepp och under hashtaggen #MeToo har miljontals kvinnor världen över delat med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp och trakasserier på sociala medier. Konflikt tittar närmare på hur tystnadskulturer kring sexuella övergrepp upprätthålls och vad som bryter dem.</p>
<p>Vi börjar på Sergels torg i Stockholm där hundratals människor tar hashtaggen #MeToo från internet och ut på gatorna. Konflikts <strong>Sara Olsson</strong> var där. I USA är sexuella övergrepp och trakasserier i strålkastarljuset efter anklagelserna mot filmproducenten Harvey Weinstein. Från Boston hör vi författaren och aktivisten <strong>Jaclyn Friedman</strong> om de amerikanska sekretessavtalen som köper kvinnors tystnad. På telefon från New York hör vi också <strong>Mariann Meier Wang</strong>, advokaten som företräder <strong>Summer Zervos</strong> - kvinnan som stämt självaste Donald Trump. Tillbaka i Sverige går vi på "krokodiljakt" i Malmö med <strong>Jeanette Paludan</strong>, VD och grundare av ett konsultbolag som hjälper företag och myndigheter att komma tillrätta med sexuella trakasserier på arbetsplatsen genom bland annat rollspel.</p>
<p>I en studio på Münchenbryggeriet i Stockholm möts kvinnorättsaktivisterna<strong> Gégé Katana Bukuru </strong>från Kongo,<strong> Anu Kumar</strong>, Indien, och<strong> Shahira Amin</strong> från Egypten i ett samtal om sexuellt våld, tystnadskulturer och hur man kan bryta dem.</p>
<p>Sist en krönika från en underklädesmarknad i Kairo om mäns syn på kvinnor, trakasserier och maskuliniteter av <strong>Cecilia Uddén</strong>.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br /><strong>robin.olin@sverigesradio.se</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/970068</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171026_1700_38cf30c.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Oct 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/91/445656d4-b87e-4a26-9705-9ecf71e29740.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3381</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/10/p1_konflikt_20171026_1700_38cf30c.mp3" length="54139602" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Blodsband, lojalitet och medborgarskap</title>
      <description><![CDATA[<p>Om medborgarskapet som politiskt slagfält. Följ med till Berlin, Skärholmen och Riksdagen och hör om statslöshet, lojalitetsförklaringar och medborgarskapet i mångfaldens tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Behöver man veta vem Selma Lagerlöf är, när kvinnor fick svensk rösträtt eller hur länge man får sitta anhållen i Sverige - för att få bli medborgare?</p>
<p>Moderaterna har nyligen föreslagit <strong>medborgarskapsprov</strong>, och Sverigedemokraterna har velat ha det sedan länge. Konflikt testar några medborgare och politikers kunskaper i det här programmet som handlar om medborgarskapets betydelse, politik och historia. </p>
<p>Varför har medborgarskapet blivit ett politiskt slagfält? I Tyskland har debatten om lojalitet och rätten till <strong>dubbelt medborgarskap</strong> ställts på sin spets det senaste året, vilket särskilt påverkar den stora gruppen turkar i Tyskland.</p>
<p>Och vad betyder ett medborgarskap och ett pass - för den som <strong>inte har något?</strong></p>
<p>Programledare: Ivar Ekman<br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a><br><br>Producent: Stephanie Zakrisson<br><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/970067</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171019_1700_3cded9e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Oct 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5bf147f0-0f4d-41b9-80da-513e23aa01cf.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3298</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/10/p1_konflikt_20171019_1700_3cded9e.mp3" length="52799633" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Nazisterna och demokratin</title>
      <description><![CDATA[<p>Om nazisternas hat och hot och demokratiska ovilja. Var går gränsen för vad ett demokratiskt samhälle kan acceptera? Om val och vägval när nazisterna blir mer synliga och tar sikte på politiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Detta avsnitt av Konflikt tar avstamp i Nordiska Motståndsrörelsens demonstration i Göteborg och det faktum att extrema gruppers hot mot demokratin har hamnat på högsta politiska nivå. Konflikt utgår från debatten i Sverige om hur vi hanterar den här typen av grupper här. Vi besöker Kungälv som arbetat aktivt mot våldsbejakande extremism sedan mordet på John Hron på 90-talet, Kungälv som också är en av tre kommuner där NMR ställer upp i kommunval nästa år. Vi intervjuar också justitieminister Morgan Johansson på Rosenbad.</p>
<p>Hur hanterar man liknande antidemokratiska grupper i andra länder? I Finland har Polisstyrelsen väckt talan mot NMR för att pröva i domstol om hela organisationen ska förbjudas och i Grekland pågår en rättegång mot nazistiska Gyllene Gryning, en rättegång som blir avgörande för om de kommer att kunna ställa upp i val igen.</p>
<p><strong>Programledare: Robin Olin</strong><br /><strong>robin.olin@sverigesradio.se</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/970066</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171012_1700_3a2db66.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 12 Oct 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/53d5f6fb-3578-499f-9f43-9623657e3577.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3377</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/10/p1_konflikt_20171012_1700_3a2db66.mp3" length="54075257" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den tysta döden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om nya droger som ökar dödligheten enormt i USA. Nu hotas Sverige. Följ med till ett motellrum i Martinsburg, ett labb i Linköping och en mörk lägenhet i Köping, där döden var en viskning bort.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Veckans Konflikt fokuserar på dödsdrogerna fentanyl och karfentanil, som nu snabbt sprids över världen. Det är en sorts droger som tagits fram bland annat för att söva elefanter men som även har andvänts som kemiskt stridsmedel. Vi möter ambulanspersonal i USA, kemister i Sverige och tullpersonal i Kina, som alla på olika sätt försöker stoppa drogerna att skörda liv.</p>
<p>Medverkande är bland annat: <strong>Peter Konradsson</strong>, professor i organisk kemi och <strong>Johan Dahlén</strong>, docent i forensisk kemi, bägge vid Linköpings universitet.  </p>
<p>I studion har vi socialdemokraternas narkotikapolitiska talesperson, riksdagsledamoten <strong>Yasmine Larsson</strong> och <strong>Markus Heilig</strong>, som är professor i psykiatri på Linköpings universitet.</p>
<p> </p>
<p><strong>Programledare: <em>Ivar Ekman.</em></strong></p>
<p><strong><em>Ivar.ekman@sverigesradio.se</em></strong></p>
<p><strong><em>Producent: </em><em>Simon Moser.</em></strong></p>
<p><strong><em>Simon.moser@sverigesradio.se</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/970065</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20171005_1600_37e40ed.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Oct 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/626881bf-cc96-4520-929c-beeff80dd904.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/10/p1_konflikt_20171005_1600_37e40ed.mp3" length="53769148" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Syriens kvinnor och flykten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om rädslan att gå på toaletten i ett flyktingläger utanför Raqqa. Om flyktingflickor i brudklänningar. Om traditionella strukturer som utmanas. Om styrka. Och om att kunna välja sitt eget liv.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Om att vara kvinna på flykt undan krigets Syrien. I detta avsnitt av Konflikt berättar vi syriska kvinnors historier om livet under och efter flykten.</p>
<p>Programmet börjar i Strängnäs, i ett kök hemma hos <strong>Sohair Chkair</strong>. Tidigare var hon en berömd syrisk sångerska, som sjöng på arabvärldens största scener. Sedan kom kriget och som miljontals andra syrier tvingades hon fly. Hur påverkas en människas identitet av flykten? Konflikts <strong>Firas Jonblat</strong> träffade Sohair Chkair i Strängnäs.</p>
<p>Vi möter också 32-åriga <strong>Nemat Hamshoo</strong> i Oskarshamn. För henne innebar flykten från en konservativ del av staden Aleppo till Sverige att hon lyckades fly från en identitet som hon aldrig riktigt trivts med. På en fest i Göteborg tog hon av sig sin hijab, ett beslut som förde henne närmre sig själv, men som också fick svåra konsekvenser. Konflikts <strong>May Alekhtyar</strong> träffade henne i Oskarshamn.</p>
<p>I Syriens grannland Libanon syns krigets konsekvenser tydligt. FN har i år slagit larm om att barnäktenskap blivit allt mer vanliga där i krigets spår. En anledning är att syriska flykting familjer har svårt att försörja sina döttrar. Radions tidigare mellanösternkorrespondent,<strong> Katja Magnusson</strong>, tar med oss till en syrisk flyktingfamilj i norra Libanon.</p>
<p>Mellan fem och sju miljoner människor befinner sig på flykt inom Syriens gränser, en stor majoritet av dem är kvinnor och barn. Vi får en bild från flyktinglägren utanför Raqqa, som <strong>Ingy Sedky</strong> från Internationella Röda Korset nyligen besökte. Vi hör också om flyktingkvinnors styrka och beslutsamhet, som organisationen Women Now for Development möter i olika center runtom i Syrien. <strong>Maria Al Abdeh</strong>, som leder organisationen från Berlin, intervjuas av <strong>Anja Sahlberg</strong>.</p>
<p>Gäster i Konflikts studio är <strong>May Alekhtyar</strong>, bloggare och ingenjör, och då och då medarbetare på Konflikt, <strong>Katja Magnusson</strong>, radions tidigare mellanösternkorrespondent och <strong>Lena Ag</strong>, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna.</p>
<p><strong>Programledare: Firas Jonblat</strong><br /><em><strong>firas.jonblat@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/966642</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170928_1700_37917f7.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Sep 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/391a8732-4f97-4685-8394-ff623562ec44.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/09/p1_konflikt_20170928_1700_37917f7.mp3" length="53714476" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Apokalypsen i politiken</title>
      <description><![CDATA[<p>Om tidens slut, och längtan efter en bättre människa i en ny värld. Varför är den längtan så stark just nu? Följ med på jakten efter undergången, från Vita huset via Syrien till Jerusalem.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I såväl världsreligionerna som många politiska ideologier finns föreställningar om de sista dagarna och vad som ska hända vid tidens slut. Det verkar som att det finns en grundläggande mänsklig vilja att föreställa sig ett slut, en apokalyps, en rening – något som ska bereda vägen för en pånyttfödd bättre mänsklighet. Och det verkar som tanken på undergången just nu påverka politiken mer än på länge.</p>
<p>Vi träffar den judiska extremisten  <strong>Gershon Salomon</strong>, som är förbjuden att vistas på tempelberget i Jerusalem efter det att han 1990 bar fram en hörnsten till ett nytt judiskt tempel och orsakade upplopp. Då betraktades han som en galen extremist i Israel, närmast som ett skämt. Idag är situationen annorlunda och alltfler pratar om templet – som skulle innebära annekteringen av tempelberget och de muslimska heliga platser som ligger där idag – som en realistisk möjlighet. Vi pratar med historikerna <strong>Meir Margalit</strong> och <strong>Anita Shapira</strong> som berättar om framväxten av en rörelse som vill frammana de sista dagarnas ankomst.</p>
<p>I Syrien berättar vi om den så kallade Islamiska Statens tro på apokalypsen. I sin propaganda har IS lyft fram att deras strid är den sista stora striden, åtminstone fram tills för ett år sedan. För vad händer när profetian inte uppfylls? Hör religionsprofessorn <strong>David Cook</strong>, sociologen <strong>Evin Ismail</strong> och <strong>Salahuddin Barakat</strong>, vid Islamakademin i Malmö.</p>
<p>Slutligen berättar vi om USA, och hur inflytelserika eskatologiska och apokalyptiska idéer hamnat i dagspolitiken där. Bland amerikanska evangelikala kristna finns många som tror att <strong>Donald Trump</strong> är den som ska frigöra USA så att landet med kraft kan delta i den strid som förebådar Kristus återkomst. Trump fick också 81 procent av dom vita evangelikalas röster. Vi pratar med <strong>Matthew Sutton</strong>, historieprofessor vid Washington State University och författare till boken <em>American Apocalypse</em>.</p>
<p> </p>
<p><em>I reportaget om Tempelberget sägs att</em> <em>Klippdomen/klippmoskén är en moské. Det stämmer inte. Det är en muslimsk helgedom. </em></p>
<p><em>Det sägs också att judarna väntar på att Messias ska komma tillbaka, enligt judendomen har Messias aldrig kommit. </em></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></strong></em><br><em><strong>Producent: Simon Moser</strong></em><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:simon.moser@sr.se" target="_self">simon.moser@sr.se</a></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/965828</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170921_1600_3971993.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Sep 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/dde14e52-99e3-4eec-8d9a-2a3c706539a1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/09/p1_konflikt_20170921_1600_3971993.mp3" length="53709862" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Inkomstklyftan och apatin</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ojämlikheten som ökar i stora delar av västvärlden. Hur problematiskt är det? Och vad är kopplingen till politiken och den politiska utvecklingen med missnöje och politisk apati?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Programmet börjar i Tyskland, där valkampanjen är inne i sin slutspurt. Radions korrespondent <strong>Daniela Marquardt</strong> rapporterar från Bremen, där den blomstrande ekonomins baksidor syns tydligare än på andra håll i Tyskland. Där fnyser invånare åt kanslerkandidaten Angela Merkels valslogan "ett Tyskland där vi lever gott och gärna".</p>
<p>– Arbetslösa och låginkomsttagare kan verkligen inte leva gott. Och det är knappast gärna som människor hankar sig fram i den här tillvaron. Varje dag är en kamp från det att man vaknar, säger 54-åriga Frank Höpfner i stadsdelen Neustadt.</p>
<p>Finns det ett samband mellan ökad ojämlikhet och sviktande valdeltagande? Och hur problematiskt är det egentligen med växande inkomstklyftor? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> försökte få svar från akademiska experter. <strong>Jesper Roine</strong>, nationalekonom på Handelshögskolan i Stockholm, berättar om ”the million dollar question”, hur pass stor inkomstklyfta är bra för ett samhälle? På Skype från London School of Economics ger professor <strong>Simon Hix</strong> en bild av ett sviktande valdeltagande i Europa, och vilka det är som röstar i allt lägre utsträckning: unga, låginkomsttagare och lågutbildade. Professor <strong>Valentino Larcinese</strong>, från samma universitet, berättar om vad forskningen vet om sambandet mellan ökade inkomstklyftor och lägre valdeltagande och varför han menar att ökad ojämlikhet kan vara ett problem för demokratin.</p>
<p>Det har gått cirka tio år sedan den ekonomiska krisen i Europa. Spanien drabbades hårt, ett land som har bland de största skillnaderna i inkomst i Europa. Inte minst landets unga befolkning har märkts av krisåren. Frilansjournalisten <strong>Anna Gjöres</strong> träffar människor som tvingas gå hungriga och 28-åriga Charly Lopez, som är välutbildad, men som inte får ett jobb. Precis som många i samma ålder har han gett upp hoppet om politiken.</p>
<p> – Ibland tänker jag att det skulle ha varit bra om krisen hade slagit ännu hårdare. Om fler folk var helt desperata, skulle de kanske kämpa mer för att ändra samhället, säger Charly.</p>
<p>Här i Sverige pratar politikerna, både till höger och vänster på den politiska skalan, allt mer om ökade klyftor. Vad menar dem? Och vad vill de göra åt det? I studion möts <strong>Fredrik Olovsson</strong> från Socialdemokraterna, som är Finansutskottets ordförande, och <strong>Ulf Kristersson</strong>, Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson.</p>
<p>Konflikt träffar också två svenska nationalekonomer, <strong>Anna Almqvist</strong> på LO, <strong>Malin Sahlén</strong>, i dag konsult, men tidigare knuten till den högerorienterade, liberala tankesmedjan Timbro, för att prata om inkomstklyftor och ojämlikhet ur ett svenskt perspektiv.</p>
<p> </p>
<p><strong>Programledare: Jesper Lindau</strong><br /><em><strong>jesper.lindau@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/962187</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170916_0903_59baaa1b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Sep 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2deb1c53-5bbc-4402-96ba-892447acc7cf.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_konflikt/2017/09/p1_konflikt_20170916_0903_59baaa1b.mp3" length="53727336" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Rasismens politiska kraft</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer – anno 2017 – kan vara en framgångsrik politisk strategi?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi?</p>
<p>Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: <strong>Jens Agerström</strong>, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, <strong>Nazar Akrami,</strong> docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend <strong>Nathan King</strong>, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. <strong>Stephen Rappaport</strong> hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister.</p>
<p>Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern <strong>Ibram Kendi</strong>, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden.</p>
<p>Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp <strong>Brian Levin</strong> vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även <strong>Ruth Ben-Ghiat</strong>, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare.</p>
<p>Gäster i programmet: <strong>Anderas Johansson Heinö</strong>, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och <strong>Christer Mattsson</strong>, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism.</p>
<p>Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn <strong>Justin Hansford</strong> och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p>
<p><strong>Producent: Marie Nilsson Boij</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/959290</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170907_1700_3a09ac1.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Sep 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e97ce734-7bb6-4df7-8c7b-2d7b1c767d45.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3315</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/09/p1_konflikt_20170907_1700_3a09ac1.mp3" length="53066937" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>USA:s mörka tvilling?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den ryska hackningen av presidentvalet i USA, Trumps ryska kontakter, annekteringen av ukrainska Krim. Håller Ryssland på att återta rollen som USAs och Sveriges ärkefiende nummer ett?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt om hot, fiendebilder och ett ryskt hus som stängdes. Vår utsände i Washington <strong>Lasse Johansson</strong> besöker den egendom i Maryland som var de ryska diplomaternas semesteranläggning. Den stängdes vid nyår av president Obama. Hör grannarna berätta om en liten del av den verklighet, som vid sidan av twitterdiplomati och stökiga presskonferenser, har gjort att Ryssland uppfattas som ett allt större hot i USA.</p>
<p>Världen har ägnat mängder av tid åt att diskutera utredningen av Donald Trumps och hans omgivnings kontakter med Ryssland och ryssar.  Men hur tänker man i USA om man också kan mycket om rysk historia och politik. <strong>Jesper Lindau</strong> ringde upp två kunniga amerikaner för att fråga dem om Ryssland som USA:s mörka tvilling. <strong>Sean Guillory</strong>, historiker vid University of Pittsburgh, som gör podcasten Seans Russia Blog och <strong>Leon Aron</strong>, ansvarig för Rysslandsfrågor vid den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute.</p>
<p>I Konflikt samtalar sedan våra två första gäster om USA. <strong>Dag Blanck</strong>, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet, och <strong>Maria Georgieva</strong>, Svenska Dagbladets Rysslandskorrespondent</p>
<p>Sverige har en lång historia tillsammans med Ryssland som innehåller allt från krig och frostiga relationer till handel och samarbeten. Sverige idag är ett möjligen oroligt land. SOM-institutets mätningar av oro visar på att oron för situationen i Ryssland ökade markant när Ryssland annekterade Krim och kriget i östra Ukraina började. Konflikts <strong>Simon Moser</strong> träffade <strong>Marina Davidsson</strong> som upplevt effekterna av den oron i sin vardag. <strong>Gunnar Nygren</strong> som är professor i journalistik vid Södertörns högskola berättar också om den studie de gjort om 2014 under kriget i Ukraina och om hur rapporteringen byggde mycket på ett västligt perspektiv.</p>
<p>I Konflikt diskuterar vi sedan bilden av Ryssland i Sverige tidskriften Filters chefredaktör <strong>Mattias Göransson</strong> och <strong>Johan Wiktorin</strong>, som är skribent och bloggare och ledamot i kungliga krigsvetenskapsakademin.</p>
<p>  </p>
<p class="byline">Producent: Simon Moser<br><a class="internal-link" href="mailto:simon.moser@sverigesradio.se" target="_self">simon.moser@sverigesradio.se</a></p>
<p> </p>
<p class="byline">Programledare: Jesper Lindau<br><a class="internal-link" href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se" target="_self">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/955222</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170831_0900_3c4c932.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Aug 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3f13d5dd-4eda-4373-8c17-d1861ae42990.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/08/p1_konflikt_20170831_0900_3c4c932.mp3" length="53706506" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sverige och de ensamkommande</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de 23 480 ensamkommande unga afghaner som kom till Sverige 2015. Vad har hänt? Med pojkarna och med Sverige? Hör ett valthorn från en göteborgsk nationaldag och om ett samhälle som bytt skepnad.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts första program om ensamkommande afghaner gjordes hösten 2015. Det var under en period när det anlände flera hundra unga afghaner till Sverige varje vecka. Av de mer än mer än 160 000 människor som kom för att söka asyl i Sverige 2015, registrerades 23 480 av Migrationsverket som afghaner med koden BUV: Barn utan vårdnadshavare, de som blev kända som ensamkommande flyktingbarn.</p>
<p>Till det här programmet har vi också förberett en grafik som ger svar på några frågor om hur det gått för de <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6719137" target="_self">ensamkommande</a>.</p>
<p>Konflikt har fortsatt att följa den här gruppen nära under de nära två år som gått sedan dess. Vi får ibland frågan varför vi valt att berätta så mycket om just dem? Svaret är att de ensamkommande blottlägger flera av dom allra svåraste politiska, juridiska och mänskliga dilemman som präglar och viss mån plågar migrationssystemet i Sverige. Som att så många av dem befinner sig på gränsen mellan att i juridisk mening vara barn och vuxna. Och att så många av dem faktiskt kommer från ett annat land - oftast Iran - än det som deras asylskäl prövas mot.</p>
<p>Sedan finns det faktum att just unga män - för det rör sig nästan uteslutande om pojkar - historiskt sett är en speciell grupp i migrationssammanhang: ett potentiellt problem om dom blir kvar men hamnar utanför samhället - men samtidigt en potentiell enorm tillgång ifall dom snabbt blir del av samhälle.</p>
<p>Så, hur har det då gått ? Vår reporter <strong>Ulrika Bergqvist</strong> har i dagens program återvänt till några av de öden som vi följt under de två år som gått. <strong>Mustafa Hosseini</strong> och <strong>Muhammad Ahmadi</strong> mötte vi första gången 2016, när de hade fått lämna Torrekullagården i Mölndal, ett hem för ensamkommande ungdomar. Nu träffar vi Mustafa i Slottsskogen under nationaldagsfirandet. Där träffar vi också den tidigare föreståndaren för Torrekullagården, <strong>David Nilsson</strong>, tillsammans med flera andra aktivister.</p>
<p>Vad säger det som hänt om hur Sverige förändrats sedan 2015? Hur har det påverkat hela det komplexa system som styr vad som händer med människor som kommer hit från andra länder i jakt på ett nytt, bättre liv? Med i studion för att diskutera finns den socialdemokratiske migrationsministern <strong>Morgan Johansson</strong> och <strong>Sanna Vestin</strong>, ordförande för Flyktinggruppernas Riksråd.</p>
<p> </p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self">ivar.ekman@sr.se</a></strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></em><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:jesper.lindau@sr.se" target="_self">jesper.lindau@sr.se</a></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/904243</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170617_0900_1d6e411.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Jun 2017 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/667366ad-3e1c-4bc5-96a8-89fe43b9c87f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/06/p1_konflikt_20170617_0900_1d6e411.mp3" length="53724519" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hur får man freden att hålla?</title>
      <description><![CDATA[<p>Vad kan den colombianska fredsprocessen lära av Nordirland och Rwanda?
Och hur vet man att det är fred - på riktigt?
Hör om en nordirländsk Romeo och Julia, om colombianer som spelar teater med fienden och om rwandiern som blev räddad av sin motståndare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt handlar om det som händer efter att ett krig har tagit slut - om vad samhällen och individer måste göra för att för att börja leva människor emellan, trots allt som hänt. <br><br>I <strong>Colombia</strong> gjorde ett fredsavtal förra året slut på det över 50 år långa inbördeskriget där. Misstron mellan konfliktens olika grupper är fortfarande djup. Men på en teaterscen i Bogotá spelas just nu en pjäs där skådespelarna kommer från just konfliktens olika sidor. Sveriges Radios korrespondent-trainee <strong>Filip Kotsambouikidis</strong> har varit där.</p>
<p>En av de faktorer som får störst inverkan på hur det går i en fredsprocess är tid. Ju längre tid det går, desto starkare är oftast freden. Samtidigt så kan polariseringen leva kvar långt efter konfliktslutet. Ett exempel på det är <strong>Nordirland</strong>.<br><br><strong>The Troubles</strong> tog slut för 19 år sen och en hel generation har hunnit växa upp i skuggan av sina föräldrars minnen och erfarenheter. Trots att det gått så lång tid sedan konflikten går de allra flesta nordirländska skolbarn med klasskamrater som hör till samma grupp som de själva - irländsk-republikanska eller probrittiska. Men det finns också skolor som försöker bryta det sekteristiska mönstret och aktivt blanda barnen. Konflikts <strong>Stephanie Zakrisson</strong> har besökt en sådan skola.</p>
<p>Ett land som arbetat hårt på att nå försoning efter ett extremt blodigt inbördeskrig är <strong>Rwanda</strong>. För 23 år sedan begicks ett folkmord där: mellan 800 000 och en miljon människor mördades på bara några månader. De flesta av offren var tutsier och de flesta av förövarna var hutuer. Men också mitt under folkmordet fanns det människor som hjälpte varandra över etnicitetsgränsen. <br>Sveriges Radios Afrikakorrespondent <strong>Richard Myrenberg</strong> har träffat en av folkmordets överlevare, Jean Louis, som räddades av en kvinna han inte kände från den andra folkgruppen.<br><br><strong>Gäster i studion:</strong></p>
<p><strong>Joakim Kreutz</strong>, docent i freds och konfliktforskning vid Stockholms universitet och <strong>Mimmi Söderberg Kovacs</strong>, chef för Folke Bernadotte-akademins program för forskning och utveckling.</p>
<p><strong>Bonusmaterial:</strong></p>
<p>Dagens Konflikt handlar ju om konflikter som nått en fredlig lösning och om tiden som kommer efter freden. Men en av vår tids största krig pågår fortfarande. <strong>Kriget i Syrien</strong> fortsätter att driva miljontals människor på flykt. Konflikts <strong>Kajsa Olsson</strong> ringde upp Mariam Jalabi från Syrian National Coalition på hennes arbete i FN:s högkvarter i New York. Hon är en av få kvinnor som deltar i de FN-ledda fredsförhandlingarna om Syrien, och hon menar att det är avgörande att kvinnor deltar i fredsprocessen om det ska vara möjligt att skapa en hållbar fred. <br><br></p>
<p><strong>Programledare:</strong></p>
<p>Kajsa Boglind<br><em><a class="internal-link" href="mailto:kajsa.boglind@sverigesradio.se" target="_self">kajsa.boglind@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Producent:</strong></p>
<p>Stephanie Zakrisson<br><em><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/902477</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170610_1100_2354a3c.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Jun 2017 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1b5dcc3c-f659-4912-84d2-f047a927605b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3359</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/06/p1_konflikt_20170610_1100_2354a3c.mp3" length="53776769" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Little Britain?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det forna imperiets svåra vägval efter Brexit. Hör röster från ett kungligt skepp, en nordirländsk åker och skotska gator om ett Storbritannien som riskerar att bli allt mindre.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den brittiska unionens bygge är för många ett glamoröst exempel på hur olika nationer under år hundrade lyckas stå enade under ett och samma styre. Men efter att Storbritannien röstade för att lämna den europeiska unionen har nya krav om en skotsk självständighet, och debatten om en irländsk union har lyfts upp till nya höjder. Kan Storbritannien bli Lill-Britannien?</p>
<p>Vid den sicksackande gränsen mellan Nordirland och den irländska republiken åker Konflikts <strong>Nathalie Rothschild</strong> med bonden <strong>Robert Moore</strong>, som visar var en möjlig hård Brexit kan slå hårdast. Just gränsfrågan skapar känslor av ovisshet, till exempel hos <strong>Dermot O'Hara</strong> som aktivt jobbar för att behålla den osynlig, och för turistguiden <strong>Paul Doherty</strong> som vi träffar under en guidad tour i Bogside där blodig söndagen skedde. I Belfast träffar vi företagare <strong>David Hoey</strong> som tycker inte att Brexit kommer negativt påverka internationellhandel, medan 21-årige <strong>Amy Murphy</strong> på Hammer Youth Club bryr sig inte om allt det; hon är bara glad att som katolik kunna bo och trivas i det protestantiska området The Shankhill.</p>
<p>Till Edinburgh åker Konflikts programledare <strong>Firas Jonblat</strong> för att hitta det brittiska i Skottland, och ber taxiföraren <strong>Mike</strong> om hjälp med att hitta det. Det blir skeppet Britannia som var under 44 år drottningen Elisabeths hem på vattnet. Där träffar han <strong>James McGregor</strong> som är stolt över att han liksom skeppet kommer från Glasgow, medan <strong>Eilidh McKenzie</strong> bakom kassan i souvenirbutik är stolt över att vara just brittisk. Londonbor <strong>Katen Patel</strong> är engelsman och tycker att det som är bra med Skottland får ofta en brittisk identitet som till exempel Harry Potter.</p>
<p>I Edinburgh slottet träffar vi guiden <strong>Jan Horne</strong> som är stolt över sin skotska identitet. Hennes kollega <strong>Tim Coates</strong> som kommer från Nordirland säger att han är irländsk trotts att han har ett brittiskt pass.</p>
<p>Så var finns det brittiska i Skottland? Professor emeritus <strong>David McCrone</strong> som har forskat i identitetsfrågan säger att det brittiska är ett smältande isberg, och kvar finns bara i England.</p>
<p>En av de viktiga frågor under Brexit-kampanjen var internationell handel, och tanken är att med ett Storbritannien fritt från EU begränsande handelsregler så kommer landet att återuppliva gamla globala partnerskap, något som <strong>Chandrika Kaul</strong>, expert i brittiska imperiets historia på St. Andrews universitetet i Skottland avfärdar som en ren illusion när Konflikts producent <strong>Jesper Lindau</strong> ringer henne.</p>
<p>I studio för att prata mer om ämnet sitter <strong>Magdalena Frennhoff-Larsen</strong>, statsvetare och specialist på Brexit på Westminister University, och Sveriges Radio korrespondent i Storbritannien, <strong>Staffan Sonning</strong>.</p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><a class="internal-link" href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se" target="_self">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></p>
<p><strong>Programledare: Firas Jonblat</strong></p>
<p><a class="internal-link" href="mailto:firas.jonblat@sverigesradio.se" target="_self">firas.jonblat@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/897338</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170603_1000_22d9eca.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Jun 2017 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/dc608654-5f5c-438d-a694-e6997de80401.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/06/p1_konflikt_20170603_1000_22d9eca.mp3" length="53733654" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vad kan rädda EU?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet.</p>
<p>Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap – det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter <strong>Ci Holmgren</strong> åkte dit och intervjuade bland andra <strong>Christopher Glück</strong>, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det.</p>
<p>- Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun.</p>
<p>I Berlin intervjuar vår korrespondent <strong>Daniela Marquardt</strong> en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot:</p>
<p>- Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar <strong>Ulrike Guérot</strong>, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat.</p>
<p>I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent <strong>Annika Ström Melin</strong> på programledaren<strong> Ivar Ekmans</strong> frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel.</p>
<p>Sveriges EU-ambassadör i Bryssel <strong>Lars Danielsson</strong> intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson.</p>
<p>Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen.</p>
<p>Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger <strong>Göran von Sydow</strong>, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU.</p>
<p>De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av <strong>Per Eurenius</strong>.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p>
<p><strong>Producent: Per Eurenius</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:per.eurenius@sverigesradio.se" target="_self">per.eurenius@sverigesradio.se</a></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p class="byline"> </p>
<p class="byline"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/894597</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170526_1200_270d545.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 26 May 2017 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/2151/1089bc17-b272-4ba3-aa4b-1984ffcf18a0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3348</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/05/p1_konflikt_20170526_1200_270d545.mp3" length="53609964" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem ska leda Iran?</title>
      <description><![CDATA[<p>Iran har öppnat sig mot Väst med kärnteknikavtalet. Men Iran är också i krig i Syrien och Irak. Hör röster från Washington, Teheran och Stockholm om Irans presidentval och vägen mellan krig och fred.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt handlar om konsekvenserna av det iranska presidentvalet där rösterna under sändningens gång är på väg att räknas. Allt tyder på en storseger för den sittande presidenten Rouhani.</p>
<p>Men för att förstå vad det är som stått på spel i det här valet börjar vi med att backa bandet några dagar och närma oss den iranska politiken lite utifrån.</p>
<p>Över hela världen finns nämligen en gigantisk iransk diaspora, som en följd de dramatiska förändringar som landet genomgått under de senaste årtiondena - framför allt i samband med den iranska revolutionen 1979 och den förföljelse av oliktänkande som varit en stor del av inrikespolitiken sedan dess.</p>
<p>Så det är inte så konstigt som det låter att söka svar om iransk inrikespolitik på ett kafé vid Sergels torg - och det var också just vad vår reporter <strong>Kajsa Olsson</strong> gjorde, där träffade hon <strong>Sara</strong> som berättar hur livet förändrats till det bättre för hennes mamma de senaste åren, sedan Rouhani tillträdde. I reportaget får vi också höra <strong>Ammar Maleki,</strong> professor på Tilburg University i Nederländerna och människorättsadvokaten <strong>Shadi Sadr </strong>som också lever i exil,  tala om om hur lite som hänt när det gäller frihet och mänskliga rättigheter under Rouhanis första mandatperiod.</p>
<p>Det område där det hänt mest är i stället relationen till omvärlden och det historiska närmandet mellan Iran och väst som kom till stånd genom kärnenergiavtalet. Detta avtal går ut på att Iran tillåter internationella inspektioner av sin kärnenergiframställning för att säkerställa att det är just energi och inte kärnvapen man framställer. Och i utbyte har landet fått stora lättnader av de sanktioner som tidigare drabbat ekonomin väldigt hårt.</p>
<p>Fler länder står bakom avtalet men mest fokus har hamnat på närmandet mellan Iran och USA ,och många menar att det var just förre presidenten Obama som tillsammans med Rouhani gjorde det hela möjligt.</p>
<p>Men, nu har vi ju en ny amerikansk president i Vita huset. Under valrörelsen gick <strong>Donald Trump</strong> hårt åt kärneknikavtalet som han kallade världens sämsta uppgörelse någonsin. Men vad hans egen Iranpolitik egentligen består av är fortfarande oklart. Det tycker två Iranbevakare i USA som SR:s korrespondent i Washington <strong>Inger Arenander</strong> talade med i veckan: <strong>Susanne Maloney</strong> på tankesmedjan Brookings och <strong>Reuel Marc Gerecht</strong> från neokonservativa Foundation for Defence of Democracy i Washington.</p>
<p>Samtidigt som rösträkningen pågår i Iran landade Donald Trump på sin första utrikesresa som president. Dom där första resorna brukar vara symboliska, Obama åkte till grannen Kanada, Stefans Löfvéns första officiella besök var hos grannen Finland. Trump har valt Saudi-Arabien.</p>
<p>Det är det land som, vid sidan av Israel är USAs klassiska allierade i mellanöstern, ett land som under Obamas tid fick en smärre chock när USA med kärnteknikavtalet närmade sig den tidigare gemensamma fienden Iran.</p>
<p>För att förstå den här chocken bättre så ringde Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> upp den <strong>Madawi al-Rasheed</strong> saudisk professor vid London School of Economics och känd kritiker av den saudiska ledningen. Hon tecknar en mörk bild av ökade spänningar mellan Iran och Saudiarabien. <strong>Sanam Vakil</strong> från tankesmedjan Chatham House i London ger sin bild av varför Iran är så öppet expansivt just nu i närområdet genom sitt militära engagemang i Syrien, Irak och Jemen.</p>
<p>Gäster:<strong> Agneta Ramberg</strong>, Sveriges Radios utrikeskommentator på plats i Teheran och <strong>Rouzbeh Parsi</strong>, universitetslektor vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.</p>
<p><strong><em>Producent: Jesper Lindau</em></strong><br /><strong><em>Programledare: Kajsa Boglind</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/893051</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170520_1000_24215fb.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 May 2017 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/410afd93-8233-4ac9-9e3c-9156ceb72cf7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/05/p1_konflikt_20170520_1000_24215fb.mp3" length="53673209" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den segregerade skolan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De senaste åren har skolan debatterats intensivt i Sverige. Det har varit en spretig, stor, komplicerad debatt, med mängder av begrepp och problem som ska åtgärdas: likvärdigheten, resultatuvecklingen, resursbristen, bland mycket annat. Dagens Konflikt fokuserar på en aspekt av skolans utmaningar, nämligen segregationen. Dels för att segregation är en viktig fråga i sig i den tid och det samhälle vi lever i, men också för att det finns ett intressant land att jämföra med, ett land som länge brottats med segregationen, nämligen USA. Frilansjournalisten <strong>Åsa Secher</strong> börjar sitt reportage i ett bibliotek i stadsdelen The Bronx i New York, där hon träffar 17-åriga <strong>Yacine Fall.</strong></p>
<p>En stor skillnad mellan USA och Sverige är hur man pratar om problemen med segregation: "Vita skolor ses som bra skolor", sades till exempel i inslaget från New York. Det här i svenska öron ganska brutala språkbruket har ju förstås sin bakgrund i USA:s mer brutala historia: skolsegregationen i USA har sina rötter i slaveriet, och segregationen var länge inskriven i många delstaters lagar. Det gjorde också att avsegregeringen, som påbörjades på 1950-talet med ett beslut i USA:s högsta domstol, åtminstone i sina intentioner var väldigt tydlig. Domstolen skrev då, 1954, i beslutet Brown vs. Board of Education, att det inte dög med likvärdiga skolor - principen separate but equal, alltså just segregerade men likvärdiga, var inte nog - för, som domarna skrev vidare: "segregerade skolor är till sin natur inte likvärdiga". </p>
<p>I praktiken innebar förstås inte det här beslutet att USA:s skolor automatiskt integrerades. Under några decennier efter 50-talet minskade segregationen, framförallt genom att elever bussades mellan olika områden, men det möttes av hårda protester, framförallt från vita föräldrar. Och på 80-talet började reformerna rullas tillbaka, och segregationen i amerikanska skolor ökade igen.</p>
<p>Sverige har ju en delvis annan historia än USA, och ett annat sätt att närma sig det här problemet. Men Sverige har, precis som USA, en multi-etnisk framtid framför sig. För att ta reda på hur den ser ut, och hur den speglas av det svenska skolsystemet, begav sig Konflikts reporter <strong>Katarina Helmersson</strong> till Stockholmsförorten Rinkeby, för att besöka <strong>familjen Jusuf</strong>.</p>
<p>Segregationen i svenska skolor ökar, men det finns en del försök att bryta den här utvecklingen. Ett hittar man i Gävle, där fyra högstadieskolor slagits ihop till en, bland annat med syftet att skapa en mer integrerad skola. <strong>Firas Jonblat</strong> begav sig till Gävle, och en gymnastiklektion på Vallbacksskolan.</p>
<p>Med i studion för att diskutera segregationen finns <strong>Anna Ekström</strong> (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, och tills nyligen generaldirektör för Skolverket, och <strong>Jonas Vlachos</strong>, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em><br><br><strong>Producent: Stephanie Zakrisson</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/887392</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170513_1000_249c6e5.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 May 2017 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b41f9e10-9baf-4d2c-8e1f-0b54f1f690b6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3359</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/05/p1_konflikt_20170513_1000_249c6e5.mp3" length="54012664" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Korruption, KGB och den ryska ungdomsrevolten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om korruption som politiskt vapen. Konflikt om familjeföretaget Vitryssland och om ryska ungdomars kamp mot korruption på hög nivå. Hör röster från Minsk och Moskva om pengar, makt och demokrati.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under veckan som gått innan detta Konflikt sändes har vi i Ekot fått höra hur en avhoppad KGB-agent dragit upp blixtlåset på en ryggsäck och plockat fram dokument från en svart plastmapp. De var bevis på hur smuggling av oljeprodukter sanktionerats av den högsta politiska ledningen i den vitryska huvudstaden Minsk.</p>
<p>Om den historien kan ni i detalj höra en hel P1 Dokumentär <a class="internal-link" href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/884272?programid=909" target="_self">här</a>.</p>
<p>I Konflikt hör ni mer om den före detta KGB-agenten, som nu söker asyl i Sverige, om hans bild av hur det extremt hårda vitryska politiska systemet handlar om korruption på hög nivå. I <strong>Daniel Velascos</strong> och <strong>Daniel Öhmans</strong> reportage får vi också möta lokalpolitikern <strong>Olga Karatch</strong> och småföretagaren <strong>Anatoliy Shumchenko</strong> och höra hur de mött korruptionen när de fängslats eftersom de valt att inte vara lojala mot president Aleksander Lukashenko.</p>
<p>I Konflikt samtalar <strong>Martin Kragh</strong> från Utrikespolitiska Instituet och <strong>Martin Uggla</strong> från Östgruppen om hur det politiska förtrycket och korruptionen hänger ihop.</p>
<p>I Ryssland utbröt för några veckor sedan de största demonstrationerna på väldigt länge och de riktade sig mot den ryska regeringen. Protesterna handlade om just korruption. Det som blev den tändande gnistan för demonstranterna var en videofilm som den mest kände ryska oppositionspolitikern <strong>Alexey Navalnyj</strong> publicerat med sitt team. Det är en film som påstår att Rysslands premiärminister och före detta president Dmitrij Medvedev helt enkelt är korrupt.</p>
<p>Sveriges Radios Moskva-korrespondent <strong>Maria Persson-Löfgren</strong> träffar några av alla de unga som protesterar mot korruptionen. Lena och Natasja berättar utanför Arkitekthögskolan att de är helt emot korruption.</p>
<p>Få utomstående personer har kommit närmare den absoluta makteliten i Ryssland, eller "den kollektiva Putin" som president Putin själv och gruppen runt honom brukar kallas, än TV-journalisten och författaren <strong>Michail Zygar</strong>. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> träffade honom när han var i Stockholm nyligen, och han berättar om korruptionens tre faser i Ryssland och om att ”Det finns många stater med korruption, men bara en korruption med en egen stat, och det är Ryssland”</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></p>
<p><em><a class="internal-link" href="mailto:kajsa.boglind@sverigesradio.se" target="_self">kajsa.boglind@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Lisa Helgesson</strong></p>
<p><em><a class="internal-link" href="mailto:lisa.helgesson@sverigesradio.se" target="_self">lisa.helgesson@sverigesradio.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/884237</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170506_1000_249a09d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 May 2017 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/b8427270-157f-4734-afc0-8cfb6b2b6365.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3367</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/05/p1_konflikt_20170506_1000_249a09d.mp3" length="54139975" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem svälter Jemen?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om svältkrisen som riskerar bli den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget. Men är det också en av vår tids värsta krigsbrott?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nyligen gick FN ut och varnade för vad man kallade den största humanitära krisen sedan organisationen skapades, en hungersnöd där 20 miljoner människor hotas av svält i fyra länder: norra Nigeria, Somalia, Sydsudan och, vilket är det värst drabbade landet, Jemen. För att få en bättre bild av vad som händer finns få ställen som är bättre att besöka än ett kontorsområde precis vid en motorväg i utkanten av Italiens huvudstad Rom, där FN-organisationen World Food Programme har sitt högkvarter. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> åkte dit, och fick höra att matkriserna i stor utsträckning är skapta av människor.</p>
<p>En av de intervjuade på WFP var <strong>Mahadevan Ramachandran</strong>, planeringschef för försörjningsflödesdivisionen på WFP, som oroade sig för en attack mot hamnstaden Hudeidah, som skulle hota WFP:s förmåga att rädda livet på de sju miljoner jemeniter som befinner sig på gränsen till regelrätt svält. Vilka är det då som skulle attackera? Vad är det för krig som pågår i Jemen? Konflikts <strong>Maja Lagercrantz</strong> tittade närmare på det, och började i det hopp som fanns i Jemen under demonstrationerna mot den dåvarande presidenten <strong>Ali Abdullah Saleh</strong>, under den arabiska våren 2011.</p>
<p>En av dem hon pratade var aktivisten <strong>Baraa Shiban</strong>, som sa att det inte finns några militära lösningar på Konflikten. Men hur ter sig kriget från marken, för dem som står där när bomberna faller och granaterna slår ner? <strong>Anna Roxvall</strong> sökte svar på den frågan, och pratade bland andra med <strong>Alvhild Strömme</strong> vid Norwegian Refugee Council, som sa att mat kommit att bli ett vapen i kriget i Jemen.</p>
<p>Om kriget och svälten i Jemen är människoskapta uppstår frågan om det är någons fel? Om tusentals, miljontals människor svälter eller är på gränsen till svält – kan inte någon ställas till svars, och det hela hindras genom att nån ingriper? Med i studion för att svara är <strong>Pål Wrange</strong>, som är professor i folkrätt vid Stockholms Universitet.</p>
<p>Kriget i Jemen drivs framförallt av en koalition ledd av Saudiarabien, ett krig som enligt många bedömare inte varit möjligt om inte andra länder hade stöttat det på olika sätt. Ett land som gett mycket operativt och materiellt stöd är Saudiarabiens nära allierade USA, och ett som sålt enorma mängder vapen till Saudiarabien är Storbritannien. Konflikts <strong>Stephanie Zakrisson</strong> tittade närmare på deras inblandning, och pratade bland annat med <strong>Christopher Sherwood</strong>, talesman på försvarshögkvarteret Pentagon.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Stephanie Zakrisson</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/881525</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170429_1100_22cc9c4.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Apr 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/69b9bb6b-56b0-4250-b649-cfbd6b288f0f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/04/p1_konflikt_20170429_1100_22cc9c4.mp3" length="53953515" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Krigsvåldtäkterna och tystnaden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om sexuellt våld i krig. Hundratusentals kvinnor har våldtagits i krig i länder som Irak och Kongo. Vad hjälper FNs resolutioner? Hör röster från Belgrad, Nigeria och ett våldtäktsläger i Bosnien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>"Var inte rädd, men försök heller ingenting. Nu är du i mina händer, du är min, och ingen kommer att få göra dig något ont."</p>
<p>Sen våldtog han henne i flera timmar.</p>
<p>I den här upplagan av Konflikt berättar <strong>Remza Muhic</strong> om vad som hände henne under kriget i Bosnien på spa-hotellet Vilina Vlas utanför den lilla staden Visegrad i den serbiska delen av Bosnien.</p>
<p>Konflikt handlar om våldtäkt som vapen i krig, om sexuellt våld i konflikter, och om vad omvärlden gör för att försöka stoppa det.</p>
<p>Vid bordet i studion för att diskutera sitter <strong>Eva Zillén</strong> från organisationen Kvinna till Kvinna. Hon har jobbat på Balkan länge och de samarbetar med flera kvinnoorganisationer på Balkan. Där sitter också <strong>Paul Murray</strong> från Nordic Center for Gender in Military operations. Ett center som ägs av det nordiska försvarssamarbetet, men som ligger i Stockholm. Det är också ett expertcenter för Nato och de nordiska försvarsmakterna.</p>
<p>Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> och <strong>Kajsa Boglind</strong> åker också till det där spahotellet där Remza våldtogs. Det ligger i Republika Srpska, den serbiska delen av Bosnien, den delning som blev resultatet av fredsavtalet i Dayton på 90-talet. Vi ville veta hur de tänker som jobbar där och de gäster som besöker hotellet idag. Vi bad om att få intervjua någon på hotellet, men kastades ut. Borgmästaren i Visegrad <strong>Mladen Djurevic</strong> fördömer våldtäkterna men vill helst prata om annat. I Sarajevo berättar <strong>Bakira Hasečić</strong> från organisationen "Kvinnor - krigets offer" om hut litet de FN resolutioner mot sexuellt våld i krig har hjälpt offren.</p>
<p>Våldtäkter förekom på alla sidor i kriget, men de som beskrivits som de mest systematiska utfördes av bosnienserber och serbiska miliser som tex de vita örnarna. Hur hanteras det i Serbien, ett land som idag har en västtillvänd regering med ambitionen att gå med i EU. Vid den statsvetenskapliga fakulteten vid Belgrads universitet är <strong>Dasa Duhacek</strong> orolig över hur litet eleverna vet om vad som hänt. Studenterna <strong>Maya</strong> och <strong>Milena</strong> har själva fått leta efter mer kunskap om våldtäkterna under kriget.</p>
<p>Vad händer om våldtäkterna begås av en terrorgrupp, eller en milis, som saknar den befälsordning som finns i en reguljär arme och som definitivt aldrig skrivit under några FN-konventioner? Mycket av det sexuella våld som idag används som krigsmetod begås av just den sortens grupper: som IS i Syrien och Irak och av Boko Haram i norra Nigeria. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> kontaktade <strong>Mausi Segun</strong>, forskare och analytiker på Human Rights Watch i Nigerias huvudstad Abuja för att prata om våldet där.</p>
<p><strong>Programledare: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Producent:</strong></p>
<p><strong>Kajsa Boglind</strong></p>
<p><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Stephanie Zakrisson</strong></p>
<p><em>stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/878058</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170422_1000_22f12ee.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Apr 2017 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/acfe541f-19d5-4dd1-b113-f5366cc91e87.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/04/p1_konflikt_20170422_1000_22f12ee.mp3" length="53959391" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det europeiska supervalåret</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett europeiskt supervalår i skuggan av Brexit och terrorhot.
Vad kommer vara de viktigaste frågorna för väljarna - och vad står egentligen på spel för människorna och för EU?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den franska valkampanjen är på väg in i slutskedet, och presidentvalet där nästa helg är bara ett av många val på kontinenten. 2017 är ett speciellt år för Europa - ett riktigt supervalår. Konflikt gör ett svep genom europeisk politik och återutsänder reportage som vi själva och våra systerredaktioner gjort den senaste tiden, och som på olika sätt belyser de vägval Europa står inför.</p>
<p>Först beger vi oss till <strong>Nederländerna</strong> och valet som hölls där i mars. Det sågs allmänt som ett test för hur stark högerpopulismen är i europeisk politik idag - men Gert Wilders parti PVV gjorde inte ett så bra val som många hade trott.  Sveriges Radios <strong>Robin Olin</strong> besökte Amsterdam under valdagarna.</p>
<p>Därefter gör vi nedslag i presidentvalsaktuella <strong>Frankrike</strong> som de senaste åren drabbats av flera blodiga terrordåd. Det som mest påminner om det som skedde i Stockholm förra fredagen är dådet i Nice då just en lastbil körde in i folksamling på stadens strandpromenad. Hur påverkas staden och politiken av terrordådet?</p>
<p>Efter det beger vi oss till det franska rostbältet där Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ställer sig frågan: Hur mår egentligen den franska socialdemokratin?</p>
<p>Om vänsterns kris är en av den europeiska politikens smärtpunkter just nu, så är synen på EU definitivt en annan. Efter <strong>Brexit</strong> har unionens motståndare fått vind i seglen. Men på andra sidan står en rad länder som fortfarande strävar efter medlemskap. Ett av dessa är <strong>Serbien</strong> där det hölls val för ett par veckor sedan, och inför det tecknar Sveriges Radios Östeuropakorrespondent <strong>Johanna Melén</strong> ett porträtt av Alexandar Vucic som också skulle komma att avgå med segern.</p>
<p>Att <strong>Storbritannien</strong> beslutat sig för att lämna unionen har redan hunnit få konsekvenser. Konflikts <strong>Stephanie Zakrisson</strong> begav sig till gränsen mellan Irland och Nordirland för att ta reda på vilka känslor Brexit väcker där.</p>
<p>Samtidigt som splittringen som Brexit innebär har gett EU-motståndarna momentum, så har också en motrörelse börjat växa fram. Rörelsen som kallar sig Pulse of Europe vill blåsa nytt liv i Europa-tanken och samlar varje söndag tusentals demonstranter i fler och fler städer runt om i Europa. Vår <strong>Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt</strong> har träffat en av initiavtivtagarna.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:kajsa.boglind@sverigesradio.se" target="_self">kajsa.boglind@sverigesradio.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Stephanie Zakrisson</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:stephanie.zakrisson@sverigesradio.se" target="_self">stephanie.zakrisson@sverigesradio.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/875756</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170413_1400_326d32a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 13 Apr 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3784b30a-3e13-4038-8e63-23f85b93037f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3335</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/04/p1_konflikt_20170413_1400_326d32a.mp3" length="53623554" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Efter &amp;quot;Kalifatet&amp;quot;</title>
      <description><![CDATA[<p>Om IS, vars fästen i Irak och Syrien faller ett efter ett. Men vad kommer efter IS så kallade Kalifat? Och hur hanterar terrordrabbade Frankrike återvändarna? Följ med till Fallujah och Saint Denis.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt handlar om vad som händer efter att IS besegrats, eller dragit sig tillbaka, eller gått under jorden. IS, den så kallade islamiska staten, också känt som ISIS, ISIL och Daesh, föddes i Irak, som en motståndsgrupp mot den amerikanska ockupationen kopplad till terrorgruppen al-Qaida. Den första staden som IS tog över i Irak var Falluljah, cirka sex mil från huvudstaden Bagdad. <strong>Katja Magnusson</strong> reste tillbaka till Fallujah efter befrielsen från IS.</p>
<p>Vad finns det för hopp att få till en situation i Irak som inte göder de krafter som bidragit till att IS kunnat födas och frodas? Finns det någon, som har ett realistiskt svar på frågan om hur ett Irak efter IS kan bli ett bättre Irak? Katja Magnusson sökte svaret under sin resa i Irak.</p>
<p>Frankrike toppar den europeiska statistiken över antalet IS-resenärer, och det ju också det europeiska land som drabbats värst av terrordåd som IS tagit på sig – många av dem utförda av återvändare, alltså personer som varit i Syrien eller Irak och tränats av och stridit med IS. Hur påverkas ett land som Frankrike av att IS så kallade "Kalifat" bombas bort? Och hur hanterar den franska republiken återvändarna? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> fick en unik möjlighet att tillbringa en helg med föräldrar och syskon till IS-sympatisörer och terrorister, och också forskare och advokater, i Parisförorten Saint Denis.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/868409</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170401_0900_1dd4fc4.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Apr 2017 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0c53e634-e7fc-4b6b-9b26-d1e95aa323ac.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3366</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/04/p1_konflikt_20170401_0900_1dd4fc4.mp3" length="54123625" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem ska rädda Balkan?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om eskalerande spänningar på Balkan. Hur länge kan drömmen om EU hålla fred? Vem ska man annars lita på, Ryssland eller Nato? Hör röster från Sarajevo, Kosovo och Belgrad om vem som ska rädda Balkan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt sänder direkt från ett café i centrala Belgrad. Med oss vid bordet sitter <strong>Joachim Waern</strong>, ministerråd på Svenska ambassaden i Belgrad och <strong>Milena Podolsak</strong>, tolk, översättare och forskare i nordiska språk.</p>
<p>Det senaste året har spänningarna mellan olika grupper och länder ökat dramatiskt. Det talas mycket om att i takt med att EU genomlever en inre och allvarlig kris efter finanskrisen och Brexit så orkar EU inte längre sätta kraft i den fred som råder efter 20 års tid i Bosnien. Och efter valet av Donald Trump i USA finns också en osäkerhet om NATOs roll i Kosovo.</p>
<p>Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> åkte till Bosnien, där det värsta av de krig som drabbade Balkan under 90-talet utspelade sig. Mer än 100 000 döda, och platsen där etnisk rensning blev till som begrepp för att skildra de outsägliga och systematiska grymheter som begicks. Beväpnad med ett foto började han leta i Sarajevo efter en gammal bekant. <strong>Magda Cvjetkovic</strong> som bodde på fronten i Sarajevo. Hon tycker att läget i Bosnien nu påminner om hur det var innan förra kriget bröt ut.</p>
<p>När vi sänder från Belgrad är det en solig dag i mars och körsbärsträden blommar precis lika vackert nu, som gjorde i slutet av mars 1999 när Nato bombade Belgrad, för att förhindra ytterligare ett folkmord i regionen. <strong>Kajsa Boglind</strong> träffar <strong>Ivana Todic</strong> som var student under kriget. Hon bor kvar i samma stadsdel som då i förorten Nya Belgrad och minnet av bombningarna är fortfarande levande. I Serbien finns en djup skepsis mot NATO och Balkan har blivit en plats där både Ryssland och Turkiet försöker fördjupa sina intressen, inte minst genom stora investeringar.</p>
<p>Till sist beger sig Konflikt med Sveriges Radios Östeuropakorrespondent <strong>Johanna Melén</strong> till Kosovo. Nästa år firar Kosovo tio år som självständigt land men det är fortfarande en mycket omtvistad självständighet. I Serbien ser man fortfarande Kosovo som en del av sitt land och tidigare i år väcktes gamla minnen från kriget till liv när ett tåg avgick från Belgrad - mot norra Kosovo - prytt med texten "Kosovo är Serbien".</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></p>
<p><a class="internal-link" href="mailto:kajsa.boglind@sverigesradio.se" target="_self">kajsa.boglind@sverigesradio.se</a></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><a class="internal-link" href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se" target="_self">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/865272</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170325_1000_22edc33.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Mar 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/e590d9c7-efd3-4f74-a473-efbb0f61ed60.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/03/p1_konflikt_20170325_1000_22edc33.mp3" length="53939733" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Le Pen, feminismen och förorten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det franska valet, där Front National satsar på kvinnors röster för att nå presidentposten. Men hur genuin är partiets feminism? Spelar det någon roll? Hör också om ”förorten” som slagträ i valet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Varför pratar Marine Le Pen plötsligt om feministikonen Simone de Beauvoir? Våren 2017 är det presidentval i Frankrike, det franska partiet Front National, längst ut på den extrema högerkanten, ser ut att ganska lätt kunna ta sig vidare till andra omgången av presidentvalet. Men för att vinna presidentvalet vet partiledaren Marine Le Pen att hon måste locka till sig fler kvinnliga väljare. Hon försöker göra det genom att framställa sig som en modern kvinna, en frånskild mamma, en kvinna som vet vilka problem kvinnor får utstå i arbetslivet. Men det största hotet mot kvinnors rättigheter är enligt Marine Le Pen radikal islamism. Det förklarar <strong>Nonna Mayer</strong>, statsvetare vid det prestigefyllda lärosätet Sciences Po i Paris, som länge studerat Front Nationals väljargrupp, när Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> träffar henne i Paris. Möt också <strong>Suzy Rojtman</strong>, talesperson för Nationella Kollektivet för kvinnors rättigheter, en av många ledande feminister som reagerat på Front Nationals feministoffensiv.</p>
<p>I debatten som rör feminism och islam står slöjan ofta i fokus. Marine Le Pen vill förbjuda den på allmän plats, franska feminister som Suzy Rojtman kallar den ett instrument för förtryck. Men för <strong>Houria Bouteldja</strong>, talesperson för Parti des Indigènes de la République, som var en högljudd motståndare till den så kallade slöjlagen 2004, är den snarare en symbol för motstånd, rätten att få bestämma över sin egen kropp.</p>
<p>Sist i programmet möter vi en företrädare för Front National, <strong>Guy Deballe</strong>, som är ansvarig för partiets förortssatsning "Banlieues Patriotes". Är det ett sätt att locka nya väljare?</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Marie Demker</strong>, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, och <strong>Johanna Gullberg</strong>, forskare i socialantropologi, som speciellt studerat feminismen i franska förorter.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sverigesradio.se" target="_self">anja.sahlberg@sverigesradio.se</a></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/861848</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170318_1000_23f17f9.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Mar 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5eb67e0d-275e-4ce7-afa8-31d322a7824d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/03/p1_konflikt_20170318_1000_23f17f9.mp3" length="53890847" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Erdogan på mållinjen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om slutstriden kring presidentposten i Turkiet. Erdogan har fått parlamentets välsignelse att ge sig själv mer makt. Men får han folkets? Kampen om Turkiets framtid pågår i såväl Solna som Istanbul.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den 16 april ska turkarna folkomrösta om en förändring av konstitutionen som kan ge presidentämbetet mer makt. Kritikerna menar att det här befäster det auktoritära tendenser som Turkiet visat de senaste åren och ger president Erdogan laglig rätt till de friheter han i praktiken redan tagit sig. Andra menar att förändringarna ger landet en chans att faktiskt gå vidare som en modern demokrati och förenklar möjligheterna att leda landet.</p>
<p>Frilansjournalisten <strong>Tomas Thorén</strong> träffar hemmafrun <strong>Hülay Ak</strong> som är Erdogan-anhängare och kampanjar för ett ja i ett färjeläger i Istanbul. Och <strong>Duygu Karhan</strong> som är volontär för nej-sidan och demonstrerar med tusentals andra kvinnor som vägrar låta sig skrämmas till tystnad. </p>
<p>Kampanjen för ett ja eller ett nej till utökad presidentmakt i Turkiet blev storpolitik i veckan när en ordväxling utbröt mellan Turkiets president Erdogan och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Turkiska ministrar har nekats att kampanja för ett ja bland den turkiska diasporan på flera håll i Europa, bland annat i Tyskland och frågan är infekterad.</p>
<p>Frilansreportern <strong>Lovisa Lamm</strong> tar oss med till ett möte i Solna där svensk-turkar lägger upp sin strategi för att få diasporan i Sverige att rösta ja till att ge presidenten mer makt. Hör kampanjledaren <strong>Sabri Karadag</strong> och volontärerna <strong>Eda Deniz</strong> och <strong>Hanife Yigit</strong>. Vilken betydelse har utlandsturkarna för utgången av folkomröstningen?</p>
<p>Och efter en höst av massgripanden av oliktänkande kan man ställa frågan: Är Turkiet fortfarande en fullvärdig demokrati? Har landet någonsin varit det? Hör <strong>Erik Zucher</strong>, professor i Turkietstudier vid Leiden universitetet i Nederländerna som ser Turkiet som ett borderline fall och den brittiske säkerhetsanalytikern <strong>Bill Park</strong> som beskriver ett land där rädslan sprider sig. <strong>Emre Caliscan</strong>, forskare vid Oxford universitetet och en av författarna till boken ”Turkey and its discontants”, menar att ett av det stora problemet är att Turkiet är en svag stat och att olika grupper lyckats infiltrera statsapparaten.</p>
<p>Den franske före detta EU-ambassadören <strong>Marc Pierini</strong> säger att det fanns få tecken på att Turkiet skulle gå i en auktoritär riktning när han fick i uppgift att förhandla fram ett Turkiskt EU-medlemskap 2006. EU och Turkiet har alltid haft ett krisförhållande, menar den turkiska professorn <strong>Senem Aydin Duzgit</strong> som anser att EU också har ett ansvar för utvecklingen mot ett mer auktoritärt Turkiet.  </p>
<p>Gäster i studion är <strong>Paul Levin</strong>, föreståndare för institutet för Turkietsstudier vid Stockholms universitet och <strong>Halil Karavelli</strong>, Turkietkännare vid Institutet för säkerhet- och utvecklingspolitik.<br><br></p>
<p><strong>Programledare: Firas Jonblat</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:firas.jonblat@sr.se" target="_self">firas.jonblat@sr.se</a></em> </p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergquist@sr.se" target="_self">ulrika.bergquist@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/858731</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170311_1000_241bd2c.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Mar 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5031f1d3-16fc-48bb-9d94-a0c6d40654c2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3339</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/03/p1_konflikt_20170311_1000_241bd2c.mp3" length="53685993" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Spionernas tidevarv</title>
      <description><![CDATA[<p>Om spionernas, hemligheternas och förvirringens tidevarv. Varför spelar underrättelsetjänster plötsligt så stor roll i världspolitiken? Vad gör det med politiken - och vad gör det med oss?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Information är makt, enligt en rekryteringsfilm från USA:s intelligence community – de amerikanska underrättelsetjänsterna. Makt i krig, makt i diplomati, makt för presidenten att fatta rätt beslut och, kanske också, makt att förvirra. Dagens Konflikt tar avstamp i det faktum att det på sistone varit mycket prat om underrättelsetjänster och deras inblandning i politiken – framförallt i USA och i Ryssland.</p>
<p>Programmet börjar i Ryssland. Att president Vladimir Putin har en bakgrund som officer i den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB är allmänt känt – men på senare år har den här kopplingen blivit allt starkare. Har spioner tagit över rysk politik? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde ett par av världens ledande experter i det här till sin natur svårtfångade ämnet, <strong>Mark Galeotti</strong>, verksam vid Institutet för Internationella Relationer i Prag och <strong>Michael Rochlitz</strong> vid Higher School of Economics i Moskva.</p>
<p>USA är det land där det på sistone ju varit mest prat om underrättelsetjänster, mystiska kontakter, hackningar, och läckor - i relation till just Ryssland. Det har nu gått så långt att vissa i USA varnar för att rysk underrättelseverksamhet undergräver den amerikanska presidentens hela legitimitet – samtidigt som andra varnar för att den amerikanska underrättelsestjänsten är på väg att utvecklas till en djup stat – en mäktig, intern byråkratisk opposition, av turkisk modell. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp tre personer som alla har direkt erfarenhet av hur den här skuggvärlden fungerar; den tidigare CIA-analytikern <strong>Nada Bakos</strong>, <strong>Bryan Wright</strong>, som också jobbat inom CIA och idag ofta kommenterar i den konservativa tv-kanalen Fox News, och <strong>John Schindler</strong>, som jobbat som analytiker inom kontraspionaget på USA:s enorma signalspaningsmyndighet NSA.</p>
<p>I år står Europa inför ett "supervalår" – och många politiker är på helspänn, inte minst i Frankrike, där den oberoende kandidaten Emmanuel Macrons kampanjstab redan slagit larm om det de menar är ryska hackerattacker och desinformation som lett till negativ ryktesspridning om deras politiska rörelse. <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp Macrons internetstrateg, <strong>Mounir Mahjoubi</strong>.</p>
<p>Gäster i Konflikts studio är <strong>Wilhelm Agrell</strong>, professor i Underrättelseanalys vid Lunds universitet och Sveriges Radios Moskvakorrespondent <strong>Maria Persson Löfgren</strong>.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong></em><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/855462</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170304_1000_2503e78.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Mar 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5e6d114a-02db-4f35-9d11-6141a68da75c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/03/p1_konflikt_20170304_1000_2503e78.mp3" length="53972725" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Aborter, bistånd och lobbyister</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den internationella kampen om abortfrågan. Konflikt om Trump, etiopisk mödravård och en svensk barnmorska. Hör röster från Washington och Addis Abeba om aborter, bistånd och global familjepolitik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens konflikt handlar om hur abortfrågan seglat upp högt på dagordningen på många håll i världen samtidigt just nu. I Sverige avgör snart Arbetsdomstolen fallet med barnmorskan <strong>Ellinor Grimmark</strong> som inte vill utföra abort på grund av sin kristna tro - ett fall som följs med spänning på många håll i världen. Italien rasar just nu en debatt sedan Roms guvernör velat anställa två läkare som inte får vägra utföra aborter.</p>
<p>Å i USA där abortfrågan alltid befinner sig i hjärtat av politiken men där en ny presidentadministration nu fört upp frågan ytterligare på dagordningen.</p>
<p>De senaste åren har en rad republikanska delstater infört begränsningar av aborträtten men den senaste vändningen rör biståndspolitiken.</p>
<p><strong>Donald Trump</strong> hade bara varit president i tre dagar när han skrev under beslutet om att återinföra den så kallade Mexiko City regeln som innebär att USA slutar att betala bidrag till organisationer utomlands som utför aborter eller stödjer aborträtten oavsett på vilket sätt.</p>
<p>Regeln kallas så eftersom den först presenterades av <strong>Ronald Reagan</strong> 1984 på en befolkningskonferens i den mexikanska huvudstaden, men av kritikerna är den också känd som The Gag Rule för att man ser som att biståndsorganisationerna beläggs med munkavle - förbudet gäller också att alls informera om abort, eller försöka påverka politiker att legalisera abort.</p>
<p>Demokratiska presidenter brukar ta bort förbudet och nu har Trump alltså återinfört det i en något utökad version.</p>
<p>Sveriges Radios Washingtonkorrespondent <strong>Inger Arenander</strong> var med på den stora antiabortdemonstration som hålls i februari varje år i huvudstaden och där träffade hon<strong> Lisa Schröder</strong> som tycker Trumps beslut är välkommet.</p>
<p>Men hur påverkas då kvinnorna i de länder dit det amerikanska abortrelaterade biståndet tidigare gått? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent<strong> Lotten Collin</strong> har besökt en organisation i Rio de Janeiro som arbetar med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa riktat mot ungdomar - och som nu riskerar att få sin finansiering indragen.</p>
<p>Också etiopiska kvinnor kommer påverkas av Trumps beslut om att återinföra Mexiko City-regeln. Landet brottas med problem med hög mödradödlighet men har på senare år förbättrat statistiken bland annat tack vare amerikanskt stöd till biståndsorganisationer som arbetar för säkra aborter och familjeplanering. En av dessa är Marie Stopes som försöker nå familjer på landsbyggden där många kvinnor föder många barn, vilket medför hälsorisker. Eftersom man aktivt förespråkar rätten till abort kommer det amerikanska stödet nu dras in.</p>
<p>Också i Europa pågår en hetsig debatt om abortfrågan, trots att lagstiftningen ju ligger helt på nationell nivå inom EU. Ändå arbetar lobbygrupper både för och emot aborträtten aktivt på flera håll och gemensamt för dessa grupper är att alla nu följer det svenska rättsfallet med <strong>Elinor Grimmark</strong> noga. Grimmark har för avsikt att ta fallet till Europadomstolen för att där pröva om hon har rätt till samvetsfrihet, det vill säga har laglig rätt att avstå från att utgöra arbetsuppgifter som strider mot hennes eget samvete. Skulle hon få rätt menar abortmotståndarna att detta kan få stor juridisk betydelse i fler länder än Sverige. I Sverige driver Sverigedemokraterna frågan om samvetsfrihetsklausul i vården - något som Barnmorskeförbundet och andra vårdfack är emot.</p>
<p>Gäster i studion är sjukvårdsminister <strong>Gabriel Wikström</strong> (s), rikdsdagsledamot <strong>Paula Bieler</strong> (sd) och<strong> Kristina Gemzell Danielsson</strong>, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet. Du är också chef för WHOs samarbetscenter för reproduktiv hälsa där och jobbar också som praktiserande läkare.</p>
<p> </p>
<p><em><strong>Programledare:Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Producent:Jesper Lindau</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/853721</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170225_1000_2336d4b.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Feb 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/da7010db-c5b6-4964-84d5-491b36ec0d1a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/02/p1_konflikt_20170225_1000_2336d4b.mp3" length="53923034" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Är socialdemokratin död?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den europeiska socialdemokratin, som visar tecken på att... dö. Hur illa är det egentligen ställt med denna politiska kraft som format vår samtida kontinent?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är många viktiga val i Europa i år. Hur ska det gå för socialdemokratin? Det ser mörkt ut i flera länder, inte minst i Nederländerna, det konstaterade <strong>René Cuperus</strong>, som är chef för den internationella avdelningen på det nederländska arbetarpartiets tankesmedja när Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp honom.</p>
<p>Och i brittiska Stoke-on-Trent har ett litet fyllnadsval blivit en högintressant temperaturmätare för hur det brittiska arbetarpartiet Labours allt större problem. Smeknamnet "Brexithuvudstaden" kom till efter att nästan 70 procent röstade för att lämna EU, ett bakslag för Labour som kampanjat för att Storbritannien skulle stanna i unionen. Konflikts <strong>Stephanie Zakrisson</strong> åkte dit inför valet.</p>
<p>I Frankrike hålls presidentval i vår. Socialistpartiet ligger dåligt till i opinionsmätningarna, efter fem år med socialisten François Hollande vid makten. Partiet blöder väljare framförallt till högerextrema Front National. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> åkte till ett franskt rostbälte, den tynande industriorten Florange i nordöstra Frankrike.</p>
<p>Sist i programmet vänder vi blicken mot Sverige, som på många sätt är det land som andra länders socialdemokrater genom åren har sneglat avundsjukt på: bäst i klassen vad gäller både valframgångar och att stöpa om samhället efter socialdemokratisk modell. Men vad betyder det för framtiden? Ger socialdemokratins traditionella styrka här i Sverige den en större möjlighet att överleva än i resten av Europa - eller mindre? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> sökte svaret i Eskilstuna.</p>
<p>Konflikts gäster för att prata om socialdemokratins framtid är <strong>Jenny Andersson</strong>, professor vid Sciences Po i Paris, <strong>Lars Trägårdh</strong> som skrivit mycket om Socialdemokraterna och välfärdsstaten, och <strong>Lisa Pelling</strong>, utredningschef på Arena Idé, en tankesmedja med vänsterperspektiv.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/849059</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170218_1000_230e4a2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Feb 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/6d4ccdb8-e44c-48f1-bf18-af104efe4d99.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/02/p1_konflikt_20170218_1000_230e4a2.mp3" length="53935695" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Behövs en feministisk migrationspolitik?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om flyktingflickornas särskilda helvete. Varför finns det så få säkra vägar till Sverige för kvinnor. Hör röster från Damaskus, Mölndal och Malta om kvinnorna och den svenska flyktingpolitiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En av miljoner kvinnor på flykt världen över är <strong>Rahaf Jaber</strong>. Hon är 24 år gammal och fast i Jordanien utan laglig väg att ta sig till Europa. I Konflikt om kvinnors utsatthet som flyktingar berättar hon om att hon är ”psykiskt nedbruten i ett samhälle som ser på henne som en billig syrisk kvinna, en kvinna som förväntas gifta sig med vem som helst för att få barn.”</p>
<p>Om de kvinnorna handlar detta Konflikt och om svensk migrationspolitik. Sedan år 2000 har ungefär dubbelt så många män som kvinnor sökt asyl i Sverige. Det är också en klar majoritet män som får uppehållstillstånd enligt migrationsverkets statistik.</p>
<p>Sverige har en feministisk utrikespolitik, men vart tog feminismen vägen i flyktingpolitiken. Det diskuterar migrationsminister <strong>Morgan Johansson</strong> och <strong>Lena Ag,</strong> generalsekreterare för Kvinna till kvinna i studion.</p>
<p>Många kvinnor har kommit på flykt till Sverige. En del får stanna, andra får lämna och många väntar på besked. En av dom är <strong>Fatima Moradi</strong>. I <strong>Ulrika Bergqvists</strong> reportage berättar hon om sitt liv. Hon bor sedan ett drygt år tillbaka i Mölndal men kommer ursprungligen från Afghanistan. Hon berättar om glädjen att vara tjej när hon verkligen får vara sig själv och om de coola kvinnorna på hennes affischer i hennes rum.</p>
<p>Sedan november 2015 får de flesta som kommer hit tillfälligt uppehållstillstånd i stället för permanent och därmed är det mycket svårare att få återförenas med sin familj. I <strong>Firas Jonblats</strong> reportage möter vi en kvinna som bor med sina sex barn söder om Damaskus, bara 400 meter från en av krigets frontlinjer. Hennes man däremot bor idag i Bengtsfors i Sverige.</p>
<p>Migration är en stor och viktig politisk fråga för alla länder i EU. Men vilket utrymme får den svenska feministiska regeringen för sina åsikter på EU:s toppmöten. Sveriges Radios Migrationskorrespondent <strong>Alice Petrén</strong> tog med sig frågan till Malta där EU:s ledare möttes för att tala om migration. Hör <strong>Daniela Vincenti</strong>, chefredaktör på nättidningen EurActive, och <strong>Jacopo Barigazzi</strong>, reporter på tidningen Politico, om behovet av en feministisk migrationspolitik. </p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></p>
<p><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Producent. Jesper Lindau</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sverigesradio.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/845346</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170211_1000_3fba690.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Feb 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/87d55a9d-d287-4fd7-948c-281ec6c23d5c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/02/p1_konflikt_20170211_1000_3fba690.mp3" length="53940595" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Gränsernas verklighet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om livet över, under, på fel och rätt sida de murar och gränser som dominerar vår värld. Hör röster från Tijuana, Frankrike och Öresund om smidiga murar, folkligt motstånd och svenskt vankelmod.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt fokuserar på gränser. Allt högre och mer svårforcerade barriärer och murar byggs runt om i världen och nationsgränser förstärks, vad får det för konsekvenser?</p>
<p>Strax efter att han installerats i januari 2017 skrev USA:s president Donald Trump under en presidentorder om att börja bygga muren mot Mexiko. Men det finns redan en mur, eller flera lager stängsel, vid USA:s södra gräns. Så – där muren redan står – hur påverkar den människorna som lever där – på båda sidor? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> reste till den mexikanska gränsstaden Tijuana – och hittade en tydlig hierarki.</p>
<p>Gränsen mellan Skåne och Danmark har varit öppen länge – den nordiska passunionen skapades ju redan på 50-talet, och Öresundsbron och EU-medlemsskapet gjorde bara rörligheten större. Men under sommaren och hösten 2015 kom tusentals människor från framförallt Syrien och Afghanistan just den här vägen för att söka asyl, och senhösten 2015 återuppstod den verkliga gränsen som i mer än 50 år på många sätt bara funnits på pappret.</p>
<p>En av konsekvenserna blev ilska – i synnerhet i Skåne. Men vad handlar reaktionerna om egentligen – och vad vill man ska hända? Vår Danmarkskorrespondent <strong>Samuel Larsson</strong> tog sig till Kastrup.</p>
<p>På gränsen mellan Italien och Frankrike – som även den länge var öppen som en del av EU-integrationen har blivit alltmer stängd från officiellt håll framförallt på grund av terrorhot, men i praktiken nog minst lika mycket på grund av alla de människor som kommer över Medelhavet, ofta från Afrika, och vill ta sig norrut i Europa – inte sällan människor utan asylskäl. Som en konsekvens av den här förstärkta gränsen blev invånarna i La vallée de la Roya, en dalgång i ett bergsområde strax norr om Medelhavskusten, plötsligt varse de afrikanska migranternas vardag - och de ställdes inför ett val. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> åkte dit.</p>
<p>Gäster i studion är inrikesminister <strong>Anders Ygeman</strong> (S) och chefen för gränspolisen <strong>Patrik Engström</strong>.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong></em><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/843501</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170206_0900_2197aa4.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Feb 2017 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/5ae0a18a-de12-44e9-bd62-e4b298f54941.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/02/p1_konflikt_20170206_0900_2197aa4.mp3" length="53968144" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De ensamutvisade</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de ensamutvisade från Afghanistan. Är Kabul säkert för en ung, pank kille utan nånstans att bo? Hör röster från Kabul och Partille om vad som händer dem som Sverige skickar ut.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I oktober förra året tecknade EU och Afghanistan ett avtal där Afghanistan åtar sig att ta emot de tiotusentals afghaner som fått avslag på sina asylansökningar i Europa. Avtalet skrevs under bara ett par dagar innan en stor givarkonferens i Bryssel, där EU utlovade tio miljarder i bistånd till landet.</p>
<p>I samband med det tecknade Sverige ett eget avtal med Afghanistan som skapar nya utvisningmöjligheter framför allt för att utvisa personer mot deras vilja. Och det har redan gett resultat, bara i december förra året tvångsutvisades nästan lika många som under årets första 11 månader.</p>
<p>Bland dem som skickas ut finns unga ensamkommande som hoppats få stanna som minderåriga men som inte kunnat bevisa att de är under 18. En del är uppvuxna i Pakistan eller Iran och saknar helt kontaktnät i Kabul. De har ofta aldrig varit i Afghanistan tidigare.</p>
<p>Vad händer med dem när de skickas till Kabul? Det är ämnet för detta avsnitt av Konflikt.</p>
<p>Vi möter <strong>Aadel</strong>, som egentligen heter något annat, som utvisades från Sverige till Kabul i slutet av förra året. Han är uppvuxen i ett av grannländerna och berättar hur det är att försöka hitta jobb och bostad utan att ha några kontakter i en stad han inte varit i tidigare.</p>
<p>En viktig del av återtagandeavtalet gäller Afghanistans garantier för att man kan ta emot och garantera säkerheten för de som utvisas. Konflikts <strong>Shakila Edizada</strong> tog kontakt med personer på olika nivåer i Afghanistan för att ta reda på mer om landets kapacitet att hålla sin del. Hon intervjuade bland annat forskare, frivilligarbetare och presschefen för afghanska migrationsministeriet.</p>
<p>Sist i programmet vänder vi blicken mot Sverige och de unga som just nu väntar på besked om de får stanna eller inte. Det är en stor grupp, just nu finns 16 500 ensamkommande med så kallade öppna ärenden hos Migrationsverket. Konflikts <strong>Ulrika Bergqvist</strong> möter två killar som varit med i Konflikt tidigare - <strong>Mustafa</strong> och <strong>Muhammed</strong> - som senast vi träffade dem just fått sin ålder uppskrivna till över 18 och därmed fått besked om utvisning. Då hade de ingenstans att bo, men sedan en familj hörde reportaget om dem har de fått ett nytt tillfälligt hem.</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Kjell-Terje Torvik</strong>, migrationsverkets sambandsman på svenska ambassaden i Kabul och <strong>Kasim Husseini</strong> från Svenska Afghanistankommitténs styrelse och som själv kom till Sverige som ensamkommande från Afghanistan 2001.</p>
<p>Programledare: Kajsa Boglind</p>
<p><a class="internal-link" href="mailto:kajsa.boglind@sverigesradio.se" target="_self">kajsa.boglind@sverigesradio.se</a></p>
<p>Producent: Jesper Lindau</p>
<p><a class="internal-link" href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se" target="_self">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/839847</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170128_1000_232c2a3.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Jan 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/48d917c8-89f4-4544-a8fd-7390427adba4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3364</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/01/p1_konflikt_20170128_1000_232c2a3.mp3" length="54088894" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Demokratins självmord?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om demokratiernas eventuella förfall. Kan rika, stabila demokratier montera ner sig själva? Varför skulle de vilja göra det? Hör röster från Warszawa, Cambridge och Paris om det är på väg att ske.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>USA har fått en ny president. Donald Trump förkroppsligar det amerikanska folkets vilja, som den viljan uttrycktes genom det amerikanska valsystemet i höstas. Med Donald Trump så har makten överförts på fredlig väg 44 gånger i USA, sedan John Adams tog över efter George Washington i mars 1797. Med den här mer än 200 år långa historien lyfts ju USA ofta fram som en förebild för det som kallas liberala demokratier runtom i världen. Men är USA fortfarande en demokratins förebild? Eller går man i dag i bräschen för nåt helt annat?</p>
<p>Detta avsnitt av Konflikt försöker ta temperaturen på den liberala demokratin. Harvardstatsvetaren<strong> Yascha Mounk</strong> har fått mycket uppmärksamhet på sistone för att han ifrågasätter en av demokrati-teorins centrala idéer: den att rika, etablerade demokratier aldrig monterar ner sig själva. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp honom.</p>
<p>Polen är en yngre, mindre etablerad demokrati jämfört med länder som USA och Sverige, men det är det tydligaste och mest överraskande exemplet på en trots allt stabil liberal demokrati som har utmanats på senare år. Sveriges Radios korrespondent <strong>Thella Johnson</strong> rapporterar från Warszawa.</p>
<p>Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet är ett gott tecken för demokratin, det menar <strong>Joffrey Bollée</strong>, en av nyckelpersonerna i det högerextrema franska partiet Front Nationals kampanj inför presidentvalet i vår. Att hans parti skulle utgöra ett hot mot den liberala demokratin och grundläggande fri- och rättigheter håller han inte med om, tvärtom. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp honom för att höra om Front Nationals syn på demokrati.</p>
<p>Hur är det då här, i Sverige? En stabil demokrati som den svenska är väl knappast hotad? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret och började med att åka ut till Skärholmen, söder om Stockholm, där valdeltagandet är lågt jämfört med övriga Sverige. Och hon intervjuade också professor <strong>Erik Amnå</strong> som under sju år studerat ungdomars samhällsengagemang och tilltro till demokratin.</p>
<p>Gäst i Konflikts studio är statsvetaren och demokratiforskaren <strong>Staffan I Lindberg</strong>.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/836406</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170121_1000_24b9ae0.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Jan 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/152d5d07-8f6c-415c-94af-8032e83fb3af.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/01/p1_konflikt_20170121_1000_24b9ae0.mp3" length="53865768" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Obamas år</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det Mellanöstern Barack Obama ville lämna och resan till Asien som inte blev av. Hör röster från Washington, Damaskus och Peking om Obama som inte ville krig, men som blev alla tiders drönar-kung.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt handlar om Obamas utrikespolitik och vad som formade den. Vi tar avstamp i de enorma förhoppningar som fanns på honom i början av hans presidentskap. Efter bara tio månader fick han Nobels fredspris - trots att USA ju låg i krig både i Irak och Afghanistan. I sitt tacktal reflekterade han över dilemmat mellan att kombinera inspiration från personer som Marin Luther King och ansvaret som president.</p><p>En pragmatisk hållning som ibland tolkats som försiktig och ibland passiv under de åtta år han suttit vid makten.</p><p>Flera gånger gjorde Obama tydligt att han ville rikta sitt fokus mot Asien och inte som sina företrädare fastna i fruktlösa krig i Mellansöstern. Ändå var det där han blev tvungen att lägga mycket av sin utrikespolitiska energi. Radions Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> tecknar en bild av hur Obamas Mellanösternpolitik uppfattats på plats.</p><p>Hanteringen av Syrienkonflikten är en av de saker som kommer att definiera Obamas eftermäle. Och för att få höra lite mer om hur den uppfattats av just syrier själva kontaktade vi bloggaren och ingenjören <strong>May Alekhtyar</strong>, som tidigare medverkat här i Konflikt. I programmet hör vi hennes krönika.</p><p>Sveriges Radios Washingtonkorrespondent<strong> Inger Arenander</strong> ger oss en bild av utrikespolitiken sedd från den amerikanska huvudstaden där hon träffat <strong>Robin Wright</strong>, utrikespolitisk bedömare och journalist, just nu verksam vid US institute of Peace och Woodrow Wilson international Center.</p><p>Barak Obama underströk själv att det var Asien han ville satsa på och att Kina är det land som USA mest noggrant behöver förhålla sig till. Så hur ser man i Peking på de här åtta åren? Radions Kinakorrespondent <strong>Hanna Sahlberg</strong> berättar i ett reportage.</p><p>Gäster i studion: <strong>Frida Stranne</strong>, freds och utvecklingsforskare vid högskolan i Halmstad också knuten till Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och grundare av bloggen Amerikaanalys och Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator <strong>Agneta Ramberg.</strong></p><p><em><strong>Produdent:Jesper Lindau<br /></strong><strong>Programledare:Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/835962</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20170114_1000_2319cdb.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Jan 2017 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/20111f35-0aa4-47b7-a073-268d7b778039.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2017/01/p1_konflikt_20170114_1000_2319cdb.mp3" length="54190066" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Nyårsspecial: Konflikt minns 2016</title>
      <description><![CDATA[<p>Om krigets olika ansikten, om vreden mot eliten och om konsten att integrera sig. Vad har många syrier gemensamt med Kristina från Duvemåla och vem var terrorns första offer i Nice?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt gör nedslag i olika program från det gångna året och återvänder till röster som dröjt sig kvar hos oss som arbetar med programmet.</p><p>2016 var ju ett år då väljarna gång på gång vände sig mot de etablerade partierna och det man kallar etablissemanget eller eliten. Det var också ett år då integration och terrorbekämpning fanns i fokus i många europeiska länder - som en reaktion både på den stora flyktingströmmen, och på flera blodiga terrordåd i europiska storstäder som exempelvis det i franska Nice. I Syrien fortsatte inbördeskriget på sitt sjätte år och i Sverige kämpade tiotusentals syriska flyktingar med att bygga upp sina nya liv.</p><p>Konflikts nyårspecial börjar i Chicago, hos den väljargrupp som senare skulle utropas som det amerikanska presidentvalets vinnare - nämligen arga och frustrerade vita män. <strong>Ivar Ekman</strong> besökte en kakfabrik som flyttat jobben till Mexiko och gick på vad som skulle ha blivit ett Trumpväljarmöte - men som fick ställas in på grund av protester.</p><p>Något som upptagit den svenska politiska debatten under stora delar av 2016 är frågan om integrationen. För även om flyktingströmmen avtagit under året som gått, så är det bara i Sverige hundratusentals människor som just nu kämpar med att hitta bostad, jobb, vänner - ja som kämpar med att bygga upp ett liv här. Majoriteten av de flyktingar som kommit både i år och förra året är från Syrien. <strong>May Alekhtyar</strong>, bloggare, ingenjör och då och då Konfliktmedarbetare gjorde ett reportage där hon försökte ta reda på hur det kommer sig att integrationsprocessen känns och fungerar så olika för olika individer.</p><p>De allra flesta som lyckats lämna Syrien befinner sig i grannländerna, men många av de som drabbats allra värst av kriget kommer ingenstans utan är instängda - antingen för att området är belägrat eller för att de befinner sig under nån av de stridande parternas kontroll - eller både och. Och det är de här människorna - de instängda - som vi hör allra minst om, eftersom de har så små möjligheter att kommunicera med omvärlden. Men för i höstas fick vi på Konflikt ett unikt vittnesmål från en av de städer som är allra mest hermetiskt tillslutna - Raqqa, den stad som den så kallade Islamiska Staten utropat som sin huvudstad. Vår medarbetare <strong>Samar Hadrous</strong> läste in en översättning av meddelandet.</p><p>Konflikts nyårsspecial avslutas genom att vi besöker en plats som precis som Raqqa drabbats av terrorsekten IS idé om ett krig mellan dem och resten av världen. För om vittnesmålet från Raqqa visade på ett av terrorns många ansikten, så visade sig ett annat på strandpromenaden i Nice i juli då en frånskild småbarnspappa, ursprungligen från Tunisien, körde lastbil rakt in i en folkmassa. 84 människor dog. Konflikts producent <strong>Anja Sahlberg</strong> begav sig till strandpromenaden La Promendad des Anglais en månad efter terrordådet.</p><p>Konflikt önskar er alla ett gott nytt år. Vi hörs igen 2017!</p><p> </p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br /><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong></em><br /><br /><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/826222</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161231_1000_c692d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 Dec 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ba71b354-9005-4827-9f80-78b48150e7bd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3373</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/12/p1_konflikt_20161231_1000_c692d.mp3" length="54235772" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Aleppo, barnvåldtäkter och FNs djupa kris</title>
      <description><![CDATA[<p>Om FN som ska rädda liv – men vem ska rädda FN? Hör röster från slagfältet Aleppo, och blåbaskrarnas Bangui, om hur en rutten byråkrati och ett paralyserat säkerhetsråd klarar att rädda mänskligheten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>FN befinner sig i kris – en kris som märks tydligast i Aleppo i Syrien. I FN:s stadga, som skrevs efter folkmorden, massakrerna och massbombningarna under andra världskriget, står det att organisationen kom till för att ”rädda kommande släktled undan krigets gissel” och för att  ”betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde”. Men från Aleppo har många röster under veckan hörts om just krigets gissel och brott mot såväl mänskliga rättigheter som enskilda människors värdighet och värde.</p><p>Det är lätt att konstatera att det som hänt i Syrien under de senaste åren – och i synnerhet de senaste veckorna med det blodiga återerövrandet av Aleppo, som skett inför världens ögon, där Assad-regimen agerat med stöd av Iran tillsammans med den permanenta medlemmen i säkerhetsrådet, Ryssland – att det är ett enormt misslyckande för idén att FN ska vara vägen för att undvika krig och blodspillan av just det här slaget. Men hur kunde det bli så? Konflikt ringde upp några som nära följt det FN gjort – och inte gjort – i Syrien: <strong>Mouin Rabbani</strong>, mellanösternanalytiker som under en period jobbade på FN-sändebudet <strong>Staffan de Misturas</strong> kontor i Génève, <strong>Reinoud Leenders</strong> vid King’s College i London, och R<strong>ichard Gowan</strong> vid European Council on Foreign Relations.</p><p>Ett annat, stort problem som FN brottats med under senare år är de ofta nedtystade skandaler som drabbat framförallt Generalsekretariatet och dom fredsbevarande operationer, som fakiskt växt kraftigt under dom senaste 20 åren. Det finns idag mer än 100 000 uniformerad personal i FN-tjänst runtom i världen, i 16 olika fredsbevarande operationer. Och, som sagt, flera har drabbats av skandaler – i Sydsudan i somras, där FN-soldater inte ingrep mot attacker och våldtäkter som pågick i princip deras ögon, och i Haiti, där FN-trupper förde in kolera efter jordbävningen 2010, en sjukdom som dödat tiotusentals haitier sedan dess. Men den skandal som fått mest uppmärksamhet här är den som berört den svenska FN-tjänstemannen <strong>Anders Kompass</strong>. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> tittade närmare på vad som hände, och vad det säger om tillståndet i FN, och hon började med att ringa Centralafrikanska Republiken.</p><p>Sverige ska ta plats i Säkerhetsråden den 1 januari 2017. Samtidigt får FN en ny generalsekreterare, <strong>Antonio Guterres</strong>, som många hoppas ska kunna göra stor skillnad. Men vad kan egentligen en ensam person göra för att få en så haltande och spretig organisation som FN att fungera bättre? Konflikts <strong>Per Eurenius</strong> tittade närmare på det, och han börjar i de hårda motsättningar som i varje fall hittills rått i Säkerhetsrådet.</p><p>Gäster i studion är <strong>Inga-Britt Ahlenius</strong>, tidigare Undergeneralsekreterare på FN, och kabinettssekreterare <strong>Annika Söder</strong>.</p><p> </p><p>Programledare: Ivar Ekman<br><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self" class="internal-link">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p><p>Producent: Jesper Lindau<br><a href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se" target="_self" class="internal-link">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/821528</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161217_1000_2506d5b.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Dec 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/75040f06-a479-451f-870e-dd44b2111707.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/12/p1_konflikt_20161217_1000_2506d5b.mp3" length="53920703" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Feminismen och motvinden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om motvind  och varningar om genusdiktatur när Sverige vill göra världen mer jämställd. Hör röster från Bogotá, USA och UD
om segrar och bakslag för Sveriges feministiska utrikespolitik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt handlar om den svenska regeringens utrikespolitik som sedan två år tillbaka är uttalat feministisk. Programmet fokuserar på möjligheterna att föra en just feminstisk utrikespolitik i en tid då det på många håll i världen går väldigt bra för de politiska partier som tar avstånd från det man ser som etablissemangets liberala politiska värderingar - vi såg det senast i det amerikanska presidentvalet.</p><p>Programmet rör sig under några månader hösten 2016, som var ganska avgörande när det gäller förutsättningarna för att driva feministiska frågor. Vi ska börja med att flytta oss tillbaka till en tidpunkt före det amerikanska valet, till en tid då det fortfarande såg ut som om USA var på väg att få sin första kvinnliga president. Det var en solig dag i början av oktober som Konflikts producent <strong>Anja Sahlberg</strong> begav sig till regeringskansliet i Stockholm när Margot Wallström bjudit in till en workshop om "stärkande av kvinnors rättigheter". Där fanns bland många andra Sierra Leones FN-ambassadör <strong>Yvette Stevens</strong> och Hillary Clintons vän och nära medarbetare under många år, <strong>Melanne Verveer</strong>.</p><p>Då var optimismen stor, men hur låter det efter valet? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp en av USA:s ledande feministiska akademiker, <strong>Wendy Brown</strong>, professor vid Berkeley-universitetet och började med att fråga om Donald Trumps seger är ett bakslag för feminismen. Samma fråga får utrikesminister <strong>Margot Wallström</strong>, när Konflikt träffar henne för en lång intervju några veckor efter valet i USA.</p><p>Ett av de länder där Sverige verkligen har försökt påverka med en "feministisk utrikespolitik" är Colombia. Under de fyra år som fredsförhandlingarna pågått mellan Farc-gerillan och den colombianska regeringen så har Sverige, som är en viktig biståndsgivare i landet, tryckt på för att kvinnors röster skulle höras och att ett genusperspektiv skulle genomsyra avtalet. Men frågan är om det påverkat fredsprocessen negativt eller positivt? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> rapporterar om från huvudstaden Bogotá.</p><p>Gäster i dagens Konflikt är <strong>Robert Egnell</strong>, professor på försvarshögskolan och chef på institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap och <strong>Karin Eriksson</strong>, politikreporter på dagens Nyheter, som följt utrikesminister Margot Wallström och skrivit mycket om Socialdemokraterna och den feministiska utrikespolitiken.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br /><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong></em></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/816774</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161210_1000_24144e2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Dec 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/19a3ee39-d08d-4363-aae0-394bc04f319b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3339</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/12/p1_konflikt_20161210_1000_24144e2.mp3" length="53677650" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Utvisningsmaskinen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas.</p><p>Tillsammans med vår reporter <strong>Amanda Lindholm</strong> tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos <strong>Yavid</strong> som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger.</p><p>I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar <strong>Sverker Spaak</strong> från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen <strong>Patrik Engström</strong>; och advokaten <strong>Ignacio Vita</strong>, verksam inom asylrätten.</p><p>I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där <strong>Abdel</strong> som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av <strong>Sofia Boo</strong> på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här.</p><p><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/813314?programid=1316" target="_self">Fasthållen till döds</a></p><p>I Konflikt hör ni, i <strong>Jesper Lindaus</strong> reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas.</p><p>I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter <strong>Babak Parham</strong> en ung afghan som vi kallar <strong>Amir</strong>. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till.</p><p>Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här:</p><p><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/grupp/23437" target="_self">Radio Sweden Coming alone to Sweden</a></p><p>Vill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här:</p><p><a class="internal-link" href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/522971?programid=1300" target="_self">Utvisad till döds</a></p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p><p><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p><p><a class="internal-link" href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se" target="_self">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/813551</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161203_1000_2331ac2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Dec 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2cd5feb9-7663-4d39-bb7e-285d9fd1cdf5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/12/p1_konflikt_20161203_1000_2331ac2.mp3" length="53929272" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Raqqa inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>Om IS-kalifatets huvudstad. Vi känner Raqqa som ondskans högborg, men hur blev den det? Hör en kvinna inifrån Raqqa och några män i södra Sverige om deras Raqqa, den öppna, liberala landsbygdsstaden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt fokuserar i den här sändningen på Raqqa. På kartan är det en stad i Uppsalas storlek som ligger vid floden Eufrats strand i norra Syrien. Sedan ett par år tillbaka är den också känd mer som en symbol för all den brutalitet som gruppen som kallar sig Islamiska staten kommit att representera. Men Raqqa är mer än så. Det är en riktig stad med riktiga människor.</p><p>I Konflikt hör ni en kvinna från Raqqa som Konflikt varit i kontakt med. I <strong>Katja Magnusson</strong> reportage hör ni henne berätta om hur det är att leva under IS styre. Livet i Raqqa är mycket farligt så för att skydda vårt vittne har vi låtit ekots Samar Hadrous läsa in hennes berättelse.</p><p>Samtidigt är Raqqa också något annat. För att förstå vad som händer i Raqqa idag tar vi oss bakåt i tiden, till livet i stan innan revolutionen 2011 och kriget som följde. Vår reporter <strong>Khaled Alesmael</strong> åkte till utkanten av en liten stad i södra Sverige för att träffa några asylsökande Raqqa-bor. Över många koppar te får han höra om deras bild av Raqqa förr, en liberal landsortsstad som var känd för sin öppenhet.</p><p>I Konflikt diksuterar vi om hur det gick till när denna lilla stad blev ”huvudstad” i den så kallade Islamiska staten. Vi samtalar om det som för många syrier är en självklarhet, men som är mycket mindre känt utanför Syrien, nämligen att Assad-regimen och IS faktiskt är kopplade till varandra. Vi hör <strong>Sarmad Al Jilane</strong>, grundare av aktivistorganisationen Raqqa is being slaughtered silently och aktivisten <strong>Khalaf Malla</strong>, som ursprungligen är från Raqqa, och som faktiskt vara där när IS tog över.</p><p>I studion för att samtala om detta finns <strong>Aron Lund</strong>, som är sverige-baserad och internationellt erkänd analytiker av det syriska inbördeskriget. Och <strong>Idris Ahmedi</strong>, statsvetare vid Försvarshögskolan som har ett fokus på Mellanöstern och framförallt USAs politik där.</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p><p><a href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_self" class="internal-link">ivar.ekman@sr.se</a></p><p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p><p><a href="mailto:jesper.lindau@sr.se" target="_self" class="internal-link">jesper.lindau@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/807170</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161119_1000_22edf1b.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Nov 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/80d4d71e-2ae0-465d-bb00-c7f59f88ccf0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/11/p1_konflikt_20161119_1000_22edf1b.mp3" length="54207341" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den underskattade vreden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om vinnare och förlorare när USA valde Donald Trump. Hur kom det sig att en miljardär kom att uppfattas som folkets röst? Och varför förstod så få att det höll på att ske?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt handlar om det amerikanska valresultatet, ett resultat som många etablerade politiker, debattörer och journalister varnat för men som ändå tog många på sängen. En av överaskningarna var att det inte bara var arga vita män som röstade på Republikanernas kandidat Donald Trump, han fick också betydligt fler röster från kvinnor än vad prognoserna förutspått. Programmet startar på en valvaka på Women's National Republican Club, USA:s äldsta nationella republikanska kvinnoförening. Vi får möta åklagaren <strong>Mary Beth Buchanan</strong> och <strong>Claudette Hayle</strong>, som invandrat till USA från Jamaica, i frilansjournalisternas <strong>Victoria Greve</strong> och <strong>Kim Walls</strong> reportage.</p><p>En aspekt som bidragit till sprickan mellan det som brukar kallas etablissamanget och det som vissa refererar till som "folket" är de etablerade medierna. I princip samtliga etablerade amerikanska medier var kraftfullt emot Donald Trump, vad spelade det för roll för valresultatet? Konflikts <strong>Irma Norrman</strong> ställde frågan till <strong>Christian Christensen</strong>, professor i journalistik vid Stockholms Universitet.</p><p>När programmet sänds har det bara gått några dagar sedan Donald Trump valdes till president, men glädjeruset har snabbt spridit sig till vår europeiska kontinent. Det franska partiet Front Nationals partiledare, <strong>Marine Le Pen</strong>, sa segervisst i fransk tv i veckan att "Vi har sett att det som verkade omöjligt, kan bli möjligt, det folket vill, kan bli verklighet".</p><p>Man brukar säga att i princip hela det svenska politiska landskapet ryms inom det Demokratiska partiet i USA och i år har också de svenska politiker som i vanliga fall sympatiserar med republikanerna varit skeptiska till Donald Trump. Med några få undantag, bland Sverigedemokraterna. Hur tänker de idag? Konflikts reporter <strong>Ulrika Bergquist</strong> fick tag i <strong>Tobias Andersson</strong>, ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, som varit i usa hela veckan för att fira det han ser som anti-etablissemangets seger. Hon begav sig också till Sveriges Riksdag och träffade ledamoten <strong>Mattias Bäckström Johansson</strong> (SD).</p><p>Gäster i Konflikts studio är <strong>Elisabeth Wallentin</strong>, PR-strateg, som tidigare arbetat för det Demokratiska partiet, <strong>Nicole Clifford</strong>, statsvetare som tidigare arbetat för det Republikanska partiet, <strong>Göran Rosenberg</strong>, journalist och författare, <strong>Alice Teodorescu</strong>, chef för Göteborgs-Postens ledarredaktion och <strong>Agneta Ramberg</strong>, Ekots utrikeskommentator.</p><p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong></em></p><p><em><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong></em><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/803189</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161112_1000_22d5820.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Nov 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/da1a609f-d3aa-4d25-abb7-e3dd7cf9d9b7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/11/p1_konflikt_20161112_1000_22d5820.mp3" length="54228229" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Populisterna och hatet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hatfulla valkampanjer som smittar. Hur förändras demokratin när gränserna för vad man får säga förskjuts? Hör Marine Le Pens närmsta man, Trump-väljare och Amina som nästan ströps i sin egen slöja.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt startar i hetluften i Arizona där amerikanerna snart vet vem som blir landets nya president. Läraren <strong>Maureen Costello</strong> har undervisat i samhällskunskap sedan Ronald Reagans tid och säger att det här är den värsta presidentvals-kampanjen någonsin, med ren mobbing, förakt för demokratiska institutioner och hårda ord. En rapport hon sammanställt visar att barnen tagit över politikernas språk – och använder glåpord för att sprida rädsla i klassrummen. Reportar <strong>Hewa Abdelzadeh</strong> och <strong>Ulrika Bergqvist</strong>.</p><p>Vad betyder det politiska språket och hur förändrar orden verkligheten?</p><p>Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> tar oss till Frankrike där debatten dragit igång inför presidentvalet i vår. Hon träffar Front Nationals vice ordförande <strong>Florian Philippot</strong> som har bidragit till breddningen av partiet där trendiga unga välutbildade fransmän nu syns på Frontens valmöten. Historikern <strong>Valérie Igounet</strong> säger att Philippot har bidragit till att Front National fått en mer modern framtoning men de högerextrema kärnbudskapen är desamma. Författaren och statsvetaren <strong>Karim Amellal</strong> säger att ”lepeniseringen” har spridit sig i de franska folklagren och att även ett parti som det franska Socialistpartiet nu har anammat Front Nationals språkbruk och till viss del också politik.</p><p>Finns det ett samband mellan vad vi säger och vad vi gör? Gäster i studion är DN-journalisten <strong>Niklas Orrenius</strong>, aktuell med boken ”Skotten i Köpenhamn” och <strong>Marie Demker</strong>, professor i statsvetenskap i Göteborg som forskat både kring främlingsfientlighet och har följt värderingsfrågor i Europa under många år.</p><p>Kan själva utmålandet av den andre som ett hot göra det lättare att gå från ord till handling? Kanske rent ut av slå till någon i kollektivtrafiken, detta allmännaste av allmänna rum. Hör om Amina som blev attackerad av en man som slog henne med knytnäven och använde hennes slöja för att ta stryptag på henne. Och hon är inte ensam om att bli utsatt i kollektivtrafiken. Reportrar <strong>Mona</strong> <strong>Ismail Jama</strong> och <strong>Irma Norrman</strong>.</p><p><strong>Programledare:</strong> <em><strong>Jesper Lindau<br /></strong></em><em><strong><a class="internal-link" href="mailto:jesper.lindau@sr.se" target="_self">jesper.lindau@sr.se</a><br /></strong></em></p><p><strong>Producent:</strong> <em><strong>Ulrika Bergqvist<br />ulrika.bergquist@sr.se<br /></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/800640</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161105_1000_2323363.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Nov 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/0b5e3732-b1e9-4e83-b33d-0dc0b4a14708.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/11/p1_konflikt_20161105_1000_2323363.mp3" length="54470256" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kina vs USA - vem vinner?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kampen i Sydkinesiska havet, där den politiska kartan snabbt verkar ritas om. Är det en ny ordning vi nu ser födas – en ordning där Kina får som man vill?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur ska man förstå konflikten i Sydkinesiska havet? Frågan är stor och svaren varierar beroende på vem man frågar. Det här programmet är en produkt av ett nära samarbete med radions korrespondenter <strong>Hanna Sahlberg</strong> och <strong>Margita Boström</strong>. De har rest längs olika kuster vid Sydkinesiska havet och träffat både fiskare, turister och experter.</p>
<p>Genom möten med fiskare både på den filippinska ön Luzon och kinesiska Hainan får vi en tydligare bild av det större spelet, om kampen om inflytande mellan USA - som länge haft rollen som ett slags sheriff, med militärbaser och många allierade i regionen - och ett allt starkare Kina. Vi hamnar mitt i högaktuell storpolitik, när "jokern" i spelet, Filippinernas nya president <strong>Rodrigo Duterte</strong>, med stundtals mycket hård retorik, förklarat att han vill ha starkare band till Kina.</p>
<p>Är det han som ska stjälpa den gamla ordningen? Eller är det han som ska skapa en ny fred?</p>
<p>Gäster är korrespondenterna Margita Boström och Hanna Sahlberg, och professor <strong>Stein Tønnesson</strong>, verksam vid Uppsala universitet. Alla tre medverkade direkt från Taiwans huvudstad Taipei.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/802959</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161029_1000_2315d48.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Oct 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3422364f-c7ed-41b9-a39f-5486e32f00a5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/10/p1_konflikt_20161029_1000_2315d48.mp3" length="54470594" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>En perfekt diktator?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Kinas högsta ledare Xi Jinping, som många säger är den mäktigaste sen Mao. Hör röster och sånger från degknytes-restauranger, internetfester och en cyklande ambassadör om Kinas väg under pappa Xi.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt från Peking handlar om <strong>Xi Jinping</strong>, generalsekreterare i Kinas kommunistparti sedan 2012. Han har också titeln Folkrepublikens president samt överbefälhavare för Folkets Befrielsearmé. Är han den nye Mao?</p>
<p>Konflikt besöker den enkla lunchrestaurangen Qingfeng i den västra delen av Peking. Där testar vi den enkla husmanskost som är typisk för det nordkinesiska vardagsköket; ångat vitt bröd fyllt med kött, leversoppa och ångade grönsaker. Det är maten som Xi Jinping åt när han vid ett högst ovanligt tillfälle frotterade sig med vanliga kineser. Sveriges Radios korrespondent <strong>Hanna Sahlberg</strong> får höra av gäster på restaurangen att han är omtyckt och att många är nöjda med hans kamp mot korruptionen. Vi får också höra om Xi Jinpings fru, den berömda sångerskan <strong>Peng Liyuen</strong>. Hon är ytterligare en del av den populära image som Xi Jinping har, en image som skiljer sig drastiskt från hans mycket mer anonyma och gråa företrädare.</p>
<p>Men Xi Jinping har inte bara anti-korruptionskampanjerna och leversoppan att tacka för sin popularitet. Han har också varit skicklig på att väva in ett kraftfullt nationalistiskt budskap i sina tal, ofta i form av en slogan som lyder ”Den kinesiska drömmen”. I Konflikt från Peking berättar vi om hur Xi Jinping formulerar den här drömmen, och om hur den omsatts i en allt aktivare säkerhets- och utrikespolitik. Något som oroar många av Kinas grannländer.  </p>
<p>Ett annat område där Xi Jinping-regimen flyttar fram positionerna snabbt är övervakning och censur på internet, där väl den stora kinesiska brandväggen är det mest kända uttrycket. Internet och kommunikationsteknologi är väldigt utbrett i dagens Kina, inte minst i form av smarta mobiler och olika appar som, som Wechat, Alipay och Baidu. Den kinesiska regimen under Xi Jinping har uppmuntrat – och samtidigt utnyttjat – den snabba teknikutvecklingen på området.</p>
<p>Radions korrespondent <strong>Hanna Sahlberg</strong> och <strong>Lars Fredén</strong>, fram tills helt nyligen Sveriges Kina-ambassadör, samtalar om detta på en lummig takterrass i Peking.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p>
<p><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><a href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se" target="_self">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/793892</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161022_1000_2214942.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Oct 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/70f29eda-2684-43a0-81b1-a343cf566838.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/10/p1_konflikt_20161022_1000_2214942.mp3" length="54247060" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Merkel och flyktingarna</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt sänder från Berlin dit många av Tysklands nära nio hundratusen nyanlända har kommit.
Hör om välkomstkultur, minijobb och brandattentat och om det finns nåt som Sverige kan lära av Tyskland.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt sänder från Kreutzberg, en av Berlins mest kosmopolitiska stadsdelar. Här har det tyska och det turkiska som gästarbetarna haft med sig smällt samman sedan många år tillbaka.</p><p> Men bara några hundra meter bort ligger ett av de mest omstridda flyktingboeodena i hela Tyskland - inhyst i  gamla hangarer på Berlins legendariska före detta flygplats Tempelhof. Där trängs just nu flera tusen människor mellan vikväggar i båsliknande utrymmen, många sen flera månader tillbaka.</p><p> Det har gått ett drygt år sen förbundskanlsner Angela Merkel höll en presskonferens här i Berlin och sa de där orden som etsade sig fast hos så många: vi kommer att klara det här -   wir shaffen das.</p><p> Så vad ska man säga - hur har Tyskland klarat att ta emot alla de som kommit hit?</p><p> En av de nyblivna Berlinarna är <strong>Layla Rashid</strong> som hoppas kunna fortsätta uttöva sitt yrke som grundskollärare också i sitt nya hemland Tyskland. Men det kräver intensiva studier, framför allt i tyska. Konflikts <strong>Per Eurenius</strong> träffade henne och hennes familj och dessutom nyblivne politikern <strong>Christian Bucholz</strong> som just kommit in i Berlins delstatsparlament för invandringskritiska Alternativ för Tyskland.</p><p> Angela Merkel investerade mycket engagemang och personlig prestige när hon förra hösten förklarade att flyktingarna var välkomna i Tyskland. Under året som gått har det invandringskritiska Alternativ för Tyskland kommit in i flera delstatsparlament och Merkel har också mött hårt motstånd från de egna leden. Sveriges Radios <strong>Daniela Maraquardt</strong> beskriver hur flyktingolitiken har påverkat Angela Merkels ställning.</p><p>Också i EU har kritiken mot Angela Merkels flyktingpolitik varit hård. Det finns till och med de som skyller EUs splittring, tydligast utryckt i Brexit, på Merkels försök att driva igenom ett större gemensamt flyktingmottagande. Samtidigt finns ingen annan stark europeisk ledare som kan ta över Merkels roll som inofficiell ledare i unionen.</p><p>Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> intervjuade <strong>Stefan Kornelius</strong>, utrikschef på tidningen Suddeutsche Zeitung och <strong>Josef Janning</strong> på tankesmedjan European Council of Foreign relations om hur Merkels ställning inom EU förändrats.</p><p> Gäster på kafét är <strong>Annamaria Olsson</strong>, Berlinare sedan åtta år och som startat integrationsprojekt Give Something Back to Berlin, som fått flera priser. Projektet skapar mötesplatser för både nya och mer etablerade berlinare. Många av volontärerna själva är flyktingar.</p><p> I sändningen hörs också <strong>Lars Danielsson</strong>, Sveriges ambassadör i Berlin och <strong>Tobias Etzold</strong>, statsvetare vid stiftelsen Wissenschaft und Politik, med inriktning på Skandinavisk politik, och <strong>Daniela Marqardt</strong> som är radions Berlinkorresondent.</p><p> <strong><em>Programledare: Kajsa Boglind</em></strong><br><strong><em>Producent: Per Eurenius</em></strong><br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/790702</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161015_1100_24d897d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Oct 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/c6874a68-d554-42c4-a534-bf409e8ddb8a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/10/p1_konflikt_20161015_1100_24d897d.mp3" length="54221148" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De ensamkommande och gatan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de ensamkommande som blir av med boenden och skolkamrater. Hör röster från Mölndal, Sergels Torg och Rosenbad om valet mellan att utvisas till Afghanistan eller att stanna på gatan i Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Håller Sverige på att skapa en gatubarnsmaskin? Det är grundfrågan som genomsyrar dagens Konflikt. Programmet börjar på Sergels torg i Stockholm i januari 2016, när en maskerad, svartklädd mobb försökte gå till attack mot de nordafrikanska barn och ungdomar som Konflikt handlade om den 24 september. Vad skulle hända om de fick sällskap av många, många fler unga pojkar på drift?</p><p>Vi får träffa <strong>Muhammed</strong> och <strong>Mustafa</strong>, två afghanska killar som just fått avslag på sin asylansökan och fått sin ålder uppskriven till över 18 år, som tillfälligt bor på vandrarhem. De har att välja mellan att lämna det Göteborg där de har sin skola och hela sitt sociala sammanhang för att bo på en asylanläggning utanför Halmstad, eller att hanka sig fram i väntan på att deras överklagan ska avgöras och utvisningsbeslutet vinna laga kraft. <strong>Ulrika Bergqvist</strong> träffar Mustafa och Muhammed. </p><p>Vi återvänder även till Sergels torg och träffar polisen <strong>Christian Frödén</strong>, som jobbar med att söka upp unga asylsökande som hamnat utanför samhället. Han ser med oro på vintern som kommer och risken att de många nordafrikanska ungdomarna nu ska få sällskap av unga afghaner. </p><p>Vi besöker även det HVB-hem för ensamkommande barn som Mustafa och Muhammed nyligen tvingades lämna, efter att ha bott där i ett drygt år. Där berättar föreståndaren <strong>David Nilsson</strong> hur han upplever att Sverige lovat dessa unga människor för mycket, och att vi idag inte behandlar dem bättre än länder som Iran och Pakistan. </p><p>I studion för att diskutera de unga afghanernas situation finns <strong>Lars Westbratt</strong>, statssekreterare på justitiedepartementet med ansvar för migration, och <strong>Matilda Brinck-Larsen</strong>, gruppchef på ett boende för ensamkommande på Tjörn utanför Göteborg. </p><p>Programledare: Ivar Ekman<br><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p><p><br>Producent: Jesper Lindau<br><a href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/786751</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161008_1000_234ced3.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Oct 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1db533d3-1e24-481d-bb39-f784d2a55629.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/10/p1_konflikt_20161008_1000_234ced3.mp3" length="54476521" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Colombia mellan fred och försoning</title>
      <description><![CDATA[<p>Om tårar och teknikaliteter när Colombia ska sluta fred. Kan ett avtal få slut på hat och hämndbegär? Är sanningen om kriget nödvändig för att colombianerna ska försonas? Eller kan den vara ett hot?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Söndag 2 oktober röstar colombianerna ja eller nej till ett fredsavtal som kan göra slut på världens längsta inbördeskrig. Men hur förlåter man och gå vidare? Vad krävs för att ett folk ska försonas efter år av infekterade strider? Det är frågor som dagens Konflikt kretsar kring.</p><p>Programmet börjar i Colombia där Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> tecknar en bild av stämningen inför omröstningen och hur folket ser på det fredsavtal som de ska rösta om.</p><p>Det mesta tyder på att colombianerna kommer att rösta ja till överenskommelsen mellan Farc och regeringen och den stora frågan efter det blir avmobiliseringen Runt 7000 gerillasoldater ska avväpnas och integreras i det civila samhället - ett samhälle som många av dem inte levt i sedan de var barn. Lotten Collin fick unikt tillträde till ett av Farc-gerillans djungelläger i juli i år, precis innan parterna förklarade att fredsavtalet var färdigförhandlat.</p><p>Kan ett folk försonas efter så många år av blodiga strider? Det är en fråga som många länder brottats med innan Colombia, till exempel Algeriet, som Colombia enligt egen utsago sneglat på när förslaget som det colombianska folket ska ta ställning imorgon mejslats fram. Det har gått nästan på dagen elva år sen algerierna gick till valurnorna för att säga sitt om "Fördraget för fred och försoning". Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> minns den dagen i september 2005.</p><p>Gäster i Konflikts studio är <strong>Stefan Åström</strong> från Folke Bernadotteakademin, som länge har arbetat med avväpning av både paramilitärer och gerillasoldater i Colombia, och <strong>Karen Brounéus</strong>, psykolog och docent på institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong></em></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/784016</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20161001_1000_230807a.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Oct 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/bfad0749-f88d-4dd2-9ccd-f9f974ac8997.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/10/p1_konflikt_20161001_1000_230807a.mp3" length="54474039" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De marockanska gatubarnens historia</title>
      <description><![CDATA[<p>Om pojkarna som ingen vill ha. Hör om platsen de lämnat i unikt reportage från Marocko. Hör om livet i limbo i Sverige, och hör ansvarig minister om varför de utlovade lösningarna fungerar så dåligt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens ämne är de hundratals - uppskattningarna säger 800, men ingen vet säkert - marockanska barn och unga män som befinner sig i Sverige, de som i media kommit att kallas de "marockanska gatubarnen". Vi närmar oss ämnet med hjälp av Konflikts reporter <strong>Abdelaziz Maaloum</strong>, som länge följt frågan. Han träffar 16-årige <strong>Ali</strong> på ett bibliotek utanför Stockholm.</p><p>– Jag vill absolut inte åka tillbaka, hellre begår jag självmord än åker tillbaka till Marocko. Och min familj där vill inte heller att jag kommer hem, säger Ali, som - precis som de flesta andra - fått avslag på sin asylansökan.</p><p>Konflikt skickar sin reporter Abdelaziz Maaloum till det som kallas "Dödens Triangel" i Marocko, en region sydost om Casablanca som många av de unga marockanerna i Europa och Sverige kommer från - en region som präglas av fattigdom och hopplöshet.</p><p>Vi besöker också den marockanska organisationen <strong>Bayti</strong>, som svenska Migrationsverket slöt ett avtal med 2014 för att lättare kunna skicka tillbaka minderåriga marockaner som inte har rätt att stanna i Sverige. Men Bayti vill inte fortsätta samarbetet.</p><p>– Ingen har kunnat skickas tillbaka, det leder ingenvart, säger <strong>Jawad Chouaib</strong>, som är chef för Bayti.</p><p>Vad är regeringens plan för att lösa situationen med de unga marockanerna som vistas i Sverige illegalt? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> intervjuar den ansvarige ministern <strong>Anders Ygeman</strong>.</p><p>Gäster i studion är <strong>Emma Wennerström</strong> från Barnrättsbyrån och <strong>Kjell-Terje Torvik</strong> från Migrationsverket.</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/780659</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160924_1000_230cab1.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Sep 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9161c73f-94cf-47fe-a082-bf35adee53f7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3364</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/09/p1_konflikt_20160924_1000_230cab1.mp3" length="54357015" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Turkiet efter kuppförsöket</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett nytt kapitel i Turkiets historia. De som stoppade kuppen hyllas som hjältar. Men vad är det egentligen som pågår, häxjakt eller virusutrensning? Hör röster från Oxford, Istanbul och Washington.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hundratusentals personer har fängslats eller blivit av med sina jobb i Turkiet i utrensningar efter kuppförsöket den 15 juli. Men medan vissa pekas ut som statens fiender, av grannar, kollegor eller tidigare vänner, målas andra upp som hjältar. Huvudkaraktär i den nya berättelse som nu skrivs i Turkiet är den enkla människan av folket som stod upp för demokratin.</p><p>En av de nya hjältarna är <strong>Safiye Bayat</strong>. Hon blev skjuten i foten när hon ställde sig upp mot soldaterna på Bosporenbron i Istanbul. Safiye beskriver kampen mot kuppmakarna i religiösa termer och talar om de godas vinst mot dom onda i ett reportage av frilansjournalisten <strong>Tomas Thorén</strong> i Istanbul. Behöver Turkiet en ny berättelse som kan ena folket? Och varför?</p><p>Med i studion finns <strong>Paul Levin</strong>, föreståndare för Turkiska institutionen vid Stockholms universitet och <strong>Ülkü Holago</strong>, som bevakade utvecklingen i Turkiet för Ekots räkning under en händelserik sommar.</p><p>Hur ska man förstå det som pågår i Turkiet just nu och det muslimska nätverk, Gülenrörelsen, som från turkiskt håll pekas ut som huvudaktören bakom kuppförsöket? Den turkiska skribenten<strong> Esgi Basaran</strong> tycker att västvärlden har missat poängen, kanske för att vi i väst inte riktigt hängt med i alla svängar? Amerikanskan <strong>Jenny White</strong>, ny professor vid Stockholms universitet, berättar om den pågående maktkampen mellan två mäktiga män och ser likheter mellan predikanten Fetullah Gülens rörelse och George Washingtons statsbygge i USA. Reportage av <strong>Ulrika Bergqvist</strong>.</p><p>Hör också den amerikanske forskaren <strong>Henri Barkey</strong> som pekades ut som CIA-agent efter kuppförsöket. Och den liberala skribenten <strong>Mustafa Akyol</strong> sätter punkt för en av alla de konspirationsteorier om kuppen som nu sprids. Reportage av <strong>Kajsa Boglind</strong>.</p><p><strong><em>Programledare:</em> <em>Firas Jonblat</em></strong><br><strong><em>firas.jonblat@sr.se</em></strong></p><p><em><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong></em><br><em><strong>ulrika.bergquist@sr.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/779014</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160917_1000_23785b7.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Sep 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/a27fef09-497c-4308-95fe-6352988f2d48.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/09/p1_konflikt_20160917_1000_23785b7.mp3" length="53864643" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ryssland och rädslan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Ryssland, där Putin stärker sin makt, och Sverige, där debattens vågor går höga. Vad händer egentligen i Ryssland — och varför har vi så svårt att föra ett sansat samtal om det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Söndag 18 september hålls parlamentsval i Ryssland, ett val där maktpartiet Enade Ryssland som vanligt väntas vinna stort. Så redan nu är intresset större för nästa stora val - presidentvalet 2018. <strong>Vladimir Putin</strong> har inte gett besked om han tänker ställa upp till omval med möjlighet att sitta till år 2024, men den vanligaste gissningen är att det blir så. Vad innebär det för Ryssland och vart är landet på väg under Putin? Med en alltmer sluten krets kring landets högsta ledning är gissningsleken igång, och kremlologin är tillbaka. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent, <strong>Johanna Melén</strong>, har återvänt till Moskva.</p><p>Hur pratar vi här om det som händer där i Ryssland? Tonläget har varit ganska högt sedan Ukrainakriget startade, men nog också skruvats upp sedan dess. Att debatten är polariserad fick också Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> erfara när hon begav sig till ett seminarium om Ryssland på Stockholms stadsbibliotek.</p><p>Hur ser man på det svenska samtalet om Ryssland utifrån? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp den finska diplomaten <strong>René Nyberg</strong>, som varit ambassadör i Moskva och även varit med och utrett NATO-frågan åt den finska regeringen.</p><p>Gäster i studion är <strong>Martin Kragh</strong>, chef för Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska Institutet och <strong>Anna-Lena Laurén</strong>, Dagens Nyheters korrespondent i Ryssland.</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/774779</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160910_1000_2391ef2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Sep 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/f6592eeb-8ddd-4ddd-8d23-2e77ca439014.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3365</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/09/p1_konflikt_20160910_1000_2391ef2.mp3" length="54369904" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Syriska barns förlorade år</title>
      <description><![CDATA[<p>Om syriska barn och kampen för skolan. Går det att komma ikapp efter år av krig? Hör röster från Istanbul, Aleppo och Mora.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckan har skolorna startat i Sverige, liksom på annat håll i världen. Innan kriget gick nästan alla barn i skolan i Syrien. Men det var då. Idag hör vi om tioåringar som inte ens kan alfabetet.</p><p>Hur ser skolstarten ut i en bombad stad? Konflikts <strong>Ibrahim Mohanna</strong> och <strong>Li Hellström</strong> ringer upp <strong>Abdullah Bakkour  </strong>som är skolorganisatör i rebellkontrollerade östra Aleppo. Han berättar hur lärarna lugnar barn och föräldrar i ett område där skolbyggnaden blivit bombmål.</p><p>I studion finns <strong>Johanna Norrdahl</strong>, tematisk rådgivare för utbildning och kris i konflikter på Rädda Barnen och <strong>Monzer el-Sabini</strong>, rektor för åk 7-9 i Bergsjöns skola i Göteborg.</p><p>Miljontals syriska barn är på flykt. Och även om dom lämnat sitt krigshärjade land är det inte givet att dom får en chans att gå i skolan igen.</p><p>Turkiet är det land i regionen som har tagit emot flest flyktingar från Syrien, bland dom många barn. Frilansjournalisten <strong>Tomas Thorén </strong>träffar änkan Rania vars 7 år gamla tvillingsöner hittills inte har satt sin fot i en skola.</p><p>I Dalarna möter Konflikts <strong>Ulrika Bergqvist</strong> 18 år gamla <strong>Reem</strong> från norra Syrien. För henne har de senaste 2,5 åren varit en ständig jakt på att få börja gymnasiet igen. Den förde henne först till Libanon och nu hoppas hon få börja studera i Mora. Men Reem har lärt sig att det inte är helt enkelt att ta ikapp förlorade skolår.</p><p>Vi hör också <strong>Pyana</strong> och <strong>Nourel Touma</strong> som nyss bodde i Aleppo. I veckan började dom i en skola i Hässelby gård i Stockholm och dom ser fram emot skolterminen med både lust och vånda. Reporter <strong>Ivar Ekman</strong>.</p><p><strong>Programledare: Li Hellström</strong><br><strong><em>li.hellstrom@sr.se</em></strong></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><strong><em>ulrika.bergquist@sr.se</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/772263</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160903_1000_2421bee.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Sep 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/7fc738d8-707a-400f-8f34-55e746dd3b66.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/09/p1_konflikt_20160903_1000_2421bee.mp3" length="54129475" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Brexit. Karrada. Nice. Och sen?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om tiden, som ger möjlighet att tänka efter och förstå. Konflikt återvänder till några av sommarens stora nyhetshändelser för att se om de ter sig annorlunda när strålkastarljuset slocknat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Upplägget i säsongens första Konflikt är enkelt: vi återvänder till några av de platser där nyhetsmaskineriet hade sitt fokus under en intensiv, men kort period under sommaren, för att se ifall det som hänt ser annorlunda ut när man lägger till faktorn tid.</p><p>Vi börjar programmet på strandpromenaden La Promenade des Anglais i Nice, där 84 människor dödades den 14 juli. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> åkte dit och fann en stad med stora historiska motsättningar, som förstärkts efter terrordådet.</p><p>Den brittiska Labourpolitikern och parlamentsledamoten <strong>Jo Cox</strong> dödades i sin valkrets i Yorkshire i norra England när hon var på väg till ett kampanjmöte för Remain-sidan av EU-omröstningen i juni. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> åkte till staden Batley, där meningarna om vad som låg bakom mordet går isär.</p><p>Iraks huvudstad Bagdad skulle kunna kallas "terrorismens huvudstad". På ingen annan plats i världen har det exploderat fler bomber än i distriktet Karrada det senaste decenniet. Men när en lastbil med hundratals kilo sprängmedel exploderade i juli blev förödelsen värre än någonsin tidigare. Runt 300 människor dödades i attentatet. Konflikts <strong>Duraid al-Khamisi</strong> ringde upp konsertpianisten och <strong>Rana Jasem</strong>, som bor i Karrada.</p><p>Vi försöker smälta det vi hört i ett studiosamtal med författaren <strong>Göran Rosenberg</strong> och poeten <strong>Daniel Boyacioglu</strong>.</p><p><strong><em>Programledare: Ivar Ekman</em></strong><br><strong><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em></strong></p><p><strong><em>Producent: Anja Sahlberg</em></strong><br><strong><em><a class="internal-link" href="mailto:anja.sahlberg@sverigesradio.se" target="_self">anja.sahlberg@sverigesradio.se</a></em></strong></p><p><strong><em><br data-mce-bogus="1"></em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/770793</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160827_1000_243edef.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Aug 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/ba71b354-9005-4827-9f80-78b48150e7bd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/08/p1_konflikt_20160827_1000_243edef.mp3" length="54236197" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>EU efter Brexit</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den brittiska väckarklockan. Hur ska EU gå vidare nu? Hur ska politikerna ta hand om missnöjet som pyr i hela Europa? Hör röster från vänster till höger om en ansatt unions vägval.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt Midsommardagen kommer att ägna sig åt ett historiskt besked: Britterna lämnar EU. Nu hörs uttalanden från chockade politiker runt om i världen. Britternas nej till EU är det mest extrema exemplet på det missnöje som pyr i stora delar av unionen. För britterna räckte det inte med undantagsregler – dom har valt att vända EU ryggen och det kommer att få efterverkningar i hela Europa. Men medan vissa politiker <em>varnar</em> för en dominoeffekt, <em>hoppas</em> andra på en Frexit och kanske en svensk Swexit. Det är tydligt att EU måste förändras, men av vem och hur?</p><p>Hör <strong>EU-minister Ann Linde</strong>, Socialdemokraterna, om Sveriges syn på vägen framåt. Ska unionen bli starkare, och i sådant fall, på vilka områden?</p><p><strong>Carl Bildt</strong>, tidigare moderat utrikesminister, ger sin syn på konsekvenserna av Brexit. Hör även <strong>Björn Fägersten</strong>, programchef vid Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, om de vägval EU nu står inför.</p><p>Vad säger våra svenska politiker? Hur ska det folkliga missnöjet tolkas? Och hur ska unionen förändras för att medborgarna ska bli nöjda? Hör <strong>Birgitta Ohlsson</strong> tidigare liberal EU-minister, <strong>Marita Ulvskog</strong>, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, <strong>Malin Björk</strong>, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, och <strong>Johnny Skalin</strong>, EU-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.</p><p><strong>Programledare: Linda Thulin<br><em><a class="internal-link" href="mailto:linda.thulin@sr.se" target="_self">linda.thulin@sr.se</a></em></strong><em><strong><br data-mce-bogus="1"></strong></em></p><p><strong>Producent: Ulrika</strong> <strong>Bergqvist</strong><br><strong><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergquist@sr.se" target="_self">ulrika.bergquist@sr.se</a><br data-mce-bogus="1"></em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/739901</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160625_1100_249b5cb.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Jun 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3b4b2fad-0dde-46fb-91be-c9c330d32b9a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/06/p1_konflikt_20160625_1100_249b5cb.mp3" length="53839684" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Brexit och nationalismen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om nynationalism och EU-skepsis inför Storbritanniens historiska folkomröstning. Varför är så många européer missnöjda med EU? Och hur farligt är det för freden om unionen vittrar sönder?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En knapp vecka före den historiska brittiska folkomröstningen om ett eventuellt EU-utträde ger sig Konflikt ut på en resa på den europeiska landsbygden. För oavsett hur britterna röstar så har EU i dag en enorm utmaning framför sig med det växande missnöje som finns runt om i unionen - inte minst utanför storstäderna. Nationalisterna - de som hyllar den egna nationen och vill sätta den och den egna kulturen främst blir allt fler. Vad betyder det för EU:s framtid?</p><p>Programmet börjar i byn <strong>Niederbronn-les-Bains</strong> i regionen Alsace i östra Frankrike. Det är en region som på många sätt är Europas hjärta. Både som spelplats för de blodiga krig som under sekler format kontinenten, och för det europeiska samarbetet, med bland annat Europarådet, Europadomstolen och Europaparlamentet som ligger i Strasbourg. Vi möter <strong>Michèle Muller</strong> och <strong>Patrick Heitz</strong> som båda gått med i det högerextrema partiet Front National och som önskar ett franskt utträde ur unionen. Hur kommer det sig att stödet för Front National och opinionen mot EU är så stark i en region där kriget fortfarande är så närvarande? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> sökte svaret i Alsace.</p><p>Resan fortsätter till Polen, som ofta beskrivits som en framgångssaga sedan inträdet i EU, men i år har det återkommande varit uppskruvat tonläge mellan regeringspartiet PiS, Lag och Rättvisa, och EU:s företrädare i Bryssel. Samtidigt har också nationalismen växt sig allt starkare i landet. Vacklar polackernas tro på EU? Radions korrespondent <strong>Thella Johnson</strong> åkte till ett av PiS starkaste fästen, den lilla byn <strong>Kobylin-Borzymy</strong> i nordöstra Polen.</p><p>Europas gränser har ju successivt suddats ut i takt med att samarbetet blivit allt tätare. Men i samband med det som kommit att kallas "Europas flyktingkris" har allt fler röster höjts för att slopa det så kallade Schengensamarbetet och bygga upp gränser både utåt och emellan EU:s medlemsländer. Radions korrespondent <strong>Daniela Marquardt</strong> åkte till gränsbyn<strong> Klingenbach</strong> i Österrike, där ju högerpopulistiska FPÖ gick starkt framåt i senaste presidentvalet för en månad sedan. Hon träffar bland annat <strong>Johann Tschürtz</strong>, vice premiärminister i delstaten Burgenland och också den lokala ledaren för det högerpopulistiska partiet FPÖ.</p><p>Storbritanniens folkomröstning om landet ska stanna i eller lämna EU är ramen för hela dagens Konflikt. För några veckor sedan tog en grupp brittiska historiker initiativ till ett upprop mot Brexit som publicerades i den brittiska tidningen the Guardian. De varnar för att ett utträde ur EU skulle göra Storbritannien irrelevant i ett europeiskt sammanhang och också försvaga och splittra EU i en instabil värld.</p><p>Det här uppropet har nu vuxit och i dag har över 1000 brittiska akademiker från olika discipliner skrivit på. Konflikts <strong>Marie Nilsson-Boij</strong> ringde upp en av dem, <strong>Beatrice Heuser</strong>, professor i Internationella Relationer vid universitetet i Reading, som är mycket oroad. Hon går så långt att hon menar att ett Brexit till och med hotar freden i Europa.</p><p>I Konflikts studio för att diskutera EU:s utmaningar med växande nationalism och EU-skepsis finns <strong>Annika Ström-Melin</strong>, Dagens Nyheters Brysselkorrespondent, och <strong>Agneta Ramberg</strong>, Sveriges Radios utrikeskommentator.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind </strong><br><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong></em></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg </strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/735135</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160618_1000_2437454.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Jun 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/4cac857e-185a-46b1-bd71-aecf2df4e035.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/06/p1_konflikt_20160618_1000_2437454.mp3" length="54299610" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Frihandeln och förlorarna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en ständigt friare handel, som skulle göra alla rikare. Men har det blivit så? Hör röster från Degerfors, Chicago och Kumla om jobb på export, prylar på import och stoltheten i att tillverka en TV.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi börjar i USA, med <strong>Rick</strong>, en pensionerad fabriksarbetare som Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> träffade utanför hans forna arbetsplats, kakfabriken Nabisco i utkanten av Chicago tidigare i år. Vi träffade också <strong>Donald Trump</strong>-väljare som är arga på Kina, som de menar ”rånar USA”. Dessa väljare uttrycker kärnan av den fräna kritik som riktas mot frihandel i den amerikanska presidentvalskampanjen - en kritik som tog ett stort steg mot att omsättas i protektionistisk politik när Donald Trump blev Republikanernas enda presidentkandidat.</p><p>Men USA - det är ju ett land som ju länge varit helt centralt i att driva på en öppnare världshandel. Varför har kritiken där blivit så hård? Har kritikerna en poäng med sin kritik? Ja, enligt helt färsk forskning från en grupp ekonomer ledda av den respekterade professorn <strong>David Autor</strong> på Massachusetts Institute of Technology. Politikerna har helt enkelt lovat något som inte varit sant. David Autor intervjuades av <strong>Brett Ascarelli</strong>.</p><p>Vad säger då den amerikanska politiska ledningen om det här misslyckandet? Häromveckan fick Sverige storfint frihandelsbesök i form av <strong>Michael Froman</strong>, som är amerikansk USTR, US Trade Representative - en post som närmast kan översättas som handelsminister. Froman var framförallt i Stockholm för att träffa <strong>Cecilia Malmström</strong> på en konferens om frihandelsavtalet TTIP i LO-borgen, men gjorde också ett snabbt besök på ett företag i Hammarby Sjöstad, där vi fångade honom för ett kort samtal.</p><p>Hur ser det då ut i Sverige? ”Vi kan inte garantera ett jobb i en specifik fabrik, men däremot måste vi garantera jobb, med hjälp av omställning och utbildning” – så säger den svenska handelsministern Ann Linde. Och få länder i världen sjunger frihandelns lov som man gör här. Men hur går det i praktiken? Är folk mer förbannade än vad etablissemanget här intalar sig? Konflikts <strong>Kristian Åström</strong> åkte till bruksorten Degerfors i Värmland.</p><p>Gäster i studion är <strong>Christofer Fjellner</strong>, EU-parlamentariker för Moderaterna, och ekonomen och författaren <strong>Stefan de Vylder</strong>, som länge och på djupet betraktat och skrivit om världsekonomin.</p><p><strong><em>Programledare och producent: Ivar Ekman</em></strong><br><strong><em><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em></strong></p><p><strong><em>Producent: Kristian Åström</em></strong><br><strong><em><a href="mailto:kristian.astrom@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self">kristian.astrom@sverigesradio.se</a></em></strong></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p> </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/731523</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160611_1000_22967cc.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Jun 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/dc7b0600-9640-4dbf-b7d0-a57f98eeb299.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/06/p1_konflikt_20160611_1000_22967cc.mp3" length="54050386" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Öcalan, kurderna och kriget</title>
      <description><![CDATA[<p>Om fredsnycklar, frihetskamp och frustration när konflikten mellan kurdiska PKK och turkiska staten åter blossat upp. Hur ser svenska kurder på terrorstämplade PKK och den fängslade ledaren Öcalan?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Veckans Konflikt har helt fokus på det som brukar kallas "kurdfrågan". Kurdiska PKK har i över 30 år legat i krig med den turkiska staten. Runt 40 000 människoliv har spillts. Så varför hyllar så många svenska kurder så varmt den väpnade kampen? Och var någonstans i Turkiet finns nycklarna till fred? </p><p>Programmet börjar i den lilla byn Tanisik i sydöstra Turkiet där 16 kurdiska män dödades i maj i år när en lastbil som tillhörde PKK exploderade. Vad var det som hände? Och hur hänger det ihop med den större konflikten mellan PKK och den turkiska staten som blossat upp igen? Sveriges Radios korrespondent <strong>Katja Magnusson</strong> åkte dit och sedan vidare till Diyarbakir, staden som ses som en informell huvudstad av många kurder och ett centrum för kurdisk kamp. Skribenten och aktivisten <strong>Nurcan Baysal</strong> menar att den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan måste spela en roll om det ska bli ett slut på konflikten.</p><p>Det har varit ett år med tvära kast i Turkiet. Den bräckliga fredsprocessen som startade 2012 byttes ut mot blodig konflikt mellan PKK och turkiska säkerhetsstyrkor, efter att vapenvilan bröts förra sommaren. Under en period ställdes dörren på glänt för PKK-ledaren Abdullah Öcalan, men den stängdes igen när konflikten bröt ut. Frilansjournalisten <strong>Tomas Thorén</strong> har träffat representanter från konfliktens båda sidor för att höra om Öcalans betydelse för utvecklingen.</p><p>Med oss i studion för att prata om den aktuella konflikten som blossat upp igen i Turkiet är <strong>Paul Levin</strong>, chef för intistutet för Turkietsstudier vid Stockholms Universitet.</p><p>I Sverige bor runt 100 000 exilkurder. Hur ser de på PKK:s kamp och den fängslade ledaren Abdullah Öcalan? Konflikts <strong>Besir Kavak</strong>, som till vardags arbetar på Sveriges Radios kurdiska redaktion, har träffat två personer, <strong>Evin Akbas</strong> och <strong>Kurdo Baksi</strong>, som haft olika syn på gerillarörelsen genom åren.</p><p>Är PKK en befrielserörelse eller terrororganisation? Svaret beror helt på vem man frågar. Men hur ska man förstå det starka stöd som ändå verkar finnas för PKK:s kamp bland exilkurder här i Sverige? Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> tog med sig den frågan till <strong>Zana Schiroyi</strong>, som är chef för Sveriges Radios kurdiska redaktion.</p><p>Programmet avslutas med ett unikt vittnesmål. Konflikts Besir Kavak träffade för några år sedan <strong>Baran</strong>, som spelade en avgörande roll inom PKK i början av inbördeskriget.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind </strong><br><strong><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em></strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg </strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/729130</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160604_1000_238f357.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Jun 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/11bbc375-7246-48b0-9c5f-523762890a09.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/06/p1_konflikt_20160604_1000_238f357.mp3" length="54044114" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kanada mot Sverige</title>
      <description><![CDATA[<p>Om två syskon som lämnade sitt hem och hamnade i varsitt land, en i Stockholm och en i Toronto. Hur skiljer sig deras liv åt – och vad säger det om olika sätt att ta emot flyktingar och migranter?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Världen rör på sig - det är den grundläggande utgångspunkten i dagens Konflikt. Sextio miljoner människor är på flykt och många, många fler människor lämnar sina hemländer och ger sig av av andra skäl. Hur ska då ett rikt, hockeyälskande land långt upp i norr förhålla sig till alla dom här människorna som rör på sig, till alla migranterna?</p><p>Svaret på den frågan ser väldigt olika ut ifall det rika, nordliga landet heter Kanada, eller Sverige. Och det är dom olika svaren vi ska reda i i dagens program, med hjälp av syskonen <strong>Mehdi</strong> och <strong>Mahsa Hashemi</strong>. Programmet börjar i Toronto, dit <strong>Parisa Khakuei</strong> åkte för att träffa Mehdi Hashemi.</p><p>I en SFI-lokal i Stockholms-förorten Jakobsberg träffade Konflikts <strong>Anna Roxvall Mahsa Hashemi</strong>, som har haft ganska annorlunda erfarenheter av att lämna Iran och komma till ett nytt land, jämfört med sin bror.</p><p>Samtal i studion med <strong>Anna Rehnvall</strong>, från den liberala tankesmedjan Fores, som studerat och åtminstone i viss mån, förespråkat den Kanadensiska modellen, samt <strong>Lisa Pelling</strong>, utredningschef på Arena Idé, en tankesmedja med vänsterperspektiv, som länge försvarat den svenska modellen.</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br>ivar.ekman@sverigesradio.se</p><p><strong>Producent: Parisa Khakuei</strong><br>Parisa.khakuei@sverigesradio.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/724781</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160528_1000_2314569.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 May 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/d5ee711f-f210-474d-abb5-5e120e23413e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3363</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/05/p1_konflikt_20160528_1000_2314569.mp3" length="54179099" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Miljonprogrammen och ojämlikheten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om modulhus, miljonprogram och missnöje när Sverige står inför en ny byggboom. Går det att bygga fram ett jämlikare samhälle? Hör Tenstabor, forskare och kommunpolitiker analysera framtidens stad.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kan man bygga bort segregation? Det är en central fråga i dagens Konflikt när Sverige står inför en akut bostadsbrist. Programmet börjar i Stockholms stads första så kallade modulboende i Fagersjö i Stockholms ytterområden. Konflikts <strong>Firas Jonblat</strong> träffade 23-årige <strong>Bashar</strong> från Idlib i Syrien när han höll på att flytta in.</p><p>Boverket uppskattar att runt 700 000 nya bostäder måste byggas fram till år 2025, i princip ett nytt miljonprogram. Vad kan man dra för lärdomar av vad som gick snett då för att inte upprepa samma misstag. Vem kan analysera det bättre än de som bor i miljonprogramsområdena? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> träffade träffade Tenstaborna <strong>"Sara"</strong> och <strong>Khaled Hussein</strong>, för att höra vad de har för råd till dagens politiker som står inför en ny byggboom.</p><p>Det har gått ett halvt sekel sedan socialdemokraternas stora byggprojekt Miljonprogrammet sjösattes på 60-talet. Många av den tidens miljonprogramsområden är idag slitna och i stort behov av att rustas upp. Men det är inte helt oproblematiskt. Renoveringar riskerar att leda till omfattande hyreshöjningar som gör att en del inte har råd att bo kvar. Det är problematiskt och riskerar att leda till social oro, det sa <strong>Mustafa Dikec</strong>, turkisk professor i urbana studier, när Konflikts Anja Sahlberg träffade honom i Stockholm.</p><p>En person som ägnat många år åt att analysera hur städers utformning hjälper eller hindrar integrationen av flyktingar och migranter är den kanadensiske journalisten och författaren <strong>Doug Saunders</strong>. För ett par år sedan skrev han den uppmärksammade boken Arrival city om just detta och i dag arbetar han med ett forskningsprojekt för Världsbanken om vad som kan underlätta integrationen av migranter i europeiska och nordamerikanska städer. Tidigare i våras besökte han Stockholm. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> passade då på att ta med honom till Stockholmsförorten Vårberg, där Konflikt tidigare hade sin redaktion.</p><p>Gäster i studion för att diskutera de framtida utmaningarna när ett nytt miljonprogram står för dörren är <strong>Ann Legeby</strong>, forskare på Arkitekturskolan på KTH, och <strong>Karolina Skoog</strong> (MP), som sitter i kommunfullmäktige i Malmö Stad och är ordförande i byggnadsnämnden där.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong></em></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p><p><strong></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/721922</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160521_1000_22dbf7b.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 May 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/de6e95b3-d935-419c-a6d7-1a7448bebef4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3372</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/05/p1_konflikt_20160521_1000_22dbf7b.mp3" length="54148496" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Islam, politik och Turkiet i Sverige</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den svensk-turkiska diasporan. Hur hänger livet här ihop med utvecklingen där? Hör röster från Turkiska barnens dag, profetens födelsedag i Berwaldhallen och ett Milli Görüs-möte i Vällingby.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har blåst mycket kring det svensk- turkiska den senaste tiden. Först var det Turkiska riksförbundets hets mot armenier på Sergels torg, sedan kritiken mot miljöpartisten Mehmet Kaplan för alltför nära kontakt med de turkiska organisationerna Milli Görüs och Grå Vargarna, som kritiserats för att vara både islamistiska och högerextrema. Hur ska vi förstå detta? Häng med på en resa genom den svensk- turkiska diasporan. </p><p>Hör svensk-kurdiska <strong>Hediye Güzel,</strong> berätta om hur det turkiska riksförbundet ändrat inriktning sedan starten på 80-talet, från fokus på kamp för demokrati i Turkiet, till det som kritiker beskriver som en turknationalistiska agenda. Enligt sociologen <strong>Emrah Sönmez</strong> tynar det svensk- turkiska föreningslivet dock sakta bort i takt med att gruppen integreras allt bättre och sprider sitt engagemang på annat håll.</p><p>Hur närvarande är den turkiska identiteten hos unga svensk-turkar idag då? Häng med till Kungsträdgården för firandet av Turkiska Barnens Dag. Ökad närvaro av främlingsfientlighet påverkar längtan efter en turkisk identitet menar svensk- turkiska <strong>Dilek Baladiz</strong>, som varje år tar med sina barn till Barnens dag.</p><p>Häng också med till firande av profeten muhammeds födelsedag på Berwaldhallen. Vad har det statliga Turkiska religionsministeriet för intressen i Sverige? Finns det skäl att vara vaksam på utvecklingen? Hör <strong>Erdi Özturk</strong> forskare vid Ljubljana-universitetet i Slovenien.</p><p>Vilken är egentligen islams roll i den turkiska diasporan? Organisationen Milli Görüs är kontroversiell i ett svenskt sammanhang då den har en historia av antisemitism, och av att ta avstånd från både västlig kultur och demokrati. Så varför lockar den svenskar? Hör <strong>Ismahan Ayranci</strong> om hur hon som ung och sökande för 20- år sedan valde att engagera sig i just Milli Görüs. Där upplevde hon att hon fick den plats hon vägrades i andra svensk- turkiska föreningar, som var alltför patriarkala, berättar hon.<br></p><p>Gäster i studion är <strong>Ozan Sunar</strong>, Re:orient, och <strong>Ingrid Ramberg</strong>, redaktör på Mångkulturellt centrum.</p><p><br>"Det här skulle inte varit tänkbart för 20, 10 eller ens fem år sedan, säger Ozan Sunar i programmet appropå att en ledare för Turkiska riksförbundet stod och hetsade mot armenier mitt på Sergels torg. "Det som hände kan kallas för ett kidnappningsdrama nästan, utvecklar Ingrid Ramberg. Det kunde hända därför att det uppstått ett utrymme. En organisation är tömd på idébudskap och medlemmar. Och det gör det möjligt för honom att stå där."<br></p><p>"Milli Görus har haft en viktig social funktion i Europa. Historiskt har majoritetssamhället missat väsentliga bitar i samhällsbygget," säger Ozan Sunar.</p><p>"Jag tror att vi måste hitta en tredje sak att samlas kring och det bör inte vara en flagga eller etnicitet", avslutar Ozan Sunar programmet.</p><p><strong>Reporter: Ülkü Holago</strong></p><p><strong>Producent: Marie Nilsson Boij</strong></p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><br>Reds anm: I programmet fördjupas inte detaljerna kring Milli Görüs ideologiska inriktning. Vi kommer att återkomma till ämnet i ett framtida Konflikt.<br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/718205</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160514_1000_257d485.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 May 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3685770_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3294</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/05/p1_konflikt_20160514_1000_257d485.mp3" length="52911374" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Behövs det en feministisk integrationspolitik?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den starka sociala kontrollen av många svenska flickor och kvinnor med invandrarbakgrund. Är det mer generell jämställdhetspolitik som behövs eller krävs specialåtgärder?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt handlar idag om de begränsningar som drabbar många svenska flickor och kvinnor när familjens heder hänger på hur kvinnorna, och då inte minst döttrarna, uppför sig.<br data-mce-bogus="1"></p><p>Enligt den senaste statliga rapporten från 2014 uppskattas runt 100 000 unga mellan 15 och 25 få sitt vardagsliv påverkat på grund av hedersförtryck. Fysiskt våld förekommer, men allra oftast handlar det snarare om kontroll genom regler som begränsar rörelsefrihet och val av umgänge - regler som är mycket strängare för flickor än för pojkar.<br data-mce-bogus="1"></p><p>Så hur kommer man åt problemet? Är det med hjälp av mer allmän jämställdhetspolitik eller krävs riktade specialåtgärder? Och hur debatterar man ett problem som är vanligare i familjer med rötter i mellanöstern, och delar av Afrika och Asien, utan att stigmatisera en hel grupp? Det är ju långt ifrån alla från de områdena som stödjer hederstänkandet. <br data-mce-bogus="1"></p><p>Hör gymnasietjejen <strong>Cheyma</strong> vars föräldrar beskriver flickor som sköra glas - en enda spricka förstör dem för alltid - och hör aktivisten och sångerskan <strong>Nasteho</strong> som blir tillsagd att hon förstör sina döttrars möjlighet att gifta sig när hon uppträder.<br data-mce-bogus="1"></p><p>Hör rättssociologen <strong>Astrid Schlytter</strong> förklara vad hederskultur är för något och vad vi vet om hur stort problemet egentligen är.<br data-mce-bogus="1"></p><p>Hör jämstäldhetsminister <strong>Åsa Regner</strong> förklara varför hon anser att det nu behövs en feministisk integrationspolitik.<br data-mce-bogus="1"></p><p>Och följ med till Tensta och lyssna till vad männen och pojkarna på caféer, fritidsgården och i stadsdelsförvaltningen har att säga om bristen på flickor och kvinnor i det offentliga rummet.<br data-mce-bogus="1"></p><p>Debatt i studion mellan debattören <strong>Marwa Anwari</strong>, feministen och debattören <strong>Zeliha Dagli</strong>, <strong>Birgitta Ohlsson</strong> (L) och <strong>Katerin Mendez</strong> (FI).<br data-mce-bogus="1"></p><p>Reportrar <strong>Maja Lagercrantz</strong> och <strong>Samar Hadrous</strong>.<br data-mce-bogus="1"></p><p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br><em><strong>Producent: Marie Nilsson Boij</strong></em><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/714948</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160507_1000_215e106.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 May 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3682164_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/05/p1_konflikt_20160507_1000_215e106.mp3" length="53699697" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Frankrike och undantagstillståndet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om undantagstillståndets lockelser och faror. Garanterar man sina medborgares trygghet – eller spelar man terroristerna i händerna? Hör Saint Denis-bor och vår egen inrikesminister, Anders Ygeman.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sedan de blodiga attentaten i Paris i november, då 130 människor dog, råder undantagstillstånd i Frankrike. Nyligen sa premiärminister Manuel Valls i fransk radio att han vill att det ska förlängas ytterligare.</p><p>Undantagstillståndet innebär extra befogenheter till polis och myndigheter – och en, är det meningen, tillfällig inskränkning av medborgarnas rättigheter.</p><p>Dagens Konflikt börjar i Parisförorten Saint Denis, en plats som på många sätt sammanfattar den stora utmaning som både den franska staten och det franska samhället står inför. I Saint Denis ligger den stora fotbollsstadion Stade de France som var en av terroristernas måltavlor – men samtidigt var det också mitt i det här blandade, kosmopolitiska området som några av terroristerna valde att gömma sig efter attackerna. Konflikts <strong>Maya Abdullah</strong> åkte dit.</p><p>I studio för att diskutera den franska reaktionen efter terrorattentaten förra året – och hur Sverige står rustat för att hantera eventuella terrordåd – är inrikesminister <strong>Anders Ygeman</strong> och <strong>Anne Ramberg</strong>, generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund.</p><p>Hur stor är risken att undantagstillstånd permanentas? En som har tänkt mycket på just den frågan är den italienske filosofen <strong>Giorgio Agamben</strong>. I filosofins värld så är han något av en världsstjärna, men han är också den person som kanske mest i detalj fördjupat sig i den politisk-juridiska skuggvärld som undantagstillståndet utgör, framförallt i en bok med just titeln <em>Undantagstillståndet</em>, <em>Stato di Eccezione</em>, som han skrev 2003. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp honom.</p><p>Konflikt gjorde flera program från och om Frankrike i samband med attentaten förra året. Sist i det här programmet återvänder vi till tre personer som var med i våra program då och som blickar tillbaka på tiden som gått och hur den franska staten har svarat. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> åkte tillbaka till Paris och träffade <strong>Lydia Guirous</strong>, aktiv i Nicolas Sarkozys högerparti Les Républicains, <strong>Karim Amellal</strong>, som undervisar vid det prestigefulla lärosätet Sciences Po och <strong>Mehdi Bigarderne</strong>, på organisationen AC le Feu i Parisförorten Clichy-sous-Bois.</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman </strong><br><strong><em>ivar.ekman@sverigesradio.se</em> </strong><br><br><strong>Producent Anja Sahlberg </strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/712288</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160430_0900_329cd69.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Apr 2016 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3676858_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3376</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/04/p1_konflikt_20160430_0900_329cd69.mp3" length="54034278" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Cyberarméer, hackerkrig och hattroll</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kampen för demokrati på nätet. Hör röster från Burma, Iran och Stockholm om regimförtryck, anonyma hjältar och röster tystade av hat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Över hela världen blir både diktaturer och demokratiaktivister allt skickligare på internetkrigföring.</p><p>Men hur vet man vem som är vem när striden förs via anonyma hackergrupper?</p><p>Hör röster från Burma Iran och Sverige om kampen om demokratin på nätet.</p><p>Internets stora betydelse för demokratirörelser runt om i världen har vi berättat om tidigare inte minst i samband med den arabiska våren. Sedan dess har mycket hänt. Tillexempel har anonyma hackergrupper kommit att spelar stor roll i länder där kampen mellan opposition och diktatur står och väger. Det tittar vi närmare på i dagens Konflkt. Vi ska även tala om hur anonymt hat och hotande på nätet kan påverka det demokratiska samtalet också här i Sverige.</p><p>Vi börjar i Burma, landet som så länge verkade vara en orubblig militärdiktatur, men där en ganska snabb demokratiseringsprocess rullade igång för några år sedan och som ledde fram till att demokratikämpen Aung San suu kyi kunde vinna parlametsvalet i höstas.</p><p>Mycket av det som föregick valet hade utspelat sig på nätet i en kamp mellan militärregimen och demokratiaktivister. Den här kampen blev både hård, ojust och tillslut även blodig och anonyma hackare kom att spela en överraskande roll.</p><p>Reportage av frilansjournalisten <strong>Carolina Jemsby</strong>.</p><p>Gäst är <strong>Marcin de Kaminski</strong> som ansvarar för området mänskliga rättigheter och internet på SIDA. Han också tidigare nätaktivist och har jobbat med att utbilda mr-aktivister i digital säkerhet. Vi samtalar med honom om möjligheter och utmaningar när man ska ge demokratibistånd till aktivister i diktaturer. Hur vet man att man stödjer rätt personer till exempel?</p><p>Vi besöker ytterligare ett land där striden om det fria ordet på nätet har pågått under flera år, Iran.</p><p>Sedan 2009 är Facebook och Twitter förbjudet. Samtidigt använder högt uppsatta ledare och regeringsföreträdare både facebook och twitter medan oppositionen och demokratiaktivister utsätts för hackerattacker när de använder sig av samma tjänster. Hur hänger det här ihop?</p><p>Konflikts <strong>Axel Winqvist</strong> ringde till <strong>Amir Rashidi</strong>, en exiliranier i New York som arbetar med säkerhet och yttrandefrihet på internet för International Campaign for Human rights in Iran.</p><p>Även här i en öppen stabil demokrati ser vi problemet att anonyma avsändare motarbetar förutsättningarna för ett hälsosamt offentligt samtal på nätet. Hat- och hotkommentarer drabbar både debattörer, journalister, politiker och privatpersoner hårt.</p><p>Konflikts <strong>Marie Nilsson Boij</strong> har träffat <strong>Robin Harms Oredsson</strong> som är utvecklare på den idéella organisationen Betahaus som jobbar med att utveckla demokratiprojekt digitalt och han menar att näthatet blivit ett så stort problem att det nästan är omöjligt att sätta upp ett debattforum. Medverkar gör även <strong>Anna- Klara Bratt</strong>, chefredaktör på den feministiska tidskriften Feministiskt Perspektiv. Hon menar att det nu gått så långt att näthatet utgör ett hot mot vår demokrati. </p><p>Därefter samtal med <strong>Nils Gustafsson</strong>, statsvetare vid Lunds universitet som skrivit sin doktorsavhandling om sociala mediers roll för svensk demokrati. Vad ser han i sin forskning? Är demokratin hotad? </p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></p><p>kajsa.boglind@sr.se</p><p><strong>Producent: Marie Nilsson Boij</strong></p><p>marie.nilsson-boij@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/710168</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160423_1000_355ad39.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Apr 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3677093_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3294</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/04/p1_konflikt_20160423_1000_355ad39.mp3" length="52725434" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vilka är &amp;quot;de ensamkommande&amp;quot;?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hazarerna, den folkgrupp som de flesta ensamkommande afghanerna tillhör. Hör röster om krig, förföljelse, utbildning och hopp från Kabul, Upplands Väsby och Värmdö.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I dagens Konflikt berättar vi om de afghanska flyktingar som skickats av Iran till krigets Syrien. Vi hör ett - på många sätt - unikt vittnesmål från 16-årige <strong>Amir</strong>, som under tvångsliknande omständigheter rekryterades i Iran för att strida för Assads styrkor i Hama i Syrien.</p><p>– Jag fick två val. Antingen skulle jag skickas tillbaka till Afghanistan, där jag inte har någon familj, och riskera att hamna i händerna på talibanerna eller IS. Eller så skulle jag skickas till Syrien, delta i kriget i några månader och i utbyte få uppehållstillstånd i Iran, säger Amir.</p><p>Med tolken <strong>Juma Lomanis</strong> hjälp träffade Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> Amir i en svensk småstad, där han bor sedan några månader tillbaka. Amir tillhör folkgruppen hazarer. Dagens program är framför allt en berättelse om hazarerna, som i dag lever utspridda runt om i världen. De flesta bor fortfarande i Afghanistan, där förtrycket mot hazarer har djupa rötter - de har både förslavats och utsatts för systematiskt våld, som vissa kallar folkmord. Det svenska Migrationsverket för ingen statistik över etnicitet, men det finns mycket som tyder på att en stor andel, troligtvis en klar majoritet, av de drygt 23 000 ensamkommande afghaner som kom till Sverige förra året är just hazarer.</p><p>Hazarerna led svårt under talibanernas styre, men sedan den USA-ledda koalitionens invasion 2001 och talibanregimens fall har hazarerna - precis som afghanska kvinnor - fått möjligheter att bli en del av samhället som de kanske aldrig haft tidigare. Utbildning har blivit den kanske viktigaste vägen för hazarer att ta den här chansen - nya skolor har startats och både pojkar och flickor har satt sig i skolbänken i hopp om att kunna vara med och bygga ett nytt Afghanistan. Den här "skolrevolutionen" fick sitt globala erkännande förra året, när rektorn för en skola i den fattiga, hazara-dominerade västra delen av Kabul, Marefat High School, nominerades till det prestigefulla priset Global Teacher Award. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp rektorn <strong>Aziz Royesh</strong>.</p><p>Hur ser man då från afghanskt officiellt håll på hazarernas situation? Konflikts Anja Sahlberg träffade <strong>Mustafa Aria</strong>, som ansvarar för bistånd och utveckling på det afghanska finansdepartementet. Han ville inte tala om hazarerna som särskilt utsatt grupp, i stället framhöll han att alla olika religiösa och etniska grupper i landet drabbats lika mycket av våldet i det krigshärjade landet.</p><p>På Värmdö gymnasium, utanför Stockholm, får vi en sista berättelse om hazarernas utsatthet i världen. Konflikts <strong>Ulrika Bergqvist</strong> träffade <strong>Hussein</strong>, som flytt till Sverige från den pakistanska miljonstaden Quetta, där shiamuslimska hazarer utsatts för återkommande attentat och attacker.</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/705695</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160416_1000_229fb54.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Apr 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3671182_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3363</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/04/p1_konflikt_20160416_1000_229fb54.mp3" length="53820421" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikterna som följer med</title>
      <description><![CDATA[<p>Om förföljelserna i Syrien som fortsätter här, och granaterna som kastas samtidigt i Turkiet och Fittja. Vad kan kväva konflikterna som bottnar någon annanstans?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ibland bottnar konflikter i Sverige utomlands. I programmet får du höra om en serie attentat mot de kurdiska och turkiska föreningarna i Fittja. Hänger de ihop med det eskalerade våldet i Turkiet? </p><p>Vilka exempel på motsättningar mellan invandrargrupper i Sverige finns? Hur stort är problemet? Hur kan vi förhindra att våld utomlands sprider sig hit?  <br data-mce-bogus="1"></p><p>Samtal mellan <strong>Jimmy Baker</strong>, kommunalråd för moderaterna i Botkyrka kommun och <strong>Haisam Rahman</strong>, samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborgs kommun. </p><p>Vad ska man göra när förföljelsen som börjat i Aleppo förtsätter på flyktingboendet i Norrland?</p><p>Du får träffa <strong>Behiya och Hatun</strong>, två kvinnor från kriget i Syrien som kom till Sverige i November förra året och hoppades på frihet och trygghet. Istället hamnade de i vad de beskriver som en ytterst hotfull och otrygg miljö, på ett flyktingboende i Norrland. Du hör dem berätta sin historia om hur en fundamentalistisk muslimsk man trakasserade dem för att de är kristna.   </p><p>Behövs det särskilda boenden för kristna? Är det ens förenligt med svensk lag? Debatt mellan journalisten och aktivisten <strong>Nuri Kino</strong> och <strong>Mikael Ribbenvik</strong> operativ chef för Migrationsverket. </p><p>Ofta finns det flera orsaker till en konflikt - bråk uppstår tex lättare på ett trångt asylboende där många ska samsas på liten yta och stök på en skola där eleverna ställs emot varandra utifrån vilket land de har sina rötter i, har ofta startat med något mer trivialt från början.</p><p>Följ med till en högstadieskola där en alert lärare lyckades hindra ett uppgjort slagsmål mellan nyanlända afghaner och svenskar med assyrisk bakgrund. Vad bottnade det i?<br data-mce-bogus="1"></p><p>Vilka verktyg behöver skolan för att läsa av det här nya konfliktlandskapet? Spelar det någon roll om det finns en storpolitisk eller religiös aspekt på konflikten? <br></p><p>Sist i programmet hör ni en krönika av journalisten <strong>May Alekhtyar</strong> som också jobbar som volontär på flyktingboenden här i stockholmstrakten. Där hjälper hon nyanlända att förstå hur Sverige funkar. Hon har stött på både konflikter och rasism i sitt jobb, liksom kunskapsluckor som behöver fyllas - både hos nyanlända och hos personalen. <br data-mce-bogus="1"></p><p>Producent: Marie Nilsson Boij<br>Programledare: Kajsa Boglind<br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/702137</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160409_1000_235e589.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Apr 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3670177_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/04/p1_konflikt_20160409_1000_235e589.mp3" length="52647942" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>JAS-plan, drönare och Sahels kollaps</title>
      <description><![CDATA[<p>Om svensk trupp i Mali  - och hur hänger det ihop med vad vi gjorde i Libyen? Är det ens möjligt att besegra övertygade jihadister med militära medel? Eller kan det ge näring åt mer extremism?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Programmet handlar om interventioner och svenska militära insatser i norra och västra Afrika. Sverige deltog i interventionen i Libyen 2011 och finns nu i norra Mali, som en del av FN-uppdraget Minusma.</p><p>Ekots reporter <strong>Fernando Arias</strong> har träffat svenska soldater på Camp Nobel i närheten av ökenstaden Timbuktu i norra Mali. Hur ser soldaterna på uppdraget och vad de egentligen kan göra för skillnad?</p><p>FN-insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i världen och för att få en bättre uppfattning av hotet som soldaterna möter i Mali åkte Konflikts producent <strong>Anja Sahlberg</strong> till den forna kolonialmakten Frankrike. Hon träffade bland annat den mauretanske journalisten, dokumentärfilmaren och författaren <strong>Lemine Ould M Salem</strong>, som själv intervjuat flera högt uppsatta personer inom olika extremistgrupper i Saharas öken, bland annat al-Qaeda i islamiska Maghreb, AQIM, och säkerhetsexperten <strong>Alain Rodier</strong>, som noga följer utvecklingen i norra och västra Afrika.</p><p>Sverige var med i den NATO-ledda interventionen i Libyen 2011, något som ledde till att diktatorn Muammar Khadaffi störtades. I programmet möter Konflikts reporter <strong>Axel Winqvist</strong> svensk-libyern <strong>Salah</strong>. Han flydde Khadaffis regim 2005, men beskriver situationen i Libyen idag som ”tusen gånger värre” än då. Vad har Sverige för ansvar för det?</p><p><br>Gäster i studion är försvarsminister <strong>Peter Hultqvist</strong> (S), <strong>Magdalena Tham-Lindell</strong> på Folke Bernadotteakademin och <strong>Robert Egnell</strong>, professor Försvarshögskolan. <br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Programledare: Jesper Lindau </strong><br><em><strong>jesper.lindau@sverigesradio.se </strong></em><br><br><strong>Producent: Anja Sahlberg </strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/698313</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160402_1000_2391899.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Apr 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3665281_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3373</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/04/p1_konflikt_20160402_1000_2391899.mp3" length="53989703" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Behövs ett europeiskt CIA?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om EU och säkerhet efter dåden i Bryssel. Kommer hot om nya attacker att ena eller splittra unionen? Och hur hänger identitet ihop med säkerhet? Hör röster från Bryssel, Paris och Edinburgh.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> är i Paris där invånarna börjat lära sig leva med rädslan för cynisk terrorism. I Frankrike höjer politikerna nu rösten för ett starkare EU-samarbete kring säkerhetsfrågorna medan parisborna manifesterar sin enhet med grannarna i Bryssel.</p><p>Tonläget höjs alltid direkt efter den här typen av attentat, menar <strong>Björn Fägersten</strong>, programchef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, som skrivit en avhandling om underrättelsesamarbete.</p><p>Behövs det rent av ett europeiskt CIA för att kunna hindra terrorns framfart? Det är just vad många politiker har förespråkat i veckan. Men varför finns det inte redan idag? Konflikts <strong>Marie Nilsson Boij</strong> och <strong>Ivar Ekman</strong> söker svaren hos akademiker i Europa och USA och upptäcker att hindren är många och finns på flera nivåer.</p><p>Konflikts <strong>Axel Winqvist</strong> beger sig till Bryssel som på många sätt är en internationell och multikulturell stad. Men vilken identitet känner brysselborna själva att de har och hur hänger detta ihop med synen på säkerhet?</p><p>Vad offrar vi längs vägen när säkerhet blir ledordet? I studion finns förutom <strong>Björn Fägersten</strong> även <strong>Amir Rostami</strong>, polis och sociolog som jobbar med Sveriges nationella samordnare mot våldsbejakande extremism och <strong>Caroline Holmqvist</strong>, lektor i krigsvetenskap vid försvarshögskolan men just nu verksam vid Université libre de Bruxelles.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br><em><a class="internal-link" href="mailto:kajsa.boglind@sr.se" target="_self">kajsa.boglind@sr.se</a></em></strong><em><strong><br data-mce-bogus="1"></strong></em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.bergquist@sr.se" target="_self">ulrika.bergquist@sr.se</a></em><br></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/695314</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160326_1000_24d815f.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Mar 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3664072_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/03/p1_konflikt_20160326_1000_24d815f.mp3" length="52646446" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Arga vita män</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den vite mannen och hans makt. Hur stor är den? Är den hotad? Och vad gör han i så fall åt det? Hör röster från Chicago, Paris och skånska Burlöv om arga vita män som påverkar politiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>"Vita män". Kan man ens prata om "vita män" som en grupp? Vad har en arbetslös industriarbetare i en småstad någonstans gemensamt med till exempel en rik affärsman? Enligt den amerikanske sociologiprofessorn <strong>Michael Kimmel</strong> tillhör alla vita män, oavsett klass, en priviligerad grupp. Vita män, menar han, har under århundraden tjänat på ett ojämlikt system, på minoritetsgruppers och kvinnors bekostnad. Men det håller på att ändras. </p><p>Vi ser slutet på en era för vita män, som <strong>David Rothkopf</strong>, vd för den amerikanske tidskriften Foreign Policy, skrev i en uppmärksammad krönika nyligen. Han hänvisar till länder i Asien som är på stark frammarsch och utmanar samhällen i väst, till att kvinnors rättigheter stärkts och demografiska förändringar som kommer med migration. Både Michael Kimmel, som skrivit en bok med titeln ”Arga vita män” och David Rothkopf tycker att den här utvecklingen är positiv.</p><p>Men säger inte verkligheten något annat? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> begav sig till ett möte med den republikanske presidentkandidaten Donald Trump i Chicago. Där träffar han flera män som bekräftar den ilska som teoretikerna pratar om, men som inte håller med om deras tro på att ”Diversity is the answer”.</p><p>Vilka paralleller kan man dra till den europeiska kontexten? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp den franske statsvetaren <strong>Jean-Yves Camus</strong>, som är expert på högerextrema och högerpopulistiska rörelser i Europa.</p><p>Här i Sverige sticker Sverigedemokraterna ut om man tittar på andelen manliga väljare, varför är det så? Den frågan tog Konflikts <strong>Axel Winqvist</strong> med sig till skånska Burlöv.</p><p>Att fokusera på vita män, hur effektivt är det om man vill förstå missnöjespartiernas framväxt både i USA och Europa? I studion för att samtala om den frågan finns <strong>Ivar Arpi</strong>, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som också håller på med en bok som tangerar ämnet, och <strong>Tobias Hübinette</strong>, Lektor i interkulturella studier vid Karlstad Universitet.</p><p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman </strong></em><br><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se </strong></em><br><br><strong>Producent: Anja Sahlberg </strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong> </em><br> </p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/692152</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160319_1000_23a9194.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Mar 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3658796_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3370</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/03/p1_konflikt_20160319_1000_23a9194.mp3" length="53930374" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Integrationen inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>Om vilka vi är och vilka vi får möjlighet att vara?
Alla vill att vi syrier ska integreras, men vad betyder det egentligen?
Hör Konflikts syriska gästredaktion om hur integrationen känns inifrån.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt är del två i redaktionens unika projekt att låna ut en timme till en syriska redaktion. Precis som i programmet som sändes före jul - Syrien inifrån ingår TV-journalisten <strong>Ibrahim Muhanna</strong>, formgivaren <strong>Satanay Dogouz</strong> och <strong>May Alekhtyar</strong> och är ingenjör och bloggare.  Den gången handlade det om livet i deras första hemland Syrien. Men idag talar de om Sverige och om ett av de ord som är mest på tapeten när det handlar om nyanlända syrier: integrationen.</p><p>Hör <strong>Ibrahim Muhannas</strong> reportage om arbetslöse akademikern <strong>Amir</strong> som drömmer om ett jobb där han får arbeta med det han kan.<br data-mce-bogus="1"></p><p>Hör om<strong> familjen Alazam</strong> som älskar Sverige och ser det som sitt nya hemland, och om Kinda som efter en rad motgångar känner precis tvärtom<br data-mce-bogus="1"></p><p>Och hör om <strong>Satanay </strong>och<strong> Marie</strong>, en arrangerad vänskap som ledde till den efterlängtade känslan av att höra till.</p><p>I studion finns <strong>Ylva Johansson</strong>, arbetsmarknadsminister och regeringens ansvariga för integrationsfrågor.</p><p>Programledare: <strong>May Alekhtyar</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>Projektledare:<strong> Firas Jonblat<br data-mce-bogus="1"></strong></p><p>Exekutiva producenter: <strong>Kajsa Boglind</strong> och <strong>Jesper Lindau</strong></p><p>Programmet är resultatet av ett samarbete med Sveriges Radios arabiska redaktion och finns också att lyssna också på helt på arabiska här:</p><p><strong></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/688112</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160312_1000_1ec24ee.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Mar 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3657379_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/03/p1_konflikt_20160312_1000_1ec24ee.mp3" length="53705942" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Knark, krig och ... fred?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Colombia, där det efter 50 års konflikt nalkas fredsavtal. Men blir det fred? Och påverkar det kokaindustrin? Bör vi tänka om när det gäller den globala kampen mot knarket?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den 23 mars är deadline för fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och den marxistiska Farc-gerillan, som pågått i flera år. En av de viktigaste frågorna under förhandlingarna är vad som ska hända med kokainproduktionen och den illegala knarkhandeln. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> har besökt regionen Putumayo i södra Colombia och pratat med bönder och politiker om framtiden efter avtalet.</p><p>– Det är hela tiden bönderna som står i fokus för kampen mot narkotikan. Det är bönderna som förföljs av polisen och militären – maffian och knarkhandlarna klarar sig alltid, säger <strong>Yuri Quintero</strong>, delstatspolitiker i Putumayo. Hon är positiv till fredsprocessen i Havanna, men säger att kokainhandeln inte kommer upphöra bara för att Farc skriver på ett avtal.</p><p>– Vi bör absolut tillåta oss att drömma om freden, men vi kan inte tillåta oss vara naiva. Även om vi utraderar kokabuskarna så utraderar vi inte efterfrågan, alla människor som använder kokain, säger den colombianska politikern.</p><p>En av kokainanvändarna som Yuri Quintero refererar till är svenska <strong>Eva</strong>, en trebarnsmamma med fast jobb, som lagt över en miljon på kokain. Hör henne reflektera över det som sker i Colombia och vad som skulle kunna få henne att sluta med kokain. Ekots reporter <strong>Randi Mossige Norheim</strong> har träffat henne.</p><p>I programmet möter vi också <strong>Tom Wainwright</strong>, reporter på tidningen The Economist, som skrivit boken ”Narconomics – How to Run a Drug Cartel”. Han ser på kokainindustrin med ekonomiska glasögon, talar om tillgång och efterfrågan, och menar att vi måste tänka om när det gäller den globala narkotikapolitiken. Konflikts producent<strong> Anja Sahlberg</strong> fick tag i honom på ett hotellrum i New York, där han var för att lansera sin nya bok.</p><p>I Konflikts studio samtalar författaren <strong>Magnus Linton</strong>, som har skrivit om Colombia och kokainindustrin, med <strong>Linda Nilsson</strong> generalsekreterare för WFAD, World federation against drugs.</p><p><strong>Programledare: Jesper Lindau<em> <br>jesper.lindau@sverigesradio.se </em></strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg<em> <br>anja.sahlberg@sverigesradio.se </em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/685020</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160305_1000_2354b03.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Mar 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3654448_2048_1156.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/03/p1_konflikt_20160305_1000_2354b03.mp3" length="53701601" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Rysslands kris och grannars fruktan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kapitalflykt, kålrötter och kryssningsmissiler när rysk ekonomi krisar.
Gör det finansiella läget Ryssland till ett större eller mindre hot för omvärlden?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är ekonomisk kris i Ryssland. Industriproduktionen faller, rubeln sjunker i värde och den ryska finansministern talar om ytterligare nedskärningar i den sociala sektorn. Ryssar har åter börjat demonstrera och somliga ekonomer talar om att det ryska samhället står inför kanske sin svåraste omvälvning efter att Sovjetunionen föll samman. Samtidigt har Ryssland genomfört flera stora militära operationer utomlands: Invasion och annektering av Krim, krigföring i Ukraina och massiva flygbombningar i Syrien. Rysslands militära förmåga har stärkts av ett stort upprustningsprogram, som varit ett prioriterat område i den ryska statsbudgeten. Men vad händer nu när oljepengarna inte kommer in i samma omfattning som tidigare? Kan Ryssland fortsätta att rusta? Och är ett Ryssland i ekonomisk kris ett större hot mot grannländerna än om det är rikt och välmående. Hör analyser och resonemang från Moskva, Berlin och Stockholm. I studion <strong>Susanne Oxenstierna</strong>, expert på rysk militär ekonomi på Foi, <strong>Peter Mattsson</strong>, forskare på Försvarshögskolan. Dessutom medverkar två svenskar med rötter i Ryssland - <strong>Oleg Mezjuev</strong>, på sociala medier känd som en person som ofta försvarar Putin och den ryska officiella linjen och <strong>Ekaterina Sisfontes</strong> som är kritisk till den ryska politiska ledningen.<br data-mce-bogus="1"></p><p class="byline">Programledare: <strong>Kajsa Boglind<br></strong><a class="internal-link" href="mailto:Kajsa.Boglind@Sverigesradio.se" target="_self">Kajsa.Boglind@sverigesradio.se</a><br data-mce-bogus="1"></p><p class="byline">Producent: <strong>Kristian Åström<br></strong><strong><a class="internal-link" href="mailto:Kristian.Astrom@Sveriges" target="_self">Kristian.Astrom@sverigesradio</a></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/682907</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160227_0900_3cd1b54.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Feb 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/3588082_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3335</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/02/p1_konflikt_20160227_0900_3cd1b54.mp3" length="53371355" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vart tog aktivisterna vägen?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de aktivister som drev utvecklingen under arabiska våren. Vart tog de och deras drömmar vägen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fem år efter upproren i Egypten pratas det mer om tortyr än om demokrati och mod. Men har rädslan verkligen vunnit? <br></p><p>Möt aktivisten <strong>Sally Toma</strong> som berättar om sin rädsla, om hur hon gömde sig i sitt hem och inte vågade gå ut, efter att hon gripits och torterats 2013, och människorättsaktivsten <strong>Ahmed Abd Allah</strong> som gått under jorden för att slippa bli fängslad.</p><p>Vad är det som driver en ung människa att ta upp en kamp av det här slaget, trots rädslan för våld och tortyr? Möt tunisiern och cyberaktivisten <strong>Skander Ben Hamda</strong>, som minns hur det hela började för honom innan revolutionen i Tunisien.</p><p>Våra reportrar <strong>Edgar Mannheimer</strong> och<strong> Gilda Hamidi-Nia</strong> söker även efter dom försvunna, dom som slukats av den egyptiska säkerhetsapparaten... Du hör bland andra <strong>Lamia Said</strong>, syster till den välkända aktivisten och läkaren Ahmed Said som sitter i egyptiskt fängelse för att ha hindrat trafiken i Kairo, Lamia säger:" Vi vill bara vara människor, inte djur... Vi vill ha frihet och våra rättigheter."</p><p>Vad var det som gjorde att folket slöt uppbakom dessa aktivister just då för fem år sedan? Vilka är förutsättningarna för en ny demokratirevolt?</p><p>Analys i studion av <strong>Arne Wackenhut</strong>, forskare vid Göteborgs Universitet, som jobbar på en avhandling om just aktivisterna och deras roll i den egyptiska revolutionen, och <strong>Islam Habib</strong>, Egyptenkännare, verksam vid Silc, en liberal biståndstiftelse som under dom senaste åren haft olika demokratiprojekt i Egypten.<br><br><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></strong><br><br><strong>Producent: Marie Nilsson Boij</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:marie.nilsson-boij@sverigesradio.se" target="_self">marie.nilsson-boij@sverigesradio.se</a><br></strong><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/677877</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160220_1000_22b6f84.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Feb 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3647991_4032_2268.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/02/p1_konflikt_20160220_1000_22b6f84.mp3" length="53599085" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Västsahara och U-svängen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om vad har marockanska gatubarn, Ikeavaruhus och kampen om en svensk plats i FN:s säkerhetsråd betytt för beslutet att inte erkänna Västsahara.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det var mycket som tydde på att regeringen skulle erkänna Västsahara, det lilla området på Nordafrikas västkust, som Marocko ockuperat sedan 1975.</p><p>Socialdemokratiska politiker har i årtionden hållit kontakt med den västsahariska motståndsrörelsen Polisario. Både Miljöpartiet och Socialdemokaterna har kongressbeslut på att erkänna Västsahara och har också - när man var i opposition - krävt ett erkännande. Dessutom hade regeringen nyligen erkänt Palestina.</p><p>Men så kom beskedet för några veckor sedan - det blir inget erkännande. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> begav sig till riksdagen där hon träffade både svenska och marockanska politiker och representanter från västsahariska Polisario och hon hittade en hel del pusselbitar som bildar en möjlig förklaring till regeringens U-sväng.</p><p>Överenskommelsen om marockanska gatubarn, ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen kan ha spelat roll. Men så finns det ytterligare en möjlig förklaring - Sveriges kamp för att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> frågade ordföranden för svenska FN-förbundet, <strong>Aleksander Gabelic,</strong> och <strong>Pierre Schori</strong>, tidigare socialdemokratisk minister och i dag hedersambassadör för säkerhetsrådskandidaturen, om i vilken utsträckning kandidaturen kan ha spelat roll för Sveriges beslut att inte erkänna Västsahara.</p><p>Så vad säger då Sveriges utrikesminister om regeringens Västsaharapolitik? Anja Sahlberg fick en intervju med <strong>Margot Wallström</strong>. Hur ser hon på möjligheterna att blåsa liv i den FN-process de flesta bedömare ser som stendöd?</p><p>Sist i programmet hör vi <strong>Najla Mohamed Namin</strong> från Polisarios ungdomsförbund om besvikelsen över Sveriges besked.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se </strong></em><br></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/674952</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160213_1000_3456f13.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Feb 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3642882_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3376</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/02/p1_konflikt_20160213_1000_3456f13.mp3" length="54024323" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Att stänga världen ute</title>
      <description><![CDATA[<p>﻿Om en hotfull, komplicerad värld och viljan att stänga den ute. Är det en fruktbar, eller ens framkomlig väg för konkret politik?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens konflikt frågar sig om det går att stänga världen ute, i en tid då det kanske känns mer lockande än på länge på grund av den oroliga värld som omger oss. Är känslan att vilka sluta sig en bra utgångspunkt för praktisk politik? Hör röster från Köpenhamn, Paris och Säpo-högkvarteret om id-kontrollers effektivitet, om Syrienkrigets koppling till terrorhotet, och i vilken mån det ens går att skilja på vi och dom. Gäster i programmet är <strong>Göran Rosenberg</strong>, journalist och författare och <strong>Alice Teodorescu</strong>, politisk redaktör på Göteborgsposten.</p><p>Du hör den hyllade syriska författarinnan <strong>Samar Yezbek</strong> resonera om hur världen blir allt sammanflätad och om sorgen i att inte kunna känna sig fredad från terror någonstans.</p><p><strong>Caroline Holmqvist</strong>, som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskare vid Utrikespolitiska institutet, men för tillfället bosatt och verksam i Bryssel, menar att för att begripa det som händer idag såväl i Mellanöstern som i Europa och kopplingarna däremellan så måste vi minnas allt som hänt sen New York den 11 september, 2001.</p><p>Vad säger då Säpos biträdande chef <strong>Johan Sjöö</strong>? Kan Sverige stå vid sidan av eller gör de också analysen att vi är sammankopplade med skeenden bortom våra gränser?</p><p>Hur är det då med alla flyktingar och andra migranter? Där har viljan att stoppa, stänga ute, blivit inte bara en önskan utan den svenska regeringens konkreta politik under den senaste tiden. Men går migrationen att stoppa? Vad får det för konsekvenser? Vi åker till Öresundsbron, visar ID- kontroll och pratar med såväl infödda som nyanlända.</p><p>Vi besöker även ett seminarium om migration där vi får lära att migrationsströmmar inte går att tygla. Man kan minska flödet och göra det svårare för migranter att ta sig hit, men hindra? Nä, det finns det bara ett enda exempel på i historien och det är på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea, säger <strong>Patrik Engström</strong>, chef för gränspolisen.</p><p>En röst som har en väldigt bestämd uppfattning om det här: om priset vi betalar när vi säger stopp, är den ryskfödda amerikanska författaren <strong>Anna Badkhen</strong> Hon menar att i världen som den ser ut idag så är det oss själva vi säger stopp till. Världen kommer att förändras oavsett hur många barn som dör på våra stränder.<br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:ivar.Ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.Ekman@sverigesradio.se</a></strong><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Producent: Marie Nilsson Boij</strong><br><strong><a class="internal-link" href="mailto:marie.nilsson-boij@sverigesradio.se" target="_self">marie.nilsson-boij@sverigesradio.se</a></strong><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/671010</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160206_1000_2496a8f.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Feb 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3640940_4928_3280.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/02/p1_konflikt_20160206_1000_2496a8f.mp3" length="53735427" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem är Bodo?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om våldets vågor i Västafrika. Nigerias president påstår sig ha besegrat Boko Haram, men terrorattackerna fortsätter. Hör röster från Abuja, Douala och Göteborg om världens värsta terrornätverk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt rör sig i en region i västra Afrika där terrorn sedan flera år är ett grymt inslag i människors vardag. Terrorgruppen Boko Haram kallas världens värsta terrornätverk, framför allt för att det är så många civila som drabbas av deras våld. Runt 17 000 civila uppskattas ha dödats på sex år och över två miljoner har tvingats fly sina hem. Sveriges Radios före detta Afrikakorrespondent <strong>Margareta Svensson</strong> åkte till ett flyktingläger i Nigerias huvudstad Abuja för att bättre försöka förstå Boko Haram och dess drivkrafter.</p><p>Nigerias president Muhammadu Buhari kom till makten i maj förra året med ett löfte om att besegra Boko Haram. För att få veta mer om den nye presidenten och den pågående militäroffensiven mot terrorgruppen ringde Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> upp <strong>Atta Barkindo</strong>, katolsk präst från norra Nigeria, men också doktorand vid School of Oriental and African studies vid University of London.</p><p>Det har varit en svart vecka i Nigerias grannland Kamerun. Över 40 människor har dödats i olika självmordsattentat - alla utförda av kvinnor och unga flickor. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp forskaren <strong>Rodrigue Nana Ngassam</strong> vid universitetet i Douala i Kamerun, för att bättre förstå Boko Haram i den kamerunska kontexten.</p><p>Boko Haram är inte den enda terrorgruppen som med våld vill skapa ett kalifat i Västafrika. al-Qaida i Nordafrika, AQIM, har samma mål. De har tagit på sig terrorattentatet i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou den 15 januari, då 30 människor dog. Radions Afrikakorrespondent <strong>Richard Myrenberg</strong> åkte till huvudstaden, där attentatet skapat oro inte minst hos landets muslimer.</p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind </strong><br><strong><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em> </strong><br><br><strong>Producent: Anja Sahlberg </strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/668137</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160130_1000_2301bf2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Jan 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3637021_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3365</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/01/p1_konflikt_20160130_1000_2301bf2.mp3" length="53857830" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Jättarnas kamp</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Mellanöstern, som fem år efter folkens uppror präglas av en hård kamp mellan Saudiarabien och Iran. Hur blev det så? Hör om palatskupper, snurriga självbilder och risken för ett regionalt storkrig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Gäster i programmet är <strong>Cecilia Uddén</strong>, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, och <strong>Agneta Ramberg</strong>, utrikeskommentator Ekot.</p><p>Den 25 januari är det fem år sedan revolutionen i Egypten. Sedan dess har glädjeyran förbytts i frustration över att den arabiska våren övergick i vinter. Varför blev det så? Hör Cecilia Uddéns reportage där bland andra den egyptiske statsvetaren<strong> Mustafa el Labbad</strong> medverkar.</p><p>Ett av de länder som bär ansvar för den arabiska vintern är Saudiarabien, som inte legat på latsidan den senaste tiden. Landet styrs formellt av Kung Salman, men verkliga makten sägs ligga hos hans yngste son - Muhammad bin Salman bin Abdulaziz Al-Saud. Formellt är han Saudiarabiens försvarsminister och vice kronprins, men hans makt är större än så... Det är en offensiv yngling som av vissa befaras vara världens farligaste man... Hör Marie Nilsson Boijs reportage, med <strong>Robert Lacey</strong>, historiker och saudikännare, och <strong>Paul Aarts</strong>, lektor i internationella relationer vid statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Amsterdam.</p><p>Iran har varit i nyheterna mycket på sistone, eftersom det avtal om att begränsa landets atomprogram som slöts med västmakterna förra året trädde i kraft för en vecka sen, men Iran är inte bara aktivt på den storpolitiska, diplomatiska nivån. <strong>Kjetil Selvik</strong> är senior forskare på det oberoende Christian Michelsen-institutet i Bergen och enligt Selvik är det uppenbart att Iran, militärt insyltat i ett antal länder i Mellanöstern. Hör Ivar Ekmans reportage.</p><p>Svenska företag har tryckt i startblocken en tid nu för att komma in i Iran när sanktionerna lyfts. Handel för miljarder finns i sikte. Det kan verka cyniskt, men enligt <strong>Cherif Sayed</strong> som är regionchef för Mellanöstern och Afrika för organisationen Business Sweden som jobbar för att stärka svensk handel, är just handel en viktig väg mot fred och frihet. Hör Marie Nilsson Boijs reportage.<br><br><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:ivar.Ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.Ekman@sverigesradio.se</a><br><br><strong>Producent: Marie Nilsson Boij</strong><br><a class="internal-link" href="mailto:marie.nilsson-boij@sverigesradio.se" target="_self">marie.nilsson-boij@sverigesradio.se</a><br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/667716</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160123_1000_23f83f6.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Jan 2016 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3634402_3948_2242.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/01/p1_konflikt_20160123_1000_23f83f6.mp3" length="53711090" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kaczyński och den polska demokratin</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hotet mot demokratin i vårt grannland Polen. Vad är det som sker i landet som setts som en framgångssaga sedan EU-inträdet? Och vem är Jaroslaw Kaczyński? Konflikt från Upprorstorget i Warszawa.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt sänder från anrika kafé Wedel intill Upprorstorget i centrala Warszawa. De kontroversiella lagändringarna - som regeringspartiet Lag och Rättvisa med partiledaren <strong>Jaroslaw Kaczyński</strong> i spetsen har genomfört på kort tid - står i fokus. Gäster i programmet är <strong>Dorota Nygren</strong>, journalist vid den polska public service-radion och <strong>Peter Johnsson</strong>, journalist och författare, som bott i Warszawa i 35 år.</p><p>Vem är egentligen Jaroslaw Kaczyński? Sveriges Radios korrespondent <strong>Thella Johnson</strong> tecknar ett porträtt av partiledaren som kallas ”Kungen av Polen”, som styr landet trots att han varken är premiärminister eller president.</p><p>EU-kommissionen skickade i veckan en skarp signal till Polen när man inledde en preliminär granskning av om Polen åsidosatt demokratiska principer. Vad betyder det för Polens relation till EU? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> träffade statsvetaren <strong>Renata Mienkowska</strong> på universitetet i Warszawa.</p><p>Den här helgen invigs det europeiska kulturhuvudstadsåret i den polska staden Wroclaw, där den omåttligt populära teatr Polski nyligen hamnade i blåsväder efter att Polens kulturminister uttalat sig om innehållet i en av teaterns uppsättningar. Sveriges Radios kulturkorrespondent <strong>Lisa Bergström</strong> besökte teatern för att samtala om konstnärlig frihet och det politiska läget i Polen<strong><br data-mce-bogus="1"></strong></p><p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br>kajsa.boglind@sverigesradio.se <br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br>anja.sahlberg@sverigesradio.se <br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/662152</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160116_0900_3e65125.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Jan 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3629435_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3370</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/01/p1_konflikt_20160116_0900_3e65125.mp3" length="53932508" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De ensamkommande och kriget</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de tusentals afghanska ungdomar som kom till Sverige i höstas och hur deras flykt hänger ihop med kriget i Syrien. En återutsändning av Konflikt från den 24 oktober 2014.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under 2015 kom tiotusentals ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta kom inte direkt från Afghanistan, utan uppgav att de har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb.</p><p>Och mycket tyder på att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i krigets Syrien.</p><p>Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande till att han själv och sonen, skulle åka och strida i Syrien. Mehdi flydde och har varit ett par veckor här i Sverige när han berättar sin historia för Konflikts reporter <strong>Gilda Hamidi-Nia</strong>. Hans vittnesmål är långt ifrån det enda i sitt slag. 18-åriga Ehsan i Göteborg är orolig för sin lillebror som är kvar i Iran och 21-åriga Ayoob som kliver av tåget från Malmö har precis flytt milisens rekryteringar och sin egen familjs önskan om att han ska bli martyr.</p><p>Det unga män och ensamkommande barn nu berättar här i Sverige är en del av ett spel på en mycket högre nivå. Sedan en vecka tillbaka pågår en storskalig framryckning i Syrien där Iran är en av huvudspelarna på Assad-regimens sida. <strong>Nader Hashemi</strong>, chef för Denver-universitetets center för Mellanösternstudier menar att Irans engagemang i Syrien är helt central för regimens överlevnad. Och de afghanska marksoldaterna skickas fram som kanonmat, säger <strong>Phillip Smyth</strong>, professor vid Marylanduniversitetet i USA som länge följt shiamilisernas roll i kriget. Reporter <strong>Ivar Ekman</strong>.</p><p>Med hjälp av persisktalande journalistkollegor i Sverige och Iran får vi en rapport från en begravningsceremoni för martyrer i Irans heliga stad Qom och letar propagandaspår på internet.</p><p>Och så besöker vi ett pojkrum i en lugn Stockholmsförort. 16-åriga Poya och Majid försöker hitta sig själva hos sin nya familjehemsmamma samtidigt som dom kämpar med rasism och minnet av barnarbete och vänner som inte såg något annat val än att ge sig in i döden. Reporter <strong>Ulrika Bergqvist</strong>.</p><p>Konflikt har varit i kontakt med Irans ambassad i Sverige som dementerar uppgifterna om tvångsrekrytering av minderåriga.</p><p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman<br>ivar.ekman@sr.se<br></strong></em></p><p><em><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br>ulrika.bergquist@sr.se<br></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/658256</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160109_0900_385e7e2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Jan 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3622884_4231_2663.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/01/p1_konflikt_20160109_0900_385e7e2.mp3" length="53627334" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ammars dröm om Irak</title>
      <description><![CDATA[<p>Om journalisten och demokratiaktivisten Ammar al-Shahbander från både Bagdad och Malmö. En återutsändning av Konflikt från den 16 maj 2015.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Svensk-irakiern, journalisten och aktivisten <strong>Ammar Al-Shahbander</strong> gick lördagen den 2 maj på Burj Babel, Babels torn i Bagdad. Det blev en kväll med poesiuppläsning och musik av bandet ”Två gitarrer”. Bilden ovanför från Burj Babel blev den sista tweet som Ammar någonsin skickade ut. Han dog samma kväll när en av Islamiska Statens bilbomber exploderade.</p><p>I Konflikt skildrar vi Irak genom en älskad, motsägelsefull och, åtminstone här i Sverige, närmast chockerande okänd mans öde, Ammar al Shahbander. Vi gör det tillsammans med frilansjournalisten och konfliktmedarbetaren <strong>Duraid Al-Khamisi</strong>, som träffade Ammar för Konflikts räkning i Bagdad i mars 2013.</p><p>Ammar växte upp i Malmö och ville använda sina erfarenheter av svensk demokrati för att bygga ett demokratiskt Irak. Duraid Al-Khamisi åkte till Malmö för att förstå vad den erfarenheten var och träffar vännerna <strong>Yassir</strong> <strong>Maskhour</strong> och <strong>Ali</strong>. Han möter också professor <strong>Mikael Stigendal</strong> som berättar om Ammar och några akvariefiskar. Professorn läser också ur mejl som Ammar skickade när han var på väg mot Bagdad under den amerikanska invasionen 2003.</p><p>Ammar Al-Shahbander var på den tiden en förespråkare av USAs invasion. Det var den amerikanske författaren och journalisten <strong>George Packer</strong> också. I ett samtal med Konflikts<strong>Ivar Ekman</strong> förklarar om varför Ammar sedan, när allt gått fel i Irak, kände att han var skyldig att stanna kvar och jobba för ett bättre Irak.</p><p>Ammar Al-Shahbander var Bagdad-chef för <strong>Institute for War and Peace reporting</strong>. De jobbar med och lär upp unga journalister och aktivister. <strong>Susanne Fischer</strong> var Ammars kollega och hon berättar om hur utsatt Ammars och andra journalisters liv är i Bagdad. Här kan ni också lyssna på en intervju med <strong>Ismaeel Dawood</strong> från <strong>Iraqi Civil Society Solidarity Initiative</strong> som jobbar med yttrandefrihet i Irak.</p><p>Konflikt fick också en mängd välgjorda reportage från som Ammars IWPR-kontor gjort. De handlar om vanliga, men allvarliga, problem för människor i Irak.  <strong>Najla</strong> är med i ett av dem. Hon giftes bort som 12-åring. Nu är hon en 20-årig ensamstående kvinna som arbetar på ett tegelbruk efter det att hennes man skiljt sig från henne. <strong>Emelia Frennmark</strong>, som jobbar för organisationen Kvinna till Kvinna i Irak, berättar för Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> om situationen för kvinnor i Irak</p><p>En annan som kände Ammar var <strong>Steven Nabil</strong>. Han är irakisk aktivist och skulle åka till norra Irak för att hjälpa flyktingar. Ammar ville inte att hans skulle åka själv, så han ställde upp och åkte med.</p><p>Konflikt slutar med ett möte mellan Duraid Al-Khamisi och hans barndomsvän <strong>Ahmed</strong>. De är uppvuxna i Stockholm, men Ahmed bor idag i Bagdad. Duraid samtalar med honom på en uteservering i Stockholm om hans liv i Bagdad och om hur Sverige kramat honom.</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman<br></strong><em>ivar.ekman@sr.se</em></p><p><strong>Producent: Jesper Lindau<br></strong><em>jesper.lindau@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/655992</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20160102_0900_37ff2ce.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Jan 2016 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3622831_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3362</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2016/01/p1_konflikt_20160102_0900_37ff2ce.mp3" length="53799293" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hejdå, Vårberg! (repris)</title>
      <description><![CDATA[<p>Om karate som upprättelse, stjärnelever och lyckat polisarbete. Konfliktredaktionen sammanfattar sin tid i Stockholmsförorten Vårberg. Repris från juni 2015.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad betyder några hållplatser med tunnelbanan? Spelar det någon roll om det är Karlaplans tunnelbanehållplats en journalist besöker två gånger om dagen eller om det är Slussen, Sätra eller Vårberg? I 15 månader har vi på Konflikts redaktion tagit röd linje varje morgon, precis som när vi åker till Radiohuset fast i motsatt riktning.</p>
<p>För oss har tiden i Vårberg lärt oss saker vi aldrig hade fattat om vi fortsatt hoppa av vid Karlaplan varje morgon. Och vi har träffat människor som vi aldrig hade träffat där. Det här sista programmet för säsongen är helt tillägnat dem.</p>
<p>Vi börjar programmet tillsammans med 16-åringarna <strong>Adonay Kidane</strong> och <strong>Sarika Sheerazi</strong>, som Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> träffade i Skärholmens centrum. De visar oss sina kvarter och oroas över att bilden av Stockholms förorter är så negativ i media. Båda har valt att plugga på gymnasiet Östra Real, som ligger i det välbeställda kvarteret Östermalm i Stockholms innerstad. Det har givit dem delvis nya perspektiv och insikter.</p>
<p>En av de frågor som vi tagit upp i Konflikt under vår tid i Vårberg är polisen och deras svåra utmaning att på en gång vara hård och mjuk, att beivra brott och att skapa trygghet. Det här var en utmaning som var extra tydlig i Vårberg när vi kom hit, eftersom närpolisen i Skärholmen hade dragit igång en storsatsning som hette Insats Vårberg. Hur har det gått? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> sökte svaret i Vårberg centrum.</p>
<p>Att många tjejers liv fortarande är mer begränsade än killars var något vi fick höra från många håll när vi flyttade hit. Medan de flesta av Vårbergs tonårskillar har friheten att göra vad de vill efter skolan, sporta, hänga i centrum, vara på fritidsgården gäller helt andra strängare regler för många av deras jämnåriga tjejerkompisar - eftersom en del av familjerna här har inställningen att familjens <em>heder </em>hänger på döttrarnas skötsamhet. I programmet ”Heder och samvete” berättade vi om <strong>Sahar</strong>, en kvinna från Irak vars hela liv har präglats av familjens syn på heder, både i Irak och efter flytten till Sverige. Mycket har hänt i Sahars liv sedan förra gången hon var med i Konflikt. <strong>Kajsa Boglind</strong> träffar henne på en helt ny plats - Karatestudion Wakasjishi på Folkungagatan i Stockholm.</p>
<p>På Arbetsförmedlingen i Skärholmen, stadsdelen där Vårberg ligger, möter Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> flera av de som söker jobb här söder om Stockholm. Tolken <strong>Nihad Sahawie</strong> som jobbat där länge berättar om dilemman med det svenska språket. Här får många inte jobb eftersom de inte kan svenska.</p>
<p>Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> ringde upp professor <strong>James Cummins</strong> på University of Toronto. Det är en mångkulturell stad där faktiskt mer än hälften av eleverna i skolan kommer från hem med en annan språklig bakgrund än engelska. Professor Cummins tycker att samhällets förväntningar ibland är helt orealistiska. Det är inte bara den som kommer som ska anpassa sig, menar han, majoriteten i det samhälle som tar emot, måste se att bland de som kommer finns en enorm mångfald av förutsättningar.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind </strong><strong> <br /><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg </strong><strong> <br /><strong><em>anja.sahlberg@sverigesradio.se</em></strong></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/652667</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151226_1000_340b82e.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Dec 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3529348_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3368</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/12/p1_konflikt_20151226_1000_340b82e.mp3" length="53909362" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Syrien inifrån</title>
      <description><![CDATA[<p>Om jasminerna i Damaskus och vägspärrar i Ghouta. Fem syriska reportrar berättar om tillståndet i landet de flytt. Hör röster från Raqqa, Karlaplan och missa inte nyårsönskningar från syriska barn.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p class="call-to-action th-bg-color-light">Hör hela programmet på svenska längst ner i artikeln</p><p>De fem syriska journalisterna vill ge en unik inblick i hur livet i dagens Syrien är. Hela programmet på arabiska kan ni lyssna på <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6329982" target="_self" data-mce-href="https://sverigesradio.se/artikel/6329982">här</a>.</p><p style="text-align: right;" data-mce-style="text-align: right;"><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6329982" target="_self" data-mce-href="https://sverigesradio.se/artikel/6329982">اضغط هنا</a> للاستماع الى برنامج كونفلكت بالعربية </p><p style="text-align: left;" data-mce-style="text-align: left;">De fem syriska journalisterna ger en unik inblick i hur livet i dagens Syrien är. De har arbetat hårt under några veckor och bilder från den processen kan ni följa i en <a href="https://www.facebook.com/groups/917988408286005/" target="_blank" data-mce-href="https://www.facebook.com/groups/917988408286005/" aria-label="&#214;ppnas i nytt f&#246;nster" rel="nofollow" class="external-link">grupp på Facebook som heter Syrien inifrån</a>.</p><p>I deras reportage möter vi tre familjer som lever under helt olika omständigheter. Det börjar i Raqqa, som IS utropat till sin huvudstad. <strong>Satanay Doughouz</strong> intervjuar Abo Saeed som lämnade Raqqa bara för en vecka sedan. Han berättar om den stenhårda kontrollen, hur farligt det är att bära röda strumpor och om IS ”mediebås” på gatan där de på tv-skärmar spelar upp sin propaganda och filmer på hur de dödar.</p><p>Hur ska då hotet från IS bemötas? <strong>Ibrahim Mouhanna</strong> går till Karlaplan i Stockholm och frågar folk. Där träffar Ibrahim en man som tycker att IS borde dödas allihop. Ibrahim ringer några av de få, av hans vänner, som finns kvar i Syrien. De tycker att man måste bota sjukdomen, kriget, inte bara fokusera på symptomen, IS.</p><p>Damaskus kallas för jasminernas stad. Där bodde en gång <strong>Rafa Almasri</strong> och i Konflikt kontaktar hon en familj som bodde nära henne. Hon når dem när de lagar mat, potatis med vitlök. De berättar om arbetet med att hitta vatten på morgonen och om hur farligt det kan vara i de tio vägspärrar hennes vän måste igenom för att komma till jobbet.</p><p>Runt omkring Damaskus ligger förorter där kriget är intensivt och brutalt. Det är svårt att få veta något om vad som händer i det belägrade Ghouta. <strong>Jihad Rahmoon</strong> lyckades nå en familj som berättar om jakten på ris och om hur barnen fortfarande leker, men lekarna handlar om kriget.</p><p>I slutet av programmet önskar syriska barn något för det nya året. Bland många andra hör ni <strong>Sidra</strong> som vill ha en handväska och en indienresa. Hör också <strong>Sama</strong> som vill besöka sin pappas grav för att plantera en blomma.</p><p><strong>Programledare:</strong></p><p><strong>May Alkhetyar</strong></p><p><strong>Reportrar:</strong></p><p><strong>Jihad Rahmoon</strong></p><p><strong>Rafa Almasri</strong></p><p><strong>Ibrahim Mouhanna</strong></p><p><strong>Satanay Doughouz</strong></p><p> </p><p>Projektledare var Firas Jonblat</p><p><a class="internal-link" href="mailto:firas.jonblat@sr.se" target="_self">firas.jonblat@sr.se</a></p><p>Exekutiv producent: Jesper Lindau</p><p><a class="internal-link" href="mailto:jesper.lindau@sr.se" target="_self">jesper.lindau@sr.se</a></p><p>Medproducenter:</p><p>Kajsa Boglind</p><p>Ivar Ekman</p><p>Anja Sahlberg<br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/647798</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151219_1000_2273e86.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Dec 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3622131_2048_1156.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/12/p1_konflikt_20151219_1000_2273e86.mp3" length="53738533" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De unga männen och terrorstämpeln</title>
      <description><![CDATA[<p>Om varför en 16-åring skär fingrarna av en annan 16-åring. Bekämpas det bestialiska beteendet bäst med en terrorstämpel? Hör den blodiga berättelsen om El Salvador som spegling av vår kamp mot terror.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur begriper man det obegripliga? Hur handskas man med det sanslösa? Det är frågor som många, här i Europa, ställt sig sedan en grupp unga män brutalt mördade en massa fullkomligt oskyldiga människor en fredagskväll i Paris.</p><p>”Man ska inte försöka förstå, man ska inte försöka diskutera, man ska bara eliminera”, sa <strong>Lydia Guirous</strong>, som är talesperson för den förre franske presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Républicains, när Konflikt träffade henne efter terrorattentaten i Paris.</p><p>Kanske är det den enda vägen. Men är vi ändå inte skyldiga att försöka hitta en annan väg än eliminerandets? Måste inte vi, som inget annat önskar än att mördandet, dödandet och våldet ska upphöra, söka vitt och brett – kanske långt bort från vår vanliga vardag, för att försöka förstå hur vi ska göra för att undvika att göra en redan hemsk situation värre?</p><p>Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> och <strong>Paloma Vangpreecha</strong>, korrespondent med fokus på unga, har besökt El Salvador i Centralamerika, där konstitutionsdomstolen i höstas slog fast att landets gäng bör betecknas som terrorgrupper, och att gängmedlemmar ska dömas enligt särskilda terroristlagar. Vad har terrorstämpeln fått för konsekvenser, för gängen, samhället och politiken?</p><p>Korrespondenterna har träffat flera gängmedlemmar, deras familjer, politiker och salvadoranska analytiker. ”Vi kan inte förhandla med människor som dödar barn”, säger justitieministern <strong>Benito Lara</strong>, som övergett förhandlandets politik och vill sätta hårt mot hårt. Men <strong>Janeth Aguilar</strong>, chef för det säkerhetspolitiska institutet IUDOP på Centralamerikanska Universitetet i El Salvador, är kritisk. ”Om vi stämplar gängmedlemmar som terrorister så gör vi dem till omänskliga barbarer, vi avhumaniserar dem. Det är en återvändsgränd både för samhället och för de unga killarna”, säger Janeth Aguilar.</p><p>Vilka paralleller finns att dra till Europa och kampen mot Islamiska staten? Med i programmet för att diskutera det är <strong>Amir Rostami</strong>, polis och sociolog, och också kommittésekreterare, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, och <strong>Evin Ismail</strong>, doktorand i sociologi vid Uppsala Universitet, som forskar på IS – på organisationens ideologi och västerlänningar som ansluter till gruppen.</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman </strong><strong><em><br>ivar.ekman@sverigesradio.se</em></strong></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg <br></strong><strong><em>anja.sahlberg@sverigesradio.se</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/644333</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151212_1000_22ef22e.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Dec 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3617365_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3370</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/12/p1_konflikt_20151212_1000_22ef22e.mp3" length="54287107" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Flyktingspelet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om spelet kring flyktingströmmarna i Europa. Har Turkiet använt flyktingarna som ”vapen” för att få EU på knä?  Och hur förändras spelplanen för dom som flyr?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Just nu pågår ett politiskt spel i Europa som går ut på att snabbt minska antalet flyktingar som tar sig in över gränserna. De senaste dragen har handlat om identitets-kontroller, stängsel och skärpta regler för flyktingmottagande. Det som hänt kan på ett plan se ut som politiskt kaos, men det kan också beskrivas som rationellt spel.</p><p>För knappt en vecka sedan la EU-ledarna fram ett av sina trumfkort när de rott i hamn en flyktingöverenskommelse med Turkiet, landet i öster som många passerar på sin flykt västerut. Men vem är det egentligen som har trumf på hand? Och vilka har mest att förlora?</p><p>Frilansjournalisten <strong>Tomas Thorén</strong> följer sexbarnsmamman <strong>Maha Mansour</strong> som fastnat i Izmir på sin flykt undan kriget i Syrien. Hur ska Maha klara sig själv i ett land som inte ger henne flyktingstatus, där hon är hänvisad till svartjobb om hon ska kunna försörja sig? Och vilka alternativ har hon när EU:s gränskontroller hårdnar?</p><p>I Malmö träffar Konflikts <strong>Ulrika Bergqvist</strong> svärmor <strong>Ramadan</strong> och svågern <strong>Omar Alabsi</strong>. Barnens farmor vill inget hellre än att samla barnen i Sverige så att hon kan hjälpa till. Familjen följer nyhetsutvecklingen, med regler som ändras dag för dag, men viktigast av allt är att hålla kontakten med systrarna som är fast i Syrien och ringer och berättar om nya bombräder. </p><p><strong>Ivar Ekman</strong> intervjuar turkietkännaren <strong>Halil Karaveli</strong> som menar att Turkiet använder flyktingströmmen som ett vapen för att få EU dit dom vill. Men <strong>Ayhan Kaya</strong>, professor i internationella relationer på Bilgiuniversitetet i Istanbul, och <strong>Ahmet Ichdujgu</strong>, chef för migrationsforskningscentret på Kotjuniversitetet håller inte helt med om den analysen. </p><p>Och hur såg de olika spelarna inom EU på situationen inför förhandlingarna med Turkiet? Vad vinner och förlorar Europa på att flytta gränserna österut? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> sökte svaret hos <strong>Göran von Sydow</strong> på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, SIEPS. Hör även <strong>Deger Akal</strong> på Deutsche Welle och den franska statsvetaren <strong>Anne-Marie Le Gloannec.</strong></p><p>Resultatet av de skärpta reglerna i flyktingspelet kan kanske inte bli mer tydligt än den tomhet som Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> möter på ett transitboende i Stockholm. Här flödade viljan att hjälpa och glädjen i att ha nått fram till ett säkert mål efter en lång resa. Nu är boendet mörkt och tyst.</p><p><strong>Programledare: Jesper Lindau</strong></p><p><a class="internal-link" href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se" target="_self">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.berguist@sverigesradio.se" target="_self">ulrika.berguist@sverigesradio.se</a><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/641393</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151205_1000_2352ebd.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Dec 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3615356_2048_1156.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/12/p1_konflikt_20151205_1000_2352ebd.mp3" length="53941734" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Slaget om Västsahara</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em><strong>Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1.</strong> </em></p><p>Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario.</p><p>1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits.</p><p>Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent <strong>Anja Sahlberg</strong>, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern <strong>Nabila Mounib</strong> och den västsahariska aktivisten <strong>Aminatou Haidar</strong>.</p><p>Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten <strong>Malainin Lakhal</strong>, som bor i lägren, när <strong>Ahmed Mulai</strong>, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom.</p><p>Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> träffade <strong>Kenneth G Forslund</strong> (S) och <strong>Karin Enström</strong> (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten.</p><p>Gäster i studion är <strong>Hans Corell</strong>, jurist och tidigare rättschef på FN, <strong>Lars Schmidt</strong>, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, <strong>Ulf Bjereld</strong>, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och <strong>Ulla Gudmundson</strong>, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker.</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p><p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/638437</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151128_1000_2f7a106.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Nov 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3610419_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3375</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/11/p1_konflikt_20151128_1000_2f7a106.mp3" length="54363757" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Terrorattacken mot gråzonen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om IS terrordåd mot en konsertlokal, en fotbollsstadion och gator och restauranger i Paris, just de öppna gråzoner där människor möts över gränserna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett piano på en trottoar bland gula höstlöv. En halv måne lyser skarpt över konsertlokalen Bataclan i Paris. Därinne, i den i dag mörka, igenbommade lokalen, mördades över 80 människor. Av kallblodiga terrorister. <strong>Audrey</strong> sitter och spelar på pianot, för att, som hon säger, föra tillbaka musiken till Bataclan. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> berättar om gråzonens Paris. Hör författaren <strong>Raphaël Glucksmann</strong>, författaren <strong>Lydia Guirous,</strong> som också är talespersonen för den förre presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Republicains och även <strong>Mehdi Bigarderne</strong> från förorten Clichy-sous-Bois.</p>
<p>I Konflikts studio för att samtala finns <strong>Robert Egnell</strong>, forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm, <strong>Camilla Salazar</strong> kriminolog från Fryshuset. Och med från en studio i Paris har vi <strong>Jenny Andersson</strong>, Professor i Statsvetenskap och verksam vid franska universitet Science Po.</p>
<p>Under de dramatiska dygnen efter attackerna i Paris riktades mycket uppmärksamhet mot Bryssel och allra mest mot stadsdelen Molenbeek. De var därifrån som flera av terroristerna kom och som också misstänks vara där attackerna förbereddes. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> reste dit och hamnade mitt i en kamp för att försöka förstå. Han mötte <strong>Khalil Zeguendi</strong> som kände en av terroristerna och som berättade om de unga från Molenbeek som är belgare på pappret men som inte tillåts känna sig som det. Hör också <strong>Eric Corijn</strong> som är professor i kulturell och social geografi. Han anser bilden av Molenbeek som fullt av jihadister och att man inte har någon kontroll över området är helt löjlig.</p>
<p>Under terrordåden i Paris kom det ganska snabbt uppgifter, som spreds över hela världen, om att det hittats ett syriskt pass nära en självmordsbombare. På det sättet kopplades terrordåden till den stora ström av flyktingar som fortsätter att komma till EU. Konflikts<strong> Jesper Lindau</strong> träffade <strong>Satanay Doughouz</strong> som berättade om sin djupa känsla av samhörighet med offren i Paris, hon flydde själv undan IS och även Assad. Men passet hade en funktion, tror hon, att det skulle splittra oss. Det är en seger för Islamiska staten. Det är precis det de vill.</p>
<p><strong>Programledare Kajsa Boglind</strong><br /><em><strong> kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent Jesper Lindau</strong><br /><em><strong> jesper.lindau@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/632802</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151121_1000_22f5136.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Nov 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3609128_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/11/p1_konflikt_20151121_1000_22f5136.mp3" length="54035699" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hur stoppar man en jihadist?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den europeiska kampen mot terrorresor. Trots runt 300 svenska IS-resenärer ligger Sverige efter med det förebyggande arbetet. Hur gör man i andra europeiska länder?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt följer upp programmet ”De svenska krigsresenärerna” från 17 oktober.</p>
<p>Det stora antalet svenska krigsresenärer i dag är de som rest till Irak och Syrien och problemet är extra allvarligt eftersom de ansluter sig till grupper som öppet hotar vårt västerländska samhälle.</p>
<p>Därför fokuserar dagens program främst på jihadism och IS-resenärer. Men vi har förstås också terrordådet i Trollhättan i färskt minne, liksom de senaste brandattentaten mot asylboenden, som skapat stor oro i Sverige. Varifrån kommer egentligen det största terrorhotet i dag?</p>
<p>Gäster i studion är inrikesminister <strong>Anders Ygeman</strong>, <strong>Salahuddin Barakat</strong> från Islamakademin och <strong>Magnus Ranstorp</strong>, professor på Försvarshögskolan.</p>
<p>Programmet börjar i Frankrike, där inrikesministeriet kort efter terrorattentaten i Paris i januari drog igång en omfattande informationskampanj för att försöka förebygga att unga fransmän radikaliseras och beger sig till Syrien eller Irak för att ansluta sig till Islamiska Staten. Senast i raden initiativ i den här kampanjen är anhöriga som berättar sina historier. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp <strong>Christian Gravel</strong>, som ansvarar för den franska regeringens informationskampanj och den franske parlamentarikern och tidigare ministern <strong>Jean-Pierre Sueur</strong>.</p>
<p>Den tyska organisationen Hayat - som betyder liv på turkiska och arabiska – brukar lyftas fram som ett lyckat exempel. Hayat jobbar med att försöka hjälpa radikaliserade personer att bryta med militanta grupper och hitta andra vägar i livet. Att involvera hela familjen och andra i den nära omgivningen är en viktig nyckel för att lyckas, enligt rådgivaren <strong>Julia Bercyk</strong>, som radions korrespondent <strong>Daniela Marquardt</strong> träffat.</p>
<p>Nyligen lanserade Storbritanniens inrikesminister <strong>Teresa May</strong> en ny strategi mot extremism med stort fokus på våldsbejakande islamism. En av de organisationer som funnits med i förarbetena inför den nya strategin är en omstridd men också inflytelserik tankesmedja som heter <strong>Quilliam foundation</strong>, en tankesmedja som grundats av avhoppade jihadister. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ringde upp en av dess medarbetare <strong>Nikita Malik</strong> för att höra vad hon tycker att länder som Storbritannien och Sverige bör prioritera i kampen mot våldsbejakande islamism.</p>
<p>Hur stort hot utgör radikaliserade islamister mot vårt samhälle? Om man ser till Norden har ju det blodigaste attentatet här utförts, inte av en jihadist, utan av en ensam högerextrem fanatiker - Anders Bering Breivik. 77 människor dog i terrorattentaten på Utöya och i Oslo 2011. Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> ringde upp <strong>Tore Björgo</strong>, professor på Polishögskolan i Norge, för att höra man resonerar om terrorhoten där.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br /><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se </strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/627966</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151107_1000_23dc6ec.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Nov 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3601868_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/11/p1_konflikt_20151107_1000_23dc6ec.mp3" length="54033056" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vad hände med spökbåten?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om 243 båtflyktingar som saknas sedan slutet av juni 2014. Och om alla de flyktingar som försvinner utan att vi någonsin får reda på det. Hör röster från Tunisien, Sudan och Solna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Lördagen den 28 juni 2014. På den libyska Medelhavskusten är det 25 grader varmt. Det råder god sikt ut över havet. Hemma i Sudans huvudstad Khartoum sitter <strong>27-årige Yafet Isaias Andebrhan</strong> och oroar sig. Ombord på den båt som just har lagt ut från Libyen, med kurs mot Italien, finns Yafets fru Segen och deras 1,5-åriga dotter Abigail. Sedan den dagen har Yafet aldrig hört av dem igen. De minst 243 passagerarna är saknade sedan mer än ett år. </p>
<p>Hör om jakten på den så kallade spökbåten och möt <strong>journalisterna Eric Reidy och Gianni Cipriano</strong> som undersöker vad som kan ha hänt. Hör också systrarna <strong>Yordanos och Luchia Habdom</strong> i Solna som satt sina liv på paus i väntan på besked om sin saknade bror. </p>
<p>Konflikt handlar om mörkertalet, om dem som försvinner och dör i eller på väg till Europa utan att vi någonsin får reda på det. Enligt journalisterna bakom The Migrant Files finns det fler än 30 000 dokumenterade dödsfall på 2000-talet. Men det verkliga antalet som dött på flykt till vår kontinent kan vara så stort som 60 000. För varje saknad som vi känner till, finns det ytterligare en som vi aldrig hör talas om. </p>
<p>Vad händer med ett samhälle där människor dör och försvinner utan att vi vet om det? Och varför är det viktigt att räkna hur många de flyktingar är som aldrig kommer fram? Hör <strong>Nicolas Kayser-Bril, prisbelönt datajournalist</strong>. Hör <strong>Jovan Rajs, pensionerad professor i rättsmedicin</strong>, som skrivit böcker om vikten om skydd för de döda. </p>
<p>Gäster i studion är <strong>Meron Estefanos, svensk-eritreansk radiojournalist och människorättsaktivist</strong> och <strong>Madelaine Seidlitz, ansvarig för flyktingfrågor vid svenska Amnesty. </strong></p>
<p><em><strong>Programledare: Lesper Lindau</strong></em><br /><em><strong><a href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se" target="_self">jesper.lindau@sverigesradio.se</a> </strong></em></p>
<p><em><strong>Reporter: Gilda Hamidi-Nia</strong></em><br /><em><strong><a href="mailto:gilda.hamidi-nia@sverigesradio.se" target="_self">gilda.hamidi-nia@sverigesradio.se</a> </strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Martin Jönsson</strong></em><br /><em><strong><a href="mailto:martin.jonsson@sverigesradio.se" target="_self">martin.jonsson@sverigesradio.se</a> </strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/624474</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151031_1000_2411c6a.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 Oct 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/3599832_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/10/p1_konflikt_20151031_1000_2411c6a.mp3" length="53978037" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De ensamkommande och kriget</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de hundratals afghanska ungdomar som kommer till Sverige varje dag. Varför kommer så många just nu? Hör röster från Göteborg, Qom och Aleppo om hur barnens flykt hänger ihop med kriget i Syrien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hittills i år har det kommit fler än 11.000 ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta av dom kommer inte direkt från Afghanistan, utan uppger att dom har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb.</p>
<p>Och nu kommer vittnesmål om att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i den pågående offensiven i Syrien.</p>
<p>Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande till att han själv och sonen, skulle åka och strida i Syrien. Mehdi flydde och har varit ett par veckor här i Sverige när han berättar sin historia för Konflikts reporter <strong>Gilda Hamidi-Nia</strong>. Hans vittnesmål är långt ifrån det enda i sitt slag. 18-åriga Ehsan i Göteborg är orolig för sin lillebror som är kvar i Iran och 21-åriga Ayoob som kliver av tåget från Malmö har precis flytt milisens rekryteringar och sin egen familjs önskan om att han ska bli martyr.</p>
<p>Det unga män och ensamkommande barn nu berättar här i Sverige är en del av ett spel på en mycket högre nivå. Sedan en vecka tillbaka pågår en storskalig framryckning i Syrien där Iran är en av huvudspelarna på Assad-regimens sida. <strong>Nader Hashemi</strong>, chef för Denver-universitetets center för Mellanösternstudier menar att Irans engagemang i Syrien är helt central för regimens överlevnad. Och de afghanska marksoldaterna skickas fram som kanonmat, säger <strong>Phillip Smyth</strong>, professor vid Marylanduniversitetet i USA som länge följt shiamilisernas roll i kriget. Reporter <strong>Ivar Ekman</strong>.</p>
<p>Med hjälp av persisktalande journalistkollegor i Sverige och Iran får vi en rapport från en begravningsceremoni för martyrer i Irans heliga stad Qom och letar propagandaspår på internet.</p>
<p>Och så besöker vi ett pojkrum i en lugn Stockholmsförort. 16-åriga Poya och Majid försöker hitta sig själva hos sin nya familjehemsmamma samtidigt som dom kämpar med rasism och minnet av barnarbete och vänner som inte såg något annat val än att ge sig in i döden. Reporter <strong>Ulrika Bergqvist</strong>.</p>
<p>Konflikt har varit i kontakt med Irans ambassad i Sverige som dementerar uppgifterna om tvångsrekrytering av minderåriga.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman<br /><a href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_blank">ivar.ekman@sr.se</a><br /></strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br /><a href="mailto:ulrika.bergquist@sr.se" target="_blank">ulrika.bergquist@sr.se</a><br /><br /></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/620913</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151024_1100_2425740.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Oct 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3595995_2048_1289.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/10/p1_konflikt_20151024_1100_2425740.mp3" length="54082395" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De svenska krigsresenärerna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om småbarnsföräldrar med jobb och bostad som väljer krig och terror före lugnt familjeliv. Varför? Och vilket hot utgör krigsresenärerna som återvänder?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt handlar svenska så kallade ”krigsresenärer” . Vad driver unga män att delta i andras krig? Den frågan ställde sig Sveriges Radios <strong>Samar Hadrous</strong> efter att hennes kusin stupat i Syrien där han stred i en jihadistgrupp. Hon åkte till Göteborg och fick en intervju med <strong>”Omar”,</strong> som vi kallar honom, vars bror var i samma kompisgäng som hennes kusin, och också stupade i Syrien. Inläsare är <strong>Goran Faraj</strong>.</p>
<p>Frilansjournalisten <strong>Emma Sofia Dedorson</strong> träffade en annan krigsresenär i en svensk småstad. <strong>”Johan”,</strong> som vi kallar honom för att han inte vill framträda med sitt riktiga namn, beskriver att han dras till våld och krigssituationer. Det är hans främsta motiv till att bege sig till Konfliktzoner, senast var han i Ukraina där han stred för Azovbataljonen, som använder samma symboler som vissa SS-divisioner under Andra världskriget och framför allt består av personer med högerradikala sympatier.</p>
<p>Det är svårt att dra några entydiga slutsatser om motiv, det har blivit väldigt tydligt under vårt arbete med det här programmet, och det är också något som Säkerhetspolisen understryker. Men finns det någonting som personer som ”<strong>Ziad”</strong> och <strong>”Johan”</strong> har gemensamt? Konflikts producent <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp <strong>Magnus Sandelin</strong>, journalist och författare som skrivit mycket om olika extremistgrupper.</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Samar Hadrous</strong>, journalist på Sveriges Radios arabiska redaktion, inrikesminister <strong>Anders Ygeman</strong> (S), <strong>Haisam A-Rahman</strong>, samordnare mot våldsbejakande extremism vid Göteborgs stad och <strong>Per Anders Rudling</strong>, docent i historia vid Lunds universitet, med Ukrainas moderna historia som specialitet.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br /><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se </strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br /><em>anja.sahlberg@sverigesradio.se </em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/617716</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151017_1000_243b9c3.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Oct 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/3593025_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3359</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/10/p1_konflikt_20151017_1000_243b9c3.mp3" length="54115933" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Afrika på väg - men vart?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur Afrikas demografi kan förändra världen. Men vart ska all den ungdomliga energin ta vägen? Hör bagaren i Dakar som vill till Europa, rwandierna som vill skapa ett nytt Silicon Valley och hör hur en skola i Hölö passar in i det nya Afrika.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I slutet av århundrandet kommer nära hälften av jordens arbetsföra befolkning att vara afrikaner. Dom unga är en kraft som kan skapa ekonomisk tillväxt. Men om ungdomarna inte får en chans kan kraften förvandlas till social oro och massiv migration.</p><p><strong>Philippe Fargues</strong>, chef för the Migration Policy Center på det Europeiska Universitetet i Florens, förklarar vad en ”youth bulge” eller ”ungdomspuckel” är och hur den kan lyfta Afrika ur fattigdom, om de rätta förutsättningarna finns på plats. </p><p>I Senegals huvudstad Dakar har ett jobb blivit det mest åtråvärda som finns. Hör bagaren <strong>El Hadji Coly</strong> som nu sparar för att ta sig till Europa i jakten på ett arbete. Men vi möter också <strong>Moustapha Ndyaie</strong> som har utvecklat ett biljettsystem för huvudstadens bussresenärer. Europa intresserar honom inte alls, han skulle inte ge sig av om han så fick en miljard. Reporter <strong>Maria Sjökvist</strong>.</p><p>Om möjligheterna finns på hemmaplan finns det ingen anledning att ge sig av mot ovissheten. Rwanda tillhör de länder i Afrika som har haft en imponerande ekonomisk tillväxt det senaste decenniet och landet jobbar medvetet för att ta tillvara på de ungas energi. Ungdoms- och it-ministern <strong>Jean Philbert Nsengimena</strong> hoppas att informationsteknologin kan skapa nya jobb. Hör också entreprenörerna som vill sprida it-andan till landsbygden. Reporter är Sveriges Radios Afrikakorrespondent <strong>Richard Myrenberg</strong>.</p><p><strong>Souleyman Cisse, Moussa Coulibaly och Alpha Oumar Diallo</strong> från Guinea vet vad migrationen kostar - i form av ensamhet. Alla tre jobbar här i Sverige men ser ändå framtiden i Afrika. Och hör läraren <strong>Emmanuel Touré</strong> på Hölöskolan söder om Södertälje som frågar sig vad han kan lära av svenskarna som gav sig iväg till Amerika? Reporter <strong>Ulrika Bergqvist</strong>.</p><p>I studion finns <strong>Annika Sundén</strong>, chefsekonom på biståndsmyndigheten Sida och <strong>Joe Frans</strong> tidigare riksdagsledarmot för socialdemokraterna, sedan Ordförande för Forum Syd. Idag är han entreprenör med verksamhet i ett par afrikanska länder, bland annat sitt forna hemland Ghana och Kongo-Kinshasa.</p><p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se" target="_self">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></em></p><p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br><em><a class="internal-link" href="mailto:ulrika.berguist@sverigesradio.se" target="_self">ulrika.berguist@sverigesradio.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/614147</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151010_1100_4065400.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Oct 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3589079_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/10/p1_konflikt_20151010_1100_4065400.mp3" length="54042357" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Merkels ödesstund</title>
      <description><![CDATA[<p>Om maktfaktorn Angela Merkel. 25 år efter Tysklands enande står hon på toppen av sin politiska karriär. Hur gick det egentligen till när en östtysk fysiker blev kontinentens mest inflytelserika politiker? Hur kan hon som är så lågmäld leda med sådan pondus? Och vad är det i dag med flyktingfrågan som verkar ha rubbat hennes cirklar? Hör röster från Berlin, Templin och Paris om Angela Merkels uppgång och möjliga fall.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt sänder från ett kafé i <strong>Angela Merkels</strong> gamla kvarter i stadsdelen Prenzlauer Berg i det tidigare Östberlin. Det har gått 25 år sedan Tyskland återförenades, en återförening som också blev startskottet för den tyska förbundskanslerns väldigt intressanta och på många sätt osannolika politiska karriär.</p>
<p>Gäster är <strong>Tobias Etzold</strong>, statsvetare från tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik, <strong>Dan Ekholm </strong>som är finska YLE:s Berlinkorrespondent och Sveriges Radios korrespondent i Berlin, <strong>Daniela Marquardt</strong>.</p>
<p>I mars 1990 var <strong>Lothar de Maizière</strong>, den förste och siste demokratiskt valde ministerpresidenten i DDR. Han utnämnde Merkel till regeringens presstalesperson och berättar för Daniela Marquardt om vilken enastående förmåga hon hade att medla i alla interna strider som ständigt uppstod under den här kaotiska tiden.</p>
<p>En annan person som också följt Angela Merkel under många år är <strong>Stefan Kornelius</strong>, utrikeschef på liberala Münchenbaserade tidningen Süddeutsche Zeitung. De lärde känna varandra i samband med murens fall. Han följde henne nära under tiden som ungdomsminister och framåt och skrev för ett par år sedan en av de mest översatta biografierna om henne. När ”Förbundskanslern och hennes värld” kom ut handlade mycket om eurokrisen. Med den gick Tyskland och Angela Merkel in i en helt ny fas menar Stefan Kornelius. Men efter hennes utspel om flyktingkrisen i Europa känner han inte längre igen henne, sa han när Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ringde upp honom i München.</p>
<p>Flyktingkrisen är på många sätt en ödesfråga som kan komma att avgöra Angela Merkels politiska framtid. Men det är ju inte bara en fråga som engagerar - och splittrar - Tyskland, utan hela Europa. Inte minst i grannlandet Frankrike har Merkels öppenhet gentemot flyktingar debatterats kraftigt. Konflikts producent<strong> Anja Sahlberg</strong> ringde upp statsvetaren <strong>Anne-Marie Le Gloannec</strong>, som specialiserat sig på EU och den mycket speciella relationen mellan Frankrike och Tyskland, det som brukar kallas den fransk-tyska axeln.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br /></strong><strong><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg <br /></strong><strong><em>anja.sahlberg@sverigesradio.se</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/610585</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20151003_1000_24fc55f.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Oct 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/3551674_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3377</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/10/p1_konflikt_20151003_1000_24fc55f.mp3" length="54393116" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Upp till kamp ‒ eller?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Corbyn, Tsipras och en europeisk vänster som försöker födas på nytt. Men hur långt räcker ungdomlig entusiasm i kampen mot etablissemang och teknokrati? Hör Yanis Varoufakis förklara varför han tror på Europa, hör spanska gatuaktivister som brottas med ansvar - och hör etablissemanget försvara sig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För två veckor sedan valdes Jeremy Corbyn till partiledare för det brittiska Labourpartiet. Det var en chock för delar av hela Europa. Att vänsterradikala krafter frodas i krisdrabbade länder i södra Europa är nåt vi vant oss vid, men det var förvånande att det hände i Storbritannien. Vad är det som händer med vänstern? Och vad säger det om europeisk politik i stort? Det är frågorna som Konflikt kretsar kring i detta program.</p>
<p>En person som spelade en framträdande roll i kampanjen som ledde fram till att Corbyn vann är en av brittisk politiks unga stjärnskott, Owen Jones. Honom möter du. Vad finns det för utrymme för radikal vänster i dagens Europa? Vilka förutsättningar har den att förändra saker? Och vad säger dess framväxt om Europeisk politik i stort?</p>
<p>Jeremy Corbyn är inte det enda uttrycket för att det rör sig på vänsterkanten i Europa. Men åt vilket håll rör det sig? Grekiska Syriza föddes ju också ur ett djupt missnöje och möttes av stor entusiasm. Vår reporter Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt Aten. Har de kvar hoppet?</p>
<p>Den radikala vänstern möter en rad utmaningar. Samtal om dessa med Marie Demker, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, vars forskning är inriktad på framväxten av nya sociala och politiska skiljelinjer i en globaliserad värld, och Anderas Johansson Heinö, statsvetare och förlagschef på näringslivets tankesmedja Timbro.</p>
<p>Hör också Yanis Varoufakis Greklands tidigare finansminister, intervjuad av Konflikts Gilda Hamidi-Nia, som dömer ut demokratins tillstånd i Europa, och hoppas kunna rädda kontinenten genom att bygga ett nytt pan-Europeiskt alternativ.</p>
<p>Vad har makteliten att säga till sitt försvar? Vi sökte upp en av etablissemangets främsta representanter, Thomas Östros, före detta svensk näringsminister och välkänd gråsosse och EU- vän, som nyligen stärkt sin maktposition ytterligare då han gick från att vara Bankföreningens VD till att bli en av 24 exekutiva direktörer - styrelseledamöter- vid Internationella Valutafonden i Washington.</p>
<p>I Spanien har vänstern slagit in på en annan väg än både Varoufakis pan-Europeiska och de traditionellt nationella som i Grekland och Storbritannien. Spanien har i och för sig ett nytt nationellt parti, nämligen Podemos. Men Podemos har ännu inte nått framgång i ett nationellt val, och i opionsmätningarna har hoppet och entusiasmen redan falnat. Men, på lokal nivå är det annorlunda. I juni i år fick Barcelona en ny borgmästare- Ada Colau. Hon gjorde sig känd i Spanien som aktivist mot vräkningar i den ekonomiska krisens spår och hon har blivit arresterad flera gånger, bland annat vid försök att ockupera banker. Med det nyformade partiet "Barcelona en Comù" har hon skakat om det politiska landskapet i staden. Hur gick det till när en gatuoccupant blev borgmästare? Och hur går det nu när hon är vid makten? Vår reporter Robin Olin åkte till Barcelona.</p>
<p>Programledare: Ivar Ekman</p>
<p>Producent: Marie Nilsson Boij</p>
<p>Tekniker: Fabian Begnert</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/607808</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150926_1000_23401a2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Sep 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3582452_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3361</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/09/p1_konflikt_20150926_1000_23401a2.mp3" length="54141699" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Afghanistan i skuggan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Afghanistan, det land som så många av Europas - och Sveriges - flyktingar lämnat bakom sig. Vad är det de flyr från, varför drabbas civila så hårt och när ska afghaner kunna känna framtidshopp i sitt hemland? Hör röster från Kabul, Jalalabad och Smålandsstenar om ett krig som ändrat karaktär.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt handlar om det våldsamma och på många sätt väldigt oförutsägbara läget i Afghanistan. Sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet förra året har striderna mellan regeringstrupper och motståndsgrupper, framför allt talibanerna, bara fortsatt. Maktkampen har ändrat karaktär och drabbar civilbefolkningen ännu mer än tidigare. Samtidigt som vi hör mindre om Afghanistan i den dagliga nyhetsrapporteringen så har kriget på flera sätt blivit värre för vanliga afghaner. Det märker vi också av här i Europa och utmed EU:s gränser, afghaner utgör den näst största gruppen asylsökande, bara från Syrien kommer det fler.</p>
<p>En av de över 7000 afghaner som kommit till Sverige i år är <strong>Baratali Sharifi</strong> - veterinär och biståndsarbetare från Heratprovinsen som Ekots <strong>Alexandra Svedberg</strong> träffade på ett flyktingboende i Smålandsstenar. Efter att talibanerna avsattes 2001 fick folket hopp, säger han, men nu blir talibanerna starkare igen.</p>
<p>Inför dagens program har Konflikt ringt en hel del samtal till Kabul och andra delar av Afghanistan, som Jalalabad och Taloqan. Chefen för FN:s människorättsavdelning i Afghanistan, <strong>Danielle Bell</strong>, säger till Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> att kriget har ändrat karaktär sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet 2014 och att civila idag drabbas i allt högre utsträckning. <strong>Kate Clark</strong> på den oberoende tankesmedjan Afghanistan Analysts Network ger också sin analys av läget i landet.</p>
<p>För Sveriges Radios del hänger tystnaden från Afghanistan ihop med att vår främsta förmedlare av röster därifrån, <a href="https://sverigesradio.se/grupp/6252" target="_self"><strong>Nils Horner</strong></a>, mördades i Kabul i mars 2014. <strong>Shukria Barakzai</strong> var också den sista person som han intervjuade. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ringde upp parlamentarikern Shukria Barakzai, som var en av de kvinnor som deltog i Loya Jirgan 2003, det traditionella rådsmöte som efter långa förhandlingar godkände landets första konstitution efter talibanernas fall. I våras deltog hon i förberedande fredsamtal med talibanerna i Oslo.</p>
<p>Men vad vill talibanerna, som satt på andra sidan om förhandlingsbordet när Shukria Barakzai var i Oslo? Konflikts <strong>Gilda Hamidi-Nia</strong> ringde upp journalisten och talibankännaren <strong>Graeme Smith</strong>, som skrivit flera böcker om sina möten med talibanerna och som i dag jobbar som analytiker i Kabul för organisationen International Crisis group.</p>
<p>Gäster i dagens Konflikt är <strong>Terese Cristiansson</strong>, journalist och författare som var i Afghanistan i början av september och som är på väg tillbaka för att arbeta med en bok om en afghansk flicka. <strong>Freshta Dost</strong> sitter i Svenska Afghanistankommitténs styrelse och jobbade fram till nyligen på ett boende för ensamkommande flyktingbarn, varav många är från Afghanistan. <strong>Agneta Ramberg</strong>, Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator. Hon bodde i Afghanistan på 70-talet och har också varit tillbaka flera gånger sedan dess som reporter.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind <br /><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em> <br /></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg <br /><em>anja.sahlberg@sverigesradio.se </em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/604458</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150919_1000_3952c0f.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Sep 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3574183_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3367</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/09/p1_konflikt_20150919_1000_3952c0f.mp3" length="54231546" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kampen om EU:s själ</title>
      <description><![CDATA[<p>Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värderingar. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från London, Lesbos, Berlin och Orust.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ord som frihet, solidaritet och respekt för mänsklig värdighet finns nedskrivna i EU:s fördragstext. Men vad betyder de storslagna formuleringarna när dom sätts på prov på en ö i Grekland, vid ett taggtrådsstängsel i Ungern, på ett tåg i Tyskland eller i ett litet samhälle på Orust?</p>
<p>Vi hör röster från oroliga ungrare i Budapest som fångats av <strong>Johan-Mathias Sommarström </strong>och Sveriges Radios korrespondent i Östeuropa, <strong>Johanna Melén</strong>, tar oss med till ett tältläger under frihetsgudinnan på den grekiska ön Lesbos. I Berlin pratar vår Tysklandskorrespondent <strong>Daniela Marquardt</strong> om värderingar med två tyska damer.</p>
<p>EU kan stå inför den största kris vi har upplevt hittills, säger Financial Times utrikeskommentator <strong>Gideon Rachman</strong>. Han ser den storpolitiska ordväxlingen mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Victor Orban som en ”clash of values”, en laddad kamp om EU:s värderingar, eller själ om man så vill.</p>
<p>Vad är det egentligen som står på spel? Med i studion finns <strong>Annika Ström Melin,</strong> EU-kännare, författare och skribent och <strong>Lars Trägårdh,</strong> professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndals högskola samt Sveriges Radios korrespondent i Tyskland <strong>Daniela Marquardt</strong>.</p>
<p>Och så återvänder vi till det lilla samhället Ellös på Orust som Konflikt besökte för ett år sedan i ett program som då fick namnet ”Flyktingarna och det svenska hjärtat” efter att Fredrik Reinfeldt vädjat till svenskarna att öppna sina hjärtan. Hur gick det för den lilla orten som plötsligt skulle ta emot 150 flyktingar på samhällets hotell- och spa-anläggning? Reportage av <strong>Ulrika Bergqvist</strong>.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong> <a href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_blank">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong>, ulrika.bergquist@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/601612</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150912_0900_27bbef9.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Sep 2015 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3574743_1297_777.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/09/p1_konflikt_20150912_0900_27bbef9.mp3" length="53007084" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det dolda biståndet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om pengarna som korsar gränser och når bortom hjälporganisationer och bankkontor. Världens migranter skickar allt mer pengar till släkt och vänner. Vad används de till, hur skickas de och varför försvinner så mycket på vägen? Hör röster från Buenos Aires, Kos och Rinkeby om villkoren för det dolda biståndet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I samband med den flyktingkris som just nu pågår är vi många som funderar på hur man kan hjälpa människor som befinner sig på flykt, eller lever i fattigdom. Det finns faktiskt ett sätt som det talats ganska lite om, ett sätt som redan praktiseras i hundratals tobaksaffärer och växlingskontor över hela världen, nämligen pengaförsändelser som världens migranter skickar hem till släktingar och vänner, det som kallas remitteringar. Det är dagens ämne i Konflikt. Det är inga småsummor det handlar om. Bara i år beräknas runt 440 miljarder dollar skickas på det här sättet människor emellan. Det är mer än tre gånger så mycket som världens samlade bistånd. Konflikts producent <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp <strong>Dilip Ratha</strong>, som är expert på migration och remitteringar på Världsbanken, för att prata om det som han kallar ”Dollarsedlar inslagna i kärlek”.</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Lisa Pelling</strong> på tankesmedjan Arena idé, som skrivit sin avhandling om remitteringar och <strong>Diviesh Vithlani</strong>, tidigare chef för omvärldsanalys på Swedbank.</p>
<p>Ett ord som ofta återkom i de intervjuer vi gjorde inför det här programmet är ”livlina”. Ett land som är i skriande behov av familjemedlemmars hemskickade pengar är Somalia. Det finns beräkningar som visar att nära hälften av invånarna i landet lever på remitteringar. Det enklaste, och ibland det enda, sättet att skicka pengar just dit är att gå via så kallade ”hawala-agenter”. För med hawala kan man nå platser som har helt andra finansiella strukturer, eller inget banksystem alls.</p>
<p>Konflikts <strong>Gilda Hamidi-Nia</strong> åkte till ett hawala-kontor i Rinkeby utanför Stockholm för att ta reda på mer.</p>
<p>Problemen med att skicka pengar mellan länder och mellan människor har lett till att andra alternativ dykt upp runt om i världen de senaste åren. Hawala är ett exempel, men det finns fler aktörer som vill in på den växande marknaden av migranter som vill undkomma bankernas höga avgifter och krav. Flera företag försöker nu lansera den digitala valutan bitcoin som en lösning. Vår Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> reste till Argentina, där bitcoin-användarna blir fler och fler.</p>
<p>Dagens program börjar på ett Western Union-kontor i Skärholmen, och vi slutar på samma ställe - fast i andra ändan. Ekots <strong>Alice Petrén</strong> ger en bild från ett kontor på den grekiska ön Kos, dit flyktingar kommit för att ta ut pengar.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind <br /><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se<br /></em> <br />Producent: Anja Sahlberg <br /><em>anja.sahlberg@sverigesradio.se</em> </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/598148</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150905_1000_23cda63.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Sep 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3571033_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3289</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/09/p1_konflikt_20150905_1000_23cda63.mp3" length="52993155" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Att leva med IS</title>
      <description><![CDATA[<p>Om att leva eller dö med IS. På ett år har den Islamiska Staten stärkt sin makt, i motsats till vad många politiska bedömare förväntade. Hur ska vi förhålla oss rationellt till en grupp som upphöjt ritualmord och våldtäkt till officiell politik? Hör röster från Södertälje, Deir al Zoor och Boston.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För ett år sedan framstod hela situationen som absurd, skulle en grupp fanatiker stöpa om Mellanösterns moderna gränser? Bedömare förklarade att IS med största sannolikhet skulle försvinna inom ett par månader, utplånade av sina egna uppblåsta politiska, religiösa och historiska pretentioner. Men nu, ett drygt år senare, kan vi konstatera att det inte har hänt. Gruppen finns kvar och statsbygget har redan börjat i Syrien och Irak.<br /><br />Vad gör vi om IS vinner? Frågar sig den amerikanske statsvetarprofessorn <strong>Stephen Walt</strong> och ger själv svaret: Lev med det! Han menar att IS-krigarna inte är unika, inte ens den terror de bedriver. Statsbyggande har alltid varit en blodig affär och det har aldrig hindrat omvärlden från att med tiden välkomna revolutionärerna in i värmen, se bara på Iran, Kuba och bolsjevikerna. Men <strong>Lina Khatib</strong>, chef för Carnegieinstitutets Mellanösternkontor i Beirut, håller inte med. Hon menar att omvärlden inte bara kan se på medan människor lider.<br /><br />Och medan statsvetare och politiker dividerar hur omvärlden ska hantera IS, är det så kallade kalifatet redan vardag för många människor. Konflikts reporter <strong>Duraid Al-Khamisi</strong> ringde upp <strong>Mustafa</strong> som är handelsresande i Syrien och dagligen behöver förhålla sig till IS-krigarnas oberäkneliga lagar och regler.<br /><br />Möt <strong>Sabah Elia</strong> från Södertälje vars hela hemby i Syrien kidnappades av IS, och hör den libanesiska låtskrivaren <strong>Khaled Soubeih</strong> som hellre hade sjungit om kärlek och romantik än om extremism och terror. Samhället har ett ansvar att visa på alternativen säger <strong>Omar Mustafa</strong>, ordförande för det muslimska studieförbundet Ibn Rushd.<br /><br />Ska världen bara se på medan IS befäster sin makt? Vilken betydelse har deras inträde i världspolitiken haft för andra muslimer? Och hur ska vi hantera den humanitära kris som följer i deras spår? I studion hör vi <strong>Bitte</strong> <strong>Hammargren</strong>, författare och frilansjournalist, <strong>Mohammad Fazlhashemi</strong>, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och aktivisten och frilansjournalisten <strong>Nuri Kino.</strong></p>
<p>The <a href="http://www.nytimes.com/2015/08/14/world/middleeast/isis-enshrines-a-theology-of-rape.html?_r=0" target="_blank">New York Times artikel </a>om IS övergrepp.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.seProducent" target="_blank">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br /><a href="mailto:ulrika.bergquist@sverigesradio.se" target="_blank">ulrika.bergquist@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/595986</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150829_1100_25c6eab.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Aug 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3568210_1976_1246.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/08/p1_konflikt_20150829_1100_25c6eab.mp3" length="52996481" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>I huvudet på Tayyip Erdoğan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om mannen som har makten i Turkiet. President Erdogan spelar ett högt spel sedan han förklarat krig mot både IS och PKK. Är hans tuffa ledarstil det som krävs för att hålla ihop landet eller tar han orimliga risker för att kunna göra sig själv till envåldshärskande sultan? Hör röster från Ankara, Istanbul och Stockholm om människan, myten och maktspelaren Recep Tayyip Erdogan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har varit en rörig och blodig sommar i Turkiet. En långdragen regeringskris kommer att leda till nyval senare i höst. Vapenvilan med PKK som varat i två år har fått ett abrupt slut och sedan dess har våldet trappats upp, framför allt i sydöstra Turkiet. I nyheterna hör vi om strider, flyganfall, terrordåd och upplopp. Dessutom har Turkiet också förklarat krig mot jihadisterna i Islamiska Staten.</p>
<p>Hur ska man förstå allt det här? Är det som många analytiker och politiska motståndare menar - ett strategiskt högt spel som Tayyip Erdoğan hoppas ska gynna honom i nyvalet senare i höst? Eller är det en logisk politik från en ledare som känner sig trängd mellan flera aggressiva terrorgrupper?</p>
<p>I dagens Konflikt försöker vi förstå Turkiets president och hur han tänker.</p>
<p>Tayyip Erdoğan och hans parti AKP prisades en gång som reformister som skulle föra Turkiet in i EU. Men längs vägen från valframgången 2002 då AKP fick regeringsmakten fram till i dag så har många ur partiets toppskikt hoppat av. En av dem som lämnat skeppet är <strong>Yasar Yakis</strong> som var AKP:s första utrikesminister och bredde vägen för att Erdoğan skulle bli accepterad bland de tongivarna nationerna i EU. Frilansjournalisten <strong>Tomas Thorén</strong> har för Konflikts räkning träffat honom i Ankara.</p>
<p><strong>Mustafa Akyol</strong>, turkisk författare och kolumnist, är en av ganska få liberala intellektuella i Turkiet som i dag pratar öppet om sitt tidigare stöd till president Erdoğan. För Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> berättar han vad han gillade med Erdoğan och varför han senare vände honom ryggen.</p>
<p>Konflikt har också besökt Erdogans bostadskvarter Üskudar i Istanbul för att höra hur folk där ser på president Erdogan och hans maktambitioner.</p>
<p>I studion diskuterar fyra gäster Turkiets president Erdoğan: <strong>Yasin Diken</strong> från Union of European Turkish Dermocrats (UETD) som stöder Erdogan är med direkt från Istanbul. <strong>Ekim Çağlar</strong> är statsvetare, skribent och aktivist som var under med Geziprotesterna, som ju delvis riktade sig mot Erdogans styre, 2013. <strong>Katja Magnusson</strong> är Sveriges Radios korrespondent i Turkiet och <strong>Paul Levin</strong>, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br /><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong><br /><br /><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><strong>anja.s</strong><strong>ahlberg@sverigesradio.se</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/595094</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150822_1100_23d76be.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Aug 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3561783_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/08/p1_konflikt_20150822_1100_23d76be.mp3" length="53886186" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hej då, Vårberg!</title>
      <description><![CDATA[<p>Om karate som upprättelse, stjärnelever och lyckat polisarbete. Och om mötet med mannen som utvisades till döds. Konfliktredaktionen sammanfattar sin tid i Stockholmsförorten Vårberg. Vad har förändrats, vad blev kvar och vad hände sedan med människorna vi mötte? Hör röster från Skärholmen, Masmo, Bredäng och Vårberg om verkligheten bakom mediebilden av förorten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad betyder några hållplatser med tunnelbanan? Spelar det någon roll om det är Karlaplans tunnelbanehållplats en journalist besöker två gånger om dagen eller om det är Slussen, Sätra eller Vårberg? I 15 månader har vi på Konflikts redaktion tagit röd linje varje morgon, precis som när vi åker till Radiohuset fast i motsatt riktning.</p>
<p>För oss har tiden i Vårberg lärt oss saker vi aldrig hade fattat om vi fortsatt hoppa av vid Karlaplan varje morgon. Och vi har träffat människor som vi aldrig hade träffat där. Det här sista programmet för säsongen är helt tillägnat dem.</p>
<p>Vi börjar programmet tillsammans med 16-åringarna <strong>Adonay Kidane</strong> och <strong>Sarika Sheerazi</strong>, som Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> träffade i Skärholmens centrum. De visar oss sina kvarter och oroas över att bilden av Stockholms förorter är så negativ i media. Båda har valt att plugga på gymnasiet Östra Real, som ligger i det välbeställda kvarteret Östermalm i Stockholms innerstad. Det har givit dem delvis nya perspektiv och insikter.</p>
<p>En av de frågor som vi tagit upp i Konflikt under vår tid i Vårberg är polisen och deras svåra utmaning att på en gång vara hård och mjuk, att beivra brott och att skapa trygghet. Det här var en utmaning som var extra tydlig i Vårberg när vi kom hit, eftersom närpolisen i Skärholmen hade dragit igång en storsatsning som hette Insats Vårberg. Hur har det gått? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> sökte svaret i Vårberg centrum.</p>
<p>Att många tjejers liv fortarande är mer begränsade än killars var något vi fick höra från många håll när vi flyttade hit. Medan de flesta av Vårbergs tonårskillar har friheten att göra vad de vill efter skolan, sporta, hänga i centrum, vara på fritidsgården gäller helt andra strängare regler för många av deras jämnåriga tjejerkompisar - eftersom en del av familjerna här har inställningen att familjens <em>heder </em>hänger på döttrarnas skötsamhet. I programmet ”Heder och samvete” berättade vi om <strong>Sahar</strong>, en kvinna från Irak vars hela liv har präglats av familjens syn på heder, både i Irak och efter flytten till Sverige. Mycket har hänt i Sahars liv sedan förra gången hon var med i Konflikt. <strong>Kajsa Boglind</strong> träffar henne på en helt ny plats - Karatestudion Wakasjishi på Folkungagatan i Stockholm.</p>
<p>Ett av våra mest uppmärksammade program den här våren var programmet om <strong>Abdel</strong>, en irakier som sökte skydd i Sverige, men som fick avslag på sina asylansökningar, och som sedan dog när han skulle utvisas. Att vi gjorde ett program om det berodde på att vi hade unikt material om honom, eftersom Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> träffat Abdel innan han dog och intervjuat honom. Dessutom, visade det sig att han jobbat som frisör på salongen Hollywood klipp, bara några hundra meter från vår redaktion.</p>
<p>Vi önskar er en fin sommar. Konflikt är tillbaka igen i augusti.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind <br /><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em></strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg <br /></strong><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/559733</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150620_1000_3535cc8.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Jun 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3529350_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3373</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/06/p1_konflikt_20150620_1000_3535cc8.mp3" length="54331148" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sverige, sillamackan och kebabpizzan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om matlandet Sverige. Är det ett öppet kulinariskt kaos eller en nationalistisk kultplats för svenska råvaror? Hör röster från Västerås, Ulricehamn och Minnesota om kebabpizzor, matnationalism och ifall Mellanösterns kanske bästa kök har nån chans att bli svenskt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad är egentligen mer svenskt att stoppa i magen en vardagskväll än pizza? För att ta reda på mer om pizzan så åkte Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> till Västerås och träffade <strong>Roberto Romanazzi</strong>. Roberto är en erfaren kock och pizzabagare, och har länge varit kritisk till vad som hänt med den ursprungliga italienska pizzan. Det är speciellt kebabpizzan som han tycker är förödande för det italienska kulturarvet.</p>
<p>I Konflikts studio diskuteras om Sverige är drabbat av  matnationalism eller om landet är en öppen kulinarisk smältdegel. Där sitter <strong>Leif Mannerström</strong>, känd krögare, <strong>Nidal Kersh</strong>, som är mataktivist och <strong>Maria Masoomi</strong>, dietist och kokboksförfattare.</p>
<p>De diskuterar bland annat mat-filosofen Lisa Heldkes tankar. Hon är professor i filosofi på det svensk-anknutna universitetet Gustavus Adolphus i Minnesota i USA. <strong>Lisa Heldke</strong> menar att synen på och tänkandet om mat blivit alltmer polariserat. På barrikaden på ena sidan står kosmopoliterna, som är för det globala men som riskerar att förlora kontakten med ”jorden”. På den andra sidan står lokalisterna, de som hyllar det närodlade, men som enligt Lisa Heldke riskerar att förfalla till en sorts rasism.</p>
<p>Nästa mattrend i Sverige kan heta syrisk mat, som är ett av Mellanösterns mest ansedda kök. För till Sverige kommer nu många människor på flykt från Syrien. En av dom är kocken <strong>Moaz Albakji</strong> som kom till Sverige i höstas och som nu lagar syriskt på ett litet italiensk ställe i Ulricehamn som drivs av <strong>Jens Norrlander</strong>. <strong>Markus Alfredsson</strong> från P4 Sjuhärad träffade honom i köket.</p>
<p>Av alla människor och matminnen som kommer hit, vika är det som tillåts slå igenom, vilka kök eller influenser får chansen i matlandet Sverige? Tidigare erfarenheter visar att det kanske inte är så enkelt. Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> har ätit många underbara middagar på Balkan undrade vad det är som gör att dessa små under till maträtter inte slår igenom i Sverige. För att ta reda på det träffade han kocken <strong>Milos ”Mille” Malbasic</strong> från restaurangen Pubologi, som längtar efter en paprikagryta. Han besöker även <strong>Rade Danilovic</strong> och <strong>Sanna Sauma</strong> på Restaurang Arsenalen, där det serveras Pljeskavica.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p>
<p><em><a href="mailto:ivar.ekman@sr.se" target="_blank">ivar.ekman@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em><a href="mailto:jesper.lindau@sr.se" target="_blank">jesper.lindau@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Research och Inspiration: Per Styregård</strong></p>
<p><a href="mailto:per@styregard.com" target="_blank">per@styregard.com</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/556832</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150613_1000_207e36f.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Jun 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3535253_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3367</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/06/p1_konflikt_20150613_1000_207e36f.mp3" length="54238601" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Döden på bygget</title>
      <description><![CDATA[<p>Om döden på svenska byggarbetsplatser. Hur kan sex arbetare omkomma vid ett svenskt tunnelbygge utan att någon ställs till svars? Vad spelar entreprenörskedjor och språkförbistring för roll för att antalet allvarliga arbetsplatsolyckor ökar? Hör röster från Slussen, Innishannon på Irland och Solna om osäkerhet och ansvarsfrihet i den globala byggbranschen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt handlar om osäkerheten på svenska byggarbetsplatser. Frilansreportern<strong> Adam Westin</strong> har gjort ett långt reportage om irländska <strong>Liam</strong>, som dog i samband med bygget av Citybanan, som ju har varit väldigt olycksdrabbat jämfört med andra stora svenska infrastrukturprojekt. Liam var inte den enda som omkom i samband med det här miljardbygget.</p>
<p>Nio månader senare dog en man efter att han fått en grävskopa över sig. 2011 klämdes en arbetare till döds under en borrigg. 2010 blev två personer påkörda av tåget och 2006 träffades en man av en fallande balk.</p>
<p>Sex dödsfall, i samband med ett och samma projekt. Och i inget av de här fallen har åklagare beslutat att väcka åtal. Så var ligger egentligen ansvaret?</p>
<p>Vi hör bland andra <strong>Christian Lönnström</strong>, inspektör på Arbetsmiljöverket, som haft hand om Citybanan, <strong>Kjell-Åke Averstad</strong> som är anställd på Trafikverket, som är projektchef för Citybanan och <strong>Thomas Lindberg</strong>, projektchefen på JV söderströmstunneln. Och dessutom opersoner som arbetade på Citybanan tillsammans med Liam och Liams familj på Irland.</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Tomas Kullberg</strong>, chef på förtroendemanna-enheten på fackförbundet Byggnads region Stockholm Gotland, <strong>Elinor Torp</strong>, reporter på tidningen Dagens Arbete och <strong>Mats Åkerlind</strong>, vice vd och förhandlingschef vid Svenska Byggindustrier.</p>
<p>Hur ser det ut med säkerheten på mindre byggen? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> följde med Byggnads <strong>Johnny Rindebrant</strong>, som är regionalt skyddsombud, ut. De hamnade på en byggarbetsplats där ett 15-tal personer från olika länder, främst Polen, Estland, Lettland och Finland, jobbade för sex olika underentreprenörer. Flera hon mötte kunde ingen engelska alls, var inte med i facket och det visade sig att lönerna varierade rejält.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br /></strong><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br /></strong><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/554470</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150606_1000_3f04a85.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Jun 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3528480_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3359</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/06/p1_konflikt_20150606_1000_3f04a85.mp3" length="54102509" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Islamiska kiltar och Islamiska Staten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om nationalismen i Europa. Är den en farlig kraft som delar upp världen och människor efter hudfärg och religion eller behövs den som ett samanhållande kitt? Konflikt om det ens är möjligt med en nationalism som inte utesluter någon medborgare. Följ med till en kiltaffär i det nationalistiska Skottland och till Solna där vissa måste bevisa sin lojalitet med Sverige mer än andra. Konflikt om vem som är och inte är välkommen i nationen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts programledare <strong>Jörgen Huitfeldt</strong> åkte till det nationalistiska Skottland och städerna Glasgow och Edinburgh. Efter valet tog det skotska nationalistpartiet SNP hem nästan alla parlamentets platser i London och raderade ut Labour från den politiska kartan i Skottland. Möt nationalisterna på Yesbar i Glasgow, som bytte namn från vespbar förra året för att stötta Ja-sidan i folkomröstningen om självständighet. Hos <strong>Melissa</strong>, <strong>Andrew</strong> och <strong>Joan</strong> frodas en nationalism där alla är välkomna, oavsett etnisk bakgrund, där huvudfienden finns i det politiska etablissemanget i London.</p>
<p>I Edinburgh möter vi <strong>Humza Yousaf</strong> som är 30 år och muslim med pakistanska föräldrar. Han är också den regionala skotska regeringens allra första utrikesminister för SNP. När han svor eden i det skotska parlamentet väckte han stor uppmärksamhet när han klädd i en blandning av traditionella skotska och pakistanska kläder svor eden både på engelska och urdu. SNPs nationalism bygger på medborgarskapet och Hamza Yousaf tycker att ”Nationella identiteter utvecklas med tiden. Om du inte utvecklas och tar till dig det nya så dör du.”</p>
<p>För att samtala om Nationalism, identitet och om det skotska kan bli verklighet i Sverige finns <strong>Mattias Karlsson</strong>, Sverigedemokratisk gruppledare i Riksdagen, <strong>Lisa Pelling</strong>, Utredningschef Arena Idé och <strong>Qaisar Mahmood</strong>, författare och chef på Kulturmiljöenheten på Riksantikvarieämbetet</p>
<p>I en krönika i tidskriften Neo skriver DN:s förre chefredaktör <strong>Hans Bergström</strong> under rubriken "Ska Sverige finnas". Vi intervjuar honom om varför han argumenterar för att politiska förslag som att låta tiggande EU-migranters barn gå i svensk skola eller att ge vård till alla papperslösa står i direkt konflikt med idén om nationalstaten.</p>
<p>En nationalism handlar ofta om en gemenskap och för att få vara inkluderad i den kan det ställas krav, som hos Sverigedemokraterna där lojalitet med det svenska är ett viktigt begrepp. Det finns de som upplever att de mer än andra svenskar måste bevisa att de är lojala mot den svenska nationen. I Konflikt hör ni om en fråga som ställdes i SVTs Debatt i höstas. Den ställdes till <strong>Rashid Musa</strong>, som är ordförande för Sveriges Unga Muslimer. Han fick av Sverigedemokraten <strong>Hanna Wigh</strong> frågan om han fördömde syrienresenärer. Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> träffade Rashid Musa och han berättade att för honom var det ett krav på att visa hur lojal han är, att han är en del av det svenska. Programledaren <strong>Kristina Hedberg</strong> svarar på hur hon ser på frågan. Liknande frågor har ställts även på Sveriges Radio, till både judar och muslimer. <strong>Willy Silberstein</strong> från Svenska kommittén mot antisemitism berättar om hur den ställs till judar och hur det leder till att man som grupp knuffas ut ur det "svenska".</p>
<p>På slutet av Konflikt hör vi om den skotska politikern Humza Yousaf, politiker i det skotska nationalistpartiet med pakistanska rötter. Han har låtit tillverka ett eget skotskt mönster, som används till kiltar och slipsar. Grönt för hans pappas pakistanska rötter, blått för Skottland. Kiltar med det mönstret ska hans barn och barn-barn kunna bära i evig tid. Det finns också ett speciellt mönster som kallas Islamic Tartan, som ni kan se på bilden ovan, för som Humza Yousaf säger ”Islam är en del av Skottland och Skottland är en del av islam.”</p>
<p><strong>Programledare: Jörgen Huitfeldt</strong></p>
<p><em>jorgen.huitfeldt@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/549942</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150530_0900_2276501.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 May 2015 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3527733_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/05/p1_konflikt_20150530_0900_2276501.mp3" length="54291986" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Artilleri eller kulturdiplomati?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hårda och mjuka vapen i en värld där antalet krig blir allt fler. Vad är egentligen mest effektivt mot terrorgrupper och krigshetsare - tungt artilleri eller kulturdiplomati? Hör röster från UD, Bryssel och Viktoria and Albert museum i London, om vilka maktmedel som är mäktigast i vår tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har gått 25 år sedan den amerikanske statsvetaren och harvardprofessorn <strong>Joseph Nye</strong> som förklarade sin världsberömda syn på makt, och hur ett land kan dela in sina möjliga maktmedel i hårda - det vill säga militära och ekonomiska - och mjuka medel, som mer handlar om att få andra att vilja samma sak som man själv.</p>
<p>Dagens Konflikt handlar om makt. Makt att påverka världen. Makt att förebygga krig. Makt att lösa infekterade konflikter. Fokus ligger inte på militära muskler, utan det där andra mjuka. Vad är det? Och framför allt hur effektivt är det?</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Ulla Gudmundson</strong>, före detta diplomat och analyschef på UD och <strong>Olle Wästberg</strong>, regeringens demokratiutredare och tidigare diplomat.</p>
<p>Programmet börjar i Sverige, i en tid då många ropar på upprustning av försvaret, delvis som en följd av Rysslands agerande i Ukraina och över Östersjön. Vi har sett ökande anslag till försvaret, en borgerlighet som försöker väcka nytt liv i Natofrågan, och en försvarsminister som militäriserar Gotland och vill öka det militära samarbetet med USA. Har de hårda perspektiven tagit all luft i den säkerhetspolitiska debatten?</p>
<p>Konflikts <strong>Erik Hedtjärn</strong> begav sig till en av alla de platser där den här debatten har förts den här våren, Europahuset i Stockholm.</p>
<p>Vad har konst att göra med makt och framgångsrik utrikespolitik? Brittiska muséer har länge haft en unik ställning, med en självständig och kreativ kulturdiplomati. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> begav sig till Victoria and Albert museum i London för att se vilken betydelse kulturdiplomatin har i en stormakt som tvingats dra ner på försvaret samtidigt som det som kallas mjuk makt också verkar vara på väg att stagnera.</p>
<p>Det handlar inte längre om vems armé som vinner utan vems berättelse som vinner, menar Harvardprofessorn Joseph Nye, som ju är den som myntade begreppet "soft power" 1990. Vad tänker den person som är satt att försöka mäkla fred i en av vår tids mest svårlösta konflikter om det här? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp den svensk-italienska diplomaten <strong>Staffan de Mistura</strong>.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br /></strong><em><strong>kajsa.boglind@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br /></strong><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/546674</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150523_1000_23854fc.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 May 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3522662_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/05/p1_konflikt_20150523_1000_23854fc.mp3" length="54047470" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ammars dröm om Irak</title>
      <description><![CDATA[<p>Om journalisten och demokratiaktivisten Ammar al-Shahbander från både Bagdad och Malmö. En bilbomb från IS tog hans liv i Bagdad för knappt två veckor sen. Han trodde på USA:s invasion, han trodde på irakierna och han trodde på sin förmåga att förändra, även när allt verkade gå fel. Hör honom själv i en intervju med Konflikt om sin dröm och hör röster från Bagdad, Malmö och Brooklyn om hopp i ett land som slitits sönder av krig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Svensk-irakiern, journalisten och aktivisten <strong>Ammar Al-Shahbander</strong> gick lördagen den 2 maj på Burj Babel, Babels torn i Bagdad. Det blev en kväll med poesiuppläsning och musik av bandet ”Två gitarrer”. Bilden ovanför från Burj Babel blev den sista tweet som Ammar någonsin skickade ut. Han dog samma kväll när en av Islamiska Statens bilbomber exploderade.</p>
<p>I Konflikt skildrar vi Irak genom en älskad, motsägelsefull och, åtminstone här i Sverige, närmast chockerande okänd mans öde, Ammar al Shahbander. Vi gör det tillsammans med frilansjournalisten och konfliktmedarbetaren <strong>Duraid Al-Khamisi</strong>, som träffade Ammar för Konflikts räkning i Bagdad i mars 2013.</p>
<p>Ammar växte upp i Malmö och ville använda sina erfarenheter av svensk demokrati för att bygga ett demokratiskt Irak. Duraid Al-Khamisi åkte till Malmö för att förstå vad den erfarenheten var och träffar vännerna <strong>Yassir</strong> <strong>Maskhour</strong> och <strong>Ali</strong>. Han möter också professor <strong>Mikael Stigendal</strong> som berättar om Ammar och några akvariefiskar. Professorn läser också ur mejl som Ammar skickade när han var på väg mot Bagdad under den amerikanska invasionen 2003.</p>
<p>Ammar Al-Shahbander var på den tiden en förespråkare av USAs invasion. Det var den amerikanske författaren och journalisten <strong>George Packer</strong> också. I ett samtal med Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> förklarar om varför Ammar sedan, när allt gått fel i Irak, kände att han var skyldig att stanna kvar och jobba för ett bättre Irak.</p>
<p>Ammar Al-Shahbander var Bagdad-chef för <strong>Institute for War and Peace reporting</strong>. De jobbar med och lär upp unga journalister och aktivister. <strong>Susanne Fischer</strong> var Ammars kollega och hon berättar om hur utsatt Ammars och andra journalisters liv är i Bagdad. Här kan ni också lyssna på en intervju med <strong>Ismaeel Dawood</strong> från <strong>Iraqi Civil Society Solidarity Initiative</strong> som jobbar med yttrandefrihet i Irak.</p>
<p>Konflikt fick också en mängd välgjorda reportage från som Ammars IWPR-kontor gjort. De handlar om vanliga, men allvarliga, problem för människor i Irak.  <strong>Najla</strong> är med i ett av dem. Hon giftes bort som 12-åring. Nu är hon en 20-årig ensamstående kvinna som arbetar på ett tegelbruk efter det att hennes man skiljt sig från henne. <strong>Emelia Frennmark</strong>, som jobbar för organisationen Kvinna till Kvinna i Irak, berättar för Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> om situationen för kvinnor i Irak</p>
<p>En annan som kände Ammar var <strong>Steven Nabil</strong>. Han är irakisk aktivist och skulle åka till norra Irak för att hjälpa flyktingar. Ammar ville inte att hans skulle åka själv, så han ställde upp och åkte med.</p>
<p>Konflikt slutar med ett möte mellan Duraid Al-Khamisi och hans barndomsvän <strong>Ahmed</strong>. De är uppvuxna i Stockholm, men Ahmed bor idag i Bagdad. Duraid samtalar med honom på en uteservering i Stockholm om hans liv i Bagdad och om hur Sverige kramat honom.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p>
<p><em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/543084</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150516_1000_1ec9d5e.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 May 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3520954_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/05/p1_konflikt_20150516_1000_1ec9d5e.mp3" length="54090124" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Stjärnorna i Vårberg</title>
      <description><![CDATA[<p>Om varför alla erfarna, kompetenta och ofta välutbildade medborgare i Vårberg inte får utveckla sin fulla potential. Konflikt, som har sin redaktion i Vårberg i södra Stockholm, om en förort där drygt var tredje person inte förvärvsarbetar. Möt Hussein, Adonay och Dilbar som berättar om sitt Vårberg och hör röster från Toronto, Riksdagshuset och arbetsförmedlingen i Skärholmen om vad som kan få Vårbergs stjärnor att lysa.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Eko-redaktionen sände här i Sveriges Radio för några veckor sen en satsning på temat integration. Under rubriken #100röster samlades mängder av berättelser om vägen in i det svenska samhället, många handlade om kampen för att få jobb.</p>
<p>Här på Konfliktredaktionen började vi också prata med grannar och andra vi stötte på här i Vårberg i södra Stockholm där vi har vår redaktion. Vårberg gör verkligen skäl för sitt namn så här års med alla vitsippsbeströdda grässlänter mellan höghusen. Det ligger i en stadsdel som brukar klassas som ett utsatt område med hög arbetslöshet, låga inkomster och inte så bra skolresultat. Men när vi bjöd in till ett samtal om integration så var det inte det som folk ville prata om</p>
<p>– Det finns så många stjärnor i de här områdena som inte får chansen att lysa. Det är så sjukt mycket kompetens som försvinner, så mycket potential som inte tas hand om, säger <strong>Hussein Al-Saad</strong> som jobbar på Vårbergs vårdcentral som ekonomi- och personal ansvarig.</p>
<p>I Konflikt hör ni Hussein, gymnasiestudenten <strong>Adonay Kidane</strong>, egenföretagaren <strong>Dilbar Darwish</strong> om varför stjärnorna i Vårberg inte får lysa. Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> åkte till Riksdagen och ställer deras frågor om jobb och skola till ministrar och utskottsledamöter. Alla partier får komma till tals. Sedan bedöms partiernas idéer om att skapa fler jobb och bättre skolor av vår panel i Vårberg.</p>
<p>På Arbetsförmedlingen i Skärholmen, stadsdelen där Vårberg ligger, möter Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> flera av de som söker jobb här söder om Stockholm. Tolken <strong>Nihad Sahawie</strong> som jobbat där länge berättar om dilemman med det svenska språket. Här får många inte jobb eftersom de inte kan svenska. Den här fixeringen vid språk gör att folk hålls borta från jobb de skulle kunnat utföra tycker Nihad.</p>
<p>Konflikt ringde upp Professor <strong>James Cummins</strong> på University of Toronto. Det är en mångkulturell stad där faktiskt mer än hälften av eleverna i skolan kommer från hem med en annan språklig bakgrund än engelska. Professor Cummins tycker att samhällets förväntningar ibland är helt orealistiska. Det är inte bara den som kommer som ska anpassa sig. Majoriteten, i det samhälle som tar emot, måste se att bland de som kommer finns en enorm mångfald av förutsättningar.</p>
<p>– Om attityden är att du kan för lite svenska, att du lär dig för långsamt, inte vill, att du då heller inte får jobb, då finns ett stort problem, säger Professor James Cummins.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></p>
<p><em><a href="mailto:kajsa.boglind@sr.se">kajsa.boglind@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em><a href="mailto:jesper.lindau@sr.se">jesper.lindau@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/538815</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150509_1000_242d7c8.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 May 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3518583_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3284</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/05/p1_konflikt_20150509_1000_242d7c8.mp3" length="52916067" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Demografins demoner</title>
      <description><![CDATA[<p>Om invandring, fertilitet och Europas demografiska kris. Eller, är det verkligen en kris? I så fall för vem? Och hur löser man den? Hör röster från Barcelona, Köpenhamn och Fagersta om åldrande köttberg, uppochnervända pyramider och hur den utmaningen förhåller sig till de migranter som kämpar för att överleva bland Medelhavets vågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Demografi är ett tungt slagträ som ofta svingas i debatten, vi försöker reda lite i vad man kan säga och inte kan säga, om vår gemensamma framtid, med hjälp av demografi.  Vi pratar om befolkningens sammansättning, om födsel och död, om åldrande, folkvandring och försörjning mellan generationerna. Gäster i studion är <strong>Livia Oláh</strong>, docent i demografi vid Stockholms universitet och <strong>Gunnar Wettergren</strong>, historiker och författare till boken ”Kurvans kraft”.</p>
<p>Programmet börjar i Spanien. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> träffade demografen <strong>Antonio Lopez</strong> vid Barcelonas autonoma universitet och fick höra om ett land där alla kurvor pekar åt fel håll.</p>
<p>De demografiska utmaningarna ser olika ut på olika håll i Europa. I Danmark har fallande födelsetal varit en tydlig trend i årtionden, i dag är fertilitetssiffran ungefär 1,7. Nyligen ändrade RFSU:s motsvarighet, organisationen Sex og samfund, sin sexualundervisning i skolorna från att bara handla om hur man undviker att bli gravid till att berätta hur man bäst blir gravid. Sveriges Radios Danmarkskorrespondent <strong>Anna Landelius</strong> åkte till Köpenhamn.</p>
<p>En annan faktor som kan påverka ett lands demografiska sammansättning är migration, alltså invandring. Det här är ju ett hett politiskt ämne, där demografifrågor vävs in i frågor om integration, bostadspolitik, ekonomi och inte minst arbetsmarknadspolitik. Det här sista blev tydligt när Arbetsförmedlingen nyligen gav ut en rapport med titeln "Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft", som argumenterade att Sverige behöver många invandrare under åren som kommer för att kompensera för en krympande inrikes född arbetsstyrka.</p>
<p>Men demografi är ju inte bara arbete och ekonomi. Det blev tydligt när Konflikts producent <strong>Anja Sahlberg</strong> åkte till den gamla bruksorten Fagersta i Västmanland, som vänt en nedåtgående befolkningskurva tack vare invandringen.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong><br /><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg </strong><br /><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/536539</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150502_1000_232c5c4.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 May 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3514699_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/05/p1_konflikt_20150502_1000_232c5c4.mp3" length="54068200" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Aldrig mer, sa Barroso</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de tusentals döda flyktingarna på Medelhavet. Hösten 2013 dog mer än 300 människor utanför ön Lampedusa. Då kom EU kommissionens ordförande José Manuel Barroso till ön och sa att det aldrig borde få hända igen. Nu har det hänt igen. Hör röster från Catania, Bryssel och Stockholm om det EU som inte förmår skapa en säker väg över havet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Precis som vid kastrofen utanför Lampedusa för ett och ett halvt år sedan var en stor andel av de som drunknade förra helgen flyktingar från Eritrea. Konflikts <strong>Martin Jönsson</strong> följde svenskeritreanska människorättsaktivisten och journalisten <strong>Meron Estefanos</strong> under en dag i Catania då hon febrilt försökte leta information om de omkomna och överlevande eritreanerna för att kunna kommunicera det till oroliga anhöriga runt om i världen.</p>
<p>I torsdags kom Europeiska Rådets svar på frågan om vad som bör göras för att minska antalet dödsoffer på medelhavet. I en rad punkter listades åtgärder som mer anslag till gränsövervakningsoperationen Triton, tuffare tag mot flyktingsmugglarna men ingenting om fler lagliga vägar in eller konkreta siffror om ett större mottagande av kvotflyktingar - som tidigare diskuterats. Konflikts producent <strong>Jesper Lindau</strong> ställde frågan om vad EU och medlemsländernas politiker kan göra till UNHCR:s chef för norra Europa <strong>Pia Prytz Phiri</strong>, den Brysselbaserade forskaren <strong>Sergio Carrera</strong> och den italienska journalisten <strong>Gabriel del Grande.</strong></p>
<p>En annan kontinent som historiskt tagit emot många migranter och längs vars kuster också många migrantbåtar gått under är Australien. Där tycker man sig nu ha hittat en lösning genom mycket hårda regler för flyktingmottagande i kombination med en militär sjöblockad som inte tillåter några migrantbåtar att ta sig i land. Sveriges Radios Asienkorrespondent <strong>Margita Boström</strong> berättar om landets migrationspolitik som fått mycket kritik från FN, men som premiärminister Tony Abbot menar skulle kunna vara en förebild för EU.</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Meron Estefanos</strong>, människorättsaktivist och journalist, <strong>Susanne Palme</strong> som är Ekots Eu-expert och Eu-parlamentarikerna <strong>Anna Maria Corazza Bildt</strong> (m) <strong>Kristina Winberg</strong> (sd) och <strong>Anna Hedh</strong> (s).</p>
<p><strong><em>Producent: Jesper Lindau</em></strong><br /><strong><em>Programledare: Kajsa Boglind</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/533715</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150425_1000_23232a9.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Apr 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3510876_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/04/p1_konflikt_20150425_1000_23232a9.mp3" length="54184380" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem är Charlie?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om tillhörighet, terror och tro i en skakad fransk republik. Tre månader efter attackerna i Paris brottas fransmännen med svåra frågor om religion och identitet. Hör röster från Clichy-sous-Bois tio år efter upploppen, från en högstadieskola i Beauvais om hur utbildning bäst formar goda medborgare, och från Place de la Republique om vem som egentligen är Charlie i dagens Frankrike.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt sänder från Place de la République, den symbolladdade plats där den känsla som dominerade Frankrike efter attentaten i januari  ‒ att alla är ”<strong>Charlie</strong>” ‒ där den känslan fick sin kulmen i den enorma manifestation med upp emot två miljoner människor som hölls några dar efter de ”barbariska” attackerna, som president <strong>Hollande</strong> kallade dem. Fortfarande syns spåren på torget tydligt - det stora <strong>Marianne</strong>-monumentet är fyllt av budskap, klotter, lappar, som alla, på ett eller annat sätt säger samma sak: Je suis Charlie.</p>
<p>Men efter ett par veckor kom ett nytt ord att färga debatten. ”Apartheid” var det ord som premiärminister <strong>Manuel Valls</strong> använde när han skulle beskriva den spricka som finns i den franska republiken, och som han såg som en av orsakerna att attackerna kunnat ske: "territoriell, social och etnisk" apartheid, som han sa.</p>
<p>Och det är i de här territorierna som dagens Konflikt rör sig. Vad är det för en spricka, för en apartheid, som producerar barbari? Och hur gör man bäst något åt den ‒ kan man få ALLA att känna sig som Charlie? Den här debatten  har gått het i Frankrike sen attackerna. Inte minst, förstås, i de förorter som Valls syftade på när han pratade om apartheid ‒ förorter som Clichy sous Bois. Dagens producent <strong>Anja Sahlberg</strong> åkte till Clichy för att höra hur man ser på Valls uttalande om apartheid där.</p>
<p>Fokus på det som kallas "laïcité", separationen mellan religion och stat, har varit stort i Frankrike sedan attackerna, på grund av deras religiösa förtecken. Den formella separationen mellan kyrka och stat blev lag 1905, men principen går längre tillbaka i tiden än så, till den franska revolutionen år 1789. "Laïcité" betyder att ingen medborgare ska kunna särskiljas på grund av tydliga religiösa symboler, att alla franska medborgare ska vara jämlika, säger statsvetaren <strong>Karim Amellal</strong> i programmet. </p>
<p>Det mest kända exemplet på den här idén omsatt i den moderna praktiken är nog den så kallade slöjlagen, som infördes 2004, som innebär att tydliga religiösa symboler inte får bäras i offentlig skolmiljö.  Men var ska den här principen präntas in i fransmännen? Jo, i skolan förstås. Och den tanken blev ännu mer aktuell ‒ för att inte säga akut ‒ efter attackerna i januari. För det var nämligen många elever runtom i Frankrike som vägrade att respektera den tysta minut som hölls för attentatens offer. Det här fick politikerna att kräva att skolan måste ta mer ansvar för att skapa goda, republikanska medborgare.  Konflikt åkte till högstadieskolan Henri Baumont, som ligger i ett eftersatt kvarter i Beauvais några mil utanför Paris.</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Magnus Falkehed</strong>, frilansjournalist som varit baserad i Paris i snart två decennier, och som bland annat skriver för Dagens Nyheter om Frankrike, samt <strong>Jenny Andersson</strong>, historiker vid det välrenommerade universitetet Sciences Po i Paris, som har skrivit mycket om Europeisk politik, och i synnerhet socialdemokratin utveckling.</p>
<p>Programmet gör också ett snabbt nedslag i Vårberg, den Stockholmsförort där Konflikt har sin redaktion, och frågade folk där hur de ser på parallellerna mellan Sverige och Frankrike, mellan Stockholm och Paris. Skulle det som hände i Frankrike, attackerna i januari, kunna hända även i Sverige?</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman<br /><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se">ivar.ekman@sverigesradio.se</a><br /></strong></em><em><strong>Producent: Anja Sahlberg<br /><a href="mailto:anja.sahlberg@sverigesradio.se">anja.sahlberg@sverigesradio.se</a><br /></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/529875</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150418_0900_1dcd01d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Apr 2015 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3506923.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3372</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/04/p1_konflikt_20150418_0900_1dcd01d.mp3" length="54422273" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>När oljepriset får bestämma</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det låga oljepriset som ritar om den politiska världskartan. Vad händer med diktaturen på Kuba om Venezuelas oljebistånd dras in? Hur går det för nigerianska däckförsäljare om Iran släpps in på marknaden? Och hur blir det med Grönlands dröm om självständighet så länge Saudiarabien är okej med ett lågt världsmarknadspris. Hör röster från Texas, Abu Dabi, Havanna och Nuuk om samband och konsekvenser när priset på olja får styra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt följer prisraset på olja och hur det skakar om maktstrukturer runt om i världen. Vad händer med maktbalansen mellan ärkefienderna Iran och Saudiarabien när priset dyker? Och hur går det med den ideologiska exporten av socialism och wahabism om oljan inte längre ger överflöd i Venezuela och Gulfen?</p>
<p>Hör reportage från Nigeria, ett av de länder som drabbats hårdast av det halverade oljepriset. Där har det bidragit till maktskifte på presidentposten och alla, från däckhandlare till hotellägare, berörs av prisraset. Reportage från Sveriges Radios Afrikakorrespondent <strong>Richard Myrenberg</strong>.</p>
<p>Ett annat land som förlorat mycket är Iran som ju också är Saudiarabiens främsta rival i Mellanöstern. Konflikten mellan länderna förs just nu på olika arenor, i Syrien och Irak och kanske även i Jemen. Hör om hur priset på olja kan skapa nya spänningar och vara en nyckel till fred. Reportage av <strong>Ulrika Bergqvist</strong>.</p>
<p>Och det är inte bara i Mellanöstern som oljepriset kan förändra den politiska kartan. Under många år kunde Venezuela lägga stora resurser på att försöka bygga upp en socialistisk utopi, på hemmaplan likväl som i bland annat Kuba och Nicaragua. Vår Latinamerikakorrespondent<strong> Lotten Collin</strong> har följt oljan i upp och nedgång. Kanske har prisraset bidragit till att Barack Obama och Raul Castro skakar hand i Panama i helgen?</p>
<p>På Grönland ställs alla frågor kring oljan på sin spets. Klimatförändringarna drabbar Arktis hårt, samtidigt skulle oljefyndigheter här kunna ge grönlänningarna en länge efterlängtad självständighet från Danmark. Men hur lätt är det att flytta på ett isberg? Reportage av <strong>Johanna Langhorst</strong>.</p>
<p>Med oss i studion för att reda ut oljeprisets betydelse för världen finns <strong>Bitte Hammargren</strong>, journalist som under långt tid rest i de oljerika gulfstaterna och nyligen kom ut med en bok i ämnet och <strong>Kristian Åström,</strong> Ekots ekonomikorrespondent.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br /><a href="mailto:kajsa.boglind@sr.se">kajsa.boglind@sr.se</a></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong><br /><a href="mailto:ulrika.bergquist@sr.se">ulrika.bergquist@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/525555</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150411_1000_24bcfe7.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Apr 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3504273_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/04/p1_konflikt_20150411_1000_24bcfe7.mp3" length="54074217" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Utvisad till döds</title>
      <description><![CDATA[<p>Om livet för en irakier som sökte skydd i Sverige, men som fick avslag på sina asylansökningar, och som sedan dog när han skulle utvisas. Hör honom  själv berätta om livet som aldrig fick börja under hans 8 år i Sverige. Det gör han i en intervju som Konflikt gjorde med honom innan han dog. Hör också om det livsfarliga samarbetet med amerikanerna i Bagdad och  hans vänner berättar om livet på den frisörsalong söder om Stockholm där han jobbade.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hela Konflikt ägnas den irakiske man som vi kallar för <strong>Abdel</strong>.  Det är inte hans riktiga namn. Vi har valt att inte använda det eftersom vi inte kunnat få fullkomlig klarhet i den hotsituation som hans familj och släkt i Irak lever under.</p>
<p>I det här programmet får ni höra delar av en intervju som vi på Konflikt gjorde med honom i slutet av februari. Anledningen till det är att dagens producent, <strong>Jesper Lindau</strong>, träffade honom i samband med arbetet med en dokumentär om förvaret i Märsta där Abdel satt.</p>
<p>Vi börjar i Irak. Vad var det för hot som fick Abdel att lämna sitt hemland Irak och söka skydd i Sverige? Konflikts<strong> Ivar Ekman</strong> söker svaren i det Irak som sommaren 2006 var ett slagfält i ett allt blodigare sekteristiskt inbördeskrig som följde i spåren på den amerikanska invasionen. I Almansour, den del av västra Bagdad där Abdel jobbade, där bor <strong>Firas Yassin</strong> som berättar att det var en tid när våldet var som värst. Samma bild ger också <strong>Firas Hassan</strong> som berättar om att alla som arbetade med amerikanerna levde i  extrem fara. Det är viktigt eftersom Abdel sökte skydd eftersom han jobbat med just de amerikanska trupperna. Hur allvarligt det är berättar <strong>Kirk Johnson</strong> om. Han är chef för The List Project, en organisation som sen 2007 försökt förmå amerikanska myndigheter att ge skydd åt dom tiotusentals irakier som samarbetat med USA på ett eller annat sätt. Migrationsverket vill inte kommentera fallet eftersom Abdel är död och vi inte har en fullmakt från honom.</p>
<p>Abdel  kom till Sverige för åtta år sen och en stor del av tiden har han varit i Vårberg, som ligger i Stockholm, någon mil söderut från centrum. Det är där vi på Konflikt har vår redaktion. I början på veckan satt det en bild på Abdel i den lilla kvartersbutikens fönster, där han står bredvid en rallybil. Hör arbetskamraterna på frisörsalongen <strong>Hollywood Klipp</strong> berätta om Abdel, om varför han tyckte om att klippa korta frisyrer. Hör också vännen <strong>George</strong> om att han saknar Abdel, som för honom var som en barndomsvän, trots att de möttes i Sverige. Hör också Abdel själv berätta om det limbo han levde i, utan framtid, utan att veta vart hans liv var på väg, och hör honom fråga om vem som har rätt att besluta om han har en framtid eller inte.</p>
<p>Abdel dog någonstans mellan en flygplansstol på Arlanda, där personal från kriminalvården och Polisen ”tagit kontroll” över honom, och Karolinska sjukhusets akutmottagning. Han var död när han anlände dit, enligt Karolinska som intervjuas av <strong>Markus Alfredsson</strong> på P4 Sjuhärad. Abdel hade bestämt sig för att göra motstånd, för att han inte skulle låta sig föras tillbaka till Irak. Konflikt följer honom i fotspåren, från porten på förvaret där han fördes ut, förbi gaten på Arlanda där han började göra motstånd, till Karolinska där han var död. Det är viktigt att påpeka att vi inte, när denna text skrivs, vet hur Abdel dog. En förundersökning pågår hos särskilda åklagarkammaren, och vi vet inte om dödsorsaken ännu ens är fastställd. Kriminalvård och Polis har också avböjt att bli intervjuade i det här programmet.</p>
<p>Konflikt avslutas med ett reportage från <strong>Anja Sahlberg</strong> om att det finns fler asylsökande och papperslösa migranter som dött under oklara förhållanden under den tid dom levt i limbo innanför Europas gränser. Hör <strong>Frances Webber</strong>, brittisk advokat, som med Institute of Race Relations, kartlagt 160 människors död. Den gemsamma för dem är paradoxalt nog viljan att leva, säger Frances Webber.</p>
<p>Den P1 Dokumentär om livet på flyktingförvaret i Märsta som Jesper Lindau gjorde sändes den 1 Mars och här nedanför finns en länk så att ni kan lyssna. Den heter <strong>Slutstation Märsta</strong>.</p>
<p><em> </em></p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p>
<p>ivar.ekman@sverigesradio.se</p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p>jesper.lindau@sverigesradio.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/522971</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150404_1000_42ad2bc.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Apr 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3502048_2048_1151.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3325</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/04/p1_konflikt_20150404_1000_42ad2bc.mp3" length="53678438" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Är feminism ett vapen?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om diplomatisk kris och nobbade genderutbildningar när den feministiska utrikespolitiken ställts inför sitt första riktiga test. Vad får det egentligen kosta att prioritera kvinnors rättigheter? Och vilka dörrar öppnas och stängs när Sverige satsar på jämställdhet som militärexport? Hör röster från Kungsängen, Jeddah och Washington om hur väl feminism fungerar som vapen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Veckans Konflikt handlar om hur det gått för den svenska feministiska utrikespolitiken, hur väl den klarat sig under den diplomatiska krisen med Saudiarabien och vi ställer också frågan om vad som händer med bilden av Sverige när feminism och genderfrågor sätts så högt på vår internationella agenda.</p>
<p>Vi börjar med att ställa frågan till en av de kvinnor som är den nuvarande saudiska regimens mest kända kritiker. <strong>Madawi Al-Rasheed</strong>, som kommer från en ledande saudisk familj och som nu är gästprofessor vid London School of Economics. Hon tycker att det är modigt av Sverige att så öppet kritisera Saudiarabien och dra världens uppmärksamhet till kvinnors situation och brotten mot de mänskliga rättigheterna i landet. <strong>Anja Sahlberg</strong> intervjuade.</p>
<p>Genderfrågor har fått en allt större roll även inom säkerhetspolitiken. <strong>Maysam Behravesh</strong> är doktorand i statsvetenskap i Lund, med fokus på utrikes- och säkerhetspolitik och skrev nyligen en artikel - som fått stor spridning på nätet - där han argumenterar för att även stater kan beskrivas efter könstillhörighet. Saudiarabien är inte bara en patriarkal stat, utan är till och med så genomsyrad av maskulinitet att man har svårt att ta kritik formulerad av en kvinna från en feminin socialdemokratisk stat som Sverige. <strong>Margareta Svensson </strong>intervjuade.</p>
<p>Vid Livgardet utanför Stockholm finns världens främsta genderutbildning för militärer och hit kommer personal från Nato, FN-styrkor och andra internationella fredsstyrkor för att utbilda sig i vikten av ett genderperspektiv vid militära insatser. Konflikts <strong>Anja Sahlberg </strong>gav sig dit för att höra vad det är man får lära sig.</p>
<p>Efter vårt förra program om feministisk säkerhetspolitik så var det flera som hörde av sig , en av dem var <strong>Johan Kylander</strong> och hans kritik då var inte nådig. "Världsrekord i naivitet" var ett av omdömena. I veckans program hör ni honom utveckla sina resonemang.</p>
<p>Studiogäster är <strong>Robert Egnell</strong>, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan men just nu forskare vid Georgetown university i Washington med inriktning på kvinnor, fred och säkerhet och <strong>Johan Westerholm</strong>, socialdemokratisk debattör med bloggen Ledarsidorna.se och med ett förflutet som militär.</p>
<p>Om ni har synpunkter på veckans program eller i övrigt vill tipsa om något vi borde ta upp, hör av er till konflikt@sverigesradio.se.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br /><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em>anja.sahlberg@sverigesradio.se</em></p>
<p><em> </em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/522139</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150328_1000_394072d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Mar 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3498549_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3370</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/03/p1_konflikt_20150328_1000_394072d.mp3" length="54396352" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kinesisk kanal eller kinesisk koloni?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en kinesisk kanal - eller är det en kinesisk koloni? - som just nu byggs i Nicaragua. Kina expanderar och investerar - är det vad fattiga länder behöver för att resa sig eller är den nya yankeen i själva verket värre än den gamla? Hör röster från Ometepe, Lusaka och Chengdu om konspirationsteorier och ekonomiska strategier när Kina blivit stormakten att räkna med i utvecklingsländerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt tar avstamp i ett stort kanalbygge som planeras i Nicaragua i Centralamerika. Det Hongkong-baserade företaget HKNDs vd, kinesen Wang Jing, invigde formellt kanalbygget i december och år 2020 väntas kanalen, som ska bli både bredare och djupare än rivalen Panamakanalen, stå klar. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> reser genom Nicaragua där kanalen ska byggas och pratar med både oroliga och arga nicaraguaner.</p>
<p>– Kineserna har varit här flera gånger för att mäta upp vår mark, alltid i sällskap av militären. Nu väntar vi bara på att de ska köra iväg oss, säger Yendi Roxana, som bor i den lilla fiskebyn Obrajuelo.</p>
<p>Ända sedan kanalbygget först presenterades för två år sen har det varit omgärdat av frågetecken. Vem är den okände miljonären <strong>Wang Jing</strong> som ansvarar för världens kanske största infrastrukturprojekt? Vem eller vilka står egentligen bakom hans bolag HKND? Varför har miljöstudierna som gjorts fortfarande inte offentliggjorts? Och - framför allt - vad är den kinesiska statens roll i kanalbygget?</p>
<p>Men hur ser kineserna på sin ekonomiska expansion runtom i världen? Konflikts<strong> Ivar Ekman</strong> ringde upp <strong>Dai Yonghong</strong>, som är professor i statsvetenskap på Sichuan-universitetet i Chengdu i centrala Kina. Hans forskning har mest fokuserat på Kinas investeringar och projekt i Sydostasien – ett annat område där man har planer på ett enormt kanalbygge, nämligen Kra-kanalen genom södra Thailand.</p>
<p>Med oss i studion för att prata om Kinas ökade intresse för Latinamerika, och den oro - men också hopp - som kopplas till kinesiska investeringar, är Kinakännaren <strong>Johan Lagerkvist</strong>, som är knuten till Utrikespolitiska Institutet. Han har framför allt studerat Kinas närvaro i Afrika, framför allt Zambia, där kineserna varit närvarande i ett halvt sekel. Hur ser man på Kina där? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp <strong>Mathias Mpande</strong>, professor vid University of Zambia, och <strong>Sombo Chunda</strong>, landschef på Diakonia i huvudstaden Lusaka.</p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong><br /><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong><br /><em>anja.sahlberg@sverigesradio.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/517339</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150321_1000_23213c7.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Mar 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3494338_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/03/p1_konflikt_20150321_1000_23213c7.mp3" length="54163197" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Faller Ukraina samman?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett land som kämpar för sin överlevnad. Förutom kriget i öster brottas Ukraina med ekonomiskt sönderfall, starka oligarker och en djupt rotad korruption. Hör Konflikt från Kiev, om nya ”mut-fria” polisstyrkor, pressade pensionärer och det plågsamma mysteriet om vem som egentligen mördade hundra demonstranter på Maidan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>- Alla måste få sitt straff, från dom som gav ordern till dom som utförde den. Det kommer inte återföra dom döda till livet, men det måste ändå ske så att det inte händer igen. Det berättar <strong>Maria Kviatkovska</strong> för Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong>.</p>
<p>De står tillsammans vid minnesstenen för hennes man, <strong>Volodomyr Melnychuk</strong>. Han sköts till döds av en krypskytt på Självständighetstorget Maidan i centrala Kiev för drygt ett år sedan. Fortfarande finns ingen klarhet i vad som hände eller vem som sköt. Hör också journalisten <strong>Sevgil Musaeva</strong> och analytikern <strong>Serhii Taran</strong> om behovet av att utreda händelserna.</p>
<p>Konflikt sänder från lobbyn till Hotell Ukraina. Det är en symbolisk plats. Under dom blodiga dagarna i februari 2014 förvandlades den här lobbyn till ett fältsjukhus, och till ett tillfälligt bårhus. Det var hit Volodomyr Melnychuk bars efter att han skjutits. Och det var troligvis också här, från ett fönster högre upp i huset, som hans mördare sköt.</p>
<p>I lobbyn samtalar vi med tre gäster om utmaningarna för det nya Ukraina. Det är <strong>Daniel Rzhenetskyy</strong>, ukrainsk översättare och journalist, den finländska radions Kievkorrespondent <strong>Kerstin Kronvall</strong>, samt <strong>Andreas von Beckerath</strong>, Sveriges ambassadör till Ukraina.</p>
<p>Sveriges Radios Östeuropakorrespondent <strong>Johanna Melén</strong> har besökt staden Charkiv i östra Ukraina. Det är en stad som ligger bara några mil från den ryska gränsen och som traditionellt alltid haft starka band till Ryssland. Här möter hon stadens borgmästare <strong>Gennadij Kernes</strong> som sagt nej till att erkänna Ryssland som ett "aggressivt land". Där möter vi också <strong>Aleksej Vedmidskij</strong>, en ung ekolog som gått med i stadens nya polisstyrka, som i konkurrens med den gamla polisen vill vara det korruptionsfria alternativet. Och så möter hon Charkiv-miljardären <strong>Vsevolod Kozjemjako</strong> framför hans idolporträtt på Steve Jobs.</p>
<p>Det senaste året har varit svårt för Ukraina, inte minst på grund kriget i öster som krävt tusentals dödsoffer, men som också slagit sönder landets ekonomi. I år räknar man med att BNP kommer att krympa kraftigt, statskulden är enorm och valutareserven närmast obefintlig. Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> hälsade på hemma hos <strong>Larisa Semyonova</strong>. Hon är en 73-årig pensionär som har en pension på 500 kr i månaden och därför får jobba extra som läxhjälp för att överleva. Hon är inte vidare förtjust i de lån som IMF och även Sverige ger Ukraina, de ska ju hennes sju barnbarn betala tillbaka en dag. IMF chefen i Kiev <strong>Jerome Vacher</strong> berättar om vilka möjligheter för reformer som ett krig ger. <strong>Stefan Löfvén</strong> berättar för Kievborna om hur Sverige löste finanskrisen på 90-talet och journalisten <strong>Ivan Verstyuk</strong> undrar om inte reformerna kan leda till en populistisk explosion i Ukraina.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p>
<p><em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent Jesper Lindau</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/514585</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150314_1000_22d188d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Mar 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3492062_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/03/p1_konflikt_20150314_1000_22d188d.mp3" length="54154665" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Irans många ansikten</title>
      <description><![CDATA[<p>Om shiamiliser, hjälpleveranser och pilgrimspolitik när Iran ökar sitt inflytande i Mellanöstern. Håller stormakten Iran på att ta över hela regionen medan vi andra stirrar oss blinda på IS? Eller är Teheran en missförståd men idealisk partner för omvärlden? Hör röster från Teheran, Jerusalem, Washington och Dubai om vad Iran egentligen vill och är på väg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckan har Iran varit högaktuellt på flera sätt. Dels genom de pågående förhandlingarna i Geneve som kan leda till en överenskommelse om landets kärnenergiprogram i slutet av denna månad.</p>
<p>Samtidigt höll Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ett uppmärksammat tal i den amerikanska kongressen där han i hårda ordalag varnade USA och omvärlden för att sluta ett avtal med Iran, eftersom han menar att landet utgör ett akut hot, inte bara mot Israel utan mot hela omvärlden.</p>
<p>Och från de sekteristiska striderna i Irak kommer alltfler bilder på iranska generaler  - däribland Qassem Suleimani - som enligt många leder den pågående offensiven mot Tikrit, Saddam Husseins gamla hemstad i kampen mot IS.</p>
<p>Och det är denna kamp som förändrat spelplanen i mellanöstern och gett Iran en ny mer framträdande roll, en roll man både kan använda för att utöka sitt inflyttande i närområdet, men också i förhandlingarna om att sluta ett avtal i Geneve och komma in i den internationella värmen. </p>
<p>Så hur ska man tolka Irans nya maktposition? Konflikts Katja Magnusson rapporterar hur Irans utrikespolitik ser ut inifrån Iran, där flera analytiker pekar på Irans förmåga att spela en konstruktiv roll i regionen. Det blir också reportage av Konflikts Kajsa Boglind om vad Irans expansion väcker för känslor hos länderna i Gulfen som liksom Israel ser ett starkt Iran som ett akut hot.</p>
<p>Gäster i studion Trita Parsi, Irankännare och ordförande för Irans-Amerikanska rådet NIAC och Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg.</p>
<p><em><strong>Programledare: Sharon Jåma</strong></em><br /><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/511291</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150307_1000_3be590d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Mar 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/3489549_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/03/p1_konflikt_20150307_1000_3be590d.mp3" length="54146468" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Europa och gränsindustrin</title>
      <description><![CDATA[<p>Om sofistikerad övervakning, effektiva poliser och en gränsindustri som frodas. Är bevakningen vid Medelhavet nödvändig eller är den ett laboratorium för gränsprodukter som motverkar sitt eget syfte? Och varför målas bilden av en flyktinginvasion? Hör röster från Lampedusa, Rabat och Madrid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kärnan i dagens Konflikt är det som brukar kallas "kampen mot den irreguljära migrationen". Den här kampen har lett till en gränsindustri som frodas. Det handlar om en massa olika sektorer: europeiska och afrikanska gränsstyrkor, försvarskoncerner och underrättelsetjänster, överstatliga och humanitära organisationer, forskningsinstitut och medier. Humanitära katastrofer utspelar sig vecka efter vecka i Medelhavet, frågan är om gränsindustrin är lösningen eller om det är en fundamental del av problemet?</p>
<p>Vi börjar programmet vid Europas yttre gräns - den italienska ön Lampedusa. Radions korrespondent <strong>Beatrice Janzon</strong> rapporterar om hur gränsindustrin har förändrat livet på ön och hur öborna ser både på migranterna som kommer och på Triton, EU:s nya insats för övervakning av Medelhavet.</p>
<p>För att få olika perspektiv på hur EU hanterar bevakningen av de yttre gränserna bjöd vi in två gäster.</p>
<p><strong>Ruben Andersson</strong> är antropolog vid London School of Economics, även anknuten forskare vid Stockholms universitet. Han har ägnat mycket tid åt migration och gränsindustrin, skrivit boken Illegality Incorporated.</p>
<p><strong>Patrik Engström</strong> är kommissarie och chef för Gränspolissektionen vid den svenska polisens nationella operativa avdelning, det som innan nyår kallades för Rikskriminalpolisen.</p>
<p>Vad händer med alla de migranter som drömmer om Europa, men inte lyckas ta sig över medelhavet eller de taggtrådsförsedda barriärerna vid de spanska enklaverna Ceuta och Melilla? Frilansjournalisten <strong>Fanny Härgestam</strong> träffade Paul på ett hjälpcenter i Marockos huvudstad Rabat.</p>
<p>Ahmed är en aktivist från Syrien som Konflikt har följt i ett antal program. För Konflikts reporter <strong>Johanna Langhorst</strong> berättar han om sin syn på Europas gränsindustri.</p>
<p>Efter flyktingkatastrofen utanför Lampedusa i oktober 2013 diskuterades vikten av legala vägar in i EU. Det var tanken med EU:s första migrationskontor utanför Europa, som öppnades i Malis huvudstad Bamako 2008, innan kriget bröt ut där. Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> var med på invigningen, men hur gick det sen?</p>
<p><strong>Programledare: Jesper Lindau<br /></strong><em><strong>jesper.lindau@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg<br /></strong><em><strong>anja.sahlberg@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/507703</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150228_1000_2399e6e.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Feb 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3485227_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/02/p1_konflikt_20150228_1000_2399e6e.mp3" length="54140405" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins polare i Europa</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Rysslands allierade i Europa. Från franska Front National till Ungerns Orbán får Rysslands vänner en allt starkare röst – nu senast även till vänster, i Grekland. Men vad vill de egentligen? Vad har de gemensamt? Och vad säger deras existens om framtiden för europeisk politik?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens Konflikt tar avstamp i de band som tycks bli allt starkare mellan Rysslands president Vladimir Putin och radikala partier till höger och vänster i Europa. Med från Greklands huvudstad Aten för att guida oss i ett ganska förvirrat politiskt landskap är radions östeuropakorrespondent<strong> Johanna Melén</strong>, som tidigare var korrespondent i Ryssland. Tidigare i veckan var hon i Ungern när Vladimir Putin besökte den man som ibland kallas "Europas mini-Putin", nämligen premiärminister Victor Orbán. För att bättre förstå Rysslands relationer till olika radikala partier i Europa träffade hon också <strong>Peter Krekó</strong> på konsult- och analysfirman Political Capital Institute.</p>
<p>Banden mellan Ryssland och Grekland finns på många plan - många går långt tillbaka i tiden. Samtidigt kan man ju tycka att den nya grekiska regeringen, med ateisten Alexis Tsipras i spetsen, som i valtal inför parlamentsvalet pratade varmt om homosexuellas rättigheter, inte skulle gå så bra ihop med den mycket konservativt inriktade ryska ledningen. Johanna Melén sökte upp ryska spår i den grekiska huvudstaden Aten och hamnade först vid ett souvlakikafé, eller snarare - en souvlatjnaja.</p>
<p>Ett parti med stark medvind just nu och vars band till Putins Ryssland blivit allt starkare är Front National i Frankrike. Nyligen blev det känt att en rysk bank, med koppling till Kreml, beviljat ett lån på nio miljoner euro till det högerextrema partiet. Hur ska man förstå det? Konflikts<strong> Anja Sahlberg </strong>ringde upp grävjournalisten <strong>Marine Turchi </strong>och forskaren <strong>Joël Gombin</strong>.</p>
<p>Med i studion för att diskutera Putins band till radikala partier i Europa och det förändrade, ganska förvirrande, politiska landskapet är <strong>Åsa Linderborg</strong>, historiker i grunden, men i dag kulturchef på obundet socialdemokratiska Aftonbladet, och <strong>Per Svensson</strong>, författare och journalist på oberoende liberala Sydsvenskan, som skrivit mycket om dom nya politiska rörelserna i Europa - och även om deras paralleller bakåt i tiden.</p>
<p>Är kopplingarna mellan Putins Ryssland och olika extrempartier i Europa en del av en mer långsiktig och djupare utveckling, som går bortom dagspolitisk taktik? Det finns en hel del som tyder på det, inte minst i den statsvetenskapliga forskning som under de senaste decennierna har försökt tolka utvecklingslinjerna i europeisk politik.</p>
<p>En av de främsta forskarna på det här området är <strong>Hanspeter Kriesi</strong>, en schweizisk professor som jobbar på det Europeiska Universitetet i Florens. Han menar att för att begripa det politiska landskap där Putin manövrerar i dag, så måste man förstå hur det landskapet har formats av de senaste decenniernas globalisering - en globalisering som har tydliga vinnare och lika tydliga förlorare. Konflikts<strong> Ivar Ekman</strong> ringde upp honom och den tyska statsvetaren <strong>Herbert Klischelt</strong>, som arbetar på Duke-universitetet i USA. Klischelt ser många likheter mellan de ryssar som stödjer Putin och de väljare runtom i Europa som söker sig till de nya partierna.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p>
<p><em>ivar.ekman@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg </strong></p>
<p><em>anja.sahlberg@sverigesradio.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/504909</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150221_1000_23c64fd.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Feb 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3482252_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3365</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/02/p1_konflikt_20150221_1000_23c64fd.mp3" length="54307558" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hur feministiskt är islam?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om utelåsta kvinnor i moskén, kontroll av kvinnlig sexuell aura och om att läsa Koranen som feminist. Finns ett manligt förtryck i islam eller var profeten Muhammed i själva verket en av historiens första radikalfeminister? Hör om kriget mellan kvinnor och män på det ansedda islamiska Al-Azharuniversitetet i Kairo och hör röster från Kuala Lumpur, Frankrike och Uppsala om feminismen och islam.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Detta Konflikt handlar om den förändringsprocess som pågår på många håll i världen inom Islam, en process som handlar om möjligheterna att ge en ny roll till kvinnorna. I den stora och mångfacetterade verklighet som islam finns och verkar i sker detta på många och vitt skilda vis.</p>
<p>I Uppsalamoskén uppstod förra året en konflikt som handlar om kampen om utrymme. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> möter där juristen och föreläsaren <strong>Cherin Awad</strong> som berättar om vad som hände en dag när hon skulle hålla i en föreläsning och studieträff med andra kvinnor på Moskén. Dörren var låst, säger Cherin Awad. Det fanns ett missnöje över att kvinnorna passerade genom ett utrymme som var männens. Det finns olika bilder av vad det var som hände och om konflikten till slut löstes. Med i reportaget finns också styrelseledamoten i moskén <strong>Hasan Uzzaman</strong>. Där hörs också imamen <strong>Abd al Haqq Kielan</strong>, som kallades in som en medlare i konflikten.</p>
<p>I Konflikts studio för att diskutera Islam och feminismen finns <strong>Salahuddin Barakat</strong>, muslimsk rättslärd och ordförande i Islamakademin, <strong>Iman Baroudi</strong>, imamutbildad och aktiv i Angereds muslimska församling och även <strong>Anne Sofie Roald</strong>, professor i religionsvetenskap vid Malmö högskola.</p>
<p>En plats i världen där diskussionen om islam och feminismen är som intensivast är Malaysia. Där pågår en snabb förändring av de traditionella könsrollerna. Vår reporter <strong>Åsa Furuhagen</strong> träffade <strong>Zainah Anwar</strong>, en av grundarna till kvinnoorganisationen Sisters in Islam och Doktor <strong>Rafida Hanim</strong> som är talesperson på organisationen Ismas kvinnovavdelning. De har mycket olika syn på kvinnans roll inom Islam.</p>
<p>Ett dilemma som ringt i våra öron när vi jobbat med det här programmet är diskussionen om huruvida det går att ha en kritisk diskussion om kvinnors roll i islam utan att ge bränsle åt islamofobin. Nästan alla vi pratade med tog upp frågan om att programmet skulle kunna gynna åsikter som ogillar islam. Att vara för försiktiga med de kritiska perspektiven är något som vi måste lägga av med, det tycker den drygt 70-åriga algeriska advokaten och feministen <strong>Wassyla Tamzali</strong>. Hon intervjuas av Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> och Wassyla Tamzali är särskilt besviken på Europas vänsterintellektuella.</p>
<p>I Kairo ligger det ansedda universitetet Al-Ahzar, ett universitet som inom hela Sunni-islam tjänar som vägledande genom så kallade fatwas, utlåtanden om hur man ska tolka islam. Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> mötte där en som kan mycket om det inre samtalet om en förändrad kvinnoroll inom islam. Det är professorn i islamisk filosofi <strong>Amina Nosseir</strong> som tycker att det pågår ett krig mellan män och kvinnor, att det handlar om hur människor använder islam, inte om religionen själv som är befriande för kvinnor. Och så ger professor Nosseir råd åt unga kvinnor som vill krossa det patriarkala systemet.</p>
<p>Ett inslag som inte fick plats i själva sändningen kan ni lyssna på nedan. Det är Konflikts Kajsa Boglind som samtalar med tre unga tjejer i södra Stockholm om feminism och islam.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></p>
<p><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em><a href="mailto:jesper.lindau@sr.se">jesper.lindau@sr.se</a></em></p>
<p><strong>Rättelse</strong></p>
<p><em>I den här sändningen påstod vi i att "Kvinnor i Malaysia utgör halva landets arbetsstyrka". Det påståendet är för högt, det handlar istället om andelen kvinnor som deltar i arbetslivet. Den rätta siffran på andelen kvinnor i landets arbetsstyrka ligger lägre, om man tittar på Världsbanken siffror rör det sig om 38.6 procent och ökar långsamt.</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/501354</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150214_1000_2449788.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Feb 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3479210_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/02/p1_konflikt_20150214_1000_2449788.mp3" length="54187010" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Svenska soldater och Sahels kollaps</title>
      <description><![CDATA[<p>Om våldets väg från Libyen till Mali. När JAS-plan var med och störtade Khaddafi sattes en kedja händelser igång som leder direkt till den farliga röra som svenska soldater nu ska försöka reda upp i Mali. Hör röster från Karlsborg, Timbuktu och Paris om länsade vapendepåer, islamistiska skuggkrigare och vad Sverige egentligen kan göra i en konflikt vid världens ände.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har rapporterats en hel del den senaste tiden om att Sverige bidrar med 250 soldater till FN:s fredsbevarande styrka i Mali, Minusma. I dagens program tar vi upp vad som kommer att möta de svenska soldaterna i ökenstaden Timbuktu och dess omnejd. Men för att förstå situationen där börjar vi programmet 2011, då en koalition av länder, inklusive Sverige, gick till angrepp mot Libyen för att skydda civilbefolkningen, framförallt genom att upprätthålla en så kallad flygförbudszon, och sedan för att mer allmänt bekämpa Khadaffis militär.</p>
<p>Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> träffade i veckan <strong>Stefan Wilson</strong>, överstelöjtnant i det svenska flygvapnet, som deltog i insatsen mot Libyen. Han ringde också upp frilansjournalisten <strong>Sarah Topol</strong>, som nyligen var i smuggelstaden Ubari, i södra Libyen, och <strong>James Bevan</strong>, chef för organisationen Conflict Armament Research, som spårar vapen i konflikter runtom i världen. De målar båda upp en bild av hur många tunga vapen lämnade Libyen tillsammans med tuaregsoldater under revolten 2011.</p>
<p>Försvarsminister<strong> Peter Hultqvist </strong>svarar på frågan om Sveriges ansvar för det kaos som uppstått i Libyen efter interventionen 2011.</p>
<p>Finns ett direkt samband mellan interventionen i Libyen och det kaos som snabbt uppstod i västafrikanska Mali? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ställde frågan till två franska experter: <strong>Alain Rodier</strong>, expert på frågor som rör underrättelseverksamhet, ofta konsulterad i fransk media, och antropologen och forskaren <strong>André Bourgeot</strong>, som är specialist på den så kallade Sahelregionen, som sträcker sig från Mali och Mauretanien i västra Afrika till Tchad och Sudan i öster.</p>
<p>Radions Afrikakorrespondent <strong>Richard Myrenberg</strong> rapporterar från ökenstaden Timbuktu i norra Mali, där livet sakta återgår till det normala efter islamisternas kontroll över staden som varade i 10 månader.</p>
<p>Med oss i studion för att diskutera de svenska insatserna och situationen i Libyen och grannländerna i söder är <strong>Magdalena Tham Lindell</strong>, chef för Afrikagruppen på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.</p>
<p>En del av de svenska soldaterna som ingår i FN:s fredsbevarande styrka är redan på plats, men de flesta soldaterna åker ner i två omgångar nu i februari och i mars. Ekots <strong>Joel Wendle</strong> åkte till Karlsborg och regementet K3 och träffade 23-årige <strong>Gustaf Stjärneblad</strong> från Höganäs och 20-årige <strong>Teodor Blidberg</strong> från Malmö, som båda kommer att ingå i det svenska underrättelseförbandet som Sverige ställer till FN:s förfogande.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/496908</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150207_0900_23900a2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Feb 2015 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3475038_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/02/p1_konflikt_20150207_0900_23900a2.mp3" length="54000562" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Egypten och kriget mot kvinnan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om livsfaran med att vara kvinna i dagens Egypten. Förra lördagen sköts Shaima Al-Sabbagh till döds i centrala Kairo när hon deltog i en demonstration som var på väg till Tahrir-torget för att lägga ner blommor. Hör Konflikt från Kairo om dödskjutningar och våldtäkter på gatorna, om ett land där nio av tio kvinnor antas vara omskurna, om de 99 procent som har upplevt sexuella trakasserier och varav många, många har fått utstå våld i hemmet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Precis utanför anrika Café Riche sköts aktivisten <strong>Shaima Al-Sabbagh</strong> till döds för en vecka sedan under en fredlig demonstration som var på väg till Tahrir torget för att lägga ner en blomsterkrans.</p>
<p>Bilden på henne precis efter att hon sköts har spridits över hela världen . Hon lyfts upp av en man och är fortfarande vid liv. Hon håller om honom medan han bär iväg henne över gatan för att föra henne i säkerhet. Senare dör hon.</p>
<p>Precis då satt en familj inne på Café Riche och åt lunch. Mamman i familjen heter <strong>Azza Soleiman</strong> och är en känd kvinnorättsaktivist, advokat och en av grundarna till. Cewla, Centre for Egyptian Women Legal Assistance. När hon hörde att det var en demonstration här utanför gick hon ut för att kolla.</p>
<p>Konflikt sänder från just Café Riche i Kairo där Azza satt och åt. Vid bordet för att samtala om kvinnors situation i Egypten är Sveriges Radios mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> och <strong>Mia Gröndahl</strong> som är journalist och fotograf och har bott länge i Kairo.</p>
<p>Tidigare i veckan åkte vi till ett annat café i den slingriga och gröna stadsdelen Garden City i Kairo. Där träffade vi <strong>Sally Toma</strong> som är psykiater och jobbar bland annat med kvinnor med svåra trauman efter våldtäkter, misshandel och fängelsevistelser. Hon tycker att det har blivit mycket värre för kvinnorna i Egypten efter revolutionen. En kvinna som blev våldtagen sa så här:</p>
<p>"Jag ska försöka komma vidare med mitt liv när allt runt omkring mig påminner mig om våldtäktsmännen, om hur de nu erövrar nationen, precis som de erövrade min kropp"</p>
<p>Problemen för välutbildade kvinnor som Sally Touma och Azza Soliman skiljer sig dramatiskt från det som kvinnor i små byar på landet kämpar emot dagligen. Konservativa traditioner, vanföreställningar om kvinnans anatomi, fattigdom, hustrumisshandel och inställningen att det är självklart för en man att äga sin kvinna. Cecilia Uddén åkte till byn Dawoudiya och träffade kvinnor som berättar om den könsstympning som de utsattes för som unga. Hon träffar också 11-åriga <strong>Samah</strong> som övertalade sin mamma att slippa.</p>
<p>Ute i förorten El Sheyk Sayed, där möter vi en ung man som heter <strong>Omar</strong>. Han har varit med i konflikt förr, för ett och ett halvt år sen, när Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> träffade honom när han demonstrerade vid moskén Rabia Al Adwiya. Den ligger vid en vägkorsning som det muslimska brödraskapet ockuperat i protest mot att president Murs avsattes. Över 1000 människor dödades när egyptiska säkerhetstyrkor tömde vägkorsningen. Omar tycker att situationen för kvinnor är fruktansvärd här och vill börja arbeta med barnen så att det får lära sig att kvinnor o män är skapta som jämlikar.</p>
<p><strong>Programledare och producenter Jesper Lindau och Cecilia Uddén</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sr.se</em></p>
<p><em>cecilia.udden@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/495060</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150131_1000_233b02c.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 Jan 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3472127_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3368</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/01/p1_konflikt_20150131_1000_233b02c.mp3" length="54359457" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kris och Demokrati</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kriströtta grekiska väljare och spanjorer som vill vända de etablerade partierna ryggen. Den ekonomiska krisen fortsätter att pressa euroländerna, men vad är egentligen mest oroande för EU-projektet - budgetunderskott eller demokratiunderskott? Hör röster från Aten, Madrid och Vårberg om hur mycket kris demokratin egentligen tål.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts program om Kris och Demokrati börjar i Grekland - det land som gett världen ord som Demokrati, Politik och Ekonomi, men också Kris, Oligarki och Hierarki. Hur gick det till när Grekland hamnade under övriga Europas förmyndarskap och vad har det gjort med det grekiska samhället och tilltron till demokratin? Sveriges Radios östeuropakorrespondent <strong>Johanna Melén</strong> rapporterar från Aten.</p>
<p>Med i programmet för att kommentera tillståndet för demokratin i Europa är <strong>Carl Schlyter</strong> (MP), som suttit många år i Europaparlamentet och numera är ordförande i riksdagens EU-nämnd, och den folkpartistiska europaparlamentarikern <strong>Cecilia Wikström</strong>.</p>
<p>Reporter <strong>Sally Henriksson</strong> ställde sig frågan hur den ekonomiska krisen påverkat det spanska samhället och folks syn på demokrati. Ord som korruption, tjuvar och förändring var ständigt återkommande i samtal med Madridbor, samtidigt har det populistiska vänsterpartiet Podemos vind i seglen.</p>
<p>Demokratin är i kris. Det konstaterades i en rapport av forskningscentret Economist Intelligence Unit, som är knutet till tidningen Economist. Rapporten beskriver hur allt fler europeiska väljare vänder sig bort från de traditionella etablerade partierna, till förmån för proteströrelser och snabbt växande populistpartier, som är svåra att placera på den traditionella politiska skalan. EIU talar i rapporten om en kris för demokratin - men finns det egentligen någon motsättning mellan populism och demokrati? Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp <strong>Joan Hoey</strong> på EIU.</p>
<p>Hur har den ekonomiska krisen påverkat Sveriges inflytande inom EU. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ställde frågan till statsvetaren <strong>Göran Von Sydow</strong>, som är knuten till forskningsinstitutet Sieps och varit med och skrivit rapporten "EU efter krisen".</p>
<p>Det är inte bara på olika håll i Europa som människor känner sig exkluderade, även här i Sverige upplever många att politikerna lever i en egen liten bubbla, långt från deras vardag. <strong>Anja Sahlberg</strong> träffade <strong>Sarika Sheerazi</strong>, <strong>Adonay Kidane</strong> och <strong>Nadine Jazzar</strong>, som inom projektet "127 Röster räknas" för de politiska samtal på stan och argumenterar för vikten av att rösta.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></p>
<p><em>kajsa.boglind@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong></p>
<p>anja.sahlberg@sverigesradio.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/490164</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150124_1000_2598235.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Jan 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3468928_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/01/p1_konflikt_20150124_1000_2598235.mp3" length="54134769" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Terrorismen och kriget i Syrien</title>
      <description><![CDATA[<p>Om terrorns kopplingar till Syrien, där det blodiga inbördeskriget fortsätter med oförminskad styrka. Samtidigt vänder västvärlden sina blickar och vapen mot IS. Men kan man verkligen skilja på kriget och terrorn? Måste man inte göra något åt Assad för att komma åt Baghdadi och radikaliserade terrorister? Hör röster från Dubai, Aleppo, Genevé och Göteborg om våldet som göder terrorn.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kriget i Syrien har krävt mer än 200 000 döda, en miljon skadade, nästan elva miljoner på flykt och inget ser ut att få stopp på det. Samtidigt vänder Europa och USA sina blickar inåt. Efter attentatet mot Charlie Hebdo i Paris och tillslaget mot misstänkta jihadister i Belgien är det hotet mot oss själva som står i fokus. Hur ska kriget då tvingas till ett slut?</p>
<p>Konflikt beger sig till Malmö där frilansjournalisten <strong>Petra Quiding</strong> möter <strong>Nael Bitarie</strong> i stadsdelen Nydala. Han visar motvilligt våldsamma videoklipp från kriget i Syrien. Både från staden Raqqa, som är under den extrema rörelsen Islamiska Statens kontroll och från Yarmuk, den förort till Damaskus som Nael kommer ifrån. Två filmer från samma land, en från livet under den islamska statens terror, den andra av människor utsatta för assadregimens grymhet. Nael tycker att ingen längre pratar om regimens brutalitet, bara om terrorismen som hotar oss i väst.</p>
<p>Med i Konflikt finns Sveriges Radios utrikeskommentator <strong>Agneta Ramberg</strong> och <strong>Aron Lund</strong>, journalist som skrivit flera böcker om Syrien. De samtalar bland annat om det som <strong>Ali Khedery</strong> har att säga. Han var länge central i att forma USAs politik i regionen, framförallt i Irak. Mellan 2003 och 2009 var Ali Khedery nära rådgivare åt såväl dom amerikanska ambassadörerna i Baghdad som USAs militära befälhavare i regionen. Idag är han chef för en konsultfirma i Dubai, där Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> nådde honom. Ali Khedery är mycket kritisk mot både rollen USA har spelat, och den roll man spelar idag. Han anser att man behöver ett nytt Sykes-Picot, och syftar på den koloniala uppgörelse mellan Frankrike och Storbritannien från slutet av första världskriget som skapade det moderna Mellanösterns gränser, gränser som nu är på väg att lösas upp. Alternativet är blodig, okontrollerad fragmentisering – och ökad radikalisering.</p>
<p>FN-sändebudet och svensk-italienaren <strong>Staffan de Mistura</strong> har fått i uppdrag att försöka hitta en väg mot fred i Syrien. Han tog över uppdraget som fredsmäklare i Syrien i juli förra året, efter att både förre FN-chefen Kofi Annan och den respekterade FN-veteranen Lakdhar Brahimi hade misslyckats. Men det finns sånt i Syrien som har ändrats, säger de Mistura, sånt som gör att det idag åtminstone finns en glimt av hopp. Han säger till Ivar Ekman att han vill börja bygga freden lokalt, i små eldupphör som i sin tur ger utrymme för politiska kompromisser. Tanken är att det ska börja med storstaden Aleppo. Längre ner här på sidan finns också en längre intervju att lyssna på med Staffan de Mistura.</p>
<p>Den oro som Europa känner över hoten om attacker är välgrundad, mycket beroende på den mängd européer som åkt till Syrien för att strida för olika grupper. En av dem som ville åka till Syrien kallar vi för <strong>Josef</strong> och kommer från Göteborg. Han berättar i Konflikt för reportrarna <strong>Karwan Faraj</strong> och <strong>Kajsa Norell</strong> om hur han kom i kontakt med religionen trots konflikter om det med sina föräldrar. En vän som dog i Syrien inspirerade honom sen att åka dit själv för att slåss mot Assad-regimen. Men hans föräldrar, folk i moskén och en religiöst lärd avrådde honom och till slut avstod han. De frihetskämpar han från början velat ansluta sig till slåss nu mot varandra, de utför grymheter han inte står bakom och viktigast av allt, hans föräldrar vill inte ge honom sitt tillstånd.</p>
<p>I slutet av konflikt hör vi den syriska journalisten <strong>Zaina Erhaim</strong> från Aleppo som berättar om hur rädd hon är när hon passerar genom vägspärrar som hålls av utländska islamistiska krigare. Hon berättar för Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> om att de kommer från våra länder i väst medan den solidaritet som världens ledare visade efter attackerna i Paris mot Chralie Hebdo och en judisk affär helt uteblir när hennes folk dör dagligen i Syrien. Lyssna på en längre intervju med Zaina Erhaim om hur man såg på det som hände i Paris i Aleppo, längre ner här på hemsidan.</p>
<p><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></p>
<p><em>kajsa.boglind@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sr.se</em></p>
<p><strong>Medproducenter:</strong></p>
<p><strong>Petra Quiding</strong></p>
<p><em>petra@q-media.se</em></p>
<p><strong>Ivar Ekman</strong></p>
<p><em>ivar.ekman@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/486859</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150117_1100_2657aa6.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Jan 2015 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3465749_2048_1156.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/01/p1_konflikt_20150117_1100_2657aa6.mp3" length="54028780" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Frankrike i terrorns grepp</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Frankrikes elfte september. Så kallas terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo och dess efterspel med två gisslandraman. Hur ska Frankrike och Europa hantera denna nya form av terrorism, och vad kan man göra för att undvika att samhället blir allt mer polariserat? Hör röster från Paris, Alger och Stockholm om skotten i Europas hjärta.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är nu 58 timmar sedan Paris stannade upp. De två bröderna Said och Cherif Kouachi har precis avrättat nio journalister, en polis och en vaktmästare vid den franska satirtidningen Charlie Hebdo. På gatan utanför redaktionen väntar deras sista offer. Det är ytterligare en polisman som skadad ber för sitt liv. Händelsen fångas på film, och bilderna ska bara minuter senare visas i nyhetssändningar världen över.</p>
<p><strong>Det är en brutal scen</strong>, en avrättning från nära håll. En avrättning som blir bröderna Kouachis tolfte i Paris och som inleder deras katt och råtta lek med närmare 90 000 franska poliser och militärer.</p>
<p>– Det är unga vettvillingar som inte vet vad de gör. Det faller tillbaka på oss muslimer i landet, sade Parisbon Said strax efteråt. På frågan från Ekots Alice Petrén, om detta kommer att öka islamofobin i Frankrike, svarar han att det redan har skett.</p>
<p><strong>Igår sköts bröderna Kouachi</strong> ihjäl av polisen, och likaså den tredje gärningsman som dagen efter attacken mot Charlie Hebdo sköt ihjäl en polis och en kommunanställd. Två gisslandraman har fått ett dramatiskt slut, och ett omskakat Frankrike vaknar upp efter tre dramatiska terrordygn.</p>
<p>- Det är dagen efter, men det är också dag ett. Alla har förstått att det här bara är början av något som är en ny form av terrorism. Det här känns inte över på något sätt. Det finns kanske mer än tusen fransmän ute i Syrien, Irak och Afghanistan som håller på att träna. Frågan nu är när nästa attack händer, säger <strong>Mats Karlsson</strong>, chef för utrikespolitiska institutet som bor tre minuters promenad från Charlie Hebdos redaktion.</p>
<p><strong>Ett Frankrike där islamofobin</strong> har blivit rumsren. Den bilden målar den fransk-algeriske statsvetaren <strong>Karim Amellal</strong> upp när Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> når honom på telefon. Som exempel nämner han Éric Zemmours nyutkomna bästsäljare ”Le Suicide française”, det franska självmordet, och författaren Michel Houellebecqs roman ”Soumission”, Underkastelsen, som kom ut samma dag som massakern på Charlie Hebdo skedde nu i veckan. </p>
<p>Böckerna är symptom på ett samhälle som inte mår bra, säger Amellal. De visar på att högerextrema idéer har avdramatiserats, och så även hatet mot ”den andre”. Framförallt de som alltid målas upp som syndabockar, nämligen muslimerna.</p>
<p><strong>Denna bild är väl pessimistisk</strong>, säger <strong>Axel Gyldén</strong>, journalist på franska nyhetsmagasinet L’Express. Han tror inte att det kommer bli så enkelt att Frankrike kommer bli dividerat. Folk har förstått att terroristerna handlar om enstaka tusental av de fem miljoner muslimer som lever i Frankrike. Han menar även att Marine Le Pen och Nationella fronten inte bara bygger på islamofobi, utan även spelar på den ekonomiska krisen med hög arbetslöshet.</p>
<p>– Marine Le Pen har varit ett protestval. Nu gäller det en helt annan grej, vad gör vi nu? Jag tror inte att folk tror att Le Front National har lösningarna på det här, säger Axel Gyldén.</p>
<p><strong>Ekots utrikeskommentator</strong> <strong>Agneta Ramberg</strong> sammanfattar reaktionerna från de islamofoba partierna i Europa med ”vad var det vi sa”. Den tyska islamfientligt rörelsen Pegida skrev just detta på Facebook, vilket de senare tog tillbaka. Sverigedemokraternas Björn Söders kommentar då han skrev att ”fredens religion har visat sitt rätta ansikte” har uppmärksammats internationellt.</p>
<p>– Det var någon som sa att det bara finns två grupper som ser jihadistvåld som det sanna uttrycket för islam. Det ena är jihadisterna själva och de andra är islamofoberna, säger Agneta Ramberg.</p>
<p class="byline">Programledare: Ivar Ekman<br /><a href="mailto:ivar.ekman@sverigesradio.se">ivar.ekman@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Petra Quiding<br /><a href="mailto:petra.quiding@sverigesradio.se">petra.quiding@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Webbreporter: Adam Westin<br /><a href="mailto:adam.westin@sverigesradio.se">adam.westin@sverigesradio.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/483250</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150110_1100_26e167e.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Jan 2015 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3463325_2048_1365.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/01/p1_konflikt_20150110_1100_26e167e.mp3" length="54108784" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den centralamerikanska drömmen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om drömmen och kampen för ett liv på andra sidan gränsen till USA. Detta är en återutsändning av det viktiga Konfliktprogram som Sveriges Radios korrespondenter Lotten Collin och Paloma Vangpreecha gjorde i november 2014. Varför gör allt fler barn den allt farligare färden från Centralamerika till USA? Hör om tågresor, flottfärder och ökenvandringar som ofta slutar i ett flyktingförvar. Möt bröderna från Guatemala som kom fram och systrarna från Honduras som fastnat på vägen. Reportage från två sidor av ett Amerika som delats itu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>"Du ser dom vita bussarna som passerar? Det är centralamerikanska migranter som blivit tagna på vägen upp till USA. Varje dag kommer det 10 eller 20 sådana bussar in i Guatemala med människor som blivit deporterade", det berättade en taxichaufför som heter Helmer för <strong>Lotten Collin</strong> när de körde från Guatemala City upp till gränsen mot Mexico.</p>
<p><strong>Paloma Vangpreecha</strong> åker till Phoenix i amerikanska Arizona och träffar där Adolfo som säger ”Jag försöker glömma resan, vill inte minnas. Jag har inte berättat några detaljer för mina föräldrar, jag vill bespara dem den smärtan”. Han bor med sin lillebror <strong>Edibar</strong> i ett hus som de delar med många andra. Kvar i Guatemala finns brödernas familj, deras syskon och mamma. Lotten Collin på andra sidan gränsen beger sig på jakt för att hitta henne i de guatemalanska bergen, du hör hur det går i slutet av programmet.</p>
<p>På vägen träffade både Lotten Collin och Paloma Vangpreecha många migranter, människor vars historier behöver berättas, vars historier är en del av en större berättelse, vår tids berättelse, den om migrationen.</p>
<p>I USA träffar Paloma 18-åriga <strong>Darlin Adonay</strong>. För 1 år sen packade han ner tre skjortor och tre par byxor i en ryggsäck.  Den svarta byxan och tröjan tänkte han ha på sig när han skulle över gränsen till USA. Han hade hört att det var bättre att ha mörka kläder på sig för att inte synas under vandringen i natten. Dom flesta minderåriga migranter som grips av den amerikanska gränspolisen skickas tillbaka, eller får stanna temporärt i väntan på rättegång. Men Darlin fick permanent uppehållstillstånd, på grund av sin svåra historia.</p>
<p>I den mexikanska staden Tapachula träffar Lotten <strong>Maria</strong>, som är 18, och hennes syster <strong>Katy</strong>, som är 15. Dom lämnade Honduras för två månader sen. Deras mamma och pappa hamnade i ett gängbråk och blev ihjälskjutna. De berättar om hur de liftade med en lastbilschaufför som försökte våldta Katy. Sen kommer en man i lila skjorta och svart bakåtkammat hår i hästsvans fram till Lotten och tjejerna och ropar ”Flickor! Det finns arbete ikväll”.</p>
<p><strong>Producent & Programledare: Lotten Collin</strong></p>
<p><em>lotten.collin@sr.se</em></p>
<p><strong>Reporter: Paloma Vangpreecha</strong></p>
<p><em>paloma.vangpreecha@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/479756</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20150103_1000_3c7501a.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Jan 2015 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3460754_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3361</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2015/01/p1_konflikt_20150103_1000_3c7501a.mp3" length="54222712" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Romerna och kampen mot kylan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kåkstäderna, kylan och kampen för ett drägligt liv. Konflikt blickar tillbaka på året som gått och bjuder på en resa genom romernas rike, från Högdalen och Handelshögskolan via Bryssel till Bukarests slum.  Men vi blickar också framåt, mot ett år fyllt av nya val,  när plötsligt många fler än fattiga EU-migranter får anledning att ställa sig frågan: Hur stort är egentligen det svenska hjärtat?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Årets sista Konfliktsändning repriserar flera reportage som sänts under året som handlar om romernas situation - på gatorna runtom i Sverige, i lägren där dom bor, och i det Rumänien de flesta av dem kommer ifrån.</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Konflikts reporter </span><strong style="line-height: 1.3;">Randi Mossige-Norheim</strong><span style="line-height: 1.3;"> tar oss med från tältläger till tältläger runt om i Stockholm. När de som bor där vräks av myndigheterna flyttar de till nästa plats, och nästa. Hör om översvämningar, råttjakt och poliser som tröttnat på att bara fösa runt folk.</span></p>
<p>Och vem bär ansvaret för att människor lever så här i dagens Europa och här i Sverige? Är det de fattiga som själva orsakat sin misär? Borde alla lägga mer pengar i den där pappmuggen? Eller är det kommunerna, staten och EU som inte gör det de ska? Och vad görs egentligen på plats i länder som Rumänien? Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> reste till Rumäniens huvudstad Bukarest för att få svar.</p>
<p><strong>Marius Gaspar</strong> växte upp på ett barnhem i Rumänien. Han började sin yrkeskarriär här i Sverige med att panta burkar. Idag har han skapat sig ett nytt liv med jobb, studier och bostad och han tackar EU för den möjligheten. Reportage av frilansjournalisten <strong>Johanna Langhorst</strong>.</p>
<p>Hör också <strong>Soraya Post</strong> om den politisering som skett i förhållande till romerna, i takt med att högerextrema och främlingsfientliga krafter växer sig starkare runtom i Europa.</p>
<p><strong><em>Producent: Ulrika Bergqvist<br /></em><em style="line-height: 1.3;">Programledare: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/476864</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141227_0900_36fc6f1.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Dec 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3457520_2048_1404.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/12/p1_konflikt_20141227_0900_36fc6f1.mp3" length="54125890" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vad är feministisk utrikespolitik?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en feministisk utrikespolitik som väcker förhoppningar men också misstänksamhet. För vad hjälper egentligen feminism mot ubåtskränkningar och talibaner? Kan mer makt åt kvinnor få slut på kriget i Syrien? Och är det sant att ebolabekämpning är säkerhetspolitik? Hör utrikesminister Margot Wallström, tidigare försvarsminister Karin Enström och röster från Kabul, Pentagon och Stockholm.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sveriges nya regering är en feministisk regering sa Stefan Löfvén som nytillträdd statsminister. Och som nyutnämnd utrikesminister följde Margot Wallström snart upp med att förklara att Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik.</p>
<p>Det satte genast igång våra funderingar - vad är det? En politik som fokuserar på åtgärder för kvinnor, som skydd av kvinnor och flickor i krig? Det som Margot Wallström arbetade med under två år som FN:s särskilda representant mot sexuellt våld i krig och konflikter?</p>
<p>Eller är det snarare fråga om ett nytt koncept - andra sätt att definiera begrepp som säkerhet, där kvinnors perspektiv är intressanta även om de inte handlar om andra kvinnor?</p>
<p>För att reda ut begreppen började vi passa på att ställa frågan till personer vi intervjuade - vad de anser om begreppet feministisk säkerhetspolitik och vad de förväntar sig av en sådan. Många var positiva och en del mer skeptiska. Vi pratade med kvinnliga ambassadörer, toppdiplomater, feministiska forskare, rådgivare på Pentagon, kvinnorättsaktivister, soldatmödrar och vanliga kvinnor.</p>
<p>Hör deras definitioner och förhoppningar och hör kommentarer från våra studiogäster: utrikesminister <strong>Margot Wallström</strong>, <strong>Karin Enström</strong> (m), <strong>Freshta Dost</strong> från Svenska Afghanistankommittén och <strong>Kristina Ekwall</strong> från Syrien.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt</em></strong><br /><strong><em>producent: Kajsa Boglind</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/475259</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141220_1000_236f214.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Dec 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3457566_2048_1148.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/12/p1_konflikt_20141220_1000_236f214.mp3" length="53989619" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem ska man tro på?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om tv-kanalkrig, döda semesterfirare och konsten att blanda bort korten. Information blir ett allt viktigare vapen och i Ryssland rustar man för fullt. Men är det bara ryssarna som skapar twittertanks och facebookflygplan? Hör röster från Moskva, Boston och tidningen Metros centralredaktion om bästa försvaret mot förvirringen som vapen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Informationskriget trappats upp i takt med att informationen börjat flöda fritt världen över, mycket på grund av internet. Programmet tar upp frågan allmänt men med Ryssland som illustrerande exempel eftersom det är ett land som på många sätt ligger långt fram i utvecklingen. Därför ska vi först till Moskva, och höra vår korrespondent <strong>Maria Persson Löfgrens</strong> rapport. Hon ger bild av Rysslands nya, moderniserade propagandamaskineri, eller alternativa bild av verkligheten, som man själv väljer att kalla det som görs.</p>
<p>Men vilken är egentligen filosofin, strategin bakom dom här jättesatsningarna? Nyligen publicerades en rapport, med titeln "The Menace of Unreality" (Hotet från overkligheten) som beskriver det här sofistikerade maskineriet i detalj och även hävdar att propagandan är en del av en större rysk plan, vars syfte är att splittra Väst. Konflikts <strong>Marie Nilsson Boij</strong> rapporterar om rapporten efter ett samtal med en av rapportförfattarna, <strong>Peter Pomaranzev</strong>.</p>
<p>För att göra förvirringen ännu större så kan det vara värt att veta att organisationen som Pomaranzev skrev rapporten för, Institute for Modern Russia, som ligger i New York, leds av <strong>Pavel Chodorkovskij</strong>, son till <strong>Michail Chodorkovskij</strong>, den tidigare oljemiljardären, som i tio år satt i fängelse, och som idag, i exil, är en av Vladimir Putins mest inflytelserika kritiker.</p>
<p>Ja, vem ska man tro på?</p>
<p>Med i ett samtal i studion finns <strong>Maria Persson Löfgren</strong>, radions korrespondent i Moskva, <strong>Jack Werner</strong>, nykorad journalistprisvinnare för sitt arbete som Viralgranskare åt tidningen Metro, och <strong>Christian Christensen</strong>, professor i journalistik vid Stockholm universitet, som forskat mycket på både förhållandet mellan media och makt, och det nya informationslandskapet.</p>
<p>Det blir även ett reportage om organisationen "Stop Fake News", ett av flera initiativ i Ukraina för att försvara mot vågen av mer eller mindre falska och farligt förvirrande nyheter. Hör bland annat en av grundarna <strong>Jevgen Fedtjenko</strong>, rektor på journalisthögskolan i Kiev som bland annat berättar om ett av deras första avslöjande om de ukrainska flyktingarna som visade sig inte vara så många.</p>
<p>Vilken beredskap finns då i Sverige för denna utveckling? Vi begav oss till Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap, MSB, som är den myndighet som har till uppgift att skydda oss medborgare från samhällsfarlig desinformation. Där håller man koll på desinformation eller så kallade påverkanskampanjer som kan hota viktiga samhällsinstitutioner. I övrigt hänvisar de oss medborgare till vårt eget kritiska tänkande.</p>
<p>Det är smärtsamt att inte få bekräftelse, att inte få veta, något vi såg redan på Sovjet-tiden, i Afghanistankriget. Och nu händer det igen, i Ukraina, berättar <strong>Ella Poljakova</strong>, ordförande i organisationen Sankt Petersburgs soldatmödrar, som var på besök i Stockholm i veckan och gav en glimt av några av offren för det informationskrig som pågår i samband med konflikten i Ukraina.</p>
<p><em><strong>Producent: Marie Nilsson Boij<br /><a href="mailto:marie.nilsson-boij@sr.se">marie.nilsson-boij@sr.se</a></strong></em><br /><em><strong>Programledare: Ivar Ekman<br />ivar.ekman@sr.se<br /></strong></em><em><strong><br /></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/472741</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141213_1000_2384460.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Dec 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3453085_999_541.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/12/p1_konflikt_20141213_1000_2384460.mp3" length="54109445" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Danska lärdomar</title>
      <description><![CDATA[<p>När det politiska läget skakas om i Sverige blir det intressant att jämföra oss med våra grannländer. Konflikt sänder därför återigen vårt program Danska lärdomar från tidigare i höstas, ett program om det dryga decennium som Dansk Folkeparti funnits i den danska politikens mitt. Vad har det gjort med Danmark?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Unikt är ett ord som upprepats många gånger den senaste veckan. Vi har talat om en unik politisk situation och ett unikt läge för Sverige.</p>
<p>Och visst är det en vecka som har skakat om, inte bara det politiska läget, utan också vår egen syn på oss själva och utomstående betraktares syn på landet vi lever i.</p>
<p>Utländsk media rapporterar från ett Sverige som faktiskt inte är så unikt längre - eller som ett par av våra skandinaviska journalistkollegor uttryckte det: Välkommen Sverige - det är ni som ligger efter!</p>
<p>Regeringskrisen och beslutet om extraval har också gjort att vi på Konflikt blev tvungna att tänka om inför dagens sändning. Det ämne som vi ursprungligen hade tänkt belysa - utrikesminister Margot Wallströms förklaring att hon tänker föra en feministisk utrikespolitik och vad det betyder i konkret handling - har plötsligt hamnat i ett annat ljus, färgat av en begynnande valkampanj.</p>
<p>I stället funderar vi vidare på hur unika vi egentligen är. Eller om vi är så särskilt unika. Och hur tar man reda på det? Ja, kanske till exempel genom att titta på dem som finns nära oss men samtidigt kan kännas långt bort. När vi ser på våra danska grannar ojar vi oss gärna över sexistiska knarkliberaler som älskar att göra sig lustiga över svenskar och spotta på invandrare - föreställningar som kanske framför allt ska bekräfta vår egen förträfflighet.</p>
<p>Men hur stora är skillnaderna egentligen mellan våra små länder långt upp i norr, som toppar världens välståndsligor och som tampas med samma stora globala utmaningar, gränsöverskridande ekonomi, klimatförändringar och, i mångas sinnen det mest dramatiska - migrationen. Både Danmark och Sverige har partier som kallar sig invandringkritiska och Sverigedemokraterna är faktiskt något större med sina 12,9 procent av rösterna i det senaste valet mot Dansk Folkepartis 12,3. Men Danmark ligger drygt 10 år före med hur ett sånt parti påverkar politiken och samhället.</p>
<p>Tidigare i höst reste Konflikts Ivar Ekman och frilansjournalisten Ulrika Bergquist till Danmark för att försöka fånga vad det har betytt.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/469206</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141206_1000_3d1469d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Dec 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3450722_708_471.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/12/p1_konflikt_20141206_1000_3d1469d.mp3" length="54132355" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Judarna och Israel</title>
      <description><![CDATA[<p>Om judisk identitet och israelisk politik. I kölvattnet av sommarens Gaza-krig och i takt med att tvåstatslösningen ter sig allt mer avlägsen, har debatten om Israel blivit intensivare bland judar världen över. Är Israel den enda sansade platsen i en allt mer antisemitisk värld, eller har Israels politik blivit det största hotet? Hör om kampen mellan amerikanska lobbyingorganisationer, svensk antisemitism och Tyskland som tillflyktsort för israeliska fredsvänner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>USA är det land som har den största judiska befolkningen utanför Israel och som har ojämförligt störst politiskt inflytande på Israels säkerhet och framtid. Den politiska utvecklingen i Israel, och då i synnerhet efter det senaste Gaza-kriget, orsakade en hård debatt även i USA. Bland annat i synagogan Beit Simchat Torah på västra Manhattan i New York. I augusti, mitt under kriget, hölls en bön för fred i synagogan. Både namnen på de dödade barnen i Gaza och namnen på dödade israeliska soldater lästes upp i bönen. Efteråt var det flera medlemmar som lämnade församlingen i protest. Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> ringde upp rabbinen <strong>Sharon Kleinbaum</strong> som höll i bönen och hon berättade om varför några medlemmar reagerade så starkt och om varför det är viktigt att stödja Israel, speciellt idag.</p>
<p>Konflikts gäster i studion för att diskutera olika sätt att förhålla sig till Israel inom den globala judiska gemenskapen, är <strong>Ingrid Lomfors</strong> som är generalsekreterare i Judiska församlingen här i Stockholm och författaren och journalisten <strong>Göran Rosenberg</strong>,</p>
<p>I slutet av september dök en Facebook-sida upp som orsakade en våldsam debatt i Israel. Sidan hette Olim Le Berlin och uppmanade unga israeler att flytta till just Berlin. Bland annat för att det billigare att bo där. Symbolen för det är en "Milky pudding", en liten plastbehållare med chokladpudding i botten och vispad grädde ovanpå, som är fyra gånger så dyr i Israel som i Berlin. Men debatten i Israel om de som flyttar till Berlin har handlat om mycket mer än dyr mat. Bland annat sa den israeliska jordbruksministern Yair Shamir att han "tycker synd om dom israeler som glömt förintelsen och lämnar Israel för en efterrätt". Andra säger att det är precis tvärtom, att flytten är en motståndshandling, till stöd för judarnas framtid. En av dom är israelen <strong>Na´aman Hirschfeld</strong> som intervjuas av Jesper Lindau.</p>
<p><strong>Sara</strong>, som egentligen heter nåt annat, är uppvuxen i Stockholm. I slutet av sommaren, närmare bestämt den 20 augusti, träffar frilansjournalisten <strong>Simon Moser</strong> henne i Stockholm, mitt under det brinnande kriget i Gaza. Saras sommar hade präglats av kriget och en dag träffade hon en vän som hade med sig ett par bekanta. De sågs över en öl, och när en av de nya bekantskaperna förstod att Sara var judinna kom snart frågan om judarnas ondska. Sara flyttade sedan till Tel Aviv och Simon Moser sökte senare på hösten upp henne där för att få veta hur hennes nya liv är.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman<br /></strong><em style="line-height: 1.3;">ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau<br /></strong><em style="line-height: 1.3;">jesper.lindau@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/465880</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141129_1000_39f119d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Nov 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3446884_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3366</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/11/p1_konflikt_20141129_1000_39f119d.mp3" length="54299883" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Samerna och det svenska samvetet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om urfolk på frammarsch, fast inte i Sverige. Hur kommer det sig att vi med vår höga internationella svansföring i andra människorättsfrågor gång på gång får skäll av FN för hanteringen av vårt eget urfolk? Hör om etnopolitik och symbolvärden i Bolivia, och om samers skyddade särställning i Norge. Hör nya sameministern, Alice Bah Kuhnke i samtal med folkrättsexperten i Tromsö och internationella renskötarledaren från Porjus om en möjlig ny svensk samepolitik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sverige brukar ju vara ett land som vill stå i fronten för försvaret av mänskliga rättigheter. Och när det gäller bistånd läggs gärna särskilt fokus på frågor som rör urfolkens rättigheter. Det gäller inte minst i de latinamerikanska länder som Sverige har biståndssamarbete med - Colombia, Guatemala och Bolivia.</p>
<p>Nyligen meddelade exempelvis SIDA att man stödjer en ny global fond för att säkra lokala mark- och naturresursrättigheter bland ursprungsfolk.</p>
<p>Men hur ser det ut på hemmaplan? Flera gånger har Sverige fått skarp internationell kritik både från FN och Europarådet för att samers rättigheter som ursprungsfolk inte respekteras. Nyligen efterlyste Diskrimineringsombudsmannen en verklig urfolkspolitik som säkrar samernas rättigheter som urfolk, istället för dagens samepolitik, som enligt DO inte håller måttet.</p>
<p>Så hur skulle det kunna vara? Det räcker att bege sig till Norge för att få exempel på hur politiken, såväl lokalt som på riksplanet, skyddar samernas rättigheter mer aktivt än i Sverige. Hör <strong>Nils Eklunds</strong> reportage om norska samer som har en betydligt starkare ställning än de svenska.</p>
<p>Hör också reportage från Bolivia där landets ursprungsfolk flyttat fram sina positioner under tio år med aymarapresidenten Evo Morales. Men vad betyder det praktiskt i politiken? Hör<strong> Lotten Collins</strong> reportage.</p>
<p>I studion: <strong>Alice Bah Kuhnke</strong>, kultur- och demokratiminister med ansvar för samefrågor, <strong>Helena Omma</strong>, aktiv i samerådet och vice ordförande i renskötarnas världsorganisation och <strong>Mattias Åhrén</strong>, folkrättsexpert vid Tromsö universitet och samerådet.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em> <br /><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/463292</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141122_1000_3e89aeb.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Nov 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3443539_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/11/p1_konflikt_20141122_1000_3e89aeb.mp3" length="53963026" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kampen mot kåkstaden del 2</title>
      <description><![CDATA[<p>Om dom rörliga romerna som skapar politiska svallvågor inte bara i Sverige - i Frankrike, England och Tyskland. Och alla pekar på EU, både som orsak och lösning. Men vad kan EU egentligen göra? Hör röster från Bryssel, reportage från Bukarest och rapport från Berlin om folkspillran och fördomarna som snart kan hota hela EU-bygget.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tidigare i höstas sände Konflikt programmet Kampen mot kåkstaden om situationen för rumänska romer i Sverige. I det här programmet tar vi med oss frågan om hur romernas situation ska lösas, till Bryssel och Bukarest.</p>
<p>Den fria rörligheten som gör det möjligt för romerna - och alla andra EU-medborgare - att fritt röra sig över gränserna är ett av EU:s verkliga fundament. Men alltfler EU-skeptiska politiker i Bryssel och medlemsländerna ifrågasätter den rätten, bland annat med hänvisning till romerna. Hur kommer det att påverka EU-projektet på sikt och vad är fakta och fördom i retoriken kring romerna?</p>
<p>Hör röster från Bryssel och reportage från Tyskland, Frankrike och Italien dit många rumänska romer också migrerar. Hur löser man det lokalt och vad kan EU hjälpa till med?</p>
<p>Både Sverige och andra EU-länder har riktat skarp kritik mot Rumänien där många romer lever under miserabla förhållanden. Varför kan inte ett EU-land, som har tillgång till unionens stora strukturfonder, göra livet bättre för sina fattigaste medborgare? Hör reportage från Bukarest om varför pengarna inte kan användas av gräsrotsrörelser, om historiska förklaringar till romernas situation och utsikterna att inom överskådlig framtid göra Rumänien till ett land som romer inte flyr.</p>
<p>I studion <strong>Soraya Post</strong>, EU-parlamentariker för FI och med lång erfarenhet av arbete för romer både i Sverige och inom EU och <strong>Annika Ström Melin</strong>, Dagens Nyheters Brysselkorrespondent.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent:Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/460216</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141115_1100_2865a10.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Nov 2014 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3440351_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/11/p1_konflikt_20141115_1100_2865a10.mp3" length="53086803" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Paraplyrevolutionen i Hongkong</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kraven på demokrati i Hongkong och om demonstrationerna kommer att spridas till Kinas fastland. Konflikt är på plats och hänger med studenter som ockuperat gatorna i centrala Hongkong. Hör röster från det stora tältlägret kring stadsdelen Admiralty, Peking och Stockholm. Om kampen för rösträtt och om hur man klarar studierna och revolutionen samtidigt. Vad kommer den kinesiska ledningen att göra? Slå ner det som kallats paraply-rörelsen, gå med på kraven eller som det ser ut just nu, bara vänta på att de tältande studenterna ska tröttna?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Morgonrutinerna pågår för fullt på den fyrfiliga motorvägen som sedan en månad är förvandlad till ett gigantiskt tältläger. <strong>Timothy</strong> städar runt sitt tält. Det är viktigt att hålla ordning här i det som har blivit som ett eget litet samhälle. Timothy har varit här sedan den dramatiska kvällen för över en månad sedan. Då hade protesterna mot regeringen i Peking egentligen börjat ebba ut. Det som irriterade Hongkong-borna var beslutet att bara kandidater som först godkänts av kommunistpartiet skulle få ställa upp i valet av Hongkongs lokala ledare, kallad ”Chief executive”.  Men när polisen den 28:e september satte in tårgas och pepparsprej mot demonstranterna, då vällde ilskan fram igen. Tiotusentals människor tog gatan i besittning och har stannat där sedan dess.</p>
<p>Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> begav sig till Hongkong och mötte studenter som kämpar för en bättre framtid, kineser som avfärdar deras krav och aktivister från Himmelska fridens torg, som tror på det kinesiska kommunistpartiets förmåga att kompromissa. Följ med studenten <strong>Dylis</strong> från morgon till kväll i stadsdelen Admiralty. Möt <strong>Emily Lau</strong> som är Demokratiska partiets ordförande, <strong>Benny Tai</strong> som leder en av organisationerna som driver ockupationen och träffa många fler på Hongkongs gator, även de som är emot protesterna.</p>
<p>För att diskutera det som händer i Hongkong och hur den kinesiska ledningen agerar finns <strong>Malin Oud</strong> som under många år har arbetat med frågor om mänskliga rättigheter i Kina och nu driver ett företag som jobbar med hållbarhet och ansvarsfullt företagande i Kina.</p>
<p>”Det är Kina som bestämmer”, säger Emily Lau och Sveriges Radios Kina-korrespondent <strong>David Carlqvist</strong> samtalar med kineser på Pekings gator om hur de ser på protesterna i Hongkong. Frågan är mycket känslig i Peking och informationen om vad som händer i Hongkong är hårt kontrollerad.</p>
<p><strong>Annie</strong> som har läst ekonomi i Stockholm och jobbar på börsen intervjuas av <strong>Gilda Hamidi-Nia</strong>. Hon är uppvuxen i Kina och tycker att demonstrationerna handlar om något annat än demokrati. Det är enbart missnöje över en allt sämre levnadsstandard. Det är dags att Peking visar vem som bestämmer, säger Annie. Hon är inspirerad av den kinesiske riskkapitalisten <strong>Eric X. Li</strong> som tycker att demokrati, det har fungerat bra i Europa och USA, men det är inte den enda vägen. Det kinesiska kommunistpartiet har visat att deras modell också fungerar genom att lyfta landet ur fattigdom sedan de tog över 1949.</p>
<p>I Konflikt hör ni också aktivister som 1989 ledde protesterna på Himmelska fridens torg, som sedan slutade i en massaker då kinesiska trupper grep in. En av dem är <strong>Han Dongfang</strong> och han tycker att det stora problemet är den kinesiska oviljan att kompromissa. Men mycket är annorlunda idag, berättar Han Dongfang, bland annat pågår det tusentals strejker i Kina utan att den kinesiska ledningen skickar in trupper eller polis för att slå ned protesterna.</p>
<p>En annan av de som ledde proteserna på Himmelska fridens torg 1989 är <strong>Wang Chaouhua</strong>. Hon blir rörd när hon ser alla de som protesterar i Hongkong och minns hur folket kom ut i maj 1989. De var så många att de kinesiska soldaterna hade svårt att röra sig. Wang Chaouhua berättar om att grunden för protesterna i Hongkong handlar om en protest mot kolonialism. Hongkong var brittiskt i 150 år, helt utan demokratiska system, nu ses Kina som den nya kolonisatören.</p>
<p>Möt också advokaten <strong>Stephanie Leung</strong> som jobbar med medling i privata tvister. Hon betonar att paraplyrörelsen har åstadkommit något mycket värdefullt bara i och med att den ökat den politiska medvetenheten i Hongkong.</p>
<p>Två intervjuer som inte fick plats i detta Konflikt finns här nedanför att lyssna på i sin helhet. Den ena är med den taiwanesiska sociologen <strong>Tunghung Ho</strong> som 1990 var en av de som ledde studentprotesterna i Taiwan som kallades Wild Lily rörelsen. De gjorde att landet valde att utvecklas i demokratisk riktning. Protesterna i Hongkong har haft politiska effekter även i Taiwan, berättar han.</p>
<p>Den andra intervjun som finns nedan är med den amerikanske professorn i historia vid University of California, <strong>Jeffrey Wasserstrom</strong>. Han har skrivit boken ”China in the 21st Century: What Everyone Needs to Know” och berättar bland annat om hur studenterna genom den kinesiska historien varit avgörande för den politiska utvecklingen, även för det kinesiska kommunistpartiet.</p>
<p><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></p>
<p><em>daniela.marquardt@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/456530</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141108_1000_214e4dc.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Nov 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3436762_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3353</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/11/p1_konflikt_20141108_1000_214e4dc.mp3" length="54103626" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den centralamerikanska drömmen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den centralamerikanska drömmen och kampen för ett liv på andra sidan. Varför gör allt fler barn den allt farligare färden till USA? Hör om tågresor, flottfärder och ökenvandringar som ofta slutar i ett flyktingförvar. Möt bröderna från Guatemala som kom fram och systrarna från Honduras som fastnat på vägen. Reportage från två sidor av ett Amerika som delats itu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>"Du ser dom vita bussarna som passerar? Det är centralamerikanska migranter som blivit tagna på vägen upp till USA. Varje dag kommer det 10 eller 20 sådana bussar in i Guatemala med människor som blivit deporterade", det berättade en taxichaufför som heter Helmer för <strong>Lotten Collin</strong> när de körde från Guatemala City upp till gränsen mot Mexico. Hon och <strong>Paloma Vangpreecha</strong> skildrar i ”Den centralamerikanska drömmen” verkligheten för de hundratusentals centralamerikaner som flyr fattigdomen för att ta sig till USA.</p>
<p>Paloma åker till Phoenix i amerikanska Arizona och träffar där <strong>Adolfo</strong> som säger ”Jag försöker glömma resan, vill inte minnas. Jag har inte berättat några detaljer för mina föräldrar, jag vill bespara dem den smärtan”. Han bor med sin lillebror <strong>Edibar</strong> i ett hus som de delar med många andra. Kvar i Guatemala finns brödernas familj, deras syskon och mamma <strong>Senaida</strong>. Lotten Collin beger sig på jakt för att hitta henne i de guatemalanska bergen, du hör hur det går i slutet av programmet.</p>
<p>Men på vägen träffade både Lotten Collin och Paloma Vangpreecha många andra migranter, människor vars historier också behövde berättas, vars historier är en del av en större berättelse, vår tids berättelse, den om migrationen.</p>
<p>I USA träffar Paloma 18-åriga <strong>Darlin Adonay</strong>. För 1 år sen packade han ner tre skjortor och tre par byxor i en ryggsäck.  Den svarta byxan och tröjan tänkte han ha på sig när han skulle över gränsen till USA. Han hade hört att det var bättre att ha mörka kläder på sig för att inte synas under vandringen i natten. Dom flesta minderåriga migranter som grips av den amerikanska gränspolisen skickas tillbaka, eller får stanna temporärt i väntan på rättegång. Men Darlin fick permanent uppehållstillstånd, på grund av sin svåra historia.</p>
<p>I den mexikanska staden Tapachula träffar Lotten <strong>Maria</strong>, som är 18, och hennes syster <strong>Katy</strong>, som är 15. Dom lämnade Honduras för två månader sen. Deras mamma och pappa hamnade i ett gängbråk och blev ihjälskjutna. De berättar om hur de liftade med en lastbilschaufför som försökte våldta Katy. Sen kommer en man i lila skjorta och svart bakåtkammat hår i hästsvans fram till Lotten och tjejerna och ropar ”Flickor! Det finns arbete ikväll”. Om hur det går för dem och för flera andra kan du lyssna på i ”Den centralamerikanska drömmen”</p>
<p><strong>Producent: Lotten Collin</strong></p>
<p><em>lotten.collin@sr.se</em></p>
<p><strong><span style="line-height: 1.3;">Programledare: Lotten Collin</span></strong></p>
<p><em>lotten.collin@sr.se</em></p>
<p><strong>Reporter: Paloma Vangpreecha.</strong></p>
<p><em>paloma.vangpreecha@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/451750</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141101_1000_2dd7d63.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Nov 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3433050_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/11/p1_konflikt_20141101_1000_2dd7d63.mp3" length="53082182" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kampen mot kåkstaden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om fattigdomen vid våra fötter. Följ med till parkeringsplatser, trottoarer och skogar som nu blivit hem för EU:s mest utsatta medborgare. Hör polisen som tröttnat på att fösa dem från ställe till ställe. Möt Manuela och Silvia som helst vill hem men behöver varje slant till mat för barnen som väntar. Och hör kommuntjänstemännen som måste hantera en helt ny värld i vinterkylan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikts reporter <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> tar oss med på en resa från tältläger till tältläger runt om i Stockholm. När de som bor där vräks av myndigheterna flyttar de till nästa plats, och nästa. Hör om översvämningar, råttjakt och uppgivna poliser.</p>
<p>Möt kommuntjänstemän som ställs inför nya utmaningar när parkeringsplatser, industrimarker och skogsdungar plötsligt förvandlas till boplatser med människor som vill övervintra. Vilket ansvar har kommunen för människor som sover under en snötyngd presenning? Reportage av <strong>Ulrika Bergqvist</strong>.</p>
<p>Och EU-parlamentarikern Soraya Post menar att vi nu ser resultatet av en politik där ingen av EU:s medlemsstater tar sitt fulla ansvar. Reportage av <strong>Gilda Hamidi-Nia</strong>.</p>
<p>I studion finns <strong>Mats Åberg</strong>, tidigare ambassadör i Rumänien och initiativtagare till ”Nätverket för romska EU-migranter” här i Sverige, och <strong>Hans Swärd</strong>, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, som forskar om hemlöshet och tiggeri.</p>
<p><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></p>
<p><strong>Producent: Ulrika Bergqvist</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/448960</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141025_1000_3f5aba9.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Oct 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3430548_2048_1536.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/10/p1_konflikt_20141025_1000_3f5aba9.mp3" length="53969093" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Livet vid Rysslands rand</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur man handskas man med en jättegranne, som börjat bete sig allt mer oförutsägbart. Hör reportage från Nagorno-Karabach, en 20 år gammal konflikt som börjat koka i Krim-annekteringens kölvatten. Hör också röster från Riga och Donetsk om propaganda, pragmatism och livet i ett fruset limbo, någonstans mellan krig och fred.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sedan i går eftermiddag har nyhetssändningarna här hemma i Sverige varit fulla av rykten och uppgifter om en eventuell undervattenskränkning i Kanholmsfjärden utanför Stockholm. Och utan att några egentliga fakta ännu finns, så riktar många sina misstankar mot Ryssland - mycket som en följd av konflikten i Ukraina.</p>
<p>Och just den här oron som finns i Rysslands närområde, efter annekteringen av Krim, är temat för dagens Konflikt. Hur ser man i de baltiska länderna och i andra tidigare Sovjet-republiker på det som sker i Ukraina och vad finns det för lärdomar att dra av tidigare konflikter i regionen?</p>
<p>Programmet börjar med en ögonblicksbild från Donetsk i Ukraina där alltmer tyder på att läget utvecklats till en så kallad fryst konflikt - ett begrepp som uppstod i samband med Sovjetunionens sönderfall där krig blev något slags normaltillstånd.</p>
<p>Därefter blir det reportage från en annan fryst konflikt, den i den lilla utbrytarenklaven Nagorno-Karabakh mellan Armenien och Azerbadjan, som Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> besökt.</p>
<p>Efter det går vi vidare till Baltikum, först till Lettland där Sveriges Radios korrespondent<strong> Thella Johnson</strong> följt valrörelsen och sett hur den påverkats av konflikten i Ukraina. Många letter har en pragmatisk inställning och vill behålla en god relation till Ryssland. Därefter reportage av Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> om grannlandet Litauen där man dragit lite andra slutsatser av Ukrainakonflikten och i stället menar att det är dags att sätta hårt mot hårt mot Ryssland.</p>
<p>Gäst i studion <strong>Hans Gunnar Adén</strong>, diplomat som länge varit verksam i just Rysslands grannländer, på ambassaden i Ukraina och som ambassadör i Georgien, Armenien och Azerbaijan.</p>
<p><em><strong>Producent:Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/444488</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141018_1000_23f0ab5.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Oct 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3426732_2048_1441.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3357</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/10/p1_konflikt_20141018_1000_23f0ab5.mp3" length="54162530" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Mångfald, ras och statistik</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur vi hanterar utmaningarna i ett samhälle där människor kommer från hela världen. Ska man släta över eller göra ursprunget mer synligt? Hur länge är man annorlunda och jämfört med vad? Hör om Rummet som blåst nytt liv i rasfrågan, om tysk vånda över gästerna som blev kvar och röster från USA om nödvändigheten att tala med främlingar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under det gångna året har diskussioner om fördomar och stereotyper, om rasism och vem som har rätt att tala om att vara diskriminerad tagit allt större plats i det offentliga samtalet. Det har handlat om barnböcker och maktstrukturer, om hur vi ser på människor som inte ser ut som vi och inte minst detta vi, vilka är det? Hur kvalificerar man in hos dem? Och vem avgör det? Röster som inte hörts förut, perspektiv som tidigare inte rymts i de breda medierna och nya begrepp som rasifiering får allt större spridning. Vad handlar det om? Och vad beror det på? Det vill vi ta reda på mer om i dagens Konflikt.</p>
<p>Med oss för att prata om utmaningarna i dagens mångkulturella samhällen, där människor bedöms och döms ut på grund av sin hudfärg har vi <strong>Karim Jebari</strong> forskare i filosofi vid forskningsstiftelsen Institutet för Framtidsstudier, <strong>Maja Hagerman</strong>, författare och vetenskapsjournalist, aktuell med en dokumentärfilm om rasbiologiska institutet i Uppsala och <strong>Paulina de los Reyes</strong>, professor i Ekonomisk historia vid Stockholms universitet.</p>
<p>Vi bad frilansjournalisten <strong>Johanna Langhorst</strong> söka svar hos några av de tongivande rösterna i debatten om rasifiering - ett begrepp som tidigare mest använts inom den akademiska världen men nu har populariserats och används i mycket vidare kretsar. Men vad betyder det egentligen?</p>
<p>Hur ser egentligen den officiella indelningen av folk ut? Det som verkar vara ett grundläggande behov av att kategorisera, att sortera, det gäller ju inte bara individer, utan även stater. Skälen att göra det, både för och emot, är lika varierande i dagens moderna, mer komplexa myndighetssamhällen som på kultursidorna, men då kallas det inte kulturdebatt, utan statistik. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> tog reda på mer.</p>
<p>Hur länge och hur långt tillbaka ska ursprunget fortsätta att bestämma vem jag är idag och vilka möjligheter jag har framöver?Vi ska till Tyskland där man fortfarande brottas med hur man ska benämna gästarbetarna som kom 60-talet. Idag lever närmare tre miljoner människor med turkisk bakgrund i Tyskland, barn och barnbarn till dem som enligt planen bara skulle stanna så länge de kunde jobba och sedan återvända till sina hemländer. De är födda i Tyskland men fortfarande markerar man deras avvikande ursprung. Hör tyska journalisten och författaren <strong>Hatice Akyün</strong>, som är innerligt trött på alla etiketter.</p>
<p>Det går väl knappast att tala om rasdiskriminering utan att beröra USA. Dödsskjutningen av Michael Brown i staden Ferguson i augusti var bara ytterligare en i raden av händelser där polisen anklagas för övervåld mot afroamerikaner. I onsdags hände det igen. En vit polisman sköt ihjäl en svart man i St Louis. Motsättningar mellan vita och svarta, och hur USA hanterar arvet efter slaveriet och segregationen har länge varit den stora utmaningen för hur vi ska åstadkomma ett enat samhälle. Det säger professorn i politisk filosofi vid Princeton-universitetet, <strong>Danielle Allen</strong>. På grund av de stora migrationsströmmarna från Latinamerika och Asien pågår en gigantisk demografisk förändring som ställer oss inför helt nya utmaningar, menar Allen.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt</em></strong> <strong><em>Producent: Marie Nilsson Boij</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/440462</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141011_0900_1f27684.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Oct 2014 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3423945_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/10/p1_konflikt_20141011_0900_1f27684.mp3" length="54009587" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Danska lärdomar</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett drygt decennium med Dansk Folkeparti i politikens mitt. Vad har det gjort med Danmark? Hör röster från Thyregod, Nørrebro och Billund om danskar på flykt från främlingsfientlighet, om hotet från och mot, muslimer. Och hör åsikten om hur partiets framgångar hänger samman med socialdemokratins slutgiltiga död.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Förra veckans Konflikt  handlade om ebola och bilden av Afrika. Europa verkar ha ett behov av att se Afrika som smutsigt, ociviliserat och farligt för att få betrakta oss själva som rena och civiliserade. Och kanske gäller samma sak för bilden av våra grannländer, Norge, Finland och framförallt Danmark. Danmark, som vi tidigare betraktade som ett land med glada piprökande män - och kvinnor - som dricker öl till frukost, men som vi, på sistone, gjort om till en nidbild av ett grannfolk som har som folksport att förolämpa muslimer. I den skrattspegeln är det lätt att få syn på vår egen förträfflighet, när det som egentligen är mycket mera slående är vår likhet. Som att Danmark och Sverige har ungefär lika stora partier som kallar sig själva invandringskritiska. Faktum är att Sverigedemokraterna är större än Dansk Folkeparti, med sina 12,9 procent i senaste valet, jämfört med Dansk Folkepartis 12,3 i valet 2011. Men Danmark ligger drygt tio år före med hur ett sånt parti påverkar politiken, och samhället.</p>
<p><strong>Ivar Ekman</strong> träffar en av Dansk Folkpartis ledande ideologer, prästen <strong>Sören Krarup</strong>. Han var länge en mycket kontroversiell person och gick bland annat under namnet "den svarta prästen”. I dag har han och partiet tagit plats i den danska politikens mitt.</p>
<p>Möt två generationer kvinnor med rötter i både Danmark och Pakistan. <strong>Mumtaz Khan</strong> berättar om det Danmark hon mötte 1971 med nyfikna osthandlare och danska hippies. Det är ett helt annat, och mer krävande, Danmark hon lämnar vidare till dottern <strong>Uzma Ahmed Andreis</strong> och barnbarnen. Reportage av<strong> Ulrika Bergqvist</strong>.</p>
<p>Hör författaren och debattören <strong>Carsten Jensen</strong> som av Dansk Folkeparti och deras gelikar avfärdas som radikal kulturelit. Han menar att partiet har haft en djup och dramatisk påverkan på det danska samhället som i förläningen leder till socialdemokratins död.</p>
<p>Och det är inte bara arbetarrörelsen som blivit kapad i det nya Danmark. Kvinnorörelses kanske främste företrädare, <strong>Elisabeth Møller Jensen</strong>, menar att det förändrade politiska läget har inneburit en granatchock mot jämställdheten. Reportage av Sveriges Radios Danmark korrespondent<strong> Anna Landelius</strong>.</p>
<p>Följ med <strong>Ivar Ekman</strong> till Legoland på Jylland där Dansk Folkepartis ledning berättar hur dom vill fortsätta förändra Danmark. Möt partiledningsledamoten <strong>Christian Langballe</strong> och partiets vice ordförande, <strong>Sören Espersen</strong>, som fortfarande fruktar Danmarks undergång och tycker att det är viktigt att varje generation gör en insats för det danska folket.</p>
<p>Hör också <strong>Imran Erdogmus</strong>, som tröttnat på debatten och lämnat Danmark, för Turkiet. Hon är en av hundratals, kanske tusentals, unga, välutbildade danskar med utländsk bakgrund som nu ser framtiden någon annanstans.</p>
<p><em><strong>Producent: Ulrika Bergqvist<br /></strong></em><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/437949</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20141004_1000_1eef819.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Oct 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3421099_708_471.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3360</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/10/p1_konflikt_20141004_1000_1eef819.mp3" length="54212631" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Smittspridning och ryktesspridning</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ebola som skördar tusentals människoliv och hotar vår globala säkerhet - men varför dröjde det innan världen vaknade? Vilken roll spelar förlegade föreställningar om Afrika - en kontinent präglad av krig och katastrofer - för att Ebola-smittan så länge fick härja fritt? Och får fördomarna ny kraft nu? Hör röster från Monrovia, Abidjan och Uppsala om eola-epidemins politiska följder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bilden av Afrika präglas sen länge av svält, krig och sjukdom. Och precis när det började dyka upp en annan skildring, den om en kontinent på väg att resa sig,så kom ebola. I stället för berättelserna om tillväxt och framtidstro blir det åter mängder av nyhetsinslag om elände i Afrika.</p>
<p>Dagens Konflikt handlar om bilden av Afrika och om hur den påverkar övriga världens vilja och möjlighet att hjälpa till.</p>
<p>Efter att Ebola-viruset har härjat i månader har på senare tid krismöten på högsta nivå avlöst varandra och det ena givarlöftet överträffat det andra. Men vad är det som har gjort det som länge betraktades som en lokal företeelse till en global angelägenhet? Vilken roll spelar det att det händer i Afrika? Och vilken betydelse har det som händer I Afrika?</p>
<p>Sveriges Radios Afrikakorrespondent <strong>Richard Myrenberg</strong> har besökt Elfenbenskusten, som ännu inte har några fall av ebola - men där rädslan är stor för epidemin.#ljud=5091331#</p>
<p>Och inne i Liberia pågår kampen mot Ebola för fullt. Under den gångna veckan har de första amerikanska militärerna landat med förnödenheter och material för att bygga upp vårdmottagningar. Men i huvudstaden Monrovia kämpar frivilliga sedan flera månader för att hjälpa drabbade och försöka hindra att smittan sprids vidare.</p>
<p>En av dem är<strong> Nelly Cooper</strong>, freds- och kvinnorättsaktivist, som leder organisationen West Point Women for Health and Development. När jag ringde upp henne berättade hon att de har fått lägga sin ordinarie verksamhet åt sidan och i stället ägna all kraft åt att sprida information om hur man undviker smittan och hur man kan hjälpa sina sjuka anhöriga.#ljud=5091329#</p>
<p>En av orsakerna till att Liberia haft så dåliga förutsättnignar att hantera ebolautbrottet är att landet knappt hunnit resa sig efter det blodiga inbördeskriget som härjade stora delar av 90-talet fam till 2003.</p>
<p>Korruptionen är omfattande och misstron mot myndigheterna är stor. Och det har gett landets massmedier en viktig roll som informationsspridare.</p>
<p>Konflikts Kajsa Boglind ringde upp chefredaktörerna för två stora tidningar i Monrovia och hon började med Front Page Africas <strong>Rodney Sieh.</strong>#ljud=5091325#</p>
<p>Men det är inte bara i Afrika som konspirationsteorier, missuppfattningar och direkta felaktigheter om Ebola sprids. Det sker även i Väst. En person som studerat detta närmare är statsvetarprofessorn <strong>Laura Seay</strong> på Colby College i delstaten Maine i USA. Och hon ser flera stora problem med Afrika och ebola-bevakningen i väst, berättade hon för Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> när han ringde henne. Dels beror det på medieorganisationernas dåliga resurser - ofta ska hela kontinenten bevakas av en ensam korrespondent. Men ännu allvarligare är att bevakningen tenderar att vara så sensationslysten.#ljud=5091144#</p>
<p>Sist i dagens Konflikt ska vi möta en man som har tagit uppgiften att förändra bilden av Afrika på stort allvar - särskilt den som handlar om korrupta ledare som klamrar sig fast vid makten till varje pris. Och för att uppmuntra dem som inte gör det, belönar den sudanesiske telekom-miljardären Mo Ibrahim presidenter som låter sig väljas till makten och frivilligt lämnar den när de inte blir omvalda med ett eget pris om 5 miljoner dollar.</p>
<p>För bristen på gott ledarskap ser han som den enskilt viktigaste orsaken till att Afrika är en kontinent med så många länder som är så rika på naturresurser och ändå har så fattiga befolkningar.</p>
<p>Och det finns fler goda afrikanska ledare än Nelson Mandela påpekade <strong>Mo Ibrahim</strong> när han igår föreläste på Uppsala universitet - apropå den gängse bilden av afrikanska statsmän.</p>
<p>Men ingrodda föreställningar är svåra att rucka på, det visar inte minst Ebola-epidemin, sa han när </p>
<p>Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> träffade honom för ett kort samtal efter föreläsningen. Försöken att nyansera bilderna av Afrika lider ett hårt bakslag nu.#ljud=5091335#</p>
<p>Gäster i studion: <strong>Mats Utas</strong>, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, <strong>Michael Barrett</strong> - Afrika-intendent vid Världskulturmuseerna och <strong>Johan von Schreeb</strong>, specialist på katastrofmedicin och docent i internationell hälsa vid Karolinska Institutet.</p>
<p><strong><em>#link=382481#</em></strong></p>
<p>#link=382482#</p>
<p>#link=382483#</p>
<p><strong><em>Producent: Kajsa Boglind<br /></em></strong> <strong><em>Programledare: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/434033</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140927_1100_26824c3.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Sep 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3417790_2048_1153.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3394</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/09/p1_konflikt_20140927_1100_26824c3.mp3" length="54751555" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kampen om islam</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ISIS och det blodiga kalifatet, en utmaning för arabvärlden och muslimer över hela världen. ISIS framgångar på slagfältet sker i Allahs namn, men vems gud kämpar de egentligen för? Vilken roll spelar religionen i de strider som sliter sönder Mellanöstern? Hur påverkar det som sker muslimer i Sverige? Hör reportage från Kairo och följ med till Irak, där kampen mellan sunni och shia sliter sönder landet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>ISIS framfart och utropande av kalifat i Irak och Syrien utmanar hela världen och speciellt den stora muslimska världen. I detta Konflikt tar vi tag i frågan om vilken roll religionen, Islam, spelar i den här utvecklingen och även den bredare oro och konflikt som plågar Mellanöstern.</p>
<p>Hör vår korrespondent <strong>Katja Magnussons</strong> reportage från Iraks huvudstad Bagdad. Hon möter sunnimuslimen <strong>Louay</strong> i hans guldsmedsbutik, han tittar mot dörren på butiken och berättar nästan viskande om släktingar som förts bort och dödats av shia-miliser under sommaren som gått. Möt också mamman från Najaf, en av shia-islams heligaste platser, som begraver sin son som dog i striderna mot ISIS.</p>
<p>I Konflikts studio för att samtala om "Kampen om islam" finns finns <strong>Mohammad Fazlhashemi</strong>, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, som bland mycket annat berättar om den mer positiva utvecklingen för politisk islam i Tunisien. Där finns också <strong>Mehmet Kaplan</strong>, miljöpartistisk politiker, men i det här sammanhanget, framförallt tidigare ordförande i föreningen Sveriges Unga Muslimer och aktiv i det svenska muslimska civilsamhället, som berättar om hans bild av en snäv åsiktskorridor inom islam som skapas, inte minst av Saudiarabien.</p>
<p>Direkt från Kairo finns i samtalet också med vår Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> som i ett reportage besökt byn Kerdasa utanför Kairo under fredagsbönen. Hör <strong>Fatma</strong> som jobbar i en kycklingbutik, som aldrig hört talas om ISIS, hon tittar inte på TV, det är skadligt för ungdomarna. Hör också människorättsorganisationen EIPR islamistexpert, analytikern <strong>Amr Ezzat</strong>, om politisk islams framtid i Egypten. Amr Ezzat ser en tydlig tendens till att våld börjar rättfärdigas inom det muslimska brödraskapet i besvikelsen efter militärkuppen i Egypten. Särskilt sker det bland unga medlemmar, kända bloggare och okända aktivister som bildat grupper som Molotov och Explosion på Internet.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p>
<p><em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/430892</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140920_1000_23e0964.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Sep 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3414548_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/09/p1_konflikt_20140920_1000_23e0964.mp3" length="54083664" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Flyktingarna och det svenska hjärtat del 2</title>
      <description><![CDATA[<p>Har Sverige viljan och förmågan att ta emot de människor som flyr hit från krig och förtryck? Oroliga röster hörs i svenska kommuner - är oron berättigad eller överdriven?Blir det viljan eller oron som avgör valresultatet?Hör EUs avgående flytkingkommissionär Cecilia malmström, invandringskritiker och flyktingar själva om vår tids kanske viktigaste politiska fråga.
Programledare: Daniela MarquardtProducent: Kajsa Boglind</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I förra veckans Konflikt hörde vi reportage om syreiske <strong>Ahmed</strong> som riskerar livet på väg till Sverige. Vi hörde också om <strong>Soha</strong> som förlorade tre av sina döttrar i Medelhavet när hon gjorde samma resa som Ahmed. Vi hörde också oroliga Tjörnbor som förbereder sig på att ta emot några av de många tusen flyktingar som snart kommer att komma till Sverige. Hur kommer samhällena att påverkas där?I veckans program återvänder vi till <strong>Ahmed</strong> och några av de platser vi besökte i Konflikt för en vecka sen, om flyktingarna och det svenska hjärtat - ett tema som har blivit högaktuellt inför valet imorgon. Sveriges vilja och förmåga att ta emot människor som flyr från krig och förföljelse - vilken roll spelar det för var man lägger sin röst i morgon? Hur påverkar det vilket Sverige vi har efter i morgon?  Och hur förändrar det Sverige framöver?</p>
<p>Med oss för att diskutera det i studio är:</p>
<p><strong>Cecilia Malmström</strong>, avgående EU-kommissionär med ansvar för migration och asylfrågor,  <strong>Rebecca Stern</strong>, lektor ifolkrätt vid Uppsala universitet, <strong>Niklas Orrenius</strong>, reporter på Dagens Nyheter, aktuell med boken Flykten från Syrien – drömmen om Sverige, <strong>Birgitta Jönsson</strong> – kommunstyrelsens ordförande (s) i Svalöv i Skåne och <strong>Karl-Olov Arnstberg</strong>, pensionerad professor i etnologi, författare till boken Invandring och mörkläggning och <strong>Freshta Dost</strong> som arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar och som själv har rötter i Afghanistan.</p>
<p>Ahmeds väg mot Sverige del 2:#ljud=5075967#</p>
<p>Svenska politiker i valrörelsen om flyktingmottagande:#ljud=5075969#</p>
<p>Tidigare Konflikt på temat:</p>
<p>#link=381693#</p>
<p>#link=381694#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/427764</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140913_1000_2101a89.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Sep 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3411530_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/09/p1_konflikt_20140913_1000_2101a89.mp3" length="54118345" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Flyktingarna och det svenska hjärtat</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en syrisk man som flyr kriget och söker trygghet i det Sverige som haft fred i 200 år. Konflikt följer honom och vi börjar på en turkisk strand framför havet han ska över i en liten båt. Hör oroliga röster från en annan strand, på Orust, där vissa ortsbor inte vill att ortens spa-anläggning ska bli ett asylboende, andra tycker tvärtom. Konflikt återvänder också till Soha, kvinnan som förlorade tre döttrar i havet under sin flykt, men som nu fått asyl i Sverige. Hör Cecilia Uddéns reportage om Soha från förra året (se länken nedan).</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Om båten sjunker kommer jag ligga där hängandes i vattnet, mellan en svart himmel och ett svart hav.” Det berättar syriern <strong>Ahmed</strong> för frilansjournalisten <strong>Tomas Thorén</strong>. De sitter på en strand i den lyxiga turkiska semesterorten Bodrum och tittar ut över det hav han måste över för att påbörja sin flykt mot Sverige. Ahmed provar sin flytväst och undrar varför han måste riskera sitt liv för att tillfredsställa den mänskliga rättigheten med ett liv i säkerhet. Detta är första delen i en serie reportage där Konflikt följer Ahmed på hans väg mot Sverige.</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Hans flykt går till ett land som i år haft fred i 200 år. Sverige består av högst konkreta platser, utmaningar och väldigt verkliga människor och det gör även mottagandet av flyktingar. <strong>Robin Olin</strong> åkte till några av de små städer och kommuner som antingen precis tagit emot nyanlända flyktingar, eller som just förbereder sig för att göra det. Han börjar vid, en helt annan kust än Ahmed, västkusten och Ellös på Orust där ett asylboende ska öppnas i ortens spa-anläggning. Han träffar också syriskan <strong>Amani Mohammed</strong> som drömmer försiktiga drömmar om framtiden, där hon står, vid flyktingförläggningen i skuggan av den mäktiga Tjörnbron.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">I Konflikt hör ni också vår Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> direkt från Gaza där det efter det ödeläggande kriget finns många som skulle vilja fly. Gaza ligger vid havet och att ta sig över Medelhavet är en av dom vanligaste vägarna från Mellanöstern till Europa, men det är en farlig väg. Under sommaren har mer än 2 000 flyktingar drunknat, ungefär lika många som dog i Gaza under kriget,. Men om det har det varit tyst.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Cecilia Uddén har sedan hösten 2013 berättat mycket om en syrisk familjs öde, i synnerhet fyrabarnsmamman <strong>Soha Arifi</strong> som förlorade tre barn i Medelhavet. Vi fortsätter följa henne i Konflikt. Soha bor sen i våras i Umeå och konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> åkte dit för att höra hur det är med henne nu.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Konflikt slutar där det började. Tomas Thorén möter syriern Ahmed, som vi lämnade på stranden i den turkiska turistorten Bodrum. Han har lyckats ta sig till Aten och berättar om en dramatisk båtresa i en liten båt avsedd för 6 personer. Där låg var 17 flyktingar tätt packade. Ahmed svimmade och kräktes där han låg på båtens botten och tittade upp på kaptenen som skrek ut böner i det dåliga vädret. Nu ska Ahmed, som egentligen heter något annat, köpa en ny identitet i Aten och han beger sig sedan ut till flygplatsen. Mer om hans öde kommer ni att få höra i Konflikt som sänds nästa vecka.</span></p>
<p><strong><span style="line-height: 1.3;">Programledare: Ivar Ekman</span></strong></p>
<p><em>ivar.ekman@sr.se</em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sr.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/423416</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140906_1000_23627c7.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Sep 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3405550_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3360</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/09/p1_konflikt_20140906_1000_23627c7.mp3" length="54205754" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Utrikespolitiken från insidan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om världen i svensk politik. Kriget sprider sig i Ukraina, människor mördas och förföljs i norra Irak och fred tycks allt mer avlägset  i Afghanistan. Men varför märks inte det mer, när var sjätte invånare är född utomlands. Hör afghanska Freshta från Mölndal, kurdiska Miriam från Linköping och ukrainska Andriy i Stockholm om vanskliga vapenleveranser, diplomatiskt driv och om huruvida Sverige verkligen är en humanitär stormakt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Utrikespolitik dominerar sällan i valrörelser och årets är inget undantag. Men betyder det att partierna gör samma utrikespolitiska prioriteringar? Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> intervjuade samtliga utrikespolitiska talsepersoner för de åtta riksdagspartierna och fann en ganska yvig bukett av svar på frågan om vilken utrikespolitisk fråga som är viktigast:#ljud=5060312#</p>
<p>En av få frågor som det funnits en del politisk debatt om är Sveriges relation till Ryssland - högaktuell med anledning av Konflikten i Ukraina.</p>
<p>De senaste dagarna har det kommit allt fler rapporter om rysk militär upptrappning vid Ukrainas sydöstra gräns och direkt inblandning i strider inne i Ukraina. Frågan idag är snarare om en rysk invasion är på gång eller har den redan hänt? I veckan - Innan den allra senaste upptrappningen skett-  ställde Konflikt frågan till riksdagspartierna om vilken roll Sverige spelat och bör spela för utveckingen i Ukraina:#ljud=5060319#</p>
<p><strong>Andriy Kachur</strong>, talesman för organisationen Vi Unga Ukrainare i Sverige, ger sin syn på politikernas kommentar, tillsammans med statsvetaren<strong> Marie Demker</strong>.</p>
<p>Afghanistan är det konfliktområde där Sverige har ägnat mest pengar och personal - 10 miljarder kronor beräknas den militära insatsen ha kostat. Fem svenskar har mist livet under de tolv år svenskar har deltagit i den militära insatsstyrkan ISAF.</p>
<p>Och med den insatsen bröt Sverige också en långvarig tradition, att bara skicka soldater i blå baskrar, på FN-uppdrag. Militärinsatsen i Afghanistan har haft FN:s mandat men letts av Nato. Och det har inte heller varit ett fredsbevarande uppdrag. Här har Sverige deltagit i ett pågående krig.</p>
<p>Över 20.000 civila afghaner beräknas ha dött till följd av kriget. Flygattacker mot civila, som i efterhand förklarats som misstag, har underblåst vreden mot västmakterna som hävdade att de var där för att hjälpa och skydda afghanerna. </p>
<p>När de utländska styrkorna nu har - eller ska lämna - den svenska basen stängdes för två månader sedan - så har de ursprungliga förhoppningarna om en snabb militär seger för att sedan bygga upp ett stabilt och demokratiskt Afghanistan för länge sedan grusats. Talibanerna har återvänt. Våldet och osäkerheten har ökat och de internationella styrkorna lämnar efter sig ett land som beskrivs som allt mer kaotiskt, där rivalerna om presidentposten drygt två månader efter valet i juni fortfarande bråkar om vem som ska styra landet, där internationella hjälparbetare och journalister, som Sveriges Radios <strong>Nils Horner</strong>, skjuts ihjäl på öppen gata.</p>
<p>Så vad har den svenska insatsen i Afghanistan egentligen lett till? Vi vände oss till de åtta riksdagspartiernas utrikespolitiska talespersoner och frågade om den svenska truppnärvaron har bidragit till att förbättra situationen i Afghanistan:#ljud=5060310#</p>
<p><strong>Freshta Dost</strong> från Svenska Afghanistankommittén kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren <strong>Marie Dem</strong>ker.</p>
<p>En annan långvarig konflikt som också har lämnat många spår i Sverige är den i Irak.</p>
<p>Under åren 2006-2007 när inbördeskriget som följde på den amerikanska invasionen i Irak rasade som värst fick Sverige stor internationell uppmärksamhet för att jämförelsevis många irakiska flyktingar fick asyl här. Och än idag är Södertälje, som tog emot flest, platsen dit utländska journalister gärna reser för att skildra svensk flyktingpolitik.</p>
<p>Men Sverige utmärkte sig snart också som ett av få länder som trots FN-kritik tvångsutvisade irakier tillbaka till ett våldsamt Irak där kristna och andra minoriteter förföljdes.</p>
<p>Sekteristiskt våld, terror, korruption, nepotism - efter mer än ett decennium av ockupation och inbördeskrig är Irak idag ett land som hotas av sönderfall. När terrormilisen ISIS, efter år av förberedelser, i början av sommaren stormade fram mot Kirkuk och Mosul spred deras snabba och våldsamma frammarsch chockvågor över världen.</p>
<p>Och frågan om irakiska flyktingar som väntas söka sig hit har åter hamnat på den svenska politiska agendan</p>
<p>Den förtvivlade situationen för tiotusentals yezidier, strandsatta i de karga och heta Sinjar-bergen utan mat och vatten har satt fart på diskussionerna om det internationella samfundets skyldighet att skydda.</p>
<p>Konflikt frågade de svenska riksdagspartiernas talespersoner i utrikesfrågor hur de ser på Sveriges inställning till krisen i norra Irak. Här är deras svar:#ljud=5060317#</p>
<p><strong>Mirjam Avorin</strong>, statsvetare Linköpings universitet rötter i Irakiska Kurdistan, kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren <strong>Marie Demker</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/420688</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140830_1000_3e9328c.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Aug 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3396359_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/08/p1_konflikt_20140830_1000_3e9328c.mp3" length="54128102" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kaosets tidevarv</title>
      <description><![CDATA[<p>Om upplösta gränser, skuggkrig och bombade barn i Gaza. Efter en lång, het och blodig sommar i norra Irak, östra Ukraina och på många håll i världen så ställer vi frågorna: Vad är det för fel på den här världen? Lever vi i kaosets tidevarv? Hör tänkare om kaoset som uppstår när USA återvänder till hemlandet, om den bortglömda betydelsen av geografi, om det galna Europa och hör torghandlare om oron när världspolitiken faller samman.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sommaren har varit mycket dramatiskt. Hör röster från Skärholmen och Södermalm i Stockholm, som Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> samlat, om oron folk känner inför utvecklingen i världen.</p>
<p>För att försöka förstå vad som händer ringde Konflikt upp några tänkare som jobbar med makt- och geopolitiska analyser. Först ut är <strong>Randall Schweller</strong> som är Professor i statsvetenskap vid Ohio State University. Han har i år gett ut boken <em>Maxwells Demon and the golden Apple - Global discord in the new millenium</em> och i den skriver han om att vi just nu är inne i en mycket snabb förändring av världsordningen, framförallt på grund av att USA drar sig tillbaka. Randall Schweller intervjuas av <strong>Jesper Lindau</strong> och säger att nu stundar det han kallar för den ”Eviga skärselden” där inte mycket blir gjort i takt med att internationella relationer blir alltmer komplicerade.</p>
<p>Den andre, som det kallas, ”realisten” i Konflikt är <strong>Robert Kaplan</strong>, amerikansk journalist och analytiker som länge gjort sig ett namn som en ytterst pessimistisk bedömare av världspolitiken, i allt från boken <em>Balkan Ghosts</em> om motsättningarna på Balkan, till essän <em>The Coming Anarchy</em>. Det gäller att dra fram kartorna igen, säger han i ett samtal med <strong>Ivar Ekman</strong>. Globaliseringens eliter har länge trott att dom kan fly undan grundläggande koncept som terräng, geografi och gränser, säger Kaplan, men utvecklingen idag visar att dom hade fel.</p>
<p>I Konflikts studio för att reagera på dessa tankar finns <strong>Ulla Gudmundson</strong> som är skribent och säkerhetspolitisk analytiker, tidigare bl a analyschef på UD. I en studio i Oslo sitter <strong>Mats Karlsson</strong>, tidigare vicechef och landansvarig på Världsbanken, och i september tillträdande direktör för Utrikespolitiska institutet i Stockholm.</p>
<p>Ett annat perspektiv har <strong>Ian Shaw</strong> som forskar i kulturgeografi vid universitetet i skotska Glasgow. Han har  ägnat mycket tid åt drönarkrigets konsekvenser, både för människorna på marken och för säkerhetspolitiken i stort. Enligt Shaw är drönarkriget, som förs ibland annat Somalia, Yemen och Afghanistan ett mått på att USA inte alls drar sig tillbaka från världen.</p>
<p>I detta kaosets Konflikt vänder vi sedan blicken mot Europa. Hur ser man på den nya globala oordningen här? I synnerhet i det land som alla pratar om som nyckeln till ett starkare europeiskt engagemang i att lösa världens kriser, nämligen Tyskland. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ställde frågan till den tyska analytikern <strong>Constanze Stelzenmüller</strong> vid German Marshall Fund i Berlin. Hon anser att om bara Europa tar sig samman, så kan den gamla liberala ordningen, med USA som global ordningsman, upprätthållas.</p>
<p>En helt annan bild av utvecklingen i Europa har <strong>Emmanuel Todd</strong> som är fransk historiker och demograf som på 70-talet förutspådde Sovjetunionens kollaps och redan 2002 skrev om USAs kommande återtåg i världen och risken för en kommande finanskris. Hans bild av Europas framtid är dystrare och som historiker är han, efter kriget i Ukraina började, orolig för den historielöshet som råder i Europa. Han ser ett EU som nu långsamt faller samman.</p>
<p><strong><span style="line-height: 1.3;">Programledare: Ivar Ekman</span></strong></p>
<p><em>ivar.ekman@sverigesradio.se</em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em>jesper.lindau@sverigesradio.se</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/417752</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140823_1000_2367942.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Aug 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3387274_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3362</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/08/p1_konflikt_20140823_1000_2367942.mp3" length="54249572" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Inga kravaller i Husby</title>
      <description><![CDATA[<p>Om dagen då Husby-borna gick för att rösta i EU-valet. Bredvid en vallokal i Husby i Stockholm ska polisen gripa en man. Det blir ett våldsamt gripande, sirenerna på polisbilen tjuter, folk samlas runt omkring, flera filmar händelsen. Enligt polisens beskrivning kastas det sten mot polisen, det syns dock inte på de filmklipp som Konflikt har tillgång till. Polismannen tar upp sitt vapen, mantlar, siktar och uppmanar folk att backa undan. Men de flesta står kvar och fortsätter filma med mobilerna. Till slut avlossar polismannen ett varningsskott. Konflikt om att bygga tillit och förtroende, om delaktighet och demokrati och om vad som då händer när polisen skjuter skarpt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Flera av de som rör sig kring gripandet i Husby filmar med sina mobiler. Konflikt har fått ta del av en mängd filmklipp som visar händelsen ur olika vinklar. Många av de som bevittnade varningsskottet träffade också Konflikts <strong>Johanna Langhorst</strong> och lät sig intervjuas. Några av dem berättar i hennes reportage om det som hände och om annat som hänt många gånger förut i Husby.</p>
<p>Ansvarig för polismannen som avlossade skottet är chefen för ingripande på Västerortspolisen heter <strong>Emil Andersson</strong>. Han sitter med i Konflikts studio och svarar på frågor. Där möter han <strong>Mohamed Abubaker</strong>, själv polis men uppväxt i Husby som är kritisk till hur polisen bemötte folket i Husby centrum på EU-valdagen den 25 Maj. Tillsammans med dem sitter professor i kulturgeografi <strong>Irene Molina</strong> som bland annat säger att om allt fokus är på att bekämpa kriminalitet så stigmatiserar det förorten, det behövs mycket mer än så.</p>
<p>I Husby jobbar <strong>Mehrako Masifi</strong> ideellt med Medborgarrättsbyrån för att stötta frustrerade ungdomar som tycker att samhället vänt dem ryggen. Många ungdomar har fått hjälp att se hur samhället också är till för dem, att de också har rättigheter och möjligheter som de kan ta till vara. Hör henne i <strong>Daniela Marquardts</strong> reportage berätta om vad som hände henne som gjorde att hon hatade polisen och media och om hur hon sedan kommit tillrätta med det genom att hon gifte sig med en polis.</p>
<p>Samma problem som i Husby finns i förorter över hela världen. I Frankrike brann det hösten 2005 runtom i franska städer. Den utlösande faktorn var två unga killar som dog när de flydde från polisen efter ett inbrott. De hade tagit sin tillflykt till en transformatorstation där de brändes ihjäl av kraftiga elstötar. Men trots att problemen var uppenbara långt innan kravallerna har det franska samhället än idag inte lärt sig något av dem. Det berättar <strong>Marwan Muhammad</strong>, talesperson för organisationen Kollektivet mot Islamofobi. För många som bor i socialt utsatta förortsområden har det omgivande samhällets fördomar, utestängning och misstänksamhet blivit en del av vardagen så till den grad att de inte längre reagerar på att de diskrimineras, det säger Professorn i Sociologi <strong>Nacira Guénif-Souilamas</strong>.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em></p>
<p><em><strong>daniela.marquardt@sr.se</strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></em></p>
<p><em><strong>jesper.lindau@sr.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/386093</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140621_1000_40e31b3.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Jun 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3320722_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3422</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/06/p1_konflikt_20140621_1000_40e31b3.mp3" length="55204517" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Irak faller samman</title>
      <description><![CDATA[<p>Om sammanbrott och inbördeskrig i Irak. Islamistiska ISIS har erövrat Mosul, kurdiska styrkor har tagit kontroll över Kirkuk och shiitiska ledare kallar till jihad. Hör turkmener i Tuz Khurmatu, statsvetaren i Teheran och assyrier i Flemingsberg om händelseutvecklingen som skakar hela Mellanöstern.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sveriges Radios korrespondent<strong> Kristian Åström</strong> rapporterar direkt från Erbil i norra Irak. Han berättar om hur islamistiska ISIS nu möter större motstånd i sin snabba offensiv mot Bagdad som påbörjades en knapp vecka innan Konflikts sändning. Urban Hamid ringer också upp en vän i Bagdad som blivit mycket rädd efter det att en Shia-muslimsk ledare uppmanat folk att ta till vapen mot det sunni-muslimska upproret som sveper ner från norr.</p>
<p>Irak har blivit en plats där många länder kämpar om inflytande, och även utkämpar konflikter sinsemellan genom bundsförvanter i Irak. USA, Turkiet, Syrien, Saudiarabien och inte minst, Iran. Där är oron stor. <strong>Zadegh Zibakalam</strong> är professor i statsvetenskap vid Teherans Universitet och enligt honom studerar Irans militära ledare utvecklingen mycket noggrant, det säger han när Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp honom.</p>
<p>Irak stirrar ner i avgrunden och det gör hela regionen, det säger Sveriges Radios utrikeskommentator <strong>Agneta Ramberg</strong> och diskuterar om de gränser som drogs upp för Irak efter första världskriget nu kommer att ritas om, något som redan är ett faktum vid gränsen till Syrien där islamistiska ISIS har kontroll. Turkiet har stora intressen i Irak, inte minst rädslan för en större kurdisk stat i norra Irak. Om detta diskuterar journalisten <strong>Yavuz Baydar</strong> direkt från Istanbul.</p>
<p>”När solen går ner, då låser vi dörrarna, tar våra vapen, och sätter oss på vakt” Det berättar engelskläraren Ali, i den irakiska staden Tuz Khurmatu för frilansjournalisten <strong>Urban Hamid</strong> som besökt Irak många gånger under de senaste 40 åren. Denna gång åker han för Konflikts räkning i bilen med Ali längs med ”Dödens gata” där bara under onsdagen innan mer än 12 bomber exploderade, speciellt riktat mot den turkmenska minoritetens hus.</p>
<p>De allra utsatta i Irak är minoriteterna, som jezider, assyrier eller turkmener är de allra mest utsatta i Irak och journalisten <strong>Nuri Kino</strong> berättar om hur minoriteterna krävt hjälp och skydd länge, men det har varit mycket svårt att få gehör för det.</p>
<p>Konflikts <strong>Johanna Langhorst</strong> besöker den syrisk-ortodoxa kyrkan St Mattiskyrkan i Flemingsberg i Huddinge där oroliga samlats för en "Bön för Mosul". Många är oroliga över sina släktingar och vänner i norra Irak.</p>
<p><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></p>
<p><em><strong><a href="mailto:ivar.ekman@sr.se">ivar.ekman@sr.se</a></strong></em></p>
<p><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></p>
<p><em><strong><a href="mailto:jesper.lindau@sr.se">jesper.lindau@sr.se</a> </strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/382372</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140614_1000_230a4d8.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Jun 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3311103_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/06/p1_konflikt_20140614_1000_230a4d8.mp3" length="54142384" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det globala kriget mot polion</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det enorma projektet som i 25 år försökt utrota polio. Men nu slår viruset tillbaka, med hjälp av CIA, pakistanska talibaner och det smutsiga kriget i Syrien. Är utrotandet ett omöjligt uppdrag? Hör talibanen i Waziristan, WHO-chefen i Toronto och Hans Rosling i Uppsala om det gigantiska, globala folkhälsoprojektet som nu står inför sin svåraste utmaning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det såg ut att vara möjligt. Efter framgången med utrotandet av smittkoppor och med flera verksamma vaccin mot polio igång sen 50-talet bestämde sig världsamfundet för att göra samma sak med polio - utrota sjukdomen helt.</p>
<p>Förutsättningen är att få ut vaccin till alla barn under fem år i hela världen - ett enomt projekt. Men med en mångmiljardbudget, bland annat tack vare Bill Gates Foundation och miljontals vaccinatörer sattes slutmålet upp: en poliofri värld 2018. I dagens Konflikt ska vi undersöka hur det går med den saken.</p>
<p>Men vi börjar med att backa bandet till en tid då polio var något som satte skräck också här i Sverige. Än i dag lever tusentals svenskar med följdsjukdomen postpolio. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> har träffat <strong>Karl-Bertil Möller</strong> som smittades på en potatisåker i Östergötland i början av 50-talet och <strong>Amal Karam</strong> som fick polio som liten i Bagdad.</p>
<p>Men hur kom det gigantiska projektet med målet att utrota polio globalt egentligen till? Och varför är det så viktigt att just utrota viruset, inte bara hålla sjukdomen under kontroll? Konflikts <strong>Ivar Ekman r</strong>ingde upp <strong>Bruce Aylward</strong>, biträdande generalsekreterare på WHO och ansvarig för den globala poliovaccinationskampanjen.</p>
<p>Om man tittar på en karta över var polion fortfarande härjar, ser man att det så gott som uteslutande rör sig om platser där det pågår ett väpnat uppror, ofta med islamistiska förtecken. De tre områden där polio aldrig utrotats är norra Nigeria, där terrorgruppen Boko Haram har sin bas,  bergstrakterna i nordvästra Pakistan - framförallt Waziristan - och östra Afghanistan, som kontrolleras av olika taliban-grupper. Och den spridning som skett under dom senaste två åren har framförallt varit till Syrien, Irak och Somalia. Men varför finns den här kopplingen? En förklaring är att det platserna är fattiga och otillgängliga, att utbildningsnivån där är låg.  Militanta organisationer lätt kan styra där med hjälp av rädsla och desinformation. En vanlig konspirationsteori i både Pakistan och Nigeria är till exempel att poliovaccinet är till för att sterilisera muslimer.</p>
<p>Men den senaste tidens poliokris visar också på en mycket tydligare och direkt sammanblandning mellan det krig som förs i dom här områdena av den rika delen av världen, med framförallt drönare, och den kamp som förs av  framförallt samma rika länder för att utrota polion. Och den sammanblandningen har lett till att de militanta krafterna har kunnat visa att de har fog för sin skepsis, sin paranoia mot allt som har med väst att göra, inklusive vaccinationerna. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp pakistanske journalisten <strong>Saeed Shah</strong> som var den första att avslöja ett - för polioutrotningen - mycket olyckligt sammanträffande.</p>
<p>Ett land som hade lyckats utrota polio med hjälp av vaccinationer, men där sjukdomen nu har blossat upp igen, är Syrien. Sedan förra året har 36 fall konstaterats, framförallt i det jihadistkontrollerade området kring Deir er Zour i nordöstra Syrien, nära gränsen till Irak. Man har också kunnat konstatera att smittan kommit från Pakistan.</p>
<p>Och Syrien är inte det enda landet som smittan spritt sig till. Hittills har två barn i Irak insjuknat i år, och man har även hittat viruset i avloppvatten i Israel, på Västbanken och i Gaza. Ett land där man ser på den här utvecklingen med stor oro är förstås Libanon, som har tagit emot mer än en miljon flyktingar från Syrien. Konflikts <strong>Jesper Lindau </strong> reste till en klinik i stadsdelen Burj Hammoud i Beirut, dit många syriska flyktingar kommer för att få skydd mot polio.</p>
<p>I studion: <strong>Hans Rosling</strong>, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet<strong>.</strong></p>
<p><strong><em>Programledare: Ivar Ekman</em></strong><br /><strong><em>Producent: Kajsa Boglind</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/379895</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140607_1000_2386924.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Jun 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3303458_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3364</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/06/p1_konflikt_20140607_1000_2386924.mp3" length="54274185" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Miljonte syriska flyktingen i Libanon</title>
      <description><![CDATA[<p>Om landet med drygt 4 miljoner invånare som registrerat mer än en miljon syriska flyktingar. Libanon tar emot dem, alltmedan EU filar på sin yttre gräns. Hör familjen från syriska Dara som flydde sitt hem i helgen. I Konflikt följer vi dem från gränsen och till en källare och sedan vidare över Mount Lebanon. Hör om det palestinsk/syriska fotbollslaget i flyktinglägret  Ain al-Hilweh, om de syriska kvinnorna i flyktingkön hos UNHCR som inte har vatten och om skolorna där barnen går i skift.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Libanon översvämmas av flyktingar från kriget i Libanon, men håller ändå gränserna öppna. I år räknar UNHCR med att minst en och en halv miljon syriska flyktingar kommer att bli registrerade i Libanon, utöver det finns ett stort antal som inte vågar registrera sig.</p>
<p>I Konflikts sändning från Libanon följer vi flyktingfamiljen med <strong>Youseff</strong> och <strong>Suhur</strong> som kommer över gränsen och går ner till en hjälporganisation för att få filtar, mat och blöjor till de minsta av barnen, de har inte ätit på hela dagen. Vi följer de till en källare där Suhurs pappa redan bor med hennes bröder och deras familjer och vi följer Youseff över bergen i hans jakt efter arbete.</p>
<p>Vid UNHCRs kontor i Zahle köar hundratals flyktingar varje dag för att få registrera sig och få den mest basala hjälpen. En kvinna berättar att hon kommit från flyktinglägren i norr vid Arsal. Där har de inte vatten att drick utan får samla regnvatten och <strong>Lisa Abou Khaled</strong> från UNHCR berättar om det svåra läget för flyktingar i landet, speciellt efter det att UNHCR fått skära ned. Pengarna räcker inte till och de internationella givarnas pengar kommer inte.</p>
<p>Landet Libanon är en bräcklig konstruktion efter inbördeskriget på 70- och 80-talet. När flyktingarna strömmar in ökar spänningen i landet. Vice borgmästaren i Talabeya <strong>Mahmoud Terchichi</strong> berättar om hur libaneser nu flyttar därifrån och Talabeya-bon <strong>Ibrahim Zammar</strong> berättar att framtiden är helt svart i Libanon.</p>
<p>I en skola går barnen i skift för att åtminstone en del syriska barn ska få lite skola, de måste sluta efter tre månader för att ge plats för fler. <strong>Yasmina</strong> och <strong>Amina</strong> är lärare och säger att barnen älskar skolan, de får något att göra och en känsla för framtiden. Rektor <strong>Talib</strong> talar om att de behåller syriska barn trots att de libanesiska myndigheterna vill kasta ut dem. Han tror att krig närmar sig i Libanon.</p>
<p>Bland dem som flytt till Libanon finns mer än 50 000 palestinier från Syrien, många har sökt sig till de palestinska flyktingläger som redan fanns i Libanon. Det betyder att de klämts in i läger som redan tidigare var tättbefolkade och med mycket låg standard. I det palestinska flyktinglägret Ain al-Hilweh träffar Sveriges radios korrespondent <strong>Katja Magnusson</strong> <strong>Ahmed</strong> som spelar fotboll tillsammans med killar från Libanon och även <strong>Rana</strong> som med fyra barn inte vet om hon kan få stanna.</p>
<p>I det palestinska flyktinglägret Shatila samtalar vi med <strong>Ann Dissmor</strong>, chef för UNWRA i Libanon och med <strong>Malena Rembe</strong> från Svenska Röda korset.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em></p>
<p><em><a href="mailto:daniela.marquardt@sr.se">daniela.marquardt@sr.se</a></em></p>
<p><em><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></em></p>
<p><em><a href="mailto:jesper.lindau@sr.se">jesper.lindau@sr.se</a></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/376090</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140531_1000_1d5bece.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 May 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3294925_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/05/p1_konflikt_20140531_1000_1d5bece.mp3" length="54048361" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Demokrati på dekis</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den globala marschen mot mer frihet och folkstyre som verkar ha avstannat. Allt fler länder väljer den starke mannens väg. Hör röster från Istanbul om Erdogan som vill ge folket en örfil, Budapest om Orban som actionman, och Gröndal om SD som mått på svensk demokratis farliga självgodhet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den amerikanska organisationen Freedom House har mätt demokratinivån i världen sedan 40-talet och kunde när de sammanfattade resultaten för förra året konstatera tillbakagång för demokratin - för åttonde året i rad. Det var inte vad statsvetare och analytiker trodde i mitten av 90-talet då allt verkade tyda på att demokrati var en sorts urkraft som skulle fortsätta sitt segertåg över världen.</p>
<p>Men demokratin blev en besvikelse för många östeuropeer, vi har vid det här laget sett den arabiska våren både komma och gå och dessutom har Kina med sin stadiga tillväxt blivit en ny möjlig förebild, också statskicksmässigt.</p>
<p>Ett stort och viktigt land som tycks stå och väga mellan demokrati och auktoritärt styre är Turkiet. Hör Sveriges Radios <strong>Katja Magnussons</strong> reportage:#ljud=4961590#</p>
<p>Turkiet är ett av flera exempel på en ny typ av statsskick som <strong>Daniel Calingaert</strong>, vice VD på  Freedom House kallar "modern authoritarianism", en sorts auktoritärt styre i modern kostym. Det har blivit ett sätt för ledare i formella demokratier att ändå kunna kontrollera makten. Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> ringde upp honom:#ljud=4961589#</p>
<p>Ett av länderna i Europas absoluta hjärta, Ungern, har de senaste åren gång på gång kritiserats för att landet inte lever upp till de demokratiska ideal som EU står för. Regeringspartiet Fidesz har infört nya hårdare medialagar, ändrat sammansättnignen av domarkåren och på en rad sätt ökat maktkoncentrationen. Ändå vann partiet stort i de nationella valen tidigare i vår. Men hur kunde det bli så här? Hur kan just ungrarna som ju så väl vet hur det är att leva under auktoritärt styre, vilja ha en regering som strävar åt just det hållet? Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> åkte till Budapest för att söka svar och hon började med att träffa en demokratiforskare som inte är särskillt bekymrad:#ljud=4961588#</p>
<p>Men hur ser det då ut hemma i Sverige? Har den globala tendensen med minskad demokrati alls lämnat några avtryck här? Med internationellt sett mycket höga siffror för både valdeltagande och förtroende för det politiska systemet menar statsvetaren <strong>Sören Holmberg</strong> att man kan kalla Sverige för en demokratisk stormakt. Demokratiaktivisten och chefen för Demokratiakademin <strong>Anette Dahlqvist</strong> är inte lika säker:#ljud=4961591#</p>
<p><strong><em>Producent: Kajsa Boglind</em> <em>Programledare:Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/372364</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140524_1000_215448e.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 May 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3289000_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3363</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/05/p1_konflikt_20140524_1000_215448e.mp3" length="54253661" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Makten över staden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om gentrifiering och allt det som kan hända när ett bostadsområde görs lite snyggare. Hör om varför konstnärer skulle lockas till Hökarängen i Stockholm när området blev en 50-talsidyll, om Pennygången i Göteborg där de boende riskerar flytt när hyrorna chockhöjs och om Johannesburg i Sydafrika där gentrifieringen öppnar vägarna in i den under apartheid hermetiskt slutna staden och hör om det alls är möjligt att bygga en rättvis stad.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Stockholmsförorten Hökarängen var tidigare känd under öknamn som Krökarängen och Mördarängen. Nu har området rustats upp och delvis fått tillbaka sitt ursprungliga 50-talsutseende. Konstnärer har uppmuntrats att flytta till området. Allt för att göra Hökarängen mer attraktivt. Samtidigt växer oron bland dem som bott där länge för att hyrorna ska höjas och hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Hör Hökarängsborna <strong>Victor Lopez</strong>, <strong>Maryam Fanny</strong>, <strong>Solveig</strong> och <strong>Johnny</strong>. Och bostadsbolaget Stockholmshems vd <strong>Ingela Lind</strong> medger att ju bättre de lyckas göra Hökarängen attraktivt desto större är förstås risken att trycket på ombildningar ökar. Reportage av frilansreportern <strong>Johanna Langhorst</strong>.</p>
<p>I Göteborg pågår en dragkamp mellan hyresgäster och fastighetsbolaget Stena Fastigheter om den planerade upprustningen av Pennygången i Högsbohöjd. För två år sen fick de cirka 1 500 boende på Pennygången beskedet att husen ska renoveras från grunden, de är "tekniskt slut".</p>
<p>Renoveringen skulle innebära höga hyreshöjningar och många av de som bor på Pennygången riskerade att tvingas flytta eftersom de inte skulle ha råd att betala de nya hyrorna. Möt <strong>Yvonne Söderberg,</strong> som har bott på Pennygången i 40 år, <strong>Håkan Burden </strong>och<strong> Catharina Thörn</strong>. De vill inte flytta. Att bo kvar eller inte är ett val som de boende själva får göra, säger koncernchefen <strong>Christel Armstrong Darvik. </strong>Reportage av Jesper Lindau</p>
<p>Det kommer att dröja länge innan bygg- och fastighetsbolag ser ett egenintresse i att ta sociala hänsyn. Det säger <strong>Susan Fainstein</strong>, professor i stadsutveckling vid Harvard-universitetet. Hon har forskat om stadsplanering och stadsförnyelse i fyra decennier och hävdar att rättvisa måste vara det övergripande måttet för hur väl en stad fungerar. Det förklarar hon i boken The Just City. Hon intervjuas av <strong>Daniela Marquardt</strong>.</p>
<p>Staden som spänningsfält i den globala samhällsomdaningen, risken för social oro och politisk ovilja eller oförmåga att motverka de dominerande ekonomiska intressena, det är några teman vi berör i studiosamtalet. Samtalsgäster är <strong>Viktoria Walldin</strong>, socialantropolog som arbetar på White Arkitektkontor och <strong>Hans Abrahamsson</strong>, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet och för närvarande forskningsledare för ett projekt som för bland annat Sveriges Kommuner och Landsting ska producera Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och hållbara städer - KAIROS.</p>
<p>Gentrifiering som något nödvändigt ont, en oundviklig utveckling eller en positiv kraft för förändring? I Johannesburg, Sydafrika, där decennier av apartheid har tvingat människor att leva åtskilda är utmaningen annorlunda. Idag strävar man efter att skapa mötesplatser, erbjuda billigt boende och säkra gator för alla. Frilansreportern <strong>Malin Olofsson</strong> tar oss med till Braamfontein ett av de områden där omvandlingen har varit tydligast. <strong>Mpho Matsipa</strong> är arkitekt, undervisar på universitetsnivå och driver det nystartade Studio X, en mötesplats för konstnärer, arkitekter och andra som vill jobba med Johannesburgs stadsutveckling. Möt också de boende <strong>Lerato Marokoane</strong> och <strong>Gauta Mofokeng</strong>.</p>
<p>I ett annat projekt, Corridors of Freedom, strävar man efter att bygga ihop Johannesburg med de utspridda områdena dit den svarta befolkningen var hänvisad. <strong>Tom Chapman</strong> är en av arkitekterna som arbetar med projektet.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt<br /></strong></em><em style="line-height: 1.3;"><strong>daniela.marquardt@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Jesper Lindau<br /></strong></em><em style="line-height: 1.3;"><strong><a href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/368125</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140517_1000_2428cef.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 May 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3277540_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/05/p1_konflikt_20140517_1000_2428cef.mp3" length="54049377" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Påven, pengarna och paradiset</title>
      <description><![CDATA[<p>Om påven Franciskus som har tagit världen med storm och verkar lova en radikal, närmast revolutionär katolsk kyrka. Men kan en så rik och mäktig organisation vara en kapitalistkritisk underdog? Hör röster från Roms förorter, Rios favelor och inifrån Vatikanbanken – om konsekvenserna för världen när en krisande kyrka väljer väg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det var en stukad kyrka som <strong>Franciskus</strong>, eller Jorge Mario Bergoglio som han hette innan han blev påve, tog över. Det var visserligen fortfarande världens utan jämförelse mäktigaste enskilda religiösa organisation, med sina 1,2 miljarder medlemmar. Men den hade skakats av skandaler, om pedofili, homosexualitet, hemlighetsmakeri och pengatvätt. Som kronan på verket avgick Franciskus företrädare, Benediktus, under underliga omständigheter. Men så klev den ödmjuke biskopen från Buenos Aires ut på balkongen på Petersplatsen, och med sitt stillsamma Buonasera tog han hela världen med storm. Sedan dess har han varit ute på ett segertåg, inte massmedialt och illustrerat av massorna som kommer för att lyssna på honom varje vecka. En viktig förklaring till hans popularitet är den närmast radikala kapitalism-kritik som Franciskus gett uttryck för, och som rimmar så väl med tidsandan. Som häromdan, när han twittrade att "ojämlikhet är roten till alla sociala problem".</p>
<p>Men frågar är om det räcker - om en person, för att parafrasera en annan världsledare som fick drag av frälsargestalt, kan föra med sig all den change, den förändring som kanske krävs för att den katolska kyrkan ska kunna behålla sin unika ställning.</p>
<p>Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> begav sig till Rom och träffade brottslingar som var med när påven tvättade fötter på ett ungdomsfängelse förra påskan liksom vatikanisti, vatikankännare, för att höra om påvens och kyrkans förändring:#ljud=4946399#</p>
<p>"Pengar och makt kan berusa oss, skänka oss en illusion av att vi är lyckliga. Men till slut tar de makten över oss istället, får oss att hela tiden vilja ha mer…" sa påve Fransiskus vid sitt tal på stranden i Copacabana i Rio de Janeiro förra året. Å även här, på sin hemmakontinent -  Fransiskus var ju ärkebiskop i Buenos Aires innan han blev påve - har han valt att fokusera på de ekonomiska ojämlikheterna. Under sin resa i Brasilien kritiserade Fransiskus gång på gång det kapitalistiska systemet och poängterade att kyrkan måste hjälpa de fattigaste först. Det ses av många som ett försök att återvinna dom många anhängare som under de senaste åren lämnat den katolska kyrkan. Å tappet av troende är särskilt stort just i Brasilien, som historiskt sett varit det land i världen med flest katoliker. Men frågan är hur länge till… Vår/Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> gick på söndagsmässa i Rio de Janeiro:#ljud=4946402#</p>
<p>Vi ska tillbaka till Rom, och tillbaka till kampen mellan katolska kyrkans  traditioner, historia och centrum, och den nya påvens fokus på enkelhet och periferi. Konflikts Ivar Ekman begav sig till den institution där motsättningarna mellan påvens kapitalismkritik å ena sidan och den katolska kyrkans tradition å den andra, är som tydligast: till Vatikanens mytomspunna och skandalomsusade bank:#ljud=4946398#</p>
<p>I studion:<strong> Ulla Gudmundsson</strong>, skribent, tidigare analyschef på UD liksom svensk ambassadör i Vatikanen.</p>
<p>Hör också Sveriges Radios <strong>Alice Petréns</strong> reportage från första gången två svenskar, bröderna Rodolfo och Carlos Luna fick audiens hos påven:#link=374740#</p>
<p><em><strong>Programledare:Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producenter: Kajsa Boglind och Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/365160</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140510_1000_2314cc7.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 May 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3269918_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3361</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/05/p1_konflikt_20140510_1000_2314cc7.mp3" length="53974000" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Heder och samvete</title>
      <description><![CDATA[<p>Om våldet som är så svårt att prata om. Möt Sahar som blev förskjuten och mordhotad för att hon valt fel man. Och hör om det osynliga vardagsförtrycket , om kontroll och förbud att gå ut som tvingar tusentals  svenska tjejer att  leva dubbelliv. Men vad händer med arbetet mot hedervåld om frågan kapas av grupper med helt andra politiska syften?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter mordet på <strong>Fadime Sahindal</strong> 2002 var det många, både politiker och andra, som lovade att Sverige skulle kraftsamla mot hedersvåld i alla dess former. Men vad har egentligen hänt sedan dess?</p>
<p>När Ungdomsstyrelsen undersökte hur vanligt det är med arrangerade äktenskap kom de fram till uppskattningen att 70.000 ungdomar i Sverige - mest tjejer men också en del killar i åldern 16-25 upplever att de inte helt fritt själva kan välja vem de vill leva med.</p>
<p>Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> träffade <strong>Sahar</strong> vars liv har formats av familjens tankar om heder – först i Irak och sen här i nya hemlandet Sverige:#ljud=4938745#</p>
<p>Men hedersvåld handlar om mycket mer än tvångsäktenskap och och mord. Det finns också ett utbrett vardagsförtryck, som man sällan ser eller hör om. Flickor som inte får klä sig som de vill. Tjejer som inte får umgås med vänner utanför hemmet.</p>
<p>När Konflikt flyttade redaktionen till Vårberg, en del av stadsdelen Skärholmen i södra Stockholm, blev det tydligt för oss hur få tjejer som syns ute - både på fritidsgården och i centrum, där killarna däremot tar mer och mer plats allteftersom dagen och kvällen lider. Och i samtal med dem som arbetar med ungdomar här, har vi gång på gång hört om oron för tjejer som hålls instängda, som inte får möjligheter att rusta sig för ett självständigt liv. </p>
<p>Konflikts Daniela Marquardt träffade systrarna <strong>Naziha</strong> och <strong>Eva Hariri</strong>, som minns tonårens lögner och ständiga stress för att bli påkomna:#ljud=4939223#</p>
<p>När vi förberedde det här programmet om hedersvåld ville vi också rikta blickarna utanför Sverige och se hur man hanterar problemet i några andra europeiska länder.</p>
<p>Men då snubblade vi istället över en helt annan utmaning för dem som jobbar med att bekämpa hedersvåld och förtryck, nämligen hur den här frågan gärna kapas av krafter med helt andra politiska syften - särskilt främlingsfientliga och rasistiska.</p>
<p>Det blev Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> varse när han ringde upp den italienska professorn och debattören <strong>Valentina Colombo</strong> i Rom:#ljud=4939218#</p>
<p>Precis som Sahar har många kvinnor Irak som utsätts för hedersrelaterat våld  sina rötter i Irak - ett land där utvecklingen för kvinnors rättigheter gått bakåt sen den amerikanska invasionen 2003. Ett tydligt tecken är den dramatiska ökningen av antalet hedersmord.</p>
<p>Det säger den prisbelönta kvinnorättsaktivisten <strong>Yanar Muhammed</strong> som nyligen besökte Stockholm:#ljud=4938752#</p>
<p>Gäster i studion:<strong>Carin Götblad</strong> - nationell samordnare mot relationsvåld, som lägger fram sin slutrapport om en dryg månad och <strong>Talin Davidian</strong>, ordförande för organisationen TRIS - Tjejers Rätt i Samhället.</p>
<p><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong><br /><strong>Programledare:Daniela Marquardt</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/363040</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140503_1000_3cd2adb.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 May 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3261041_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3385</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/05/p1_konflikt_20140503_1000_3cd2adb.mp3" length="54349461" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ukrainska chockvågor</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kapprustning, sönderfall och historiens återkomst i Ukraina-krisens spår. Den dramatiska konflikten har satt många bollar i rullning - även bortom Ukrainas gränser. Hör om kanoner i Karelen, familjegräl i Slovjansk och fallskärmsjägare i Estland. Finns risk för ett europeisk storkrig? Och vilken väg ska Sverige välja?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Krisen i Ukraina har rört upp en massa damm från det förflutna, och satt igång många farliga processer runtom i världen – inte minst i vårt direkta närområde. Plöstligt talas det mycket om Europas stabilitet, om ordningen efter kalla kriget, och det talas mycket historia.</p>
<p>Sveriges Radios nordenkorrespondent <strong>Jenny Sanner Roosqvist</strong> besökte Karelska brigaden i finska Kymmendalen, nära ryska gränsen. Finland, med sin långa gräns mot Ryssland, har historiskt sett ett mycket delikat förhållande till det land som nu verkar så oförutsägbart. Och ett sätt att handskas med det här förhållandet stavas artilleri.</p>
<p>De senaste veckorna har många experter och försvarspolitiker pratat om hur Europas säkerhetsarkitektur ruckats i grunden av framförallt den ryska annekteringen av Krim. Den här ”arkitekturen” syftar på gränserna i Europa, på stabiliteten länderna emellan, och på hur vi undviker krig. Europa har varit stabilt sedan kalla kriget tog slut, men nu har något dramatiskt hänt. Och i centrum för diskussionen om hur omvärlden ska reagera på händelserna i Ukraina, står organisationen Nato, den nordatlantiska försvarsalliansen. Nato har ju länge famlat efter en tydlig uppgift, med engagemang på avlägsna platser som Afghanistan och Libyen. Men nu verkar Nato ha återfått fotfästet – det märks inte minst på organisationens danske generalsekreterar <strong>Anders Fogh Rasmussen</strong>. Och han använder Natos återfunna roll i händelsernas centrum till att uppmana till mer pengar på försvar, rapporterar Konflikts <strong>Ulrika Bergqvist</strong>.</p>
<p>Ukraina är den plats där det här dramat utspelar sig, på marken, och den plats där riskerna med de processer som satts igång är som störst. Ukraina är ett land där en blodig historia och djup splittring funnits under ytan hela tiden under landets dryga 20-åriga existens – men där man fram tills nu lyckats hålla den här potentiella splittringen borta från vardagen. Men nu har den, inte minst på grund av press utifrån, börjat komma upp till ytan. Det blev Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> blev varse när han var i östra Ukraina tidigare i veckan.</p>
<p>Gäster för att diskutera detta är <strong>Hanna Smith</strong>, forskare på Aleksanderinstitutet vid Helsingfors Universitet, med inriktning på Ryssland och Finlands förhållande till just Ryssland, <strong>Ann-Sofie Dahl</strong>, docent i internationell politik knuten till Center for militære studier i Köpenhamn, som skrivit mycket om just Nato, och som länge förespråkat ett svenskt medlemskap i Nato, samt <strong>Kristian Gerner</strong>, professor i historia med fokus på Ryssland och Östeuropa.</p>
<p><strong><em>Programledare: Ivar Ekman</em></strong><br /><strong><em><span style="line-height: 1.3;">Producent: Ulrika Bergqvist</span></em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/362179</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140426_1000_23dfae2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Apr 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3252515_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3353</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/04/p1_konflikt_20140426_1000_23dfae2.mp3" length="53842659" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Klädindustrins svåra samvete</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den globala textilindustrin ett år efter katastrofen i Bangladesh. 1 138 människor dog och det skulle bli en vändning - men hur mycket har egentligen hänt? Blir det bättre längst nere vid näringskedjan slut, eller är det fel på hela det globala systemet? Hör de svimmande arbetare som sätter ihop våra gympaskor. Hör om H&M och om små framsteg från Kambodja, Yale och Bangladesh.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det som hände i Rana Plaza skulle bli en väckarklocka för den globala klädindustrin, det var åter en katastrof som skulle leda till bättre arbetsmiljö och bättre villkor för arbetarna som syr upp de billiga kläder som säljs över hela världen. Det problem som den katastrofen satte i ett så brutalt ljus är dock större än den enskilda fabriken och även det enskilda landet Bangladesh.</p>
<p>Frilansjournalisten <strong>Lina Johansson</strong> åkte till Kambodjas huvudstad Phnom Penh för att ta reda på mer om det som hänt de arbetare som rapporterats svimma på arbetsplatserna. Hör <strong>Suon Naroy</strong> berätta om vad som hände henne i ångorna från lösningsmedel på en fabrik som tillverkar gymnastikskor som säljs i mängder av butiker i Sverige. Det händer flera gånger i veckan på hennes fabrik. Hör Uk Phas berätta om vad som hände i hennes keps- och hattfabrik när det började brinna.</p>
<p>Det handlar inte bara om arbetsmiljön. Arbetarna som vi möter i Kambodja har svårt att äta sig mätta på den låga lönen. Hör <strong>Soun Pheakdey</strong> berätta om hans och hans familjs liv. Soun jobbar nu fackligt med att få lönerna höjda och för att få de arbetare frisläppta som greps den 3 januari i år när de demonstrerade för bättre villkor. En demonstration där flera människor sköts till döds utanför en fabrik.</p>
<p>Suon Pheakdey jobbar på en fabrik där H&M tills nyligen sydde upp kläder. H&M har avböjt både intervju och medverkan i detta Konflikt. Vi ville också göra ett längre reportage om företagets arbete med att förbättra villkoren för de arbetare som syr upp deras kläder, men även detta avböjde H&M. Hör mer om hur företaget sa nej till det i programmet. H&M har dock skickat en skriftlig kommentar där de säger att man "tar starkt avstånd från alla typer av våld och vi anser att konflikter och förhandlingar alltid ska ske under fredliga omständigheter."</p>
<p>Konflikt ringde istället upp några tänkare som ägnar sitt liv att försöka förstå det här globala ekonomiska systemet. <strong>Thomas Pogge</strong> är professor i filosofi och internationella relationer på amerikanska Yale-universitetet och chef för dess centrum för studier i Global rättvisa. han gör en liknelse med slaveriet i USA.</p>
<p>En som är starkt för de stora textilföretag, som precis som H&M, jobbar med att bli mer ansvarsfulla när de syr upp kläder i fattiga länder, det är ekonomiprofessorn <strong>Jagdish Bhagwati</strong> på Columbia University i New York, Han anser att verkligheten för en arbetare i Bangladesh troligen är bättre än vad den hade varit utan de jobb som kom med textilföretagen, men han är skeptisk till att höja arbetarnas löner.</p>
<p>Dipesh Chakrabarty är en indisk historiker, just nu professor i historia med inriktning på södra Asien vid University of Chicago. Han berättar om att frågan om att sänka lönerna för att attrahera utländsk kapital är aktuell i den indiska valrörelsen. Men <strong>Dipesh Chakrabarty</strong> tycker det är märkligt att man måste göra just de fattiga än mer sårbara för att vi alla ska få det bättre i framtiden.</p>
<p>För att diskutera detta finns i Konflikt med <strong>Viveka Risberg</strong>, kanslichef på Swedwatch, <strong>Mats Svensson</strong> som är internationell sekreterare på fackföreningen If Metall och <strong>Stefan de Vylder</strong>, nationalekonom och författare med tydligt global inriktning.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/364513</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140419_1000_32342c8.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Apr 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3244551_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/04/p1_konflikt_20140419_1000_32342c8.mp3" length="53896427" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt 10 år!</title>
      <description><![CDATA[<p>Om världen och Sverige de gångna tio åren: Kampen mot terrorism som förändrade vår  vardag och omvärld. Hör om kvinnokroppen som slagfält och rädslan som begränsar tjejers liv. Och hör om nya murar och möjligheter som driver den globala migrationen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt startade för tio år sen och hjärnan bakom programmet var Sveriges Radios då nyss hemkomna USA-korrespondent Cecilia Uddén. Tillsammans med Maria Götselius och Randi Mossige-Norheim skapades programmet  som än i dag rör sig i gränslandet mellan kultur och politik och som knyter ihop internationell debatt med den svenska vardagen.</p>
<p>Vi firar vårt tio-årsjubileum med en sändning från Vårberg Centrum dit redaktionen nyligen flyttat, en sändning där vi blickar tillbaka på tre av vår tids stora ödesfrågor som vi följt sen programmet föddes: <em><strong>Kampen mot terrorismen</strong> </em>– hur har den förändrat vår vardag och omvärld? <em><strong>Kriget mot kvinnan</strong> </em>– om kroppen som slagfält och rädslan som begränsar tjejers liv. <em><strong>Människor på drift</strong> </em>– om nya murar och möjligheter som driver den globala migrationen.</p>
<p>Vi får också höra vad som hände sen med några av de människor som Konflikt följt genom åren - <strong>Adil Hakimjan</strong>, uiguren som fängslades i Pakistan, oskyldig skickades till Guantanamo och dumpades i Albanien för att till slut få uppehållstillstånd i Sverige. Och vad hände sen med <strong>Irina</strong> och <strong>Andrej</strong> - en papperslös mamma och son som levde utan bostad och samlade mat i soptunnor, men som efter Randi Mossige-Norheims reportage fick flytta hem till en Konflikt-lyssnare?</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Hans Blix</strong>, fd vapeninspektör och toppdiplomat, <strong>Hayat Jajo</strong> från Irakiska kvinnoföreningen, <strong>Lena Ag </strong>generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna, <strong>Naziha Hariri</strong>, socialpedagog i Skärholmen, mångåriga Konfliktmedarbetaren <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> samt <strong>Thomas Hammarberg</strong> - Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter.</p>
<p><em><strong>Programledare:Daniela Marquardt</strong></em> <br /><em><strong>Producenter: Kajsa Boglind och Petra Quiding</strong></em></p>
<p><strong>Extramaterial:</strong> Sveriges Radios VD Cilla Benkö samtalar med Konflikts Ivar Ekman och Vårbergsbor om Konfliktredaktionens flytt till Vårberg:</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/359959</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140412_1000_40ac86f.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Apr 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3240141_2048_1536.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3355</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/04/p1_konflikt_20140412_1000_40ac86f.mp3" length="53868818" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sveket mot Syrien</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kriget i Syrien som är inne på sitt fjärde år utan att det internationella samfundet lyckats hejda blodbadet. Hör om Libanon där i veckan den miljonte flyktingen registrerades. Hör om en av världens största flyktingkatastrofer och om syrier i Stockholm som samlar ihop hjälp till nödlidande i Damaskus. Hör om besvikelsen i Damaskus när gränsen som den amerikanske presidenten Barack Obamas satte enbart gällde kemiska vapen, men inte de vanliga vapnen som dödat tiotusentals och hör FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson om det internationella samfundets svek mot syrierna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kan det verkligen vara omöjligt att stoppa blodbadet i Syrien? Sedan vi ställde den frågan i september i  Konflikt har ytterligare 50.000 människor dödats och många fler drivits på flykt.</p>
<p>I grannländerna svämmar flyktinglägren över. Libanon är på bristningsgränsen. Där registrerade FN:s flyktingorgan UNHCR i veckan den miljonte flyktingen. Och under resten av året uppskattas ytterligare en halv miljon flyktingar komma till Libanon, ett land med fyra miljoner invånare.</p>
<p>Ryssland och USAs gemensamma tryck på den syriska regimen att förstöra sina kemvapen, hyllades som en stor framgång i höstas, samtidigt som dödandet fortsätter med full kraft.</p>
<p>Två gånger har man lyckats fösa motvilliga representanter för regimen och opposition till förhandlingsbord i Genève. Men det enda konkreta parterna gick med på, att släppa fram humanitär hjälp till utsvultna människor, det har man i praktiken struntat i.</p>
<p>Ekots reporter <strong>Johan Matthias Sommarström</strong> har samlat några röster om läget i Syrien idag.</p>
<p>Nada kom till Sverige innan kriget. Hon har inte kunnat besöka sitt hemland på flera år men står i ständig förbindelse med anhöriga och vänner som är kvar. Medan kriget bara pågår och omvärlden tycks oförmögen att stoppa det, gör hon vad hon kan för att hjälpa landsmän i nöd. Hennes hem i södra Stockholm har blivit en knutpunkt för syrier i exil och här organiserar hon insatser för människor i Syrien som behöver stöd. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> träffar Nada och hennes 11-årige son Peter.</p>
<p>Det råder ingen tvekan om att en del av ansvaret för att kriget nu är inne på sitt fjärde år, ligger hos diplomater och politiker som inte trycker på eller kommer med politiska lösningar. Det säger <strong>Rima Kamal</strong>, som arbetar för internationella Röda Korset och under förra året var organisationens talesperson i just Damaskus. Hon intervjuas av Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong>.</p>
<p>Men varför händer inte mer och vad gör egentligen denna brokiga samling som brukar kallas internationella samfundet? FN:s biträdande generalsekreterare <strong>Jan Eliasson</strong> intervjuas av Daniela Marquardt.</p>
<p>Gäster i Konflikt är frilansjournalist <strong>Bitte Hammargren</strong>, under många år Svenska Dagbladets korrespondent för Mellanöstern och Turkiet. Hon har just återvänt från en resa till Turkiet och berättar om vanmakt och uppgivenhet bland syriska flyktingar. En hel generation är på väg att gå förlorad.</p>
<p><strong>Malena Rembe</strong> är nytillträdd chef för svenska Röda Korsets regionkontor i Mellanöstern och Nordafrika. Hon berättar om en redan svår situation i Libanon som bara blir svårare.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em></p>
<p><em><strong><a href="mailto:daniela.marquardt@sverigesradio.se">daniela.marquardt@sverigesradio.se</a></strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></em></p>
<p><em><strong><a href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se">jesper.lindau@sverigesradio.se</a> </strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/347567</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140405_1000_2383a96.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Apr 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3229662_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/04/p1_konflikt_20140405_1000_2383a96.mp3" length="53821937" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Snutjävel eller kvarterskonstapel?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om polisen som slits mellan att vara trevlig och brutal, mellan att skapa trygghet och bekämpa brott. Hur lyckas man med den balansen - i Sverige och i världen? Och vad händer när man misslyckas? Hör röster från Los Angeles, Skärholmen och Backa om chocktaktik, polishat och hur långt man kan komma med tydlighet och respekt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Polisens verksamhet är till sin natur kontroversiell. Poliser ska, som statens mest synliga representanter, på en gång skapa trygghet i samhället – samtidigt som man i yttersta fall med våld ska se till att samhällets lagar efterlevs. Hur får man ihop dessa två ibland direkt motsatta uppdragen? Går det att göra alla nöjda? Och vad händer om man inte lyckas med det?</p>
<p>En person som har ett kluvet förhållande till polisen är 21-årige <strong>Abed Salem</strong>. Under uppväxten i Göteborgsförorten Backa har han stoppats och kontrollerats av polisen så ofta att det blivit en naturlig del av livet. Många gånger har han känt sig väldigt illa behandlad. Ändå drömmer han om att bli polis. Reportage av <strong>Robin Olin</strong>:#ljud=4902517#</p>
<p>Stadsdelen Watts i södra Los Angeles var länge sinnebilden av urbant våld utom all kontroll, men idag anses Los Angeles vara en av USA:s  tryggaste städer. Och en viktig förklaring är att den tidigare ökänt brutala lokalpolisen LAPD bytt metod- från att chocktaktik till att satsa stort på förtroendebyggande arbete. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp journalisten och författaren John Buntin som länge följt polisens arbete för att höra vad det är som börjat fungera:#ljud=4902516#</p>
<p>Hur arbetar då svensk polis med förtroendebyggande i socialt utsatta områden?</p>
<p>Vårberg är en förort i södra Stockholm som den senaste tiden fått en del uppmärksamhet för att det förekommit mycket droghandel också bland väldigt unga Vårbergsbor. Det fick närpolisen i området att första november förra året inleda Insats Vårberg. En insats som med hjälp av runt 25 extra civilklädda poliser plus ett antal uniformerade utöver den vanliga närpolisen har just det dubbla målet att dels få stopp på droghandeln, och dels att öka tryggheten i centrum. Men har det blivit tryggare? Konflikts producent <strong>Kajsa Boglind</strong> begav sig ut för att söka svar.#ljud=4902514#</p>
<p>Vi ska tillbaka till Göteborgsförorten Backa och Abed Salem som vi mötte först i programmet. Där finns nämligen numera ett projekt för de ungdomar som han, som å ena sidan bär på negativa erfarenheter av polisen och å andra sidan när en dröm om att bli poliser. Genom att gå 10-veckorskursen Människan bakom uniformen får ungdomar från Göteborgs förorter möjligheten att testa hur det är att jobba som polis:#ljud=4902524#</p>
<p>Samtal i studion med <strong>Tove Pettersson</strong>, kriminolog vid Stockholms Universitet med inriktning på mötet mellan polis och ungdomar.</p>
<p><em><strong>Programledare:Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent:Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/342882</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140329_1000_3d798af.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Mar 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3221774_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/03/p1_konflikt_20140329_1000_3d798af.mp3" length="53801387" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fri migration</title>
      <description><![CDATA[<p>Om fri rörlighet över gränserna - en mänsklig rättighet eller ett privilegium för de rika? Hör om EU-medborgarna som bodde i Högdalen i Stockholm. De fick flytta när deras bostäder revs och bussades hem till Rumänien. Hör rumänske Marius om varför han älskar EU och den fria rörligheten. Hör också om de tusentals migranter som kommer över den brasilianska gränsen till den lilla staden Brasileia i Amazonas. De bussas inte hem, de får en bussbiljett till jobb och en ny framtid som väntar över hela Brasilien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Högdalen finns ett av flera läger runt om Stockholm där rumäner har bott under torftiga förhållanden den gångna vintern. De har blivit avhysta och erbjudits bussbiljetter tillbaka Rumänien. Men flera har inget att återvända till. 22-årige David Muntaneu är beredd att ta vilket jobb som helst bara han får stanna i Sverige. Samtidigt är socialsekreterarna Jorge Castellon och Malin Torsfeldt frustrerade över sin nya arbetsuppgift att dela ut bussbiljetter istället för att erbjuda verklig hjälp. Reportage av frilansjournalisten<strong> Johanna Langhorst.</strong></p>
<p>I Brasilien möts migranter istället av bussar som tar dem vidare in i landet, till jobb och en ny framtid. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> har besökt Brasileia som blivit uppsamlingsplats för människor från  Haiti, Senegal, Ghana och många andra länder. Här, i Brasilien, finns plats för alla säger frivilligarbetarna som tar emot i det tillfälliga lägret. Emmanuel Fregisters från Haiti förklarar att att visum och gränser inte spelar någon roll. Vi tar oss förbi till slut ändå, säger han.</p>
<p>En värld utan gränser – är det en orealistisk utopi, ett privilegium för de redan välbeställda eller en självklarhet som vi är på väg mot?  Det är frågor vi diskuterar med <strong>Tove Lifvendahl</strong>, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, <strong>Lisa Pelling</strong>, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och <strong>Shahram </strong> <strong>Khosravi</strong> docent på Stockholms universitet.</p>
<p><strong>Marius Gaspar</strong> älskar EU och den fria rörligheten. Han växte upp på barnhem i Rumänien. För fem år sedan tog han sina knappa besparingar och reste till Sverige. Han hankade han sig fram genom att samla pantburkar. Nu har han skapat sig ett nytt liv med jobb, studier och bostad. Möt Marius i Johanna Langhorsts reportage.</p>
<p>En av de ivrigaste pådrivarna för den inre marknaden och fria rörligheten inom EU var den franske politikern Jacques Delors under sin tid som EU- kommissionens ordförande 1985-95. Efter att han lämnade sin post startade han tankesmedjan som bär hans namn. Chefen för Delorsinstitutet, <strong>Yves Bertoncini,</strong> talar gärna om den fria rörligheten som lika självklar som luften vi andas. Men riktigt där är vi inte än medger han. Den stora utmaningen är hur vi ska lyckas locka hit migranter utanför EU, när invånarna här blir allt äldre och färre. Bertoncini intervjuas av Daniela Marquardt.</p>
<p>En intervju som inte fick rum i sändningen, men som finns här på hemsidan är med <strong>Nilson Mourão</strong>, professor i statsvetenskap vid delstatsuniversitetet i Acre. Han är kritisk till hur Europa hanterar migranterna. Lotten Collin intervjuar.</p>
<p><strong><em>Producent: Jesper Lindau</em></strong><br /><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/333958</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140322_1000_219c5e.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Mar 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3213151_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3312</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/03/p1_konflikt_20140322_1000_219c5e.mp3" length="53186977" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den brasilianska klassresan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Brasilien, där 40 miljoner människor har lyfts ur fattigdom de senaste åren. Men - är nya kylskåp i favelan och värdskap för fotbolls-VM bevis för att Brasilien blivit ett medelklassland, eller krävs det mer? Hör ekonomer, burksamlare och arga superhjältar om den mest omfattande klassresan i Brasiliens historia. Konflikt sänder från Rio de Janeiro.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det finns få platser som är så öppna för alla i Brasilien som stranden i Rio de Janeiro. Här får alla plats och det kostar inget att slå sig ned i den mjuka sanden eller ta ett dopp i vågorna. Ändå är stranden som sträcker sig från enkla Cobacabana till fashonabla Leblon som ett klassamhälle i miniatyr där alla vet sin plats.</p>
<p>Men kanske håller det där på att förändras. Efter att i generationer levt i väldigt fasta sociala mönster håller idag miljoner brasilianare på att röra sig in mot mitten och den växande medelklassen är regeringspartiet PT:s stolthet.</p>
<p>Dagens Konflikt sänds från medelklassens domäner i Ipanema mitt emellan strandens ytterkanter. Gäster är <strong>Henrik Brandão Jönsson</strong>, korrespondent för Dagens Nyheter - mångårig Riobo och författare till boken Gräset är alltid grönare i Brasilien, <strong>Rafael Maranhao</strong>, svenskbrasiliansk journalist och pressekreterare på det brasilianska VM-kontoret oi ch Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong>.</p>
<p>Trots att miljoner brasilianare fått det mycket bättre ekonomisk de senaste tio åren har missnöjet jäst inför de stora sportevenemangen som ligger framför Brasilien - sommarens fotbolls-VM och sommar-OS 2016. Lotten Collin har besökt ett köpcentrum i Rio där hon träffade <strong>Eron Gerais de Mello</strong> som klätt ut sig till Batman för att kräva social rättvisa.</p>
<p>Samtidigt som protesterna fått mycket uppmärksamhet i massmedia finns det många brasilianare som är nöjda med de förändringar som samhället genomgår. En av dem är ensamstående fyrbarnsmamman <strong>Marcia Silva</strong> som tack vare familjebidraget Bolsa Familia kunnat köpa sitt första kylskåp. Konflikts Kajsa Boglind besökte henne i Complexo Do Alemão, en av Rios största kåkstäder.</p>
<p>Mycket av de förändringar som sker i Brasilien beror på regeringspartiet PT:s stora välfärdssatsningar. Den senaste och en av de mest kontroversiella är Mais Medicos som innebär att Brasilien köper in tusentals utländska läkare framför allt från Kuba. Lotten Collin har besökt en klinik i den fattiga delstaten Acre och intervjuat ekonomen <strong>Silvia Maria Matos</strong> vid Getulio Vargas-institutet i Rio de Janeiro.</p>
<p>Extramaterial som finns som podd:</p>
<p>Intervju med amerikanske Nobelpristagaren i ekonomi <strong>Eric Maskin</strong> om Brasiliens ekonomi och möjligheterna att minska klassklyftorna i landet:#ljud=4887405#</p>
<p>Intervju med brasilianska ekonomen <strong>Claudia Costin</strong>, chef för utbildningssekretariatet i Rio de Janeiro, om vad som utmärker den nya konsumtionsinriktade brasilianska medelklassen:#ljud=4887409#</p>
<p><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em><br /><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/336473</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140315_0900_1ed92d9.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Mar 2014 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3205969_1812_1060.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3365</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/03/p1_konflikt_20140315_0900_1ed92d9.mp3" length="54035940" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Putins hjärna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om invasionen som chockade världen. De ryska styrkorna på Krim-halvön fick den tyska kanslern Angela Merkel att undra om Vladimir Putin befann sig i "en annan värld". Bortom alla fördömanden och de få försöken att försvara, går det att förstå Putins beteende? Hör röster från Moskva, New York, Berlin och Vårberg om rysk messianism, kålsuparteorier och det både förvirrande och farliga, livet i en alltmer instabil värld.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Katja Abashinas</strong> personliga historia tränger in i Krim-konfliktens alla olika hörn. Hon själv är född i Ukraina. Hennes mamma är från Lviv i västra Ukraina. Hennes pappa är ryss. Katjas syster har en lägenhet på Krim. Själv är Katja i 30-årsåldern och i huvudsak från "väst", hon har bott i Sverige i 20 år. Men Katja blev lättad när ryssarna kom till Krim och är nu kritisk till hur media målar upp en mycket mörk bild av Ryssland, det berättar hon för Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong>.</p>
<p>För att diskutera den negativa bilden av Ryssland, våra möjligheter att förstå ett land som Ryssland, med en rik kultur och en lång historia som stormakt, finns i Konflikts studio diplomaten och förre ambassadören i Georgien <strong>Hans-Gunnar Adén</strong>. Han försöker också söka rötterna till det som händer nu på Krim i Rysslands behov av en multipolär värld, en värld där inte enbart en stormakt anger spelreglerna.</p>
<p>Konflikts <strong>Johanna Melén</strong> sitter också med i studion för att samtala och ringde upp en mängd röster i Ryssland för att försöka tränga in i Vladimir Putins hjärna, som den nu ter sig efter det att ryska styrkor tagit kontrollen över ukrainska Krim. Hör Putins förre språkrör <strong>Sergej Markov</strong> som inte utesluter ett krig mellan Nato och Ryssland. Hör också <strong>Aleksandr Morozov</strong> som är chefredaktör för den Putin-kritiska tidningen "Den ryska tidskriften" som berättar om att förut så "ansåg vi alla att Putins antivästliga, antiliberala och aggressiva retorik var riktad uteslutande till hemmapubliken som ett sätt att öka sin popularitet. Efter Ukraina verkar det stå klart att han faktiskt också är beredd på en direkt konflikt med väst." I Johanna Meléns reportage hör ni också statsvetaren <strong>Lilia Sjevtsova</strong> som förklarar det hon kallar för "Putindoktrinen".</p>
<p>I veckan publicerades en artikel på Washington Posts hemsida som väckte mycket uppmärksamhet. "Hur Putins världsbild formar hans handlande på Krim" löd rubriken, skriven av <strong>Maria Snegovaja</strong>, en rysk akademiker som forskar i statsvetenskap på Columbia-universitetet i USA. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp henne och hon berättade om de filosofer som Putin gärna vill att Rysslands guvernörer ska läsa. Maria Snegovaja anser också att det som händer på Krim går att likna vid Tysklands annektering av Österrike och Sudetenland i Tjeckoslovakien 1938.</p>
<p>Tyskland har som inget annat europeiskt land har lika starka skäl för att försöka förstå Ryssland. Tyskland är Rysslands viktigaste partner i EU och beroendet går i båda riktningar. Den tyska industrin är livrädd för att sanktioner mot Ryssland kommer att slå tillbaka mot deras egna intressen. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp <strong>Stefan Meister</strong>, expert på tysk Rysslands-politik vid tankesmedjan European Council on Foreign relations, som anser att Europa fullständigt har missbedömt hur centralt Ukraina är för Rysslands självuppfattning som stormakt. <strong>Rainer Lindner</strong> som är chef för Tyska Näringslivets östkommitté berättar om hur viktigt det är att nu undvika social oro för att rädda de över 300 000 tyska arbetstillfällen som påverkas av relationerna till Ryssland. Hör också en av Tysklands mest kända Rysslands-experter <strong>Alexander Rahr</strong> om varför Europa kanske måste lära sig att leva med det som hänt på Krim.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em></p>
<p><em><strong>ivar.ekman@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></em></p>
<p><em><strong>jesper.lindau@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/335223</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140308_1000_23dce7b.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Mar 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3197766_2046_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/03/p1_konflikt_20140308_1000_23dce7b.mp3" length="53820717" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>På flykt från Kadyrov</title>
      <description><![CDATA[<p>Om tjetjenska flyktingar i Sverige som Migrationsverket vill skicka hem, men vars utvisningar stoppats av FNs tortyrkommitté. Hör Rashid om rädslan för att återvända till det land där han en gång torterats. Hör också den kända människorättsaktivisten döma ut Sveriges behandling av tjetjenska flyktingar och hör vad Migrationsverket svarar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under de senaste två åren har FNs Kommitté mot tortyr (CAT) stoppat flera utvisningar av tjetjener från Sverige. De stoppas eftersom FN anser att det kan finnas en risk att dessa flyktingar utsätts för bland annat tortyr om de tvingas återvända. Detta innebär inte att utvisningsbesluten är upphävda, de är temporärt stoppade under tiden som CAT utreder fallen närmare.</p>
<p>Ett av de fallen möter ni i Konflikt. Det handlar om fyrabarnspappan <strong>Rashid</strong> som bor med sin familj i ett mindre samhälle i Västmanland. Konflikts <strong>Johanna Melén</strong> åkte hem till dem och lyssnade på Rashids berättelse om hur han torterats i Tjetjenien och hans rädsla för att tvingas återvända dit.</p>
<p>Tjetjenien är en rysk delrepublik i norra Kaukasus som efter Sovjetunionens upplösning i början på 1990-talet utropade sin självständighet. Ryssland svarade med två förödande krig som kostade uppskattningsvis 150 000 tjetjener livet. Många fler drevs på flykt och huvudstaden Groznyj bombades till en grushög.</p>
<p>Sedan drygt åtta år leds delrepubliken av Ramzan Kadyrov. Maktfullkomlig, lynnig och brutal är bara några av orden som brukar användas för att beskriva honom. Han styr helt efter eget kynne, med den ryske presidenten Putins tysta medgivande. För så länge Kadyrov håller kontroll över Tjetjenien har han fria händer, förklarar människorättsaktivister vi talat med.</p>
<p>Det är svårt att få någon som helst rättvisa i Tjetjenien. Det skildras i <strong>Daniela Marquardts</strong> reportage där hon träffar <strong>Inna Bukshtynovich</strong> och <strong>Joanna Kurosz</strong> från organisationen Civil rights defenders som med hjälp av en fotoutställning skildrat brott mot mänskliga rättigheter i Kaukasus. I hennes reportage hör ni också den ryske människorättsjuristen <strong>Dmitrij Utukin</strong>, som arbetar i ett mobilt team som kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien.</p>
<p><strong>Svetlana Gannúsjkina</strong> är en av Rysslands mest respekterade människorättsaktivister och har flera gånger omnämnts som möjlig mottagare av Nobels fredspris. När Konflikts <strong>Johanna Melén</strong> ringde upp henne i Moskva var hon mycket kritisk till Sveriges sätt att utvisa flyktingar som kommer från Tjetjenien. Svetlana Gannúsjkina rekommenderar inte längre flyktingar att söka asyl i ett Sverige som inte lyssnar på vad de som försvarar mänskliga rättigheter i Kaukasus har att berätta.</p>
<p>För att debattera frågan har vi med <strong>Henrik Hallgren</strong>, analytiker med inriktning på tidigare Sovjetunionen och ordförande för organisationen Forum Eurasien, <strong>Fredrik Beijer</strong>, tillförordnad rättschef på Migrationsverket och <strong>Katarina Nilsson</strong>, juridikstuderande, som på frivillig basis hjälpt flera tjetjener i deras asylprocesser.  </p>
<p>På vår hemsida finns också en intervju som Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong> har gjort med den amerikansk-franske författaren <strong>Jonathan Littell</strong>, känd för sin roman De Välvilliga. Han var i Tjetjenien som biståndsarbetare under båda krigen på 90-talet och har skrivit boken <em>"Tchétchénie, An III", </em>Tjetjenien år tre. Littell anser att det är farligt att skicka tillbaka tjetjener med någon form av anknytning till gerillan, de riskerar tortyr och död.</p>
<p>Apropå dagens ämne som i grunden handlar om allt starkare kopplingar mellan Sverige och resten av världen, så vill vi passa på att berätta att Konflikts redaktion ska flytta. Vi lämnar Radiohuset. För er som inte bor i Stockholm så kan vi berätta att Radiohuset ligger ganska ödsligt där Östermalm tar slut och friluftsområdet Gärdet tar vid. Vi flyttar nu till stockholmsförorten Vårberg, en flytt som vi hoppas ska ta oss lite närmare den stora värld som vi försöker berätta om i Konflikt varje vecka.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em></p>
<p><em><strong>daniela.marquardt@sverigesradio.se</strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></em></p>
<p><em><strong>jesper.lindau@sverigesradio.se</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/335193</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140301_1100_24cfde0.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Mar 2014 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3189250_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3348</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/03/p1_konflikt_20140301_1100_24cfde0.mp3" length="53759175" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Landet där hoppet dog</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Eritrea, som sågs som Afrikas stora hopp - idag kallas det kontinentens Nordkorea. Vad var det som gick fel? Hör röster från Sawa, Bagarmossen och Sveriges Riksdag om krossade drömmar, livslångt slavarbete och tortyrläger på vägen till frihet i Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Höstens båtolyckor utanför den italienska ön Lampedusa fick stor uppmärksamhet över hela världen. Men vad var det egentligen som drivit de afrikanska unga männen att riskera livet i livsfarliga båtar?</p>
<p>Majoriteten av de som dog i havet var från Eritrea, och de var en del av en allt större ström av eritreaner som flyr sitt hemland. Förra året sökte nästan 5000 eritreaner asyl i Sverige, dubbelt så många som 2012. Men trots att eritreaner med god marginal är den näst största gruppen asyslsökande efter Syrier, så är anledningen till att dom flyr mycket mindre känd än till exempel inbördeskriget i Syrien.</p>
<p>Ett viktigt skäl är den fruktade nationaltjänsten - en sorts kombinerad värnplikt och samhällstjänst som alla eritreaner måste göra och som oftast inte har någon bortre tidsgräns. Många gör denna nationaltjänst i årtionden och det är också förbjudet att lämna landet under tiden som man ska stå till statens förfogande.</p>
<p>Konflikts <strong>Linda Jensen</strong> <strong>Kidane</strong> träffade <strong>Filimon</strong> som lyckades rymma från det militärfängelse han satts och som idag lever i Sverige.</p>
<p>Men också sedan man lämnat Eritrea återstår många faror. En av de värsta är risken att kidnappas vid gränsen eller från något av de flyktingläger som många eritreaner hamnar i i grannlandet Sudan.</p>
<p>De kidnappade förs till tortyrläger i egyptiska Sinai där de plågas för att pressa anhöriga runt om i världen på pengar. Enligt människorättsaktivister uppskattas runt 30 000 eritreaner och sudaneser ha utsatts för övergreppen, en verksamhet som omsätter miljardbelopp.</p>
<p>Konflikts Linda Jensen Kidane träffade en ung man, som också heter <strong>Filimon</strong>, och som nästan helt miste sina händer under tortyren i Sinai. Idag bor han i Sverige.</p>
<p>Även om flyktingströmmen från Eritrea till Sverige blivit större på senare år så har eritreaner länge varit en del av det svenska samhället. Många tusen kom till Sverige på 80- och 90-talen,  på flykt undan det 30 år långa krig som till slut ledde fram till självständigheten 1991. Många, också barn till exileritreanerna, har fortsatt att engagera sig i landet de har rötter i.</p>
<p>Men bland exileritreanerna har det också vuxit fram helt olika tolkningar av hur landet utvecklats efter  självständigheten. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> har träffat tre stockholmare med rötter i Eritrea och som ser helt olika på läget i landet - socialdemokratiske riksdagsledamoten <strong>Arhe Hamednaca</strong> och <strong>Manna Yohannes</strong> och <strong>Fethawi Mehari</strong> som är engagerade i ett eritreanskt ungdomsförbund som sympatiserar med regimen.</p>
<p>Gäster i studion är frilansjournalisten <strong>Donald Boström</strong> med lång erfarenhet av att bevaka Eritrea och som flera gånger träffat och intervjuat landets president och <strong>Meron Estefanos</strong>, människorättsaktivist och journalist på radiokanalen Radio Erena.</p>
<p><strong><em>Programledare: Ivar Ekman</em></strong><br /><strong><em>Producent: Kajsa Boglind</em></strong></p>
<p>Extramaterial:Intervju med Cedric Barnes, chef för tankesmedjan International Crisis Groups Afrikas Horn-projekt om läget i Eritrea:#ljud=4864819#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/327290</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140222_1000_23b9698.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Feb 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3181422_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/02/p1_konflikt_20140222_1000_23b9698.mp3" length="53805464" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Står Ukraina på randen till krig?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om nationalistiska slagord och ljuv sång på Majdan - kontrasternas torg i Ukrainas huvudstad Kiev. Vad driver demonstranterna och vad satte igång det ukrainska upproret? Ryska imperiedrömmar eller europeisk naivitet? Hör också röster från Krim, Stockholm och Moskva om risken för splittring - ja till och med inbördeskrig - i Europas näst största land.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>- Det som pågår på Majdan är varken en nationalistisk eller kulturell kamp. Det handlar om klassiska rättvisefrågor - demokrati, välstånd och rättssäkerhet, säger <strong>Andreas Umland</strong>, expert på rysk och ukrainsk historia vid Kiev-Mohylauniversitetet i Konflikts<strong> Ivar Ekmans</strong> reportage från Kiev.</p>
<p>Men hittills har protesterna, en del kallar det den ukrainska revolutionen, krävt minst sex människors liv. Många har skadats, flera har försvunnit.</p>
<p>Och bland demonstranterna finns extremnationalistiska krafter som inte väjer för symboler från en tid då nazismen härjade i Europa.</p>
<p>Men vad var det som utlöste våldsamheterna på Kievs gator?</p>
<p>I dagens Konflikt backar vi också tillbaka till november förra året - till toppmötet i Litauens huvudstad Vilnius där tanken var att Ukraina skulle ta ett steg närmare EU och underteckna ett frihandels- och associeringsavtal med unionen inom det så kallade Östliga partnerskapet.</p>
<p>Så blev det inte och nu ser vi konsekvenserna av en delvis ogenomtänkt EU-politik, både i förhållande till länderna i det Östliga partnerskapet och till Ryssland. Det menar i alla fall<strong> Neil Melvin</strong>, konfliktforskare vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI i en intervju med Konflikts programledare <strong>Daniela Marquardt</strong>. Hon möter också den amerikanska journalisten och författaren<strong> Anne Applebaum</strong>, aktuell med boken "Järnridån", i ett samtal om framförallt Rysslands roll i dragkampen om Ukraina.</p>
<p>Konflikts producent <strong>Johanna Melén</strong> träffar Sveriges utrikesminister<strong> Carl Bildt, </strong>en av initiativtagarna till ett närmande mellan EU och Ukraina, och frågar honom om vilket ansvar EU har för att finna en lösning för Ukraina.</p>
<p>Och så hör vi parlamentarikerna på halvön Krim, den autonoma republiken i södra Ukraina där en majoritet av invånarna är ryssar och där man räds den ryskfientliga retoriken i andra delar av Ukraina.</p>
<p>Dessutom en intervju med <strong>Fjodor Lukjanov</strong>, chefredaktör för den ryska tidskriften Russia in global affairs, om hur långt Ryssland är redo att gå för att försvara sina intressen i Ukraina.</p>
<p><em>Programledare: Daniela Marquardt</em><br /><a href="mailto:daniela.marquardt@sr.se">daniela.marquardt@sr.se</a></p>
<p><em>Producent: Johanna Melén</em><br /><a href="mailto:johanna.melen@sr.se">johanna.melen@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/324246</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140215_1000_231c195.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Feb 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3174382_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/02/p1_konflikt_20140215_1000_231c195.mp3" length="53787212" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Maktkamp under den persiska mattan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om tövädret i relationerna mellan Iran och västvärlden. Sedan Hassan Rouhani valdes till president i Iran har han slagit världen med häpnad och gett iranierna nytt hopp. Han har pratat med Barack Obama i telefon, och inlett seriösa förhandlingar om Irans kärntekniska program. Men hur mycket kan en man åstadkomma? Vad vill han åstadkomma? Och hur starka är dessa hökar som stretar emot förändring?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckan besökte utrikesminister <strong>Carl Bildt</strong> Iran, tidigt ute bland europeiska utrikesministrar, och fler står på kö för att få besöka den president som charmat världen och fått många att se på Iran med nya ögon.</p>
<p>För iranierna som valde Hassan Rouhani handlar islossningen med omvärlden om ett slut på sanktionerna, bättre ekonomi och större frihet. Det var det Rouhani gick till val på. Och det är inte svårt, ens för en utlänning, att känna av den kollektiva lättnad många ger uttryck för,  över att Iran är på väg ut ur sin mångåriga isolering och kanske är på väg att bli ett land som andra.</p>
<p>Förväntningarna är stora. Och hur nöjda är iranierna med sin twittrande president? Hör några iranier vid en glasskiosk, lättade över att slippa skämmas över sin president men också måna om att Iran inte får göra avkall på sina värderingar och stolthet.</p>
<p>Och ett uttryck för presidentens popularitet är kanske att man inte hör så många skämt om honom. Det enda öknamn en av de intervjuade har hört är HASSAN LÅSSMEDEN, för att han pratade så mycket om nycklar under valkampanjen. Han höll till och med i en nyckel för att visa att det var han som skulle kunna låsa upp.</p>
<p>Men eftersom Rouhani är president i den islamiska republiken, så har han inte makt över hela staten. Tv-chefen som blockerade honom i onsdags, utses av Irans högste andlige ledare, Ayatollah Khamenei. Och konservativa krafter dominerar parlamentet och alla officiella medier och rättsväsendet och en rad andra institutioner som kan sätta käppar i hjulet för honom. Och de gör gärna det. Kan de lyckas? Samtal med den välkände statsvetaren <strong>Sadegh Zibakalam</strong>.</p>
<p>På president Rouhanis hemsida ligger en video som påminner om amerikanska presidenters kampanjvideofilmer, fast förstås helt iransk, i svartvitt och med korancitat. Och iransk också i den mening att presidentens budskap är ett som stats-tv inte kan visa. Hör <strong>Hossein Dehbashi</strong> som har gjort filmen.</p>
<p>Två av Irans mest prominenta sjävständiga tänkare har nyligen släppts ur fängelse, journalisten <strong>Isa Saharkhis</strong> och ekonomen <strong>Saed Leylaz</strong>. Båda greps efter den gröna revolten för snart fem år sedan. De hölls i isoleringscell flera månader vardera och när de så småningom fick cellkamrater var det antingen narkotikasmugglare eller medlemmar av Al Qaeda som gripits i Iran. Isa Saharkhis misshandlades och torterades och hans hälsa har blivit allvarligt lidande. Saed Leylaz hotades och uppmanades göra avbön i TV. Och trots att båda dessa män är medvetna om att de inte är skyddade bara för att Iran har fått en ny president, så uttrycker de starkt hopp:</p>
<p>Iran är ett av dessa länder som blivit offer för sitt eget nyhetsvärde. Det talas om Iran i medier i stort sett dagligen, om kärnteknikprogrammet, om geopoiltik, om det går att lita på Irans ledare, om den islamiska revolutionens stränghet. Sällan handlar det om iransk vardag. Följ med <strong>Cecilia Uddén</strong> och <strong>Agneta Ramberg</strong> på restaurang där de äter traditionell persisk kyckling och där man kan se hur olika kvinnor klär sig i Iran.</p>
<p>Sist i programmet samtal med ambassadör <strong>Peter Tejler</strong> om utmaningar och möjligheter i förhandlingarna om Irans kärnteknikprogram.</p>
<p><em><strong>Programledare och producenter</strong></em></p>
<p><em><strong>Agneta Ramberg och </strong></em><em><strong>Cecilia Uddén</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/321137</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140208_1000_1e1c8ea.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Feb 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3165960_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3353</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/02/p1_konflikt_20140208_1000_1e1c8ea.mp3" length="53836243" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kommer ryssen?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Iskanderrobotar, gotländsk sand och hotet från öst. Hur rädda bör vi vara för den ryska militära upprustningen? Och hur mycket borde vi investera för att försvara oss mot den? Hör försvarspolitiker, gotländska bönder och en rysk U-båtsveteran i Kaliningrad om det ryska spöket som än en gång sveper genom den svenska försvarsdebatten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den ryska enklaven Kaliningrad, 30 mil från Gotland, var i höstas skådeplatsen för en stor rysk-vitrysk krigsövning, kallad Zapad, Väst - 2013. Och i december kom medieuppgifter om att Ryssland - just i Kaliningradområdet -  placerat ut kortdistansrobotar av typen Iskander - robotar som kan bära kärnvapen.</p>
<p>Det här är något som oroar svenska försvarspolitiker och just upprustningen i Kaliningrad har använts som ett skäl för att Sverige bör satsa mer på sitt försvar.</p>
<p>Men hur ser hotet från Ryssland i själva verket ut? Och hur ser ryssarna själva på det? I programmet hör vi reportage från Kaliningrad, där Konflikts<strong> Johanna Melén</strong> bland annat träffar <strong>Vasilij Besedin</strong>, u-båtsveteran som var med ombord U 137, den sovjetiska ubåt som gick på grund utanför Karlskrona 1981.</p>
<p>Till en förrådsbyggnad på det avmilitariserade Gotland anlände i höstas 14 stridsvagnar. Men hur långt räcker de för att försvara Sverige? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> besöker ön och pratar rysskräck och svensk försvarspolitik med bland andra historikern <strong>Åke Sandström</strong> och moderatpolitikern <strong>Rolf K Nilsson</strong>.</p>
<p>I Sveriges riksdag träffar Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> försvarspolitikerna <strong>Allan Widman</strong> (fp), <strong>Torbjörn Björlund</strong> (v), <strong>Peter Hultqvist</strong> (s) och <strong>Cecilia Widegren</strong> (m) för att höra deras argument för hur det svenska försvaret bör formas utifrån utvecklingen i Ryssland.</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Carolina Vendil Pallin</strong>, Rysslandsexpert och säkerhetspolitisk analytiker vid vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, <strong>Sven Hirdman</strong>, tidigare Moskvaambassadör och statssekreterare på försvarsdepartementet samt <strong>Jan Leijonhielm</strong>, före detta ansvarig för Rysslandsstudierna vid FOI.</p>
<p><strong><em>Programledare: Ivar Ekman</em></strong><br /><a href="mailto:ivar.ekman@sr.se">ivar.ekman@sr.se</a></p>
<p><em><strong>Producent: Johanna Melén</strong></em><br /><a href="mailto:johanna.melen@sr.se">johanna.melen@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/317463</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140201_1000_23d7602.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Feb 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3156700_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/02/p1_konflikt_20140201_1000_23d7602.mp3" length="53525934" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kärnvapenoordningen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om slarv i kärnvapensilon, kryssningsmissiler på vift och om fuskande officerare med fingret på avtryckaren. Hör författaren Eric Schlosser om olyckor och fusk i de amerikanska kärnvapenstyrkorna. Det var länge sedan tiotusentals människor i Europeiska städer bildade mänskliga kedjor i protest mot kärnvapen. Hör om Svenska läkare mot kärnvapen som fortsätter sin kamp mot undergången. I studion samtalar Hans Blix och Katarina Engberg med programledaren Daniela Marquardt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>USA:s försvarsminister <strong>Chuck Hagel</strong> har begärt en omedelbar och total översyn av de amerikanska kärnvapenstyrkorna som har skakats av en lång rad skandaler, säkerhetsbrister, missbruk, fusk och dåligt ledarskap.</p>
<p><em>"Vad finns det mer som jag inte vet om att jag inte vet om?"</em> är frågan som försvarsministern vill ha svar på, förklarade hans talesperson <strong>John Kirby</strong> i veckan.</p>
<p>Sedan de första atomvapnen byggdes har det funnits stora problem med olyckor och mänskliga misstag på amerikanska kärnvapenbaser. Flera tecken tyder på att de amerikanska kärnvapenstyrkorna inte mår bra. Om detta och om hur USA planerat för krig har journalisten <strong>Eric Schlosser</strong> skrivit boken <em>Command and Control</em>. Han intervjuas av Konflikts <strong>Jesper Lindau</strong>.</p>
<p>Under sitt Berlin-besök förra året upprepade USA:s president Barack Obama sin vision om en värld utan kärnvapen och uppmanade Ryssland att medverka till fortsatt nedrustning. Samtidigt som Obama höll sitt tal vid Brandenburger Tor, besökte Rysslands president Vladimir Putin en av landets största försvarsindustrier. I ett möte med företrädare för det ryska försvaret gav han sin amerikanske kollega kalla handen. De ryska försvarsanalytikerna <strong>Aleksandr Golts</strong> och <strong>Viktor Baranets</strong> förklarar varför Ryssland behöver kärnvapen. Reporter <strong>Johanna Melén</strong>.</p>
<p><strong>Frank Rose</strong> är statssekreterare vid amerikanska UD med ansvar för kärnvapennedrustning. Under ett kort besök i Stockholm förklarade han att USA är fast beslutet att få med Ryssland på att minska kärnvapenarsenalen ytterligare. Han intervjuas av<strong> Daniela Marquardt</strong>.</p>
<p>President Obamas nollvision för kärnvapen i världen kritiseras också för att paradoxalt nog driva på en nukleär upprustning, när andra länder vill behålla eller skaffa fler kärnvapen, för att möta USA:s överlägsna konventionella styrka. Så resonerar bland andra <strong>Andrew Futter</strong>, som undervisar i Internationella relationer på universitetet i Leicester i Storbritannien. Reporter, <strong>Jesper Lindau</strong>.</p>
<p>Antalet kärnvapen har visserligen minskat sedan kalla krigets dagar men riskerna med dessa förintelsevapen har knappast blivit mindre. Ändå är det ganska tyst kring kärnvapenfrågan. Reportage om engagemang mot kärnvapen då och nu av <strong>Daniela Marquardt</strong>, som träffar Svenska Läkare mot Kärnvapen och förre nedrustningsambassadören <strong>Maj-Britt Theorin</strong>.</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Hans Blix</strong>, tidigare chef för internationella atomenergiorganet IAEA och FN:s vapeninspektörer, och <strong>Katarina Engberg</strong> säkerhetspolitisk expert.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em></p>
<p><em><strong><a href="mailto:daniela.marquardt@sverigesradio.se">daniela.marquardt@sverigesradio.se</a></strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Jesper Lindau</strong></em></p>
<p><em><strong><a href="mailto:jesper.lindau@sverigesradio.se">jesper.lindau@sverigesradio.se</a></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/314344</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140125_1000_24ab4eb.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Jan 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3148880_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3331</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/01/p1_konflikt_20140125_1000_24ab4eb.mp3" length="53484838" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Världen och Iran</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den skiftande sanden i Mellanösterns maktspel. USA och Iran talar med varandra, och plötsligt fylls regionen av både hopp och bävan. Kan de upptinade relationerna leda till en verklig och varm vänskap? Vem vinner i så fall på det? Hör röster från Washington, Ra’anana och Doha om israelisk övergivenhet, saudiska kärnvapen och svensken som befunnit sig i den diplomatiska stormens mitt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har gått två knappt två månader sen det tillfälliga avtalet träffades i Geneve mellan  Iran och P5 plus 1, det vill säga Säkerhetsrådets medlemmar tillsammans med Tyskland, om Irans kärnteknikprogram. Avtalet går ut på att Iran stoppar utveckling av delar av sitt kärnteknikprogram i utbyte mot begränsade lättnader i sanktionerna. Många betraktar det som en milstolpe i en betydligt större process där USA och Iran -  som tillbringat de senaste 30 åren i fientlighet - nu verkar vara redo att närma sig varandra. En som följt denna process mycket nära är statsvetaren och Iranexperten <strong>Trita Parsi</strong>.</p>
<p>Många här i Sverige känner till honom som en av dom mest anlitade och insiktsfulla analytikerna om Iran och USA. Men Trita Parsi är inte bara analytiker, han är, i egenskap av president för NIAC, det nationella iransk-amerkanska rådet, i allra högsta grad en spelare i detta storpolitiska drama. Och i november var han på plats vid förhandlingarna i Geneve. Frilansjournalisten <strong>Petra Socolovsky</strong> träffade honom hemma i Washington.</p>
<p>　Ett land som både står USA väldigt nära och som samtidigt har ett väldigt konfliktfyllt förhållande till Iran är Israel. Därför är det inte konstigt att man i där har reagerat starkt på den senaste tidens utveckling. Men reaktionerna har varit mycket olika i olika politiska läger. Konflikts<strong> Ivar Ekman</strong> ringde upp <strong>Aluf Benn</strong>, chefredaktör på den liberala tidningen Ha'aretz. och ledarskribenten<strong> Sarah Honig</strong> på konservativa Jerusalem Post.</p>
<p>Ett annat land som också uttryckt oro över närmandet mellan Iran och Usa, är Usas andra nära allierade i Mellanöstern - Saudiarabien. För saudierna tolkas avtalet som skrevs i november som bara ytterligare ett tecken -  i en lång rad  - på att USA är på väg att distansera sig från Saudiarabien. Och det har skapat panik, förklarade <strong>Mehran Kamrava</strong>, professor och chef för  International and Regional Studies at Georgetown University's School of Foreign Service in Qatar när Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ringde upp honom på kontoret i Doha.</p>
<p>I studion kommenterar <strong>Frida Stranne</strong>, statsvetare och gästforskare vid American University i Washington tillsammans med Sveriges Radios utrikeskommentator <strong>Agneta Ramberg</strong>.</p>
<p><strong><em>Programledare:Ivar Ekman</em></strong></p>
<p><strong><em><a href="mailto:ivar.ekman@sr.se">ivar.ekman@sr.se</a></em></strong></p>
<p><strong><em>Producent:Kajsa Boglind</em></strong></p>
<p><strong><em><a href="mailto:kajsa.boglind@sr.se">kajsa.boglind@sr.se</a></em></strong></p>
<p><strong><em>#ljud=4827746#</em></strong></p>
<p><strong><em>#ljud=4828132#</em></strong></p>
<p><strong><em>#ljud=4827745#</em></strong></p>
<p><strong><em>#ljud=4827742#</em></strong></p>
<p><strong><em>#ljud=4827744#</em></strong></p>
<p>Tidigare Konfliktprogram på om relationen mellan USA och Iran:</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/310933</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140118_1000_40183eb.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Jan 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3140365_520_292.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3359</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/01/p1_konflikt_20140118_1000_40183eb.mp3" length="53933552" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>OS i Rysslands krutdurk</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Olympiska spel bland förbittrade folk, oläkta sår och i rädslan för terrorn. Vinter-OS i ryska Sotji sätter fokus på Rysslands mest oroliga landsdel där minnet av kriget är färskt och där terrordåd är en del av vardagen. Hör röster från Krasnaja Poljana, Maikop, Nevinnomyssk, Pjatigorsk, Groznyj och Moskva.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Strax före nyår dödades 34 människor i två självmordsattacker i den sydryska staden Volgograd, norr om OS-staden Sotji.</p>
<p>Attentaten kopplades snabbt samman med läget i de oroliga republikerna i norra Kaukasien, där Sotji ligger.</p>
<p>Med mindre än en månad kvar till OS sätter Konflikt fokus på området  mellan Svarta havet i väst och Kaspiska havet i öst  som är ryska Nordkaukasien.</p>
<p>Konflikts producent<strong> Johanna Melén</strong>, till i höstas Sveriges radios Moskvakorrespondent, återvänder till sina resor i regionen och berättar om tjerkesserna som inte kan glömma hur deras land togs ifrån dem, om de unga i Stavropolregionen som inte längre vill vara en del av Kaukasien, om imamen i Pjatigorsk som räds extrema islamister och om Usman i Groznyj som genomlevt en förvisning, två krig och som nu söker sin försvunna son.  Vi möter också grekerna Volodja och Jevdokija i OS-byn Krasnaja Poljana som hoppas att OS ska föra något gott med sig till deras hemtrakt.</p>
<p>I studion finns journalisten och Rysslandskännaren<strong> Torgny Hinnemo</strong> och med från en studio i Genève <strong>Benedicte Berner</strong>, ordförande för människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.</p>
<p>På ett kafé i Moskva träffar Johanna Melén författaren <strong>Alisa Ganijeva</strong>, uppväxt i Dagestan, och som skrivit en roman där nationalisternas krav på en uppdelning mellan Ryssland och Kaukasien blivit verklighet. Hon berättar om oviljan från många ryssars sida att se Kaukasien som en fullvärdig del av landet men vittnar också om en ökad radikalisering bland jämnåriga hemma i Dagestan.</p>
<p>Och på telefon från Moskva ger Kaukasienkännaren <strong>Aleksej Malasjenko</strong> sin förklaring till varför den ryska ledningen har så svårt att komma till rätta med problemen i Nordkaukasien.</p>
<p><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong><br />daniela.marquardt@sr.se</p>
<p><strong>Producent: Johanna Melén</strong><br />johanna.melen@sr.se</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/307476</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140111_1000_2446886.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Jan 2014 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3132068_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3412</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/01/p1_konflikt_20140111_1000_2446886.mp3" length="54781449" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vägval i knarkkriget - del 2</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kriget mot knarket och kampen om knarket. Trots mer än trettio års förbudspolitik ökar användandet av marijuana i Sverige. Borde vi ge upp idén om ett narkotikafritt samhälle och i stället satsa på lagligt och  närodlat  - som danska politiker föreslår? Eller skulle det vara ett svek mot samhällets allra svagaste? Hör röster från Hisingen, Köpenhamn och Uruguay om möjliga vägval i kampen mot narkotikan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt följer upp en <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/274862?programid=1300">sändning från i höstas </a>om den internationella debatten om legalisering av cannabis. Det var ett program med reportage från Sverige, Uruguay och Mexiko - länder som fick representera olika sätt att se på knarkfrågan. Här i Sverige - konstaterade vi då -  finns väldigt lite frågasättande av den restriktiva politik som förts sedan 80-talet. Men bristen på debatt beror inte på brist på problem att debattera. Antalet narkotikarelaterade dödsfall ökar i Sverige, enligt experter som Konflikt talat med, och allt fler kriminella gäng tjänar pengar på och strider om knarkhandeln, som dessutom blomstrar mycket på grund av en ny mycket mer tillåtande attityd till hasch och marijuana bland ungdomar.</p>
<p>Det här är ett ämne som måste diskuteras och debatteras, kände vi på Konfliktredaktionen. I ”Vägval i knarkkriget – del 2” fokuserar vi på Sverige. Gäster i studion är <strong>Isabella Jernbeck</strong>, Moderaternas talesperson för narkotikafrågor, <strong>Hanna Wagenius</strong> från Centerns ungdomsförbund, <strong>Christoffer Bohman</strong>, narkotikaansvarig på citypolisen i Stockholm och <strong>Johan Anderberg</strong>, reporter på tidningen fokus och författare till boken Cannabusiness.</p>
<p>För frågan om legalisering av marijuana är inte bara stor i Latinamerika. I USA kan man numera köpa marijuana på apotek i flera delstater, och också i  Nederländerna, Tjeckien, Portugal och Spanien finns olika varianter av laglig marijuana. Vi börjar programmet i vårt grannland Danmark, där har flera tunga politiker i Köpenhamn, bland annat stadens socialborgarråd Mikael Warming, i flera år kämpat för samma sak, delvis med samma argument som förts fram i Latinamerika. Konflikts <strong>Julia Lundberg</strong> begav sig till Pusher Street i fristaden Christiania.</p>
<p>Mycket av den danska problematiken finns också här i Sverige. Marijuana är lättillgängligt även för svenska tonåringar och våldsamma gänguppgörelser om cannabishandeln har skakat flera svenska förorter. I Göteborg har till exempel de upprepade skottlossningarna beskrivits som ett haschkrig.</p>
<p>Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong>  åkte dit i höstas och började med att ta spårvagnen ut på Hisingen, en av de stadsdelar som drabbats värst.</p>
<p>Kommer narkotikafrågan bli en viktig fråga under valrörelsen under valrörelsen? Knappast, trodde Konflikts gäster i studion. Hör också vad Ekots inrikespolitiske kommentator <strong>Tomas Ramberg</strong> tror om knarkfrågans eventuella valpolitiska potential.</p>
<p><em><strong>Producent: Anja Sahlberg <br /></strong></em><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/298605</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20140104_1300_2d3fe4d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Jan 2014 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/87/3084028_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3425</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2014/01/p1_konflikt_20140104_1300_2d3fe4d.mp3" length="54990629" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem är människa?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om flykten, döden och kampen för att vara människa. Konflikt blickar tillbaka på året som gått, och ser sjunkna båtar, ett värmländsk hälsohotell och en syrisk tragedi. Men vi blickar också framåt, mot ett år fyllt av val, när plötsligt många fler än flyktingar får anledning att ställa sig frågan: Hur mycket människa är jag? Hör nytt reportage av Randi Mossige-Norheim, intervju med Fabrizio Gatti och bitar ur det gångna årets Konflikt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den italienska ön Lampedusa har under hösten varit i blickfången på grund av att flera båtar med flyktingar sjunkit med katastrofala följder - hundratals människor har drunknat. Ibland allt som vi berättat om i årets Konflikt så känns det här dramat på Medelhavet som det viktigaste att påminna om. Det är ett drama där utvecklingen i framförallt Syrien, men även i länder som Eritrea, möter den alltmer bistra politiska verkligheten här i Europa. Ett möte med fruktansvärda konsekvenser, både möjliga, i framtiden, och idag.</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Den första katastrofen inträffade den 3 oktober. Nära 400 människor dog, de flesta från Eritrea. Nu pågår rättegången i Italien mot båtens kapten. Och livet går vidare för de som överlevde och för de som är anhöriga till dom som dog. De anhöriga finns spridda över hela världen, de bor i Eritrea, Tyskland, Kanada, USA, England. <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> berättar deras historia.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">En person som ägnat många år åt att försöka förstå och sedan berätta om denna migranternas och flyktingarnas verklighet är <strong>Fabrizio Gatti</strong>. Han är italienare och journalist, och författare till boken "Bilal", som kom ut på svenska tidigare i år och då fick mycket uppmärksamhet. I "Bilal<em>"</em> har Fabrizio Gatti själv rest en av de rutter som tar folk till Europa - den rutt som kallas slavrutten, genom Sahara, via Libyen, till Lampedusa, och sedan vidare till tomatodlingarna i Apulien och byggarbetsplatserna i norra Italien. Gatti skriver för tidskriften <em>L'Espresso</em> å har på senare tid intensivt bevakat katastroferna vid Lampedusa. Det berättade han när han nyligen kom på besök till Sverige och Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> honom på Arlanda.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Sverige har ju kommit att spela en ganska stor roll i det här dramat, genom att många Syrier flyr just hit - mer än 15 000 sen årets början - och i synnerhet sen Migrationsverket tidigare i höstas beslutade att ge människor på flykt undan kriget i Syrien permanent uppehållstillstånd, och därmed möjligheten att ta hit sin familj.  Av den här anledningen reste Konflikts <strong>Julia Lundberg</strong> tidigare i höstas till det lilla samhället Ekshärad i norra Värmland. Där köpte mångsysslaren <strong>Bert Karlsson</strong> det nedlagda hälsohotellet Wermlandia i början av året, och gjorde om det till asylboende.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Det var många som trodde, eller kanske framförallt, hoppades, att båtkatastroferna skulle Europas politik i förhållande till flyktingar från Syrien. Men så har det inte blivit. Nyligen publicerade Amnesty international en rapport med titeln An international failure: The syrian refugee crisis. Rapporten beskrev hur 2,3 miljoner människor flytt Syrien undan kriget där. Och ett sätt å hjälpa flyktingarna - så att de slipper göra den här farliga resan över Medelhavet - det är att erbjuda dom så kallade kvotflyktingsplatser. EU, med mer än 500 miljoner invånare, har erbjudit drygt 12 000 sådana platser. Det utgör en halv procent av det totala antalet flyktingar som lämnat Syrien.</span></p>
<p>Och som en direkt konsekvens av detta blir dom fruktansvärda ödena bara fler. Fyrabarnsmamman <strong>Soha Afifis</strong> öde har skakade om många under hösten. Hon hade flytt Syrien, och gav sig av i båt från Egypten med sina fyra döttrar i hopp om att nå Europa och så småningom Sverige, där hennes systrar bor. Vår Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> träffade henne inspärrad på ett häkte i Alexandria, och Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> träffade systern <strong>Neda</strong> i Umeå.</p>
<p><strong><em><span style="line-height: 1.3;">Producent och programledare: Ivar Ekman</span></em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/299682</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131228_1000_262cfee.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Dec 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3118076_1934_1090.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3408</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/12/p1_konflikt_20131228_1000_262cfee.mp3" length="54719833" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Yttersta högern och rädslan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Europas högerextremister och främlingsfientliga på frammarsch och växande väljarstöd som får varningsklockor att ringa. Är rädslan befogad eller överdriven? Om ett nytt politiskt landskap som möjligen tar form i takt med att högerpopulister blir mer rumsrena. Vad döljer sig bakom partiernas putsade fasader? Hör reportage från franska Nationella frontens stormöte i Alsace och företrädare för bulgariska högerextrema partiet Ataka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Oroliga röster har hörts från toppolitiker, analytiker och kommentatorer den gångna hösten sedan en opinionsundersökning i Frankrike visat att var fjärde fransman tänkte rösta på Front National i vårens Europaparlamentsval.</p>
<p>Front Nationals ledare <strong>Marine Le Pen</strong> har under hösten arbetat aktivt för att bilda en allians av partier på yttersta högerkanten och målet är att tillsammans bilda en egen grupp i Europaparlamentet. Allt det här har fått några av EU:s främsta företrädare, kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso och Europaparlamentets talman Martin Schultz, nationella ledare, som Italiens premiärminister Enrico Letta, liksom analytiker och kommentatorer slå larm och varna för vad man betecknar som en högerpopulistisk backlash i Europa.</p>
<p>Konflikts <strong>Anja Sahlberg </strong>reste till Frankrike för att titta närmare på Front National som under Marine Le Pens ledning fått en ny och mer rumsren fasad, men bakom den nya framtoningen driver partiet samma gamla hjärtefrågor: invandring, säkerhet och frän EU-kritik.</p>
<p>Medan Front National gör allt för att uppfattas som vilket parti som helst och gör sig av med partimedlemmar som uttrycker sig rasistiskt finns det politiska företrädare i andra EU-länder som inte hymlar med fientligheten mot invandrare och minoritetsgrupper. I Bulgarien, har det högerextrema partiet Ataka 23 ledamöter i det nationella parlamentet. Ekots reporter <strong>Margita Boström</strong> träffade en av Atakas ledande frontfigurer, parlamensledamoten <strong>Magdalena Tasheva</strong>.</p>
<p>Samtidigt som många slagit larm om framgången för högerpopulistiska och högerextrema partier i Europa så avfärdar nederländaren <strong>Cas Mudde</strong>, en av de mest etablerade forskarna om Europas radikala högerrörelser, uppfattningen att radikalhögern är på snabb frammarsch och förklaringen att det skulle bero på den ekonomiska krisen. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> har intervjuat honom.</p>
<p>I studion medverkar <strong>Annika Ström-Melin</strong>, journalist på DN som länge bevakat Europapolitik, och <strong>Sara Duarte </strong>från antirasistiska organisationen Expo.</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Producent: Jalal Lalouni</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/292792</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131221_1000_39219b7.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Dec 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3088663_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/12/p1_konflikt_20131221_1000_39219b7.mp3" length="53570459" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vad vill Putin?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en ledare på jakt efter en idé. En jakt som hittills mest lett till splittring och som gjort Putin till Svarte Petter i omvärldens ögon. Vad vill han med sina intriger i Ukraina och Syrien? Vart för han Ryssland med allt prat om homosexualitet och kyrkan? Konflikt sänder direkt från Moskva om mannen som på en gång verkar så mäktig - och så svag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong><a title="Hela intervjun med Anders Åslund" href="http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/4795578.mp3">HÄR FINNS HELA INTERVJUN MED ANDERS ÅSLUND</a></strong></p>
<p><span style="line-height: 1.3;"> </span><span style="line-height: 1.3;">- Vilka är vi - ryssländare? Vilka vill vi vara? Det är frågor som allt oftare hörs i vårt samhälle.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Så sa Rysslands president <strong>Vladimir Putin</strong> under ett tal han höll i september. En del såg det som ett slags linjetal - som faktiskt delvis gav svar på den stora fråga, Vad vill Putin? Eller i alla fall, Hur tänker han?<br /></span><span style="line-height: 1.3;">- Vi har lämnat den sovjetiska ideologin bakom oss, det är omöjligt att ta den tillbaka. Anhängare av extrem konservatism, som hyllar hur det var i Ryssland före 1917 är också fel ute - precis som förespråkarna för västerländsk ultraliberalism, sa Putin vidare.<br /></span><span style="line-height: 1.3;">Så vad ska Ryssland välja i stället?</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Konflikt sänder från Sveriges Radios kontor vid Trädgårdsringen i Moskva. Medverkande är <strong>Fjodor Lukjanov</strong>, chefredaktör för tidskriften Russia in Global Affairs; <strong>Anna-Lena Laurén</strong>, korrespondent för Svenska Dagbladet samt finländska Hufvudstadsbladet, som också har skrivit flera böcker om Ryssland och före detta Sovjet. Med på Skype från Ukrainas huvudstad Kiev finns också Sveriges Radios Moskvakorrespondent - <strong>Maria Persson-Löfgren</strong>.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">De senaste två åren har varit dramatiska i Ryssland, och många har börjat undra vart Putin för det land han leder sedan nära 14 år. För så lite som två år sedan var det stora demonstrationerna just vid den här tiden, som gav många hopp om förändring. Men de slogs i stället ner och ebbade ut. Sedan följde fängelsedomarna mot aktivisterna i Pussy Riot för deras regimkritiska punkbön i Moskvas frälsarkatedral. Och så har en rad lagar väckt uppståndelse,  inte minst den så kallade "antihomolagen".</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Vad är allt detta tecken på? Johanna Melén träffade bland andra Pussy Riot-medlemmen <strong>Jekaterina Samutsevitj</strong>, tidigare Jeltsin-medarbetaren <strong>Georgij Satarov</strong>, samt journalisten och författaren <strong>Anna Arutunjan</strong> för att få svar på den frågan.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Ett annat område där det hänt mycket är i Rysslands relationer med omvärlden. För ett par månader sedan gjorde ju Putin något av en diplomatisk kupp och lyckades sätta stopp på USA:s planerade anfall mot Assad-regimen i Syrien. Det här fick till och med tidskriften Forbes att utse Putin till världens mäktigaste man nyligen. Ryssland också spelat en stor roll i förhandlingarna kring Iran. Men när det gäller Rysslands utrikespolitik så är det förstås Ukraina som är i blickfånget just nu.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">För att redan i denna utveckling träffade Konflikts Johanna Melén dels oppositionspolitikern <strong>Vladimir Ryzjkov</strong> - som i Putins mer aggressiva och Västkritiska utrikespolitik ser något mycket farligt - och dels ringde hon <strong>Natalja Narotjnitskaja</strong>, historiker och utrikespolitisk analytiker som står president Vladimir Putin nära - som förstås ser saken mycket annorlunda.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Hör också ekonomen och Rysslands-kännaren <strong>Anders Åslund</strong>, som var inblandad i att försöka reformera den ryska ekonomin på 90-talet. Han forskar idag i USA, men följer Ryssland nära och skriver bland annat regelbundet i tidningen Moscow Times. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> intervjuade honom.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;"><strong>Producent: Ivar Ekman</strong><br /><a href="mailto:%20ivar.ekman@sr.se">ivar.ekman@sr.se</a><a href="mailto:ivar.ekman@sr.se<div"><br /></a></span><strong style="line-height: 1.3;">Programledare: Johanna Melén<br /></strong><a href="mailto:%20johanna.melen@sr.se"><span style="line-height: 1.3;">johanna.melen@sr.se</span></a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/295917</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131214_1000_2357ef7.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Dec 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3107923_2048_1154.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3338</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/12/p1_konflikt_20131214_1000_2357ef7.mp3" length="53602448" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Mandelas arv och Sveriges svek</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en hjälte som har gått ur tiden - en ikon, en legend redan under sin livstid. En våg av varma hyllningsord sköljer över världen, men hur vårdar vi Nelson Mandelas arv? Hur förvaltar vi hans maning till fred, försoning och demokrati? Vad hände med Sveriges vänskap efter apartheidregimens fall - blev goda affärer viktigare än goda gärningar?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sverige var en avgörande vän i kampen mot den sydafrikanska rasdiskrimineringspolitiken apartheid. Bara några veckor efter hans frigivning i februari 1990 var Sverige det första landet utanför Afrika som Nelson Mandela besökte.</p>
<p>Men vad blev det egentligen av den vänskapen när kampen var över? En av landets mest framträdande ledare, vid sidan av Nelson Mandela, är ärkebiskop <strong>Desmond Tutu</strong>. Hans stora tacksamhet till Sverige tyngs också av sorg över det svek han ser i vännens iver att pracka på det fattiga Sydafrika krigsflygplan. Hör frilansjournalisten<strong> Fredrik Sperlings</strong> reportage om deras möte julafton 2008.</p>
<p>Och Desmond Tutu är inte ensam om att känna sorg och bitterhet överdet han uppfattar som Sveriges svek mot Sydafrika. Sydafrikanen <strong>Andrew Feinstein</strong> har i över ett decennium forskat om världens vapenhandel, inte minst den ökända JAS-affären mellan Sverige och Sydafrika. Resultatet blev boken The Shadow world - skuggvärlden.</p>
<p>Dessförinnan var han aktiv i ANC under 90-talet och satt i det sydafrikanska parlamentet några år. Men när han krävde att vapenhandeln skulle granskas ordentligt blev han motarbetad och lämnade till slut både partiet och landet.</p>
<p>Hör Konflikts <strong>Anja Sahlbergs</strong> intervju med Andrew Feinstein.</p>
<p>Hör också samtal med <strong>Pierre Schori</strong>, tidigare socialdemokratisk biståndsminister, <strong>Magnus Walan</strong> från biståndsorganisationen Diakonia och <strong>Marika Griehsel</strong>, Afrikakännare och tidigare SVT:s korrespondent i Sydafrika.</p>
<p>Konflikt ställer också frågan om hur det kommer sig att Sydafrika - nästan 20 år efter apartheidregimens falll inte har kommit längre i att jämna ut de stora klasskillnaderna och förbättra levnadsvillkoren? Frågan är högaktuell i landets många gruvsamhällen.</p>
<p>Den nionde februari i år sände Konflikt programmet "Gruvdrift eller rovdrift" - om mineraler, mord och misär i Sydafrikas gruvnäring. Vad det blev av de bättre villkoren och högre löner som utlovades efter massakern på över 30 gruvarbetare i Marikana, sommaren 2012?</p>
<p>Hör reportage av Sveriges Radios tidigare medarbetare <strong>Malin Olofsson</strong>, gjort för Konflikt i början av det här året.</p>
<p>Vad är det för utmaningar ANC står inför idag? Sveriges Radios Afrikakorrespondent <strong>Richard Myrenberg</strong> beskriver stämningen utanför Nelson Mandelas hem i Johannesburg. Hör cokså samtal med Sveriges Radios tidigare Afrikakorrespondent <strong>Maria Sjöqvist</strong> på plats i Johannesburg tillsammans med forskaren<strong> Ylva Gumede</strong>.</p>
<p><strong><em>Producent: Kajsa Boglind</em></strong></p>
<p><strong><em>Programledare:Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/288970</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131207_1000_23db5a6.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Dec 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/2769960_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3324</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/12/p1_konflikt_20131207_1000_23db5a6.mp3" length="53378498" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>FN på krigsstigen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett FN på krigsstigen i Kongo. De blå baskrarna attackerar - och vinner snabba segrar. Är ett mer aggressivt FN framtidens melodi och är det en helt bra idé? Och varför har Sverige valt NATO-ledda operationer framför insatser under FN-flagg? Reportage från Östra Kongo, Östermalm och Märsta, och så samtal i studion om fredsoperationernas framtid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi börjar i östra Kongo-Kinshasa, där FN funnits på plats i över ett decennium utan att lyckas skapa fred och stabilitet. Botten nåddes i november 2012 då provinshuvudstaden Goma intogs av rebellrörelsen M23 medan FN-styrkan stod bredvid och såg på. Det blev också en vändpunkt. Med hjälp av en ny resolution skapade FN för första gången en offensiv stridsstyrka, en elitstyrka på 3 000 man som på kort tid, tillsammans med den kongolesiska armén, lyckades besegra rebellerna.  </p>
<p>Hör reportage av Sveriges Radios Afrikakorrespondent <strong>Richard Myrenberg</strong> som besökt trakterna kring Goma i östra Kongo-Kinshasa där de värsta striderna utspelades i början på november.</p>
<p>Hör också ett samtal om läget i Kongo och om FN:s nya roll med <strong>Maria Eriksson Baaz</strong>, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, <strong>Annika Hilding Norberg</strong>, <span style="line-height: 1.3;">chef för det In</span><span style="line-height: 1.3;">ternationella forumet för utmaningar i fredsoperationer och </span><strong style="line-height: 1.3;">Jan Gunnar Isberg</strong><span style="line-height: 1.3;">, pensionerad brigadgeneral med lång erfarenhet av internationella insatser.</span></p>
<p>Vi gör också en historisk tillbakablick till svenskarna som tjänstgjorde för FN i Kongo redan på 1960-talet och som hamnade i strid för första gången på nära 150 år. I <strong>Johanna Meléns</strong> reportage frågar sig Kongoveteranen <strong>Bengt Wicksén</strong> om det faktiskt finns något alternativ till FN när det gäller att skapa fred i världen medan <strong>Bror Svärd</strong> undrar om det faktiskt är FN:s uppgift att strida.</p>
<p>Försvarsminister <strong>Karin Enström</strong> svarar på frågan varför så få svenskar i dag deltar i FN-ledda fredsuppdrag och varför Sverige i stället har valt Natoledda insatser, som de i Kosovo och Afghanistan. Och vad händer nu när Nato och USA alltmer drar sig tillbaka från världens krishärdar?</p>
<p><em>Producent: Johanna Melén</em><br /><em>Programledare: Ivar Ekman</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/288780</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131130_1000_239b1a4.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Nov 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3087969_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/11/p1_konflikt_20131130_1000_239b1a4.mp3" length="53681020" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Renskiljning och gruvboom i Sameland</title>
      <description><![CDATA[<p>Om gruvplanerna som väcker både framtidshopp och fruktan. Kan brytning i Kallak rädda bygden med jobb eller innebär det döden för en tusenårig livsstil? Hör röster från Jokkmokk, Nya Zeeland och Stockholm om ett Sverige som blundar för sitt koloniala arv och gång på gång drar på sig kritik från FN för att man inte respekterar sitt enda urfolk. Konflikt sänder direkt från renskiljningen i Tjåmotis nio mil norr om polcirkeln.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kallak är bara den senaste i raden av omstridda provbrytningar efter nya malmfyndigheter. Och framför allt har den kommit att ställa konflikten mellan samers rätt till mark och löften om ekonomisk utveckling och tillväxt på sin spets.Vår reporter <strong>Nils Eklund</strong> återvände till platsen som i och med protesterna blev den kanske mest laddade manifestationen mot den svenska mineralpolitiken på många år.</p>
<p>Hör Jokkmokks kommunalråd<strong> Stefan Andersson</strong> (s) om behovet av nya jobb och en kommun som lämnas ensam med den större frågan om Sveriges samepolitik.<strong> Niklas Spiik</strong> från Jåhkågasska sameby, om hotet mot de renskötande samernas verksamhet och som också vill se regeringen lyfta frågan som berör så många fler när jakten på naturtillgångar krockar med urfolkets rättigheter.</p>
<p>Motståndet mot gruvplanerna i Kallak börjar oroa det brittiska företaget Beowulf Mining som driver projektet genom sitt lokala dotterbolag Jokkmokk Mining AB. Daniela Marquardt träffade styrelseordförande <strong>Clive Sinclair-Poulton</strong> under hans snabbvisit i Jokkmokk.</p>
<p>I samtalet medverkar också <strong>Helena Omma</strong>, ledamot i de nordiska samernas samarbetsorgan Samerådet och vice ordförande i renskötarnas internationella intresseorganisation World Reindeer Herders. <strong>Rebecca Lawrence</strong>, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, leder ett forskningsprojekt om relationen mellan samer och gruvindustrin, om Sveriges ovilja att göra upp med sitt koloniala arv och att det kanske behövs en konflikt som den i Kallak lyfta den större frågan om samers rätt till självbestämmande på den politiska dagordningen.</p>
<p>Runt om i världen har nationer med urfolksbefolkning brottats med frågan om vem som bestämmer över mark som traditionellt använts av urfolk och om vilken plats ett urfolk kan ha i ett modernt samhälle.Och många länder har kommit längre i den processen än Sverige. Maurier i Nya Zeeland och indianer i Kanada har idag lagstadgad rätt till större inflytande över användningen av mark jämfört med svenska samer. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> började söka skillnader och likheter i vårt grannland Norge, där folkrättsjuristen och chefen för Samerådets människorättsavdelning <strong>Mattias Åhren</strong> är verksam vid Tromsö universitet.</p>
<p>Många frågor om Sveriges samepolitik och FN-kritiken mot bristande respekt för samernas rättigheter som urfolk har vi försökt ställa direkt till ansvarige ministern Eskil Erlandsson. Men både han och näringsminister Annie Lööf har avböjt att medverka. <strong>Carina Mårtensson</strong> vid enheten för bland annat samefrågor på landsbygdsdepartementet kommenterar  den upprepade internationella kritiken mot Sverige och betonar vikten av dialog.</p>
<p><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/285501</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131123_0900_26702da.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Nov 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3081002_520_294.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/11/p1_konflikt_20131123_0900_26702da.mp3" length="53674773" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Dragkampen mellan Ryssland och EU</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den hårdnande kampen i EU:s östra grannskap. Hör reportage från Kiev om chokladkrig och mänskliga sopor, från Bryssel om risken att EU fastnar i ett geopolitiskt träsk. Hör också om brandbomber och homofobi i Armenien, och Carl Bildt som svarar på frågan: Varför har Sverige gett sig in i den allt känsligare konfrontationen mellan öst och väst?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är mycket som står på spel under det toppmöte som hålls mellan EU och unionens östra grannar i Vilnius den 28-29 november.</p>
<p>Länge var det Östliga partnerskapet ett typiskt EU-projekt av stora men ganska luddiga visioner, små konkreta steg och förhandlingsrundor. Men när Ryssland i somras på allvar klev in i ringen blev det som varit en stillsam, byråkratisk process en högst konkret kamp.</p>
<p>I Ukrainas huvudstad Kiev besöker programmets producent <strong>Johanna Melén</strong> chokladfabriken som blivit något av en symbol för den här kampen. Och hon träffar bland andra Ukrainas före detta försvarsminister<strong> Anatolij Grytsenko</strong> som säger att läget för en ukrainsk EU-integration aldrig varit så gynnsam som nu.</p>
<p>I Kiev pratar Sveriges Radios Brysselkorrespondent <strong>Jens Möller</strong> med analytikern <strong>Amanda Paul</strong> som saknar en tydligt strategi från EU:s sida när det gäller det Östliga partnerskapet.</p>
<p>Hör också en intervju med den armeniska konstnären och musikern <strong>Tsomak Oga</strong> som fått asyl i Sverige och som nu oroar sig för vad det betyder för hennes land Armenien att man nu valt att gå med i den ryskledda tullunionen i stället för att närma sig EU.</p>
<p>Och så berättar utrikesminister <strong>Carl Bildt</strong> om hur han ser på framtiden för det Östliga partnerskapet och varför han själv tycker att projektet är så viktigt.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent: Johanna Melén</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/281878</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131116_1000_233b212.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Nov 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3069581_515_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3321</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/11/p1_konflikt_20131116_1000_233b212.mp3" length="53333732" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Flyktinglotteriet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om resan med livet som insats: syriska flyktingar som drunknar i Medelhavet, hamnar i egyptiskt häkte eller får fira i värmländska Ekshärad. Vem är ansvarig för dödslotteriet i skuggan av Europas allt tätare gränser? Finns det några alternativ? Hör migrationsministern om Sveriges roll, förtvivlade anhöriga som vädjar om humanitet och lättade flyktingar som kommit i hamn.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På flykt undan kriget i Syrien försökte fyrabarnsmamman <strong>Soha Arifi </strong>ta sig över Medelhavet till Europa och vidare till Sverige där hennes systrar lever med sina familjer. Men resan slutade i en katastrof. Tre av hennes döttrar drunknade när den överfyllda båten gick under. Dessutom förlorade Soha Arifi den syster som också befann sig med på resan, och har nu ansvar för hennes fyra barn. En månad senare sitter de fortfarande inspärrade i häkte i Alexandria där Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> träffade dem. Och nu hotas de av utvisning tillbaka till Syrien.</p>
<p>I Umeå träffar Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> systrarna <strong>Neda</strong> och<strong> Muna</strong> som kämpar förtvivlat för att få hit systern och syskonbarnen.  Varför kan Sveriges och Europas ledaren inte visa lite medmänsklighet, undrar de.</p>
<p> Frågan går till migrationsminister <strong>Tobias Billström</strong> som medverkar i samtal tillsammans med Cecilia Uddén.</p>
<p> Medan migrationsministern förespråkar en utvidgning av kvotflyktingsystemet för att underlätta för fler flyktingar att komma till Europa, finns det andra röster inom alliansen som vill gå längre.</p>
<p>Folkpartiet föreslår ett europeiskt asylvisum. Det är orimligt att visum bara beviljas för turism, arbete eller släktträffar men inte för den som söker asyl säger partistyrelseledamoten <strong>Frida Johansson Metso</strong>. Hon tror också att den negativa opinionen mot flyktingar i Europa håller på att svänga efter tragedierna i Medelhavet. Reporter <strong>Johanna Melén</strong> har intervjuat henne.</p>
<p>Hittills i år har drygt 12.000 syrier lyckats ta sig hela vägen till Sverige. Här räknar de med en fristad men den gäller inte alla. På flyktingförläggningen Wermlandia i värmländska Ekshärad bor <strong>Fadi al Khatib</strong> som nyligen fick permanent uppehållstillstånd och <strong>Fadi Alkabra</strong> som fått avslag på sin asylansökan. Nu måste han tillbaka till Italien, där kommer han inte att kunna återfölrenas med sin fru och två barn som lever i ett flyktingläger i Damaskus. Reporter <strong>Julia Lundberg</strong> träffade de båda männen vars framtid nu ser så olika ut.</p>
<p><strong>Christer Zettergren</strong>, Migrationsverkets omvärldschef och <strong>Gregor Noll</strong>, professor i folkrätt vid Lunds universitet medverkar i fortsatt samtal om människors rätt till och behov av skydd som krockar med EU:s allt tätare gränser.</p>
<p>#ljud=4756349#</p>
<p>#ljud=4756348#</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producenter: Kajsa Boglind och Johanna Melén</strong></em></p>
<p> #link=364071#</p>
<p> #link=364072#</p>
<p>#link=364073#</p>
<!--Copyright (c) 2006 Microsoft Corporation. All rights reserved.-->]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/278577</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131109_1000_497bb36.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Nov 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3061406_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/11/p1_konflikt_20131109_1000_497bb36.mp3" length="52838967" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vägval i knarkkriget - del 1</title>
      <description><![CDATA[<p>Om förbudspolitik, haschromantik och knarkkrig i Latinamerika och på Hisingen. Medan allt fler länder väljer att legalisera marijuana ligger den svenska restriktiva politiken fast. Men hur går det egentligen med vår dröm om ett narkotikafritt samhälle? Hör röster från Mexiko City, Montevideo och Göteborg om möjliga vägval i kampen mot narkotikan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur kommer det sig egentligen att så många länder samtidigt ger upp idén om att förbjuda narkotikan i sina samhällen? Och vad har vi i Sverige för skäl att fortsätta vår restriktiva politik om så stora delar av världen väljer en helt annan väg?</p>
<p>En av de tydligaste förklaringarna till varför flera länder i Latinamerika överväger att legalisera knarkproduktion är det kaos och den misär som det USA-stödda kriget mot narkotikan har orsakat. Narkotikakarteller i Mexiko har med pengar från knarksmuggling fått enorm makt och kampen mellan kartellerna och mellan stat och karteller är extremt blodig. Över 60 000 människor har dött i narkotikarelaterat våld de senaste åren.</p>
<p>Samma debatt och ifrågasättande av den restriktiva drogpolitiken pågår på många håll på kontinenten. Det kanske främsta exemplet är det lilla tremiljonerslandet Uruguay, som i dagarna kommer att rösta igenom en ny lag som helt legaliserar marijuana - hela kedjan från produktion till konsumtion. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong> reste till Montevideo och mötte politiker, haschrökare och lobbyister på frammarsch.</p>
<p>Svensk narkotikapolitik har legat fast sedan 80-talet med visionen om det narkotikafria samhället som ledstjärna. Legalisering eller ens avkriminalisering är definitivt inte aktuellt - eftersom man här i Sverige ser straff också för ringa narkotikainnehav som en av de viktigaste metoderna för att hålla nere narkotikaanvändandet. Att skilja på lättare och tyngre droger har inte heller varit den svenska linjen - eftersom hasch, menar många, är inkörsporten till tyngre narkotika. Men hur framgångsrik har egentligen den svenska politiken varit? Hur nära det narkotikafria samhället befinner vi oss idag?</p>
<p>För att ta reda på det åkte Konflikts programledare <strong>Kajsa Boglind</strong> till Göteborg, staden där hon växte upp, men där mycket förändrats sedan dess. Marijuana har blivit vanligare och kriminella gäng har fått ett allt större inflytande. Inget av detta hade uppmärksammats speciellt mycket förrän gängen började skjuta på varandra i det som senaste tiden börjat beskrivas som ett haschkrig.</p>
<p>Konflikt fortsätter till det land som blivit själva symbolen för den misslyckade narkotikapolitiken - Mexiko. 60 000 människor beräknas ha dött i knarkkriget som rasat där i flera år, ännu fler har skadats, kidnappats och hotats. Även där talar alltfler om att istället legalisera - till en början cannabis, senare kanske även andra droger. För några veckor sedan hölls en konferens om just den frågan i Mexicos kongress, som Lotten Collin besökte.</p>
<p>Hur ska då Sverige förhålla sig till den omsvängning i narkotikafrågan som stora delar av världen verkar stå inför? Sveriges stolthet - att så relativt få ungdomar använder narkotika - kommer det att bestå när tonåringar kanske får sin första droginformation från flashback och andra internetsajter och inte samhällskunskapsboken? Kajsa Boglind tog med sig de här frågorna till socialdepartementet för att höra hur den ansvariga ministern <strong>Maria Larsson</strong> ser på trenden i världen.</p>
<p><em><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong></em><br /><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/274862</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131102_1000_25d8d87.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Nov 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/2958749_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3337</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/11/p1_konflikt_20131102_1000_25d8d87.mp3" length="53579884" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Politisk islam i en återvändsgränd?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om protester och parlament – snart tre år efter revolterna mot arabvärldens mest långlivade diktaturer. Vilken väg väljer de trevande demokratierna? Kaos i Egypten, kris i Tunisien – har politisk islam fastnat i en återvändsgränd? Och vad händer med Turkiet, som ville vara förebild, när ilskan växer mot premiärminister Erdogans smygande islamisering? Reportage från Istanbul, Tunis och Kairo och samtal med gäster från universiteten i Edinburgh och Trondheim.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckan var det precis två år sedan Tunisien höll de första demokratiska valen i landets historia. Men istället för att fira, brottas Tunisien sedan flera månader med att hitta en lösning på den politiska kris som lamslagit landet efter morden på oppositionspolitikerna Mohamed Brahmi och Chokri Belaïd.</p>
<p>Regeringskoalitionen med islamistpartiet Ennahda möter allt hårdare kritik. Oppositionen anklagar regeringen för att inte ta itu med de militanta islamistgrupper som misstänks ligga bakom morden. Sedan månader tillbaka kräver oppositionen regeringens avgång - krav som återigen hördes på Avenue Bourgiba under onsdagens demonstrationer, där också frilansreportern<strong> Fanny Härgestam</strong> fanns på plats.</p>
<p>I Egypten har det snart gått fyra månader sedan landets folkvalde president Mohamed Mursi avsattes av en folkligt uppbackad militärkupp. Brödraskapet lyckas samla till mindre demonstrationer över hela landet i stort sett varje fredag - det pågår även demonstrationer på universiteten, men de flesta undersökningar tyder på att en majoritet av det egyptiska folket stödjer den så kallade militärkuppen. Brödraskapet, som möjligen hade räknat med ökad sympati efter den blodiga stormingen av protestlägret på Rabaa al adawiya i somras, och gripandet av nästan hela ledarskapet, har enligt de flesta bedömare kalkylerat helt fel, de avläste inte den opinionssvängning som skett det senaste året och insåg inte hur impopulära de blivit. Reportage av Sveriges Radios mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong>.</p>
<p>Med oss i Konflikt för tala om utsikterna för politisk islam efter de arabiska revolterna är sociologen <strong>Emin Poljarevic</strong>, expert på sociala rörelser i Mellanöstern och Nordafrika, forskare vid universitetet i Edinburgh och <strong>Ulrika Mårtensson</strong>, professor i religionshistoria vid universitetet i Trondheim, som bland annat forskar om islamistideologier.</p>
<p>Det turkiska partiet AKP kallar sig ett konservativt parti, medan kritiker hävdar att partiet försöker smygislamisera Turkiet. AKP och dess ledare Erdogan har setts som förebilder i den muslimska världen, genom att kombinera marknadsekonomi och muslimska värderingar. Efter de arabiska upproren har Turkiet försökt bli en storspelare i regionen. Turkiet är numera en av Syriens hårdaste kritiker, och har öppet stöttat det muslimska brödraskapet i Egypten, men analytiker varnar för att Turkiet gått från att ha goda relationer i regionen, till att skapa fiender. Sveriges Radios korrespondent <strong>Katja Magnusson</strong> rapporterar från Istanbul.</p>
<p>I Algeriet är det  islamistiska partiet FIS fortfarande förbjudet efter det avbrutna valet 1992 och det blodiga inbördeskrig som sedan följde. Men en artikel i tidskriften Jeune Afrique pekar på att islamister åter börjar få vind i seglen inför presidentvalet om ett halvår. Det sker samtidigt som landets president, 76-årige Abdelaziz Bouteflika - lider av en bräcklig hälsa.</p>
<p>Muslimska Brödraskapets gren i Algeriet, Mouvement de la Société pour la Paix, MSP, har fått en ny karismatisk ledare; Abderrezak Makri, i sammanhanget ung med sina 53 år. När Konflikts <strong>Anja Sahlberg</strong> ringde upp honom försäkrade han att de inte har någonting med det förbjudna FIS att göra.</p>
<p><em><strong>Producent: Anja Sahlberg<br /></strong></em><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/271190</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131026_1000_3dd114c.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Oct 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3041174_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3325</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/10/p1_konflikt_20131026_1000_3dd114c.mp3" length="53395408" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hotet från al-Shabaab</title>
      <description><![CDATA[<p>Om terrorlogik, regionalpolitik och maktkampen som formar al-Shabaab. Vad var det egentligen för grupp som genomförde attacken mot köpcentret i Nairobi i september? En desperat regional milis på fallrepet eller en slipad modern variant av al-Qaida? Hör röster från Nairobi, Mogadishu, Tensta och Drammen om vilka al-Shabaab egenligen är.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har gått fyra veckor sedan terrorattacken mot köpcentret Westgate i den kenyanska huvudstaden Nairobi. Maskerade män stormade då byggnaden, kastade handgranater och sköt mot personal och kunder. Attacken övergick i ett gisslandrama som pågick i tre dagar. Nära 70 människor dog, de flesta civila.</p>
<p>Den grupp som snabbt tog på sig skulden för dådet var al-Shabaab, fram tills dess en ganska okänd somalisk islamistmilis, okänd åtminstone utanför Östafrika. <br />Men i samband med uppmärksamheten efter attacken har flera olika bilder av gruppen tonat fram; Å ena siden bilden av al-Shabaab som en modern och uppgraderad version av al-Qaida med kapacitet att slå till var som helst när som helst. Å andra sidan bilden av en splittrad och försvagad milisgrupp som måste genomföra attacker utomlands för att verka relevanta för sina egna landsmän.</p>
<p>I Konflikt  ställer vi oss frågan Vad al-Shabaab egentligen är för något, hur mycket makt man har i Somalia och i vilken utsträckning gruppen utgör ett hot mot omvärlden.</p>
<p>Sveriges Radios Afrikakorrespondent <strong>Richard Myrenberg</strong> begav sig till förorten Eastleigh i den kenyanska huvudstaden Nairobi. Eastleigh kallas ofta för "Lilla Somalia" eftersom stadsbilden  domineras av de omkring 30 000 somalier som bor där.<br />Här är al-Shabaab mycket närvarande, många är rädda för dem och beskriver gruppen som ett ofta diffust hot.</p>
<p>Efter Westgateattacken har flera internationella analytiker frågat sig hur man ska tolka attentatet. <br />Var det en styrkeuppvisning som pekar mot att al-Shabaab nu är på väg att spela i al-Qaidas klass som stort internationellt terrornätverk? Eller är attacken i själva verket ett svaghetstecken - just för att man ser sig tvungen att ta till den här nationalistiska retoriken för att göra sig relevant för de egna landsmännen? <br />Konflikts producent Johanna Melén började med att ringa upp en av världens främsta al-Shabaabkännare, amerikanske professorn <strong>Ken Menkhaus.</strong></p>
<p>Samtalsgäster är <strong>Ida Gure</strong>, tolk med rötter i Somalia, <strong>Mats Utas</strong>, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet och <strong>Maria Sjöqvist</strong>, Sveriges Radios tidigare Afrikakorrespondent.</p>
<p>När vi på Konflikt i december senast gjorde en Somaliasändning hade vi med 23-årige <strong>Abdirahim Hassan</strong> som gäst hos oss för att tala om framtiden i Somalia, en framtid som trots mycket fortsatt elände ändå började se lite ljusare ut. Abdirahim hade dragit igång en ungdomsverksamhet i Somalia och idén var bland annat att hitta sätt att minska lockelsen från extremistiska rörelser som al-Shabaab. <br />Abdirahim Hassan beskrev i studiosamtalet då hur al-Shabaab fortfarande satte skräck i folk. Han berättade om rädslan för attacker så fort mörkret föll och om hur det inte gick att köpa cigaretter i vissa stadsdelar eftersom islamistmilisen förbjudit rökning.</p>
<p>I augusti reste Abdirahim Hassan till Mogadishu för att vara med och organisera en ungdomskonferens. Men under ett kidnappningsförsök riktat mot en annan deltagare sköts han till döds. Han blev 24 år. <br />Konflikts reporter <strong>Moa Larsson</strong> åkte till Tensta för att tala med <strong>Rashid Muhammed</strong> som också var med på resan då Abdirahim Hassan mördades för att höra vad det var som hände och om hur arbetet Abdirahim påbörjade fortsätter idag.<br />#ljud=4732995#<br />#ljud=4732747#<br />#ljud=4732998#<br /><strong><em>#ljud=4732474#<br /></em></strong><strong><em>#ljud=4732480#<br />#ljud=4732435#<br />#ljud=4732390#<br />#ljud=4733030#<br /></em></strong><strong><em>Producent: Johanna Melén</em></strong></p>
<p><strong><em>Programledare: Kajsa Boglind</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/267990</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131019_1000_22e78ea.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Oct 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3032674_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3329</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/10/p1_konflikt_20131019_1000_22e78ea.mp3" length="53462418" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Klappjakten på migranterna - del 2</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de hundratals drunknade i vad som kallas migranternas massgrav på tröskeln till Europa. När strålkastarna slocknat - vad händer med de hundratals miljoner människor på drift runt världen? Vad betyder nya policydokument för rättslösa, jagade och ovälkomna migranter? Röster om politikens möjligheter och politisk (o)vilja - från toppmöten i New York till EU:s hjärta i Bryssel.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett fartyg med runt 200 migranter ombord förliste på fredagen i Medelhavet mellan Tunisien och Sicilien, minst 27 människor omkom. Olyckan inträffade bara en dryg vecka efter att mer än 300 människor drunknade när en flyktingbåt gick under utanför den italienska ön Lampedusa.</p>
<p>Men vad händer med alla dem som ger sig av i dag, i morgon, i övermorgon? </p>
<p>Om resorna, som börjar långt innan migranterna når fram till båten som för dem i döden vet vi ingenting. Var kom de ifrån och vilka lämnar de efter sig? Vad var det de fruktade och vad var det de drömde om? Vilka blir reaktionerna nu? Kommer vi att få se den gångna veckans indignation i repris? Eller har de officiella rösterna redan blivit avtrubbade?</p>
<p>Kanske fångar Emigrantvisan något av den obeskrivliga sorgen över förlorade liv och sönderslaget hopp, av skräcken och utsattheten när att riskera livet är den enda möjligheten att överleva.</p>
<p>I det mer än hundrafemtioåriga skillingtrycket skildrades de svenska utvandrarnas fasor till havs:</p>
<p><em>"Vi packades tillsammans uti ett osunt kvav,<br /></em><em>det var för oss att skåda liksom en öppen grav."</em></p>
<p><em>"Nu blir en ömklig hunger, med sorg och gråt och gny,<br /></em><em>en jämmer som sig tränger till himlens höga sky.<br /></em><em>Och döden gruvligt härjar bland mänskorna ombord,<br /></em><em>man ser de döda kastas i havets vilda flod."</em></p>
<p>Det har varit en vecka präglad av indignation och skam över de hundratals människor som har fått sätta livet till i sin desperata jakt efter bättre levnadsvillkor. En av veckans upprörda röster tillhörde Sveriges EU-kommissionär <strong>Cecilia Malmström</strong>, som <strong>Konflikts programledare Daniela Marquardt</strong> träffade för en kort intervju i hennes hemstad Göteborg.<br /><br />I EU:s hjärta Bryssel tror varken stadens papperslösa eller experter på något politiskt uppvaknande efter veckans tragedier i Medelhavet. <strong>Konflikts producent Anja Sahlberg</strong> åkte dit och träffade både papperslösa arbetare och <strong>Elizabeth Collet </strong>på Migration Policy Institute, MPI, och <strong>Michele LeVoy</strong> på paraplyorganisationen Picum.<br /><br />Konflikt bjöd in ambassadör <strong>Eva Åkerman Börje</strong>, som håller i det svenska ordförandeskapet för Global Forum on Migration and Development, och <strong>Andrea Spehar</strong>, statsvetare med fokus på migration vid Göteborgs universitet, för att prata om migration utifrån ett globalt och europeiskt perspektiv.<br /><br />Den brittiske ekonomiprofessorn <strong>Paul Collier</strong>, främst känd för boken The Bottom Billion, har nyligen kommit ut med en ny bok om just migration, med titeln Exodus. Syftet är att bidra med en politiskt neutral analys av ett tema som präglas av passion och polarisering, sa han när<strong> Konflikts Daniela Marquardt</strong> ringde upp honom.</p>
<p><em><strong>Producent: Anja Sahlberg<br /></strong></em><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/264588</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131012_1000_25fa703.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Oct 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3023272_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3330</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/10/p1_konflikt_20131012_1000_25fa703.mp3" length="53475531" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Klappjakten på migranterna - del 1</title>
      <description><![CDATA[<p>Om migrantarbetarna, som är ekonomiskt nödvändiga men politiskt en alltför tacksam slagpåse. Hör reportage från Malaysia, som ska kasta ut en halv miljon papperslösa; från Moskva, där det förmenta hotet från horderna skapar hat; och från vårt eget Malmö, där livets bekvämligheter har ett osynligt, men högst mänskligt pris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckan inträffade den värsta kända flyktingolyckan hittills på Medelhavet. En överfull båt med 500 migranter började brinna utanför den italienska ön Lampedusa. Bara 155 överlevde.</p>
<p>Men den här tragedin är bara det senaste exemplet på migranternas svåra situation - i Italien, i Europa, men också i resten av världen. För migranterna finns där, vare sig vi vill eller inte. Vi behöver deras arbetskraft men de är också bland de mest utsatta i vårt globala, turbulenta tidevarv. Hur världen handskas med behovet av migranter samtidigt som man gör så mycket för att bekämpa migrationen håller på att utkristalliseras till en av vår tids verkliga ödesfrågor. Veckans program ägnas åt att besöka några av dom platser där den här kampen mellan ekonomisk nödvändighet och politik opportunism blivit som mest dramatisk, och vi har valt att fokusera på de papperslösa migrantarbetarnas situation. Sveriges Radios ekonomikorrespondent <strong>Kristian Åström</strong> reste till Malaysia, ett land som byggt mycket av sitt välstånd på migranters hårda arbete, men som nyligen drog igång ett enormt projekt med målet att kasta ut en halv miljon migrantarbetare som vistas illegalt i landet:</p>
<p>#ljud=4910483#</p>
<p>Ett annat land som kämpar med sin relation till landets många migrantarbetare är Ryssland.Den politiska hösten i huvudstaden  Moskva har utvecklats till något som liknar en kampanj mot, ofta illegala, gästarbetare från bland annat de forna Sovjetrepublikerna i Centralasien. Med folkopinionen i ryggen tävlar nu politikerna från alla läger om metoderna för att utvisa dem. Många menar att Rysslands nationalister nu fått grönt ljus för sina utomrättsliga attacker mot gästarbetarna. Samtidigt menar ekonomer och experter att Moskva inte skulle klara sig utan den här billiga arbetskraften. I själva verket är det väldigt många som tjänar på det som allt oftare kallas för Slaveriet. Konflikts nya medarbetare <strong>Johanna Melén</strong> - som fram tills nyligen var korrespondent i just Moskva - åkte tillbaka dit för att skildra stämningen mot och livsvilkoren för de papperslösa arbetarna:</p>
<p>#ljud=4717264#</p>
<p>Men hur är då situationen i Sverige? Malmö är staden där migrantarbetarna nog märks mest i Sverige, och samtidigt stan där polisens ökända projekt Reva - Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete - först sattes i verket och först kritiserades. Samtidigt är stan känd för sin billighetskultur där det går att åka taxi, klippa sig och luncha för några tior. Frilansjournalisten<strong> Anna Lyrenäs</strong> träffade <strong>Rami</strong> som levt utan papper i Malmö i 7 år:</p>
<p>#ljud=4717266#</p>
<p>Vi vill passa på att tacka tipsaren, forskaren <strong>Anja Franck</strong> vid Institutionen för Globala Studier på Göteborgs Universitet, som på djupet studerat framförallt burmesers situation i Malaysia å vars fältarbete också var till hjälp i vårt arbete med reportaget från Malaysia. Hör gärna av er med konkreta tips på ämnen och situationer i Sverige och i resten av världen som ni tycker att vi borde ta upp!</p>
<p><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>
<p><a href="mailto:kajsa.boglind@sr.se">kajsa.boglind@sr.se</a></p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman    </strong></em></p>
<p><a href="mailto:ivar.ekman@sr.se">ivar.ekman@sr.se</a>  <em><strong>          </strong></em></p>
<p><em><strong> </strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/261435</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20131005_1000_235a9bf.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Oct 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/3014860_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3332</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/10/p1_konflikt_20131005_1000_235a9bf.mp3" length="53502672" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Krig och död i drönarnas tidevarv</title>
      <description><![CDATA[<p>Om drönare och kriget som normaltillstånd. Repris av reportage från Jemen där gränsen mellan civila och stridande suddats ut. Vem är skyldig och vem är oskyldig när dödsdomen kommer från ett obemannat flygplan? Hör om al-Qaidaflaggor och 16-åringen som blev ett misstag. Och en färsk diskussion om drönarnas spridning och livet i ett permanent krig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Drönare, eller obemannade luftfarkoster, har varit ett återkommande tema i Konflikt. Vi har berättat om både om den tekniska utvecklingen och om hur drönare är del av en ny, mer diffus och hemlighetsfull form av krigföring, där USA har gått i bräschen, men där flera länder - framförallt då Kina - verkar ligger i startgroparna att börja göra samma sak.</p>
<p>Veckans Konflikt ägnas åt en repris av det reportage där vi kommit själva drönarkriget allra närmast. Tidigare i år reste reportrarna <strong>Lotten Collin</strong> och <strong>Daniel Öhman</strong> till Jemen, där USA bedrivit en militär kampanj sedan ett par år tillbaka mot terroristgruppen al-Qaida på Arabiska halvön, framförallt med hjälp av drönare. Reportaget sändes första gången i mars, och återsänds i något kortat format.</p>
<p>#ljud=4708613#</p>
<p>För att diskutera hur drönarna håller på att förändra förhållandet till krig bjöd Konflikt in <strong>Caroline Holmqvist</strong>, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm. Hon har bland annat skrivit mycket om det moderna krigets villkor, om de allt suddigare gränserna mellan polisiär och militär verksamhet, och de etiska aspekterna. <strong>Samuel Bergenwall</strong> är säkerhetspolitisk analytiker på FOI och författare till rapporten Drönarkriget i Pakistan, som kom ut i april i år.</p>
<p>#ljud=4708629#</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent: Anja Sahlberg</strong></em></p>
<p><strong>Fler program:</strong><em><strong> #text=5481566#|#text=4981343#</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/257435</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130928_1000_2dd678e.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Sep 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/2713523_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/09/p1_konflikt_20130928_1000_2dd678e.mp3" length="53824846" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Övervakningens nödutgångar</title>
      <description><![CDATA[<p>Om konspirationsteorier, James Bond-fantasier och kapprustning i kriget som flyttat in i din ficka. Går det att skydda sig när underrättelsetjänster och storföretag vill komma åt informationen i våra datorer och telefoner? Och vem styr egentligen utvecklingen om politikerna inte har någon koll? Hör röster från Rio, Washington och Vegagatan om kampen om kontroll över nätet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Edward Snowden har genom sina avslöjanden om amerikanska topphemliga övervakningsprojekt ruskat om både synen på USA och på den teknik som i dag gör det möjligt att avlyssna och spana på i princip allt vi gör på nätet.</p>
<p>Men vem är det egentligen som styr den här tekniska utvecklingen? Vem bestämmer reglerna i det cyberkrig som i dag brutit ut mellan både länder och företag i jakten på varandras hemligheter? Vad finns det för tekniska och politiska möjligheter för den som vill kämpa emot?</p>
<p>Konflikt börjar i ett av de länder som reagerat allra starkast på avslöjandena om amerikansk övervakning, nämligen Brasilien. Reporter i Rio de Janeiro var Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lotten Collin</strong>.</p>
<p>#ljud=4701378#</p>
<p>Gäster i dagens program är <strong>Christoffer Kullenberg</strong>, nätaktivist och forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, med oss från en studio i Göteborg och <strong>Johan Sigholm</strong>, officer och doktorand i militärteknik vid Försvarshögskolan i Stockholm, där han undervisar bland annat i informationssäkerhet.</p>
<p>#ljud=4701528#</p>
<p>Konflikt beger sig också till USA och landets stora IT-industri. Edward Snowden avslöjade ju i somras hur Google, Facebook och flera andra stora amerikanska företag samarbetet med NSA och försett den amerikanska säkerhetstjänsten med uppgifter om privatpersoner.</p>
<p>Ändå verkar avslöjandena inte ha påverkat intresset för att använda Facebook, Gmail och de andra tjänsterna som företagen erbjuder. Däremot kommer rapporter om hur företag som specialiserat sig på IT-säkerhet växer i rekordfart. Konflikts producent <strong>Katarina von Arndt</strong> ringde upp Sasha Meinrath på tankesmedjan New America Foundation i Washington och en av de som ofta hamnar högt på listor över USA:s mest inflytelserika i IT-branchen. Han välkomnar det ökade säkerhetstänkandet.</p>
<p>#ljud=4701375#</p>
<p>#ljud=4701527#</p>
<p>"Det jag fruktar mest är att inget kommer att förändras efter mina avslöjanden", sa visselblåsaren Edward Snowden i en intervju efter att hans avslöjanden blivit offentliga. Men vem kan förändra? Är det våra politiker eller finns kunskapen att påverka i mer anonyma miljöer, långt från partipolitiken? Konflikts reporter <strong>Anja Sahlberg</strong> började med att söka svaret i en trång lokal på Vegagatan i Göteborg.</p>
<p>#ljud=4701530#</p>
<p>#ljud=4701529#</p>
<p>Tidigare Konflikt om ämnet:</p>
<p>#link=361159#</p>
<p>#link=361154#</p>
<p>#link=361156#</p>
<p>#link=361158#</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind<br /></strong></em><em><strong>Producent: Katarina Von Arndt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/255022</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130921_1000_235706f.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Sep 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/2990686_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/09/p1_konflikt_20130921_1000_235706f.mp3" length="53674825" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kaos i världspolitiken</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur turerna kring Syrien blottat djupa skiften i det internationella systemet. USA isolerar sig. Europa samlas kring Tysklands ”nein!”. Och plötsligt framstår Vladimir Putin som världens ledare. Hör tyska pacifister, rumänska USA-kännare och hillbillies från Appalacherna om ifall vi ser slutet för efterkrigstidens Pax Americana.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har varit en utmaning att hänga med i svängarna kring Syrien den gångna tiden. Från dag till dag har spelplaner kastats över ända och etablerade kartor ritats om. Knappt hade Storbritanniens <strong>David Cameron</strong> börjat springa i en riktning förrän han fick tvärstanna och vända om. Frankrikes <strong>Francois Hollande</strong> sprang ivrigt med tills också han måste bromsa in.</p>
<p>För att få en bild av hur politiken i den mäktigaste stormakten av alla – i USA – vänts upp och ned fick vår reporter <strong>Petra Socolovsky</strong> lämna maktens vanliga centrum, Washington DC, och bege sig inåt landet till Morgantown, West Virginia.</p>
<p>#ljud=4693542#</p>
<p>Vad betyder det här inrikespolitiska skiftet för USAs roll i världen på längre sikt - det som i forskarkretsar brukar kallas "grand strategy"? Ser vi ett USA som vill dra sig tillbaka, som planerar att följa Joans, Cindys och Kevins råd? Och hur tänker man sig i så fall alternativen? En forskare som tittat närmare på detta är <strong>Iounut Popescu</strong>, ursprungligen från Rumänien och idag verksam som professor i internationell politik på Regent-universitetet i Virginia Beach, nära Washington DC, Han menar att <strong>Barack Obamas</strong> politik bryter med den etablerade linjen att USA ska ha den globala ledarrollen.</p>
<p>#ljud=4693529#</p>
<p>USA har länge pressat på Europa för att ta ett större ansvar för säkerheten på den här sidan om Atlanten. Men den senaste tidens förvirring kring Syrien har återigen blottat bristen på en gemensam utrikes- och säkerhetspolitisk strategi. Tyskland är visserligen det land som har varit mest konsekvent med sin motvilja mot att ingripa i krisområden, säger en av de analytiker vi strax ska höra. Men det hindrar inte uppmaningar till rika och mäktiga Tyskland att engagera sig mer aktivt. Men Tyskland har annan uppgift. Vi ska hålla oss framme när det gäller humanitära insatser - inte militära. Det menar <strong>Rupert Neudeck</strong>, grundare av den kristna och muslimska hjälporganisationen Grünhelme - grönhjälmarna - som bland annat bedriver sjukvård i Syrien.</p>
<p>#ljud=4693530#</p>
<p>Den senaste tidens utveckling av krisen i Syrien har fått Ryssland att framstå som inflytelserikt, vinnande och mäktigt. Medan Obama har debatterats och kritiserats över hela världen och hemma i USA för sitt förslag att slå till militärt mot <strong>Bashar al-Assad</strong> har <strong>Putin</strong> bara genom att säga nej fått sin vilja igenom på punkt efter punkt. Men hur hållbar är den ryska nejsägarpolitiken? Och är den ett tecken på styrka eller svaghet? Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ringde upp en av Rysslands internationellt mest kända politiska analytiker, <strong>Lilia Shevtsova</strong> för att höra vad Rysslands hantering av Syrienkrisen säger om landets ambitioner i världspolitiken.</p>
<p>#ljud=4693555#</p>
<p>Med i studion för att prata om de skiften i världspolitiken som nu träder fram ur skuggan av Syrien-konflikten är tre gäster: <strong>Hans Blix</strong>, tidigare chef för FN:s vapeninspektörer, <strong>Gudrun Persson</strong>, forskare och Rysslandexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut och <strong>Katarina Engberg</strong>, säkerhetspolitisk expert.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong><span style="line-height: 1.3;">Producent: Ivar Ekman</span></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/251061</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130914_1000_23313da.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Sep 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2986996_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/09/p1_konflikt_20130914_1000_23313da.mp3" length="53670138" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem kan hjälpa Syrien?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om bristen på bistånd, velande världspoliser och den värsta humanitära katastrofen i vårt århundrade. Kan det verkligen vara omöjligt stoppa blodbadet i Syrien som hittills krävt över hundratusen människoliv? Eller måste det bli ännu vidrigare innan freden har en chans? Hör röster från Damaskus, Sarajevo och Tekniska högskolans kafé om vem som kan hjälpa Syrien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>G20-mötet i St Petersburg avslutades på fredagen utan att världens mäktigaste länder lyckades enas om någon åtgärd för att få slut på våldet i Syrien</p>
<p>Rysslands president <strong>Vladimir Putin</strong> och Usas president <strong>Barak Obama</strong> är fortfarande totalt oeniga om vem som ligger bakom kemattacken i Syrien och därmed saknas möjlighet för Fn:s säkerhetsråd att komma överens.</p>
<p>Samtidigt fortsätter den humanitära katastrofen med över hundratusen dödade hittills och över sex miljoner människor på flykt. FN riktade i juni sin störta hjälpförfrågan i organisationens historia till medlemsländerna, men har hittills fått in mindre än hälften av det man anser vara absolut nödvändigt för att klara flyktingkatastrofen året ut.</p>
<p>Så vad säger syrierna själva om behovet av hjälp utifrån? Konflikts reporter <strong>Duraid al-Khamisi</strong> träffade aktivisten Yasser al Seyed Isa som just kommit tillbaka från tre månader i Syrien och som hittills mist 16 familjemedlemmar i inbördeskriget.</p>
<p> #ljud=4685650#</p>
<p> #ljud=4685647#</p>
<p>FN:s flyktingkommissionär <strong>Antonio Guterres</strong> har kallat situationen för de syriska flyktingarna för århundradets största tragedi. Och krisen i krisen är den totala bristen på sjukvård för de krigsskadade. 70 procent av de syriska läkarna och sjukvårdarna har lämnat landet och också sjukhusen i grannländerna lider brist på medicin och läkarkapacitet. Frilansjournalisten <strong>Alexandra Sandels</strong> har besökt ett fältsjukhus i Libanon nära den syriska gränsen.</p>
<p> #ljud=4685648#</p>
<p> #ljud=4685663#</p>
<p>En som inte tror att den begränsade attack som USA nu överväger kommer att spela någon roll är Turkiets premiärminister <strong>Tayyip Erdogan</strong>. Han har i stället förespråkat en mer omfattande attack med målet att störta president Bashar al-Assad och hans regim. Sveriges Radios Istanbulkorrespondent <strong>Katja Magnusson</strong> har besökt gränsen mellan Syrien och Turkiet och träffat flyktingar som känner sig övergivna av alla.</p>
<p> #ljud=4685646#</p>
<p> #ljud=4685636#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/247699</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130907_1000_235beeb.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Sep 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2980164_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/09/p1_konflikt_20130907_1000_235beeb.mp3" length="53535205" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem är Barack Obama?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hopp och förtvivlan i Barack Obamas värld. Är den amerikanske presidenten en kalkylerande krigshetsare med välsmort munläder? Eller en missförstådd världsförbättrare som är bakbunden av strukturer större än han själv? Hör röster från Washington, Brooklyn och Halmstad om hemliga krig, svårstängda fångläger och det amerikanska presidentskapets själ.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I maj i år besökte <strong>Barack Obama</strong> den amerikanska försvarshögskolan i Washington DC. Han var där för att tala om krig – men inte den sortens krig som USA verkar ge sig in i nu i dagarna, i Syrien, utan ett krig som vi här på Konflikt följt mycket nära under alla de år som programmet funnits: det amerikanska kriget mot terrorismen.</p>
<p>Och på senare år, sedan Barack Obama blev president, har vi allt oftare – från platser som Jemen och hemliga amerikanska militärbaser, tillsammans med såväl juridikprofessorer som uighurer – fått anledning att ställa frågan om hur, när och, för den delen, om det här kriget någonsin ska ta slut. Därför var det inte konstigt att vi spetsade öronen i maj, för Obamas tal handlade om just den frågan.</p>
<p>#ljud=4677870#</p>
<p>- Besluten vi tar idag, om drönare, om hur vi låser in terroristmisstänkta, kommer å definiera vilket sorts land vi är å vilket sorts land vi kommer vara i framtiden. Amerika befinner sig vid ett vägskäl, sa Obama och fortsatte.</p>
<p>#ljud=4677869#</p>
<p>- Vi måste definiera vilken sorts kamp det är vi utkämpar, annars kommer kampen att definiera oss, sa Obama. Inget land kan utkämpa ett evigt krig och fortsätta vara fritt. Varken jag eller nån annan president kan lova att helt besegra terrorn.</p>
<p>Det var ett klassiskt Obama-tal. Han lyckades formulera riskerna med ett hemligt, evigt krig bättre än så gott som alla hans kritiker. Här var en president som inte bara kunde beskriva, utan verkligen förstod sitt ansvar, som förstod varför ett krig inte kan föras i hemlighet, varför folk inte kan låsas in på obestämd tid utan rättegång, varför man inte kan låta rädslan styra. Talet hölls alltså i maj i år. Men, så kom sommaren…</p>
<p>#ljud=4677868#</p>
<p>Ljud från en lång, het och i allra högsta grad krigisk sommar. NSA-avslöjanden, vaga terrorhot och en kavalkad av drönarattacker i Jemen. Samma president: men ett helt annat budskap. Hur ska man då förstå dessa motsättningar? Vad styrs av presidentens personlighet? Vad är politik? Och vad är djupare liggande strukturer? Vi börjar med att titta närmare på Obamas krig. Och inte det nya krig i Mellanöstern, i Syrien, som USA motvilligt verkar dras in i i dagarna, eller det öppna krig som han avslutade i Irak, eller det halvhjärtade krig som är på väg att trappas ned i Afghanistan. Istället ska vi titta på det krig som Obama verkar föredra, nämligen skuggkriget.</p>
<p>På sistone har flera böcker  kommit ut i ämnet Bland dom mest uppmärksammade finns <em>The Way of the Knife</em> av New York Times-journalisten <strong>Mark Mazzetti</strong>, som i detalj beskriver hur underrättelsetjänsten CIA – tillsammans med delar av den amerikanska militären – förvandlats till en slags presidentens personliga dödsmaskineri. Konflikts Caroline Salzinger intervjuade honom.</p>
<p>#ljud=4677866#</p>
<p>Men det finns andra områden där Obamas retorik och politik står i bjärt kontrast mot varandra. Här ytterligare ett klipp från Obamas tal i maj:</p>
<p>#ljud=4677872#</p>
<p>- Föreställ er en framtid om tio år, då USA forftarande håller människor som inte anklagats för något brott inspärrade på en plats som inte ens hör till vårt land. Se på oss, när vi tvångsmatar fångar som hungerstrejkar. Är det det Amerika vi vill vara? Så sa Obama i maj. Han hade ju lovat att fängelset i Guantanamo Bay under sin valkampanj 2008. Men än står det öppet. Hur har det blivit såhär?</p>
<p>Den journalist som i störst detalj beskrivit processen kring Guantanamo är <strong>Daniel Klaidman</strong>, som till vardags skriver för Newsweek och Daily Beast. Förra året publicerades hans bok <em>Kill or Capture</em>, med underrubriken <em>The War on Terror and the Soul of the Obama Presidency</em>. Enligt Klaidman är vad som hände när Obama 2009 skulle stänga Guantanamo bland dom mest talande händelserna  under hela den första Obama-administrationen. </p>
<p> #ljud=4677867#</p>
<p>Biografier och studier av presidenter är något av en industri i USA – varje stor bokaffär har en rejäl hylla i ämnet – och dom tyngsta spelarna i den industrin är presidenhistorikerna, en grupp som faktiskt aktivt uppvaktas av sittande presidenter, som dels är intresserade av att förstå bättre hur deras föregångare handlat, men som också vill försöka påverka hur deras eftermäle kommer att låta. En av de mest respekterade presidenthistorikerna heter <strong>Robert Dallek</strong> – som redan hunnit äta middag med Obama fyra gånger. Konflikts medarbetare <strong>Petra Socolovsky</strong> hälsade på hos honom hemma i Washington DC.</p>
<p>#ljud=4677865#</p>
<p>Gäster i Konflikt för att diskutera presidentskapets förutsättningar och Barack Obamas tid som president är dels <strong>Frida Stranne</strong>, Freds- och utvecklingsforskare med särskild inriktning USA, och <strong>Trita Parsi</strong>, författare av flera böcker om amerikansk utrikespolitik och ordförande för det Iranskamerikanska rådet.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent: Caroline Salzinger</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/244609</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130831_1000_1da300f.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 Aug 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2969937_722_407.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/08/p1_konflikt_20130831_1000_1da300f.mp3" length="53711132" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt från Kairo: Var revolutionen förgäves?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om utbrända moskéer och populära generaler i Egypten där demonstranterna nu är borta från gatorna. Konflikt sänder direkt från Kairo där Mubarak har släppts från fängelset och lugnet har återställts med hjälp av utegångsförbud. Men betyder det att revolutionen var förgäves?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter en sommar med de största demonstrationerna i landets historia, och avsättandeet av president <strong>Mursi</strong> i vad som kallats "en militärkupp på folkets begäran", inleder vi Konfliktsäsongen med att analysera det som hänt på plats i Egypten.</p>
<p>Det har bara gått en dryg vecka sen aren stormade brödraskapets demonstration på Rabaa al Adawiya -en mycket brutal stromning då mer än 600 människor dödades. Man skulle ju kunnat tänka sig att brutaliteten skulle lett till nya demonstrationer.</p>
<p>Men i stället visar en opinionsundersökning som kom i förrgår att 67% av Egyptens befolkning är nöjda med arméns stormning av brödraskapets demonstration på Rabaa al Adawiya. <strong>Cecilia Uddén</strong> gav sig ut på tuk-tuk färd i arbetarstadsdelen Embaba i Kairo för att undersöka stämningen efter den blodigaste veckan i Egyptens moderna historia - och det var framförallt <strong>Sisi</strong>-supporters som hon mötte.</p>
<p>#ljud=4670345#<br /><br />En av egyptens mest kända människorättsaktivister är <strong>Heba Morayef</strong>, chef för organisationen Human Rights Watchs mellanöstern och afrikakontor som finns i Kairo. Framtiden oroar henne, sa hon i ett direktsamtal med Cecilia Uddén och <strong>Kajsa Boglind</strong>.</p>
<p>#ljud=4670349#<br /><br />En av de viktigaste initiativtagarna bakom massdemonstrationerna den 30 juni, de massdemonstrationer som drev bort president Mursi från makten, var aktivistgruppen Tamarod - "rebellerna". På bara några månader lyckades de samla in miljoner namnunderskifter som krävde Mursis avgång. Många menar att de lyckades med något som ingen tidigare gjort - nämligen mobilisera också fattiga egyptier. Därför blev demonstrationerna så gigantiska, inte bara på tahrirtorget i städer och byar över hela egypten.</p>
<p>Men efter att militären gått in och avsatt Mursi har det ganska tyst om Tamarod och när Kajsa Boglind försökte söka upp de ledare som hon intervjuade inför demonstrationerna den 30 juni visar det sig att de har hoppat av, och nu vill de inte låta sig intervjuas om varför. Efter mycket ringande fick hon till slut tag i en annan av rörelsens grundare, journalisten <strong>Mohammad Heikal</strong> på mobilen.</p>
<p>#ljud=4670347#<br /><br />Under Eid, den fest som sker efter fastemånaden träffade Jesper Lindau den unge <strong>Omar Abdelaal Saleh</strong> i tältlägret vid Rabia Al-Adawiya - omar som talar norska eftersom han varit utbytestudent i Oslo. Då var Omar visserligen märkt av vad han sett under våldsamma demonstrationer, men samtidigt glad, uppfylld av att vara tillsammans med så många och fira. Då var det fortfarande en proteströresle som trodde de hade en chans.</p>
<p>Men sedan dess är tältlägret borta, rensat av polisen, med många döda. Omar är inte direkt någon muslimsk broder, han är mer en ung kille som slåss för demokrati, mot militären och regimen.</p>
<p>#ljud=4670346#</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Producent: Nina Benner</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/242085</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130824_1000_259e3ad.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Aug 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/2963481_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3310</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/08/p1_konflikt_20130824_1000_259e3ad.mp3" length="53161593" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Gud och mammon</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de krafter som styr världen. Konflikt blickar tillbaka på året som gått och finner två tydliga teman. Dels pengarnas makt – från japansk nolltillväxt, via indisk korruption till ett amerikanskt presidentval som dränktes i dollar. Och dels religionens allt viktigare roll –- från ett splittrat Nigeria, via syrisk sekterism, till segregerade israeliska bussar. Ett program om världspolitikens två heliga herrar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Inför att vi här på Konfliktredaktionen tar en paus i programproduktionen har vi också passat på att blicka tillbaka på året som gått och det lilla urval av världens alla händelser och skeenden som vi har kunnat berätta om i Konflikt. Under året har två teman visat sig särskilt framträdande.</p>
<p>Det första handlar om pengar. För kris, krasch och korruption har varit återkommande begrepp. Om pengar som driver konflikter, om ojämlikhet och fattigdom men också överväldigande rikedom har vi berättat i flera program.</p>
<p>#ljud=4600339#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Det andra temat är religion och politik. För vi lever på många sätt, precis som en intervjuperson sa i Konflikt, i guds århundrade. Från Aleppo till Abuja är man mitt inne i en mycket svår och ofta våldsam process i mötet mellan gud och stat, mellan makt och tro. Vår resa i denna värld började i augusti förra året, i Stockholms-förorten Flemingsberg.</span></p>
<p>#ljud=4600341#</p>
<p> <span style="line-height: 1.3;">Med det tar Konflikt paus för sommaren. Vi är åter i etern den 24 augusti.</span></p>
<p><em><strong><span style="line-height: 1.3;">Programledare: Daniela Marquardt<br /></span><span style="line-height: 1.3;">Producent: Ivar Ekman</span></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/211127</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130622_1000_2bf9064.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Jun 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2885402_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3322</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/06/p1_konflikt_20130622_1000_2bf9064.mp3" length="53354304" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Faller Mellanöstern samman?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om sönderfallet som sprider sig. Fler och fler blandar sig i kriget i Syrien. Samtidigt tar det sekteristiska våldet fart, från Beirut i väster till Bagdad i öster. Finns risken att hela det moderna Mellanöstern går mot en våldsam upplösning? Hör röster från Libanon, Qatar, Kairo och Malmö om kolonialgränser, katastrofscenarier och ett krig där alltmer står på spel.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under våren har rapporterna kommit i en strid ström,  lösryckta bitar om vapenleveranser från Saudiarabien, om irakier som beger sig till Syrien för att kriga, om ryska luftvärnsraketer, om bomber i Bagdad, granater i Turkiet och raketer i Libanon. Nu senast, i torsdags, kom det rapporter om att USA planerar att börja förse rebellerna med vapen. Vad är det som är på väg att hända? Är det, som alltfler varnar för, ett storkrig som är under uppsegling, eller - ett storkrig som redan har börjat?</p>
<p>I Libanons södra, shiitiska förorter, har kriget i Syrien börjat sätta djupa spår. Här vilar hizbollah-krigaren Hassan efter att ha varit inne i grannlandet och slagits på den syriska regimens sida. Bland Beiruts medelklass sprids oron för att landet kan dras in i kriget. "Vi är som en liten flotte, i ett hav av krig" säger restaurangägaren Wael som börjat lägga pengar åt sidan ifall han skulle behöva stänga sin rörelse. Alexandra Sandels rapporterar från Beirut.<br />#ljud=4594346#<br /> Historien är hela tiden närvarande i Mellanöstern - å det av goda skäl. I det här fallet, när vi pratar om folk och länder och gränser och konflikter, så har historien också ett namn. Eller egentligen två: Sykes-Picot. Författaren och tidigare turkietambassadören Ingmar Karlsson berättar om den hemliga fransk-brittiska uppgörelsen som drog upp huvudlinjerna till dagens instabila Mellanöstern.<br />#ljud=4594345#<br />Men vad kan hända framåt? En av dom mer respekterade rösterna när det gäller konfliktsituationen i Mellanöstern är Robert Malley, programchef för Nordafrika och Mellanöstern på International Crisis Group. I en intervju med amerikanska NPR säger han att kriget i Syrien är inte längre ett inbördeskrig. Det är numera ett regionalt, sekteristiskt krig, menar Malley.<br />#link=355200#</p>
<p>Men att konflikten i Syrien har blivit en gränsöverskridande, regional angelägenhet - betyder det verkligen att nationsgränserna håller på att lösas upp, att Syrien som stat är hotat?? Vår reporter Daniela Marquardt återvände till en av de Syrienkännare som har gästat oss här i Konflikt några gånger sedan revolten mot Assad-regimen inleddes för drygt två år sedan. Statsvetaren Emma Jörum är inte alls lika övertygad - som Robert Malley - om att vi ser nationsgränserna utmanas.<br />#ljud=4594343#<br /> Det civila lidandet som orsakats av kriget i Syrien är enormt – den senaste officiella siffran på antalet dödade är 93 000, nära en å en halv miljon människor har flytt från Syrien, framförallt till grannländerna. Fyra och en halv miljon syrier är på flykt inom landet. För en vecka sen gick FN ut med sin största appell någonsin, på 34 miljarder kronor, för hjälp till både civila i Syrien å till syrier på flykt i regionen.<br />Hur påverkar det då oss här i Sverige? Migrationsverkets omvärldschef Christer Zettergren om hur flyktingarna försöker hitta vägar från våldet.<br />#ljud=4594337#</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent: Nina Benner</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/207995</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130615_1000_248a4ca.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Jun 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2876559_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3326</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/06/p1_konflikt_20130615_1000_248a4ca.mp3" length="53405231" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Nationsbyggarna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur man skapar en nation med hjälp av monument, kitsch och en egen historieskrivning. Följ med till Skopje i Makedonien, där triumfbågar och jätteskulpturer ska skapa gemenskap. Även i Ungerns huvudstad Budapest närs drömmar om en nationell identitet från en svunnen tid – men där tar man bort det som inte passar in.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Med två miljoner</strong> invånare och till ytan något mindre än Dalarna, hör Makedonien till Europas minsta stater. Men problemen och utmaningarna är desto större.</p>
<p>Dålig ekonomi, extremt hög arbetslöshet, genomsnittslöner på under 3000 kronor i månaden. Över tio procent av befolkningen har lämnat landet de senaste tio åren. Till detta, kommer etniska motsättningar mellan olika folkgrupper. De kulminerade i strider, som för 12 år sedan förde landet till randen av ett inbördeskrig, som kvästes i sista stund. Men spänningarna lever vidare.</p>
<p>I huvudstaden Skopje byggs det idag för fullt. Regeringen satsar stora summor på monumentala skrytbyggen och statyer av historiska gestalter, för att skapa en makedonsk nationell identitet. Nationalismen är nödvändig för att landet ska överleva, säger förespråkare. Historieförfalskning, säger kritiker.</p>
<p>#ljud=4586129#</p>
<p><strong>För de länder</strong> som vill in i den Europeiska gemenskapen har EU spelat en viktig roll för att motverka chauvinism och främlingsfientlighet. Att respektera grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter är villkor för att överhuvudtaget förhandla om ett medlemskap.</p>
<p>Den österrikiske ekonomen <strong>Gerald Knaus</strong>, har i flera år arbetat för internationella organisationer på Balkan, bland annat med fokus på nationsbygge. Nu leder han tankesmedjan European Stability Initiative, ESI, som följer EU:s arbete på Balkan. Gerald Knaus pekar ut Kroatien som det goda exemplet på hur EU kan motverka extrem nationalism.</p>
<p>#ljud=4586135#</p>
<p><strong>I Ungern</strong> är de nationalistiska strömmarna starka och liksom i Skopje, är delar av Budapest en stor byggarbetsplats. Budapests stadskarta har ömsat skinn flera gånger under de gångna 150 årens skiftande regimer. När en lång rad av stadens gator och torg på senare tid har döpts om så sker det för tredje, fjärde eller femte gången.</p>
<p>Men den här gången nöjer sig stadens och landets makthavare inte bara med att byta ut namn på platser uppkallade efter personer eller händelser som fallit i onåd. Nu bygger man också fysiskt om föreställningen om Ungerns förflutna.</p>
<p>#ljud=4586131#</p>
<p><strong>I slutet av</strong> december förra året, skulle parlamentet i Skopje godkänna budgeten. Men oppositionen var mycket kritisk och inför omröstningen förde vakter på regeringens order, ut oppositionens ledamöter ur parlamentet.</p>
<p>Händelsen fick stor uppmärksamhet och företrädare för flera EU-länder började ifrågasätta landets mognad för förhandlingar om ett EU-medlemskap. Makedonien står nu inför stora och svåra utmaningar. Samtal med<strong> Lars Wahlund,</strong> ambassadör i Makedonien, och som i höst tillträder ambassadörsposten i Ankara, Turkiet. Reporter Kristian Åström.</p>
<p>#ljud=4586096#</p>
<p><strong>Gäster i Konflikt:<br /></strong><strong><br /></strong><strong>Peter Aronsson</strong>, professor i historia vid Linnéuniversitetet.<br /><strong>Anamaria Dutceac Segesten</strong> - biträdande universitetslektor i Europastudier, med särskild inriktning på Europeisk identitet och politiska myter, vid Lunds Universitet.</p>
<p><em><strong>Producent: Kristian Åström</strong></em><br /><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/204868</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130608_1000_2332590.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Jun 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2866713_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/06/p1_konflikt_20130608_1000_2332590.mp3" length="53571197" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vart tog den iranska revolten vägen?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om drömmen om demokrati i Mellanösterns kanske viktigaste land. Iran går snart till val, en händelse som för fyra år sedan ledde till stora demonstrationer och hopp om förändring. Men ayatollorna står fortfarande till synes starka. Vart tog den gröna rörelsen vägen? Och är regimen verkligen så solid som den verkar? Hör reportage om exiliranier i Paris, samtal med författare på flykt, och följ med iranier som studerar upplopp - i Husby.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Så här lät det på Teherans gator för fyra år sedan, talkörer och kaos när miljoner iranier gick ut för att protestera mot det av allt att dömma riggade presidentvalet. Demonstrationerna var de största sen den iranska revolutionen trettio år tidigare å en av demonstranterna då var 25-åriga studenten <strong>Nima</strong>.</p>
<p>#ljud=4578598#</p>
<p> – Vi har demonstrerat i flera veckor och vi kommer att fortsätta tills valet görs om, vi kommer inte att ge oss, sa Nima då till Ekot.</p>
<p>Många menar att det var med Nima och de andra demonstranterna som den arabiska våren föddes -  här tändes hoppet om att folkliga protester skulle kunna leda till demokrati - också i mellanöstern.</p>
<p>Men varför blev det så tyst sen? Upproret slogs ned men vad hände med Irans demokratiförespråkare medan omvärlden intresserade sig för revolterna i arabvärlden? Varför har rapporteringen från denna regionala supermakt så totalt dominerats av turerna kring landets kärnteknikprogram - å hur hänger det ihop med det ökade förtrycket inne i Iran? Vårt sökande efter svar på dessa frågor börjar i Malmö, hemma hos en av alla de regimkritiska aktivester som idag befinner sig  i exil, <strong>Naeimeh Doustdar</strong>.</p>
<p>#ljud=4578597#</p>
<p>I årets presidentval finns ingen kandidat som representerar den Gröna rörelsen. Ledarna sitter i husarrest, andra centralfigurer befinner sig antingen i fängelse eller så har de flytt landet. Den plats dit intellektuella iranier oftast söker sig i exil är Paris. Det var därifrån Ayatolla Khomenei styrde under slutet av revolutionen mot shahen. Och det är där som den Gröna rörelsen talesman <strong>Ardeshir Amir Arjmand</strong> finns idag. Konflikts<strong> Kristian Åström</strong> åkte till Paris för att höra hur de oppositionella ser på utvecklingen i Iran.</p>
<p> #ljud=4578596#</p>
<p>Hur ser egentligen omvärldens rollut i det iranska dramat? Och framförallt: Vad spelar de hårda sanktioner som införts av EU och USA på grund av Iran kärntekniska program för roll? En person som har mycket att säga om det är <strong>Mehrangiz Kar</strong>, ännu en ledande iransk oppositionell och intellektuell - som för närvarande råkar vara på besök i Sverige. Konflikts Ivar Ekman träffade henne tidigare i veckan.</p>
<p>#ljud=4578595#</p>
<p>Hur gick det då för 25-åriga Nima? Han som intervjuats av Ekot sommaren 2009 då han sa att han och hans kamrater  aldrig skulle ge upp? Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ringde upp honom i Teheran, nu fyra år senare, för att höra hans bild av vad som hände sen med proteströrelsen.</p>
<p>#ljud=4578593#</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Trita Parsi</strong>, författare, ledande irankännare i USA och ordförande för iranskamerikanska rådet i Washington - en oberoende organisation som företräder iransk-amerikaners intressen, samt <strong>Mohammad Fazhlashemi</strong>, även han författare och irankännare och professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.</p>
<p>#ljud=4578592#</p>
<p>#link=354235#</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/201228</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130601_1000_47a9631.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Jun 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2855786_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/06/p1_konflikt_20130601_1000_47a9631.mp3" length="53812066" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Migranter på drift i Europa</title>
      <description><![CDATA[<p>Om vietnameserna som kom till Särna i norra Dalarna för att plocka bär. Men någon lön fick de aldrig. Sedan dess har flera av bärplockarna drivit runt i Europa i jakt på jobb. En av dem har vår reporter Randi Mossige-Norheim hittat på en flyktingförläggning i Tyskland. Hur tänker den som stannar kvar, trots år av motgångar?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Drömmen om pengar som hon skulle skicka hem har inte infriats. Åren går, dottern hemma i Vietnam har just fyllt fyra och skulden för resan hit växer.<br />#ljud=4570438#</p>
<p>Ingen vet riktigt hur många migranter utan papper, som driver runt i Europa. De kan vara två ,fyra, sex, eller kanske t o m åtta miljoner. Den statistik som finns består av ungefärliga uppskattningar(se länkarna). Här i Sverige beslutade riksdagen efter många års debatt, att papperslösa liksom asylsökande ska ha rätt till viss sjukvård. Men annars är det mest motgångar för den här gruppen. Det blir allt svårare att hitta en försörjning i EU, migranter pekas ut som syndabockar och attackeras, och polis i flera länder trappar upp sökandet efter de irreguljära för att utvisa dem. Ändå försöker många hålla sig kvar, till varje pris.</p>
<p>När<strong> Amnesty International</strong> i veckan presenterade sin årliga rapport var det flyktingars och migranters situation som var i fokus. Människorättsorganisationen konstaterar att världen har blivit en farligare plats för dem.</p>
<p>Regeringar är mer angelägna om att skydda landets gränser än att värna om människorna som befinner sig inom dessa gränser. En ny global underklass av migranter håller på att etableras, skriver Amnesty.</p>
<p>Ett land där detta blivit särskilt tydligt är Grekland. Den grekiska migrationsexperten <strong>Anna Triandafyllidou</strong>, är professor vid Europeiska universitetet i Florens.</p>
<p>Hon ser tydligt hur villkoren för migranter i Europa har blivit tuffare, framför allt i de länder i södra Europa som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Men också i länder med välfungerande asyl- och invandringssystem växer problemen.</p>
<p>- Det kan verka logiskt, säger Anna Triandafyllidou, att man har ett regelverk som antingen ger en människa rätt att stanna eller förklarar henne illegal och avvisar henne. Men verkligheten är inte så enkel, påpekar hon.<br />#ljud=4570434#</p>
<p><strong>Gäster i programmet: </strong></p>
<p><strong>Ingela Holmertz</strong>, Sverige-chef för Röda Korset.<br /><strong>Jens Mikkelsen</strong>, journalist vid Sydsvenska Dagbladet, som har skildrat papperslösa migranters tillvaro i Sverige och Europa, aktuell med reportageboken De förlorade barnen - skriven tillsammans med Katia Wagner.<br /><strong>Peo Hansen</strong>, forskare på Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, vid Linköpings universitet.</p>
<p>#ljud=4569863#</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producent: Kristian Åström</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/197967</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130525_1100_2501cca.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 May 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2847957_938_529.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/05/p1_konflikt_20130525_1100_2501cca.mp3" length="53570783" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det höga priset för billiga kläder</title>
      <description><![CDATA[<p>Om H&M, Bangladesh och allas vårt ansvar när samtidens Borås heter Dhaka. Klädindustrins svar på Rana Plaza-kollapsen är fler avtal, rapporter och högtidliga löften. Men räcker det i en värld där en tröja kostar 49 kronor och där kollektioner och stilar byts snabbare än någonsin? Hör röster från Boston, Bangladesh och Gävle om vem som betalar när priset blir för lågt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><span style="line-height: 1.3;">Det har gått tre veckor sedan åttavåningshuset Rana Plaza rasade ihop i området Savar i utkanten av Bangladeshs huvudstad Dhaka. Raset är den värsta industriolyckan i världen sen Bhopalkatastrofen i Indien i mitten av 80-talet.</span></p>
<p>Först i tisdags avslutades sökandet efter överlevande i rasmassorna,- då var den officiella dödssiffran uppe i 1127 människorliv. Men den verkliga siffran kan vara ännu högre - det berättar antropologen och aktivisten <strong>Saydia Gulkhur</strong>, som i flera år har engagerat sig i textilarbetarnas arbetsförhållanden. Idag arbetar hon med dokumentationen av hur många som omkom och med att hjälpa de överlevande.</p>
<p>Och det är framför allt en scen hon ständigt bär med sig från Rana Plaza, berättade hon när Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp henne i Dhaka.</p>
<p>#ljud=4561769#</p>
<p>Samtidigt, i centrala Stockholm, pågår kommersen som vanligt i H&M:s många butiker. Konflikts reporter <strong>Linda Karlsson</strong> begav sig dit för att höra vad vanliga shoppare tycker om det som hänt.</p>
<p>#ljud=4561811#</p>
<p>H&M hade inte någon produktion varken i den rasade Ra<span style="line-height: 1.3;">na Plaza-byggnaden eller i Tazreen-fabriken -  men med tanke på H&M:s unika ställning både här i Sverige, och  i Bangladesh – där företaget är den största uppköparen av kläder – så ville vi så klart ha med någon från H&M i programmet. Det gick tyvärr inte, enligt företagets pressavdelning hade ingen på företaget tid att medverka.</span></p>
<p>Företag med produktion i låglöneländer, som H&M, måste idag mer än tidigare förhålla sig till missförhållanden i samband med produktionen, det är nåt som har hänt i takt med att klädtillverkningen flyttats till fattigare och fattigare länder där den här typen av olyckor inträffar. Och att företagen pressas att agera var också något vi såg exempel på i veckan när H&M och flera andra klädkedjor skrev under ett avtal som gör dom själva skyldiga att stå för säkerheten i fabrikerna som de köper ifrån, ett avtal som de före olyckan och uppmärksamheten kring den inte velat skriva på.</p>
<p>Idag har nästan alla  något större företag med självaktning  en CSR-ansvarig - en person som ofta sitter i företagsledningen för att markera den strategiska betydelsen av företagets samhällsansvar. Men hur omsätts de stolta åtagandena i praktiken och hur långt når ansvaret när man är en del av en lång kedja av företag som samverkar för att skapa en produkt? I Gävle har en grupp forskare på högskolan där, intresserat sig för hur det ser ut i just Bangladeshs textilindustri. I vecka<span style="line-height: 1.3;">n hölls en workshop och Konflikts reporter <strong>Daniela Marquardt</strong> åkte dit.</span></p>
<p>#ljud=4561770#</p>
<p>Men är då Sverige ett alternativ som produktionsland? Ifall Bangladesh blir omöjligt och konsumenterna skulle visa sig beredda att betala mer? Skulle vi kanske kunna återvända till den svunna tid då Borås var ett centrum för textiltillverkning? Konflikts <strong>Kristian Åström</strong> åkte dit för att få svar på den frågan – och upptäckte att det till viss del redan var fallet.</p>
<p>#ljud=4561814#</p>
<p>I nuläget verkar det i varje fall som om Bangladeshs klädproduktion bara fortsätta växa. Enligt många analytiker går Bangladesh om Kina redan om tre år och blir därmed världens största klädproducent. Eller så är det där gamla beräkningar, som inte längre gäller längre.  I veckan skrev tidningen New York Times om hur det numera är omöjligt att få rum på klädindustrins favorithotell i Jakarta - ett av flera tecken på att intresset för Indonesien som klädproducent växt lavinartat efter Rana Plazaolyckan i Bangladesh.</p>
<p>Klädjätten H&M, mycket central i sammanhanget ville alltså inte medverka i dagens Konflikt -  hade de gjort det hade vi gärna frågat vart företaget kommer att ta vägen den dag som Bangladesh blir för dyrt att producera i. Men det enda media där föreagets VD <strong>Karl-Johan Persson</strong> valt att medverka med anledning av händelserna i Bangladesh är i Financial times,. Så här sa han där: ”Det måste finnas en balans mellan människorna, jordklotet och vinsten. Att enbart fokusera på vinsten är i längden dåligt för vinsten.”</p>
<p>Det här är ett ämne som det finns väldigt mkt att säga om - en som har många tankar och mycket kunskap är en amerikansk professor i statskunskap, <strong>Rickard Locke</strong>, verksam vid universitetet MIT i Boston. Vi intervjuade honom inför det här programmet men den intervjun fick tyvärr inte plats. Däremot går både reportaget med honom att lyssna på här.</p>
<p>#ljud=4561802#</p>
<p>#ljud=4561801#</p>
<p>Medverkande i studion för att tala om allt detta är <strong>Marcus Bergman</strong>, hållbarhetschef på klädkedjan Gina Tricot – ett av flera svenska företag med stor produktion i Bangladesh – samt <strong>Helena Thorfinn</strong>, författare till romanen Innan floden tar oss som utspelar sig i Dhaka och vars handling cirklar runt en klädfabrik som rasar samman i en olycka väldigt lik den då Rana Plaza rasade. Hon har också arbetat i flera på på Svenska Ambassaden i Dhaka för Sida.</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong><span style="line-height: 1.3;">Producent: Ivar Ekman</span></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/194686</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130518_1000_22b968d.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 May 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2835350_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3289</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/05/p1_konflikt_20130518_1000_22b968d.mp3" length="52819689" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem är rädd för stora stygga Kina?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Volvo, vindpinade golfmysterier och världens mäktigaste bank. Kinesiska staten och kapitalet sitter i samma båt – men vem styr och i vilken riktning, nu när Kinas makt växer över världen? Hör om Volvoarbetarna som försöker tyda de kinesiska tecknen och om kommunistpartiets okända jättebank. Följ också med till de karga utmarkerna på nordostligaste Island, där kineser ska spela golf – eller?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Australiens förre premiärminister <strong>Kevin Rudd</strong>, sammanfattade för en tid sedan vad han kallade vår tids största utmaning: Väldigt snart kommer vi att nå en punkt i historien där för första gången på tre sekler en icke-engelsktalande, icke-demokratisk stat kommer att vara världens största ekonomi. Hur kommer Kina att hantera denna mäktiga position? Kommer Kina att acceptera normer och strukturer i den rådande internationella ordningen eller kommer Kina att förändra dem? Och hur ska vi förhålla oss till detta?</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">På nordöstra Island, vid det lilla samhället Grimsstadir, vill en excentrisk kinesisk miljardär, <strong>Huang Nubo</strong>, bygga en enorm golfanläggning. Det osannolika med hans planer har fött många rykten om vad som kan vara på gång bakom kulisserna – är det hela egentligen ett sätt för Kina att få geostrategiskt fotfäste i Nordatlanten, nära ett alltmer upptinat Arktis? Sveriges Radios Nordenkorrespondent <strong>Jenny Sanner Roosqvist</strong> reste dit för att ta reda på mer.</span></p>
<p>#ljud=4551260#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Planerna på en turistanläggning i det ogästvänliga klimatet på norra Island må vara extrema men knappast de enda kinesiska affärsidéer som väcker mer oro än förhoppningar, särskilt som Kinas ekonomiska makt idag sträcker sig över i stort sett hela jordklotet.</span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Det finns en institution som mer än någon annan drivit på den här kinesiska globala ekonomiska expansionen. Det är en institution som på många sätt är mer inflytelserik än både Världsbanken och amerikanska Federal Reserve. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> har tittat närmare på den okända finansjätten Kinesiska Utvecklingsbanken eller CDB - China Development Bank - som den heter på engelska. Bland annat intervjuade han <strong>Michael Forsythe</strong>, reporter på nyhetsbyrån Bloomberg och en av författarna till boken <em>Chinas Superbank</em>, om den Kinesiska Utvecklingsbanken.</span></p>
<p>#ljud=4551259#</p>
<p>#ljud=4551261#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">För att få en inblick i hur man resonerar på kinesiskt håll begav vi oss till den Kinesiska ambassadens ekonomi-och handelsavdelning, där Konflikts reporter <strong>Kajsa Boglind</strong> intervjuade handelssekreteraren <strong>Li Guangdjun</strong>. Man måste se Kina med egna ögon för att förstå landet, menar han.</span></p>
<p>#ljud=4551257#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Också här i Sverige har kinesiska företag och investerare ökat sina ekonomiska aktiviteter på senare år. Storslagna projekt med utlovade miljoninvesteringar och mängder av arbetstillfällen har väckt hopp hos kommuner och företag runt om i landet. Men kinesiska investeringar handlar inte bara om luftslott i Kalmar eller projekt med fantasieggande namn som Dragon Gate, i Älvkarleby. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> åkte till Göteborg för att ta reda på vad som händer när <strong>Volvo</strong>, ett av Sveriges största och mest traditionstyngda företag, hamnar i kinesisk ägo?</span></p>
<p>#ljud=4551258#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Gäst i Konflikt för att tala om vårt kluvna förhållande till Kina är <strong>Malin Oud</strong>, som har jobbat med mänskliga rättighetsfrågor i Kina under många år, bland annat för Raouls Wallenberginstitutet, SIDA och FN och nu verkar som fristående konsult.</span></p>
<p><em><strong><span style="line-height: 1.3;">Programledare: Daniela Marquardt<br /></span><span style="line-height: 1.3;">Producent: Ivar Ekman</span></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/191279</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130511_1000_3831c5a.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 May 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2824574_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3385</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/05/p1_konflikt_20130511_1000_3831c5a.mp3" length="54361174" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fredsförhandlingar och krigslogik i Colombia</title>
      <description><![CDATA[<p>Om fredsförhandlingar och krigshets. Konflikt sänder direkt från Colombia, där samtalen mellan regeringen och Farc-gerillan splittrar landet. Allt färre av världens konflikter avslutas vid förhandlingsbordet - men går det verkligen att kriga sig till en fred eller måste man också tala med fienden? Hör röster från Bogotá, San Vicente del Caguan och Sri Lankas huvudstad Colombo om fredsavtalens framtid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter åtta års hård militäroffensiv mot <strong>FARC-gerillan</strong> valdes den före detta försvarsministern <strong>Juan Manuel Santos</strong> för tre år sedan till Colombias president. Till mångas förvåning valde han då att inleda fredsförhandlingar med Farc-gerillan, de första på över ett decennium.</p>
<p>Trots att många colombianer längtar efter fred, så är förhandlingarna mellan regeringen och gerillan mycket kontroversiella och samtalen, som förs i Havanna, har splittrat landet. Särskilt anhängare till den före detta presidenten <strong>Álvaro Uribe</strong> menar att den militära offensiven mot Farc var på väg att slutgiltigt besegra gerillan, och att det därför var fel tidpunkt att inleda fredsförhandlingar. Det har också riktats kritik mot att samtalen förs bakom lyckta dörrar på Kuba, utan någon insyn. Mycket på grund av den kritiken kallade regeringen därför till en stor fredskongress i Bogotá i veckan, där politiska partier och sociala organisationer - sammanlagt över 1000 personer - skulle ge sin syn på fredsprocessen. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> gick dit.</p>
<p>#ljud=4544938#</p>
<p>Det blir alltmer ovanligt att krig avslutas med fredsavtal. De senaste tio åren visar statistiken att fredsförhandlingar blir alltmer sällsynta, istället upphör många krig bara tillfälligt för att sedan eskalera igen. På många platser försöker stater också skapa fred genom att vinna över sin motståndare militärt istället för att sätta sig vid förhandlingsbordet. Ett exempel där den strategin lyckats kan man se i Sri Lanka, där regeringen besegrade gerillarörelsen de tamilska tigrarna 2009. Men vad blir det för fred i ett land om ingen gedigen fredsprocess genomförs? Konflikts Kajsa Boglind ringde upp <strong>Jehan Perera</strong>, chef på organisationen <strong>National Peace Council</strong> i Sri Lankas huvudstad Colombia, och <strong>Joakim Creutz</strong> vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid <strong>Uppsala Universitet</strong>.<br />#ljud=4544849#</p>
<p>En av anledningarna till att förtroendet för de nuvarande fredsförhandlingarna är relativt lågt i Colombia beror på att landet har flera misslyckade fredsprocesser bakom sig. Den senaste gick av stapeln 1999-2002 i regionen <strong>San Vicente del Caguán</strong> och slutade med att flera politiker kidnappades och att Farc-gerillan stärktes militärt. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent <strong>Lars Palmgren</strong> berättar hela historien.<br />#ljud=4544884#</p>
<p>Gäster i Konflikt - som sänder från ett hustak i Bogotá - är <strong>Kristina Jannerbo, </strong>regionchef på biståndsorganisationen <strong>Diakonia</strong> och <strong>Rikard Nordgren, </strong>som under flera år arbetat med avmobilisering av både gerillasoldater och paramilitärer i Colombia.</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin<br /><br /></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/187785</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130504_1000_516dd49.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 May 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2814400_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3332</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/05/p1_konflikt_20130504_1000_516dd49.mp3" length="53506898" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Piratjägarna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om flytande vapenlager, oklara vapenlagar och guldrush i piratjägarbranschen utanför Somalias kust. De utländska rederierna har börjat beväpna sig, men är det verkligen bara pirater som hamnar i skottlinjen? Hör röster från Jemen, Dubai, London och Skåne om de privata säkerhetsföretagen - en ljusskygg branch som växer i Adenviken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Angrepp från pirater mot handelsfartyg har blivit allt vanligare på senare år, och allra värst drabbad är trafiken i Adenviken som är världens viktigaste transportpassage. Här passerar varje år 23 000 fartyg med handelsvaror och råvaror, bland annat sju procent av världens totala transport av olja. För att försöka skydda fartygen som passerar genom området påbörjade EU och Nato 2008 en militär insats mot piratattacker. </p>
<p>Men de många militärfartyg som patrullerade Adenviken räckte inte - attackerna fortsatte ändå. Så för ett par år sedan började flera rederier anlita privata säkerhetsvakter. Och det har visat sig vara effektivt – attackerna mot fartygen har minskat.</p>
<p>Men användandet av beväpnade vakter är kontroversiell, inte bara enligt de kritiker som menar att det riskerar att trappa upp våldet. Det är också förbjudet att ta in vapen i majoriteten av länderna runt Adenviken. I vissa länder, som Somalia och Eritrea, finns till och med ett FN-embargo mot vapeninförsel. Så säkerhetsföretagen, som behöver transportera sina beväpnade vakter till och från fartyg i området, förvarar vapnen ute till havs på internationellt vatten. Det görs vanligtvis på så kallade flytande vapenbaser, trots att detta är olagligt.</p>
<p>Två av dessa flytande vapenbaser ägs av svensken Thomas, som driver ett brittiskt säkerhetsföretag med 400 anställda. Sveriges Radios reportrar Lotten Collin och Daniel Öhman träffade honom i Dubai, som har blivit centrum för säkerhetsföretagen i området.</p>
<p>Piraterna, som fartygen ska skyddas mot, kommer oftast från Somalia. Men på andra sidan Adenviken ligger Jemen, där en stor del av kustbefolkningen livnär sig på fiske. De rör sig ute på havet i båtar som kan likna piraternas och hittills har elva jemenitiska fiskare skjutits ihjäl. Men trots att det i flera fall finns omfattande vittnesmål har ännu ingen ställts till svars för fiskarnas död.</p>
<p>Lotten Collin och Daniel Öhman reste vidare till Jemen där de bland annat träffade en av de dödade fiskarnas änka, Najibah Ahmed.</p>
<p>De träffade också landets fiskeriminister och företrädare för fiskarnas fackförbund för att söka svar på vad som egentligen hänt och varför dödskjutningarna inte har lett till något rättsligt efterspel.</p>
<p><em><strong>Producent: Lotten Collin<br /></strong></em><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/183787</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130427_1000_3d73abe.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Apr 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2801957_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/04/p1_konflikt_20130427_1000_3d73abe.mp3" length="53794667" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kurdisk-turkisk vår</title>
      <description><![CDATA[<p>Om turkisk förhandlingsvilja som har fått nytt bränsle av striderna i Syrien. Är Turkiet nu på väg att sluta fred med ärkefienden PKK efter decennier av våld och tiotusentals döda? Och kurdernas självstyre i norra Irak som väcker hopp för andra kurder i en explosiv region. Konflikt om den gränsöverskridande kurdfrågan från Diyarbakir och Istanbul, från syriska Derik och irakiska Erbil.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Så för att söka svar på vad som händer i den gränsöverskridande konflikten, har Sveriges Radios korrespondent <strong>Katja Magnusson</strong> rest i de kurdiska områdena i Turkiet, Irak och Syrien för att träffa ledare, gerillasoldater och de som hoppas på en framtid i fred.</p>
<p>Hennes resa börjar i Syrien.</p>
<p>#ljud=4527435#</p>
<p><br />Efter nära tre decennier av strider mellan den kurdiska PKK-gerillan och turkiska staten - fängslanden, kidnappningar, mord och terrordåd som har krävt mer än 40.000 människors liv - så kom den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan för en månad sedan med ett historiskt uttalande då han uppmanade gerillan att utlysa vapenvila och lämna Turkiet.<br />#ljud=4527430#</p>
<p><br />Efter att flera regimer i Mellanöstern har fallit, har också drömmen om ett enat och självständigt Kurdistan fått nytt liv. Många ser utvecklingen i norra Irak som en förebild - där det lokala kurdiska självstyret i praktiken har skapat en kurdisk stat. I Qandil-bergen firade nyligen kurder PKK-ledaren <strong>Abdullah Öcalans</strong> födelsedag:</p>
<p>#ljud=4527576#</p>
<p><strong><br />I Studion</strong> samtalar<strong> Evin Cetin</strong>, socialdemokrat och kurdisk aktivist, <strong>Svante Cornell</strong>, freds- och konfliktforskare och expert på Turkiet, samt <strong>Yavuz Baydar</strong> kolumnist på dagstidningen Todays Zaman i Istanbul. Alla tre är övertygande om detta är ett historiskt tillfälle. Utvecklingen i regionen har gjort att både kurder och den turkiska staten har ett gemensamt intresse av att få igång förhandlingar.</p>
<p>- Turkiets premiärminister har ett intresse av att få med sig kurder, så att han kan räkna med deras röster när han vill förändra konstitutionen, och själv bli nästa president., säger Svante Cornell.</p>
<p>- Det kan vara så, men det är ett ytligt sätt att se på saken, Erdogan företräder att parti som är splittrat i frågan, och han kan få betala ett högt pris, man ska nog tänka att det främsta skälet är att man stridit i 30 år, och landet behöver fred, anser Yavuz Baydar<strong>.</strong></p>
<p>- Avgörande för utvecklingen är de unga kurdernas val, de som levt med kriget i hela sitt liv, säger Evin Cetin.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producent: Kristian Åström</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/182529</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130420_1000_44b04dd.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Apr 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2798620_520_301.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3316</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/04/p1_konflikt_20130420_1000_44b04dd.mp3" length="53247687" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Klassresan som ställdes in</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Sverige som jämlikhetens föregångsland. Är den tiden förpassad till det förgångna? Ökade inkomstskillnader, segregerade bostadsområden och framför allt: larmen om en skola i kris…Vad finns det för möjligheter att göra en klassresa idag på platser som Munkfors och Hovsjö? Och hur stort är intresset bland dem som har möjlighet att göra resan?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Skola </strong>och utbildning har varit en möjlig väg för den som velat göra en klassresa. Men hur svårt är det i dag att göra en sådan resa? Grundskolorna är segregerade, undervisningen döms ut som undermålig och arbetslösheten är hög även bland unga akademiker. Den som kommer från en familj utan studietraditioner, har han eller hon en chans? Vågar unga, som har föräldrar som varken kan bistå med pengar eller studieråd, gå en lång utbildning, eller väljer de något som är kortsiktigt säkrare?</p>
<p>Vi börjar i grundskolan och besöker Hovsjöskolan i Södertälje. Med bara några månader kvar till skolavslutningen kämpar eleverna för att klara betygen så att de kan ta sig vidare till gymnasiet. Men tidigare år har bara hälften klarat kraven för att få godkänt. Nu ökar stressen och rektorn är orolig för många av eleverna.#ljud=4518212#</p>
<p>#ljud=4506484#</p>
<p>I studiosamtalet säger utbildningsminister <strong>Jan Björklund</strong> bland annat att skolor som Hovsjöskolan måste få bättre resurser, eftersom många av eleverna är relativt nyanlända till Sverige. Medverkande i samtalet är även <strong>Dilsa Demirbag-Sten</strong>, journalist och verksamhetsansvarig för Berättarministeriet, och <strong>Helen Pettersson</strong>, socialdemokratisk riksdagsledamot och förbundsansvarig för Arbetarnas Bildningsförbund, ABF.</p>
<p>Under sextiotalet minskade snedrekryteringen till landets universitet. Men sedan dess har minskningen i stort sett avstannat, enligt Robert Ericson, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Undersökningar visar entydigt att föräldrarnas bakgrund är avgörande för barnens skolresultat och val av utbildning. <br />#ljud=4518213#Reporter <strong>Kristian Åström</strong></p>
<p> <br />Munkfors är en av de kommuner i Sverige som har minst andel ungdomar som läser vidare på teoretiska gymnasieprogram och som därefter går vidare till högskola och universitet. Munkfors är en gammal bruksort i Värmland, som avfolkats de senaste decennierna. Vad krävs för att ungdomar där, ska vilja läsa vidare?<br />#ljud=4518207#Reporter <strong>Daniel Värjö</strong></p>
<p><em><strong>Producent Kristian Åström</strong></em><br /><em><strong>Programledare Daniela Marquardt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/179187</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130413_1100_3ae451f.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Apr 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2786968_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3331</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/04/p1_konflikt_20130413_1100_3ae451f.mp3" length="53490849" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>De sovande svenskarna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om svenskarnas roll i världen och omvärldens roll i Sverige. Har vi slutat bry oss om förtryck, flyktingkatastrofer och krig långt borta? Det är många år sen svenskarna demonstrerade i tusental på gatorna, betyder det brist på utrikespolitiskt engagemang? Eller tar vår solidaritet bara sig nya uttryck? Om SMS-aktivism, Syrienprotester och korpfotboll. Och om vad som hänt med ambitionen att vara en moralisk stormakt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På 60- och 70-talen dominerades första maj-tåg och demonstrationer i Sverige av plakat med utrikespolitiska krav: "För ett starkare FN", "Mot apartheid" och "Pinochet är en mördare". Idag är det sällan några hetare debatter om Sveriges hållning i internationella frågor och inte sedan invasionen av Irak har svenskar samlats i större skaror för att protestera mot händelser i omvärlden.</p>
<p>Vad beror det på? Har vårt engagemang falnat, eller ter det sig bara annorlunda idag? Är det för komplicerat att ta in information om krig och katastrofer från världens alla hörn, gör globaliseringen paradoxalt nog att vi inte orkar ta ställning i utrikespolitiska frågor? Oavsett vad svaret är så finns det många som önskar ett starkare engagemang från svenskarna. Särskilt de många syrier som bor i Sverige.</p>
<p>Kriget i <strong>Syrien</strong> är en av de värsta just nu pågående humanitära katastroferna i världen. Tiotusentals människor dött, hundratusentals skadats och många tvingats fly därifrån, bland annat till Sverige. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> har träffat svensk-syriska <strong>Nezrin</strong>, som drömmer om en demonstration med tusentals svenskar till stöd för de utsatta människorna i hennes hemland.</p>
<p>#ljud=4508117#</p>
<p>Frågan är dock ifall svenskarna verkligen är ointresserade och handfallna, eller om vårt omvärldsengagemang bara tar sig mer anonyma uttryck, helt enkelt inte syns och hörs lika mycket idag jämfört med förr. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> gav sig ut på jakt efter den svenska solidaritetssjälen 2013. Hon började sitt sökande på ett klassiskt fäste i kampen för mänskliga rättigheter - den svenska grenen av organisationen <strong>Amnesty Internationa</strong>l.</p>
<p>#ljud=4508116#</p>
<p>Med i studion för att diskutera dessa frågor finns <strong>Ulf Bjereld</strong>, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet som länge studerat svensk utrikespolitik och politisk opinionsbildning och<strong> Johanne Hildebrandt</strong>, författare och före detta krigsreporter som rapporterat mycket från krigen på Balkan och i Afghanistan.</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/175188</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130406_1000_2386569.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Apr 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2775356_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/04/p1_konflikt_20130406_1000_2386569.mp3" length="53820355" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Romerna på Europas bakgård</title>
      <description><![CDATA[<p>De bor på stängda soptippar och lever på ströjobb och tiggeri. För Östeuropas romer hör rättigheter som rinnande vatten, skola och bostad fortfarande till framtiden, trots miljarder i stöd från Bryssel. Vad har åren som medborgare i EU betytt? Och vad betyder det för Balkans romer att Serbien snart kanske får börja förhandla om EU-medlemskap?
– Det är chansen till ett bättre liv, men bara om EU:s krav genomförs innan de kommer in i unionen, för därefter så händer inget, säger Andrea Colak vid European Roma Right Center i Budapest.
Konflikt lördag P1 30/3 9.03-10.00</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/172196</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130330_0900_3d1a5d5.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Mar 2013 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/03/p1_konflikt_20130330_0900_3d1a5d5.mp3" length="53885397" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Drönardöden</title>
      <description><![CDATA[<p>Om drönarkriget där gränsen mellan civila och stridande suddats ut. Vem är skyldig och vem är oskyldig när dödsdomen kommer från ett obemannat flygplan? Hör om Al-Qaidaflaggor och bilvrak, om 16-åringen som blev ett misstag, och om journalisten som USA vill hålla kvar i fängelset.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Usas president Barak Obama fick mycket internationell uppskattning när han förbjöd tortyr och förbjöds de CIAs hemliga fängelser som använts kampen mot terrorismen. Men på en punkt har han inte bara fortsatt utan också kraftigt trappat upp en mycket kontroversiell del av terrorbekämpningen. Antalet drönarattacker mångdubblades under Obamas första mandatperiod och fortsätter att öka.</p>
<p>Ett av de länder som drabbats av flest drönarattacker är Jemen. Landet hamnade i världens blickfång 2009 då flera terrorattacker spårades dit - ett exempel var den så kallade kalsongbombaren som nästan lyckades spränga ett amerikanskt passagerarplan i luften med hjälp av en bomb i underkläderna efter att ha blivit tränad av Al-Qaida i Jemen.</p>
<p>För att handskas med vad den amerikanska administrationen såg som Al Qaidas nya fäste träffade Barak Obamas dåvarande säkerhetsrådgivare John Brennan och Jemens president Ali Abdullah Saleh samma år en hemlig överenskommelse. Enligt protokoll som läckt ut via Wikilieaks lämnade Jemens president helt över eller, som det står - outsourcade - ansvaret för terrorkriget i Jemen till USA. USA fick bland annat obegränsat tillträde till Jemens luftrum.</p>
<p>Sedan dess har Obama-administrationen utfört ett stort antal drönarattacker mot Jemen, attacker som på hemmaplan ofta hyllats som framgångsrikt oskadliggörande av Al-Qaidaledare. Men i Jemen växer missnöjet i takt med att också civila dödas - och ibland också regimmotståndare. Kan det vara så att den jemenitiska regeringen ibland samarbetar med USA för att göra sig av med misshagliga medborgare? Och vem bär ansvar när civila dödas i det som på amerikanskt militärspråk kallas collateral damage - icke avsedd skada?</p>
<p>Sveriges Radios reportrar Lotten Collin och Daniel Öhman gav sig ut på en resa mellan missilhål i jeminitiska bergsbyar där invånarna kräver svar på sina frågor om varför deras anhöriga fallit offer för drönardöden.</p>
<p>Tidigare Konflikt-sändningar om USA:s drönarkrig:</p>
<p>#link=349402#</p>
<p>#link=349403#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/169681</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130323_1000_4cb4b15.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Mar 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/03/p1_konflikt_20130323_1000_4cb4b15.mp3" length="53727016" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Blir det vår nu i Irak?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om sektprotester, släktfester och Sadamnostalgi i Irak, tio år efter den amerikanska invasionen. Vad kostade kriget i blod och splittring för irakierna? Vad blev den mänskliga och moraliska notan för amerikanerna? Och framför allt: hur mycket frihet och demokrati gav egentligen Operation Iraqi Freedom? Hör röster från Bagdad, Kerbala och Najaf om irakiernas stapplande försök att forma sin egen framtid och om möjligheterna till en arabisk vår i Irak.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>10 år har gått sen USA invaderade Irak, en invasion som inleddes med ett ihållande bombanfall över Bagdad den 20 mars 2003. Kriget varade åtta år, och orsakade en stor ekonomisk, humanitär och politisk skada. Sekterism, bristande demokrati och en sönderfallande infrastruktur är några av resterna som krigsåren lämnat. Även om många irakier idag också poängterar att Saddam Hussein knappast hade kunnat störtas om det inte vore för Operation Iraqi Freedom.</p>
<p>USA plödje ner ofantliga summor pengar i Irak. Lastflygplan fulla med dollarsedlar flög över Atlanten och meningen var att pengarna skulle gå till barnsjukhus, skolor, vägar och byggnader som skulle hysa de nya demokratiska institutionerna. Men idag syns väldigt lite av de projekt som skulle förbättra irakiernas vardag. El, vatten och mat saknas på många håll, och sekterism snarare än idédebatt och sakfrågor präglar parlamentets arbete.</p>
<p>Konflikt har gjort många program om Irakkriget och följderna det fick för världen. Men såhär på 10-årsdagen närmar vi oss följderna av den amerikanska invasionen på ett helt annat sätt, tillsammans med Konflikts före detta medarbetare <strong>Mikael Olsson</strong>. För redan innan den amerikanska invasionen av Irak hade kriget med Iran, hårda sanktioner och Saddam Husseins förtryck spritt irakierna över världen. En av alla dessa exil-irakier var Mikael Olssons pappa Fadel Al Safandi som under många år levde i Tyskland. Strax innan invasionen var han på väg att hälsa på sin stora släkt i Irak - men fick ställa in besöket när kriget bröt ut. Och nu helt nyligen såg det ut att kunna bli av eftersom säkerhetsläget förbättrats - men då ville ödet annorlunda igen. Fadel Al Safandi dog innan han hann återvända till hemlandet.</p>
<p>Sveriges Radios Mikael Olsson for till Irak för att begrava sin far. Det var hans första resa dit och det blev det första mötet med en stor släkt där alla bär olika berättelser om hur amerikanernas intåg förändrade livet.</p>
<p>#ljud=4475625#</p>
<p>Fastän irakierna alltså fick hjälp att störta sin diktator så har den demokratiska utvecklingen i landet ändå gått trögt. Tio år efter diktaturens fall präglas politiken av sekterism och nationell splittring. Den senaste tiden har stora demonstrationer mot regeringen blossat upp runt om i Irak. Och även om de protesterna är ett tecken på att yttrandefriheten fungerar till en viss grad, så är många också oroliga över att ett nytt inbördeskrig ska bryta ut. Frilansjournalisten <strong>Duraid Al Khamisi</strong> begav sig till Bagdad för att se vilka utmaningar irakierna står inför idag.</p>
<p>#ljud=4475626#</p>
<p>Med för att kommentera och analysera vad kriget betytt och vad det fått för konsekvenser för både USA och Irak finns <strong>Cecilia Uddén</strong>, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent på plats i <strong>Bagdad</strong>, och <strong>Ginna Lindberg</strong>, SR:s före detta korrespondent i Washington.</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/166533</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130316_1000_23c7bd2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Mar 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2748850_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/03/p1_konflikt_20130316_1000_23c7bd2.mp3" length="53746866" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Tillväxt och konsumtion</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en växande ekonomi som ska minska arbetslöshet, fattigdom och sociala konflikter. En växande ekonomi som är förutsättningen för att samhällen med problem ska komma på rätt väg. Men om själva tillväxten skapar miljöförstöring och motsättningar, vad finns då för alternativ?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I 20 år</strong> har Japan haft en stillastående ekonomi. För att få igång konsumtionen och bryta stagnationen stimulerar nu regeringen ekonomin med enorma summor. Men vill Japan gå tillbaka till tiden före den utdragna krisen, till 80-talets konsumtionsdyrkan. Kritikerna blir allt fler och det finns till och med de som hävdar att Japan är världens första välutvecklade ekonomi som växlat in på ett nytt spår - ett permanent nolltillväxt-samhälle.<br />#ljud=4463159#</p>
<p><strong>I Sverige</strong> har vi upplevt en stadig tillväxt de gångna decennierna. På trettio år har ekonomin fördubblats.En förklaring är en framgångsrik exportindustri. Men en allt större del av tillväxten kommer från en kraftigt växande privat konsumtion. Den utgör nu hälften av landets bruttonationalprodukt.<br />När Statistiska centralbyrån nyligen presenterade de senaste BNP-siffrorna hade tillväxten visserligen stått still under slutet av förra året. Det som framför allt gjorde att tillväxten inte gick ned var att hushållen ökade sin konsumtion. Konflikts <strong>Daniel Värjö</strong> begav sig ut till Kungens Kurva i södra Stockholm, där konsumtionshjulen rullar på för fullt.<br />#ljud=4463160#</p>
<p><strong>Noll-tillväxt</strong> för oss tillbaka till medeltid. Det leder till social oro och det stoppar utvecklingen, säger den etablerade kåren av nationalekonomer. Det är varken eftersträvansvärt eller hållbart. Men <strong>Tim Jackson</strong>, brittisk professor i hållbar utveckling, är av en annan uppfattning. Han var en tongivande medlem av den brittiska regeringens hållbarhetskommission och är en av pionjärerna när det gäller samverkan mellan ekonomi och ekologi.<br />- Vi har blivit alldeles för fixerade vid tillväxt. Idéen om evig tillväxt är vår tids stora myt, säger han.Reporter: Kajsa Boglind<br />#ljud=4463163#</p>
<p><strong>I studiosamtalet</strong> medverkar <strong>Susanne Sweet</strong>, docent på Handelshögskolan i Stockholm där hon också leder en forskargrupp om hållbart företagande, Sure (Sustainable Research Group), <strong>Mikael Malmaeus</strong>, miljöforskare och författare, knuten till den gröna tankesmedjan Cogito samt <strong>Sandro Scocco</strong>, chefekonom på tankesmedjan Global Utmaning. </p>
<p>Intervju med Junko Edahiro som leder tankesmedjan Institutet för lycka, ekonomi och samhälle. Kristian Åström, reporter.#ljud=4463179#</p>
<p>#ljud=4467966#</p>
<p><em><strong>Producent: Kristian Åström<br /></strong></em><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/164131</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130309_1000_38d9a52.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Mar 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2741698_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3335</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/03/p1_konflikt_20130309_1000_38d9a52.mp3" length="53548917" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Facket lurade städarna</title>
      <description><![CDATA[<p>Om syndikalister som lovade anställning, sålde intyg och blåste sedan städarna på både jobb och pengar. För de drabbade slutade drömmen om ett nytt liv i ett nytt land, i obetalda skatter, konkurs och hot om att förlora uppehållstillståndet.#ljud=4451059#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Samtal i studion med migrationsminister <strong>Tobias Billström</strong>, <strong>Lisa Pelling</strong>, doktorand i statsvetenskap vid universitetet i Wien och programchef för tankesmedjan Global Utmaning, och juristen <strong>Nadja Hatem</strong>, som bistår och företräder migranter.</p>
<p>Under de senaste åren har det varit många arbetsmigranter - bärplockare, bagare, skogsarbetare - som inte fått det som lovats i deras kontrakt. Utan jobb och pengar har de varit tvungna att lämna Sverige, fattigare än när de kom hit. <br />Vem ställer upp för de svagaste på arbetsmarknaden? Vem kan de vända sig till när t o m med en fackförening lurar dem?</p>
<p>- Det har blivit bättre, färre fall av migranter som utnyttjats, men det finns anledning att se över reglerna och förenkla så att det går att återkalla arbetstillstånd, säger migrationsminister <strong>Tobias Billström.</strong></p>
<p>Juristen <strong>Nadja Hatem</strong>, tycker att det är fel fokus när man beskriver arbetskraftsinvandrarnas situation.</p>
<p>- De som är svagast, är inte bara arbetsmigranter, utan de har ett skyddsbehov och är därför extremt beroende av arbetsgivaren. Om de luras så ser de inget annat alternativ än att stanna kvar, för de anser att de inte kan åka hem.</p>
<p><strong>Lisa Pelling</strong>, anser att vissa branscher tycks vara genomruttna och att det är för lätt att fuska med arbetsvillkor och arbetstillstånd. Därför behöver de som kommer hit, få en bättre position, till exempel, kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd efter två år i Sverige, istället för som i dag, efter fyra år.</p>
<p>Ett exempel på Migrationsverkets hantering av tillståndsprövning, där verket omprövade sitt beslut, är den ideella föreningen Intikilla. Intikilla utförde städtjänster och där arbetade huvudpersonerna i<strong> Lotten Collins</strong> reportage. Städkooperativet Intikilla fick först nej på sina ansökningar om arbetstillstånd för 10 personer. Ansökan bedömdes inte som tillräckligt trovärdig, men efter att ha skickat in kompletterande uppgifter fick föreningen godkänt. Migrationsverkets chef för arbetstillståndsenheten, <strong>Nina Johansson</strong>, förklarar hur det gick till:<br />#ljud=4451117#</p>
<p><em>Tillägg: Efter vårt program sändes så kontaktades vi av Syndikalisterna (SAC) som meddelade att de tillsatte en internutredning i september och uteslöt Västerorts LS på ett möte den 23 februari. Anledningen till att detta inte kommunicerades förrän efter SR:s avslöjande var enligt SAC att alla lokala samorganisationer skulle få informationen först.</em></p>
<p><em><strong>Producent: Kristian Åström</strong> </em><br /><em><strong>Programledare:</strong> <strong>Daniela Marquardt </strong></em><br /><br /><em> </em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/159042</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130302_1100_2516987.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Mar 2013 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/2730194_599_185.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3411</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/03/p1_konflikt_20130302_1100_2516987.mp3" length="54769166" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kvinnorna tar strid för sin revolution</title>
      <description><![CDATA[<p>Om bakslag och frambrytningar för arabvårens mödrar och döttrar. Vad hände med kvinnorna som stred i täten mot förtrycket? Vart tog de vägen när konstitutionerna skulle skrivas om och nya politiker väljas? Hör om sextrakasserier, överlevnadsstrategier och hjältinnemod i Jemen, Egypten, Libyen och Syrien - i de arabiska revolternas kölvatten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid den här tiden för två år sedan slog den arabiska våren ut i full blom. I land efter land, över hela arabvärlden, gick människor ut på gatorna för att protestera. Mot sina envåldshärskare och för demokrati. Och på många platser var det kvinnorna som stod i centrum för revolutionerna. De stod längst fram i demonstrationstågen och stred för sina rättigheter sida vid sida med männen. Tillsammans  fick de marken att röra sig under fötterna på diktatorer i Tunis, Kairo, Tripoli å Sanaa. <br /> <br /><span style="line-height: 1.3;">Men sen dess har mycket hänt. På många håll verkar den feministiska festyran ha kommit av sig. Det talas om en islamistisk vinter, om religiösa maktfullkomliga män som helst vill förpassa kvinnor till hemmet, eller nikaben. Som inte alls vill dela med sig av makten när det kommer till kritan och som vill skrämma och straffa kvinnor som tar sig ton mot de nya ledarna. Men - hur stort problem är egenligen islamisterna? Kvinnorna har ju tagit en allt större plats också inom dessa rörelser?</span></p>
<p>Konflikts <strong>Lotten Collin </strong>var i Jemen under revolutionens crescendo, i oktober 2011. Hon återvände i veckan<span style="line-height: 1.3;"> </span><span style="line-height: 1.3;">till h</span><span style="line-height: 1.3;">uvudstaden </span><strong style="line-height: 1.3;">Sanaa</strong><span style="line-height: 1.3;"> - där protesterna mot kvarlevorna av den nu avgångne president Ali Abdullah Salehs regim fortfarande pågår. På fredagsbönen mötte hon de islamistiska kvinnorättsaktivisterna <strong>Yusra Ahmed</strong> å <strong>Nadia Abdallah</strong>.</span></p>
<p>#ljud=4438388#</p>
<p>I veckan hölls en syrisk kvinnokonferens i <strong>Stockholm</strong>. Kvinnor från oppositionens många falanger möttes för att planera hur kvinnors ställning kan stärkas den dag inbördeskriget är över. Till konferensen kom också kvinnor från andra delar av arabvärlden för att dela med sig av sina erfarenheter från pågående och avslutade revolutioner.</p>
<p>Konflikts<strong> Kajsa Boglind</strong> åkte dit för att spela in ett samtal med tre av deltagarna: <strong>Bassra Kodmani</strong>, syriska och tidigare taleskvinna för syriska nationella rådet, <strong>Sameera Tuwaijri</strong>, saudiska och chef för UN Womens kontor i Kairo och <strong>Israa Murabit</strong> från organisationen Voice of Libyan Women.<br />De tecknade en bild av att kvinnor visserligen blivit mer politiskt aktiva under upproren, men att de ändå inte inkluderas när nya lagar väl ska stiftas å konstitutioner skrivas.</p>
<p>#ljud=4438389#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Många arabiska kvinnorättsaktivitster betonar att kvinnorna under revolutionerna vågat bryta mot de sociala normerna, och därigenom vidgat sitt handlingsutrymme. Men det är fortfarande inte helt ofarligt att utmana de gränser som finns för kvinnorna i arabvärlden. Det har blivit tydligt i <strong>Egypten</strong>. </span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Två år efter revolten som störtade Mubarak har landet kastats in i en turbulent period av politiska kriser, våld och protester. Och för halva befolkningen har revolutionen inte lett till några påtaliga förbättringar alls - tvärtom toppar Egypten den skamliga lista över länder där kvinnors inflytande minskar - enligt den internationella studien Global Gender Gap Report. Egypten har idag en enda kvinnlig minister - det är lika många som på Gamal Abdel Nassers tid på 60-talet - och inte en enda kvinnlig guvernör.</span></p>
<p>I det första parlament som valdes efter revolutionen avskaffades könskvoteringen som tidigare funnits - vilket resulterade i endast 2% kvinnliga ledamöter. Men det som väckt starkast känslor när det gäller Egyptens kvinnor, är de grova sexuella övergrepp som ägt rum - på bland annat Tahrirtorget mitt i Kairo. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> rapporterar därifrån.</p>
<p>#ljud=4438391#</p>
<p>Men det finns också ljustecken, och tillförsikt. Många kvinnorättsaktivister menar att det faktum att kvinnorna spelat en så stor roll under revolterna kommer leda till att de i fortsättningen vägrar låta sig tystas. Att det på sikt ovillkorligen kommer att leda till det ökade politiska inflytande som så många kvinnor strävar efter. En av de mer hoppfulla rösterna är den jemenitiska protestledaren och fredspristagaren <strong>Tawakkol Karman</strong>. Konflikts Lotten Collin träffade henne i huvudstaden Sanaa.</p>
<p>#ljud=4438384#</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/157644</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130223_1000_235259e.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Feb 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2719922_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/02/p1_konflikt_20130223_1000_235259e.mp3" length="53533517" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Senkaku/Diaoyu - stormaktsspel om småöar</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kampen mellan Japan och Kina om några kobbar i Östkinesiska sjön. Senkakuöarna - en konflikt som bottnar i historiska oförrätter och drömmar om gigantiska rikedomar under havets botten. Konflikts Kristian Åström åkte dit för att skildrar upptrappningen på havet och de lokala fiskarnas syn på maktspelet mellan Tokyo och Peking.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em> </em>Det var i september 2012 som dispyten mellan Kina och Japan, om fem småöar och tre små kobbar i Östkinesiska sjön, blossade upp på nytt. Den japanska regeringen hade då köpt upp och nationaliserat Senkakuöarna, som i Kina heter Diaoyu och som Kina hävdar är deras sedan århundraden tillbaka - långt innan Japan ockuperade dem i slutet på 1800-talet.  </p>
<p>Och det här sker i en tid då Kina har tagit över Japans roll som världens näststörsta ekonomi, medan Japan kämpar med sin krympande ekonomi. Samtidigt är länderna starkt beroende av varandra - inte minst ekonomiskt.</p>
<p>Konflikten om vem som har rätt till öarna, har pågått i över 30 år men det är först på senare år som de kinesiska anspråken har skärpts och konflikten trappats upp, både tillhavs och i luften. Fartyg från kustbevakning och örlogsflottor utmanar och avvisar varandra. Och stridsflyg från båda länder har mött varandra i luften för att markera sina revir.</p>
<p>Från Kina hör vi röster som inte värjer för krig och i Tokyo vill nationalister rusta upp Japans försvar. Konflikts Kristian Åström begav sig till ön Ishigaki där Senkaku-öarna förvaltas.<br />#ljud=4425670#</p>
<p>Där tycks fiskarna inte se så allvarligt på konflikten, fisket kring öarna är inte så rikt, men visst vore det bra om politikerna i Tokyo löste frågan. Men på ön finns även en aktivist, som har arbetat med frågan i 20 år, och han tror att det finns oerhörda rikedomar kring öarna i form av olja och gas och att det är därför som Kina visar ett sådant stort intresse. Men överlag har konflikten för den lilla ön inneburit ett uppsving, då den japanska kustbevakningen tidvis har förlagt en stor del av sin flotta till ön -  sjömännen både äter och dricker på restaurangerna.</p>
<p>För de kinesiska fiskarna i provinsen Fujian i södra Kina har konflikten däremot inneburit stora problem och omfattande ekonomiska förluster, rapporterar Sveriges Radios Kina-korrespondent<strong> David Carlqvist</strong> från Shenhu. Och de ser öarna som självklart kinesiska och kan tänka sig att konflikten leder till krig ifall japanerna inte ger med sig.<br />#ljud=4425667#</p>
<p><strong>Sedan konflikten</strong> om de omtvistade öarna i Östkinesiska sjön trappades upp i höstas, har japanska politiker gjort uttalanden som för bara några år sedan, skulle ha uppfattats som ytterst olämpliga i den japanska efterkrigskulturen.</p>
<p>I Tokyo mötte<strong> Kristian Åström</strong> nationalisten och artisten <strong>Tokma</strong> som driver en politisk kampanj för att försvara Japans rätt till öarna. Han anser att ett starkare försvar och tydligare signaler från den japanska regeringen, ska stoppa kineserna. På det japanska Industriförbundet tonar man ned konflikten och hänvisar till handeln. Båda länder är så pass beroende av varandra så det finns ett politisk intresse att lösa frågan, säger <strong>Kazuyuki Kimbara</strong> vid Industriförbundet Keidanren.</p>
<p>Men alla håller inte med i Tokyo. En av japans mest kända utrikeskommentatorer,<strong> Birei Kin</strong>, ser konflikten om öarna, som ett exempel på hur det nya expansionistiska Kina agerar.<br />#ljud=4425668#</p>
<p>Men hur ser den officiella kinesiska versionen ut av konflikten, och vilken är Kinas hållning? <strong>Daniela Marquardt</strong> intervjuade andresekreteraren Liu Yu på den kinesiska ambassaden i Stockholm. Han betonar vikten av goda relationer, men understryker samtidigt att det inte råder någon tvekan om att öarna hör till Kina.<br />#ljud=4425669#</p>
<p><strong>Linus Hagström</strong>, statsvetare, specialiserad på Japansk utrikespolitik, verksam vid Utrikespolitiska institutet och ansvarig för Östasienprogrammet, anser att konflikten om öarna framför allt handlar om symbolik. Det är en territoriell motsättning som blir en måttstock på de båda ländernas styrka. Kina växer kraftigt, medan Japan kämpar med nolltillväxt, eller till och med en krympande ekonomi.</p>
<p><strong>Astrid Nordin</strong>, lektor på universitetet i Lancaster, specialist på Kinas internationella relationer, anser att man måste se in i det kommunistiska partiet och det högsta ledarskapet för att förstå konflikten. För att hålla ihop landet, går det inte att släppa någon del av territoriet, då ser andra delar av landet, som tex Tibet, att det går att lämna moderlandet – vilket skulle utmana nuvarande strukturer och kunna leda till inbördeskrig.  </p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producent: Kristian Åström, Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/154788</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_konflikt_20130216_1000_2346a77.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Feb 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2710386_520_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3339</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/02/p1_konflikt_20130216_1000_2346a77.mp3" length="53612909" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Gruvdrift eller rovdrift?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om mineraler, mord och misär i Sydafrikas gruvnäring. Vad blev det av löftena om bättre villkor och högre lön efter sommarens massaker i Marikana? Varför har tillgången på världens dyraste mineral inte lyckats lyfta Sydafrika ur fattigdomen? Hör gruvarbetare och aktivister i Chaneng som tröttnat på politikernas tomma ord, och röster från Zambia där ny gruvexploatering väcker både hopp och fruktan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den 16 augusti förra året sköts 34 människor till döds i gruvorten Marikana, efter att en strejk urartat och polisstyrkorna öppnat eld mot folkmassan. Händelsen rev upp gamla sår i <strong>Sydafrika</strong>. Jämförelser gjordes med massakern i Sharpville 1960, då polis dödade 69 demonstranter, något som av många beskrivits som startskottet för upproret mot apartheid. Men situationen som fick gruvarbetarna i Marikana att demonstrera - kräva högre lön, sjukvård och bättre boende - samma situation kan man se i många gruvsamhällen runt om i Sydafrika. Konflikts <strong>Malin Olofsson</strong> har rest runt i flera byar där gruvbolagen exploaterat marken och människorna.</p>
<p>#ljud=4412739#</p>
<p>Efter massakern i Marikana frågade sig många hur detta kunde hända i ett fritt och jämlikt Sydafrika. Varför har landet, 19 år efter Nelson Mandela blev president, inte kommit längre? Klasskillnaderna idag är större än vad de var under apartheidregimen. Bara en av fyra svarta sydafrikaner går ut högstadiet. Och även om det har vuxit fram en svart medel- och överklass, så är andelen fattiga sydafrikaner fortfarande lika stor. Många av dom söker sig till gruvorna för att försöka försörja sina familjer som ofta bor i andra delar av Sydafrika, eller i grannländerna. Och besvikelsen är idag stor bland de grupper som inte fått ta del av inkomsterna från gruvdriften, Sydafrikas viktigaste industri.</p>
<p>I studion för att diskutera detta finns <strong>Fredrik Sperling</strong>, SVT:s före detta korrespondent i Sydafrika, och <strong>Magnus Ericsson</strong>, professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet och grundare av Raw minerals group, analysföretag specialicerat på gruvbranchen.</p>
<p>Ett av de länder som ibland hålls fram som ett gott exempel inom gruvbranschen är <strong>Zambia</strong>. Men bilden är splittrad - där finns också samma problem inom gruvbranschen som ses i Sydafrika. Malin Olofsson reste till norra Zambia och fann gigantiska avfallshögar, smältverk som spyr ut avgaser mot intilliggande byar. Men också hopp om att gruvnäringen kan innebära utvecklingen av fattiga samhällen.</p>
<p>#ljud=4412730#</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/151956</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_130209_8E6E.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Feb 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2701016_518_295.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3331</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/02/SR_p1_konflikt_130209_8E6E.mp3" length="53485958" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den växande slummen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om världens slumområden, där det idag bor över en miljard människor. I megastäderna vill man riva problemen med fattigdom, ohälsa och kriminalitet. Men kan man verkligen bygga bort ojämlikhet? Reportage från Lagos flytande kåkstad som nu sågas ner, hus för hus. Och följ med till Mumbai, där misären blivit turistattraktion.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dharavi, mitt i Indiens kommersiella centrum Mumbai, är Asiens största slum. Där bor över en miljon människor under omständigheter som på många sätt är omänskliga. Men trots det söker sig hela tiden nya migranter från Indiens landsbygd dit. Det beror på att Dharavi erbjuder en väg för fattiga människor att ta del av Mumbais ekonomiska möjligheter som inte går att nå på andra sätt. Med tiden har slumområden som Dharavi kommit att bli en integrerad del av Mumbais ekonomi. Konflikts <span style="line-height: 1.3;"><strong>Daniela Marquardt</strong> gick tillsamman med  <strong>Lotten Collin</strong> på en guidad tur genom Dharavis trånga gränder.</span></p>
<p>#ljud=4398862#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">En annan megastad som på många sätt är sinnebilden av helt okontrollerad urbanisering är Lagos, Nigerias största stad. Där ligger slumområdet Makoko, som till stor del är byggd på vatten i den stora lagun som delar Lagos. Men Makoko är hotat – nyligen sågades 400 bostäder ned av polisen. Konflikts Lotten Collin tog båten ut till Makoko.</span></p>
<p>#ljud=4398867#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Men vad är då framtiden för megastäder som Lagos och Mumbai, och deras ständigt växande slumområden? Är det kaos och kollaps? Eller finns det en annan väg framåt? En person som ägnat mycket tid åt att forska och fundera på detta är antropologen och statsvetaren Janice Perlman, chef för tankesmedjan Megacities. Hon har nära studerat slumoråden – eller squatter settlements, ungefär informella bosättningar, som hon föredrar att kalla dom – sen slutet av 60-talet, framförallt i Rio de Janeiro i Brasilien. Janice Perlman berättade för Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> att den rika eliten i städerna ofta ser slummen som ett slags sår, ett sår som måste skäras bort.</span></p>
<p>#ljud=4398863#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Gäst i studion för att diskutera dessa frågor är <strong>Maria Lantz</strong>, rektor för Konstfack och tidigare ansvarig för ett stort konstprojekt vars syfte var att i detalj dokumentera livet i Dharavi.</span></p>
<p><em><strong><span style="line-height: 1.3;">Programledare: Ivar Ekman<br />Producent: Lotten Collin</span></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/149108</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_130202_E92D.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Feb 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2692378_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/02/SR_p1_konflikt_130202_E92D.mp3" length="53816817" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kan terrorkriget ta slut?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett möjligt slut i sikte efter 11 och ett halvt års krig. Vad händer med Guantanamofångarna, drönarattackerna och CIA om USA deklarerar seger i kriget mot terrorismen? Samtidigt pekas Mali ut som det nya Afghanistan och Afrika som ny front i den globala kampen. Hör röster från Jemen, USA och Storbritannien om huruvida kriget mot terrorismen går att avsluta.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När USA:s president <strong>Barack Obama</strong> i veckan höll sitt installationstal slog han fast att USA inte kan vara i krig för evigt och att ett decennium av krig nu går mot sitt slut. Samtidigt har hans senaste ministerutnämningar väckt spekulationer om vilken bana han egentligen kommer att slå in på under sin sista tid i Vita huset - krigets eller fredens väg. </p>
<p>På flera sätt har de amerikanska förutsättningarna förändrats på senare tid. Al-qaidaledaren Usama Bin Laden är död och organisationen sägs ha försvagats så pass att den inte skulle kunna utföra några större attacker. USA är på väg att kalla hem den absoluta majoriteten av sina trupper från Afghanistan. Men samtidigt hör vi helt andra tongångar på den här sidan Atlanten - om al-qaida-lierade grupper som tagit över stora delar av Mali och etablerar sig runt om i västra Afrika, Frankrikes militärintervention och det våldsamma gisslandramat i Algeriet.</p>
<p>Så vad finns det egentligen för anledning att tala om ett slut på terrorkriget - nu?</p>
<p>Det som satte igång diskussionen var Pentagons avgående chefsjurist som i november väckte stor uppmärksamhet när han sa att det var dags att börja tala om hur det här kriget skulle sluta. <strong>Jeh Johnson</strong> är omtalad som möjlig nästa justitieminister. Inför åhörare på Oxforduniversitetet talade han om en förestående vändpunkt - en dag när vi inte längre utkämpar ett krig. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ringde upp <strong>Robert Chesney</strong>, professor i juridik vid Texas Universitet och tidigare rådgivare åt Justitiedepartementet och CIA, för att fråga hur man ska tolka Jeh Johnssons tal:</p>
<p>#ljud=4386356#</p>
<p>En av de tydligaste symbolerna för kriget mot terrorn är Guantanamo-fängelset på Kubas östra spets. Å för fångarna som sitter där skulle allt förändras om kriget mot terrorismen skulle förklaras vara över eftersom det då skulle saknas laglig grund att hålla fångar på obestämd framtid.</p>
<p>Idag sitter 166 fångar fortfarande kvar i väntan på att friges eller ställas inför rätta. Över hälften av dom kommer från Jemen - och en av dom är 45-årige <strong>Abdul Salaam al-Hejla</strong>.</p>
<p>Han greps av amerikaner på en affärsresa i Egypten 2002, skickades till CIA:s hemliga fängelser i Azerbaijan och Afghanistan, å hamnade till slut på Guantanamo. <strong>Lotten Collin</strong> träffade hans familj i Jemens huvudstad Sanaa i januari 2010:</p>
<p>#ljud=4386364#</p>
<p>Ett av USA:s viktigaste vapen i kriget mot terrorismen är underrättelsetjänsten CIA. Men det är inte bara CIA som påverkat världen med sin intensiva terroristjakt de senaste åren. Kriget har också förändrat CIA i grunden.</p>
<p>Det berättade <strong>Tim Weiner</strong> när Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde honom i New York. Weiner var tidigare korrespondent åt New York Times, men är nu historiker och författare till en bok om CIA.s historia: Legacy of Ashes. Han berättar att CIA den 10 september 2001 var en helt annan organisation än den är idag.</p>
<p>#ljud=4386382#</p>
<p>I kriget mot terrorismen har också orden har blivit till ett slags vapen i striden. Beskyllningar om krigshets å ena sidan och förräderi å den andra, slungas ivrigt mellan de olika lägren. En hel kader av experter kommentatorer och analytiker har haft högkonjunktur i flera år på grund av den ständiga efterfrågan på kommentarer om kriget.</p>
<p>Konflikts <strong>Daniela Marquardt </strong>ringde upp några av dessa: <strong>Glenn Greenwald</strong> - jurist och krönikör på the Guardian och känd för sin kritik mot det amerikanska kriget mot terrorismen, <strong>Peter Pham</strong> som är chef för Afrika-centret vid  konservativa tankesmedjan Atlantic Council och <strong>Daveed Gartenstein-Ross</strong> vid den konservativa stiftelsen för Demokratins försvar i Washington.</p>
<p>Och även om deras uppfattningar om krigets orsaker och konsekvenser går starkt isär så är de rörande överens om en sak och det är att kriget inte är på väg att slut - oavsett president Obamas tal om att det inte kan vara för evigt och den förre pentagonjuristen Jeh Johnssons ord om en förestående vändpunkt:</p>
<p>#ljud=4386401#</p>
<p>Tidigare Konflikt om ämnet:</p>
<p>#ljud=4386481#</p>
<p>#ljud=4386475#</p>
<p><em><strong>Programledare:Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producent:Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/146177</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_130126_8FB9.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Jan 2013 08:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2680877_520_351.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/01/SR_p1_konflikt_130126_8FB9.mp3" length="53703206" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kampen om Israels själ</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett djupt splittrat Israel, som går till val. Konflikt sänder från Tel Aviv, och möter hopplöshet och apati, men också en spirande framtidstro – på den religiösa, yttersta högerkanten. Hör röster från Tel Avivs liberala bubbla, segregerade bussar i Jersualem och ett kokande valmöte i Beit Shemesh.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konflikt sänder från det tjusiga boutiquehotellet Rotschild Hotel, mitt i Tel Avivs historiska Bauhaus-distriktet. Det är också mitt i det som brukar kallas ”Tel Aviv-bubblan” – en del av Israel som är liberalt, sekulärt och kosmopolitiskt – och alltmer skiljt från resten av Israel. Med för att förklara denna bubbla närmare är <strong>Sandra Weil</strong>, bosatt i Tel Aviv sen 15 år och aktiv som  curator  och kulturproducent, och <strong>Joel Lagerlöv</strong>, som bott i Israel sen 2001, gift med en israeliska och verksam i Israels dynamiska IT-sektor.</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Det andra Israel representeras av Jerusalem. Det är ett alltmer religiöst Israel, som kommit att bli en större och större del av landet, såväl demografiskt, politiskt som i vardagslivet. En av de frågor där dessa två olika delar av landet kommit i konflikt är den som gäller könssegregerade bussar. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong>, och dagens producent <strong>Sharon Jåma</strong>, tog en tur med en av dessa bussar, nummer 56, från det ultraortodoxa området Mea Sharim. </span></p>
<p><span style="line-height: 1.3;"> </span>#ljud=4384691#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">Polariseringen i Israel – och längtan efter en enande kraft – börjar nu få tydliga politiska konsekvenser. Den här valkampanjens stora överraskning, och israelisk politiks just nu klart starkast lysande stjärna heter <strong>Naftali Bennett</strong>, ledare för partiet Det judiska hemmet, ett nationalistiskt, religiöst parti. Bennetts uttalade mål är att jämka samman Israel i namnet av en utpräglad högerpolitik; bland annat vill han annektera stora delar av Västbanken. <strong>Ivar Ekman</strong> följde Bennett under en hektisk kväll tidigare i veckan, en kväll som började i Jerusalems stora synagoga.</span></p>
<p>#ljud=4384694#</p>
<p><span style="line-height: 1.3;">En annan tongivande röst i Israelisk debatt som ställer sig frågan om hur Israel ska enas – och handskas med de stora frågorna om fred och stabilitet –  men den här gången från vänster, är den socialt och politiskt engagerade danskättade rabbinen <strong>Michael Melchio</strong>r. Enligt honom kan man konstatera att hur man än vrider och vänder på det, så kommer de religiösa partierna att dominera nästa koalitionsregering i Israel. Men ändå väljer en stor del av de tongivande israelerna att bortse från detta. Man måste börja prata med de religiösa, säger Michael Melchior till Cecilia Uddén.</span></p>
<p>#ljud=4384698#</p>
<p><em><strong><span style="line-height: 1.3;">Producenter & reportrar: Cecilia Uddén och Sharon Jåma<br /></span><span style="line-height: 1.3;">Programledare: Ivar Ekman</span></strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/143010</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_130119_FECE.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Jan 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2669599_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/01/SR_p1_konflikt_130119_FECE.mp3" length="53697659" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vinner talibanerna?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om elva års krig i Afghanistan. Trots över hundratusen utländska soldater på plats, hundratals miljarder dollar och mängder av de modernaste vapen blir säkerhetsläget sämre och talibanerna starkare. Hur kunde det gå så snett? Hör om ett myller av missförstånd och det omöjliga uppdraget att lösa civila problem med militära medel.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Om ett år ska den afghanska staten ta över ansvaret för säkerheten i landet. Därmed avslutar majoriteten av de idag mer än hundra tusen utländska soldaterna i International Security Assistance Force - ISAF - sitt uppdrag och åker hem. Men vad har de egentligen uppnått under sin tid i landet?</p>
<p>På svenska försvarsmaktens hemsida motiveras den svenska insatsen så här:"Uppdraget är att stötta Afghanistans regering med att åstadkomma säkerhet för det krigshärjade landets civilbefolkning". Samtidigt ökar attackerna mot civilbefolkingen och framför allt mot afghansk polis och militär. Så hur resonerar den svenska försvarsmakten om resultatet av insatsen? Konflikts <strong>Kristian Åström</strong> ställde frågan till generalmajor<strong> Anders Brännström, </strong>ansvarig för de svenska internationella trupperna och till <strong>Stefan Olsson</strong>, tidigare forskare på FOI och nu chef för tankesmedjan Fri Värld. Men han började med att ringa upp sergeant <strong>Anton Liv</strong> vid den svenska bataljonen i Mazar-e Sharif för att höra om hans dag på jobbet:</p>
<p>#ljud=4359877# </p>
<p>I början av kriget blandades talibanerna inte sällan ihop med terrornätverket al-qaida och dess ledare Osama bin Ladin. Framför allt porträtterades de som omoderna, religiösa fanatiker. Men är det här den enda bilden? Och hur har den påverkat försöken att skapa fred och stabilitet i Afghanistan?</p>
<p>Journalisten och författaren <strong>Anand Gopal</strong> har ända sen invasionen 2001 bott från och till i Afghanistan under långa perioder, och skriver just nu på en bok om kriget där.</p>
<p>När Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> ringde upp Anand Gopal i New York, berättade han vad han själv blev mest förvånad över när han kom i kontakt med talibanernas ledarskikt:</p>
<p>#ljud=4359876#</p>
<p>I likhet med flera andra länder har ju Sverige förändrat sin försvarsorganisation så att den är inriktad på insatser i utlandet. "Genom att dämpa oroshärdar utanför våra gränser kan vi också begränsa hotet mot vårt eget land.", kan man läsa på försvarets hemsida, liksom att svenska soldater ska kunna hantera allt från humanitär hjälp till fullskaligt krig.</p>
<p>Och just Afghanistan har framhållits som en slags modell för hur civila och militära insatser ska kunna samverka för att skapa fred och stabilitet. Men hur har det egentligen fungerat?</p>
<p>Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ställde den frågan till nye chefen för Stockholms Fredsforskningsinstitut, SIPRI, den tyske nationalekonomen <strong>Tilman Brück</strong> som nämrast kommer från Humboldt-universitetet i Berlin där han har verkat som professor i utvecklingsekonomi.</p>
<p>För att kunna lösa säkerhetsproblem måste man också förstå och göra något åt de underliggande sociala och ekonomiska faktorerna, betonar Brück.</p>
<p>Det har man missat i Afghanistan, säger han, och tvekar inte att kalla den internationella insatsen där för ett misslyckande.</p>
<p>#ljud=4359875#</p>
<p>#ljud=4359974#</p>
<p>Lyssna också gärna på tidigare Konfliktsändnignar om Afghanistan:</p>
<p>#link=343258#</p>
<p>#link=343259#</p>
<p>#link=343260#</p>
<p><em><strong>#link=343261#</strong></em></p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/140306</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_130112_9456.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Jan 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2660810_1200_883.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3339</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/01/SR_p1_konflikt_130112_9456.mp3" length="53615469" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>På spaning efter de pengar som flytt</title>
      <description><![CDATA[<p>Om var pengarna egentligen gömmer sig, i skuggan av kris, varsel och social oro. Följ med Konflikt på spaning efter de skatter som saknas i samhällenas skattkistor - bland schweiziska bankpalats och hos förmögna amerikaner som donerar sina dollar i utbyte mot passande politik. Möt också familjen i Gudhem som räknar sin förmögenhet i en jordkällare fylld med vitkål och äppelmust.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I förra veckans Konflikt special skildrade vi den våg av varsel som har dragit över Sverige under den gångna hösten. Länge beskrevs den ekonomiska krisen som ett fenomen som framför allt drabbade länderna i södra Europa - Grekland, Spanien, Italien och Portugal, men idag står det klart att också den svenska ekonomin är hårt drabbad.</p>
<p>Och konsekvenserna, inte bara i Sverige, utan runt om i Europa, har vi skildrat i flera Konfliktsändningar under det gångna året. Men vid sidan av våldsamma demonstrationer, förtvivlade människor som inte kan betala sin hyra och uppgivna ungdomar som har förlorat all tro på framtiden har vi också undrat vart pengarna har tagit vägen. För de har väl inte bara tagit slut?</p>
<p>För att få svaret på det så återvänder vi till några hållplatser för de pengar som uppenbarligen finns, men som saknas i de skuldtyngda ländernas skattkistor, och som också saknas i mycket av medierapporteringen kring krisens orsaker. Vi vill med hjälp av förra årets nedslag och reportage i <strong>USA</strong>, <strong>Schweiz</strong>, <strong>Italien</strong> och <strong>Tyskland</strong> skildra toppen på den ekonomiska pyramid vi alla är rädda för ska vittra sönder.</p>
<p>Så i veckans Konflikt hör vi om skattesmitare i Milano, om svenskar som flyttar till Schweiz för att de "tjänar för mycket", om den schweiziske före detta banktjänstemannen <strong>Rudolf Elmer</strong> som läckte hemliga bankuppgifter till Wikileaks och till amerikanska skattemyndigheter. Vi gör ett wallraffande besök på privatbanken <strong>Julius Bär</strong>, och så möter vi den amerikanske dollarmiljonären <strong>Ed Conard</strong> - en av de främsta givarna till Mitt Romneys misslyckade presidentvalskampanj - som förklarar varför han anser att ekonomisk ojämlikhet är något bra. Vi reser till Bayern i Tyskland, den kanske just nu mest välmående delen av Europa, där statskassorna fortfarande är välfyllda och affärsmännen väljer att investera i guld. Slutligen gör vi också ett besök i västgötska <strong>Gudhem</strong>, där paret <strong>Petter Lindström</strong> och <strong>Camilla Lundin</strong> valt en helt annan väg men ändå tagit finansminister Anders Borg på orden: de har sparat i ladorna och fyllt förråden inför vintern. </p>
<p><strong>Programmen som ni hör bitar ur i veckans Konflikt går att finna i sin helhet här:</strong></p>
<p>Konflikts Daniela Marquardt och Lotten Collin reste runt i Schweiz för att skildra debatten om skatteparadis: #text=4932084#</p>
<p>#ljud=3736522#</p>
<p>Konflikt om olika länders kamp för att fånga in skattesmitare runt om i världen, och de globala konfliktytor som blivit följden: #link=342485#</p>
<p>#ljud=3750746#</p>
<p>Konflikt om ett splittrat Tyskland där rikare regioner inte vill betala för sina fattigare landsmän i öst:  #link=342484#</p>
<p>#ljud=4198845#</p>
<p>Konflikt om pengarnas roll i den amerikanska presidentvalskampanjen som pågick under 2012. Det rörde sig om större summor än någonsin tidigare: #link=342487#</p>
<p>#ljud=4211024#</p>
<p>Konflikt om valutakrigen där olika länder underminerar andra länders valuta för att vinna ekonomiska framgångar på hemmafronten:#link=342486#</p>
<p>#ljud=4250191#</p>
<p>Konflikt om finanskraschens orsaker och vad människors tillit till det ekonomiska systemet spelar för roll:#link=342482#</p>
<p>#ljud=3442378#</p>
<p>Konflikt om att många rikare regioner i olika hörn av Europa är trötta på att betala för de fattigare landsändarna. I Katalonien, Skottland och Flandern ställs nu krav på ökad självständighet i krisens spår:#link=342489#</p>
<p>#ljud=4263139#</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/137797</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_130105_8DE6.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Jan 2013 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2653712_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3335</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/01/SR_p1_konflikt_130105_8DE6.mp3" length="53558248" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Varsel och verklighet</title>
      <description><![CDATA[<p>KONFLIKT SPECIAL om varselåret som gick. Nedslag och berättelser om orter och människor som pendlar mellan förtvivlan och försök till förhoppningar i en ekonomi som stannar av. Hör reportage från Hyltebruk, Tidaholm, Kristianstad, Vislanda, Orrefors och Söderhamn - vittnesmål från en svensk arbetsmarknad mellan varsel och verklighet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Finansminister Anders Borg fick dagarna innan julafton skruva ner förväntningarna. Den svenska ekonomin, som pga av sin relativa styrka, utomlands kallats "Pippi Långstrump-ekonomin" börjar nu visa svaghetstecken.</p>
<p>Regeringen såg sig tvungen att sänka förhoppningfulla prognoser om tillväxten nästa år till en väsentligt lägre nivå. Sviterna av finanskrisen fortsätter sätta spår i ekonomierna världen över, framförallt i svenska exportmarknader som EU och USA.</p>
<p>Och under hösten gick orderingången till svensk industri kraftigt ned. Varslen började dugga tätt och totalt blev mer än 50 000 arbetare och tjänstemän varslade om att de kan komma att förlora jobbet.</p>
<p>Det är inte lika dramatiskt som krisen för tre år sen då 100 000 svenska industrijobb försvann, men det spär på den redan då oroande utvecklingen.</p>
<p>I september i år startade Sveriges Radio ett särskilt projekt där några reportrar runt om i landet arbetat med att försöka ge en bild av vad som händer med svensk arbetsmarknad och ekonomi i skuggan av den globala och europeiska ekonomiska krisen.</p>
<p>Meningen var att skildra vardagen för alla de människor som berörs, att berätta om vad varsel och förlorade jobb gör med människor och hela orter, men också att ge försök till förklaringar och lösningar.</p>
<p>I veckans "Konflikt Special" ges utdrag av de många reportage som gjorts av Sveriges Radios reportrar under hösten, från <strong>Kristianstad, Orrefors, Hylte, Tidaholm, Vislanda, Orrefors</strong> och <strong>Söderhamn</strong> här i Sverige, och från<strong> Oslo</strong> och brittiska <strong>Wilton</strong>, de senare exempel på att rötterna till problemen, precis som lösningarna, ofta finns i utlandet. Medverkar gör reportrarna <strong>Nina Benner</strong>, <strong>Mikael Olsson, Lisen Elowsson Tosting, Johan Prane, Marthina Stäpel </strong>och<strong> Johanna Sjöqvist.</strong></p>
<p><em><strong>Producent och programledare: Mikael Olsson</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/135261</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121229_F1F9.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Dec 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2648977_1200_718.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3424</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/12/SR_p1_konflikt_121229_F1F9.mp3" length="54987715" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hur stort problem är korruptionen?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om mutor, mammon och tillväxtens pris. Korruption rör upp känslor - men är den så skadlig som det sägs? Följ med till Indien och hör om en politisk rörelse byggd på helig ilska - en ilska som vissa menar är helt missriktad. Hör också röster från Peking, Atlanta och den lilla nordindiska byn Djassna om skinnade bönder, kinesiska avrättningar och det enorma IT-projektet som ska krossa korruptionen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En av de absolut största frågorna i den indiska debatten har på senare år varit korruptionen. Skandalerna har varit många och landets stora antal folkrörelser har slutit upp kring frågan och med olika metoder försökt väcka opinionen och få politikerna att ta tag i problemet.</p>
<p>Å medan de främsta aktivisterna förra året framkallade gatuprotester genom att hungerstrejka så har har nya ledare i år valt en annan strategi. Med hjälp av sociala medier och uppmärksammade presskonferenser där man anklagat högt uppsatta personer inom den indiska eliten för korruption har man lyckats engagera nya delar av det indiska samhället. Detta arbete kulminerade för några veckor sedan när antikorruptionsrörelsens eget parti Aam Aadmi lanserades.</p>
<p>Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> var på plats i centrala New Dehli när Aam Aadmi höll sitt första möte.</p>
<p>#ljud=4328353#</p>
<p>Men alla är inte lika övertygade om att ett nytt argt parti är det bästa sättet att komma åt korruptionen. Och är den ens så skadlig som antikorruptionsaktivisterna hävdar?</p>
<p>Konflikts <strong>Kristian Åström</strong> ringde upp en annan röst i den indiska debatten - <strong>TT Ram Mohan</strong>, professor i finansekonomi vid handelshögskolan i Ahmedabad å flitig skribent i Indiens ledande affärstidning, The Economic Times. Han oroar sig mindre för själva korruptionen och mer för att frågan om den håller på att bli alltför politiserad.</p>
<p>#ljud=4328357#</p>
<p>Också i grannlandet Kina har korruptionen hamnat på den politiska agendan sedan ett antal skandaler orsakat ovanligt stor folklig vrede. I år efter år efter år har forskare varnat för att Kinas ekonomiska utveckling snart riskerar att bromsas in på grund av den alltmer utbredda korruptionen. Men än har inte detta skett. Så hur akut är egentligen problemet. För att förstå korruptionens roll i Kina började Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> nysta i den stora skandal som förra året drabbade en av det kinesiska utvecklingsundrets stora stoltheter.</p>
<p>#ljud=4328354#</p>
<p>Men medan ekonomerna, statsvetarna å biståndsbyråkraterna funderar på dom stora, övergripande frågorna - om huruvida korruptionen är förkastlig, ett nödvändigt ont, eller till och med kan fungera som ett smörjmedel för ett lands ekonomiska utveckling - så finns det en form av korruption som på det mänskliga planet är en otvetydig katastrof. Det är den vardagskorruption som drabbar miljontals, ofta redan fattiga människor i Kina, Indien och i många andra länder runt om i världen.</p>
<p>Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> begav sig till den lilla byn Djassna i södra Rajastan där den indiska staten försökt lindra den svåra fattigdomen, men inte alltid lyckats särskilt väl.</p>
<p>#ljud=4328350#</p>
<p>Så hur ska man då kunna minska fattiga människors utsatthet för korruptionens elände? Ny teknik är något som många forskare - och numera den indiska regeringen - sätter sin tilltro till. Landet har gett en av sina mest framgångsrika IT-entreprenörer i uppdrag att genomföra ett enormt, ID-projekt som många indier hoppas på sikt ska få bukt med korruptionen. För första gången i historien ska var och en av Indiens 1.3 miljarder invånare kunna identifieras - och därmed också kunna hävda sina lagstadgade rättigheter, oberoende av godtyckliga lokala tjänstemän. Projektet förkortas ADHAR och Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> besökte ett av dess kontor i New Delhi.</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman<br /></strong><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/132788</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121222_F887.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Dec 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2642311_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/12/SR_p1_konflikt_121222_F887.mp3" length="53857119" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sverige och somalierna - del 2</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=4315598#
Om somalierna som uppmärksammats så mycket i svenska medier under hösten. Men den här gången handlar det inte om nyanlända anhöriginvandrare utan om de somalier som stannat i eller återvänt till Somalia och nu kämpar för att bygga upp landet. Hör svensksomaliska röster i Mogadishu och Stockholm om det nytända hoppet om fred och ro i landet som tycktes för evigt dömt till kaos och katastrof.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Somalia har under många år toppat alla eländeslistor - landet har världens högsta högsta barnadödligheten, mesta korruptionen, världens fattigaste och farligaste land. Somalia var själva sinnebilden för begreppet failed state. Inte sedan diktatorn Siad Barre störtades 1991 har landet haft en fungerande centralmakt och ingenting har kunnat få slut på det inbördeskrig som härjat landet sedan dess.</p>
<p>Men kanske håller läget i Somalia nu på att förändras till det bättre. Terroristgerillan al-Shabab har succesivt pressats tillbaka från flera viktiga fästen. Och för första gången på flera årtionden har en vald president kommit till makten i Somalia. Det här har också fått många exilsomalier att för första gången på många år överväga att resa hem för att vara med och bygga upp landet. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ringde upp <strong>Wilo Abdulle</strong>, tidigare fältassistent och stadsdelspolitiker i Göteborg som återvänt till Somalia för att grunda en fredsorganisation, och <strong>Abdiwahab Hussein Ugas Khalif</strong>, före detta Malömpolitiker och idag parlamensledamot i Somalia:</p>
<p>#ljud=4315467#</p>
<p>För förstå vad som har hänt och händer i Somalia måste man också titta på omvärldens roll - från grannländerna i regionen till de stora internationella aktörerna, FN och EU.</p>
<p>Sedan den spektakulära, direktsända amerikanska landstigningen i Somalia för 20 år sedan, och det lika dramatiska tillbakadragandet ett knappt år senare efter nedskjutningen av två amerikanska Black Hawk-helikoptrar, har mycket av det internationella samfundets inblandning och försök att mäkla fred snarare underblåst motsättningar och konflikter istället för att lösa dem.</p>
<p>Hur de internationella aktörerna kommer att förhålla sig till Somalia i fortsättningen har därför stor betydelse för om det nya hopp som nu har väckts också ska kunna omsättas i varaktig fred och stabilitet.</p>
<p>Grannländerna Etiopien och Kenya är nyckelspelare och på senare tid är det framför allt Kenya gjort sig gällande. I september invaderade flera hundra kenyanska soldater den somaliska kuststaden Kismayu för att jaga bort al-Shababmilisen från trakter nära den kenyanska gränsen.</p>
<p>Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp <strong>Alex Rondos</strong>, EU:s särskilda sändebud för Afrikas Horn och kenyanske journalisten <strong>Murithi Mutiga</strong> vid tidningen Daily Nation i Nairobi för att få EU:s och Kenyas perspektiv på utvecklingen i Somalia.</p>
<p>#ljud=4315468#</p>
<p>Det här programmet är den andra delen av ett större projekt, där vi på Konflikt fördjupar oss i mötet mellan Sverige och Somalia.</p>
<p>I det första programmet, som sändes i september i år, fick vi lära känna två svensk-somaliska familjer, som på grund av kriget i Somalia och flykt till Sverige splittrats mellan länderna. Delar av familjen har fått uppehållstillstånd och lever i Sverige, medan resten av familjen är kvar i Somalia, eller Kenya, eller på andra platser i Somalias närområde, och väntar på att kunna återförenas här, i Sverige.</p>
<p>Det rör sig alltså inte om nya flyktingar, utan om flyktingar som flydde från Somalia när konflikten var mycket mer intensiv, och som redan har fått uppehållstillstånd här, och nu väntar på att kunna återförenas.</p>
<p>I det förra programmet lärde vi bland annat känna <strong>Hassan Ali Farah</strong>, vars familj väntat länge i Nairobi på att det svenska migrationssystemets kvarnar ska mala färdigt. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> och <strong>Ivar Ekman</strong> sökte för ett par veckor sen upp Hassan igen, i en förort till Stockholm:</p>
<p>#ljud=4315466#</p>
<p>Första delen i Konflikts serie Sverige och somalierna:</p>
<p>#link=341147#</p>
<p>SR:s Afrikakorrespondent Maria Sjöqvists intervjumed Somalias nye president:</p>
<p>#link=341148#</p>
<p>Hela intervjun med EU:s sändebud för Afrikas Horn:</p>
<p>#ljud=4315689#</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/129742</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121215_D4FF.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Dec 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2630972_520_352.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2013/01/SR_p1_konflikt_121215_D4FF.mp3" length="52839785" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det lilla kriget som alla vann</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Gaza-kriget, som alla vann. Hamas, Netanyahu och de arabiska grannarna har stärkt sina positioner. Men hur gick det för freden? Följ med till Gaza, och hör ansjovisfiskare, jordbrukare och barnfamiljer om livet i ett land där kriget blivit vardag. Hör också röster från Jerusalem, Doha och Washington om den nya ordningen i Mellanöstern – en ordning där en långsiktig fred är mer avlägsen än någonsin.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det råder segerstämning bland Gazas islamister. I fredags var ytterligare en triumfens dag för Hamas, när den terrorstämplade organisationens ledare, Khaled Mashaal återvände till palestinsk mark för första gången sedan 1967. Syftet med hans återvändande är Hamas 25-årsjubiléeum, som firas med massmöten och militärparader i helgen. Anledningen att han kunde besöka Gaza var kriget i november, förklarade Mashaal i ett tal strax efter ankomsten. Han förklarade stolt att Hamas vunnit det åtta dagar långa kriget, trots att det ju faktiskt aldrig blev någon fred utan bara en fragil vapenvila. Men att både <strong>Hamas</strong> och andra militanta grupper i <strong>Gaza</strong> ser kriget som en propagandaseger, det stod klart för <strong>Kristian Åström</strong> när han i veckan besökte Gaza.</p>
<p>#ljud=4302582#</p>
<p>Stora delar av Hamas ledarskap lever idag i exil utanför Gaza. Många av ledarna bor i Kairo, och Khaled Mashaal själv bor i Doha, i den lilla gulfstaten Qatar. Och trots att Gaza lite slentrianmässigt brukar kallas för världens största utomhusfängelse - invånarna kommer ju inte därifrån - så är omvärlden idag väldigt närvarande inne i Gaza. Här syns tydliga spår av de dramatiska politiska omvälvningar som hänt i Mellanöstern under den arabiska våren. När Gazaborna firade vapenvilan den 22 november så kunde man se plakat, skyltar och banderoller som tackade den gamla vapendragaren Iran, men också betonade stödet från nyfunna vänner, som president Morsi i <strong>Egypten</strong> å Emiren av Qatar.</p>
<p>Och just Qatar är väldigt närvarande i Gaza. Den lilla gulfstaten i persiska viken har plöjt ner miljoner dollar till skolor, fiskeutrustning och infrastruktur i Gaza. Emiren, hamad bin Khalifa al-Thani, var det första statsöverhuvudet som besökte ett hamaskontrollerat Gaza, när han kom dit i oktober, strax innan kriget mellan Israel å Hamas. <strong>Qatar</strong> är definitivt ett av de länder som vunnit på det senaste kriget i Gaza. Det konstaterar <strong>Mehran Kamrava</strong>, professor i statsvetenskap vid Georgetownuniversitetet i Qatars huvudstad Doha, där Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> nådde honom.</p>
<p>#ljud=4302580#</p>
<p>Paradoxalt nog så upplever sig även Israel som vinnare i kriget. Premiärminister Netanyahu har precis som Egyptens Morsi, Emiren av Qatar och inte minst Hamas ledarskikt kunnat plocka poäng på kriget och den efterföljande vapenvilan. Det hävdar <strong>Yossi Klein Hallevi</strong>, forskare på tankesmedjan Hartman Institute en framträdande röst inom den konservativa falangen som står nära det i Israel styrande Likudpartiet. Kristian Åström träffade honom i Jerusalem.</p>
<p>#ljud=4302583#</p>
<p>Det verkar, trots att Israel och Hamas faktiskt förhandlat indirekt med varandra i samband med den senaste vapenvilan, inte vara någon som idag tror att en fredsprocess i dagsläget är möjlig. Så vad skulle egentligen krävas för att få till stånd en mer varaktig fredsuppgörelse? De flesta brukar hävda att ett land mer än andra har svaret på den frågan i sin hand: Israels viktigaste allierade, <strong>USA</strong>. USA ger varje år flera miljarder dollar i militärt bistånd till Israel, men också till Morsi i Egypten. Faktum är att det finns amerikanska militärinstallationer kors och tvärs över hela Mellanöstern, bland annat i just Qatar, och USA har nära samarbete med så gott som alla viktiga länder i regionen, med det uppenbara undantaget Iran. Med så många allianser, kontakter och påtryckningsmedel vore det väl bara naturligt att om någon ska kunna pressa Israeler och palestinier att sluta fred, så är det USA.</p>
<p>För att förstå hur Washington utvärderat det senaste kriget så ringde Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> upp <strong>Aaron Miller</strong> på Woodrow Wilson-centret i Washington. Miller var länge var en central rådgivare åt amerikanska regeringar i just Mellanösternkonflikten, och har förhandlat med såväl israeler som palestinier under både Bill Clinton och George W Bush.</p>
<p>#ljud=4302581#</p>
<p>Men när fokus i omvärlden hamnar på storpolitiska vinster och förluster, och vilka nya allianser som bildats eller förstärkts under det senaste kriget, är det lätt att glömma att Gaza samtidigt är en plats som 1,7 miljoner Gaza-bor kallar sitt hem - en plats där vanliga människor försöker leva vanliga liv så gott det går, även om kriget hela tiden finns närvarande. Det berättade bönder, fiskare och barnfamiljer för Kristian Åström.</p>
<p>#ljud=4302576#</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/126789</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121208_8EF5.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Dec 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2619692_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/12/SR_p1_konflikt_121208_8EF5.mp3" length="53546998" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Indien väljer väg</title>
      <description><![CDATA[<p>Om världens största demokrati, där den ekonomiska tillväxten nu snabbt bromsar in och många indier undrar varför Kina kan, men inte vi? Är demokratin problemet och en stark ledare vägen framåt? Hör Konflikt från Indien, med reportage från landsbygden i Rajastan, från ett paralyserat parlament i New Delhi och från finans-meckat Mumbai där fattiga sover på gatan intill världens dyraste privata skyskrapa.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Just nu pågår en intensiv debatt i Indien om utländska direktinvesteringar. För ett par månader sedan beslutade det regerande Kongresspartiet att tillåta utländska bolag att etablera sig i den indiska detaljhandeln, en bransch som i Indien sysselsätter runt 40 miljoner människor och som hittills varit helt fredad från utländsk konkurrens.</p>
<p>Beslutet att tillåta stora kedjor som Walmart, Carrefour och IKEA i Indien har orsakat protester både på gatan, i media och i parlamentet i New Delhi. Där blockerar just nu oppositionspartiet BJP och deras allierade alla andra lagförslag och kräver en extra omröstning om just utländska direktinvesteringar. Så varför är frågan så kontroversiell? Och vad säger den egentligen om Indiens ekonomiska och politiska utveckling? Konflikts producent<strong> Lotten Collin</strong> reste till Indiens kommersiella centrum: Mumbai.</p>
<p>Det sägs att för att förstå vart Indien är på väg ska man bege sig ut på landsbygden. Så det har vi gjort. Två tredjedelar av Indiens befolkning lever på landsbygden och för de allra flesta är jordbruket den enda inkomstmöjligheten. Trots de livliga diskussionerna om utländska investeringar är staten fortfarande den viktigaste arbetsgivaren i Indien. Och den rollen har bara stärkts – inte minst på landsbygden – sedan man införde lagen om 100 dagars garanterat arbete för alla indier 2005, den så kallade MGNREGA-lagen. Konflikts reporter <strong>Kajsa Boglind</strong> begav sig till byn Sunda i Rajastan för att titta närmare på vad som beskrivits som världens största välfärdsprojekt.</p>
<p>I Indiens finansiella centrum Mumbai reser sig skyskraporna mot himlen genom det rök- och avgastäta diset. Däribland världens dyraste privatbostad – det 27 våningar höga huset som Indiens rikaste man låtit bygga åt sig och sin familj för närmare 2 miljarder dollar – inte särskilt långt ifrån Asiens största slumområde som ligger mitt i centrala Mumbai. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> reste dit för att möta den politiske analytikerna och författaren <strong>Shankkar Aiyar</strong>, som ägnat de senaste 30 åren åt att på närmast möjliga håll följa och försöka förstå det moderna Indiens utveckling.</p>
<p>Konflikt sänds från Gurgaon – en förstad till Delhi ett par mil söder om huvudstaden. En stad som har beskrivits som att den har allt – utom det mest grundläggande som fungerande el och  avlopp. Medverkande gäster är<strong> Julia Wiraeus</strong> – frilansjournalist som bor och arbetar i Delhi och har rest hit mycket under de gångna tio åren, samt <strong>Magnus Oskarsson</strong>, VD för företaget Roxtec  med sitt kontor i just Gurgaon. </p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/123659</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121201_13BBE.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Dec 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2607419_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/11/SR_p1_konflikt_121201_13BBE.mp3" length="53691587" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fri handel - med kvinnor</title>
      <description><![CDATA[<p>Om handeln med kvinnor som bara växer i ett gränslöst EU. Men vad görs egentligen åt den moderna slavhandeln? Hör reportage från Rumänien - rekryteringsbasen för många av de kvinnor som hamnar i lägenheter och på bordeller runtom i Europa. Hör förtvivlade socialarbetare i Stockholm, och kommissionär Cecilia Malmström om varför EU:s medlemsländer har så svårt att koppla ihop trafficking och prostitution.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I staden Pitesti ett par timmar utanför Rumäniens huvudstad Bukarest ligger ett av landets två skyddsboenden för människohandelsoffer. Här bor 11 unga kvinnor, i åldrarna 13 till 25. De har alla sålts utomlands till bordeller runt om i Europa, vanligast är att de har varit i Italien, Spanien och Tyskland men här har också bott kvinnor som varit i Sverige. Här får de under ungefär ett år en fristad där de kan gå i skolan och bygga upp ett normalt liv igen. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> reste dit och träffade <strong>Ana</strong>, <strong>Alexandra</strong> och de andra kvinnorna som bor på hemmet, liksom <strong>Iana Matei</strong> som är föreståndare och en av Rumäniens främsta experter på människohandel.</p>
<p>#ljud=4275920#</p>
<p>Rumänskor är en av de vanligaste nationaliteterna bland människohandelsoffer i Sverige, vilket uppmärksammades en del i våras då Sveriges hittills största trafficking-mål avgjordes, Både offer och förövare var rumäner.</p>
<p>Att domen blev människohandel är ovanligt, oftast brukar åklagarna ha problem med att bevisa att kvinnorna inte sålt sex frivilligt, och då blir straffet för dom inblandade hallickarna istället koppleri, vilket ger ett betydligt lägre straff.</p>
<p>Fallet i våras var ovanligt också för att de rumänska kvinnorna tvingades sälja sex på gatan - på prostitutionsstråket i Rosenlund i Göteborg - och inte i lägenheter, som annars är vanligt i Sverige sen sexköplagen kom 1999.</p>
<p>En av dom som sett det här på nära håll är socialsekreteraren <strong>Ulrika Paleus</strong>, vid Stockholms stads prostitutionsenhet. Hon arbetar specifikt med människohandelsärenden och åker ofta med polisen ut när dom gör tillslag mot trafficking-ligor, för att vara ett stöd för kvinnorna vid ingripandet å för att hjälpa dom ifall dom bestämmer sig för att vittna i en möjlig rättegång.</p>
<p>Konflikts<strong> Lotten Collin</strong> besökte prostitutionsenhetens stödcentrum i Stockholm och bad Ulrika beskriva den senaste lägenhetsbordellen hon sett.</p>
<p>#ljud=4275924#</p>
<p>Så vad gör då de rumänska myndigheterna för att stoppa handeln med landets kvinnor?</p>
<p>Konflikts Kajsa Boglind ställde frågan till <strong>Adrian Petrescu</strong>, en av cheferna på Rumäniens Antitraffickingmyndighet. Han menar att problemet är under kontroll - något som totalt tillbakavisas av Iana Matei som driver det skyddade boendet i Pitesti som Konflkt besökt.</p>
<p>#ljud=4275923#</p>
<p>Människohandel är ett problem som EU ska ta i med hårdhandskarna mot. Det har slagits fast gång på gång, senast t i juni i år, när Eu-kommissionen la fram en ny strategi som sträcker sig över dom närmaste 4 åren och som strävar mot att utradera människohandeln. Kommissionären bakom denna ambitiösa agenda är <strong>Cecilia Malmström</strong> som Konflikts<strong> Ivar Ekman</strong> intervjuat. Och han började med att fråga hur hon reagerade när hon hörde Anas och Alexandras berättelser.</p>
<p>#ljud=4275932#</p>
<p>Om alla Eu:s ledare är rörande överens om att människohandeln ska bekämpas så råder desto större oenighet om det närbesläktade problemet med prostitution. En av de europeiska politiker som intresserat sig för den svenska modellen med kriminalisering av köparna är den franska kvinnoministern <strong>Najat Vallaud</strong> som nyligen besökte Stockholm.</p>
<p><em><strong>Programledare:Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/120375</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121124_8F44.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Nov 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2596266_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3376</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/11/SR_p1_konflikt_121124_8F44.mp3" length="54210709" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Europas separatister reser sig</title>
      <description><![CDATA[<p>Om katalaner som ropar på självständighet och skottar som söker sin egen väg. Riskerar EU:s fredsbygge att lösas upp i nya rivaliserande småriken? Eller ser vi en demonstration av demokratisk iver hos medborgare som vill komma närmare makten? Hör röster från Barcelona, Edinburgh, Bratislava och Sarajevo om ett EU som kanske rasar - eller byggs upp?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För en dryg månad sen fick EU årets fredspris. Norska nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland förklarade att unionen premieras för att ha bidragit till fred, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa. Idag består EU av 27 stater, som än så länge samsas, även om splittringen hela tiden verkar tillta - och då inte bara splittringen mellan länderna, som vi ofta hör om i konflikterna mellan Merkel och Medelhavsländerna - utan också inom själva nationalstaterna.</p>
<p>Flera av EU:s medlemmar kämpar idag med allt mer högljudda separatiströrelser, som hotar att bryta sig loss och skapa ett eget land. I Storbritannien, Spanien och Tyskland vill rikare regioner slippa betala för sina fattigare landsmän, särskilt nu i tider av ekonomisk kris. Flera bedömare talar om att Europeiska Unionen hotas av en fragmentisering, eller rent av en balkanisering, längs politiska ekonomiska och etniska skiljelinjer. Men vad ligger egentligen bakom varningarna? <strong>Lotten Collin</strong> reste till <strong>Katalonien</strong> i norra Spanien, den region som hoppas få bli EU:s 28 medlemsstat.</p>
<p>#ljud=4262930#</p>
<p><strong>Skottland</strong> är nog den europeiska region som kommit längst i sin strävan efter självständighet. I februari i år slöts en överenskommelse mellan den skotska regionsregeringen - ledd av separatistpartiet Scottish National Party - och den konservativa centralregeringen i London, om att en folkomröstning om självständighet ska hållas hösten 2014. Det här är nåt unikt, och nåt som kan bli en förebild för många andra, menar den skotska regeringens utrikesminister <strong>Hamza Yosaf</strong>. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> nådde honom på hans kontor i den skotska regeringsbyggnaden i Edinburgh.</p>
<p>#ljud=4262913#</p>
<p>Men Skottland är bara ett exempel på separatistiska partiers framfart i Europa. För en månad sedan vann de flamländska nationalisterna Nya Flamländska Alliansen stort i de belgiska lokalvalen - framgångar som lär ge ytterligare skjuts åt kraven på utökat självstyre och mer kontroll över skatteintäkterna. Den frågan sporrar också självständighetsivrare i den välmående tyska delstaten Bayern, där röster höjts för att skattepengarna borde stanna i regionen snarare än att understödja landsmän i andra delar av Tyskland.</p>
<p>Den ekonomiska krisen håller på att urholka solidariteten och öka spänningarna i Europa på flera plan. Det konstaterar <strong>Heather Grabbe</strong> som leder organisationen Open Society's Europa-kontor i <strong>Bryssel</strong> - en tankesmedja grundad av finansmannen George Soros och som säger sig arbeta för öppna och toleranta samhällen i Europa. Många EU-medborgare ser krisen som ett bevis för politikernas inkompetens. Och i länder och regioner där missnöje med det rådande styret länge har legat och pyrt, där flammar nu frågan om separation upp på allvar, förklarade Grabbe när Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp. Daniela intervjuade också <strong>Eduard Kukan</strong>, Slovakiens före detta utrikesminister som idag är ledamot för de slovakiska kristdemokraterna i EU-parlamentet. Han oroar sig över separatisternas frammarsch i Europa och menar att unionen borde fokusera på att utvidga gränserna österut, mot balkan, istället för att inkludera nya splittrade nationer i väst.</p>
<p>#ljud=4263220#</p>
<p>Just Sydösteuropa och länderna på Balkan har för många kommit att symbolisera den allra råaste formen av etnisk och religiöst betonad separatism. Men hur ser situationen ut där idag - vad har hänt i den region som kommit att ge namn åt splittring och rivalitet? Hur ser man på ett framtida Eu-medlemskap och vad det skulle innebära? Vår kulturkorrespondent <strong>Gunnar Bolin</strong> har precis varit i <strong>Sarajevo</strong>, staden som kanske mer än någon annan i Europa har fått symbolisera vad som kan hända när etniska konflikter splittrar en befolkning som har levt tillsammans, sida vid sida. I staten Bosnien Hercegovina är numera etniciteten inskriven som en del i författningen.</p>
<p>#ljud=4262914#</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/118008</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121117_8ECE.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Nov 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2588182_1200_609.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3322</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/11/SR_p1_konflikt_121117_8ECE.mp3" length="53340418" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Valutakrigen</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=4250191#
Om valutor som vapen. Vad har upploppen bland iranska valutaväxlare med brasiliansk inflation att göra? Och varför pratar plötsligt så många om den gamla guldmyntfoten? Hör röster från Sao Paolo, Peking och Tösses bageri om dollarns död och valutors värde i en krisande världsekonomi där alla desperat vill växa.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett lands valutakurs är en väldigt viktig del av hur dess ekonomi fungerar. Det kan man inte minst se i Iran . Omvärldens försök att med sanktioner pressa landet att upphöra med det man misstänker vara försöka att skaffa kärnvapen, har i allt högre utsträckning fått effekter på landets valuta. Den iranska valutan, rialen, störtdök i början på oktober vilket har varit ytterst kännbart för det iranska folket som sett sina besparingar bli mindre värde samtidigt som priserna skjutit i höjden. Och för iranska studenter i utlandet har rialens fall betytt mycket mindre pengar att röra sig med i vardagen. En av de som erfarit detta är Ali som Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> träffade på ett kafé i centrala Stockholm.</p>
<p>#ljud=4250117#</p>
<p>En som ägnat mycket tid åt att studera valutapolitik i både krig och fred är den amerikanska analytikern och författaren<strong> James Rickards</strong>. Förutom en lång karriär på Wall Street har Rickards arbetat som konsult åt den amerikanska försvarsmakten, i just frågor kring hur finansmarknader och finansiella instrument kan användas som del av ett lands vapenarsenal. Och förra året kom han ut med boken boken Currency Wars - The making of the next global crisis. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp honom på hans kontor i Connecticut.</p>
<p>#ljud=4250112#</p>
<p>Den som först använde begreppet "valutakrig" i officiella sammanhang var Brasiliens finansminister <strong>Guido Manchega</strong> 2010. Sedan dess har han flera gånger upprepatsin åsikt om att Brasilien är utsatt för en alltmer intensivt valutaattack, som håller på att underminera landets ekonomi.</p>
<p>"Dom industrialiserade länderna har inte återhämtat sig från den ekonomiska krisen, och så försöker dom genom att undervärdera sin valuta dra nytta av tillväxtländernas starka ekonomi, som vår, i Brasilien", sa Guido Mantega i en intervju i brasiliansk TV tidigare i år. Men vad är det egentligen som ligger bakom dom här hårda orden? För att få svar på det ringde Konflikts Lotten Collin upp en av Brasiliens främsta ekonomer, <strong>Andre Perfeito</strong>.</p>
<p>#ljud=4250115#</p>
<p>Allra oftast används begreppet valutakrig om dragkampen mellan USA och Kina om vem som genom aktiv valutapolitik kan vinna flest exportfördelar. Dessa världens två största ekonomier, som också är mycket viktiga handelspartners och därmed ömsesidigt beroende av varann för fortsatt tillväxt, glider allt längre ifrån varandra i sin syn på vad som är problemet och vad som måste göras.</p>
<p>Kineserna hävdar, precis som brasilianarna, att USA genom att låta sedelpressarna gå varma håller dollarkursen nere och orsakar inflation runt om i världens tillväxtekonomier. Men i Washington DC låter det precis tvärtom. Amerikanska politiker tävlar i det närmaste om vem som kan vara tuffast mot kineserna, och anklagar dem omväxlande för att vara skurkar, gangsters - och framför allt - valutamanipulatörer. Konflikts<strong> Daniela Marquardt</strong> ringde upp kinesiske ekonomiprofessorn <strong>Yang Yao</strong> för att höra hans syn på den amerikanska bilden och de faktiska förhållandena:</p>
<p>#ljud=4250116#</p>
<p>Hur ser det då ut framåt? Hur länge kommer det här kriget att pågå? Och vad kan dom potentiella följderna bli? Enligt James Rickards, författaren till boken Currency Wars, kan vi lära oss av historien att oavsett hur det slutar så kan vi räkna med att det här kriget kommer att pågå länge. Och för att känna på det allternativ som alltfler verkar föredra framför skakiga pappersinvesteringar begav sig Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> till Stockholms Guldcentral.</p>
<p>#ljud=4250110#</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent:Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/114672</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121110_91DD.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Nov 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2576345_520_340.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/11/SR_p1_konflikt_121110_91DD.mp3" length="52828724" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kunskapssamhällets konkurs</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den svenska skolan som skulle bli Europas bästa. Men eleverna lär sig allt mindre. Många lärare ångrar sitt yrkesval och allt för få studerar till ett jobb med för låg lön och för mycket stress. Är det kunskapssamhällets konkurs vi bevittnar? Hör varningarna om kunskapsras som hot mot demokrati och välfärd.  Konflikt håller offentlig utfrågning med pressade pedagoger, engagerade elever och panka politiker.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den har kallats en av en ”ödesfråga” och en ”nationell katastrof”. Frågan om vad som sker med elevers resultat i den svenska skolan. I en lång rad undersökningar, som de internationella jämförelser av skolresultat som görs i bla PISA-studierna, har svenska elever försämrat sina resultat. I den senaste är svenska 15-åringar bara på 26:e plats i en jämförelse med 57 OECD-länder när det gäller naturvetenskap, 25:e för matematik och 16:e för läskunnighet. Det är klara försämringar jämfört tidigare undersökningar.</p>
<p><strong>Konflikts Mikael Olsson</strong> besöker lärare vid skolor i Malmö som protesterar mot både löner och vad ser som en orimligt ökande arbetsbelastning. Ständigt nya system för kontroll- och uppföljning gör att många lärare administrerar mer än de undervisar. Den bilden får också stöd i aktuella intervjundersökningar med stora grupper av lärare. <strong>Ovidiu Ivan</strong>, lärare på Rörsjöskolan i Malmö, anser att detta framförallt drabbar eleverna.</p>
<p>#ljud=4236112#</p>
<p>Och vid svenska universitet och högskolor är rektorer och lektorer också djupt oroade över en utveckling där nya studenter är allt sämre rustade för högre studier. När <strong>Konflikts Lotten Collin</strong> träffar <strong>Jenny Madestam</strong>, forskare och lektor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet, berättar hon många  nya studenter har problem med problemlösning och tom med rättsstavning. Det är verkligen oroande när många av de kommer att utgöra framtidens statsförvaltning, säger Jenny Madestam. Rektorn vid Stockholms universitet, <strong>Kåre Bremer</strong>, varnar för att den nedåtgående kurvan är som mest alarmerande när det gäller naturvetenskaperna och matematik. Och han får medhåll av <strong>Karin Markides</strong>, VD och rektor där. I 40 års tid har Chalmers, varje år, låtit studenterna göra samma diagostiska prov i matematik och resultaten är nedslående. Om inte krisen för skolresultaten får en lösning är Markides mycket orolig för Sveriges fortsatta konkurrenskraft och plats i världen.</p>
<p>#ljud=4236111#</p>
<p>I snart 20 års tid har våra rikspolitiker alltså talat om att bygga Europas bästa skola. Det skulle vara en grundsten i bygget av ett kunskapssamhälle som ersätter industritillverkning med stark konkurrenskraft genom ”know-how”, sprutspetsforskning och innovation. Men vad händer om grunden, skolan, brister? Hotas inte hela konstruktionen då? Tar vi för lätt på skolans kris? Konflikt valde Malmö som spelplats för en offentlig utfrågning där de politiker som har ansvaret för skolan, kommunpolitikerna, får möjlighet att möta lärare, elever och forskare i ett samtal inför publik på Moriska Paviljongen i Malmö. Medverkar gör <strong>Ovidiu Ivan</strong>, lärare i matematik och naturkunskapsämnena på Rörsjöskolans högstadium, <strong>Samir El-Sabini</strong>, ordförande för Sveriges Elevkårer, <strong>Anders Jakobsson</strong>, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola, <strong>Kerstin Larsson</strong>, fd lärare och rektor, nu medlem av den kommission kommunledning tillsatt för att åstadkomma en ”en socialt hållbar utveckling”. Dessutom två kommunpolitiker som skolans huvudmän är främst ansvariga för utvecklingen; <strong>Lars Hansson</strong> (FP) ordförande i barn- och skolnämnden i Lund och <strong>Katrin Stjernfeldt-Jammeh</strong> (S) skolkommunalråd i Malmö, som satt målet att ta Malmös skolor från en bottenplacering i Sverige till landets bästa skolor. Hela utfrågningen, i sin fulla längd, går att lyssna till här eller ladda ner här.</p>
<p>Avslutningsvis berättar<strong> Konflikts Ivar Ekman</strong> om ett land där debatten om överbelastade lärare, nationella prov och privatisering av skolor också rasar. Presidentvalsaktuella USA tävlar med Sverige om att sjunka snabbt i internationella jämförelser av skolresultat. <strong>Diane Ravitch</strong>, historiker men tidigare president George Bushs biträdande utbildningsminister, var drivande i reformerna för fler nationella prov och fler friskolor, men när hon nu ser resultaten har hon helt vänt sig mot sin skapelse. ”Undervisning ett gemensamt ansvar. Det är inget vi kan överlåta till amatörer eller profitörer”, säger Ravitch i en intervju sist i dagens Konflikt.</p>
<p>#ljud=4236116#</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br /></strong></em><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/109124</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_121103_FBEE.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Nov 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2568215_520_308.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>5617</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/11/SR_p1_konfliktplus_121103_FBEE.mp3" length="90062234" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Oförenta Nationerna</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=4224288#
Om FN som i veckan fyllde 67 år. Är det kanske dags för pensionering? För vad ska man ha en världsorganisation till om den inte ens kan enas om att stoppa blodbad som det i Syrien? Och hur länge kan säkerhetsrådet fortsätta att spegla världen efter andra världskriget innan FN blir helt irrelevant? Hör röster från Peking, Moskva, Bryssel och Washington om FNs oförmåga och dess konsekvenser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#ljud=4224287#</p>
<p>I veckan firades att ännu ett år gått sedan Förenta Nationernas tillkomst 1945. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> minglade på födelsedagsfirandet på Konserhuset i Stockholm bland kungligheter, försvarsministrar, FN-veteraner och unga idealister och mötte stolthet över värlsamfundet men också mycket frustration över allt man borde kunna göra men inte förmår.</p>
<p>#ljud=4224093#</p>
<p>För många har Syrien blivit ytterligare ett exempel på att FN inte fungerar när det väl gäller.</p>
<p>Konflikten där började som ett folkligt uppror för ett och ett halvt år sedan. I dag har mer än 30 000 människor dött och gatukravallerna har utvecklats till ett fullskaligt inbördeskrig.</p>
<p>I takt med dödandet växer flyktinglägren i regionen och FN - ja vad gör FN?</p>
<p>Säkerhetsrådet är splittrat och Kina och Ryssland har stoppat tre resolutioner som skulle ha ökat trycket på regimen i Damaskus.</p>
<p>Konflikts Kristian Åström ringde upp <strong>Dimitri Trenin</strong>, chef för amerikanska tankesmedjan Carnegies kontor i Moskva, och <strong>Li Weijiang</strong>, expert på Kinesisk Mellanösternpolitik vid institutet för internationella studier i Shanghai, för att fråga om motiven bakom dessa länders veton. Han talade också med journalisten och författaren<strong> David Bosco</strong> i Washington, författare till boken Five to rule them all om FNs säkerhetsråd som skapar både möjligheter och problem för världssamfundets förmåga att agera.</p>
<p>#ljud=4224100#</p>
<p>FN är alltså i första hand en organisation för fred men hur väl fungerar egentligen FN som fredsskapare? Vad säger säkerhetsstrategiska experter om världssamfundets förmåga?</p>
<p>Konflikts Kajsa Boglind ringde upp <strong>Giles Merritt</strong> - chef på tankesmedjan Security and Defence Agenda i Bryssel, med inriktning på försvarsfrågor och säkerhetspolitik, för att höra vilka förväntningar han har på världsorganisationen.</p>
<p>#ljud=4224094#</p>
<p>Oenigheten i säkerhetsrådet fortplantar sig också till andra internationella organ och blockerar deras verksamhet. Ett aktuellt exempel är Internationella brottmålsdomstolen. För att länder, som exempelvis Syrien, som inte är medlem av ICC ändå ska tas upp för granskning i Haag krävs ett beslut i FNs säkerhetsråd.</p>
<p>Men vad gör ICC mot de uppenbara brott som begås i Syrien när säkerhetsrådet inte kan enas?</p>
<p>Konflikts Daniela Marquardt ställde frågan till Internationella Brottmålsdomstolens nya chefsåklagare<strong> Fatou Bensouda</strong> när hon nyligen besökte Stockholm.</p>
<p>#ljud=4224092#</p>
<p>I studiosamtalet hörs folkrättsexperten <strong>Yasmine Sherif</strong>, biträdande chef vid UNDP - FN:s utvecklingsprograms verksamhet för palestinier i Jerusalem samt <strong>Ove Bring</strong>, professor emeritus i folkrätt.</p>
<p><em><strong>Programledare: Kajsa Boglind</strong></em><br /><em><strong>Producent:Daniela Marquardt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/109062</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121027_9537.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Oct 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2555264_520_313.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/10/SR_p1_konflikt_121027_9537.mp3" length="53515601" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Dollarna och demokratin</title>
      <description><![CDATA[<p>Om floden av pengar som sköljer över amerikansk politik. Konflikt sänder från Washington, mitt i den dyraste valkampen någonsin. Vad gör alla dollar med politiken, och med demokratin? Hör om Las Vegas griniga miljardärer, rädslan i Tennessee och Mitt Romneys kompis, som tycker att den rikaste procenten ska bestämma så mycket som möjligt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är drygt två veckor kvar till det dyraste valet i USAs historia. Nya regler för kampanjfinansiering gäller sedan 2010 och innebär att alla begränsningar för pengainsamling, i den politiska frihetens och yttrandefrihetens namn, är borta. Vid det förra valet gick gränsen vid 2500 dollar per person. I år kan exempelvis casinokungen Sheldon Adelson ensam skänka hela 100 miljoner dollar till republikanernas valrörelse. Det kan jämföras med de 800 miljoner dollar som Barack Obama fick in genom sin historiskt framgångsrika gräsrotskampanj 2008.</p>
<p>Frågan är hur de nya reglerna - och pengaflödena - påverkar valet och politikens innehåll...</p>
<p>Sveriges Radios Washington-korrespondent <strong>Ginna Lindberg</strong> började sitt sökande efter svar på dessa frågor på just ett av Sheldon Adelssons casinohotell i Las Vegas.</p>
<p>#ljud=4210849#</p>
<p>Mycket av de pengar som sköljt in över det politiska systemet med den nya lagen om obegränsade kampanjbidrag kommer från ett mytomspunnet finansdistrikt på södra Manhattan.</p>
<p>Wall Street har ju varit mycket i fokus i den amerikanska debatten under de senaste åren - först på grund av finanskrisen och sen på grund av protesterna organiserade av Occupy Wall Street-rörelsen och diskussionen om de växande ekonomiska klyftorna i USA - de 1 kontra 99 procenten.</p>
<p>Under förra valet stödde Wall Street Barack Obama men den här gången satsar finansmännen sina ansenliga resurser på Mitt Romney. En av Romneys största bidragsgivare är <strong>Ed Conard</strong>, hans tidigare affärspartner på Bain Capital. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> träffade honom tidigare i veckan på hans kontor i en skyskrapa på Manhattan för att ställa frågan om varför han - och Wall Street - satsar på Mitt Romney.</p>
<p>#ljud=4210308#</p>
<p>Att pengarna i högre grad än tidigare påverkar politiken i USA märks också i den yttersta periferin av presidentkampanjen, långt bort från strålkastarljuset i Washington och de påpassade finansmännen på Wall Street.</p>
<p>Faktum är att de nya reglerna för kampanjbidrag har fått konsekvenser där man minst anar det - som i Tennessee, countryfästet i den amerikanska södern. Hit har ingen av presidentkandidaterna ens brytt sig om att resa i år eftersom den absoluta majoriteten tveklöst kommer att rösta på Mitt Romney.</p>
<p>Primärvalet i Tennessee hölls redan i augusti i år, och det blev ett val som förvånade alla, inte minst politikerna själva. Konflikts<strong> Lotten Collin</strong> reste till den lilla staden Murfreesboro, strax söder om Nashville.</p>
<p>#ljud=4210822#</p>
<p>#link=334459#</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/107149</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121020_13109.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Oct 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2545380_520_312.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3310</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/10/SR_p1_konflikt_121020_13109.mp3" length="53151150" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Under huven på Europas motor</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Tyskland - vars ekonomiska framgång både väcker förhoppningar och rädsla för ett nytt Stortyskland. Men hur väl fungerar det tyska maskineriet? Följ med till de gamla och nya bilindustrierna i Sachsen och Bayern och hör röster från Ingolstadt, Chemnitz, Berlin och Athen om en splittrad stormakt som har mycket att leva upp till.
#ljud=4198845#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den ekonomiska krisen i Europa har gjort EU-länderna beroende av Tyskland, vars ekonomi förväntas dra hela regionen. Och det tyska exemplet fungerar också som förebild för länderna i södra Europa när de ska sanera sina krisande ekonomier. I Grekland pågår exempelvis ett projekt i ett antal kommuner där förvaltningen görs om i grunden - med syfte att bli mer effektiv och mindre korrupt.</p>
<p>Samtidigt växer misstänksamheten, framför allt i Grekland, mot vad man tolkar som tyska stormaktsambitioner. Så när förbundskansler Angela Merkel i veckan besökte Athen gick tusentals greker ut på gatorna och demonstrerade. Merkel och Tyskland har fått skulden för den grekiska krisen och ses i det närmaste som ondskan själv, säger analytikern <strong>Georg Tzogopoulos</strong> vid tankesmedjan Eliamep i Athen som konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> intervjuat:</p>
<p>#ljud=4198841#</p>
<p>Men vad är det för Tyskland som alla sätter sitt hopp till och hur homogent är det egentligen 22 år efter enandet? Konflikts <strong>Kristian Åström</strong> och <strong>Daniela Marquardt</strong> gav sig ut på en resa i landet och hittade väloljade delar av det tyska maskineriet som bara rullar på medan andra kärvar och hackar sig fram. Följ med till det välmående Bayern där Audis bilunder i Ingolstadt generar vinster som Europas övriga bilindustri bara kan drömma om och hör politiker, arbetsgivare och vanliga bayrare förklara varför Tyskland lyckats så väl. Följ också med till Sachsen i före detta DDR där den tyska bilindustrins vagga stod men där det idag och är tyst och tomt. Här möter vi företagare, arbetssökande och akademiker både från Tyskland och Kina som ger sin bild av vad som behövs för att blåsa liv i hela landet:</p>
<p>#ljud=4198846#</p>
<p>Det är inte bara Grekland som ororar sig över Tysklands roll i Europa. Också i Tyskland hörs tongivande röster som oroas över ett allt mer självgott och isolerat Tyskland, som inte lever upp till de stora idealen om samarbete och gemenskap som EU grundades på efter andra världskrigets förödelse.</p>
<p>En av dessa röster tillhör professorn i statsvetenskap <strong>Gesine Schwan</strong>. Vid två tillfällen var hon några få röster från att bli vald till Tysklands första kvinnliga president. Hon har haft ledande poster i det socialdemokratiska partiet och har sedan uppväxten i efterkrigstyskland varit djupt engagerad i Europafrågor.</p>
<p>Konflikts Daniela Marquardt träffade henne i Berlin, strax bakom de väldiga regeringskvarteren, där hon sedan ett par år tillbaka leder Humboldt-Viadrinainstitutet för högre ledarskapsutbildningar.</p>
<p>#ljud=4198842#</p>
<p><em><strong>#ljud=4198843#</strong></em></p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt<br /></strong></em><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/104849</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121013_94F9.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Oct 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2534510_520_318.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/10/SR_p1_konflikt_121013_94F9.mp3" length="52828674" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Slutet för männen?</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=4185991#
Om kvinnliga vinnare och manliga förlorare – i skolan och i arbetslivet. Håller kvinnorna på att ta över? Hör reportage från England, där allt fler brittiskor nu försörjer sina män. Hör om dom svenska pojkarna som spelar bort sin skolgång, om kinesiskor på frammarsch, och om den amerikanska boken som hävdar att slutet för männen är nära.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Södra Latin är ett gymnasium i centrala Stockholm som på sistone blivit en symbol i en ny jämställdhetsdiskussion här i Sverige. För en vecka tillsatte jämställdhetsminister Nyamko Sabuni en utredning för att närmare studera hur männen blir diskriminerade, och ett av dom områden som utredaren PM Nilsson särskilt nämnde var "de fina gymnasierna i de stora städerna", där höga betygskrav gjort att en bedövande majoritet av eleverna är tjejer. På just Södra Latin går det 322 pojkar, och mer än dubbelt så många tjejer, 773 stycken.</p>
<p>Men den här utvecklingen är långt ifrån ett svenskt fenomen. <strong>Storbritannien</strong> är det land där den här utvecklingen på många sätt gått längst. Där försörjer nu alltfler kvinnor sina män, och snart är 75% av de examinerade universitetsstudenterna är kvinnor. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> åkte dit, å började på det anrika universitetet Kings College i London.</p>
<p>#ljud=4185866#</p>
<p>I <strong>USA</strong> utkom nyligen boken <strong>"The End of Men and The Rise of Women"</strong> - "Slutet för männen och kvinnornas frammarsch". Den har de senaste veckorna skapat en infekterad diskussion om huruvida männen håller på att förlora makten. Anledningen är, precis som i Storbritannien, pojkars dåliga skolresultat å det faktum att alltfler amerikanska kvinnor nu blivit familjeförsörjare. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> ringde upp författaren <strong>Hanna Rosin</strong> för att fråga varför hennes bok vållat så mycket debatt?</p>
<p>#ljud=4185864#</p>
<p>Frågan om en manskris har ställts även i <strong>Kina</strong>, där det som man där kallar "pojkkrisen" skapade livlig debatt för ett par år sen. Det hela utlöstes av boken "Rädda pojkarna" där författaren Sun Yunxiao, som leder Kinas Center för barn- och ungdomsforskning, varnade för att pojkarna håller på att tappa mark. Ett utbildningssystem som uppmuntrar stillasittande och råpluggande har gjort att pojkar, enligt Sun, är fysiskt svagare än flickor, intellektuellt och emotionellt mindre utvecklade än flickor och därför presterar sämre i skolan. Sun Yunxiao drog bland annat slutsatsen att skolsystemet måste förändras för att bättre passa pojkarnas förutsättningar. Och hans förslag att starta särskilda pojkskolor har fått gehör, men inte från alla, rapporterar Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong>. En av hans kritiker är <strong>Xu Anqi</strong>, professor i sociologi vid Shanghais akademi för socialvetenskap.</p>
<p>#ljud=4185861#</p>
<p>Förra veckan gavs alltså journalisten PM Nilsson i uppdrag av jämställdhetsminister <strong>Nyamko Sabuni</strong> att utreda hur ojämställdhet drabbar män i Sverige. Å det han framförallt planerar att rikta in sig på är ojämställdhet på skolområdet - att svenska killar har sämre betyg än tjejer redan i grundskolan, och att det sen slår igenom i gymnasievalen, i antalet som antas till högskolan, och i hur många som går ut med universitetsexamen. Men frågan är hur vår svenska utveckling, egentligen hänger ihop med den större bilden, med det skifte till en värld som mer och mer domineras av kvinnor? Vi svenskar har ju länge varit stolta över att leva i ett av världens mest jämställda länder, så rimligtvis borde vi ha kommit längst här också. Men är det verkligen så? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> reste till <strong>Åtvidaberg</strong> i Östergötland, en av de städer i Sverige där skillnaden mellan pojkars och flickors betyg är som störst.</p>
<p>#ljud=4185863#</p>
<p><em><strong>Programledare: Ivar Ekman</strong></em><br /><em><strong>Producent: Lotten Collin</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/103182</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_121006_8DE7.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Oct 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2522865_1200_673.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/10/SR_p1_konflikt_121006_8DE7.mp3" length="53714445" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Afrikas svarta guld och vita elefanter</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=4173334#
Om oljeboomen i Afrika som föder hopp – men också hot. Hör om de vita elefanterna, skrytbyggen som berikar politikerna i stället för lokalbefolkningen. Är kontinenten för alltid dömd till konflikter, korruption och maktmissbruk i råvarurikedomarnas spår? Hör röster från Lamu, Lagos och London - om oljans konsekvenser för Afrika.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fram till nyligen var Lamu en sömnig småstad, världsarvsmärkt för sin gamla stadskärna. Idag pågår där Östafrikas just nu största infrastrukturprojekt. Lamus nya hamn ska bli den centralpunkt varifrån oljan från regionens många oljefyndigheter ska skeppas ut. Områdets guvernör drömmer om att Lamu ska bli ett nytt Shanghai.</p>
<p>Förutom den stora hamnen ska det byggas ett oljeraffinaderi, flera hotellkomplex, en internationell flygplats, järnvägar och oljeledningar till Etiopien och Sydsudan där flera av de stora oljefynden finns.</p>
<p>Men kommer inkomsterna från oljan härmed att komma invånarna i Kenya, Etiopien och Sydsudan till del? Eller är hamnprojektet bara ytterligare ett i raden av vad som kommit att kallas för vita elefanter - det vill säga storslagna satsningar som sedan överges, ofta på grund av korruption?</p>
<p>Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> började sin resa för att söka svar vid källorna för det svarta guldet, i Sydsudan.</p>
<p>#ljud=4173255#</p>
<p>Risken är stor att korruptionen ännu en gång kommer att sluka inkomsterna från oljan och att pengarna kommer att användas för att underblåsa etniska konflikter. Det menar journalisten och Afrikakännaren <strong>Michela Wrong</strong>. Under många år arbetade hon som Afrikakorrespondent åt BBC, Financial Times och Reuters.</p>
<p>I sin mest uppmärksammade bok, It's Our Time to Eat - Det är vår tur att äta - beskriver hon i detalj korruptionens förgörande effekter i just Kenya, och hur korruptionen i sin tur hänger ihop med de våldsamma etniska motsättningar som präglat landet under de senaste åren.</p>
<p>Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp Michela Wrong för att höra hur hon tror att oljefyndigheterna och de gigantiska infrastrukturprojekten kommer att påverka landet.</p>
<p>#ljud=4173252#</p>
<p>Hör också intervjun med Michela Wrong i sin helhet, på engelska:</p>
<p>#ljud=4171678#</p>
<p>Idag hittas den åtråvärda oljan på allt fler ställen runt om i Afrika. För som en följd av de relativt höga oljepriserna blir också mindre oljekällor lönsamma att exploatera.</p>
<p>Listan över afrikanska oljeländer har på senare år utökats med Etiopien, Tanzania, Uganda, Mozambique och Kenya. Det talas till och med om Somalia som kommande oljeproducent.</p>
<p>Men redan på 50-talet upplevde Afrika en oljeboom. Då var det Angola, Libyen och Nigeria som satt på de lukrativa källorna. Men vad blev det egentligen av rikedomarna och vad kan de nytillkomna oljeproducenterna lära av sina föregångare där oljan sedan årtionden har genomsyrat hela samhället - ekonomin, miljön, och inte minst politiken.</p>
<p>Nigeria är det land i Afrika som producerar mest olja. Här finns världens tionde största oljereserv. Konflikts reporter<strong> Lotten Collin</strong> reste till landets största stad Lagos.</p>
<p>#ljud=4173250#</p>
<p>Många ser Nigeria som ett skräckexempel på hur oljepengarna snarare skadat än berikat landet. Trots att det är en av världens största oljeproducenter lever mer än häften av befolkningen under fattigdomsgränsen på en dollar om dagen.</p>
<p>En av många som funderar över hur Afrikas nya oljeländer ska göra för att undvika exempelvis Nigerias misstag är <strong>Shanta Devarajan</strong>, Världsbankens chefsekonom för Afrika. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp honom på huvudkontoret i Washington för att fråga om han tror att Afrika är dömt till konflikter, korruption och maktmissbruk i spåren av råvarurikedomarna.</p>
<p>#ljud=4173249#</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt<br /></strong></em><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/101104</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120929_91BE.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Sep 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1650/2511484_1200_673.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3339</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/09/SR_p1_konflikt_120929_91BE.mp3" length="53615405" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Islamisk ilska eller religiösa rökridåer?</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=4160466#
Om dom brinnande ambassaderna och den muslimska vreden. Men är protesterna mer politisk opportunism än verklig islamisk ilska? Hör röster från Kairo, Sanaa, Tunis och Beirut om partiska poliser, konspirerande politiker å religiösa rökridåer - i ett post-revolutionärt Mellanöstern där maktkampen nu hårdnar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den senaste veckan har nyheterna dominerats av bilder på stora protester mot filmen ”The Innocence of Muslims”.  Året är 2012, men på många sätt har diskussionen som följt dessa protester påmint om de som förekom för tio år sedan,  med inlägg från <strong>Ayan Hirshi Ali</strong> och otaliga referenser till <strong>Salman Rushdie</strong> och civilisationernas kamp. Men samtidigt har det funnits många tecken på att det pågått något mer, ett politiskt spel – färgat av den arabiska våren – bakom den ”muslimska vreden”, ”<em>muslim rage</em>”, som tidskriften Newsweek kallade det på förra veckans omslag .</p>
<p>Vi börjar vårt sökande efter detta politiska spel i Tunisien, den arabiska vårens vagga. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> träffade i veckan <strong>Omezzine Khelifa</strong>, aktiv i det socialdemokratiska partiet Ettakatol och på tillfälligt besök i Sverige. Khelifa upplevde på nära håll protesterna mot Amerikanska ambassaden i Tunis den 14 september.</p>
<p>#ljud=4160349#</p>
<p>Även i Jemen, längst ner på den arabiska halvön,  utbröt våldsamma protester när några hundra demonstranter lyckades storma USA:s ambassad i huvudstaden Sana'a. Fyra personer sköts till döds innan polisen till slut återtog kontrollen över byggnaden. Men vad var det egentligen som hände? Hur kunde en grupp på några hundra män - i och för sig beväpnade, men ändå en liten skara – ta sig in på en av världens mest välövervakade ambassader? För att få svar på det ringde Konflikts producent <strong>Lotten Collin</strong> upp <strong>Nasser Arabiyee</strong>, jemenitisk journalist i Sanaa.</p>
<p>#ljud=4160352#</p>
<p>I Libanon var protesterna mot Muhammed-filmen nog dom största – men också som mest ordningsamma å mest tydligt knutna till ett större politiskt sammanhang. I veckan framträdde Hezbollas ledare Hassan Nasrallah för första gången på nästan ett år inför en gigantisk protestmarsch i Beirut. Han hade viktiga politiska poäng att plocka, men lika viktigt var att inte elda massorna alltför mycket, eftersom Libanon är en krutdurk. Det säger den politiske analytikerna Sami Atallah, chef för tankesmedjan Lebanese Center for Policy Studies i Beirut, när Konflikts Daniela Marquardt ringde honom tidigare i veckan.</p>
<p>#ljud=4160459#</p>
<p>Samtidigt fortsätter debatten om yttrandefrihet, om islamisering, om kulturkrockar intensivt - inte minst i Egypten, arabvärldens kulturella centrum. Egypten är det land som folk både i och utanför Mellanöstern blickar mot för att förstå vilken väg regionen tar efter den arabiska våren. Därför var den islamistiske presidenten <strong>Mohammed Mursis</strong> vankelmodiga reaktioner på förra veckans protester något som följdes noga, både i Kairo och i världen över. Det rapporterar Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, <strong>Cecilia Uddén</strong>.</p>
<p>#ljud=4160351#</p>
<p>Vi träffade även tre aktivister från Mellanöster – <strong>Mohammed al-Saud</strong> från Syrien, <strong>Afef Abrougui</strong> från Tunisien och <strong>Ahmad Nimer</strong> från Västbanken, som var här som en del av ett program organiserat av Svenska Institutet för att lära sig, av Sverige, om demokrati, medier och opinionsbildning. Men vi satte dom i en studio för att lära oss nåt av dem. Vi ville veta hur de upplevt den senaste veckans händelser – och kanske framförallt hur det rapporterats om här i väst. Mohammed al-Saud berättade att det som slagit honom mest var hur stora växlar man genast drog på protesterna här i Väst, med allt prat om Salman Rushdie och civilisationernas kamp. I Mellanöstern har dom flesta helt andra saker att tänka på.</p>
<p>#ljud=4160350#</p>
<p><strong><em>Programledare: Ivar Ekman</em></strong><br /><strong><em>Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/99062</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120922_8E2A.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Sep 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2499833_1200_673.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3341</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/09/SR_p1_konflikt_120922_8E2A.mp3" length="53648396" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/42158</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120915_11123.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Sep 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>598</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/09/SR_p1_konfliktplus_120915_11123.mp3" length="9759036" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/42157</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120915_112B5.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Sep 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1466</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/09/SR_p1_konfliktplus_120915_112B5.mp3" length="23654429" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den nya oljeboomen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur nya fynd och ny teknik kan ha skjutit upp den så kallade oljetoppen på obestämd framtid. Vad skulle det i så fall betyda för vår tids globala ödesfrågor - miljön, ekonomin och de internationella maktförhållandena? Hör röster från Rio, Peking och New York - om det svarta guldet som plötsligt kanske finns i överflöd.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sedan en tid tillbaka har vi hört om undergången som rycker allt närmare när vi på några hundra år bränner upp naturresurser som har tagit tiotals miljoner år att utvecklas. Krig och matkravaller har beskrivits som förebud om den katastrof som väntar när oljan tar slut och världen definitivt kärvar ihop.</p>
<p>Men på senare tid är det plötsligt nya tongångar som överröstar pessimisterna. En ny guldrush sprider sig över den amerikanska prärien. Men det är inte det som odlas ovan jord som gör bönder till miljonärer utan oljan som gömmer sig långt ner under åkrarna.</p>
<p>Efter att Mellanöstern har dominerat i decennier sker en förskjutning av oljevärldens centrum mot den västra hemisfären. Tjärsand i Kanada, skifferolja i USA och nya oljefyndigheter långt under Brasiliens havsbottnar håller på att förändra oljevärldsordningen.</p>
<p>Och det händer inte bara där. Vi hör om nya fyndigheter utanför Afrikas kuster, Ghana, Kenya och Mozambique. Till och med Somalia beskrivs som ett möjligt oljeland. Och i Medelhavet har Cypern och Israel stora förhoppningar om olja och gas.</p>
<p>I dagens Konflikt ställer vi frågan vad som egentligen har hänt i skiftet från olje-pessimism till olje-eufori.</p>
<p><strong>Marcio Mello</strong>, tidigare geolog på statliga oljejätten Petrobras men idag vd för oljeföretaget HRT berättar från en av oljevärldens nya huvudstäder Rio de Janeiro om en strålande framtid för Brasilien. Han intervjuas av <strong>Ivar Ekman</strong>.</p>
<p>#ljud=4147553#</p>
<p><strong>Leonardo Maugeri</strong>, före detta hög chef på det italienska oljebolaget Eni forskar nu om oljans framtid vid Harvarduniversitetets Belfer Center for Science and International Affairs. Han har väckt uppmärksamhet med sin omdiskuterade rapport Oil: The new revolution. I motsats till många andra bedömare hävdar han att oljeproduktionen kommer att öka det närmaste decenniet. Men det paradoxala, säger han, är att mer olja inte automatiskt betyder en säkrare värld. Vi kommer snarare att uppleva en mer instabil värld allt eftersom Kina kliver fram för att säkra sitt växande oljebehov, förutspår Maugeri.</p>
<p><strong>Antonia Juhasz</strong> är olje- och energianalytiker och författare till flera böcker om det hon beskriver som oljeindustrins rovdrift med människors hälsa, klimatet och global säkerhet, bland annat boken The Tyranny of oil.</p>
<p>Juhasz och Maugeri intervjuas av <strong>Daniela Marquardt</strong> om den nya olje-boomens geopolitiska konsekvenser.</p>
<p>#ljud=4147533#</p>
<p><strong>James Hansen</strong> är en av veteranerna inom miljöforskningen. Redan 1988 vittnade han inför den amerikanska kongressen om växthuseffekterna. Han är en av Nasas forskningschefer och professor i miljövetenskap vid Columbiauniversitetet i New York. Och vid 71 års ålder är han en i allra högsta grad stridbar aktivist som hörs och syns vid demonstrationer mot nya borranläggningar. Han intervjuas om miljökonsekvenserna av den fortsatta oljeutvinningen av <strong>Kajsa Boglind</strong>.</p>
<p>#ljud=4147556#</p>
<p>I studiosamtalet hörs <strong>Ulf Svahn</strong>, vd för branschorganisationen Svenska Petroleum- och Biodrivmedelsinstitutet och <strong>Mikael Höök</strong>, forskare om globala energisystem vid Uppsala universitet och aktiv i organisationen ASPO, Association for the study of Peak Oil and Gas.</p>
<p>Extramaterial: Reportage från oljemässan i Stavanger av reporter <strong>Maria Repitsch</strong>.</p>
<p>#ljud=4147580#</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt<br /></strong></em><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/4447</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120915_922D.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Sep 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2489138_1200_673.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/09/SR_p1_konflikt_120915_922D.mp3" length="53643366" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/42422</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120908_6DB4.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Sep 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1341</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/09/SR_p1_konfliktplus_120908_6DB4.mp3" length="21652360" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/42421</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120908_6E43.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Sep 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>830</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/09/SR_p1_konfliktplus_120908_6E43.mp3" length="13476461" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sverige och somalierna - del 1</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=4134653#
Om somalierna som är här, och somalierna som väntas komma. Det pratas det om dem överallt – om fattigdom, analfabetism och rasism – på nätet, i kommunerna och i riksdagen. Men vilka är de – Mohamed, Rookia, Hassan och de andra? Var kommer de ifrån? Och, kanske viktigast av allt, vad är det för land de kommer till?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#ljud=4134595#</p>
<p>Göran Dahlström, Socialdemokrat i Katrineholm, är ett av alla kommunalråd som börjat lufta sin oro för kostnaden för den stora somaliska anhöriginvandring som väntas de kommande månaderna. Det var en dom i januari som möjliggjorde att somaliska familjer nu ska kunna återförenas genom DNA-test. Det har tidigare inte varit möjligt eftersom svenska myndigheter inte godkänt somaliska pass. Migrationsverket beräknar att det kan komma mellan 20 och 30 000 somaliska anhöriga till Sverige bara i år och nästa år.</p>
<p>Det är inte bara i lokalpolitiken som somalierna nu uppmärksammas mer och mer - dom dryftas på nätet, i riksdan och i Forserum i Småland, dit politiker flockats under dom senaste veckorna för att kommentera de trakasserier som somalier i den lilla staden råkat ut för. Sist ut, i måndags, var det Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson som kom för att, som han själv sa, "lyssna". Men mitt i all uppståndelse och allt prat om rasism och politik - vare sig det gäller arbetslöshet, analfabetism eller krackelerad kommunekonomi - så är det en röst som har tenderat att drunkna, nämligen somaliernas egen. Vilka är dom, familjerna som splittras å nu hoppas på att återses? Vad tänker dom - om jobb, utbildning, om Sverige å Somalia?</p>
<p>Konflikt kommer under det närmaste året följa ett antal somaliska familjer, och vi började i Rinkeby utanför Stockholm, en solig försommardag hemma hos <strong>Hassan Ali Farah</strong>. Han bjöd Konflikts reportrar <strong>Lotten Collin</strong> och <strong>Ivar Ekman</strong> på juice - "på somaliskt vis".</p>
<p>#ljud=4134541#</p>
<p>I Kenya finns Hassan Ali Farahs fru <strong>Tarig</strong> och hans sju barn, som nu ansöker om att återförenas med honom i Sverige. De flydde till Kenya från Mogadishu för att undkomma islamistmilisen al-Shabaabs förföljelser, och bor i stadsdelen Eastleigh i Nairobi. Men livet i Kenya är svårt och familjen är beroende av de pengar Hassan kan skicka från Sverige. Nu hoppas de på ett bättre liv i Sverige, men hur mycket vet de egentligen om framtiden som väntar där?</p>
<p>#ljud=4134540#</p>
<p>Eastleigh är en nästan helt somalisk stadsdel i Nairobi, den präglas av en kaotisk, vildvuxen kommers. Alla de somaliska flyktingarna som anlänt till Kenya de senaste åren orsakar en del kontroverser, men på ett helt annat sätt än i Sverige: i Kenya anklagas somalierna för att vara alltför duktiga affärsmän, somalia-analytikern <strong>Rashid Abdi</strong> berättar att de har tagit över stora delar av Nairobis fastighetssektor, och de driver en mängd handelsföretag, exporterar och importerar från världens alla hörn. I Eastleigh träffade Lotten Collin också <strong>Rookia Mohammed</strong> som flydde från Somalia för tre år sen tillsammans med sina tre barn. Men hennes man <strong>Mohammed Weheliye</strong> flydde ännu längre bort, till Helsinborg. Nu drömmer familjen om att återförenas.</p>
<p>#ljud=4134542#</p>
<p>Sist i Konflikt återvänder vi till Hassan Ali Farah i Rinkeby utanför Stockholm. Nu är det i slutet på augusti och Hassan kämpar med att få sitt flyttföretag på fötter. Men det svenska samhället, säger Hassan, gör det inte lätt för honom att bli den framgångsrika affärsman han så gärna vill vara.</p>
<p>#ljud=4134543#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2933</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120908_8D79.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Sep 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2479312_1200_673.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/09/SR_p1_konflikt_120908_8D79.mp3" length="53716929" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Syrien i spillror</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur Syriens postkoloniala lapptäcke av religiösa och etniska grupper riskerar att spricka i sömmarna. Kommer landet att överleva som nation? Och om inte - kommer hela regionen att splittras upp i nya små etniskt definierade stater? Hör röster från bland annat Azaz, Istanbul, Lyon och Erbil om Syriens framtid som stat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det som för snart ett och ett halvt år sedan började som folkliga protester mot Bashar al-Assads auktoritära regim, har nu definitivt övergått i ett inbördeskrig som också börjar få allt mer sekteristiska drag.</p>
<p>Spekulationerna flödar om Syrien kommer att splittras i etniskt definierade enheter, vilka grupper som underblåser en sån utveckling och vilken roll olika aktörer i regionen och omvärlden spelar i Syrien.</p>
<p>Dagens program börjar med frilansreportern <strong>Urban Hamids</strong> resa från den turk-syriska gränsen utmed den väg som har kommit att bli en livlina till Syriens största stad Aleppo. I städerna Azaz, Souran och Mare träffar han rebeller i den Fria syriska armén, flyktingar, läkare som saknar mediciner och en kvinna som dagligen lagar mat till 50 rebeller i området.</p>
<p>#ljud=4121663#</p>
<p>Det historiska arvet och betydelsen av de koloniala konstruktionerna lyfts ofta fram som en förklaring till dagens händelser. Men vilken roll spelar det egentligen för dagens och ett framtida Syrien? Konflikts producent Kajsa Boglind ställde till ett antal Syrien-kännare.</p>
<p>#ljud=4121665#</p>
<p><strong>Joshua Landis</strong> är professor vid Oklahoma-universitetet där han leder centret för Mellanösternstudier. <strong>Fabrice Balanche</strong>, är chef för institutionen för Mellanösternstudier vid universitetet i Lyon. <strong>Yezid Sayigh</strong> har bland annat varit verksam som rådgivare och förhandlare åt den palestinska delegationen i förhandlingarna med Israel och arbetar nu vid tankesmedian Carnegies center för Mellanösternstudier i Beirut. <strong>Itamar Rabinovich</strong>, som tidigare var Israels USA-ambassadör och chefsförhandlare med Syrien är  idag professor i i Mellanösternkunskap vid Tel Avivs universitet.</p>
<p>Kurderna beskrivs ofta som den grupp som skulle ha mest att vinna på om Assads regim faller - precis som kurderna i norra Irak har befäst sitt självstyre efter att Saddam Hussein störtades.</p>
<p>Och det var just i Erbil i norra Irak som den syrisk-kurdiska oppositionen samlades tidigare i somras under ledning av irakiska Kurdistans regionale president, Masoud Barzani.</p>
<p>I de kurddominerade delarna av Syrien och Irak växer nu förhoppningarna att en upplösning av den syriska regimen ska leda till en ny öppning för kurderna i hela regionen. Det rapporterar Sveriges Radios sydosteuropakorrespondent <strong>Katja Magnusson</strong> från Erbil.</p>
<p>#ljud=4121660#</p>
<p>I studion medverkar <strong>Emma Jörum</strong>, forskare vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution. Hon har doktorerat om territoriella konsekvenser av gränserna som drogs när det som idag är Syrien kom till efter första världskriget.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt</strong></em><br /><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/409</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120901_10F48.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Sep 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2470630_1200_800.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3295</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/08/SR_p1_konflikt_120901_10F48.mp3" length="52909276" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Väckelse och våld i Nigeria</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=4109564#
Om Nigeria, där religionen fått en allt viktigare roll i en våldsspiral som nu hotar att slita landet i stycken. Men vad är det för väckelse som fått våldet att vakna? Vad har saudiska koranskolor, tyska pastorer och amerikanska krigsplaner med saken att göra? Hör röster från Lagos, Kano och föregångslandet Sydsudan – om tro som sår split.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De senaste åren har en våg av både kristen och muslimsk väckelse sköljt över Afrika. Missionärer, predikanter och imamer från hela världen har sökt sig just hit, för att rädda själar och värva medlemmar. Det märks särskilt i <strong>Nigeria</strong>, Afrikas folkrikaste land, som länge har präglats av svåra konflikter mellan olika folkgrupper, landsändar och mellan just religioner. Det muslimskt dominerade norr ställs ofta mot det kristna söder, även om gränserna i själva verket är betydligt mer uppluckrade. Men den senaste tiden har gamla geografiska skiljelinjer blivit alltmer politiska, mycket på grund av att den islamistiska sekten Boko Haram utfört en rad spektakulära terrordåd i norra Nigeria de senaste två åren, attentat som förstärkt misstron mellan muslimer och kristna. Allt fler nigerianer pratar idag om en möjlig splittring av landet. Konflikts<strong> Lotten Collin</strong> reste till Nigerias största stad Lagos.</p>
<p>#ljud=4109569#</p>
<p>Ett annat exempel på hur religion har använts som ett effektivt redskap för att mobilisera stöd och underblåsa motsättningar, och i slutändan för att dela ett land, är <strong>Sudan</strong>. Sedan självständigheten från britterna 1956 har Sudan härjats av interna konflikter. De södra och norra provinserna tvingades samman i en nation och södra Sudan fick inte det självstyre som britterna hade lovat. Men efter decennier av inbördeskrig kunde <strong>Sydsudan</strong> för ett år sedan utropa sig som självständig stat. Krigen som följde efter kolonialtiden har genomgående beskrivits som en kamp mellan muslimer i norr och kristna i söder, trots att de i grunden har handlat mycket om andra saker, som ekonomi, utveckling och fördelningen av naturresurser, som olja.</p>
<p>Men att enbart förklara en konflikt i religiösa termer gör den så mycket enklare att förstå. Och det gör det lättare att mobilisera omvärldens stöd. Att amerikanska evangelister engagerade sig så starkt för de kristna i södra Sudan har varit ett viktig orsak till att det överhuvudtaget finns ett självständigt Sydsudan idag. Det hävdar professorn i statsvetenskap på Oklahoma-universitet, <strong>Allen Hertzke</strong>. Han beskrev för Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> hur vi tycks leva i ett "guds sekel", där religion blir allt viktigare för att förklara internationella konflikter och sammanhang.</p>
<p>#ljud=4109565#</p>
<p>Och i det "guds sekel" spelar utländska krafter, både muslimska och kristna samfund runtom i världen, en allt större roll. De riskerar att elda på redan existerande religiösa splittringar i länder som Nigeria och Sydsudan. Rundresande missionärer, koranskolor, stolta korståg och inte minst ekonomiska bidrag till både kyrkor och moskéer kan skärpa motsättningar i länder där staten är svag och konspirationsteorierna lätt får fäste. Det märks särskilt i norra Nigerias största stad Kano, där Lotten Collin fortsatte sitt sökande efter svar på frågan ifall Nigeria faktiskt kommer att splittras, och vilka krafter som i så fall tjänar på en sådan utveckling.</p>
<p>#ljud=4109570#</p>
<p>I studion för att kommentera religionens roll i konflikten i Nigeria finns <strong>Henrik Angerbrandt</strong>, forskare vid Stockholms Universitet som under flera år följt utvecklingen i landet på nära håll.</p>
<p><strong><em>Programledare: Ivar Ekman<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/26492</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120825_99D3.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Aug 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2456909_1200_673.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/08/SR_p1_konflikt_120825_99D3.mp3" length="53710706" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Slavar i salladsfabriken</title>
      <description><![CDATA[<p>Om modernt slaveri i Sverige.Konflikt reportage, onsdag 18 juli kl 14.30, repris söndag 22 juli kl 19.03</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Du har säkert nån gång ätit en smörgås eller en sallad som kommer från det här företaget. Eatfood Factory är en av Nordens största producenter av färdiglagade kalla rätter.</p>
<p>Randi Mossige-Norheim berättar historien om polistillslag mot salladsfabriken där de anställda arbetar utan tillstånd, i en usel miljö och till slavlöner. Det är samma fabrik som leverar lunchmat till SAS, SJ och Coops affärer, företag med etiska riktlinjer och som stolt predikar socialt ansvar.</p>
<p>I samband med att reportaget gjordes valde vd för Eatfood factory att inte uttala sig eftersom det då pågick en brottsutredning. Förundersökningen är nu nedlagd och företagets vd har återigen erbjudits att kommentera uppgifterna i reportaget men valt att inte göra det.</p>
<p>Coop och Lidl och Mat på jobbet har slutat att sälja Eatfood Factorys produkter. SJ och SAS säljer fortfarande sallader och smörgåsar därifrån.</p>
<p><em><strong>Reporter: Randi Mossige-Norheim</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/45411</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120718_C878.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Jul 2012 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2097338_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1713</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/06/SR_p1_konflikt_120718_C878.mp3" length="27418272" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den nya svenska modellen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om jakten på ett försvunnet bageri.Konflikt reportage, onsdag 11 juli kl 14.30, repris söndag 15 juli kl 19.03</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När reglerna för arbetskraftsinvandring ändrades 2008 var det meningen att den stora svarta arbetsmarknaden, som då fanns, skulle bli vit. Människor från andra länder skulle ges en hederlig chans att tjäna pengar under en tid i Sverige.</p>
<p>Den största reformen av svensk invandringspolitik på årtioenden, har den kallats. Men har lagen om arbetskraftsinvandring gjort tillvaron tryggare för Dilshod, Lancik och de försvunna bagarna från Uzbekistan? Konflikts Randi Mossige-Norheim rotar bakom det ordnade regelverket och hittar en dold värld av utnyttjade arbetare, slavkontrakt och handel med arbetstillstånd.</p>
<p><strong><em>Reporter: Randi Mossige-Norheim</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/45412</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120711_C7DB.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Jul 2012 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2045807_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1727</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/06/SR_p1_konflikt_120711_C7DB.mp3" length="27647185" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Flyktingsmugglaren som själv blev flykting</title>
      <description><![CDATA[<p>Om människosmuggling – ett cyniskt brott eller en humanitär gärning?Konflikt reportage, onsdag 4 juli kl 14.30, repris söndag 8 juli kl 19.03</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I tre decennier har Amir Heidari, som kom till Sverige från Iran 1979, gjort det möjligt för tusentals iranier att fly, till bland annat Sverige, Tyskland och Kanada.</p>
<p>För många iranier i exil är han en hjälte, en idealist som utan egen vinning hjälper sina landsmän att fly från en regim som både fängslar, torterar och till och med avrättar regimkritiker.</p>
<p>För andra är han en cynisk människosmugglare, en brottsling som utnyttjat och tjänat stora pengar på sina landsmän som velat fly till väst. Var går egentligen gränsen mellan det humanitära och det kriminella?</p>
<p><strong><em>Reporter: Randi Mossige-Norheim</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/45413</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120704_C749.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Jul 2012 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1943611_1200_739.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1725</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/06/SR_p1_konflikt_120704_C749.mp3" length="27619460" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Terrorkriget genom Adils ögon</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Guantanamo-fången Adil Hakimjans öde.Konflikt reportage, onsdag 27 juni kl 14.30, repris söndag 1 juli kl 19.03</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Många oskyldiga har kommit att gripas sedan den elfte september 2001. En av dem är uiguren Adil Hakimjan från västra Kina. För honom ledde kriget mot terrorismen till fyra och ett halvt år i amerikansk fångenskap, ofrivillig deportering till ett land han inte fick lämna och ett liv utan sin fru och sina tre barn.<br />Konflikts Randi Mossige-Norheim har följt Adil Hakimjan på nära håll sedan 2006.</p>
<p><strong><em>Reporter: Randi Mossige-Norheim</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/45414</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120627_C6C3.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 Jun 2012 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1880888_1200_735.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1743</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/06/SR_p1_konflikt_120627_C6C3.mp3" length="27909260" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Resa genom unga flyktingars Sverige</title>
      <description><![CDATA[<p>Om unga som söker en ny tillvaro i Sverige undan krig och våld, men möter nya konflikter där grannar befarar att ett flyktingboende ska få deras hus att förlora i värde. Reportage om oroliga villaägare, motvilliga kommunalråd och engagerade medmänniskor som kantar vägen för ungdomar från Afghanistan, Somalia, Sri Lanka, Kongo och Mongoliet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I år väntas över 3.000 unga flyktingar komma hit ensamma. Det är fler än något tidigare år. Konflikt midsommardagen är en resa genom ett Sverige som en del av dessa unga asylsökande möter.</p>
<p>Under den gångna våren har reportrarna Karin Runblom och Randi Mossige-Norheim rest runt i landet och träffat flyktingar som en gång kom hit ensamma utan sina föräldrar.</p>
<p>De har träffat ungdomar som kom alldeles nyligen och de som kom hit för flera år sedan. En del var svåra att hitta. De har valt att gå under jorden och håller sig gömda efter besked om att de ska utvisas. Resan börjar i Vallentuna, norr om Stockholm, utanför en tegelvilla en dag i mars...</p>
<p>#bild=2362544#</p>
<p><br />Konflikt tar nu en paus över sommaren. Under tiden kan ni höra fler reportage signerade Randi Mossige-Norheim. Konflikts reportageserie sänds i P1 onsdagar kl 14.30 med repris söndagar kl 19.03.</p>
<p>Vi på Konfliktredaktionen önskar er alla en riktigt skön sommar och hoppas på återhörande den 25 augusti!</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/45415</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120623_C5F7.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Jun 2012 17:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2362430_520_295.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1646</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/06/SR_p1_konflikt_120623_C5F7.mp3" length="26348916" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hotande och hotad maskulinitet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om våld och övergrepp som följer i mäns spår – oavsett om de är fotbollsfans, finanslejon, FN-soldater eller valutafondschefer. Varför gör män så? Och vad är det för manlighet som går i försvar när den frågan ställs? Hör om fransk tystnad, colombiansk ilska och den svenske författaren som förföljts och förtalats för sitt skrivande om mäns våld mot kvinnor. Är vår manlighet hotad – eller hotande – eller kanske på väg mot haveri?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det var sex år sen och dåvarande Jämo <strong>Claes Borgströms</strong> krav på bojkott av ett fotbolls-VM med tyska bordellbås väckte mycket ont blod. Sveriges nuvarande minister för EU-frågor,<strong> Birgitta Ohlsson</strong>, motsatte sig bojkott men efterlyste att svenska fotbollsstjärnor utnyttjar sin roll som manliga förebilder till att bekämpa sexhandel och övergrepp. Nu, sex år senare, har det inte riktigt blivit så. Veckans "rumpstraffar" har istället gjort di svenske till del av en debatt om pennalism, och i EM-värdlandet Ukraina är det bara några få feminister som fortsätter Borgströms krav på bordellbojkott.</p>
<p>#ljud=3989516#</p>
<p>Ukraina har blivit till en gigantisk bordell, centrum för Europas sexturism och ukrainska kvinnor blir sexslavar under fotbolls-EM, sa företrädare för den feministiska aktionsgruppen Femen till tysk TV.</p>
<p>Nå, vad handlar det här om? Är frågorna kring sexhandel och övergrepp så viktiga som dåvarande Jämo Borgström hävdade? Konfliktredaktionen har gjort ett flertal program om mäns våld mot kvinnor, framförallt i krig, men också i fred. Men då ofta, som så många andra, främst beskrivit vad kvinnor blir offer för. Och hela tiden har vi tänkt närma oss den större, underliggande frågan: varför gör män så här?</p>
<p>Och vad gör vi åt en värld där ständigt nya män blir förövare och torskar, som trakasserierna av kvinnor på Tahrir-torget i Kairo, som vi hört om i veckan; som våldtäktsmän, torterare hos den syriska milisen; och som terrorister som motiveras av att "manligheten" hotas, som <strong>Breivik </strong>sa i veckan, och<strong> Bin Laden</strong> tjatat om tidigare. Är maskuliniteten/manligheten i sig ett problem? Är den hotad och blir därför hotande? Eller håller den på att haverera?</p>
<p>Vi börjar nu i Frankrike som utmärkt sig inte bara på fotbollsarenan utan har också stått för den senaste tidens största skandaler när det gäller män som hemfaller till sexuella övergrepp. Internationella valutafondens chef, <strong>Dominique Strauss Kahn</strong>, dessutom länge tippad att bli näste franske president, greps förra året i USA, misstänkt för våldtäkt av en hotellstäderska. Till slut friad och hemkommen till Frankrike anklagas han istället för att vara organisatören bakom ett nätverk av mäktiga män som ordnade sexfester med prostituerade. En förundersökning pågår också kring om han våldtagit en kvinna på en av dessa fester i Washington. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> och <strong>Daniela Marquardt</strong> har tittat närmare på hur "l'affaire DSK" har påverkat den franska diskussionen om manlighet. Men dom började sitt sökande inte i den politiska maktens korridorer, utan i mixen av fotboll, sex och mode.</p>
<p>#ljud=3989571#</p>
<p>De senaste veckorna har debatten om mäns våld mot kvinnor också rasat i Colombia, ett land som de senaste 60 åren plågats av väpnade konflikter mellan vänstergerillor, knarkmaffia och högermilis. Våldtäkter är, och har hela tiden varit, mer regel än undantag i flera regioner. Men när ytterligare ett offer, en kvinna i Bogotá, våldtogs och mördades i en park för en dryg månad sen utlöste det en plötslig och ovanligt kraftfull reaktion. Det berättade regeringens ombud <strong>Pilar Rueda</strong> när Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> nådde henne i Bogotá.</p>
<p>#ljud=3989560#</p>
<p>Författaren <strong>Kristian Lundberg</strong>, som gjort succé med romanen <em>Yarden</em> och uppföljaren <em>Och allt skall vara kärlek</em>, skrev i höstas några krönikor i Helsingborgs dagblad. Lundberg skrev om mäns våld mot kvinnor, ett ämne som han plötsligt konfronterats med när en kvinnlig bekant berättade att hon misshandlats. När Lundberg tog reda på mer blev han bestört över problemets omfattning, med närmare 30 000 anmälda fall per år, med stora ökningar av våld mot kvinnor både totalt och i olika grupper; ensamstående, på arbetsplatser, och så vidare. Dessutom beskrev Kristian Lundberg indignerat sättet på vilka enskilda kvinnor behandlades av rättsapparat och sociala myndigheter. Läsarreaktionerna lät inte vänta på sig, men upprördheten riktades inte mot våldet, utan mot Kristian Lundbergs person.</p>
<p>#ljud=3989519#</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Ingemar Gens</strong>, debattör och föreläsare i jämställdhetsfrågor och författare till boken <em>Myten om det motsatta könet</em> - det maskulina samhällets undergång och <strong>Niclas Järvklo</strong>, idéhistoriker som forskar kring maskulinitet vid Stockholms universitet.</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/45554</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120616_FA72.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Jun 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2353697_1200_673.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3323</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/06/SR_p1_konflikt_120616_FA72.mp3" length="53293995" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Separatister, extremister eller islamister?</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=326302#
Om västafrika som sägs vara den nya basen för internationell terrorism. Men riskerar islamiststämplingen av lokala rebellrörelser att bli till en självuppfyllande profetia? Vad händer efter kuppen i Mali? Och vad ska man egentligen kalla rebellerna i Nigeria? Om separatister, islamister, extremister och ett virrvarr av förkortningar i vad som allt oftare beskrivs som ett nytt Afghanistan i Afrika.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De senaste veckorna har det västafrikanska landet <strong>Mali </strong>hamnat alltmer i omvärldens blickfång. Inte så mycket på grund av den humanitära kris som följt i spåren av en svår torka i hela Västafrika, utan för att terrornätverket al-Qaida sägs ha etablerat sig i norra Malis ökenlandskap. De ska enligt medieuppgifter ha utnyttjat det kaos som nu råder i Mali för att stärka sina positioner, och har lierat sig med andra rebellgrupper i området. Olika tuaregfraktioner har i decennier kämpat för självständighet för det område de kallar "Azawad" i norra Mali.</p>
<p>I mars i år avsattes Malis president Amadou Toumani Toure i en militärkupp, och kuppledaren General Sanogo förklarade i ett TV-sänt tal att regeringen visat sig inkapabel att hantera rebellerna i norr, därför hade han beslutat att ta makten med våld. På så sätt skulle rebellerna i norr kunna stoppas, menade generalen. Men sedan dess har Mali bara sjunkit djupare ner i politiskt, humanitärt och militärt kaos. Och risken för att landet ska bli en ny bas för terrornätverket al-Qaida är något allt flera västerländska bedömare talar om. "Ett Afghanistan i Afrika, 4 timmar från Europa" som en paneldeltagare varnade för i en debatt som den amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation höll om krisen i Mali nyligen.</p>
<p>Men hur vet vi egentligen vilka grupper det är som styr i norra Mali? Och hur ser malierna själva på den situation som landet befinner sig i? Utgörs det största hotet av islamistiska terrorister, eller finns det andra regionala och nationella problem som det internationella samfundet istället borde fokusera på? Är omvärldens okunskap om situationen i Mali och dess grannländer bara beklagansvärd, eller kan den också vara direkt farlig? Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde ner till en gallerist i Malis huvudstad Bamako, och talade också med oroliga och förvirrade malier i Sverige som på avstånd försöker följa händelseutvecklingen i hemlandet.</p>
<p>#ljud=3977698#</p>
<p>Mycket få rapporter har kommit från det område i norra Mali där rebellerna nu utropat en självständig stat. Vem som egentligen styr är oklart, flera rebellgrupper strider om makt och utrymme. Den islamistiska rebellrörelsen Ansar Dine verkar nu stärka sitt grepp om lokalbefolkningen, och de sägs samarbeta med terrornätverket al-Qaida. Men även den sekulära separatistgruppen MNLA verkar i Saharaöknen, de kämpar för ett fritt och självständigt "Azawad" för tuaregerna, den folkgrupp som sedan många revolterat mot centralregeringen i Bamako. Anja Sahlberg besökte huvudorden Timbuktu i norra Mali för fyra år sedan, 2008. Hon försöker nu spåra sina gamla kontakter för att ta reda på vad som händer i den slutna staden.</p>
<p>#ljud=3977700#</p>
<p>USA har flera gånger under våren riktat skarp kritik mot kuppmakarna i Mali. Kaoset har öppnat vägen för "skändliga aktörer" som amerikanska utrikesdepartementet uttrycker det. "Det riskerar att destabilisera Mali och hota säkerheten i hela regionen." Alltfler inom Obamaadministrationen talar om att åtgärder måste sättas in, inte bara mot rebellerna i Mali, utan också för att bekämpa andra islamistiska grupperingar i andra västafrikanska länder. <strong>Nigeria</strong> är ett land som ofta återkommer i sådana sammanhang. Där har den islamistiska gruppen <strong>Boko Haram</strong> det senaste året utfört fler och fler attentat mot civila och militära mål i den norra delen av landet. Frågan är vad en terrorstämpel får för konsekvenser? Enligt många Nigeriakännare kan det förvärra situationen snarare än att leda till fred. </p>
<p>En person som förstår mycket väl vad som driver den amerikanska politiken, och de möjliga reaktionerna på det som pågår i Mali och Nigeria, är <strong>Todd Moss</strong>. Han var ansvarig för Västafrika på amerikanska UD under president George W Bush, och var inblandad i många av de stora satsningar inriktade på att bekämpa terrorism, som fick fart efter den 11 september 2001. Konflikts<strong> Ivar Ekman</strong> ringde Todd Moss i Washington, där han idag jobbar på tankesmedjan Center for Global Development. Hans syn på den politik han själv var med och formade präglas idag av eftertankens kranka blekhet.</p>
<p>#ljud=3977699#</p>
<p>För att diskutera vad terrorstämplingar och rädsla för en växande islamistisk terrorism kan få för konsekvenser talar vi i studion med <strong>Magdalena Tham Lindell</strong>, statsvetare med inriktning på fredsbyggande och fredsfrämjande insatser i Afrika, och <strong>Magnus Bellander</strong>, tidigare journalist med inriktning på Somalia som idag forskar om konfliktlösning vid Oxford-universitet.</p>
<p>Att lokala och regionala konflikter skildras inom ramen för ett "globalt krig mot terrorismen" är inte en ny företeelse. Samma utveckling ses på många andra håll, ett exempel är <strong>Jemen</strong> på den arabiska halvön. Massprotester under den arabiska våren tvingade president Saleh att avgå efter 33 år vid makten i februari i år, men diktatorn var inte det enda problemet. Terrornätverket al-Qaida har utnyttjat kaoset och helt tagit över flera städer i den sydöstra delen av landet. Och kanske kan utvecklingen i Jemen - som beskrivs som en failed state, en kollapsad stat - ge en fingervisning om vad som kan hända när omvärlden stirrar sig blind på ett islamistiskt terrorhot. Konflikts producent <strong>Lotten Collin</strong> har under lång tid följt Jemen, å besökte landet senast i november förra året.</p>
<p><strong><em>#ljud=3977696#</em></strong></p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/45860</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120609_80B6.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Jun 2012 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2342002_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/06/SR_p1_konflikt_120609_80B6.mp3" length="53698964" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Antisemitism som hot och slagträ</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Malmö, som uppmärksammas internationellt som antisemitiskt problemområde. Men blandas Israelkritik ihop med hat mot judar? Eller riskerar Israelkritiken att bli också det – antisemitisk? Judiska invånare vittnar om trakasserier och unga muslimer anklagas. Hör en utskälld Ilmar Reepalu möta judiska församlingen, palestinska aktivister och utpekade muslimer – alla malmöiter som påverkas av konflikterna i Mellanöstern.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Malmö är en stad som den senaste tiden attraherat medieintresse världen över, inte minst för anklagelser om antisemitism. I internationell press har uppgifterna om trakasserier mot judar i Malmö och kommunalrådet <strong>Ilmar Reepalus</strong> uttalanden refererats flitigt. Och på Medelhavsmuseet i Stockholm ordnades möte om Malmö med den amerikanska regeringens särskilda sändebud mot antisemitism, <strong>Hanna Rosenthal</strong>.</p>
<p>#ljud=3964850#</p>
<p>Alltfler malmöiter av judiskt ursprung har vittnat om ökad fruktan för trakasserier. <strong>Niklas Orrenius</strong>, reporter på Expressen och tidigare Sydsvenskan har gjort flera reportage om saken.  En av dem han intervjuade i sina reportage var läraren <strong>Henryk Grynfeld</strong>. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> träffade honom också och Grynfeld berättade om hur han 1970 kom som från Polen, på flykt undan en växande antisemitism i sitt hemland.</p>
<p>#ljud=3964849#</p>
<p>Detta konflikt spelades in den 29 maj 2012 på Moriskan, en ny kulturscen i Folkets Park i Malmö, med ett samtal inför, och delvis med, en berörd publik. Medverkande på scen var <strong>Ilmar Reepalu</strong>, socialdemokratiskt kommunalråd och kommunstyrelsen ordförande; <strong>Jehoshua Kaufman</strong>, talesman för den judiska församlingen i Malmö; <strong>Lars Dencik</strong>, professor i socialpsykologi vid Roskilde universitet och ledare för ett forskningsprojekt om antisemitismen i Europa; <strong>Hanin Shakrah</strong>, palestinaaktivist och föreläsare; <strong>Niklas Orrenius</strong>; samt <strong>Siavosh Derakhti, </strong>initiativtagare till nätverket ”Unga muslimer mot antisemitism”.</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br /></strong><strong>Producent: Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/46204</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120602_E883.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Jun 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2330254_1200_673.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>5718</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/06/SR_p1_konfliktplus_120602_E883.mp3" length="91615511" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Var ska tillväxten komma ifrån?</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=326303#
Om att spara eller slösa - förvirringen växer om den rätta vägen ur den ekonomiska krisen. Ska fler broar och järnvägar ge tillväxt? Eller råvarorna? Följ med till Skinnskatteberg, där möjlig gruvdrift väcker hopp i en bygd som sakta somnar in. Goda råd från Kina och Brasilien till ett Europa på dekis. Och samtal i studion med industriarkeologen från Värmland och kapitalförvaltaren i Shanghai.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter några år med fokus på åtstramning och vikten av, som det brukar heta, "sunda statsfinanser", hör vi idag andra tongångar i Europa. Allt fler ropar på stimulansåtgärder för att skapa tillväxt, och menar att politikerna genom olika statliga investeringar - på utbildning, infrastruktur eller bostadsbyggande - måste se till att få Europas hjul att börja snurra igen.</p>
<p>Men vad är det för tillväxt vi pratar om? Var ska den egentligen komma ifrån? Kan det vara så att vi i Europa helt enkelt vuxit färdigt, inte kan uppleva samma höga tillväxtsiffror som de senaste decennierna? Och kan tillväxt skapas överallt - i både stadsmiljö och landsbygd?</p>
<p>Konflikt reste tillbaka till rötterna för Sveriges tillväxt, till Bergslagen där malmen och skogen lade grunden för vårt välstånd. Där pampiga herrgårdar och ståtliga kyrkor ännu bär spåren av de forna rikedomarna kämpar idag många små samhällen för sin överlevnad. Här finns en av landets minsta kommuner, <strong>Skinnskatteberg</strong> med 4.400 invånare. De blir färre för varje år. Vad betyder tillväxt, utveckling och framtid på en sådan plats? Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> satte sig på tåget och reste dit.</p>
<p>#ljud=3954082#</p>
<p>Samtidigt som det pågår en livlig debatt här i Europa om vi ska spara eller slösa för att rätsida på ekonomin, så finns det andra länder runt om i världen som för länge sen valt sida, som försöker spendera sig ur krisen. Två exempel på det är tillväxtländerna Brasilien och Kina. De har visserligen helt andra behov och helt andra ekonomiska förutsättningar  än våra skuldtyngda euroländer - inga gapande budgetunderskott att tänka på. Men trots det rör det sig ofta om delvis ofinansierade stimulansåtgärder i mångamiljardklassen som pumpas ut regelbundet sedan finanskrisens början 2008. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> ringde upp den kinesiska ekonomen <strong>Keyu Jin</strong>, ekonom på London School of Economics och <strong>André Perfeito</strong>, chefsekonom på investmentbolaget Gradual Investimentos i São Paulo. Han berättade hur Brasiliens president Dilma Rouseff nu kämpar för att höja tillväxttakten i landet.</p>
<p>#ljud=3954081#</p>
<p>Med för att kommentera finns <strong>Karine Hirn</strong>, grundare av kapitalförvaltaren East Capital, som investerar i Östeuropa och Kina. Hon är med på telefon från Shanghai. I en studio i Göteborg finns <strong>Jan Jörnmark</strong>, docent i ekonomisk historia, knuten till Chalmers tekniska högskola samt författare till flera böcker om övergivna platser och industrisamhällen.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/46479</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120526_94D1.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 May 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2318145_640_361.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/05/SR_p1_konflikt_120526_94D1.mp3" length="52761485" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vapenhandels vanställande verkan</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=326304#
Om en handel med ett högt pris. Sveriges saudiska äventyr är bara ett exempel ur vapnens värld, där ekonomi och ideologi alltid verkar väga tyngre än etik och respekten för mänskligt liv. Reportage från Mexiko, där amerikanska vapen eldar på kartellernas våldsorgie, och från Belgien, där vapenfabrikerna firar triumfer i urskiljningslös export. Hör även Sverige och Saab anklagas för Sydafrikas havererade demokrati.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vapenhandeln är en handel som hamnat i skuggan just för att de som deltar i den – vapenindustrier, handlare, köpare och politiker – inte har intresse av insyn. Men vapenhandeln i världen växer, och dess konsekvenser likaså. Experter räknar med att den svarar för nära nog hälften av all korruption i världen, och att den dessutom förvärrar konflikter och kriminalitet.</p>
<p>Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> har rest till området kring Rio Bravo, i gränstrakterna mellan USA och Mexiko. I våras invigde den mexikanske presidenten en jättelik skylt, byggd av tre ton beslagtagna automatvapen, med en vädjan riktad till den amerikanska sidan "No more weapons" - Inga mer vapen. För dom amerikanska vapen som förs in i Mexiko har bidragit att göra konflikten med Mexikos knarkkarteller direkt systemhotande. Nästan 50 000 personer har fått sätta livet till de senaste fem åren, och bara i veckan uppagades en massgrav med 49 mördade i gränsstaden Reynosa. Lotten Collin besökte staden strax innan upptäckten, men började på andra sidan gränsen, i vapenaffären i McAllen, Texas.</p>
<p>#ljud=3941103#</p>
<p>Den 20 oktober förra året kablades bilderna ut från staden Sirte i Libyen föreställande rebeller som håller upp en gyllene, vackert graverad .45-kalibrig pistol av märket Browning. Mannen med den gyllene pistolen, <strong>Muammar Kadaffi</strong>, hittades gömd i ett avloppsrör av betong och misshandlades och sköts till döds. Om man studerar bilderna av pistolen närmare kan man se att det står Made in Belgium på den.  Den är nämligen tillverkad av samma fabrik i Liege i Belgien som alltså gör de mexikanska knarkkartellernas favoritvapen.</p>
<p>Historien om hur den här pistolen, som en del av en stor vapenleverans, kom i Kadaffis ägo har sedan bilderna spreds över världen skakat Belgien, och satt europeiska vapentillverkares skuggvärld av handel med tvivelaktiga regimer i skarp belysning, liksom de icke önskade, farliga konsekvenser den handeln kan få för en hel regions stabilitet. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> åkte till Liége tillsammans med den belgiske journalisten <strong>Damien Spleeters</strong>, för att ta reda på mer, och började sitt sökande vid alla vapens början, i smedjan.</p>
<p>#ljud=3941101#</p>
<p>Det politiska dilemmat som gäller för nästan all vapenhandel – å ena sidan lokal sysselsättning och ekonomi och å den andra etik och rätt – har gjort att mycket av internationell vapenhandel sker under hemlighetsmakeri, till kunder och med metoder som vare sig industri eller politiker vill skylta med. En "skuggvärld" kallas den i en aktuell bok, som uppmärksammats mycket internationellt och blivit ett verk många nu refererar till när det gäller vapenhandel. Boken "The Shadow World - Inside the Global Arms Trade" är skriven av <strong>Andrew Feinstein</strong>, som i över ett decennium i forskat världens vapenaffärer. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> sökte först Feinstein i London där han idag bor, men fick tag på honom långt därifrån; i Kapstaden i Sydafrika, där Feinstein ursprungligen kommer ifrån.</p>
<p>#ljud=3941102#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman </em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/46737</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120519_105F2.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 May 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2305868_1200_673.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/05/SR_p1_konflikt_120519_105F2.mp3" length="52653609" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/46848</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120516_A16A.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 May 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3288</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/05/SR_p1_konfliktplus_120516_A16A.mp3" length="52620052" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Brännpunkt Stilla Havet</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3930012#
Om en ny kanonbåtsdiplomati under uppsegling. Vad styr egentligen Kinas militära upprustning och vad ligger bakom USA:s nya Asienfokus? Hör om Sydostasien som en allt mer explosiv arena för dragkampen mellan Kina och USA. Reportage från Filippinerna – en av brickorna i stormakternas strategispel.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sydkinesiska sjön har under flera decennier varit en konfliktyta i Sydostasien. Vattnen är rika på fisk och man tror att det finns stora olje- och naturgastillgångar där. Vattenvägarna är också livsviktiga transportleder, här passerar en tredjedel av världens varuhandel och hälften av världens olje- och gastransporter. Vietnam, Kina, Filippinerna och Malaysia har alla olika åsikter om hur havsgränserna ska dras, och ett antal till synes oansenliga öar och små korallrev har blivit åtråvärda troféer i kampen om naturresurserna.</p>
<p>På den senaste tiden har situationen förvärrats, under förra året ökade antalet konfrontationer mellan fiskebåtar i Sydkinesiska sjön drastiskt, enligt en rapport från International Crisis Group. I takt med Kinas snabbt växande styrka - såväl ekonomiskt som militärt - har också de mindre nationernas oro vuxit för att ett aggressivare Kina ska ta kontrollen över hela området. Och allt ivrigare har de efterlyst USA:s stöd som motvikt till Kina. Och att USA håller på att öka sin närvaro i Sydostasien, det märkte Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> när hon nyligen besökte <strong>Filippinerna</strong> under militärövningen "Balikatan", som kan översättas med sida vid sida, och som den filippinska och amerikanska marinkåren genomför tillsammans varje år.</p>
<p>#ljud=3929794#</p>
<p>På andra sidan den Sydkinesiska sjön, i Kina, har konflikten med Filippinerna lett till en allt hätskare patriotisk propaganda i nationella medier. En rad ledarartiklar de senaste veckorna försvarar vad man kallar Kinas historiska rätt till i stort sett hela Sydkinesiska sjön. Den regeringstrogna China Daily skrev häromdagen att "oavsett hur villiga vi är att diksutera frågan så är den filippinska ledningen inställd på att tränga in oss i ett hörn där inget annat val återstår än att ta till vapen".</p>
<p><strong>Hanna Sahlberg</strong> har träffat en av den hårda linjens förespråkare professor <strong>Su Hao</strong> på Pekings diplomatiska universitet. Han ser den uppblossade konflikten som ett uttryck för den ökade spänningen mellan USA och Kina.</p>
<p>#ljud=3929694#</p>
<p>I USA diskuteras sedan länge hur man ska hantera ett allt starkare Kina - ska man försöker fördjupa handelsförbindelser och bejaka Kinas allt viktigare roll i Asien, eller snarare se Kinas militära upprustning som ett hot? En hint om vilken väg Vita Huset valt kom i januari i år, då president Barack Obama offentliggjorde det som kommit att kallas "Asia Pivot" - svängen mot Asien. När USA nu avslutar krigen i Afghanistan och Irak ska man satsa på Stilla Havsregionen, och fördjupa sitt försvarssamarbete med flera av Kinas grannländer, något som inte ses med blida ögon av Peking. Och att det rör sig om ett strategiskt skifte i USA:s försvarspolitik blev tydligt för Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> när han besökte Washington för några månader sedan. För att få inblick i hur de olika sidorna i debatten resonerar ringde han upp den konservativa tidningskolumnisten <strong>Bill Gertz</strong>, professorn i internationell politik <strong>Andrew Bacevich</strong> samt Kina-experten <strong>Bonnie Glaser</strong>. </p>
<p>#ljud=3929698#</p>
<p><strong>Filippinerna</strong> är ett tydligt exempel på det nyvaknade amerikanske intresset för Sydostasien. Förutom de årliga militärövningarna förs nu också diskussioner om att fördjupa ländernas ömsesidiga försvarsavtal. Samtidigt tredubblar USA i år det militära biståndet till Filippinerna - till 30 miljoner dollar, motsvarande 220 miljoner kronor. Däremot förnekas från officiellt håll alla spekulationer om nya permanenta amerikanska militärbaser på Filippinerna. Det har gått 20 år sedan de amerikanska styrkorna tvingades lämnade Filippinerna efter omfattande protester men nu är många filippinier oroade över att de är på väg tillbaka. Lotten Collin var med på en demonstration utanför den amerikanska ambassaden i Manila.</p>
<p>#ljud=3929791#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/46964</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120512_9876.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 May 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2295022_520_296.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/05/SR_p1_konflikt_120512_9876.mp3" length="53730248" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/47528</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120428_809B.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Apr 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3227</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/04/SR_p1_konflikt_120428_809B.mp3" length="51643701" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/47728</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120421_98D4.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Apr 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4792</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/04/SR_p1_konfliktplus_120421_98D4.mp3" length="76684504" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den nya nationalismens frammarsch</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3892026#
Om idéer som får fäste hos allt fler frustrerade européer. När missnöjet med det politiska etablissemanget breder ut sig, lockar förenklade problembeskrivningar och snabba lösningar. Hör reportage om segerrusiga finska sannfinländare och röster från ett Ungern där det politiska mörkret blir allt djupare. Samtal om varför nationell populism blivit till tecken i tiden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Rättegången mot massmördaren Anders Behring Breivik har under den gångna veckan uppmärksammats världen över. Dådets detaljer har väckt avsky. Men när Breivik lagt ut texten om motiven till morden - motstånd mot "mångkultur", "muslimer" och påstådd "kulturmarxism" – då har representanter för högerpopulistiska partier, som nu går in för att parlamentariskt påverka politiken, svårt att inte hålla med.</p>
<p>Italienska Lega Nord, franska Front National och svenska Sverigedemokraterna är alla partier som haft företrädare som talat om att "massinvandring, mångkultur och Europas kapitulation för muslimer" är det som skapat Breivik. Och ledaren för högerextrema English Defense League har en liknande analys. Breiviks attentat kallade han en "väckarklocka" som visar "hur desperata människor börjar bli i Europa".</p>
<p>Och faktum är att de krafter som formulerar frustration över invandring, muslimer, mångkultur och den etablerade demokratin går framåt i många av Europas länder.</p>
<p>Dagens Konflikt börjar i Finland där högerpopulismen skakade om ordentligt för ett år sedan. Medan somliga påstår att frågor om invandring och nationalism är tabu, upplever andra att det är fritt fram att hata mörkhyade, muslimer och politiska eliter. Och kanske ännu mer efter att Sannfinländarna gick från några få mandat till att bli ett av Finlands största partier, med lika många röster som socialdemokraterna. Reportern <strong>Thella Johnson</strong> har rest i Finland ett år efter valet för att ta reda på hur Sannfinländarnas framgångar märks i det finska samhället.</p>
<p>#ljud=3892114#</p>
<p>Konflikt tittar också på ett annat Europeiskt land där nationalism och högerpopulism har firat triumfer på senare år. För trots att Ungern vid tiden för det kalla krigets slut i mångas ögon framstod som modell för en fredlig övergång till demokrati, så är Ungern idag snarare ökänt för sina inskränkningar av demokratin.</p>
<p>Fördomar mot minoriteter, i synnerhet Romer och invandrare, är extremt utbredda i det ungerska samhället. Det säger Peter Kreko, som är chef för Political Capital Institute, en av de tankesmedjor som regelbundet mäter nationalistiska och främlingsfientliga attityder i Ungern. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde honom i Budapest.</p>
<p>Och den ungerska historikern, medieforskaren och debattören <strong>Eszter Babarczy</strong> vittnar om ett Ungern präglat av rädsla, där den som opponerar sig mot det högerpopulistiska regeringspartiet Fidesz riskerar att klassas som en nationens fiende.</p>
<p>#ljud=3892111#</p>
<p><strong>Anders Widfeldt</strong>, forskare vid institutionen för politik och internationella relationer vid universitetet i Aberdeen, Skottland och <strong>Lisa Bjurwald</strong>, som skrivit boken "Europas skam, rasister på frammarsch" och dessutom är sakkunnig i en statlig utredning om främlingsfientligheten här, medverkar i samtal om en ny nationalism och populism på frammarsch i Europa.</p>
<p><br /><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/97937</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120421_906B.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Apr 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2260212_1200_673.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/04/SR_p1_konflikt_120421_906B.mp3" length="53634931" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Abort-backlash</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3879458#
Om den återuppväckta kampen om kvinnokroppen. Varför ökar motståndet mot aborter och preventivmedel i USA och Europa - just nu? Reportage från Texas, den senaste amerikanska delstaten som skärpt sina abortlagar. Röster från Bryssel om hur lobbyister på båda sidor mobiliserar för att stoppa EU:s bistånd till aborter och preventivmedel. Och möt kvinnorna i Sierra Leone som beslutat sig för att sluta föda barn i protest mot en undermålig mödravård.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>"Det vi ser nu är det största hotet mot kvinnors rättigheter på 40 år, det hotar allt som min mamma slogs för" - det sa en av de kvinnorättsaktivister som i förra veckan protesterade på Bedford Square i London, en av de många platser i Europa där abortförespråkare och abortmotståndare nyligen drabbat samman. I Storbritannien har fri abort länge varit en självklarhet - precis som i Sverige - men nu är abortmotståndarna på offensiven. På gatorna, men också det brittiska parlamentet. Den konservativa regeringen har annonserat striktare regler och hårdare inspektioner av brittiska abortkliniker. Men Storbritannien är långt ifrån det enda landet i Europa där abortmotståndet är på frammarch. Ungern antog vid årsskiftet en ny konstitution som grundlagsfäster rätten till liv "från befruktningsögonblicket". I Rumänien vill politiker begränsa aborträtten. I Spanien har den nya regeringen lovat riva upp den gamla lagen om fri abort, en lag som väntas träda i kraft senare i år.</p>
<p>Men det land som oftast står i centrum för abortdebatten är ändå USA. Här har pro-life-rörelsen, det vill säga abortmotståndarna, länge varit fler och mer högljuda än sina europeiska kollegor. Men den senaste tiden har tonläget skruvats upp ytterligare några snäpp. Idag är abortfrågan sprängstoff i presidentvalskampanjen och organisationen Planned Parenthood på vars kliniker de flesta av de amerikanska aborterna genomförs har blivit ett hatobjekt för konservativa politiker. Och fast landets högsta domstol redan 1973 tydligt slog fast amerikanska kvinnors rätt till fri abort så har delstat efter delstat på senare tid genomfört lagar som på olika sätt försvårar proceduren för kvinnor som vill avbryta en graviditet. Konflikts producent <strong>Lotten Collin</strong> åkte till <strong>Texas</strong>, den delstat som genomfört en lagförändring mest nyligen. Där träffade hon Carolyn Jones.</p>
<p>#ljud=3879249#</p>
<p>Men även i EU finns idag en växande grupp politiker som vill begränsa aborträtten i de egna medlemsländerna. Och det får inte bara konsekvenser för amerikanska och europeiska kvinnor. Eftersom USA och EU också står för det mesta av världens samlade bistånd får abortfrågan konsekvenser för miljoner kvinnor i världens fattigaste länder. Biståndet till familjeplanering har halverats sen 90-talet. För amerikanska skattepengar gäller sedan länge ett förbud mot att finansiera aborter och abortrelaterad verksamhet. Nu vill konservativa politiker i EU att samma sak ska gälla för europeiskt bistånd. De höll nyligen ett möte i Bryssel med inbjudna anti-abortaktivister från USA, Europa och Afrika. Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ringde upp organisationen <strong>European Dignity Watch</strong>, som var medarrangörer på konferensen.</p>
<p>#ljud=3879247#</p>
<p>European Dignity Watch är bara en av många organisationer som vill påverka politiker i abortfrågan, och ofta handlar striden framför allt om tillgången till mödravård och vad man bör dra för slutsatser av siffror om mödradödlighet och osäkra aborter i utvecklingsländer i Afrika. Och medan lobbyister i Bryssel och Washington slår varandra i huvudet med sorgliga öden, kvinnoliv som gått till spillo eller kvinnor som lidit av påtvingade aborter, så finns det också en verklighet på marken, långt bort från rapporter och konferenser. För miljoner och åter miljoner kvinnor i Asien, Latinamerika och Afrika överlever och lever - deras liv tuffar på oavsett vad parlementariker i Bryssel och Vita huset bestämmer. Det blev reporter <strong>Thella Johnson</strong> varse när hon reste till <strong>Sierra Leone</strong>, ett av världens fattigaste länder. Där har kvinnokollektivet <strong>United Sisters</strong> bestämt sig för att själva ta kontroll över sina kroppar och sina liv.</p>
<p>#ljud=3879245#</p>
<p><strong><em>Programledare: Kajsa Boglind<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/238228</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120414_93E7.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Apr 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2247976_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3354</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/04/SR_p1_konflikt_120414_93E7.mp3" length="53674697" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem är extremist när demokratin är ur spel?</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3866334#
Om ett Europa där teknokrater tagit över och budgetdisciplinen styr. Hör reportage från Grekland där ett helt folk förlorat tron på det rådande systemet och extremisterna plötsligt ger svar på grekernas svåra frågor. Hör också om italienska nyfascister som vädrar morgonluft, och en brun ungersk nationalism som inspirerar – i Bromma. Samtal om folklig frustration och EU:s ansvar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Häromdagen rapporterade medier världen runt som om <strong>Dimitris Christoulas </strong>självmord. 77 år gammal sköt han sig i huvudet nära det grekiska parlamentet vid Syntagma-torget i Aten, dagen före skärtorsdagen. I ett brev till media skrev Christoulas: "Regeringen har utrotat alla möjligheter till min överlevnad, vilka var grundade i en pension som jag själv betalat genom 35 års arbete utan hjälp från staten. Och då min höga ålder inte tillåter ett mer aktivt sätt att reagera ser jag ingen annan lösning än att på detta värdiga sätt avsluta mitt liv, så att jag inte finner mig själv sökandes i soptunnor för mitt uppehälle".</p>
<p>Den grekiske premiärministern<strong> Lucas Papademos</strong> beklagade sorgen, men protesterna som följde självmordet riktade sig i stor utsträckning mot just Papademos, en teknokrat som av många greker ses om representant för den EU-makt som ställt villkoren som nu pressar till pensionsnedskrivningar och besparingar.</p>
<p>Förtroendet för honom och de två stora, traditionella grekiska partierna Pasok och Ny Demokrati är lägre än någonsin. Så vad händer när ett helt folk förlorar tron på det demokratiska systemet? Sveriges Radios korrespondent<strong> Katja Magnusson</strong> tog sig runt i Aten för att söka svar på den frågan.</p>
<p>#ljud=3866156#</p>
<p>Även i EU-parlamentet hörs allt oftare retorik som menar att demokratin håller på att dödas. En av dem som uttrycker den åsikten är <strong>Nigel Farage</strong>, partiledare för euroskeptiska brittiska UK Independence Party  som intog talartribunen i EU-parlamentet i höstas och sa såhär om EU:s Greklandspolitik.</p>
<p>#ljud=3866155#</p>
<p>Av många ekonomiska bedömare ses Italien som det land som står näst på tur efter Grekland när det gäller risken att falla över ruinens brant. I Italien utsågs också, utan val, likt Grekland, en teknokratregering i november förra året. Ekonomen och förre EU-kommissionären Mario Monti tillträdde som både premiärminister och finansminister - ledare för en regering som, likt den grekiska, snabbt genomfört drastiska reformer i enighet med önskningar från såväl EU-kommissionen som IMF och, inte minst, marknaden.</p>
<p>Men hur har då det italienska politiska landskapet påverkats av den här utvecklingen? Är missnöjet och frustrationen lika utbredd som i Grekland? Konflikts<strong> Ivar Ekman</strong> börjar sitt sökande efter svaret på de här frågorna på Sicilien i januari i år.</p>
<p>#ljud=3866157#</p>
<p>Gäster i studion för att diskutera dessa frågor är <strong>Björn Elmbrand</strong>t, återkommande skribent i oberoende radikala Dagens Arena och författare till en rad böcker, nu senast <em>Europas stålbad – Krisen som slukar välfärden och skakar Euron</em>, samt <strong>Cecilia Wikström</strong>, EU-parlamentariker och ledamot av EU- och euro-positiva Folkpartiets styrelse.</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/238232</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120407_1181C.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Apr 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2238293_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/04/SR_p1_konflikt_120407_1181C.mp3" length="53741118" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem bryr sig om de mänskliga rättigheterna?</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3855961#
Om kontrasten mellan MR-aktivisters våldsfyllda vardag och den internationella glansen i Geneve. Hör om mänskliga rättigheter som förevändning för stormakters interventioner. Och vad händer med kampen för mänskliga rättigheter i en ny global maktordning med Kina i täten? Och så är det sista dagen på jobbet för Europarådets människorättskommissionär. Hör Thomas Hammarberg om flera decenniers arbete för en mänskligare värld.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad har hänt med begreppet mänskliga rättigheter? Har det blivit urvattnat och tömt på innehåll, eller snarare alltför politiserat - utnyttjat för att motivera militära interventioner och ekonomiska sanktioner? Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> reste till själva navet för mänskliga rättigheter i världen: <strong>Genève</strong>. Där ligger FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, Röda Korset och <strong>FN:s människorättsråd</strong>. Det är här alla 192 medlemsländer i FN samlas tre gånger om året för att utvärdera och diskutera eventuella brott mot mänskliga rättigheter, och hit flockas MR-organisationer från hela världen för att bevaka vad som sägs av regeringsrepresentanter och diplomater.</p>
<p>#ljud=3855712#</p>
<p>Men mänskliga rättigheter är på många håll i världen ett kontroversiellt begrepp. Av politiker i utvecklingsländer, särskilt i Afrika, ses det ofta som ett västerländskt påfund som används för att villkora bistånd eller motivera militära interventioner. En av dom som står för ett sådant synsätt är <strong>Mahmood Mamdami</strong>, professor vid universitetet i Ugandas huvudstad Kampala och vid Columbia-universitetet i USA. När Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> ringer upp Mamdani så säger han att MR-organisationer inte alls är oberoende sanningsvittnen, såsom de ofta beskrivs i västvärlden. Han kategoriserar istället MR-arbetare som "nyttiga idioter" som lånar sig till postkoloniala politiska projekt. Det senaste exemplet är enligt Mamdani ett initiativ där Youtube, Facebook och Twitter använts för att ge spridning åt en kampanj för att gripa <strong>Joseph Kony</strong>, ledare för Herrens Motståndsarmé, en liten nyreligiös guerillagrupp i Uganda och Kongo. Kampanjfilmen, som nu setts av långt över 50 miljoner människor världen över, uppmanar USA att ingripa militärt i jakten på Kony, som är efterlyst av internationella brottmålsdomstolen för krigsförbrytelser och tvångsrekrytering av barn.</p>
<p>#ljud=3855713#</p>
<p>En av de stater i världen som ofta kritiseras för sin brist på medborgerliga och politiska rättigheter är <strong>Kina</strong>. Vilket i sin tur lett till att den kinesiska ledningen ofta svarar genom att hävda att det råder särskilda omständigheter i Kina, vilket gör att sociala och ekonomiska rättigheter värderas högre än rätten att göra sin röst hörd. På så sätt kan Kina bevara sin 'harmoni och stabilitet'. En av de som förespråkar en sådan syn är professor <strong>Jin Ling</strong>, forskare vid kinesiska institutet för internationella studier i Peking. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> intervjuade henne, efter att i flera dagar ha jagat kinesiska journalister och akademiker för att höra mer om hur den kinesiska synen på mänskliga rättigheter ser ut.</p>
<p>#ljud=3855714#</p>
<p>I studion för att kommentera finns <strong>Thomas Hammarberg</strong>, som nu avgår från sin post som Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter efter 6 år. Redan 1977 tog han emot Nobels Fredspris när det tilldelades Amnesty International under hans ordförandeskap, ett val av pristagare som då beskrevs som "kontroversiellt". Han svarar på ifall mänskliga rättigheter blivit för populära idag.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/238235</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120331_8FEB.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 Mar 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2228272_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3339</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/03/SR_p1_konflikt_120331_8FEB.mp3" length="53426017" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/48730</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120324_9819.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Mar 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>826</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/03/SR_p1_konfliktplus_120324_9819.mp3" length="13225197" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/48729</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120324_987E.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Mar 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>2232</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/03/SR_p1_konfliktplus_120324_987E.mp3" length="35718941" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/49083</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120317_A964.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Mar 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1674</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/03/SR_p1_konfliktplus_120317_A964.mp3" length="26794744" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/49036</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120317_FAA4.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Mar 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>971</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/03/SR_p1_konfliktplus_120317_FAA4.mp3" length="15540687" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Burmas vägval - Kina eller Väst?</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3833036#
Om Burma och en ny spelplan som tar form för triangeldramat mellan Indien, USA och Kina när det slutna landet nu öppnar sig. Hör om en otålig omvärld som står i startgroparna och väntar på att komma åt Burmas väldiga naturrikedomar. Vi besöker dammbygget som stoppades efter omfattande protester. Men handlar det verkligen om en lyhördhet för folkets vilja eller en reaktion mot kinesisk dominans?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den senaste tiden har vi hört flera positiva nyheter från Burma, eller Myanmar, som landets tidigare ledare döpte landet till. Militärjuntan har släppt makten och landet styrs nu - i alla fall på ytan - av en civil regering. Ekonomin har liberaliserats, man har infört flytande växelkurs och reformerat budgetsystemet. Flera politiska fångar har frigivits, däribland fredspristagen och oppositionsledaren Aung San Suu Kyi. Hon ska nu ställa upp i fyllnadsvalet som hålls senare i vår, ett val som av många ses som en fingervisning om vart Burma egentligen är på väg. Är demokratiseringsprocessen reell och varaktig, eller bara en charad som militärerna spelar med i, med målet att få västvärlden att häva sina hårda sanktioner mot landet?</p>
<p>Under många år har Burma bara haft en vän i omvärlden: Kina. Den väldiga grannen i norr har investerat i landets industrier och naturtillgångar, och på så vis hjälpt militärjuntan att hålla sig kvar vid makten. Så när Burmas regering förra året plötsligt bestämde sig för att stoppa ett stort kinesiskt dammbygge uppe i norra delen av landet så vållade det stor förvåning runt om i världen, och ilska i Peking.</p>
<p>Men varför stoppades dammen? Var det på grund av de folkliga protesterna, eller fanns det andra orsaker, andra länder som låg bakom, pressade president <strong>Thein Sein</strong> att sätta stopp för Kinas inflytande? <strong>Margita Boström</strong> reste upp till Katchinstaten i norra Burma, där den stora och viktiga Irrawaddy-floden har sin mynning. Hon besökte evakueringsbyar och samhällen runt det planerade dammbygget, där människor känner rädsla inför vad ett allt starkare Kina kommer innebära.</p>
<p>#ljud=3829871#</p>
<p>I Indien ser man gärna att rivalen Kinas expansion begränsas. Och frågan är om det var en slump att Burmas president Thein Sein meddelade beslutet att avbryta dammbygget bara några dagar innan han begav sig på sitt första och mycket betydelsefulla besök till just Indien. Efter att ha betraktat Burma som en del av Kinas intressesfär vill nu också indierna närma sig Burma. Det säger <strong>Abanti Bhattacharya</strong> vid institutionen för östasiatiska studier vid universitetet i New Dehli, som Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> pratade med.</p>
<p>Hon ringde också upp professor <strong>Ma Ying</strong> vid Shanghais insititut för internationella studier, för att höra den kinesiska synen på vad som händer i Burma. I Kina debatteras nu orsakerna till varför dammbygget stoppats, och den allmänna inställningen tycks vara att det bara är en tidsfråga innan bygget återupptas. För en vecka sedan skrev den engelskspråkiga tidningen China Daily om vattenkraftverket som ett legitimt projekt, som kommer att gagna båda länder och lokalbefolkningen. Chefen för det statliga kinesiska kraftbolaget förklarar att "Burma är vår vän och granne så vi hoppas att projeket kan komma igång igen så snart som möjligt." Ma Ying håller med - hon tror att turerna kring dammbygget bara rör sig om ett missförstånd.</p>
<p>#ljud=3829724#</p>
<p>Den del av Burma där stormaktskampen mellan Indien och Kina märks allra tydligast är hamnstaden <strong>Sittwe</strong>, som är provinshuvudstad i Arakanstaten med runt 200 000 innevånare. Sjötrafiken har alltid varit livig här där tre floder mynnar ut i den Bengaliska bukten. Men staden saknar en riktigt hamn och de öppna träbåtarna trängs utmed den slitna piren i Sittwe, där det under Margita Boströms besök rådde festivalyra. Och en ny hamn byggs också - men inte för burmeserna...</p>
<p>#ljud=3830262#</p>
<p>Om man vill förstå hur bilderna av Burma hänger samman - den kinesiska, den indiska och västs, hamnarna och dammarna och alla de andra stora ekonomiska projekten, och hur detta påverkar Burma idag, då är <strong>Thant Myint-U</strong> personen man ska vända sig till. Thant är historiker och skribent. Han är barnbarn till FNs tidigare generalsekreterare Thant U och har egen erfarenhet som FN-tjänsteman med uppdrag i såväl högkvarteret i New York, som Sarajevo och Phnom Penh.</p>
<p>Hans senaste bok, som heter Where China meets India - där Kina möter Indien - kom ut förra året, och nu delar han sin tid mellan Rangoon, där han arbetar med utvecklingsprojekt, och Bangkok, där Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> nådde honom tidigare i veckan. Enligt Thant Myint-U är den dragkamp vi kan se på marken i Burma idag inte ny, utan resultatet av en månghundraårig utveckling.</p>
<p>#ljud=3830261#</p>
<p><strong>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/238236</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120317_F95B.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Mar 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2205099_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3371</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/03/SR_p1_konfliktplus_120317_F95B.mp3" length="53952188" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/49263</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120310_9C3F.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Mar 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>780</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/03/SR_p1_konfliktplus_120310_9C3F.mp3" length="12494885" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/49264</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120310_9B34.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Mar 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>600</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/03/SR_p1_konfliktplus_120310_9B34.mp3" length="9608860" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Olja – svart guld eller djävulsbajs?</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3818025#
Om oljerikedomar som frälsning och fara. Hör om Chavez och Putin, vars framgångar – och eventuella framtida fall – smörjs av olja. Hör också om Irak som slits itu av oljestrider, samtidigt som resursrika Sydsudan helt stänger av oljekranen. Röster och reportage från Juba, Kirkuk, Moskva, Oslo och Venezuela om resursrikedomens risker.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Irak, Venezuela, Ryssland och Sydsudan har gemensamt är att de är rika länder. Rika på olja men i några fall för övrigt fattiga – eller farligt nära att bli det. Och oljan är ständigt närvarande i nyhetsflödet, som underliggande motivkraft och delorsak; se bara på den aktuella svenska vapenaffären med Saudiarabien, och den attraktionskraft och makt en diktatur utövar på svenska demokratiska regeringar, allt tack vare de saudiska oljerikedomarna. Eller de återkommande rapporterna om inbördes strider i det oljerika Nigeria, för att inte tala om den nu helt aktuella splittringen av Libyen. Här lurar också kontrollen över oljeintäkterna i bakgrunden.</p>
<p>Begreppet ”djävulens avföring” kommer från Venezuela. Mannen som gett oljan det öknamnet, <strong>Juan Pablo Perez Al</strong>fonzo, var tidigare venezuelas oljeminister och en av grundarna till oljekartellen OPEC. När oljeyran och framgången var som störst i mitten av 70-talet förutskickade Alfonzo att "oljan kommer att föra oss till ruinens brant". 40 år senare har en landsman, med faiblesse för lika färgstarka, svavelosande liknelser, nämligen <strong>Hugo Chavez</strong>, försökt maximera intäkterna oljan kan ge genom nationalisering av alla Venzuelas olje- och gastillgångar. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> besökte 2009 oljeanläggningen Petro Monágas i Orinoco-bältet i södra Venezuela.</p>
<p>#ljud=3817821#</p>
<p>En ännu fattigare oljestat är världens yngsta nation, nämligen Sydsudan. Sydsudan föddes efter inbördeskrig och en separation från den norra delen av Sudan i juli förra året. Men landet var vid sin födelse inte bara präglat av dryga 20 års krig med kring två miljoner dödade - Sydsudan var också en av Afrikas största oljeproducenter med en produktion på ungefär 350 000 fat olja om dagen. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> har tittat närmare på hur oljan helt präglat den unga nationens korta existens, å varför landets regering nyligen tog ett överraskande beslut som chockade hela oljevärlden.</p>
<p>#ljud=3817837#</p>
<p>Världens största producent av fossila bränslen som olja, gas och kol är en nation som, tvärtom öppnat kranarna för fullt, nämligen Ryssland.  Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> ringde flera experter för att förstå hur Ryssland använt sig av dessa rikedomar. Han började med <strong>Marshall Goldman</strong>, professor i ekonomi, som varit verksam vid prestigeuniversiteten Harvard och Yale, rådgivare i rysslandsfrågor åt både Bush den äldre och den yngre, författare till en rad böcker om Ryssland, senast <em>Petrostate - Putin, Power and the rise of the New Russia</em>.</p>
<p>Enligt Goldman har oljan och gasen tillåtit Ryssland att efter 90-talets röra, så småningom återta sin plats som stormakt. Men idag har utvecklingen stagnerat. Ett öppet, konkurrenskraftigt och därmed rättssäkert ryssland, skulle minska möjligheterna för dagens ryska elit att kontrollera oljeintäkterna, så därför bromar de alla reformer i den riktningen så länge oljan levererar ett överskott att plocka åt sig av. Ryssland och därmed det ryska folket får betala i form av ofrihet, brist på rättssäkerhet, överflöd av korruption och risk för framtida fattigdom trots världens största energiproduktion, säger rektorn på New Economic School i Morskva, <strong>Sergej Gurjev</strong>.</p>
<p>#ljud=3817836#</p>
<p>En annan jätte när det gäller oljeresurser är Irak, där några av världens största, hitills outnyttjade reserver ligger. Och Irak är landet som utgör provkartan för vad råvarurrikedomens förbannelser kan innebära. Först härjat av en diktatur som hämtade 95 procent av sina inkomster från oljeexport, finansierade en enorm militärmakt och krig mot Iran under nästan ett decennium, liksom en statsapparat helt dränkt i korruption och oljepengar. Och efter det den USA-ledda koalitionens invasion för snart tio år sen där säkrande av oljetillgångar till väst, är motiv som inte går att komma runt. Och nu, ett delat Irak där dragkampen mellan centralregeringen i Bagdad och framförallt det självstyrande irakiska Kurdistans regering pågått sedan det nya Iraks grundlag kom på plats. Och återigen är oljan i centrum för konflikten. De oljelagar som skulle reglera rätten till utvinning och fördelning av inkomster har fortfarande inte gått att enas om.</p>
<p>Och om Irak är – som talessättet säger – "landet som flyter på olja", så är staden Kirkuk staden som bokstavligen flyter på olja. Det har gjort den till brännpunkt för den inbördes konflikten mellan kurder och centralregering. Kirkuk är än idag en av de farligaste städerna i Irak, farlig för de araber, turkmener, kurder och andra etniska grupper som bor där. Konflikts Lotten Collin besökte staden förra våren och fann en guide i <strong>Ranj Mohammed</strong>.</p>
<p>#ljud=3817864#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/238237</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120310_8D8B.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Mar 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2192490_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3348</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/03/SR_p1_konflikt_120310_8D8B.mp3" length="53584326" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Stabilitet, ryssrädsla och realpolitik</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kluvna relationer till Ryssland. Vad styr egentligen omvärldens förhållanden till Moskva - naturgasen, stabiliteten, eller den ryska vapenmakten? Hör reportage från Georgien om rädslan som regerar inför sex år till med Putin i Kreml. Hör om tysk gasdiplomati och Putin-pragmatism, och varför kineser ser Rysslands näste president som en fredsfurste.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vem som vinner presidentvalet i världens största land imorgon, råder det inte många tvivel om. Vinner han inte i första omgången kommer han att göra det i den andra.</p>
<p>Däremot har ovissheten ökat om hur de kommande åren med Vladimir Putin vid makten kommer att te sig. De omfattande protesterna sedan parlamentsvalet i december skickar signaler som blir svåra att ignorera. Och hur Putin kommer att navigera i en omvärld som visar sig allt mer skeptisk till hans maktlystnad, återstår också att se - och inte minst beror det på med vems ögon man ser.</p>
<p>Vi ska i dagens Konflikt försöka fånga vilken betydelse synen på Putin och relationen till Ryssland har på olika håll i världen. Och vi börjar i händelsernas centrum - Moskva. "Vi är för stabilitet - vi är för Putin." Det är ett av slagorden som hörts i den ryska presidentvalrörelsen. Men den stabilitet som många hyllar, den har för andra blivit till en förbannelse. Sveriges Radios korrespondent i Moskva, <strong>Johanna Melén</strong>, skildrar den inhemska debatten om Rysslands plats i världen.</p>
<p>#ljud=3804448#</p>
<p>I många av grannländerna följer man det ryska presidentvalet noga. Och i en del av de gamla sovjetstaterna finns en oro för vad Putins återkomst till presidentposten kommer innebära för relationerna. Den oron är särskilt framträdande i Georgien. Landet har ända sen den så kallade rosenrevolutionen, 2003, varit en nagel i ögat på Vladimir Putin, som då var president.</p>
<p>Att landet började söka sig mot väst, ansökte om medlemskap i EU och NATO - det trissade upp tonläget mellan Putin och Georgiens president Mikhail Saakashvili. Idag, särskilt efter kriget 2008, finns nästan inga spår av att Ryssland och Georgien har varit del av samma land, fram till Sovjetunionens fall. Eller ja, några spår ser man fortfarande, som Konflikts<strong> Lotten Collin</strong> upptäckte när hon reste till huvudstaden Tbilisi.</p>
<p>#ljud=3804451#</p>
<p>Europa har ända sedan Sovjetunionens upplösning haft en kluven relation till Ryssland. Samtidigt som man kritiserar bristande demokrati och mänskliga rättigheter, är många av Europas länder beroende av rysk gas och olja. Det är särskilt tydligt när det gäller Tyskland. Landet har en närmare relation till Ryssland än andra västländer, inte minst när det gäller handel och energiförsörjning. Ryssland är Tysklands största energileverantör och täcker en tredjedel av det tyska olje- och gasbehovet.</p>
<p>Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp några tyska Rysslandkännare för att höra om vad man i Tyskland tänker om presidentvalet på söndag, däribland <strong>Alexander Rahr</strong> vid den tyska tankesmedjan, DGAP, Deutsche Gesellschaft für Auswärtige politik. Den tidigare Ryssland-korrespondenten <strong>Gabriele Krone-Schmalz</strong> är en av de som menar att Europas relation till Moskva präglas av en gammal logik från det kalla kriget.</p>
<p>#ljud=3804445#</p>
<p>Och precis som Europa har ett kluvet förhållande till Ryssland, så har också Kina det. Här är den officiella bilden att efter århundraden av konkurrens och gränskonflikter så har stormakterna Kina och Ryssland sedan ett drygt decennium ingått, vad de två jättarnas regeringar själva kallar "ett ömsesidigt lönande strategiskt partnerskap". Ett aktuellt exempel på det partnerskapet är att både Ryssland och Kina nyligen lade in sina veton i FN:s säkerhetsråd, mot USA:s och EU-länders skarpare skrivningar mot den syriska regimen.</p>
<p>Det rysk-kinesiska samarbetet har av många bedömare i väst beskrivits som en ohelig allians, grundad på anti-demokratiska värderingar och en auktoritär utmaning mot väst. Men så enkelt är det inte. Det hävdar andra, framförallt ryska och kinesiska experter som <strong>Konflikts Mikael Olsson</strong> har pratat med. Det är snarare ett begränsat samarbete där båda stater ser krasst till sina egna intressen av stabilitet, men som också präglas av stor misstänksamhet och många fallgropar. Kina följer vaksamt den nu pågående utvecklingen i Ryssland och sätter, än så länge, sitt hopp till Putin.</p>
<p>#ljud=3804447#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/309649</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120303_9118.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Mar 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2182109_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3338</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/03/SR_p1_konflikt_120303_9118.mp3" length="53415487" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/49762</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120225_F2B1.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Feb 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>572</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/02/SR_p1_konfliktplus_120225_F2B1.mp3" length="9155893" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/49764</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120225_F19D.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Feb 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1085</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/02/SR_p1_konfliktplus_120225_F19D.mp3" length="17362725" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Drönarna tar över</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3790972#
Om en ny teknologi som ges allt större makt – över både liv och död. Vi har vant oss vid obemannade krigsfarkoster i Pakistan och Jemen. Men drönare börjar nu dyka upp över Jokkmokks myrar, amerikanska bilköer och som europeiskt gränsskydd. Är den här utvecklingen alls problematisk? Hör om Saabs satsning, pakistansk panik och svenska samer mitt i fjärrstryrd krigföring och spaning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>"Playstation mentality", Playstation-mentalitet. Begreppet lanserades av <strong>Philip Alston</strong>, FN:s särskilde rapportör för rättsosäkra, summariska avrättningar. FN-rapportören undrade var dataspelsvärlden slutar och var den verkliga världen börjar. För fjärrstyrda obemannade farkoster – som ofta kallas drönare –  väcker frågor. System för övervakning, spionage och krig på distans säljs, i verkligheten, men med tv-spelsestetik. Och hela världen berörs av utvecklingen av fjärrstyrda farkoster – från de snöklädda bergen i Pakistan, till robotbyn i Lappland. Det är så den kallas, byn Vidsel som blivit skjutbana för fjärrstyrda frambärare av förödelse. Sveriges Radios <strong>Sigrid Flensburg</strong> reste till Jokkmokk för att ta reda på vad som sker på Vidselbasen.</p>
<p>#ljud=3790791#</p>
<p>Hastigheten i utvecklingen av de fjärrstyrda, obemannade flygsystemen går snabbt. Det berättade bland andra <strong>Håkan Ekström</strong>, som Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> träffade vid besöket på Saab Aeronautics i Linköping. Hans jobb är alltså att marknadsföra SAAB:s nya obemannade, fjärrstyrda helikopter Skeldar och menar att intresset för förarlöst flyg är stort.</p>
<p>#ljud=3790786#</p>
<p><strong>Tommy Silbering</strong> - chef för drönar-avdelningen på israeliska IAI - Israeli Aerospace Industries, talar om en veritabel guld-rush för drönare. Här finns pengar att tjäna och företag söker sig dit där pengarna finns. Det statliga Israeli Aerospace Industris med 17 000 anställda är Israels största företag och är en av världens ledande tillverkare av obemannade flygande farkoster. Företaget är också en av pionjärerna på området. Förarlösa plan testades första gången i kriget mot Libanon 1982, och har sedan dess blivit en allt viktigare del av det israeliska flygvapnet - senast under Gaza-kriget 2009. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp Tommy Silberling på hans arbetsplats intill Ben Gurion-flygplatsen i Tel Aviv. Förarlösa plan har gått från att vara en bisak till att bli huvudsak i världen, säger han. Inte minst vid gränskydd; enligt planerna ska det amerikanska gränskyddet totalt ha 24 drönarsystem senast 2016. Och EU:s motsvarighet, Frontex, håller nu på att välja drönarteknik.</p>
<p>#ljud=3790785#</p>
<p>När det gäller Europa är annars Storbritannien är det land som hunnit längst i användningen av drönare både för militärt bruk, men också i planeringen för civila drönare. En av dem som engagerat sig för att väcka opinion kring problemen med den ökade användningen av obemannade flygsystem är <strong>Chris Cole</strong> som för två år sen var medförfattare till en rapport med namnet "Convenient Killing - armed drones and the Playstation mentality". Cole driver sedan dess sajten Dronewars UK där nyheter och statistik om användningen av drönare ständigt uppdateras. När Konflikts Mikael Olsson får tag på Cole på mobilen säger han att de trettionde olympiska sommarspelen i London i sommar snabbar på användningen av drönare i Sorbritannien.</p>
<p>#ljud=3790788#</p>
<p>Det är i Pakistan som teknologin med obemannade system för flygattacker troligtvis kommit till störst användning. I den nordvästra delen av landet, i den havlautonoma del mot gränsen till Afghanistan som brukar kallas FATA, eller Federally Administered Tribal Areas - i det här bergiga området har USAs säkerhetstjänst CIA nu snart tio år drivit ett fjärrstyrt krig med missilbestyckade drönare. Attackerna har varit kontroversiella från början, men eftersom regionen är så otillgänglig och kriget så hemligt är det först nu som man kan börja skönja konsekvenserna av drönarkriget. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> börjar sitt sökande inte i skyarna över FATA-regionen, utan i cyberrymden.</p>
<p>#ljud=3790787#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/117153</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120225_83F0.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Feb 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2169467_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3347</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/02/SR_p1_konflikt_120225_83F0.mp3" length="53554681" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/50054</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120218_11655.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Feb 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1326</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/02/SR_p1_konfliktplus_120218_11655.mp3" length="21225503" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Sprickan sunni-shia</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3776406#
Om konflikten som klyver Mellanöstern. Vi besöker Bagdad, där såren sakta läker efter år av blodig kamp - och där oron för nya konflikter pyr när Syrien närmar sig inbördeskrig. Följ också med till en revolutionär kvart i Damaskus. Bland vodka, muffins och cigarettfimpar växer frustrationen över både regimen och revolutionen som blir allt mer sekteristisk. Vem vinner egentligen på att granne ställs mot granne?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett år efter att demokratirörelsen i Bahrain slogs ned har människor börjat gå ut på huvudstaden Manamas gator igen med sina krav på demokrati. Och på årsdagen, i tisdags, möttes de återigen av säkerhetsstyrkornas våld när de närmade sig hjärtat av proteströrelsen - Pärlrondellen där det gigantiska Pärlmomumentet jämnades med marken förra året.</p>
<p>Situationen i Bahrain är potentiellt mycket farlig. Landet med sitt strategiska läge vid Hormuzsundet styrs av en sunnitiska kung medan majoriteten av befolkningen är shiiter. På andra sidan sundet ligger Iran och ökade sekteristiska spänningar riskerar att dra in hela regionen i en våldsam konflikt.  För Bahrain befinner sig precis i skärningspunkten för den spricka mellan sunni och shia som blir allt mer infekterad i Mellanöstern. Vart den här utvecklingen ska ta vägen avgörs inte minst av vad som händer i Syrien just nu.</p>
<p>Vad är det egentligen som gör att granne ställs mot granne, sunnimuslim mot shiamuslim - såsom håller på att ske i Syrien, Bahrain och på andra ställen i Mellanöstern? Det är frågan som dagens Konflikt kretsar kring.</p>
<p>Vi börjar i Irak - landet där den konflikten mellan sunni och shia både varit våldsammast och pågått längst. Mellan 2005 och 2008 utspelade sig vad som i praktiken var ett blodigt sekteristiskt inbördeskrig i Irak. Efter det har det blivit lugnare, men inför det amerikanska trupptillbakadragandet från Irak i december fanns det en utbredd oro för att det sekteristiska våldet skulle blossa upp på nytt.</p>
<p>Och det är precis vad som skett. Efter USA:s uttåg har flera stora bombattacker utförts, bland annat en där fler än 30 personer i ett shiitiskt begravningsfölje i Bagdad dödades av en självmordsbombare i en taxi i slutet av januari. Med över 350 dödsoffer har januari varit den våldsammaste månaden på länge i Irak. Sveriges Radios <strong>Duraid al-Khamisi</strong> besökte nyligen Bagdad, och sökte svaret på frågan om hur den konflikten mellan sunni och shia påverkat och fortfarande påverkar Irak.</p>
<p>#ljud=3776124#</p>
<p>Men vad är det för en kamp som Irak har blivit arena för och som vi har sett sprida sig runtom i regionen? Idag ser Syrien ut att bli nästa slagfält där sunni och shia drabbar samman. Och i Bahrain håller den shiamuslimska befolkningsmajoritetens missnöje över den sunnitiska minoritetens styre på att blossa upp på nytt.</p>
<p>Och hur kan olika religiösa tillhörigheter utlösa sådana våldsamma konflikter som vi har sett?</p>
<p>Konflikts <strong>Daniela Marq</strong>uardt ringde upp den amerikanske professorn i statsvetenskap <strong>Gregory Gause</strong>, som ofta får svara på den här frågan i internationella medier. Han har skrivit flera böcker om relationerna i Mellanöstern och har tillbringat längre perioder i regionen. Idag är han verksam vid universitetet i Vermont.</p>
<p>#ljud=3776120#</p>
<p>Den storpolitiska konflikt som Gregory Gause pratar om – den mellan ett shiitiskt block lett av Iran och ett sunnitiskt lett av Saudiarabien - Irak är ett av dom huvudsakliga slagfält som den konflikten utspelar sig på. Irak är, som vi hörde i Duraid al Khamisis reportage för en stund sen, en honungsburk som drar till sig andra länder som bin. Men på Bagdads gator, där är det ett grannland som dominerar fullkomligt.</p>
<p>#ljud=3776128#</p>
<p>Konflikterna i grannländerna Irak och Syrien befinner sig i olika skeden men båda påverkas ändå i hög grad av vad som händer på den andra sidan gränsen. I Syrien lever den största gruppen Irakier i exil. Därifrån försågs sunnitiska miliser med vapen under det irakiska inbördeskriget. Men nu går vapentransporterna i den andra riktningen. En vapenhandlare som citerades i tidningen New York Times i veckan berättade att när han hörde att de syriska rebellerna behövde vapen, köpte han tillbaka de vapen han just sålt till miliser i Mosul och Anbar. I Anbar-provinsen utmed gränsen till Syrien, har irakiska sunniter starka fästen, och det spekuleras i att kampen i Syrien också kommer att stärka deras motstånd mot shia-ledda regeringen i Bagdad. Allt mer tyder på att konflikten i Syrien håller på att breda ut sig till en regional konflikt.</p>
<p>När den syriska revolten började för 11 månader sedan var det en fredlig proteströrelse. Idag är den militariserad. Den fria syriska armen - som är otränad och odisciplinerad - befinner sig i ett assymetriskt krig med den syriska armén. Kalashnikovs mot stridsvagnar. Och ju svårare konflikten blir, desto mer splittrade tycks syrierna bli – efter sekteristiska mönster. Revolutionen antar en alltmer sunnimuslimsk karaktär. Alla dessa faktorer har gjort vissa övertygade revolutionärer och aktivister tveksamma. Sveriges Radios korrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> har träffat en av dem, Lara, som säger att den syriska revolutionen har kapats.</p>
<p>#ljud=3776127#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/113643</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120218_10635.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Feb 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2157685_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/02/SR_p1_konflikt_120218_10635.mp3" length="53608210" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Socialdemokratins kräftgång</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3763487#
Om en socialdemokrati på tillbakagång, både i Sverige och stora delar av Europa. Reportage från socialisternas kongress i Spanien, där partiet är i fritt fall och förlorade väljare räknas i miljoner. Hör också pressade partivänner i Rosengård, förlamade av förvirringen i partiet. Har tiden sprungit förbi socialdemokratins idéer eller har socialdemokratiska ledningar lämnat idéerna? Om kräftgången i europeisk socialdemokrati.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Socialdemokratins kris i Sverige beskrivs ofta som en ledarskapskris, en fråga om vem som kan och bör leda partiet. Men kanske är svårigheterna med att hitta en ledare egentligen bara ett symptom på en djupare liggande sjukdom? Den arbetarrörelse som för Sveriges del varit den mest tongivande politiska kraften i formandet av vårt land efter kriget har de senaste 20 åren försvagats kraftigt. Partiet har haft en nedåtgående kurva när det gäller väljarstöd och har idag de lägsta opinionssiffrorna någonsin. Fackförbunden i LO tappar medlemmar för 16:e året i rad.</p>
<p>Men den svenska socialdemokratin är inte ensam om att ha insjuknat - hela Europas politiska karta har ritats om under senare år. Av EU:s totala befolkning är det idag bara 3 procent som styrs av en socialdemokratisk regering. Varför har det blivit så? Har tiden sprungit förbi socialdemokratins idéer eller har socialdemokratiska ledningar lämnat idéerna? Med i studion för att diskutera detta finns förre detta socialdemokratiska stadsrådet <strong>Lena Sommestad</strong>, ekonomhistoriker och ny ledare för S-kvinnorna, och <strong>Carl Hamilton</strong>, skribent och författare, som snart kommer ut med en ny bok: "S-koden. Den socialdemokratiska utmaningen."</p>
<p>Ett tydligt exempel på socialdemokratins kräftgång ses just nu i Spanien. Efter sju års regerande gjorde<strong> Partido Socialista Obrero Español, PSOE </strong>för ett par månader sedan ett katastrofval. De förlorade både regeringsmakten och majoriteten i parlamentet. Förlusten ledde till en kraftig intern debatt och för en vecka sen skulle partiet välja ny väg, och ledare. Veteranen och förre vicepresidenten <strong>Alfredo Rubalcaba</strong> stod mot 20 år yngre katalanskan och förre försvarsministern <strong>Carme Chacón</strong>. Partiledarvalets dramaturgi känns igen från den svenska politiken: Det blev snabbt en personstrid - tradition mot förnyelse. Men vilka idéer och vilken konkret politik har socialdemokraterna i Spanien för att möta tidens utmaningar; krisen, den växande arbetslösheten och en välfärd som rämnar? Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> reste till PSOE:s partikongress i Sevilla för att söka svar.</p>
<p>#ljud=3763095#</p>
<p>Så hur ser det ut för socialdemokratin i Sverige? Vid sidan av all medieuppmärksamhet kring ledarval och politiska falangstrider inom partiet så pågår samtidigt en politisk vardag i kommuner och landsting landet runt, en vardag där de akuta problemen inte sällan står i bjärt kontrast till debatten på riksplanet. Det märks tydligt i en av de städer där socialdemokratin fortfarande regerar, med stöd av vänstern och miljöpartiet, nämligen <strong>Malmö</strong>. I stadsdelen Rosengård röstade två tredjedelar, 65%, på socialdemokraterna i förra valet. Rosengårds lokala (S)-förening samlar över hundra medlemmar. Men vilka svar har socialdemokratin på stadsdelens ofta väldigt akuta problem? Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> reste dit och hamnade mitt i ett stadsdelsfullmäktigemöte.</p>
<p>#ljud=3763129#</p>
<p>Sist i veckans Konflikt återvänder vi till Spanien, för att höra en person som under många år studerat den socialdemokratiska tillbakagången i Europa. <strong>Soledad</strong> <strong>Gallego Diaz, kolumnist på spanska dagstidningen El Pais</strong>, har under sina år som korrespondent i London, Paris och Bryssel kunnat följa kräftgången på nära håll. Enligt henne har de europeiska socaildemokratiska partierna ett gemensamt problem: de har under de senaste 20 åren utlovat en politik, men sedan fört en helt annan när de väl kommit till makten. Det har lett till att väljarna idag inte längre vet vad socialdemokratin står för. Konflikts Lotten Collin träffade Soledad Gallego Diaz på El Pais huvudkontor i Madrid.</p>
<p>#ljud=3763124#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/50217</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120211_11A23.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Feb 2012 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2147616_1200_612.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3406</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/02/SR_p1_konflikt_120211_11A23.mp3" length="54498156" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Skattekriget</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3750746#
Om det globala slaget om de smitande skatterna. Vad händer när allt fler länder vill ha tillbaka sina pengar från schweiziska banker och holdingbolag på Caymanöarna? Vi tittar närmare på en världsomspännande batalj – från schweiziska bankvalv och svenska skattekontor till italienska lyxboutiquer och ghananska skolgårdar – om pengarna som flytt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Grekland på randen till konkurs. Spanien och Portugal inte långt därefter. Och med allt raskare kliv närmar sig också Italien katastrofens rand. Dramatiken i larmrapporterna tycks aldrig avta. Och i takt med att krisen spetsas till, har också jakten på pengar blivit mer och mer intensiv, inte minst de pengar som borde ha flutit in i de skuldtyngda ländernas statskassor men som istället strömmar till bankkonton i Zürich och Genève eller deras filialer i Västindien, Hong Kong och Singapore.</p>
<p>I förra veckans program gick Konflikt på jakt efter pengarna. För pengar finns uppenbarligen, också i ett skuldkrisande Europa. Det berättade bland andra <strong>Rudolf Elmer</strong> - mannen som för tio år sedan läckte information om att hans dåvarande arbetsgivare, den största schweiziska privatbanken Julius Bär, ska ha medverkat till skattebrott och pengatvätt. Han visade runt i sina gamla kvarter - Bahnhofstrasse i Zürich där banker, jurister, skatterådgivare och försäkringsbolag ligger vägg i vägg.</p>
<p>Sedan finanskrisen 2008 har EU och USA pressat Schweiz allt hårdare. Man vill att Schweiz lättar på den närmast heliga banksekretessen och ökar insynen i utländska medborgares konton så att hemländerna ska kunna hämta in skatter som hålls undan där. Den regeringstalesman vi träffade, var ytterst mån om att tvätta bort bilden av Schweiz som en trygg hamn för fifflare och skattesmitare. ”Banksekretessen är bara till för ärliga människor”, förklarade <strong>Mario Tuor</strong> på finansdepartementet i Bern. Och vi vill medverka till att andra länder får sina rättmätiga skattepengar och bekämpa skattebrott.</p>
<p>Men hur illa de orden rimmar med verkligheten blev vi själva vittnen till när vi gick in på ett av Julius Bärs mondäna kontor för att öppna ett konto och höra vilka möjligheter det fanns att slippa betala skatt i Sverige. ”Jag tänker naturligtvis inte uppmana dig att inte deklarera dina pengar. Men om du nu skulle vilja glömma att göra det - så är det förstås lättare att glömma här än där”, påpekade den tillmötesgående bankmannen. Och så gick han igenom en rad olika sätt att kommunicera med banken utan att det skulle märkas utåt.</p>
<p>Ja, resan till Schweiz gav en hel del motsägelsefulla intryck och lämnade ännu fler frågor efter sig: Vilken betydelse har egentligen skatteflykt och kampen om att återbörda skattepengar till hemländerna i dagens skuldtyngda Europa? Och vad betyder det för Sverige? Debatten om Carema - riskkapitalbolag som för ut vinster till skatteparadis - hänger det ihop med det internationella skattekriget?</p>
<p>Vi börjar med att vända blicken från Schweiz - mot de länder som länge blött pengar till skatteparadis och som nu försöker få tillbaka dem i en slags finanspolitisk brottningsmatch. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> har tittat närmare på den här kampen och börjar med att ta oss den korta vägen från Genève till Alpernas södra sluttningar och Italien. Där pågår just nu ett "skattekrig", som det stod i La Repubblica häromdagen - något som också märktes på en gata i centrala Milano förra helgen.</p>
<p>#ljud=3750450#</p>
<p>Vi har hört om skattkriget i Europa men debatten om skattemoral är ju i högsta grad aktuell också här i Sverige. Inte minst efter avslöjandena om gamla människor som vanvårdas på äldreboenden ägda av riskkapitalbolag - bolag vars främsta syfte är att göra så stor vinst som möjligt och att betala så lite skatt för den som möjligt. Hur stort problem är egentligen skatteflykten från Sverige och hur arbetar svenska myndigheter med frågan. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> bestämde träff med chefen för skatteverkets arbete med skatteparadisen i entrén till skatteverkets lokaler i Stockholm. Men först tog han miste och presenterade sig för fel tjänsteman.</p>
<p>#ljud=3750449#</p>
<p>Samtidigt som EU-länderna och USA nu drabbas av den rådande globala finansordningen, där pengar enkelt flyttas mellan olika länder och till skatteparadis, där myndigheterna inte har någon insyn, så medverkar också västerländska företag till att urholka de offentliga finanserna på andra håll i världen. <strong>Bernard Anaba</strong>, ekonomi vid frivilligorganisationen ISODEC i Ghana, är glad att de europeiska länderna, nu när de sjäva drabbas, får upp ögonen för problemen med skatteflykt. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> pratade med honom.</p>
<p>#ljud=3750448#</p>
<p>Gäster är <strong>Hans Lindberg</strong>, statsekreterare på finansdepartementet, med inriktning på skattefrågor och <strong>Daniel Waldenström</strong>, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/238240</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120204_930B.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Feb 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2133755_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3361</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/02/SR_p1_konflikt_120204_930B.mp3" length="53787023" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vart tog pengarna vägen?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om jakten på skattepengarna. Samtidigt som skulder och social oro hotar att slita sönder flera av Europas länder så reser Konflikt till det land som kanske tjänat mest på dagens globala finanssystem: Schweiz, som mitt i finanskrisen ruvar på 7000 miljarder dollar. Medan omvärldens krav på öppenhet hårdnar, växer också kritiken inifrån mot ett system som närs av dolda pengar och hemlighetsmakeri. Följ med till bankpalats och lyxavenyer, och mingla bland svenskar i Genève.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#ljud=3736522#</p>
<p>I helgen hålls den årliga konferensen World Economic Forum i Davos, i de schweiziska alperna. Då samlas presidenter, finansministrar, nationalekonomer och allehanda experter för att diskutera globala ekonomiska frågor. Debatten har de senaste åren framför allt kretsat kring skuldkrisen och de stora budgetunderskott som flera länder tampas med. Ett av de grundläggande problemen som diskuteras är hur stater ska kunna få in ökade skatteintäkter.</p>
<p>Värdlandet, Schweiz, har klarat sig väldigt väl under krisen och lider inte alls av samma svåra situation som sina grannländer i Europa. Men ändå spelar landet en nyckelroll i diskussionerna om gapande budgethål och flyende skattebaser. Det handlar givetvis om den av Schweiz så omhuldade banksekretessen, som tillsammans med de låga skatterna gett landet ett rykte som skatteparadis.</p>
<p>Men sen några år tillbaka driver regeringen en kampanj för att förändra Schweiz anseende i omvärlden. Man har därför skrivit under avtal om informationsutbyte med flera länder, enligt OECD:s riktlinjer. Samtidigt diskuterar Schweiz nu med flera länder i Europa hur skatt ska kunna dras från utländska medborgares konton i schweiziska banker utan att deras namn lämnas ut, ett sätt för regeringen att bevara banksekretessen men ändå tillmötesgå omvärldens krav. Hittills är det dock bara Storbritannien som skrivit under ett sådant avtal med Schweiz.</p>
<p>Vad betyder denna omdaning för Schweiz roll i världsekonomin? Och vad betyder förändringen för de privatpersoner och företag som under flera år placerat sina tillgångar i Schweiz med en önskan om att betala så lite skatt som möjligt? Varför är banksekretessen så central för Schweiz och vem vinner egentligen på ett sådant system? Konflikts reportrar <strong>Lotten Collin</strong> och <strong>Daniela Marquardt</strong> har rest till Geneve, Zurich och Bern för att söka svar. Nedan finns reportagen i separata delar, men vi rekommenderar lyssning på hela programmet för att förstå helheten.</p>
<p>Vi gick på mingelparty med svenskar i Genève.</p>
<p>#ljud=3736375#</p>
<p>Vi träffade whistleblowern Rudolf Elmer som tidigare arbetade på den schweiziska privatbanken Julius Bär.</p>
<p>#ljud=3736402#</p>
<p>Vi träffade fotografen Mark Henley som arbetat i flera år med att porträttera bankvärlden i Schweiz.</p>
<p>#ljud=3736376#</p>
<p>Vi träffade den schweiziska föreningen för privatbanker samt en av de nyaste bankerna i Genève, Syz.</p>
<p>#ljud=3736374#</p>
<p>Vi gjorde ett spontanbesök på banken Julius Bär i Genéve för att se hur behjälpliga de skulle vara med att gömma undan skattepengar för svenska myndigheter.</p>
<p>#ljud=3736378#</p>
<p>Vi träffade finansdepartementets talesperson Mario Tuor i Bern.</p>
<p>#ljud=3736377#</p>
<p>Vi träffade sociologiprofessorn, socialdemokraten och förre FN-diplomaten Jean Ziegler som under många år opponerat sig mot banksekretessen.</p>
<p>#ljud=3736506#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/137989</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120128_7FA4.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Jan 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2122051_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3425</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/01/SR_p1_konflikt_120128_7FA4.mp3" length="54817433" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/51070</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120121_AB1D.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Jan 2012 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1790</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/01/SR_p1_konfliktplus_120121_AB1D.mp3" length="28653500" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/51077</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120121_13A53.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Jan 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1115</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/01/SR_p1_konfliktplus_120121_13A53.mp3" length="17856354" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/51075</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120121_13B76.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Jan 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1103</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/01/SR_p1_konfliktplus_120121_13B76.mp3" length="17661244" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/51074</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120121_13C79.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Jan 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1268</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/01/SR_p1_konfliktplus_120121_13C79.mp3" length="20291351" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/51344</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120114_9F77.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Jan 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1092</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/01/SR_p1_konfliktplus_120114_9F77.mp3" length="17473998" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/51346</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_120114_9D28.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Jan 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>637</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2012/01/SR_p1_konfliktplus_120114_9D28.mp3" length="10200153" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Slavar i salladsfabriken</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=3700374#
Om modernt slaveri i Sverige - och storföretagens flykt från ansvar. Randi Mossige-Norheim berättar historien om polistillslag mot salladsfabriken med anställda utan arbetstillstånd, usel arbetsmiljö och slavlöner. Samma fabrik som leverar lunchmat till SAS, SJ och Coops affärer, företag med etiska riktlinjer som stolt predikar socialt ansvar. Hör ansvariga, utsatta och en amerikansk före detta arbetsmarknadsminister om en ny arbetsmarknad, PR-tricks och det mänskliga priset för en billig macka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Corporate Social Responsibility (CSR) har de senaste åren blivit populär management-svenska. I stort sett varenda företag har en CSR-policy och etiska uppförandekoder för sin verksamhet, riktlinjer som lovar goda arbetsvillkor, rimliga löner, miljöhänsyn och socialt ansvar. Men gäller de riktlinjerna för alla, även de som arbetar längst ner på botten av de underleverantörskedjor som blivit allt vanligare i näringslivet?</p>
<p>De företag vi pratar om i veckans Konflikt har alla etiska riktlinjer och en väl utarbetat CSR-policy: SAS, Lidl, SJ, Coop, Mat på Jobbet och deras respektive underlevantörer. De har också en sak gemensamt, nämligen att de säljer eller har sålt sallader och smörgåsar från företaget Eat Food Factory, nordens största leverantör av färdigmat. <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> ville ta reda på under vilka omständigheter smörgåsarna och salladerna görs, och hon började sin resa på ett SJ-tåg.</p>
<p>#ljud=3699838#</p>
<p>När polisen gjorde en razzia på Eat Food Factory i oktober förra året fann de att många som arbetade i fabriken inte hade uppehållstillstånd. 27 personer delgavs misstanke om brott och 14 före detta anställda har sedan dess utvisats eftersom de saknade uppehållstillstånd. Polisen har nu lämnat sin utredning till åklagare för beslut om åtal. Eat Food Factorys VD och personalansvarige misstänks för brott mot utlänningslagen. Eat Food Factorys ledning har erbjudits att bemöta alla sakpåståenden som görs om förhållanden på företaget i Randi Mossige-Norheims reportage, men har valt att inte göra det så länge den rättsliga processen pågår. Under februari månad beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller inte.</p>
<p>Också beställande företag som COOP, LIDL, SJ, SAS och SAS underleverantör Inflight Service Europe, har erbjudits att medverka i Konflikt för att berätta mer om varför de anlitar eller har anlitat Eat Food Factory, men samtliga har avböjt medverkan. Istället hänvisar några beställande bolag till det företagsrepresentanter redan sagt i reportaget, vissa av dem har också mailat skriftliga kommentarer. Gemensamt för alla är att de hänvisar till att de har "etiska krav" eller uppförandekoder.</p>
<p>COOP skriver t.ex. i sin koncernpolicy "För en god affär" att leverantörer måste ha en sund arbetsmiljö, trygghet för anställda, anställningsförhållanden som skyddar arbetstagares rättigheter och minst minimilöner. Underleverantören till SAS, Inflight Service, skriver att kraven i deras "Good Citizen Programme" varit "alltför allmänt hållna" och att "kontroller därför inte skett i önskvärd omfattning" och att man nu uppdaterat sina leverantörsavtal med en ny särskild CSR-bilaga. Vad gäller Eat Food Factory att så meddelar Inflight Service att "enligt den information vi fått från Eat Food Factory så har vi inte längre anledning att tro att företaget bryter mot sina åtaganden. Av den anledningen har vi återupptagit samarbetet och har, i dagsläget, inga planer på att avsluta detta". Vi har här bredvid länkat till företagens olika etiska riktlinjer och CSR-policies.</p>
<p>En av de som skrivit mycket om CSR och företags sociala ansvar utifrån ett mycket kritiskt perspektiv är <strong>Robert Reich, före detta arbetsmarknadsminister under president Bill Clinton</strong> och numera professor vid Berkley-universitetet i Kalifornien. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> ringde honom och berättade historien om den svenska salladsfabriken och storföretagens ovilja att medverka live i programmet, trots att de alla har utförliga etiska riktlinjer och skrivelser om CSR. Robert Reich blev inte förvånad: "etiska riklinjer är en rökridå" sa den före detta topp-politikern.</p>
<p>#ljud=3699904#</p>
<p>Med i studion för att kommentera finns <strong>Per Grankvist</strong>, författare till boken "CSR i praktiken, och dessutom chefredaktör för affärstidning med samma namn.</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/117157</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120114_9D08.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Jan 2012 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2097338_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3407</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/01/SR_p1_konflikt_120114_9D08.mp3" length="54523635" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kriget som hamnade här</title>
      <description><![CDATA[<p>Om hur ett krig långt, långt borta blev en del av vår svenska vardag. Vi fortsätter vår summering av det Irakkrig som president Obama nyligen förklarade avslutat. Hör om Södertälje – efter flyktingvågen och efter att de internationella mediernas strålkastarljus slocknat. Hör också om asyllotteriets absurda effekter och om hoppet att bygga ett demokratiskt Irak – i Linköping.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I förra veckans Konflikt-sändning berättade vi framför allt om vad kriget har betytt i Irak. I dag tittar vi närmare på följderna i Sverige. För trots att Sverige inte deltog i den USA-ledda koalition som invaderade Irak 2003 är det hit som de flesta flyktingar, som lyckades ta sig utanför regionen, har sökt sig. Vi besöker tre olika platser där vi möter vitt skilda irakiska öden</p>
<p>Och vi börjar i Södertälje som ju var målet för många av de irakiska flyktingarna. Där hade de redan landsmän eller släktingar. Medier från hela världen vallfärdade till Södertälje 2007. De kom för att skildra Irakkrigets följder i den lilla staden, med 80 000 invånare, som vid den tiden tog emot fler Irakflyktingar än hela USA. Små lägenheter där människor trängdes på madrasser på golvet och överfulla skolklasser med nyanlända irakiska barn. Det var de återkommande bilder av ett Södertälje på gränsen till sammanbrott.</p>
<p>Sedan invasionen har mellan fem och åtta tusen irakier kommit till Södertälje, majoriteten av dem kristna. Det innebär att ungefär var tionde Södertäljebo kommer från Irak – fler än i någon annan svensk kommun. Och nu försöker de hitta en plats i sin nya hemstad. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> reste dit.</p>
<p>#ljud=3676160#</p>
<p>Kriget i Irak har visserligen förklarats avslutat - hur det egentligen förhåller sig med den saken verkar alldeles för tidigt att avgöra med tanke på våldet som har flammat upp igen. Men hur som helst kommer krigets konsekvenser att fortsätter sätta spår också här, långt bort från konfliktens kärna, länge än – både i det stora när hela städer och samhällen påverkas som vi har sett i Södertälje men också i det lilla, i enskilda människors livsöden.</p>
<p>Som vi hörde i början av programmet, blev Sveriges generösa flyktingpolitik, under en tid, ett återkommande tema i internationella medier. Men för de människor som fick sina öden avgjorda av det svenska asylsystemet kunde det få dramatiska konsekvenser för deras fortsatta liv.</p>
<p>Konflikts<strong> Daniela Marquardt</strong> mötte en familj som förkroppsligar det lotteri som asylsystemet emellanåt beskylls för att vara. Det handlar om tre syskon från Bagdad, om <strong>Djabir</strong>, vars namn egentligen är ett annat, om hans bror <strong>Amir</strong> och deras syster <strong>Aqila</strong>. Alla flydde Irak, men i Sverige har de mötts av tre helt olika sidor av det svenska asylsystemet.</p>
<p>Det var en lyssnare som ringde upp oss efter ett program tidigare i höstas och berättade om syskonen från Bagdad. Eftersom asylfrågor hör till de ämnen vi ofta tar upp i Konflikt får vi också många samtal om det. Och alla flyktingar bär på dramatiska och ofta hemska öden, men det här fallet var både ovanligt hjärtskärande - och ovanligt talande.</p>
<p>#ljud=3676154#</p>
<p>2007 berättade vi här i Konflikt om en speciell grupp irakier, nämligen de som engagerade sig för amerikanerna i Irak, de som trodde att det verkligen fanns en möjlighet att bygga ett nytt, demokratiskt Irak MED USA:s hjälp. I takt med att våldet trappades upp under 2005, 2006 och 2007 kom den gruppen – tolkar, chaufförer, tjänstemän – allt oftare att hotas, kidnappas och dödas av Iraks många beväpnade grupper.</p>
<p>Hoten fick många av dem att fly, bland annat till Sverige. En av dem som hamnade här heter <strong>Firas Shubber</strong>. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> har följt Firas öde sen 2007, och besökte honom nyligen i hans hem utanför Linköping.</p>
<p>#ljud=3676148#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/51575</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_120107_8FDC.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Jan 2012 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2087289_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3384</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2012/01/SR_p1_konflikt_120107_8FDC.mp3" length="54156121" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Irak – åtta år av Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det blodiga och omtumlande krig som präglat det senaste decenniet i såväl världspolitiken som i programmet Konflikt. Från Cecilia Uddéns intervju med en jublande Christopher Hitchens 2004 till Urban Hamids besök i irakiska Rawas trasiga vardag i Basra 2010 – hör hela berättelsen om en amerikansk dröm att stöpa om Mellanöstern med vapenmakt, som förvandlades till en irakisk mardröm av skillningslöst våld, sekterism och krossade förhoppningar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från och med 2012 ska inga amerikanska militära styrkor finnas kvar i Irak, så stod det i avtalet som röstades igenom i det irakiska parlamentet 2008. De sista trupperna rullade in i Kuwait redan innan julhelgen, men Konflikt tar ändå chansen att på årets sista dag summera USA:s krig och återutsända röster som kommenterat det genom åren. <strong>Lotten Collin</strong> har sammanställt intervjuer och reportage om Irak från de många program som vi gjort under åtta års produktion.</p>
<p>#ljud=3649931#</p>
<p>Vi har nu återvänt till några av de röster vi hört i Konflikt genom åren, för att höra vad de anser om utvecklingen i Irak idag. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> ringde upp <strong>Ahmed al-Rikaby</strong>, irakisk journalist som driver radiostationen Dijila i Irak, och <strong>Nabil al-Tikriti</strong>, amerikansk-irakisk historieprofessor för att ställa frågan: Är Irak idag en "demokratisk och suverän stat", som president Barack Obama hävdade i sitt tal inför tillbakadragandet?</p>
<p>#ljud=3649743#</p>
<p>Efter invasionen var det många irakier som hävdade att jakten på oljan var det egentliga motivet till USA:s invasion. Den misstanken blev inte mindre under åren som gick, när politikerna började sluta avtal med utländska oljebolag trots att det inte fanns nån lag på plats som skulle reglera oljeutvinningen. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> sammanställde intervjuer med analytiker och aktivister som hörts tidigare i Konflikt, och Mikael Olsson ringde upp en av dem, förra oljeministern<strong> Issam al-Chalabi</strong> för att höra vad som hänt sedan dess.</p>
<p>#ljud=3650021#</p>
<p>#ljud=3649939#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Lotten Collin </em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/51936</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111231_F279.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 Dec 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2069238_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3426</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/12/SR_p1_konflikt_111231_F279.mp3" length="54824514" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/52173</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_111217_1189F.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Dec 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1140</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/12/SR_p1_konfliktplus_111217_1189F.mp3" length="18253480" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/52171</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111217_90D6.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Dec 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/12/SR_p1_konflikt_111217_90D6.mp3" length="53457698" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den nya svenska modellen</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=301684#
Om jakten på ett försvunnet bageri. ”Den största reformen av svensk invandringspolitik på årtioenden”, har den kallats. Men har lagen om arbetskraftsinvandring gjort tillvaron tryggare för Dilshod, Lancik och de försvunna bagarna från Uzbekistan? Konflikts Randi Mossige-Norheim rotar bakom det ordnade regelverket och hittar en dold värld av utnyttjade arbetare, slavkontrakt och handel med arbetstillstånd.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2008 ändrades reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Det är nu olika arbetsgivare som avgör om de har ett behov av arbetskraft, tidigare var det länsarbetsnämnden. Facket bedömer om arbetsvillkor och lön är i nivå med kollektivavtal, och om de godkänner ansökan så skickas papprena sedan till Migrationsverket som slutgiltigt bestämmer om personen i fråga ska få komma hit för att arbeta. Meningen var att den stora svarta arbetsmarknad som tidigare fanns i Sverige skulle bli vit, att människor från andra länder skulle ges en hederlig chans att tjäna pengar under en tid i Sverige.</p>
<p>Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> bestämde sig för att söka upp några av de 41000 utomeuropéer som kommit till Sverige för att arbeta sedan regelverket ändrades. Hon ville ställa några enkla frågor: var arbetar de, hur har dom det på jobbet, får dom den lön de blivit utlovade? Men frågorna kunde sällan besvaras, många av dem hon mötte var vettskrämda och ville inte låta sig intervjuas. Inte heller arbetsgivare ville låta sina anställda berätta om livet i Sverige. Så - är det i själva verket någon skillnad i arbetsvillkoren nu jämfört med innan reglerna ändrades? Randi sökte svar.</p>
<p>#ljud=3626700#</p>
<p>I studion för att diskutera det nya regelverket och konsekvenserna av lagändringen finns <strong>Monika Arvidsson</strong>, ekonom på LO med inriktining på arbetsmarknadsfrågor, och <strong>Karin Ekenger</strong>, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.</p>
<p>En av de grupper som utnyttjats särskilt hänsynslöst under åren som gått är <strong>bärplockarna,</strong> som oftast kommer från olika länder i Asien. För de människor från Vietnam, Thailand, Kina och Bangladesh som återkommit år efter år under förespegling att kunna tjäna stora pengar i de svenska bärskogarna, innebar den nya lagen om arbetskraftsinvandring i praktiken ingen förändring.</p>
<p>På pappret lovade arbetsgivarna fasta löner enligt kollektivavtal men väl i skogen såg bärplockarna inte röken av några pengar. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har under en längre tid skildrat rovdriften med människor i bärskogen. Och inför årets bärsäsong reagerade också Migrationsverket på missförhållandena, berättar verksamhetschefen Alejandro Firpo.</p>
<p>#ljud=3626682#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/52430</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111210_98FC.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Dec 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2045807_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3337</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/12/SR_p1_konflikt_111210_98FC.mp3" length="53400488" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/52709</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_111203_12142.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Dec 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1531</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/12/SR_p1_konfliktplus_111203_12142.mp3" length="24501517" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/52707</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_111203_124FC.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Dec 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>951</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/12/SR_p1_konfliktplus_111203_124FC.mp3" length="15230798" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/52705</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111203_1429B.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Dec 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3384</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/12/SR_p1_konflikt_111203_1429B.mp3" length="54149466" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/52708</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_111203_1236B.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Dec 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1659</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/12/SR_p1_konfliktplus_111203_1236B.mp3" length="26559540" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/52706</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_111203_12ACB.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Dec 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1820</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/12/SR_p1_konfliktplus_111203_12ACB.mp3" length="29128699" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den syriska tragedin</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=298245#
Om syrier i exil som i skuggan av regimens våldsamma repression samlar sina styrkor för att väcka världen. Möt syriska desertörer på syrisk-libanesiska gränsen i spänd väntan på order att attackera. Hör också om den djupa splittringen mellan Assadklanens motståndare och anhängare - borde omvärlden ingripa, eller har den helt missförstått regimens förtjänster?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det som började som fredliga protester mot diktaturen i Syrien har på senare tid fått allt fler inslag av väpnat motstånd. Den gångna veckan har det kommit dagliga rapporter om väpnade attacker o blodiga sammandrabbingar mellan regeringsstyrkor och avhoppade soldater som har anslutit sig till rebellarmén Fria Syriska Armen.<br />Gruppen, som enligt egna uppgifter består av nära 20.000 syriska desertörer, är utspridd utmed gränsen mot Syrien men har sitt fäste i Turkiet. Vid Libanons gräns mot Syrien har frilansreportern Alexandra Sandels träffat en syrisk officer och soldater som har gått med i rebellgruppen.<br />#ljud=3600471#</p>
<p><br />Syrier i Sverige följer utvecklingen i landet på nära håll. Många arbetar hårt för att försöka påverka den svenska regeringen att tydligare ta ställning för den syriska oppositionen och för det nybildade syriska nationella rådet, den paraplyorganisation som samlar flest oppositionsgrupper och framför allt är verksam utanför Syrien.<br />Lotten Collin följde med några av dom syriska aktivister i Stockholm som inte längre stillatigande vill se på när anhöriga å vänner fängslas i hemlandet. Men det är ett mödosamt arbete att få svenskarna att engagera sig i Syrien-frågan.<br />#ljud=3600473#</p>
<p><br />Hur tänker egentligen de syrier som kan uppfattas försvara regimen? Eller är det regimen de vill försvara?<br />På några håll i landet har det den gångna veckan ordnats demonstrationer som samlat hundratals personer - i Stockholm över 500 - i protest mot bilden av protesterna i Syrien och till stöd för Bashar al Assad.<br />Den manifestationen ordnades av helt nybildade Syriens stödkommitté; en paraplyorganisation för några syriska, libanesiska och palestinska lokal- och kulturföreningar och, enligt vad de själva uppger, ett tusental medlemmar.<br />Konflikts Mikael Olsson sökte upp den nyvalde ordföranden för kommittén.<br />#ljud=3600482#</p>
<p><br />Det är inte bara de som sätter ett hopp till Bashar al-Assads person som känner oro för vad som ska hända om eller när hans regim faller.<br />Också bland de som inget hellre vill än att han lämnar makten finns en rädsla för vad som ska hända i det vakum som kan uppstå efter en regimkollaps.<br />På inbjudan av det socialdemokratiska partiet samlades i veckan demokratiaktivister med rötter i flera arabländer, däribland Syrien, i Stockholm för att diskutera kommande utmaningar och få en konkret bild av hur demokratiarbete går till. Vi mötte dem just som dagens seminarium höll på att avrundas och en rundtur i riksdagshuset skulle ta vid.<br />#ljud=3600485#</p>
<p><br />Att få en entydig bild av vad som händer i Syrien är alltså svårt. En anledning till det, är att så lite information kommer ut innifrån själva Syrien.<br />De personer inne i landet som vågar berätta för världen vad som händer utsätter sig för stora risker.<br />Riskfyllt - om än inte i lika hög grad - är det också för de utländska journalister som lyckas ta sig in i det stängda Syrien.<br />Den brittiska dokumentärfilmaren Ramita Navai är en av få utländska journalister som har fångat en bild av protesterna inifrån Syrien. I september spelade hon in dokumentärfilmen "Undercover Syria" för brittiska Channel fours program Unreported world.<br />Filmen visar ett land i uppror, där läkare berättar om hur aktivister blivit skjutna i sina sjukhussängar och där skräcken är ständigt närvarande.<br />#ljud=3600486#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/52965</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111126_8F6F.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Nov 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/2017434_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/11/SR_p1_konflikt_111126_8F6F.mp3" length="52661900" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/53246</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_111119_A70F.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Nov 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1361</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/11/SR_p1_konfliktplus_111119_A70F.mp3" length="21786228" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/53244</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_111119_B210.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Nov 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1172</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/11/SR_p1_konfliktplus_111119_B210.mp3" length="18763966" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/53247</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111119_8DB1.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Nov 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/11/SR_p1_konflikt_111119_8DB1.mp3" length="53393794" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Iran och Israel – storkrig eller jättebluff?</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=298243#
Om den politiska pokern kring Irans atomprogram. Vem vinner på det återkommande hotet om storkrig i Mellanöstern? Och vad döljer sig i järnnäven som Iran hotar att hämnas med? Hör röster från Boston, Tel Aviv och Moskva om det farliga spelet kring Atomenergiorganets Iran-rapporter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Reaktionerna på Irans kärnteknikprogram följer ett mönster som vi har sett upprepas många gånger under de gångna åren. För varje gång en ny tidsfrist är på väg att löpa ut eller när tidpunkten för en ny rapport närmar sig, ja då stiger temperaturen ytterligare några steg. Och i veckan var det alltså dags igen. I sina slutsatser skriver IAEA att man hyser allvarlig oro för möjliga militära dimensioner i Irans kärnteknikprogram. Och informationen som IAEA har tillgång till pekar på att Iran har utfört aktiviteter som är relevanta för utvecklingen av kärnvapen.</p>
<p>I vissa kretsar har rapporten avfärdats som ett politiskt instrument som bara motverkar försöken till dialog. I Israel däremot, välkomnades IAEA:s rapport som ett starkt belägg för det man alltid har hävdat, nämligen att Iran håller på att utveckla kärnvapen. Men när rapporten väl offentliggjordes var spekulationerna om innehållet och hur Israel skulle reagera, redan i full gång. Det rapporterar frilansjournalisten <strong>Mats Gezelius</strong> från Tel Aviv.</p>
<p>#ljud=3574566#</p>
<p>Reaktionerna på den senaste rapporten från IAEA om Iran, som vi talar om idag, följer också det vanliga mönstret på annat håll. De två stormakter som i FN:s säkerhetsråd bromsat alltför kännbara sanktioner mot Iran är Kina och Ryssland, som båda har särskilda, egna intressen av att inte störa relationerna med Iran alltför mycket.</p>
<p>Det ryska utrikesdepartementet sa sig bli både "desillusionerade och perplexa" över rapporten, som enligt de ryska diplomaterna har  blivit en källa för skvaller, ryktesspridning och destruktiv spekulation som inte löser några problem. Och den ryska sidan ifrågasatte också skarpt IAEA-sekretariatets förmåga att hålla visst känsligt material hemligt. President Medvedev har varnat för "farlig retorik" med tydlig hänvisning till Israel, och anklagar också väst för att använda IAEA-rapporterna för att uppnå andra mål i vad Ryssland anser vara en alltmer "destruktiv logik" Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> ringde Moskva för be någon rysk insider förklara den ryska positionen.</p>
<p>#ljud=3574105#</p>
<p>Sedan vänder vi blickarna mot USA. En person ägnat mycket tid åt att studera och skriva om förhållandet mellan USA och Iran är <strong>Stephen Kinzer</strong> som i 20 år jobbat som korrespondent åt the New York Times och idag undervisar i internationella relationer på Boston University. Han har profilerat sig som en frispråkig oliktänkare när det gäller USA:s relationer i Mellanöstern, och i hans senaste bok, Reset - Iran, Turkey and America's future, argumenterar han för att USA och Iran är naturliga allierade. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde honom i hemmet i Boston för att få hans syn på dom senaste veckornas händelser.</p>
<p>#ljud=3574258#</p>
<p>Gäster är <strong>Hans Blix</strong>, tidigare chef för FN:s atomenergiorgan IAEA och per telefon från Washington <strong>Trita Parsi</strong>, ordförande för det Nationella iransk-amerikanska rådet och expert på relationerna mellan USA och Iran.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/53496</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111112_144C9.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Nov 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1992062_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3359</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/11/SR_p1_konflikt_111112_144C9.mp3" length="53753127" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Hopp om demokrati och hot om islamism</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=296485#
Om islamismen som den arabiska vårens stora segrare. I Tunisien bildar de regering. I Egypten talar sekulära politiker om en ”kamp på liv och död” mot politisk islam. Men har den demokratiska vågen också demokratiserat det vi kallar islamism? Intervjuer med Muslimska brödraskapet, Hamas och ett unikt reportage inifrån Jemen där regimen använder islamistspöket som slagträ. Hör president Ali Abdullah Salehs närmaste män och ledaren för en islamistisk opposition på frammarsch.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Islamistiska Ennadha blev nyligen det största partiet i valet i <strong>Tunisien</strong>, de fick över 40 procent av rösterna och 90 av drygt 200 platser i den konstitutionella församlingen. Därmed kommer Ennadha vara dominerande och tongivande i utformandet av ett nytt demokratiskt politiskt system i Tunisien, det första i landets historia. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> ringde upp en av partiets frontfigurer, <strong>Souad Abdel Ibrahim</strong>, som väckt uppmärksamhet både i Tunisien och utomlands.</p>
<p>#ljud=3560691#</p>
<p>Det land där den arabiska våren har varat längst är <strong>Jemen</strong>. Demonstrationerna mot president Ali Abdullah Saleh har pågått i 10 månader nu, i flera städer i landet protesterar hundratusentals människor. Upproret har lett till framgångar för det islamistiska partiet al-Islah, i dagsläget den viktigaste oppositionella aktören i landet. Men om de är moderata eller konservativa vill ingen, inte heller partiets ledare, svara på när <strong>Lotten Collin</strong> ställer frågan. Hon intervjuade också president Ali Abdullah Salehs närmaste rådgivare, som varnade för att Jemen kommer bli ett nytt Afghanistan om al-Islah kommer till makten.</p>
<p>#ljud=3560692#</p>
<p>Att islam som kommer att dominera politiken i de postrevolutionära arabiska länderna råder det knappast någon tvekan om - vägen till demokrati kommer inte att ta en omväg runt moskén utan måste gå igenom, som det brukar heta. I Libyen blir islamister alltmer tongivande i övergångsfasen och det tunisiska Ennahda-partiets har vunnit stora framgångar i valet i Tunisien nyligen. Det kommer troligen följas av en seger för det Muslimska Brödraskapet vid valet i <strong>Egypten</strong> senare i november.</p>
<p>Men exakt i vilken rikting politisk islam utvecklas beror på många olika faktorer: Medan det egyptiska brödraskapet är pressat av radikala bokstavstrogna salafister, utkristalliserar sig samtidigt traditionell höger/vänsterpolitik inom rörelsen. En av politisk islams skarpaste unga tänkare, <strong>Ibrahim El Houdaiby</strong>, hoppas på en framtid då just sakpolitik blir viktigare än frågor om religiösa identitet. Vår korrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> har träffade El Houdaiby i Kairo.</p>
<p>#ljud=3560693#</p>
<p>En av de återkommande rösterna under den arabiska våren i Konflikt har varit chefredaktören för Yemen Times, <strong>Nadia al-Sakkaf. </strong>Hon vittnade på telefon i mars om hur krypskyttar, antagligen från regeringsstyrkorna, skjutit ihjäl 52 civila demonstranter ute vid universitet i <strong>Jemen</strong>s huvudstad Sanaa. Då var Nadia övertygad om att det bara var en tidsfråga innan president Ali Abdullah Saleh skulle tvingas avgå. När <strong>Lotten Collin</strong> nu träffar henne i Sanaa är hon inte längre lika säker.</p>
<p>#ljud=3560689#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/53723</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111105_90D4.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Nov 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1979951_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3339</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/11/SR_p1_konflikt_111105_90D4.mp3" length="53438199" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Resa i RUT-landet</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=296484#
Om rot, rut och det mänskliga priset för en bekvämare tillvaro. Konflikt tar en tur genom det nya Sverige, där lösta livspussel, arbetskraftsmigration och politiska prioriteringar håller på att skapa helt nya verkligheter. Hör röster från Irak, Afrika och Polen – på uppdrag i solsidans Stockholm.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br />Sedan reglerna för arbetskraftsinvandring lättades 2008 har 40.000 människor beviljats tillfälliga uppehållstilllstånd för arbete i Sverige - alltså utöver de EU-medborgare som redan innan dess kunde röra sig fritt för att arbeta här. Nära hälften av de beviljade tillstånden var för arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, enligt Migrationsverkets kategorisering.<br />Konflikt tar en titt bakom de här siffrorna - vad är det för ett Sverige som växer fram i mötet mellan RUT- och ROT-avdrag, människor i desperat jakt på en drägligare tillvaro och stressade svenska?  <br />Firmorna som hjälper oss att få det så kallade livspusslet att gå ihop har namn som Easy Living, Clean day, Hemfrid, Kvalitetsfritid, Sköna rum och Strykfritt.<br />I reklamen står det att de vill "verka för att skapa bättre livskvalitet", och att de vill erbjuda "doften av ett rent hem, glänsande ytor, var sak på sin plats och en känsla av ro". <br />Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim begav sig ut bland villor i Stockholmsområdet.<br />#ljud=3546143#<br /><br />I studion debatterar Rebecka Bohlin, tidigare chefredaktör på tidningen Arbetaren, numera verksam som frilansjournalist och i färd med att färdigställa en ny bok: De osynliga - om Europas fattiga arbetarklass med Markus Uvell, vd på Näringslivets tankesmedja Timbro.<br /><br />Qatar är det land som kanske tydligare än något annat har skiktat sina invånare beroende på var de kommer ifrån och vad de arbetar med.<br />I en ouppnålig klass för sig finns de qatariska medborgarna, som bara utgör en fjärdedel av hela befolkningen på en och en halv miljon invånare.<br />Medan de kan slå sig till ro i en bekväm tillvaro utan att behöva arbeta eller med priviligerade och välavlönade jobb inom den offentliga förvaltningen, så strömmar utländska arbetare till för att hålla igång landet. Högst rankade är de västerländska affärsmännen medan hembiträden från Nepal står längst ned på stegen.<br />En av dem är Jotiraj, som Konflikts reporter Lotten Collin träffade när hon besökte Qatar tidigare i höst.<br />#ljud=3546027#</p>
<p><em>programledare Daniela Marquardt  </em><a href="mailto:daniela.marquardt@sr.se">daniela.marquardt@sr.se</a> <br /><em>producenter Ivar Ekman</em>  <a href="mailto:ivar.ekman@sr.se">ivar.ekman@sr.se</a><br /><em>                  Nina Benner</em>  <a href="mailto:nina.benner@sr.se">nina.benner@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/53958</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111029_90BD.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Oct 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1967594_1200_686.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3324</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/10/SR_p1_konflikt_111029_90BD.mp3" length="53191073" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Serieskytten, skräcken och samtiden</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=296483#
Om en tidsanda fylld av öppet hat, implicita hot och nu – högst verkligt våld. När blir enskilda attentat en del av något större, långt mer skämmande? Hör röster från ett Malmö där serieskyttens skott fortfarande ekar, från Tyskland där en ett brutalt knivmord blivit symbol för muslimers rättslöshet, och USA där islamofobin slagit igenom på bred politisk front.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I slutet av oktober förra året greps Malmö av skräck. Samtidigt som antalet skjutningar – som länge plågat staden och oftast förklarats med gängbrottslighet som orsak – blev fler och fler, gick polisen den 20 oktober ut och sa att det fanns ett samband, och att det troligtvis var en serieskytt som låg bakom. Hans måltavlor var invandrare.</p>
<p>Den misstänkte serieskytten greps den 6 november, och häktades tre dagar senare för ett mord och fem mordförsökt. Sen dess har åklagaren i omgångar lagt till flera dåd, och idag sitter han häktad för sammanlagt 13 mordförsök och 3 mord, dåd som sträcker sig från 2003 till förra hösten. Den misstänkte 39-årige mannen nekar till alla brott, samtidigt som förundersökningsarbetet fortsätter. Enligt åklagaren kommer inte åtal väckas mot honom förrän efter årsskiftet.</p>
<p>Konflikts Lotten Collin åkte till Malmö för att ta reda på hur skjutningarna påverkat staden och dess invånare. Det hon fick höra var tankar om att en person som Malmöskytten faktiskt är en del av nåt större, av en tidsanda som vi nånstans alla har ansvar för. Skyttens offer upplever också man från samhällets sida undviker att prata om det, att det varit tyst i Malmö sen den misstänkte skytten greps.</p>
<p> #ljud=3533302#</p>
<p>Den här situationen är inte något unikt för Sverige och för just dom här dåden. För två år sen mördades egyptiskan Marwa al Sherbini i en domstol i tyska Dresden. Mordet ställde förstås frågan om muslimers trygghet och säkerhet på sin spets. Om man inte ens går säker i en rättegångssal - en manifestation av rättsstaten, där förbrytare får sina rättmätiga straff - när detta blir en plats för nya attacker, var är man då säker?</p>
<p>Men kanske ännu tydligare visade mordet på det tyska samhällets ovilja att handskas med de riktigt svåra frågor som mordet gav upphov till. För trots att mördaren uttryckligen angrep Marwa al Sherbini på grund av hennes muslimska tro, har man i Tyskland värjt sig mot att tala om islamofobi och istället hänvisat till att mördaren var en ensam galning. Det säger medieforskaren Sabine Schiffer som Konflikts Daniela Marquardt ringde upp vid Institutet för Medieansvar i Erlangen.</p>
<p> #ljud=3533296#</p>
<p>USA är det land där den här samtidsandan vi pratat om kanske fått sin tydligaste och mest inflytelserika politiska form. Det rör sig om en redan stor, och stadigt växande, opinion som ser islam - inte islamistisk terrorism - utan just islam, som ett existentiellt hot mot USA. Konflikts Ivar Ekman ringde upp Faiz Shakir, forskare och debattör på den progressiva tankesmedjan Center for American Progress i Washington i USA, och författare till rapporten Fear Inc. – the Roots of the Islamaphobia Network in America.</p>
<p>#ljud=3533297#</p>
<p><strong><em>Programledare: Ivar Ekman<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/54191</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111022_8EAB.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Oct 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1955563_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/10/SR_p1_konflikt_111022_8EAB.mp3" length="53446903" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Människosmuggling - illegal flyktväg eller sista utväg?</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=296482#
Om människosmuggling – ett cyniskt brott eller en humanitär gärning? Vem är mest värd att skyddas och vem har avgörandet i sin hand? Om smuggling som sista utväg när de reguljära flyktvägarna stängs. Och hör om smugglaren som bytte plats med dem som sökte hans hjälp – nu är han själv på flykt undan förföljelse i Iran efter utvisning från Sverige. Röster från Turkiet, Uppsala och en parkbänk någonstans i Europa.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För den som flyr undan krig eller politisk förföljelse finns det inte många lagliga vägar att använda sig av i jakt på en fristad i ett säkert land. Det är något som den politiske aktivisten <strong>Said</strong>, från Iran, fått erfara. Han sitter sedan 2006 fast i Turkiet där han är registrerad flykting hos FN:s flyktingkommissariat UNHCR, tillsammans med 13 000 andra iranska flyktingar. Enligt Migrationsverket är det nu fler och fler som söker asyl från Iran, eftersom den politiska situationen i landet blivit svårare för regimmotståndare. Men det betyder inte att fler personer accepteras som kvotflyktingar, bara en iranier av de som sitter fast i Turkiet togs emot av Sverige förra året. Konflikts <strong>Sara Wåhlin</strong> och<strong> Parisa Khakuei</strong> ringde upp Said för att höra vad han ska göra nu.</p>
<p>#ljud=3519568#</p>
<p>Said och många andra iranska flyktingar i Turkiet funderar, i brist på andra möjligheter, att anlita flyktingsmugglare för att ta sig in i Europa. Om han försöker ta sig in illegalt kan han sedan söka asyl direkt hos Migrationsverket i Sverige. Kanske kommer han då i kontakt med Amir Heidari eller någon i hans nätverk. I tre decennier har Amir Heidari, som själv kom till Sverige från Iran 1979, smugglat tusentals iranier som vill fly till Sverige, Tyskland eller Kanada. För många iranier i exil är han en hjälte, en idealist som utan egen vinning hjälper sina landsmän att fly från en regim som fängslar, torterar och till och med avrättar regimkritiker. För andra är han en cynisk människosmugglare, en brottsling som utnyttjat och tjänat stora pengar på desperata landsmän som velat fly till väst.</p>
<p>Så var går egentligen gränsen mellan det humanitära och det kriminella? När det gäller vår syn på flyktingar och flyktingpolitik är det många frågor som ställs på sin spets när Amir Heidari kommer på tal. Den 5 november förra året utvisades Amir Heidari från Sverige till Iran. Han utvisades på grund av de brott han begått i Sverige, bland annat grov urkundsförfalsking, som det kallas när man förfalskar pass. Konflikts reporter <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> började i slutet av november försöka ta reda på vad som hänt <strong>Amir Heidari,</strong> men det visade sig vara svårt. Spåren ledde till Teheran men där slutade de också tvärt. Det enda livstecknet var ett samtal som Amir Heidari ringt hem till sin mamma i Sverige.</p>
<p>#ljud=3519571#</p>
<p>Konflikt har gjort flera ansträngningar för att få Amir Heidaris berättelse bekräftad. Iranska myndigheter har inte velat svara på våra frågor men enligt de människorättsorganisationer som vi har varit i kontakt med är det som Heidari berättar om förhören och tortyren trovärdigt. Svenska Amnesty International har redan tidigare varnat för risken att Amir Heidari skulle utsättas för tortyr om han fördes tillbaka till Iran. Amnesty kan varken bekräfta eller dementera Heidaris historia men menar att Sverige genom att utvisa honom har brutit mot FN-konventionen mot tortyr. Migrationsminister <strong>Tobias Billström</strong> var den sista i raden av statsråd som genom åren har avslagit Amir Heidaris ansökan om att häva hans utvisningsdom, så att han kunde utvisas i november förra året. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde Tobias Billström, som menar att det inte råder någon tvekan om att det var rätt att genomföra utvisningen.</p>
<p>#ljud=3519569#</p>
<p>I Konflikts studio finns statsvetaren <strong>Peo Hansen </strong>från Linköpings Universitet<strong> </strong>som forskar om migration och arbetskraftsinvandring. Han kommenterar Amir Heidaris berättelse och det faktum att flyktingsmuggling blir en sista utväg när de reguljära skyddsystemen inte fungerar.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/54440</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111015_A2CB.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Oct 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1943611_1200_739.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/10/SR_p1_konflikt_111015_A2CB.mp3" length="53457747" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/54710</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_111008_D1FB.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Oct 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1427</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/10/SR_p1_konfliktplus_111008_D1FB.mp3" length="22848087" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/54687</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111008_8F4E.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Oct 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/10/SR_p1_konflikt_111008_8F4E.mp3" length="53552130" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/54705</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_111008_D838.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Oct 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>568</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/10/SR_p1_konfliktplus_111008_D838.mp3" length="9091706" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/54937</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_111001_8FA6.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Oct 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/10/SR_p1_konflikt_111001_8FA6.mp3" length="53551353" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/54936</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_111001_A46F.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Oct 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1062</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/10/SR_p1_konfliktplus_111001_A46F.mp3" length="17002605" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>En förlorad generation?</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=296478#
Om arbetslöshet bland unga. Den föder revolutioner, göder krig och sliter sönder samhällen. Men i Sverige har denna kris blivit normaltillstånd - hur länge kan det pågå? Röster från Hammarby Sjöstad, Mumbai och Madrid om en systemhotande arbetslöshet i det rika väst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur ser arbetslösheten bland unga ut i dagens Sverige? För att finna svar på den frågan tog sig Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> till Fryshuset i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm, där en mängd olika verksamheter pågår för att både sätta unga i arbete och hjälpa dem med både vardagsliv och ur allvarliga problem som kriminalitet och extremism av olika slag.</p>
<p>#ljud=3480519#</p>
<p>I Sverige är omkring en femtedel av ungdomar under 25 utan jobb vilket motsvarar genomsnittet i EU, samtidigt som det finns länder som Spanien där snart hälften nu är arbetslösa. Och i USA talar man om de värsta nivåerna sedan 30-talet och det kanske värsta hotet mot den nationella säkerheten. Givet den ekonomiska kris vi nu ser sprida sig, men hårt pressade statskassor kommer arbetslösheten dessutom att öka ytterligare. Vilka påfrestningar utsätter det oss för? Vilka blir konsekvenserna?</p>
<p>Konflikts producent <strong>Ivar Ekma</strong>n ringde <strong>Jim Clifton</strong>, VD för företaget Gallup, det företag som mer eller mindre uppfann opinionsundersökningen och som idag gör undersökningar över hela världen. Clifton, som har skrivit en helt färsk bok med titeln <em>The Coming War for Jobs </em>- det kommande jobbkriget -menar att den amerikanska drömmen bytt karaktär. En dröm om fred, frihet och framgång har reducerats till en om försörjning, om jobb.</p>
<p>#ljud=3480513#</p>
<p>Det land i Europa som är värst drabbat av ungdomsarbetslöshet är Spanien. Där går nästan varannan person under 25 år utan jobb. Men istället för utbredd resignation och kravaller har arbetslösheten istället satt igång en febril politisk aktivitet. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> åkte för någon månad sen ner till Spanien och mötte en växande rörelse, 15-maj rörelsen, eller de indignerade - en protestvåg som rullat in på torg och gator i hela landet. Målet? Att tvinga politikerna att göra nåt åt situationen.</p>
<p>#ljud=3480514#</p>
<p>Men vad kommer att hända om arbetslösheten för unga ligger kvar på dryga 20 procent för de under 25 år? Eller rent av att öka?  Om nya generationer unga inte längre kan förvänta sig att få ett jobb efter långa universitetsutbildningar? Kanske blir sista utvägen att söka sig bortåt, till utlandet? Lotten Collin började där många unga börjar: på arbetsförmedlingen. Just den här dagen, för en vecka sen, hade kontoret i Stockholm en informationsdag om att jobba utomlands.</p>
<p>#ljud=3480516#</p>
<p>Just detta Konflikt sänds från en plats där många nog funderar på framtidens arbetsmarknad, nämligen bland studenter på Uppsala universitet, som samlats i sal 144 på Ekonomikum.</p>
<p>Gäster är <strong>Elna Olsson</strong>, arbetsförmedlingens projektledare som i samarbete med Fryshuset i Stockholm driver pilotprojektet Unga In; <strong>Susanne Zander</strong>, koordinator för Temagruppen Unga i Arbetslivet - en grupp för samverkan mellan myndigheter och organisationer; samt <strong>Sverker Gustavsson</strong>, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och med forskning kring Europa som specialitet. Sändningen organiseras tillsammans med <strong>Utrikespolitiska föreningen i Uppsala</strong>, Partipolitiskt och religiöst obunden förening med syfte att främja de mänskliga rättigheterna, informera om FN samt sprida kunskap om andra länder.</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/55190</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110924_12BE3.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Sep 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1904447_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3319</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/09/SR_p1_konflikt_110924_12BE3.mp3" length="53121146" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Revolutionerna, rebellerna och rädslan</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=296477#
Om det våld som hotar när diktatorn faller. Reportage från Tripoli där Kadaffis flykt har lett till ett vakuum som blir farligare för varje dag. Hör också från Damaskus, där Assad klamrar sig kvar samtidigt som det irakiska sektkrigets skugga faller över de fortfarande hoppfulla demonstranterna. Samtal om sönderfall – kan stabiliteten överleva när diktaturernas hårda grepp äntligen släpper?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#ljud=3467666#</p>
<p>Se vad som händer i Somalia? Vill ni att ert land blir som Somalia, eller Irak? Samma grupp som förstörde dessa länder är den som nu finns i Libyen och som vill att Libyen följer samma väg som Afghanistan och Somalia. Och så blir Bayda och Benghazi som Falluja. Det är samma gäng, samma grupp.</p>
<p><strong>Muammar Kadaffi</strong> i ett av sina upphetsade tal i februari, innan han själv tvingades på flykt och hans eget skräckvälde kollapsade.</p>
<p>Rädslan har ackompanjerat de arabiska upproren som en återkommande refräng sedan det dramatiska året inleddes med den tunisiske diktatorn Ben Alis fall. Kanske inte så mycket för oss här i väst. Men i Mellanöstern har rädslan kastat sin mörka skugga över händelseförloppet, och då särskilt när hotade härskare talat. </p>
<p>Rädslan har varit diktatorernas effektivaste redskap för att befästa sin ställning mot medborgarna –  genom att hålla folket under ständig uppsikt och möta varje försök att ifrågasätta makten med brutal bestraffning.</p>
<p>Men rädslan har också motiverat en slags omvänd – om än självpåtagen – legitimitet för regimer, som ser sig den enda garanten för folkets trygghet och för kontinuitet och stabilitet, såväl hemma som i regionen.</p>
<p>För vad var väl Egyptens president <strong>Hosni Mubarak</strong> eller Tunisiens <strong>Ben Ali</strong> om inte ett värdefulla värn mot islamisterna och det oundvikliga kaos som skulle bryta ut utan dem vid rodret. Argument som fann välvilligt gensvar i omvärlden och som idag fortsätter att prägla synen på Syrien. Det gäller att till varje pris bevara den bräckliga balansen i regionen – och att undvika ett nytt Irak.</p>
<p>Men nu, när fler och fler av dessa diktatorer faller uppstår frågan: hur mycket av rädslan bygger på skräckpropaganda och hur mycket finns det att rädas på riktigt?</p>
<p>I Libyen har de senaste veckorna varit dramatiska – en utveckling som också sätter sina spår här i Sverige, där över tusen libyer lever i exil. <strong>Sara Wåhlin</strong> åkte till Brandbergen där hon hos familjen Harari mötte lättnad och glädje över Kadaffis fall men också en gnagande oro över vad som ska hända härnäst.</p>
<p>#ljud=3467667#</p>
<p>I maj kunde ni här i Konflikt höra frilansreportern <strong>Urban Hamid</strong> som följde rebellerna i de strategiskt viktiga Nafusabergen i västra Libyen. Då väntade de otåligt på order att bege sig mot Tripoli. En av de många frivilliga som anslöt sig till det väpnade Kaddafi-motståndet var den 33-årige oljeingenjören <strong>Issam</strong> från Tripoli.</p>
<p>#ljud=3467665#</p>
<p>Hade jag stannat i Tripoli hade jag blivit fången i mitt eget hus, aldrig fått se solen igen, berättar Issam, för hade jag gått ut hade jag tvingats bevittna Gadaffis soldaters illdåd, agerat och själv dödats.</p>
<p>Tre månader senare fanns rebellerna från Nafusabergen med bland de många olika motståndsgrupper som snabbt ryckte fram och intog större delen av huvudstaden. Men Issam var inte längre med. Han hade stupat, fick Urban Hamid veta när han återvände till Libyen för ett par veckor sedan. Han kom till ett Tripoli rusigt av seger men där orosmolnen också började hopa sig. Efter att ha följt kriget i Irak på nära håll, fanns det en del som kändes bekant men också avgörande skillnader.</p>
<p>#ljud=3467669#</p>
<p>Den gångna veckan har vi sett vad som säkert bara är början på en allt tätare skytteltrafik till Libyen. Höjdpunkten var när de första västledarna, från Frankrike och Storbritannien besökte landet i onsdags. <strong>Nicolas Sarkozy</strong> och <strong>David Cameron</strong> – de ivrigaste påhejarna av Nato-insatsen i Libyen, togs emot av jublande personal på ett sjukhus i Tripoli. Och i skarp kontrast till sin föregångare <strong>Tony Blairs</strong> och andra västledares tidigare besök hos Kadaffi för att välkomna honom tillbaka in i den internationella gemenskapens värme – så hyllade nu Cameron Kadaffi-motståndarnas stora mod.</p>
<p>Och i går följdes deras besök av den turkiske premiärministern <strong>Erdogan</strong>. Han hyllade martyrerna som dött i kampen för demokrati. Och med udden tydligt riktad mot Syrien, förklarade han att ledare som förtrycker sitt folk oundvikligen går samma öde till mötes som Kadaffi. Som ännu ett steg i det internationella erkännandet av det libyska övergångsrådet NTC lättade FN.s säkerhetsråd igår på delar av sanktionerna mot Libyen.</p>
<p>Men kampen är långt ifrån över - det betonar såväl ledare för den libyska oppositionen som de utländska besökarna. Igår pågick hårda strider om städerna Sirte och Bani Walid som fortfarande kontrolleras av Kadaffi-trogna styrkor. Men tillståndet inom rebellrörelsen väcker också frågor - rivaliserande fraktioner kämpar allt mer öppet om makten och det finns väpnade grupper som inte alls vill inordna sig under övergångsrådet.</p>
<p>Risk för splittring samtidigt som utmaningarna inför framtiden är många och stora - val ska hållas, en ny konstitution författas, grundläggande samhällsinstitutioner - ett fungerande rättsväsende, en enhetlig säkerhetsapparat bejöver komma på plats - och vad ska hända med Kadaffi-regimens medlöpare, hur ska man ta itu med de allvarliga övergrepp som Amnesty International i veckan rapporterade har begåtts på båda sidor under revolten?</p>
<p>Ett annat land där den irakiska skuggan vilar särskilt tungt är just Syrien - närmaste granne till Irak dit en och en halv miljon irakier har tagit sin tillflykt sedan den amerikanska invasionen 2003. I ett land som redan präglas av rädslan för splittring och instabilitet på grund av rivalitet mellan många olika etniska grupper har de irakiska flyktingarnas närvaro spätt på den oron.</p>
<p>Det har nu gått sex månader sedan revolten mod <strong>Bashar al-Assads</strong> regim bröt ut. Han biter sig envist kvar vid makten. Men trots regimens våldsmma framfart mot demonstranterna – minst 2 600 har hittills dödats enligt FN beräkningar – fortsätter protesterna lika envetet vecka efter vecka.</p>
<p>#ljud=3467668#</p>
<p>Gäst i studion är <strong>Emma Jörum</strong>, statsvetare vid Uppsala universitet, som har forskat om konflikthantering och konflikter med etniska motsättningar. För bara några veckor sedan disputerade hon på sin avhandling om Syrien.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/55461</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110917_8FA3.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Sep 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1890972_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/09/SR_p1_konflikt_110917_8FA3.mp3" length="53525856" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/55583</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110914_D2E7.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Sep 2011 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/09/SR_p1_konfliktplus_110914_D2E7.mp3" length="53346133" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Terrorkriget genom Adils ögon</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=296475#
Om Adil Hakimjans historia. Adil är uigur från nordvästra Kina och var på jakt efter arbete i centralasien 2001, samtidigt som USA inledde sitt krig mot terrorismen. I över fyra år satt han fängslad på Guantanamo, idag bor han i Sverige. Konflikts Randi Mossige Norheim berättar om Adils öde, som på många sätt är en skildring av världen efter den 11 september 2001. Missa inte heller websatsningen där Konflikt summerar konsekvenserna tio år efteråt: krigen, rättshaveriet och de personliga katastroferna.
Programledare: Mikael OlssonProducent: Lotten Collin</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/55715</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110910_8D51.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Sep 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1880888_1200_735.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3353</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/09/SR_p1_konflikt_110910_8D51.mp3" length="53664300" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/55758</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110909_B166.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 09 Sep 2011 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1709</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/09/SR_p1_konfliktplus_110909_B166.mp3" length="27353830" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Galna pengar</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=296474#
Om den fria finansen med mer marknad och bättre börs som skulle leda till en ny, rikare värld. Men istället följer den ena djupare krisen efter den andra, och nu verkar hela staters stabilitet hotas. Är det globala finansiella systemet kaputt? Hör röster från Stureplan, Peking och västgötska Gudhem om tro, hopp och verkliga värden i en förvirrad, finansiell tidsålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p class="text-align-left">I början av augusti skrev ett av de tongivande värderingsinstituten ned USA:s kreditvärdighet – var det den dramatiska händelse som vissa framställde det som eller var det just så förväntat som andra hävdade? På börserna runt om i världen blåste det upp till ny storm - var det bara en logisk reaktion? Men varför så häftigt? Och när ska det ta slut? Många frågor men få svar. Eurosamarbetet knakar i fogarna. Och centralbankschefer efterlyser politiskt ansvar. Siffrorna som i våras förutspådde ljusare tider har redan förbytts i dystra varningar om annalkande mörkare. Vad är det egentligen som händer? Är det bara de vanliga upp- och nedgångarna eller är det rent av en systemkris som håller på att utspela sig omkring oss?  </p>
<p>Konflikt börjar söka svaren i grundkursen. Det här "finansiella systemet" som man pratar om, vad är egentligen det? Vad har vi det till - inte kan det väl vara för att ha kriser, som dessutom verkar bli både djupare och vanligare och verkar få allt större effekter på vanliga människors liv - på våra jobb, vårt boende och våra pensioner? Konflikts producent <strong>Ivar Ekman</strong> gav sig in i Stockholms finansvärld för att försöka finna svar och pratade handelsstudenter, ekonomihistorikern <strong>Carl Wennerlind</strong>, samt finansmannen <strong>Martin Andersson</strong>.</p>
<p>#ljud=3442132#</p>
<p>Det finns en röst som på sistone allt mer högljutt påpekat finanssystemets fundamentala brister - en röst som för varje dag blir viktigare att lyssna på. För sen värderingsinstitutet Standard & Poors nedgrade USA.s kreditvärdighet har Kina, åtminstone indirekt börjat ge luft åt sin djupa oro. I ovanligt skarpt formulerade kommentarer kritiserade den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua vad man kallar USA.s skuld-missbruk och kortsiktiga interna politiska käbbel som riskerar att sätta hela världsekonomin på spel.</p>
<p>Och för att komma till rätta med sitt missbruk måste USA återupprätta principer baserade på sunt förnuft, som att man inte kan leva över sina tillgångar, fortsatte Xinhua. Konflikts <strong>Daniel Marquardt</strong> ringde upp <strong>Zhang Bin</strong>, forskare vid Institutet för världsekonomi och politik. som är en del av den kinesiska akademin för samhällsvetenskap och fungerar som rådgivare till den kinesiska regeringen.</p>
<p>#ljud=3442130#</p>
<p>Finanssystemet påverkar oss alla. Eller, nästan alla. För det finns faktiskt de runtom i Sverige som väljer att så gott det går ställa sig helt utanför systemet, som varken allokerar kapital eller behöver oroa sig för bolåneräntorna. Konflikts reporter <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> åkte till Gudhem utanför Falköping. Där bor <strong>Petter Bergström</strong> och <strong>Camilla Lundin</strong> med sina två barn som är nio och elva. Familjen har ingen bil och dom har inga lån på banken, men dom har förråden fyllda inför vintern, med kött, grönsaker, saft, sylt och inläggningar.</p>
<p>#ljud=3442131#</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Agneta Stark</strong>, ekonom och tidigare rektor vid Högskolan i Dalarna, samt<strong> Johan Norberg</strong>, idéhistoriker, författare, senast aktuell med boken En perfekt Storm - om finanskrisen 2008 som också har blivit film.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/55954</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110903_91CF.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Sep 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1868539_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3337</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/09/SR_p1_konflikt_110903_91CF.mp3" length="53399597" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Eurokrisens politiska pris</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=296472#
I eurokrisens spår: Europas politiker som lånat till välfärd tvingas nu skära ned, men vilka blir konsekvenserna? Reportage från ett resignerat Portugal och ett Spanien där medborgare organiserar sig. Gemensamt är misstron mot etablerade politiker – men vilket blir det politiska priset av den ekonomiska krisen? Röster från London, USA och Japan om ett system under omprövning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Miljontals europeer har de senaste åren fått väldiga svårigheter på grund av eurokrisen, en kris som akut förvärrats under sommaren. Den brukar förenklat förklaras med att marknaden tappat förtroendet för svårt skuldsatta EU-länder, framför allt i Sydeuropa, och nu hellre placerar sina pengar nån annanstans. Hög arbetslöshet och minskade skatteintäkter bygger på spiralen ytterligare. Mötena i Bryssel avlöser varann, och krav har hela sommaren ställts på att Spanien, Grekland, Italien och Portugal ska, som det heter, reformera sina välfärdsystem eller kort sagt skära ned för att minska statens utgifter.</p>
<p>"Strama åt" och "dra åt svångremmen" är återigen honnörsord - men vad betyder det för de som reda har lite? I media pratar man mycket om vikten av att marknaden har förtroende för att politikerna reder ut krisen. Men vad händer om medborgarna tappar förtroendet för de de väljer, för hela det politiska systemet? <strong>Konflikts Lotten Collin</strong> gav sig ut på en resa i krisens spår - från resignationens Portugal till indignationens Spanien. Från Lissabon till Madrid. Å resan börjar i ett gathörn nära torget Marques de Pombal i Lissabons centrum, där står Arminda Sereno och säljer glass.</p>
<p>#ljud=3429201#</p>
<p>Det land som ligger riktigt illa till, i eurokrisens epicentrum, är Grekland. Där har protester rasat på gatorna i flera månader, och regeringen har haft stora problem med att blidka både demontranter och de EU-länder som tvingats ge lån till det krisdrabbade grekiska ekonomin. Greklands utrikesminister <strong>Stavros Lambrinidis</strong> var i veckan i Sverige och höll föredrag på utrikespolitiska institutet i Stockholm. <strong>Konflikts Mikael Olsson</strong> gick dit för att lyssna. Han ringde också upp den brittiska journalisten och författaren<strong> Polly Thoynbee.</strong></p>
<p>#ljud=3429202#</p>
<p>I Spanien finns en annan berättelse. Den om 15 maj-rörelsen eller "dom indignerade" som de kallats; demonstranterna som fortsatt demonstrear runt om i spanien ända sedan mitten på maj.</p>
<p>Den spanska krisen har blivit alltmer akut de senaste månaderna. Flera av Spaniens så kallade autonoma regioner kan inte längre betala lönerna till sina anställda, och har ställt in betalningar till apotek, bilbärgarfirmor, sophämtare och andra verksamheter som är direkt beroende av statlig finansiering. Regeringens och regionernas nedskärningarna slår hårt mot medborgarna, som tydligt visat sitt missnöje.</p>
<p>Men till skillnad från Grekland och Storbritannien har protesterna i Spanien aldrig urartat till våld. Och kanske inte heller därför gjort nåt avtryck i internationell media. Det trots att hundratusentals ungdomar har belägrat spanska torg och gator i över tre månader. Lotten Collin sökte upp 15-majrörelsen men började på realisation i gränsstaden Merida i den fattiga spanska provinsen Extremadura.</p>
<p>#ljud=3429200#</p>
<p>För några veckor skrev den den inflytelserike, konservative kolumnisten <strong>Roger Cohen</strong> en krönika med rubriken "The age of outrage". Han menar att vi lever i upprördhetens, indignationens, raseriets tidsålder. När Mikael Olsson ringer upp Roger Cohen berättar han om sin artikel. Han ser likheter mellan demonstrationerna och upploppen på den norra och södra sidan av Medelhavet, mellan nordafrikanska diktaturer och europeiska demokratier. Drivkrafterna: dåliga framtidsutsikter och en känsla av vanmakt finns på båda sidor, även om statskicken är väsensskilda, menar han.</p>
<p>#ljud=3429199#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/56189</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110827_912F.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Aug 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1855479_1000_727.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3322</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/08/SR_p1_konflikt_110827_912F.mp3" length="53156995" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/57188</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110725020033.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 25 Jul 2011 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1778</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110725020033.mp3" length="28445048" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/57411</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110718020053.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 18 Jul 2011 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1326</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110718020053.mp3" length="21212682" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/57606</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110711020037.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 11 Jul 2011 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1301</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110711020037.mp3" length="20808515" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/57846</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110704020031.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 04 Jul 2011 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1716</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110704020031.mp3" length="27444035" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58115</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110627020027.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 27 Jun 2011 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1579</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110627020027.mp3" length="25261453" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Arabiska vägval</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=281876#
Efter en omvälvande vår av revolter, står vi nu inför en lång het sommar? Den mentala kartan i Arabvärlden har ritats om, rädslan för repressiva regimer släppt och en återvunnen värdighet väcker förhoppingar om en ny verklighet. Konflikt blickar tillbaka på stapplande reformprocesser, inbördeskrig och flyktingströmmar i spåren av nyväckta drömmar om demokrati. Hör reportage från Syrien, Libyen och Irak och berättelser om hur vardagslivet förändrats i Jemen, Tunisien och Egypten</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det var strax före jul förra året som den tunisiske grönsakshandlaren Mohammed Bouaziz tände eld på sig själv efter att ännu en gång ha blivit trakasserad av polisen och fått sina varor beslagtagna. En händelse som nätt och jämt trängde sig in i nyhetsflödet med en liten notis när människor som kände igen sig i hans frustration börjdade samlas till sporadiska demonstrationer runtom i Tunisien. På sjukhuset där Mohammed Bouaziz vårdades för sina svåra brännskador fick han besök av president Zine El Abidine Ben Ali. Men istället för att dämpa de ilskna stämningarna bidrog hans besök - som tunisierna uppfattade som höjden av hyckleri - snarare till att hälla ännu mer bränsle på brasan. Och utan att någon kunde ana det då, satte det också igång nedräkningen för Ben Ali. När Mohammed Bouaziz dog den 4 januari accelererade protesterna bara ännu mer och nu började de också ta allt större plats i internationella medier.</p>
<p>Från Tunisien spred sig de folkliga resningarna som en löpeld över Nordafrika och Mellanöstern. Protester hördes snart från Jordanien, Oman, Algeriet, Egypten, Mauretanien för att nämna några platser. Men gång på gång kom förutsägelserna på skam om var nästa uppror skulle äga rum - eller var en revolt var helt utesluten. "Det är alldeles för tidigt att tala om en dominoeffekt" förklarade en analytiker efter Ben Alis fall i Tunisien. "Händelserna i Tunisien kommer att inspirera andra men de kommer inte att smitta av sig", deklarerade en annan.</p>
<p>Men trots att verkligheten flera gånger överbevisade analytikerna så verkade alla överens om en sak: Det totalitära <strong>Syrien</strong> skulle inte få se några demonstrationer. Landet där varje försök till interna protestyttringar mötts med kallsinnig brutalitet och som trots omvärldens pariastämpel värnats som en stabiliserande faktor, där fanns inget att vänta i fråga om folkliga resningar, var den allmänna uppfattningen. Innan Konflikt ser tillbaka på våren som gått börjar vi med ett nedslag i just Syrien: Från gränsen mellan Turkiet och Syrien ger Ekots utsända <strong>Katja Magnusson</strong> sin bild av ett land i sönderfall, där tusentals människor flyr den syriska militärens attacker.</p>
<p>#ljud=3218488#</p>
<p>Det land där den arabiska våren tog sin början var, som alla numera vet, <strong>Tunisien</strong>. En av de ledande krafterna i den tunisiska reformrörelsen är journalisten <strong>Sihem Bensedrine</strong>. Hon driver radiostationen Kalima som länge var bannlyst under den gamla regimen och hon leder Tunisiens nationella råd för frihet, CNLT. När Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp henne i januari, en vecka efter Ben Alis fall, var de gamla strukturerna fortfarande intakta. Och det var först efter en del förhinder som Daniela lyckades få kontakt med Sihem Bensedrine.</p>
<p>#ljud=3215695#</p>
<p>Efter revolten i Tunisien spekulerades det genast i vilken annan regim som skulle kunna tänkas falla. Ett land som alla avfärdade direkt var <strong>Egypten</strong>, där Hosni Mubarak enligt de flesta bedömare satt säkert på sin post. Men bara tre veckor senare var också tiden ute för honom. När en askgrå vice president på kvällen den 11 februari meddelade att Mubarak avgick steg jublet till skyarna över Tahrir-torget. Men hur mår Egypten idag? Sedan Mubaraks fall pågår, precis som i Tunisien, ett mödosamt arbete för att förverkliga demokratisträvandena. Oenigheten om hur valen ska gå till är en av många brännande frågor. För Egyptens många fattiga och för de många arbetslösa ungdomarna har revolutionen knappast inneburit några lättnader i vardagen. Snarare har det blivit sämre när efterfrågan på egyptiska varor sjunkit och många fabriker fått slå igen. Särskilt hårt har alla de drabbats som jobbar i turistnäringen. En av dem är <strong>Romany Shohdi</strong>, som vi hörde i Konflikt den 26 februari, som handlade om EU:s ekonomiska förbindelser med Nordafrika. <strong>Ira Mallik</strong> ringde då upp Romany Shohdi, som arbetar på en restaurang i den exklusiva turistorten El Ghouna, dit vintertrötta européer brukar vallfärda i februari men där gatorna i år låg ödsligt tomma.</p>
<p>#ljud=3215620#</p>
<p>Det av länderna i arabvärlden som genomlevt de längsta och mest intensiva protesterna är <strong>Jemen</strong>, på den arabiska halvön. Redan i februari, inspirerade av revolterna i Egypten och Tunisien, började jemeniter i huvudstaden Sanaa belägra en stor gatukorsning i stan, där de satte upp tält och arrangerade stora sitt-demonstrationer. Protesterna spred sig till flera städer under månaderna som följde, och hundratusentals personer krävde president Ali Abdullah Salehs avgång. I programmet den 19 mars intervjuade Konflikts Lotten Collin <strong>Nadia al-Sakkaf</strong>, chefredaktör för landets största engelskspråkiga tidning Yemen Times. Då var hon skärrad efter att några timmar tidigare ha bevittnat ett blodbad vid den stora gatukorsningen i stan, där fredliga demonstranter blivit nerskjutna av krypskyttar på taken runt omkring.</p>
<p>#ljud=3215628#</p>
<p>Vi har också under våren i Konflikt uppmärksammat de länder dit den arabiska våren inte spridit sig, eller där skoningslösa makthavare varit snabba med att kväsa revolten i sin linda. Ett sånt fall är Jemens granne i norr, <strong>Saudiarabien</strong>, som programmet den 16 april handlade om. För samtidigt som många exilsaudier väntar med spänning på om deras landsmän i en av världens rikaste stater ska våga resa sig mot kungahuset, så fruktar många i Europa och USA för detsamma. Konsekvenserna för oss i väst, om regimen i Saudiarabien skulle falla, är helt enkelt alltför oförutsägbara. Att vi är beroende av saudisk olja för att köra våra bilar och värma våra hus är redan känt,  men hur är det med universitet, våra banker och fastighetsmarknaderna? Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> begav sig i april till London och träffade där bland annat den saudiske dissidenten <strong>Fouad Ibrahim</strong>, som tillsammans med brorsonen Hani nu desperat försöker få igång en revolt i hemlandet.</p>
<p>#ljud=3215621#</p>
<p>Medan missnöjet kokade runt om i arabvärlden var det ovanligt tyst från den plats som sedan decennier står i centrum för uppmärksamheten i Mellanöstern: <strong>Israel </strong>och <strong>Palestina</strong>. I mars sände vi ett program om den israelisk-palestinska fredsprocessen som hamnat i skuggan av de arabiska upproren. Avslöjandet av de så kallade Palestine Papers, som visade hur de palestinska ledarna under år av förhandlingar med Israel varit beredda att sälja ut grundläggande palestinska intressen och hur nära de samarbetade med den israeliska säkerhetstjänsten - möttes inte av motsvarande proteststormar som rasade runt korrupta ledare i andra länder. Men för många ungdomar blev det ändå en väckarklocka efter år av uppgivenhet och resignation. Frilansjournalisten <strong>Andreas Hedfors</strong> träffade en av dem på Bir Zeit-universitetet. Vi pratade också med chefen för Palestine Networks, <strong>Ramzi Khoury</strong>, och <strong>Aluf Benn</strong>, kommentator på den israeliska tidningen Ha'aretz.</p>
<p>#ljud=3215608#</p>
<p>Något som varit påtagligt under våren när protesterna spridits från land till land är den förvåning som präglat reaktionerna i Israel, USA och Europa. Vi har alla häpna tittat på när de arabiska folken revolterat på ett sätt som ingen trodde var möjligt, i länder som många av oss inte visste mycket om innan demonstrationerna började, och ibland också på platser där vi inte trodde att missnöjet var så utbrett. Som i <strong>Irakiska Kurdistan</strong>, som vanligtvis brukar beskrivas som framgångsexemplet i regionen, där företagsamheten blomstrar, demokratin sakta men säkert förankras och dit utrikesdepartementet inte längre avråder svenskar från att resa. Men när Konflikts reporter besökte Irakiska Kurdistan i april var lugnet långt borta. Protester skakade universitetsstaden Sulaymaniyah, där studenterna demonstrerade mot korruption, valfusk och oljepengar som går till fel saker. Minst 10 personer dödades och 500 skadades under några intensiva veckor som delade det kurdiska folket. Lotten Collin hamnade på ett möte där besvikna och uppretade studenter samlats i aulan på universitetsområdet.</p>
<p>#ljud=3215626#</p>
<p>För några veckor sen, den 21 maj, sände vi här i Konflikt ett unikt reportage inifrån Libyen, från Nafusabergen i den oåtkomliga västra delen av landet. Där har befolkningen sedan 3 månader envist hållit Gaddafi-trupperna stången, trots blockader, belägringar och ständig beskjutning. Media har hittills mest fokuserat på upproret i öster, i staden Bengazi, men området vid Nafusabergen är av lika stor, om inte större, vikt för regimen. Här finns oljeledningar, här fraktas nödproviant, vapen och även flyktingar över gränsen till Tunisien. Frilansjournalisten <strong>Urban Hamid</strong> reste till Nafusabergen och bevittnade krigets obarmhärtighet på nära håll. Han träffade läkare som tvingas operera med rostiga instrument, tonårspojkar som strider med gamla italienska gevär och såg hangaren vars ständigt minskade matreserver ska räcka till flera tusen människor. Han besökte också fängelset, där rebellerna precis tagit två gadaffi-soldater tillfånga när Urban klev in i den unkna, illaluktande cellen.</p>
<p>#ljud=3215622#</p>
<p>Lotten Collin intervjuade också libyern <strong>Muhammed Habeish</strong>, som tillsammans med 9 andra svensk-libyer bestämt sig för att åka ner till Libyen för att ansluta sig till de oppositionella trupperna.</p>
<p>Ordinarie Konflikt gör nu sommaruppehåll. Men lyssna på Konflikts reporter Randi Mossige-Norhems reportageserie Vredens blåbär, måndagar kl 14.30 i P1.<br />#link=268437#</p>
<p>En skön sommar önskar vi på Konfliktredaktionen och på återhörande den 27 augusti!</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58160</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110625_9BA3.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Jun 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1754072_1200_699.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3432</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konflikt/2011/06/SR_p1_konflikt_110625_9BA3.mp3" length="54920250" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58243</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110622_D132.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Jun 2011 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1032</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_konfliktplus/2011/06/SR_p1_konfliktplus_110622_D132.mp3" length="16522088" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58444</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110618103225.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Jun 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3377</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110618103225.mp3" length="54018716" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58432</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110619094733.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Jun 2011 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1000</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110619094733.mp3" length="15985684" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Flyktingar som handelsvara</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=281873#
Om flyktingar som geschäft i glesbygdspolitiken. En humanitär insats för människor i nöd eller ekonomisk nytändning för samhällen där skolan saknar elever, tomma hyreshus förfaller och vårdcentralen hotar att lägga ned? Hör om konsekvenserna när asylsökande placeras ut i svenska avfolkningskommuner och vilka motiv som ligger bakom. Reportage från Horndal i Dalarna och Lesjöfors i Värmland, där kommuninvånare klagar och flyktingar förtvivlar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Är det flyktingarna som ska hålla glesbygden vid liv när avfolkningen är ett fakum? När företag har lagt ned och utlokaliserade statliga verk dragits tillbaka, har Migrationsverket kommit att bli en räddande ängel för många små kommuner i desperat behov av arbetstillfällen.</p>
<p>Av en ren tillfällighet hamnade våra reportrar i två små bruksorter i olika delar av landet - samhällen med omkring tusen invånare, där ungdomarna saknar framtidsutsikter och lämnar bygden för att bara sällan flytta tillbaka. Det råkade bli Lesjöfors i Värmland och Horndal i Dalarna - men hade lika gärna kunnat vara många andra platser i Sverige och många andra människors berättelser om livet här idag. Berättelser om gamla vanor som plötsligt ställs på ända, om nya grannar man inte känner igen, om hemmakvarter som blivit främmande.</p>
<p>Många frågor hänger i luften i gamla bruksorter som plötsligt tagit emot nya invånare: Varför lyssnar de som bestämmer inte på oss, vi som har valt dem? Hur kan de säga att vi behöver invandrare när vi inte själva har jobb? Eller, från andra sidan av staketet: Varför tar de hit oss när de ändå inte vill ha oss här? När de kastar sten och trakasserar oss precis som de fientliga grannarna i hemlandet gjorde innan vi flydde?</p>
<p>Konflikts producent <strong>Lotten Collin</strong> åkte till Horndal i södra Dalarna, och reportern <strong>Randi Mossige Norheim</strong> besökte Lesjöfors i Värmland. Båda orterna har fått se sin befolkning minska när de gamla bruken lagt ner och jobben försvunnit. Reportaget börjar i Lesjöfors strax utanför Filipstad, några dagar innan Nedja och hennes familj ska avvisas till Kosovo. Pastor Bengt Sjöberg från församlingen Kristen Gemenskap åkte hem till familjen för att ta farväl.</p>
<p>#ljud=3172863#</p>
<p>De här orterna är bara ett par exempel på många fler små samhällen där mottagningen av asylsökande och flyktingar har gett tynande kommuner nya invånare och ekonomiskt tillskott. Men om nu det här är en så avgörande fråga för små kommuners fortsatta existens kan man ju undra varför de etablerade invånarna så ofta upplever att de blir överkörda av kommunens beslutsfattare och varför de nyinflyttade ofta känner sig så ovälkomna?</p>
<p>Innan vi återvänder till Värmland och Dalarna gör vi en lång avstickare till Västerbottens inland, närmare bestämt Vilhelmina - vild och vacker, som kommunen presenterar sig på sin hemsida. Men det tycks inte räcka för att locka människor att stanna eller flytta dit. Därför blev det ett hårt slag mot kommunen när Migrationsverket sade upp avtalet om att hyra ett 70-tal lägenheter för asylsökande som väntar på besked om uppehållstillstånd. Det berättade en besviken <strong>Åke Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Vilhelmina</strong>, när Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> fick tag på honom i bilen på väg till Umeå.</p>
<p>#ljud=3172860#</p>
<p>Vilhelmina ska få sin asylmottagning nedlagd, och kommunen kommer tappa jobb och ekonomiska bidrag. För många kommuner är flyktingförläggningarna ett välkommet tillskott, kanske till och med ett måste för att små samhällen ska överleva. Migrationsverket spelar - vare sig de vill eller ej - en viktig regionalpolitisk roll, åtminstone för lokalbefolkningen och de flyktingar som får stanna i Sverige.</p>
<p>Nu återvänder vi till Dalarna och Värmland, där just det har blivit mycket tydligt. I Lesjöfors är det Nedja två sista dar i Sverige. Innan hon skickas tillbaka till Kosovo, vill hon hinna säga hejdå till alla. Till bästa kompisen Jannika, till hemkunskapsläraren Hans Nordblad och till läraren i engelska, Astrid Gille.</p>
<p>#ljud=3172862#</p>
<p>Under det gångna året har det uppmärksammats flera fall där kommuner och såväl kommunala som privata vårdbolag gjort ekonomiska vinster på att ta hand om flyktingar. Framför allt för ensamkommande barn har Migrationsverket betalat ut stora ersättningsbelopp för att förmå kommuner att ta emot barnen - pengar som på flera håll mer än väl har täckt de faktiska kostnaderna. Överskotten har, som i fallet med bolaget Vårljus i Stockholm, bland annat delats ut till de anställda i form av gratifikationer om en månadslön och som utdelning till aktieägarna.</p>
<p>I den flora av ersättningar som Migrationsverket betalar ut för mottagningen av flyktingar finns en rad schablonbelopp för olika ändamål. Och att det inte sker någon uppföljning om pengarna verkligen går till det de är avsedda för, det är helt i sin ordning menade <strong>Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson</strong> när Daniela Marquardt träffade honom. Det är kommunernas ensak och Migrationsverket har inget uppdrag att kontrollera hur de använder pengarna. Myndigheten tar inte heller några politiska hänsyn när man väljer var man förlägger sin verksamhet. Därför ser han ingen större fara för att flyktingar blir till handelsvaror i glesbygdspolitiken.</p>
<p>#ljud=3172857#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58680</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110611110004.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Jun 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1733363_574_352.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110611110004.mp3" length="53478295" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58709</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110610025650.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Jun 2011 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1047</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110610025650.mp3" length="16748042" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58887</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110604100043.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Jun 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110604100043.mp3" length="52639033" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58888</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110604100040.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Jun 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1623</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110604100040.mp3" length="25955265" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58890</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110604100035.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Jun 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>537</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110604100035.mp3" length="8585717" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/58889</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110604100037.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Jun 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1129</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110604100037.mp3" length="18052911" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59109</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110528110205.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 May 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3406</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110528110205.mp3" length="54480979" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59110</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110528100014.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 May 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1328</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110528100014.mp3" length="21237760" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59249</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110525104548.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 25 May 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110525104548.mp3" length="21429603" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59364</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110521114556.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 May 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>799</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110521114556.mp3" length="12773250" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59366</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110521102356.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 May 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110521102356.mp3" length="53601593" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59368</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110521100104.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 May 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>660</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110521100104.mp3" length="10559738" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59367</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110521100109.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 May 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>533</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110521100109.mp3" length="8525113" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59519</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110517033331.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 17 May 2011 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3373</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110517033331.mp3" length="53967725" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59611</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110514110026.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 May 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3365</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110514110026.mp3" length="53830217" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59615</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110514100235.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 May 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1241</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110514100235.mp3" length="19849299" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59614</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110514100243.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 May 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1256</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110514100243.mp3" length="20095477" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59856</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110507010057.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 May 2011 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1726</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110507010057.mp3" length="27601606" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/59858</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110507110052.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 May 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3373</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110507110052.mp3" length="53954769" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60022</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110503011708.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 03 May 2011 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>905</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110503011708.mp3" length="14475180" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60101</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110430012654.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Apr 2011 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110430012654.mp3" length="53527614" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60105</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110430100148.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Apr 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1325</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110430100148.mp3" length="21188858" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60106</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110430100108.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Apr 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>634</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110430100108.mp3" length="10129658" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60322</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110423110013.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Apr 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>248</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110423110013.mp3" length="3967686" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60324</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110423100041.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Apr 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3445</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110423100041.mp3" length="55109172" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60542</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110416105913.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Apr 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110416105913.mp3" length="53478713" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60543</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110416100021.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Apr 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>924</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110416100021.mp3" length="14780708" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60544</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110416100019.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Apr 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>430</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110416100019.mp3" length="6869159" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60585</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110415112409.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Apr 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>544</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110415112409.mp3" length="8699820" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60784</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110409123738.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Apr 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1149</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110409123738.mp3" length="18381844" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/60712</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110412101215.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Apr 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3368</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110412101215.mp3" length="53876610" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61039</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110402112825.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Apr 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>989</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110402112825.mp3" length="15821009" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61041</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110402103935.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Apr 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110402103935.mp3" length="53518419" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61106</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110331040043.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Mar 2011 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110331040043.mp3" length="53716532" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61109</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110331033812.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Mar 2011 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>564</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110331033812.mp3" length="9017051" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61282</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110326121354.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Mar 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3362</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110326121354.mp3" length="53779644" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61280</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110326121431.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Mar 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>985</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110326121431.mp3" length="15745776" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61340</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110324040014.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Mar 2011 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3321</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110324040014.mp3" length="53121358" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61489</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110321093325.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 21 Mar 2011 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1852</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110321093325.mp3" length="29627454" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61514</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110319113817.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Mar 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>967</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110319113817.mp3" length="15469087" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61515</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110319104718.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Mar 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3406</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110319104718.mp3" length="54490174" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61768</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110312110007.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Mar 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3264</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110312110007.mp3" length="52223582" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61773</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110312100008.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Mar 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1443</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110312100008.mp3" length="23086393" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61772</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110312100013.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Mar 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>479</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110312100013.mp3" length="7649906" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61771</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konfliktplus_110312100018.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Mar 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>669</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konfliktplus_110312100018.mp3" length="10692231" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61997</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110305120446.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Mar 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>734</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110305120446.mp3" length="11733368" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/61999</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110305104047.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Mar 2011 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3383</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110305104047.mp3" length="54113175" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Arabiska protester prövning för EU</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=258438#
Om principer och profiter i EU:s södra grannskap. Hör berättelserna om hur Kadaffi lärde Berlusconi bunga bunga och blev Europas gränsvakt, om fiskeförhandlingar som fortsätter mitt under brinnande uppror, och om europeiska ekonomiska egenintressen som bidragit till sociala motsättningar i massupprorets Maghreb. Med röster från Florens, Oxford och Hurghada.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#ljud=2929094#</p>
<p>Hur kan ni bara se på, när vi dödas... En vädjan som via Skype och internet trängde ut ur det stängda Libyen i veckan. Och allvaret i situationen har gjort att världens ögon nu är riktade mot Libyen. FN:s säkerhetsråd talar om brott mot mänskligheten och överväger, i detta nu, skarpa sanktioner. USA:s, Nato:s och EU:s ledningar höll igår samtliga krismöten för att överväga egna åtgärder. Men i dagens Konflikt riktar vi blicken lite vid sidan av om den helt aktuella dramatiken i Libyen, och tittar på vad omvärlden och de rikare grannarna i EU egentligen gjort tidigare när det gäller de större, underliggande problem som bidragit till den vrede som nu svämmar över på torgen i Nordafrikas och Mellanösterns länder.</p>
<p>Uppenbart är att brist på jobb, fattigdom, framtidsmöjligheter och ojämlikhet varit bränsle på den brasa som nu brinner för fullt bland EU:s närmaste grannländer i söder. Och detta trots mer än 15 år av deklarationer från EU:s sida om partnerskap för social och ekonomisk utveckling med grannländerna kring Medelhavet, i Nordafrika och Mellanöstern. Och nu hävdar ledande EU-företrädare att Europa behöver tänka om. Så vi ställer idag frågorna: Har EU ett medansvar för dagens kriser och uppror i Nordafrika och Mellanöstern? Och vad bör EU då göra nu? Medverkande för att hjälpa oss söka svar på det är <strong>Mats Karlsson</strong>, tidigare vice världsbankschef, i flera år världsbankens ansvarige för Mahgrebländerna och numera chef för Centret för Medelhavsintegration i Marseille och <strong>Marianne Laanatza</strong>, mångårig mellanösterexpert vid tankesmedjan MENA, som undervisar på svenska universitet och anlitas som konsult av både svenska och internationella myndigheter och organisationer, nu senast bla för att undervisa tjänstemän vid flera arabländers handelsministerier i vad man bör tänka på med i förhandlingar med EU.</p>
<p>De är stora grupper unga i Nordafrika som nu så tydligt i flera länder tappat tålamodet med arbetslöshet, eller usla arbetsvillkor och en hopplös framtid. Konflikts Ira Mallik hittade faktiskt några av dem på "Sweden.se - the official gateway to sweden", regeringens hemsida för att upplysa de som vill arbetskraftsinvandra till Sverige.  En av insändarna med frågor dit är egyptiern <strong>Romany Shodhy</strong>, 27 år gamma med universitetsexamen i socialt arbete. Men han har fått jobb på turistrestaurang i  El Gouna, en badort nära chartermålet Hurgadha. När Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde honom berättade han hur det ser ut nu när turisterna lämnat Egypten.</p>
<p>#ljud=2928764#</p>
<p>Det av EU:s medlemsländer som tydligast uttryckt oro, eller snarare panik, över att oron i Nordafrika kan bli till flyktingsströmmar är Italien. Den oron för massmigration har också varit en faktor, vid sidan av många andra som gjort Italien till <strong>Khadaffis</strong> främsta bundsförvant i Europa. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> tittade närmare på det här förhållandet, och hamnade direkt där man brukar hamna när man pratar om Italien - i sång, om Khaddafi, och <strong>Berlusconis</strong> sexlekar.</p>
<p>#ljud=2928765#</p>
<p>En som ägnat mycken tid åt att fundera kring EU:s roll och ansvar i förhållande till länderna i Nordafrika och Mellanöstern är ekonomidoktorn och forskaren <strong>Rym Ayadi</strong>, idag knuten till tankesmedjan Centre for  European Policy, men med en imponerade meritlista som sakkunnig anställd expert i EU-kommissionens olika direktorat. Med egen anknytning till Tunisien, men utbildad på franskt elituniversitet har hon intresserat sig mycket för Mahgreb-länderna och Mellanöstern. Och hon är inte förvånad över upproren, sa hon när Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> fick tag på henne. Han intervjuade även professor <strong>Bichara Khader</strong> på Catholic<br />University of Louvain.</p>
<p>#ljud=2929191#</p>
<p>En talande detalj i EU:s relation till länderna i syd som kommit i skymundan av upproren i regionen är EU:s förnyande av sitt fiskeriavtal med Marocko. Det är aktuellt, för det löper ut i morgon, men också oerhört kontroversiellt. På papperet är det tydligt att EU försöker förena handel och fiskerättigheter med humanitära hänsyn. Men vad sker med de hänsynen, och med EU:s demokratiska strävanden när man gör upp med auktoritära regimer som den i Marocko? Särskilt som man gör upp om vattnen utanför Västsahara som ockuperas av Marocko. Konflikts Daniela Marquardt ringde FN:s förre rättschef <strong>Hans Corell</strong>, och EU-Parlamentsledarmöterna <strong>Isabella Lövin</strong> och <strong>Bodil Ceballos</strong>, för att tar reda på hur spelet bakom avtalet sett ut.</p>
<p>#ljud=2928803#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/62211</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110226110043.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Feb 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1546860_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3420</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110226110043.mp3" length="54712111" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Människor till salu</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=254033#
Om rovdrift och rättslöshet på den globala arbetsmarknaden. Konflikts Randi Mossige-Norheim följer vietnamesiska bärplockares fortsatta jakt på arbete för att ta sig ur skuldfällan som de svenska blåbärsskogarna fångade dem i.Hör om en av vår tids största kriminella verksamheter där människor handlas som vilken vara som helst - om lukrativa affärsmodeller med minimala risker och maximala vinster.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Handeln med människor som arbetskraft är den snabbast växande internationella brottsverksamheten och ligger på en tredjeplats, efter illegal handel med narkotika och vapen. Enligt FN handlar det om 2,5 miljoner människor som exploateras som arbetskraft eller för sexuella ändamål, världen över. Men siffrorna är grova uppskattningar och man utgår ifrån att mörkertalen är stora. Och vinsterna uppskattas till över 220 miljarder kronor.<br />Människohandeln har stora fördelar framför knark- och vapenhandeln. Riskerna att åka fast är i det närmaste obefintliga och varan - människorna - kan säljas om och om igen. Det säger professor Louise Shelley, internationellt känd forskare om transnationell kriminalitet, som vi kommer att få höra mer av längre fram i programmet. Och drivkrafterna bakom människohandeln är en slags reflektion av tillståndet i världen - globaliseringen som underlättar rörelser och kommunikation över gränserna, samtidigt som nya gränser driver människor i armarna på kriminella för att hitta kryphålen.<br />Klimatförändringar med naturkatastrofer som följd - och fler konflikter sedan kalla krigets slut har lett till att fler människor tvingas på flykt och de blir i sin desperation lätta byten för oseriösa aktörer. Och inte minst den global ojämlikhet som också upprätthålls av tillgången på villig arbetskraft i den fattiga delen av världen, medan de rika ropar efter billigare varor och tjänster.</p>
<p>Gäst: <strong>Madeleine Hulting</strong>, samhällsvetare med inriktning på kriminologi och internationella relationer och författare till masteruppsatsen Arbete i det dolda.</p>
<p><br />#bild=1536778#I Sverige har bärbranschen hamnat i fokus för debatten om exploatering av människor som arbetskraft - en hel verksamhet som i stort sett bygger på att plockarna sliter långa dagar för usla löner eller inga löner alls. <br />I somras kom nära 300 vietnameser till Sverige. På pappret var det för att plocka bär i Särna i norra Dalarna. De hade både anställningsavtal och arbetsvisum för tre månader. Nu har det gått fyra månader sen deras visum gick ut, och många har fortfarande inte återvänt till Vietnam. För de fick aldrig nån lön i Sverige. I stället måste de nu stanna kvar för att jobba ihop till skulden därhemma. <strong>Ha</strong> är en av de nära 150 bärplockare som blev kvar i Europa. I slutet av september hämtades hon i Särna av oseriösa rekryterare. De transporterade henne till en restaurang i Warszawa där hon jobbade för några tusen i månaden. Men nu är hon tillbaka i Särna igen, hos <strong>Ove</strong> och <strong>Anita Larsson</strong>. Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> har träffat dem.</p>
<p>#ljud=2915743#</p>
<p>Det finns gott om människohandlare, ivriga att utnyttja arbetarnas desperation att lösa sin skuld och som fortsätter att hålla dem skuldsatta för att kontrollera dem. När man tittar på hur människor luras hit får man inte glömma bort den allvarliga återvändarproblematiken, påpekar <strong>Erik Leijonmarck</strong> och <strong>Walter Kegö</strong>, båda vid Institutet för Säkerhet och Utveckling i Stockholm och författare till rapporten Slavarbete i vår tid som kom ut i december förra året.</p>
<p>#ljud=2915741#</p>
<p>Sen lagen om människohandel kom till har drygt tjugo fällande domar avkunnats. I de allra flesta fall har personerna dömts för människohandel för sexuella ändamål. Handel med människor i syfte att utnyttja dem som arbetskraft, och där man "vilselett, rekryterat och transporterat människor och utnyttjat deras utsatta belägenhet" som det står i brottsbalken, är också olagligt - men hittills har det bara resulterat i några enstaka domar. Här saknas kunskap, resurser, samordning och inte minst en politisk prioritering - har vi hört tidigare i programmet. Men vad säger de som har till uppgift att ta itu med problemet? <strong>Stefan Pettersson</strong> jobbar på Rikskriminalens kriminalunderrättelsetjänst. Han bekräftar det vi talade om för en stund sedan, att handeln med människor för arbetskraftsexploatering har hamnat i skuggan av sextrafficking.</p>
<p>#ljud=2915739#</p>
<p>I praktiken råder straffrihet för den som ägnar sig åt människohandel. Det konstaterar också den internationellt respekterade och flitigt anlitade professorn <strong>Louise Shelley</strong> vid George Mason universitetet i Washington. Där har hon grundat och leder Centret för Terrorism, Transnationell kriminalitet och Korruption. Louise Shelley har studerat och skrivit om organiserad brottslighet sedan 80-talet, med fokus på dåvarande Sovjetunionen och vilken roll korruption och kriminalitet har spelat under och efter supermaktens upplösning. Men hennes arbetsfält omfattar många andra delar av världen och människohandel som en växande del av den transnationella organiserade brottsligheten har också fått större utrymme i hennes forskning - vilket har resulterat i Louise Shelleys nyutkomna bok: Human Trafficking - a Global Perspective. Det som har slagit Louise Shelley är likheterna mellan kriminell människohandel och legal affärsverksamhet - framför allt i hur de båda präglas av samhällets historia, traditioner och etablerade handelsförbindelser. Det är typiskt att den kinesiska modellen för människohandel också är den mest lönsamma, berättar hon för Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong>.</p>
<p>#ljud=2915737#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/62434</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110219110045.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Feb 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1536777_959_1200.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110219110045.mp3" length="53531794" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Mubaraks fall och Mellanösterns möjligheter</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=254032#
Om det omöjliga som skett och de möjligheter det skapat. Medan demonstranterna jublar på Kairos gator börjar omvärlden försöka smälta Mubaraks fall. Kommer revolten sprida sig? Kommer demokratin att vinna? Och hur kan en nystöpt maktbalans i Mellanöstern komma att se ut? Hör röster från Kairo, Alger, Istanbul och Jerusalem om gryningen i ett nytt Egypten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em>Kefiah</em> - det är nog nu - var proteströrelsens paroll som en president, till slut, föll på. <strong>Hosni Mubarak</strong> har åkt till Förenade Arabemiraten och militären har tagit över. Vilka möjligheter ger det Mellanöstern? Det är dagens huvudfråga, med direktrapporter från <strong>Agneta Ramberg</strong> i Kairo, <strong>Alice Petrén</strong> i Alger och <strong>Cecilia Uddén</strong> i Amman.</p>
<p><strong>Ramzi Khoury</strong> är en palestinsk-jordansk kommunikationsstrateg som varit rådgivare åt flera arabiska regimer. Han talar i termer av en demokratisk dominodoktrin. Rädslan för den drev Saudiarabiens kung Abdullah att garantera Mubarak att betala de miljardbistånd som USA kunde tänkas hålla inne. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> intevjuade honom.</p>
<p><em>#ljud=2902776#</em></p>
<p><em>#ljud=2902775#</em></p>
<p>Ett land som kan spela en nyckelroll i ett nytt Mellanöstern och som kan ha mycket att vinna på Mubaraks fall är Turkiet, som under de senaste åren alltmer kommit att fylla en viktig roll i hela Mellanöstern, på många sätt i takt med USAs, Israels och just Egyptens minskande inflytande. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde <strong>Yavuz Baydar</strong>, svensktalande kolumnist på tidningen Zaman i Istanbul, för att höra hur man ser på utvecklingen i Egypten i Turkiet. Det visade sig att gårdagskvällen var händelsefylld även i Istanbul.</p>
<p><em>#ljud=2902777#</em></p>
<p>Det land som på många sätt varit huvudspelaren i den gamla ordningen i Mellanöstern, och där utvecklingen i Egypten setts med stor oro, är Israel. I Israel finns en rädsla för att Mubaraks avgång ska bana vägen för grupper i Egypten som vill bryta fredsavtalet med Israel. <strong>Zvi Mazel</strong> har varit Israels ambassadör i Egypten och i Sverige, och när vår reporter <strong>Katja Magnusson</strong> igår kväll ringde upp honom var den en kö av medier som ville göra intervjuer. Hon fick även tag på <strong>Avi Melamed</strong>, israelisk mellanösternanalytiker, med bakgrund inom israeliska underrättelsetjänsten, som hade en mer hoppfull syn.<em></em></p>
<p><em>#ljud=2902779#</em></p>
<p>Gäster i studion för att diskutera allt detta var <strong>Inga Brandell</strong>, docent i  statsvetenskap vid Södertörns högskola som under en lång rad år forskat kring de länderna i Mahgreb-område, <strong>Per Björklund</strong>, journalist som bott i och rapporterat från Egypten för bland andra Ordfront,Sydsvenskan, Arbetaren och ETC . Snart utkommer han med boken "Arvet efter Mubarak - Egyptens kamp för frihet", samt <strong>Hiba Daniel</strong> från SR International.</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/62674</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110212123517.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Feb 2011 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1523638_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3288</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110212123517.mp3" length="52606850" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Diktaturens vankelmodiga vänner</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=251700#
Om europeisk ambivalens och ansvar - hur rimmar Sveriges demokratihyllningar med samarbete med regimen som torterar sina motståndare? Hör hustrun till en av egyptierna som avvisades från Sverige till tortyr och fångenskap i Kairo. Hör också om USA:s intressen och inflytande i Arabvärlden - vad står på spel när balansen rubbas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har varit en minst sagt dramatisk vecka i Egypten - där stämningen har kastats mellan eufori och skräck dag för dag. Livebilder från Befrielsetorget i Kairo har sänts ut över hela världen och vi har kunna följa minut för minut hur festliga manifestationer förvandlats till vilda gatustrider när huliganer stormar in på torget på kameler och hästar, attackerar demonstranter med påkar och stenar och så igår var lugnet plötsligt tillbaka om än ett bedrägligt lugn. Utanför torget höll regimens anhängare ställningarna och fortsatte att angripa journalister, människorättsaktivister och demokratianhängare.<br />Utvecklingen i Egypten har också satt västvärldens ambivalens i blixtbelysning. Veckan har bjudit på en uppvisning i retorisk ekvilibrism - när världens ledare har ansträngt sig för att inskärpa allvaret i sin kritik utan att vara allt för tydliga. Demokrati framställs som det självklart goda, det rätta att sträva efter. Samtidigt öppnar det upp för en skrämmande och oförutsägbar utveckling - som riskerar att undergräva västvärldens intressen. Eller är det den gångna politiken - där stabilitet går före allt annat - som i själva verket har motverkat sitt syfte?</p>
<p>Gäst: <strong>Inga Brandell</strong>, statsvetare vid Södertörns högskola, expert på Nordafrika</p>
<p>Men vi börjar med att påminna om ett kapitel i Sveriges relationer till Egypten som också hamnar i nytt ljus mot bakgrund av dagens händelser. En av alla dom som nu oroligt följer utvecklingen i Egypten är <strong>Hanan Attia</strong>. Hennes man sitter i fängelse i Kairo sen nio år tillbaka. Och den svenska regeringen har en särskild anledning att följa vad som händer Hanan Attias man. För det var svenska myndigheter som lämnade ut hennes man till Mubaraks diktaturregim för drygt nio år sen. Den svenska regeringen lämnade Hanan Attias man <strong>Ahmed Agiza</strong> och <strong>Mohamed Alzery</strong> till den amerikanska underrättelsetjänsten för vidare transport till egyptisk fångenskap - och där har de båda männen bevisligen torterats. <strong>Anna Wigenmark</strong>, juridisktombud för Ahmed Agiza, ifrågasätter hur Sverige begärde diplomatiska försäkringar från Egypten om att de två männen inte skulle torteras. När Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> härom dagen träffade <strong>Hanan Attia</strong> är det två månader sen hon senaste hörde av sin man Ahmed Agiza.</p>
<p>#ljud=2888904#</p>
<p>Hanan Attias önskan att hennes man ska få återförena sig med sin familj var också ett krav som ställdes av FN. Kritiken mot Sverige innebar, enligt FN:s dåvarande specielle sändebud i tortyrfrågor <strong>Manfred Nowak</strong>, att Sverige måste ge de båda egyptierna Agiza och Alzery full upprättelse - inte bara ekonomisk kompensation, utan också rätt att återvända till Sverige för att återuppta det liv de levde innan de avvisades. Men så blev det inte. <strong>Maajid Nawaz</strong>, Quilliam Foundation, tankesmedja för att motverka extremism, satt fängslad i Egypten samtidigt som Agiza och Alzery, och ombads bekräfta uppgifterna om tortyr. Manfred Nowak är mycket kritisk till att svenska regeringen, med hänvisning till att Ahmed Aghiza har blivit dömd i egyptisk domstol, hävdar att Sverige inte längre har någon möjlighet eller skyldighet att agera. Nu hoppas Manfred Nowak att protesterna i Egypten ska leda till en ny öppning. Det sa han när Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp honom i Köpenhamn där han är gästprofessor vid institutet för mänskliga rättigheter.</p>
<p>#ljud=2888891#</p>
<p>Under veckan har tonläget från Obama-administrationen visserligen skruvats upp. Men både utifrån och inifrån hörs kritik mot USA:s senfärdighet med att ta ställning för de protesterandes krav på demokrati och rättvisa i Egypten. Republikanen <strong>Richard Williamson</strong>, med bred utrikepolitisk erfarenhet som bland annat USA:s FN-ambassadör under George Bush och biträdande utrikesminister under presidenterna Reagan och Bush den äldre, började redan i september, långt innan demonstrationerna i Egypten, skriva kritiska artiklar med rubriker som "Turning a blind eye to Egypt" . - Vi behöver idealism för att se vart vi är på väg. Och vi får inte vara rädda för att ta ställning, inte ens när vi på grund av realpolitiska överväganden samarbetar med auktoritära regimer, säger den tidigare amerikanske FN-ambassadören Richard Williamson till Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong>.</p>
<p>#ljud=2888903#</p>
<p>Men den kanske hårdaste kritiken mot USA:s agerande i förhållande till Mubarak har hörts i Israel. "En kula i ryggen från Onkel Sam", skrev en dagstidning härom dagen. USA anklagas för att bedriva en naiv och ryggradslös utrikespolitik, som innebär en risk för Israels säkerhet. <strong>Aluf Benn</strong>, är kolumnist och redaktör på den liberala israeliska dagstidningen Haaretz, och skrev i veckan att om Jimmi Carter gick till historien för att han förlorade Iran så är Obama presidenten som kommer att gå till historien för att han förlorade Egypten. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp Aluf Benn för att få höra mer om Israels relation till Mubaraks Egypten.</p>
<p>#ljud=2889006#</p>
<p><strong>Extramaterial på webben:<br /></strong>Efter gårdagens väldiga och i stort sett lugna manifestationer har demokratianhängare också inatt fortsatt att vaka över Befrielsetorget. Vilka förväntningar och förhoppningar ställer dom till västvärlden nu? <strong>Moataz</strong> är konstnär och driver ett kulturcenter i Kairo. Han har deltagit i demonstrationerna under veckan. I torsdags greps han men släpptes efter några timmar. När Ira Mallik sent igår kväll fick tag på honom var han på torget igen.</p>
<p>#ljud=2889005#</p>
<p><strong><em>Porgramledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/62928</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110205110119.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Feb 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1507034_1200_616.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3399</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110205110119.mp3" length="54380251" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fastfrusen farao på fallrepet?</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=251699#
Om den snabba utvecklingen i arabvärldens hjärta - en utveckling som tagit en hel värld på sängen. Vad händer egentligen? Vad kan komma att hända? Och vad är konsekvenserna? Hör direktrapporter från Kairo, Tunis Stockholm och Helsingborg, om en folklig resning och en vacklande regim vars fall skulle skaka hela Mellanöstern.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagens program skulle handlat om staters och stormakters offensiv för att kontrollera det som kallas "cyberrymden", dvs internet, mobiltelefoni och annan IT-teknologi. Så sent som igår förmiddags gjorde vi intervjuer och inslag om kontroll, övervakning, begränsning av nätet, och om en upprustning mot rena "cybervapen”. Men det får ni höra en annan vecka, för utvecklingen Egypten blev så dramatisk – inte minst vad gäller just cyberrymden - att vi uppehåller oss vi det. Vad händer egentligen i Egypten?</p>
<p><em><strong>#ljud=2875601#</strong></em></p>
<p>ordnade kolonner, peppande sig själva inför konfrontationen med demonstranter i Kairo. Den här gången fångade på bild med ljud av en filmande demonstrant som sedan la ut filmen på en sida som svenska konstruerat för att undgå censur. Men när några dagar passerat är poliskolonnerna i många fall desorganiserade eller tillbakadrivna.Och internet är stängt och demonstrerande döda och skadade, bara i staden Suez rapporterades 13 döda och 75 skadade igår, enligt nyhetsbyrån AFP. Och videorna från Egypten har upphört att komma, för internet och de mobila näten är stängda.</p>
<p>Medverkande gäster för att försöka ge oss en uppfattning om vad som händer är det är <strong>Kristina Aboulghar</strong>, som levt och bildat familj i Egypten sedan 45 år, och vars man är en av den nu aktuelle oppositionsledaren <strong>Mohammed El Baradeis</strong> närmaste rådgivare, med på telefon från Kairo. På en annan telefon i Kairo finns också Sveriges Radios</p>
<p>mellanösternkorrsponden <strong>Cecilia Uddén</strong>. I en studio i Helsingborg sitter <strong>Patrik Fältström</strong>, internetpionjär, IT-konsult och entreprenör som suttit i  internationella Internetorgan och anlitats av svenska regeringen när det gäller rikets IT-strategi och dessutom nu är konsult åt utrikesdepartement kring blockeringen av nätet i Egypten. Och med i studion är Ekots utrikeskommentator <strong>Agneta Ramberg</strong>.</p>
<p>BBC:s Mellanösternkommentator <strong>Magdi Abdelhadi</strong> är född i Egypten, och arbetar idag med London som bas, men har tidigare bott i Sverige i 17 år. När Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde honom sent igår kväll befann han sig på ett hotellrum i Tunis, huvudstad i landet där det arabiska upproret började denna gång. Abdelhadi som tidigare gjort dokumentärer om det Muslimska brödraskapet i Egypten arbetar nu på en ny om den tunisiska revolutionen.</p>
<p>#ljud=2875506#</p>
<p>En faktor som möjligen hjälpt till i spridningen av idéerna om möjligheten till uppror och inspiration till protest mellan länder som de nu aktuella Tunisien, Egypten, Yemen och Jordanien stavas naturligtvis iInternet, som förutom att underlätta mobilisering och organisation av demonstrationer också inneburit ett verkligt genombrott för det som brukar kallas "medborgarjournalistik". En svensk internettjänst har specialiserat sig på direktsänd tv med hjälp av mobiltelefoner, nämligen Bambuser. Tillsammans med Twitter var Bambuser de första tjänster den egyptiska regimen blockerade. Det berättar Bambusers grundare <strong>Måns Adler</strong> när</p>
<p>Konflikts Mikael Olsson fick tag på honom, på en fungerande mobil, på tåget från Köpenhamn.</p>
<p>#ljud=2875507#</p>
<p>Slutligen de geopolitiska konsekvenserna av det som händer. Konflikts Ivar Ekman frågade BBC:s Magdi Abdelhadi, som vi hörde tidigare, om hur man förhållit sig till Mubarak från Europas och USA:s håll, och vad hans eventuella fall kan innebära.</p>
<p>#ljud=2875504#</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</strong></em> <em>(ivar.ekman(a)sr.se)</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/63168</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110129110019.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Jan 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1496224_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3415</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110129110019.mp3" length="54636878" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Arabisk vår?</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=251698#
Om ombytta roller i revoltens svallvågor: Nu ängslas auktoritära arabledare för framtiden när tunisierna visar arabvärlden att förtrycket kan brytas. Och den tunisiska regimens allierade i Väst vänder villigt blad och välkomnar de krafter som störtade tidigare vännen Ben Ali. Har Tunisien öppnat vägen för en arabisk vår? Hör röster från Tunis, Kairo, Alger och Paris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den gångna veckans snabba händelseutveckling i Tunisien har nog överrumplat de flesta. Ingen kunde ana att Zine El Abidine Ben Ali efter 23 år på presidentposten och med ett allt hårdare grepp om makten skulle lämna landet så brådstörtat.<br />Vi backar tillbaka i tiden - så här lät det för bara en vecka sedan på Sergels torg i Stockholm. Det hade då inte gått mer än ett dygn och den landsflyktige Ben Alis efterträdare på presidentposten hade både hunnit utnämnas och avgå. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> var där och träffade <strong>Asma Ben Ameur</strong>. En vecka senare talades de vid igen.</p>
<p>#ljud=2862741#</p>
<p>#ljud=2862745#</p>
<p>Det har varit en dramatisk vecka i Tunisien. En ny övergångsregering bildades men det dröjde inte länge förrän de nya ministrarna började hoppa av en efter en. Överlevarna från den gamla regimen lämnade det maktbärande RCD och medan ilskna demonstranter slet loss partisymbolerna från partihögkvarterets fasad började också den inre upplösningen av det allsmäktiga partiet.Ben Ali-klanens tillgångar började tas i beslag och i deras palats härjade plundrare. Löften utfärdades om fria val, amnesti åt politiska fångar, pressfrihet och utredning av de tidigare makthavarnas affärer. Det mesta återstår att göra i Tunisien och många fallgropar och konfliktrisker kantar vägen men utsikterna om en ny demokratisk ordning har tänt hopp såväl i som utanför Tunisien. Veckan har också varit full av spekulationer. Kommer revolten i Tunisien att utlösa en dominoeffekt? Vilken blir i så fall nästa regim att falla? Det enda vi vet säkert är att Mohammed Bouaziz - den arbetslöse studenten som tände eld på sig själv och utlöste upproret i Tunisien -  har fått flera efterföljare i Egypten, Algeriet och Mauretanien.</p>
<p>Gäster med på telefon: <br /><strong>Kristina Aboulghar</strong>, sjukgymnast lever i Egypten sedan 45 år.<br /><strong>Ibn Kafka</strong>, svensk-marockansk bloggare som har rest och bott på olika håll i Nordafrika.</p>
<p>En av de frågor som ständigt återkommer i diskussionen om hur man nu går vidare, är hur snabbt man ska göra sig av med det gamla gardet. Vissa förordar en slags pragmatisk hållning - nu måste man framför allt se till att få ett fungerande styre, och då är det oundvikligt att en del gamla tjänstemän och funktionärer med praktisk kunskap om verksamheten arbetar vidare. Medan andra vill göra rent hus med alla som på något sätt var delaktiga i den gamla regimen. Bland alla dem som nu deltar i att forma framtidens Tunisien finns den framstående människorättsaktivister, journalisten och författaren <strong>Sihem Bensedrine</strong>. Daniela Marquardt ringde upp henne i Tunis.</p>
<p>#ljud=2862754#</p>
<p>Efter Tunisiens "Jasminrevolution" har det talats mycket om spridningseffekter i arabvärlden. Kommentatorer har varit snabba att dra paralleller mellan Tunisien och Algeriet, där det också har förekommit våldsamma kravaller den senaste tiden och där flera unga människor i desperation har tänt eld på sig själva. Men verkligheten i Algeriet - ett land rikt på naturresurser men med en fattig befolkning - skiljer sig från grannlandet, där förhållandet är det omvända - få naturresurser men en mer välmående befolkning. Men framför allt skiljer sig det politiska klimatet och de politiska erfarenheterna åt. Statsvetaren <strong>Karim Amellal</strong>, själv med rötter i Algeriet, anser att minnena av 90-talets inbördeskrig i landet gör att det finns en rädsla för vad alltför omfattande protester kan leda till. Men <strong>Zine Cherfaoui</strong>, journalist på den algeriska dagstidningen El Watan, är optimist. Förändringar tar tid säger han till frilansjournalisten <strong>Anja Sahlberg</strong>.</p>
<p>#ljud=2862780#</p>
<p>Är det nåt land som har fått stå i skamvrån den gångna veckan så är det väl Frankrike som har kommit att bli något av en symbol för den realpolitiska egennyttan som går före de demokratiska värden man säger sig försvara - även om Frankrike på inget sätt är unikt. Hård kritik har riktats mot den franska uttalanden till stöd för Ben Ali. Jordbruksministern Bruno Le Maire uttryckte till exempel att ex-diktatorn "har gjort mycket för Tunisien" och att "många har gjort en orättvis bedömning av honom", och den franske kulturministern Frédéric Mitterrand sa i fransk tv att det är "överdrivet att kalla Tunisien en otvetydig diktatur". Mest kritik har utrikesministern, <strong>Michèle Alliot-Marie</strong>, fått utstå för att hon, samtidigt som tunisisk polis sköt ihjäl unga demonstranter, erbjöd polisstöd, för att återställa ordningen i Tunisien - utan att nämna ett ord om de krav på demokrati och yttrandefrihet, som framfördes på Tunisiens gator. <strong>Anja Sahlberg</strong> gav sig ut bland de många demonstranterna i Paris, för att höra hur de ser på Frankrikes förhållande till Tunisien.</p>
<p>#ljud=2862766#</p>
<p>Det är inte bara Frankrike som kritiserats, för sina vänskapliga relationer med Ben AlisTunisien, utan även USA. <strong>Juan Cole</strong> är professor i samtidshistoria vid universitetet i Michigan och är författare till flera böcker om Mellanöstern. Han driver också bloggen Informed Comment där han ger korta analyser och uppdateringar om läget i arabvärlden. Han hävdar att USA:s politik att sprida demokrati snarare har handlat om hot än om möjligheter. <strong>Rami G Khouri</strong>, leder Issam Fares Institute of Public Policy and International Affairs vid det amerikanska universitet i Beirut, och är en flitigt anlitad kolumnist i internationella dagstidningar. Han understryker att terror- och islamistskräcken också är något som arabiska ledare som Ben Ali gärna spelar på. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> har intervjuat dem.</p>
<p>#ljud=2862790#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/63443</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110122110009.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Jan 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1481267_1200_659.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3365</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110122110009.mp3" length="53829381" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Dragkampen om Vitryssland</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=249764#
Om dragkampen om Europas sista diktatur. Vad kan EU:s idealism och ”mjuka makt” åstadkomma gentemot hårda ryska petrorubel och en diktaturs ännu hårdare batonger? Hör Kreml-kännaren, Lukasjenkos förre diplomat, svensken som formar EU:s vitryska politik, och teatergruppen som höll möten med Hillary Clinton. Och en berättelse om hur flyktingar från vitrysk förföljelse förnekas fristad i Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Minsk, huvudstad i Vitryssland, den 20 december klockan 19.20 . Den vitryska journalisten <strong>Irina Khalip</strong> ger intervju över mobiltelefon från sin bil till den ryska radiostationen Echo Moskva. Då händer följande:</p>
<p>#ljud=2849092#</p>
<p>”Vad håller ni på med?! Drar ni ut mig?! Vad gör ni, vad gör ni?! Det är som en amerikansk krigsfilm… Idioter, kräk, fascister! De slår mig i ansiktet!” De orden i Echo Moskvas sändning är de sista som hörts sedan Irina Khalip greps och spärrades in i KGB:s fängelse i Minsk tillsammans med sin make presidentkandidaten <strong>Andrej Sannikov</strong>. Han slets ur bilen samtidigt som hustrun och fick båda benen brutna. Deras treårige son <strong>Danil</strong> tas idag hand om mormodern, men KGB har hotas omhänderta honom också. Irina Khalip och Andrej Sannikov hotas idag, tillsammans med ett tjugotal andra personer, däribland flera andra presidentkandidater, av 15-åriga fängelsestraff. Deras påstådda brott? Att ha organiserat protesterna den 19 december mot president <strong>Lukasjenkos</strong> påstått överlägsna valseger, trots oberoende observatörers rapporter om valfusk. Tiotusentals deltog i demonstrationerna, polis och säkerhetsstyrkor slog till hårt och dagarna efter greps över 600 personer. </p>
<p>En av dem var en person som medverkat tidigare i Konflikt. Efter valet 2006 i Vitryssland skildrade vi nämligen i programmet hur en teatergrupp blivit olaglig, men framhärdade i att spela ”under jord” – Fria Teatern heter gruppen och nu i höstas avslutade man en turné med svenska Riksteatern. Men väl tillbaka i vitryssland och efter protesterna mot valet greps teaterchefen och grundaren <strong>Natalia Koliada</strong>. Efter en dramatisk flykt ur landet dök teatergruppen upp för några dagar sedan i New York till framträdanden på en sedan länge planerad teaterfestival med det passande namnet "<em>Under the radar</em>" – "Under radarn". Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> fick tag på Natalia Koliada på La Mama-theatre på Manhattan i New York strax innan föreställningen av deras nya pjäs <em>Being Harold Pinter </em>där de blandar Pinters mörka texter med autentiska vitryska vittnesmål om makt och våld. Men föreställningen är bara en liten del av arbetet nu, berättar Natalia Koliada. Bland annat har man träffat utrikesminister <strong>Hillary Clinton</strong>, och fick höra att USA nu tänker göra gemensam sak med EU.</p>
<p>#ljud=2849082#</p>
<p>Så frågan är väckt - hur kommer och hur kan omvärlden och EU hantera utvecklingen i Vitryssland? För att kunna förstå EU:s överväganden och manöverutrymme måste vi först vända blicken österut och teckna bilden av ett annat mycket viktig förhållande – det mellan Moskva och Minsk. Banden har länge varit starka. Inte minst ekonomiskt, där Lukasjenko-regimen länge varit helt beroende av importen av billig rysk olja och gas. Men förhållandet är egentligen mycket mer komplext än så. Händelserna precis före det vitryska valet, då de två länderna slöt nya avtal, och de efter, då Ryssland helt lät bli att kritisera Ljukasjenko, hade föregåtts av en period av urusla relationer länderna emellan. Vad var det egentligen som hände? Och vad kan det betyda för Vitrysslands framtid? Sveriges Radios Moskva-korrespondent <strong>Fredrik Wadström</strong> har tittat närmare på varför Ryssland fortsätter stödja Lukasjenko. ”I en direkt konfrontation med Ryssland kommer Europa alltid att förlora när det gäller kontrollen över Vitryssland.”  Det sa <strong>Pavel Sjeremet</strong>, vitrysk journalist som sedan länge bor och arbetar i Moskva och som intervjuades av Fredrik Wadström.</p>
<p>#ljud=2849086#</p>
<p>Hur ser då EU självt på möjligheterna att påverka Vitryssland?  EU:s utrikespolitik är svårbegriplig, eftersom 27 länder är inblandade. Här finns en leende <strong>Berlusconi</strong>, som bjuder <strong>Putin</strong> på sardinska fester och försöker hindra all kritik mot Ryssland. Samtidigt finns här ett land som Polen, som med sin historia och geografiska belägenhet drivs av en närmast existentiell drift att stå upp mot den ryska björnen. Och så, i mitten, med uppgiften att jämka ihop dom här olika krafterna till en europeisk linje, hittar man EU utrikespolitiska apparat, den som leds av den brittiska baronessan <strong>Catherine Ashton</strong> – officiellt EU:s höga representant, men ofta kallad en slags europeisk utrikesminister. En av hennes närmaste rådgivare är svensk. <strong>Carl Hallergård</strong> heter han, och hans expertis är just Östeuropa. Han förklarade han EU:s mjuka makt i fallet Vitryssland, när Konflikts Ivar Ekman nådde honom på kontoret i Bryssel.</p>
<p>#ljud=2849083#</p>
<p>En som sett saken från den andra sidan, från den vitryska, är den före detta toppdiplomaten <strong>Yury Kazhura</strong>. Han var med och byggde upp ett nytt vitryskt utrikesdepartement direkt efter Sovjetunionens sammanbrott.  Han arbetade i närmare 10 år under Lukasjenko, men sedan 2004 bor han i Sverige där han nu blivit ordförande för föreningen Sverige-Belarus och arbetar som ledaskapskonsult. När Alexander Lukasjenko valdes till president 1994 blev  jobbet som diplomat ett annat än Yury Kazhura hade tänkt, och till slut alldeles omöjligt, berättade han när han träffade Konflikts Mikael Olsson på en restaurang i Stockholm.</p>
<p>#ljud=2849084#</p>
<p>Hur ser då svensk politik ut? I diskussionen om vad EU bör och icke bör göra österut pågår ett ständigt spel mellan olika läger och stater inom EU. Länder som Polen och de baltiska staterna fyller ganska naturliga roller som pådrivande i en mer aktiv politik österut. Men till aktiviststaterna i EU:s östpolitik finns också ett land som sticker ut – ett land utan Sovjetisk historia och utan landgräns mot EU:s östra grannar - Sverige. Konflikts Ivar Ekman ringde först det svenska utrikesdepartementet för att försöka förstå de svenska motivkrafterna det myckna engagemanget, och talade även med <strong>Christian Holm</strong>, moderat riksdagsledamot och med i styrelsen för den moderata Jarl Hjalmarsson-stiftelsen.</p>
<p>#ljud=2849085#</p>
<p>Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> har även träffat två personer, där en försökt bidra till en demokratisk utveckling, men därför tvingats fly. Det är <strong>Alena</strong> och hennes dotter <strong>Veronica</strong>. De har sökt asyl i Sverige. Men där tog stödet slut. Migrationsverket har avslagit deras asylansökan så nu väntar de på att Migrationsdomstolen ska pröva deras ärende. Alena hjälpte den oppositionella gruppen Malady Front att köra ut tidningar och affischer, och en gång kritiserade hon den vitryska regimen offentligt. Det hon sa den gången ledde till att hon fick ett bötesstraff på 14 000 kronor. Brottet kallades ”offentligt förtal”. Sedan började trakasserierna.</p>
<p>#ljud=2849087#</p>
<p>För er som vill veta något om Fria Teaterns sätt att arbeta ges under våren chansen i Radioteaterns uppsättning av en av deras pjäser: "Att upptäcka kärleken". Pjäsen är baserad på en dokumentär berättelse av hustru till en av de oppositionella som försvann spårlöst i slutet av 90-talet.<strong> Anatoli Krasouski</strong> hette mannen, han var en affärsman som finansierade oppositionen och han försvann tillsammans med dåvarande parlamentsvicetalmannen Viktar Hantjar. Författare är Fria teaterns två grundare <strong>Nikolaj Khalezin</strong> och <strong>Natalia Koliada</strong>, som också intervjuades i programmet. Radioteaterns <strong>Dmitri Plax</strong> står för översättningen. Och ett stort tack till honom också för tips till detta program.</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/63708</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110115110021.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Jan 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1467914_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110115110021.mp3" length="53476623" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Omstridd säkerhet i Irak</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=247170#
Om FN:s och Iraks vädjanden till Sverige att låta bli, men efter helgernas tillfälliga uppehåll förbereds nu nya flyg för irakier som nekats asyl, tillbaka till Irak där våldet inte vilar. Hör Iraks Sverigeambassadör ifrågasätta tvångsutvisningarna, och Migrationsverket om varför det visst går att utvisa till Irak medan UNHCR säger bestämt nej. Möt också en ung kvinna i skräckfylld väntan på nästa transport.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sverige är ett av få länder, tillsammans med Norge, Danmark och Storbritannien, som med tvång utvisar irakier som inte beviljats asyl här. Sedan Sverige och Irak undertecknade ett samarbetsavtal om återtagande för snart tre år sedan har drygt 800 personer flugits tillbaka till Irak mot sin vilja.</p>
<p>De återvänder till ett land där våldet jämfört med de värsta åren 2006 till 2008 har minskat betydligt, men fortfarande är ett ständigt närvarande hot i stora delar av landet. Och trots att det ofta riktas mot vissa grupper - poliser, religiösa minoriteter, attentat mot kristna som varit särskilt uppmärksammade på sistone - så fortsätter det att drabba urskillningslöst och framför allt civila. Säkerheten vilar nu i irakiska händer sedan merparten av de amerikanska styrkorna har lämnat landet och de som är kvar har dragit sig tillbaka till sina baser. Men på många håll är polisen mer upptagen med att skydda sina egna mot attacker från olika milisgrupper, än att skydda de irakiska medborgarna. Efter en nio månader lång dragkamp har nu en regering kommit på plats. Men den är mer präglad av intern maktkamp och ovisshet än en tydlig färdriktning för Irak, där det mesta återstår att bygga upp efter kriget, från fungerande el- och vattenförsörjning till en verklig demokrati och rättsstat.<br />Mot bakgrund av de många och svåra problemen har FN:s flyktingkommissariat varit mycket kritiskt mot tvångsutvisningarna av irakier till ett land som i många delar inte fungerar, där återvändande flyktingar har ytterst svårt att bygga upp en trygg och säker tillvaro och istället hamnar i nytt flyktingskap, inom eller utanför landet. <br />Gäster: <strong>Liv Feijen</strong>, ansvarig för den juridiska avdelingen på UNHCR:s Nordenkontor i Stockholm <br /><strong>Mikael Ribbenvik</strong>, rättschef på Migrationsverket.</p>
<p>Vid ett seminarium om Irak, som hölls i Riksdagshuset för en månad sedan redogjorde <strong>Carolyn Ennis</strong>, ansvarig för skyddsavdelningen på UNHCR:s kontor i Bagdad på plats, för varför UNHCR anser att inga människor ska skickas tillbaka till tvång till Irak. <br />På plats var också <strong>Pascal Warda</strong>, före detta migrationsminister i Irak, som själv är kristen och nu leder människorättsorganisationen Hammurabi, som särskilt värnar om etniska minoriteters rättigheter i Irak. "Så fort vi känner lite hopp om att det lugnar ner sig, bryter en ny våldsvåg ut", sa hon till Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> när hon berättade om hoten mot de kristna i Irak.</p>
<p>#ljud=2836511#</p>
<p>Just nu väntar minst 2600 irakier på att utvisas från Sverige till Irak med tvång. En del av dem sitter inlåsta på Migrationsverkets förvar i Flen, Märsta, Örkelljunga och Göteborg. <strong>Fadi</strong> från Mosul har fått avslag på sin asylansökan, i stället har han nu vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Nu är det domstolen där som avgör hans öde. <strong>Zeinab</strong> sitter i förvar i väntan på utvisning. Hon berättar att hon greps av polisen, när hon säkte hjälp i samband med att hon misshandlats av den man hon bodde hos. Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> har även talat med juristerna <strong>Olle Hancock</strong> och <strong>Simon Andersson</strong>, som båda menar att det blivit allt svårare för asylsökande från Irak att få sina flyktingskäl godkända.</p>
<p>#ljud=2836519#</p>
<p>Det har snart gått tre år sedan Sverige och Irak undertecknade det avtal som reglerar återsändningen av irakier som nekats asyl i Sverige. I avtalet står att det i första hand ska vara frivilligt, att det ska ske stegvis och humant och att hänsyn ska tas till förhållandena i Irak. Från irakisk sida växer nu kritiken mot hur avtalet efterlevs i praktiken. I veckan betonade Iraks migrationsminister Dindar Nejman att irakier som inte beviljas asyl inte ska tvingas tillbaka till Irak mot sin vilja. Och han tänker nu öka ansträngningarna för att förmå länder som Sverige att upphöra med tvångsavvisningarna. Det berättade Iraks Sverigeambassadör <strong>Hussain Al Ameri</strong> när Daniela Marquardt träffade honom, och fortsatte med att säga att det kan vara läge att se över avtalet.</p>
<p>#ljud=2836542#</p>
<p>De här är inte första gången det riktas kritik mot avtalet från irakiskt håll. Redan 2009 sa den dåvarande irakiska migrationsministern att det inte finns någon överenskommelse om utvisningar med tvång på det sätt som sker. Men Sveriges migrationsminister <strong>Tobias Billström</strong> tonade ned kritiken när <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp honom. Han framhöll istället att samarbetet med Irak fungerar mycket bra, och att avtalet ligger fast.</p>
<p>#ljud=2836513#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/64084</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110108111344.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Jan 2011 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1456649_1200_659.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110108111344.mp3" length="52642377" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Terrorismens större sammanhang</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=247171#
Om bombaren på Bryggargatan och den bredare bilden. Konflikt blickar bakåt i årets produktion för att bättre förstå Taimour Abdulwahab al-Abdalys dåd i Stockholm. Hör uppföljningar kring al-Qaidas dödsryckningar, kalsongbombarens konsekvenser i Jemen och svårigheter med SÄPO:s syn på Somalia.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Säpos rapport som offentliggjordes i onsdags, om <em>Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige</em>, hade nog inte fått lika mycket uppmärksamhet om inte bomberna i Stockholm hade briserat för en vecka sen. Men nu har det gått fort. Demokratiminister <strong>Birgitta Ohlsson</strong> och andra har bläddrat direkt till åtgärdsdelen i slutet och jäktar iväg till grannländer som Danmark för att studera handlingsplaner mot radikalisering och möta säkerhetspoliser. Ordföranden i riksdagens justitieutskott, socialdemokraten <strong>Morgan Johansson</strong>, går så fort fram att han snubblar på det egna partiet. Vice ordföranden i samma utskott <strong>Johan Linander</strong>, Centerpartiet, använder bomben som bräcka för att vinna budgetdebatten och rädda resurser till polisen. Säpos roll och rapport har efter bomben blivit en första rangs angelägenhet för många. Därför tänkte gör vi nedslag i frågor, röster och reportage från årets Konflikt som på olika sätt kan väcka frågor kring detta, kring Säpos möjligheter och förmåga, och kring komplikationer i kriget mot terrorismen.</p>
<p>För det har varit frågan denna vecka: hur ska terrorismen bekämpas?  I USA har diskussionen av nödvändighet kommit längre. Med flera fall av så kallad "home grown terrorism", terrordåd utförda av amerikaner; som Major <strong>Nidal Malik Hasan</strong>, som sköt ihjäl tretton personer på armébasen Fort Hood i november 2009, och den misslyckade bombningen av Times Square i New York i maj i år, utförd av amerikansk-pakistaniern <strong>Faisal Shahzad</strong>. Och bara under de senaste veckorna har FBI lyckats avvärja två stora terrorbombningar. I Konflikt den 4 september, om Religionens roll i politiken, grävde frilansjournalisten <strong>Petra Socolovsky</strong> i den då heta debatten om ett moskébygge vid Ground Zero och hamnade bredvid en udda, kostymklädd man på ett lite annorlunda scoutmöte. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde också henne i Washington för att ta reda på vad som hänt sedan dess.</p>
<p>#ljud=2800323#</p>
<p>#ljud=2800321#</p>
<p>Här i Sverige vet vi förstås inte i detalj hur reaktionen på attacken i Stockholm kommer att se ut när det gäller vidgade befogenheter för polisen. Vad vi däremot känner till är det som redan hänt, där polisens och Säpos arbetsmetoder kommit i dagen: som det tillslag som skedde i Göteborg i slutet av oktober. Det var efter att polisen fått underrättelser om ett islamistiskt bombhot mot shoppingcentrat Nordstan i centrala Göteborg, som man grep ett antal personer i Göteborgsförorten Angered. Till vårt program den 27  november reste Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> till Göteborg, för att ta reda på vad som hänt.</p>
<p>#ljud=2800324#</p>
<p>I samband med en granskning av rykten om rekrytering till terrorism i Stockholmsförorten Rinkeby i våras, hade vi anledning att fråga Säpo vad man egentligen vet om utbredningen av våldsbenägen islamistisk extremism i sverige. Gäst i studion var <strong>Malena Rembe</strong>, chefsanalytiker vid Säkerhetspolisens, Säpos kontraterrorenhet, som den 8 maj fick frågan om hur stort terrorhotet var för svensk del.</p>
<p>#ljud=2800428#</p>
<p>En försiktighet att använda alltför enkla förklaringar till varför individer blir våldsbejakande extrema islamister präglar Säpos nu aktuella rapport. Några resonemang i rapporten har använts flitigt i debatten efter bombaren på bryggargatan; utanförskap, våldsfascination, identitetssökande, grupplojalitet, med mera. Mest psykologiska och sociala förklaringsmodeller gör att terrorismens orsaker nästan avpolitiserats. Men i Säpos rapport nämns också drivkrafter som samhällsengagemang, upplevelse av global orättvisa, förtryck och frustration över att demokratiska kanaler inte ger resultat. Så vägen till våld kan börja med indignation. Indignation över att inte civila offer och övergrepp av amerikanska och allierade i Irak, Pakistan och Afghanistan inte uppmärksammas tillräckligt. Och indignation över vad som betraktas som amerikanskt hyckleri och dubbelspel.</p>
<p>En känsla säkert inte helt okänd för de svensk-somalier som stått i fokus för svenska anti-terroråtgärder de senaste åren. På senare tid har fruktan för rekrytering till al-Shaabab, en islamistisk milis i Somalia, varit huvudingrediens i Säpos kartläggningar, analyser och utredningar om terrorbrott. Al-Shabaab pekas ofta ut som en sällsynt grym och våldsam organisation, med både självmordsbombningar och stympningar på sitt samvete, och dessutom med kopplingar, som det heter, till al-Qaida. Men bakgrunden till al-Shabaabs framväxt, och hur organisationen fungerat i förhållande till både somalisk nationalism och det stora kriget mot terrorismen, är något som sällan diskuteras. Det försökte vi göra den 16 oktober i år, då vi lät frilansjournalisten <strong>Magnus Bellander</strong> sammanfatta de fyra år han nära följt den somaliska konflikten. Så här beskrev han situationen 2007, när Etiopiska trupper nyligen tågat in i Somalia och det folkliga motståndet växte - både i Somalia och i andra delar av världen, som i Sverige, med kända svensk-somalier i spetsen.</p>
<p>#ljud=2800429#</p>
<p>I Säpos rapport står det: ”sedan 2006 har...konflikten i Somalia varit av påtaglig betydelse för radikalisering i ett svensk sammanhang. Genom en växelverkan mellan global al-Qaida-influerad ideologi och lokal agenda..." Så där dyker det upp igen, det ständiga riktmärket sedan 11 september 2001: al-Qaida. I Somalias fall alltså som en influens, en inspiration som gör att en från början lokal, nationell konflikt spiller över globalt.  I Konflikt från november, som vi citerat ut tidigare, talade vi kriget mot terrorismen i detta större perspektiv. Det krig som från början bara fördes mot <strong>Osama Bin Laden</strong> och hans organisation al-Qaida,</p>
<p>Men mycket har hänt sen 2001. Kriget har växt sig både större, med flera länder som invaderats, och mer fragmentariserat, och har på många sätt kommit att tränga in i delar av våra liv ingen då kunde föreställa sig; rättsäkerhetsfrågor, mänskliga rättigheter, övervaknings- och integritetsdebatter. Då, tidigare i höstas, var fokus inte på en svensk-irakisk självmordsbombare, utan på mera diffusa hot i Europa - hot som föranledde Säpo att höja den svenska hotbildsnivån. Men, undrade vi, vilken är egentligen kopplingen mellan de hot och handlingar som utförs i Islams namn här i Väst, och den ursprungliga konflikten, den med al-Qaida? Konflikts Ivar Ekman ringde <strong>Fawaz Gerges</strong>, professor i mellanösternpolitik på London School of Economics, och författare till ett antal böcker om radikal islamism i Mellanöstern. Gerges svarade då att det är viktigt att ha ett historiskt perspektiv, att minnas att al Qaida är en del av en 50 år lång kamp om makten i Mellanöstern mellan islamister och sekulära regimer.</p>
<p>#ljud=2800320#</p>
<p>Och kriget mot terrorismen fortsätter. För snart ett år sen inträffade ett av de attentatförsök som rönt mest uppmärksamhet under året som gått. På juldagen 2009 försökte <strong>Umar Farouk Abdulmutallab</strong> spränga sig själv i luften på ett passagerarplan på väg till Detroit. Han hade sprängmedel insytt i kalsongerna. Det hela avvärjdes och ingen förutom bombaren själv kom till skada, men landet som Abdulmutallab flög från och även ska ha fått sin terrorutbildning i, Jemen, kastades in i strålkastarljuset. Rubriker som ”al-Qaidas nya fäste” och ”terrorns fristad” prydde tidningar i USA och Europa, och journalisterna flockades i det fattiga landet på den arabiska halvöns sydliga spets. En av de som åkte till Jemen var Konflikts Lotten Collin, som bland annat skjutsades ut till en militärövning ute i öknen.</p>
<p>#ljud=2800322#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/64682</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101218100054.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Dec 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1428476_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3390</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101218100054.mp3" length="54236473" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Tyska mål och motsättningar</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=237899#
Om dönerdimmor, glöggångor och en debatt som kan vara avgörande för hela Europas framtid. Konflikt sänds direkt från Berlin, där integration, identitet och islam är på allas läppar. Är det tysknationalismens återkomst vi ser? Hör om tyska tabun som bryts, om turkättlingars trytande tålamod, och om ett Tyskland som finner sin plats i världen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Konflikt idag fortsätter vi att undersöka frågan om integration, som vi senast tog upp i programmet den 20 november. Det är ju ett ämne som har diskuterats allt mer intensivt inte bara i Sverige utan hela Europa på senare tid. Det är en fråga som både är känslig, och samtidigt fungerar som en slags mätare av ett lands tillstånd och självbild.</p>
<p>Vi har valt att titta utifrån en tysk horisont, just för att frågan här är så laddad på flera nivåer - både av Tysklands historiska erfarenheter, och av Tysklands växande roll på den internationella scenen idag. Här har ju temat blivit särskilt brännbart efter att socialdemokraten och förre ledamoten i centralbankens styrelse <strong>Thilo Sarrazin</strong> för tre månader sedan kom ut med sin bok, <em>Tyskland avskaffar sig självt</em>, ett statistik-tätt paket kryddat med genetiska förklaringsmodeller, något som han också delvis har tagit avstånd från i efterhand.</p>
<p>Men tiden har knappast fått tyst på den intensiva debatt han väckte. Sedan dess har flera böcker kommit ut som reagerar på Sarrazins utläggningar om problemen med invandrarnas bristande integration i Tyskland. Det går inte en dag utan att man läser, hör och ser något med anknytning till Sarrazin. Det behöver inte ens ha med integrationsfrågan att göra - han har blivit till ett fenomen som man förhåller sig till oavsett om det handlar om integration eller helt andra frågor.</p>
<p>Medierna är fyllda med inlägg i integrationsdebatten. Och Berlins</p>
<p>engagemangskalendrar erbjuder dagligen någon aktivitet med anknytning till ämnet. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> besökte en av dessa samtalsrundor. <strong>Tamar Jacoby</strong> är amerikansk journalist, som varit redaktör på ansedda medier som New York Review of Books och New York Times. Numera verkar hon politiskt genom sin organisation Immigration Works som vill underlätta migration till USA. Och sedan i höstas är hon i Berlin för att jämföra migrations- och integrationspolitik i USA och Europa.</p>
<p>#ljud=2787297#</p>
<p>Utbildning är ett ämne som har diskuterats flitigt här i Tyskland under den gångna veckan. Nervositeteten var stor inför presentationen av PISA-studien som mäter skolelevers kunskapsnivå i OECD-länderna. Här bävade man inför de nya resultaten - och spekulerade ivrigt dagarna innan studien offentliggjordes. Minnet av PISA-chocken som man fortfarande talar om här - när den första studien för nio år sedan visade överraskande dåliga resultat hos tyska elever, lever kvar som något av ett trauma.</p>
<p>För utbildning är väldigt viktig här - och när integrationsfrågan debatteras är det ofta utbildning som beskrivs som nyckeln för en lyckad integration. I det särskiljande tyska skolväsendet, där man tidigt separerar elever som bevisar sin studiemotivation från andra, lyckas få elever med</p>
<p>invandrarbakgrund skaffa sig högskolebehörighet. OECD konstaterar att i inget annat Västland har invandrare så svårt att ta sig in på universitetet som i Tyskland. Och svårast är det för dem som går i skolor där merparten av eleverna har utländsk härkomst. Sveriges Radios Tysklandskorrespondent <strong>Caroline Salzinger</strong> begav sig till Skalitzerskolan i Kreuzberg där tre av fyra elever har invandrarbakgrund.</p>
<p>#ljud=2787299#</p>
<p>Om skolan är den plats som ofta framställs som epicentrum för integrationsproblem i Tyskland så är fotbollsplanen i stället den plats som gärna hålls fram som förebilden - här kan alla mötas, oavsett bakgrund, och förenas i ett gemensamt mål. En bild som förvisso också rymmer en hel del förenkling och idyllisering. Men en som har tagit det som sin uppgift att göra verklighet av bilden är tränaren <strong>Ahmet Yilmaz</strong>, som själv kommer från Turkiet. I klubben FC Internationale tränar han 28 barn från 11 olika länder. Här finns inga integrationsproblem, tvärtom är det en tillgång att vi kommer från så många olika håll i världen, säger han och uppmuntrar samhället runtom att lära av fotbollen - hur man kan förenas för att lösa en gemensam uppgift.</p>
<p>#ljud=2787296#</p>
<p>Debatten om integration påverkar ju också bilden av Tyskland i utlandet - och den gör det säkerligen inte till vår fördel, säger <strong>Volker Perthe</strong>s, chef för det Utrikes- och säkerhetspolitiska institutet Stiftung Wissenschaft und Politik i Berlin. Perthes röst ofta hörs i internationella medier när man söker tyska kommentarer till internationella händelser. Både Tysklands storlek och historia gör ju att man tittar extra noga på ur vi hanterar de här frågorn, sa Volker Perthes när Daniela Marquardt träffade honom.</p>
<p>#ljud=2787290#</p>
<p>Gäster i studion är <strong>Fredrik Persson</strong>, historiker från Lund men nu verksam vid Humboldtuniversitetet och kulturskribent, som framför allt kan läsas i Sydsvenska Dagbladet, samt <strong>Carl-Johan Blydal</strong>, statsvetare vid Humboldtuniversitet - just klar med en avhandling om svensk utrikespolitik - och som till nyligen arbetade som politisk sekreterare åt CDU-förbundsdagsledamoten <strong>Christoph Bergner</strong>.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/64918</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101211103955.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Dec 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1414853_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101211103955.mp3" length="53518001" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fattigdom i Europa</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett allt rikare Europa, där fler ses som fattiga. Reportage från Tower Hamlets i London och Fisksätra i Stockholm där frivilligorganisationer slår larm - allt fler behöver bidrag till barnen. När EU:s fattigdomsår snart är slut; hör samtal med anti-fattigdomsaktivisten och framtidsforskaren om ett EU-bygge som kan fastna i fattighusens förtroendekris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Svensk ekonomi är ångande het står det i dagens morgontidningar. En affärsbank spår rekordtillväxt i år. I Landskrona för två veckor sedan, när vi gjorde vi program om integrationsdebatten, var det mer kylslaget; folk har inga pengar här längre sa pizzeriaägaren, många är fattiga. Så bakom intergrationspratet fanns istället en tilltagande desintegration, där människor i Sverige oberoende av ursprung, lever under allt mer olika sociala och ekonomiska villkor. <br />2010 har EU-länderna utsett till "Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning". Kanske är det få som känner till det. För  fattigdomsåret har inte gjort gjort några större avtryck i svensk offentlighet. Utom en och annan nyhet som nu i veckan när frivilligorganisationen Majblomman i media vittnade om de allt fler som inte klarar kostnaderna till jul. Och nu är det EU:s kampanjår mot fattigdomen snart slut. <br />Men har då fattigdomen ökat? Ja, svaret är en politiskt kontroversiell fråga. Inte minst i Sverige där den sittande alliansregeringen förordar ett absolut mått på fattigdom vilket, om det används, gör att fattigdomen faktiskt minskat. Men de rödgröna, och EU som helhet, har fram till i år använt ett relativ mått som om det används visar att fattigdomen i Sverige och Europa ökat kraftigt. <br />I vilket fall som helst; ett sakförhållande är obestridligt; skillnaden mellan inkomstgrupper har blivit större, mycket större i Sverige och Europa som helhet.<br />Och för de längst ned på inkomstskalan har livet inte blivit lättare, vare sig man kallar det fattigdom eller ej. </p>
<p>Gäster i studion: <strong>Joakim Palme</strong>, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, chef för Institutet för framtidsstudier där han, och på andra håll, bedrivit mycken forskning kring välfärdspolitik, fattigdom och ojämlikhet.<br /><strong>Sonja Wallbom</strong>, ordförande för den svenska delen av ett europeiskt nätverk av organisationer mot fattigdom, European Anti-Poverty Network</p>
<p>Konflikts praktikant Anneli Enqvist besökte <strong>Maritza</strong> i Nacka för att förstå hur en vardag med tre barn och väldigt lite pengar går ihop. Familjen pyntar inför julen, men två av barnen går fortfarande i sommarskor i ett snöigt Stockholm. Pernilla Landin, socionom och diakon i Nacka församling, jobbar på Källan dit många som behöver hjälp söker sig. Förfrågningarna handlar om allt från medicin till hjälp med pengar till en bussbiljett eller en matkasse och de som söker sig till Källan blir allt fler, berättar hon.</p>
<p>#ljud=2774823#</p>
<p>I London väntar en lång hård vinter av besparingar som nu följer på en alltför skuldbelagd statsbudget. Offentliganställda ska sparkas, löner och bidrag sänkas, och studieavgifter höjas  Konflikts Lotten Collin åkte till stadsdelen Tower Hamlets, som rymmer Londons både rikaste och fattigaste invånare. Läkaren <strong>Sam Everington</strong>, på sjukkliniken Bromley by Bow, berättar om hur undernäring, turberkolos och vitaminbrist blivit allt vanligare. Sjukdomar som inte beror på bristen på pengar, men definitivt har med fattigdom att göra, säger han. <br />Jag har alltid varit fattig, säger <strong>Joe</strong> som är med i "Kören utan namn" som repeterar i en gammal teaterlokal vid Kings Cross i London. Det är en kör för långtidsarbetslösa, hemlösa och sjukskrivna.</p>
<p> #ljud=2774828#</p>
<p>84 miljoner EU-medborgare riskerar fattigdom, sa EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, när han i somras presenterade ett av fattigdomsårets evenemanget. Undersökningar visar också att var tionde EU-medborgare har svårt att betala hushållsräkningarna. Men målen som togs i Lissabon för tio år sen - att halvera fattigdomen - har långtifrån uppnåtts. <strong>Antonia Carparelli</strong>, är högsta ansvarig för fattigdomsåret vid EU-kommissionen. Hon är nöjd med hur medlemsländerna i år i alla fall enats kring ett nytt mål; att minska fattigdomen med en fjärdedel, alltså 20 miljoner färre fattiga till 2020, liksom att de sociala frågorna är ett av de områden EU nu prioriterar i sin nya agenda till 2020. <strong>Jan Vranken</strong>, professor vid universiteten i Antwerpen i Belgien, är inte fullt lika optimistisk till EU:s framtidsvisioner i 2020-agendan. Han anser att den social dimensionen helt har gått förlorad och att ett ensidigt fokus på tillväxt riskerar leda till att Europas fattiga glöms bort. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp dem i Belgien.</p>
<p>#ljud=2774821#</p>
<p>Kanske är det en tanke att EU nu utropar nästa år till EU:s ”Volontärår”  - ett år som särskilt är tänkt att uppmärksamma frivilligorganisationerna. Samma organisationer som idag slår larm om att de inte förmår möta det ökade behov av hjälp som blivit följden när Europas stater nedrustar välfärdssystemen.</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/65152</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101204102812.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Dec 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1401074_1200_719.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101204102812.mp3" length="53625835" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kriget som inte vill ta slut</title>
      <description><![CDATA[<p>Om bomber i Nordstan, BBC-bekymmer och besegrade terrorister. Vad händer egentligen i kriget mot terrorismen? Terrorvarningarna duggar tätt, men samtidigt säger många att al-Qaida är knäckt och kriget över. Vem ska man tro på? I en värld där sanningen alltid är hemligstämplad finns inga tydliga svar att ge. Däremot kan man ge glimtar. Hör rapporter från krigets fronter – från Washington, Göteborg och den eviga ”arabiska gatan”.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På senare tid har vi hört USA:s justitieminister <strong>Eric Holder</strong> mana amerikanska medborgare på resa i Europa att vara på sin vakt och undvika stora folksamlingar. Vi har hört Frankrikes inrikesminister säga att ”hotet är på riktigt och vår vaksamhet total”. Och vi har hört den vanligtvis återhållsamme tyske inrikesministern <strong>Thomas de Maizière</strong> försöka klargöra hotbilden: ”Det finns grund för oro men ingen grund till hysteri”.</p>
<p>Vad är det egentligen som pågår? Under hösten har varningarna om förestående islamistiska terrorattacker avlöst varandra. Är det terroristhotet som ökar eller är det här resultatet av ett effektivare spanings- och polissamarbete över gränserna som kom till stånd efter terrorattackerna den 11 september 2001? Och lever vi fortfarande i något slags övergående undantagstillstånd – det gäller bara att hitta rätt metod att undanröja hotet – eller är det här en ny vardag som vi kommer att behöva vänja oss vid och som håller på att institutionaliseras inte minst genom alla de lagar som har kommit till sedan 2001.</p>
<p>Det är mycket vi inte kan och inte får veta i frågor om terrorhot. Förundersökningar pågår. Källor får inte avslöjas. Men tittar man på information som är tillgänglig kan man till exempel läsa Europols sammanställning av terrorläget de senaste åren. Där kan man läsa att antalet terrorattacker under förra året fortsatte att minska. Och när det gäller vem som är förövare ger Europols statistik också en annan bild än den gängse som förmedlas i mycket av medierapporteringen. Av 294 genomförda eller misslyckade försök till terrorattentat låg islamister bakom ett – medan separatister i Spanien och Frankrike stod för den överväldigande merparten – 237 attacker. Och vänster- och anarkistgrupper stod för resterande 56 händelser.</p>
<p>Vad händer då här i Sverige? Sen ett par år har den svenska Säkerhetspolisen en femgradig hotbildsskala, inte helt olik den amerikanska, där 1 står för den lägsta nivån – ”Inget hot” – och fem står för den högsta – "Mycket högt hot". För första gången sedan skalan infördes höjdes den 1 oktober i år bedömningen från en tvåa – ”Lågt hot” – till en trea – ”Förhöjt hot”.</p>
<p>Vad det innebär konkret kan Säpo inte säga – eftersom informationen som bedömningen bygger på är sekretessbelagd. Men kanske var ingripandet vid det misstänkta bombhotet mot Göteborg den 30 oktober en konsekvens av det förhöjda hotläget. På några få dagar utspelade sig ett drama som höll befolkning och media på halster: fyra personer greps, misstänkta för att ligga bakom det värsta hot som Sverige utsatts för sedan kriget mot terrorismen började. Stämpling till terrorbrott lydde brottsrubriceringen. Men efter all uppståndelse då blev det märkligt tyst. Så vad var det som hände, när varningarna om bomber i Nordstan började spridas en fredag för fyra veckor sen. <strong>Konflikts Lotten Collin</strong> åkte till Göteborg för att försöka hitta ett svar.</p>
<p>#ljud=2761248#</p>
<p>Sedan terrorattentaten den 11 september 2001 har det flätats allt tätare nätverk av kontakter, övervakning och informationsutbyte över världen för att snabbt kunna sprida uppgifter som kan förhindra nya attentat. Och på motsvarande sätt har också de myndigheter som verkar inom rättsväsende, säkerhet och gränsbevakning på nationell nivå fått mer resurser och knutits närmare varandra i syfte att skapa så finmaskiga nät att inga terrorister ska kunna slinka igenom. Men nio år efter de förödande attentaten ställs allt oftare frågan hur effektiv den här verksamheten egentligen är? De varningar om terrorhot som har duggat så tätt under hösten – är de ett utslag av underrättelsetjänsternas misslyckande eller snarare resultat av noggrant spaningsarbete? Eller är de produkter av en apparat som producerar oceaner av information som ingen har möjlighet att granska eller värdera?</p>
<p>”I USA har den topphemliga värld som regeringen skapade efter 11-septemberattentaten vuxit sig så stor, så otymplig och så hemlighetsfull att ingen vet hur mycket pengar den kostar, hur många människor den försörjer, hur många projekt den omfattar eller hur många organisationer som gör samma jobb.” Med de orden inleds tidningen Washington Posts mest omfattande granskning som har dokumenterat ”en alternativ geografi över USA”, som de själva kallar det. Reportagen och en omfattande webbplats som publicerades i somras ger för första gången en överblick över det myller av myndigheter och privata företag med uppgift att garantera USA:s nationella säkerhet - en överblick som inte ens regeringen har. Den flerfaldigt prisbelönade och högt respekterade Washington Post-reportern <strong>Dana Priest</strong>, ledde tillsammans med sin kollega <strong>William Arkin</strong> kartläggningen av USA:s mest hemliga verksamhet.</p>
<p>Det går inte att vinna kriget mot al-Qaida genom att döda dem. Det sa flera av de höga militära ledare som Dana Priest intervjuade för sin omfattande granskning av det topphemliga USA. Politisk dialog, ekonomisk utveckling – sådana saker är förmodligen viktigare än militär styrka och underrättelseverksamhet. Men där har vi inte alls gjort tillräckligt, sa Washington Posts flerfaldigt prisbelönade reporter Dana Priest till Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong>.</p>
<p>#ljud=2761339#</p>
<p>På andra sidan Atlanten kan hennes journalistkollega och Mellanösternanalytikern vid BBC World Service, <strong>Magdi Abdelahadi</strong> se konsekvenserna av den försummelsen när han reser i Arabvärlden. Och just nu upplever han också för egen del hur en onyanserad rädsla för terrorhot kan slå över i vad han upplever som överdriven paranoia, som riskerar att göra mer skada än nytta. Magdi Abdelhadi kommer ursprungligen från Egypten. Han lämnade sitt hemland för mer än 30 år sedan och lever sedan dess i västvärlden. Sedan över 15 år arbetar han vid BBC i London. Och dessförinnan levde han i Sverige och är sedan dess svensk medborgare. Många svenska lyssnare minns säkert hans uppskattade sommarprogram för några år sedan. I juni ansökte han om visum till USA. Han behövde åka dit för att göra intervjuer till sin dokumentärserie om det Muslimska Brödraskapet. Men än idag, efter mer än fem månader, väntar han på besked. Han har ringt. Han har skrivit. Hans chefer på BBC har kontaktat den amerikanska ambassaden. Men inga besked ges. Inte varför det dröjer eller hur länge det kommer att dröja, berättade han för Daniela Marquardt.</p>
<p>#ljud=2761246#</p>
<p>Men hur går det då för den rörelse som – åtminstone i västvärldens ögon intar en särställning bland radikala islamistiska krafter i Mellanöstern? Al-Qaida var organisationen som en gång attackerade USA, och fortfarande refereras så gott som alltid till al-Qaida när islamistiskt inspirerad terrorism är aktuell – om en komplott inte al Qaida-styrd, så är den åtminstone al-Qaida-inspirerad, eller al-Qaida-influerad, eller al-Qaida-lik. Dessutom finns numera flera al-Qaida-franchiseorganisationer, som i Nordafrika och i Jemen, och med dom en hel förkortningsdjungel, som AQIM, AQAP och AQ central. Men hur starkt är egentligen al-Qaida idag? Är rörelsen en ledande kraft i den konservativa, religiösa våg som bedömare som Magdi Abdelhadi menar drar över Mellanöstern? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde en av världens främsta experter på islamism, den amerikansk-libanesiske professorn <strong>Fawaz Gerges</strong>, för att få reda på hur al-Qaida mår idag. Svaret blev en överraskning.</p>
<p>#ljud=2761247#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Prodcuent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/65386</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101127110059.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Nov 2010 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1388193_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3319</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101127110059.mp3" length="53095862" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Integrationsförvirringen</title>
      <description><![CDATA[<p>Om den misslyckade integrationspolitiken. Regering, opposition och opinionsbildare är överens, men menar de samma sak? Konflikt söker svar bland restauranger i Landskrona, arbetscenter i Malmö och bowlinghallar i kommunen som utnämnts till Sveriges sämst integrerade; Vilhelmina. Och i Lund talar de lärde om en farligt förvirrad integrationsdebatt, där invandring görs till problem och döljer frågor om fattigdom och växande skillnader i Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De verkar överens, statsministern Fredrik Reinfeldt, den avgående partiledaren och tidigare integrationsministern Mona Sahlin och folkpartiledaren Jan Björklund. Överens om att "integrationspolitiken" hitills bör ses som ett misslyckande. Eller som moderaternas integrationspolitiske talesman, Tobias Billström, uttryckte saken:<br />- Jag erkänner att vi misslyckats med integrationen, för om man vill bli frisk måste man först erkänna att man är sjuk, sa Billström.<br />Men är alla politiker och opinionsbildare verkligen överens om vilken sjukdomen egentligen är? Och menar de samma sak när det talar om "misslyckad integration"? För några blir det nog synonymt med att "invandringspolitikens misslyckande". Och om man inte är klar över vilken sjukdomen egentligen är kan ju boten bli till ännu mer problem.<br />Som när vår när integrationsminister Erik Ullenhag i veckan lanserade det regeringen kallar den största reformen av svensk integrationspolitik på 25 år. Där en nytt etableringsbidrag och lotsar med resultatbaserad lön snabbt ska fixa arbete till nyanlända invandrare. I kommentarsfälten på medias hemsidor kan man ana något av problemen. Där står t ex: "<em>Vi föräldrar vet hur svårt det är att hitta enklare jobb till våra svensktalande ungdomar. Denna typ av jobb, som ju även passar rätt nyanlända invandrare, växer inte på träd</em>.", skriver en. "<em>Lotsas - till vilka jobb då<strong>?"</strong></em> frågar en annan. "<em>Lotsar löser inte diskrimineringen</em>", säger ytterligare någon.</p>
<p>Redan för fem år sen slog Riksrevisionen fast problemet med att särlösningar för invandrare ställer till problem, bidrar till motsättningar mellan ett "vi och ett dom".<br />Så var står vi nu? Vad är det som misslyckats? Och vem behöver och i såfall vilken integration? Vilhelmina, i södra Lappland, har gång på gång hamnat på en bottenplacering i den integrationsmätning som tidskriften Fokus gör varje år. Anledningen är hög arbetslöshet och många sjukskrivna. Men vad säger det om själva integrationen? Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> åkte till Vilhelmina.<br />#ljud=2746806#</p>
<p><br />Ja, vad är det som har misslyckats? Svaren drar iväg i alla möjliga riktningar - handlar det om bostadssegregationen, eller bristen på kontakt mellan människor från olika bakgrund - eller som i Vilhelmina - om vardagens irritationsmoment som vem det är som använder bibliotekets datorer. Beroende på åsiktsläger och tid menar vi olika saker med integration och dess misslyckande, för några år sedan påbjöd tidsandan att det var den strukturella diskrimineringen som sågs som problem, något som fick genomslag under den omdiskuterade integrationutredning som leddes av professor <strong>Masoud Kamali.</strong>  Idag beskriver integrationsminister <strong>Erik Ullenhag</strong> ett allt för stort fokus på omhändertagande som främsta anledningen till att integrationspolitiken misslyckats för många individer. I regeringens ny etableringsreform, "den största av integrationspolitiken på 25 år" som Erik Ullenhag kallar den, är vägen till arbete högsta prioritet.<br /><strong>Lena Grip</strong>, kulturgeograf vid Universitet i Karlstad, anser att skillnaderna i verklighetsbeskrivning gör det svårt att finna lösningar. Konflikts<strong> Ira Mallik</strong> ringde Lena Grip och frågade vad integration egentligen betyder.</p>
<p>#ljud=2746918#</p>
<p>I städer som Malmö och Landskrona, präglade av både stor invandring och, framförallt i Landskronas fall, stora framgångar för invandringskritiska Sverigedemokraterna, har frågan om arbete och självförsörjning länge varit prioriterad. Arbets- och integrationscentret i Rosengård, där <strong>Jahangir Hosseinkhah</strong> är chef, erbjuder hjälp med arbetssökande, studievägledning, slussning till utbildningar, praktikplatser, mm. Och hit kommer inte bara människor med invandrarbakgrund, utan även etniska svenskar, för problemen är generella och handlar mindre om etnicitet än om klass, som han säger. <br /><strong>Tapio Salonen</strong>, vid Linnéuniversitetet i Växjö, har studerat utvecklingen i Landskrona; från industristad till en stad med stor arbetslöshet och utbredd segregation, där Sverigedemokraterna också rönt stora framgångar i flera val. Det är en stad där människor inte längre känner igen sig, säger han. Sverige är ett land som genomgått stora förändringar, inte minst vad det gäller en ökad ojämlikhet - och kanske är det där förklaringen ska sökas? För vad är det som händer när samhället dras i sär? <strong>Mikael Olsson</strong> satte sig i bilden och åkte till Skåne.</p>
<p>#ljud=2746909#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/65643</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101120102757.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Nov 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1376431_1200_720.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3383</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101120102757.mp3" length="54112757" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bistånd – bot eller börda?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om megakändisar, medlidande och stolta Millenniemål – och om kopplingen mellan röran på SIDA och världspolitiska trender. När biståndet skapades i början av 60-talet trodde man att fattigdomen skulle vara raderad inom ett decennium. 50 år senare lever och frodas biståndsindustrin, och frågan har börjat ställas allt oftare: varför ger vi bistånd? Hör om en infekterad debatt, med röster från Maputo, Stockholm och Florida.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad är det som gör att just biståndet väcker så heta känslor? 31 miljarder kronor är tveklöst mycket pengar - men i det hela är det ändå en liten del - knappt 4 procent av den svenska regeringens föreslagna budget för nästa år. I förra veckans program hörde vi upprörda röster från biståndsmyndigheten SIDA över vad man uppfattar som regeringens dubbla måttstockar och olika krav på SIDA:s arbete och på den biståndsverksamhet som bedrivs av UD.</p>
<p>Vad beror det på att biståndet som tidigare nästan betraktades som en nationell stolthet blir allt mer ifrågasatt, både av ansvariga politiker, akademiker, opinionsbildare och allmänhet? Saknas de politiska visionerna? Engagemanget?  Eller handlar det om att biståndet befinner sig i en skärningspunkt där både nationella intressen och internationella åtaganden samsas och stångas?</p>
<p>Hur lätt är det att vara givmild när man själv måste dra åt svångremmen? Hur tungt väger argumentet att det också  handlar om vårt eget intresse av en säker och stabil omvärld - när den egna tillvaron känns hotad - med osäkra jobb och ekonomin i gungning. Debatten som av och till hörs i Sverige är inte unik. Frågan om nytta eller skada stöts och blöts också i det globala perspektivet.</p>
<p>Diskussionen om det internationella biståndet handlar idag ofta om FN:s åtta Millenniemål, de så kallade Millennium Development Goals som världssamfundet enades om efter millennieskiftet och som ska vara uppfyllda år 2015. Och för att förstå funktionen som de här Millenniemålen har i dagens biståndsvärld, måste man veta hur de kom till.</p>
<p>I mångt och mycket var Millenniemålen en idé som skapades av två män, som möttes över en kopp cappuccino i FN:s slitna 50-talslokaler, på Manhattans östra strand. Det var den amerikanske statsvetaren <strong>Michael Doyle</strong>, som vid den tiden var särskild rådgivare till generalsekreteraren Kofi Annan, och den belgiske ekonomen <strong>Jan Vandermoorteele</strong>, som ledde fattigdomsgruppen på FN-organet UNDP. Vandermoorteele var nyligen på besök i Stockholm, och förklarade för Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> att idén om Milleniemålen föddes ur ett stort hopp - om att äntligen få igång utvecklingen i den fattiga delen av världen - ett hopp som hade tänts av det som hände i Berlin 10 år tidigare.</p>
<p>#ljud=2733560#</p>
<p>#ljud=2733564#</p>
<p>Moçambique är ett av världens mest biståndsberoende länder. I FN:s utvecklingsranking som nyligen publicerade för 2010 ligger landet kvar i den absoluta bottenligan. Tre fjärdedelar av befolkningen lever i absolut fattigdom, på en dollar per dag. Så vilken effekt har alla de biståndsmiljarder som den rika världen satsar på Millenniemålen?  Vad har de egentligen åstadkommit för att halvera fattigdomen i länder som Moçambique? Inget alls, säger en kritiker av de hyllade målen - författaren <strong>Joseph Hanlon</strong>, som har följt utvecklingen i Moçambique i flera årtionden. Han intervjuades i Moçambique av Sverige Radios Afrika-korrespondent <strong>Maria Sjöqvist</strong>.</p>
<p>#ljud=2733561#</p>
<p>Den Oxford- och Harvardutbildade ekonomen <strong>John McArthur</strong> leder den amerikanska organisationen Millennium Promise, som arbetar för att nå Millenniemålen. McArthur beskrivs ibland också som hjärnan bakom <strong>Jeffrey Sachs</strong> hjärna - den amerikanske ekonomen som i rollen som särskild rådgivare i frågor om fattigdomsbekämpning och utveckling till FN:s förre och nuvarande generalsekreterare har uppnått något av en rockstjärnestatus på ekonomins globala scen. Debatten om biståndspolitiken har på senare år blivit allt mer upphetsad med röster - inte minst från Afrika - som hävdar att biståndet gjort mer skada än nytta - en debatt som också färgar av sig på synen på Millenniemålen.</p>
<p>John McArthur hörs ofta som en av målens varmaste förespråkare i polemik mot kritiker, som när han i den amerikanska public service-kanalen NPR konfronteras med utvecklingsekonomen <strong>William Easterly</strong>. Andra som deltagit i den här debatten är den zambiska ekonomen <strong>Dambisa Moyo</strong>, och <strong>Göran Hydén</strong>, pensionerad professor i statsvetenskap som är aktuell med sin bok <em>Bistånd och utveckling - Afrika: Givarnas stora utmaning</em>. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> har pratat med honom, och med John McArthur.</p>
<p>#ljud=2733563#</p>
<p>Gäst i studion är den förre socialdemokratiske utrikesministern och FN-veteranen <strong>Jan Eliasson</strong>, som ingår i en särskild expertgrupp tillsatt av FN:s generalsekreterare för att driva på genomförandet av Millenniemålen.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/65887</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101113110018.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Nov 2010 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1361414_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3345</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101113110018.mp3" length="53512568" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Striden om biståndet</title>
      <description><![CDATA[<p>Om gammelbistånd och nybistånd i den största omdaningen av svenskt utvecklingssamarbete på 40 år - men gäller samma hårda redovisningskrav verkligen för alla? Hör personalen på Sida om en accelererande konflikt med biståndsministern. Hör röster i Chile och Moçambique om följderna av den nya politiken. Och vad är det för biståndverksamhet som Sverige bedriver i Spanien och på Island?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det pågår en omdaning av det svenska biståndet. Den största sedan det statliga utvecklingsbiståndet infördes sägs det. Men det är en omdaning som inte alltid är vad den ser ut att vara.<br />I fyra års tid har vi fått lära oss begrepp som gammelbistånd, passiv utbetalningspolitik kontra aktiv biståndspolitik, transparensgaranti och ett öppnare bistånd med krav på tydliga resultat. Gunilla Carlsson har bedrivit ett uppmärksammat korståg mot korruption. Men frågan är om den nya biståndspolitiken verkligen leder till ett korruptionssäkrat, bättre bistånd för världens fattiga?<br />För bortom terminologin om öppenhet och kamp mot korruption finns också en berättelse om ett delat bistånd. Med en hälft som regleras och granskas hårt. Men med en andra hälft där vi inte riktigt vet vart pengarna går och vad de gör för nytta.</p>
<p>Gäster: Biståndsminister <strong>Gunilla Carlsson</strong> och <strong>Magnus Walan</strong>, informatör Diakonia</p>
<p>Ett viktigt kapitel i den här historien utspelar sig på Sida - idag en stukad myndighet där en femtedel av personalen ska bort och där man känner sig illa behandlad av sin egen minister. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> har försökt ta reda på vad som ligger bakom krisen mellan UD och Sida och under dom gånga veckorna har hon pratat med många SIDA-anställda som är ledsna, upprörda och oförstående inför dom hårda sparkraven som nu läggs på myndigheten.</p>
<p> #ljud=2719836#</p>
<p>En av förändringarna som regeringen drivit igenom under dom senaste åren har varit ett ökat fokus på resultat och kontroll av vad biståndsbudgeten faktiskt går till. Krav på redovisning av både resultat och ekonomiska revisionsrapporter har ökat, nåt som påverkar både biståndsgivare och mottagare i dom länder där Sverige bedriver bistånd. Biståndsminister Gunilla Carlsson har flera gånger påpekat att vi bättre måste kunna visa att biståndet faktiskt gör nytta, och redovisa vilka effekter det får. Det låter ju bra - men vad får det för reella konsekvenser? Går det att mäta allt bistånd? På det SIDA-finansierade nätverket Forum Syd, som ger pengar till både svenska och utländska organisationer, märker man tydligt av skillnaden, berättar <strong>Annica Holmberg</strong>.</p>
<p>#ljud=2719826#</p>
<p><strong><em>Programledare: Kajsa Boglind<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/66116</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101106100047.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Nov 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1351049_1200_720.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3292</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101106100047.mp3" length="52669126" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vem bär ansvaret för bärkaoset?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om priset på sylt och slaveri i vår tid. Asiatiska bärplockare - bedragna på utlovade löner och istället tyngda under livslånga skulder - vågar inte återvända hem. Hör om svenska myndigheter som anklagas för att medverka till människohandel. Om blåbärsskogen som vägen till en eftertraktad europeisk arbetsmarknad.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Rapporter om slavliknande arbetsförhållanden brukar ofta handla om platser långt borta. Vi har hört det i de senaste veckornas nyhetsrapportering - exploateringen av människor som arbetar på klädfabriker i Kambodja och på vinodlingar i Chile. Men det sker också på närmare håll - i de svenska bärskogarna. Och det har blivit något av en ritual som går i årlig repris. På våren kommer försäkringarna om att I ÅR ska det minsann bli bättre. På sommaren anländer bärplockarna - från Thailand, Bangladesh, Kina och Vietnam - fyllda av förhoppingar om stora förtjänster.</p>
<p>Men snart växer förtvivlan över att inkomsterna uteblir trots långa arbetsinsatser. Och med höstens antåg övergår det i desperation över utsikten att behöva återvända hem, där stora skulder väntar, men utan pengar att betala dem med. Under en kort period hörs representanter för det offentliga Sverige som bedyrar att NÄSTA ÅR ska vi inte behöva bevittna dessa missförhållanden igen. Och så blir det tyst tills nästa bärsäsong drar igång igen. Men vad händer med bärplockarna under tiden?</p>
<p>I Konflikt har vi skildrat en grupp vietnameser som kom till Särna i norra Dalarna för att plocka bär. 290 bärplockare hade beviljats arbets- och uppehållstillstånd av det statliga svenska Migrationsverket. Men nu, efter arbetet i bärskogen, är mer än hälften kvar i Europa. Och det visar sig också att en del av vietnameserna som kom till Sverige aldrig plockade några bär. Så snart de landade på Arlanda tog de sig vidare åt annat håll. För dem var bärplockarvisumet en biljett till den europeiska arbetsmarknaden.</p>
<p>Men de allra flesta som nu blivit kvar i Europa, de är här för att de inte fick nån lön i Sverige. Och hemma i Vietnam har de skulder på motsvarande mellan 15 000 och 25 000 kronor - som de lånade för att kunna åka till Sverige. Så nu befinner de sig alltså illegalt i Europa och försöker tjäna ihop till pengarna de är skyldiga därhemma. Konflikts reporter <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> har letat upp flera av dom - i Norge, Polen och Tyskland.</p>
<p>#ljud=2707180#</p>
<p>Så var ligger egentligen ansvaret för alla dessa människoöden? Hur gick det till när flera hundra vietnameser landade i Sverige med arbetstillstånd?</p>
<p>På deras avtal med bärföretagen står att de är garanterade en minimilön på 17 730 kronor i månaden. Det är kontrakt som Migrationsverket beviljat uppehålls- och arbetstillstånd för, och som också facket granskat och godkänt. Så vad var det som gick fel? Och har vi anledning att vara överraskade? <strong>Lotten Collin</strong> ville nysta i ansvarskedjan. Hon började hos Kommunalarbetareförbundet, det fackförbund som hanterar bärbranschen.</p>
<p>#ljud=2707097#</p>
<p>Gäster är <strong>Mats Wingborg</strong>, journalist och författare som skrivit mycket om migrantarbetare, och <strong>Tomas Tobé</strong>, moderat ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Lotten Collin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/66351</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101030100018.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Oct 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1337981_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101030100018.mp3" length="53315291" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Öst, väst eller båda?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kampen om Turkiets identitet och plats i världen: Agneta Ramberg och Cecilia Uddén sänder från Istanbul i ett Turkiet där en presidenthustru iförd sjal fick gå längs röda mattan ihop med besökande statschef i tisdags. Nåt sånt har aldrig hänt förr i den sekulära republikens historia - och det väckte glädje hos vissa och fasa hos andra i det polariserade Turkiet. Och de som förfasar sig anklagar regeringen för att vilja bära slöja i utrikespolitiken också.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Agneta Ramberg</strong> och <strong>Cecilia Uddén</strong> sänder från Istanbul, en stad med både puls, ekonomi, och livlig och ibland uppslitande debatt. I veckan bröts ett turkiskt tabu när presidenthustrun, klädd i sjal, representerade Turkiet i ett officiellt sammanhang. Det var första gången i republikens historia en sjalförsedd kvinna gick på en offciell röd matta förbi en militär hedersvakt. <br />Det händer mycket i Turkiet och tabun bryts på löpande band. Varje kväll debatteras infekterade och tidigare förbjudna ämnen i tv. Det pågår också en kamp om Turkiets identitet och plats i världen.</p>
<p>Gäster: <br /><strong>Torkel Stiernlöf</strong>, svensk konsul i Istanbul. <br /><strong>Yavuz Baydar</strong>, svensk-turkisk journalist som är en del av denna livliga debatt om landets identitet, framtid, och plats på världsarenan.#bild=1327707#</p>
<p>Vi måste lära oss att bli sjalblinda - på samma sätt som man uppmanar folk att vara färgblinda i USA när det gäller svarta, säger <strong>Nursuna Memecan</strong>. Hon är parlamentsledamot för AKP och även om hon inte själv bär sjal menar hon att det är diskriminerande att kvinnor inte får bära sjal och sitta i parlamentet. Sjalen väcker starka känslor i Turkiet och Cecilia Uddén hamnade mitt i ett gräl vid stekoset utanför slaktarbutiken i stadsdelen Fatih.</p>
<p>#ljud=2694610#</p>
<p>Debattklimatet är polariserat och statsvetarprofessorn och motståndaren till AKP-regeringen <strong>Ersin Kalaycioglus</strong> talar om en pågående kulturkamp. Han menar att det finns två läger med varsin vision av hur det goda samhället ser ut: En grundad på vetenskap och rationellt tänkande, den andra på tradition, religion och familj. <strong>Faruk Logoglu</strong> har varit Turkiets Washingtonamassadör och är nu i färd med att starta en tankesmedja i Istanbul. Han hävdar att det är positivt med en mer oberoende, självsäker turkisk utrikespolitik, och bra att Turkiet försöker spela en roll i regionen, men problemet med AKP är att de är ideologiskt snarare än realpolitiskt motiverade. Men han får mothugg av <strong>Sahin Alpay</strong>, professor i statsvetenskap, som menar att det är västerut Turkiet rör sig - om man med väst menar liberal demokrati och mänskliga rättigheter.</p>
<p>#ljud=2694612#</p>
<p>Att utrikespolitiken drivs av ideologi, som Turkiets förre Washingtonambassadör hävdar, är en av de vanligaste anklagelserna mot Turkiet sedan man började fjärma sig från Israel. Turkiet har hamnat i klorna på Iran, säger man i Tel Aviv, liksom att utrikespolitiken har blivit arabisk-muslimskt populistisk. Men en av Turkiets ledande utrikesexperter, <strong>Soli Özel</strong>, kolumnist och professor i internationella relationer, håller inte med. Han menar att Turkiet inte hade agerat annorlunda om kristendom varit den dominerande religionen i landet, för drivkrafterna bakom utrikespolitiken är inte ideologiska utan framförallt ekonomiska.#bild=1327711#</p>
<p>#ljud=2694613#</p>
<p>Turkiet kan skryta med att ha den snabbast växande ekonomin bland OECD-länderna. Tillverkningsindustrin har gjort stora framsteg, man tillverkar skor, möbler, bilar, tv-apparater och Turkiet är världens största cementexportör. Och man brukar säga att landets nya entreprenörsklass är AKP:s ryggrad. Cecilia Uddén träffade ett par av dessa framgångsrika, småskaliga entreprenörer på marknadsgatan i Fatih-området. En av dem, <strong>Murat Akina</strong>, var med på Mavi Marmara i Ship to Gaza-konvojen, men han han hade fullt upp med att sälja fisk.</p>
<p>#ljud=2694615#</p>
<p>Agneta Ramberg dricker kaffe med Ishak Alaton, en i Turkiet mycket känd och framgångsrik judisk affärsman. För 60 år sedan var han svetsare på Motala verkstad. Han menar att det idag är det islamiska AKP som står för modernitet i Turkiet, och inte de sekulära kemalisterna.</p>
<p> #ljud=2694616#</p>
<p>Programledare: <strong>Agneta Ramberg</strong> och <strong>Cecilia Uddén</strong><br />Producent: <strong>Ira Mallik</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/66591</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101023110022.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Oct 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1323979_1200_719.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3424</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101023110022.mp3" length="54769371" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bokslut Somalia</title>
      <description><![CDATA[<p>Om Somalia, Sverige och terrorkrigets självuppfyllande profetior. Den fristående journalisten Magnus Bellander har under de senaste fyra åren haft en unik inblick i spelet bakom den somaliska konflikten, från Etiopiens intåg 2006, till installationen av den terroristutpekade Sheik Sharif som president. Nu sammanfattar han sina erfarenheter – från stormöten i Stockholms förorter, via hotellbarer i Asmara, Kairo och Djibouti, till stridernas Mogadishu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Skildra världen efter 11 september! Det var uppdraget till redaktionen som startade Konflikt för snart sju år sedan. Då - alldeles i början av 2004 - var de direkta reaktionerna på terrorattentaten i New York och Washington visserligen redan i full gång. Och trots att dåvarande president <strong>George Bush </strong>hade förklarat uppdraget slutfört, var det uppenbart att kriget i Irak var långt ifrån över. Och ingen kunde längre tro att talibanernas fall från makten i Kabul, skulle vara synonymt med seger.</p>
<p>Men fortfarande anade vi inte hur kriget mot terrorismen skulle sprida sina tentakler över världen, styra globala skeenden och gripa in i människors privatliv, hur det skulle påverka både rättsskipning och rättsuppfattning och hur omvärlden och enskilda människor skulle komma att betraktas genom nya, religiöst färgade filter. Då - när 2004 var nytt - hade vi fortfarande inte sett de famösa bilderna från Abu Ghraib-fängelset i Bagdad. Vi kände fortfarande inte till omfattningen av det amerikanska programmet för utomrättsliga gripanden, hemliga fångtransporter, dolda fängelser och tortyr genom ombud - programmet som gick under namnet "<em>extraordinary renditions</em>".</p>
<p>Guantanamo höll på att fyllas med män som stämplats som fientliga kombattanter - men fortfarande var det ganska okänt vad som egentligen hände med dem i fånglägret.  Under åren som gått har vi skildrat de synliga arenorna - USA, Afganistan, Irak - men också de undanskymda skrymslena där en del av kriget förts - hemliga fängelser i Etiopien och Europa, tortyrkammare i Marocko och Uzbekistan.</p>
<p>Vi har berättat om de kända aktörerna - inom militär- och säkerhetstjänster. Såväl lycksökare och äventyrare som ideologiskt och religiöst övertygade bland legosoldater och jihadister. Men också de mindre kända - som offer för våld och rättsliga övergrepp. Vi har synat Sveriges roll i den nya världsordningen - från SÄPOS aktiviteter och samarbeten med utländska säkerhetstjänster som bland annat ledde till den hårt kritiserade avvisningen av två egyptier med CIAs hjälp från Bromma flygplats 2001, mottagningen av flyktingar från krigen i Irak och Afghanistan till frågan om rekrytering av potentiella terrorister i förorten.</p>
<p>Och vi har beskrivit hur gamla, pågånde konflikter blivit till nya spelplatser i världen efter 11 septemberdag. Nu återvänder vi till en av dessa platser - till landet som tycktes dömt till evigt kaos. Under ett och halvt decennium efter att diktatorn <strong>Siad Barre</strong> hade störtats 1991, skövlades Somalia fullständigt av rivaliserande klaner och deras undergrupper i en konflikt som ofta framställdes som lika olöslig som obegriplig.</p>
<p>Men 2006 hade världsbilden som präglades av kriget mot terrorism definitivt kommit ikapp denna oroshärd på Afrikas horn. Risken var överhängande att det laglösa Somalia skulle erbjuda en ny fristad åt terrornätverket al-Qaeda. Det var man övertygad om i USA och i den regionala stormakten och Somalias ärkefiende Etiopien. I slutet av 2006 smälte intressena samman i Somalia - USAs kamp mot terrorism och det kristna Etiopiens önskan om ett vänligt sinnat styre i grannlandet. Så Etiopien fick grönt ljus av USA att gå in i Somalia för att undanröja det system av lokala islamiska domstolar som hade tagit kontrollen i huvudstaden Mogadishu och stora delar av landet.</p>
<p>Därmed hade också Somalia reducerats till en endimensionell konflikt mellan gott och ont - där alla som förenades i kampen mot den nya fienden, islamisterna, blev till allierade - till och med de tidigare djupt avskydda krigsherrarna. Att det krigshärjade Somalia för första gången på mycket länge upplevde någorlunda lugn och ordning, och att det hade öppnats en möjlig väg för att börja återuppbygga ett fungerande land - det överskuggades av vad uppfattades som det islamistiska hotet.</p>
<p>Operationen, lovade Etiopiens president <strong>Meles Zenawi</strong>, skulle vara över på några veckor, men den fortsatte i två år.  Under den här tiden har det skett ett antal olika resor till och i den somaliska verkligheten. Vi har berättat här i Konflikt om de svenska medborgare som befann sig i Somalia vid tiden för den etiopiska invasionen och som greps och hölls fängslade i Etiopien. Men idag handlar det om resor av annat slag. Den fristående journalisten <strong>Magnus Bellander</strong> har sedan 2006 på nära håll följt den somaliska konflikten och dess förgreningar till bland annat Sverige. Han har följt personer som har haft betydelsefulla roller och varit på plats när avgörande steg har tagits i den komplicerade förhandlingsprocessen. Här i Konflikt tar han idag med oss på unik resa till det som kom att bli en av anti-terrorkrigets viktiga skådeplatser och dess aktörer.</p>
<p>#ljud=2680200#</p>
<p>Hur är då läget i Mogadishu idag? Dagligen dör människor i striderna i staden, där regeringen bara kontrollerar några få kvarter. Mogadishu håller på att tömmas på sin befolkning - bara i år har ytterligare 200.000 människor flytt. Och FN:s flyktingorgan beskriver situationen som alarmerande. Det säger den fristående journalisten <strong>Ali Abdul Khader</strong> på den fristående radiostationen Simba, när Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> når honom på telefon. Han berättade att det för tillfället var lugnt men på morgonen var det strider och skottlossning i Mogadishu.</p>
<p>#ljud=2680189#</p>
<p>Gäst är <strong>Marika Fahlén,</strong> Sveriges ambassadör för Afrikas Horn, som har följt den här utvecklingen under många år och hörts här i Konflikt om situationen i Somalia flera gånger tidigare.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/66856</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101016110059.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Oct 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1312690_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3353</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101016110059.mp3" length="53642971" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Mysteriet i Baltistan</title>
      <description><![CDATA[<p>Om det storpolitiska skuggspelet i Pakistans otillgängliga bergsområden. Vad betyder rapporterna om tusentals trupper från Folkets Befrielsearmé i den pakistanska regionen Gilgit-Baltistan? De betyder att mycket mer står på spel i Pakistan är kampen mot talibaner och terrorister. I skuggorna pågår en våldsam dragkamp mellan jättarna Kina, Indien och USA, en kamp som riskerar att destabilisera en redan explosiv region.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I nyhetsdramaturgin har Pakistan kommit att representera allt läskigt som uppstår i mötet mellan skäggiga beväpnade män, fanatism, naturkatastrofer och en korrupt, dubbelspelande, kärnvapenbestyckad stat.  Men i den här floden av nyheter om terrorister och talibaner var det för några veckor sedan en rapport som stack ut. Det var New York Times som publicerade en artikel av en amerikansk forskare, Selig Harrison, där han hävdade att den kinesiska armen, Folkets Befrielsearmé, mer eller mindre höll på att ockupera en del av norra Pakistan, provinsen Gilgit Baltistan – och det med pakistaniernas goda minne. Åtminstone vi på redaktionen hajade till. Kina? I Pakistan? Varför då? Har det något att göra med de talibaner och terrorister vi vant oss att höra om?</p>
<p>Men vad är detta Gilgit-Baltistan? Och hur upplever man den kinesiska närvaron där på plats? På kartan ser man att provinsen ligger inklämt bland de höga bergen på gränsen mellan Afghanistan, Kina och Indien. De senaste åren har det kommit rapporter om en ökad kinesisk närvaro i Gilgit-Baltistan och Kina är inblandande i flera genomförda och planerade megaprojekt som dammbyggen, vattenkrafverk och en tåglinje som ska sträcka sig till den pakistanska kusten vid Indiska Oceanen. Samtidigt bygger man ut Karakoram Highway - också känd som den Kines-Pakistanska vänskapsvägen - som ska öppna upp för tunga väg transporter från Kina till Pakistan. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp en journalist i centralorten Gilgit, en stad med drygt 10 000 invånare, som de senaste åren skakats av såväl nationella protester som sekteristiskt våld. Eftersom journalisten är kritisk till den pakistanska regeringen och regionen som han säger är "full av säkerhetsfolk" vill han inte framträda med sitt namn.</p>
<p>#ljud=2665523#</p>
<p>I New York Times-artikeln, som väckte så mycket uppmärksamhet när den publicerades i slutet av augusti, stod det: ”En tyst geo-politisk kris utspelar sig i de himalyska gränslandet i norra Pakistan, där Islamabad har gett upp de facto-kontrollen av den strategiska regionen Gilgit-Baltistan till Kina”. Artikeln skrevs av <strong>Selig Harrison</strong>, en äkta, för att använda ett amerikanskt uttryck, <em>old Asia hand</em> - riktig gammal Asien-räv. Han bevakade Syd- och Ostasien för AP och Washington Post från 1951 fram till 70-talet och var bland annat den förste västjournalisten som fick intervjua <strong>Kim Il Sung</strong> i Nordkorea 1972. Sedan dess har han jobbat som forskare på Carnegie Endowment, och nu senast som chef för Asien-programmet på den oberoende tankesmedjan Center for International Policy i Washington. Han har skrivit flera böcker, bland annat en med den högaktuella titeln <em>China, Oil and Asia - conflict ahead?</em> Den kom ut 1980. När Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> nådde honom på hans kontor i Washington började han genast reda ut den akuta politiska situationen i kommunistiska Nordkorea. Efter att artikeln publicerades har Harrison blivit hårt ansatt både från pakistanskt och kinesiskt håll. I den pakistanska tidningen Dawn kallades uppgifterna om Gilgit-Baltisan ”löjliga”. Å artikeln fortsatte: ”Men inget är löjligt när det kommer till ett hett propagandakrig, i synnerhet när indierna vill göra västs huvudstäder rädda för Kina. Och Mr. Harrison följer helt Indiens linje”.</p>
<p>#ljud=2665524#</p>
<p>Hur ser man då på saken från officiellt kinesiskt och pakistanskt håll? Vad man än tror om Gilgit-Baltistan, är det ingen hemlighet att Kina investerar stort, både i hemlandet och i allt större utsträckning internationellt, i bättre infrastruktur, och att man har stora planer på ett internationellt nät av järnvägar, pipelines och hamnar – allt för att kunna hantera en ständigt växande handel. Att Pakistan är en av de viktigaste pusselbitarna i Kinas långsiktiga plan för energiförsörjning och handel, det är också tydligt. Men när man ser på utvecklingen från ett strategiskt, politiskt perspektiv blir det hela genast både otydligare, och känsligare. Än en gång – på kartan ser man tydligt hur Pakistan gör vägen från Kina till både Mellanösterns olja, Afrikas råvaror och den europeiska marknaden betydligt kortare. Samtidigt ser man hur Indien plötsligt har anledning att känna sig lite inklämt. Hur är det då? Är de kinesiska  projekten i Pakistan en naturlig del av nya fredliga handelsvägar? Eller är dom ett strategiskt spel för att manövrera ut Indien och säkra Kinas framtida kontroll över den östra delen av Euroasien? Sveriges Radios Kina-korrespondent <strong>Hanna Sahlberg</strong> försökte få svar, och upptäckte att svaret helt beror på vem man frågar. Hon började på Pekings universitet, med den biträdande professorn i internationella relationer, <strong>Han Hua</strong>.</p>
<p>#ljud=2665639#</p>
<p>Och det är alldeles tydligt att synen på vad som faktiskt händer i den för världen så oerhört viktiga regionen kring Indiska oceanen, ja, den förbyts helt beroende på vilka glasögon, och vilket lands intressen man företräder. Det kan man också upptäck på mycket nära håll, för även i Sverige, i Stockholm bekymrar sig forskare, civila och militära beslutsfattare för vad som sker med säkerheten i Asien till följd av Kina och Indiens växande styrka och USA :s omfattande engagemang. Häromdagen ordnades ett seminarium på Institutet för Säkerhet och utveckling i Nacka utanför Stockholm, med titeln Regional Power and Maritime Security in Asia. Men vid läsningen av kallelsen till seminariet anade man inte att både Folkets befrielsearmé och den Indiska regeringens strateger skulle vara på plats. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> tog sig dit.</p>
<p>#ljud=2665541#</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/67115</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101009110034.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Oct 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1300833_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3332</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101009110034.mp3" length="53309440" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Offer för globaliseringens gränser</title>
      <description><![CDATA[<p>Om gränser som gynnar internationell brottslighet men reser murar mot människor som möter döden i jakten på ett drägligt liv. Följ med till mexikanska Juárez - mönsterstaden som föll ner i djupaste misär. Konflikt om ett internationellt säkerhetshot som sprider sig i globaliseringens nya gränsland.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I år har Mexiko slagit på stort och firat sina revolutioner för hundra och för två hundra år sedan med överväldigande fyrverkerier och extravaganta festligheter. Men revolutionsjubiléernas överdåd har också väckt en bitter bismak, i landet där mer än halva befolkningen lever i fattigdom och där kriget mot drogkartellerna har dragit in Mexiko i en snabbt accelererande spiral av våld, laglöshet och korruption.<br />28 000 människor har dött sedan president Felipe Calderón 2006 förklarade krig mot den organiserade brottsligheten och skickade ut tusentals militärer och poliser på gatorna för att bekämpa de mäktiga kartellerna. Och dödssiffrorna fortsätter att stiga.<br />Allt fler talar om Mexico som en nation i sönderfall. Och i USA ser man på grannen i söder med tilltagande oro. Sedan den så kallade Mérida-planen - för att bekämpa droger och våld i Mexiko och Centralamerika - sattes i verket för fyra år sedan - har USA spenderat en och en halv miljard dollar - mer än tio miljarder kronor - mestadels på utrustning och träning av Mexikos militär och polisstyrkor.<br />Men säkerhetsstyrkorna anklagas för att själva spä på våldet. Enligt människorättsorganisationer är de skyldiga till grova övergrepp - mord, tortyr, våldtäkter och misshandel. Samtidigt skärper USA sin gränsbevakning för att hindra våldet att spilla över från Mexico. Aldrig har så många vakter varit utposterade utmed den drygt 3000 kilometer långa gränsen och nyligen godkände president Obama pengar till ytterligare 1 500 gränsvakter och förarlösa plan som ska övervaka gränsen.<br />Men medan fattiga människor som söker en drägligare tillvaro i USA får allt svårare att passera gränsen tycks den kriminella trafiken fortsätta utan större problem. Knarket forslas norrut till en omättlig marknad i USA. Pengarna från försäljningen tas tillbaka till Mexiko för att tvättas innan de återvänder till USA för att skaffa vapen som sen smugglas tillbaka till de mexikanska knarkkartellerna. Värst drabbad av våldet är den mexikanska gränsstaden Ciudad Juárez. Bara där har över 6000 människor har dödats i knarkkriget de senaste två åren. <br />Men var börjar allt egentligen - var finns ansvaret för detta kaos? Konflikts reporter <strong>Lotten Collin</strong> gav sig ut på en lång rest utmed den mexikansk-amerikanska gränsen för att söka svar.</p>
<p>#ljud=2650398#</p>
<p>Trots alla insatser för att bekämpa narkotikahandeln som navet i den mexikanska våldsspiralen, så har varken tillgången på droger minskat eller den organiserade brottlighetens makt kringskurits. Däremot har våldet ökat sedan Felipe Calderon satte in militären i knarkbekämpningen 2006. Och USA har anklagats för att underblåsa det genom att förse Mexiko med militärt stöd och pengar. <strong>Vanda Felbab-Brown</strong>, är forskare vid Brookings Institute i Washington med inriktning på narkotikabekämpning och säkerhetshot. Hon understryker att det våld som idag plågar Mexiko är en konsekvens av den mexikanska regeringens misslyckande. Men en viktig förändring är också att USA på senare tid har börjat medge att det finns ett amerikanskt ansvar, förklarade Vanda Felbab-Brown när Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp henne i Washington. Och det handlar om att man erkänner att den amerikanska efterfrågan på droger är motorn i den internationella droghandeln.</p>
<p>Socialt och politisk missnöje är inte längre faktorer som i sig utlöser konflikter inom eller mellan länder. Däremot exploaterar kriminella ligor missförhållanden för att skaffa sig ekonomisk makt och kontroll. Det hävdar statsvetaren <strong>Svante Cornell</strong>, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm. Han har i många år studerat transnationell kriminalitet, framför allt i de tidigare Sovjetstaterna. Och kriminella organisationer utnyttjar stora skillnader i utvecklings- och inkomstnivåer. Därför är den transnationella brottsligheten som starkast där det råder stora skillnader i levnadsstandard på väldigt korta avstånd. Mexiko och USA är ett exempel men det finns också på närmare håll, påpekade Svante Cornell när <strong>Daniela Marquardt</strong> fick tag på honom i Washington, där han också är verksam vid Johns Hopkins-universitetet.</p>
<p>#ljud=2650399#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/67368</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_101002103440.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Oct 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1290010_1200_594.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3338</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_101002103440.mp3" length="53398465" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>SD-chocken</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2723985##link=237925#
Om Sverigedemokraternas framgång, som följts av förvåning, förvirring, rädsla och moraliska reflexreaktioner. Men vilka är de allt fler som nu trätt fram som Sverigedemokrater? Och hur känner de som är målet för SD:s politik? Konflikt reser i ett Sverige där sprickor mellan hög och låg, stad och land, makt och missmod blivit tydligare efter valet – och där politik och panikreaktioner bidrar till mer polarisering.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den senaste veckan har Sverige drabbats av en slags medial och intellektuell tsunami. Det hela började när valresultatet kom i söndags, och politikerna tävlade om att fördöma nykomlingarna. Efter valnatten gav sig medierna in i leken: Aftonbladet med sin kampanj ”Vi gillar olika”, Arbetaren som ”Vägrar stryka rasisterna medhårs”, och, kanske lite mer överraskande, Veckans Affärer som på sin hemsida utropade att vi står inför en ”Brun Höst”.</p>
<p>Efter de här tidiga reaktionerna var det analyserna till varför resultatet blev som det blev, som fullkomligt öst över oss i en slags andravåg. Alla verkar känna sig kallade att tolka, tycka, förklara och förskriva. Åsikterna som förts fram har varierat från SD:s egen – att deras framgång beror på hur invandringen förstör Sverige – till den bittra motsatsen, att svenskar faktiskt är rasister. Däremellan ligger tanken att framgången ligger i att integrations- och invandringspolitiken på något illa definierat sätt ”havererat” eller ”misslyckats”. Andra har hävdat att SD skickligt utnyttjat nationalismen, eller att Skåne och Blekinge – SD:s kärnområden – har en tradition av nazism och främlingsfientlighet, eller att de övriga partierna begått taktiska misstag, eller mediernas tystnad, alternativt deras överdrivna SD-fokus, eller att globaliseringen är att skylla, eller brist på utbildning, eller vargen, eller bensinskatten, eller fattigdom, eller vänsterns svek. Och där någonstans vi står idag. Inte mycket klokare, men med Sverigedemokraterna i riksdagen.</p>
<p>Men vad var det då som hände i söndags, i Sverige? Ett Sverige som, åtminstone bortom politiken, egentligen är samma Sverige som det var i lördags. Gatorna ser likadana ut – kanske med lite mera löv på trottoarerna. Maten smakar likadant. Höstsolen värmer lika lent. Och människorna, som bodde här i lördags, vare sig de är födda i Perstorp, Pajala eller Pristina, är fortfarande kvar. Men något kom fram i söndags. Ett annat Sverige manifesterade sig, i valet. Vad är det för land? Det har vi försökt ta reda på den här veckan. Och vi börjar i Blekinge. Hur ser Sverige ut för, säg, <strong>Jimmie Åkesson</strong>, när han slår upp sina ögon i sin nybyggda, vitmålade villa på Asplyckegatan i Sölvesborg? Vilka möter han på gatan? Vilka håller med om det han säger? Och vilka säger emot? Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> åkte till minkfarmarnas och hårdrockarnas Listerland för att få en bild av det land som format – och nu formas av – Sverigedemokraternas ledare.</p>
<p>#ljud=2635745#</p>
<p>I trakter där jämlikhet stått överst på plakaten i decennier, har Sverigedemokraterna också gått fram. I det röda Gävleborg gick SD starkt framåt i de flesta kommuner – förutom i Gävle så också i traditionella vänsterfästen som stålverksorter som Hofors och Sandviken. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> åkte dit i veckan för att försöka få några tänkbara svar på varför. Och resan började med en namne i Folkhemmet i Hofors o Torsåker.</p>
<p>#ljud=2635723#</p>
<p>Men om valresultatet chockade de etablerade partierna och medierna, hur känner då de som Sverigedemokraternas politik är riktad mot? Upplever invandrarna att partiets framgång är ett tecken på att svenskarna faktiskt blivit mer främlingsfientliga? Många gör jämförelser med 90-talets vit maktrörelse, Ny Demokrati och lasermannen, som satte skräck i många invandrare. Men vad säger de som själva var med då, under 90-talets demonstrationer och debatter. Har situationen blivit värre, eller har inget i själv verket förändrats? Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> har gjort tre hembesök för att höra berättelser om ett land i förändring från de som kom till Sverige för många år sen. Hon började i Uppsala.</p>
<p>#ljud=2635746#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/67627</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100925110050.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Sep 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1278194_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100925110050.mp3" length="53602011" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/63981</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_110110040502.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Sep 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3377</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_110110040502.mp3" length="54031673" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/67857</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100918110053.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Sep 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3377</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100918110053.mp3" length="54031673" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Imperiedrömmen som gick upp i rök</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2693052##link=237932#
Om Operation Irakisk Frihet och drömmen att skapa demokrati med soldater och stridsplan. Vad har USA vunnit på sju års fälttåg, när Obama nu proklamerat operationen över? Vilka väntar på att fylla det irakiska maktvakuumet? Hör irakiska livvakter, amerikanska säkerhetsrådgivare och kinesiska strateger tala om döda djur, förlorade drömmar och ett amerikanskt återtåg där många strider återstår.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Drygt sju år efter företrädaren <strong>George Bush</strong> krigsdeklaration mot Irak förklarade president <strong>Obama </strong>nyligen Operation Iraqi Freedom avslutad. 100 000 soldater har tagits hem, 50 000 blir kvar på baser i Irak för att fungera som rådgivare till de irakiska säkerhetsstyrkorna. Men en vecka efter att presidenten deklarerat att det stridande uppdraget är slut, deltar amerikanska soldater i en mottack mot upprorsmän i Bagdad. Två dagar senare dödas två amerikanska soldater av en irakisk kollega inne på en bas. Så förutom fortsatta strider i Irak rasar nu strider i debatten om vad som egentligen är slut – inte den amerikanska närvaron, som en del kallar fortsatt ockupation, andra en övergående stödinsats till irakiskt självstyre – utan strider om vad som egentligen blev vunnet och av vem. Där pågår också en strid om vår bild av vad som faktiskt hänt. Inte ens så viktiga omständigheter som hur många civila irakier som dödats eller jagats på flykt finns det sakuppgifter alla är överens om.</p>
<p>Så i en värld där världens ledande stormakt, USA, de senaste två åren ändrat fokus från Irak till andra konflikter – Afghanistan, Pakistan och Iran, och media hängt med och vänt också vår uppmärksamhet bort från Irak – så finns det anledning att stanna upp nu, titta tillbaka och fundera på vad är det egentligen som hänt i Irak.</p>
<p>Hur har kriget påverkat landet som, i strid med större delen av världens vilja, valde att inleda det? Detta "preemptive war", förebyggande krig, som var nåt nytt till och med för världens enda supermakt, som Amerika kallades 2003? Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> bodde i USA under åren före invasionen och råkade befinna sig mitt i imperiets hjärta, Washington, den dag då Bushs trupper nådde Bagdad. Bland dem han träffade den dagen fanns en av krigets arkitekter, <strong>Elliott Abrams</strong>, som idag inte ångrar något. En annan som nära följt Irakkriget är journalisten <strong>George Packer</strong>. Han har en annan syn och menar att kriget visat att USA är ett land i förfall, vilket Irakkriget gjorde klart. Innan vi kan börja hantera våra egna ekonomiska och politiska problem kan vi knappast hoppas att ha en roll som ledare eller förebild i världen, säger George Packer.</p>
<p>#ljud=2611625#</p>
<p>#ljud=2605845#</p>
<p>Men för att förstå maktbalansen i Mellanöstern måste man förstås förstå oljan, och dess outgrundliga vägar. Och för att förstå oljan måste man idag vända sina blickar österut, mot världens nya energislukare Kina, som tidigare i år gick om USA som den största importören av Saudisk olja, och nu söker nya källor. Hur har Irakkriget påverkat Kinas intressen i regionen, och har det ändrat kinesernas syn på USA? SR:s korrespondent <strong>Hanna Sahlberg</strong> söker svaren och intervjuar den Kina-baserade palestinske affärsmannen <strong>Falah al Ali</strong> och professor <strong>Yin Gang</strong>, som studerar Mellanöstern vid den kinesiska samhällsakademin, och fungerar som rådgivare åt den kinesiska regeringen. USA har inget val, utan måste dela kakan med Kina, säger Yin Gang.</p>
<p>#ljud=2611618#</p>
<p>Men inte bara Kina, utan även makter närmare Irak, bevakar sina intressen i landet. Det gäller inte minst Iran, som ibland utmålas som både konkurrent och efterträdare till USA som tyngsta maktspelare i Irak. Ofta är det i dragkampen mellan USA och Iran, som man i arabiska media spårar det dödläge som uppstått i regeringsfrågan efter valet för ett halvår sedan. Anledningen skulle vara att USA, Iran och Saudiarabien stödjer olika kandidater och drar åt olika håll. Farhågor som gjort att både regeringarna i Washington och Tehran gått ut och förnekat all inblandning. Men hur ser det egentligen ut? SR:s Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia </strong><strong>Uddén</strong> börjar söka svaren i tvåflodslandet, och finner viss optimism, inte minst på grund av bostadsbrist och en hunger på pizza.</p>
<p>#ljud=2611628#</p>
<p>I sitt tal till nationen sa president Obama att "tusentals amerikaner har gett sitt liv, tio tusentals har skadats; USA har betalt ett högt pris för att överlämna Iraks framtid åt dess folk”. I arabiska media ställdes frågan: varför sägs inget om vilket pris Irak har betalat, och vilka sorts tusental ska användas för att beskriva dödstalen där? Idag används oftast siffran totalt omkring 100 000 dödade civila sedan invasionen 2003. Värt att notera är att den beräkningen kommer från den organisation som lagt sig lägst: Iraq Body Count, ett privat initiativ baserat i Storbritannien och USA. Deras metod består i huvudsak i att räkna dödsfall som rapporterats i media. Redan för fyra år sedan intervjuade vi i Konflikt forskarna som hävdade att antalet dödade irakier, redan då, var fyra gånger fler än vad Iraq Body Count anger idag. Den välmeriterade epidemiologen <strong>Les</strong><strong> </strong><strong>Roberts</strong> har sedan dess vant sig vid det slagfält som också siffrorna om Iraks döda blivit under de här åren. <strong>Mikael Olsson</strong> intervjuade honom.</p>
<p>Förutom dödstalen har även antalet flyktingar orsakat kontroverser. Chefen för FN:s flyktingkommissariat i Iraks, <strong>Daniel Endres</strong>, menar i vilket fall att det rör sig om många. Endres, som nyligen besökte Stockholm, vädjar om fortsatt, uthållig solidaritet med Irak, nu när landet hamnar alltmer i mediaskugga. Han är också kritisk mot tvångsdeportationen av Irakier som görs från länder från Sverige. Deportationsflygen har verkligen skadat Iraks förtroende för Europa. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> träffade honom.</p>
<p>#ljud=2611616#</p>
<p>#ljud=2606615#</p>
<p>Vad säger då irakierna själva? Våldet, som fortfarande är ständigt närvarande i Irak, hur påverkar det dem som bor där? För ungefär ett år sen pratade vi med <strong>Aso</strong>, som är kurd, från staden Suleymania i norra Irak. Aso är en av de 45 personer som just tvångsavvisades till Irak från Sverige med ett chartrat plan i februari 2009. Det har vi berättat om tidigare här i Konflikt. Aso fyller snart 27, och nu har vi ringt upp honom igen. ”Den irakiska regeringen kan inte skydda sitt eget folk, så människor beväpnar sig mer än någonsin”, säger Aso. Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> talade med honom, och Zana Kader översatte från sorani.</p>
<p>#ljud=2611623#</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/68068</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100911110058.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Sep 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1254154_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3346</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100911110058.mp3" length="53526778" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Religion som slagträ i den politiska maktkampen</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=237875#
I religionsfrihetens hemland USA utmålas Obama som muslim av den republikanska högern och i Europa avlöser slöjdebatterna varandra. Religionsfrågorna har tagit plats i politiken, men kanske är det främst i egenskap av slagträ de nu blivit synliga. Om populistiska krafter som vinner terräng när islam pekas ut som gemensam fiende i tider av otrygghet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Med bara två veckor kvar till valet tycks det mesta av valkampanjen gå ut på pengar. Frågor om religion och värderingar är det däremot ganska tyst om - trots att de har tagit allt större plats i den globala politiken de senaste åren och trots att partiledarna i enskilda intervjuer säger sig vara angelägna att diskutera frågor kring tolerans och respekt för andra människor. Men det finns ett tydligt undantag - Sverigedemokraterna som klart och tydligt uttalar sig mot vad de kallar en islamisering av Sverige.<br />Det här följer ett tydligt mönster runt om i Europa där radikala populistiska högerpartier har lagt beslag på dessa frågor som de stora etablerade partierna hittills inte har velat eller vågat bry sig om. Men det är något som håller på att förändras i och med debatten om islam och att allt fler muslimer kommer till Europa.<br />Gäster i programmet: <strong>Katherine Cash</strong>, sakkunnig i religionsfrihetsfrågor på Svenska missionsrådet och <strong>Anders Widfeldt</strong>, statsvetare som forskat på radikala högerextrema partiers framväxt i Europa</p>
<p>Också i USA har frågor om islam och muslimer hamnat på dagordningen i och med kontroversen kring ett planerat muslimskt centrum nära Ground Zero i New York. Protesterna mot bygget gick snabbt från att vara en lokal angelägenhet till en nationell konflikt som spelar på djupt liggande känslor och förhållandet till religionsfriheten - en del av USA:s existentiella fundament. <br />Inför det stundande kongressvalet har konflikten framför allt kommit att exploateras av radikala högerkrafter. En av de mest högljudda motståndarna är tv-profilen Glenn Beck med eget program i tv-kanalen Fox News. På årsdagen och samma plats i Washington där medborgarrättskämpen Martin Luther King höll sitt berömda I have a dream-tal, samlade Beck sina anhängare till ett möte som närmast kan liknas vid ett väckelsemöte. Frilansreportern <strong>Petra Socolovsky</strong> var på plats och träffade dem, samt <strong>Solon Simmons</strong> som forskar kring populism och klasskonfliker vid George Mason Universitetet i Washington. Han menar att debatten om moskén också handlar om en känsla av att USAs storhetstid är över.</p>
<p>Den holländske statsvetaren <strong>Cas Mudde </strong>förklarar de radikala högerpopulistiska partiernas framgångar i Europa med att de har lyckats appellera till människors missnöje och oro över en värld de inte längre känner igen sig i. I decennier har de stora etablerade partierna försummat att bemöta människors känsla av otrygghet inför en tilltagande globalisering, oro för jobb och en ökad invandring. Cas Mudde har i många år har studerat framväxten av populistiska högerpartier i Europa. <br />Han hävdar att så länge de här partierna var mer uttalat rasistiska och nationalistiska, och till exempel vände sig mot turkiska gästarbetare, så avfärdades de av de etablerade partierna och hölls isolerade på den yttersta högerkanten. Men i och med att deras argument har blivit allt mer religiöst färgade och framför allt vänt sig mot islam är de inte längre ensamma, hävdar Cas Mudde. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp hon på De Pauw-universitetet i Indiana där han just har tilträtt en gästprofessur.</p>
<p>Burkan har kommit att bli en brännpunkt i debatten om islam i Europa. Trots att den bärs av en ytterst liten del av alla muslimska kvinnor i Europa så har den fått stor uppmärksamhet. Förbud är på gång eller diskuteras i flera länder. Särskilt het har debatten blivit i Frankrike. En som noga har följt debatten om burka i Frankrike är den amerikanska historikern och genusforskaren <strong>Joan Wallach Scott.</strong> Hon är verksam vid Princetonuniversitetet i USA och hennes bok Slöjans Politik kom nyligen ut på svenska. <br />2004 förbjöds den muslimska huvudduken, liksom andra iögonfallande religiösa symboler i de franska klassrummen. Och i år den 13 juli, alltså dagen före Frankrikes nationaldag, röstade nationalförsamlingen för att förbjuda heltäckande slöja på allmänplats. Politiker från alla läger hävdar att den inte är förenlig med republikens värderingar. Frankrikes president Sarkozy har bland annat sagt att burkan inte är något religiöst problem utan en fråga om kvinnors värdighet. När Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp feministen Joan Scott är understryker hon att den förmenta omsorgen om kvinnors rättigheter ofta används i debatten om islam.</p>
<p>Även om det franska lagförslaget skulle gå igenom i alla politiska instanser kommer det troligen att stoppas av det högsta konstitutionella rådet, som redan förklarat att ett förbud troligen strider mot landets författning och mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Men den bedömningen har inte hindrat andra länder från att inleda liknande processer. I Belgien har slöjan redan förbjudits och i Spanien och Italien har enskilda kommuner infört lokala förbud. På universitetet i Oxford undervisar <strong>Nazila Ghanea</strong> i Internationell humanitär rätt och hennes specialområden är minoriteters rättigheter och religionsfrihet.  I hennes ögon tycks frågan om niqab - den heltäckande slöjan - ha satt alla vanliga regler ur spel. Ibland blir hon chockad över hur debatten förs, säger hon när Daniela Marquardt talade med henne.</p>
<p><strong>Olivier Roy</strong>, är professor i social och politisk teori, vid Robert Schuman Centre for Advanced Studies European University Institute, i Italien. Han har även skrivit flera böcker om islam, bland annat Globalized Islam och håller nu på med en bok om muslimska normer i offentligheten. Han har också anlitats som konsult av såväl den franska regeringen som av FN i Afghanistan. Olivier Roy anser att diskussionen om i islam egentligen är en ganska förvirrad debatt om den europeiska identiteten. När konflikts Ira Mallik når honom på telefon i Florens säger han att något som utmärker debatten är att begrepp som "europeiska värderingar" sällan definieras.</p>
<p>#ljud=2634554#</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/68303</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100904110052.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Sep 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1242432_1200_600.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3376</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100904110052.mp3" length="54014119" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vreden i blåbärsskogen</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=237934#
Om globala klassklyftor i bärskogen. Efter sommarens demonstrationer bland asiatiska bärplockare reser Konflikts Randi Mossige-Norheim till Särna där vietnameser nu jagar mat i brist på bär, jobb och lön. Men det är inte bara som bärplockare långresande låglönearbetare blir allt vanligare. Samtal om den vietnamesiska vreden som varsel om fler konflikter på en alltmer global arbetsmarknad.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har blivit något av tradition, en svensk klassiker såhär i surströmmingstider: alarmen om behandlingen av bärplockare. För tio år sedan när polacker, ukrainare och thailändare flögs till svenska skogar, varnades de för ”rena vilda västern” vad gällde löner och arbetsförhållanden. För tre år sen förbjöd thailändska myndigheter sina medborgare att åka hit på grund av för dåliga lönevillor. Sedan förra året sitter tusentals, redan fattiga, svårt skuldsatta i Thailand efter vistelsen i Sverige. Det har till och med blivit film, <em>The Blueberry Fiasco in Sweden</em>, där Sverige framställs som ett varnande exempel av en nybildad fackförening för migrantarbetare i Thailand – en arbetsstyrka på närmare 300 000 thailändare, där aktuella fall också är thailändare som utnyttjats och skuldsatts vid grisfarmar och spaghettifabriker i Polen och tomatodlingar i Spanien.</p>
<p>Årets larm från den svenska bärskogen verkar dock värre än någonsin. Efter en tre mil lång protestmarsch genom södra lappland har 200 kineser till slut fått en förlikning och flugits hem. Röda korset har skickat nödhjälp till 140 bärplockare från Bangladesh som fastnat i Bräcke, Jämtland. I Arvidsjaur stänger kommunen hemmet där thailändska arbetare bott. ”Rena 1800-talet", säger miljöinspektören. Och i Särna kokade det över för två veckor sedan när de nära 300 vietnameser som rekryterats som plockare fick klart för sig att de aldrig skulle kunna plocka 90 kilo lingon, eller 50 kilo blåbär per dag och därmed bli utan lön.</p>
<p>Igår väcktes åtal mot fyra av arbetarna för olaga frihetsberövande och mot en av dem också för misshandel. De låste helt enkelt in sina arbetsledare för att få svar. Konflikts <strong>Randi Mossige Norheim</strong> reste till Särna i Älvdalens kommun, en by långt upp i västerdalarna med omkring 1000 invånare som blev 30 procent större när vietnameserna kom.</p>
<p>Mer än hälften av vietnameserna i Särna, drygt 150 stycken,  har redan gjort det fyrabarnsfadern Doan planerar, de har försvunnit, åkt någon annanstans. Ingen vet vart. Inte kommunen, inte bemanningsföretaget som tog hit dem, och inte bäruppköparen. De vietnameser som är kvar i Särna vet ingen heller var de ska ta vägen när kommunen tvångstömt det gamla vårdhemmet där de bott. De enda vietnamesiska bärplockare i Älvdalen som kommer att vara i säkert förvar är de som nu åtalats för att handgripligen sökt rättvisa genom att låsa in sina chefer.</p>
<p>Fallet med vietnameserna i Särna är i sin tur bara en rännil ur en ständig flod av rapporter om missförhållanden bland världens närmare 200 miljoner migrantarbetare. Som i USA där det för en tid blev kris i kosherfrågan. Efter en räd mot landets största slakthus för kosherkött spärrades 400 slakteriarbetare in på ett nöjesfält som amerikanska Immigration and Customs Enforcment, ICE, hyrt som tillfällig arrest i Waterloo, Iowa. De flesta gripna visade sig vara från Guatemala, eller Mexico. Förhören utvisade att arbetsledare slagit arbetare med köttkrok och att många fick löner långt under lagstadgade miniminivå. Kosherslakteriet är bara ett av många exempel i en köttpackningsindustri där låglönearbetare importeras, både legalt och illegalt. När Kosherföretagets arbetare i Brooklyn började organisera sig fackligt stämde företaget dom med argumentet att de kan väl inte starta fackförening. De har ju inget uppehållstillstånd.</p>
<p>Det är en klassisk konflikt. Liksom den i Japan där man talar om KKK – arbeten som är <em>kitsui</em>, <em>kitanai</em> och <em>kiken</em>, hårda, smutsiga och farliga. Jobb som hittills skötts av hundratusentals latinamerikanska migranter. Som nu när jobben blir färre erbjuds pengar för att förmås lämna Japan. Som det står skrivet i en klassiker: ”Ägarna följde utan att veta om det romarnas exempel. Slavar importerades, fast de inte kallades för slavar: kineser, japaner, mexikaner, filipinos. De lever på ris och bönor, sa affärsfolket. De har inte stora behov…Och trilskas de så utvisa dem bara…”  Så beskrev <strong>John Steinbeck</strong> arbetsmarknaden i Kalifornien för 70 år sen i <em>Vredens druvor</em>. Idag är den global, men vreden är klassisk.</p>
<p>Gäst i studion är <strong>Anna-Lena Lodenius</strong>, som förutom att ha författat kursboken <em>Migrantarbetare</em> för två år sen också var den som skrev en längre rapport om den "globala utmaningen" till fackförbundet Kommunals kongress i år. Och just Kommunal är det som sedan något år ska företräda bärplockarna i Sverige.</p>
<p>En som haft anledning att fundera över den nya globala arbetsmarknad Särna är exempel på är <strong>David Rothkopf</strong>, före detta vice handelsminister under Bill Clinton, medarbetare till Henry Kissinger och författare till den uppmärksammade boken Superclass – Hur den nya globala makteliten styr världen. I arbetet med den granskningen av tusentalet affärsmän och politiker, som Rothkopf menar styr världen, hade han också anledning att fundera över en global klassordning. När Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringer upp honom placerar han vietnameserna i Särna i en klassisk kategori, längst ner.</p>
<p>En europeisk debattör som gjort sig känd som uttalad förespråkare för ökad rörlighet och migration är den förre The Economist-journalisten, och numera författaren <strong>Philippe Legrain</strong>. Han har lagt stor möda vid att i sin bok ”Immigranter – Ditt land behöver dem” bevisa vårt behov av migrantarbetarna. Och hur en mycket rörligare global arbetsmarknad skulle kunna bli ett system alla vinner på. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> intervjuade honom.</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/68534</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100828110056.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Aug 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1230371_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3307</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100828110056.mp3" length="52906527" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Svenska öden i storpolitikens spår</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=237936#
Om det stora i den lilla berättelsen. Denna Midsommardag bjuder vi på tre reportage av Konflikts reporter Robin Olin. Hör om vigselförrättaren som diskret signalerar till polisen om en brudgum som ska utvisas. Hör om tjänstemannen från Migrationsverket som förklarar hur fel det är att spärra in oskyldiga i häkten – och ändå är en central kugge i maskineriet som gör just det. Och hör om det irakiska spionnätverket med förgreningar ända till fotbollsplanen i Södertälje.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Iran, Rinkeby, Irak, Afghanistan, Rosengård, Malta, Gaza, Solvalla, Kongo, Colombia, Jemen och äldreboendet Sjötäppan i Saltsjöbaden – det är bara några av de länder, platser och konfliktområden som speglats i det gångna årets program. Men bland alla dessa stora och små spänningsfält finns alltid risken att glömma bort de som är viktigast i världens utveckling: de enskilda människorna. Därför har vi valt att låta Konflikt denna Midsommardag – det sista programmet för säsongen – helt fyllas av reportage signerade vår reporter Robin Olin. Han har, med ett sällsynt känsligt öra, gång på gång lyckas spegla det stora i den lilla berättelsen – inte minst tjänstemännens och byråkraternas berättelser, de som befinner sig på frontlinjen när det gäller att omsätta ofta stela och omänskliga system i öden av kött och blod.</p>
<p><strong><em>Reporter: Robin Olin<br />Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/70405</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100626100047.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Jun 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1137774_1200_671.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3375</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100626100047.mp3" length="40492095" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Slutet för den europeiska välfärdsmodellen?</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=237939#
Om vanmakt och vrede när välfärdsstaten krackelerar i krisens spår. Om greker som rasar och resignerade letter som bara vill lämna landet. Är det slutet för den Europeiska modellen vi bevittnar? Hör den indiska ekonomiprofessorn om ett Europa som blivit galet medan den tyske statsvetaren litar på att Europas största kulturgärning kommer att bestå.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Just som förhoppingarna växte om att finanskrisen höll på att släppa sitt grepp om den globala ekonomin vändes uppmärksamheten mot de många skuldtyngda EU-länderna som nästa stora problemhärd. Det som ekonomer redan kände till kom som en total överraskning för många människor som inte förstått hur bräcklig landets ekonomi var.<br />I land efter land har tuffa åtstramningsprogram införts - Grekland, Italien, Portugal och på kort tid har människor runt om i Europa fått uppleva hur marken plötsligt rycks undan för dem och hela deras existens hotas. Sverige hör till de få länder som ännu inte har tvingats genomföra några sparprogram, medan andra länder som Spanien redan är inne på en andra runda. <br />Förra veckan var det Tysklands tur. Som en historiskt kraftsamling presenterade förbundskansler Angela Merkel tillsammans med sin koalitionspartner Guido Westerwelle, det sjusidiga dokumentet som anger ramarna för hur statens utgifter ska minska med 80 miljarder Euro under de kommande fyra åren. Frågan är om det också blir historiskt som ett steg mot en nedmontering av det sociala skyddsnät som Tyskland en gång var föregångare i att bygga upp.<br />Kritiken lät i alla fall inte vänta på sig och den hördes också från de egna leden, mot att det är samhällets svagaste som får bära den tyngsta bördan medan de välmående förskonas. Det var också innebörden i kommentaren från professorn i statsvetenskap <strong>Thomas Meyer</strong> som <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp i Dortmund. Men trots sin skoningslösa kritik är han övertygad om att välfärdssystemet kommer att bestå, till skillnad från <strong>Beate Jonscher</strong> i Jena.</p>
<p>Hon är utbildad litteraturvetare men förlorade sin tjänst vid universitetet efter den tyska återföreningen och har sedan dess varit arbetslös i långa perioder, trots omskolning och vidareutbildningar. Hon, liksom många andra medelklasstyskar har tappat tilltron till politiken och till staten som garant för människors grundtrygghet. Det bekräftar en undersökning vid institutet för demokratiforskning vid universitetet i Göttingen. En av forskarna bakom studien, <strong>Stine Harm</strong>, tecknar bilden av en stor grupp människor som känner sig allt mer övergivna av sina politiska företrädare.</p>
<p>Början av 2000-talet och den första tiden efter inträdet i EU 2004, var "feta år" för letterna. Lettland blev en ekonomisk tiger i Europa. Svenska banker drev intensiva kampanjer för att invånarna i landet skulle låna pengar för att köpa hus och bilar. Huvudstaden Riga renoverades, lönerna mångdubblades och bostadspriserna steg till och med över nivåerna i Stockholm. Men sen sprack bubblan, och i början av 2008 var den lettiska krisen ett faktum: bostadspriserna rasade och arbetslösheten sköt i höjden. Sen dess har den ekonomiska krisens epicentrum, och mediernas intresse, flyttat söderut i Europa, där också protesterna når helt andra dimensioner. Och svenska banker talar försiktigt positivt om en stabilisering av Lettlands ekonomi de närmaste åren. Men samtidigt fortsätter stålbadet för letterna i det tysta. Enligt överenskommelse med Internationella Valutafonden, IMF, och svenska banker som lånat ut pengar, genomförs just nu ett massivt sparpaket, som bland annat slår hårt mot skolan och sjukvården i landet. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> besökte Riga, för att se vilket slags samhälle som växer fram ur den ekonomiska krisen och sparpaketen där? Och han började på Gailezer, Rigas östra universitetssjukhus, som är Lettlands största.</p>
<p>Reaktionerna mot nedskärningarna har varierat runt om i Europa. Medan letterna är, som vi hörde mer resignerade och framför allt strävar efter att lämna landet så har andra länder upplevt betydligt starkare och till och med våldsamma protester. Den brittiske historikern Simon Schama skrev för en tid sedan i Financial Times att vi står på randen till en ny tid av vrede; en "age of rage". Han hänvisar till franska revolutionen, och menar att historien visat att det ofta sker en fördröjning mellan ekonomisk katastrof och mobiliseringen av social vrede. Enligt Simon Schama har stubinen just tänts till en potentiell krutdurk fylld av raseri över de misskötta ekonmierna. Vi står nu inför en "prövning av de demokratiska institutionernas styrka", skriver han. Vi ska nu vända oss mot det land där missnöjet redan har exploderat. Konflikts <strong>Julia Lundberg</strong> ringde upp den grekiska fackföreningen för tjänstemän; Adedy, och fick tala med den internationelle samordnaren <strong>Vassilis Xeinakis</strong>,som berättade om vårens demonstrationer som de största i Greklands historia.</p>
<p>Vita Husets ekonomiske rådgivare Larry Summers förklarade nyligen att han betraktar den europeiska skuldkrisen som ett potentiellt problem för den amerikanska ekonomin, som också riskerar att hämma hela den globala tillväxten. Många utomeuropeiska bedömare, är tämligen eniga om att det är den gemensamma valutan, Euron, i sin nuvarande konstruktion som har bidragit till Europas kris. Men hur de europeiska staterna ska hantera krisen råder det större oenighet kring. Bör Europa spara sig ur krisen - eller inte? Finansmannen George Soros sällade sig häromdagen till dem som varnar för att Europa kan fastna in i en långvarig recession om nedskärningarna blir för stora.<br />I krisens spår, med omfattande sparpaket, sänkta löner och pensioner, riktas nu sökarljuset mot de europeiska välfärdssystemen. Hur kommer de sociala skyddsnäten att se ut i Europa i framtiden? I amerikansk press kan man ibland skönja en illa dold skadeglädje över en europeisk välfärd i kris - ett system "too good to be true" - för bra för att vara sant, skrev New York Times appropå krisen i Grekland.<br />Och vissa amerikanska bedömare har förutspått den europeiska sociala modellens undergång. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp  <strong>Uri Dadush</strong>, chef för den amerikanska tankesmedjan Carnegies internationella ekonomiska program, som är en av dem som sagt att räkenskapens tid nu har kommit för Europa, men han ser inte någon större risk för att krisen kommer leda till social oro i Europa. Det gör däremot <strong>Jayati Ghosh</strong>, professor i ekonomi vid Jawaharlal Nehru universitet i New Dehli i Indien, som tror att motsättningar mellan grupper kommer att öka.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/70638</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100619100021.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Jun 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1125554_1200_600.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3215</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100619100021.mp3" length="38570527" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Strategiska svallvågor i Mellanöstern</title>
      <description><![CDATA[<p>Om de geopolitiska dyningarna efter bordningen av Ship to Gaza. De senaste två veckorna har varit fyllda av anklagelser, fördömanden och upprörda känslor. Men om man lyfter blicken från Mavi Marmaras däck, vad har egentligen hänt? Är Israel helt isolerat? Har Turkiet vunnit – och i så fall vad? Kan palestinierna dra någon nytta av krisen? Och vad vill egentligen USA? Hör röster från Istanbul, Paris, Washington och Amman om ett tektoniskt skifte i världens vådligaste region.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sedan förra veckan har den israeliska blockaden av Gaza fått ett nytt internationellt vedertaget epitet: den ”oacceptabla och kontraproduktiva” blockaden kallas den nu – ofta med tillägget  ”och ohållbara”. För på just de epiteten satte aktivistflotlijen mot Gaza världens strålkastarljus –  till priset av nio liv. Och nu pågår febril diplomatisk aktivitet för att hitta sätt att lätta på blockaden, sätt som ger Gazaborna mer varor och förnödenheter och samtidigt kan accepteras av Israel. Det har talats om EU-båtar, om fartyg som ska lägga till och inspekteras på Cypern och sen frakta förseglade containers till Gaza, skuggade av israeliska eller europeiska båtar som kontrollerar att inga vapen smugglas ombord. EU:s utrikesministrar möts på måndag och efter det kan vi veta mer om de akuta och delvisa lösningarna på ett problem som blev en världsangelägenhet i och med den israeliska räden i Medelhavet.</p>
<p>Bortom det mest akuta, går det att skönja vilka strategiska och geopolitiska konsekvenser den där räden förra måndagen har fått och kan få? Hur ser kalkylen ut från Amerikanskt håll? Den senaste veckan har det ansedda analysföretaget Stratfor – som ibland kallas det privata CIA – publicerat flera artiklar i det ämnet, med rubriker som ”Israel's Isolation and Turkey's Rise”, och ”Arabs, Israelis and the Strategic Balance”.  Stratfors analys är tydlig: Om man ser det från ett strikt geopolitiskt perspektiv, så håller USA:s fokus i regionen på att skifta till Turkiets fördel. Enligt <strong>Reva Bhalla</strong>, analyschef på Stratfor, har ett skifte varit på väg i USA:s förhållande till Mellanöstern sedan slutet på kalla kriget,  dels för att Israel faktiskt är mindre hotat idag och därför i mindre behov av direkt, okvalificerat stöd. Men den stora skillnaden är att Turkiet har blivit alltmer centralt som allierad, sade Reva Bhalla när Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde henne tidigare i veckan.</p>
<p>Hur ser det då ut med delen om Israels isolering? Vad gäller internationella reaktioner mot Israel har de som kom efter flottiljbordningen saknat motstycke. Nästan aldrig har skillnaden mellan hur Israel ser på en sak och omvärlden ser på samma sak framstått så tydligt. Israel känner sig missförstått orättvist behandlat och orättvist isolerat. Och den senaste tiden har känslan förstärkts av en våg av kända utländska artister som har avbokat sina konserter i Israel. Redan innan incidenten i Medelhavet valde världsstjärnan <strong>Elvis Costello</strong> att ställa in två konserter i Israel på grund av palestiniernas situation. Och i veckan valde flera stora grupper och artister att inte medverka på en musikfestival i Tel Aviv. Konflikts <strong>Moa Soltanian Magnusson</strong> ringde en av arrangörerna för att höra hur bojkotten uppfattas i Israel.</p>
<p>En som väl kan beskriva Israels känsla av isolering är <strong>Daniel Levy</strong>. Han är brittisk-israel och har varit både politisk rådgivare åt nuvarande israeliske försvarsminsitern <strong>Ehud Barak</strong>, när han var premiärminister, och också varit israelisk fredsförhandlare med palestinierna. Nu är Daniel Levy chef för Mellanösternprogrammet på New America Foundation i Washington. Israel, sade han när Konflikts <strong>Agneta Ramberg</strong> ringde honom i veckan, gör inte sig självt någon tjänst genom att handla som det gör, och sen reagera som det gör på kritikstormen: världen är emot oss, alla har fel. Denna inställning verkar ha blivit strukturell. Det finns visserligen andra röster i Israel, men de vinner inte gehör.</p>
<p>Den tredje parten i dramat, Turkiet, har kallat hem sin ambassadör till Israel, ställt in en gemensam militärövning och sagt att förhållandet inte kan normaliseras igen förrän blockaden av Gaza är hävd. Anklagelser har inte överraskande hörts från Israel, men också från andra håll, om att Turkiet har vänt väst ryggen och glidit österut. Den amerikanske förvarsministern <strong>Robert Gates</strong> sade häromdagen att det är Europas fel att Turkiet har glidit österut – för att EU inte har varit så välkomnande som det borde ha varit. Agneta Ramberg ringde Istanbul och <strong>Hugh Pope</strong>, en ledande Turkietkännare, som har skrivit flera böcker om landet och nu arbetar för International Crisis Group. Att Turkiet skulle ha vänt ryggen åt väst är helt enkelt inte korrekt, enligt honom. Men att Turkiet plockat många poäng i arabvärlden, det står helt klart, enligt tidigare kulturministern i Libanon, <strong>Ghassan Salame</strong>, som Agneta Ramberg nådde i Paris.</p>
<p>En annan diskussion som uppstått i svallvågorna av flotilla-krisen är den om internationell lag. Som för att understryka klyftan i världsbild som uppenbarat sig de senaste två veckorna, så tycker Israel att det är de som har rätten på sin sida. Och faktum är att Israel driver en kampanj, inte för att stärka eller försöka leva upp till internationell rätt som den ser ut idag, utan för att göra den internationella rätten mer flexibel så att den tydligt tillåter den sortens metoder som Israel menar är nödvändiga. Konflikts Ivar Ekman tog kontakt med en professor i etik i Tel Aviv, <strong>Asa Kasher</strong>, som är centralfiguren i den här kampanjen, för att försöka förstå den israeliska ståndpunkten.</p>
<p><em><strong>Programledare Agneta Ramberg<br />Producent Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/70931</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100612110022.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Jun 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1112564_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100612110022.mp3" length="39991798" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Europas oberörbara</title>
      <description><![CDATA[<p>Romerna förföljs i sina hemländer och förvisas inom Europa där de stöter på gränsen för unionens fria rörlighet. Fördomar nedärvda genom sekler, serverar snabba svar på vår tids samhällsproblem. Hör forskaren från Berlin om en råare retorik och växande våldsamhet mot romer som ventil för östeuropeisk frustration. Och på Stockholms härbärgen samsas svenska hemlösa med östeuropéer. Följ med den rumänske veterinären som vandrar flera mil om dagen i jakten på jobb. Och möt den romska änkan vars man mördades i ett Ungern där högerextrema övertoner tar allt större plats.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Syndabockar för alla tillfällen - det tycks vara den funktion som en stor del av romerna runt om i Europa fyller idag när många nedlagda industrier har gjort dem överflödiga som arbetskraft och icke önskvärda i samhället.<br />Och med de senaste årens internationella finanskris har förhållandena blivit ännu svårare, särskilt i de östeuropeiska länder som redan kämpade med efterverkningarna av de stora politiska och ekonomiska omvälvningarna 1989. Det finns inga säkra siffror - men man brukar uppskatta antalet romer till mellan 10 och 12 miljoner i hela Europa. Oavsett var de finns är romerna den grupp som befinner sig längst ned i hackordningen och som ofta får bära skulden i tider av osäkerhet och oro. <br />I Ungern har ombudsmannen för minoriteters rättigheter, <strong>Ernö Kállai</strong>, beskrivit atmosfären mellan den ungerska majoritetsbefolkningen och den romska minoriteten som ett nytt "kallt krig". Han är orolig för att de hätska stämningarna och det tilltagande våldet ska destabilisera hela landet. Eller som andra bekymrade ungrare uttrycker det - att det leder till en "Weimarisering" av landet - en oro för att de politiska och ekonomiska institutionerna faller samman och lämnar fritt spelrum för våldsamma etniska konflikter.<br />Även om uppmärksamheten har fokuserat mycket på Ungern den senaste tiden - där det högerextrema partiet Jobbik har tagit plats i parlamentet - är utvecklingen densamma i länderna runtomkring. Många medier hjälper villigt till att underblåsa bilden av romen som den inre fienden. I Rumänien har varken EU-inträdet eller nya lagar mot racism förhindrat publiceringen av hatfyllda artiklar. Och i Bulgarien såg den pressetiska kommissionen ingen anledning att bry sig när en prisbelönt ung journalist skriver om: "Zigenare som kommer som vargar - och förökar sig som får. De första som lämnar är de internationella företagen. För vem här ska köpa deras tvål för len vit hy?".</p>
<p>I jakten på försörjning och undan förföljelser driver många fattiga romer runt i Europa och det märks också här i Sverige. Både polisen och olika hjälporganisationer larmar om att antalet hemlösa EU-medborgare som lever på gatan ökar. Mest handlar det om personer från Rumänien och andra nyblivna medlemsländer i östra Europa. Och till skillnad från svenska medborgare har de här människorna ingen rätt till socialt eller ekonomiskt stöd i Sverige. Konflikts reporter <strong>Robin Olin</strong> gick och åt frukost i frivilligorganisationen Ny Gemenskaps lokaler i centrala Stockholm, där dom hjälper hemlösa med kläder och mat.</p>
<p>Att misstron mot främlingar och minoriteter breder ut sig i tider av oro och osäkerhet är inget nytt. Men när man jämför med andra grupper så utmärker sig fördomarna mot just romer som särskilt utbredda och djupt rotade. Det säger den tysk-rumänska statsvetaren <strong>Brigitte Mihok</strong> som har forskat om minoriteter, med fokus på östra Europa, i många år. Och fördomarna blir självuppfyllande genom den segregationspolitik som många romer utsätts för. De isoleras i särskilda bostadsområden. Barnen hänvisas till specialskolor - och så beskyller man dem för att inte vilja integrera sig i samhället. Så uppstår en ond cirkel av isolering och fördomar, säger Brigitte Mihok som <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp i Berlin.</p>
<p>I Ungern har det extremnationalistiska partiet Jobbik rönt stora framgångar mycket tack vare sin retorik om hårdare tag mot det man kallar zigenarbrottslighet. I höstas väckte den ungerske Nobelpristagaren Imre Kertesz starka känslor när han sa att högerextrema och antisemitiska krafter har tagit över landet. Ungerns gamla laster, dess förljugenhet och benägenhet att förtränga frodas som aldrig förr, konstaterade Kertesz, som själv överlevt nazisternas förintelseläger, på sin 80-årsdag. Sedan 2007 har åtminstone nio romer dödats i rasistiska angrepp. En av dem var <strong>Eva Jenönes</strong> man. Fyra män har gripits för mordet men rädslan bland romerna är fortfarande stor. Frilansjournalisten <strong>Henrik Dammberg</strong> har träffat Eva Jenöne som berättar om den skräckfyllda kvällen för ett år sedan.</p>
<p>Den för många romer hopplösa situationen i hemlandet har lett till att romer från framför allt de tidigare östblocksländerna söker sig en fristad utomlands. När dessa länder blev medlemmar i den Europeiska unionen upphörde möjligheten att söka asyl i ett EU-land, och istället har romer från Tjeckien och Ungern sökt asyl i Kanada. <strong>Max Berger</strong>, är flyktingadvokat i Kanada, och har representerat en stor andel av de romer som flytt till landet. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp honom i Toronto för att höra mer om flyktingarna från Europa.</p>
<p>På telefon från London medverkar också <strong>Carl Söderbergh</strong> som är policychef på Minority Rights Group i London. Och han är oroad över den utveckling som vi nu ser runt om i Europa.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/71168</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100605100100.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Jun 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1100492_1000_500.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3422</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100605100100.mp3" length="41061355" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den stora grannfejden</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=237986#
Om Colombia, där en ny president ska väljas efter åtta år med högerpolitikern Àlvaro Uribe. Mycket står på spel, inte minst i en av kontinentens just nu mest explosiva konflikter; den med Hugo Chavez’ Venezuela. Hör reportage från båda sidor om en gräns som delar två brödraländer i ett modernt kallt krig. Samtidigt innebär valet att Uribe-eran är över. Riskerar Colombia nu att återfalla i kokainvåldets grepp? Lars Palmgren och Lotten Collin sänder Konflikt från Bogotá.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Misstron mellan <strong>Hugo Chavez</strong> och <strong>Álvaro Uribe</strong> grundlades redan innan Uribe blev president.  I samband med kuppförsöket mot Chavez 2002 uttryckte Uribe sympati för kuppmakarna och gav senare kuppledaren Pedro Carmona asyl i Colombia.  Men den första riktigt heta diplomatiska krisen kom i december 2004, när colombianska säkerhetsagenter grep Farc-gerillans så kallade utrikesminister <strong>Rodrigo Granda</strong> i Caracas. För Uribe var det ett bevis för att Chavez stödde den colombianska gerillan.  Chavez, å sin sida, talade om invasion – att Uribe inte respekterade Venezuelas suveränitet och att han agerade som imperiets, det vill säga Washingtons, lydhund. Men konflikten pågick bara under någon månad som så ofta i dessa två presidenters turbulenta förhållande så dränktes missjämnan ganska snart i en stor kram. Och när Uribe i september 2007 utsåg Chavez till fredsmäklare med Farc-gerillan så var det rena smekmånaden.</p>
<p>Men den fick ett abrupt slut redan bara ett par månader senare, då Uribe i ett tal förklarade att han dragit tillbaka Chavez medlingsmandat. Chavez blev djupt förolämpad av Uribes kovändning. Inte minst för att inte han hade fått vetskap om beslutet innan Uribe offentliggjorde det. Chavez tog hem sin ambassadör, kallade Uribe för konspiratör och hotade med att frysa all handel mellan länderna. Och när colombianskt stridsflyg i mars 2008 bombade ett Farc-läger på ecuadoranskt territorium nådde ordkriget närmast orkanstyrka. Chavez kallade Uribe krigshetsare, kriminell, barnamördare, maffialedare och lite till. Han skickade stridsvagnar till gränsen och beordrade stopp för all handel med Colombia. Men bara en vecka senare, under ett latinamerikanskt toppmöte i Santo Domingo, så stod de där och omfamnade varandra igen. Spänningen och misstron fanns fortfarande kvar, men sopad under matta och relationerna mellan de två länderna fungerade ungefär som vanligt.</p>
<p>Tills för några månader sen. När Uribe skrev under ett avtal som ger USA rätt att utnyttja sju colombianska militärbaser, officiellt för att hjälpa Colombia i kampen mot knarkhandel och terrorism, så lyftes konflikten till nya nivåer. Uribe var återigen en krigshetsare, en imperiets ledhund, en totalt opålitlig människa. I Chavez ögon innebar avtalet inget annat än en krigsförklaring. Colombia hade förvandlats till en plattform som USA kunde utnyttja för att attackera Venezuela. Och där står det idag. All handel har avbrutits. Och den här gången rör det sig inte bara om ord. Colombias bilindustri är på fallrepet och det vanligtvis så dynamiska livet vid gränsen mellan de två länderna har stannat av. Konflikts <strong>Lars Palmgren</strong> åkte dit för att ta tempen på krisen.</p>
<p>Och på söndag går Colombia till val, ett val som kommer få stora konsekvenser för både konflikten med Venezuela och relationen till resten av Sydamerika. Två kandidater leder i opinionsmätningarna, förre försvarsministern <strong>Juan Manuel Santos</strong> som representerar en fortsättning på Uribes politik, och så utmanaren <strong>Antanas Mockus</strong>, professor i matematik som vill satsa resurser på utbildning och få slut på korruptionen. Jobb, sjukvård, hur gerillan ska bekämpas är stora frågor i valet, men mycket av debatterna kretsar också kring konflikten med Venezuela, och hur president Hugo Chávez ska hanteras i framtiden. Konflikts <strong>Lotten Collin</strong> följde båda kandidaterna i hasorna.</p>
<p>För några dagar sedan fick Colombias president Álvaro Uribe en utmärkelse som "00-talets viktigaste politiska ledare i Latinamerika" på ett toppmöte mellan EU och Latinamerika. Hans så kallade demokratiska säkerhetspolitik – <em>la seguridad democratica</em> – har lyft landet och gjort det säkrare både för colombianer och för utländska investerare, löd motiveringen. Och Uribe har också högt förtroende bland colombianerna, runt 70% av befolkningen stödjer honom och hade han fått ställa upp i presidentvalet en gång till som han själv önskade, så hade han troligen vunnit en jordskredsseger. Så hur kommer bokslutet över uribismen se ut? Vad har de här åren betytt för Colombia? Lotten Collin ringde på hos familjen Visbal i norra Bogotá.</p>
<p>I programmet som sänds från taket på Hotell Tequendama i Bogotás centrum medverkar <strong>Christina Jannerbo</strong>, mångårig chef för biståndsorganisationen Diakonias kontor i Bogotá och ambassadrådet <strong>Tommy Strömberg</strong> från svenska ambassaden – även han med många års erfarenhet av både Colombia och Venezuela.</p>
<p><strong><em>Programledare Lars Palmgren<br />Producenter Lotten Collin och Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/71384</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100529100032.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 May 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1087629_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100529100032.mp3" length="39483350" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kvinnor i krig</title>
      <description><![CDATA[<p>Om våldtäkterna som sargar i krig och som fortsätter och förtigs i fred - det perfekta massförstörelsevapnet fördöms av alla men användandet bara fortsätter. Om läkaren som lyckats få världen att uppmärksamma övergreppen och aktivisten som var med och skrev FN-resolutionen om skydd för kvinnor i krig, liksom om försoning med förhinder.Idag finns både uppmärksamhet och lagstiftning - men vad har egentligen hänt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Konflikt har vi gång på gång återkommit till kriget mot kvinnan - den konflikt som skördar flest offer i världen men som ändå får försvinnande lite uppmärksamhet. Varje år dödas mellan 1,5 och 3 miljoner flickor och kvinnor på grund av sitt kön - i den siffran har man räknat in allt från hustrumisshandel till selektiva aborter och sexuellt våld som vapen i krig. Detta fick tidningen the Economist att i mitten av 00-talet kalla det som händer för en förintelse som inträffar var fjärde år utan att någon uppmärksammar det.<br />Men efter alla dessa år av ointresse för kvinnovåld i världens medier och på de stora toppmöterna finns det idag vissa områden där det har börjat röra på sig - både rent juridiskt och när det gäller uppmärksamheten. Vi gör återblickar till platser, kvinnor och män som vi träffat tidigare och för att se om någonting har hänt sedan sist.</p>
<p>För tio år sedan var den iranska aktivisten och FN-experten <strong>Sanam Anderlini</strong> med och arbetade fram en FN-resolutionen som många betecknar som en milstolpe eftersom kvinnors särskilda behov av skydd i konflikter och nödvändigheten av kvinnors deltagande i säkerhetsarbete dämed kom upp på säkerhetsrådets dagordning. Resolution 1325 innebär att fred inte längre bara är en affär mellan olika väpnade grupper, utan att också det civila samhället inkluderas - där kvinnor och säkerhetsfrågor som rör kvinnor blir en del av agendan.<br />Sanam Anderlini jobbade då - för tio år sedan - för den brittiska organisationen International Alert. Idag är hon bla konsult för FN, och har också skrivit boken <em>Women building peace. What they do. Why it </em><em>matters</em>. 10-års jubileet av resolution 1325 kommer i år att uppmärksammas av kvinnoorganisationer över hela världen. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp Sanam Anderlini i Washington DC, för att höra mer om varför en resolution ses som ett så viktigt steg frammåt.</p>
<p>Det var länge väldigt tyst om de sexuella övergreppen i inbördeskrigets Demokratiska Republiken Kongo. Men så började berättelserna nå ut, bland annat tack vare chefskirurgen på Panzisjukhuset i östra Kongo <strong>Dennis Mukwege</strong>. I slutet av 90-talet förstördes det sjukhus han då arbetade på och han fick i uppdrag att bygga upp ett nytt i staden Bukavu. Det var egentligen var tänkt att fungera som mottagning för friska gravida kvinnor. Men det blev inte så. Den första patienten som kom in var en ung kvinna som skadats svårt av våldtäkt. Sedan dess har Dennis Mukwege och hans kollegor opererat tusentals kvinnor som utsatts för misshandel och mycket brutala våldtäkter. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> träffade honom på ett seminarium för två år sedan.¨Sedan intervjun gjordes finns tyvärr inga tecken på att antalet våldtäkter skulle minska i Demokratiska republiken Kongo. Nyligen besökte FN:s katastrofsamordnare John Holmes landet och konstaterade att antalet våldtäkter ligger konstant.</p>
<p><strong>Mira Velucic</strong> är en av flera bosniska socialarbetare som arbetat med kvinnor som utsattes våldtäkt under kriget i början av 90-talet och genom den svenska organisationen Kvinna till kvinna har hon varit med i ett utbytesprojekt med kongolesiska kollegor. Deltagarna har besökt varandra i både Kongo och Bosnien för att tala om gemensamma erfarenheter, möten som filmats av dokumentärfilmaren <strong>Marika Griehsel</strong>. Konflikts Robin Olin var med när filmen Kvinnornas krig hade premiär tidigare i år då också Mira Velucic och <strong>Ester Munyerenkhana</strong> från Kongo var med.</p>
<p>Frågan om straffrihet har länge diskuterats. Den danska psykologen <strong>Anne Bovbjerg</strong>, verksam vid Röda Korsets psykotraumacenter i Köpenhamn som intervjuades i ett tidigare Konflikt av vår reporter <strong>Petra Quiding</strong>, menar att det är av högsta vikt för kvinnornas läkeprocess att våldtäktsmännen ställls inför rätta.</p>
<p><strong>Margot Wallström</strong>, FN:s särskilda representant för sexuellt våld i konflikter, var när Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> fick tag på henne i veckan var hon tillbaka i sin gamla hemstad Bryssel. Hon menar att frågan om straffrihet och utkrävande av ansvar har hög prioritet.</p>
<p>Inbördeskriget i Liberia bröt ut 1989 och pågick - med ett kort avbrott - i 14 år. Nu har sju år gått sen fredsavtalet som satte punkt för kriget. Charles Taylor står åtalad i Haag för krigsförbrytelser begågna i grannlandet Sierra Leone och hans son Chuckie Taylor har ställts inför rätta och dömts i USA. Men fortfarande har ingen av de krigsherrar vars styrkor utsatte kvinnor för systematiskt sexuellt våld i Liberia ställts inför rätta i landets egna domstolar. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> ringde upp en av Liberias ledande kvinnorättsadvokater <strong>Lois Brutus</strong> för att prata om vad som händer sen, när vapnen tystnat, men kriget mot kvinnorna fortsätter.</p>
<p><strong><em>Programledare: Kajsa Boglind<br />Producent: Ira Mallik#ruta=3715892#</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/71600</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100522104515.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 May 2010 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1076300_1200_676.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3324</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100522104515.mp3" length="39886472" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ett mänskligt krig?</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=237990#
Om Kandahar, COIN och kulturkänsliga krigare. Amerika och dess allierade ställs nu inför sin största utmaning i Afghanistan: en offensiv i pashtunernas huvudstad Kandahar. Samtidigt blir offensiven den stora prövningen för den nygamla taktiken "counterinsurgency", med ekon från både Vietnam och gamla kolonialkrig. Kommer man att lyckas? Och är counterinsurgency, eller COIN på militärjargong, verkligen det patenterade framgångsrecept som det framställs som? Reportage om nya filmen Human Terrain, samt samtal med experter i Kandahar, Washington och Stockholm.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter månader av växande irritation mellan USA och den afghanska ledningen sopades i veckan allt gammal groll under mattan och president <strong>Hamid Karzai</strong> togs emot i Washington med stora vänskapsbetygelser. Med en pågående truppförstärkning - ytterligare 30 000 amerikanska soldater är på väg till Afghanistan - och en förestående offensiv i Kandahar är <strong>Obama</strong> och Karzai mer beroende av varandra än någonsin hittills, och av att visa att man har det afghanska folkets bästa som främsta syfte. Från officiellt håll har man därför den senaste tiden tonat ned krigsretoriken och säger nu att det snarare handlar om en "process" än en offensiv i Kandahar.</p>
<p>Men vad är detta Kandahar? Vad betyder det för de afghaner som kommer därifrån? En av de mer speciella böcker om Afghanistan som kommit ut under de senaste åren heter <em>My Life with the Taliban</em>. Det är en självbiografi skriven av en högt uppsatt taliban, <strong>Mullah Abdul Salam Zaeef</strong>, som bland annat var ambassadör till Pakistan när Afghanistan-kriget började 2001 och som 2002 greps av USA och satt i Guantanamofängelset i tre år. Boken har översatts från pashto och redigerats av två europeiska forskare som spenderat de senaste åren i Kandahar. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> ringde upp en av dem, <strong>Alex Strick van Linschoten</strong>, för att höra hur han hamnat i Kandahar, hur boken kom till, och hur läget i staden är idag.</p>
<p>Det är i Kandahar Talibanerna har sitt starkaste fäste och de har inte visat några tecken på försvagning, så om USA ska lyckas med sin plan att börja dra tillbaka sina styrkor nästa år lär en större militär insats vara oundviklig. Och lika oundvikligt kommer den att leda till ännu fler civila offer, vilket redan har börjat synas i Pentagons siffror. Vad händer då med den taktik som går ut på att skydda civilbefolkningen och vinna deras förtoende så att motståndsgrupperna inte kan söka skydd hos dem? <em>Counterinsurgency</em> är begreppet på engelska och en bra svensk översättning saknas. Taktiken användes i samband med truppförstärkningen i Irak 2007, under den så kallade <em>surgen</em> - och nu är det mycket i NATO-koalitionens planering i södra Afghanistan som påminner om det man gjorde i Baghdad.</p>
<p>En person som var djupt inblandad då var <strong>David Kilcullen</strong>, som counterinsurgency-rådgivare till <strong>General Petraeus</strong>. Han har haft ett stort inflytande på hur den amerikanska militärdoktrinen utvecklats under de senaste åren – han har även varit särskild rådgivare åt den dåvarande utrikesministern <strong>Condoleeza Rice</strong>, och har arbetat i långa perioder i Afghanistan, Irak och Pakistan. Ivar Ekman ringde honom i Washington.</p>
<p>Ett av de konkreta inslagen som har utvecklades ur den stratgei som David Kilcullen var med och formulerade är de så kallade <em>Human Terrain Teams</em> - mänskliga terräng-team. I vår tids krig anses inte längre enbart kontrollen över den fysiska terrängen - marken, luftrummet eller havet - att vara avgörande för vem som ska segra. För att kunna vinna ett krig måste man vinna människornas förtroende - "<em>hearts and minds</em>" som man ofta hör amerikanska militärer och politiker tala om. Och åtminstone inom en del av de högre ledarskikten har insikten om att det inte funkar med bullriga soldater som brakar fram i full stridsmundering och knappt syns bakom sina mörka solglasögon. Så för att göra de mer känsliga för den mänskliga miljö de rör sig i rekryterar armén antropologer till de här mänskliga terrängteamen, för att hjälpa till att analysera och förklara hur människorna i området beter sig.</p>
<p>Så är det tänkt, men i praktiken återstår många brister och framförallt riktas mycket kritik mot systemet - både inom det militära och bland akademiker som värjer sig mot att deras expertis ska användas för krigföring. Några av de rösterna, men också förespråkare förekommer i den prisbelönade dokumentärfilmen <em>Human Terrain</em>, som har fått stort gensvar där den har visats på dokumentärfilmsfestivaler, nu senast vid HotDocs i Toronto. <strong>James Der Derian</strong> är professor i internationella studier vid Brown University i Rhode Island och har regisserat filmen tillsammans med <strong>David</strong> och <strong>Michael Udris</strong>. Filmen började som ett försök att skildra den den amerikanska militärens strategiska omsvängningen. Men när hans vän och kollega <strong>Michael Bhatia</strong>, antropolog som ingick i ett av Human Terrain-teamen, miste livet vid en vägbombs-attentat blev det plötsligt också ett personligt projekt. Konflikts <strong>Daniela Marquard</strong> fick tag på honom under festivalen i Toronto.</p>
<p>Gäster i studion för att diskutera detta är <strong>Caroline Holmqvist-Jonsäter</strong> som just skrivit sin doktorsavhandling på ämnet tjugohundratalets krig vid Kings College i London, och <strong>Torbjörn Petterson</strong>, Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare, nyss hemkommen från Kabul.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/71817</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100515100047.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 May 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1064908_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3370</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100515100047.mp3" length="40435984" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bevis och rykten om islamistisk rekrytering</title>
      <description><![CDATA[<p>Efter rapporterna och reportagen om islamistrekrytering i Rinkeby; samtal med SÄPO om bevis och ryktesspridning. Dessutom om riskerna med själva oron för radikalisering och nya terroristlagar. I onsdags fick också Säpo nya uppgifter i det att riksdagen ny lag som gör att även uppmaning offentligt och rekrytering till terrorism blir straffbart med mellan 2 och 6 års fängelse, vilka utmaningar ställer det Säpo inför? Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpo, berättar om säkerhetspolisens uppgifter i länge intervju.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Lördagen för två veckor sedan sände vi ett längre reportage från stockholmsförorten Rinkeby. Det efter att förorten rönt stort medialt intresse; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, ABC, Expressen, Aftonbladet, Ekot, SVT, TV4, Metro, Tidningen City och internationella nyhetsbyrån AP har alla berättat varianter av en liknande historia; om hur islamister propagerar, lyckas stoppa fester och hotar radikalisera unga somalier.<br />När sedan ledande svenska politiker som bl a socialdemokraterna <strong>Nalin Pekgul</strong> och <strong>Mona Sahlin</strong> tillsammans med integrationsminister <strong>Nyamko Sabuni</strong> refererar till radikaliseringen i Rinkeby och en omstridd rapport från Rosengård, tas som exempel på extrema islamisters inflytande i förortsområden, blir det en del av en större europeisk tendens. Så vi bestämde oss för att åka till Rinkeby och se vad som hänt. Mycket av rapporterna visade sig emanera från några få källor. I synnerhet ungdomsledaren, hip-hoparen och festfixaren <strong>Kadafi Hussein</strong>, vars stoppade fester, enligt honom var tecken på islamisternas framryckning. <br />Men uppgift visade sig stå mot uppgift och många hävdade att det var inställda fester var i själva verket uttryck för föräldrars oro. Folkets Husföreningen, som håller i lokalerna där festerna hölls, vill nu i efterhand betona att de inte stått som arrangör för någon av de omdiskuterade festerna, som man möjligen kunde få intryck av. <br />Kadafi Hussein berättade också om en fritidsgård, driven av moskén där en ungdomsledare för ett par år sedan ska ha försökt rekrytera ungdomar till islamistiska al-Shabab i Somalia.</p>
<p><strong>Malena Rembe</strong>, chefsanalytiker vid Säkerhetspolisens, Säpos kontraterrorenhet, kom till studion för att reda ut fakta kring de olika uppgifter som florerat i medierna. <br />Med i studion var också: <strong>Leif Stenberg</strong>, docent, islamolog och chef för Centret för Mellanösternstudier vid Lunds universitet och <strong>Mohammad Fazlhashemi</strong>, professor i idéhistoria vid Umeå universitet.</p>
<p>Det har förekommit en rad motstridiga uppgifter om hur det förhåller sig med såväl rekrytering som radikalisering i förorter. Och det är svårt att få en uppfattning om hur stor vidden av problemet är. Integrations- och jämställdhetsminister <strong>Nyamko Sabuni</strong>, gav i februari i år Säkerhetspolisen i uppdrag att sammanställa en rapport om våldsbejakande extremism. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> träffade henne.</p>
<p>2008 skärptes EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism. Med hänvisning till det och Europarådets konvention om förebyggande av terrorism antog riksdagen onsdagen den 21 april en ny lag för att förebygga terrorism. Den nya lagen innebär att fler handlingar ska kunna straffas som terrorism. Att uppmana, rekrytera eller utbilda personer till att utföra terrorhandlingar blir straffbart enligt den nya lagen. Svenska domstolar får ökade befogenheter att utdöma straff för terrorism. Svenska medborgare utomlands och utlänningar som bor i Sverige kommer att kunna ställas inför svenska domstolar. Brott som faller under den nya lagen kan resultera i fängelse i högst sex år.<br />Onsdagen 21 april antog riksdagen också en förlängning av den omdebatterade lagen "om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott". Med det nya tillägget att den ska kunna användas mot de nya brotten ovan. Den ger de polisen möjlighet att i sin underrättelseverksamhet använda sig av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll.<br />Båda lagarna gäller från den 1 december 2010.</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/72006</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100508111221.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 May 2010 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1055750_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3330</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100508111221.mp3" length="39952927" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Straff utan brott</title>
      <description><![CDATA[<p>Om häkten, Arizona och Kanar Ali, som gråter. Hon vill inte sitta inlåst längre. Och Lars Ekblom från Migrationsverket förstår. Men systemet visar ingen nåd. Allt fler asylsökande spärras in i väntan på avvisning. Och detta - att flyktingar och migranter mer och mer hanteras av polis och kriminalvård - är en utveckling som kan ses i hela västvärlden, från Sverige, via Italien och Frankrike, till USA. Hör Konflikt om kriminaliseringen av migranterna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sheriff <strong>Joe Arpaio</strong> är en man som ser sig själv som USA:s mest hängivne väktare av lagen – i synnerhet när det gäller migranter som olagligt tagit sig in i USA. I hans fängelser får de bära rosa underkläder och randiga fångdräkter. Och passar det inte behöver man ju inte komma tillbaka, raljerar Arpaio, sheriff i Maricopa county, som bland annat omfattar miljonstaden Phoenix i delstaten Arizona.#ljud=2338745#</p>
<p>Den gångna veckan har Arpaio jublat över den nya lag som gör det till ett brott att befinna sig i Arizona utan uppehållstillstånd. De som inte kan visa att de är som det heter "legala" riskerar fängelse i ett halvår och 2 500 dollar i böter. Men många har protesterat. President Obama har kallat Arizonas politiker oansvariga och upprörda röster ropar på sanktioner och bojkott.</p>
<p>Även i Europa pågår sedan flera år en tilltagande kriminalisering av migranter. I länder som Italien och Frankrike är det straffbart inte bara att befinna sig i landet utan tillstånd utan också att hjälpa dessa människor med till exempel mat, husrum eller ett arbete. I Europarådet ser man med stor oro på ett hårdnande klimat mot migranter, vilket Rådets kommissionär för mänskliga rättigheter <strong>Thomas Hammarberg</strong> är med för att prata om i dagens program.</p>
<p>Det hårdnande klimatet märks även i Sverige. Förra året inspekterade Europarådets kommission för förebyggande av tortyr svenska häkten, fängelser och migrationsverkets låsta förvar för utlänningar som ska avvisas. Rapporten som publicerades i december upprepade sin, sedan tidigare skarpa kritik mot att utlänningar som fått avslag på sin asylansökan kan placeras i häkten och att vistelsen på häktet inte är tidsbestämd, till skillnad mot vad som gäller för brottsmisstänkta. Häkten är ingen lämplig plats för människor som varken är misstänkta eller dömda för något brott, skriver Europarådet i sin rapport och uppmanar de svenska myndigheterna att skyndsamt vidta åtgärder mot detta.</p>
<p>En utredning – den så kallade Förvarsutredningen – har tillsatts men blir inte klar förrän om ett år. Tills vidare gäller enligt Utlänningslagen att Migrationsverket har rätt att överlämna utlänningar som ska avvisas till Kriminalvården för placering i häkte om man bedömer att det finns en risk att de ska skada andra eller sig själva.</p>
<p>Dagens Konflikt ger en inblick i den för många dolda värld som svenska häkten är. För vad innebär det för en asylsökande att bli inlåst där, bland misstänkta förbrytare och många gånger grovt brottsbelastade personer, på små ytor som egentligen inte är menade för annat än tillfälliga vistelser? Och vad innebär det för dem som är anställda av Migrationsverket och kriminalvården att häktesplacera utlänningar? Konflikts <strong>Robin Olin</strong> fick en unik möjlighet att komma in på häktet Blanka i Uppsala.</p>
<p>Många är de dramatiska människoöden i denna hantering som i nyhetsrapporteringen reduceras till en kort notis. Bakom rubriken Självmord på häktet i Gävle fanns <strong>Mirabbas Safari</strong> som hade varit på flykt från Afghanistan i flera år när han till slut kom till Sverige. Men han fick avslag på sin asylansäkan och blev istället inspärrad. Stämplad som kriminell och självmordsbenägen placerade Migrationsverket honom på häktet i Gävle i väntan på att han skulle avvisas. Frilansreportern <strong>Agneta Gustavsson</strong> har följt upp spåren som finns kvar efter Mirabbas Safari.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/72219</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100501100039.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 May 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1041857_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3360</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100501100039.mp3" length="40310282" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bakom rubrikerna i Rinkeby</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=237997#
(RÄTTELSE: I reportaget från Rinkeby spelades ett citat upp ur TV 4:s Kalla Fakta från februari i år där en ung, anonym kvinna med förvrängd röst berättade om protester mot ett ungdomsdisco som hölls på Folkets hus i stockholmsförorten Rinkeby. Den kvinna som träder fram i vårt program presenterades felaktigt som den anonyma rösten i Kalla Fakta-citatet. Vi ber om ursäkt och det felaktiga avsnittet har tagits bort ur den version som finns att lyssna på och ladda ner här.)
"Radikal islamistisk rekrytering". Ledande politiker och medier larmar hösten 2009 om hur unga i svenska förorter rekryteras till al-Shabab i Somalia, liksom hot och trakasserier mot unga kvinnor. Men vad har egentligen hänt? Konflikts Randi Mossige-Norheim och Julia Lundberg söker svar i Rinkeby, och finner berättelser med förvirrande, men förvånande få fakta. Om risken för rundgång i en tid då islam blivit till hotbild.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sedan attentaten den 11 september 2001 har den dominerande globala berättelsen varit hotet från en våldsbejakande, extrem form av politisk islam. Alla mindre skeenden, från krig och konflikter i fjärran länder, till frågor om moral och religion i hem och skolor här hemma, pressas förr eller senare in i förklaringsmodeller om en påstått växande extrem form av islam. Ta ett land som Somalia till exempel, som i två decennier härjats av krig mellan olika intressen. Under 90-talet stod striderna mellan olika klaner, när sedan en gruppering i islams namn, de Islamiska domstolarna, började bygga en stat i landet 2006 invaderades Somalia av Etiopien och USA.</p>
<p>Det väpnande motståndet har kommit att betraktas som islamistisk terror. Rapporterna är idag många om vad den militanta rörelsen al-Shabab utsätter befolkningen för; alltifrån förbud mot musik, tom ringklockor i skolan, till halshuggningar av motståndare och införande av hårda sharialagar. Och trots att al-Shabab ser ut att förlora stöd i Somalia, har den rörelsen blivit en levande hotbild även här i väst. Den man som nyligen attackerade den danske satirtecknaren <strong>Knut Westergaard</strong> var somalier och påstått kopplad till al-Shabab. FN:s säkerhetsråds kommitté för övervakning av Somalia varnade nyligen i en rapport för rekrytering till al-Shabab bland somalier bosatta i Europa och USA. Sverige framställs i FN-rapporten som en central plats för rekrytering och stöd till al-Shabab. Uppgifterna kommer från den svenska regeringen och det är här den stora berättelsen möter de många små historierna.</p>
<p>För var har regeringen sina uppgifter om rekrytering till militanta al-Shabab ifrån? Bland annat från ett antal mediarapporter som nådde sin kulmen under hösten 2009 när en ideell fritidsgård i Stockholmsförorten Rinkeby blev utpekad som rekryteringscenter för just al-Shabab. Som följd kom också rapporterna om en oroväckande radikalisering där unga kvinnor trakasserades för sina klädval och förvägrades gå på fest.</p>
<p>Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> och <strong>Julia Lundberg</strong> begav sig till Rinkeby för att se vad som egentligen hände när svenska förortshistorier blev föremål för slutsatser i FN-rapporter.</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/72358</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100427052456.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Apr 2010 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1030977_1000_500.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3212</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100427052456.mp3" length="38543882" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den stulna historien</title>
      <description><![CDATA[<p>Om plundrade antikviteter som prånglas ut till världens samlare och museer och lämnar djupa hål i kunskapen om vårt ursprung. Hur ska plundringen stoppas? Och vem äger egentligen rätten till mänsklighetens kulturella arv? Hör mannen med missionen att återbörda allt egyptisk till Egypten. Hör arkeologen om Iraks skövlade utgrävningsplatser. Och vad är det egentligen som driver samlarna? Veckans Konflikt är en rapport från museiekorridorernas, utgrävningarnas och samlarnas slagfält.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Människan har alltid varit samlare. Fram till 1700-talet var det ett nöje som framför allt aristokrains män ägnade sig åt. Typexemplet var 1600-talsbaronen <strong>Hans Sloane</strong> som samlade på allt från skor till ormar i sprit och egyptiska antikviteter. Han representerar också övergången till statligt samlande eftersom hans samling lade grunden till British Museum som kom att bli föregångare till de stora encyclopediska museerna. Och människans behov av samlande tycks aldrig sina. Med ett växande utbud av försäljnings- och auktionssajter på nätet blir många föremål plötsligt lockande lätta att få tag på. Men hur ser det ut på den svenska antikmarknaden - en verksamhet som lätt hamnar i en gråzon när varor saknar nödvändig ursprungsinformation eller förses med falska uppgifter om sitt ursprung? Konflikts reporter <strong>Robin Olin</strong> gav sig ut i Stockholm för att undersöka. </p>
<p>Krig har ju i alla tider spelat en stor roll för samlandet. Plundringsräder var mer regel än undantag och att ta med sig särskilt laddade krigstroféer har snarast varit något förväntat –  i har egna exempel från 30-åriga kriget när <strong>drottning Kristina</strong> uppmanade de svenska trupperna i Prag att lägga beslag på Silverbibeln och Djävulsbibeln. Och även om det har tillkommit internationella konventioner i som förbjuder plundring och som värnar om kulturarvet så har det knappast någon hög prioritet i konfliktområdena. I kölvattnet efter den USA-ledda invasionen i Irak följde en våg av plundringar framför allt i södra Irak med sina enorma arkeologiska utgrävningsplatser. Den libanisesiska arkeologen och journalisten <strong>Joanne Farchakh-Bajjaly</strong> har dokumenterat följderna av att utgrävningsplatserna lämnades obevakade och översvämmades av plundrare. Det var en kulturell massaker, förklarade hon när Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp henne i Beirut och får medhåll från <strong>Donny George</strong>, tidigare chef för det plundrade irakiska Nationalmuseet.</p>
<p>När de första stora muséerna kom till på 1700-talet var det som en revolutionär reaktion på det privata samlandet. Några år efter franska revolutionen öppnade Louvren för att visa upp de kungliga samlingarna för allmänheten. Muséerna blev också själva aktiva samlare och deltog i utgrävningsexpeditioner vars resultat de förde med sig tillbaka. Museernas uppgift blev att skapa bildade och goda medborgare, och de blev en del av nationsskapandet. Senare, när tidigare kolonier blev självständiga, kom kulturarvet att spela en viktig roll i deras nationsprojekt. Nu handlade det om att återbörda det som ansågs vara stulet. En av de mest seglivade tvisterna är den mellan Grekland och Storbirtannien och partenonfriserna  - eller som britterna kallar dem - The Elgin Marbles. Frilansjournalisten <strong>Petra Quiding</strong> har besökt Nya Akropolis-muséet, där några av originalen finns kvar sida vid sida med gipsavgjutningar av de pjäser grekerna saknar.</p>
<p>Maktbalansen mellan museer i rika västländer och länder rika på antik kultur vägde länge över till museiländernas fördel. Den ordningen började att ändras 1970, när FN-organet UNESCO antog en resolution som förbjöd utförseln av kulturföremål utan ursprungslandets tillstånd. Först på 2000-talet började resolutionen få genomslag, efter ett par uppmärksammade rättsfall - framförallt när Gettymuseets kurator <strong>Marion True</strong> 2005 åtalades i Italien för att ha köpt plundrade konstföremål. Och nu vädrar repatrierings-förespråkarna rejäl morgonluft. Den man som kanske mest har kommit att personifiera kampen om västerländska museers artefakter är <strong>Zahi Hawass</strong>, omnipotent chef för Egyptens riksantikvarieämbete, känd för sin Indiana Jones-hatt och kittlande National Geographic-program. Konflikts <strong>Ivar Ekman</strong> nådde honom på hans kontor i Kairo.</p>
<p>Att det har skett ett stort skifte i maktbalansen mellan västerländska museer och länder med stora, antika kulturskatter, det anser också journalisten <strong>Hugh Eakin</strong>, en av de personer som närmast följt den här utvecklingen, och som nära bevakat såväl plundringen av Iraks konstskatter som den uppmärksammade rättegången mot Gettymuseets tidigare kurator Marion True. Men han är inte alls lika säker som Hawass på att detta leder till att plundringen minskar. Snarare avleder bråket om repatriering uppmärksamheten från den mer akuta faran.</p>
<p>I Berlins världskulturcentrum pågår för tillfället en utställning med titeln Om vrede. Här medverkar den irak-amerikanske konstnären <strong>Michael Rakowitz</strong> med en egen version av Ishtar-porten - den pampiga entrén till det antika Babylon från 500-talet före kristus.Hans installation är en kommentar till alla de kulturskatter som västerlänningar har lagt beslag på, däribland den ursprungliga Ishtar-porten som finns att beskåda bara några kvarter längre bort i Berlins stora turistattraktion Pergamonmuséet. Och han vill också påminna om den plundring som pågår än  idag.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/72661</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100417110011.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Apr 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1018245_1200_676.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100417110011.mp3" length="40108408" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den amerikanske vännen</title>
      <description><![CDATA[<p>USA:s vänskap prövas i Jerusalem. Colin Powells närmaste man, överste Wilkerson, är en av flera ledande amerikaner som säger att verklig vänskap måste ställa krav på Israel. Samtidigt utmanas den tradionella proisraeliska lobbyn i USA av J street, en ny judisk påtryckargrupp som kräver krafttag mot Israel - för Israels skull. Och sist professorerna som provocerade med påståenden om USA:s politiker som proisraelisk gisslan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På en presskonferens i Jerusalem den 9 mars bedyrade vicepresident Joe Biden och Benjamin Netahyahu varandra sin varma vänskap, och betonade vänskapsbanden mellan de båda nationerna. Några timmar senare svalnade relationen; Israel meddelade att 1600 nya bostäder fått bygglov på omstridd mark i Östra Jerusalem och Biden anlände mycket sent till kvällens middag. <br />Det var upptakten till en spricka, ett avstånd mellan USA och Israel, som gett upphov till många spekulationer. För det finns också andra tecken på att relationen inte är som förr. Och häromdagen kom nyheten att Nethanyahu ställer in sin närvaro vid konferensen om ickespridning av kärnvapen i Washington nästa vecka.<br />I studion: <strong>Anders Stephanson</strong>, professor i historia vid Columbia university i New York och specialiserad på amerikansk utrikespolitik.</p>
<p>Frilansjournalisten <strong>Anneli Rådestad</strong> åkte till Jerusalem för att höra hur de som bor i de omdiskuterade områdena i östra Jerusalem tänker om att deras hem blivit orsak till det som många bedömare kallar en av de värsta kriserna i relationen USA-Israel på decennier. Irritationen över att president Obama inte gör skillnad mellan olika bosättningar är tydlig. Men också i Israel höjs kritiska röster. <strong>Michael Solsberry</strong>, fredsaktivist, är en av dem som välkomnar en debatt bland proisraeliska grupper i USA om hur det bästa stödet för Israel egentligen ska se ut.</p>
<p>Den tidigare bilden av ett militärt och politiskt etablissemang i USA som stod eniga bakom Israel fick sig också en törn i veckorna som gick. General David Pethreaus, chef för USA:s alla väpnade styrkor i Irak, Afghanistan och främre Asien, vittnade inför senatens försvarsutskott och sa att USA:s "favorisering"av Israel allvarligt skadade amerikanska intressen. En som känner Pethreaus väl är <strong>Lawrence Wilkerson</strong>, nu professor och undervisar i geostrategi och nationell säkerhet vid universitet i både Williamsburg och Washington. Wilkerson var tidigare överste och har sen slutet av 80-talet varit Colin Powells närmaste man, under dennes tid som president Reagans säkerhetsrådgivare, arméchef, överbefälhavare och slutligen utrikesminister under George Bush. Wilkerson var bland annat stabschef på det amerikanska utrikesdepartementet. När <strong>Mikael Olsson</strong> ringde upp honom är han inte förvånad över de gångna veckornas kris i de amerikansk-israeliska relationerna.<br />#ljud=2303934#</p>
<p>"Sometimes only a friend can deliver the hardest truth"; ibland krävs det en vän för att säga sanningen. Orden kommer från USA:s vicepresident Joe Biden under hans senaste, så omtalade, besök i Israel. Frågan om vilka som egentligen är Israels vänner i USA har ekat i den proisraeliska lobbyn sen dess. För medan det i drygt ett halvt århundrade bara funnits en proisraelisk lobbygrupp i USA att tala om, AIPAC, the American Israel Public Affairs Committee, så har det dom senaste åren börjat dyka upp andra påtryckargrupper, en utveckling som tagit fart sen Obama klev in i Vita huset.  Konflikts <strong>Robin Olin</strong> ringde upp <strong>Amy Spitalnick</strong>, ansvarig för mediekontakter och en av grundarna till den nya judiska påtryckargruppen J street, som snabbt vinner inflytande och ser sina medlemssiffror skjuta i höjden. </p>
<p>Det är kontroversiellt att diskutera den proisraeliska lobbyn. Själva begreppet är laddat och riskerar att slå över i antisemitiska amsagor om hemliga sällskap med dolda lojaliteter på agendan. Inte minst här hemma där lobbygrupper för politisk påverkan inte varit en självklar del av den politiska kulturen på det sätt de är i USA. <br />Två framstående amerikanska akademiker, <strong>John Mearsheimer</strong>, professor i statsvetenskap vid univeristet i Chicago och <strong>Stephen Walt</strong>, professor i internationella relationer vid Harvard, bestämde sig ändå för snart åtta år sedan att undersöka konsekvenserna av den proisraeliska lobbyns inflytande i USA. En längre artikel publicerades först 2006 och väckte stort uppseende, boken <em>The Israel Lobby and US foreign policy</em> piskade upp debatten ytterligare. När Mikael Olsson talade med författarna ser de debatten om hur den proisraeliska lobbyn påverkat amerikansk utrikespolitik som sin största framgång, även om det personliga priset, varit högt, med inställda föreläsningar och stängda befordringsgångar.</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/72868</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100410102726.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Apr 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/1005799_1000_450.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3411</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100410102726.mp3" length="40931579" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Religionens politiska kraft</title>
      <description><![CDATA[<p>Om tro och politik. Hur tyglar man religionens våldsamma passioner? Och hur förvaltar man dess budskap om kärlek och tolerans? Hör journalisten Ian Buruma om att tämja gudarna. Hassan al-Turabi - andlig inspiratör eller blodbesudlad despot? Och framtida ledare i Mellanöstern som drömmer om en värld utan religion.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Konflikt idag har vi valt att titta på några av de paradoxer som präglar religionens roll i samhället idag - och som också har hamnat i blixtbelysning när skandalerna inom katolska kyrkan rullats upp under de senaste månaderna. För det är knappast kristendomens kärleksbudskap som har stått i fokus utan dess raka motsats: makt, våld och förtryck riktat mot samhällets allra mest värnlösa inom kyrkans väggar. I samtalet medverkar <strong>Ulla Gudmundson</strong>, Sveriges ambassadör i Vatikanstaten och <strong>Mohammad Fazlhashemi</strong>, professor i idéhistoria vid Umeå universitet.</p>
<p>En som har ägnat mycket tid åt att undersöka förhållandet mellan religion och politik är journalisten och akademikern <strong>Ian Buruma</strong>, som vann stor internationell uppmärksamhet för boken Mordet i Amsterdam för fyra år sedan. Då hyllades han för att med sansad röst försöka förklara bakomliggande faktorer till islamisten Mohammad Bouyeris brutala mord på filmaren Theo van Gogh. Men många kritiker vände sig också mot vad de uppfattade som Burumas allt för välvilliga förståelse för mördaren. I sin senaste bok, Taming the Gods - Att tämja gudarna, analyserar Buruma förhållandet mellan religion och demokrati.</p>
<p>Sudan blev något av en knutpunkt för olika islamistiska rörelser efter militärkuppen 1989. Tillsammans med kuppledaren Omar al-Bashir kom den islamistiske ledaren och ideologen <strong>Hassan Al-Turabi</strong> till makten och drev igenom en islamisering av Sudan. Och hans dragningskraft sträckte sig också utanför landets gränser. Bland dem som inspirerades av Hassan Al-Turabi fanns Osama bin Ladin, som byggde upp sitt nätverk al-Qaeda med bas i huvudstaden Khartoum. Al-Turabi har sedan dess hamnat på kollisionskurs med presidenten men fortfarande råder strikta sharialagar i Sudan - något som omvärlden påmindes om förra året när Lubna Hussein, en kvinnlig journalist, dömdes till 40 piskrapp för att ha klätt sig i jeans. Frilansjournalisten <strong>Magnus Bellander</strong> besökte nyligen till Khartoum, där ideologen Hassan al-Turabi fortfarande verkar som oppositionspolitiker, i en stad som inte alltid lever upp till västs bild av ett shariastyrt samhälle.</p>
<p>I Mellanöstern pågår en kamp om hur mycket de religiösa grupperna ska få säga till om i politiken. Israels premiärminister Benyamin Netanyahu är beroende av de ultraortodoxa grupperna för att styra landet - samma grupper som driver på fortsatt byggande av bosättningar på ockuperade palestinska områden. Och samtidigt, inom de palestinska territorierna, är splittringen stor mellan det icke-religiösa partiet Fatah som styr på Västbanken och det strängt muslimska Hamas, som vann valet i Gaza 2006 och som inte erkänner staten Israel. På Palmecentret i Stockholm hölls i förra veckan ett seminarium om "Fredsinitiativ i Mellanöstern". På plats var bland annat representanter för ungdomsförbund i regionen. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> gick dit för att höra hur framtidens icke-religiösa ledare tänker om religionens roll i fredsprocessen? Han träffade <strong>Hanin Khoury</strong>, från Fatah Youth och <strong>Uri Zaki</strong>, från den israeliska människorättsorganisationen B'Tselem.</p>
<p>De senaste åren har också kyrkans roll i det svenska samhällslivet förändrats. Förutom kyrkans sociala arbete med samhällets mest utsatta, har kyrkan engagerat sig i politiska frågor som skuldavskrivning och flyktingamnesti. Det här har också lett till spänningar inom kyrkan, för även om det finns en gemensam uppfattning om att kyrkan har en viktig roll att spela i samhällslivet, så råder oenighet om hur och vad denna roll ska användas till. Konflikts <strong>Magnus Åsblad</strong> skildrar en kyrka som försöker hitta sin plats i samhället.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Robin Olin</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/73087</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100403100039.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Apr 2010 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/996547_500_200.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100403100039.mp3" length="39476454" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/73282</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100327100029.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Mar 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1916</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100327100029.mp3" length="22981381" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/73283</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100327100018.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Mar 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3411</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100327100018.mp3" length="40923115" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/73289</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100327120018.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Mar 2010 23:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1499</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100327120018.mp3" length="17987814" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Demokratins faror och förhoppningar</title>
      <description><![CDATA[<p>Om demokrati - en nyckel till fred eller en tändande gnista för nya konflikter? Hör Paul Collier, författare till en kontroversiell bok om vapen, våld och valurnor och om val som destabiliserar medan västvärlden hyllar demokratiska framsteg. Reportage från Sudan där vägen till det första flerpartivalet på över två decennier kantas av potentiella katastrofer. Hör också röster från Irak, Afghanistan och forskare i London.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Valen i världens konfliktområden duggar tätt. Om en knapp månad ska Sudan hålla sina första flerpartival på 24 år - en politisk krutdurk och en logistisk mardröm i ett land som är mer än fyra gånger så stort som Frankrike och som på många håll helt saknar infrastruktur efter åren av konflikter i Darfur och mellan norra och södra Sudan. Valen är en del av fredsavtalet som skrevs under mellan regeringen i norr och gerillan i söder för fem år sedan. Men den utlovade demokratiseringen efter 15 år av enpartistyre har inte blivit av, enligt oppositionen. De har hotar med bojkott och anklagat president <strong>Omar al-Bashirs</strong> regeringsparti för riggning av väljarregistreringen. Frilansjournalisten <strong>Magnus Bellander</strong> besökte Khartoum inför valet.</p>
<p>Frågan om demokrati som möjlighet till försoning eller risk för ökad splittring i konfliktländer är något som har sysselsatt Oxford-professorn i ekonomi, <strong>Paul Collier</strong>, under lång tid. Han fick stor uppmärksamhet för sin bok <em>The Bottom Billion</em> för några år sedan - om världens fattigaste och varför de sitter fast i fattigdom. Uppföljaren <em>Wars, Guns and Votes</em> handlar om demokratiprocesser som inte löser utan skapar nya konflikter i dessa länder. Paul Collier hävdar att det framför allt handlar om det internationella samfundets bekvämlighet. I jakten på snabba framsteg tar man till val som mirakel-kur.</p>
<p>Afghanistan är ett gott exempel på detta. Förtroendet för president <strong>Hamid Karzai</strong> hade urholkats både hos befolkningen, som såg på hur de gamla krigsherrarna i Karzais regering kunde berika sig vid maktens grytor och hos de internationella aktörerna på plats som var frustrerade över den regeringens oförmåga att regera landet. Presidentvalet förra sommaren skulle lösa detta. Men att pressa fram valet kom snarare att slå tillbaka mot internationella samfundet – valprocessen avslöjade bristen på legitimitet hos regeringen mer än något annat. En som följde valkampanjen på nära håll är den brittiske dokumentärfilmaren <strong>Martin Herring</strong>, som just nu lägger sista handen vid sin senaste film, Vote Afghanistan! som har premiär i London om en månad. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringe upp honom.</p>
<p>En person som nära studerat grunderna för hur våldsamma konflikter uppstår och hur dessa konflikter kan lösas och stabiliseras är ekonomiprofessorn <strong>Frances Stewart</strong> på Oxford University. Tillsammans med sin forskargrupp har hon gjort fältstudier och jämfört statistik från länder med liknande interna motsättningar i form av olika etniciteter och religioner. Det intressanta är att dessa länder många gånger har helt olika situation - medan grupperna i vissa länder har lyckats leva relativt fredligt sida vid sida, som i Ghana, har andra drabbats hårt av långvariga blodiga strider, som i Nigeria. Hur kommer det sig? Enligt Frances Stewart är det avgörande om det finns stora ojämlikheter mellan de olika grupperna i ett land. När Konflikts reporter <strong>Robin Olin</strong> träffade Stewart på Sverigebesök, kritiserade hon den typ av majoritetsdemokrati som väst ofta vill införa i konfliktdrabbade länder.</p>
<p>Gäster i studion är Marika Fahlén, ambassadör och sändebud för Afrikas Horn, och Mark Salter, programansvarig för Demokrati och konflikthantering vid IDEA, Internationella institutet för demokrati och valstöd här i Stockholm.</p>
<p><em><strong>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producenter: Ira Mallik och Ivar Ekman</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/73487</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100320120038.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Mar 2010 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/972540_500_270.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100320120038.mp3" length="39483977" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/73699</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100313100048.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Mar 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1955</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100313100048.mp3" length="23448764" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/73700</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100313100025.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Mar 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3338</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100313100025.mp3" length="40050416" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/73698</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100313100053.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Mar 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1574</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100313100053.mp3" length="18887785" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Flyktingfrågans fångar</title>
      <description><![CDATA[<p>Om kraftmätningen i den europeiska flyktingfrågan. Vad händer när rigida regelverk som kolliderar med humanitära hänsyn, och människor på flykt kommer i kläm och politiker avsvär sig ansvar? Om enskilda länder som går sin egen väg och trotsar unionens mål om en gemensam flyktingpolitik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Konflikt har vi under åren flera gånger återkommit till en av vår tids stora frågor, migrationsfrågan. Den berör miljoner människor världen över och handlar inte bara om enskilda individers säkerhet och trygghet, utan också om ekonomi, politik och utveckling i stora regioner. Inom EU pågår sedan mer än tio år ett arbete för att skapa en gemensam asyl- och migrationspolitik. En gemensam politik förutsätter också gemensamma regler. Men ett regelverk, som ska kunna gälla i många olika länder och omfatta människor från vitt skilda förhållanden, riskerar i sin tur också att hamna i konflikt med mänskliga hänsyn och behov. <br />I studion: Migrationsminister <strong>Tobias Billström</strong> och <strong>Sara Wåhlin</strong>, som dokumenterat situationen för flyktingbarn på Malta.</p>
<p>Kvotflyktingsystemet är ett exempel på de regelverk som skapats för att ge flyktingar möjlighet att på ett legalt sätt komma till ett säkert land. Men även om man lyckats passera UNHCR:s nålsöga och blir klassad som flykting innebär det på intet sätt att man är garanterad en fristad.<br />Mazen flydde till Sverige från Irak för tre år sedan men fick avslag på sin asylansökan. Han är kristen och tvingades efter att han kidnappats att lämna sitt hem i Bagdad. När hans fru, på flykt i Libanon fick flyktingstatus av FN:s flyktingorgan trodde den splittrade familjen att de skulle kunna återförenas i säkerhet. Men villkoret för att de ska få skydd är att Mazen först återvänder till Irak, där han fruktar för sitt liv. Konflikts och SR Internationals <strong>Hiba Daniel</strong> har träffat Mazen.</p>
<p>Malta är ett land som har tagit emot stora skaror båtflyktingar de senaste åren. Landet har fått stark kritik för hur flyktingarna tas emot och bland annat hålls instängda i undermåliga läger. Till Malta har också Sverige avvisat ensamkommande barn med hänvisning till Dublinförordningen: Det innebär att eftersom Malta var det första EU-land flyktingbarnen anlände till är det också Malta som ska pröva deras skyddsbehov. <strong>Sara Wåhlin</strong> har arbetat vid ett transitboende för ensamkommande barn i Malmö. Där lärde hon känna flera av de barn som skulle avvisas till Malta, bland annat Nouredin, 16 år. Hon har rest till Malta för att dokumentera situationen i flyktinglägret och träffade då honom och flera andra ungdomar som avvisats från Sverige.</p>
<p>EU:s nya kommissionär med ansvar för asyl- och flyktingfrågor, <strong>Cecilia Malmström</strong>, hör till dem som har kritiserat Maltas behandling av ensamkommande barn och överväger att dra Malta inför EU-domstolen. Hon har en delikat balansakt att genomföra mellan alla dem som ropar på hårdare gränsskydd och de som efterlyser en generösare och mer human flyktingpolitik. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> intervjuade henne.</p>
<p>I takt med att antalet avslag blir fler, ökar också pressen på polisen som ska verkställa avvisningarna. Men frågan är vilka metoder som är acceptabla, och vad som kan anses oetiskt i jakten på personer att avvisa? I Danmark blev det stor uppståndelse när polisen stormade en kyrka för att hämta irakiska flyktingar förra året. I Sverige verkar polisen respektera kyrkorummen. Men det finns andra gråzoner, som sjukhus, skolor och bröllop. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> åkte till Malmö för att försöka reda ut vad som egentligen hände när polisen strax före jul grep en ung man som just skulle gifta sig i Malmö stadshus.#ruta=3489856#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/73915</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100306100026.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Mar 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/953047_500_270.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100306100026.mp3" length="39485858" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/74114</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100227100037.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Feb 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1550</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100227100037.mp3" length="18598139" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/74115</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100227100032.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Feb 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1840</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100227100032.mp3" length="22070439" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/74116</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100227100022.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Feb 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3293</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100227100022.mp3" length="39510936" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ett narkotikafritt samhälle - utopi eller möjlighet?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om en laddad drogdebatt, där synen på missbruk som en sjukdom att bota krockar med bilden av brott som måste bestraffas. Om en trasig tillvaro i ständig jakt på droger, stöldgods och en plats att sova. Möt Noomi som avgiftades första gången som fyra-åring - nu är hennes dotter knarkare i fjärde generationen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Redan för ett år sedan var det tänkt att världen skulle vara drogfri. När FN:s kommission mot narkotika 1998 antog en handlingsplan för en narkotikafri värld var målet att det skulle vara verklighet tio år senare.</p>
<p>I oktober förra året gjorde Konflikt ett program om kampen mot narkotikan i Latinamerika - en kamp som under decennier kostat miljardbelopp och årligen tagit tiotusentals människors liv. Under det gångna året höjde allt fler inflytelserika personer sina röster och förklarade att kriget var förlorat och nu behövdes en ny inställning till narkotika.</p>
<p>I detta program vänder vi blicken mot den svenska narkotikapolitiken och jämför den restriktiva hållningen i Sverige, vars övergripande mål är ett narkotikafritt samhälle, med en växande trend i övriga Europa där man inriktar sig mer på att begränsa narkotikans skadeverkningar på människor och samhälle. I veckan kom ännu ett exempel på detta när Danmark öppnade sina första herionmottagningar, där de tyngsta heroinmissbrukarna kan få statligt subventionerat heroin utskrivet av läkare. Syftet är att minska kriminaliteten och ge missbrukarna en möjlighet till ett bättre liv.</p>
<p>I studion medverkar <strong>Berne Stålenkrantz</strong>, ordförande och grundare av Svenska brukarföreningen som organiserar opiatanvändare och deras anhöriga. <strong>Hans Wallmark</strong>, moderat riksdagsledamot, och ledamot i Nordiska rådet, aktiv i narkotikadebatten och nu senast kritisk mot heroinförskrivningsprojektet i Danmark. <strong>Björn Fries</strong>, den tidigare regeringens narkotikasamordnare och nu socialpolitisk talesman för Socialdemokraterna i Stockholm.</p>
<p><strong>Noomi</strong> och <strong>Leif</strong> finns officiellt inte. I myndigheternas register står de som "obefintliga". Men de är igång dag och natt, med inbrott och stölder och att sälja kopparkabel till skrotar för att få ihop pengar till narkotika. Båda har missbrukat amfetamin sen tonåren och är själva förvånade över att de fortfarande lever. Men hur ser deras liv ut egentligen och hur började allt. Konflikts reporter <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> har följt Noomi och Leif några dagar i vintermånaderna januari och februari.</p>
<p>En av dom som länge arbetat med frågan om hur man ska ge vård till missbrukare är den italienske specialistläkaren <strong>Massimo Barra</strong>, med inriktning på drog- och beroenderelaterade sjukdomar och tidigare ordförande i italienska Röda Korset. Idag är han ordförande i internationella Röda Korsets högsta beslutande organ.</p>
<p>1976 startade han Villa Maraini, ett drogcentrum för vård av missbrukare som idag är det största i Rom. Redan då inriktade man sig där på det som idag kallas harm reduction, skadereducering. Syftet är att minska riskerna för missbrukare, rädda liv och ge vård. Men metoderna, som sprutbyten och injektionsrum, är också starkt ifrågasatta av kritiker som menar att de snarare upprätthåller ett missbruk än att avhjälpa det.</p>
<p><strong>Eberhard Schatz</strong> samordnar Correlation, ett EU-finansierat hälsoprojekt som syftar till att minska ojämlikheten i europeisk sjukvård. Han är kritisk till Sveriges restriktiva hållning i narkotikafrågan. Han ser rätten till vård som en mänsklig rättighet. Trots att  de skadereducerande metoderna använts länge i praktiken så har det dröjt tills nu innan man också på FN och EU-nivå går i den riktningen, sa Massimo Barra, när Konflikts reporter <strong>Robin Olin</strong> ringde upp honom i Rom.#ruta=3457539#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/74318</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100220103920.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Feb 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/928709_500_250.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3329</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100220103920.mp3" length="39936313" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/74528</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100213100022.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Feb 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1564</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100213100022.mp3" length="18759889" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/74527</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100213100026.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Feb 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>2051</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100213100026.mp3" length="24607347" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Våldtäkt som vapen</title>
      <description><![CDATA[<p>Hur ska Margot Wallström skydda kvinnor och förhindra våldtäkter i krig? Hör FN:s nyutnämnda representant med uppgift att omsätta världssamfundets stolta resolutioner i praktisk handling. Hur kan terapeuten från Bosnien bistå sin kollega i Kongo? Och massvåldtäkterna i andra världskrigets slutskede - hur länge ska det dröja innan de tyska kvinnornas lidande erkänns?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I år uppmärksammar FN 10-årsdagen av säkerhetsrådets resolution 1325 - som understryker kvinnor och flickors särskilda utsatthet och risk att utsättas för våldtäkter i krig och konflikter. Och den manar till en större medverkan för kvinnor i att skapa fred och säkerhet. Sedan dess har säkerhetsrådet antagit ytterligare resolutioner som fördömer sexuellt våld mot kvinnor och som ska stärka kvinnors ställning i fredsarbetet. Men i praktiken har inte mycket förändrats för kvinnor på marken. Hjälparbetare i konfliktområden vittnar snarare om att våldet mot kvinnor ökar och blir brutalare.<br />Kongo är det land där våld mot kvinnor som systematisk krigsstrategi är som vanligast. Trots omvärldens fördömande och trots att FN har sin största mission med 21 000 soldater och poliser på plats, så fortsätter övergreppen varje dag. Sen kriget bröt ut för 14 år sedan uppskattar man att över 200.000 kvinnor har blivit våldtagna.<br />FN:s närvaro har till och med bidragit till att förvärra situationen, som när FN-soldater själva begår övergrepp mot den civilbefolkning de har till uppgift att skydda. Och stark kritik riktades i slutet av förra året mot FN-styrkan för dess stöd till regeringssidans offensiv mot rebeller i östra Kongo - under offensiven ökade våldet mot civila kraftigt. Och när armén nu planerar för en fortsättning på offensiven räknar man återigen med FN:s medverkan.</p>
<p>En av få platser där kongolesiska kvinnor får möjlighet till vård är Panzisjukhuset i den krigsdrabbade östra delen av landet. I veckan besökte en av socialarbetarna därifrån, <strong>Ester Munyerenkhana</strong>, Sverige. I samarbete med den svenska organisationen Kvinna till kvinna har hon och hennes kolleger haft ett utbytesprojekt med terapeuter i Tuzla i Bosnien, som arbetar med våldtagna kvinnor efter kriget där. Socialarbetarna har besökt varandra i Bosnien och i Kongo och allt filmades av den svenska journalisten och filmaren <strong>Marika Griehsel</strong>. I tisdags hade filmen Kvinnornas krig premiär med efterföljande samtal och Konflikts reporter <strong>Robin Olin</strong> var på plats.</p>
<p>Det är många som har stora förväntningar på Margot Wallström, nu när hon snart tillträder sin nya tjänst som FN:s särskilda representant för skydd av kvinnor i krig. I går gjorde Margot Wallström sin sista arbetsdag i Bryssel. <strong>Daniela Marquardt</strong> fick ett samtal med henne mitt under flyttbestyren. Margot Wallström underströk betydelsen av att förstärka det freds- och säkerhetsarbete med fokus på kvinnor som FN inlett, och hoppades att under sina två kommande år kunna bidra till att förbättra situationen. Hon pekade bland annat på behovet att revidera militära strukturer, såväl inom FN som nationella arméer.</p>
<p>När den här frågan tas upp handlar det ju ofta om hur offren ska repareras och rehabiliteras. Men varför sker våldet överhuvudtaget, vilka är förövarna och vad är det som driver dem? De här frågorna har forskarna <strong>Maria Stern</strong> och <strong>Maria Eriksson Baaz</strong>, vid Institutionen för globala studier i Göteborg undersökt. De har intervjuat soldater i den kongolesiska armén om våldtäkter och hur de resonerar kring de övergrepp som äger rum. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp Maria Stern för att söka en förklaring till det som verkar så ofattbart.</p>
<p>Inte nog med den smärta och förnedring en våldtäkt innebär - många kvinnor vittnar också om skam och skuld över det som hänt dem. Det gäller inte minst i Tyskland där man räknar med att omkring 2 miljoner kvinnor och flickor blev våldtagna under andra världskrigets slutskede. Men eftersom Tyskland var angriparen och hade gjort sig skyldigt till många miljoner människors död ansågs det inte finnas något utrymme för medlidande med tyskar. Under de 65 år som gått sedan krigsslutet har det varit så gott som tyst om dessa massvåldtäkter. För två år sedan inleddes den första studien om följderna av övergreppen - och förmodligen blir det också den sista eftersom de berörda håller på att dö undan. <strong>Philipp Kuwert</strong> är psykiatriker vid universitetet i Greifswald och leder studien där man intervjuar kvinnor som idag är uppåt 70, 80 år gamla om deras upplevelser och hur de har påverkat deras liv. Än idag lider en tredjedel av de drabbade kvinnorna av svåra posttraumatiska syndrom, berättade Philipp Kuwert när Daniela Marquardt ringde upp honom.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquard</em></strong><strong><em>t<br />Producent: Ira Mallik#ruta=3424181#</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/74757</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100206110002.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Feb 2010 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/906530_1200_800.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3320</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100206110002.mp3" length="39834436" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fast i terrorkriget?</title>
      <description><![CDATA[<p>En misslyckad bomb i kalsongerna blev till fyrverkeri av fruktan i USA, och terroriststämplade landet Jemen. Men gick också förhoppningarna om en försonligare amerikansk strategi upp i rök? Hör jemeniter, arabiska al-Qaida-kännare och amerikanska strateger om huruvida president Obama är fånge i terrorkrigets logik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För ett år sedan, vid sitt tillträde, var president Obama på offensiven; Guantanamo skulle stängas, fältropet ”war on terror” skulle skrotas och ersättas med en strategi där inslagen av diplomati, bistånd och civil uppbyggnad skulle ta en större plats. #bild=898198#Men när en ung man från Nigeria, Omar Farouk Abdulmutallab, över-mannannades och greps på juldagen sedan han misslyckats detonera sprängmedel insytt i kalsongerna på ett flyg till Detroit, var tonen en annan. Obama-administrationens hökaktiga reaktion på attentatsförsökte blev kulmen på en intensiv, årslång intern konflikt kring hur kriget mot terrorismen ska föras, där den vithårige advokaten <strong>Greg Craig</strong> spelade en av huvudrollerna. Ivar Ekman har hans historia.</p>
<p>Många bedömare menar att Obama-administrationen nu retirerat till president Bushs hårdare linje. Denna kursändring har kunnat spåras i flera av den senaste tidens beslut. Tidsfristen för att stänga Guantanamo gick ut för en vecka sedan. Och fortfarande sitter knappt 200 fångar på fånglägret. O#bild=898202#ch de jemenitiska fångar som av amerikanska myndigheter förklarats oskyldiga, och skulle släppas, blir nu fortsatt inlåsta utan rättegång. <strong>Lotten Collin</strong> besökte Yemens huvudstad Sanaa för Konflikts räkning och letade upp en av Guantamo-fångarnas familjer som letts att tro att deras släkting snart skulle komma hem.</p>
<p>Nabil al-Hilal är bror till Abdul Salam al-Hilal, som suttit fängslad av USA i sju år utan rättegång. Han talar om det hat mot USA som väckts efter så många år hos fångarna - ­­vilket också är det som gör frågan om frisläppande till politisk dynamit i amerikansk debatt. Och även i Mellanöstern har man nära följt Guantanamo-frågan och utvecklingen under Obamas första år som president. <strong>Abd al-Bari Atwan</strong> är chefredaktör för den Londonbaserade panarbiska dagstidningen al-Quds al-Arabi, samt författare till boken The Secret History of al-Qaida, där han framhåller den amerikanska utrikespolitiken som orsak till den fortsatta rekryteringen till al-Qaida. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde Abd al-Bari Atwan i London.</p>
<p>Efter kalsongattentatet meddelade #bild=898208#Obama att det militära stödet till Jemen skulle fördubblas för att få bukt med al-Qaida, ett stöd som nu stolt visas upp av den jemenitiska regimen. Lotten Collin tog sig till sanddynerna en halvtimmes bilfärd utanför huvudstaden Sanaa för att uppleva nästa front i kriget mot terrorismen. Hon pratade också med <strong>Nadia al-Sakkaf</strong>, chefredaktör på Yemen Times, Jemens utrikesminister <strong>Abubakr al-Qirbi</strong>, samt <strong>Ali Saif Hasan</strong>, chef för tankesmedjan Political Development Forum i Sanaa, som menar att de åtgärder man vidtar idag gentemot en fortfarande liten grupp terrorister som kallar sig al-Qaida riskerar provocera så att fler radikaliseras och terrorhotet istället växer.</p>
<p><strong>Barbara Bodine</strong> heter en person som har #bild=898210#haft anledning att fundera mycket kring det problemet. Hon har varit verkat vid amerikanska utrikesdepartementet i mer än två decennier, flera gånger på den arabiska halvön, bland annat i Irak direkt efter USA:s invasion. Barabara Bodine var USA:s ambassadör i Jemen år 2000 då det amerikanska kryssaren USS Cole utsattes för ett bombattentat och 17 amerikanska matroser miste livet. Idag är hon verksam som föreläsare vid det prestigefyllda Princeton-universitet i New Jersey där Mikael Olsson fick tag på henne.</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br /></strong></em><em><strong>Producent: Ivar Ekman</strong></em>#ruta=3408212#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/75004</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100130110031.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Jan 2010 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/898197_1200_874.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3358</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100130110031.mp3" length="40290847" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Iran - reform, revolution eller mer repression?</title>
      <description><![CDATA[<p>Åt vilket håll går Iran? Är kompromisser möjliga, och vad vill den gröna oppositionsrörlsen? Möt den iranske diplomaten som hoppat av i protest mot regimens agerande och aktivisten i Iran som bara väntar på att bli gripen, hör om manifestet som listar oppositionens minimikrav. Analys och kommentar från Stockholm och  Washington.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Högtids- och sorgedag Ashura den 27 december blev en våldsam dag. Den gröna oppositionsrörelsen visade att den inte har försvunnit och inte har låtit sig skrämmas. Minst åtta människor dödadess, bland dem en brorson till Mir Hossein Mousavi, den förlorande kandidaten i vad oppositionen kallar det stulna presidentvalet i somras. Och överallt, på alla bilder syns höjda armar med mobiltelefoner, demonstranterna filmar och skickar ut bilderna över nätet och världen. I studion:  <strong>Said Mahmoudi</strong>, professor i internationell rätt vid Juridiska fakulteten i Stockholm.</p>
<p>En vändpunkt säger många om Ashura och för den iranske diplomaten <strong>Mohammed Reza Heydari</strong> blev det sut det. Han var stationerad i Oslo och hade redan på julafton lämnat in sin avskedsansökan, men när han såg bilderna från Teheran den 27 december valde han att gå ut offentligt med sitt avhopp. När han sen intervjuades av norska NRK blev hans avhopp en världsnyhet. Ytterst få journalister har fått tala med Heydari efter det, men <strong>Taher Jambarsang</strong>  på SR Internationals persiska redaktion lyckades få en intervju.</p>
<p>Efter Ashura har en ny arresteringsvåg svept över Teheran - och det är tydligt att människor är rädda. När vi sökte kontakt med aktivister och demonstranter inne i Iran var det ingen som vågade låta sig intervjuas per telefon - men till slut kom Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> i kontakt med en kvinnorättsaktivist i en stad några timmars bilresa från Teheran. Vilken stad vill hon inte att vi berättar och hon vill heller inte framträda med namn. Zari, som vi kallar henne, berättar om arresteringar och övergrepp mot protesterande och personer som uppfattas som oliktänkande, själv går hon nu hemma och väntar på att när som helst bli gripen.</p>
<p>De senaste veckorna har det författats flera manifest med anspråk på att formulera åtminstone minimikraven för hur Iran bör förändras. Mir Hossein Mousavi, en av ledaregestalterna för oppositionen lade fram en fempunktsplan på nyårsdagen. De punkterna fanns sen med i det manifest som fem högt ansedda intellektuella exil-iranier publicerade några dagar senare. Enligt <strong>Muhammed Sahimi, </strong>irananalytiker och professor i kemiteknik vid University of Southern California i Los Angeles, är det av stor betydelse att de här fem personerna som sinsemellan har en hel del olika åsikter har kunnat enas kring ett gemensamt dokument med minimikrav för en väg framåt. <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp honom.</p>
<p><strong>Parvin Ardalan</strong> är journalist och en av initiativtagarna till en en kampanj där aktivister samlade in en miljon underskrifter till stöd  för kvinnors rättigheter. För sitt arbete belönades hon 2007 med Olof Palme-priset, men den gången tilläts hon inte lämna Iran för att ta emot priset. Men i november 2009 kom hon till Sverige. Hon understryker vikten av den demokratiska dialog som nu pågår bland olika protesterande grupperingar inne i Iran.</p>
<p>Revolutionsgardet skapades efter revolutionen 1979 för att vara den islamiska revolutionens väktare och en motvikt mot den reguljära armén. Revolutionsgardets politiska inflytande i Iran har växt enormt sedan Ahmadinejad, som själv har varit gardist, blev president 2005. Och gardet har också enorm ekonomisk makt. Dess växande inflytande och makt har fått många irananalytiker att tala om ett slags smygmilitarisering av staten. <strong>Ali Alfoneh</strong> är en av dem. Han är verksam som forskare vid den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute i Washington, där <strong>Agneta Ramberg</strong> träffade honom i förra veckan.</p>
<p>Den iranska exilen och dess roll är viktig vad gäller både utvecklingen i Iran och omvärldens hantering av Iran. Speciellt viktigt där är förstås USA. Washington är en stad full av tankesmedjor och lobbygrupper kämpar om den sittande amerikansk administrations öra, inte minst vad det gäller frågan om Iran. Bara några kvarter från Ali Alfoneh och American Enterprise Institute, en organistaion som står Bushadministrationens utrikespolitik nära, ligger National Iranian American Council, nationella iransk-amerikanska rådet, NIAC. Ordförande där är svenskiraniern <strong>Trita Parsi</strong> som har varit med i Konflikt förut. Agneta Ramberg träffade honom för att höra mer om den iranska exilen.#ruta=3392189#</p>
<p><strong><em>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/75262</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100123110033.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Jan 2010 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/885553_1200_798.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100123110033.mp3" length="40006531" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Gaza - ett år efter kriget</title>
      <description><![CDATA[<p>Ett år efter kriget ligger Gaza fortfarande i ruiner. Men mitt i den djupa fattigdomen och den psykiska nöden finns också drömmar. Möt sexbarnsmamman som spelar teater, kvinnliga graffitikonstnärer och hör unga författare som drömmer om nobelpris. Om Hamas minskade popularitet medan organisationens grepp om samhället hårdnar.  Cecilia Uddén sänder Konflikt från en picknick med skräddaren i Gaza.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kassakistorna är fulla säger FN:s biståndschef i Gaza och byggmaterialet ligger och väntar i stora högar utanför gränsen men inne i Gaza har knappt någon återuppbyggnad skett efter kriget för ett år sedan. Många beskriver det som om klockan har stannat. Många människor bor i tält eller tillfälliga skjul intill sina raserade hus.  </p>
<p>Armodet har däremot vuxit, fattigdomen har tredubblats samtidigt som blockaden har gjort att varor blivit dubbelt så dyra. Människor svälter inte men de kan inte leva värdiga liv. Många har inte ens råd med toalettpapper. Av de drygt fyra miljarder dollar som utlovades vid givarkonferensen efter Gazakriget syns inte mycket på plats.</p>
<p>Ilskan och uppgivenheten har tydligt ökat. En man berättar att han fick besök av FN-chefen Ban Ki Moon ändå har inget förändrats. Ni bryr er ändå inte om oss, varför ska vi överhuvudtaget prata med er, är en vanlig kommentar man får som utländsk journalist.</p>
<p>Besvikelsen är också stor på Egypten, som håller på att bygga en underjordisk mur utmed gränsen till Gaza för att täppa till tunnlarna som idag förser Gaza med de flesta varor - Gazas livlina. Samtidigt jublar gazabor när Egyptens fotbollslandslag gör mål mot Nigeria. De som stödjer Egypten, både i sporten och politiken, vill se ett slut på tunneltrafiken som bara gynnar Hamas. De hoppas att omvärlden äntligen ska få upp ögonen för Gazas lidande när livsmedelsförsörjningen stryps helt.</p>
<p>#bild=876508#Trots eländet försöker människor också att skapa sig en dräglig tillvaro och upprätthålla drömmar och visioner. Konflikt går på teater i Gaza och träffar den 33-åriga skådespelerskan och sexbarnsmamman <strong>Inas al Saqqa</strong> som försköts av sin familj när hon valde teatern. Dramaturgen <strong>Rasmi Damo</strong> berättar hur man lär sig att kringgå Hamas förbud och censur i Gaza idag. </p>
<p>En tydlig förändring i Gaza är hur Hamas har stärkt sitt grepp om samhället genom att ta kontrollen över en lång rad institutioner som skolor, sjukhus och mataffärer. När Fatah inte längre finns i Gaza utmanas Hamas istället av ännu radikalare grupper, salafister, och genomdriver själva en strängare syn på hur man får klä sig och förbud för killar och tjejer att umgås om de inte är gifta.</p>
<p>Kontrollen över medierapportering har också ökat. Många journalister vittnar om trakasserier och misshandel men de vågar inte klaga öppet av rädsla för repressalier eller att bli dödad.</p>
<p>#bild=876504#Hamas dominans märks också på gatorna där graffitikonsten har varit en slags temperaturmätare på Gazas tillstånd. Idag är den sunda ordväxling som funnits mellan Fatah och Hamas utraderad. Det berättar journalisten och fotografen <strong>Mia Gröndahl</strong> som dokumenterat graffitin under sju år och nyligen gett ut boken <em>Gaza graffiti - budskap om kärlek och politik</em>. Graffitikonstnärerna <strong>Majdal al Nateel</strong> och <strong>Maisa Bardaweel</strong>, som är trötta på att få sin konst övermålad och på trakasserier mot kvinnliga konstnärer har flyttat in på galleri med sin konst.</p>
<p>Drömmarna lever också hos de tre unga författarna <strong>Saba Tawfiq</strong>, <strong>Gheed Abu Hissi</strong> och <strong>Najla Atallah</strong>. Det gemensamma temat i deras böcker är att det går att förändra och att förändringen måste komma inifrån. Najla Atallah drömmer om att en dag bli nobelprisnomerad.</p>
<p>I programmet som sänds från en picknick med Cecilia Uddéns vän skräddaren Farouk i Gaza och hans familj, medverkar också <strong>Lotta Schüllerqvist</strong>, Dagens Nyheterns tidigare korrespondent i Mellanöstern, som snart kommer ut med en bok om Gaza.</p>
<p>#bild=876524#</p>
<p>#link=174919#</p>
<p>#link=174920#</p>
<p><em><strong>Programledare: Cecilia Uddén<br />Producent: Daniela Marquardt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/75508</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100116100023.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Jan 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/876503_120_182.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3410</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100116100023.mp3" length="40917473" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Obamas första år i Vita huset</title>
      <description><![CDATA[<p>Ett år av förväntningar, hopp, och besvikelser. Det är dags att utvärdera president Barack Obama första år vid makten. Hör vilka betyg han får - från lunchgästerna på grillbaren i hjärtat av det svarta Washington, från en ledande presidentexpert och från konservativt håll. Agneta Ramberg och Ginna Lindberg sänder från Washington.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den senste veckan har ett ämne överskuggat allt annat  i amerkanska nyheter och kommentarer: systemfelen och missarna som gjorde att  Omar Farouk Abdulmutallab kunde flyga mot Detroit på juldagen med sprängmedel insytt i kalsongerna - och de politiska följderna av detta. President Obama var  på julsemester på Hawai när attentatsförsöket över Detroit inträffade. Republikanerna grep tacksamt detta tillfälle att anklaga Obama för att vara svag vad gäller terrorism.<br />Med <strong>Agneta Ramberg</strong> i studion i Washington finns Sveriges Radios Washingtonkorrespondent <strong>Ginna Lindberg </strong>för att kommentera det aktuella läget och den väntade sjukvårdsreformen och stigande arbetslöshet. I studion finns också <strong>Trita Parsi,</strong> för att ge synpunkter på hur presidenten hanterat krisen i Iran. Parsi har bakgrund i Sverige och är idag ordförande i National Iranian American Council och bosatt i Washington.</p>
<p>Terror och nationens säkerhet är tillbaka på den politiska dagordningen, hur gärna Obama än hade velat slippa det. Men för att få frågorna om hur Barack Obama har klarat sitt första år i Vita huset och om han kunnat leva upp till de enorma förväntningarna på honom begav sig Agneta Ramberg och Ginna Lindberg till grillbaren Ben's Chili Bowl på U-street i hjärtat av det svarta Washington. Lunchgästerna var mer än nöjda med presidenten och <strong>Nizzam Ali </strong>gav Obama högsta möjliga betyg, ett A.</p>
<p>Ginna Lindberg har träffat en av USA:s ledande presidentexpert, <strong>Stephen Hess</strong>. Han är professor vid tankesmedjan Brookings och menar att Obamas omfattande politiska agenda blivit ett problem för honom. Det ekonomiska stimulanspaketet och sjukvårdsreformen har lett till svidande kritik från högern, men dessa förändringar är även exempel på Obamas största framgångar, menar Hess. Det finns även en besvikelse mot Obama från den amerikanska vänstern, men förväntningarna har varit orealistiska. Obama är inte en fullt så radikal president som en del velat tro, hävdar Hess. <br />Washington, och inte minst Georgetown, är starkt dominerat av demokrater. Ginna Lindberg vände sig till den tyngsta konservativa taneksmedjan, Hertiage foundation, för att få ett betyg högerifrån på Obama. Där träffade hon professor <strong>Lee Edwards,</strong> som menar att Barack Obama är mer populär än hans politik är. Fast samtidigt konstaterade han att president Obama har varit en gåva för de konservativa. Sedan han tillträdde strömmar donationerna in till den konservativa tankesmedjan.</p>
<p>En av de allra första inflytelserika amerikaner som gick ut och gav Barack Obama sitt stöd som demokratisk presidentkandidat var <strong>Zbignew Brzezinski</strong>, en gång mäktig säkerhetspolitisk rådgivare åt president Carter, numera, vid 80-års ålder,  en av USAs mer inflytelserika utrikespolitiska tänkare och en man Obama både talar med och har sagt att han lärt massor av. Zbigniew Brzezinski har varit med i Konflikt förut, förra våren, och sade då att inte sedan John F Kennedy för över 50 år sen har en presidentkandidat gjort ett så gott första intryck på honom som Obama gjorde. Brzezinski har just publicerat sin utvärdering av Obamas första år, av hans utrikespolitik, i en stor och uppmärksammad artikel i tidskriften Foreign Affairs: en rätt rättfram blandning av ros och ris. Agneta Ramberg träffade Zbigniew Brzezinski på hans kontor på Centret för strategiska och internationella studier i Washington.#ruta=3359254#</p>
<p><strong><em>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/75700</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_100109100058.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Jan 2010 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/865410_1200_902.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_100109100058.mp3" length="39484604" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Välfärdsvisionären som blev kund i vården</title>
      <description><![CDATA[<p>#link=237882#Om poeten som blev byråkrat för att bygga det samhälle han besjöng. Men vad blev det av Ragnar Thoursies visioner om den öppna staden, orden som också visade Olof Palme vägen? Nära 60 år senare ger han åter röst åt välfärdsbygget sett från en äldreomsorg som befolkas av svenska gamlingar och bemannas av människor från hela världen - men drömmen om en öppen stad förblir en utopi.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I augusti kom poeten <strong>Ragnar Thoursie</strong>, som nyligen fyllde 90, ut med diktsamlingen "Sånger från äldreomsorgen". Han tillägnar sin bok "äldreomsorgens tappra personal" och i boken skildrar han livet som gammal, hur det är att vara som han skriver "kund" hos hemtjänsten och "föremål för omsorg".<br />Han förmedlar erfarenheter inifrån en del av den välfärd han själv varit med att bygga upp. För i trettio år arbetade Ragnar Thoursie på Arbetsmarknadstyrelsen, bland annat som byråchef. Ragnar Thoursie valde att bli byråkrat för att som han sa, "ägna sig åt samhällsarbete i andra former". Han ville vara med och bygga upp demokratin och välfärden i det Sverige som växte fram i skuggan av det sönderbombade Europa. <br />1951, för nästan sextio år sen, skrev Ragnar Thoursie dikten "Sundbybergsprologen". Diktens slutrader kom att bli berömda, bland annat därför att Olof Palme ofta brukade citera dom i sina tal. Så här skrev Ragnar Thoursie:<br /><em>"En öppen stad, ej en befästad, bygger vi gemensamt. Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet".<br /></em>Konflikts reporter <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> har träffat Ragnar Thoursie där han bor på äldreboendet Sjötäppan i Saltsjöbaden i Stockholm.</p>
<p>Gäster i studion: <strong>Bengt Göransson</strong>, kulturminister och utbildningsminister i den socialdemokratiska regeringen på 80-talet och <strong>Carolina Frände,</strong> regissör och nytillträdd ledare för Stockholms Stadsteaters scen i Skärholmen.</p>
<p>Hur ser man då på det svenska välfärdsbygget utifrån? <strong>Thandika Mkandawire</strong> är professor i ekonomi med särskild inriktning på utvecklingsfrågor. Han har en lång internationell karriär bakom sig, bland annat som chef i tio år för FN:s forskningsinstitut för social utveckling, UNRISD.<br />Närmast kommer han från London School of Economics och till årsskiftet tillträder han en gästprofessur till Olof Palmes minne vid Institutet för Framtidsstudier i Stockholm. När han nu återvänder till Sverige konstaterar han att det homogena land han kom till som student på 60-talet har genomgått stora förändringar, som också har skapat mycket osäkerhet. Han menar att det är tack vare den starka välfärdsstaten som det inte har lett till större social oro.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/76179</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091219120051.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Dec 2009 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/845990_700_450.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3356</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091219120051.mp3" length="40261695" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Minareter, muslimer och misstänksamhet</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2146992#Efter Schweiz folkomröstning mot minareter - om den växande opinionen mot moskéer i Sverige. Om hur en ickefråga väckt reaktioner i Frankrike. Hör om idéströmningen som varnar för europeisk velighet inför en växande muslimsk befolkning. Samtal om mytbildning och oreda i debatten som ökar motsättningar och motstånd mot människor från muslimska länder. Men också motkrafter; om nystarten för den Moriska paviljongen i Malmö och om hur muslimer och kristna bygger ett nytt Guds hus i Fisksätra - tillsammans. I studion Dilsa Demirbag-Sten, journalist, författare och krönikör i flera större tidningar där hon flitigt debatterat mot bland annat politisk islamism. Ozan Sunar, skribent, tidigare kulturchef på SVT och initiativtagare och producent för Re:Orient, en mötesplats för kultur från Mellanöstern, Nordafrika och Sverige. Nu även ett projekt som ska lanseras på Moriskan i Malmö.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den schweiziska folkomröstningen för två veckor sen där 57 procent, en stor majoritet, röstade för ett förbud mot minareter har utlöst reaktioner världen över. I USA häcklade <strong>John Stewart</strong> i the Daily Show de schweiziska politiker som varnat för ”islamiseringen av landet”  - en verklig utförslöpa där minareter skulle leda till sharialagar på två drag. Ett förbud av religiösa byggnader till etnisk rensning går fortare, i ett drag, blev Stewarts poäng. Kritik av ett allvarligare slag har kommit från FN och en rad EU-länder. Europeiska rabbiner protesterade och sa att minaretförbudet kommer att föda hat som drabbar inte bara muslimer utan också judar.   </p>
<p><strong>Moskémotståndet i Sverige</strong></p>
<p>En undersökning som nu sammanställs vid Surveyinstitutet vid Växjö universitet, visar att hälften ogillar islam. I en skala över uppskattning av religioner kommer kristendom först, sedan i fallande skala buddism, hinduism och judendom. På jumboplats finns islam. 40 procent i undersökningen vill begränsa byggnationen av moskéer. Idag finns det sex moskéer i hela landet. Det finns planer för fler, men varje gång möts projekten av motstånd och mer eller mindre grova prostester. Moskén i Malmö har fått utstå flera attacker; fönsterkrossning och rasistiskt klotter. 2003 sattes moskén i brand och två år senare upprepades det. Även moskén i Trollhättan har satts i brand. Hör om det svenska moskémotståndet över tid. Vi börjar på Gotland.</p>
<p><strong>Den franska debatten</strong></p>
<p>I Frankrike med Europas största andel muslimer, cirka procent av befolkningen, eller 5 miljoner, har den schweiziska folkomröstningen återigen höjt spänningsläget i debatten om muslimer och islam. Utrikesminister <strong>Bernard Kouchner</strong> gjorde skarpa markeringar; ”Jag hatar intolerans”, sa han, och ”jag hoppas schweizarna river upp beslutet omgående”. Landets justieminister, däremot, lade nytt bränsle på brasan när hon i veckan sa att ”män som tvingar sina fruar att bära burka bör inte få franskt medborgarskap”.  Även här visar en opinionsundersökning att nästan hälften vill ha ett minaretförbud också i Frankrike. <strong>Anja Sahlberg</strong> rapporterar från Paris.</p>
<p><strong>Eurabia</strong></p>
<p>Misstänksamheten mot islam och muslimer odlas särskilt inom en tankeströmning som skulle kunna samlas under begreppet Eurabia-litteratur. Alltså böcker som varnar för ett Europa som sakta förvandlas till en del av den islamska världen - genom immigration och högre födelsetal bland muslimer. Förespråkarna är kolumnister, journalister, författare och fritänkare som kallar sig själva alltifrån liberaler till konservativa. Och deras mängder av böcker väcker alltid uppmärksamhet - särskilt i amerikanska Fox News.</p>
<p><strong>Guds hus finns i Fisksätra</strong></p>
<p>Trogna lyssnare av konflikt kommer kanske ihåg att vi några gånger tidigare berättat om samarbetet mellan de religiösa samfunden i förorten Fisksätra utanför Stockholm. Det tog fart för några år sedan när den tidigare biskopen i Karlstad, <strong>Bengt Wadensjö</strong>, och imamen i muslimska föreningen där bestämde sig för att hålla regelbundna gemensamma andakter. Nu tar samarbetet tagit ett steg till. Nyligen fick de bygglov för ett gemensamt Guds hus, som man kallar det, delat mellan lutheraner, katoliker och muslimer. #ruta=3302532#</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson <br /></strong></em><em><strong>Producent: Richard Myrenberg</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/76370</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091212110103.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Dec 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/835361_366_220.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3335</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091212110103.mp3" length="40013740" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Turkiet och EU - ett förhållande med förhinder</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2146787#I EU tilltar tvekan till ett turkiskt medlemskap. Hör om Turkiets stapplande steg mot demokrati, om en möjlig öppning i konflikten med kurderna, militärens maktmissbruk inför rätta och författare som trotsar påbud om tystnad. Kan det bereda vägen till ett åtråvärt EU-medlemskap eller förblir EU en ouppnåelig dröm?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den gångna veckan började med den för många överraskande nyheten att anhängarna till ett förbud mot minareter hade vunnit folkomröstningen i Schweiz. Veckan innan utsågs den belgiske premiärministern och uttalade motståndaren mot ett turkiskt medlemskap i EU, <strong>Herman Van Rompuy</strong>, till EU:s president. <br />I Turkiet blev reaktionerna ilska och besvikelse. "EU:s förste president är anti-turkisk " löd en av tidningsrubrikerna. Och den turkiske chefsförhandlaren med EU föreslog att turkar skulle ta ut sina pengar från schweiziska banker. För Turkiet kommer dessa händelser som ytterligare bekräftelser på en växande europeisk islamofobi och att EU vill hålla Turkiet på avstånd, utanför sina gränser. Och samtidigt visar opinionsundersökningar i Turkiet att stödet för ett EU-medlemskap håller på att minska.<br />I studion: <strong>Refik Sener</strong>, kulturskribent med rötter i Turkiet och som bevakar och skriver om utvecklingen Turkiet.</p>
<p>Sverige hör till de länder inom EU som är mest positiva till ett Turkiskt inträde i EU. I början av september skrev Turkiets utrikesminister, <strong>Ahmet Davutoglu</strong>,  en hyllningsartikel till de svensk-turkiska relationerna på Dagen Nyheters debattsida. Där beskrev han även den förändringsprocess - den tysta revolution - som Turkiet har påbörjat. Inför att Sverige tog över ordförandeskapet i EU förklarade regeringen att en fortsatta utvidgning och ett turkiskt EU-medlemskap är en prioriterad fråga. Konflikts reporter <strong>Ira Mallik</strong> har talat med utrikesminister <strong>Carl Bildt</strong> för att ta reda på vad som egentligen har under det halvår som gått.</p>
<p>Om Sverige representerar Turkiets förespråkare i EU så är Frankrikes president <strong>Nicolas Sarkozy</strong> den tydligaste motståndaren. Bakom sig har han en stark fransk opinion mot ett turkiskt EU-inträde, både bland politiker och folk i almänhet, inte minst den stora grupp armenier som bor i landet. Frilansreportern <strong>Anja Sahlberg</strong> träffade <strong>Anne-Marie Le Gloannec</strong>, forskare vid det prestigefyllda forskningscentret CERI och specialist på just EU och Turkiet, i Paris</p>
<p><strong>Yasemin Congar</strong> är biträdande chefredaktör för den turkiska dagstidningen Taraf . Tidningen kunde nyligen fira två-årsjubileum och har redan gjort sig ett stort namn genom att våga bryta mot de många tabun som finns i det turkiska samhället, till exempel att man aldrig får ifrågasätta militärens roll. Yasemin Congar är bekymrad över att religionen tycks spela så stor roll för vem som får vara med och vem inte i EU. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp Yasemin Congar, för att höra hur hon ser på EU:s tveksamma inställning till Turkiet.</p>
<p>I flera decennier har kurdfrågan dominerat turkisk politik och en lösning har länge varit avlägsen. Men sedan i somras har den turkiska AKP-regeringen kommit med fredstrevare, som går ut på att stegvis ge kurderna fulla politiska och kulturella rättigheter. Sveriges radios reporter <strong>Sîlan Diljen</strong> har besökt miljonstaden Diyarbekir i sydöstra Turkiet som är centrum för den kurdiska proteströrelsen i landet och som kurderna ser som sin huvudstad.</p>
<p>Trots hård kritik, inte minst från EU, fortsätter Turkiet att tillämpa den omstridda paragrafen 301 om förbud mot att kränka "turkiskheten", som bland annat användes mot Nobelpristagaren <strong>Orhan Pamuk</strong> efter att han uttalat sig om folkmordet på armenier, vilket Turkiet förnekar. Åtalet mot Pamuk drogs senare tillbaka. Men det finns många andra författare som ställts inför rätta för sånt dom skrivit. En av de mest omtalade är <strong>Perihan Magden</strong>, som gjort sig känd för sina #ruta=3287519#kontroversiella artiklar i den turkiska dagstidningen Radikal, där hon kritiserar regeringen och militären. I år tilldelades hon människorättsorganisationen Human Rights Watch pris "Hellman/Hammet award" för att hon stått upp för yttrandefriheten i landet. Men, sen en tid tillbaka lyser hennes artiklar med sin frånvaro i Turkiet. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> ringde upp <strong>Barbaros Altug</strong> på hennes agentur, Istanbul Copyright Agency, i Istanbul, för ta reda på vad som hänt.</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/76581</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091205110055.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Dec 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/823267_700_450.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091205110055.mp3" length="39487112" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>EU:s framtid som fristad</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2146784#Under svensk ledning lägger Europa fast linjen för mottagande av migranter. Reportage med anhöriga till de som dött i vattnen utanför Italien och Malta, från kön av flyktingar i Grekland,  och om EU-länders mutor för migrantmurar i diktaturer. Är besluten att skydda Europa något som hotar skyddet för de skyddsbehövande?  Migrationsminister Tobias Billström och Vänsterpartiets Kalle Larsson i studion.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Solidaritet är ett honnörsord på många sätt. Inte minst i de olika dokument som producerats inom EU när det gäller framtiden för en gemensam politik för migranter och flyktingar. EU-kommissionen skriver ”Solidariteten måste stå i centrum för den gemensamma politiken och EU behöver således utöka stödet till de medlemsstater som är mest utsatta för migrationstrycket.” och resonemanget återkommer i Stockholmsprogrammet. Stockholmsprogrammet lägger fast inriktningen för EU-samarbetet rätts- och säkerhetsområdet de kommande fem åren och ska klubbas på EU:s toppmöte om 10-11 december.  I studion migrationsminister <strong>Tobias Billström</strong> (M) och <strong>Kalle Larsson</strong>, riksdagsledamot och Vänsterpartiets talesperson i migrationsfrågor, om asylfrågorna och EU:s framtid som fristad.</p>
<p>I Malmö hölls nyligen en manifestation för att stoppa avvisningen av fem ensamkommande barn, som nu ska avvisas till EU-landet Malta dit de först kom. <strong>Fahed</strong>, 14 år, och  <strong>Eliaas</strong>, 16 år, är två av dem som ska utvisas. SR Malmös <strong>Tobias Wallin</strong> talat med dem och Asylgruppen i Malmö vid en demonstration på Davidshallsbron i Malmö. Migrationsverket hänvisar till Dublinförordningen där EU:s länder kommit överens om att asylsökande ska prövas i det land de först kom till.</p>
<p>Flera EU-länder har slutit egna avtal med grannländer på andra sidan Medelhavet. I år slöts det stora ”vänskapsavtalet” mellan Italien och Libyen; Italien investerar 200 miljarder dollar årligen i bygget av Libysk infrastruktur, tex radarssystem för att övervaka Libyens ökengräns i söder. Italien skänker också patrullbåtar till Libyen och har inlett gemensamma patrulleringar med Libyska flottan. FN:s flyktingorgan har riktat skarp kritik och har samlat vittnesmål som visar att Italien helt sonika direktavvisar asylsökande till uppsamlingsläger i Libyen. Och Italien har börjat straffbelägga dem som hjälper båtmigranter till italiensk mark.  <br />Det var utanför den italienska ön Lampedusa, utanför italienska Lampedusa, som Maltas kustbevakning hittar en gummiflotte den 20 augusti i år. Ombord finns fem personer. Dom berättar att dom rest från Tripoli i Libyen den 28 juli. Närmare åttio personer var dom från början på båten, berättar dom. Men alla dom andra,ca 75 personer, har dött. Två av dom som dog är <strong>Abel Yohannes</strong>, 20 år och <strong>Filmon Gheressin,</strong> 22 år, från Eritrea. Dom var barndomskamrater, berättar Filmons moster <strong>Milete Bahta</strong> när Konflikts <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> ringer henne i hemmet i som bor i Kansas i USA.</p>
<p>Grekland, vid EU:s yttre gräns, står idag för störst antal illegalt inresta flyktingar. Den stora mängden, vissa siffror säger så många som 200 000 om året,  har lett till stora problem för asylmottagningen. Den tidigare regeringen hanterade det bland annat med massaresteringar av människor, internering och deportering. Den nya socialdemokratiska regeringen har tidigt markerat att dom ska ta tag i problemet och skapa en humanitär flyktingmottagning, men när vi besöker den grekiska huvudstaden har inte mycket hänt. Den nya vice ministern för Citizen Protection, medborgarnas beskydd, <strong>Spyros Vougiás</strong>, säger att han strävar efter en förändring, men att EU:länderna måste dela ansvaret med Grekland. <strong>Ketty Kehayioylou</strong>, UNHCR, samt människorättsadvokaten <strong>Spyros Rizakos, </strong>är kritiska till hur flyktingmottagningen fungerar idag. Frilansjournalisten <strong>Petra Quiding</strong> åkte till ökända Petru Ralli polis station i utkanten av staden, där tusentals flyktingar samlas för att köa till en möjlighet till en ny kö – den till kön för att överhuvudtaget få sin sak prövad så småningom.</p>
<p>Frontex grundades 2005 för att skapa en central myndighet, under Europakommisionen, som skulle samordna säkerheten för EU's yttre gränser. Frontex består idag av ett huvudkontor och insatsstyrkor dit alla medlemsländer bidrar. Frontex verkar i luften, till sjöss och på land. De understödjer vid större migrationsflöden, kartlägger och samordnar också avvisningar. I Stockholmsprogrammet efterlyser man ett förtydlgat och utvidgat mandat för Frontex, med regionala kontor längs EU:s södra och östra gränser. Sverige har hittills bidragit med personal för avvisningar och för flyg- och kustbevakning i bla grekiska vatten. Konflikts <strong>David Mehr</strong> fick tag på <strong>Peter Samulesson</strong>, vid svenska kustbevakningen på Frontexuppdrag, mitt i den grekiska övärlden, mitt i natten, då Samuelsson precis avslutat ett nattpass där de funnit 25 migranter i en plastjolle i sundet mellan Grekland och Turkiet.#ruta=3270938#</p>
<p>På ett internationellt forskningseminarium på Kulturhuset i Stockholm, arrangerat av kulturforumet Re Orient, talade bland annat den brittiske journalisten och författaren <strong>Philippe LeGrain</strong>, som skrivit boken <em>Immigrants, your country needs them</em> och <strong>PO Hansen</strong>, statsvetare vid Linköpings universitet. Frilansjournalisten <strong>Anna-Klara Bankel</strong> var där.</p>
<p><span><span id="_marker"><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-family: Arial;"><span style="font-size: small;">I</span></span></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/76765</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091128110100.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Nov 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/815617_700_400.jpe?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3328</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091128110100.mp3" length="39924088" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Latinamerikanska vänsterns framtid</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2146371#Om ett Latinamerika där valurnor har ersatt vapen för politisk förändring. Men handlar det om en genomgripande demokratisering eller är demokratin bara ett medel i kampen om makt för egna syften?
Hör om polarisering mellan gamla och nya eliter. Om en verklig eller påstådd splittring inom vänstern.
Hör röster från Caracas gator och exklusiva rikemansklubbar - från La Paz, Montevideo och Washington - och en ex-president från Brasilien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Våra gäster: Magnus Linton, frilansjournalist, baserad i Bogota i Colombia, som skrivit mycket om den latinamerikanska vänsterns olika skepnader. Och Carlos Decker Molina som en gång flydde från Bolivia. Även han frilansjournalist som bevakar utvecklingen i Latinamerika.</p>
<p>Venzuelas president Hugo Chavez har suttit vid makten i tio år och fortsätter med sin "bolivarianska revolution". Men retoriken och det politiska klimatet har hårdnat. Motsättningarna mellan olika grupper har ökat. Hör överklassen på Caracas Country Club som föraktar Chavez och underklassen, men också de allt mer militanta tongångarna från Chavez-anhängarna.</p>
<p>En del menar att den latinamerikanska vänstern präglas av två spår - en radikalare som representeras av Chavez politik och en mer moderat som Brasiliens Lula Da Silva står för. Men den amerikanske ekonomen Mark Weisbrot, från tankesmedjan Center for Economic and Policy Research i Washingtonm, menar att denna uppdelning är en konstruktion av högern och det amerikanska utrikesdepartementet. Dessutom tycker han att den amerikanska Latinamerikapolitiken blivit värre under president Barack Obama.</p>
<p>Den 6 december är det presidentval i Bolivia och de flesta räknar med att Evo Morales kommer bli återvald. Men den förste bolivianske presidenten med indianskt ursprung imponerar inte på Roberto Laserna, forskare vid universitetet San Simón. Trots att de två en gång i tiden jobbade tillsammans, så menar Laserna att Morales blivit en "caudillo", en auktoritär ledare och att hans politik saknar långsiktighet.</p>
<p>I det lilla landet Uruguay är det snart den andra valomgången i presidentvalet och vänsterkandidaten José Mujica väntas vinna där. Men hur nära är hans förbindelser med Chavez? Federico Gyurkovits, politisk redaktör på vänstertidningen La Diaria, menar att högern använder Chavez-kortet för att försöka skrämma väljarna. Mujica talar själv om att han står för vad han kallar "socialismo real" med goda relationer till både Chavez Venezuela USA.</p>
<p>Brasiliens variant av vänsterpolitik framställs ofta som en sorts motpol till den i Venezuela. Hör Fernando Henrique Cardoso, som var Brasiliens president mellan 1995 och 2002, och som anses vara den som fick landets ekonomi på fötter. Cardoso menar att Brasilien, tillsammans med Chile och Uruguay idag står för en "latinamerikansk socialdemokrati", där marknadsekonomin uppmuntras samdidigt som fattigdomsbekämpningen är prioriterad. Men han förstår också varför Chavez och Morales är populära i sina länder.</p>
<p>Mark Weisbrots kolumner i The Guardian:</p>
<p><a href="http://www.guardian.co.uk/profile/markweisbrot">http://www.guardian.co.uk/profile/markweisbrot</a></p>
<p>Center for Economic and Policy Research</p>
<p><a href="http://www.cepr.net/">http://www.cepr.net/</a></p>
<p>Roberto Laserna, Bolivia:</p>
<p><a href="http://www.project-syndicate.org/contributor/587">http://www.project-syndicate.org/contributor/587</a></p>
<p>Federico Gyurkovits, Uruguay:</p>
<p><a href="http://www.ladiaria.com.uy/">http://www.ladiaria.com.uy/</a></p>
<p>Fernando Henrique Cardoso, Brasilien:</p>
<p><a href="http://www.clubmadrid.org/cmadrid/index.php?id=39">http://www.clubmadrid.org/cmadrid/index.php?id=39</a></p>
<p>Carlos Decker Molina:</p>
<p><a href="http://deckermolina.se/">http://deckermolina.se/</a></p>
<p>Magnus Linton:</p>
<p><a href="http://magnuslinton.com/">http://magnuslinton.com/</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/76946</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091121110014.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Nov 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/803871_366_250.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3316</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091121110014.mp3" length="39790550" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kvinnors rätt - retorik och repression</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2146372#Kvinnors rätt är regel i politisk retorik, men på många håll regerar reaktionen. Om repression och kvinnorörelser i Irak, Afghanistan, Iran, Palestina och Israel. Hör kvinnliga författare, filmare, professorer och aktivister formulera kvinnofällor utan gräns.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Världsamfundet genomför reformer och kampanjer för att stärka arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter. I september tog FN:s generalförsamling beslutet att skapa ett nytt FN-organ som ska samordna och driva allt FN:s arbete för jämställdhet och kvinnors rättigheter. <br />Men medan den politiska retoriken betonar kvinnors rätt som aldrig förr, ser många kvinnor verkligheten gå åt andra hållet, inte minst i Afghanistan, Irak, Palestina, Iran och Israel.<br />I studio: <strong>Devrim Mavi</strong>, chefredaktör för den oberoende vänstertidskriften Arena och <strong>Widad Zaki</strong>, från Irakiska kvinnoföreningen i Stockholm, i tät kontakt med kvinnorörelsen i Irak och nyligen hemkommen från besök i Bagdad.</p>
<p>Ett av de länder där många kvinnor hoppats på en förändring är Afghanistan. Ett av motiven till invasionen 2001 var bl a talibanregimens förtryck av kvinnor. En som vet mer än de flesta om det är den afganskfödda <strong>Farida Azizi</strong> som från mitten av 90-talet åkte runt i Afghanistans alla provinser som biståndsarbetare, förhandlade med stamledare och talibaner om nödvändigheten av mödra- och sjukvård och skolor för flickor. Hon hade många framgångar, lyckades få igång flera projekt men hotades till döden före invasionen och bor nu i USA. Idag är hon medlem i Afghanska kvinnonätverk, och ordnar ledarskapsutbildningar för afghanska kvinnliga politiker. <strong>Mikael Olsson</strong> ringde upp henne i Kalifornien, där hon idag lever.</p>
<p><em>Close - personligt</em>, av Annette Taranto och Anna Källblad, är ett ljudkonst och berättarprojekt. <strong>Sonia Nimrär</strong> är professor i berättad historia vid universitetet Birzeit på Västbanken. Hon hade bjudits in för att en personlig historia, men Konflikts Ira Mallik träffade henne för att prata om läget för den palestinska kvinnorörelsen. Sonja Nimre har kämpat för kvinnors rättigheter sedan 70-talet, men den kampen kan inte separeras från kampen mot ockupationen, säger hon. Och sedan Hamas 2007 tog maken i Gaza har nya frågor väckts.</p>
<p>#ruta=3238384#Ofta är det muslimska kvinnans villkor som diskuteras, men i Israel har en liknande debatt nu blossat upp. En debatt som fötts ur en bred irritation över att familjerätt som b la skilsmässor vilar på religös grund. Att de ortodoxa strömningarna vinner i inflytande oroar många kvinnor i Israel. Frilansjournalisten <strong>Negar Josephi</strong> träffade <strong>Judith Rotem</strong>, som skrivit flera böcker om att vara kvinna i en ultra-ortodox miljö.</p>
<p><strong>Shirin Neshat</strong>, iranska landsflyktig i USA, som har gestaltat kvinnor under religiöst förtryck sedan mitten av 90-talet. I augusti vann Shirin Neshat Silverlejonet vid filmfestivalen i Venedig, för sin långfilmsdebut <em>Women without men</em> - en berättelse om fyra kvinnors kamp för frihet i 50-talets Iran. Filmen, som får svensk premiär i januari, är tillägnad dem som förlorat sina liv för frihet och demokrati i Iran. Kulturradions <strong>Mårten Arndtzén</strong> har sett filmen och träffat Shirin Neshat.</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/77127</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091114110008.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Nov 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/795480_700_450.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091114110008.mp3" length="39479902" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Pakistan och Afghanistan</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2146575#Två länder, ett krisområde och ett allt sämre läge i båda länderna. Hör om hur rädslan för självmordsbombare påverkar folk i Islamabad och hur Pakistan hotas av de extremistgrupper som landet själv har stött och uppmuntrat. Och hör om den alltmer politiskt och militärt instabila situationen i grannlandet Afghanistan. Konflikt med Agneta Ramberg och Nils Horner i Islamabad och Sten Sjöström i Mazar-e-Sharif.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkar gör bland annat chefen för den svenska Isaf-styrkan överste Olof Granander och utrikesminister Carl Bildt på resa i Indien. Hör också Ayesha Siddiqua och Shireen Mazari - två kvinnor på var sin sida i den starkt polariserade debatten om Pakistans säkerhet och förhållande till extrema islamistiska grupper å ena sidan och USA å den andra. Dessutom medverkar M.A. Tirmizi, pensionerad pakistansk överste vid den mäktiga underrättelsetjänsten ISI, om anklagelserna att ISI spelar ett dubbelspel i kampen mot talibanerna.</p>
<p>Ayesha Siddiqua är välkänd militäranalytiker och författare till boken "Military INC. - Inside Pakistans's Military Economy".</p>
<p>Shireen Mazari är akademiker, journalist och tidigare chef för det pakistanska strategiska institutet. Nu är hon chefredaktör för den engelskspråkiga tidningen The Nation.</p>
<p>Mer läsning:</p>
<p>Om svenska Isaf-styrkan i Afganistan:</p>
<p><a href="http://www.mil.se/sv/Internationella-insatser/Afghanistan--Isaf/">http://www.mil.se/sv/Internationella-insatser/Afghanistan--Isaf/</a></p>
<p>Om Ayesha Siddiqua:</p>
<p><a href="http://pakistaniat.com/2007/06/01/pakistan-ayesha-siddiqa-military-inc-generals-economy-launch/">http://pakistaniat.com/2007/06/01/pakistan-ayesha-siddiqa-military-inc-generals-economy-launch/</a></p>
<p>Om Shireen Mazari:</p>
<p><a href="http://www.blogcatalog.com/topic/shireen+mazari/">http://www.blogcatalog.com/topic/shireen+mazari/</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/77337</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091107110057.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Nov 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/785526_700_400.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3261</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091107110057.mp3" length="39121920" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Den brännande förorten</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2146576#Om de uppblåsta bråken i svenska förorter där bränder, bus och ett fåtal bråkstakar blivit till symboler, slagträ och väckarklocka i svensk politik. Hör om stenkastning som blivit till miljoner i kommunala och statliga satsningar i förorter, medan de boende menar sig ännu mer märkta av vanryktet. Reportage, röster och kommentarer från och om Göteborgs, Malmös och Frankrikes brännande förorter</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Några axplock ur den senaste tidens rapportering om svenska förorter. I tidningar och TV har rubriker som <em>Förorten brinner</em>,<em> Den sönderfallande förorten</em>,<em> Nu är de beredda att mörda</em>, <em>Gängen styr</em> varit frekventa. Och sedan de storskaliga sammandrabbningarna i franska förorter för 4 år sedan har vi också fått svenska, om än mindre motsvarigheter. Nyligen häktades 10 personer misstänkta för brott i samband med skadegörelse och stenkastning i Fittja. Men listan kan göras lång, i Göteborg bränder och stenkasntning i Backa, Bergjsön och Biskopsgården, I Stockholm Tensta, nu FIttja och Malmöförorten som sedan en längre tid beskrivits som kanske det allvarligaste fallet.#bild=777211##bild=777209#<br />Medverkar med kommentarer gör <strong>Mariam Zeid Baker</strong>, 19 år går sista året på Latingymnasiet och boende i Herrgården. Och <strong>Leandro Schclarek Mulinari</strong>, redaktionsmedlem i den antirasistiska tidskriften MANA som också hållit projektet Tala Ut där ungdomar från Rosengård bla gett ut en tidning.</p>
<p>Sedan mitten av augusti i år har det rapporterats om bilbränder och stenkastning mot polis och brandkår i flera förorter i Göteborg. En av dem är Backa på Hisingen. Ungdomarna menar att startskottet var en polisinsats den 10 augusti som gick för långt: piketpolisen kom med automatvapen till en numera nedlagd jourbutik vid Blendas gata och radade upp folk för visitering mot butiksväggen, efter tips om att ungdomar setts med ett vapen. <br />Polisen menar att händelsen var ett rutiningripande, men enligt ungdomarna blev den hårdhänta razzian droppen för vad de kallar år av trakasserier. En dryg vecka senare, den 18:e augusti, möttes en polisbil på Blendas gata av stenar och golfbollar. Tre dagar senare publiceras ett brev skrivet på kartongbitar från cigarettlimpor på en helsida i Göteborgsposten. Avsändare: 30 ungdomar i Backa. Konflikts <strong>Julia Lundberg</strong> åkte till Göteborg för att försöka få reda på varför det brinner i förorten.</p>
<p>#bild=777200#I Sverige har chockrubrikerna varit många när det gäller våldsamma konfrontationer i utsatta förortsområden. Incidenter som knappt hade nått notisspalten i Frankrike. I allafall om man lyssnar till <strong>Mustafa Dikeç</strong> - författare till <em>Badlands of the Republic</em>, en avhandling om uppror och upplopp i de franska förorterna. Dikeç som är född i Turkiet, lever i Paris och är verksam vid Royal Holloway University of London, intervjuade efter kravallerna i Frankrike 2005, unga från dom utsatta områdena och jämförde deras bild med det officiella Frankrikes. När Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> når honom per telefon talar han om en upploppets politik.</p>
<p>En bra bit från de mögel- och kackelacksdrabbade hyresfastigheterna i Herrgården i Rosengård, i den nybyggda och genomdesignade stadsdelen Västra hamnen ligger Malmö Högskola. Där har en grupp forskare, efter stenkastningarna mot bl a brandkåren, fått pengar av Räddningsverket för att för försöka förstå orsakerna till våldsamheterna och hur man kan komma fram till lösningar och dialog mellan myndigheter och ungdomar. <br />#ruta=3206358#Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> stannade först till där för en kort intervju med r två i teamet ; forskaren <strong>Carina Listeborn</strong> och projektledaren och <strong>Per-Olof Hallin</strong>, professor i Kulturgeografi vid Malmö Högskola. Därefter begav han sig till Rosengårds centrum för ett besök på den nyststartade mötesplatsen Tegelhuset, en av två nya allaktivitetshus för äldre ungdomar upp till 25 år som blivit resultatet av en nysatsning av Malmö Kommun på stadsdelen Rosengård, där nyanställde ungdomsledaren och Rosengårdsbon <strong>Abdul Maxamed</strong> tog emot .  </p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/77505</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091102093108.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 Oct 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/777120_600_360.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091102093108.mp3" length="39490560" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vems är fisken?</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2146774#Hur väl stämmer EU:s goda intentioner med verkligheten? Konflikt om rovfiske, migration och en omdebatterad europeisk fiskepolitik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Stockholm samlades i veckan tusentals delegater till <strong>de Europeiska utvecklingsdagarna, European Development Days</strong>, med EU-kommissionen som huvudarrangör.<br />Samtidigt har EU svårt att leva upp till sina goda intentioner. Kritiker menar att de rika ländernas stora ambitioner krockar med krass egennytta. Det omdiskuterade fisket med stora trålare utanför Västafrikas kust är ett exempel.</p>
<p>Reportage från utvecklingsdagarna, och intervju med ordförande för FN-organet UNDP, <strong>Helen Clark</strong>. Hur ska de rika länderna återfå förtroendet från utvecklingsländerna, efter tidigare svikna biståndslöften? <br />Clark var tills nyligen Nya Zeelands premiärminister, och är ordförande för FN:s grupp för utvecklingsfrågor, där samtliga organ som berör utvecklings- och biståndsfrågor samlas.</p>
<p>Frivilligorganisationen <strong>Concorde</strong> är en av många frivilligorganisationer som granskar EU:s utvecklings- och biståndspolitik. <strong>Romain Phillippe</strong> vid Concorde menar att EU ger med den ena handen, samtidigt som man tar med den andra.<br /><br /><strong>Isabella Lövin</strong> är EU-parlamentariker för Miljöpartiet, och författare till den uppmärksammade boken ”Tyst hav – jakten på den sista matfisken”. Hon kommenterar EU:s fiskeripolitik, och vilka alternativen kunde vara.</p>
<p>Spanien är det EU-land som har flest fiskefartyg utanför Afrikas kust. Samtidigt är Spanien det främsta målet för migranter som tar sig från Västafrika till Kanarieöarna i små båtar.<br /><strong>Finns det ett samband mellan de spanska fiskefartygen och de västafrikanska flyktingbåtarna?</strong> Frilansjournalisten Petra Socolovsky träffar senegalesiska fiskare som lever utan papper i Madrid, människorättsaktivister och politiker.</p>
<p>#ruta=3189062#Mötet mellan Kameruns fiskare och de stora trålarna i havet utanför, skildras av <strong>teatergruppen Albatross</strong> från Halland, i ett politiskt teaterprojekt som också spelats upp på plats i Kamerun. Anna-Klara Bankel har sett pjäsen och frågat publiken vad de tyckte – såväl nioåriga skolbarn som ansvariga EU-tjänstemän.<br /><br /><strong>Programledare:</strong> <br />Daniela Marquardt  <a href="mailto:daniela.marquardt@sr.se">daniela.marquardt@sr.se</a><br /><br /><strong>Producenter:</strong> <br />Ira Mallik <a href="mailto:ira.mallik@sr.se">ira.mallik@sr.se</a>  <br />Nina Benner  <a href="mailto:nina.benner@sr.se">nina.benner@sr.se</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/77725</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091024103121.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Oct 2009 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/766802_1200_781.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091024103121.mp3" length="40004963" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Obamas fredskris</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2146579#President Obama fick fredspriset och nu hoppas världen på en ny amerikansk utrikespolitik. Men vilken väg väljer han? Hör en fredsrörelse som tappat fart, om sken och verklighet bakom reträtten i Irak och forskarna om hur en offensiv i Afghanistan kan avgöra Obamas öde.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Reaktionerna på Obamas fredspris har varit delade, men gemensamt för de som gratulerar till priset, inte minst hos Europas ledare, märks förhoppningen att fredspriset ska ge Barack Obama kraft att genomföra det han lovat; ett slut på den amerikanska närvaron i Irak, en strategi för ett säkert, stabilt Afghanistan och att sätta stopp för de rättsosäkra interneringar på Guantanamo. <br />I studion <strong>Jonas Sjöstedt</strong>, vänsterpartist i USA-exil och <strong>Billy McCormac</strong>, konservativ amerikan i Sverige.<br />#link=160175#<br />#link=160178#<br />#link=160179#<br />#link=160180#</p>
<p>Den stora debatten i USA de gångna veckorna, vid sidan sjukförsäkringsfrågan, har väckts av den av Obama utsedde befälhavaren för de amerikanska och allierade ISAF-styrkorna i Afghanistan. General Stanley McChrystal har ställt president Obama inför ett val som av många betraktas som ett ödesval för både USA och det fortsatta presidentskapet. McChrystal säger i sin rapport att Afghanistan efter åtta års krig är på väg mot kollaps och att USA står på randen till ett nederlag. I sitt förslag till strategi begär McChrystal minst ytterligare 40.000 man och andra förstärkningar. Hans budskap är krasst - blir det inga förstärkningar misslyckas USA.<br /><strong>Mikael Olsson</strong> har träffat <strong>Cindy Sheehan</strong>, från den amerikanska fredsrörelsen och <strong>Tom Hayden</strong>, demokrat och en gång ledare för protesterna mot Vietnamkriget, när de var på besök i Sverige.<br />#link=160182#</p>
<p>#bild=758231#Kritiken mot Barack Obama för att han inte infriat mycket av det han lovade under valkampanjen har varit hård från många som röstat på honom. Frilansjournalisten <strong>Carolina Jemsby</strong> intervjuar <strong>Jeremy Scahill</strong>, författare till boken Blackwater - världens mäktigaste privatarmé och debattör som löpande följer säkerhetsföretagens regeringskontrakthar. Scahill hävdar att samtidigt som trupperna dragits tillbaka från de irakiska städerna, så ökar ändå antalet "contractors", legosoldater och privat säkerhetspersonal i Irak, liksom i Afghanistan.<br />#link=160183#<br />#link=160181#</p>
<p><strong>#bild=758227#Andrew Bacevich</strong>, är professor i internationella relationer vid universitet i Boston och författare till en rad uppmärksammade böcker, bl a The New American Militarism. Han är politiskt djupt konservativ, med egen bakgrund som militär analytiker och lärare vid officerskolan West Point, men i debatten i en lång rad amerikanska tidningar driver han tesen att amerikanska beslutsfattare blivit förblindade av övertro på vapenmaktens möjligheter. Utrikespolitiken har militariserats hävdar Bacevich och pekar på den högfrekventa användningen av militära interventioner som problemlösare; Vietnam, Grenada, Kosovo, Irak, Afghanistan. Och just där, i vägvalet i Afghanistan, avgörs om Barack Obama blir en förnyare eller ej, sa Bacevich, när Mikael Olsson ringde upp honom.<br />#link=160177#<br />#link=160174#<br /><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/77924</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091017110014.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Oct 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/758226_100_140.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3319</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091017110014.mp3" length="39826286" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Det misslyckade kriget mot narkotikan</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=747855##ljud=2146773#Konflikt om det förlorade drogkriget i Latinamerika. Trots miljardsatsningar på militära insatser så fortsätter narkotikaproduktionen obehindrat och skördar varje år tiotusentals dödsoffer. Hör före de detta presidenter som ångrar sin tidigare politik och nu förespråkar avkriminalisering, hör intellektuella om legalisering av narkotika som lösningen, reaktionerna från USA och latinamerikanska missbrukare som offras i kampen mot de mäktiga kartellerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Idag är de flesta överens om att kriget mot narkotikan har misslyckats. Bara i Mexico har mer än 16 000 människor mist livet de senaste tre åren i strider mellan polis, militär och drogkarteller och mellan de rivaliserande kartellerna. Fastän stora delar av landets militär satts in så ökar bara antalet döda. Och inget tyder på att knarkflödet in i USA är på väg att strypas.</p>
<p>I drygt trettio år har USA pumpat in miljardbelopp till narkotikabekämpning på den latinamerikanska kontinenten. Regeringarna där har fått enorma summor för att stärka sina arméer och för att föra krig mot kokainet, marijuanan, heroinet och de syntetiska drogerna. Gerillarörelser har försvagats, men knarket har inte försvunnit. Tonvis med växtgifter har hällts över kokaodlingar i Anderna och miljontals plantor har ryckts upp med rötterna. Men odlingarna och laboratorierna försvinner inte, det flyttar bara någon annanstans.<br />#link=158970#<br />#link=158966#<br />2009 verkar vara året då alla tröttnat på det misslyckade knarkkriget. I februari kom rapporten <strong>Drugs and Democracy – Toward a Paradigm Shift</strong>.  Bakom rapporten finns en kommission bestående av 17 medlemmar. Bland dem finns tre före detta presidenter; Colombias <strong>César Gaviria</strong>, Brasiliens <strong>Fernando Cardoso</strong> och Mexikos <strong>Ernesto Zedillo</strong> och författarnamn som Paulo Coelho och Maria Vargas Llosa. Rapporten slår fast att kriget mot knarket har misslyckats och att det är dags för en fullständig omdaning av narkotikapolitiken. Samtidigt i år har Mexiko och Argentina infört nya lagar som tillåter innehav av mindre mängder narkotika för privat bruk och Brasilien och Ecuador är på väg att följa efter. Konflikts <strong>Marie Liljedahl</strong> har tecknat en bakgrund.<br />#link=158974#<br />#link=158964#<br />#link=158973#<br />Frågan om legalisering av narkotikan har kommit att debatteras allt flitigare under 2009. En som har klara idéer om detta är den colombianske journalisten och författaren <strong>Leon Valencia</strong>. I åratal har han förespråkat en legalisering, och då inte bara av små doser knark för personligt bruk Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> ringde upp honom för att höra hans argument.<br />#link=158971#<br />#link=158972#<br /><br />#bild=748977#Men varför är det just i år, 2009, 40 år efter det att Nixon förklarade ”War on drugs” som högt uppsatta politiker och debattörer över hela Latinamerika fördömer narkotikakriget som värdelöst och efterlyser nya metoder? <strong>Magnus Linton</strong> finns med i programmet för att svara på frågan från sitt hem i Bogota i Colombia.<br />#link=158963#</p>
<p><br />Bilden av Latinamerika som enbart en producentkontinent finns både i USA, Europa och i Latinamerika. Men inget kunde vara mer felaktigt, bara i Mexiko har bruket av exempelvis metaamfetamin ökat kraftigt på senare tid. När den nya lagen där nyligen trädde i kraft, den som tillåter exempelvis heroin och kokain för personligt bruk, var omdömena visserligen positiva på många tidningars ledarsidor, men på landets missbrukskliniker var stämningen en annan. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> som slog dem en signal.<br />#link=158965#</p>
<p>En som vill skapat uppmärksamhet kring knarkproblemet är den mexikanska konstnären <strong>Teresa Margolles</strong>. Vid biennalen i Venedig visade hon sin installation som heter ”Vad annat kan vi prata om”. Över entrén hade hon hängt en flagga för att välkomna sina besökare. Flaggan var mörkt röd, dränkt i blod som hon samlat från några av de tusentals personer som fallit offer för knarkkriget i Mexiko. Kulturradions <strong>Cecilia Blomberg</strong> träffade henne i Venedig.<br />#link=158968#<br />#link=158969#<br /><br />#bild=748975#Latinamerikansk narkotikapolitik har under de senaste decennierna mer eller mindre dirigerats från USA. <strong>Vanda Felbab-Brown</strong>, vid Georgetown universitetet har i sin avhandling ”Shooting up” studerat vilka följder som USA:s krig mot knarket fått i andra länder. Konflikts Ira Mallik ringde upp henne för att ta reda på hur de latinamerikanska ländernas initiativ till en ny narkotikapolitik, bland annat genom rapporten från Drugs and Democracy-kommissionen tagits emot i USA.<br />#link=158975#<br />#link=158967#<br /><br /></p>
<p> <strong><em>Programledare: Kajsa Boglind<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/78156</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091010111213.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Oct 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/747854_366_200.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3330</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091010111213.mp3" length="39959510" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kriget om opinionen</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2146593#I skuggan av de verkliga krigen, de mot terrorismen, i Irak, i Afghanistan pågår ett annat krig - informationskriget. Metoderna heter "perception managment" och "communication strategy", manipulationer där media bidrar till konflikt och inte lösning. Möt arabiska informationsstrateger, ledarskribenter, fredsjournalister och muslimska rättighetsivrare med Malcolm X dotter i spetsen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den 3 oktober ordnade den Muslimska Mänskliga Rättighetkommittén och Afrosvenskarnas Riksförbund en konferens om medierna och kriget mot terrorismen. Frågan löd: Är medierna balanserade nyhetsförmedlare eller krigshetsare? <strong>Mikael Olsson</strong> träffade <strong>Kitimbwa Sabuni</strong>, MMR, <strong>Massoud Shadjareh</strong>, ordf Islamic Human Rights Commission, och Malcolm X dotter <strong>Malaak Shabazz.  <br />#link=157813#<br />#link=157814#<br />#link=157815#</strong></p>
<p>Det behövs mer än vapen och soldater för att utkämpa ett krig, varje krig och varje konflikt behöver också en berättelse som gör detta krig lite större än det är - lite ädlare. Frilansjournalisten <strong>Negar Josephi</strong> har talat med <strong>Anna Dahlberg</strong>, Expressen, <strong>Sholeh Irani</strong>, frilansjournalist och <strong>Annica Flensburg</strong>, Kvinna till Kvinna, om hur humanitära frågor, sådana som vi alla självklart sympatiserar med - blir ett nav i konfliktretoriken och hur kvinnorna används i dagens konflikter.</p>
<p><strong>Ramzi Khoury</strong> menar att verkligheten är komplex. Han har följt hur ett vällovligt humanitärt engagemang får stort utrymme men också fyller en funktion för att mobilisera en opinion för något helt annat, militära insatser t ex. När sen insatsen blir för kostsam eller kör fast så minskar intresset för att fortsatt uppmärksamma de humanitära problem som en gång var motivet för krigföringen.<br />Det beror på staters och kraftfulla intressens insatser av "perception management", strategier för att påverka opinioner till stöd för politiska mål och militära aktioner, hävdar Ramzi Khoury. Mikael Olsson ringde upp Ramzi Khoury, som själv är pionjär på området i arabvärlden. Han driver och är VD för konsultföretaget Strategy Falcons och verkar som konsult åt flera arabiska regeringar.<br />#link=157812#</p>
<p>Det sätt som medierna rapporterar på från konflikter och krig bidrar till problemen, menar <strong>Jake Lynch</strong>. Jake Lynch jobbar för Centre for Conflict and Peace studies vid Sidneys Universitet, och har skrivit boken Peace journalism. Begreppet fredsjournalistik introducerades ursprungligen av den norska freds- och konfliktforskaren Johan Galtung. Konflikts reporter <strong>Ira Mallik</strong> har pratat med Jake Lynch om hur journalistik, fredsjournalistik, skulle kunna söka lösningar på konflikter, istället för att underblåsa dem.<br />#link=157816#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/78356</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_091003120044.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Oct 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/739047_1200_797.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_091003120044.mp3" length="39482723" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Arvet efter Guantánamo</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=729759##ljud=2153109#Vad blir kvar när symbolen för en godtycklig rättsskipning stängs ned?  Konflikt handlar denna vecka om en rättssäkerhet som blivit relativ och om de brott mot individers rättigheter som fortsätter begås med hänvisning till kriget mot terrorismen.
Hör om pojken som blev krigsfånge och som ingen vill veta av, om före detta fångar som aldrig dömts men är stämplade för livet. Och om bestående ärr i relationen mellan arabvärlden och väst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under de gångna veckorna har det surrat av rykten, spekulationer och emellanåt tvärsäkra påståenden om de svenskar som greps i Pakistan i slutet på augusti. Särskilt när det gäller den förre Guantánamo-fången <strong>Mehdi Ghezali</strong>, gör sig många till uttolkare av hans syften, trots att han själv inte har yttrat många ord offentligt sedan han frigavs från Guantánamo för fem år sedan.</p>
<p>I Konflikt lämnar vi spekulationerna åt sidan och tittar i stället närmare på de bestående konsekvenserna av Guantánamo och allt vad det har stått för i form av rättsosäkerhet och övergrepp - vilka effekterna av det globala kriget mot terrorism kommer att bli efter att själva fånglägret stängts ned.</p>
<p>Ett av <strong>Barack Obamas</strong> första beslut som president när han tillträdde i januari var att Guantánamo skulle stängas inom ett år. Men nyligen kom bekräftelsen på det som många förutspått - tidsfristen är för kort. Man hinner inte lösa alla problem med vart fångarna ska ta vägen och hur rättsprocesserna mot dem ska utformas. Guantánamo blir alltså kvar också efter januari 2010.</p>
<p>Av de 774 fångar som har hållits fängslade på Guantánamo sedan 2002, har 540 släppts. En knapp handfull har åtalats. Mot vissa har bevisningen inte räckt - och i en lång rad fall rör det sig om rena misstag, om sammanblandning av personer, som råkat ha samma namn.</p>
<p>De som har släppts har haft svårt att återgå till vardagen, en vardag som ser olika ut beroende på vilket land man återvänder till. Men gemensamt är ändå att livet efter Guantánamo aldrig bli sig likt igen.</p>
<p><strong>Moazzem Begg</strong> är brittisk medborgare med indiskt ursprung. Han hade tillsammans med sin fru och sina barn, flyttat till Afghanistan för att driva en skola, men striderna tvingade dem att fly till Pakistan. Det var där han greps, i Islamabad 2002. Det första året hölls han i Bagram, en amerikansk flygbas i Afghanistan, som används som fängelse, för att sedan flyttas till Guantánamo. <strong>Ira Malik</strong> ringde upp honom i Birmingham där han bor idag.</p>
<p>#link=156582#</p>
<p>I Konflikt har vi de gångna åren återvänt till frågan om det av USA proklamerade kriget mot terrorn och vad som följt i dess spår; det extraordinära fängelsesystemet med Guantánamo, men också ett stort antal mer eller mindre hemliga fängsliga förvar för personer som USA misstänker för påstådd terrorism, systemet med hemliga gripanden och transporter av misstänkta till andra länder. Och det var i det här programmet som två av de svenskar som nu gripits i Pakistan skildrades i media för första gången, då sedan de gripits efter en vistelse i Somalia. Mikael Olsson har gjort en betraktelse över hur bilden av misstänkta terrorister kan förändras utifrån vilka, just bilder, som används i olika sammanhang.</p>
<p>För precis en vecka sedan fyllde fånge 766 på Guantánamo 23 år. Men det lär knappast ha varit något festligt födelsedagsfirande för honom. Den kanadensiske medborgaren <strong>Omar Khadr</strong> har nu tillbringat 7 år - en tredjedel av sitt liv - i det ökända fånglägret som har kommit att stå som symbol för en godtycklig rättsordning - där USA bryter mot internationellt överenskomna regler under förevändning att skydda sina egna intressen.</p>
<p>Men flera bedömare, inklusive högt uppsatta amerikanska militärer, hävdar bestämt att Guantánamo inte har gjort USA mer utan mindre säkert.</p>
<p>Omar Khadr anklagas för fem olika krigsbrott, däribland mord på en amerikansk soldat. Men hans skuld har fortfarande inte prövats. Om det blir en rättegång är det första gången någon som var barn när de påstådda brotten begicks, ställs inför en krigstribunal. Och det var bland annat DET som väckte den kanadensiska journalisten Michelle Shephards intresse för Omar Khadr för sju år sedan. <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp henne i Toronto, där hon är säkerhetspolitisk reporter på tidningen Toronto Star.</p>
<p>#link=156587#</p>
<p>#link=156595#</p>
<p>#link=156596#</p>
<p>Vad har då Guantánamo  - som symbol för kriget mot terrorismen - gett för bestående men i relationen mellan den muslimska världen och väst? Det har definitivt inte saknats anglosaxiska analytiker som vridit och vänt på temat. Men vad spelar det för roll för dem som verkar i Bagdad, Rabat och Kairo att Barack Obama bestämt sig för att stänga Guantánamo? Och vilka ärr kommer att finnas kvar långt efter stängningen? <strong>Kajsa Boglind</strong> ställde frågan till <strong>Lakhdar Brahimi</strong>, före detta FN-sändebud för Afghanistan och Irak, själv med rötter i Algeriet, till <strong>Jamal Eddine Naji</strong>,  professor och människorättaktivist från Marocko och till en <strong>Sharia el Rafei</strong>, redaktionschef på egyptiska tidskrifetn Al Ahram.</p>
<p>#link=156597#</p>
<p>#link=156586#</p>
<p>#link=156598#</p>
<p>En som har följt konsekvenserna av kriget mot terrorn från en svensk horisont är juristen <strong>Anna Wigenmark</strong>, på organisationen Civil Rights Defenders - tidigare Svenska Helsingforskommittén. Hon har bland annat arbetat med fallet där två egyptier med amerikanska CIA:s hjälp avvisades från Bromma till Egypten där de utsatts för tortyr och där en av dem fortfarande hålls fängslad. <strong>Daniela Marqard</strong> stämde träff med henne i Forum för levande historias lokaler i Gamla Stan i Stockholm - för ett samtal om framtiden kommer att minnas kriget mot terrorismen.</p>
<p>#link=156599#</p>
<p>Tidigare Konfliktprogram på samma tema:</p>
<p>#link=156578#</p>
<p>#link=156580#</p>
<p>#link=156579#</p>
<p>#link=156581#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/78545</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090926104704.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Sep 2009 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/729758_1200_782.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3399</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090926104704.mp3" length="40786756" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ett osäkrat Irak</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2153150#Om terrorn mot minoriteter i Irak och ett Väst som verkar ha vänt landet ryggen. Möt irakierna i Sverige som nu söker enighet för att väcka opinion och avvisade flyktingar som nu lever farligt - i ett osäkrat Irak.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Med den nya presidenten i Vita Huset kom slutligen beskedet om ett tillbakadragande av de amerikanska trupperna. Den 30 juni i somras började trupperna dra sig tillbaka. Men tillbakadragandet har också blivit inledningen på en ny, intensifierad, våldsvåg. I ett första steg överlämnades kontrollen över städerna till den irakiska armén. I slutet av 2011 ska amerikanska marktrupper dra sig ur Irak - även om det militära samarbetet fortsätter.<br />Gäster i studion: <strong>Said Aljaffar</strong>, poet och språkvetare, samt <strong>Wisam Khudaida</strong>, ordförande i Ezidiska Riksförbundet, skribent och debattör.<br />#link=155292#<br />#link=155293#<strong></strong></p>
<p><strong>Hayat Jajo</strong> sitter i styrelsen för Irakiska kvinnoföreningen som brukat syssla med socialt arbete. De hjälper nyanlända irakiska kvinnor till rätta i Sverige genom utbildning och ordna tillställningar för att underlätta kontakten med en föräldrageneration uppväxt i Irak och deras barn som fötts här. Men den senaste tidens attacker i Irak gjorde att föreningen bestämde sig för att utöka sin verksamhet – och kalla till en manifestation mot våldet. <strong>Mikael Olsson</strong> var med på ett stormöte som samlade en stor mängd Irakiska föreningar.<br />#link=155297#<br />#link=155298#<br />#link=155291#<br />#link=155294#</p>
<p>2006, gjorde Konflikt en intervju med <strong>Faleh A Jabar</strong> som då var mycket dyster över situationen #bild=720154#Irak. Faleh Jabar är grundare av det oberoende Iraq Institute for Strategic Studies. Faleh Jabar är från början sociolog tidigare verksam i London.  Han är från början sociolog och har skrivit flera böcker om Irak, bland annat The Shiite Movement. Idag säger han att Irak står mitt i ett vägskäl. <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp honom för att prata om den politiska utvecklingen och framtiden för Iraks utsatta minoriteter.<br />#link=155299#<br />#link=155295#<br />#link=155296#</p>
<p>I två program i maj i år berättade vi här i Konflikt om den hittills största tvångsavvisningen av irakier som genomförts i Sverige. Den 12 februari fraktades 45 irakiska medborgare med poliseskort med ett chartrat plan till Bagdad. Konflikts reporter <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> har ringt upp några av demför att höra hur de har det nu.<br /><strong>Meskin </strong>är i Mosul.  Och just Mosul är en av dom platser som FN's flyktingorgan UNHCR avråder länder från att skicka tillbaka folk till. Till Mosul, Kirkuk och Bagdad bör ingen asylsökande skickas tillbaka med tvång, anser UNHCR.<br />#link=155300#<br />#link=155301#</p>
<p><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Ira Mallik</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/78731</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090919110057.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Sep 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/720153_100_124.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090919110057.mp3" length="39991798" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Handeln med Afrikas jordar - utsugning eller utveckling</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=710842##ljud=2153127#Konflikt handlar denhär veckan om hur bördig mark i Afrika upplåts åt utländska investerare. Om rika länder som söker jord utomlands för att trygga sin egen livsmedelsförsörjning och odla biobränsle, medan hungrande afrikaner är hänvisade till bistånd och nödhjälp. Men denna växande marknad väcker också hopp om en väg ur Afrikas beroende och fattigdom. Vad är det vi ser - nykolonialism eller en nya möjligheter för Afrika?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sedan de senaste årens matkris plötsligt fick livsmedelspriserna att skjuta i höjden, har också en intensiv kamp om odlingsbar mark brutit ut. Rika länder som saknar egna marktillgångar, däribland Gulfstaterna, köper upp eller hyr mark i fattiga länder, främst Afrika, för att säkra tillgången på mat för sina egna befolkningar. <br /><br />Och det handlar om ofattbart stora områden. Saudiarabien har förvärvat 500 000 hektar i Tanzania, Förenade Arabemiraten har köpt 400 000 hektar mark i Sudan och Qatar har fått <br />40 000 hektar mark i Kenya i utbyte mot ett lån för att bygga en ny hamn, för att nämna några exempel. Samtidigt lider människor av matbrist i länder som upplåter sina marker och de är hänvisade till bistånd och nödhjälp för att klara sig.<br /><br />Det hörs allt fler rop efter reglering och insyn i handeln med land för att den också ska gynna utvecklingen i de länder som tar emot utländska investerare. Jacques Diouf, chefen för FN:s jordbruksorgan FAO har varnat för neokolonialism.<br />#link=154112#<br />#link=154119#<br />#link=154120#<br />#link=154115#</p>
<p>#bild=710776##bild=710778#Med i programmet finns <strong>Dennis Pamlin</strong>, global rådgivare i klimat- och handelsfrågor på Världsnaturfonden och <strong>Gunnel Axelsson Nycander</strong>, internationell policyhandläggare på Hela välden, Svenska Kyrkans internationella arbete.<br />#link=154122#</p>
<p><br />I byn Mtamba i Tanzanias kustprovins, upplät invånarna tidigare i år en del av sin mark till det brittiska företaget Sun Biofuels, som ska använda drygt 8000 hektar till att producera biobränsle av växten jatropha. I utbyte mot mark har företaget utlovat arbetstillfällen och att man ska ta ett  socialt ansvar genom att bygga skolor och sjukhus. Frilansjournalisten <strong>Magnus Bellander</strong> har besökt byn, där Sun Biofuels intåg inte riktigt blev som byborna hade tänkt sig.<br />#link=154117#</p>
<p>Frågan om huruvida rika länders förvärv av mark i fattiga länder handlar om utvecklingsmöjligheter eller en ny form av kolonialism väcker starka känslor, inte minst bland investerare som känner sig orättvist anklagade för hänsynslöst rofferi. Företag som tidigare stolt visade upp sina investeringar håller nu tyst om sina aktiviteter och jobbar under lokala företags täckmantel för att inte väcka uppmärksamhet. Det hävdar #bild=710780#<strong>Huma Fakhar</strong>, pakistansk konsult som hjälper företag och regeringar i Gulfstaterna att etablera sig i Afrika och Asien. Hon menar att lokalbefolkningen får tillgång till jobb och kunskap, och att land som ändå inte brukas kommer till användning. Och för företagen är avkastningsmöjligheterna mycket goda, särskilt i Afrika. Alla vinner på det här, säger Huma Fakhar.<br />#link=154116#</p>
<p>#bild=710782#<strong>David Hallam</strong> är chef vid FN:s jordbruksorgan <strong>FAO</strong>:s handels- och marknadsavdelning, som bland annat arbetar med att ta fram riktlinjer för den här typen av affärer. FAO publicerade tidigare i år den första övergripande rapporten om konsekvenserna av den snabbt växande handeln med jordbruksmark och den har just titeln: Land grab or development opportunity? – Rofferi eller utveckling.  Även om inte alla investerare kan anklagas för "land grabbing" så finns det en hel del att oroa sig för när det gäller rika länders handel med mark i fattiga länder, anser David Hallam. För visst verkar det motsägelsefullt att länder som inte klara sig egen livsmedelsförsörjning avstår från mark där andra länder odlar mat till sin egen befolkning, säger David Hallam men betonar samtidigt att FAO inte vill avfärda investeringarna rakt av. Tvärtom, det är snarare bristen på investeringar i Afrika som är en grundläggande orsak till de ekonomiska problemen där.  Det som behövs är satsningar som också medverkar till en lokal utveckling, säger David Hallam, sådant som bidrar till överföring av teknologi och kunskap, som skapar jobb och generar handel med lokala leverantörer.<br />#link=154123#<br />#link=154114#</p>
<p>Uppgörelser mellan rika länders investerare och tredje världens länder har vid flera tillfällen framkallat politisk oro. I flera fall har lokala småjordbrukare offentligt protesterat och hävdat att de blivit utslängda från den mark som de odlat i årtionden. I Indonesien var den Saudiska Binladen-gruppen tvungna att riva upp ett kontrakt om att odla ris värt flera miljarder efter våldsamma protester och i Kenya möter investerare från Qatar allt hårdare motstånd från lokala småbönder som hävdar att de håller på att förlora sin mark. Men ingenstans har protesterna gått så långt som på Madagaskar.</p>
<p>Förra året avslöjade Financial Times att president Marc Ravalomananas regering var mitt inne i en affärsuppgörelse med det sydkoreanska företaget Daewoo Logistics om att upplåta 1,3 miljoner hektar mark under en 99-årspersiod. Daewoo Logistics skulle odla majs och palmolja på ön. När det här blev känt började folk protestera och oppositionen var inte sen med att utnyttja skandalen för egna politiska syften.</p>
<p><strong>#bild=710784#Lova Rakotomalala</strong> är uppvuxen på Madagaskar och studerar idag statsvetenskap med internationell inriktning på Princeton i USA. Han är också en aktiv skribent på Global Voices, där han kommenterar händelseutvecklingen på Madagaskar.  Lova Rakatomalala säger att affären med det sydkoreanska företaget var den avgörande anledningen till att president Marc Ravalomanana störtades från makten.</p>
<p>#link=154113#<br />#link=154118#<br />#link=154121#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/78912</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090912110032.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Sep 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/710775_73_109.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3293</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090912110032.mp3" length="39512816" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Bosättningar delar Israel</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2153117#USA och EU ökar det diplomatiska trycket på Israel. Men varför fortsätter ändå utbyggnaderna av bosättningarna? Om en knäckfråga för fred som splittrar israeler, judiska religiösa och också sionister. Hör bosättarens argument, historikern som hotats till livet och ordförandekandidaten till World Zionist Organization om en kluven israelisk nation.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid EU:s utrikesministermöte i Stockholm deklarerade EU:s utrikespolitiske talesman, <strong>Javier Solana</strong>, att Israels fortsatta kolonisering av de palestinska områden måste upphöra och nybyggnation i bosättningarna måste stoppas. Israels premiärminister <strong>Benjamin Nethanyahu</strong> har inlett samtal om frysning av bosättningarna med president Obamas administration, men har signalerat att fram till ett beslut om frysning tagits kommer ytterligare byggnationer att beviljas.<br />Palestiniernas <strong>Mahmoud Abbas</strong> protesterar skarpt och säger att fredsförhandlingar görs #bild=701471##bild=701509#omöjliga. Samtidigt kommer rapporter om nya vräkningar och rivningar av palestinska boenden i östra Jerusalem och antalet israeler bosatta på av Israel ockuperade områden har, trots år av kritik, blivit fler och fler.<br />Samtal i studion om drivkraften bakom bosättningarna med <strong>Eli Göndör</strong>, skribent och doktorand i islamologi vid Lunds universitet.</p>
<p>#link=153057##link=153046##link=153045##link=153048##link=153049#<br />#link=153044# #link=153058#</p>
<p>#bild=701433#Seth Mandell, bor i bosättningen Tekoa på Västbanken, som ligger knappt en mil från Betlehem. <strong>Marie Liljedahl</strong> ringde upp <strong>Seth Mandell</strong> och började med att fråga om han själv definierar sig som bosättare.</p>
<p>#link=153047#</p>
<p>.</p>
<p>Naqba, den stora katastrofen - det är så palestinierna brukar beskriva fördrivningen efter 1948. <strong>Ilan Pappé</strong>,  tillhör en grupp israeliska forskare som under 90-talet blev kända som de nya historikerna. Genom att samla fakta kring och presentera en rad övergrepp och massakrer har de skakat den officiella israeliska historieskrivningen.<br />#bild=701443#I sin bok Den etniska rensningen av Palestina, hävdar Ilan Pappé att fördrivningen var både välplanerad och systematisk - att det handlade om etnisk rensn#bild=701445#ing. Något som fått honom att hamna på kant med sitt forna hemland Israel.<br />Konflikts reporter <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp Ilan Pappé, för att ta reda på varför striden om historien är så viktig.<br />#link=153055#</p>
<p><strong>Michael Melchior</strong> är huvudkandidat till posten som ordförande för World Zionist Organization. Michael Melchior, är född i Danmark och var länge överrabbin i Norge, men bor sedan 25 år i Israel. Till helt nyligen, har Melchior varit folkvald till Knesset, det israeliska parlamentet. Under 2000-talets första fem år innehade han också olika ministerposter, bland annat vice #bild=701449#utrikesminister, i både Barak, Sharon och Olmerts regeringar. <br />Han ger de kritiker rätt som hävdat att Israels regeringar många gånger haft en dubbel agenda: att officiellt gå med på att bosättningarna ska frysas, begränsas och tas tillbaka från de ockuperade områden, men samtidigt se mellan fingrarna när de faktiskt byggs ut. Eller faktiskt uppmuntra expansionen på palestinskt område.<br />#link=153050#<br />#link=153051#<br />#link=153052#<br />#link=153053#<br />#link=153054#<br />#link=153041##link=153042##link=153043#</p>
<p>Programledare:  <strong>Mikael Olsson<br /></strong>Producent: <strong>Ira Mallik</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/79105</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090905104717.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Sep 2009 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/701432_80_100.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3331</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090905104717.mp3" length="39967033" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Uppdrag Afghanistan - i vems intresse?</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=692915##ljud=2153114#Konflikt om Afghanistan där ett redan allvarligt läge ständigt förvärras. Militärens rop på förstärkning möter en växande opinion mot kriget som tar allt fler soldaters liv. Om en konflikt där Västs illusioner om vad som är möjligt krockar med afghaners uppfattning om vad som är nödvändigt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Anklagelser om fusk och mygel i det afghanska presidentvalet har avlöst varandra under den gångna veckan. De ledande kandidaterna slänger sig med preliminära och påstådda valresultat för att hävda sin egen seger. Men veckan har också präglas av andra dramatiska siffror; självmordsattacker i Kandahar som tog 43 människors liv, antalet dödade utländska soldater som redan passerat dödssiffran för hela förra året och vikande opinioner i Storbritannien och USA, där nu för första gången fler än hälften är emot kriget i Afghanistan.<br /><br />Den amerikanska generalen Stanley McChrystal, som leder den internationella Afghanistan-styrkan ISAF kommer inom de närmaste dagarna att presentera den översyn han låtit göra av insatsen. Det antas allmänt att han kommer att begära en rejäl truppförstärkning för att hejda de afghanska motståndsgruppernas utbredning. #bild=692943#Men frågan är vilket stöd han kan räkna med. Konflikt ringde upp <strong>Anthony Cordesman</strong>, en av USA:s mer tongivande säkerhetspolitiska analytiker, verksam vid Centret för strategiska studier i Washington. Han menar att vi har nått en kritisk punkt i synnerhet när det gäller att vinna opinion för en fortsatt insats i Afghanistan. Man kan inte hålla på i sju år och påstå att man vinner när det är uppenbart att det bara blir värre och värre för varje år, säger han. Och han är inte nådig med kritiken mot den internationella insatsen som han själv anser har sig själv att skylla för motgångarna. Det verkar nästan ha funnits en tyst överenskommelse att förneka allvarliga problem inom såväl de civila som de militära insatserna för att ge sken av framgångar, när vi i själva verket och som den amerikanske generalstabschefen Mike Mullen nyligen påpekade, håller på att förlora, säger Anthony Cordesman.<br />#link=152091#<br />#link=152092#</p>
<p>#bild=692919##bild=692921#Med i programmet är <strong>Anders Fänge</strong>, Svenska Afghanistankommitténs platschef i Kabul. Han efterlyser en större satsning på civila insatser och är starkt kritisk till bristen på samordning mellan alla aktörer som är verksamma i landet. Med är också försvarsminister <strong>Sten Tolgfors</strong>, som understryker att den svenska militär närvaro i landet tryggar tillvaron för afghanerna i landet.<br />#link=152094#<br />#link=152077#</p>
<p>Konflikts reporter <strong>Julia Lundberg</strong> har träffat ett par av de svenskar som deltagit i ISAF för att höra hur de själva ser på sina insatser. <strong>Li Skaring</strong> tjänstgjorde som militärpolis och samverkansbefäl i Serapol i norra Afghanistan och kom hem från det senaste uppdraget i maj i år. <strong>Mikael Box</strong> är yrkesofficer och arbetar som ombudsman på officersförbundet i Stockholm.  I ett halvårs tid befann sig Mikael Box på en stor amerikansk militärbas och var rådgivare åt den afghanska armén.<br />#link=152076#<br />#link=152078#<br />#link=152093#</p>
<p><br />Den förre brittiske diplomaten och Afghanistankännaren <strong>Rory Stewart</strong> ifrågasätter starkt den internationella insatsen i Irak. #bild=692917#Inte för att den afghanska befolkningen inte skulle behöva hjälp utan för att vi har tagit oss an så många, så stora och så oförenliga uppgifter, säger han.  Vi tycks inte förstå varför vi egentligen är där, hävdar han. Rory Stewart har tidigare medverkat tidigare i Konflikt. Sedan dess har USA fått en ny president som tidigt markerade att Afghanistan, till skillnad från Irak, är rätt krig och ett nödvändigt krig och ett konfliktområde som kommer att stå i fokus för den nya administrationens utrikespolitik. Men i praktiken har inte mycket förändrats med Barack Obama i Vita huset, säger Rory Stewart. KOnflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> har talat med honom.<br />#link=152088#<br />#link=152089#<br />#link=152090#</p>
<p>#bild=692923#Det dröjer fortfarande innan vi får reda på resultatet från förra veckans presidentval i Afghanistan. Men en president har faktiskt redan utsetts på TV i den afghanska reality-showen <strong>Namzad</strong> - Kandidaten. Under drygt två månader har några unga afghaner fått tävla i den kommersiella TV-kanalen Tolo TV:s låtsasval. Deltagarna har fått utveckla ett politiskt program och tillsätta en regering. En efter en har de röstats bort av publiken. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> ringde upp den enda kvinnliga deltagaren, 19-åriga <strong>Ajuba Daqiq</strong>, för att ta reda på skillnaden mellan dokusåpakandidaterna och de verkliga presidentkandidaterna. Hon kom tvåa i tävlingen och menar att hon skulle ha vunnit om Afghanistan inte varit ett sådant utpräglat patriarkalt samhälle. En kvinna kan bli advokat, en kvinna kan bli minister, ja en kvinna kan till och med bli president, säger Ajuba Daqiq.<br />#link=152079#<br /><br />Det upptrappade våldet i Afghanistan drabbar även de civila biståndsarbetarna. Bara under den gångna månaden har över 30 människor dödats. <strong>Hashim Mayar</strong> är vice chef på organisationen ACBAR - en paraplyorganisation som samordnar ett hundratal utländska och inhemska frivilligorganisationers arbete med syfte att effektivisera de många olika biståndsprojekten. Och det försämrade säkerhetsläget påverkar också hans arbete berättade Hashim Mayar när Konflikts <strong>Marie Liljedahl</strong> fick tag på honom på telefon. Han uttrycker en stor frustration över att de internationella aktörerna i landet i lyssnar på vad afghanerna vill. Det finns massa vackra ord på pappret, men vi ser dem inte i handling, säger han.<br />#link=152072#<br />#link=152073#<br />#link=152074#<br />#link=152075#<br /><br /><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/79290</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090829110028.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Aug 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/692914_366_244.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3305</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090829110028.mp3" length="39658580" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Iransk ilska</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=683944##ljud=2148451#Om regimens kris, motståndets hopp, ayatollornas kamp och hoten i ett aktivare stöd från Väst. Samtal med EU:s Iran-expert, reportage om politisk aktivitet bland svenska ungdomar av iransk börd, telefon till Teheran och kommentarer av två olika Irankännare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Valet i Afghanistan dominerar nu svenska media. Men det är efterbörden av ett annat val, det i Iran som nu försatt mycket av världens diplomati i väntläge. Och det hänger ihop, för Iran är både stor- och nyckelspelare i hela regionen, i Afghanistan med sitt stöd till Karzais kamp mot talibanerna, genom sitt inflytande i Irak, Libanon och Gaza.</p>
<p>Men sedan de inledande stora gatuprotesterna mot påstått valfusk har den segrande Ahmadinjad fått växande legitimitetsproblem. Trots massarresteringar, summariska rättegångar och hot om ytterligare repressalier, pågår demonstrationer och protester fortfarande. Och regimens hårda framfart mot oppositionen har fått till följd att sprickan i nationen den här gången blir synlig även bland de konservativa som hittills stött regimen. Flera inflytelserika konservativa parlamentsledamöter har krävt att de ansvariga för dödsfall i fängelser och demonstrationer, som rapporterats om, ställs inför rätta. Och balansen mellan de mäktiga ayatollorna har rubbats, den en gång tilltänkte efterträdaren till Khomeini, men sedan länge kritiske, ayatollah Montazeri, har sagt att "ingen vid sina sunda vätskor, kan tro på det officiella valresultatet" och jämförde regimens metoder med massrättegångar och offentliga bekännelser med Hitlers och Stalins processer. Imorgon börjar Irans parlament förhandlingarna om att godkänna Ahmadinejads förslag till regering, och signalerar att ledande lagstiftare kommer att underkänna flera av ministrarna om en vecka.</p>
<p>#bild=683954##bild=683956#I programmet för att kommentera och analysera finns: <strong>Mohammad Fazlhashemi</strong>, professor i idéhistoria vid Umeå Universitet och författare till en rad böcker om förhållandet mellan Europa och Iran och den muslimska idétraditionen. <br /><strong>Shora Esmailian</strong>, redaktör på tidningen Arbetaren och en av författarna till boken "Iran on the Brink" . En bok om de sociala och ekonomiska intressemotsättningarnas betydelse för Irans politiska utveckling.<br />#link=150970#<br />#link=150972#<br />#link=150971#</p>
<p>#bild=683952##bild=683982#</p>
<p>.</p>
<p>.</p>
<p>.</p>
<p>.</p>
<p>.</p>
<p>.</p>
<p>.</p>
<p>.</p>
<p>.</p>
<p>.</p>
<p>Konflikts <strong>Marie Liljedahl</strong> ringde upp en av de många unga som är ute och protesterar på Teherans gator. Det finns ingenting Ahmadinjed och den sittande regeringen kan göra för att få ett brett folkligt förtroende igen, säger han.</p>
<p>Närmare 5 miljoner iranier räknar lever i exil, i Sverige närmare 100.000, och många av dem har nu engagerat sig för krav på ett tydligare, hårdare agerande från regeringarna i EU och USA gentemot regimen i Iran till stöd för oppositionen där. #bild=683962#<strong>Negar Josephi</strong> har träffat <strong>Rozbeh Parsi</strong> som är sakkunnig vid EU:s institut för säkerhetsstudier i Paris och därmed medverkar till att forma EUs politik gentemot Iran. Negar Josephi är  liksom EU:s expert Rozbeh Parsi av iransk börd, frilansjournalist och skribent som kommenterat, debatterat och följt utvecklingen i Iran intensivt hela sommaren.<br /><br />#link=150973#<br />#link=150974#</p>
<p>När människor gick ut på gatorna i Teheran, blev det också startskottet till ett nytt engagemang bland unga svenskar med iransk härkomst. Dom var bara barn - eller inte ens födda - under revolutionen i Iran 1979. Konflikts <strong>Ira Mallik</strong> har träffat några av dom unga svenskiranier för vilka den här sommaren har inneburit ett nytt uppvaknande - både känslomässigt och politiskt. <strong>Rozbeh Korshidi</strong> och <strong>Vandad Assadi</strong> är två av krafterna bakom nätverket Initiativ Iran som ordnar manifestationer i Stockholm. <strong>Ametist Azordegan</strong>, till vardags programledare på SR Metropol, har också under sommaren engagerat sig i Irans framtid.</p>
<p>#link=150975#<br />#link=150969#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producenter: Marie Liljedahl och Ira Mallik</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/79465</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090822110042.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Aug 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/683943_512_322.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3416</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090822110042.mp3" length="40983928" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/79712</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090812030037.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Aug 2009 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1568</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090812030037.mp3" length="18804088" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/79902</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090805030043.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 05 Aug 2009 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1452</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090805030043.mp3" length="17413538" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/80092</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090729030103.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 29 Jul 2009 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1568</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090729030103.mp3" length="18816000" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/80266</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090722030005.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Jul 2009 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1518</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090722030005.mp3" length="18208183" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/80431</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090715030035.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Jul 2009 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1567</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090715030035.mp3" length="18797192" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/80603</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090708030006.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Jul 2009 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1475</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090708030006.mp3" length="17690018" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>KONFLIKT - EN TILLBAKABLICK</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2162599#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den gångna veckans händelseutveckling i Iran och den amerikanska hanteringen av den illustrerar, igen, det som har dominerat det senaste utrikespolitiska halvåret: maktskiftet i världens enda supermakt; övergången till världen efter George Bush.</p>
<p>I Konflikt denna midsommardag - det sista programmet för säsongen - blickar vi tillbaka på den övergången som den har gestaltat sig i våra program.</p>
<p>Hör bland andra Zbigniew Brzezinski, en av USA:s mest inflytelserika utrikespolitisk tänkare och en man som Barack Obama säger sig ha lärt mycket av.   </p>
<p><strong><em>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Daniela Marquardt</em></strong></p>
<p>Ordinarie Konflikt gör uppehåll över sommaren och återkommer den 22 augusti. Men lyssna gärna på Konflikts sommarspecial där vi sänder vår flerfaldigt prisbelönade reporter Randi Mossige- Norheims reportage, onsdagar kl 14:30 och lördagar kl 23:35, med start den 8 juli.</p>
<p>Läs mer här:#link=144904#</p>
<p><strong>Vi önskar våra lyssnare en riktigt trevlig sommar!</strong></p>
<p><em>Mikael Olsson<br />Agneta Ramberg<br />Daniela Marquardt<br />Marie Liljedahl<br />Randi Mossige-Norheim</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/81095</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090620100023.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Jun 2009 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3421</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090620100023.mp3" length="41041920" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>PIRATERNAS POLITISKA FÖLJDER</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2094050#De svenska piraternas framgång ger vågor genom världen. Nu växer en global rörelse växer fram och piratpartier bildas i 30-talet länder. Privatlivets helgd hyllas, protester mot patent, urholkning av upphovsrätt och direkt demokrati blir frontfrågor.Konflikt om politiska fält i förändring när allt mer av livet levs på nätet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>EU-valet blev en väckarklocka. För under veckan har flera politiker, debattörer och media yrvaket konstaterat kraften i en ny politisk rörelse. Bara tre år efter bildandet fick Piratpartiet 7,1 procent av rösterna. Men frågan är om inte mycket av uppvaknande återstår, uppvaknande till insikten om att samhället blivit ett annat, där tidigare kända landskap förändrats efter att nya nätverk av "information highways" dragit fram. <br />#link=142397#<br />#link=142399#<br />#link=142400#<br />I nyhetsfloden den senaste tiden framträder IT-samhället och dess politiska konfliktytor:<br />Inför valet i Iran igår försökte regimen stänga Internettjänsten Facebook, men misslyckades efter protester och de båda kandidaterna bedrev istället intensiv kampanj via sms, twitter, youtube och just Facebook.<br />#link=142374#<br />#link=142393#<br />I Frankrike fann domarna i författningsrådet att regeringens lagförslag om att stänga av internet för användare som olagligt laddat hem filer är i strid med författningen. "Fri tillgång till tjänster online är en mänsklig rättighet" slog domarna fast. <br />Och här hemma skyggar regeringen för konfrontation genom att återigen skjuta på lagförslaget om lagring av trafikdata.<br />#link=142398#<br /><br />#bild=608504#I studion för att diskutera IT-samhällets politiska följder finns <strong>Stefan Görling</strong>, forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, IT-konsult, skribent, bloggare och styrelseledamot i SNUS, Swedish Network Users Society, dessutom initiativtagare till nätverket Teldok som diskuterar IT-utvecklingen ur ett samhällsperspektiv och#bild=608506# <strong>Lars Ilshammar</strong>, journalist, bloggare, historiker och chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm. som bl a suttit i regeringens IT-kommission och forskat i bl a svensk IT-politiks utveckling och demokratifrågor mm.</p>
<p>#link=142373#<br />#link=142372#<br />#link=142392#<br />#link=142369#<br />#link=142371#<br />#link=142370#<br /><br />Ett helt nytt sätt att arbeta politiskt var titeln på ett inlägg på bloggen opassande.se i veckan. <strong>Marie Andersson</strong> som är personen bakom signaturen Emma menar att det räcker inte med att de etablerade politikerna tar upp hennes frågor, de måste också förstå att politik, även på nätet, inte kan vara en envägskommuniktion. Man måste inse att det är dialog med väljarna som gäller. Piratpartiets framgång är intressant inte bara för de sakfrågor de driver utan också genom sättet, metoden de drivits på. Dom så kallade sociala medierna, så som facebook, twitter och bloggosfären innebär ett nytt sätt att arbeta politiskt, menar hon. Ett tydligt exempel på hur snabbt Piratpartiet mobiliserar är det som skedde på valdagen den 7 juni; rapporter om att partiets valsedlar gömdes undan på vissa vallokaler spreds snabbt via Twitter, och youtube. <strong>Nikke Lindqvist</strong>, webbföretagare, bloggare och piratpartist var en dem som snabbt agerade via nätet.<br />#link=142376#<br />#link=142377#</p>
<p>Informationstekologin har ställt nya krav på politiken gällande balansen mellan olika intressen; säkerhet, brottsbekämpning, affärsintressen och personlig integritet. Svenska politiker hamnade i korsdraget mellan rikets säkerhet och personlig integritet när alla lagändringar i det som getts samlingsnamnet FRA-lagen antogs för ett år sen. Lagändringarna innebär i korthet att Försvarets radioanstalt getts rätten att spana på all telefon och internettrafik som passerar Sveriges gränser. Och ge polisen information vid misstanke om allvarliga brott. Kritikerna menar att FRA-lagarna öppnar för oanade hot mot den personliga integriteten. Följden blev en folkstorm på nätet. Och när upphovsrättsinnehavare skulle skyddas genom IPRED-lagen började kritikerna uppfinna motmedel. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> träffade <strong>Jan-Erik Fiske</strong> som har ett företag som säljer tjänsten att dölja folk identitet på nätet och pratade med folk som menar att livet på nätet går inte att separera från det verkliga livet och det är därför som integriteten är så viktig.<br />#link=142401#</p>
<p>Den 31:a maj 2006 skedde det som gjorde att en ny internationell politisk rörelse tog ordentlig fart. När svenska myndigheter beslutade sig för att sätta stopp för olaglig fildelning genom tillslaget mot världens största fildelningssite Pirate Bay såg många sina värsta farhågor om begränsningar av Internets frihet besannas. Dagarna efter att 50 poliser hade beslagtagit alla datorer och servrar på Pirate Bay strömmade 4000 nya medlemmar till Piratpartiet. Och en aktion som hade internationell bakgrund, Pirate Bay har över 20 miljoner användare världen över och amerikanska affärsintressen hade länge tryckt på för att få stopp på verksamheten, fick istället se en snabb tillväxt av piratpartier i flera länder och stater. Idag finns officiella,registrerade partier i Finland, Österrike, Frankrike, Polen, Spanien, Tyskland alla inspirerade av det svenska exemplet. I nästa vecka registreras Pirate Party Great Britain säger Pirate Party international, <strong>Andrew Norton</strong>. Hör även det tyska Piratpartiets ledare <strong>Andreas Popp</strong>.<br />#link=142368#<br />#link=142391#<br />#link=142402#<br /><br />#link=142395#</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Marie Liljedahl</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/81266</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090613110055.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Jun 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/608505_100_120.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3367</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090613110055.mp3" length="40394606" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>A NEW BEGINNING?</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2098330#Aldrig tidigare har en amerikansk president talat till araber och muslimer så som Barack Hussein Obama gjorde i Kairo i torsdags. Men vad händer efter talet som bländade?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Inget var oplanerat inför Barack Obamas stora tal från Kairo i torsdags till den muslimska och arabiska världen.  Budskapet skulle ut och i en värld där det ingalunda gick att garantera att alla regeringar skulle vilja låta sina medborgare ta del av talet via TV erbjöds andra vägar: Till exempel vis Facebook och sms där höjdpunkter ur talet skickades ut i realtid.<br />Först kom: Jag har kommit för att söka en ny början mellan USA och den muslimska världen på basen av ömsesidig respekt. <br />Sen kom: Vi förkastar samma saker som människor ur alla religioner: dödande av oskyldiga män kvinnor och barn. <br />Efter det: Amerika kommer inte att vända ryggen åt palestiniernas legitima strävan efter värdighet och en egen stat. <br />Och sen: Ingen nation kan eller ska pådyvla någon annan nation ett styresskick <br />Följt av: Religionsfrihet är centralt för att människor kunna leva tillsammans, vi måste skydda den. <br />Nästa var: USA är villigt att samarbeta med alla muslimska nationer för att stödja flickors läskunnighet<br />Och sist: Världens folk kan leva tillsammans i fred, vi vet att det är guds vision. Nu måste det bli vår uppgift.</p>
<p>#link=141188#<br />Med i programmet för att analysera och kommentera hur Obamas tal har och kommer att landa i regionen finns Sveriges radios Mellanösternkorrespoendent och programmet Konflikts grundare <strong>Cecilia Uddén</strong>.</p>
<p><strong>Rami Khouri</strong> är internationell känd kommentator och kolumnist och är chef Issam Fares institutet på Amerikanska universitetet i Beirut. Han gav talet högt betyg för dess intentioner, framförande och innehåll, men säger att det som kommer att bli avgörande är hur orden omsätts i praktisk politik. Ett första test kan bli när utgången av det libanesiska valet i helgen där det mycket möjligt kan bli så att den så kallade 8 mars-allainsen med det militanta shiamuslismka Hizbollah i spetsen komemr att vinna.</p>
<p>I Israel har talet tagits emot med blandade känslor. Talet har föregåtts av en ökad spänning mellan de två länderna efter att Obama gjort tydligt att USA inte accepterar legitimiteten i fortsatta israeliska bosättningar och inget annat än en tvåstatslösning är vägen till fred. Det här är ord som premiärminister Netanyahu och hans koalitionsregering har svårt att svälja. <strong>Naomi Chazan</strong> är professor i statsvetenskap vid Hebrew universitet i Jerusalem och har också suttit 11 år i det israeliska parlamentet Knesset för det sekulära vänsterpartiet Meretz. Hon säger att ingen israelisk ledare har råd i längden att vara på kollisionskurs med USA eftersom majoriteten av israelerna ser en god relation till USA som en av statens grundfundament.</p>
<p>Den som läste Financial Times i fredags kunde läsa en ledare om Obamas tal. Brilliant, Obama lyckades med listig känslighet ta sig igenom minfält fulla av kulturella sprängladdningar och politisk-religiösa försåtminor, och göra det utan att fly från sakfrågorna. Författare var Financial Times chefsledarskribent <strong>David Gardner</strong>, tidigare Mellanösternkorrespondent och författare till en nyutkommen bok om mellanöstern: <strong>The Last Chance</strong> - sista chansen, mellanöstern i vågskålen. Det har talats i många år om sista chansen för mellanöstern, men David Gardner argumenterar passionerat i boken för att regionen var på väg mot den allra sista chansen och en central tes i boken är att USA och västvärlden genom sitt stöd till repressiva, provästliga arabiska regimer i kombination med sin undfallenhet gentemot Israel starkt har bidragit till att driva folk i armarna på extremistiska rörelser. David Gardner tycker att de som sagt att Kairotalet markerade slutet på elfteseptembereran har en poäng.</p>
<p>Ett av de länder som USA har haft en speciell relation till och som dessutom är just en repressiv, icke-demokratisk stat är Saudiarabien, en relation som varat i mer än 60 år. Obama började sin resa till Mellanöstern med att besöka kung Abdullah i Saudiarabiens huvudstad Riyadh i onsdags. Relationen har haft oljan som stomme: i utbyte mot beskydd och inflytande i Washington. Men enligt <strong>David Ottaway</strong>, tidigare journalist på tidningen Washington Post, nu på Woodrow Wilson Center i Washington, så har den relationen förändrats på senare år. <strong>Magnus Bellander</strong> ringde upp honom i Washington.</p>
<p><em><strong>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Marie Liljedahl</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/81487</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090606104640.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Jun 2009 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/599389_366_255.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3290</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090606104640.mp3" length="39481783" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>EU:s val</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=2085993#Om paradoxen: Samtidigt som väljarnas intresse sjunker ökar EU-parlamentets makt. Konflikt gör nedslag i ett par av de frågor som just nu är på väg att samordnas alltmer närmligen asyl – och migrationspolitiken och utrikespolitiken. Men de sociala frågorna som kanske skulle väcka medborgarnas intresse i tider av arbetslöshet och segregation får mindre utrymme i politikernas strävan efter samordning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#bild=589776#Migrationsfrågan blir central i höst under det svenska ordförandeskapet då det så kallade Stockholmsprogrammet ska antas – en femårsplan för EU:s gemensamma migrationspolitik.  Hör reportage av Konflikts <strong>Marie Liljedahl</strong> där Sveriges migrationsminister <strong>Tobias Billström</strong> #bild=589774#hävdar att samordningen kommer att göra tillämpningen mer rättssäker. Här intervjuas också EU-kommissionens migrationsexpert <strong>Peter Bosch</strong>, statsvetaren <strong>Peo Hansen</strong> som kartlagt EU:s migrationspolitik och <strong>Andrew Geddes</strong>, professon vid universitetet i Sheffield och specialiserad på EU:s migrationspolitk. Hör också frilansjournalisten <strong>Petra Socolovskys</strong> reportage från Spanien – landet som EU-anpassat sin tidigare betydligt generösare migrationspolitik och där kritikerna menar att EU skändar de mänskliga rättigheterna för de människor som försöker ta sig till unionen. Här intervjuas arbetslöse <strong>Ben Ese</strong> från Nigeria, <strong>Javier Ramirez</strong> från organisationen SOS Racismo och <strong>José Ignacio Torreblanca</strong> som är chef för en den spanska avdelningen av den EU-finansierade tankesmedjan European Council on Foreign Relations.</p>
<p>#link=139966#<br />#link=139960#</p>
<p>#link=139967#</p>
<p>#link=139968#</p>
<p>#link=139965#</p>
<p>När det gäller utrikesfrågorna pågår också ett intensivt samordningsarbete för att EU alltmer ska tala med en röst.  Hittills har unionens medlemmar ofta haft svårt att samordna sig till en gemensam politik men om man lyckas – vad kommer den rösten då att säga? Vilka politiska alternativ finns inom utrikespolitiken?#bild=589778#<br />#bild=589782#<br />Hör den brittiske historikern och författaren <strong>Tariq Ali</strong> som hävdar att EU fullständigt saknar utrikespolitisk självständighet gentemot USA och att någon gemensam europeisk utrikespolitik aldrig har funnits. Hör Sveriges utrikesminister <strong>Carl Bildt</strong> försvara den gemensamma utrikespolitiken som han menar spelar stor roll i världen. Dessutom de grönas gruppledare i EU-parlamentet, fransmannen <strong>Daniel Cohn-Bendit</strong> och tyske <strong>Tobias Pflyger</strong> som representerar vänstern i parlamentets utrikesutskott om de politiska alternativen i utrikespolitiken - samtliga intervjuade av Konflikts <strong>Kajsa Boglind#bild=589780##bild=589784#</strong><br />#link=139969#<br />Men det finns också frågor som berör många miljoner EU-invånare men där engagemanget från den politiska eliten för en samordning just nu är mycket lågt. De sociala frågorna som arbetslösheten talas det tyst om och det är ett misstag menar <strong>Eulalia Rubio</strong> på EU-grundaren Jacques Delores tankesmedja Notre  Europe.  Den politiska elitens ointresse för dessa frågor -som berör så många -  är en av de v iktigaste anledningarna till det folkliga ointresset för EU säger hon till Konflikts programledare <strong>Mikael Olsson</strong>.#bild=589770#</p>
<p><strong>#link=139961#</strong></p>
<p><strong>Mikael Olsson</strong> har också testat sökverktyget <strong>Vote Tracker</strong>. Med hjälp av den kan alla beslut som fattas i EU-parlamentet spåras så att det går att se hur enskilda parlamentariker eller partigrupper röstat i olika frågor.<br /><br />#link=139958#<br />#link=139957#<br /><em><strong>Producent :Kajsa Boglind<br />Programledare: Mikael Olsson<br /><br /></strong></em><br /><br /></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/81674</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090530103938.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 May 2009 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/589783_100_110.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3344</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090530103938.mp3" length="40123768" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ett säkert återvändande?</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=581814##ljud=2085994#Vem har nytta av återvändaravtalet som Sverige har med Irak? Sverige tvångs-avvisar irakier till platser som de flesta andra europeiska länder anser är för farliga att avvisa till. Och vem ansvarar för att avtalet om skydd och hjälp åt de avvisade verkligen efterlevs?Konflikt följer upp förra lördagens program och frågar hur de irakier som var med på charterflyget från Sverige till Bagdad i februari har det nu?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I förra veckans Konflikt berättade vi om en av de största massavvisningar av irakier som hittills skett från Sverige. Det var den 12 februari i år, då 45 irakiska medborgare, de flesta kurder, avvisades till Bagdad.<br /><br />Avtalet mellan Sverige och Irak slöts i slutet av februari förra året och har blivit en förebild för andra länder. I förra veckan slöts likadana avtal mellan Irak och Danmark samt Norge. Avtalet innebär att Irak förbinder sig att ta emot personer som flytt Irak men inte får stanna i Sverige, Danmark eller Norge.<br /><br />Frågan är vad avtalet innebär och hur det efterlevs, av såväl Irak som Sverige. I texten står bland annat att:<br /><em>”Parterna ska vidta särskilda åtgärder för att se till att utsatta grupper får tillräckligt skydd och tillräcklig hjälp och vård under hela återvändande och återanpassningsprocessen”<br /><br /></em>Och att:<br /><em>”Konungariket Sveriges regering ska i enlighet med den svenska lagstiftningen stå för resekostnaderna för de irakier som omfattas av detta samförståndsavtal fram till slutdestinationen i Irak.”</em></p>
<p><em>#fil=6486#</em></p>
<p>Men Konflikts reportage visar att flera av de som återvänt inte känner sig säkra och att många, efter att de lämnats på flygplatsen i Bagdad, var utelämnade åt sin egen förmåga att ta sig till sin slutdestination. Dock med ett resebidrag på 100 dollar i fickan.<br /><br />Konflikts reportrar <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> och <strong>Julia Lundberg</strong> har haft kontakt med 32 av de 45 avvisade för att höra hur de har det nu.</p>
<p><strong>Avtal med Danmark upprör<br /></strong>Två dagar efter att Danmark och Irak skrivit under samma typ av återvändaravtal som Sverige har med Irak, tog irakier som fått avslag på sina asylansökningar sig in i en kyrka i Köpenhamn för att få skydd. Nu är de ett 60-tal personer som bor i källaren i Brorsons Kirke på Nørrebro. Norge skrev under samma avtal ytterligare två dagar senare. I Danmark handlar det om knappt 300 irakiska medborgare som man siktar på att skicka tillbaka med stöd av avtalet - för Sveriges del handlar det om betydligt fler, ett antal tusen.</p>
<p><strong>UNHCR<br /></strong>Häromveckan kom FNs flyktingorgan UNHCR med nya riktlinjer för avvisningar till Irak. UNHCR konstaterar att det har blivit bättre i södra Irak och i Al Anbarprovinsen. Man behöver inte längre tillråda totalstopp för avvisningar till de delarna av landet.</p>
<p>I resten av centrala Irak, i Bagdad och i städer som Mosul och Kirkuk, däremot, är läget fortfarande sånt att alla asylsökande därifrån behöver fortsatt internationellt skydd. Dit bör än så länge ingen skickas tillbaka med tvång, enligt UNHCR. Ändå befinner sig flera av dem som var med på charterflyget från Sverige till Bagdad på just de orter som anses osäkra. Av dem vi har pratat med kommer en man från Bagdad, en från Mosul och två från Kirkuk.</p>
<p>UNHCR har avrått från den typ av återtagandeavtal som Sverige förra året var först med att ingå med Irak och som Danmark och Norge nu har tagit efter med egna avtal förra veckan. FN:s flyktingorgan har tidigare haft ett gott samarbete med Sverige, både när det gäller exempelvis Afghanistan, och under de år då Sverige tog emot i särklass flest flyende irakier av alla europeiska länder. Men nu är besvikelsen över Sverige stor. Vi visste inte om de här transporterna och det gör vårt arbete svårare, säger <strong>Andrew Harper</strong>, chef för Iraq Support Unit på UNHCR i Genève.<br />Han säger att UNHCR ofta får höra talas om transporterna, från Sverige och andra, först efter att de har genomförts istället för innan och de har diskuterat avtalet med svenskarna för att få till en ändring. UNHCR varnar för att andra länder kommer att ta efter Sverige, som ju nu har skett i Danmark och Norge.<br /><br />Och hur ska Iraks grannländer, där de verkligt stora flyktingmassorna från Irak finns, uppfatta Europas ovilja att härbärgera irakiska flyktingar, undrar Andrew Harper. Varför ska de göra det?<br />Nu hoppas Andrew Harper att den svenske migrationsministern <strong>Tobias Billström</strong>, som han vet precis har rest i regionen ska komma tillbaka med en ny inställning till säkerhetsläget i regionen.<br />Men Tobias Billström är nöjd med återtagandeavtalet. Det är en stor framgång för den svenska regeringen säger han i Konflikt och tillbakavisar UNHCRs kritik.<br />- Vi har kommit överens om att inte komma överens, säger Billström.</p>
<p>Den svenska regeringen och Migrationsverkete menar att man inte har fått några indikationer på att de som har skickats från Sverige skulle ha råkat illa ut. Men UNHCR hävdar att det  i princip är omöjligt att övervaka vad som händer de som återvänder, oavsett om det sker frivilligt eller ej. Det säger Harpers kollega <strong>Daniel Enders</strong>, senior protection officer vid UNHCR på plats i Bagdad. Och bägge menar att i vilket fall kan inte UNHCR göra något eftersom Sverige, och andra länder, inte underrättar dem om vilka som ska komma och vart de ska skickas.</p>
<p> #link=138942#</p>
<p><strong>Kurdiska regionalregeringen<br /></strong>De tre provinser i norr som kontrolleras av den kurdiska regionalregeringen är den enda del av Irak som exempelvis Storbritannien anser är säkra nog att tvångsavvisa människor till, och också den enda del som UNHCR har sagt att man efter noggrann individuell prövning kan avvisa till. Det är också dit huvuddelen av avvisningar från Sverige hittills har gått.</p>
<p>Men den kurdiska regionalregeringen - KRG som den brukar förkortas - har aldrig varit involverad i återtagandeavtalet mellan Irak och Sverige och har motsatt sig tvångsavvisningar.</p>
<p>Idrotts-och ungdomsminister <strong>Taha Barwary</strong> i Erbil. Taha Barwary kom själv som flykting till Sverige 1982 - nu pendlar han mellan ministerjobbet i den kurdiska regionen och posten som KRGs Sverigerepresentant.</p>
<p>Mer att läsa!<br /><em><strong>#link=138944#<br /></strong></em>#link=138946#<br />#link=138949#</p>
<p><em><strong>Programledare Agneta Ramberg<br /></strong></em><em><strong>Producent Petra Quiding</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/81883</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090523110046.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 May 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/581813_620_200.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3376</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090523110046.mp3" length="40501185" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Återvändandeåret</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=575572##bild=575573##ljud=2162597#12 februari i år avvisades 45 irakier från Sverige i ett chartat plan till Bagdad. Konflikts reportrar Randi Mossige-Norheim och Julia Lundberg bestämde sig för att ta reda på vilka det var som avvisades från Sverige den där dagen och hur själva resan till Bagdad gick till.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2009 är året då regeringen har valt att satsa pengar på ett effektivisera återvändande av de personer som fått avslag på sina asylansökningar. Migrationsverket har fått 40 extra miljoner för att kunna prioritera sitt återvändandearbete. Dessutom har det så kallade återetableringsstödet höjts med 50 procent, det vill säga det ekonomiska stöd som personer som återvänder frivilligt får. <br />Samtidigt pågår polisens arbete med att söka upp och gripa dom flyktingar som håller sig gömda och som fått nej på sin asylansökan i alla instanser och saknar uppehållstillstånd här.</p>
<p>I början av förra året låg omkring 10 000 ärenden för tvångsavvisning hos polisen, och sedan dess har  tusentals tillkommit. Och i takt med att avslagen nu ökar i migrationsdomstolarna växer antalet som ska avvisas ytterligare. Trots regeringens satsning på en höjning av  det så kallade återetableringsbidraget, så är det bara en mindre del som hitills lockats av det.</p>
<p>Polisen, som med hjälp av Kriminalvårdens transporttjänst ansvarar för själva verkställandet, lyckades bara med drygt 2000 tvångsavvisningar förra året och Migrationsverket chef har krävt en kraftfull ambitionsökning.</p>
<p>Den 12 februari i år sker den första stora massavvisningen med chartrat plan. Destinationen är Bagdad och ombord finns 45 irakier, de flesta är kurder. Konflikts reportrar <strong>Randi Mossige Norheim</strong> och <strong>Julia Lundberg</strong> bestämde sig för att ta reda på vilka de var. De lyckades spåra och tala med 32 av de 45 avvisade som alla var spridda i Irak. Och när redan de första de fick tag i spontant började berätta om själva resan ned bestämde sig våra reportrar för att bara ställa öppna och inga ledande frågor.</p>
<p>Polisens planering inför avvisningen av 45 irakiska medborgare från Sverige påbörjas den 7 januari. I polisens interna dokument kallas insatsen ”G Bagdad 2”. Insatschefen heter <strong>Johan Ståhle</strong>. Han är från gränspolisens utredningsenhet i Stockholm. Det är polisens uppgift att gripa de irakier som inte har rätt att vistas i Sverige längre och det är polisen som sedan placerar dem på något av Migrationsverkets förvar runtom i landet eller på olika häkten.</p>
<p>De 45 irakier som ska avvisas från Sverige bevakas ombord på flygplanet av 107 personer, 88 från transporttjänsten och 16 från polisen. Med ombord finns också en läkare, en sjuksköterska, och en tolk. Kriminalvårdens transporttjänst chartrar ett flygplan av det lettiska flygbolaget Smart-Lynx. Planet är en Airbus 320 och har plats för 150 passagerare. Resan till Bagdad tar 5 timmar. Kostnaden för resan till Bagdad den 12 februari är 1 728 662 kronor. Då ingår hyran av planet och hotellkostnader, men inte lönekostnader.</p>
<p>Minst nio av de personer som våra reportrar har haft kontakt med har berättat att de haft handfängsel från det att de blev hämtade tidigt på morgonen till det att de landade, alltså i minst nio och en halv timme. Sex av dom hade både handfängsel och ett bälte runt överkroppen som handfängslet var fastlåst i.</p>
<p>Men i polisens egen verkställighetsrapport ser statistiken helt annorlunda ut. Polisens insatschef Johan Ståhle skriver så här i sin rapport: Handfängsel togs av samtliga allteftersom berörd eskortpersonal kunde göra bedömningen att säkerhetsläget tillät detta. Inte heller utvärderingen som Kriminalvårdens transporttjänst skrivit stämmer med vad personerna själva berättat för Konflikt. Transportledaren <strong>Tony Strömbäck</strong> skriver: ”Deportier som ombordsattes med handfängsel befriades från dessa när planet kommit upp i luften.”</p>
<p>6 av de 32 personer vi har haft kontakt med har berättat att de känt sig fysiskt påverkade efter att ha ätit och druckit ombord på planet eller på häktet. Några av dem beskriver att de känt sig kraftlösa och yra, som om de vore berusade. Andra beskriver sitt tillstånd som att de plötsligt blivit lugna och glada och det finns ytterligare personer som vittnar om hur stämningen ombord på planet plötsligt förändras. Folk som tidigare varit väldigt upprörda och aggressiva blev tysta och lugna.</p>
<p>I myndigheternas rapporter beskrivs resan som lugn och ordnad. Ord står mot ord.<br />#link=138018#<br />#link=138019#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/82066</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090516110027.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 May 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/575572_366_60.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090516110027.mp3" length="39485858" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/82270</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090509110055.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 May 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3421</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090509110055.mp3" length="41040666" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Tortyrens rättsliga efterspel</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=565167##ljud=1741520#Pressen ökar nu på att president Barack Obama ska beivra Bushs brott mot mänskligheten. I Konflikt hör vi reportage om den spanska utredning av amerikanska tortybrott som fick en nystart i veckan. Vi hör de torterades vittnesmål och intervjuer med amerikanska jurister och aktivister som kräver åtal. Dessutom hör vi den brittiske professorn som skrivit den uppmärksammade boken Torture Team, samt den före detta CIA-agenten som berättar om hur tortyr blev till hot mot USA:s nationella säkerhet och knäckte kolleger.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Vi torterar inte” upprepade förre CIA-chefen George Tenet gång på gång när han intervjuas i amerikanska TV-kanalen CBS. Och så har det låtit från många av de ansvariga i Bush-administrationen under de gångna årens anklagelser om amerikansk, regeringsgodkänd, tortyr. Men den hållningen är nu allt svårare att försvara. Speciellt som amerikanska justitiedepartement och den nye presidenten nu kallar de ”förstärkta förhörsmetoder” som tidigare godkänts mot misstänkta terrorister för just tortyr.</p>
<p>Under de gånga två veckorna har flera saker skett som ökat trycket på president Obama att göra något åt den förres framfart; att beivra Bushs påstådda brott mot mänskligheten. Det som hänt på mycket kort tid är:</p>
<p>- En spansk domare inleder nu förundersökning mot en lång rad juridiska rådgivare och högt uppsatta beslutsfattare som Cheney, Rumsfeld, Rice med flera, och kanske George Bush själv.</p>
<p>- En rad, tidigare hemligstämplade, avslöjande regeringsinterna PM har offentliggjorts de senaste två veckorna. Senatens försvarsutskott har också under en längre tid utrett frågan om tortyr och deras rapport släpptes nyligen. Den är fylld av detaljer som tyder på medvetna brott mot tortyrförbudet.</p>
<p>- En rad professionella personer inom säkerhetsområdet, exempelvis FBI- och före detta CIA-personal, har gett sig in i debatten. De hävdar att de så kallade förstärkta förhörsmetoderna istället för att öka nationens säkerhet haft motsatt effekt. I programmet träffar vi en av de mer namnkunniga CIA-agenterna, <strong>Robert Baer</strong>. Han vittnar också om vad tortyren gjorde också med de kollegor som utförde den.</p>
<p>#link=135934#                                        #bild=565174#</p>
<p>#link=135935#</p>
<p>#link=135936#</p>
<p>#link=135933#</p>
<p>#link=135948#</p>
<p>#link=135939#</p>
<p>#link=135944#</p>
<p>I onsdags tog Spaniens ryktbare undersökningsdomare Baltasar Garzón beslutet att inleda en förundersökning om tortyr mot de fängslade på Guantanamo och i andra amerikanska förvar i Irak och Afgnahistan.</p>
<p>Bland dom som möjligen åtalas är Donald Rumsfeld och Condoleezza Rice.#bild=565170#</p>
<p>Frilansjournalisten <strong>Petra Sokolowski</strong> i Madrid har träffat <strong>Gonzalo Boyé</strong>, advokat och verksam vid <strong>Asociacion por la DIgnidad des presos</strong>. Han var den som lämnade in den ursprungliga stämningsansökan mot Bushregeringens jurister.</p>
<p>#bild=565172#<br />Den person som med sin bok <strong>Torture Team</strong>, inspirerade Gonazalo Boyé att våga sig på att stämma delar av den förra amerikanska administrationen i Spanien hittar man i Storbrittanien, i London. Där bor nämligen <strong>Philippe Sands</strong>, professor i juridik vid University College London, auktoriserad Queens Counsel, en titel som föräras särskilt framstående jurister, och författare. Sands bok Torture Team är resultatet av flera års research och skjuter in sig på de toppjurister i Bush-administrationen som bidrog med det juridiska .#bild=565173#<br />rättfärdigandet av de så kallade hårda förhörsteknikerna. Sands anser sig med boken ha lyckats bevisa att brottsutredning och åtal är möjligt mot sex av de högsta juridiska rådgivarna under Bush. Konflikts Mikael Olsson samtalar med honom om att vad han efterlyste i boken nu ser ut att besannas.</p>
<p>#link=135943#</p>
<p><br />Och så ytterligare en juridikprofessor, en amerikansk sådan; <strong>Marjorie Cohn</strong> är verksam vid Thomas Jeffersson Law school, men också ordförande för advokatorganisationen  <strong>National Lawyers Guild</strong>. För snart ett år sedan stod hon inför den amerikanska kongressen juridiska underskott och vittnade om hur amerikansk och internationells lag ställer sig till utförandet av tortyr. Redan då kunde Marjorie Cohn berätta om hur de hemliga PM - som nu offentligjorts - kom till. PM från regeringens jurister som rättfärdigade #bild=565178#förhörsmetoder där man använde sig av tortyr. Konflikts Marie Liljedahl ringde upp Marjorie Cohn som är mycket kritisk till hur president Obama hanterat den information som nu nått dagens ljus. Att Obama deklarerat straffrihet för de militärer och CIA-medarbetare som genomförde de kontroversiella förhören med ”utökade metoder” anser Cohn strider mot USA:s konstitutionen liksom FN:s tortyrkonvention.</p>
<p>#link=135940#<br />#link=135941#</p>
<p><strong>#bild=565169#<br />Mikael Olsson</strong> ringde <strong>Robert Baer</strong> i Kalifornien för att höra hur reaktionerna på den aktuella debatten och beskyllningarna om tortyrbrott tas emot av <strong>CIA.</strong> Med sin tjugo år långa erfarenhet som CIA-agent på fältet  - CIA:s bäste man på marken i Mellanöstern har han kallats - och egen erfarenhet av att bli utsatt för tortyr har han mycket att säga om tortyr som underättelsemetod. Bland annat att resultaten, information levererad under tortyr, är helt otillförlitlig. Baer, som står i kontakt med mängder av före detta kolleger, som fortfarande är i tjänst, berättar också om vännen som efter att ha övervakat flera förhör med så kallad förstärkt teknik brutits ner, men som ändå försöker finna försvar för sina handlingar. Att amerikansk utrikespolitik i ett halvt decennium, till stor del, lutat sig mot information framkommen under tortyr är skrämmande, menade Bob Baer, nu författare, debattör och kolumnist bland annat i tidningen TIME.</p>
<p>I Italien pågår ett annat, längre framskridet försök, att utkräva ansvar för USA:s agerande i kampen mot terrorismen. Och här är det Baers före detta kolleger inom CIA som är huvudmisstänkta. 2003 var italiensk polis - efter omfattande spaningsarbete - nära ett gripande av Abu Omar, en #bild=565179#<br />terroristmisstänkt imam i Milano. Men Abu Omar försvann -han hade kidnappats av CIA. Kvar i Italien stod åklagaren <strong>Armando Spataro</strong> som bestämde sig för att åtala CIA-agenterna och cheferna för den italienska säkerhetstjänsten. Sedan dess har han fört en kamp mot den egna regeringen som vill stoppa åtalet.</p>
<p>#link=135947#</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson</strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>
<p><strong><em>OBS! EXTRAMATERIAL ATT LYSSNA PÅ:</em></strong></p>
<p><strong>#ljud=1727558#</strong></p>
<p>#link=135945#</p>
<p>#link=135946#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/82483</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090502110025.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 May 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/565167_366_200.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3351</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090502110025.mp3" length="40211853" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>TURKIETS ROLL OCH PLATS I VÄRLDEN</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=560314##ljud=1741827#Barack Obama och Fredrik Reinfeldt åker till Turkiet, medan Nicolas Sarkozy stannar hemma. Samtidigt som Turkiets spelar en allt aktivare roll som brygga och medlare mellan väst och öst växer motståndet bland europeiska politiker och väljare mot att ta in landet i EU.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckan var statsminister Fredrik Reinfeldt på officiellt besök i Turkiet och dessförinnan i början av april besökte USA: s president Barack Obama landet. Obamas sa vid sitt besök att Turkiet är en avgörande allierad och en viktig del av Europa. Signal- och symbolvärdet i Obamas besök gick ingen förbi; han valde Turkiet för sitt första statsbesök utanför Nordamerika, och han markerade att Turkiet var den sista anhalten i en rundresa i Europa, den resa som tidigare hade gått runt mellan toppmöten med Nato, EU och G20-länderna.</p>
<p>Turkiets växande utrikespolitiska självkänsla, och växande roll som medlare och mäklare i Mellanösterregionen betyder inte att motståndet från tunga europeiska aktörer och opinioner mot att släppa in landet i EU har minskat. Tvärtom, och Turkietfrågan kommer att bli ett problem för det svenska ordförandeskapet i höst. Samtidigt är förväntningarna från turkiskt håll höga på vad just Sverige, med sin ledande roll i hejaklacken för Turkiet i EU, ska kunna åstadkomma.</p>
<p>I studion finns <strong>Ann Dismorr</strong>, chef för riksdagens internationella kansli, tidigare svensk ambassadör i Turkiet och författare till boken ”<strong>Turkey Decoded”.<br /></strong>#link=134875#</p>
<p>Konflikt <strong>Kajsa Boglind</strong> träffade den turkiske EU-ministern och EU-förhandlaren <strong>Egemen Bagis</strong> när han var på kort Sverigebesök i veckan. Bagis sa att 70 miljoner turkar och en och en halv miljard muslimer runt om i världen har höga förväntningar på det svenska ordförandeskapet.</p>
<p>I Istanbul finns <strong>Sahin Alpay</strong>, journalist och statsvetare. Han undervisar på Bahcesehir University och skriver varje vecka kolumner i tidningen Today’s Zaman. Inför Barack Obamas tillträde som president publicerade Sahin Alpay ett öppet brev där han uttryckte sina och Turkiets förhoppningar på den nya amerikanska presidenten; att Obama skulle lyckas återerövra det turkiska folkets förtroende för USA, att han som första muslimska land skulle besöka Turkiet eftersom landet förtjänande det och att USA under Obama skulle fokusera på diplomatiska lösningar och inte som tidigare tro att demokrati kan införas med militära operationer. Konflikts <strong>Marie Liljedahl</strong> ringde upp hon i Istanbul för att tala om Turkiets identitet, självkänsla och reaktioner på skeptiska tongångar från Europa.<br />#link=134874#</p>
<p>Turkiet åtnjuter idag inte bara ett stort politisk inflytande i Mellanöstern utan även inom kulturen har landet fått en ökad prestige. Den turkiska <strong>TV-serien, Noor</strong> som har blivit en jättehit och slagit alla tittarrekord i arabvärlden och som har lett till diskussioner om modernitet kontra tradition inom islam. Den saudiske stormuftin har till och med utfärdat en fatwa mot vad han kallade den ”subversiva” TV-serien med alkohol, skilsmässor och sex utanför äktenskapet. Vår Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> såg ett avsnitt i en by på landsbygden i Jordanien där hela familjen hade bänkat sig framför Tv: n.</p>
<p>Turkiet spelar sen några år en alltmer aktiv roll i Mellanöstern, en högprofilig och alltmer ambitiös roll och det har en unik ställning för det har öppna kanaler med alla, från Hamas, Iran och Syrien till Israel. Daniel Levy är ansvarig för Mellanösternavdelningen på den liberala tankesmedjan New America Foundation i Washington. Han är brittisk- israelisk arbetade på 90-talet för den israeliska regeringen och ingick i dess förhandlingsdelegation med palestinierna. Turkiets nya roll i Mellanöstern har flera orsaker säger Daniel Levy, först och främst just att det är ett parti med islamisk orientering som styr Turkiet nu; ett parti som anser sig ha en roll att spela i den islamiska världen.</p>
<p><strong><em>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/82659</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090425110014.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Apr 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/560314_366_277.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3320</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090425110014.mp3" length="39839892" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>FÖRTROENDEKRIS, FANFLYKT OCH FRAMTIDEN FÖR FACKET</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=555401##ljud=1716433#Efter medlemskritiken mot AMF-affären; vilken framtid har facket förutom förtroendekris och fanflykt? Reportage från mer och mindre stridbara fackklubbar och diskussion i studion mellan två fackliga veteraner från Volvo - Olle Ludvigsson och Jan-Olov Carlsson.
På andra sidan Atlanten vädrar facket morgonluft i USA sedan en mer fackvänlig president tillträtt. Nu talar man om århundradets strid. Och i Kanada har fackets pensioner blivit vapen för påtryckning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Vad ska Wanja säga på första maj?” Så står det på #link=133678#.</p>
<p>Första maj. Fackets och partiets, LO:s och socialdemokraternas, ja, hela arbetarrörelsens paraddag. Men vartåt rör den sig -arbetarklassen? För drygt 10 år sedan 1998 firade Landsorganisationen, LO, 100-årsjubileum. Och samtidigt tog dåvarande LO-ordföranden, Bertil Jonsson, initiativet till det som skulle bli #link=133677#. Syftet var att se om det pensionkapital som fackföreningar världen över kontrollerar, i 100-talet fonder med totalt triljoner och åter triljoner dollar, skulle kunna användas för att påverka företag och finanssektor till ett större samhällsansvar. För ett halvår sen, Efter tio års verksamhet samlade ”Committée for Workers Captital” , CWC, representanter från ett 30-tal länders fackföreningar i Stockholm. Den globala finanskrisen var ett faktum och på LO:s hemsida kunde man läsa ”Finanskrisen kan stärka facket”. Då den oreglerade kapitalismen lett till katastrof, kunde fackföreningar som samordnade sitt kapital internationellt för att stärka arbetares rättigheter. Mötesordföranden, australiensiske LO:s John Maitland, sa att;</p>
<p>”under tio år har vi utbildat fackliga företrädare så att de förstår betydelsen av investeringar och pensionskapital. Detta gör oss starkare nu i samband med finanskrisen…”</p>
<p>LO:s ordförande Wanja Lundby Wedin presenterade också ett förslag om hur CWC kan bli en resurs för rådgivning om kapitalinvesteringar för fackföreningar världen över. Den rådgivningen hade kanske behövts tidigare. För i Sverige blev kapitalismens kris också fackföreningsledningens när AMF-affären briserade.</p>
<p>Styrelsen i AMF, med flera ledamöter från Svenskt Näringslivs och LO:s ledning, skrev på ett frikostigt pensionsavtal för förre VD:n.</p>
<p>Kritiken mot LO-ledningen blev hård. Lokala fackföreningar och medlemmar har talat om fackföreningstoppar som fjärmat sig så långt från medlemmars vardag att de förlorat både insikter om medlemsintresset och ideologisk kompassriktning. Krisen i förtroende har också spillt över på arbetarrörelsen som helhet, om man ska döma av opinionsundersökningar, där socialdemokraterna snabbt tappat mark. I fackets fall har det varit en längre process;</p>
<p>Sedan mitten av 90-talet, har hundratusentals medlemmar lämnat LO. Organisationsgraden bland unga arbetare är nere i 45 procent.</p>
<p>I denna upplaga av Konflikt diskuterar vi om är så att AMF-affären blivit ventil för ett missnöje som grott under längre tid?  Som svar på förtroendekrisen har LO-ledningen nu deklarerat att LO:s företrädare nu ska få utbildning ”för att kunna försvara fackets värden och ideal”.  Vad är det för värden och ideal som gått förlorade och isåfall måste återvinnas?</p>
<p>#bild=555399#</p>
<p><br />Kommentarer i studion av två fackliga veteraner med sinsemellan olika perspektiv: <strong>Jan-Olov Carlsson</strong>, som arbetat 30 år på Volvo Lastvagnar i Umeå, varit fackligt aktiv sedan dess och är vice ordförande för #link=133681# där och <strong>Olle Ludvigsson </strong>, som arbetat 41 år på Volvo, de 18  #bild=555404#, sista åren som ordförande för #link=133682#<br />verkstadsklubben på Volvo i Göteborg med ca 7500 medlemmar. Som personalens representant i Volvos bolagsstyrelse, i 26 år, den ledamot som suttit där längst. Sen 6 år också ordförande för LO-distriktet i Göteborg, och nu också socialdemokraternas andranamn på listan i valet till EU-parlamentet.</p>
<p>Reportern <strong>Robin Olin</strong> besöker också två arbetsplatser med olika typer av facklig verksamhet. Först #link=133675#vid tunnelbanan i Stockholm som gjort sig känd för att bevaka sina intressen och inte vika för strid, när det behövs. Och sedan Metalls verkstadsklubb vid företaget De Laval i Tumba utanför stockholm där fackklubbsordföranden betonar samarbete och samförstånd med företagsledningen.</p>
<p>Konflikts <strong>Kajsa Boglind</strong> intervjuar också <strong>Pierre la Liberté</strong>, rådgivare till den största fackföreningen i kanadensiska Quebec, FTQ, som genom sedan 80-talet använder sina medlemmars pensionskapital till investeringar i företag som garanterar jobb och drägliga förhållanden för arbetarna där. Pensions- och ersättningsskandaler som den i AMF kan inte äga rum i #link=133676#<br /> som FTQ kallar den.</p>
<p>Och sist träffar frilansreportern <strong>Katarina Andersson</strong> medlemmar och företrädare för den amerikanska motsvarigheten till LO, #link=133679#<br />, som är på stark frammarsch med 600 000 nya medlemmar och ett nytt fackföreningsvänligt politiskt klimat. President Obama har nu lagt ett lagförslag som gör mycket lättare att organisera arbetare på företag. Något som amerikanska arbetsgivarorganisationen driver kampanj mot och <strong>Ron Blackwell,</strong> AFL-CIO:s ekonomichef, ser som en möjlighet att förändra hela nationen i riktning mot anständiga förhållanden. Som i Skandinavien, säger han.</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson</strong></em></p>
<p><em><strong>Producent: Kajsa Boglind</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/82900</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090418120020.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Apr 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/555399_180_151.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3331</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090418120020.mp3" length="39962331" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>NARKOTIKANS NAV</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=549917##ljud=2085992#Konflikt om Mexiko, där staten hotas av kriget mot och mellan knarkkartellerna. Om Västafrika, den nya transportleden för kokain till Europa, där svaga, fattiga stater kan korrumperas och köpas med narkotikapengar. Och om Afghanistan, leverantör av 90% av världens heroin, där knarkpengar finansierar talibaner och korrumperar hela bygget av en statsapparat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Narkotikans ekonomi handlar om väldigt mycket mer än att maffior och karteller som köper egendomar och företag och flygplan - drogkarteller köper tjänstemän, de köper politiska partier, de köper valutgångar, de köper, i ett ord, makt. De kan förstöra stater och samhällen”, sa <strong>Antonio Costas</strong>, chef för FN: s organ för narkotika och brottslighet, <strong>UNODC</strong>  när han öppningstalade inför den stora narkotikakonferensen i Wien för några veckor sedan.</p>
<p>Och det kan de göra för de har såna ofattbara mängder pengar - över 300 miljarder dollar per år är den globala narkotikahandeln värd. Om man översätter den siffran till vad staters ekonomier är värda så står dimensionerna skrämmande klara: om narkotikahandeln vore en stat, säger Antonio Costas inför narkotikakonferensen, skulle den placera sig som nummer 21 på listan över världens bruttonationalprodukter och det är bara en plats under Sveriges.</p>
<p>En global narkotikahantering som totalt är värd nära nog lika mycket som Sveriges hela statsekonomi - och en hantering där man kan urskilja tre globala nav: <strong>Mexiko</strong>, där staten hotas av kriget mot och kriget mellan knarkkartellerna, och där våldet har börjat spilla över in i USA, och USA har uttalat oro för att Mexico kan implodera . <strong>Västafrika</strong>, det nya transportnavet för latinamerikanskt kokain till Europa. <strong>Afghanistan</strong>, världens i särklass ledande producent av opievallmo, och leverantör av över 90% av världens heroin.</p>
<p>På alla dessa tre fronter har högprofiliga varningar, från hög nivå, om misslyckad bekämpning och hotade stater, framförts på senaste tiden. Vad det gäller Västafrika varnar FN-organet UNODC för att små instabila, fattiga stater där är under attack från narkotikakarteller som är mycket rikare än staterna själva. Värst, säger man, är läget för Guinea-Bissau, som kan bli Afrikas första ”narco-stat” - en stat vars politik och ekonomi domineras av narkotikahantering och karteller.</p>
<p>När det gäller Afghanistan har USA: s nye sändebud för regionen, <strong>Richard Holbrooke</strong>, sagt att de 800 miljoner dollar om året som USA har lagt på narkotikabekämpning där är det mest ineffektiva och slösaktiga program han har sett på 40 år i politiken. Det har varken skadat hanteringen eller talibanerna eller minskat korruptionen i den afghanska staten. Och på den latinamerikanska fronten har tre latinamerikanska expresidenter i en gemensam rapport under våren sagt att tio års USA-lett krig mot knarket har misslyckats, och FN sagt att detta krig har skapat ännu rikare och mäktigare narkotikakarteller, och korruption och våld på aldrig tidigare skådade nivåer.<br />#link=132276#</p>
<p>Med i programmet för att tala om narkotikahandelns globala konsekvenser är <strong>Thord Modin</strong>, chef för rikskriminalens underrättelsesektion.</p>
<p>Det är fortfarande Colombia som är världens överlägset största producent av kokain, men det är numera Mexiko, som är navet för den mångmiljardindustri som den latinamerikanska narkotikahandeln är. Frilansjournalisten <strong>Lotten Collin</strong> har talat med <strong>Jorges Carrarsco</strong>, mexikansk journalist som specialiserat sig på narkotika och säkerthetsfrågor och <strong>Laura Carlsen</strong>, platschef i Mexiko för den amerikanska organistationen Centre for International Policy om hur narkotikakartellerna i Mexikos har tagit sig in i samhällets alla lager och om en misslyckad amerikansk drogpolitik i Latinamerika.<br />#link=132282#</p>
<p>Nu har USA genom utrikesminister <strong>Hillary Clinton</strong> öppet och offentligt medgett att USA bär en stor del av ansvaret för våldet och narkotikakriget i Mexico - inte bara genom den omättliga aptiten och efterfrågan på droger, utan också för att de allt tyngre och effektivare vapen  som de mexikanska kartellerna har till 90% kommer från USA. Och den amerikanska aptiten på droger betyder i siffror att minst 35 miljoner amerikaner nyttjar någon form av droger, och att 16% någon gång har använt kokain. Frilansjournalisten <strong>Helena Groll</strong> har besökt den ökända förorten Compton söder om Los Angeles, inte långt från den Mexikanska gränsen där kokainet flödar. Och hon har också mött <strong>Elliot Currie</strong>, professorn i kriminologi vid University of California, som blev glatt överraskad när han hörde Hillary Clinton. ”Det här är vad många av oss sagt länge, men som ingen på officiell nivå vågat erkänna; den amerikanska drogpolitiken har misslyckats. USA har spenderat miljarder dollar på knarkkriget i Latinamerika, utan att granska sitt eget ansvar.”<br />#link=132288#<br />#link=132277#<br />Europa har gått om USA i konsumtionen av kokain. Kokainet som kommer in i Europa från Latinamerika kommer huvudsakligen in via Portugal och Spanien. Förr kom kokainet direkt från Latinamerika och Karibien men efterhand som motåtgärderna längs de rutterna har blivit effektivare har knarkkartellerna sökt sig nya vägar och de senaste 4-5 åren har ett nytt transportnav uppstått och växt i Västafrika. Frilansjournalisten <strong>Petra Socolovsky</strong> har talat med Ivan <strong>Briscoe</strong>, specialist på internationell narkotikahandel på den spanska tankesmedjan Fride, om narkotikans nya väg till Europa via Västafrika.<br />#link=132284#</p>
<p>Afghanistan är världens i särklass största producent av opim och av det heroin som utvinns ur opium. Över 90% av världens heroin kommer från Afghanistan. Det är Afghanistans i särklass största export, det finansierar talibanerna och andra väpnade grupper med uppskattningsvis minst 100 miljoner dollar om året och det bidrar mycket starkt till den väldiga korruption som genomsyrar alla nivåer i det afghanska samhället och den afghanska staten.<br />#link=132286#</p>
<p><strong><em>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/83080</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090411100024.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Apr 2009 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/549917_366_244.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3430</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090411100024.mp3" length="41148813" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/83205</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090406040418.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Apr 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3292</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090406040418.mp3" length="39496202" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/83251</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090404110017.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Apr 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3336</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090404110017.mp3" length="40028631" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>AFPAK - Två länder, ett krisområde</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=541727##ljud=1684998#Konflikt om ”AfPak” - den nya amerikanska förkortningen för krisområdet Afghanistan-Pakistan. Barack Obama tar nya tag med en helt ny strategi - för att lösa problemen i Afghanistan måste man även ta sig an Pakistan.Kan han vända allt som har gått fel till något som går åt rätt håll?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter en två månader lång genomgripande översyn har nu Barack Obama presenterat sin nya Afghanistanstrategi - en bred ansats som också omfattar Pakistan. <br />Strategin rymmer mer soldater men också mer diplomati och regionalpolitik. En internationell kontaktgrupp ska skapas med Afghanistans och Pakistans grannar, inklusive Iran, Indien Kina, Ryssland och Gulfstaterna. Det ska också bli mer och bättre bistånd till Afghanistan - jordbruksspecialister och lärare, ingenjörer och jurister, kontroll och samordning av biståndet ska bli bättre. Det ska bli slut på parallellsatsningar och dyra konsulter. Poliskår och armé ska utbildas och tränas.<br />Obama vill ge Pakistan ytterligare närmare 15 miljarder kronor om året i bistånd för att stärka demokrati och ekonomisk utveckling och hjälpa regeringen att stå emot det växande hotet från islamistiska extremister. Men militärt bistånd ska Pakistan inte få villkorslöst. Det är i Pakistan al Qaida och dess allierade och de afganska talibanledarna finns och Pakistan måste visa att det deltar i kampen mot dem.<br />#link=130218#</p>
<p>Med i programmet för att kommentera vad Obamas nya strategi kan innebära för regionen är <strong>Anders Fänge</strong>, Svenska Afghanistankommitténs platschef i Kabul.</p>
<p>Medverkar gör den pakistanska journalisten och författaren <strong>Ahmed Rashid</strong>, en av världens mest ansedda Afghanistan-kännare. Mycket av det han har förespråkat i år är det vi nu kan se i Obamas nya strategi.</p>
<p>I den pakistanska Nordvästprovinsens huvudstad Peshawar lever och verkar journalisten <strong>Shaheen Buneri</strong>. Han har sina rötter i Swatdalen där talibanerna i en förhandling med den pakistanska regeringen erbjudit vapenvila i utbyte mot att de får införa sharia. Han berättar om en region där talibanernas inflytande ökar dag för dag.<br />#link=130216#<br />#link=130217#<br /><strong></strong></p>
<p><strong>Susanne Koelbl</strong> är det tyska veckomagasinet Der Spiegels Afghanistankorrespondent och författare till boken Voices from a dark country, om Afghanistan. För två veckor sedan intervjuade hon den nytillträdde chefen för ISI - den pakistanska underrättelsetjänsten - som inte ser något problem med att ISI har kontakter med talibanerna. <br /><em>Artiklar i Der Spiegel: <br /></em>#link=130214#<br />#link=130372#<br />#link=130215#<br />#link=130213#</p>
<p><strong>Ashraf Ghani</strong> har en lång meritlista. Bland annat har han jobbat på Världsbanken, var tidigare afghansk finansminister och tilltänkt efterträdare till Kofi Annan som FN:s general-sekreterare. Idag är han afghansk presidentkandidat. Vårt problem är inte talibanernas styrka, det är regeringens svaghet, säger han.</p>
<p><strong>Carl Bildt</strong> om vilken roll EU kan komma att spela i den nya amerikanska strategin för Afghanistan och Pakistan och om de stora brister som idag finns och som måste rättas till.</p>
<p><strong><em>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/83432</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090328110015.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Mar 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/541727_366_251.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3295</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090328110015.mp3" length="39539148" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>BAKOM KRAVALLERNA</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=536997##ljud=1670723#Lyxvåld eller frustration över förfall, fattiga förutsättningar och försummade förorter - vad ligger egentligen bakom upploppen i Rosengård och Tensta?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den gångna veckan har det återigen varit stökigt i Herrgård - en del av Malmöförorten Rosengård. Ett tio-tal ungdomar har anlagt bränder och kastat sten mot räddningspersonalen som kommit för att släcka. <br />I december blossade bråk upp i Rosengård efter att en källarlokal som användes som moské stängdes. Rosengårds-kravallerna fick snart efterföljare i Tensta med ungdomar som kastade sten, och hemmagjorda brandbomber mot polis och brandkår.</p>
<p>Är det fråga om en radikalisering eller uttråkade ungdomar som leker kurragömma med polisen? Konflikts reporter <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> har sökt förklaringar bland några som deltog i bråken i Tensta. Hon skildrar en miljö där det enda sättet att få respekt är att sätta skräck i andra. Där en dyr Fjällrävenjacka är nåt man tycker att man måste ha och enda sättet att få den är att ta den. Om hem där sängen är en madrass på golvet som delas av fyra syskon, där lamporna saknar glödlampor och tapeterna hänger från väggen. Där en pappa undrar vad det är för krafter som får hans son att känna att bara för att hans kamrater misslyckas så får inte han lyckas.</p>
<p>I studiosamtalet medverkar <strong>Martin Fälling</strong>, polis vid Västerortspolisens ungdomssektion och <strong>Adrian Kaba</strong> (S), nyvald ordförande för socialdemokraternas lokalförening i Rosengård och styrelseledamot i Malmö arbetarekommun.<br />#link=129318#</p>
<p>När upploppen i de franska förorterna 2005 pågick som värst satt den schweiziske journalisten <strong>Serge Michel</strong> 40 mil bort på sin tidning i Lausanne och funderade på hur hans tidning skulle rappoortera om händelserna i Frankrike som mer liknade krigscener från Bagdad, Kabul eller Beirut. Resultatet blev att en del av redaktionen flyttades till händelsernas centrum för att skildra konflikten inifrån. För trots att förorterna är en del av mångmiljonstaden Paris är det få som har en aning om hur livet är där, berättar Serge Michel för Konflikts reporter <strong>Marie Liljedahl</strong>. <br />#link=129315#<br />#link=129314#<br />#link=129317#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/83627</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090321111649.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Mar 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/536997_366_204.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3315</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090321111649.mp3" length="39776131" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>FINANSKRISENS POLITISKA PRIS</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=532534##ljud=1659174#Konflikt om den globala finanskrisens sociala och säkerhetspolitiska konsekvenser. Vad händer om nationell egoism och protektionsism växer sig starkare. Har internationella institutioner som Världsbanken, Valutafonden och FN viljan och de verktyg som krävs att ta sig ur krisen? Och kan krisen komma att påverka de politiska styrkeförhållandena i världen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I programmet medverkar <strong>Katarina Engberg</strong>, departementsråd på Försvardepartementet med ansvar för bla säkerhetspolitisk analys och <strong>Jonas Lindblad</strong>, vd och en av grundarna till Jade Invest, ett konsultbolag som ägnar sig åt finansiell analys och har specialiserat sig på Mellanöstern och Kina.<br /> #link=128265#</p>
<p>Reportage av <strong>Lotten Collin</strong> om Irlands ekonomiska uppgång och fall och hur värdekonservatismen återigen vädrar morgonluft. Medverkande ekonomen statsvetaren <strong>Patrick Walsh</strong> och <strong>Kathleen Lynch</strong>, som är professor vid Irlands center för jämlikhetsstudier. <br />#link=128270#<br />#link=128271#<br />Inom EU har den ekonomiska krisen på senaste tid slagit allt hårdare mot central- och östeuropa. Idag höjs varnade röster om att nationell egoism och protektionsism kan komma att ställas i vägen för tanken på ett solidariskt samarbetsprojekt och att detta kan leda till en ny järnridå. <strong>Katinka Barysck</strong> från Centre for European Reform intervjuas om krisen inom EU kan komma att påverka den politiska stabiliteten.<br />#link=128262#<br />#link=128263#<br />#link=128264#<br /><strong>Fjodor Lukyanov</strong>, chefredaktör för Russia in Global Affairs menar att krisen gett Ryssland en historisk möjlighet att återta inflytande i forna sovjetrepubliker som nu blivit självständiga och att Putin och Medvedev än så länge sitter säkra på makten i avsaknad på politiska alternativ.<br />#link=128266#<br />#link=128267#</p>
<p>I Asien har finanskrisen drabbat miljoner migrantarbetare som tvingas återvända till sina hemländer när jobben försvinner framför allt i Gulfen. I Kina har 20 miljoner interna migrantarbetare blivit av med sin jobb och man talar nu om en ökad risk för social oro i många av de länder som drabbats. Sveriges Radios asienkorrespondent <strong>Nils Horner</strong> har mött pakistanier som återvänt till sitt hemland arbetslösa och med mörka framtidsutsikter.</p>
<p>#link=128269#<br />#link=128268#<br /><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Marie Liljedahl</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/83812</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090314110100.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Mar 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/532534_366_257.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3319</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090314110100.mp3" length="39833632" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>KORRUPTIONENS KONSEKVENSER
OCH KRIMINELLT KAOS</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=527621##ljud=1659259#Om korruptionens roll i världens skeenden - om social och politisk oro i finanskrisens spår, fördröjd demokratiutveckling i öst, splittring och väpnat uppror i Irak, Palestina och Afghanistan, utbredd kriminalitet i Syd- och Mellanamerika och afrikanska länder som fastnat i fattigdom.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#bild=527563#En av många seglivade myter om korruption är att det framför allt är ett problem i utvecklingsländer. I själva verket är korruptionen i den rika delen av världen den mest omfattande. Det hävdar den tidigare Världsbanksekonomen <strong>Daniel Kaufmann</strong>. <br />Däremot är det människor i fattiga länder som betalar det högsta priset för korruptionen i väst, den kanske främsta orsaken till den djupa finansiella kris världen befinner sig i. På Världsbanken ledde Daniel Kaufmann under flera år arbetet med att mäta och analysera korruptionens konsekvenser. Han har forskat och skrivit mycket om <em>capture</em> - <em>state capture</em> och <em>regulatory capture</em> - hur starka intressen genom sitt inflytande i praktiken tar makten över statens verksamhet eller dess kontrollorgan. <br />Idag är Daniel Kaufmann knuten till tankesmedjan <em>Brookings Institute</em> i Washington och medverkar bland annat i den pågående översynen av regelverk och kontrollmekanismer för finansindustrin i USA. <br /><strong><em>Läs mer av och om Daniel Kaufmann:</em></strong><br />#link=127054#<br />#link=127049#<br />#link=127053#<br />#link=127052#<br />#link=127055#<br />#link=127051#<br />#link=127049#<br />#link=127050#</p>
<p><strong>Kenya<br /></strong>Ett land där korruption återigen blivit en kraftigt destabiliserande faktor är Kenya. Regeringssamarbetet mellan president Kibaki och opponenten, numera premiärminister Odinga, såg ut att bli slutet på de värsta inbördes strider som Kenya drabbats av sen självständigheten 1963. <br />Men nu talar flera representanter för gräsrots-organisationer om en ännu större besvikelse. Besvikelsen över att båda läger i regeringen, som tidigare ömsesidigt beskyllt varandra för korruption, tillsammans ser ut att bli en än värre kleptokrati. En rad nya skandaler, särskilt en där det mitt under en Kenyas matkris, där 10 miljoner riskerar hunger efter torka, uppdagas att någon har köpt upp majs ur det nationella reservlagret och sålt det vidare, bland annat till Sudan, där priset är fyra gånger högre än i Kenya. Stämningen är återigen revolutionär, säger lokala bedömare, som menar att den här gången är det inte frågan om stamtillhörighet som skiljer kenyaner utan frågan om klass.</p>
<p>#bild=527630#Hör frilansjournalisten <strong>Magnus Bellanders</strong> reportage om korruptionen i Kenya och den dramatiska historien om John Githongo, som 2002 utsågs till Kenyas antikorruptionsgeneral men blev tvungen att fly för sitt liv när han började nysta i de korruptionshärvor som regeringens egna medlemmar var djupt insnärjda i. I reportaget intervjuas bland andra Githongos tidigare kollega Lisa Karanja om den djupt rotade politikerkultur där politiker inte tjänar befolkningen utan sina egna intressen.<br />Journalisten <em>Michela Wrong</em> har nyligen kommit ut med boken <em>It’s our turn to eat</em> om John Githongo. <br />#link=127084#</p>
<p><strong>Colombia</strong><br />I förrgår utlämnades den sista av 17 höga ledare för de paramilitära förbanden i Colombia till USA där de anklagas för narkotikabrott. AUC - Autodefensas Unidas de Colombia - Colombias självförsvarsstyrkor, som de kallar sig själva, bildades 1997 när en rad privata förband, som tillkommit för att försvara jordägare och industriintressen mot vänstergerillan, inledde ett samarbete. Paramilitära förband har rensat hela byar, tillskansat sig nya jordarealer och refinansierat en allt tyngre vapenarsenal med droghandel.</p>
<p>Enligt ett några år gammalt avtal med regeringen har paramilitären officiellt avväpnats, och de ledare som samarbetar med rättsväsendet och berättar får kraftiga strafflindringar. Men förhören med några av de högsta ledarna har lett till ovälkomna avslöjanden som komprometterar många politiker; en fjärdedel av parlamentsledamöterna misstänks för samröre med AUC, och 30 ledamöter, de flesta från president Uribes regeringskoalition, har fängslats tillsammans med otaliga borgmästare, ambassadörer och guvernörer.</p>
<p>Medan omvärlden applåderat president Uribes beslut att lämna ut paramilitärens ledare undrar offren vad som nu sker med sanningen och rättvisan i Colombia när AUC:s ledare tystnar. Frilansreportern <strong>Lotten Collin</strong> besökte rättsförhandlingarna i Bogota.</p>
<p><em>Colombia: <br /></em>#link=127066#<br />#link=127068#<br />#link=127069#</p>
<p><strong>Mexiko<br /></strong>Sedan Colombias drogkarteller inledde samarbete med smugglare i Mexico har våldet där tilltagit. Och spänningarna inom landet och gentemot grannen i norr USA har ökat. I veckan slog Mexikos president Felipe Calderon tillbaka mot amerikansk kritik om ineffektiv antidrogkamp och sa att Mexikos största problem är att ha världens största drogkund, USA, till granne. Och att huvudproblemet är korruptionen inom amerikanska myndigheter. Men samma dag tvingades han också konstatera att ett antal mexikanska militärer och poliser arresterats för samarbete med kriminella.</p>
<p>#bild=527564#Journalisten och författaren <strong>Lydia Cacho Ribeiro</strong> är en av dem som länge försökt att slå larm om samröret mellan det politiska etablissemanget och den organiserade kriminaliteten. Konflikts Mikael Olsson träffade henne i samband med att hon tog emot svenska Pen-klubbens Tucholsky-pris. <br /><strong><em>Läs mer om och av Lydia Cacho:</em></strong><br />#link=127071#<br />#link=127057#<br />#link=127070#<br />#link=127072#<br />#link=127073#<br />#link=127074#</p>
<p><em>Mexiko:</em><br />#link=127065#</p>
<p>Organisationen <strong>Transparency International</strong> har blivit den källa alla - biståndsgivarländer, FN-organ, frivilligorganisationer och media - hänvisar till när utbredningen av korruption ska beskrivas. Hör juristen <strong>Peter Eigen,</strong> grundare och drivande kraft bakom tillkomsten av det globala nätverket Transparency International.</p>
<p>#bild=527562#Den farligaste typen av korruption just nu, enligt Peter Eigen, är den han kallar hög-nivå korruption, där stora bolag mutar statstjänstemän och politiker i länder för att ro hem affärskontrakt. Det perverterar ett helt lands ekonomiska politik, riskerar att leda till fel val vad gäller miljö och inkomstfördelning och raserar förtroendet för staten, som i sin tur riskerar leda till fattigdom, missnöje, uppror och möjligen terrorism, säger Eigen. Ett aktuellt exempel är svenska Volvo lastvagnar där tre höga chefer i förrgår åtalades för att med 20-miljonersmutor till Saddam-regimen i Irak försökt erövra försäljningskontrakt. <br /><strong><em>Läs mer om Peter Eigen:</em></strong><br />#link=127075#<br />#link=127058#<br />#link=127059#</p>
<p>Om Transparency International:<br />#link=127076#<br />#link=127077#<br />#link=127078#<br />#link=127079#</p>
<p>#link=127080#</p>
<p><strong><em>Ytterligare bakgrundsartiklar:</em></strong><br />#link=127060#<br />#link=127061#<br />#link=127062#<br />#link=127063#<br />#link=127067#<br />#link=127080#<br />#link=127081#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson</em></strong><br /><strong><em>Producent: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/84013</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090307103800.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Mar 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/527562_115_138.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3308</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090307103800.mp3" length="39689965" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>NÄR VÄLVILJAN 
MÖTER VERKLIGHETEN</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 28 februari#ljud=1635801#Konflikt om Obama och Europa. Européerna har fått sin drömpresident i Vita Huset, men hur går det när välviljan möter verkligheten och drömpresidenten börjar ställa krav? Hur påverkas de transatlantiska förbindelserna.Zbigniew Brzezinski är en av USA: s mest inflytelserika utrikespolitiska tänkare och en man Barack Obama lyssnar på. Hör Agneta Rambergs intervju med honom i Konflikt. Och hör röster från de nya medlemstaterna i EU och från de gamla.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P><STRONG>USA<BR></STRONG>Zbigniew Brzezinski är nöjd med Obamas besked på fredagkvällen svensk tid, om en uttågsplan från Irak kopplad till samtal med både Iran och Syrien. #bild=522795#<BR>Absolut rätt väg - om jag får säga det själv, säger Zbigniew Brzezinski, som liksom Obama var motståndare till Irakkriget. Vi kan inte lämna Irak utan att samtidigt tala med alla Iraks grannländer- inklusive, självklart, Iran och Syrien. Det är enda vägen till stabilitet i regionen.<BR>Så här långt är Brzezinski nöjd med Obama-administrationens framväxande utrikespolitik. Men Obama kommer att behöva mycket hjälp från Europa i Afghanistan, säger Zbigniew Brzezinski. Och det borde ske i strategiskt partnerskap, där Europa och USA fattar besluten tillsammans och sen delar på bördorna.<BR>Hör Konflikts <STRONG>Agneta Ramberg</STRONG> intervjua Zbigniew Brzezinski om detta och om en, ur historiskt perspektiv ny verklighet som alla militärt starka makter står inför. Den militära makten och möjligheten att döda är större än någonsin i historien, samtidigt som möjligheten att kontrollera världens politiskt väckta befolkningar är sämre än någonsin, säger han.<BR>#länk=125969#<BR>#länk=125970#<BR>#länk=125971#</P><P>Hör också <STRONG>Charles Kupchan</STRONG>, som hade Europaportföljen i USA:s nationella säkerhetsråd under president Clintons första mandatperiod och nu är professor i internationella relationer på Georgetown University. Han menar att Polen, Centraleuropa och Baltikum kommer att få anpassa sig till att inte ha samma särställning i amerikansk utrikespolitik som de har haft under Bush, men också tidigare under Clinton. #bild=522798#<BR>Men när all den ömsesidiga europeisk-amerikanska välviljan möter verkligheten blir det inte enkelt. Washington kommer med jämna mellanrum att ställa krav som europeiska ledare hellre skulle ha varit utan - och de européer som säger att USA:s europeiska allierade faktiskt kan få det svårare med Obama i Vita Huset än med Bush, har en poäng säger Charles Kupchan.<BR>#länk=125972#</P><P><STRONG><BR>”Det gamla Europa”<BR></STRONG>Det var 2003 som den dåvarande amerikanske försvars-ministern Donald Rumsfeld i en intervju myntade begreppet ”The old Europe”. Intervjun handlade om EU:s inställning till invasionen mot Irak som USA planerade och sökte stöd för. Reportern Charles Groenhuijsen frågade försvarsministern vad han tyckte om det uteblivna stödet från EU.<BR>”You’re thinking of Europe as Germany and France. I don’t,” svarade han reportern. ”I think that’s old Europe.” <BR>Rumsfelds benämning av det gamla Europa fick mycket kritik men skapade också en terminologi om det nya och gamla Europa.</P><P><STRONG>Frankrike:</STRONG> Men det är inte självklart att allt blir enklare med Obama i Vita huset. Den franske statsvetaren <STRONG>Dominique Moïsi,</STRONG> som vi har talat med tidigare här i Konflikt, påpekar att det rent av kan bli svårare att vara europé nu när vi har förlorat privilegiet att definiera oss mot Bush. #bild=522802# <BR>Vi måste hitta en ny definition för vad det innebär att vara europé, säger han. Nu handlar det inte längre om att vara mot George Bush, utan med Barack Obamas Amerika. Och det är mycket svårare. <BR>Och Dominique Moïsi tror i och för sig inte att viljan saknas. Men han ifrågasätter om EU-ländernas förmåga, särkilt i dessa tider av ekonomisk kris när varje land i första hand ser om sitt eget hus.<BR>#länk=125973#<BR>#länk=125974#<BR>#länk=125975# <BR>#länk=125976#<BR>#länk=125977#</P><P><STRONG>Tyskland</STRONG> har haft ett väldigt kluvet förhållande till sin nära allierade under åren med Bush i Vita huset, säger <STRONG>Josef Joffe</STRONG>, utgivare av en av Tysklands ledande veckotidningar, Die Zeit i Konflikt. Obamas valseger har inneburit en stor lättnad, menar han. #bild=522825# Tack vare den nye presidentens enorma popularitet - som bland annat visade sig när han samlade 200 000 människor vid ett möte i Berlin förra året - har han kunnat tillträda med ett stort förtroendekapital i ryggen.<BR>Men förr eller senare kommer USA att kräva en större europeisk militärinsats i Afghanistan. <BR>Så vi lär snart nog ställas inför de verkliga prövningarna, säger Josef Joffe och påpekar att man inte ska förväxla politik mellan länder med vänskap mellan människor. Vi ska inte ha några illusioner om USA:s prioriteringar. Som den enda kvarvarande supermakten kommer USA alltid i första hand att se till sina egna intressen - också med Barack Obama vid rodret.<BR>Hör också hur Josef Joffe kommer fram till slutsatsen att alla européer har blivit svenskar ...<BR>#länk=125978#<BR>#länk=125979#<BR>#länk=125980#<BR>#länk=125981#<BR></P><P><STRONG>Det ”nya” Europa<BR></STRONG>Och i det ”nya Europa”, riskerar avtal som slutits under Bushs tid nu att rivas upp. Ett av dem är utplaceringen av ett amerikanskt missilförsvarssytem på polsk mark i utbyte mot ett stärkt försvarssamarbete mellan USA och Polen. Men trots att USA hävdat att systemet främst är ett försvar mot attacker från mellanöstern och Nordkorea så har ryssarna tydligt fördömt utplaceringen så nära den ryska gränsen. Och nu ser alltså Obama ut att gå Ryssland till mötes och i alla fall skjuta upp projektet, något som väckt viss oro i Polen.<BR>#bild=522828#Polske <STRONG>Marcin Zaborowski</STRONG>, forskare i transatlantiska relationer på #länk=125982#  i Paris, säger att mycket beror på hur beslutet i så fall framställs från den amerikanska administrationens sida. <BR>Zaborowski säger att om USA skjuter upp, eller avbryter installationen av missilförsvarssystemet för att inte störa relationerna till Ryssland, så skickar det ut fel signal, inte bara till Polen, utan också till Tjeckien och alla andra nya medlemsländer i EU, menar han. Och Zaborowski menar att många i Polen har låga förväntningar på Barak Obama som dom tror kommer vara alltför tillmötesgående mot Ryssland.</P><P>#bild=522830# Andra är mer optimistiska, i alla fall när det gäller den nya administrationens vilja att slutföra avtalet om missilförsvaret. Hör den tidigare polske försvarsministern, och nuvarande eu-parlamentariken <STRONG>Janusz Onyszkiewicz</STRONG>. Han, som vice ordförande i EU-parlamentets utskott för utrikesfrågor, och som just nu diskuterar hur EU:s transatlantiska politik ska förändras efter Obamas tillträde, säger att Polen inte nödvändigtvis hade haft bättre förutsättningar med Bush kvar vid makten och han är säker på att missilförsvarssystemet kommer att installeras, även om det blir försenat. <BR>#länk=125990#</P><P><STRONG>Läs också</STRONG> <BR>#länk=125983#<BR>#länk=125984#<BR><STRONG>Och lyssna på Konflikt<BR></STRONG>#länk=125985#<BR></P><P><STRONG>Liten kalender<BR></STRONG>-5 Mars - Natos utrikesministermöte i Bryssel<BR>-#länk=125986#<BR>-3-4 april - Natos 60 års jubileum och toppmöte i franska Strasbourg och tyska Kehl<BR>-#länk=125987#<BR>-5 december - Start 1 avtalet går ut<BR>#länk=125988#<BR>-2010 – Icke spridningsavtalet. Review conference i Vienna</P><P><EM><STRONG>Programledare Agneta Ramberg<BR>Producent Petra Quiding<BR></STRONG></EM> </P><P><BR> </P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/84190</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090228110100.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Feb 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/522793_366_300.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090228110100.mp3" length="39485545" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>UTRIKESPOLITISKA VÄGVAL 
OCH 
SVERIGES RÖST I VÄRLDEN</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=517965##ljud=1623702#Tonläget i svensk utrikespolitisk debatt har höjts. Men betyder det något? Hör någon Sveriges röst i världen idag? Vad har skett med det som en gång kallades ”moralisk supermakt” när Sverige alltmer underordnat sig ambitionen om en alltmer gemensam utrikespolitik i EU. Om skillnader mellan alliansregeringens och de rödgrönas utrikespolitik. Folkvalda och forskare om vad Sverige kan och bör göra åt EU:s utrikespolitik.
Dessutom; Konlikts Randi Mossige Norheim berättar om fd Guantanamofången Adel Hakims efter domstolens beslut att riva upp migrationsverkets avslag och bevilja asyl.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I onsdags inledde utrikesminister <strong>Carl Bildt</strong> riksdagens utrikesdebatt genom att presentera utrikesdeklarationen, regeringens avsiktsförklaring för utrikespolitiken under året. Konflikts <strong>Mikael Olsson </strong>var där och lyssnade; i kammaren till ministern och oppositionens riksdagsledamöter, på åhörarläktaren till gymansielever och i hissen till utländska diplomater. Och fann; en ovanlig utrikesdeklaration, nedtonad för att inte stöta andra länder inför Sveriges ordförandeskap i EU, en utrikesdebatt med en ovanligt enad opposition och högt tonläge samt åhörare som faktiskt inte riktigt förstod vad som hänt.   #link=124664# #link=124666#  #link=124665#</p>
<p>För att försöka klargöra för dem och andra som har svårt att se hur alternativen i svensk utrikespolitik egentligen ser ut diskuterar Konflikts Mikael Olsson med <strong>Cecilia Malmström</strong>, folkpartistisk EU-minister, <strong>Anna Kinberg Batra</strong>, moderat ordförande i riksdagens EU-nämnd, <strong>Urban Ahlin</strong>, socialdemokratisk talesman i utrikesfrågor och vice ordförande i riksdagens utrikesutskott samt <strong>Hans Linde</strong>, vänsterpartiets utrikespolitiske talesman. De två senare representerar också sina partier i de ”rödgrönas” grupp som nu arbetar med en gemensam utrikespolitisk plattform.</p>
<p>EU betraktas av våra folkvalda, inte bara i utrikesdeklarationen, som den en av de absolut viktigaste vägarna för en svensk påverkan på världen. Men vilken möjlighet har då lilla Sverige att påverka ett allt större EU? Mikael Olsson ringde upp ett antal forskare som specialiserat sig på EU:s gemensamma utrikespolitik och #bild=517957#<br />beslutsprocessen inom EU; <strong>Daniel Korski</strong>, forskare vid tankesmedjan European Council of Foreign Relations i London, har gedigen både akademisk och praktisk erfarenhet av internationell politik. Han har agerat rådgivare till bla de brittiska, amerikanska och afghanska regeringarna och givit ut mängder med publikationer om EU:s gemensamma utrikespolitik. Korski anser att Sveriges tid som ”moralisk supermakt” är över, men menar att Sverige, tack vare sitt tidigare engagemang har ett stort förtroendekapital som ger landet större inflytande än vad Sveriges ringa storlek borde betyda. #link=124667#</p>
<p><strong>#bild=517956#<br />Richard Gowan</strong> är en annan forskare anknuten till ECFR, men som har sitt huvudsakliga arbete vid Center on International Cooperation vid New York University. Han är flitigt intervjuad som sakkunnig av bla BBC och CNN, vid sidan av flitigt publicerade artiklar och rapporter om EU:s politik och möjligheter i det internationella systemet. Även han ser att Sverige kan ha ett oproportionerligt stort inflytande i EU. Men han tonar ner EU:s möjlighet att påverka resten av världen där gamla maktcentra, USA, och nya, Kina och Indien för lång tid framöver kommer att utöva ett större inflytande. #link=124668#</p>
<p>#bild=517959#<br />Den tredje forskaren som Konflikt ringde upp är svenske <strong>Daniel Naurin</strong> docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har i två stora undersökningar, före och efter EU:s utvidgning, intervjuat hundratals politiker och tjänstemän i andra EU-länder för att kartlägga vilka medlemsstater som är duktigast på att bygga nätverk och därmed få saker genomförda. Resultaten visar på att svenskar är bland de ,#bild=517958#<br />populäraste samarbetspartnerna och effektivaste nätverksbyggarna i EU-systemet. #link=124669#</p>
<p><strong>ADEL HAKIMS ASYL</strong></p>
<p>Avslutningsvis berättar Konflikts <strong>Randi Mossige Norheim</strong> vad som hände när <strong>Adel Hakim</strong>, vars öde hon följt i Konflikt under de senaste tre åren. Han är uiguren från västra Kina, som tillsammans med flera landsmän greps av pakistansk gränspolis i dec 2001, såldes till #bild=517966#<br />amerikanska säkerhetstjänsten och tillbringade ett halvår i militärt fängelse I Afghanistan innan han spärrades in på Guantanamo. Trots att han efter kort tid där friats från alla misstankar fick han sitta kvar.där. När Hakim och fyra landsmän till slut skulle friges 2006 dumpades de i Albanien, eftersom inget annat land tog emot dem. De amerikanska myndigheterna ställde uigurerna inför valet att antingen skriva under en ansökan om asyl i Albanien eller återvända till Guantanamo. I november 2007 fick Adel Hakim ett fyradagarsvisum för att tala på ett seminarium I Stockholm. Han hoppade han av, åkte till sin syster som bor i Sverige och sökte asyl här. Migrationsverket avslog begäran, flera riksdagspolitiker och internationellt verksamma jurister protesterade. I onsdags blev migrationsdomstolen klar med sin dom. Domstolen rev upp migrationsverkets beslut och Hakim tilldömdes permanent uppehållstillstånd. Men Migrationsverket överklagar nu till Migrationsöverdomstolen. Konflikts Randi Mossige Norheim fortsätter att följa fallet.</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson                                  Producent: Nina Benner</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/84367</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090221104205.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Feb 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/517956_94_85.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3320</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090221104205.mp3" length="39837075" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Efter Guantánamo</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=512549##ljud=1599832#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Obama bryter med Bush-erans utomrättsliga hantering av misstänkta terrorister. Hemliga fångtransporter, CIA-fängelser och tortyr av fångar förbjuds. Men många problem kvarstår och frågan är om hela sanningen om vad som egentligen hände i de så kallade svarta hålen någonsin kommer i dagen.</p>
<p>På sin andra dag som president utfärdade Barack Obama order om att Guantanamo ska stängas, att alla former av tortyr förbjuds, liksom utomrättsliga fångtransporter, att CIA-fängelser ska stängas och inte får återuppstå, att alla som hålls i någon form av amerikansk fångenskap omfattas av Genévekonventionen och att en översyn ska göras om hur USA ska hantera terrormisstänkta på sätt som skyddar USA och tillvaratar rättssäkerheten.<br />#link=123633#<br />#link=123631#<br />#link=123635#<br />#link=123632#<br />#link=123634#</p>
<p>#bild=513264#Obamas beslut har mötts av en internationell hyllningskör. En som stämmer in i den är <strong>Clive Stafford Smith</strong>, känd människorätts-advokat och grundare och ledare för MR-organisationen <em>Reprieve</em>. Han har företrätt fler Guantanamofångar än någon annan jurist och besökt lägret 22 gånger. <br />#link=123652#</p>
<p>En av Clive Stafford Smiths klienter är den 31-årige Binyam Mohammed, etiopier bosatt i London sedan tonåren, vars fall ger en tydlig bild av hela systemet med utomrättsliga gripanden, hemliga fängelser och tortyr. Den brittiska regering agerar nu för att få honom frigiven från Guantanamo.<br />#link=123630#</p>
<p>Man måste vara bra cynisk för att inte hälsa både Obamas beslut och det faktum att han tog det redan på sin andra dag i Vita huset, med glädje, sade Clive Stafford Smith när <strong>Agneta Ramberg</strong> fick tag på honom på telefon på den engelska landsbygden. Men han understryker också att det finns en rad obesvarade frågor och kvarstående problem. Det handlar om vad som ska hända med alla de – enligt amerikanska uppgifter – 18.000 fångar som finns i amerikanskt förvar, framför allt i Irak och Afghanistan men också på andra håll som Afrikas Horn och ombord på amerikanska militärfartyg. Han poängterar också vikten av att få fram sanningen om vad som hänt, helst i någon form av sannings- och försoningskommission och inte i första hand genom rättsliga processer.</p>
<p>#bild=513263#Han får medhåll av <strong>Thomas Hammarberg</strong>, <em>Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter</em>, som gästar Konflikt-studion. Men Hammarberg tycker också att det är viktigt att ställa de ytterst ansvarig till svars, även om det troligtvis är politisk orealistiskt.</p>
<p>Thomas Hammarberg anser att Europa och Sverige har ett ansvar för att nu hjälpa till att ta emot fångar från Guantanamo, för att hjälpa president Obama att lösa ett svårt problem och för att Europa har medverkat i det utomrättsliga fångtransportsystemet, inte minst Sverige genom sitt samarbete med CIA vid utvisningen av Mohammed Alzery och Ahmed Agiza till Egypten 2001.<br />#link=123644#<br />#link=123641#<br />#link=123645#</p>
<p>#bild=513271#En person som inte stämmer in i den breda jubelkören efter president Obamas beslut att stänga Guantanamo är den förre CIA-medarbetaren <strong>Michael Scheuer</strong>, som har hörts tidigare här i Konflikt. Han arbetade för den amerikanska underrättelsetjänsten i över 20 år och var bland annat chef för den särskilda bin Laden-gruppen, som hade till uppgift att spåra upp och gripa USA:s ärkefiende nummer ett. <br />Scheuer är också en av upphovsmännen till systemet med utomrättsliga gripanden - det så kallade rendition-programmet. Sedan han lämnade CIA 2004 har han ägnat sig åt att skriva och debattera om den, som han ser det, misslyckade amerikanska utrikespolitiken, senast i boken <em>Marching Toward Hell – America and Islam after Iraq</em>.  <br />Beslutet att stänga Guantanamo är så typiskt för demokraterna, sa Scheuer när Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp honom. De är bara ute efter européernas applåder.<br /><em>Läs mer om Michael Scheuer:<br /></em>#link=123656#<br />#link=123657#<br />#link=123655#</p>
<p>#bild=513266#I Afrika har USA:s system av hemliga fängelser och ”outsourcing” av gripanden och tortyr också har satt spår. I Kenya publicerades ett öppet brev i veckan där människorätts-organisationer uppmanade regeringen att göra ”det rätta för två av Kenyas söner - Barack Obama och Abdulmalik Mohamed.” Obama behöver hjälp att stänga Guantanamo, säger brevet och den kenyanska regeringen måste skyndsamt ta ansvar för den kenyanske fången Abdulmalik Mohamed, som USA har deklarerat oskyldig men som Kenya inte vill ta hem.<br />#fil=5941#</p>
<p>Men det är inte bara Guantanamofångar som förnekas av hemlandet Kenya. För ett och halvt år sedan berättade vi i Konflikt om det hundratal personer som greps av den kenyanska polisen i början av 2007, förhördes av amerikansk säkerhetstjänst och sedan fraktades till hemligt förvar i Somalia och Etiopien, där förhör och tortyr fortsatte. Två av dem som hållits fängslade är bröderna Mohammed och Farah Abdullahi. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> ringde upp deras pappa för att utröna vad som har hänt.</p>
<p>I Konflikt har vi vid flera tillfällen berättat om de fem uigurer som satt fängslade på Guantanamo och sedan förvisades till Albanien. En av dem är <strong>Adel Hakim</strong> som har en syster i Sverige och som nu söker asyl här. Han har fått avslag av Migrationsverket och på onsdag väntas Migrationsdomstolens beslut. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, anser att Sverige bör bevilja Adel Hakim uppehållstillstånd och inte hänvisa till Albanien som första asylland, eftersom han blev ”dumpad” där mot sin vilja.</p>
<p><em>Ytterligare läsning om fångar i amerikanskt förvar i Irak:<br /></em>#link=123654#<br />#link=123653#</p>
<p><strong><em>Programledare: Agneta Ramberg</em></strong><br /><strong><em>Producent: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/84562</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090214104815.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Feb 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/512549_366_237.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3343</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090214104815.mp3" length="40114991" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>CIVILA OFFER OCH FRIA FÖRÖVARE</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=508588##ljud=1599829#Krav på utredning av krigsbrott höjs igen efter Gaza och Sri Lanka. Men hur går det med förtroendet för folkrätten när krigsförbrytare klarar sig? Om när stor makt går före internationell rätt. Mörka minnen från Falluja, Groznyj och Hanoi. Krigsveteraner vittnar - krigshjälte kräver åtal av Bush-administrationen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckan meddelade åklagarkansliet vid Internationella Brottmålsdomstolen i Haag att de hittills har tagit emot 210 anmälningar om brott begångna bara under det tre veckor långa kriget i Gaza. Vi har i tidigare upplagor av Konflikt skildrat hur inrättandet av Internationella krigsförbrytartribunaler fått till effekt att brott mot mänskligheten och krigets lagar oftare hamnar på agendan. Dock begränsat till konflikter i små länder som Rwanda, Sierra Leone och forna Jugoslavien. Men hur är det med de stormakter som sitter permanent i FN:s säkerhetsråd och därmed ytterst har ansvaret för efterlevnaden av den internationella rätten?</p>
<p>#bild=508589#Med i studion för att diskutera hur internationell rätt efterlevs, hur krigsbrott utreds och hur krigsförbrytare straffas finns <strong>Hans Blix</strong>, docent i folkrätt, f.d. Folkpartistisk utrikesminister i slutet av 70-talet, FN-veteran som bl a medverkat till skrivande av FN-konventioner, omtalad chef för FN:s vapeninspektörer i Irak och nu senast ordförande för den internationella kommissionen om massförstörelsevapen och #bild=508593#<strong>Mike Powers</strong>, sedan 1968 bosatt i Sverige och nu efter 40 års tid veteran inom antikrigsrörelsen, under 70-talet engagerad i De förenade FNL-grupperna, och sedan svenska Afghanistan-kommittén där han var med och arrangerade tribunalen om Sovjetiska krigsbrott i Afghanistan, och nu som ordförande i föreningen ”Irak Solidaritet”, som krävt USA uttåg och beivrande av amerikanska brott där.</p>
<p><strong>#bild=508594#Olfat Mahmoud</strong> lever och arbetar i ett flyktingläger i södra Beirut. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> träffade henne på en konferens med rubriken ”Kommer mänsklig säkerhet åter på agendan 2009”. Olfat Mahmoud säger att hon gärna vill tro att den våg av kritik som Israels krig i Gaza har väckt kommer att få effekt, att respekten för människors säkerhet och för internationell rätt kommer att stärkas efter det här, men vissa mäktiga länder kommer alltid undan, säger Olfat Mahmoud. Och det undergräver förtroendet för det internationella samfundet och internationell rätt. Det senaste kriget i Libanon är ytterligare ett exempel på anklagelser om krigsförbrytelser som aldrig fick någon oberoende juridisk prövning, däribland Israels oproportionerliga våld riktat mot civila, användningen av klusterbomber som än idag fortsätter att lemlästa och döda. <br />#link=122380#<br />#link=122381#<br />#bild=508602#En annan del av världen där tilltron till det internationella rättssystemet närmar sig bottennivå är västra Irak, platsen för några av Irak-krigets mest intensiva strider. 2004 belägrades staden Falluja av USA-koalitionens styrkor, sedan det väpnade upproret visat sig vara särskilt hårt där. Vid offensiven ”Phantom fury” anfölls staden. Skolor, sjukhus, elnät, vägar, renings- och vattenverk slogs i spillror och de civila offren kunde räknas i tusenden. Det säger <strong>Muhammad Al-Darraji</strong> som var där. <strong>John Pace</strong> var under åren 2004 till 2006 chef för FN:s kontor för mänskliga rättigheter vid FN-missionen i Irak. På kort tid byggde han ett nätverk av informanter, han utökade staben som bearbetade, analyserade, prövade och sammanställde rapporter. John Pace’s problem var bara att sedan den USA-ledda koalitionen fått en tillfällig regim på plats i Bagdad, avslutades mandatet för FN:s specielle rapportör om mänskliga rättigheter. <br />#link=122382#<br />#link=122386#<br />Senator<strong> John Kerry</strong> har bestämt sig för att från sin nya position som ordförande för utrikesutskottet #bild=508601#<br />försöka driva åtal mot Bush-administrationen för brott mot konstitutionen och krigsförbrytelser. För ett par veckor sedan bad Kerry vännen <strong>Phillip Butler</strong> om hjälp. Och Butlers uppdrag blev att författa en appell till kongress och senat om saken. Liksom senator Kerry är Butler krigshjälte från Vietnam men med fler medaljer. Phillip Butler tvekar inte att själv slå fast att av alla de namn han nämner i sin artikel tveklöst har gjort sig skyldiga till brott mot den amerikanska konstitutionen och internationella konventioner. <br />#link=122385#<br />#link=122383#<br />#link=122384#<br />I januari 2006 fick en gemensam rysk-svensk militärövning i Boden, med namnet operation snöflingan stor uppmärksamhet eftersom Ryssland representerades av förband som kunde knytas till folkrättsbrott begångna i Tjetjenien. Svenska Helsingforskommittén polisanmälde generallöjtnanten Vjatjeslav Sucharev med hänvisning till dennes befälsansvar för de begångna brotten. Fallet prövades aldrig eftersom den svenska åklagaren, i strid mot internationell rätt, ansåg att Sucharev var straffrättsligt immun eftersom han var inbjuden av den dåvarande svenska regeringen. #bild=508603#Året därpå samövade svenska förband än en gång med ryska förband under befäl av general Igor Puzanov som anklagas bl.a. för massakern i Novye Aldi i februari 2000. Varken Puzanov eller Sucharev har ställts inför rätta. När Konflikts <strong>Marie Liljedahl</strong> ringde upp <strong>Ekatarina Sokirianskaia</strong> på den ryska människorättsorganisationen Memorial för att tala om ryska krigsförbrytelser i Tjetjenien i torsdags så börjar hon med att påminna om att det är på dagen 9 år sedan massakern i Novye Aldi.<br />#link=122387#<br />#link=122388#<br /><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Marie Liljedahl</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/84742</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090207110014.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Feb 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/508588_366_243.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3340</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090207110014.mp3" length="40077772" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>IRAN-USA - Redo för en ny era?</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=504017##ljud=1632107#Lagom till iranska revolutionens 30-årsjubileum har USA fått en president som vill tala med den islamiska republiken. Om Iran och USA - ett känslosamt förhållande där båda parter ser sig som offer. Och om triangeldramat USA-Israel-Iran - ett drama fyllt av hemligheter dolda bakom retoriska kulisser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#bild=504027#Den 1 februari inleder Iran 30-årigt revolutionsfirande. När ayatollah Khomeini återvände efter 15 år i exil hälsades han av miljoner landsmän. Men det som började som en folklig revolution kom snart att kapas av prästerskapet.</p>
<p>Och kollisionen med den störtade shah-regimens allierade och beskyddare USA blev total när iranska studenter höll amerikansk ambassadpersonal som gisslan i 444 dagar.</p>
<p>Gisslankrisen kom också att stå Iran dyrt. När Saddam Hussein 1980 gick till anfallskrig mot Iran hade den islamiska republiken få vänner i världen medan angriparen Irak kunde åtnjuta USA:s och stora delar av västvärldens stöd.</p>
<p>Den hätska retoriken mellan fienderna Iran, Israel och USA hindrade dem inte från att ingå en ohelig allians där Israel, som USA:s mellanhand, sålde vapen till Iran i utbyte mot frigivning av amerikansk gisslan i Libanon. Pengar från försäljningen slussades sedan vidare till Contrasgerillan i Nicaragua. </p>
<p>Nu stundar möjligen en ny era i relationen mellan det land som George Bush kallade en av ondskans axelmakter och Washington. #bild=504032#När Barack Obama installerades på president-posten var det första gången en tillträdande amerikansk president vände sig direkt till den muslimska världen i sitt installationstal. Därefter har han också specifikt vänt sig till Iran och förklarat att det finns en utsträckt hand från USA om Iran är berett att öppna sin knutna näve. <br />#link=121418#</p>
<p>I Washington lär det skrivas på ett brev till Teheran, formellt ett svar på det gratulationsbrev Irans president Mahmoud Ahmadinejad skickade till Obama efter valsegern i november. Men också ett försonligt brev avsett att kunna bereda vägen för en dialog.<br />#link=121050#</p>
<p>#bild=503980#Samtalsgäst i programmet är <strong>Trita Parsi</strong>, expert på amerikansk-iranska relationer och ordförande för det nationella iransk-amerikanska rådet. Han var själv med när Iran 2003, efter Saddam Husseins fall, skickade en försoningsgest till USA:s förre president George Bush - ett brev där Iran förklarade sig villigt att gå med på de flesta krav som omvärlden ställde på landet i utbyte mot normaliserade förbindelser och säkerhetsgarantier för Iran. Men Bush brydde sig inte ens om att svara på brevet.<br />#bild=503982#Denna erfarenhet har bara ytterligare bidragit till att undergräva Irans tilltro till USA. För att Obamas försonliga hållning ska tas på allvar i Teheran måste hans ord också följas upp av handling, säger Trita Parsi.</p>
<p>I sin uppmärksammade och prisbelönta bok <em>The</em> <em>Treacherous Alliance</em> beskriver Trita Parsi triangeldramat Iran-Israel-USA; hemlighetsfulla och nära relationer dolda bakom retoriska kulisser.<br />#link=121047#<br />#link=121419#</p>
<p><br />#bild=504034#En utsträckt hand - eller olivkvist - kommer att välkomnas i Teheran, säger den iranske statsvetarprofessorn <strong>Sadegh Zibakalam</strong>, som intervjuas av<strong> Daniela Marquardt.</strong> Från iransk sida är man framför allt angelägen om att bli respekterad som den stormakt Iran är i regionen - en ställning som dessutom har förstärkts av att just USA har undanröjt ärkefienderna Saddam Hussein och Talibanregimen i Afghanistan.</p>
<p>#bild=503981#Relationen mellan Iran och USA känne-tecknas av en lång rad missade möjligheter. Det säger en av veteranerna på området, <strong>Gary Sick</strong>. Han var ledande rådgivare i Vita Huset under flera av de stora kriserna länderna emellan. President Obamas nya tonläge är det bästa tillfället för en förändring på 30 år säger han när <strong>Marie Liljedahl</strong> ringer upp honon på Columbia University i New York där han är chef för Mellanösterninstitutet.<br />#link=121404#</p>
<p><em>Artiklar av Gary Sick:</em><br />#link=121405#<br />#link=121406#<br />#link=121407#</p>
<p>#bild=503978#Iran och USA är egentligen mer beroende av varandra än de, åtminstone hittills, har velat ge intryck av. De borde temporärt lägga den stora konfliktfrågan om Irans kärnenergi-program åt sidan för att istället fokusera på frågor där de har gemensamma intressen, sånt som exempelvis rör utvecklingen i Irak och Afghanistan. Det anser den tyske Iranexperten, <strong>Volker Perthes</strong>, chef för det tyska utrikespolitiska institutet, <em>Stiftung Politik und Wissenschaft </em>i Berlin. Han intervjuas av Daniela Marquardt.  <br />#link=121398#</p>
<p><em>Artiklar av Volker Perthes:</em> <br />#link=121399#<br />#link=121400#<br />#link=121401#<br />#link=121402#<br />#link=121403#</p>
<p>Israel har på senare år inte försummat ett tillfälle att säga till omvärlden att Iran är ett stort hot inte bara mot Israel utan mot hela världen. I samband med Gazakrisen har man också anklagat Iran för att stå bakom allt hamas gör. Vid det ekonomiska toppmötet i Davos förklarade Likudledaren Benyamin Netanyahu, som tippas bli Israels näste premiärminister, att hotet från Iran är mycket allvarligare än den globala finanskrisen. Finanskrisen kan man göra nåt åt men inte kärnvapen i händerna på fanatiker.</p>
<p>#bild=503983#Den israeliska Mellanösternanalytikern <strong>Zvi Bar’el</strong>, på tidningen <em>Haaretz</em>, är övertygad om att om Irans och Israels relation nånsin ska kunna förbättras så måste det gå via USA. <br /><em>Zvi Bar’el om Iran i Haaretz:</em><br />#link=121408#<br />#link=121409#<br />#link=121410#</p>
<p><em><strong>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Daniela Marquardt</strong></em></p>
<p><br /> </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/84916</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090131102808.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 Jan 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/503978_100_133.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3316</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090131102808.mp3" length="39786056" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt direktsänt från Gaza</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=499308##ljud=1580562#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#bild=499310#Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> sänder Konflikt direkt från Gaza. Med sig på ett tak på Marna House i Gaza City har hon journalistkollegorna <strong>Lotta Schüllerqvist</strong> från Dagens Nyheter, <strong>Mats Gezelius</strong> från Hufvudstadsbladet i Helsingfors, <strong>Kassem Hamadé</strong> från Expressen och från FN-organet UNRWA biträdande chefen för Gaza, Christer Nordahl. Med på telefon från Jerusalem är Sveriges generalkonsul <strong>Nils Eliasson</strong>.</p>
<p>Hör bland annat Gazabors berättelser om den humanitära situationen, konsekvenserna av den israeliska avspärrningen av Gaza, tunnlarnas betydelse för Gaza, det politiska spelet om återuppbyggnaden, Hamas ställning och om vilka spår kriget i Gaza kommer att lämna efter sig i framtiden.</p>
<p><strong><em>Tidigare program om kriget i Gaza i Konflikt:<br /></em></strong>#link=120327#<br />#link=120326#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/85098</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090124110104.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Jan 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/499308_366_244.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3296</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090124110104.mp3" length="39540715" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kriget i Gaza - vad händer sen?</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=494432##ljud=1564366#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När vapnen har tystnat och de döda begravts: kan en israelisk-palestinsk fred byggas på Gazas ruiner? <br />Hade blodbadet i Gaza kunnat undvikas om Europa och USA hade talat med Hamas istället för att isolera det? <br />Vad förväntas av Barack Obama och en ny amerikansk Mellanösternpolitik? </p>
<p>Konflikt inleder i ett av många förtvivlade nödrop som hörs från krigets Gaza. Den palestinske gynekologen Izeddin Abu al-Aish vädjade om hjälp i direktsänd israelisk TV efter att en israelisk stridsvagnsgranat just hade dödat tre av hans döttrar. #bild=494582#Ytterligare två av hans barn skadades svårt. <br />Under tre veckor som kriget har rasat har den hebreisk-talande läkaren varit en regelbundet återkommande röst i israeliska Kanal 10. När reportern ringde upp honom på fredagkvällen för en intervju hade granaten just slagit in i huset. Hjälp oss, ropade Izzedin Abu al Aish. Varför blev de dödade, varför blev de skadade?  Hur kan vi prata med Ehud Olmert och Tzipi Livni efter det här? undrade den före detta fredsaktivisten.  <br />#link=119836#</p>
<p>Denna den 22:a dagen i Gazakriget inleddes med att ännu en FN-skola beskjöts och en kvinna och ett barn dödades. Samtidigt spekuleras det i om Israel kommer att proklamera en ensidig vapenvila under dagen. På så sätt skulle Israel undvika att ge Hamas den legitimitet som ett gemensamt avtal innebär och samtidigt undanröja risken att Barack Obama inleder sin presidentperiod med att kräva ett eldupphör av Israel.</p>
<p>Förväntningarna på en ny amerikansk Mellanösternpolitik är enorma inför Barack Obamas tillträde. Hittills har han hållit en låg profil i Gazakonflikten, med hänvisning till att det bara finns en president i taget. Nyligen förklarade han dock att han är beredd att börja arbeta med frågan från dag ett och att han kommer att ta ett större regionalt grepp som involverar både Syrien och Iran. Han underströk också att Israels säkerhet är av största vikt, samtidigt som det måste till en tvåstatslösning där människor kan leva sida vid sida i fred. <br />#link=119159#<br />#link=119472#</p>
<p>#bild=494506#Från allt fler håll konstateras att de gångna 17 åren av fredsförhandlingar mellan Israeler och Palestinier inte har lett och inte leder någon vart. Det krävs nya former för samtal och förändrade relationer mellan parterna anser erfarna Mellanöstern-förhandlare som Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> har talat med. <strong>Aaron David Miller</strong>, författare till boken <em>The Too Much Promised Land</em>, och verksam vid <em>Woodrow Wilson Center</em> i Washington, har nära 25 års erfarenhet som förhandlare och rådgivare åt flera amerikanska utrikes-ministrar. Han anser att det är dags att se över den nära relationen mellan USA och Israel. <br />- Problemet är att den har blivit ett exklusivt förhållande som undergräver våra egna nationella intressen, säger Aaron David Miller.<br />#link=119453#</p>
<p><em>Artiklar av Aaron David Miller:</em> <br />#link=119454#<br />#link=119455#<br />#link=119456#<br />#link=119457#<br />#link=119458#</p>
<p>#bild=494510#Under åren 1995-2001 satt <strong>Daniel Levy</strong> på den israeliska sidan om förhandlingsbordet. Idag är han ansvarig för Mellanöstern-avdelningen på den liberala tankesmedjan <em>New America Foundation</em> i Washington. Han anser att det är hög tid att tala med Hamas och ser det pågående kriget som ett resultat av den misslyckade isoleringspolitiken. Han betonar också att det krävs fler aktörer än USA. EU och framför allt Sverige, som kommande ordförandeland, skulle kunna spela en mycket konstruktiv roll, hävdar Daniel Levy. <br />#link=119460#<br />#link=119461#</p>
<p><strong>Hussein Agha</strong>, är palestinsk akademiker knuten till universitetet i Oxford, tidigare rådgivare till den palestinske presidenten Mahmoud Abbas och i flera decennier involverad i fredsförhandlingar av olika slag. Hussein Agha har varit med i Konflikt förut. Men när <strong>Agneta Ramberg</strong> ringde upp honom den här veckan var det en mycket uppgiven man som svarade. Hussein Agha är djupt orolig för den radikalisering Gazakriget kan leda till och för de mycket allvarliga följdverkningar det kan få, både i Mellanöstern och långt utanför.</p>
<p><em>Artiklar av Hussein Agha:</em><br />#link=119466#<br />#link=119474#</p>
<p>Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén medverkar i samtal genom hela programmet och berkäftar känslan av uppgivenhet efter ett besök i Ramallah på Västbanken. Där träffade hon de välkända politikerna <strong>Hanan Ashrawi</strong> som har börjat tvivla på om Israel överhuvudtaget vill ha fred, och <strong>Mustafa Barghouti,</strong> som inte längre ser någon mening i att förhandla så länge bosättningarna utvidgas, nya vägspärrar upprättas och muren befästs.</p>
<p>I Israel har kriget i Gaza haft ett massivt opinionsstöd - till skillnad från Libanonkriget 2006 eller invasionen i Libanon 1982, då hundratusentals människor demonstrerade. Men i denna konflikt har den israeliska fredsrörelsen varken varit särskilt synlig eller högljudd. Frilansjournalisten <strong>Sharon Jåma</strong> sökte upp fredsaktivister i Fred Nu-rörelsen i ett undanskymt kontor i Tel Aviv.</p>
<p><em><strong>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Daniela Marquardt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/85274</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090117103728.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Jan 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/494506_100_121.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3323</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090117103728.mp3" length="39870879" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Svensk mellanösternpolitik</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=490354##ljud=1552830#Tragedin i Mellanöstern fortsätter. FN:s förre rättschef talar om upprepade brott mot folkrätten, men vem värnar den? FN:s säkerhetsråd är förlamat och inga bindande resolutioner hittills kommit. En tidigare tydlig svensk röst har blivit svårare att tyda. Här hemma vill oppositionen fördöma krigshandlingarna, medan regeringen går försiktigare fram. Kan och bör ett litet Sverige spela en större roll?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Närmare 800 palestinier och 13 israeler hann dö, drygt 3000 gazabor hann skadas svårt innan FN:s säkerhetsråd, efter två veckors krig, nu lyckats samla sig till en resolution med krav på en ”omedelbar och hållbar vapenvila”. #bild=490364#<br />Tidigare försök till resolutioner blockerades av USA, som nu, efter attacker också mot en FN-skola, skjutna FN-biståndsarbetare och Röda Kors-personal, la ner sin röst och resolutionen gick igenom. Men säkerhetsrådets krav ignoreras av både Hamas och Israel, som bägge istället deklarerat att man ska intensifiera krigföringen. Därmed ser Israels Operation Gjutet Bly ut att resultera i rena härdsmältan för trovärdigheten i FN:s folkrättsregim. Och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som nu kräver utredning av Israeliska krigsbrott ser ut att stöta på patrull i FN:s råd för mänskliga rättigheter, där flera, bla europeiska länder, sägs vara oeniga om hur man går vidare i en så känslig fråga. <br />Och så sprider sig konflikten från sitt epicentrum på Gaza och skärper motsättningarna i FN, EU och även här hemma. Fejder om folkrättens egentliga innebörd; om Israel eller Hamas bär skulden, om belägringen av Gaza och blockaden mot Hamas var lösningen eller början på problemet, om det inte borde varit Israel som skulle förklarats i blockad långt tidigare istället för att bjudas in till säkerhetssamarbete som EU beslutade bara en månad före krigsutbrottet. Kampen om vilken linje som är den riktiga i mellanösternpolitiken tilltar i styrka mot bakgrund av krigets konsekvenser i Gaza.</p>
<p>#bild=490365#I dagens Konflikt ägnar vi oss åt frågan vilken den svenska linjen egentligen är, vilka de politiska alternativen är och om Sveriges röst egentligen betyder nåt för världen. En gång, för 20 år sen, gjorde den det. Den dåvarande socialdemokratiske utrikesminister <strong>Sten Andersson</strong>, fick utstå mycket kritik för sina många och täta kontakter med <strong>Yassir Arafats PLO</strong>, som då av många, bla USA klassades som terroristorganisation. Men Sten Andersson hade del i att övertyga Arafat att förkasta terrorism och erkänna staten Israel. Och därmed öppnades vägen för förhandlingar om en egen palestinsk stat med USA och Israel.</p>
<p>#bild=490358#I studion för att diskutera svensk utrikespolitisk hållning i mellanösternfrågan finns <strong>Göran Lennmarker</strong>, moderat och ordförande för riksdagens utrikesutskott.</p>
<p>#bild=490355#<strong>Jan Eliasson</strong>, som utsågs av Sten Andersson till Sveriges FN-ambassadör för 20 år sedan. Sedan starten på UD för 43 år sen, 1965, har uppdragen varit många, rådgivare i statsrådsberedningen, medlare tillsammans med Olof Palme och FN:s generalsekreterares representant i Irak-Iran-konflikten, ordförande i FN:s generalförsamling, utrikesminister före Bildt, FN:s särskilda sändebud i Sudan och nu senast lett arbetet med att utveckla socialdemokraternas utrikespolitik.</p>
<p>#bild=490367#<strong>Per Gahrton</strong>, #bild=490357#som varit i politisk hetluft sedan drygt 40 år tillbaka, de senaste 20 åren som riksdagsman, EU-parlamentariker, partistyrelseledamot i Miljöpartiet och nu ordförande för den gröna tankesmedjan Cogito. Dessutom har han sedan tidigt 60-tal engagerad för Palestiniernas sak och ordförande i Palestinagrupperna. Dessutom författare till en helt aktuell bok, med titeln ”Palestinas frihetskamp”. <br />#bild=490359#<br /><strong>Elisabeth Svantesson</strong>, moderat riksdagsman och ordförande för riksdagens svensk-israeliska vänskapsförening.</p>
<p>#bild=490368#Det helt avgörande forumet för mellanösterns framtid är FN:s säkerhetsråd. <strong>Hans Corell</strong> tjänstgjorde i tio års tid, 1994-2004 som FN:s rättschef. Idag är han starkt kritisk till att säkerhetsrådet alltmer har kommit att bli en spelplats för de permanenta ländernas egenintressen istället för det organ som ska garanatera att FN-stadgan följs. Konflikts Marie Liljedahl träffade honom i veckan och frågade honom hur ett korrekt agerande från FN skulle se ut vad gäller konflikten i Gaza. Han menar att man måste blicka tillbaka i historien för att förstå dagens konflikt och de misstag FN gjort i över 40 års tid.<br />Fler program i Konflikt om Israel-Palestina konflikten:<br />#link=118577#<br />#link=117421#<br />#link=117419#<br />#link=118576#<br /><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/85426</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090110110048.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Jan 2009 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/490354_366_249.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3324</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090110110048.mp3" length="39881521" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>EN NY TIDS KONFLIKTER I 
KLIMATKRISENS SPÅR</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=486330##ljud=1541078#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klimatkrisens konsekvenser kommer förmodligen att sätta stor prägel på det nya året. Och tänkbara konflikter till följd av torka, översvämningar, matbrist och kamp om vatten kommer att bli vanligare under lång tid framöver - åtminstone om man får tro de militära strateger som planerar för framtida hot. Så vilka är de stora utmaningarna, hindren och möjliga vägarna till ett nytt globalt klimatavtal som är tänkt att slutas i december 2009 i Köpenhamn?</p>
<p><strong>Malin Olofsson</strong> skildrar i sitt reportage från FN:s förberedande klimatmöte i Poznan motsättningarna mellan den rika och fattiga världen. Å ena sidan försvårar dessa motsättningar möjligheterna att komma överens. Men samtidigt har utvecklingsländerna fått en ny styrka i de globala maktrelationerna. Som villkor för att gå med på nödvändiga globala klimatavtal ställer de krav på att få tillgång till den rika världens ekonomiska och teknologiska resurser för att kunna säkra sin egen utveckling.</p>
<p>En återkommande fråga vid förhandlingarna är också den om den ”historiska skulden” och vilket ansvar olika länder har för klimatutvecklingen. Utvecklingsländerna anser att de rika länderna, vars välståndsutveckling till stor del har kunnat ske på deras bekostnad, också måste bära ett större ansvar för att lösa problemet.<br />#link=117424#</p>
<p>#bild=486369#I Latinamerika, växer också desperationen och frustrationen över klimatförhandlingarna. Frilansreportern <strong>Claes Andreasson</strong> har besökt de tropiska delarna av Latinamerika. Även om de svarar för en mycket liten del av utsläppen, märks effekterna av klimatförändringarna redan mycket tydligt och behovet av stöd från den nya anpassnings-fond, som klubbades i Polen, är stort.</p>
<p>Regnen har blivit intensivare och översvämningarna drabbar allt större områden. I Bolivia har ett 70-tal människor omkommit i häftiga skyfall och nära 100.000 har blivit hemlösa bara under det gångna året. Samtidigt blir traditionella våtmarker som Amazonas allt torrare. Och skövlingen av regnskogen bidrar också till enorma utsläpp av växthusgaser eftersom träden binder koldioxid. </p>
<p>#bild=486368#Att mildra klimatförändringarnas allvarligaste konsekvenser är inte bara en fråga om överlevnad och drägliga livsvillkor för enskilda människor - det är i högsta grad en fråga om global säkerhet. Det säger den kanadensiske historikern, militäranalytikern och journalisten <strong>Gwynne Dyer</strong>, som är aktuell med boken <em>Climate Wars</em>. Han blev medveten om allvaret i frågan för ett par år sedan när han insåg med vilket intresse militära ledare hade börjat studera de geopolitiska följderna av att klimatet håller på att förändras. Och att de tar klimathotet på allvar är ett tecken på problemets sprängkraft, konstaterade Gwynne Dyer när Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> träffade honom när han nyligen besökte Stockholm.  <br />- #link=117330#<br />- #link=117328#<br />- #link=117329#</p>
<p>Frågan om rättvisa mellan rika och fattiga länder skär igenom varje punkt i klimatförhandlingarna. Till och med i frågan om demokratin i själva processen - hur förhandlingarna går till. På FN:s senaste klimatmöte i Poznan bestod t ex den svenska delegationen av över 65 förhandlare och experter, USA:s av över 80, medan flera afrikanska länder hade bara två personer på plats. Malin Olofsson träffade Liberias chefsförhandlare Ben Donnie, en av fem personer i Liberias delegation, som förklarade att han måste ta tillvara på varje stund, även luncherna, för att göra sin röst hörd.</p>
<p>Apropå den våldsamma händelseutvecklingen i Gaza vill vi påminna om våra tidigare program om den konflikten: <br />#link=117419#<br />#link=117421#<br />#link=117420#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/85549</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_090103100044.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Jan 2009 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/486330_366_244.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_090103100044.mp3" length="40188343" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Adel Hakims historia</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=483662##ljud=1526464#I fyra år satt Adel Hakim, uigur från Xing Jiang-provinsen i västra Kina, fängslad i Guantanamo. Just nu bor han hos sin syster i Sundbyberg i Stockholm och söker asyl i Sverige. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har följt Adel Hakims öde sedan han släpptes fri i maj 2006.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I förra veckan blev det känt att USAs försvarsminister <strong>Robert Gates</strong> har bett sina medarbetare att ta fram ett förslag på hur fånglägret Guantanamo på Kuba kan stängas. USA:s blivande president Barack Obama har lovat att stänga lägret inom två år. Fortfarande sitter 250 personer fängslade där.</p>
<p>#bild=483631#<strong>Adel Hakim</strong> tillhör folkslaget uigurer som lever i den kinesiska provinsen Xing Jiang. Hans folk är muslimer och har länge varit förtryckta av den kinesiska regimen. I samband med den 11 september 2001 utpekades uigurerna, som tidigare hade definieras som separatister, som terrorister. Adel Hakims och 17 andra uigurer såldes till USA 2001 för 5000 dollar styck på gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. USA kallade dem inte för krigsfångar, utan uppfann ett nytt begrepp; enemy combatants - fientliga krigare. En kategori som inte behövde ställas inför rätta. Adel Hakim och hans landsmän fördes till Guantanamo på Kuba och Adel hölls kvar där i fyra år, trots att de amerikanska myndigheterna förklarat honom oskyldig.</p>
<p>#bild=483671#Den 5 maj 2006 frigavs plötsligt Adel Hakim och fyra andra uiguriska fångar från Guantanamo. USA hade då under månader frågat alla EU:s länder om de kunde ta emot de frigivna männen, men alla sa nej. Istället var det Albanien som tog emot dem mot ett löfte om att USA skulle stödja landet i dess strävan att bli medlem i NATO och EU.</p>
<p>#bild=483689#En dag i juni 2007 kom USA:s president George Bush på besök till Tirana i Albanien. Adel och de andra uigurerna tvångsförflyttades av polisen till badorten Saranda i södra Albanien. Den albanska regeringen var rädd att de skulle hämnas på Bush.</p>
<p>#bild=483615#Den sjunde oktober i år fick de sjutton uigurer som fortfarande, efter sju år, sitter fängslade på Guantanamo sin sak prövad i rätten. Adel Hakims amerikanske advokat <strong>Sabin Willett</strong> företräder nio av de sjutton uigurerna. Domen innebar att uigurerna omedelbart skulle friges och ges asyl i USA. Men två dagar senare kom beskedet att regeringen har överklagat beslutet och att en annan domstol hade bestämt att uigurerna ska stanna kvar på Guantanamo på obestämd tid. Det som hänt, säger Sabin Willett, är att regeringen inte längre hävdar att de här männen är fientliga krigare, och det juridiska argument man använder sig av nu är i stället att de är illegala invandrare som inte har nåt visum, och att de därför inte får släppas in i USA.</p>
<p>#bild=483674# Adel Hakim bodde i ett och ett halvt år i ofrivillig exil i Albanien. I november förra året fick han visum till Sverige i fyra dagar för att delta i ett seminarium om mänskliga rättigheter. Han stannade hos sin syster och sökte asyl här i Sverige. I år, den 19 juni kom beskedet från Migrationsverket; Adel får inte uppehållstillstånd i Sverige. Just nu väntar han på att Migrationsdomstolens ska ta sig an hans överklagan.<br /><strong>Andra program om uigurerna på Guantanamo:<br /></strong>#link=116869# <br />#link=116871#<br />#link=116876#<br />#link=116872#<br />#link=116873#<br />#link=116874#<br />#link=116875#<br /><em><strong>Ett program av Randi Mossige-Norheim</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/85692</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081227110043.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Dec 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/483615_100_133.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3331</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081227110043.mp3" length="39968601" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>DEN PALESTINSKA FÖRSKINGRINGEN OCH BRISTEN PÅ KLARSPRÅK</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 20 december#ljud=1532925#60 år efter Israels tillkomst är det lika politiskt omöjligt för palestinska ledare att förhandla bort flera miljoner palestinska flyktingars principiella rätt att återvända till vad som nu är Israel som det är för israeliska ledare att acceptera principen.Båda sidor vet vilka kompromisser som krävs för en fredsuppgörelse, men ingendera sidan talar klarspråk om det  inför sin hemmapublik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>I år fyllde staten Israel 60 och det gjorde därmed också den palestinska flyktingfrågaN. Någonstans kring 750.000 mänskor, hälften av den palestinska befolkningen i det som blev Israel, flydde eller fördrevs under kriget 1948. Ett speciellt FN-organ - <STRONG>UNRWA</STRONG>- skapades för de palestinska flyktingarna och upprättade flyktingläger i Israels grannländer och på Västbanken och i Gaza. När Israel sedan ockuperade Västbanken och Gaza 1967 blev det en ny, men mindre flykt. Många i den vågen kom från flyktinglägren på Västbanken och Gaza och blev på så sätt dubbelflyktingar. Idag har UNRWA 4,5 miljoner registrerade palestinska flyktingar, de som själva flydde och deras ättlingar.<BR>#länk=116694#<BR>#länk=116695#<BR>#länk=116696#<BR>#bild=483013#Vår nuvarande mellanösternkorrespondent <STRONG>Cecilia Uddén</STRONG> besökte flyktinglägret Bourj al Barajneh i utkanten av Beirut i förra veckan. Där mötte hon ragruppen <STRONG>Invincible Voice</STRONG>, I-Voice, i en liten hemmagjord studio med grått skumgummi på väggarna. I-voice är inspirerad både av rappare som Tupak och Immortal Technique, men också av poeter och författare som de palestinska national monumenten Mahmoud Darwish och Ghassan Kanafani och latinamerikanen Gabriel Garcia Marquez  och vissa av I-voice’ låtar innehåller också spår av traditionell arabisk musik. Rap-gruppen I-voice har dragit på sig både politikers och religiösa ledares ilska, men fortsätter att skriva texter som saknar både lojaliteter och förpliktelser gentemot någon politisk eller religiös strömning. Det är tydligen inbördeskrig som ska ge oss en palestinsk stat, hedermedalj åt konspirationen, heter det i låten. När det gäller rätten att återvända till Palestina, är inte ens tonåringarna i I-voice studio beredda att uttrycka en avvikande åsikt. Trots att opinionsmätningar visar att en minoritet av flyktingarna som lever i läger vill återvända till sina farföräldrars byar i Galillén, så vilar ett tabu över tanken på att säga det rakt ut. Men Mohamed i bandet säger att han har en egen plan, han ska försöka bli svensk eller dansk medborgare och sen åka till Israel på sitt svenska pass och återvända på det sättet. Kanske slår jag mig ner och köper mark, drömmer han.</P><P>#bild=483016#<STRONG>Vanna Beckman</STRONG> var korrespondent mellan 1966 och 68 och kom därmed att följa sexdagarskriget, den israeliska ockupationen av Västbanken och Gaza och den palestinska flyktingvåg det gav upphov till. I höst har hon varit tillbaka och återvände till flyktinglägrena i Jordanien och Libanon.</P><P>I Jordanien har palestinierna erbjudits medborgarskap. Det jordanska passet, har gjort att en del har kunnat flytta till de oljerika gulfstaterna och skicka hem pengar till familjerna. Det har varit en viktig ekonomisk tillgång för alla i Jordanien. Kanske har det gjort tanken på att återvända till de gamla byarna och städerna i nuvarande Israel eller Västbanken är mindre levande i Jordanien än i Libanon. Några av dem har kunnat göra besök där, och alla har sett på TV hur svårt de har det som blivit kvar under ockupationen. Ju längre tiden gått desto osannolikare ter det sig att få användning för nyckeln som många familjer bevarar, detta att åter kunna sticka nyckeln i dörren till det gamla huset i den gamla byn där i verkligheten kanske varken hus eller by finns kvar.</P><P>#bild=483014# I Libanon är läget annorlunda. Där bor drygt 400 000 palestinier, en tiondel av befolkningen, och ungefär hälften av dem i flyktingläger. Palestiniernas historia i Libanon är blodig, med två israeliska invasioner, med massakrer av libanesisk högermilis, till exempel 1982 i Sabra och Chatila, och så sent som sommaren 2007 utplånades ett helt läger i norra Libanon av libanesisk militär. De har bara ett slags palestinskt ID-kort som officiellt dokument, de har inte rätt att äga fast egendom eller rörelse, och i många yrken är de helt förbjudna att arbeta i Libanon, som t ex läkare, advokat osv. Sen några år nu får de ta okvalificerade arbeten, men periodvis har det också varit förbjudet.</P><P>#bild=483004#Flyktingfrågan är en av de så kallade slutstatusfrågor som Osloavtalet en gång under fredsavtalet 1993 mellan Israel och palestinierna sköt på framtiden. Tanken var att det först skulle skapas förtroende mellan parterna innan man tog sig an förhandlingar om de riktigt svåra frågorna; gränserna för en palestinsk stat, de judiska bosättningarna, Jerusalem och flyktingarna. Konflikts Agneta Ramberg har talat med två palestinska akademiker, <STRONG>Abbas Shiblak</STRONG> som själv har varit med och förhandlat om flyktingfrågan om hur lösningarna på flyktingfrågan ser ut och en internationellt känd analytiker <STRONG>Rami Khouri</STRONG>. <BR>#länk=116701#<BR>#bild=483012#Flyktingfrågan har förstås en helt annan laddning i Israel eftersom den innehåller frågan om skuld, återvändande och ekonomisk kompensation. För ett israeliskt perspektiv på flyktingfrågans lösningar ringde Konflikt Marie Liljedahl upp <STRONG>Tom Segev</STRONG>, som är historiker och kolumnist i den israeliska tidningen Haaretz och har skrivit flera böcker om regionens historia. Tom Segev säger att problemet är inte brist på idéerna kring hur konflikten ska lösas, problemet är hur man ska komma överens. Han menar att det går inte att diskutera lösningen på den palestinska flyktingfrågan förrän palestinierna har fått en egen stat.<BR>#länk=116697#<BR>#länk=116698#<BR><STRONG><EM>Programledare: Agneta Ramberg<BR>Producent: Marie Liljedahl</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/85794</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081220111936.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Dec 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/483004_61_89.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3411</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081220111936.mp3" length="40930638" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>KONGOS KATASTROFER</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=478121#Lördag 13 december#ljud=1501357#Världens största FN-insats och EU-betalda val hjälper inte. Krigsherrar skapar kaos och rövar bort Kongos kapital; kobolt, koppar, coltan och diamanter. Stora intressen i väst har dubbla agendor; bistånd till fred, men vinster i krig. Reportage om de som betalar; barn blir soldater, och  kvinnor blir krigsbyte. Kongolesiska röster från Goma, Bryssel, Stockholm och Kinhasa. Och samtal om en lösning som ligger hos väst- och grannländerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Hopp blir förtvivlan. Det har varit den demokratiska republiken Kongos lott länge. Verkligheten i Kongo har dykt upp i flera av våra program de senaste tre åren. Ofta med olika exempel på akut nöd och grymheter som för tankarna till författaren Joseph Conrads nu mer än hundra år gamla porträtt av landets utsatthet i romanen <EM>Mörkrets Hjärta</EM>. </P><P>Efter 10 år av strider, med de högsta dödstalen sedan andra världskriget, väcktes för två år sedan nytt hopp när FN och EU proklamerade de första fria valen i Kongo på mer än 40 år. De demokratiska valen skulle bli garanten för långsiktig fred, hävdade FN:s och EU:s talesmän.<BR></P><P>Ett drygt år efter valet av president Joseph Kabila ägnade Konflikt (11 nov-07) hela programmet åt dragkampen om Kongos naturrikedomar. Och då fanns hos flera av intervjupersonerna en försiktig optimism. Nu, ytterligare ett år senare, är allt hopp borta. </P><P>Internationella och nationella organisationer för rättvisa kritiserar Kongos valda regering för att löften om omförhandlingar av alla dåliga koncessionsavtal ser ut att rinna ut i sanden. Förhoppningen om stabilitet har blivit till förtvivlan över de senaste månadernas intensifierade strider i östra Kongo som har drivit ytterligare en kvarts miljon människor på flykt. </P><P>Igår (12/12) kom så rapporten som bekräftade vad många bedömare hävdat; att de två mest kraftfulla rebellgrupperna hämtar sitt stöd från Rwandas armé och regering respektive den militära och civila ledningen i Kongo. Efter många läckor den senaste veckan beslöt FN:s säkerhetsråds expertpanel i frågan om vapenembargot mot stridande grupper i Kongo att hålla presskonferens sent fredag kväll. Panelens chef och koordinator Jason Stearns (intervjuad i Konflikt 11 nov-07) berättade att panelen samlat en mängd bevis under lång tid och nu anser det säkerställt att den ledande kraften i offensiven mot Kongos regeringsstyrkor i höst, Laurent Nkundas CNDP, (Congrès National pour la Défense du Peuple) fått vapen, underhåll, baser och artilleriunderstöd av grannlandet Rwanda. <BR>#länk=115710#<BR></P><P>Men företrädare för Kongos reguljära styrkor anklagas också av FN:s expertpanel för att å sin sida ha allierat sig med och beväpnat FDLR-milisen (Forces Democratiques de Liberation du Rwanda). Uppgörelserna efter folkmordet i Rwanda har därmed sin fortsättning på Kongos mark. Kongo och Rwandas regeringagar förnekar båda, kategoriskt, alla FN-anklagelser. </P><P>Till de två större, stridande milisgrupperna, CNDP och FDLR, kommer ytterligare ett stort antal större och mindre, mer eller mindre välorganiserade, väpnade grupper; militära, kriminella eller både och. Resultatet är ett jättelikt land, stort som väst-europa till ytan, med en oerhört svag centralmakt och massor med beväpnade lokala feodalliknande krigsherrar, kryddat med nomadiserande rövare, delvis av olika nationalitet. <BR>#länk=115698#<BR>#länk=115699#<BR></P><P>Kongos drygt 60 miljoner invånare betalar priset; ökad fattigdom, extremt lidande och sjukdom. Bara sedan i augusti har de som tvingats fly inom landet ökat med en kvarts miljon till nu totalt dryga en miljon flyktingar. Bland dem är tusentals fd barnsoldater. Frilansjournalisten <STRONG>Magnus Bellander</STRONG> besökte i veckan östra Kongo för att träffa några av dem som bor och omskolas på FN:s barnfond UNICEF:s hem för barnsoldater i Goma. Bellander åkte också till FN:s tältläger Kibati utanför Goma där omkring 60.000 kongolesiska internflyktingar vistas. På grund av en attack i lägret igår, fredag, då en femårig flicka dödades och en annan, sjuårig flicka, nu kämpar för sitt liv pga skador, evakueras nu lägret till annan ort. En kvinna våldtogs också av attackerande milis och 60.000 flyktingar flyttas alltså av FN.</P><P>#bild=478118#Kommenterar gör Beatrice Kindembe, talesperson för nätverket <STRONG>”Svensk Kongolesisk Diaspora”,</STRONG> som i samband med den nu aktuella utvecklingen i Kongo vädjat till regering, riksdag och organisationer i Sverige att agera kraftfullt. </P><P>Och <STRONG>Magnus Jörgel</STRONG>, forskare vid Försvarshögskolan, är med på telefon från Monrovia i Liberia, dit han är utsänd av #bild=478117#UD och försvaret som rådgivare till Liberias försvarsdepartement.  </P><P>#bild=478123#Trots den enorma humanitära krisen och det geopolitiskt viktiga spelet i Kongo under det senaste decenniet har bevakning och debatt varit mycket liten. Men i början av hösten riktades medieljuset för några få veckor mot Kongo. Och rapporterna därifrån betonar ofta de komplicerade förhållandena och oöverskådliga motsättningarna. När den nybildade tankesmedjan Fores, som kallar sig grönliberal, bjöd in till ett seminarium i syfte att göra konflikten lite mer begriplig var en av gästerna den kongolesiske politikern <STRONG>Bruno Kasonga</STRONG>. Han är en av många kongoleser, som lever i förskingringen i den forna kolonialmakten Belgien. Där är han Europarepresentant för oppositionspartiet <STRONG>UREC</STRONG>, (<EM>Union Pour La Reconstruction Du Congo</EM> - Unionen för Kongos återuppbyggnad). Det är ett litet parti som inte har något reellt inflytande i Kongo. Konflikts Daniela Marquardt besökte seminariet, där Bruno Kasonga försökte åskådliggöra situationen i Kongo. <BR>#länk=115697#</P><P>Med olika, mer eller mindre trovärdiga, ursäkter försöker EU slingra sig ur FN:s vädjan om att skicka en tillfällig styrka till Kongo för att överbrygga tiden tills FN:s egna förstärkningar kommer på plats till våren. <BR>- Det är inte det att vi inte bryr oss om Kongo, sa Frankrikes president Nicolas Sarkozy igår. Men vi kan ju inte vara överallt hela tiden.</P><P>#bild=478120#Under tiden fortsätter våldsverkarna att härja fritt i östra Kongo. Två tredjedelar av alla kvinnor mellan 10 och 80 år har blivit utsatta för sexuellt våld, många av dem upprepade gånger. I samband med utdelningen av Right Livelihood-priset besökte den kongolesiska kvinnorättsaktivisten <STRONG>Immaculée Birhaheka</STRONG> Sverige. Det som pågår i Kongo är ett krig mot kvinnor, sa hon när Konflikts <STRONG>Daniela Marquardt</STRONG> träffade henne. #bild=478116#Också Right  Livelihood-pristagaren, tyska <STRONG>Monica Hauser</STRONG>, intervjuas.  <BR>#länk=115567#<BR>#länk=115709#</P><P><EM><STRONG>Läs mer om krisen och den humanitära katastrofen i Kongo:</STRONG></EM> <BR>- #länk=115040#<BR>- #länk=115514#<BR>- #länk=115515#<BR>- #länk=115516#<BR>- #länk=115518#<BR>- #fil=5574#<BR>- #länk=115714#<BR>- #länk=115713#<BR>- #länk=115712#</P><P><STRONG><EM>Lyssna på tidigare Konflikt-program om Kongo:</EM></STRONG> <BR>- #länk=115708#<BR>- #länk=115702#<BR>- #länk=115700#</P><P>För ett drygt år berättade Konflikts reporter <STRONG>Randi Mossige-Norheim</STRONG> om människor i Sverige som tog hand om bland annat bortkastade vitvaror. De reparerade hjälpligt och hyrde containrar för utskeppning till Afrika. Det uppstod en konflikt med svenska myndigheter om de begagnade kylskåpen skulle klassas som varor eller avfall och två förundersökningar om miljöbrott inleddes. En av undersökningarna har lagts ned. Den andra pågår fortfarande. En av dom som var med i det urprungliga reportaget heter Sasa, som vi av hänsyn till hennes vilja bara kallar vid förnamn, Hon skickade då ett kylskåp till sin syster i Kongo. <STRONG>Rosa Fernandez</STRONG> åkte hem till henne för att höra hur släkten i Kongo har det nu.</P><P><STRONG><EM>Radioteaterpremiär</EM></STRONG></P><P>Och apropå dagens Kongo: missa inte Radioteaterns iscensättning av den klassiker som för alltid placerat Kongo i, åtminstone, världslitteraturens fokus - <EM>Mörkrets Hjärta</EM> av Joseph Conrad. Boken hade enorm politisk sprängkraft när den kom ut 1902, världen fick upp ögonen för vad som försiggick i belgiske kung Leopold II privata koloni. Och i den koloniale handelsagenten Kurtz grymhet kan också dagens krigsherrars små kungariken anas. Kurtz spelas av Lars Norén och kapten Marlow av Reine Brynolfsson.</P><P>Radioteaterns uppsättning av Mörkrets Hjärta. Premiär på annandagen, fredagen 26 december kl 19.03. Dramatisering och regi: Magnus Berg.</P><P><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR>Producent: Daniela Marquardt</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/85942</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081213104556.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Dec 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/478116_115_157.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081213104556.mp3" length="40107194" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>MIGRATIONSDOMSTOLARNA 
OCH RÄTTSSÄKERHETEN</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=473783#Lördag 6 december#ljud=1501359#Den nya ordningen kring asylprövning som snart varit igång i tre år välkomnades av i princip alla. Men nu hörs kritik; de tre migrationsdomstolarna tillämpar lagen olika, flera juridiska ombud har pekats ut som olämpliga och ett antal engagerade advokater har valt att sluta med flyktingjuridik i ren uppgivenhet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Det har kallats den största reformen någonsin på migrationsområdet och det är en av de största förändringar av domstolväsendet som har skett på lång tid: den nya instans-och processordning som infördes på våren 2006. Migrationsdomstolarna kom till och ersatte den hårt kritiserade Utlänningsnämnden, som i princip aldrig träffade någon asylsökande öga mot öga, utan bara dömde ”på papper”. Det nya förfarandet innebär att asylsökande som fått avslag av Migrationsverket skulle kunna överklaga och få sina fall prövade i domstol. Det uttalade syftet med den nya ordningen var en öppnare och mer rättssäker asylprocess.<BR>#länk=114915#</P><P>En officiell utvärdering av hur det gick med öppenheten och rättssäkerheten pågår. Regeringens särskilde utredare <STRONG>Bertil Hübinette</STRONG> ska komma med sitt betänkande i februari 2009. I juni kom ett första delbetänkande; <EM>Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden</EM>.<BR>#länk=114917#<BR>#länk=114909#</P><P>Frilansjournalisten <STRONG>Agneta Gustavsson</STRONG> har följt <STRONG>familjen Mammadov </STRONG>från Azerbajdzjan som har flytt sitt land två gånger. Mannen i familjen är armenier och ses som en representant för fienden i Azerbajdzjan eftersom Armenien och Azerbajdzjan fortfarande är i krig med varandra efter mer än 15 år. Efter det första avslaget på deras asylansökan i Sverige utvisades de 2004. Familjen hölls kvar i flera dagar på flyg-platsen i Azerbajdzjan. De misshandlades så svårt att de sedan blev inlagda på sjukhus. Efter tre månader flydde de åter till Sverige med hopp om att få uppehållstillstånd när de nu blivit torterade av myndigheterna i landet. Journalisten Agneta Gustavsson följer dem ända in i det avgörande ögonblicket i Migrationsdomstolen i Stockholm.<BR>#länk=114910#<BR>#länk=114918#<BR></P><P>#bild=473791#Advokatsamfundets generalsekreterare <STRONG>Anne Ramberg</STRONG> anser att den nya process-ordningen ger de asylsökandes ombud en större, viktigare och svårare roll. Kraven är högre ställda helt enkelt. Advokatsamfundet anser att det finns ett antal ”väl kända” brister i dagens system, bland annat att det är Migrationsverket som utser de offentliga biträdena som ska företräda de asylsökande och bristen på enhetlighet i lagtillämpningen i de tre migrationsdomstolarna.</P><P>#bild=473790#Med i studion finns <STRONG>Björn Berslius</STRONG>, domare i Kammarrätten och Migrationsöverdom-stolen och som hade en stor roll i lag-stiftningsarbetet med den nya instans- och processordningen. Han anser att reformen i flera viktiga avseenden levt upp till intentionerna.<BR>#länk=114911#<BR></P><P>Det är ingalunda alla ombud som lever upp till de nya höga krav som ställs på dem idag och en del är inkompetenta och direkt usla. Regeringens särskilde utredare, den fd hovrättspresidenten <STRONG>Bertil Hübinette</STRONG>, kom i sitt delbetänkande i somras med delvis förödande kritik mot hur Migrationsverket som utser offentliga ombud handlägger frågan. Bristfälliga rutiner för lämplighetsbedömningar, till och med biträden som har misskött ärenden till den grad att de har entledigats från dem, har kunnat få nya uppdrag. För några veckor sedan meddelade Migrationsverket att man har börjat svartlista olämpliga ombud. Hittills har tio personer satts upp på listan men det kommer att blir fler. Svartlistningen är en av åtgärderna i Migrationsverkets nu pågående projekt för att höja kvalitéen på juridiska ombud, ett projekt vid namn ”Offentliga biträden i utlänningsärenden”. Åtskilliga asylsökande har hunnit drabbas av dåliga ombud, som till exempel har glömt att lämna in överklaganden i tid. Konflikts <STRONG>Julia Lundberg</STRONG> har pratat med <STRONG>Stefan Rolander</STRONG>, Migrationsverkets projektledare och <STRONG>Anders Sundquist</STRONG>, jurist och chef för <EM>Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande</EM>, om hur de ser på hur man ska komma tillrätta med bristerna hos de juridiska ombuden.<BR>#länk=114912#<BR>#länk=114913#</P><P>Advokatsamfundets generalsekreterare <STRONG>Anne Ramberg</STRONG> säger att det naturligtvis är oursäktligt och oerhört allvarligt att t.ex glömma att överklaga ett beslut och att Advokatsamfundet har fått in en handfull, men inte fler, anmälningar som har föranlett åtgärder från samfundets sida. Men precis som Anders Sundqvist på Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande, säger hon att det finns fler bekymmer vad gäller att förse asylsökande med ombud som verkligen kan ta tillvara deras intressen och många duktiga engagerade ombud ger upp asylrätten i juridisk och ekonomisk frustration.<BR>#länk=114914#<BR>#länk=114916#</P><P><STRONG><EM>Lyssna på Konflikts tidigare program om asylrätten:<BR></EM></STRONG>- #länk=115034#<BR>- #länk=115035#<BR>- #länk=115030#</P><P><STRONG><EM>Programledare: Agneta Ramberg<BR>Producent: Marie Liljedahl</EM></STRONG><BR></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/86095</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081206110037.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Dec 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/473783_366_212.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3315</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081206110037.mp3" length="39775414" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Iraks ödesfrågor</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=469161#
Lördag 29 november #ljud=1492246#
Om ett högspänt läge i Irak där parlamentet i torsdags, till slut, samlade en majoritet för godkännande av avtalet om USA:s militära närvaro efter nyår. Men den irakiska oppositionen och motståndet blev i striden om avtalet synligt. 
Samtidigt fortsätter utförsäljningen av Iraks naturtillgångar genom affärsavtal med utländska industri- och oljeföretag trots att de lagar som skulle reglera dem fryst fast.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I skuggan av våldet och osäkerheten som dominerar rapporteringen om Irak pågår också en politisk dragkamp som inte får lika mycket uppmärksamhet. Kampen står mellan de som vill gå längre i uppdelningen av Irak och de som vill hålla ihop landet. Mellan de som ser en snabb lösning på de enorma återuppbyggnadsbehoven i att locka utländska investeringar i utbyte mot oljerättigheter, och de som där ser krigets egentliga syfte - att lura Irak också på dess oljeinkomster. Och mellan de som ser den amerikanska truppnärvaron som garant för säkerheten och de som ser den som orsak till oroligheterna.  #link=113993#  #link=113992#  #link=113991#  #link=113994#</p>
<p>Efter månader av förhandlingar mellan USA och Irak godkände det irakiska parlamentet i veckan avtalet som reglerar de amerikanska styrkornas fortsatta närvaro i Irak efter att FN-mandatet går ut vid årsskiftet. Med påtryckningar och hot från både irakiskt och amerikanskt håll backade flera motståndare till avtalet från sin kritik och resultatet blev den breda uppslutning som premiärministern önskade – men då saknades också en dryg fjärdedel av ledamöterna vid omröstningen.<br />#link=113984#<br />#link=113988#<br />#link=113987#<br />#link=113990#</p>
<p><strong>Mohammed al-Daini</strong>, ledamot för det sunniarabiska blocket <em>Iraqi National Dialogue Front</em>, betraktar avtalet som olagligt eftersom det har kommit till under ockupation. Och det tillgodoser huvudsakligen de amerikanska intressena i Irak.</p>
<p><em><strong>Läs mer om Mohammed al-Daini:</strong></em><br />#link=113975#</p>
<p>#bild=469156#<strong>Haider al-Abadi</strong>, är en av de ledande representanterna för regeringspartiet <em>Dawa</em>. Han ser överenskommelsen som en stor framgång för irakierna eftersom de nu äntligen har fått en tidsplan för det amerikanska tillbakadragandet. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp de båda politikerna i Bagdad.</p>
<p><em><strong>Läs mer om Haider al-Abadi:</strong></em><br />#link=113973#<br />#link=113974#<br />#link=113972#</p>
<p>När irakierna talar om ett avtal om trupptillbakadragande använder amerikanerna hellre begrepp som säkerhetspakt och avtal om amerikansk närvaro. Den amerikanske försvars-stabschefen Michael Mullen, välkomnade det nya avtalat och förklarade att ”nu har vi vad vi behöver”.  Och på en fråga om avtalet innebär att alla amerikanska styrkor verkligen kommer att ha lämnat Irak den 31 december 2011, tillade Mullen, ”det beror på omständigheterna då” och ”det är viktigt att löpande samtala om läget”.</p>
<p>#bild=469155#I Konflikt förra året intervjuades exilirakiern, bloggaren och aktivisten <strong>Raed Jarrar</strong> som medverkade till att översätta och sprida utkastet till Iraks nya oljelag. En avgörande lag som landets parlamentsledamöter skulle ta ställning till fastän många av dem inte hade sett texten. Efter att nu ha granskat avtalet om den amerikanska truppnärvaron – SOFA, Status of Armed Forces Agreement – anser han att det hade varit bättre att förlänga FN:s mandat för att få tid att utarbeta en överenskommelse som tar hänsyn till Iraks behov. Istället har man nu hastat fram ett avtal som riskerar att förlänga ockupationen i decennier, sa Raed Jarrar, när <strong>Marie Liljedahl</strong> ringde upp honom.</p>
<p class="text-align-left"><em><strong>Läs mer av och om Raed Jarrar:</strong></em><br />#link=113986#<br />#link=113985#<br />#link=113989#</p>
<p>#bild=469158#En annan aktivist av irakisk börd medverkade nyligen vid ett seminarium i Stockholm. <strong>Hana al-Bayaty</strong>, irakisk-fransk filmare och journalist, har vigt hela sitt yrkesliv, och privata liv också för delen, åt opinionsbildning kring Irak. Hon sitter i ledningen för BRusselstribunalen, där en rad före detta FN-medarbetare, författare och forskare från olika länder gått samman i protest mot kriget i Irak. Hon avfärdar inte bara det senaste truppavtalet utan hävdar att alla avtal, kontrakt och förslag som bär den nuvarande irakiska regeringens stämpel står i strid med internationell rätt.</p>
<p><strong><em>Läs mer om och av Hana al-Bayaty:</em></strong><br />#link=113976#<br />#link=113977#<br />#link=113978#</p>
<p>Säkerhetsrådets resolutioner som ger USA-koalitionen mandat att svara för återuppbyggnad och säkerhet tillkom på grund av en felaktig bild som målades upp av USA, säger hon i en intervju med Mikael Olsson. Och den gick ut på att USA inte kunde lämna Irak på grund av risken för inbördeskrig och kaos. Al-Bayaty hävdar istället att det är just den amerikanska närvaron som har drivit på det sekteristiska våldet.</p>
<p>#bild=469157#<strong>Issam al-Chalabi</strong> var en av Saddam Husseins tidigare oljeministrar men är nu internationellt verksam som oljekonsult. Han är mycket kritisk till den irakiska regeringens planer på privatiseringar av nationellt ägd industri och anklagar regeringen Maliki för att påskynda Iraks sönderfall. Och verklig demokrati och frihet saknar han fortfarande i Irak. Vi brukade ha en Saddam Hussein, nu har vi hundra, säger Issam al-Chalabi, som intervjuades av <strong>Mikael Olsson</strong> under sitt besök i Stockholm nyligen.</p>
<p><strong><em>Läs mer om och av Issam al-Chalabi:</em></strong><br />#link=113979#<br />#link=113980#<br />#link=113981#<br />#link=113982#<br />#link=113983#</p>
<p>#bild=469159#Trots att affärsuppgörelser med den irakiska staten är högriskprojekt lockas nu alltfler utländska företag av möjligheter till stora framtida inkomster i Irak. Nyligen besökte handelsminister Ewa Björling Irak tillsammans med den första svensk handelsdelegationen på 20 år. Och de hälsades välkomna med orden ”Bagdad is open for business”. Intresset för att delta i delegationen var ”väldigt stort”, enligt UD. Exportrådet valde ut de fem företag som ansågs ha störst möjlighet att etablera sig: Lundin Petroleum, ABB, Ericsson, Swedfund och Scania. Konflikts reporter <strong>Julia Lundberg</strong> talade med Scanias <strong>Klas Dahlberg</strong> och Lundin Petroleums vd <strong>Ian Lundin</strong> som har stora förväntningar på kommande affärer med Irak.</p>
<p><em><strong>LÄS OCH LYSSNA TILL TIDIGARE KONFLIKT OM IRAK (Klicka nedan på önskat program):</strong></em></p>
<p>- #link=113961#<br />- #link=113962#<br />- #link=113962#<br />- #link=113963#<br />- #link=113964#<br />- #link=113965#<br />- #link=113966#<br />- #link=113967#<br />- #link=113968#<br />- #link=113969#<br />- #link=113970#<br />- #link=113971#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/86261</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081129104148.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Nov 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/469155_100_119.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3350</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081129104148.mp3" length="40204224" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>GULFENS PYRAMIDBYGGEN 
OCH DESS SLAVAR</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=464790#Lördag 22 november#ljud=1478123# Konflikt från Dubai om den rika delen av arabvärlden och den stora kader av tjänstefolk, från i första hand Asien, som lever där. Vad betyder de pengar som filippinska barnflickor, grovarbetare och städerskor skickar hem för Filippinernas ekonomi? Hur ser deras arbetsvilkor ut? Och hur skulle livet te sig för invånarna i Förenade Arabemiraten om inte den billiga arbetskraften fanns?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>På den skyskrapetäta vägen Sheikh Zayed i Dubai finns en stor reklamskylt med en liten pojke som förtjust bygger en stad av lego, det är förstås Legoland som kommer att öppna också här. Men egentligen är hela Dubai ett sorts legoland för vuxna arkitekter och investerare, för kreativitet och strävan efter att bli först, störst, bäst och högst. Skattefritt, tullfritt, momsfritt med få regleringar, minimal byråkrati. Dubai är ett paradis för den som energi och kreativitet och vill sätta sin stämpel på jordklotet. Och stämplar är faktiskt just vad det ser ut som från rymden, Dubais konstgjorda öar utanför kusten, i form av palmer. Och så finns det planerade projektet The World, som ska se ut som en världskarta av småöar, där man förstås kan köpa vilket land man vill. Här är ingenting omöjligt, inte ens en skidbacke i ett av världens varmaste klimat.  I förrgår hölls här ett 20 miljoner dollars kändisparty när det senaste drömlika sandsslottshotellet öppnade. Crisis? What Crisis?, frågar man sig i Dubai även om paniken sannolikt finns där bakom solglasögon från Gucci och Gaultier. Fastighetspriserna på de konstgjorda öarna sägs redan ha sjunkit med 40%, men Dubai glittrar ännu och himlen fylls av fyrverkerier. Och man bygger pyramider, ett hotell i pyramidform med kopior av Ramses den II som vaktar utanför , ihopbyggt med en shoppingmall som helt går i faraonisk stil med hieroglyfer på väggarna. Det i sin tur ihopbyggt med något som ser ut som ett grekiskt tempel, i ett slags vansinnestornado av stilblandningar, kitch, och lyx. Pyramiderna i Giza byggdes av slavar. Förutsätter monumental arkitektur ett visst mått av slaveri? Här i form av gästarbetare med månadslöner som understiger en trerättersmiddag på en av Dubais restauranger. </P><P>#bild=464792# #bild=464793# <STRONG>Cecilia Uddén</STRONG> och <STRONG>Nils Horner</STRONG> sänder direkt från Dubai. Med i programmet finns journalisten <STRONG>Firouz</STRONG> som bott i Dubai i 14 år och arabisten och investeraren <STRONG>Jonas Linblad</STRONG> för att diskutera hållbarheten för Dubais ekomoni och samhällsmodell och arbetsvilkoren för de miljontals gästarbetare som kommit till landet med drömmar om ett bättre liv.</P><P>Uppemot 700.000 hembiträden från Sri Lanka jobbar i Mellanöstern. Många andra kommer från Indien, Pakistan, Bangladesh, Filippinerna och andra länder. Människorättsgruppen Human Rights Watch säger att regimerna i Mellanöstern inte gör mycket för att stoppa vittspredda övergrepp mot dessa utsatta arbetare. Omänskliga arbetsvilkor och sexuella övergrepp är vanligt. Vår korrespondent <STRONG>Nils Horner</STRONG> träffade en lankesisk kvinna som våldtogs av sin arbetgivare i Kuwait.<BR>#länk=113008#<BR>#länk=113013#<BR>#länk=113011#</P><P>Runt 10 procent av Filippinernas befolkning är ”OFW”, eller Overseas Filipino Worker, alltså gästarbetare. En konskevens av det är att många av deras barn som är kvar hemma i Filippinerna får växa upp utan ena eller båda föräldrarna. <STRONG>Eileen Penas</STRONG> berättar att hon sörjer djupt att hon fick klara sig utan sin mamma, som jobbade i Italien under elva år av Eileens barndom. Mamman kom hem först när hon var svårt sjuk och hon dog efter ett år på sjukhus i Filippinerna.<BR>#länk=113010#<BR>#länk=113007#</P><P>#bild=464794# Många i Dubai ser dessa skräckexempel som undantag. De berättar istället om alla lyckade fall där fattiga människor verkligen kunnat göra sin lycka här. Karim Derbas är en 32-årig palestinier som byggt upp ett företag som idag verkligen sätter sin stämpel på Dubai. De bygger en skyskrapa som redan vunnit arkitekttävlingar i både Chicago och London och som delvis är inspirerad av Turning Torso i Malmö. Fast detta kommer att bli mycket bättre, mycket större, mycket mer spekakulärt, säger <STRONG>Karim Derbas</STRONG>.<BR>#länk=113012#<BR>#länk=113009#<BR>#länk=113007#</P><P>#bild=464800#På ytan upplevs Duabi som ett land med väldigt få säkerthetsåtgärder. Inte som i Kairo där bombhundar kollar alla som ska in på ett femstjärnigt hotell, där man får lägga väskan på röntgenbandet och själv gå igenom metalldetektor och som snarare är regel än undantag i de flesta arabiska huvudstäder. Det finns konspirationsteorier om att al Qaeda har intressen av att Dubai bevaras som ett slags Gulfens Schweiz där man i lugn och ro kan handla med vapen och på olika sätt bedriva verksamhet. Men det avfärdar <STRONG>Mustafa Alani</STRONG> på Gulf Research Center som säger att Förenade Arabemiraten lämnat ut fler Al Qaeda operatörer än något annat land, att det inte finns några celler här. Bin Laden aldrig pekat ut Dubai som ett terrormål och det inte finns någon grogrund för extremism i Dubai. Och säkerhetskameror finns det överallt.<BR>#länk=113013#</P><P><STRONG><EM>Programledare: Cecilia Uddén och Nils Horner<BR>Producent: Marie Liljedahl</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/86427</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081122100054.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Nov 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/464790_366_268.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3429</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081122100054.mp3" length="41149753" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>MAKT OCH MÖJLIGHET I INTERNATIONELL RÄTT</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=460353#Lördag 15 november#ljud=1465453#Reportage av Randi Mossige Norheim om en historisk rättegång; en krigsförbrytare döms i USA för sin grymhet i Liberia - med hjälp av vittnen från Lappland.Men vem beivrar amerikanska brott mot mänskligheten? Eller ryska? Om förväntningar och förtroendekris för den internationella rätten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Först kom Nürnberg-rättegångarna för drygt 60 år sen. Sen kom ingenting fram till 90-talets krig på Balkan och i Rwanda då realiteter som etnisk rensning, folkmord drev fram nya domstolar för dömande av krigsförbrytare. FN inrättade tillfälliga internationella tribunaler för det forna Jugoslavien, Rwanda och Sierra Leone och 2002 anslöt sig tillräckligt många länder till idén om en permanent internationell brottmålsdomstol så att den kunde förverkligas. </P><P>Vi har fått internationella rättsinstitutioner med hög profil som ser ut att ta krafttag mot brotten mot mänskligheten. I den nya permanenta domstolen i Haag är det fyra länder som står i centrum för utredning och åtal: Kongo, Sudan, Uganda och Centralafrikanska Republiken.<BR>#länk=112049#<BR>#länk=112050#<BR>#länk=112051#</P><P>#bild=460372#Vid FN:s specialdomstol Sierra Leone pågår, sen snart ett och ett halvt år, en av de mest uppmärksammade rättegångarna, mot Liberias förre president Charles Taylor, som står åtalad för flera krigsförbrytelser och en rad brott mot mänskligheten.<BR>#länk=112033#<BR>#länk=112034#</P><P><BR>#bild=460371#Men även hans son, Chuckie Taylor har nyligen dömts i USA för liknande brott begågna i Liberia. Han greps när han försökte besöka födelselandet USA med falskt pass. Konflikts reporter <STRONG>Randi Mossige-Norheim</STRONG> är, förutom tidskriften Rolling Stone, en av de få i världen, som har uppmärksammat den historiska rättegången. Det var vittnesmålen från Taylors offer, flugna till Florida från bland annat svenska Lappland, som gjorde Chuckie Taylors grymheter kända. Hör ett av vittnena berätta i Randi Mossige-Norheims reportage.<BR>#länk=112032#</P><P>I USA, där Chuckie Taylor döms för tortyrbrott, där anklagas också högsta ledningen, George Bush och hans regering för brott mot just tortyrkonventionen, av bland andra FN:s tortyrkommitté. <BR>#bild=460356#Vi ställde frågan till en av FN:s mer framträdande experter på internationell rätt om alla verkligen är lika inför lagen, om den internationella rättvisan verkligen blind? <STRONG>Kingsley Chiedu Moghalu</STRONG> svar var att den i alla fall inte är färgblind, med tanke på att de flesta som på senare tid har dömts är afrikaner, förutom ett antal förbrytare från Balkan. I sin bok <STRONG><EM>”Global Justice”</EM></STRONG> med den talande undertiteln ”the politics of war crimes trials” beskriver Moghalu ett internationellt rättssystem som i grunden är politiserat - där makt ger rätt och fribrev, men inte rättvisa. <BR>#länk=112056#<BR>#länk=112036#<BR></P><P>#bild=460354#Samtal i studion med <STRONG>Said Mahmoudi</STRONG>, professor i internationell rätt, om den internationella rättens brister men också förtjänster genom att frågan har lyfts fram i ljuset. Man måste hålla förväntningarna på rätt nivå, säger Mahmoudi. De stora makterna, som USA, Ryssland och Kina har sett till att Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella brottmålsdomstolen, är formulerad så att dessa stater inte kan ställas inför rätta. <BR>#länk=112048#</P><P>#bild=460358# Hemliga fängelser, användning av i konventioner förbjudna vapen, angrepp på civilbefolkningen, tortyr i alla former. Det är några exempel på de brott mot internationell rätt, som USA har begått i Irak och som filmaren och skribenten <STRONG>Hana Al-Bayaty</STRONG> berättade om vid ett seminarium i Stockholm nyligen. </P><P>Som filmare, på plats i Irak har Hana Al-Bayaty själv sett effekterna av den amerikanska krigföringen, hur stora delar av flera städer har utraderats - Falluja, Tel Afar, Haditha. <BR>#länk=112052#</P><P>Hana Al-Bayaty sitter också med i ledningen för B Russels Tribunal, ett internationellt nätverk av akademiker, författare, artister, fd FN-personal och forskare, som sedan 2004 undersöker och dokumenterar amerikanska krigsbrott i Irak. De inspirerades av 1967 års Russeltribunal som startades av filosofen Bertrand Russel för att undersöka krigsbrott i samband med USA:s krigföring i Vietnam. <BR>#länk=112053#<BR>#länk=112037#<BR>#länk=112052#</P><P>Juristen <STRONG>Ekaterina Sokirianska</STRONG>, från den ryska människorättsorganisationen <STRONG>Memorial</STRONG>, också nyligen på besök i Stockholm, vittnade om ryska krigsförbrytelser i bland annat Tjetjenien - urskillningslösa bombningar, tortyr och summariska avrättningar. <BR>#länk=112055#<BR>#länk=112038#</P><P>#bild=460355#Gripandet av den rwandiske presidentens högra hand <STRONG>Rose Kabyue</STRONG> har vållat en intensiv diplomatisk dispyt. Både Frankrike och Rwanda använder internationell rätt som argument och i Afrikanska unionens stöd till Rwanda kan man ana en viss afrikansk trötthet över ensidigheten i rättsskipningen hittills. </P><P>Rose Kabuye och flera andra högt uppsatta rwandier anklagas av Frankrike för nedskjutningen av planet med landets dåvarande president Habyarimana och flera fransmän, och därigenom indirekt ha orsakat hutuernas hämnd och folkmordet 1994. Men i Rwanda är Rose Kabuye nationalhjälte, berättade journalisten <STRONG>Kennedy Ndahiro</STRONG> vid The New Times när Konflikts <STRONG>Daniela Marquardt</STRONG> ringde upp honom i Kigali.<BR>#länk=112045#<BR>#länk=112044#<BR>#länk=112043#<BR>#länk=112046#<BR>#länk=112047#</P><P>Eftersom Sverige har skrivit under Romfördraget så har vi också förbundit oss att leta efter och lagföra krigsförbrytare från andra länder som kommit hit. Sedan i mars har polisen en särskild enhet för den saken; krigsbrottskommissionen. I somras grep de en rwandisk medborgare, i det här fallet misstänkt för folkmord. Men det var en person som den Rwandiska regeringen gärna ser dömd och har begärt utlämnad. Han sitter fortfarande i häkte i väntan på svensk domstols avgörande om Rwanda kan betraktas som rättssäkert nog för en utlämning. <STRONG>Evelina Westergren</STRONG> besökte <STRONG>Ingemar Isaksson</STRONG>, chef för rikskriminalpolisens nya krigsbrottskommission.<BR>#länk=111954#<BR>#länk=112039#<BR>#länk=112040#<BR>#länk=112041#</P><P><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR>Producent: Daniela Marquardt</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/86584</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081115104007.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Nov 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/460353_366_264.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3324</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081115104007.mp3" length="39883086" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>OBAMA OCH VÄRLDEN - 
MELLAN HOPP OCH SKEPSIS</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=456142#Lördag 8 november#ljud=1505693#Till och med Irans president skickar gratulationer - vad händer med antiamerikanismen när hela världen välkomnar Obama?Röster från Teheran, Bagdad, Moskva och afghanska, pakistanska och palestinska kommentarer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Världen över har Barack Obamas seger i det amerikanska presidentvalet hyllats som ett förverkligande av den dröm Martin Luther King formulerade i sitt berömda tal 1963. <BR>#länk=111185#</P><P>Barack Obamas segertal i Chicagos Grant Park blev också ett exempel på talekonstens högre skola. <BR>#länk=111174#</P><P>Och i kommentarer och gratulationer har orden stundom varit lika stora som segern. Europeiska ledare som med uppenbar lättnad lägger Bush-åren bakom sig har övertrumfat varandra i stora ord. ”En vändpunkt för USA, och kanske en vändpunkt för världen”, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.</P><P>Men om Obama kommer att kunna förverkliga löftena om en ny gryning för det amerikanska ledarskapet återstår att se. Förväntningarna är högt ställda, liksom farhågorna för att fallet blir desto hårdare om han misslyckas. Konflikt gör nedslag i de mest brännande konflikterna som väntar Barack Obama när han tillträder presidentposten den 20 januari. </P><P>I den huvudstad i världen där man skulle kunna tro att det amerikanska presidentvalet kommer att få störst direkt betydelse, Bagdad, hördes varken jubel eller burop. Enligt en uppskattning hade 90% av de amerikanska soldaterna i Irak röstat på John McCain, men de flesta vanliga irakier tog emot valresultatet med en axelryckning. #bild=456140#Inget kommer att förändras, var en vanlig kommentar. Och iraks utrikesminister sa att han hade fått försäkringar från Obama om att han inte planerade några dramatiska förändringar i Irak.</P><P>Men vår korrespondent <STRONG>Cecilia Uddén</STRONG>, som besökte  Bagdad i veckan,  hittade en politiker som hade stora förhoppningar på Obama, <STRONG>Hadi al Ameri</STRONG>, Badr-milisens högste ledare och parlamentsledamot för shiapartiet ISCI.<BR>#länk=111170#</P><P>Och från grannlandet Iran har det också influtit gratulationer till Barack Obama, i form av ett brev från president Ahmadinejad. Den sortens kommunikation mellan Iran och USA har inte förekommit på tre decennier, sedan den iranska revolutionen 1979. Så när Barack Obama höll sin första presskonferens efter valsegern fick han frågan när han tänker börja skicka ut sändebud på låg nivå till Iran och till andra länder som USA inte talar med nu. Obamas svar var försiktigt. Han kommer att utvärdera brevet och svara på lämpligt sätt, sa han och påminde om att han inte är president förrän den 20 januari.</P><P>#bild=456162#Men förhoppningarna är stora om att en dialog mellan USA och Iran, efter 30 års fiendskap, ska bli möjlig. Det bekräftar också den iranske professorn i statsvetenskap <STRONG>Sadegh Zibakalam</STRONG>, som vi har intervjuat tidigare här i Konflikt. Då kritiserade han den amerikanska Mellanösternpolitiken för att vara destabiliserande och konfrontatorisk - men i Obama ser han hopp om försoning, berättade han när Konflikts <STRONG>Daniela Marquardt</STRONG> ringde upp honom i Teheran. <BR>#ljud=1185394#<BR>#länk=111179#</P><P>#bild=456143#Barack Obama tar över ett land i djup ekonomisk kris och involverat i två krig. Av de två krigen, Irak och Afghanistan, är det Afghanistan som Obama har sagt att han vill flytta fokus till och han har kritiserat vad han har kallat Bush-administrationens försummelser i Afghanistan. </P><P><STRONG>Ahmed Rashid</STRONG>, pakistansk författare och journalist och en världsauktoritet på Afghanistan och regionen runt landet kom i somras ut med en bok om vad han kallar USA:s politiska haveri i Afghanistan, Pakistan och Centralasien. Han var med i Konflikt och talade om det haveriet tidigare i höst. När <STRONG>Agneta Ramberg</STRONG> mötte honom på en konferens i Stockholm berättade han att han hyser mycket stora förhoppningar på Obama.</P><P>#bild=456141#Vid Afghanistan-konferensen medverkade också Afghanistans ambassadör i Norden, <STRONG>Jawed Ludin</STRONG>. Han påpekade att det har tagit Bush-administrationen allt för lång tid att erkänna det som alla afghaner vet, att roten till problemet finns i Pakistan och om man inte tar itu med Pakistan kan man heller inte lösa Afghanistans problem. Av Obama förväntar vi oss att han kommer att kalla en spade en spade, sa Jawed Ludin.<BR>#ljud=1392627#<BR>#ljud=1118034#</P><P>För att tala om den israelisk-palestinska konflikten ringde vi upp en namne till Barack Hussein Obama: <STRONG>Hussein Agha</STRONG>, palestinsk akademiker i Oxford, tidigare rådgivare till den palestinske presidenten Mahmoud Abbas och en veteran i fredsprocess-sammanhang. </P><P>Obama har en väldig goodwill-reservoar nu och allt hänger på hur han använder den, säger Hussein Agha. Misslyckas han med det kommer fallet att bli så mycket hårdare. För om inte ens Obama lyckas föra en amerikansk politik som gör de anti-amerikanska krafterna mindre populära så betyder det att USA är en evig fiende och att de antiamerikanska krafterna kan stärka sitt inflytande. <BR>#ljud=1205752#</P><P>I arabvärlden och den muslimska världen, de regioner där känslorna mot USA under George Bush har varit allra starkast, kan man inte hävda att eufori är den förhärskande reaktionen på Obamas valseger. Däremot har valet både välkomnats och väckt förhoppningar, starka i många fall, blandade med misstro och skepsis i andra. Konflikts reporter <STRONG>Audrey Erath</STRONG> träffade några unga opinionsbildare från mellanöstern, inbjudna till Sverige av Svenska Institutet. </P><P>Från Ryssland har det däremot inte hörts några gratulationer. Samma dag som Obama segertalade i Chicago höll den ryske presidenten Dmitrij Medvedev sitt första årliga tal till  Rysslands federala församling utan ett enda ord av välkomnande till sin nyvalde amerikanske kollega. Det kom senare i ett ordknappt telegram. Däremot var det ingen tvekan om att talet var fyllt av en mängd hårda markeringar om problem i de amerikansk-ryska relationerna. Efteråt har debatten varit intensiv i Ryssland om talets betydelse och konsekvenser.</P><P>#bild=456086#En av de flitigaste debattörerna är <STRONG>Vladimir Frolov</STRONG>, en av verklig ”insider” inom rysk utrikespolitik med en karriär som bla a politisk sekreterare vid Sovjetunionens ambassad i Washington, medlem av det ryska parlamentets, dumans, utrikeskommitté och rådgivare till president Putin. När Konflikts <STRONG>Mikael Olsson</STRONG> fick tag på den strängt upptagne Frolov i Moskva, uttryckte han förhoppningar om att USA under Obama ska börja se Ryssland som en möjlig samarbetspartner och en demokrati under utveckling.<BR>#länk=111177#<BR>#länk=111178#<BR>#länk=111175#<BR>#länk=111176#</P><P>Av alla hyllningar runtom i världen har nog det starkaste jublet hörts från Afrika, och alldeles särskilt förstås i Kenya, som Obamas far kom från. Där utlystes nationell helgdag och börsen glädjeskuttade. </P><P>#bild=456085#I Johannesburg finns <STRONG>Elizabeth Sidiropoulos</STRONG> som är chef för det sydafrikanska utrikespolitiska institutet och som var med i Konflikt tidigare i höstas. När Konflikts <STRONG>Marie Liljedahl</STRONG> ringde upp henne efter Obamas seger hade hon fortfarande inte riktigt hämtat sig från de starka känslor som segern hade väckt. Men hon pekade också på Sydafrika som ett exempel att ta lärdom av - Sydafrika, som 1994 var en inspiration för världen har haft problem med att leva upp till de väldiga förväntningar som fanns. Och det, misstänker Elizabeth Sidiropoulos, kommer att bli en utmaning för Obama också.<BR>#ljud=1348842#<BR>#länk=111172#<BR>#länk=111173#</P><P><STRONG><EM>Prograledare: Agneta Ramberg<BR>Producenter: Marie Liljedahl och Daniela Marquardt</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/86732</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081108103740.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Nov 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/456085_100_122.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3328</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081108103740.mp3" length="39929731" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>KAMPEN OM MATEN</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=452121#
Lördag 1 november#ljud=1442000#
Kris i matfrågan - hundra miljoner fler hungrar efter prischocker. Samtidigt köper rikare stater upp bördig mark hos de värst drabbade för att säkra sina egna behov av mat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em>Krisen</em> talar vi dagligen om i media. Och då utgår vi självklart ifrån att det handlar om finanskrisen - förtroendekris på kapitalmarknaden, minskad konsumtion och sjunkande tillväxt.</p>
<p>Men i skuggan av rapporteringen om den krisen fortsätter matkrisen att skörda allt fler offer genom växande fattigdom och svält. Orsakerna är många - växande befolkning, begränsade odlingsmöjligheter, odling av biobränslen som konkurrerar med matproduktion, högre energipriser som ökar priset för transporter, konstgödsel, klimatförändringringar.</p>
<p>Olika förklaringar erbjuder olika lösningar och ordkrigen mellan länderna är igång. Indiska röster höjdes när USA:s president Bush sa att en förklaring till kraftigt höjda matpriser är att folk börjar äta mer i växande, folkrika ekonomier som t ex Indien. Indisk forskare rasade och sa att de miljarder som amerikanser spenderar på fettsugning kan rädda miljoner undernärda i fattigare länder.</p>
<p>När FN:s livsmedels- och jordbruksorgan, FAO nyligen firade 63-årsjubileum talade dess generaldirektör Jacques Diouf om att ytterligare 100 miljoner människor har sjunkit ner i svält och undernäring under det gångna året. Närmare än miljard människor hungrar och det i sin tur hotar freden och säkerheten i världen, sa Diouf.</p>
<p>#bild=452118#Och den avsuttne president Clinton överraskade med en allvarlig kritik mot det globala ekonomiska systemet och dess institutioner som Internationella Valutafonden och Världsbanken, som han anser har gjort grundläggande fel under de gångna 30 åren då utvecklingsländerna har blivit allt mer beroende av importerad mat.</p>
<p>Bill Clinton, som själv under sin åtta år långa ämbetstid drev på för att riva alla handelshinder i världen, bjöd på en hel del självkritik. Han erkände att han själv har haft fel och kommit till insikten att mat inte kan betraktas som vilken annan konsumtionsvara som helst.  </p>
<p>Matkrisen har gjort frågan om livsmedelsförsörjningen akut i många länder. Rika länder som saknar egen odlingsbar mark tryggar, som Saudiarabien och Gulfstaterna, löser problemet genom att hyra eller köpa stora arealer i Afrika. Ledaren för den östafrikanska lantbrukarfederatiónen, <strong>Steve Muchiri</strong>, är mycket orolig för den här utvecklingen. Kritiken riktar han både mot företagen som inte ser till lokalbefolkningens behov och mot regeringarn som bjuder in utländska investerare utan att ställa några motkrav.<br />#link=110455#</p>
<p>#bild=452116#</p>
<p>Kambodja är världens sjunde största risproducent men har svårt att klara sin egen matförsörjning på grund av de kraftigt stigande priserna. Hör <strong>Petra Quidings</strong> reportage från Kambodja.</p>
<p>#bild=452120#Samtal i studion mellan FAO:s undergeneraldirektör, <strong>Annika Söder</strong> och <strong>Ulf Jonsson</strong>, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.<br />#bild=452119#<br />#link=110460#<br />#link=110459#</p>
<p>#link=110454#<br />#link=110457#</p>
<p><br /><strong>Urval artiklar om matkrisen:</strong><br />#link=110458#<br />#link=110464#<br />#link=110465#<br />#link=110466#<br />#link=110467#<br />#link=110469#<br />#link=110470#<br />#link=110471#<br />#link=110472#<br />#link=110473#<br />#link=110474#<br />#link=110475#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson</em></strong><br /><strong><em>Producent: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/86918</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081101110034.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Nov 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/452116_300_191.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3328</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081101110034.mp3" length="39924088" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kvinnliga flyktingar och svensk rättssäkerhet</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=448233#
#ljud=1430781#
Om kvinnors skyddsbehov och rättsäkerheten för kvinnliga asylsökande.Efter förra veckans uppmärksammade reportage om Irina och Andrej från Vitryssland –har Konflikts Randi Mossige Norheim återvänt till familjen för att se hur de har det nu. Irina och Andrej fått ett nytt hem, men utvisningsbeslutet kvarstår.Men enligt nya utlänningslagen ska hänsyn tas till kvinnors specifika flyktingskäl och könsrelaterat våld, men hur ser verkligheten ut? Lever migrationsverket ens upp till sina egna riktlinjer?Hör kvinnan från Kongo vars berättelse inte har blivit trodd och hör Migrationsverkets och dess kritikers syn på saken</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För en vecka sedan sände vi vår reporter <strong>Randi Mossige-Norheims</strong> reportage om Andrej och hans mamma Irina från Vitryssland. De kom till Sverige för fyra år sedan på politisk flykt. Irina var politiskt aktiv i Vitryssland och greps flera gånger av polis som misshandlade henne i samband med en demonstration. Hon våldtogs av uniformerad polis och vårdades på sjukhus två veckor för skadorna hon fick.</p>
<p>Nu är hon efterlyst i Vitryssland och berörda myndigheter har uppmanats att gripa henne vid gränsen.<br />Irina och Andrej har fått avslag på sin ansökan om asyl här. Men Irina vågar inte återvända till sitt hemland.<br />I reportaget deras liv i Sverige, och lyssnarreaktionen blev stark och omedelbar. Hör vad som hände sedan.<br />#ljud=1418766#<br /><strong><br />Kongo</strong><br />Lyssnare har lett oss också till ett annat kvinnoöde, en annan kvinna som har sökt skydd i Sverige men fått avslag och ett utvisningsbeslut. Det var efter en Konfliktsändning i februari i år om våld mot kvinnor i konflikter som en lyssnare hörde av sig och berättade om en god vän från Kongo som själv hade upplevt precis det vi skildrade i programmet. Hon sökte asyl i Sverige men hade fått avslag och var på väg att avvisas till Kongo.<br />Hon kan inte skickas tillbaka till sina hemtrakter i östra Kongo där det i praktiken råder fullt krig igen. Däremot anser Migrationsverket att hon kans skickas till huvudstaden Kinshasa - där hon inte har någon anknytning<br />Och just det här fallet visade sig rymma många problem som också andra asylsökande kvinnor möter när de söker skydd. Trots att den nya utlänningslagen som infördes 2006 har fått tydligare skrivningar om att hänsyn ska tas till kvinnors särskilda asylskäl och skyddsbehov, så ifrågasätts många kvinnors trovärdighet till exempel om de inte genast och utförligt berättar om sexuella övergrepp de har utsatts för.<br />Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> träffade Anna - som vi har valt att kalla henne - när hon skulle ta emot sina resehandlingar för att återvända till Kongo.<br />#link=109749#<br /><strong><br />Kanada</strong><br />Den kanadensiska lagstiftningen var tidigt ute och förbjöd diskriminering på grund av kön och brottslagstiftningen har ett brett skydd mot könsrelaterade övergrepp. Den nationella lagstiftningen om kvinnors rättigheter har sedan utsträckts så att den även gäller flyktinglagstiftningen. <br />Historien bakom den kanadensiska hållning börjar 1991 när en saudisk kvinna sökte asyl i Kanada. Hon hade bland uppgett som skäl att hon blivit hotat efter att hon försökt visats utomhus utan slöja i hemlandet, hade försökt resa själv och själv få bestämma över vilka universitetskurser hon ville ta. Hennes ansökan fick avslag två gånger av det kanadensiska migrationsverket, men med hjälp av människorättsorganisationer och advokater så gav till slut migrationsministern henne permanent uppehållstillstånd på humanitära grunder.<br />Det här fallet kom att ligga till grund för de nya riktlinjer som det kanadensiska migrationsverket tog i bruk 1993 och som UNHCR sedan lyft fram som en modell för andra länder att ta efter.<br />En av de stora fördelarna med det kanadensiska asylsystemet enligt UNHCR är att man fokuserar på individers rättigheter och skyddsbehov och inte på vilket land som personen kommer ifrån. När en familj söker asyl så kan det mycket väl hända att kvinnan har egna asylskäl - som kommer fram först om hon har rätt att enskilt berätta sin historia under trygga omständigheter. <br />Hör <strong>Hy Shelow</strong> som är ansvarig för skyddsenheten på FN: s flyktingorgan UNHCR i Kanada.<br />#link=109750#<br />#link=109751#<br />#link=109752#</p>
<p><strong>I studion<br /></strong>#bild=448230#<strong>Rebecca Stern</strong>, forskare och lärare i folkrätt vid Uppsala Universitet #link=109748#</p>
<p><br /> </p>
<p><br />#bild=448226#<strong> Maria Bexelius,</strong> statsvetare och författare till Asylrätt, kön och politik- en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter<br />#link=109745#<br />#link=109746#<br /><strong></strong></p>
<p><strong></strong><br /> <strong><br /></strong>#bild=448221# <strong>Cecilia Gylling-Lindkvist</strong> chef rättsenheten #link=109747#</p>
<p><br /><strong>Andra länkar<br /></strong>#link=109753#<br />se fler länkar i programmet från den 18e oktober</p>
<p><strong>Lästips<br /></strong>Asylrätt och kön / svenska riktlinjer <br />Sverige: Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap 40, Riktlinjer ’Utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov och skyddsbehov på grund av sexuell läggning’, dat. 2006-03-28.</p>
<p><em><strong>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Petra Quiding, Marie Liljedahl</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/87076</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081025110056.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Oct 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/448221_200_150.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3333</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081025110056.mp3" length="39990544" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>HUMANITETENS GRÄNSER OCH 
ASYLSYSTEMETS FÖRTROENDEKRIS
Berättelsen om Andrej och Irina</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 18 oktober   UPPDATERING:Efter lördagens sändning av Randi Mossige-Norheims reportage om Andrej och Irinas situation är det väldigt många lyssnare som hört av sig och vill erbjuda hjälp. Därför är det viktigt för oss att nu meddela att de nu, på olika sätt, fått hjälp att lösa sina mest akuta behov. Till er som mailat eller ringt in konkreta erbjudanden återkommer vi per mail när vi vet mer om vilken hjälp, vilka kontakter och hur Irina och Andrej vill ha det.Hör reportaget om Irina och Andrej:  #ljud=1407347##ljud=1418057##bild=443883#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>#bild=443850#I skuggan av de dagliga rapporterna om hotande arbetslöshet och ekonomisk kollaps så finns redan de som saknar riktiga jobb och pengar och som äter det de hittar i livsmedelsaffärernas sopor. För dem har kris varit vardag i flera år.</P><P><STRONG>Bland dem finns den politiskt aktiva mamman från Vitryssland som förföljdes för sitt politiska engagemang i hemlandet. Efter att ha misshandlats och våldtagits av säkerhetspolisen flydde hon till Sverige med sin då 4-årige son. Men Migrationsverket har beslutat att de inte är i behov av skydd och ska utvisas. Men kvinnan vågar inte återvända och håller sig nu gömd här med sitt barn. Hon hankar sig fram med tillfälliga jobb och de äter vad de kan hitta i matbutikernas soptunnor. Lyssna till Konflikts Randi Mossige-Norheims reportage om Irina och Andrej, som vi valt att kalla dem. De heter egentligen något annat.<BR>#fil=5237#<BR>#fil=5261#<BR>#fil=5262#<BR></STRONG>Detta är bara en av många kontroversiella utvisningar som väcker frågan om vi har fått en humanitetens kris? </P><P>#bild=444057#Debatt mellan Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson och riksdagsledamöterna Bodil Ceballos (mp) och Göran Lindblad (m), som kritiserar verket för att vantolka intentionen i den nya utlänningslagen och konsekvent tolka den så restriktivt som möjligt. Dan Eliasson i sin tur uppmanar lagstiftarna att ändra lagen om de inte är nöjda med hur den tillämpas i praktiken.</P><P>#bild=444054#Ett besök i riksdagen gav en bred bild av uppfattningen om att lagen och den nya processordningen var bra när den kom till men myndigheterna förstår inte lagens anda. Hör Alf Svensson (kd), Birgitta Ohlsson (fp), Kalle Larsson (v) och Magdalena Streijffert (s). <BR></P><P><BR> </P><P>                                                                             <BR>#bild=444055#<STRONG>Flyktingfrågan i Riksdagen:<BR></STRONG>- #länk=108950#<BR>- #länk=108951#<BR>- #länk=108952#</P><P>#länk=108948#<BR>Mycket informativ sida med statistik, beslut, landinformation mm.<BR>#länk=108949#<BR>Här kan du läsa Migrationsöverdomstolens vägledande domar. <BR></P><P><STRONG>Debatt mellan riksdagsledamöter och Migrations-verkets chef, om den frikände Guantanamofången Adil Hakimjan, som nekas asyl i Sverige:</STRONG><BR>3 okt SvD: #länk=108946#<BR>8 okt SvD: #länk=108945#<BR>14 okt SvD: #länk=108947# </P><P><STRONG>Konflikts tidigare program om flyktingfrågan:<BR></STRONG><STRONG>2008</STRONG><BR>19 april: #text=2021105#<BR>16 februari: #text=1895616#<BR>2 februari: #text=1865997#<BR><STRONG>2007<BR></STRONG>8 december: #text=1763692#<BR>1 december: #text=1748026#<BR>25 augusti: #text=1557067#<BR>2 juni: #text=1402460#<BR>17 februari: #text=1205306#</P><P><STRONG>Konflikt om de frikända Guantanamofångarna som förvisades till Albanien:</STRONG><BR>24 november 2007:#text=1734692#<BR>3 juni 2006: #text=871371#</P><P><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR>Producent: Daniela Marquardt</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/87261</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081020095500.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Oct 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/443850_122_153.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081020095500.mp3" length="40003709" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>ARBETE OCH VÄRDIGHET</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=386572#Lördag 11 oktober#ljud=1407259#I Etiopien köar somalier utanför svenska ambassaden, de drömmer om arbete och en framtid. I England finns somalierna som flyttade från arbetslöshet i Malmö till jobb och acceptans i Sheffield. Och i Turkiet uppkallar man en gata och en park efter mannen som hjälpte flera tusen turkar till arbete i Sverige. Då, på 1960-talet, fanns jobb för invandrare i Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>I februari presenterade regeringen ett nytt förslag om krav på arbete och bostad för anhöriginvandring. ”Ett försörjningskrav skulle innebära ytterligare stöd för den arbetslinje som regeringen driver. Alla som kan arbeta ska göra det i så stor utsträckning som möjligt”, sa <STRONG>Fredrik Reinfeldt</STRONG> vid presskonferensen som hölls i Landskrona. I direktiven för försörjningskrav för anhöriginvandring skriver man att försörjningskravet ska omfatta en så vid krets som möjligt, dvs. make, sambo, barn...sökande som är anhöriga till flyktingar och till vissa katergorier skyddsökande samt barn ska dock inte omfattas. <STRONG>Erik Lempert</STRONG> har fått regeringens uppdrag att lämna förslag på hur ett försörjningskrav vid anhöriginvandring kan utformas. Utredningen ska vara färdig den 1 december.<BR>#länk=108337#<BR>#länk=108338#<BR>#länk=108339#<BR>#länk=108341#</P><P>#bild=440359# Med i programmet finns <STRONG>Christer Hallerby</STRONG>, statssekreterare hos intergrationsminister Nyamko Sabuni, för att redogöra för regeringens linje om att försörjningsplikt i samband med anhöriginvandring kan komma att minska risken för att nyanlända invandrare hamnar i utanförskap.<BR>#länk=108349#<BR>Anhöriginvandringen är den grupp som står för den största andelen av nya uppehållstillstånd i Sverige. Den svenska ambassaden i Addis Abeba är en av de ambassader som tar emot flest ansökningar om familjeåterförening. Frilansjournalisten <STRONG>Magnus Bellander</STRONG> besökte ambassaden i våras. Han kom dit en söndagskväll när människor som vanligt köade för att inför ambassadens öppnande på morgonen. Många av dem har höga förväntningar om vad ett liv i Sverige innebär.<BR>#länk=108340#</P><P>#bild=440372#Verklighetens svenska arbetsmarknad har krossat många drömmar. Ett resultat av svårigheterna att komma in på den svenska arbetsmarknaden har blivit en ström av invandrare till Sverige som flyttar vidare till Storbritannien. Den som har blivit svensk medborgare har samma rätt som alla andra att fritt flytta inom EU. Speciellt har det handlat om somalier och iranier. Många hundra ur den stora grupp somalier som kom hit som flyktingar kring 1990 har ofta kunnat byta 8-10 års arbetslöshet i Sverige mot arbete i England. Bland dem finns en f d kommunalpolitikern från Malmö, <STRONG>Mohammed Issa</STRONG>, som satt i Malmö kommunfullmäktige för socialdemokarterna och var Sveriges förste folkvalde somalier. Men några jobb fick han aldrig och för sex år sedan bröt han och hans familj upp från Rosengård och flyttade till Sheffield. Konflikts <STRONG>Agneta Ramberg</STRONG> har besökt Mohammed Issa och hans landsmän. </P><P>#bild=440326#Det bor omkring hundratusen människor i Sverige med turkiskt ursprung. Dom första kom i början av sextiotalet. Många kom hit med hjälp av en man som heter <STRONG>Ahmet Ergin Day</STRONG>. Efter några år i Sverige startade Ergin Day ett informationskontor i Stockholm, där hjälpte han nyanlända turkar att hitta jobb och bostad. Hans ambition var att hjälpa de som utnyttjades av oseriösa hyresvärdar eller arbetsgivare, #bild=440325#dessutom ordnade han med ansökan om arbetstillstånd. 1962 var Ergin Day gift med Sengül som var 16 år och väntade barn. Men deras vägar gick skilda håll och Sengül kämpade hårt som ensamstående mamma i sitt nya hemland. Idag  bor Ergin Day i Turkiet, men nyligen var han på besök i Sverige. Konflikts reporter <STRONG>Randi Mossige-Norheim</STRONG> följde med Ergin Day hem till vänner och släktingar.<BR><STRONG><EM>Programledare: Agneta Ramberg<BR>Producent: Marie Liljedahl<BR></EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/87444</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081011110014.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Oct 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/386572_366_222.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3342</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081011110014.mp3" length="40103438" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>KRISER, KRASCHER OCH BUBBLOR</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=436730#Lördag 4 oktober#ljud=1392844#Om en allt viktigare svans som viftar på hunden. Så har den beskrivits krisen i finansieringssystemet som nu hotar sprida sig till produktion och jobb i industri- och tjänsteföretag världen över. Och att bankernas kris också blir hushållens verkar inte råda någon tvekan om. Men är det också kapitalismens kris? Om girighet som masskultur och om en förskjutning av makten i världen i krisens spår. Röster från Wall streets höjder och gatunivå. Samtal om orsaker och konsekvenser ur olika ideologiska perspektiv.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Två saker har dominerat den svenska medierapporteringen om den finansiella krisen; den om kampen om det amerikanska stödpaketets vara eller icke vara, och nu alltmer om hur det svenska finanssystemet drabbas och hur svenska plånböcker och pensioner kan skydda. Men dagens upplaga av Konflikt försöker istället ge några någon insikt i  hur OLIKA man kan se på både förklaringar och lösningar på den ekonomiska krisen. Dessutom väcker vi frågan om vad det nu aktuella skeendet kan komma att betyda på lite längre sikt, både för välståndsutveckling och maktfördelning i världen. </P><P><EM>#bild=438018#<BR>(LÄSTIPS: Inledningsvis refererar programledaren <STRONG>Mikael Olsson</STRONG> till en svensk bok för att försöka ge ett annorlunda perspektiv på den mentalitet som kan vara en del av förklaringen till den kreditkris som uppstått på både privat, institutionell och nationell nivå i USA. Den heter ”Tomhetens Triumf”, kom ut 2006, men har fått liten uppmärksamhet. Författaren är professorn i företagsekonomi i Lund, Mats Alvesson, som också doktorerat i psykologi.)</EM> #länk=107885#</P><P>Tre republikaner i veckan, kändisrepublikanen <STRONG>Ben Stein</STRONG>, vice-presidentkandidat <STRONG>Sarah Palin</STRONG> ur debatten igår natt, och presidentkandidaten <STRONG>John McCain</STRONG> gick i veckan till mycket kraftfulla angrepp mot finansmarknaden på Wall Street; korruption, skojeri och girighet blev vanliga tillmälen i ett USA där Wall street löper gatlopp. En betydande, röststark amerikansk opinion upprörs över det nu beslutade stödpaketet på dryga 700 miljarder dollar blir till syndagåva till räddningen av just de finansmän som tidigare skott sig på det som utlöste krisen; den omfattande handeln med osäkra krediter. Det är sannolikt för att blidka den opinionen som presidentkandidaterna och politiker ger luft åt en hård retorik. För siffror som tex investmentbanken Lehman Brothers upprör; 4200 miljarder kronor i efterlämnade skulder samtidigt som <STRONG>Lehman Brothers</STRONG> ledning och personal kvitterar ut 24 miljarder i bonus.  I veckan fick de amerikanska politikernas hårda retorik också en svensk motsvarighet när finansminister <STRONG>Anders Borg</STRONG> sa att girigheten blivit ett problem. Men kan krisen i det amerikanska finansieringssystemet skyllas på enskildas girighet? <BR>#länk=107607#<BR>#länk=107608#<BR>#länk=107609#<BR>#länk=107611#<BR>#länk=107610#</P><P>På ett seminarium i Stockholm i veckan anordnat av vänsterorienterade tankesmedjan Agora var de inbjudna föreläsarna överens om att talet om girighet är ett sätt att undvika att tala om de verkliga problemen. <STRONG>Roland Spånt</STRONG>, tidigare avgången chefsekonom på TCO, som nu kallats in igen pga krisen talade om underliggande orsaker som en förhärskande nyliberal ideologi som lett att nödvändiga regleringar inte införts eller inte tillämpats. <BR>#bild=436733##bild=436734#<STRONG>Johan Norberg</STRONG>, författare, idédebattör och forskare vid marknadsliberala Cato Institute i USA och <STRONG>Örjan Appelqvist</STRONG>, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, dessutom en av grundarna till Attacrörelsen i Sverige samtalar kring frågor som: Är det klåfingriga politikers fel – en kris för regleringsivrare? Eller är det en alltför lössläppt marknads kris? Hur ska kapitalismens återkommande kriser kunna mildras? Och vad sker med USA:s dominerande ställning i världen när ”världspolisen” nu vacklar under tyngden av enorma underskott i både budget och handelsballans? <BR>#länk=107606#<BR>#länk=107605#<BR></P><P>#bild=436735#Frilansjournalisten <STRONG>Katarina Andersson</STRONG> träffade <STRONG>Joe Nocera</STRONG>, som är en av New York Times mest tongivande ekonomijournalister. Han och hans kollegor har jobbat i princip dygnet rumt de senaste veckorna. Han säger att Wall Street präglas av panik. Och där, på Wall Street, har en ny turism dykt upp, domedagsturister, som letar efter tecken på vart krisen är på väg. Början till krisen är de generösa subprime-lånen som beviljades till personer med låg kreditvärdighet som egentligen inte hade råd att ta sig in på bostadsmarknaden. Men den traditionella relationen mellan låntagarna och bankerna gick förlorad. En andrahandsmarknad skapdes där bankerna sålde iväg högrikslånen tillsammans med andra säkare papper. De som köpt paketet krävde inte alltid en innehållsdeklaration utan nöjde sig med en kvalitetsstämpel i form av en officiell rating från någon av de stora kreditvärderingsinstituten. Folk på Wall Street köpte lån från folk på Main Steet, alltså vanligt folk. Och till en början gjorde Wall Street enroma vinste. Toppchefer på Wallstreet tjänade upp emot 500 miljoner kronor om året och de bonusar som betaldes ut var enormt generösa. I snitt fick personalen på de fem största investmentbankerna på Wall Street ut 1,4 miljoner kronor var i bonus och högste chefen för Lehman Brothers fick över 200 miljoner i ersättning förra året, då krisen redan var ett faktum. <BR>#länk=107604#<BR>#länk=107612#<BR>#länk=107613#<BR></P><P>#bild=436729#Dagens kris är inte den första. Men finns det något att lära av historien? På 1630-talet uppstod den första spekulationsbubblan. Då var det tuplanlökar som det handlades med. Sedan dess har historien kantas av ständigt nya, kriser, karscher och bubblor. #bild=436736#<BR>Den mest kända är börskrachen på Wall Street 1929 som ledde till 30-talets depression. Kriserna har genom historien följts upp av regleringar för att förhindra att finanskriserna ska skapa allt för stora skador på industri och sysselsättning. Samtidigt har finansmarkanden varit oerhört uppfinningrikt och hela tiden hittat nya vägar för att kunna tjäna snabba pengar och där möjligheten till insyn har försvårats. Årtionden av regleringar av finansmarknaden har också följts av en ideoligisk debatt vars motpoler är fler regleringar eller fria tyglar. Kritikerna av dagens system menar att man privatiserar vinster och socialiserar försluster. Konflikts Marie Liljedahl har med hjälp av <STRONG>Lars Magnusson</STRONG>, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet grovt tecknat finanskriserna historia och dess konsekvenser.<BR><STRONG></STRONG></P><P><STRONG>Örjan Appelqvists litteraturtips:</STRONG></P><P>John Eatwell, L Taylor (2000):  Global Finance at Risk  <EM>London: Polity Press.</EM></P><P>Stiglitz, J.(2007): Making Globalization Work. The Next  Steps towards Social Justice </P><P>Chossudovsky, Michel (2005): Globalzation of Poverty. The New World Order </P><P>Schinasi, Garry, J (2007) Safeguarding Financial Stability</P><P>Engdahl, William (2008): The Seeds of  Destruction</P><P>Ergon, Jens (2001): En annan värld är möjlig <EM>Stockholm: Manifest</EM></P><P><STRONG>Johan Nobergs litteraturtips:</STRONG></P><P>Milton Friedman & Anna Schwartz: A Monetary History of the United States</P><P>George Reisman: Capitalism – A Treatise on Economics</P><P>Murray Rothbard: America’s Great Depression</P><P>Mattias Svensson (1999) : Krisen är redan på väg <EM>Smedjan.com</EM> #länk=107614#</P><P>Stefan Karlsson: Rapport Ludwig von Mises och den svenska konjunkturen <EM>Timbro #länk=107615#<BR></EM><STRONG><EM></EM></STRONG></P><P><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR>Producent: Marie Liljedahl</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/87628</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_081004113347.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Oct 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/436729_71_105.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3348</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_081004113347.mp3" length="40180436" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Pakistans svåra balansgång</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=432981#
Lördag 27 september#ljud=1392627#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Pakistans gränsland mot Afghanistan har de afghanska talibanerna, med Pakistans tysta medgivande, kunnat dra sig tillbaka och samla sina styrkor för attacker in i Afghanistan. Bland deras anhängare och beskyddare har en ny pakistansk talibanrörelse vuxit sig allt starkare men den har i sin tur vänt sig mot det pakistanska styret.</p>
<p>Rapporterna om självmordsattacker, kidnappningar och sprängdåd kommer allt tätare. Och de begränsar sig inte bara till de otillgängliga gränstrakterna utan sker allt oftare i Pakistans storstäder. Sprängattentatet mot Marriott Hotel visar att inte ens de mest välbevakade delarna av huvudstaden i Islamabad är säkra.</p>
<p>Militären trappar upp kampen mot extremisterna men har trots 120.000 soldater på plats svårt att få kontroll över området. USA har tappat tålamodet med sina pakistanska allierade och själva börjat utföra attacker på pakistanskt territorium - den 3 september för första gången med en markräd - vilket ytterligare retar upp den anti-amerikanska opinionen i Pakistan.</p>
<p>#bild=432980#Pakistans nytillträdde president Asef Zardari har en vansklig balansakt att utföra mellan inhemska, regionala och internationella intressen. Samtidigt som han är beroende av stöd utifrån markerade han en viss distans i sitt sitt tal till FN:s generalförsamling i veckan: Man eliminerar inte terroristhotet genom att kränka vår suveränitet - tvärtom kan det få motsatt effekt, sa han.</p>
<p>I det pashtunska stamområdet nära gränsen till Afghanistan ligger byn Darra Adam Khel. I 150 år har dess lysande smeder kopierat alla upptänkliga sorters vapen och sålt dem längs den dammiga affärsgatan. Under det tidiga 80-talet, när Afghanistan var ockuperat av den sovjetiska armén, blomstrade vapenhandeln i Darra Adam Khel. Och nu kan man återigen läsa om Darra Adam Khel - om självmordsbombningen mot ett klanledarmöte där man diskuterade hur man skulle kunna stå emot talibanerna, om massflykt undan strider mellan talibaner och den pakistanska armén. Vapenbyn har blivit en del av den frontlinje som löper genom nordvästra Pakistan men har återverkningar långt därutanför.<br />#link=106422#<br />#link=106421#<br />#link=106419#<br />#link=106414#</p>
<p>#bild=432978#Den pakistanske journalisten och författaren <strong>Ahmed Rashid</strong> har nyligen kommit ut med en ny bok om Pakistan - <em>Descent into Chaos</em>, med underubriken ”hur kriget mot islamisk extremism är på väg att förloras i Pakistan, Afghanistan och centralasien.”</p>
<p>Sedan boken kom ut i somras har landet sjunkit ännu djupare ned i kaoset, sade han när Konflikts Agneta Ramberg ringde upp honom i Lahore. En ny och avgörande faktor för Pakistan är de inhemska talibanerna. De är brutalare och mer extremistiska än sina afghanska bröder och de har en egen agenda, att talibanisera norra Pakistan och att destabilisera hela det rådande systemet.<br />#link=106550#</p>
<p>#bild=432958#</p>
<p>Det är framför allt i stamområdena – FATA, Federally administered tribal areas - i nordvästra Pakistan, som talibanerna har tagit över bit efter bit. Men talibaniseringen har spillt över in i den likaledes pashtunska nordvästra gränsprovinsen – NWFP, North West Frontier Province – ibland med tragikomiska krav på ändrad levnadsstil bland befolkningen. I den vackra Swatregionen, en gång ett populärt turistmål, nu föremål för strider mellan den pakistanska armén och talibanerna, har de till och med gett sig på den pakistanska vänstertrafiken: ”de utan skägg, de som kör på vänster sida som britterna, de som säljer rakhyvlar, makeup eller behåar kommer att dödas” stod det i ett hotbrev där.<br />#link=106632#<br />#link=106637#<br />#link=106931#</p>
<p>Till och med den traditionella pashtunska musiken, har de tystat. Men i maj i år gjordes en musikalisk motattack. Efter att den islamistiska provinsregeringen, som hade förbjudit alla offentliga musikframträdanden, röstades bort i valet i februari anordnades den första konserten på flera år i provins-huvudstaden Peshawar. Konflikts Marie Liljedahl ringde upp  journalisten <strong>Shaheen Buneri</strong> som var med. Men tyvärr blev det inte början på något nytt som många hade hoppats, berättar han. Pashtunska musiker som flydde från Talibanregimen i Afghanistan flyr nu från de pakistanska talibanerna välde i gränslandet, tillbaka till Afghanistan.<br />#link=106909#<br />#link=106911#</p>
<p><strong>#bild=432970#Hassan Abbas</strong> är statsvetare vid Harvarduniversitetet i USA och har direkt egen erfarenhet av den pakistanska nordvästprovinsens problem, sen han var polischef där på 90-talet. De biståndsmiljarder som USA har pumpat in i landet, för att säkra Pakistans stöd i kriget mot terrorism har inte alls levererat de framgångar man önskat. <br />Pengarna hade gjort betydligt större nytta om de hade använts för att bygga upp Pakistans fattiga gränsområden, istället för att stärka den redan mäktiga militären, sade han när Daniela Marquardt ringde upp honom i New York där han befann sig tillsammans med president Zardaris delegation. <br />#link=106930#<br />#link=106934#</p>
<p>#bild=432984#I sitt FN-tal påminde Zardari också om att roten till terrorismen finns i det krig supermakterna utkämpade i Afghanistan på 80-talet. I filmen <strong>Charlie Wilsons War</strong>, som kom ut förra året, skildras den sanna historien om kongressledamoten Charlie Wilson, som fick USA att genom CIA föra ett massivt förtäckt krig mot Sovjetunionen i Afghanistan. När mujaheddin-grupperna fick tillgång till bärbara luftvärnsmissiler som kunde skjuta ned de sovjetiska attackhelikoptrarna innebar det början till slutet för den sovjetiska ockupationen.  <br />#link=106932#</p>
<p>#bild=432975#Men nu får Afghanistan, Pakistan och i ökande utsträckning världen skörda den bittra sådden från kalla krigets slutfaser. En som var på plats i nordvästra Pakistan och Afghanistan under senare delen av 1980-talet var <strong>Anatol Lieven</strong>, då journalist för brittiska The Times, nu professor i internationella relationer på Kings College i London. Han säger att han och andra journalister som hade följt med mujaheddinstyrkorna in i Afghanistan och verkligen visste något om dem försökte säga till amerikanska diplomater att det var vansinne att ösa vapen och pengar via pakistanerna över reaktionära, våldsamma grupper som hatade västvärlden. De möttes av döva öron, för amerikanerna var intresserade av geopolitiken, inte av Afghanistan. När Agneta Ramberg ringde upp Anatol Lieven sade han som Charlie Wilson att det är amerikansk specialitet att använda länder som vapen och sen lämna dem.<br />#link=106933#</p>
<p>#bild=432979#I studiosamtal medverkar <strong>Sten Widmalm</strong>, statsvetare och Pakistankännare vid Uppsala universitet.<br />#link=106923#<br /><em>Artiklar av och med Sten Widmalm:</em> <br />#link=106935#<br />#link=106936#<br />#link=106937#<br /><strong>Tidigare Konfliktprogram om Pakistan:</strong><br />#link=106569#<br />#link=106568#</p>
<p><strong><em>Programledare: Agneta Ramberg<br />Producent: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/87777</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080927103139.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Sep 2008 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/432958_366_291.gif?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3321</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080927103139.mp3" length="39846034" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>MAKT, MASKULINITET 
OCH MÄNS FRÅNVARO</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=429367#
Lördag 20 september#ljud=1384080#
Konflikt om ett trött patriarkat, en maskulinitet ur spår, många mäns ointresse och några fås arbete med en problematisk manlighet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Mäns våld mot kvinnor är ett underskattat problem som hotar säkerhet och utveckling i hela världen med offer som räknas i miljoner varje år. I förra veckan samlade det svenska biståndsorganet <strong>SIDA</strong> omkring 200 deltagare från frivilligorganisationer, departement och myndigheter från hela världen för att presentera sin nya handlingsplan mot det könsrelaterade våldet. Ett arbete som ska genomsyra all svensk biståndsverksamhet i världen är förhoppningen. Men när biståndsminister <strong>Gunilla</strong> <strong>Carlsson</strong> invigningstalade valde hon att också tala om de skrämmande siffrorna för könsrelaterat våld i Sverige. Hon betonade att problemet med mäns våld mot kvinnor finns i alla sociala skikt, alla länder och kulturer. <br />#link=106260#</p>
<p>#bild=429379# Om det globala problemet med könsrelaterat våld och dess konsekvenser för stabilitet, säkerhet och utveckling är underbevakat  så är ett av de områden i världen som drabbats värst kanske ändå mer utanför mediefokus. Det handlar om de östra provinserna av Demokratiska republiken Kongo. En av föreläsarna på SIDA:s konferens kommer därifrån. Han heter <strong>Denis Mukwege</strong> och är chefskirurg på och chef för Panzi-sjukhuset i Bukavu i östra Kongo. För drygt ett decennium sedan totalförstördes det sjukhus han tidigare verkade vid och han fick istället uppdraget att bygga upp ett sjukhus i Bukavu som ursprungligen var tänkt att tjäna som mottagning för vård av friska, gravida kvinnor.  Så blev det inte. Den första patienten var en ung kvinna svårt skadad av våldtäkt. 10 år senare har drygt 20 000 kvinnor vårdats och genomgått omfattande operationer pga skador de fått vid brutala våldtäkter, misshandel och tortyr. Det har fått Denis Mukwege att grubbla över hur förövarna, männen som begår brotten, egentligen fungerar. Och till att han skäms över gängse maskulina ideal.</p>
<p>#bild=429334#Ena av huvudtalarna på Sidas konferens om könsrelaterat våld var amerikanskan <strong>Jeanne Ward</strong>. Hon har en lång och gedigen erfarenhet av att arbete med frågan om könsrelaterat våld och har arbetat i bland annat Afghanistan, Öst-Timor, Sudan, Rwanda och Kosovo. Idag jobbar hon från Nairobi i Kenya som forskningschef vid FN:s avdelning för koordinering av humanitära frågor. Jeanne Wards anförande på konferensen belyste bland annat den enorma oviljan som finns idag att finasiera projekt som jobbar med problematiken kring könsrelaterat våld. Om man ska åstadkomma verklig förändring med könsrelaterat våld så måste man ändra relationen mellan män och kvinnor i grunden men det händer inte så länge männen besitter makten och dessutom är ovilliga att ge ifrån sig den, säger hon.<br />#link=106247#<br />#link=106248#</p>
<p>#bild=429380# Många gånger blir det omfattande våldet mot kvinnor något som pågår ”därborta”, outsägliga grymheter som förklaras av krig, laglöshet, extrem fattigdom. Men flera röster i programmet, och på SIDA:s konferens, betonade att även om antalet brott och även graden av grymhet skiljer sig, så är mäns våld mot kvinnor utbrett i alla sociala skikt, kulturer och sammanhang. Stora delar av den manliga befolkningen är disponerad så att när den sociala kontrollen luckras upp något och risken för upptäckt minskar så ökar antalet övergrepp. Den erfarenheten har iallafall tre ideella kvinnorganisationer i München gjort. När den årliga, jättelika öl- och folkfesten öppnar idag så går aktionen ”<strong>Sichere Wiesn für Mädchen und Frauen” </strong>(”Säkrare Oktoberfest för flickor och kvinnor”) igång för sjätte året i rad. <strong>Hannelore Güntner</strong>, från <strong>IMMA, Initiative für Münchner Mädchen</strong>, en av de tre kvinnoorganisationerna bakom aktionen, berättar om att man för sex år sedan bestämde sig för att göra något åt problemen med misshandel och våldtäkter av kvinnor i anslutning till den öldränkta folkfesten. <br />#link=106255#<br />#link=106254#<br />#link=106256#<br />#link=106253#</p>
<p>#bild=429335#Sydafrika är det land i världen som har flest antal våldtäkter per capita. Statistik pekar på att en halv miljon kvinnor våldtas varje år. En av tre kvinnor utsätts under sin livstid för misshandel i sitt hem. Våldet har eskalerat sedan 1994. Det har blivit så illa att det sexualiserade våldet påverkar varje dimension av livet och underminerar demokratin. Det skriver kvinnorättsorganisationen <strong>Sonke Gender Justice</strong> i en rapport man gjort på uppdrag av den sydafrikanska regeringen. Just regeringen har kritiserats hårt för sitt bristande engagemang. Men den 16-dagarskampanj som årligen organiseras i Sydafrika mot våldet - från början var det ett FN-initiativ, den har de styrandes ekonomiska stöd. Då pågår möten och demonstrationer överallt i landet. Rapporten från Sonke Gender Justice, pekar ut rigida machoideal som bakomliggande faktorer till att kvinnorna hålls nere med våldets makt. Därför, menar man, så måste männen involveras i kampanjerna för jämställdhet. Och enligt aktivister växer nu en rörelse av manliga aktivister som engagerar sig för kvinnors rättigheter. <strong>Anna-Klara</strong> <strong>Bankel</strong> träffade manliga aktivister och <strong>Coockie</strong> <strong>Edwards</strong> som tillhör an av Sydafrikas eldsjälar i arbetet mot könsrelaterat våld.<br />#link=106249#<br />#link=106251#</p>
<p>#bild=429365# Trots att temat för SIDA-konferensen var vad man kan göra åt mäns våld mot kvinnor var majoriteten av deltagarna just kvinnor. Bara knappt var fjärde deltagare var man. <strong>Ezra Chitando</strong> var en av dem och han höll ett seminarium om sitt arbete för Världskyrkorådets kampanj mot HIV/AIDS i Afrika. I det arbetet utgör männen och synen på maskulinitet både problemet och nyckeln till lösningen, säger Chitando, i vanliga fall professor i religionshistoria vid Zimbabwes universitet. En annan deltagare var <strong>Roy Nunes</strong> från Sydafrika. Han är byggherren som såg hur kvinnors problem med övergrepp och HIV/AIDS marginaliserades, beslutade sig för att byta bana och är idag vice ordförande i Zivikele training, en frivilligorganisation som utbildar myndigheter, jurister och poliser i hur lagarna mot könsrelaterat våld ska användas för att få till stånd fällande domar mot våldtäktsmännen.</p>
<p>#bild=429366#Liksom i världen i övrigt är det manliga intresset för problemet med det könsrelaterade våldet inte särskilt stort inom FN-systemet. Frågan prioriteras fortfarande lågt . Kanske finns en del av förklaringen i det faktum att FN:s interna revision funnit att av det totala antalet oegentligheter man funnit är en mycket stor andel könsrelaterade övergrepp. 2005 fick tex  FN:s högkommisarie för flyktingfrågor avgå efter upprepade anklagelser om sexuella trakasserier. Men den fråga tyckte FN:s särskilda rapportör för våld mot kvinnor var för känslig. Istället talade <strong>Yakin Ertürk</strong> om FN som en spegel av världen som den ser ut. Yakin Ertürk som också är professor i sociologi vid Universitetet i Ankara, men i egenskap av rapportör har hon besökt och studerat det könsrelaterade våldet i ett stort antal länder, bla Sverige. Hon oroas av ”hemmablindheten” i västvärldens demokratier där tendensen idag är att glömma de egna problemen och istället betrakta könsrelaterat våld som något som andra kulturer och invandrare har mest problem med.<br />#link=106259#<br />#link=106261#</p>
<p>Darfur beskrivs oftast som ett världens mest utsatta områden där den väpnade konflikten mellan rebellstyrkor och den regeringstödda Janjawidmilisen har skördat hundratusentals offer. Och även i Darfur-konflikten har kvinnorna varit de mest utsatta. Våldtäkt har använts som ett vapen i kriget för att förgöra, förnedra och fördriva fienden. Men trots alla dessa mörka bilder så finns det ändå ljuspunkter. FN:s utvecklingsorgan UNDP har sedan 2004 drivit <strong>Rule of Law-programmet, </strong>ett projekt som jobbar med att stärka rättsäkerheten i området. Projektets chef heter <strong>Maarten Barends</strong>.<br />#link=106252#</p>
<p><strong>Lyssna på tidigare Konflikt om kriget mot kvinnan:</strong><br />#ljud=1358607#<br />#ljud=1358626#<br />#ljud=1358631#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/87920</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080920110005.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Sep 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/429334_107_116.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3413</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080920110005.mp3" length="40947252" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>DEN NYA KAPPLÖPNINGEN 
OM AFRIKA</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=425901#Lördag 13 september#ljud=1348842#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Kina och Indien konkurrerar om råvaror, handel och inflytande på den afrikanska kontinenten. De vet vad de vill ha ut av Afrika - men kan de afrikanska länderna också få ut vad de behöver av förhållandet till de nya asiatiska stormakterna?</P><P>#bild=425908#Om en dryg vecka arrangerar Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala en stort upplagd internationell konferens om Kina och Indien i Afrika. Ungefär samtidigt har det brittiska Afrikainstitutet en något mindre konferens i samma ämne. Kinas intåg och expansion i Afrika är välkänd, massiv och håller hög profil. Indiens har skett senare, i mindre skala och mer lågmält.<BR>#länk=105239#</P><P>Dessa två framväxande, och rivaliserande, asiatiska stormakters förhållande till Afrika, som ger upphov till rader av konferenser och floder av artiklar och böcker har nu också börjat dyka upp i deckarvärlden, senast i Henning Mankells bok Kineser.</P><P>Frågan är hur den nya kampen om Afrika kan bli till gagn för kontinenten och inte destruktiv, som den koloniala kampen om Afrika på slutet av 1800-talet.</P><P>#bild=425906#Reportage av frilans-journalisten <STRONG>Karine Mannerfeldt</STRONG> som har besökt kopparbältet i norra Zambia, det land där det finns starkast anti-kinesiska känslor. I gruvsamhället Chambishi lever kineserna isolerade bakom höga murar. Gruvarbetarna är frustrerade över dåliga arbetsvillkor i de kinesiska gruvorna och jämför med indiska gruvor där villkoren är bättre. </P><P>#bild=425907#Den franske journalisten <STRONG>Serge Michel</STRONG> har följt det kinesiska spåret genom Afrika. Tillsammans med journalisten Michel Beuret och fotografen Paolo Woods skildrar han den kinesiska expansionen i en nyutkommen bok: <EM>”La Chinafrique”</EM> - med undertiteln Pekings erövring av den svarta kontinenten. Det som gjorde starkast intryck på Serge Michel var kinesernas uppfattning av Afrika som en kontinent full av möjligheter, dit man åker i hopp om framgång och rikedom. <STRONG>Daniela Marquardt</STRONG> intervjuar Serge Michel.<BR><EM>Läs mer av Serge Michel:</EM><BR>#länk=105358#<BR>#länk=105360#<BR>#länk=105356#</P><P><STRONG>#bild=425904#He Wenping</STRONG> är professor vid institutet för Västasiatiska och Afrikastudier i Peking, och forskar om relationen mellan Kina och Afrika. I höst är hon gästforskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, där Konflikts <STRONG>Marie Liljedahl</STRONG> träffade henne. <BR><EM>Läs mer av He Wenping:</EM><BR>#länk=105120#<BR>#länk=105122#<BR>#länk=105121#<BR>#länk=105592#</P><P>#bild=425905#I den kinesisk-indiska konkurrensen ligger Indien långt efter men de har en betydelsefull kulturell konkurrensfördel. Bollywood – den indiska filmindustrins svulstiga alster med sina melodramatiska handlingar och storslagna sång-och dansscener, har en förbluffande genomslagskraft i Afrika - långt bortom de regioner och länder där det finns indiska samfund. <STRONG>Shashank Bengali</STRONG>, afrikakorrespondent för den amerikanska tidningskedjan McClatchy Newspapers och själv av indisk härkomst, har till sin häpnad stött på  Bollywoodfans på de mest oväntade ställen. <BR>#länk=105597#<BR><EM>Bollywood-musik som hörs i programmet:</EM><BR>#länk=105354#<BR>#länk=105315#</P><P>#bild=425902#För en afrikansk analys av den indisk-kinesiska kapplöpningen och av kampen om Afrika ringde Agneta Ramberg upp <STRONG>Elizabeth Sidiropoulos</STRONG>, chef för det sydafrikanska utrikespolitiska institutet i Johannesburg. Delar av den nutida kampen om Afrika har drag som kan påminna om kolonialmakternas kamp om inflytande och råvaror under det sena 1800-talet. Afrika på 2000-talet är visserligen ett annat Afrika än 1800-talets men en viktig parallell är att Afrika nu som då saknar en egen strategi för vad vi vill ha ut av förhållandet, säger Elizabeth Sidiropoulos.<BR><EM>Läs mer av Elizabeth Sidiropoulos:<BR></EM>#länk=105384#</P><P>Institutet har en hel avdelning för forskning under rubriken ”Kina i Afrika”, vars arbete ska gå ut på att bidra till att Afrika får ut vad det behöver. Chefen för den avdelningen, Chris Alden sammanfattar förhållandet till Kina på följande sätt: ”Skiljelinjerna mellan Kina som utvecklingspartner, Kina som ekonomiskt hot och Kina som partner till icke-rumsrena regimer är svåra för många i Afrika att urskilja och att befästa ett förhållande som blir till ömsesidig nytta är en väldig uppgift.” Men, skriver Chris Alden på det sydafrikanska utrikespolitiska institutet, ”Afrikas framtid, precis som världens, är förmodligen kinesisk.”<BR>#länk=105115#<BR>#länk=105136#</P><P>#bild=425909#</P><P><STRONG><EM>Programledare: Agneta Ramberg<BR>Producent: Daniela Marquardt</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/88062</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080913103459.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Sep 2008 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/425901_366_206.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3319</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080913103459.mp3" length="39830189" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>FN OCH SKYLDIGHETEN 
ATT SKYDDA</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=422771#Lördag 6 september#ljud=1348845#Vid FN:s generalförsamling 2005 röstades enhälligt igenom att det är en kollektiv skyldighet att ingripa för att skydda en befolkning mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot de mänskliga rättigheterna. Nationers skydd mot angrepp försvagas och individens skydd förstärks. Men vad stannar vid stora ord och papper och vad blir praktik i FN? Ryssland hävdade principen ”skyldighet att skydda” när de intervenerade i Sydossetien. Blir skyldigheten att skydda ett nytt redskap för stormaktsintressen, eller en verklig reform för FN? Vad blir FN  - ett räddhågset rundningsmärke eller en kraftfull rättsgarant?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>#bild=422765#I Sverige har Svenska FN-förbundet medlemmar över hela landet; 7000 aktiva medlemmar spridda på 120 medlemsorganisationer. Svenska FN-förbundet har en mängd aktiviteter och är en folkrörelse med målsättning att driva på i FN-frågor. En aktuell kampanj som de för nu är att lansera FN-bakelsen på FN-dagen den 24 oktober. Pengarna ska gå till FN:s humanitära bistånd och ”röj en mina-kampanjen”. <STRONG>Jonas Nyström</STRONG> är kampanjansvarig och uttrycker att ett av de stora problemen med FN idag är att stormakterna inte skriver på viktiga konventioner som den om förbud mot personminor. #länk=105250# #länk=105249# #länk=105251#<BR></P><P>#bild=424103# Trots att USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien tillsammans med 150 länder skrivit på en gemensam deklaration om att ingripa vid folkmord, krigsförbrytelser och etnisk rensning, så är vägen till praktisk handling lång.<BR>Deklarationen hade sin bakgrund i en lång räcka av FN-misslyckanden. Massakrerna i Rwanda och Srebrenica pågick ostört och när sedan strider bröt ut i Kosovo senare stod FN än en gång handfallet. 1999 tog Nato saken i egna händer och bombade de serbiska styrkorna. FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan hävdade att det internationella samfundet måste hitta ett regelverk för hur man skulle kunna lösa konflikten mellan principerna om nationers skydd mot angrepp och den moraliska skyldigheten att ingripa när grova brott mot mänskligheten begås. Sex år senare, 2005, klubbade en enhällig generalförsamlig igenom dokumentet som kom att kallas <STRONG>reponsibility to protect</STRONG> eller <STRONG>R2P</STRONG> på FN-jargong. <BR>#länk=105061#<BR>#länk=105057#<BR>#länk=105058#<BR>#länk=105064#</P><P>#bild=422767#I december förra året utsåg FN:s general-sekreterare den välrenommerade statsvetaren  <STRONG>Edward Luck</STRONG> till FN:s specielle rådgivare i frågan om skyldighet att skydda. Misstroendet bland FN:s medlemsländer är utbrett och oklarheterna många så förväntningarna på FN:s insater är högre än FN:s möjligheter att faktiskt uträtta något, i alla fall på kort sikt, sa Edward Luck till Konflikts <STRONG>Marie Liljedahl.<BR>#länk=105056#<BR>#länk=105063#<BR>#länk=105062#<BR></P></STRONG><P>#bild=422764##bild=422772#Två FN-veteraner är med i programmet för kommentarer. <STRONG>Jan Eliasson</STRONG>, senast FN:s särskilda sändebud i Sudan och Darfur, FN:s förste undergeneralsekreterare för Humanitära insatser och katastrofhjälp. I egenskap av ordförande för FN:s generalförsamling var han den som 2005 ledde förhandlingarna som ledde till att generalförsamlingen antog deklarationen om ”Skyldigheten att skydda”. <STRONG>Jan Egeland </STRONG>tjänstgjorde till nyligen också som undergeneralsekreterare för FN:s humanitära insatser. Nu är Jan Egeland chef för Norges utrikespolitiska institut. <BR>#länk=105059#<BR>#länk=105060#<BR> #länk=105071#<BR></P><P>#bild=424100#Indienfödde <STRONG>Ramesh Thakur</STRONG> satt i den kommission som 2001 presenterade rapporten ”The responsibility to protect” - underlaget till FN-beslutet. Tidigare har han varit professor vid universitet på Nya Zeeland och Australien, rådgivare åt regeringarna där, rektor för FN:s eget universitet, särskild rådgivare och huvudförfattare till generalsekreterare Kofi Annans reformrapport. Idag är han professor i statsvetenskap vid Waterloo-univerisitet i Kanada och författare till ett flertal mycket initierade böcker om FN. Trots att han varit med skapat den hoppfulla FN-normen ”Skyldighet att skydda”, varnar Ramesh Thakur för att FN-systemet kan vara på väg att helt förlora trovärdigheten. En destruktiv process som accelererat sen 1999 då NATO bröt mot FN-stadgan och själva bestämde att bomba Serbien.<BR>#länk=105066#<BR>#länk=105065#<BR>#länk=105070#<BR>#länk=105067#<BR></P><P><STRONG>#bild=422769#Yasmine Sherif</STRONG> är initiativtagare till UNDP:S ”Rule of law-program” och till helt nyligen operativ chef för programmet på plats i Sudan och Darfur. Nu är hon chefsrådgivare för rättsfrågor vid UNDP:s huvudkontor i Genéve. Hona har under 20 år i FN-tjänst arbetat i många krigszoner; Afghanistan, Bosnien, Kosovo, Kambodja, Kongo och nu senast i Darfur. Att driva ett projekt för att stärka rättsamhället i Darfur under pågående strider var hennes egen idé. Efter åratal i krigszoner är Yasmine Sherifs övertygelse fast och idén enkel; gör något åt det du ser; upprepade övergrepp som driver spiraler av hämnd och våld. Skapa ett lagligt alternativ, rättsäker utredning och döm de skyldiga. UNDP planerar nu att sprida ”Rule of Law”-programmet till 17 nya konfliktdrabbade länder.<BR>#länk=105068#<BR>#länk=105069#<BR></P><P><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR>Producent: Marie Liljedahl</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/88188</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080906110354.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Sep 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/422764_87_128.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3292</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080906110354.mp3" length="39498397" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>NATO - FÖR VEM OCH FÖR VAD?</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=420050#Lördag 30 augusti#ljud=1337171#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Under sin snart 60-åriga historia har Nato gång på gång tvingats ompröva sin roll och sin uppgift. När Sovjetunionen föll och Warszawapakten upplöstes fanns plötsligt ingen fiende längre och frågan var om Nato alls behövdes längre. </P><P>Nu väcker krisen i Kaukasus nya frågor, om hur mycket alliansen kan växa och hur snabbt. Och möjligtvis ser vi hur Ryssland håller på att återuppstå som nygammal fiende som medlemmarna kan enas mot.</P><P>Och vad ska Nato egentligen ägna sig åt? 1949 myntade Natos förste generalsekreterare devisen ”keep the americans in, the russians out and the germans down”. I Konflikt bjuder vi på några förslag hur en ny devis skulle kunna låta. </P><P>#bild=420051#Vilken roll har Nato spelat i konflikten i Kaukasus? Hör <STRONG>Michael Rühle</STRONG>, politisk rådgivare åt Natos generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer, som avvisar att Nato har något ansvar för att konflikten bröt ut men ändå tar ett ansvar för situationen idag. Han ser ingen fara för att alliansen kommer att urholkas med fler medlemmar. Tvärtom kommer grundpelaren artikel 5, om medlemmarnas löften om ömsesidigt försvar att förbli dess kärna.<BR>#länk=104603#<BR>#länk=104604#<BR>#länk=104602#</P><P>#bild=420055##bild=420054#Vid Natotoppmötet i Bukarest i våras var Tyskland den ledande kraften i det västeuropeiska motståndet mot att Georgien och Ukraina skulle få en tidplan för sitt inträde i Nato. Relationen till Ryssland som är Tysklands största gas- och oljeleverantör var allt för viktig. Men nu har tongångarna ändrats. Förbundskansler Angela Merkel deklarerar sitt stöd för medlemskandidaterna och talar för första gången åp länge om Natos artikel 5. Är en tysk kursändring på gång? Hör de tyska statsvetarna <STRONG>Markus Kaim</STRONG> (Deutsches Institut für Internationale Politik und Sicherheit) och <STRONG>Henning Riecke</STRONG>, (Deutsche Gesellschaft für Auswärtige Politik) i Berlin.<BR>#länk=104607#<BR>#fil=5039#<BR>#länk=104606#<BR> #fil=5037#</P><P>#bild=420056#De tidigare Warszawapaktsmedlemmarnas och före detta Sovjetrepublikernas inträde i Nato var långa och komplicerade processer, både inom Nato och gentemot Ryssland. Hör Europakommissionens högste representant i Estland <STRONG>Toivo Klaar</STRONG>, dåvarande rådgivare åt Estlands försvars- och utrikesministrar om förhandlingarna som ledde till balternas medlemskap 2004. <BR>#länk=104605#</P><P>#bild=420053#En annan som var centralt placerad när Natos utvidgningsprocess började - men som inte var för den - var <STRONG>Charles Kupchan</STRONG>. Han hade europaportföljen i USAs nationella säkerhetsråd under president Clintons första mandatperiod. Nu är han professor i internationella relationer på Georgetown University. Han ser det ryska agerandet i Georgien som åtminstone delvis ett gensvar på Natos utvidgning. – Vi måste i alla fall ställa frågan om vi har gjort oss själva en otjänst när vi har plockat in en rad små länder i Nato men samtidigt kanske förvärrat läget i det som är den stora frågan: den om ett gott samarbetsförhållande mellan ryssland och väst, säger han.<BR>#länk=104598#</P><P>I studion medverkar <STRONG>Ulla Gudmundson</STRONG>, tidigare minister vid den svenska Nato-delegationen och författare till boken <EM>Nato i närbild</EM>.</P><P>#länk=104600#<BR>#länk=104601#<BR>#länk=104608#<BR>#länk=104611#<BR>#länk=104599#<BR></P><P><STRONG><EM>Programledare: Agneta Ramberg<BR>Producent: Daniela Marquardt</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/88323</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080830103741.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Aug 2008 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/420050_366_248.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3334</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080830103741.mp3" length="40010164" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>KRIGET I GEORGIEN SKÄRPER TONEN I GEOPOLITISK MAKTKAMP</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=417203#Lördag 23 augusti#ljud=1326233#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Eldupphör råder visserligen i det lokala kriget i Georgien men på den storpolitiska arenan fortsätter konflikten mellan stormakterna i ett ständigt vassare tonläge. Något som också tar sig uttryck i den svenska debatten med krav på stärkt försvar och med jämförelser med Nazitysklands aggressionspolitik. </P><P>#bild=417204#Medan rysskräcken växer här finns också en rysk rädsla för de rader av regionala konflikter som har följt efter Sovjetunionens upplösning. Det har varit den starkaste drivkraften för Rysslands agerande i Georgien, säger <STRONG>Sergey Markedonov</STRONG>, chef vid institutet för politisk och militär analys i Moskva. Han påpekar också att de ryska ledarna har varit dåliga på att förklara den befogade oron och få gehör för sina motiv och därför fortfarande belastas av bilden av Ryssland som ett expansionistiskt imperium.<BR>#länk=104124#<BR>#länk=104125#<BR>#länk=104126#<BR>#länk=104127#</P><P>Sovjetunionens siste president Mikhail Gorbatjov efterlyste i en artikel i New York Times en större förståelse för ryska intressen och kritiserade den nyligen utropade amerikanska kommission som ska utreda USA:s framtida relationer med Ryssland.  <BR>#länk=104131#<BR>#länk=104132#<BR>#länk=104130#</P><P>#bild=417205#I Georgien har förstås rädslan för Ryssland fått nytt bränsle efter den massiva ryska motoffensiven efter Georgiens anfall mot Sydossetien. Den georgiska statsvetaren <STRONG>Marina Muskhelishvili</STRONG> är i vanliga fall frispråkig och öppet kritisk mot brister i den georgiska demokratin. Idag är hon däremot återhållsam med sin kritik för att inte ge ryssarna vatten på sin kvarn. Det viktiga nu är att vi bevarar vår självständighet säger hon och uttrycker sin och många andra georgiers rädsla för att förlora sitt land. Men hon tycker att Micheil Saakasjvili har fört en väl våghalsig politik när han har målat ut Ryssland som sin främsta fiende. <BR>#länk=104123#<BR>#länk=104122#</P><P>Freds- och människorättsaktivisten <STRONG>Lira Tskhovrebova</STRONG> var en av få som stannade i den sydossetiska huvudorten Tskhinvali under det georgiska anfallet som började den 8 augusti. I fyra dygn satt hon tillsammans med sin man, dotter och svärmor i badrummet i källaren medan bomberna föll utanför. Hon beskriver hur hon och människor omkring henne befinner sig i djup chock över förödelsen och förlusterna. Men samtidigt vill hon fortsätta det försoningsarbete hon arbetat med efter det förra kriget i början på 90-talet genom organisationen Association of South Ossetian Women for democracy and human rights. Det har gjort det möjligt för georgiska och sydossetiska kvinnor att mötas och samarbeta trots att de tidigare var bittra fiender. Men efter att byar har utplånats och människor drivits på flykt ser Lira Tskhovrebova ett mödosamt arbete framför sig.<BR>#länk=104135#</P><P>Under den gångna veckan har den stora världen tagit plats på lilla Södermalm i Stockholm och gett röst åt hopp om fred och ansvarsfull samexistens mellan världens kulturer och religioner. I <STRONG>Vox Pacis</STRONG> – Fredens röst –  hörs musik från jordens alla hörn. Sida vid sida sjunger en rysk kör från Estland och en georgisk manskör klädd i traditionella dräkter prydda med långa dolkar. Hör ledaren för den georgiska manskören <EM>Anchiskathi</EM>, <STRONG>Zaal Tzereteli</STRONG> och <STRONG>Valery Petrov</STRONG> dirigent för Orthodox Singers om dreas möte i Stockholm.<BR>#länk=104136#</P><P>#bild=418353#Studiosamtal med <STRONG>Torgny Hinnemo</STRONG>, analytiker på Utrikesdepartementet med inriktning på Södra Kaukasus. Han har ägnat många år åt att studera och resa i de tidigare Sovjetrepublikerna och hör till landets mest kunniga om regionen. Han ger en bakgrund till konflikten och förklarar vad som driver de olika parterna. </P><P>Lyssna också på Konflikts tidigare program om dragkampen om Kaukasus och Centralasien:<BR><STRONG>#länk=104134#<BR>#länk=104133#<BR>#länk=104609#<BR>#länk=104610#</STRONG></P><P><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR>Producenter: Marie Liljedahl och Daniela Marquardt<BR></EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/88450</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080823103338.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Aug 2008 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/417203_273_188.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3322</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080823103338.mp3" length="39861708" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/89106</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080719120034.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Jul 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1201</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080719120034.mp3" length="14401097" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/89240</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080712120016.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Jul 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1201</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080712120016.mp3" length="14410501" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/89378</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080705120051.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Jul 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1210</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080705120051.mp3" length="14514887" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/89510</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080628120005.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Jun 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1185</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080628120005.mp3" length="14209567" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Ur vårens Konflikt
BITAR I STORMAKTSSPELETS PUSSEL</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=392975#Midsommardagen 21 juni #ljud=1505699#Tillbakablickar i säsongens sista Konflikt: Hör amerikanska presidentrådgivare, iranska statsvetare, kinesiska och ryska strateger, FN-sändebud, CIA-agenter, generaler, cyberkrigschefer och frivilligläkare om nya och gamla imperier, USA-val och tillbakagång, Kinas, Irans och Rysslands framgångar, demokratidrömmars slut och en framtid av auktoritär kapitalism, svartarbete i sverige och våldtäkt som massförstörelsevapen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Världshändelserna fladdrar dagligen förbi i tidningar, radio och TV. Det vi gör på Konfliktredaktionen är en del av den rapporteringen. Under året har vi talat om konflikterna i Gaza, Libanon, Syrien, Israel, Sudan, Somalia, Irak, Georgien, Centralasien, Afrika och Latinamerika. Och inte minst de konsekvenser av världens vånda i svensk vardag; flyktingmottagandet, arbetskraftsmigrationen mm. </P><P>#bild=392973# Alla dessa områden och konflikter har sina specifika problem, men vi har också försökt spåra det som är gemensamt. De större krafter som är en del av orsaken till varje problem. För varje mindre konflikt har en aspekt där de är en del av ett större pussel. Det är det pusslet vi i programmet försökt förstå. Så här i slutet av vår säsong försöker vi foga samman bitarna till det större spel som vi inte dagligen ser, men som vi dagligen påverkas av. </P><P>Vi lägger ett pussel av röster som medverkat. Människor som jobbar med att förstå spelet av intressen som styr världen, ett spel som inte alltid är så sällskapligt utan på blodigt allvar - spelet mellan gamla och kommande supermakter. </P><P><EM><STRONG>Programledare: Mikael Olsson</STRONG></EM></P><P><EM><STRONG>Om ni vill höra de korta utdragen ur Konflikts produktion i dagens program; klicka på länken ”Arkiv” nedan till höger eller skriv sökord (namn eller land ed.) i sökrutan.</STRONG></EM></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/89653</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080621100100.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 21 Jun 2008 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/392973_200_125.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3461</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080621100100.mp3" length="41529365" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>HISTORIENS ÅTERKOMST 
OCH PENNORNAS KRIG</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=389775#Lördag 14 juni #ljud=1216520#Boktips inför sommarledigheten. Vågen av tunga amerikanska böcker om världen väller nu in över oss. ”Pundits” kallas författarna; proffstyckarna som köar för att påverka kommande presidenter. Hör några av de mest aktuella; McCains rådgivare Robert Kagan och Obamas Parag Khanna, båda med nya böcker om USA:s ledarskap, stormaktsspel och nya supermakter. Dessutom bästsäljaren Naomi Klein om en allt mer auktoritär världsordning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>#bild=389831#Det globala maktspelet är statt i dramatisk förändring och utgivningen av boktitlar i ämnet, särskilt i USA, är så stor att det nästan kan kallas en egen genre - ja, en egen industri. Författarna räknas ofta till den kategori som blivit proffs på politiskt tyckande - de som i USA kallas ”pundits” - personer som ena stunden är experter och journalister, i en annan stund akademiker och i en tredje dyker upp som påtryckare och politiker. Tack vare att de är verksamma i USA har de också stort inflytande på världspolitiken. </P><P>#bild=390112#Konflikts <STRONG>Ivar Ekman</STRONG> tog en närmare titt på den amerikanska åsiktsindustrin och en av dess främsta företrädare, <STRONG>Fareed Zakaria</STRONG>, redaktör för Newsweek International, med stående kolumn i Washington Post och sedan två veckor med eget program på CNN. Efter att ha skrivit en av bokvårens mest omtalade böcker, <STRONG>”The Post-American World”</STRONG> blir han inbjuden till mängder av TV-soffor. <BR>#länk=99168#</P><P>#bild=390109#En annan av de mest inflytelerika proffstyckarna är <STRONG>Robert Kagan</STRONG>. Hans genomslag är internationellt. Så sent som den 13 juni åberopas hans senaste bok <STRONG>”Return of History and the End of Dreams”</STRONG> som argument i den svenska försvarsdebatten, på Expressens debattsida. Idag är Robert Kagan bland annat rådgivare till republikanernas presidentkandidat <STRONG>John McCain</STRONG>. När Konflikts <STRONG>Mikael Olsson</STRONG> ringer honom förklarar Kagan titeln på sin senaste bok med att det är en direkt replik på tänkaren <STRONG>Francis Fukuyamas</STRONG> berömda essä och bok <STRONG>”The End of History”</STRONG> från kalla krigets slut, där han argumenterade för att den gamla kampen mellan stormakter var över och den ekonomiska liberalismen slutgiltigt segrat.<BR>#länk=99170#</P><P>#bild=390111#Robert Kagans analys, att föreställningen om att marknadsekonomi automatiskt leder till politisk frihet är en farlig illusion, den analysen delas av en aktuell författare på andra sidan av det politiska fältet. Men i sin senaste bok - <STRONG>”Chockdoktrinen”</STRONG> - drar journalisten och aktivisten <STRONG>Naomi Klein</STRONG> helt andra slutsatser. Klein ser istället en ny världsordning växa fram där ett auktoritärt styresskick kombinerat med rå kapitalism blir regel. Även i väst. Konflikts <STRONG>Daniela Marquardt</STRONG> träffade Naomi Klein när hon nyligen besökte Sverige.<BR>#länk=99172#</P><P>Ett minskat amerikanskt inflytande beskrivs också i boken <STRONG>”The Second World - Empires and Influence in the New World Order”</STRONG>. #bild=390113#Den har väckt stort uppseende i USA sedan den kom ut i mars. Forskaren och författaren <STRONG>Parag Khanna</STRONG> har rest i två år i över 100 länder och hans verk spänner över högt och lågt inom politik, sociala och ekonomiska förhållanden, lokalt och globalt. Kontrasten mellan de gjorda erfarenheterna, fler än vad de flesta klarar av under en livstid och Parag Khannas ungdom, bara 31 år gammal, är slående. Bokens huvudpoäng är att USAs dominans är över. Kina och EU har enligt Khanna uppnått supermaktstatus och det leder till en ordning där mindre länder lättare kan hävda sina intressen. Konflikts <STRONG>Mikael Olsson</STRONG> fick tag i karriärkometen Khanna som nu dessutom blivit en av <STRONG>Barack Obamas</STRONG> rådgivare.<BR>#länk=99169#</P><P>#bild=390114#Vad säger då en europeisk tänkare om saken? <STRONG>Dominique Moïsi</STRONG>, fransk statsvetare, är en tongivande sån. Han har ett lite annat, mer inomeuropeiskt perspektiv på den nya världsordningen. Redan titeln till hans nya bok avslöjar ett franskt sätt att ”approchera” problemen -<STRONG>”La geopolitique des emotions”</STRONG> - ”Känslornas geopolitik” heter hans bok som kommer till hösten. När Konflikts <STRONG>Daniela Marquardt</STRONG> ringer honom berättar han om tre känslor som styr de politisk aktörerna i världen; förödmjukelse, framtidstro och fruktan. Det är fruktan som hindrar EU från att utlösa sin fulla potential, säger Dominique Moïsi.<BR>#länk=99171#<BR></P><P><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR>Producent: Ivar Ekman</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/89808</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080614100059.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Jun 2008 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/389775_366_288.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3373</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080614100059.mp3" length="40471092" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>GAZA - Ett år med Hamasstyre</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 7 juni
#ljud=1205752#
Om Gaza efter ett år av Hamasstyre och israelisk blockad; ett område så avstängt att inte ens studenter med stipendier till europeiska universitet släpps ut? Är Europa medskyldigt till Gazas lidande? Kan en ny dialog mellan Hamas och Fatah rädda Gaza och fredsprocessen och är det dags för omvärlden att börja prata direkt med Hamas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är ett år sen det islamistiska Hamas tog kontrollen över Gaza efter strider med styrkor från den palestinske presidenten Mahmoud Abbas Fatahparti. Abbas svarade med att upplösa den palestinska samlingsregeringen, Israel svarade med en allt mer skärpt blockad av Gaza, och svaret inifrån Gaza har varit ett ökat antal raketattacker ut mot det israeliska närområdet. Senast i torsdags dödades en man på en kibbutz nära Gazagränsen och igår hotade Israels premiärminister Ehud Olmert med en stor militär operation mot Gaza. Att kalla Gaza världens största utomhusfängelse har blivit en kliché, men inte mindre sant för det. En del av effekterna är både bisarra och pinsamma för andra länder.<br />#link=98526#</p>
<p>#bild=387161#För en dryg vecka sen blev det känt att sju palestinska studenter i Gaza som hade beviljats prestigefyllda Fulbrightstipendier för högre studier i USA inte bara inte hade släppts ut ur Gaza utan dessutom fått brev från amerikanska UD som sade att eftersom de ändå inte kom ut så hade stipendierna dragits in. De kunde söka igen någon annan gång. Uppmärksamheten kring detta förfarande blev alltför pinsam för både Israel och USA och i torsdags meddelade Israel att problemet var löst, stipendiaterna skulle få åka till Jerusalem för att söka visum till USA. Men det gällde bara stipendiaterna till USA. Kvar i Gaza finns flera hundra andra studenter som också har fått stipendier för studier utomlands en av dem är <strong>Wissam Abuajwa</strong> som har en blijett till Storbritannien men har väntat i snart ett år på att få lämna Gaza. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp honom.<br />#link=98519#<br />#link=98520#<br />#bild=387159#De humanitära konskevenserna av blockaden mot Gaza är förödande. 80% av Gazas 1,5 mijon invånare är beroende av livsmedelsbistånd, och en allt värre brist på bränsle och reservdelar har förvandlat Gaza till vad brittiska Financial Times kallade ett laboratorium för ett mycket märkligt expriment: ett där invånarna på några månader har levt igenom ett sekel av mänsklig utveckling, baklänges. Frilansjournalisten <strong>Anneli Rådestad</strong> åkte till Gaza och träffade en desillusionerad <strong>Osama Yahiye</strong> och Hamas talesman <strong>Ahmed Yousef</strong> som inte tappat hoppet om en bättre framtid. <br />#bild=387162#En man som har lyckats ta sig ut ur Gaza är journalisten <strong>Mohammed Omer</strong> som var i Stockholm i veckan och som ska vidare till London för att ta emot ett prestigefyllt journalistpris. Men det var ingalunda enkelt, det krävdes påtryckningar från internationella organisationer, tidningar och utländska diplomater och det gick sen bara när den holländska regeringen lovade att Mohammed Omar skulle eskorteras av deras diplomater på sin resa genom en bit Israel och in över Västbanken till Jordanien.  Mohammed Omar har fått massor med erbjudanden om att stanna kvar och jobba och studera i Europa, men han vill tillbaka till Gaza. Konflikts <strong>Marie Liljedahl</strong> träffade honom under hans Sverigebesök.<br />#link=98523#<br />I onsdags kväll meddelade President Mahmoud Abbas överraskande att han söker en försoningsdialog med Hamas och den här gången utan att, i varje fall offentligt, ställa som förhandsvillkor att de först ger upp sin makt över Gaza. Målet var sade han en ny samlingsregering. Hamas svarade omedelbart positivt. Konflikts <strong>Agneta Ramberg</strong> ringde upp en palestinsk fredsprocessveteran och tidigare rådgivare till Abbas, <strong>Hussein Agha</strong>, för att få analyser och förklaringar. Hussein Agha är akademiker, knuten till St Antony’s College i Oxford och har många års erfarenhet av dialog och förhandlingar med israeler.<br />#link=98524#<br />#link=98525#</p>
<p>#bild=387194# Konflikt fångade utrikesminster <strong>Carl Bildt</strong> under en frukost i Washington för att höra hur han tycker att EU och Sverige bör förhålla sig till Israels blockad mot Gaza och hur han ser på möjligheten att bjuda in Hamas till dialog.</p>
<p><br />#bild=387187#EUs Mellanösternsändebud heter <strong>Marc Otte</strong>. Han kom hem från regionen häromdan. Just den här gången var han inte i Gaza, men i februari var han där och varnade då för risken att den israeliska blockaden förvandlar Gaza till ett Somalia. Konflikts Marie Liljedahl ringde upp honom och frågade om utsagan fortfarande gäller.<br />#link=98521#<br />#link=98522#<br />#bild=387164#En välkänd, flerfaldigt prisbelönt israelisk journalist är <strong>Gideon Levy,</strong> kolumnist på tidningen Haaretz, ett ledande namn i den krympta skara som den israeliska fredsrörelsen utgör. Det senaste priset har han fått från EU, men det hindrar honom inte från att säga att EU är medskyldigt till blockaden mot Gaza, som inte bara är omänsklig utan dessutom icke-fungerande.<br />#link=98527#</p>
<p><br /><strong><em>Programledare: Agneta Ramberg<br /></em></strong><strong><em>Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/89954</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080607110042.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Jun 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/387159_140_181.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3352</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080607110042.mp3" length="40215928" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>BYTEN OCH BONDEOFFER I KRISENS KAUKASUS</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 31 maj#ljud=1205667#Ett melodifestivalsvinnande Ryssland med växande självförtroende höjer också tonläget i det större spelet, det med USA om kontrollen över staterna i södra Kaukasus. Ett spel där Georgien blivit byte och utbrytarrepubliker möjliga bondeoffer. Hör hur Europa försöker karva ut en roll mellan de forna kalla krigskombattanterna, och hur lilla Sverige valt sida och blivit stor spelare i en av världens mest hotfulla konflikter. Med röster från Tbilisi, Moskva, Belgrad, Bryssel och Stockholm.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Den senaste månaden har krigstrummorna ljudit än en gång i södra Kaukasus. #bild=384194#En pyrande konflikt mellan Georgien och regionerna Abchasien och Sydossetien som vill bryta sig ur, hämtar ny kraft ur stormakternas inblandning. Ryssland har öppet slutit upp på utbrytarnas sida, och anklagar Georgien för att trappa upp. Samtidigt säger georgierna, som har militärt och politiskt stöd från USA, att det är Ryssland som för in offensiva trupper i Abchasien.<BR>#länk=98034#</P><P>I Melodifestivalen i Belgrad nyligen sjöng den Abchasien-födda georgiska sångerskan <STRONG>Diana Gurtskaya</STRONG> att ”Peace will come”, freden är på väg. Konflikts <STRONG>Marie Liljedahl</STRONG> ringde till Tbilisi för att ta reda på om man verkligen tror att så är fallet i Georgien. #bild=384196#Hon fick dels tag på <STRONG>George Khutsishvili</STRONG>, chef för tankesmedjan the International Center on Conflict and Negotiation. Han säger att Georgien vill att världen ska uppmärksamma deras utsatta situation, och att väst – och i synnerhet USA – kanske mer är inriktade på sina strategiska intressen än Georgiens bästa. Amerikanen <STRONG>David Smith</STRONG>, som är rådgivare åt den georgiska regeringen på Georgian Security Analysis Center, säger däremot att problemet helt ligger med det ryska agerandet. <BR>#länk=98035#<BR>#länk=98036#<BR></P><P>Förra året beslutades att Ryssland skulle få arrangera Vinter-OS 2014. Staden där spelen ska äga rum, Sotji, ligger mindre är tre mil från gränsen till Abchasien. Enligt vissa ryska analytiker har det gjort att det ryska intresset i Abchasien blivit ännu större. Kulturradions <STRONG>Fredrik Wadström</STRONG> tog reda på hur makadam nu spelar roll i den kaukasiska krisen.<BR>#länk=98037#</P><P>#bild=384197#Sedan beslutet om OS i Sotji har Ryssland radat upp internationella sport- och kulturframgångar: fotbollens UEFA-cup, VM-guld i ishockey och nu senast <STRONG>Dima Bilan</STRONG> i Eurovisionsschlagerfestivalen. Tonträffen i schlagern gav ytterligare skjuts till ett ryskt självförtroende. Samtidigt höjdes det ryska tonläget i de georgiska konflikterna. Men <STRONG>Sergej Markedonov</STRONG>, chef vid institutet för politisk och militär analys i Moskva, anser att det mer är en konsekvens av ryska regeringens rädsla än genuin styrka. Konflikts Mikael Olsson pratade med honom.<BR>#länk=98038#</P><P>#bild=384198# Ett av de västländer som engagerat sig mest i den georgiska konflikten vid sidan av USA är Sverige. Utrikesminister <STRONG>Carl Bildt</STRONG> har besökt Tbilisi två gånger under de senaste två månaderna, och Sverige var det enda västeuropeiska land som ställde sig bakom en FN-resolution från den 15 maj om flyktingars rätt att återvända till Abchasien. Konflikts <STRONG>Ivar Ekman</STRONG> följde Bildts, och Sveriges, engagemang från utrikesdeklarationen till den svenska Eurovisionsstudion i Belgrad.<BR>#länk=98039#<BR>#länk=98040#</P><P>Studiosamtal och stormaktsspel och gräsrotshopp, om EU mittemellan och Sverige i bräschen. Gäster i studion är <STRONG>Peter Semneby</STRONG>, EUs särskilda sändebud till södra Kaukasus, <STRONG>Sven Hirdman</STRONG>, tidigare svensk ambassadör i både Moskva och Tbilisi, samt <STRONG>Johan Frisell</STRONG>, departementsråd och chef för Östeuropagruppen vid svenska UD.<BR>#länk=98041#<BR>#länk=98042#<BR>#länk=98043#</P><P><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR>Producent: Ivar Ekman</EM></STRONG></P><P><STRONG><EM>LYSSNA PÅ TIDIGARE KONFLIKT OM RYSSLAND:</EM></STRONG><BR>#länk=98044#</P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/90113</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080531111757.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 May 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/384193_366_246.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3292</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080531111757.mp3" length="39500905" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Iranska segrar och persiska paradoxer</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=381355#
Lördag 24 maj
#ljud=1185394#
Om det stora spelet bakom det lilla. Om kampen mellan den gamla supermakten och den växande stormakten Iran. Hur det nu aktuella avtalet om maktdelning i Libanon blev ytterligare en seger för Iran i Mellanöstern.
Om hur Iran, trots ständiga amerikanska anklagelser om terrorsponsring och onda planer, blivit det land som vunnit mest på USA:s agerande.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#bild=381357#När President Bush talade inför det  inför det israeliska parlamentet, Knesset, under sin nyligen avslutade rundresa i Mellanöstern, sa han att Irans regering vill föra mellanöstern tillbaka till medeltiden. Och att  tala med Iran och dess allierade shiiter i arabvärlden är att tala med ”terrorister” och därför farliga villfarelser. Men vilket krisområde president Bush än tittar på i Mellanöstern, så är det Iran och de Bush kallar ”terrorister” och ”farliga radikaler” som stärker sitt inflytande på USA:s bekostnad. Hamas i palestinska Gaza, Iran i Irak och det Iranstödda Hizbollah i Libanon. Och i det stora spelet mellan USA och Iran är det Iran som räknar in framgångar och ökat inflytande och USA som räknar in förödmjukelser och bakslag.</p>
<p>#bild=381356#Senast i raden var det Hizbollah som tog till vapen på Beiruts gator för <br />två veckor sedan och tvingade den sittande USA-stödda regeringen till eftergifter. Nu ser ett avtal om ett större inflytande för den iranstödda oppositionen och Hizbollah ut att vara i hamn och lugnet har lagt sig i Libanon. Men vara helt nyligen var oron stor för ett nytt libanesiskt inbördeskrig. Och en rasande journalist som gav uttryck för vreden mot Hizbollah blev en världskändis. Den regeringstrogna TV-stationen Al Mustaqbals sändningar stängdes av av Hizbollahs anhängare, Så Al Mustaqbals populära programledare <strong>Sahar Al Khatib</strong> dök upp på en annan TV-station, där hon levererade ett 6 minuter långt utbrott i direktsändning - ett utbrott som Sveriges Radio-jounralisten <strong>Firas Jonblat</strong> berättar om. #link=97568#</p>
<p>#bild=381352#<br />Konflikts <strong>Agneta Ramberg</strong> ringde Beirut och <strong>Rami Khouri</strong>, internationellt känd kolumnist och chef för ett forskningscenter på amerikanska universitetet i Beirut, just som han var på väg ut för att sälla sig till alla andra som firade avtalet  i Qatar mellan den väpnade oppositionen och regeringen i Libanon. Att hitta former för samarbete och samregerande är ett mer förnuftigt  sätt att agera än den amerikanska metoden att försöka isolera aktörer man ogillar i mellanöstern, säger Rami Khouri om den libanesiska uppgörelsen, en lösning som kan få implikationer i andra delar av regionen, säger han. Varje amerikanskt försök att hålla tillbaka Iran har misslyckats och det land som har vunnit mest på all amerikansk politik i Mellanöstern på senare år är Iran, fortsätter Rami Khouri. #link=97565# #link=97566#</p>
<p>#bild=381348#<br />Även i Iran firas det libanesiska avtalet som en seger.  Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> intervjuar <strong>Sadegh Zibakalam</strong> som är professor i statsvetenskap vid universitetet i Teheran. Han bekräftar att framgångarna för Irans allierade Hizbollah uppfattas som en triumf. USA:S politik, att slå in kilar mellan Iran och arabländerna, har bara medverkat till att destabilisera regionen, säger Sadegh Zibakalam. <br />#link=97575#  #link=97574#</p>
<p>Hizbollahs styrkta ställning spåras också i det kommersiellt gångbara; i prylhandelns och musikens värld. <strong>Alexandra Sandels</strong>, svensk journalist boende i Beirut,  gav sig ut på jakt efter Hizbollahhits och hittade den med för närvarande mest säljande, den med den talande titeln ”Din seger skakade världen.”  #link=97576#</p>
<p>#bild=381353#Muqtada al Sadr i Irak är precis som Hezbollahs ledare Hasan Nasrallah i Libanon en karismatisk, populistisk och massmobiliserande ledare, som får sig musik i massor tillägnad. Han är föremål för en nyutkommen bok av den brittiske journalisten och irakkännaren <strong>Patrick Cockburn</strong>. Agneta Ramberg ringde honom just hemkommen till London från ännu en Irakresa. Han konstaterar att det som brukar kallas Irans och USA:s krig genom ombud i Irak har blivit värre och öppnare det senaste året. Patrick Cockburn sällar sig till alla de bedömare som säger att det är Iran som har vunnit Irakkriget. Förmodligen, tillägger Cockburn, till Irans egen förvåning. #link=97567#  #link=97569# #link=97570#</p>
<p>#bild=381349#<br />Vad säger då en person med mer än två decenniers erfarenhet av att praktiskt försöka hävda amerikanska intressen i Mellanöstern? <strong>Robert Baer</strong> började sin tjugo år långa karriär som operativ CIA-agent på fältet i Libanon, vid den tid när både amerikanska ambassaden och de amerikanska marinsoldaternas bas i Beirut utsattes för självmordsattentat . Baer har kallats ’CIA:s bäste fältagent på marken i mellanöstern’ och försökte bland annat att få clintonadministrationen att stödja ett försök att störta Saddam Hussein med hjälp av Iraks nuvarande president Jalal Talabani med flera. #bild=381354#Sen dess har han gestaltats av George Clooney i filmen Syriana, som bygger på Baers upplevelser, skrivit böcker och arbetat som kolumnist. När Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> når Robert Baer i hemmet i Kalifornien berättar han att han just lägger sista handen vid en ny bok som kommer ut efter sommaren. Den heter ”The Devil We Know” och handlar om hur Iran bör hanteras. Irans utveckling är sannolikt den viktigaste berättelsen i Mellanöstern på mycket länge, säger han. #link=97572# #link=97577#  #link=97571#</p>
<p><strong><em>Programledare: Agneta Ramberg                                                  Producent: Mikael Olsson </em></strong></p>
<p><strong><em>LYSSNA PÅ TIDIGARE KONFLIKT OM IRAN:</em></strong></p>
<p>#link=97573#</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/90247</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080524104728.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 May 2008 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/381348_113_125.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3325</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080524104728.mp3" length="39889920" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>MOTSTÅND ELLER TERRORISM I SOMALIA</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 17 maj #ljud=1173049#Om Sveriges senaste insats i ”kriget mot terrorn” - riskerar svensk rätt att bli offer för andra makters krig?Om svenska medborgare som häktats misstänkta för terrorbrott – kan de fortsätta att skicka pengar till anhöriga i Somalia utan att bli terroristanklagade?Är det svenska domstolars uppgift att skilja på terror och legitimt motstånd?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>I Somalia pågår sedan 17 år det som har kallats den mest nonchalerade katastrofen i världen. Under 2006 rådde ett tillfälligt lugn i delar av landet när de islamiska domstolarnas förbund tagit makten (hör om det i tidigare Konfliktprogram 20061118). Men kort därefter störtades deras styre av en etiopisk invasion med amerikanskt understöd och den tillfälliga övergångsregeringen TFG återvände till Mogadishu. </P><P>Sedan dess har krisen tilltagit i omfattning, miljontals människor är på flykt och över en tredjedel av befolkningen saknar mat. Amnesty International rapporterade nyligen om ofattbart våld som alla parter i konflikten utsätter civilbefolkningen för.<BR>#länk=97060#</P><P>I en unik gest av enighet vädjade i veckan de både parterna i Somalia, den alltmer pressade övergångsregeringen och oppositionsalliansen, i ett gemensamt uttalande, till sina väpnade allierade och till omvärlden att låta folket få tillgång till mat och bistånd.</P><P>#bild=378242#<BR>Hittills har resurser framför allt kommit från somalier i exil. Men det har blivit problematiskt sedan den amerikanska regeringen har stämplat delar av oppositionen som terrorister för att de påstås ha kopplingar till al-qaida.</P><P>Den 28 februari i år greps sex personer med somalisk bakgrund i Stockholm och Oslo. De misstänktes för förberedelse till terrorbrott i Somalia. Enligt åklagaren ska de ha skickat pengar till Somalia, pengar som i sin tur ska ha finansierat terrorism. Och tusentals personer i Sverige med somaliskt ursprung är nu rädda för att bli terroristanklagade om de skickar pengar till Somalia, pengar som deras anhöriga är beroende av för att överleva.</P><P>Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim skildrar hur det gick till när männen greps tidigt på morgonen av säpo och nationella insatsstyrkan. </P><P>#bild=378244#Var gränsen mellan terrorism och motståndskamp går har diskuterats länge inom den internationella rätten. Hör professorn i internationell rätt <STRONG>Said Mahmoudi</STRONG> som är orolig för att politiseringen av begreppen urholkar rättssäkerheten. <BR>#länk=97062#</P><P>#bild=378251#<BR>FN:s förre rättschef <STRONG>Hans Corell</STRONG> delar oron och har sett hur folkrätten flera gånger har satts på undantag sedan terrorattentaten 11 september 2001, som han bevittnade från sitt kontor i FN-skrapan. Han beklagar att Europa inte har markerat skarpare mot den amerikanska regeringens politik.  <BR>#länk=97061#</P><P>#länk=97052#<BR>#länk=97053#<BR>#länk=97054#<BR>#länk=97055#<BR>#länk=97056#<BR>#länk=97059#<BR>#länk=97057#<BR>#länk=97058#</P><P>#bild=378247# Studiosamtal om svenska domstolars roll som bedömare av vad som är terrorism eller motståndskamp, om svenska myndigheters möjligheter att utreda terroristbrott i Somalia, om vilken roll utländska makters underrättelsearbete ska spela i svenskt rättsväsende och om rättssäkerheten håller på att sättas ur spel. Gäster #bild=378248#<BR>är advokatsamfundets ordförande, <STRONG>Tomas Nilsson</STRONG>, <STRONG>Ulrika Karlsson</STRONG>, moderat ledamot av riksdagens justitieutskott och <STRONG>Gösta Hulthén</STRONG> från nybildade medborgarrättsgruppen Charta 2008. <BR>#länk=97051#   #bild=378246#<BR></P><P>På flera nivåer sker ett intensivt arbete med koppling till kampen mot terrorism. Inom FN pågår förhandlingar om en ny övergripande konvention mot terrorism. EU-kommissionen har presenterat nya förslag till gemensamma regler i kampen mot terrorism, bla vill kommissionen förbjuda opinionsbildning för terroriststämplade organisationer, vilket Sveriges regering ställt sig tveksam till. Och i veckan tog riksdagen en ny nationell strategi mot terrorism.</P><P><STRONG><EM>Programledare Mikael Olsson</EM></STRONG><BR><EM><STRONG>Producent Daniela Marquardt</STRONG></EM></P><P><STRONG>Lyssna på tidigare Konfliktprogram om rättsosäkerhet i kampen mot terrorism:<BR></STRONG>#länk=97067#<BR>#länk=97066#<BR>#länk=97065#<BR>#länk=97064#<BR>#länk=97063#</P><P><STRONG>Lyssna på tidigare Konfliktprogram om situationen i Somalia:<BR></STRONG>#ljud=1162561#<BR>#ljud=1162640#<BR>#ljud=1162635#</P><P><BR> </P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/90377</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080517110001.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 May 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/378242_200_290.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3319</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080517110001.mp3" length="39823151" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Israel 60 år</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=375404#
Lördag 10 maj#ljud=1166546#
Israels 60-årskalas är en sorgedag för palestinierna, men vad säger Israels arabiska befolkning? Är den en potentiell femtekolonn som i hemlighet hejar på Hizbollah och Hamas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hela världen känner till den palestinska flyktingkatastrof som orsakades när staten Israel bildades för 60 år sedan. 700 000 människor tvingades på flykt och efter 60 år är de och deras barn och barnbarn 4,5 miljoner som fortfarande lever i flyktingläger i Libanon, Syrien, Jordanien.</p>
<p>För omkring 15 år sedan började Israels så kallade ”nya historiker” skriva om vad som skedde 1948, om hur araberna flydde eller fördrevs, om strider och massakrer och böckerna fortsätter att ges ut. En av de nya historikerna, Ilan Papé kom under förra året ut med boken ”Den etniska rensningen av Palestina”. Men ämnet är känsligt och omstritt i Israel och när <strong>Cameriteatern</strong> i Tel Aviv inför 60-årsjubileet satte upp pjäsen ”Tillbaka till Haifa” av den mördade palestinske författaren <strong>Ghassan Kanafani</strong>, ledde det till starka protester. </p>
<p>Ghassan Kanafani var klassad av Israel som terrorist och mördad, sannolikt av Mossad, i Beirut 1976. För palestinierna och arabvärlden är han inte bara en martyr utan en av de största palestinska författarna. Och i Israel har det på senare år också avslöjats att Kanafani möjligen mördades av misstag, att han inte var inblandad i några terrordåd utan enbart var talesman för PFLP. Cameriteaterns beslut att sätta upp Kanafanis pjäs ledde ändå till våldsamma protester, berättar teaterchefen <strong>Noam Semel</strong>.<br />#link=96536#<br />#link=96537#<br />#link=96538#</p>
<p>#bild=375463#De palestinier som inte flydde eller fördrevs 1948 blev israeliska medborgare. Idag är de närmare 20% av Israels befolkning. Ofta beskrivs de som andra klassens medborgare men många Israeler brukar påpeka att de har det betydligt bättre än araberna i Syrien, Egypten, eller Jordanien.<br />Med i programmet för att kommentera de israeliska arabernas situation i Israel är <strong>Nathan Shachar</strong>, Dagens Nyheters korrespondent  som med vissa latinamerikanska avbrott varit bosatt i Israel sedan 35 år tillbaka.</p>
<p>I Rama i Galiléen bor den palestinske poeten <strong>Samih al Qasim</strong> högt uppe på en sluttning. Samih al Qasim är drus, palestinier, israelisk medborgare. Han kallas ibland för den andre palestinske nationalskalden, vid sidan av poeten Mahmoud Darwish. Han skrev en av sina mest kända dikter ”Från min cell” när han satt i israeliskt fängelse där han beskriver hur han sitter i sin fängelsecell och tittar ut genom gallret. Han ser träden le, familjen på takterrassen, fönstren gråter och ber för mig, skriver han och genom min cells smala fönster ser jag er stora cell. Idag talar han om sina dubbla känslor inför Libanonkriget.  Han såg katyusharaketerna landa på berget mittemot och det enda jag var orolig för, säger han, är att det skulle komma raketdamm i kaffet.</p>
<p>#bild=375464#Den person i Israel som framförallt kommit att förknippas med att beskylla araberna för att vara femtekolonnare är den israeliske historikern <strong>Benny Morris</strong>. På 80- och 90-talen betraktades han som Palestinavän, han trodde på fredsprocessen och Osloavtalet och han blev den främste representanten för de så kallade ”nya historikerna”, en grupp akademiker som ifrågasatte den gängse synen på vad som hände med araberna 1948 och grävde fram fakta ur arkiven om massakrer och etnisk rensning. Idag har han intagit en annan hållning och den israeliska vänstern kallar honom fascist för att han säger att den etniska rensningen dels var nödvändig och dels inte gick tillräckligt långt. Det var antaglien fel av den unga staten Israel att låta en arabisk minoritet stanna kvar i landet eftersom denna minoritet är en potentiell 5:e kolonn, säger Benny Morris.<br />#link=96539#<br />#link=96540#</p>
<p>#bild=375401#<strong>Susan Nathan</strong> föddes i Storbritannien 1949 och växte upp som zionist. Efter att barnen vuxit upp och hon själv skiljt sig, beslutade hon sig för genomföra sin barndomsdröm och flytta till Israel. Då hade hon ingen aning om hur den arabiska befolkningen i Israel levde. Hon gjorde aliyah, emigrerade till Israel som judinna och kom stolt till flygplatsen med ett rockmärke där det stod: ”Jag har kommit hem”. Insikten om att något inte stod rätt till kom under den andra intifadan, år 2000, när hon började besöka arabiska städer och byar och samtidigt hörde sina judiska vänner tala om arabernas otacksamhet. Hon flyttade till en arabisk stad i Israel, Tamra och där skrev hon boken ”Det andra Israel” om hur de israeliska palestinierna lever.<br />#link=96541#<br />#link=96542#</p>
<p>#bild=375459#Många arabiska israeler har ett mycket kluvet förhållande till sin stat Israel. Och kanske ingen mer än författaren <strong>Sayed Kashua</strong> som gick på en judisk elitskola och idag är kolumnist i den israeliska dagstidningen Haaretz samt manusförfattare till en framgångsrik TV-serie om just israeliska araber. Med sin underdrivna humor har han fått en stor fan-club, men efter varje artikel kommer också kommentarer på webben som: lita inte på honom, han är en varg i fårakläder.<br />#link=96535#</p>
<p><strong><em>Programledare: Cecilia Uddén<br />Producent: Anders Pontara</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/90508</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080510110011.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 May 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/375401_140_210.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3393</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080510110011.mp3" length="40714345" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>USA - mellan imperialism och idealism</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=372627#
Lördag 3 maj#ljud=1150012#
På första maj, 40 år efter -68, ekar talkörerna mot USA:s politik högre än nånsin. I arabvärlden slår förtroendet för USA i botten, enligt nya undersökningar. USA - imperium eller frihetsfästning? Imperialism eller idealism?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Gud brukar vara mycket närvarande i amerikansk politik. Alla som seriöst aspirerar på presidentämbetet bör ha ett förhållande till Gud. Företrädesvis den kristne, men en längre tid har gudstron ställt till problem för en av kandidaterna eller snarare har <strong>Barack Obamas</strong> förhållande till hans tjänare på jorden ifrågasatts och i början av veckan kokade Baracks bägare över när hans pastor sedan 20 år tillbaka <strong>Jeremiah Wright</strong> gjorde sitt ”en dåres försvarstal” och predikade på nationella pressklubben. Att Wright talat om USA: s regering som imperialistisk, utövare av statsterrorism och säkert också kapabel att uppfinna AIDS blev för mycket. I tisdags bannlyste Obama sin själasörjare. Oavsett om Barack Obama blir vald eller inte måste jag svara inför Gud, inte väljarna, det styr mitt agerande, sa pastorn. Men pastor Wright har inte längre Obamas öra, för det går inte att bli president i USA med såna vänner, men pastorn har andra vänner.  <br />#link=96115#<br />  <br />#bild=372631#När det gäller bilden av USA i arabvärlden är det två motsatta uppfattningar som dominerar. Å ena sidan finns en stor beundran för USA och västvärldens teknologiska framsteg och ekonomiska framgångar. Och många ser västvärldens demokratier som föredömen. Men här krockar också bilderna. För å andra sidan betraktas USA som skenheligt, som inte lever upp till sina demokratiska principer i relationerna med arabvärlden och som gärna offrar demokratin om det gynnar de egna intressena. Det här visar två omfattande opinionsundersökningar; dels i rapporten ”Who speaks for islam - What a billion muslims think” #bild=372633#där Gallup-institutet sedan 2001 intervjuat 50 000 personer i 35 länder med huvudsaklig muslimsk befolkning och i det amerikanska Zogby-institutets årliga rapport ”Annual Arab Public Opinion Poll”. Konflikts <strong>Daniela Marquardt</strong> ringde upp professor <strong>Shibley Telhami</strong> vid Zogby-institutet och den egyptiske statsvetaren <strong>Abdel Monem Said</strong>. <br />#link=96105# <br />#link=96102# <br />#bild=372666#En tredjedel av arabvärldens befolkning tror inte att en ny president kommer att förändra USA: s politik i Mellanöstern. I <strong>Michel Chossudovsky</strong> har de en åsiktsfrände. Han sa nyligen upp sig från en professur i ekonomi för att på heltid vara chef och redaktör vid Centret för Global research i Kanada. Chossudovsky har arbetat som rådgivare åt flera FN-organ och regeringar, men har under senare tid gjort sig känd som en envis och kontroversiell aktivist å kritiker av amerikansk politik. Hans senaste bok ”Americas war on terrorism” är översatt till mer än tio språk och där driver han, vid sidan av en mängd andra mycket kontroversiella teser, tesen att amerikansk utrikespolitik varit sig lik sen andra världskriget. Det finns en kontinuitet, en linje, ett återkommande mönster i amerikansk utrikespolitik, oberoende av vilket parti, eller vilken president som regerat, säger Michel Chossudovsky. Den tar sin början under president Truman, som också gett namn till #bild=375153#<br />den doktrin som Chossudovsky anser inspirerat mycket av senare amerikanska regeringars strategi och agerande. Alla som kan något om krigföring inser att ingen nation klarar att inleda ett reguljärt storkrig tre veckor efter en krigsförklaring, så som den 11 september var. Chossukdovsky hävdar att planläggningen måste ha startat långt tidigare och han söker stöd för sin tes i dokument som visar att tanken inte var främmande i de högre lagren i Washington. I rapport med titeln ”Återuppbyggnaden av Amerikas försvar; strategier, krafter och resurser för ett nytt sekel”. Den utgavs av det neo-konservativa nätverk ”Project for a new American century” som rymde sammanlagt många av dem som sedan skulle komma att dyka upp i George Bush regering; som ministrar, rådgivare och i fallet Dick Cheney också som vicepresident. I rapporten talas bland om att det är avgörande för USA: s nationella intressen att man snabbt omgrupperar styrkor till nya framskjutna baser i mellanöstern och Centralasien.  <br />#link=96114#<br />#link=96119#<br />#link=96120#<br /><strong><br />#bild=372685#Jack Keane</strong> är fyrstjärnig general och f.d. operativ chef för den amerikanska armén. I den funktionen kommenderade han över en och en halv miljon soldater och anställda, spridda i över 120 länder, och med en årlig budget på långt över 100 miljarder dollar. USA: s nationella intressen kräver närvaro av amerikansk trupp i både Irak och Afghanistan, även om och när länderna blir stabila, säger General Jack Keane, vi talar inte 10-15 år utan närvaro på verkligt lång sikt. Och det gäller oberoende av vem som blir president. Idag är han medlem av amerikanska försvarsdepartementets politiska och taktiska råd vid sidan av en mängd konsult- och styrelseuppdrag i försvars- och säkerhetsindustrin. <strong>Mikael Olsson</strong> fick tag på den ständigt resande generalen på ett hotell i Mellanvästern. <br />#link=96121#<br />#bild=372603#En av McCains rådgivare som skrivit mycket om USA:s nationella intressen är <strong>Ralph Peters</strong>, fd underättelseofficer vid den militära underättelsetjänsten, både på fältet och i stabsfunktion. 2006 publicerade Peters en karta i Armed Forces Journal, en tidning för amerikanska militärer, politiker och industriledare, med rubriken ”Blood borders - How a better Middle East would look”. Peters hade ritat om gränser och styckat upp flera stater i Mellanöstern, där bl. a en delning av Irak i tre rekommenderades. Kartan har fick stor spridning och #bild=375154#många, som t ex professor har i Pentagonkartan sett bevis på en den amerikanska imperialismens planer. När kartan föredrogs på ett Nato-möte i Rom utbröt en diplomatisk kris då dom nävarande turkiska officerarna gick i taket. Pentagon fick efteråt be Turkiet om ursäkt. Till Konflikts <strong>Marie Liljedahl</strong> berättar han att kartan inte var en politisk rekommendation utan var gjord som en intellektuell övning för amerikanska politiker.<br />#link=96099# ’<br />#link=96100#</p>
<p>#bild=375157#<br /><strong>Samantha Power</strong> är professor i globalt ledarskap och statsvetenskap vid Harvard. Hon verkar också som journalist och författare och har i kraft av sitt engagemang och sina böcker blivit en av USA: s mer kända humanitärt inriktade idealister. Nyligen fick hon lämna jobbet som en av Barack Obamas närmaste #bild=375155#<br />utrikespolitiska rådgivare, för att hon kallat Hillary Clinton ”monster” i en tidningsintervju, något som hon sedan ångrat. USA måste bevisa sin goda vilja genom att handla annorlunda, menar Samantha Power och hon talar om det goda imperiet, det ledarskap för mänskliga rättigheter som USA borde vara.<br />#link=96122#<br />#link=96123#<br />#link=96124#<br /><strong><em>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/90636</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080503110016.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 May 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/372603_100_151.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3349</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080503110016.mp3" length="40187948" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>EUROPAS JIHADISTER</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 26 april#ljud=1139187#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P><STRONG>Vilken väg tar de ungdomar i Europa, som befinner sig i gränslandet till extremistiskt våld? Konflikt berättar om kampen om de unga själarna som pågår i Europa.</STRONG></P><P>I veckan hölls ett ovanligt evenemang i London: grundandet av <STRONG>tankesmedjan Quilliam</STRONG>, ledd av två avhoppade brittiska islamister. <STRONG>Maajid Nawaz</STRONG> och <STRONG>Ed Husain</STRONG> säger att de har varit med och sått frön till det som blev våld och terrorism, och att de startat Quilliam för att bekämpa lärorna de själva spred. De förespråkade aldrig våld men de säger nu att vad de inympade i unga muslimer var en ideologi och en konfrontatorisk världssyn som är farlig.<BR>#länk=95787# <BR>#länk=95784#<BR><STRONG>Malena Rembe</STRONG>, chefsanalytiker på SÄPO:s kontraterrorenhet, ger i Konflikt sin syn på riskläget för våldsamma attentat i Europa och Sverige.<BR>#länk=95796#<BR></P><P>#bild=370208#Frågan <EM>varför</EM> vissa unga män i Europa väljer att ta steget över gränsen och tar terrorns väg, har sysselsatt många experter de senaste åren. <STRONG>Olivier Roy</STRONG>, fransk professor och islamolog, menar att den tydligaste historiska parallellen till dagens al qaida-inspirerade grupper, är Baader-Meinhof och andra extremvänstergrupper på 70-talet. Roy har bland annat skrivit boken #länk=95770#. Han är verksam på #länk=95768#.<BR></P><P><EM></EM>I vintras hölls den första konferensen om radikalisering och politiskt våld, där bl a Olivier Roy deltog. Konferensen hölls av the International Center for the Study of Radicalisation and Political Violence. <BR> #länk=95794#<BR>#länk=95795#<BR></P><P>Parallellt med debatten om hur man mest effektivt bekämpar extremism och terrorism så återkommer ständigt frågan om <STRONG>retoriken</STRONG> - vad man egentligen ska kalla det som pågår. Krig, kamp, kontraterrorism... och vilket begrepp man än väljer så slår det an fel ton hos någon.#bild=370212#<BR>När president Bush en dryg vecka efter 11 september-attentaten 2001 förklarade krig mot terrornätverket al-qaida, var det precis vad bin-Laden och hans anhängare ville höra. <BR>Det säger den brittiske Europakorrespondenten för The Observer, <STRONG>Jason Burke</STRONG>, som har levt i Pakistan och Afghanistan och bland annat skrivit en bok om al-qaida. Läs mer av och om Jason Burke: <BR>#länk=95785# <BR>#länk=95786#<BR><STRONG><BR>Daniel Benjamin</STRONG>, vid tankesmedjan Brookings Institute i Washington tycker att européerna är överdrivet kritiska mot ordet krig i det här sammanhanget. Amerikaner tar instinktivt till kraftuttryck mot sånt de uppfattar som allvarliga hot, menar han. #länk=95781# <BR>#länk=95783#<BR></P><P>#bild=370197#<STRONG>Herfried Münkler</STRONG>, tysk professor och författare, menar att den amerikanska retoriken inte bara har bidragit till att underblåsa fientliga stämningar i den muslimska världen. Den har också skapat en onödig splittring mellan USA och Europa.<BR>#länk=95782#</P><P>#bild=370205#<BR><STRONG>Madrid</STRONG> var platsen för det hittills värsta terrordådet #bild=370242#<BR>i Europa, när en al-qaida-anknuten grupp sprängde fyra pendeltåg i luften i mars 2004.  Ändå upplever spanjorerna idag inte hotet från jihadistiskt våld som särskilt påträngande - trots att experter fortfarande ser Spanien som ett av de mest troliga målen i Europa. Snarare är det hotet från inhemska ETA som orsaker mest oro och politiska konvulsioner i det spanska samhället. Petra Socolovski återvände till den pendeltågslinje,som drabbades av bomb-attentaten våren 2004.</P><P><STRONG><EM>Programledare Agneta Ramberg</EM></STRONG> <A href="mailto:agneta.ramberg@sr.se">agneta.ramberg@sr.se</A><BR><STRONG><EM>Producent Nina Benner</EM></STRONG> <A href="mailto:nina.benner@sr.se">nina.benner@sr.se</A></P><P>#länk=95788#<BR> </P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/90766</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080426110013.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Apr 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/370197_120_100.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3308</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080426110013.mp3" length="39686478" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>ANSVARSFLYKT I FLYKTINGFRÅGAN</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 19 april#ljud=1139244#I den amerikanska kongressen får Sveriges flyktingpolitik beröm för sin generositet. Samtidigt tar tvångsavvisningarna till Afghanistan fart och sedan ett par månader får de flesta irakiska asylsökande avslag. Vem tar ansvaret för denna åtstramning? Om asylbeslut som Svarte Petter-spel i ett system där juristerna fått huvudrollen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Veckans program börjar med ett reportage om en avvisning av flyktingar. En signal som kan ha bidragit till att färre söker asyl i Sverige kan vara att Migrationsverkets chef i slutet av förra året fattade ett så kallat ”vägledande” beslut som gäller Afghanistan. Där sägs att även om personer kommer från områden i Afghanistan, där det råder väpnad konflikt, så är det möjligt att tvångsavvisa dem till Kabul. För en månad sedan, den 18 mars, dömde migrationsdomstolen stick i stäv mot just det här beslutet. Trots det avvisas samma kväll sex afghanska män till just Kabul. Trots vädjanden från Afghanistans regering om att undvika tvångsavvisningar på profeten Mohammeds födelsedag så landar de avvisade afghanerna och ett 20-tal svenska poliser i Kabul den 19 mars. Konflikts <STRONG>Randi Mossige Norheim</STRONG> fick tag i några av de avvisade männen per telefon i Afghanistan. <BR>#länk=95260#<BR></P><P>När den nya utlänningslagen sjösattes i mars 2006 var det en av de största reformerna av asylpolitiken på flera decennier. Det nya systemet, där regeringsbeslut och den utskällda Utlänningnämnden ersattes med migrationsdomstolar som överinstans, skulle borga för rättsäkerhet och att ansvarsfördelningen var tydligare jämfört med tidigare. Konflikts <STRONG>Marie Liljedahl</STRONG> intervjuar den lundensiska statsvetaren <STRONG>Isa Cegrell</STRONG> som i en magisteruppsats med titeln ”Gör om, gör rätt!” påpekat att skapandet av Migrationsdomstolen är del av en internationell trend av ”judikalisering”, det vill säga överflyttning av makt från folkvalda politiker till rättsväsendet. Även etnologen <STRONG>Eva Norström </STRONG>som satt i utredningen som ledde till den nya utlänningslagen intervjuas. Hon anser att regering och politiker nu gömmer sig för mycket bakom den nya domstolsordningen och undviker ansvar. <BR>#länk=95250#<BR>#länk=95251#<BR>#länk=95259#<BR></P><P>Bakgrunden till omgörningen var år av högljudd kritik, i synnerhet från kyrkan och organisationer som #bild=367384#Amnesty och Röda Korset. Den ordning som hade funnits innan sågs av dessa som alldeles för strikt och nu fanns en utbredd förhoppning om att det nya systemet skulle vara tydligare, mer förutsägbart och på det hela taget generösare. När så en våg av irakiska flyktingar började strömma in i Sverige på hösten 2006 verkade dessa förhoppningar besannas. En överväldigande majoritet av alla irakier gavs uppehållstillstånd och under hela 2007 kom omkring 1 500 från det krigshärjade Irak varje månad till Sverige.<BR>#länk=95252#</P><P>Men samtidigt hade det nya systemets kvarnar börjat mala. #bild=367378#I just februari 2007 kom en dom från Migrationsöverdomstolen där det slogs fast att en yezidisk man från norra Irak inte hade flyktingskäl eftersom det, i lagens mening, inte rådde väpnad konflikt i landet. För att han skulle fått stanna hade han behövt ”individuella skäl”, och det hade han inte eftersom den del av Irak han kom från var relativt lugn. Denna dom applicerades i juli 2007 av Migrationsverket på Bagdad och resten av Irak, i ett vägledande beslut taget av generaldirektören Dan Eliasson, och bekräftades av Migrationsöverdomstolen i december 2007. I ett längre reportage skildrar reportrarna <STRONG>Johanna Sjövall</STRONG>, <STRONG>Katja Magnusson</STRONG> och <STRONG>Firas Junblat</STRONG> ett antal helt aktuella fall med irakiska fall som fått avslag pga otillräckliga ”individuella skyddsskäl”.<BR>#länk=95257#<BR>#länk=95258#</P><P>När denna nya praxis om ”väpnad konflikt” och ”individuella skäl” hade fastslagits började avslagen dugga tätt. Bifallsprocenten, som hade legat kring 90 procent under 2007, sjönk snart till runt 25. Och signalen till de irakier som fortfarande hoppades att ta sig till Sverige, varav många finns i Jordanien och Syrien, gick snabbt fram. Från 1 446 asylsökande i december 2007, sjönk siffran till 1 347 i januari, 834 i februari och 520 i mars. Antalet verkar fortsätta att sjunka: andra veckan i april var siffran 113. Samtidigt ökar antalet tvångsavvisningar, hittills framförallt till Afghanistan, och Migrationsverket räknar i sin senaste verksamhetsprognos med att tusentals irakier kommer att förmås - frivilligt eller inte - att återvända under 2008 och 2009.<BR>#länk=95253#<BR>#länk=95254#</P><P>Nu börjar kritiken från de organisationer som tidigare välkomnade den nya ordningen att växa. #bild=367835#Den 22 april lägger Röda Korset fram rapporten ”Ny utlänningslag under lupp”, där man på flera punkter ger Migrationsverket och domstolarna kritik för att de tolkar lagstiftningen alltför restriktivt. Och genom att avskaffa Utlänningsnämnden har politikerna också frånhänt sig sitt eget ansvar, påpekar Röda Korset. För trots - eller kanske på grund av - att just asyl- och flyktingpolitik är särskilt känsliga politiska områden, hänvisar de ansvariga politikerna till att de inte har någon makt i det nya systemet när en åtstramning sker. ”Som migrationsminister ska jag hålla mig väldigt långt borta från de här frågorna”, sa Tobias Billström i en radiointervju i mars. ”Vi har inte längre en politisk process.”<BR>#länk=95256#<BR></P><P>#bild=367845#Med i studion för att diskutera detta finns migrationsminister <STRONG>Tobias Billström</STRONG>, Migrationsverkets generaldirektör <STRONG>Dan Eliasson</STRONG> och Svenska Röda Korsets ordförande <STRONG>Bengt Westerberg</STRONG>.</P><P><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR></EM></STRONG><A href="mailto:mikael.olsson@sr.se">mikael.olsson@sr.se</A><BR><STRONG><EM>Producent: Ivar Ekman</EM></STRONG><STRONG><EM><BR></EM></STRONG><A href="mailto:ivar.ekman@sr.se">ivar.ekman@sr.se</A></P><P><STRONG><EM>TIDIGARE KONFLIKT OM FLYKTINGFRÅGAN:</EM></STRONG></P><P>#ljud=1118224#<BR>#ljud=1118223#<BR>#ljud=1118149#<BR></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/90914</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080419110045.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Apr 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/367260_366_251.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3412</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080419110045.mp3" length="40940669" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>AFGHANISTAN – OM VÄSTVÄRLDENS DRÖMMAR OCH AFGHANSK VERKLIGHET</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 12 april#ljud=1118034#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P><STRONG>Nato skickar mer styrkor till Afghanistan, samtidigt hörs varningar om att landet håller på att gå förlorat igen.<BR>Men vad vill västvärlden med Afghanistan, och hur väl stämmer de målen med afghanernas verklighet? <BR></STRONG></P><P>Natos insats i Afghanistan har gått in på sitt sjunde år, men någon stabilitet i landet är inte i sikte. Nyligen varnade den brittiske politikern Paddy Ashdown, som var tänkt att bli FN:s sändebud i Afghanistan, för att västvärlden håller på att förlora kampen om landet. #länk=94838#</P><P>Några aktuella rapporter om läget i landet: <BR>#länk=94828#<BR>#länk=94795#<BR>#länk=94836#<BR>#länk=95063#</P><P>Utrikesminister <STRONG>Carl Bildt</STRONG> och Svenska Afghanistankommitténs <STRONG>Anders Fänge</STRONG>, platschef i Kabul, kommenterar läget i Afghanistan, och diskuterar västvärldens målsättningar i landet.</P><P>#bild=364707#Den brittiske tidigare diplomaten <STRONG>Rory Stewart</STRONG> har skrivit boken ”The Places in Between” om sin vandring genom Afghanistan efter talibanernas fall. Han menar att västvärlden måste omvärdera vilka mål man har för engagemanget i Afghanistan. <BR>Idag arbetar Stewart med en stiftelse för återuppbyggnad i Kabul, #länk=94839#.</P><P><BR>Trots att de internationella styrkorna ökar sin närvaro i Afghanistan så ökar också osäkerheten i landet. <STRONG>Farida Nekzad</STRONG>, internationellt prisbelönt journalist och chefredaktör för nyhetsbyrån Pajhwok Afghan News, berättar om stämningarna bland de afghaner hon möter.<BR><EM>Läs mer om Farida Nekzad:<BR></EM>#länk=95065#<BR>#länk=95066#<BR>#länk=95064#</P><P>#bild=364709#För trettio år sedan skedde det kommunistiska maktövertagandet i Afghanistan. Det blev inledningen på tre decennier av oroligheter i landet. Amerikanskan <STRONG>Nancy Hatch Dupree</STRONG> har upplevt de stora förändringarna i landet. På 60- och 70-talet stod hon i centrum för det sociala livet i Kabul. Idag oroar hon sig för bristen på kontakt mellan afghanerna och de utländska biståndsarbetarna. Dupree kallas ibland Afghanistans farmor. <BR>#länk=94840#</P><P><BR>För knappt två veckor sedan gick finalen av Afghan Star av stapeln. Det var tredje säsongen för programmet som bygger på samma koncept som American Idol och svenska Idol. <BR>#länk=94808#<BR>I år har programmet fått en viss upmärksamhet även i väst, #bild=364654# mest på grund av att en av finalisterna var en ung kvinna från det konservativa Kandahar. Konflikt talar med 18-åriga <STRONG>Lima Sahar</STRONG> från det konservativa Kandahar, som nått berömmelse men också blivit hotad pga sin medverkan i tävlingen.<BR>#länk=94810#<BR>#länk=94826#<BR></P><P>#bild=364609# <STRONG>Shakeb Isaar</STRONG> har också varit tv-idol i Afghanistan, och ledde några år efter talibanregimens fall ett populärt musikprogram. Att kultur fortfarande är sprängstoff i Afghanistan, visar hans berättelse. Försöken att presentera västerländska artister för en afghansk tv-publik, ledde till att en kollega sköts till döds, och Shakeb själv tvingades fly till Sverige.   <BR>#länk=94827#<BR>Isaars egen idol är Ahmad Zahir, klassisk och kontroversiell afghansk sångare på 70-talet. <BR>#länk=94829#</P><P><EM><STRONG>Programledare Agneta Ramberg</STRONG></EM> <A href="mailto:agneta.ramberg@sr.se">agneta.ramberg@sr.se</A><BR><STRONG><EM>Producent Nina Benner</EM></STRONG>  <A href="mailto:nina.benner@sr.se">nina.benner@sr.se</A></P><P><BR> </P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/91533</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080412113540.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 Apr 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/364051_366_227.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3294</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080412113540.mp3" length="39530648" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>BISTÅND SOM BRICKA I 
KAMPEN MOT TERRORISM</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=361728#Lördag 5 april#ljud=1102064#Världens biståndspengar ökar men allt mer går till militära uppgifter och till länder som är nyttiga i kriget mot terror.  Sammanblandning av militärt och humanitärt arbete hotar biståndsarbetares säkerhet och terrormisstankar används som förevändning för att stoppa obekväma frivilligorganisationer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>President George Bushs tal till kongressen en dryg vecka efter attackerna mot World Trade Center och Pentagon har kommit att prägla världen sedan dess. De ödesdigra orden ”antingen är ni med oss eller så är ni med terroristerna” har inte minst förändrat synen på säkerhet i det privata, i det lokala samhället och globalt. Men det har också påtagligt förändrat villkoren för världens biståndsinsatser som allt mer har kommit att betraktas som ett redskap i den globala kampen mot terror. <BR>OECD färska siffror visar att medlemsländernas bistånd minskade för andra året i rad. Från den ekonomiska samarbetsorgansiationen och EU uttrycktes allvarlig oro för att milleniemålen, som syftar till att halvera antalet fattiga i världen till år 2015, blir allt svårare att nå. Istället går mer av biståndsmedel till områden och projekt som kan förknippas med kampen mot terror, enligt flera sammanställningar av de gångna årens biståndsinsatser. Medan biståndsorganisationer varnar för en farlig sammanblandning mellan humanitära och militära insatser så är just det något som välkomnas från militärt håll.<BR>#länk=94370#<BR>#länk=94371#<BR>#bild=361727##bild=361725# Gäster i studion för att diskutera hur biståndsarbete har påverkats av den nya säkerhetspoltiska agendan är <STRONG>Christer Zettergren</STRONG>, generalsekreterare för Röda Korset och <STRONG>Lena Ag</STRONG>, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna.<BR>#länk=94374#<BR>#länk=94373#<BR>#bild=361723#För ett par veckor sedan samlades vad som presenterades som världens ledande experter på bekämpning av terrorism i Stockholm i Försvarshögskolans regi. Flera av deltagarna underströk att vi har att göra med en helt ny typ av krigföring mot en ny fiende, vilket kräver nya metoder. I de konventionella krigen har det gällt att förgöra fienden fysiskt, men nu handlar det mer om att vinna befolkningens förtroende och samarbetsvilja. För att lyckas med det måste alla delar av samhället involveras betonade bland andra en av konferensens deltagare, generallöjtnant <STRONG>Sir John Kiszely</STRONG>, som är chef för den brittiska försvarsakademin. <STRONG>John Nagl</STRONG>, överstelöjtnant i den amerikanska armén som också fanns på konferensen, betonande att vi kan bli bättre på att förklara både för våra skattebetalare och vår vänner i de länder vi befinner oss i vad vi försöker att åstadkomma och att frivilligorganisationerna samarbetar med militären för ett gemensamt mål, som inte är att ockupera landet utan att hjälpa det att stå på egna ben.<BR>#länk=94366#<BR>#länk=94365#<BR>#bild=361726#Sidas nye generaldirektör Anders Nordström debatterade i DN debatt för att det svenska biståndet måste fokuseras bättre. En av åtgärderna handlar om att utöka samarbetet med andra politikområden, till exempel försvars- och säkerhetspolitik. Det här är också något som regeringen trycker på i sin nya politik för global utveckling. Biståndsminister <STRONG>Gunilla Carlsson</STRONG> menar att världen efter 11 september har gjort att vi måste tänka i nya banor inom biståndspolitiken.<BR>#länk=94372#<BR>#bild=361719#I Storbritannien finns organisationen <STRONG>INTRAC</STRONG> som står för International NGO Training and Research Centre och som jobbar med att stödja frivillorgansationer och civila organisationer i deras arbete i utvecklings- och biståndsfrågor. Här har man uppmärksammat hur det så kallade kriget mot terrorism påverkat humanitärt arbete världen över. Idag riktas statliga biståndspengar i allt större utsträckning till biståndsorgansationer som stödjer den nya säkerhetspoltiska agendan. Och ett allt mer omfattande regelverk har byggts upp för att kontrollera verksamheten. Men man har också sett hur repressiva stater använt sig av kriget mot terrorsimen som täckmantel för att sätta åt inhemska organisationer som arbetar för att stärka mänskliga rättigheter. INTRACs chef <STRONG>Brian Pratt</STRONG> berättar för Konflikts <STRONG>Marie Liljedahl</STRONG> att att många organisationer i dag känner sig misstänkliggjorda.<BR>#länk=94367#<BR>Efter Hamas seger i det palestinska valet 2006 strypte västvärlden allt ekonomiskt stöd till det palestinska styret och nya skärpta krav ställdes på hjälporganisationerna som är aktiva i området. Idag, två år efter att bojkotten inleddes, har utvecklingsarbetet i de palestinska områdena nästan helt stannat av. Hjälporganisationerna tvingas fokusera på rent humanitära insatser av rädsla för att förknippas med så kallade terrorister och terroraktiviteter. Frilansjournalisten <STRONG>Anneli Rådestad</STRONG> besökte <STRONG>Abdullah Elsadi</STRONG> på Islam Relief och <STRONG>Michael Bailey</STRONG> från biståndsorganisationen Oxfam som både beskriver hur deras verksamhet har försvårats.<BR>#länk=94369#<BR>#länk=94368#<BR>I Centralasien började kriget mot terror började långt innan 11 september-attentaten 2001. I och med Sovjetunionens fall förkastades kommunismen som ideologi och i dess ställe tog en ny religiös väckelse fart. I Centralasien blev islam en del av de nya staternas nationella identitet. Men missnöje med brist på utveckling, torftiga levnadsvillkor skapade också en grogrund för en tilltagande radikalisering. Islamistiska grupper sågs som ett allt större hot och förföljelsen av dem och andra organisationer och människor som kunde uppfattas som oppositionella ökade under hela 90-talet. Det här berättar <STRONG>Nargis Kassenova</STRONG> vid tankesmedjan Public Policy Research Center i Kazakhstan. För de centralasiatiska regimerna kom president Bushs förklaring av globalt krig mot terror väldigt lägligt. <BR><STRONG><EM>Programledare: Daniela Marquardt<BR>Producent: Marie Liljedahl<BR></EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/91642</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080405110224.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 05 Apr 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/361719_140_178.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3404</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080405110224.mp3" length="40851821" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>BORTOM BUSH</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 29 mars#ljud=1091013#Om världens väntan på en ny president, och en ny amerikansk utrikespolitik. Men hur ny kan den bli? Och vilken skillnad gör det vem som blir vald? Kampen kring USA:s utrikespolitiska identitet hårdnar – ska landet vara en beväpnad världsförbättrare, global institutionsbyggare eller isolerad jätte?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>USA är världens dominant i särklass – #bild=359735#ekonomiskt, kulturellt och inte minst militärt. Därför följer medborgare världen över, med stort intresse, den amerikanska presidentvalskampanjen. Fick de bestämma skulle Barack Obama vinna, det indikerar en rad internationella opinionsundersökningar. Obama ses av många européer som det hopp om en radikalt ändrad amerikansk utrikespolitik som gör slut på krigen och söker samarbete istället för att peka med hela handen. Nyligen gick också fyra före detta utrikesministrar – Henry Kissinger, Colin Powell, James Baker och Madeleine Albright – ut och gav idéerna om stängning av Guantanamo och samtal med Iran sitt stöd, vilket naturligtvis ökar hoppet om ett nytt amerikanskt uppträdande internationellt. #bild=359053# Men tidningen Economist varnar och skriver att ”det är lustigt hur ofta utlänningar blir förvånade när de förstår att amerikanska presidenter tjänar amerikanska intressen, inte hela världens. Och de intressena är inte alltid samma sak”. För är det en idé presidentkandidaterna är eniga om är det idén om att USA måste ha ledningen i världen.<BR>#länk=93833#<BR>#länk=93837#<BR>#länk=93834#<BR>#länk=93835#<BR>#länk=93836#<BR></P><P>Konflikts Claes Andreasson har besökt Ridgecrest, en stad vid randen av Mojave-öknen i sydöstra Kalifornien. Staden är kraftigt beroende av USA:s utrikespolitik, och då i synnerhet den militära biten. En tredjedel av Ridgecrests 30 000 invånare arbetar på China Lake-basen, där den amerianska flottans flygvapen testar sina vapen. Nyheten att China Lake ska byggas ut ytterligare, som en del av den rekordstora försvarsbudget som presenterades nyligen på dryga 600 miljarder dollar, togs därför emot med stor glädje.<BR>#länk=93842#<BR>#länk=93839#<BR></P><P>#bild=359049#Andrew Bacevich är professor i internationella relationer vid Boston-universitet, och han är djupt oroad av hur den amerikanska politiken utvecklats under de senaste decennierna. Bacevich har gjort sig känd som en en skarp och många gånger hård debattör i utrikespolitiska frågor. Politiskt djupt konservativ med en bakgrund som miltär analytiker och lärare vid officersskolan West Point medverkar han regelbundet i värdemässigt så värdemässigt skilda tidningar och tidskrifter som The National interest, Foreign Policy, The American Conservative, the Nation och Washington Post. Han skulle kunna sorteras in i det isolationistiska facket bland utrikespolitiska tänkare, och beskriver i sina böcker och artiklar de strukturer och värderingar som skapar amerikansk utrikespolitik; där militär makt blivit den viktigaste ingrediensen – långt före George Bush.<BR>#länk=93840#  #länk=93844#  #länk=93845#  #länk=93846#</P><P>På den andra änden av den politiska skalan befinner sig Fred Kaplan, säkerhetspolitisk kolumnist på Washington Post-ägda Slate.com #bild=359045#och författare till Daydream Believers, en nyutkommen bok om Bush-adminstrationens utrikespolitik. Kaplan är en klassisk Bush-kritisk amerikansk liberal – hans bas är Brooklyn, en bastion av vänsterintellektuella, och långt ifrån Mojave-öknens testflygningar. <BR>Kaplan skulle allra helst se ett Amerika som återigen bygger internationella institutitioner som FN och NATO, snarare än att rasera dom, vilket han anser skett under Bush. Men en sån utveckling tror han är ganska osannolik. Istället tycker han att USA i första hand måste anpassa sig till den nya säkerhetspolitiska situationen. Och han fokuserar, precis som Andrew Bacevich, på den amerikanska militären.<BR>#länk=93841#<BR></P><P>Gäster med för att diskutera dessa frågor är Pierre Schori, före detta FN-ambassadör och numera chef för den internationella tankesmedjan FRIDE i Madrid; Anders #bild=358832#Stephanson, professor i historia vid Columbia-universitetet i New York; och Billy McCormack, förlags- och kommunikationschef vid svenska tankesmedjan Timbro.</P><P>#bild=359057# En arena för otvetydig amerikansk global dominans är den vita duken. USA:s utrikespolitik har gjort tydliga avtryck i den stora mängd filmer som på sistone ofta haft kampen mot terrorismen som tema. Hollywood beskrivs gärna som USA:s största propagandamegafon, men i höst har det kommit en hel rad filmer som ifrågasätter metoderna i kriget mot terrorn. Konflikts Marie Liljedahl ställer frågan hur lojal Hollywood egentligen är med dagens amerikanska utrikespolitik?</P><P><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR>Producent: Ivar Ekman</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/91745</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080329110008.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Mar 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/358829_366_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3288</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080329110008.mp3" length="39455841" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Israel - att tala eller tiga</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 22 mars #ljud=1139250#
Om drivkrafterna bakom Israels politik 60 år efter statens grundande. Om att tala med eller tiga ihjäl fienden, om fredsrörelsen som söker nya vägar och kulturen som dialogens sista utpost.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bilden av konflikten mellan israeler och palestinier domineras av dagliga rapporter om attacker och vedergällningar i en till synes evig våldsspiral. Varje gång kontakter eller samtal väcker nya förhoppningar om en möjlig lösning så tycks de dömda att genast följas av nya bakslag - nya våldsdåd och nya bosättningar på ockuperad mark. #bild=356638##bild=356639#Konflikt söker drivkrafter finns bakom den israeliska politiken och ställer frågan hur konflikten påverkar det israeliska samhället. Studion gästas av författaren <strong>Anita Goldman</strong> och doktoranden i islamologi vid Lunds universitet <strong>Eli Göndör</strong>. Båda har länge bott i Israel och dessutom varit aktiva den israeliska organisationen <strong>Peace Now</strong>.<br />#link=93459#<br />#link=93460#<br />#link=93463#<br />#link=93462#<br />#link=93464#<br />#bild=356603#”De goda krafternas strategi” - så kan man beteckna den grundtanke som den israeliska regeringen nu agerar efter; att samtala mer med och stärka de moderata palestinska ledare som går att förhandla med och de pragmatiska arabiska ledare som känner av samma hot som Israel, från en växade islamistisk extremism. En av förespråkarna för denna israeliska strategi heter <strong>Daniel Taub</strong>, chefsjurist vid Israeliska utrikesdepartementet. Konflikts <strong>Mikael Olsson</strong> har träffat honom.<br />#bild=356732#Tanken att förhandla med den militanta rörelsen Hamas tycks vinna allt större stöd bland israeler. Enligt en opinionsundersökning publicerad för tre veckor sedan 64 procent av israelerna för direkta samtal med Hamas. Den här hållningen får också stöd från oväntat håll. Det är den tidigare chefen för den israeliska underättelsetjänsten Mossad, som menar att inget kommer att hända innan samtal inleds. Eftersom Hamas kontrollerar områden som gränsar till Israel går det inte att ignorera dem, säger <strong>Efraim Halevy </strong>till Konflikts <strong>Petra Quding</strong>. #link=93465#’<br />#link=93467#<br />#link=93468#<br />#bild=357229#Den israeliska fredsrörelsen har alltid varit bland de mest drivande krafterna för en dialog med palestinierna. Men sedan andra intifadan bröt ut 2000 och sedan Hamas maktövertagande i Gaza har rörelsen i stort sett tystnat. Konflikttrötta och desillusionerade stannar de israeliska fredsaktivisterna hemma. Många har hoppat av rörelsen och flyttat höger ut på den politiska skalan. Frilansjournalisten <strong>Anneli Rådestad</strong> har träffat <strong>Hagit Ofran</strong> och <strong>Rami Elhanan</strong>, två fredskämpar i Jerusalem som vägrar ge upp.<br />#link=93472#<br />#link=93473#<br />#bild=357240#I veckan avslutades bokmässan i Paris och om ett par månader samlas många av världens mest framstående författare återigen i Turin. I år när Israel firar 60-årsdagen av statens grundande har landet bjudits in som hedersgäst till båda dessa mässor. Valet av Israel som hedersgäst utlöste skarpa protester i en rad arabländer och flera av dem vägrade att komma till Paris - däribland Libanon, Marocko, Algeriet, Tunisien Jemen och Saudiarabien. Flera israeliska författare avfärdare protesterna och manade istället sina kollegor att använda tillfället för att främja dialogen mellan länderna. Men en av de 40 inbjudna israeliska gästerna anslöt sig till bojkotten. För poeten och litteraturvetaren <strong>Aharon Shabtai</strong> var bokmässan inget forum för dialog utan en ren politisk gest som han inte kunde tänka sig att medverka i.<br />#link=93479#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Marie Liljedahl</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/91834</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080322100012.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Mar 2008 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/356603_155_195.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3374</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080322100012.mp3" length="40483107" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>PAPPERSLÖSHET OCH PASTASALLADENS VERKLIGA PRIS</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 15 mars#ljud=1067415#Om hur en global, oorganiserad och många gånger illegal arbetskraftsreserv är en god affär för oseriösa företag. Reportage om MO Catering, en svensk företagsframgång byggd på rädsla och påstått svartarbete - allt medan facket såg på. Inför LO-kongressen i maj höjs nu rösterna om att facket bör organisera papperslösa. Vilket ansvar har egentligen facket i denna nya, globaliserade arbetsmarknad?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Då och då får vi en glimt av den – en växande, världsomspännande, dold arbetsmarknad, fylld av asylsökande och de som lever här utan tillstånd, så kallade papperslösa. ILO, International Labor Organization, är ett FN-organ som nära följer förändringarna på denna globala marknad. Den är, säger ILO:s rapporter, i snabb, dramatisk förändring. Mellan 1985 och 2005 mer än fördubblades antalet migranter som tagit sig till den industrialiserade världen, från 55 miljoner till 120 miljoner människor. Varje år stiger den siffran med ytterligare 2,5 miljoner. Den ekonomiska betydelsen av dessa globaliserade nomaderna är enorm. Varje år skickar de hem 300 miljarder dollar till sina familjer, vilket är mer än tre gånger så mycket som världens totala bistånd.<BR>#länk=92920#<BR>#länk=92921#</P><P><STRONG>Ibrahim Awad</STRONG> är chef för ILO:s migrationsavdelning. #bild=354655#Enligt honom skulle en global överenskommelse som reglerar arbetsmigration – av det slag som finns för både kapital och handel, i form av till exempel WTO – vara det allra bästa sättet att få bukt med den irreguljära arbetsmarknaden. Men i brist på detta måste myndigheter och marknadens parter i de rika länderna vara noga med att bevaka de irreguljära arbetarnas mänskliga rättigheter.<BR>#länk=92922#</P><P>I Jordbro söder om Stockholm kan man hitta spår av den nya, globaliserade arbetsmarknaden. Där sköter företaget <STRONG>MO Catering</STRONG> huvuddelen av sin produktion av färdigmat – sallader och mackor – som säljs i 500 Coop-butiker, på Ica och Vi-butikerna. Enligt två tidigare anställda från Uzbekistan sker en stor del av arbetet underbetalt, med svarta löner, svåra arbetsvillkor och helt utan anställningssäkerhet. Flertalet av de som arbetar på fabriken ska vara från Centralasien – Uzbekistan, Mongoliet #bild=354662# och Afghanistan – och är antingen asylsökande eller är kvar efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Många anställda lider av kylan på arbetsplatsen och bristen på riktiga skyddskläder, och många drabbas av sjukdomar, enligt de två källorna. De berättar också om en kazakhisk man som dog av hjärtstillestånd på fabriken i Jordbro i maj förra året, men som kördes i privatbil till Södersjukhuset där det uppgavs att han dött utomhus, på promenad.<BR>#länk=92923#<BR></P><P>MO Catering AB:s ledning har fått möjlighet att svara på de påståenden om företaget som görs i reportaget. Företagsledningen har valt att svara i skrift per mejl. Där bekräftar MO Catering att ”flertalet anställda är asylsökande” men poängterar att de har rätt att arbeta i väntan på beslut. Företagsledningen bestrider alla påståenden om svarta löner, och hävdar att alla löner följer gällande avtal.  De enda löneavdrag som görs är för de som äter lunch på företaget, skriver MO Catering. Vidare skriver företaget att uppgifterna om att klagande arbetare sparkas och intyg om praktikarbete är felaktiga. Temperaturen på arbetsplatsen följer normerna och all personal har skyddskläder, skriver företagsledningen. Bemanningsföretag har inte anlitats sedan 1 januari 2007 skriver MO Caterings ledning och kallar avslutningsvis påståendet om att arbetaren, som i reportaget kallas Sadik, avlidit på fabriken för ”horribelt”. Företaget hävdar att han bara varit inhyrd via ett bemanningsföretag under drygt 2 månader hösten 2005.<BR>#fil=4366#</P><P>Inom facket växer nu debatten om hur man ska förhålla sig till papperslösa och irreguljära arbetare. #bild=354664# Fackförbundet Fastighetsanställda drog, efter ett tidigare Konflikt-program om papperslösas situation i juni 2007, igång projektet RITA, Rättvis Ingång Till Arbete. Projektet syftar till att kartlägga omfattningen av och villkoren för papperslösas arbete framförallt inom fastighets- och städbranscherna. Gäst i studion är ombudsmannen Sten-Erik Johansson, som är en av personerna bakom RITA. Han har dessutom motionerat till LO-kongressen i maj i år om att LO bör organisera papperslösa. LO, som i studion företräds av ordföranden Wanja Lundby-Wedin, ställer sig dock kallsinnigt.<BR>#länk=92924#<BR>#länk=92925#<BR>#länk=92926#<BR>#länk=92927#</P><P>Med i studion är också författaren och debattören Olle Sahlström, som #bild=354667#anser att svensk fackföreningsrörelse borde ta efter sina kollegor i länder som USA, Spanien och Italien, och offensivt söka upp, stödja och organisera papperslösa och migrantarbetare i allmänhet. Han kommer snart ut med en bok i ämnet.<BR>#länk=92928#<BR>#länk=92929#</P><P>Hör mer om migrantarbetare och papperslösa ur tidigare Konflikt:<BR>#ljud=1059137#<BR>Miljoner papperslösa - offer för vår tids slavhandel:<BR>#ljud=1059196#<BR>Utvalda och bortvalda migranter:<BR>#ljud=1059227#</P><P><BR><STRONG><EM>Programledare: Mikael Olsson<BR>Producent: Ivar Ekman</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/91943</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080315110015.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Mar 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/354648_366_245.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3300</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080315110015.mp3" length="39595126" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>VITRYSSLAND - DIALOG ELLER ISOLERING?</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=351922#Lördagen 8 mars #ljud=1059133#Om Europas sista diktatur - kan vi tala med Vitryssland utan att legitimera Lukasjenkos brutala envälde?Hör ansvarig för vitryska gränsskyddet som hyllar svenskt initiativ till samarbete kring asyl och migration - medan kritikerna varnar för att den nya kunskapen kan användas till effektivare kontroll och ökat förtryck.Och om vitrysk rättsröta som spiller över till Sverige när asylsökande anklagas för mord och begärs utlämnad mot löfte att han inte ska avrättas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>För ett år sedan beslutade regeringen om en ny strategi för kontakterna med Vitryssland under de närmaste åren. Den kan sammanfattas i orden inkludera istället för isolera och i pengar handlar det om att biståndet nästan fördubblas från 40 miljoner kronor per år till drygt 70 miljoner.<BR>Vitryssland är ett land som ofta kallas Europas sista diktatur. På Utrikesdepartementets hemsida kan man läsa att respekten för de mänskliga rättigheterna är svag och förvärras. I lagstiftningen garanteras medborgarna de flesta fri- och rättigheterna, men i praktiken bryter regimen ständigt mot dessa. Ingen fri press, frivilligorganisationer till stöd för mänskliga rättigheter stoppas, oppositionella fängslas, tortyr är vanligt och så sent som för en månad sedan avrättades tre medborgare.<BR> #länk=92381#<BR>#länk=92382#<BR>#länk=92383#</P><P><BR>#bild=351925#Förra veckan prövade Högsta domstolen ett ärende där Vitryssland begärt att vitryske medborgaren <STRONG>Viktar Kulikouski</STRONG>, som har sökt asyl i Sverige, ska utlämnas till Vitryssland. Myndigheterna i Vitryssland hävdar att Viktar är misstänkt för mord, ett brott som kan leda till dödstraff i Vitryssland. <BR>Viktar Kulikouski greps den 27 september förra året och har suttit häktad på Österåkersanstalten fram till för drygt en vecka sedan när han oväntat släpptes ur häktet. Högsta Domstolen håller fortfarande på att formulera sitt yttrande som sedan ska lämnas till regeringen där det avgörande beslutet fattas om han ska utlämnas eller ej. <STRONG>Randi Mossige-Norheim</STRONG> har följt Viktars historia.</P><P>#bild=351930##bild=351929#Medverkande är <STRONG>Thomas Hammarberg</STRONG>, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och EUminister <STRONG>Cecilia Malmström</STRONG> för att diskutera hur man ska hantera information från Vitryssland och hur man ska agera eftersom behovet av dialog för att stärka en demokratisk utveckling är uppenbar - samtidigt som regimen gärna utnyttjar varje kontakt i egna propagandasyften. <BR>När Sverige år 2001 var ordförande i EU tog den dåvarande regeringen ett initiativ till samarbete i asyl- migrations- och gränsfrågor med de länder som var belägna vid det som skulle bli EUs östra gräns när de nya medlemsländerna kom med. Idag är samarbetet i full gång och förutom de nya EU-medlemmarna ingår även länderna på andra sidan gränsen, alltså Ukraina, Moldavien och Vitryssland. Projektet har fått namnet <STRONG>Söderköpingsprocessen</STRONG> och stöds av EU-kommisionen, UNHCR och IOM - Internationalla Organisationen för Migration. <BR>#länk=92384#<BR>I höstas var Sverige värd för ett av projektets årliga möten. Där deltog bland andra general <STRONG>Vadzim Zajtsau</STRONG>, biträdande gränspolischef i Vitryssland. <STRONG>Dmitri Plax</STRONG> träffade honom.<BR>På den katolska biståndsorganisationen Caritas arbetar <STRONG>George Joseph</STRONG> som är ansvarig för migrations- och flyktingfrågor. Han har lång erfarenhet av att jobba mot östeuropa och de tidigare sovjetrepublikerna och är starkt kritisk till Söderköpingsprocessen, där Vitryssland ingår. Han  menar att i stället för att påskynda en demokratisk utveckling kan effekten bli den motsatta - att de nya kunskaperna används för att förtrycka och förfölja medborgarna ännu effektivare. Konflikts <STRONG>Marie Liljedahl</STRONG> träffade honom.<BR>#länk=92385#<BR></P><P>#bild=351934#Den vitryske performanceartisten <STRONG>Alexander Pushkin </STRONG>porträtteras i en ny dokumentärfilm av den polske filmaren <STRONG>Andrzej Fidyk</STRONG>. Filmen Belarusian Waltz - Vitrysk vals - visar hur komplicerat det är, på olika sätt, att vara oppositionell konstnär i en totalitär stat. <BR>Människorättsorganisationer i Vitryssland:<BR>#länk=92386#<BR>#länk=92387#<BR>#länk=92388#<BR></P><P><STRONG><EM>Programledare: Daniela Marquardt<BR>Producent: Marie Liljedahl</EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/92040</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080310094338.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Mar 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/351934_200_113.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3406</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080310094338.mp3" length="40877800" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>SPELET OM ”PIPELINEISTAN”</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördagen 1 mars  #ljud=1048145#Om de den väv av intriger, allianser och intressen som vävs längs den gamla Sidenvägen. Där forna sovjetiska republiker med auktoritära ledare, fattig befolkning, islamistiska krafter och narkotika blivit spelplats för ett nytt stormaktspel om det olje- och gasrika Centralasien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>Konflikt tittar närmre på <STRONG>Shanghai Cooperation #bild=350608#<BR>Organisation</STRONG>, SCO. Samarbetsorganisationen SCO bildades på initiativ av Kina och har alltmer antagit karaktären av en allians mellan medlemsländerna Kina, Ryssland, Kazachstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Motiven från början var gemensam säkerhet genom att lösa gränstvister och samordna terroristbekämpning. Men SCOs arbete tog fart först efter att den amerikanska närvaron och aktiviteten i området ökade efter den 11 september, 2001. Så det är svårt att inte se SCO som också delvis en motoffensiv till USA:s framryckning i området. På det senaste årliga mötet i Bishek #bild=350922#<BR>var samarbetet kring olje- och gasfyndigheterna i fokus. Två dagar efter mötet skrev Kina på två stora avtal - ett med oljerika Kazachstan om en ny pipeline till Kina och ett annat med gasrika Turkmenistan om en ny gasledning till Kina - avtal som ytterligare ökar spänningen, också mellan de tillfälligt allierade Ryssland och Kina och som understryker att de nu självständiga centralasiatiska republikerna nu kan göra affärer av sin självständighet.<BR>#länk=91983#</P><P>#bild=350614#I studion kommenterar två svenska forskare som, var och en för sig och tillsammans, skrivit mängder om spelet i Centralasien och Kaukasus; <STRONG>Nicklas Norling</STRONG>, forskare vid Institutet för Säkerhets- och Utvecklingspolitik och<BR><STRONG>Niklas Swanström</STRONG>, chef för samma institut samt associate professor vid The Central Asia-Caucasus Institute vid Johns Hopkinsuniversitetet i Washington.  #länk=92164#<BR>#länk=91982# #länk=92161# #länk=92162# #länk=92170# #länk=92171#<BR></P><P><STRONG>#bild=350613#<BR>Ariel Cohen</STRONG>, expert på geopolitik och energisäkerhet på den tongivande konservativa tankesmedjan Heritage Foundation i Washington, är orolig. Han ser två nygamla imperier resa sig. Vad vi bevittnar i Centralasien är Kinas ökande styrka som ekonomisk, men också politisk makt, säger han. Och likadant är det med Ryssland, som under Putin har, återgått till en gammal ordning av hårt centralstyre och liknar nu det Ryssland som fanns före 1917 års revolution, säger Ariel Cohen. En stormakt som med geopolitisk tyngd kastar sig in i maktspel både i väst och längs sin södra gräns.<BR>#länk=91986#<BR>#länk=91987#<BR>#länk=91988#<BR></P><P>#bild=349460#En vanlig amerikansk hållning till Shanghai Cooperation Organization är att det är inget annat än en rysk-kinesisk allians för att kasta ut USA ur Centralasien. Men det är en kraftig förenkling och inte hela sanningen säger <STRONG>Stephen Blank,</STRONG> professor vid institutet för strategiska #bild=350611# studier på USAs krigshögskola i Pennsylvania. SCO erbjuder möjligheter för Ryssland och Kina att lösa sina egna intressekonflikter, som är många, säger han. Organisationen svarar också för hjälp till att upprätthålla och ordning i de egna staterna gentemot inre och yttre fiender.<BR>#länk=91984#<BR>#länk=91985# #länk=92180#<BR></P><P>#bild=349462#Vi tittar också på det kinesiska perspektivet. <STRONG>Professor Pan Guang</STRONG> är chef för Centret för internationella studier I Shanghai. Han har en lett forskning och skrivit om en lång rad ämnen som berör Kinas utrikespolitik och relationer, terrorism och religionsmotsättningar, han har ett flertal akademiska uppdrag I USA, han har anlitats av FN:s generalsekreterare och har fått hedersmedalj av Vladimir Putin för sina bidrag till relationerna mellan Kina och Ryssland. Och han är chef för Shanghai Cooperation organisations eget forskningscenter. <BR>Professor Pan Guang tycker inte att USA är längre utgör något större hot, deras storhetstid i regionen blev kort.<BR>#länk=91989# #länk=92198#<BR></P><P>I spelet om inflytande och resurser i de kaukasiska och centralasiatiska republikerna finns det ju ytterligare minst en storspelare, EU. Men många menar att EU-länderna inte har förstått, hur viktigt övriga stormakters spel om Centralasien är och vilka konsekvenser det kan få för Europa. EU håller på att bli överspelat. Mer om det i programmet. #länk=92162#</P><P>#bild=349458#Turkmenistan, i Centralasien har den senaste tiden varit fokus för stormaktsspelet om naturresurserna. För första gången deltog nämligen Turkmenistan i ”Shanghai Cooperation Organizations”, SCO:s årliga möte i höstas. Något som kom att oroa de amerikanska förhandlare som skymtade möjliga framgångar i förhandlingar om utvinning av Turkmenistans stora gasfyndigheter. <STRONG>Författaren och skribenten Gunnar Ohrlander</STRONG> bestämde sig nyligen för att åka dit för att ta reda på mer. Hör hans reseberättelse i Konflikt.</P><P>Vi berättar också om dokumentären <STRONG>Shadow of the Holy Book</STRONG> som visas i mars på Tempofestivalen i Stockholm. I centrum för filmen står boken Ruhmana - boken som den förra turkmenska presidenten Niyazov gav ut 2001 och som har kommit att bli landets viktigaste propagandaverktyg. Idag har boken översatts till över 40 språk. Det visar sig att boken har blivit ett viktigt smörjmedel om man vill göra affärer med en världens värsta diktaturer. Konflikt talar med jursisten <STRONG>Kevin Frasier</STRONG>, som varit med och gjort dokumentären #länk=91991#</P><P>Mer information<BR>#länk=91990#<BR>#länk=91993#<BR>#länk=91994#<BR>#länk=91995#<BR><EM><STRONG></STRONG></EM></P><P><EM><STRONG>Programledare Mikael Olsson<BR>Producent Petra Quiding</STRONG></EM></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/92142</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080301110021.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Mar 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/349457_366_163.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3404</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080301110021.mp3" length="40842431" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kvinnors kroppar som slagfält i krig och konflikter</title>
      <description><![CDATA[<p>#ljud=1043073#
Om övergreppen som sliter sönder hela samhällen och hindrar freden. Vad betyder egentligen FN:s resolutioner, internationella fördömanden och straff mot våldtäktsmän, när sexuellt våld mot kvinnor i konfliktområden bara blir vanligare och råare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad är egentligen ett massförstörelsevapen? Hur stor måste förödelsen bli och hur många offer krävs - innan ett vapen ska definieras som ett hot mot mänskligheten?<br />Vad sägs om en halv miljon offer under 1994 års folkmord i Rwanda? <br />Eller 60 000 offer under krigen i Bosnien och Kroatien? <br />64 000 under tio år av inbördeskrig i Sierra Leone? <br />27 000 bara under förra året i den östra delen av Kongo? <br />Listan kan göras lång och siffrorna visar ändå bara en liten del av sanningen eftersom mörkertalet med all säkerhet är långt större.<br />Om ni inte känner igen siffrorna så är det för att det inte handlar om de officiella dödstalen som vi har blivit bekanta med genom årens medierapportering. Här handlar det istället om de kvinnor och flickor som har utsatts för systematiska våldtäkter i dessa krig och konflikter.<br />Colombia är ett aktuellt exempel. Där pågår just nu en freds- och rättsprocess mot en av landets väpnade aktörer - högermilisen, även kallad paramilitärerna. Processen, som stöds av Sveriges regering, är mycket omdiskuterad och kritiserad av det civila samhället för att inte ta hänsyn till de drabbade och anhöriga. Bland de 80 000 offer som hittills krävt sina rättigheter och anmält brott som paramilitärerna begått mot dem, återfinns endast 21 anmälda fall av sexuellt våld - trots att detta under lång tid varit en utbredd och välkänd paramilitär taktik. Frilansjournalisten <strong>Lotten Colin</strong> har träffat Mariana, en av de få kvinnor som gjort en anmälan. <br /><em>#link=91572#</em></p>
<p>#bild=346790# En av dem som är ansvarig för att hjälpa till i konflikter där detta pågår är <strong>FN:s biträdande generalsekreterare John Holmes</strong>, med ansvar för humanitär hjälp och katastrofinsatser. <br />För en tid sedan besökte han Demokratiska republiken Kongo - ett av de länder där kvinnor är värst drabbade av sexuellt våld. Som far till tre döttrar var det extra svårt att höra kvinnornas fasansfulla berättelser om de brutala övergrepp de utsatts för, berättar John Holmes som var helt mållös efter dessa möten. Och de som kommer fram och får hjälp är ändå bara toppen av ett isberg, konstaterar han.<br />#link=91573# <br />John Holmes besökte bland annat <strong>Panzi-sjukhuset</strong> i södra Kivuprovinsen i östra Kongo. Dit kommer mellan 200 och 250 kvinnor varje månad med skador som de fått efter att ha blivit våldtagna. Det berättar <strong>Erika Beckman</strong>, projektledare för sjukhuset och utsänd av Pingstmissionen som är med och driver det. På sjukhuset lappas de söndertrasade kvinnornas kroppar ihop och de som kan återvänder till sina familjer men för många är det svårt att återvända eftersom skulden för övergreppen ofta läggs på dem. <br />#link=91574#</p>
<p><br />Och i flera av dagens konflikter drabbas så många som varannan eller var tredje kvinna, berättar <strong>Anne Marie Goetz vid FN:s Utvecklingsfond för kvinnor, Unifem</strong>. För trots att det nu finns en större medvetenhet om problemet, ökar användningen av sexuellt våld mot kvinnor som vapen i konflikter - eftersom det är ett så effektivt vapen för att slå sönder både människor och deras samhällen.<br />För sju år sedan antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnors och barns särskilda utsatthet under krig och konflikter och betydelsen av kvinnors delaktighet i konflikthantering och det fredsbyggande arbetet. <br />#link=91577#</p>
<p><br />Anne-Marie Goetz tycker att resolutionen har haft en stor betydelse genom att erkänna att kvinnor drabbas av krig på andra sätt än män, och att kvinnor spelar en viktig roll i att lösa konflikter. Men inom det internationella samfundet och dess säkerhetsorganisationer råder fortfarande stor osäkerhet om hur man ska bekämpa sexuellt våld som vapen.<br />#link=91575#<br />#link=91576#</p>
<p><br />Men även om sexuellt våld mot kvinnor i krig på intet sätt är nytt, var det först med avslöjanden om de omfattande och systematiserade sexuella övergreppen i kriget på Balkan som de blev kända för världen och började diskuteras internationellt. <br />Och Kosovo som ju i dagarna deklarerat sin självständighet, är en av de länder där kvinnorna drabbats hårt. Men där har man, kanske till skillnad mot Bosnien och Serbien, fortfarande inte gjort upp med sin historia. Det säger <strong>Wanda Troszczynska-van Genderen</strong>, som är organisationen Human Rights Watchs Balkanresearcher i Bryssel.<br />#link=91578#<br />#link=91579#</p>
<p><br />#bild=346792# På Röda Korsets Psykotraumacenter i Köpenhamn har man har tagit emot hundratals kvinnor från kriget på Balkan. Och psykologen <strong>Anne Bovbjerg</strong> håller med om att just rättsprocessen är en viktig grund för att kunna läka. Problemet är bara att de våldtagna kvinnorna sällan vill tala, och än mindre ställa sig inför en domstol och vittna. Resultatet är ödelagda familjer och en allvarlig förlust för det civila samhället.<br />Det senaste exemplet är ju de kravaller och bränder som skapade oro och konflikter i Köpenhamn förra veckan där man kan nu se att flera av de ungdomar som var inblandade i oroligheterna i Köpenhamn, kommer från traumatiserade familjer.<br />#link=91580#</p>
<p><br /><strong>Gäster i studion<br /></strong>Överstelöjtnant Christer Tistam, Försvarsmakten<br />Lena Ag, Generalsekreterare för #link=91581#</p>
<p><br />Mer information<br />#link=91583#<br />#link=91584#</p>
<p><strong>Lästips</strong><br />Läs gärna boken Kvinna i Berlin - dagboksanteckningar från den 20 april till den 22 juni 1945. <br />Författaren är anonym, precis som de allra flesta av de miljoner kvinnor som i krig efter krig utsätts för de mest plågsamma formerna av våld - just för att de är kvinnor.</p>
<p>Lyssna också på Konflikt från den 10 mars 2007 och den 22 december 2006<br /> <br /><em><strong>Programledare Daniela Maquardt<br />Producent Petra Quiding</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/92242</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080223110030.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Feb 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/346790_200_133.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3404</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080223110030.mp3" length="40850882" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Iraks kris och västs ansvarsflykt</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=344255#
Lördag 16 februari #ljud=1043077#
Fem år efter invasionens appeller om frihet dominerar flykt och folkvandring i Irak. FN  vädjar, men EU och USA har haft stängda dörrar.  Om västvärldens ansvar och skuld. Med FN: s flyktingkommissariat, migrationsministern och flyktingorganisationernas europaordförande i samtal.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#bild=344263#FN:s högkommissarie för flyktingar, <strong>António Guterres</strong>, befinner sig den här veckan i Irak med grannländer. Därifrån vädjar han och FN:s flyking-kommisariat UNHCR än en gång om hjälp. En femtedel av Iraks befolkning på flykt, 2 miljoner i Syrien och Jordanien som nu båda har infört visumtvång. 2,5 miljoner människor flyr därför sina hem inne i Irak. Den internationella hjälp som hittills erbjudits är minimal jämfört med problemets vidd säger flykingkommissariens talesman.<br />#link=91066#</p>
<p>#bild=344256#I förra veckan besökte Hollywoodaktrisen <strong>Angelina Jolie</strong> Irak. I sin egenskap av FN:s goodwill-ambassadör deltog hon i en tragedi, en verklig tragedi; hon reste bland de mer än 4 miljoner människor som flytt sina hem i Irak. En av de där sakerna som oftast hamnar i medieskugga, men när Angelina Jolie kom dit blev det löp och trailers på CNN och hela, obegripligt långa, 8 minuter i sändning, flera gånger.<br />#link=91065#</p>
<p>Nätverket Internationella Irakiska flyktinginititiativet  med undertecknare som bland andra de fd FN-koordinatorerna för Irak och biträdande generalsekreterarna Hans von Sponeck och Denis Halliday, tillsammans med arabiska politisker och intellektuella, driver nu frågan om större insatser från Iraks regering för landsflyktiga medborgare.  Man föreslår att en del av Iraks oljeresurser ska gå till landets flyktingar. <strong>Mikael Olsson</strong> har talat med <strong>Hana al-Bayaty</strong> som är irakisk/fransk filmare och skribent för bla egyptiska tidningen Al-Ahram, hon berättar om det internationella nätverkets förslag.<br />#link=91067#<br />#link=91068#<br />#bild=344265#Hör migrationsminister <strong>Tobias Billström</strong>, <strong>Hanne Mathiesen</strong> vid UNHCR :s regionskontor i de nordiska och baltiska länderna, <strong>Bjarte Vandvik</strong>, generalsekreterare för ECRE European Council on Refugees and Exiles, paraplyorganisation för 80 europeiska frivilloraganstioner som arbetar med flyktingfrgor - om Västs ansvar för den irakiska flyktingkatastrofen.<br />#link=91073#<br />#link=91074#</p>
<p>#bild=344260#Storbritannien, som flera av länderna som deltog i den USA-ledda invasionen av Irak, utmärker sig som  de europeiska länder som tagit emot minst irakflyktingar. I augusti förra året blossade det upp en häftig debatt efter att det blivit klart att regeringen inte tänkte ta emot alla de irakier som hade arbetat för landet och som nu riskerade sina liv om de var kvar. <strong>Tom Porteous</strong> är ordförande för Human Rights Watch och var en initiativtagarna i en kampanj mot regeringens politik. <br />#link=91069#<br />#link=91070#</p>
<p>Migrationsverket har en ny praxis när det gäller flyktingar från Irak. En dom, om att det krävs att man kan bevisa att man är individuellt hotad, betraktas av migrationsverket som vägledande. Sedan årskiftet får nästan 60 procent av de som sökte asyl från Irak avslag. Under förra året utgjorde avslagen knappt de 7 procent. Samtidigt kommer nyheter om att allt fler ändå blir kvar i Sverige och tvångsavvisningar tas inte emot eftersom Iraks regering inte skriver på något återtagandeavtal. Konflikts <strong>Robin Olin</strong> träffade några personer med erfarenhet att leva som papperslös i Sverige.</p>
<p>#bild=344262#Tusentals irakier som har arbetat för USA och deras allierade i Irak har blivit stämplade som förrädare av sina landsmän. Många har mördats och ännu fler hotats till livet. Men när de sökte hjälp hos sina uppdragsgivare blev de avvisade. Frågan fick stor uppmärksamhet i USA efter att journalisten <strong>George Packer</strong> skrev om den i The New Yorker för ett år sedan och han vittnade också inför representanthusets utrikesutskott. <br />Nu har hans reportage blivit teaterpjäs i samarbete med den alternativa teatern Culture project i New York, där <strong>Allan Buschman</strong> är konstnärlig ledare. Konflikts<strong> Daniela Marquardt</strong> Har talat med honom. <br />#link=91071#<br />#link=91072#</p>
<p><em><strong>Programledare: Mikael Olsson<br />Producent: Marie Liljedahl</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/92343</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080216110047.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Feb 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/344255_366_233.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080216110047.mp3" length="39432366" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>DRAGKAMPEN OM SOMALIA</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=341623#Lördag 9 februari#ljud=1014179#Somalia är en strategisk bricka i stormakternas spel om Afrikas Horn och ny front i kriget mot terrorismen - men vem bryr sig egentligen om somalierna som befinner sig i den värsta humanitära katastrofen i Afrika just nu? Var finns vägen ut ur Somalias ständiga kaos?Hör oppositionens röster från exilen i Eritrea, somaliska företrädare i Sverige och analytiker från USA och Frankrike.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>För ett drygt år sedan invaderade Etiopiens militär Somalia för att återinrätta den tillfälliga interrimsregeringen efter att de islamiska domstolarna hade tagit kontrollen över Mogadishu och de södra delarna av landet under andra halvan av 2006.<BR>Under hösten har våldet trappats upp mellan å ena sidan interrimsregeringens styrkor och deras etiopiska allierade och på den andra sidan de motståndsgrupper som är allierade med oppositionen som nu finns i exil i Eritrea. </P><P>För Somalias redan plågade befolkning har situationen blivit akut. En miljon människor är på flykt och deras nöd blir än värre när också hjälporganisationerna tvingas lämna landet. <STRONG>FN</STRONG> beskriver det som pågår som den värsta humanitära katastrofen i Afrika, värre till och med än Darfur. </P><P>Tidigare i veckan dödades minst 20 människor i ett sprängattentat i den Somaliska hamnstaden Bossasso och 8 kvinnor dog när minibussen de färdades i sprängdes av en vägbomb i södra Mogadishu. <BR> #länk=90658#<BR></P><P>Hjälporganisationen <STRONG>Läkare utan gränser</STRONG> - som brukar vara de som härdar ut längst i de svåraste konflikterna - meddelade nyligen att de drar sig ur Somalia efter att tre av deras medarbetare hade dödats.</P><P>En annan yrkesgrupp som är skottlinjen för det brutala våldet är journalisterna, vilket har inneburit att de flesta journalister lämnat landet och Somalia har hamnat i mediaskugga. Men på den privata radiostationen Radio Simba jobbar <STRONG>Mustafa Hadji Abdinur</STRONG> som berättar att det blir svårare för varje dag att leva och verka som journalist i Mogadishu. </P><P>#bild=341624#Under det senaste året har karaktären på våldet ändrats till viss del. Det är inte längre olika klanmiliser som står i fokus i våldsamhetern, utan två tydliga parter: å ena sidan den FN-stödda regeringen och de etiopiska trupper som hjälper dom, och å andra sidan: resterna av de islamsiska domstolarnas förbund. Domstolarna ingår numer som en del i något som kallas <STRONG>Alliance for the re-liberation of Somalia</STRONG>, Alliansen för Somalias återbefrielse. Den bildades i höstas och leds från Asmara i Eritrea av de islamiska domstolarnas ledare, <STRONG>Sheikh Sharif Ahmed</STRONG>, som styrde Mogadishu under det halvår som domstolarna hade kontrollen över huvudstaden och de södra delarna av landet. Inom den löst sammansatta domstolsrörelsen som rymde allt ifrån jihadister till moderata islamister betraktades Sheikh Sharif Ahmed som en av de mer moderata krafterna. Frilansjournalisten <STRONG>Magnus Bellander</STRONG> mötte honom och den vice ordförande <STRONG>Jama Mohamed Ghalib</STRONG> i Eritreas huvudstad Asmara.</P><P>Hör <STRONG>Marika Fahlén</STRONG> Sveriges ambassadör på Afrikas horn om möjlighet till dialog och fredlig utevckling i Somalia.</P><P><BR>#bild=341633#I Sverige finns en stor somalisk diaspora med ett starkt engagemang för sitt gamla hemland. Här finns finns flera personer som pekas ut att tillhöra det ledande skiktet inom den somaliska oppositionen, folk som inte sällan här viktiga positioner inom det svenska samhället. En av dem är <STRONG>Amina Said</STRONG> som var en av 11 svenskar som var på plats i Asmara i Etiopien i september när Alliansen formerade sig. I Uppsala finns <STRONG>Jamal Hussein</STRONG> som titulerar sig som interimsregeringens svenske talesman. <STRONG>Marie Liljedahl</STRONG> träffade dem för att diskutera vilken möjlighet det finns till dialog.</P><P>#bild=341627#När de etiopiska styrkorna invaderade Somalia och fördrev de islamiska domstolarnas förbund från Mogadishu varnade den internationellt respekterade Somalia-kännaren <STRONG>Roland Marchal </STRONG>vid Centret för internationella studier i Paris, för att Somalia riskerade att bli ett afrikanskt Irak. Och idag anser han att hans farhågor besannats. #bild=341629#Den amerikanske professorn i statsvetenskap <STRONG>Peter Pham</STRONG>, vid James Madison universitetet i Virginia arbetar som rådgivare åt den amerikanska regeringen i frågor som rör Afrikas horn. Han tar på sig äran att vara den som först uppmärksammade Bush-regeringen på de framväxande islamiska domstolarna i Mogadishu och att de skulle komma att utgöra ett nytt hot mot säkerheten på Afrikas horn.<BR>#länk=90655#<BR>#länk=90654#<BR>#länk=90660#<BR>#bild=341632#Stockholmsförorten Rinkeby har blivit något av Sveriges ”lilla Somalia” sedan en stor del av svensksomalierna bosatt sig där. Där bor Abadir Abdi, som är mer känd med artistnamnet <STRONG>Kadafi</STRONG>. Han sjunger om hur den unga generationen somalier ska ena Somalia. <STRONG>Robin Olin</STRONG> träffade honom.#bild=341631#<BR> #länk=90657#<BR><EM><STRONG>Programledare: Daniela Marquardt<BR>Producent: Marie Liljedahl</STRONG></EM></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/92440</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080209120053.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Feb 2008 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/341623_366_274.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080209120053.mp3" length="39418281" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Osäkrad säkerhet i Irak</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=338168#
Lördag 2 februari #ljud=1014237#
Framgången är ett faktum i Irak, säger USA:s president och militära ledning. Har fler bataljoner, bombningar och betonghinder i Bagdad skapat förutsättningar för fred?
Hör amerikanske general Petraeus planeringschef, familjerna från Badgad och Najaf, och FN:s högste representant om en osäkrad säkerhet i Irak. Och om flykten som fortsätter, men föredömet Sverige avvisar nu de flesta irakier. Reportage från flyktingoron i Flen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>George Bush deklarerade i sitt ”state of the union”-tal den 28 januari att den strategi med truppförstärkningar och offensiv som kallats ”the surge” blivit en succé. Under 2007 har 30 000 extra amerikanska soldater tjänstgjort i Irak, främst i Baghdad. #bild=338203#</p>
<p>Enligt den amerikanska militärens egna siffror har antalet attacker från motståndsgrupper och al Qaida mer än halverats. Antalet civila som dödas har minskat varje månad under hösten,från 3 000 per månad till ungefär 500 nu i december. Allt enligt koalitionsstyrkornas egna siffror.</p>
<p>#link=90156#</p>
<p>En central roll i denna ”surge”, denna svallvåg av militär aktivitet, spelades fram tills nyligen av Överstelöjtnant <strong>Douglas Ollivant</strong>. Mellan november 2006 och december 2007 jobbade han som chefsplanerare för den amerikanska armén i Bagdad, och var därför direkt ansvarig för många av de förändringar i strategi och taktik som genomförts. Han berättar om hur betongbarriärer och fler soldater bidragit till att säkerheten förbättrats, men också om hur sunnitiska tidigare motståndsmän har allierat sig med amerikanerna mot al Qaida - en mycket kontroversiell utveckling.</p>
<p>#link=90158#</p>
<p>Gäster i studion är<strong> Staffan de Mistura</strong> och <strong>Thair Ismail</strong>. de Mistura är FN:s särskilda sändebud i Irak och chef för FN-missionen där. #bild=338954#Han menar att det, trots fruktansvärda bakslag, som de bombningar som inträffade den 1 februari då upp till 100 människor dödades på två marknader i Baghdad, ändå finns hopp för att det närmaste året ska se framsteg även på den politiska arenan.</p>
<p>#link=90159#</p>
<p>#link=90160#</p>
<p>Thair Ismail, som är Irakhandläggare på Palmecentret, är nyss hemkommen från en resa till Irak. Han tycker att det än så länge är för tidigt för att tala verkliga framgångar. Även om våldet i Bagdad är mindre omfattande än tidigare är många andra delar av Irak fortfarande mycket osäkra.</p>
<p>Vi hör också röster från irakier i Sverige, som nära följer utvecklingen i sitt forna hemland. Synen är kluven; där vissa ser stora framsteg och framtiden med tillförsikt, ser andra en nation i spillror som aldrig kommer att resa sig i sin nuvarande form.</p>
<p>Just frågan om flyende irakiers möjlighet och vilja att återvända har nu blivit högaktuell i Sverige. Den bild som finns av Sverige som ett land som öppnat dörren för Irakier stämmer inte längre. Den senaste månaden har det blivit betydligt svårare för irakier att få stanna - i januari fick majoriteten av irakierna avslag på sina ansökningar. Idag väntar 11 000 irakier på besked från migrationsverket och om inte läget i Irak förändras dramatiskt kommer många av dem att få beskedet att de ska åka hem igen. Vår reporter Johanna Sjövall åkte till Flen för att möta irakier på flyktingförläggningen.</p>
<p>#fil=4241#</p>
<p>Men fortfarande är de drygt 18 000 som sökte asyl i Sverige förra året inte ens en halv procent av alla de som är på flykt från hemmet i Irak. I en ny rapport döpt till ”Fort Europa och de irakiska inkräktarna” talar FN:s flyktingorgan UNHCR om ett misslyckande för EU:s asylsystem. Och UNHCR:s uppfattning, att irakier från mellersta och södra Irak bör erbjudas asyl, delas av International Organization for Migration. #bild=338955#IOM, ett samarbetsorgan för 122 medlemsstater som bland annat verkar i Irak med grannländer. Där är nästan 4.5 miljon irakier på flykt, en femtedel av landets befolkning. Syrien har tagit emot nästan 1.5 miljoner, jordanien 500 000, och allt fler - i dagsläget nästan 2.5 miljoner - flyr inom Irak. För allt fler stänger dörren för flyende irakier, säger IOMs irakspecialist <strong>Dana Graber Ladek</strong>.</p>
<p>#link=90162#<br />#link=90161#</p>
<p><strong><em>Programledare: Mikael Olsson</em></strong></p>
<p><strong><em>Producent: Ivar Ekman</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/92540</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080202110057.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Feb 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/338168_366_240.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3252</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080202110057.mp3" length="39026718" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>BAKOM ETNICITETENS YTA</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=336302#Lördagen 26 januari#ljud=1014232#Stamkonflikter i Kenya, etniska motsättningar på Balkan och klanstrider i Afghanistan - vad döljer sig egentligen bakom rubrikerna?Vad får den etniska gnistan att tända - och vad krävs för att släcka branden? Hör rösterna från Nairobi, Uppsala och Kathmandu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>När de första våldsamheterna bröt ut i Kenya efter att det omtvistade valresultatet meddelades under kaotiska former den 30 december rådde först bara en allmänning förvirring. Men ganska snart kom förklaringen - etniska motsättningar mellan rivaliserande stammar!! <BR>Och man kunde ana en outtalad hänvisning till andra underförstått obegripliga konflikter i Afrika. </P><P>Förra året, mötte reportern <STRONG>Magnus Bellander</STRONG> Faith Wambui Ng’ang’a i Nairobi. Då hade hon stora förväntningar inför valet i december. Idag har han återvänt till henne. Han möter henne i en av Nairobis förorter med sin nyfödde son Jaheim. Faith Wambui Ng’ang’a är kikuyu och sonens pappa är kiisi, men <STRONG>Faith Wambui Ng’ang’a</STRONG> hoppas på en framtid i Kenya där etnicitet inte ska ha någon betydelse. </P><P>I torsdags möttes rivalerna om presidentposten Mwai Kibaki och oppositionsledare Raila Odinga för första gången sedan de våldsamma sammanstötningarna bröt ut för en månad sedan. Men det var långt till försoning och samarbetsvilja. När de visade upp sig med medlaren Kofi Annan skakade de pliktskyldigt hand men utan att se på varandra. Direkt efter mötet upprepade Kibaki att han är den rättmätige vinnaren vilket förstås upprörde oppositionen. Många av Kenyas ledande politiker har varit aktiva sedan tiden kring självständigheten 1963. Och nu är det många som efterlyser en ny generation ledare, som kan se bortom etnicitet och föra en politik grundad på idéer. </P><P>En av dem är den kenyanske forskaren <STRONG>Martin Kimani</STRONG> som nyligen besökte Sverige. Han är en av ledarna för den nybildade medborgarrörelsen Concerned Citizens for Peace, som vill samla kenyaner över de etniska gränserna för lösa krisen. <BR>#länk=89582#<BR>#länk=89586#<BR>#länk=89587#<BR></P><P>#bild=336303#Hör freds- och konfliktforskaren <STRONG>Anna Jarstad</STRONG> om hur etnisk identitet skapas och vad det är som gör att den etniska identiteten är så lätt att använda i konflikter.<BR>#länk=89585#<BR></P><P><BR> </P><P><BR>#bild=336304#På CinemAfrica filmfestival i stockholm om en dryg vecka visas den prisbelönta filmen Ezras. Filmens regissör <STRONG>Newton Aduaka</STRONG> har en ny idé på arbetsbordet; en idé om en dokumentär storsatsning på en av den afrikanska kontinentens värsta konflikter; den som präglade nigeriafödde Aduakas egen barndom - Biafrakriget. <STRONG>Mikael Olsson</STRONG> ringde upp Newton Aduaka i Paris.</P><P>#bild=336294# I Bosnien Hercegovina var etnicitet den sträng de politiska ledarna spelade på för att mobilisera kroater, serber och bosniaker mot varandra inför och under Bosnienkriget. <STRONG>Roland Kostić</STRONG>, vid institutet för freds- och konfliktforskning vid Uppsla universitet doktorerade i höstas med en avhandling om etnicitetens betydelse efter kriget och han förklarar varför fredsavtalet i Dayton gjorde slut på 4 års blodigt krig men också cementerade den etniska splittringen.<BR>#länk=89584#<BR></P><P>#bild=336295# En viktig förutsättning för att säkra en stabil fred är att skapa en konstitution som inkluderar de grupper som tidigare har bekämpat varandra. En veteran på det området är den internationellt uppburne professorn i juridik <STRONG>Yash Ghai</STRONG> - kenyan med rötterna i Indien.  I över tre decennier har han rest jorden runt för att hjälpa till att bygga upp länder som slitits sönder av krig och konflikter eller som just vunnit sin självständighet. För närvarande är han engagerad i Nepals fredsprocess. När han ser tillbaka på sin långa erfarenhet från olika konfliktområden - Sri Lanka, Afghanistan, Iraq och Kenya för att nämna några - då konstaterar han att etniska faktorer har fått allt större betydelse genom åren.<BR>#länk=89579#<BR>#länk=89581#<BR>#länk=89583#</P><P><STRONG><EM>Programledare: Daniela Marquardt<BR>Producent: Marie Liljedahl</EM></STRONG><BR></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/92638</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080126110023.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Jan 2008 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/336294_69_114.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080126110023.mp3" length="39423915" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Paradoxernas Pakistan</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=333774#
Lördag 19 januari#ljud=1014236#
Krisen i Pakistan tilltar efter mordet på Benazir Bhutto. I spelet om världens säkerhet betalar Pakistan ett högt pris. Om Pakistan efter mordet på Benazir Bhutto. Samtal och reportage om oro både i Rawalpindi och Sollentuna.Om den häxbrygden av mediemyter, militärer, mord, missnöje och madrassas som format Pakistans kris</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Pakistan har blivit en världens farligaste platser, sa den före detta presidenten och oppositionsledaren Benazir Bhutto, innan hon återvände till sitt hemland efter åren i självvald exil. Hon berättade i intervjuer att hon mottagit mordhot till exempel rörande en prickskytt i Islamabad. Men det var i Rawalpindi mördaren dök upp för drygt tre veckor sedan.</p>
<p>Veckan efter mordet fylldes världens media med spaltkilometer av nyheter och analys om och kring Pakistans öde. Men nu, när medias intresse svalnat och TV-kamerorna släckts, har Pakistans kris djupnat än mer. Så sent som igår dödades nära hundratalet militanta islamister vid ett tillslag mot deras bas i den nordvästra gränsprovinsen uppger den pakistanska armén. I förrgår dödades åtta personer i ett attentat mot en moské i Peshawar. Dagen innan, i onsdags, anfölls ett tillhåll för militanta islamister vid gränsen mot Afghanistan av soldater, minst 40 personer ska ha dödats, i måndags, och för en vecka sedan, i lördags, dödades minst 10 människor när en sprängladdning exploderade i Karachi, samtidigt som president Musharaff besökte staden. Och för första gången flyr nu tusentals pakistanier till Afghanistan för att gränsområdet i Pakistan är så osäkert.</p>
<p>Efter mordet på Benazir Bhutto tog det inte många timmar innan det parti hon hade företrätt PPP, Peoples Party of Pakistan, deklarerade att partiet försökt uppfylla hennes sista önskan; att göra hennes man Asif Ali Zardari till partiordförande.</p>
<p>Han klev dock ett halvt, möjligen skenbart, steg tillbaka och blev vice ordförande, som hjälp till sin och Benazirs son; blott 19-årie Bilawal. Det väckte reaktioner både i och utanför Pakistan.</p>
<p>#bild=333775#Men telefonerna har ringt mycket på den i Pakistan legendariska adressen 70, Clifton Road, Karachi. Huset där Bhuttoklanens anfader Zulfikar Ali Bhutto bodde, och där hans dotter Benazir hölls i husarrest efter hans hängning. Och också adress för mordet på Benazirs bror Murtaza 1996. Och idag, drygt tre veckor efter mordet på Benazir, är det Murtazas dotter <strong>Fatima Bhutto</strong> som springer mellan telefonerna.</p>
<p>Trots att Fatima gjort sig känd som en frän kritiker av sin faster Benazir skrev hon nyligen en mycket rörande tidningskolumn under rubriken ”Farväl till Wadi Bua”, Fatimas smeknamn på sin faster som på det lokala språket Sindhi betyder ”pappas storasyster”.<br />#link=89107#<br />#link=89108#<br />#link=89109#<br />#link=89110#<br />#link=89111#</p>
<p>Samtidigt i Sverige - hemma hos <strong>familjen Hussain</strong> i Sollentuna utanför Stockholm har stämningen varit spänd sedan mordet på Benazir Bhutto. Oron för deras pakistanska släktingar som finns spridda över hela landet gnager.  Man är orolig för att de ska hamna i vägen för det eskalerande våldet. Farhannas bror befann sig 200 meter ifrån Benazir Bhutto vid attacken den 27 december förra året. Följ med Konflikts reporter Marie Liljedahl hem till familjen på middag. #link=89112#</p>
<p><strong>#bild=333778#<br />Hassan Abbas</strong>, har tjänstgjort både som polischef i den oroliga Nordvästra gränsprovinsen och som chef för antikorruptionsmyndigheten under Musharaff. Han säger att det är tragiskt att väst inte uppmärksammat rörelsen för demokrati i Pakistan. Och att det var sorgligt att se hur regeringar i väst envisades med fortsatt stöd till president Musharaff, och bara såg på när han slog sönder rättssystemet och rörelsen för demokrati. Hassan Abbas ser västs, framförallt USA: s svek mot en begynnande massrörelse för demokrati som den största tragedin på länge i Pakistan. #link=89113#</p>
<p><strong>#bild=333780#Husain Haqqani</strong>, landsman till Abbas, har också tidigare tjänat pakistanska regeringar under både premiärministrarna Nawaz Sharif och Benazir Bhutto. Bhutto var en personlig vän till ända till hennes död. Idag är han professor och chef för centret för internationella relationer vid Universitet i Boston. Också han har skrivit en uppmärksammad bok med den talande titeln ”Pakistan Between Mosque and Military”. Husain Haqqani anser att väst måste förstå paradoxerna i Pakistan.<br />#link=89114#<br />#link=89115#</p>
<p>#bild=333781#Författaren <strong>Ayesha Ijaz Khan</strong> är född i Pakistan men har bott många år utomlands och fick stor uppmärksamhet för sin bok Rodeo Drive to Raja Bazaar om en flicka vars föräldrar tar henne med hem till Pakistan från landet hon föddes i USA. Ayesha Khan, som också är jurist, har sedan boken kom ut gjort sig ett namn som kolumnist och analytiker av hemlandet, och hon menar att det finns två Pakistan idag.</p>
<p>Dels den som är i fokus i media om kriget mot terrorism och bilden av ett Pakistan som ett outvecklat och militant land. Och dels det Pakistan där människor är demokrater i hjärtat, och vill ha en rättstat. Khan menar att den bilden, den om ett modernt Pakistan, sällan syns i västmedia.<br />#link=89116#</p>
<p><strong>Gäster i programmet</strong></p>
<p><strong>Farooq Sulehria</strong>, journalist och skribent för tidningar både i Pakistan och i Sverige. Farooq bor i Sverige men är på besök i sitt gamla hemland för att bevaka valet.</p>
<p><strong>Henrik Chetan Aspengren</strong> doktorand vid School of Oriental and African Studies i London, med på telefon från bostaden i Islamabad.</p>
<p><strong>Mer om Pakistan, dess politik, människor och kultur#bild=333784#<br /></strong>#link=89117#</p>
<p>#link=89118#</p>
<p>#link=89119#</p>
<p>#link=89120#</p>
<p>#link=89121#</p>
<p>Den nyligen genomförda opinionsundersökning <strong>WorldPublicOpinion</strong> fann att de flesta pakistanier visserligen vill att Islam skulle spela en större roll i samhället, men en stor majoritet vill ha ett mer demokratiskt system, motsätter sig ”talibanisering” och gav sitt stöd till regeringens planer på att reformera koranskolorna genom ett större fokus på vetenskap.<br />#link=89122#</p>
<p>#link=89123#</p>
<p><strong><em>Programledare Mikael Olsson<br /></em></strong><strong><em>Producent Petra Quiding</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/92732</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_080119121632.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Jan 2008 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/333774_350_257.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3410</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_080119121632.mp3" length="40916925" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Somalias glömda katastrof</title>
      <description><![CDATA[<p>- OCH VAD HÄNDE MED AFRIKAS GUANTANAMO?
#bild=323958#
Lördag 15 december#ljud=928025#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är snart ett år sen de islamiska domstolarnas förbund fördrevs från Somalias huvudstad Mogadishu av etiopiska trupper tillsammans med miliser tillhörande den FN-stödda interrims-regeringen. Etiopien fick i sin tur stöd av USA i form av underättelseinformation, flyganfall och amerikanska specialstyrkor.</p>
<p>Laglösheten och våldet härskar återigen i Somalias huvudstad Mogadishu. Strider pågår mitt i bostadsområdena. Enligt FN:s rapporter skjuter alla sidor urskiljningslöst omkring sig och gör sig skyldiga till grova övergrepp mot civilbefolkningen.</p>
<p>De senaste veckorna har de värsta striderna sen i våras rasat i staden. Mer än 200.000 människor har tvingats lämna sina hem. Och så gott som dagligen kommer rapporter om civila dödsoffer. Över 20 dödade civila bar det gångna dygnet.</p>
<p>Hör <strong>Mustafa Haji</strong>, chefredaktör på Radio Simba om den dagliga kampen för överlevnad och hoten som särskilt riktas mot journalister.<br />#link=87188#</p>
<p><strong>Cathrine Weibel</strong>, informationsansvarig på FN:s flyktingkommissariat UNHCR berättar om desperata flyktingar som flyr hals över huvud, utan andra ägodelar än kläderna de bär och om familjer som splittras och barn som försvinner i kaoset.</p>
<p>#bild=323959#Omvärlden måste sluta blunda för situationen i Somalia, uppmanar <strong>Christian Balslev-Olesen</strong>, representant för FN:s barnfond Unicef, i Somalia. Det är orättfärdigt att vi ser på medan läget ständigt förvärras i landet som redan har bottenrekord i barnadödlighet, fattigdom och våld, säger han.</p>
<p>Och Balslev-Olesen får medhåll av FN:s särskilde sändebud i Somalia <strong>Ahmedou Ould-Abdallah</strong> som beskriver situationen i landet som den värsta humanitära katastrofen i Afrika. <strong>Daniela Marquardt</strong> får tag på honom medan han förbereder sin rapport till FN:s säkerhetsråd.<br />#link=87183#</p>
<p>Från Somalia kommer den näst största gruppen asylsökande till Sverige. Hittills i år har 3000 somalier sökt asyl här. Men de mindre resurstarka riskerar livet och tar sig över havet till Mellanösterns fattigaste land, Jemen. Under 2007 har 1000 personer drunknat eller förvunnit under den livsfarliga resan.</p>
<p>#bild=323962#Under hösten har flyktingströmmen från Somalia fördubblats jämfört med förra året, enligt UNHCR. Och nu finns omkring 100.000 somaliska flyktingar i Jemen. Många bor i tält i flyktingläger under miserabla förhållanden. Hör frilansjournalisten <strong>Daniel Ureys</strong> reportage från flyktinglägret Al-Kharaz i den ogästvänliga öknen i södra Jemen.</p>
<p>Konflikt följer upp vad som händer med Afrikas Guantanamo, de hemliga fängelser i Etiopien där ett 100-tal personer spärrades in efter att de flytt undan striderna i Somalia i december 2006. Konflikts reporter <strong>Randi Mossige-Norheim</strong> har talat med andra fångar som satt kvar efter att flera västerlänningar släpptes i våras, däribland de fyra svenskar. </p>
<p>Den 3 december offentliggjorde USAs 16 säkerhetstjänster en gemensamt skriven rapport om Irans kärnvapenprogram. Efter noggrann underrättelseinhämtning och analys kom säkerhetstjänsterna fram till slutsatsen att Iran troligen hade lagt ned sitt kärnvapenprogram redan 2003.</p>
<p>Rapportens slutsats har i USA och världen närmast unisont tagits emot som en bekräftelse på att USAs politik gentemot Iran varit felaktig. Och den allmänna slutsatsen är nu att USA inte kan bruka militärt våld mot Iran för att stoppa Irans kärnenergiprogram.</p>
<p>Men det finns kritiker som anser att rapporten inte ska köpas rakt av. Och kritiken som inte hörts här i sverige, är faktiskt värd att reflektera över. En av de skarpaste kritikerna i USA, är USAs förre FN-ambassadör <strong>John Bolton</strong>. Tidigare var han dessutom minister för vapenkontroll vid det amerikanska utrikesdepartementet - med ansvar bland annat för analysen av Iran. John Bolton kallar underättelserapporten för en kvasi-kupp.<br />#link=87184#<br />#link=87185#<br />#link=87186#<br />#link=87187#</p>
<p><em><strong>Programledare: Saam Kapadia<br />Producent: Daniela Marquardt</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96247</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071215104224.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Dec 2007 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/323958_275_206.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071215104224.mp3" length="39429236" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>FÖRVIRRING KRING FLYKTINGSMUGGLING</title>
      <description><![CDATA[<p>om tunga svenska (s)-politikers utspel om avvisning av flyktingar och om en marknad för smugglare som växer då möjligheter att söka asyl i EU minskar samtom Turkiet som buffertzon för flyktingar till EULördag 8 december#ljud=928030#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>#bild=321421# I förra veckan tog debatten om flyktingpolitiken ny fart efter att kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson, som är en av socialdemokratins tyngre politiker, föreslog att flyktingar som kommit hit med hjälp av flyktingsmugglare omedelbart skulle avvisas utan att få sina asylskäl prövade. Han möttes av avståndstagande från sitt eget parti och kritik ifrån en stor del av det politiska etablissemanget. #länk=86642# #länk=86643#<BR></P><P>#bild=321422#<BR>Men Göran Johansson fick stöd av sin socialdemokratiske partikollega i Malmö, kommunalrådet Ilmar Reepalu. Och de båda fick applåder av Sverigedemokraterna: ”Det är naturligtvis glädjande att de etablerade partierna, i likhet med sina danska kollegor och trots sina tidigare utfästelser, är på väg att anpassa sin politik efter vår” skrev sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i ett pressmeddelande. Efter kritiken försökte Johansson och Reepalu i efterföljande intervjuer att nyansera sina uttalanden något men båda vidhöll att flyktingsmugglingen är det stora problemet.  #länk=86638#</P><P>Men forskningen säger något annat. Den bild som målas upp av politiker och media är inte den riktiga, säger forskare i flyktingfrågor. Det starka fokuseringen på den kriminella hanteringen har skapat vrångbilder och det har lett till att debatten om flyktingarna handlar om fel saker, #bild=321424#<BR>säger Ilse van Liempt på Institute for Migration Studies i Amsterdam. Hon har doktorerat på flyktingsmugglares drivkrafter och när hon intervjuas av Konflikts Saam Kapadia säger hon att de olyckor som drabbar flyktingar i smugglares händer ytterst är EU:s brott. Ett brott mot de mänskliga rättigheterna, eftersom EU:s lagar och regler nu utformats så att det  i det närmaste blivit omöjligt att kunna söka asyl utan hjälp av smugglare. #länk=86634# #länk=86637#<BR> </P><P>George Joseph har på uppdrag av den katolska biståndsorganisationen Caritas talat med många flyktingar som smugglats och hört många vittnesmål om umbäranden som flyktingarna fått genomleva för att ta sig till Europa. Men han berättar också i dagens Konflikt att de flesta, trots umbäranden, skulle ta samma beslut idag. Det finns idag inte finns något annat val än att anlita en smugglare om man vill söka asyl i Europa. Muren kring Europa spelar flyktingsmugglarna i händerna, hävdar George Joseph. </P><P>Migrationsminister Tobias Billström möter Gregor Noll,#bild=321420#<BR> professor i folkrätt vid Lunds Universitet i diskussion i studion. Där professor Noll, som forskat i och också agerat konsult när det gäller migrationsrättsliga frågor i EU, efterlyser kraftfullare svenska initiativ för att garantera möjligeten att söka asyl enligt Genevékonventionen. Bland annat diskuteras Gregor Nolls förslag om att möjliggöra asylansökningar på EU-ländernas ambassader. #länk=86641#<BR></P><P>#bild=321423#<BR>Journalisten och debattören Per Wirtén intervjuas av Konflikts Daniela Marquardt om sina möten med flyktingsmugglare. Han har funnit att bilden av enskilda flyktingsmugglare många gånger blivit felaktig och att diskussionen snarare borde handla om varför vi bygger murar runt Europa och därmed skapar en marknad för människosmuggling. #länk=86634# #länk=86636# #länk=86635#<BR></P><P>#bild=321419# <BR>I takt med att EU har skärpt visumregler och förstärkt gränsbevakningen mot nordafrika, mellanöstern och det forna sovjetunionen, så har Turkiet roll som uppsamlingsplats för flyktingar som vill till Europa blivit tydligare. I Turkiet finns 100 000-tals flyktingar som försöker ta sig in i EU. #bild=321425#<BR>I försök att leva upp till EU:s krav för fortsatta förjhandligar om ett EU-medlemskap har Turkiet försökt skärpa gränskontrollerna. Men flyktingarna har också blivit en bricka i förhandlingsspelet. Frilansjournalisterna Leon Tomlinson och Daniel Urey har besökt rapporterar om en närmast desperat flyktingsituation i Istanbuls fattiga förorter. #länk=86639# #länk=86640#<BR></P><P><STRONG><EM>Programledare: Saam Kapadia<BR>Producent: Mikael Olsson</P></EM></STRONG></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96353</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071208102825.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Dec 2007 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/321419_200_144.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3293</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071208102825.mp3" length="39517815" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Utvalda och bortvalda migranter</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=318391#Om invandrings-politikens två sidor;
högre murar mot de många och öppningen för de kunniga
om rika länders kamp om fattigas kompetens och
framtida behov av outbildad arbetskraft#bild=318389#
Lördag 1 december#ljud=904554#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hundratals miljoner människor världen över har det gemensamt att de lämnar sitt hemland i hopp om ett något bättre liv någon annanstans. Ledande politiker i världens rika länder uppvisar också gemensamma drag. De försöker stilla oroade hemmaopinioner med allt hårdare tag mot invandringen. #bild=318393#</p>
<p>I Sverige hade vi i veckan det socialdemokratiska kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson, som vill slänga ut alla de som kommit hit med hjälp av människosmugglare. #bild=318783#I de två första stora TV-debatterna i USA mellan alla de amerikanska presidentkandidaterna har frågan om immigration blivit den hetaste potatisen. När demokraternas kandidater debatterade försökte de undvika frågan. Men när republikanernas kandidater ställdes mot varandra försökte de istället överträffa varandra i grenen att stoppa invandringen. Den republikanske presidentkandidaten Duncan Hunter, från San Diego, är en av dem som allra ivrigast driver förstärkt skydd mot Mexico och var med och tog besluten om att bygga barriärer mot Mexico. <br />#link=86170#<br />#link=86169#<br />#link=86175#</p>
<p>Idag är USA i färd med att förlänga de båda stängsel som löper längs vissa delar av gränsen till Mexico. För tio år sedan var gränsövergången mellan Tijuana i Mexico, och San Ysidro i södra Kalifornien, den allra mest populära. Men med två stängsel, värmesensorer och ett ökat antal amerikanska gränspoliser, har antalet gripna minskat till ungefär en fjärdedel. I mer oländiga områden, längre österut, försöker hundratals människor dagligen att ta sig över gränsen. Frilansjournalisten <strong>Claes Andreasson</strong> har, för Konflikts räkning, följt med den mexikanska gränspolisen i Tijuana, Grupo Beta, som främst har till uppgift att hjälpa emigranter. De kom att möta flera som stött på amerikansk polis, deporterats, men är fast beslutna att försöka igen.<br />#link=86172#<br />#link=86168#</p>
<p><strong>#bild=318685#Lilia Velasquez</strong> är advokat och lärare vid California Western School of Law i San Diego i södra Kalifornen, och specialiserad på immigrationsrätt. Efter drygt 20 år i yrket konstaterar hon krasst att immigranterna inte längre har några rättigheter som hon kan tillvarata åt dem. Egentligen borde hon ha lagt ned sin verksamhet för länge sedan. Men hon fortsätter att brinna för att ändra de amerikanska invandringslagarna. Med smeknamnet ”flaming justice”, flammande rättvisa, och propert klädd i röd dräkt syns hon ofta ute bland migranter och den amerikanska allmänheten för att informera om hur systemet fungerar - eller snarare inte fungerar. Men det viktigaste arbetet bedriver Velasquez på sin advokatbyrå. När <strong>Konflikts Daniela Marquardt</strong> ringer upp henne börjar hon berätta om en mexikansk man med fyra barn som är amerikanska medborgare. Hans fru var tvungen att åka till Mexiko för att ta hand om sin svårt sjuke far. Och när hon skulle återvända till familjen måste hon ta hjälp av en smugglare för att ta sig över gränsen till USA. Och det här var just när skogsbränderna i södra Kalifornien bröt ut tidigare i höstas…<br />#link=86154#<br />#link=86178#</p>
<p>#bild=318690#I det Europa som tillhör EU har fokus, liksom i USA, legat på att säkra EU:s yttre gränser för att stoppa inflödet av immigranter. ”Frontex”, EU:s byrå för samarbete kring gränsbevakningen, startade i år sitt Europeiska patrullnätverk i samband med flyktingströmmen från Afrika till kanarieöarna. Så muren byggs allt högre, men för en månad sedan tog EU-kommissionen ett nytt initiativ och öppnade en liten dörr in till Europa. ”Blue card”-systemet som svar på USA:s ”Green card”. För de mest högkvalificerade; IT-tekniker, ingenjörer och läkare. För där finns ett stort behov av den invandringen, hävdar Franco Frattini, eu-kommissionens vice ordförande och kommissionär för rättvisa, frihet och säkerhet. <strong>Konflikts Mikael Olsson</strong> ringde hans talesman, <strong>Friso Roscam Abbing</strong>, och frågade om kampen om de högutbildade, behovet av de lågutbildade och regleringar för att göra den illegala invandringen legal. Som experimentet med spanska, tillfälliga ”apelsinplockarvisum” till marockaner…<br />#link=86181#<br />#link=86185#<br />#link=86184#<br />#link=86183#<br />#link=86180#<br />#link=86186#</p>
<p>#bild=319977#Men det finns de som är kritiska till behandlingen av migranter som en handelsvara som tas in och kastas ut efter behov. En av dem är <strong>Parvati Raghuram</strong>, forskare och lärare i migrationsfrågor vid Open University i Milton Keynes i Storbritannien, och som själv har sina rötter i Indien. När <strong>Daniela Marquardt</strong> träffar henne på seminarium i Stockholm vill Raghuram vända på saken och belysa vilken betydelse migranter har haft i de länder de kommer till. Hennes eget specialområde är den brittiska hälsovården som är helt beroende av  läkare och sjuksköterskor från länder i Afrika, Karibien och södra Asien. Den brittiska regeringen talar stolt om den nationella hälsovården, National Healthcare Service, men Parvati Raghuram tycker det borde heta Internationella hälsovården... <br />#link=86187#</p>
<p>#bild=318694#Bland europas politiker hörs ofta talet om ett helhetsperspektiv, där det vid sidan av satsningarna på hårdare gränskontroller också utlovas satsningar på bistånd för att skapa möjligheter till försörjning också i migranternas hemländer. Senast var det vår egen migrationsminister Tobias Billström som i sitt tal på EU:s ministermöte för en dryg vecka sedan efterlyste satsningar i bland annat norra Afrika. Men hitills har mycket lite synts till och liken efter flyktingar som förolyckats till havs fortsätter att flyta iland på Spaniens stränder. Just en sådan flyktingtragedi väckte invånarna i den spanska byn Rota på Atlantkusten nära Gibraltar sund. Reportern <strong>Ulrika Bergkvist</strong> ringde läraren <strong>Rafael Quiros</strong> som först upptäckte kropparna av de 37 unga marockanerna och bestämde sig för att göra något. Idag är han ordförande för Solidaridad Directa, en vänföreningen med byn Hansala i Marocko, där många av de unga flyktingarna kom ifrån. <br />#link=86167#</p>
<p><strong><em>Programledare: Daniela Marquardt<br />Producent: Mikael Olsson</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96453</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071201090032.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Dec 2007 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/318391_200_153.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3513</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071201090032.mp3" length="42158909" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Terrorkrigets rättsliga efterspel</title>
      <description><![CDATA[<p>Lördag 24 november
#ljud=892994#
om de olagligt bortförda och hemligt fängslades försök till upprättelse,
om europeiska åtal mot inblandade CIA-agenter och
om svenska SÄPO:s tveksamma metoder samt
fortsättningen på berättelsen om Adel Hakim, som efter fyra år på Guantanamo och drygt ett år i ofrivillig exil i Albanien nu nått sin syster i Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Jordens folk har nu nått så långt i sin samhörighet att en rättskränkning på en plats på jorden upplevs av alla” Med det Immanuel Kant-citatet ur hans ”Om den eviga freden” från 1795 inleder arrangörerna av årets sk MR-dagar, folkrörelsernas forum för mänskliga rättigheter, sin programbroschyr. #link=85722#</p>
<p>MR-dagarna hölls i början av veckan på Stockholmsmässan. Och arrangörerna hade bemödat sig om ett  digert  tvådagarsprogram fyllt av föreläsningar, seminarier och debatter om frågor kring krig, fred, mänsliga rättigheter och rättssäkerhet. Men trots mängder av kvalificerade utländska och svenska gäster verkar evenemanget ha passerat så gott som obemärkt i svenska medier. En sökning på internet igår gav inga träffar i svenska tidningar eller TV. </p>
<p>Kanske säger det något om vilken vikt svensk offentlighet fäster vid den dramatiska inverkan ”kriget mottt terrorismen” haft på individers rättssäkerhet runt om i världen. Det är bekymmersamt då just detta skeende verkligen synliggjort viktiga brister i olika länders rättstillämpning, konstituion och/eller demokrati. I dagens konflikt medverkar fyra nyckelpersoner inom området  De är alla jurister som mot sina regeringars vilja kämpar för att värna rättsäkerheten i kampen mot terrorismen.</p>
<p>#bild=316373#<br />Och så hör ni ett av offren. <strong>Adel Hakim</strong>. Oskyldigt fängslad på Guantanamo.</p>
<p>Här i Konflikt har vi vid flera tillfällen sen juni 2006 berättat om dom fem uiguriska män som fyra år var fängslade på Guantanamo, trots att dom tidigt friades av USA från alla terroristmisstankar. #bild=316374#</p>
<p>I maj 2006, flögs uigurerna från Guantanamo till Albanien. Där hamnade de i ofrivillig exil på en nedgången flyktingförläggning utan möjligheter att lämna landet. Sverige hade vid två tillfällen fått frågan ifrån USA om att ta emot dem, men sagt nej. Övriga länder i Europa sa också nej. Albanien var det enda land som tackade ja och det var efter löften om pengar från USA. </p>
<p>En av männen, Adel Hakim, har en syster i Sverige. Han kunde lämna Albanien i söndags eftersom han fått ett fyradagarsvisum till Sverige för att kunna berätta om sina upplevelser på MR-dagarna i Älvsjö.</p>
<p>#bild=316372#<br />Det är åtta år sen Adels storasyster <strong>Kavser Hakamjan</strong> senast träffade sin lillebror. Det var i hemstaden Ghulja i Xingjiangprovinsen i Kina.  Nu, efter fyra års inlåsning på Guantanmo och ett och ett halvt år i ofrivillig exil i Albanien, är Adel hos sin syster och hennes barn i Sverige. <strong>Konflikts</strong> <strong>Randi Mossige Norheim</strong> skildrar återföreningen.</p>
<p>Adels öde väcker frågan om det finns någon möjlighet till upprättelse eller ersättning för den skada sådana som Adel lidit. #bild=316378#<br />En av dem som arbetar intensivt med det är Steven <strong>Watt</strong>, advokat vid ”American Civil Liberties Union”. ACLU är en lobbyorganisation för  medborgerliga rättigheter och förträder flera personer som råkat ut för utomrättsliga gripanden, placerats i hemliga fängelser eller på Guantanamo. Bland dom klienter som Steven Watt driver skadeståndsmål för, så finns den tyske medborgaren Khaled Al-Masri och egyptiern Ahmed Agiza som avvisades från Sverige. Konflikts Mikael Olsson intervjuar Watt. #link=85723#</p>
<p>I Italien har en rättsprocess redan inletts mot 26 CIA-agenter#bild=316377# och 5 medlemmar av den italienska militära underättelsetjänsten. Bland andra de till helt nyligen två högsta cheferna för italiens militära underrättelsetjänst, SISMI. Åtalet leds av åklagaren <strong>Armando Spataro</strong>, biträdande chef för åklagarmyndighetens anti-terroristenhet i Milano, också han på Sverigebesök. I en intervju av <strong>Mikael Olsson</strong> berättar den rutinerade Spataro om att det inte är ”krig” mot terrorismen som behövs utan ordinärt polisarbete. Som mot maffian. #link=85725# #link=85724#</p>
<p>En annan åklagare som skulle talat på MR-dagarna i helgen heter Martin Hoffmann, vid åklagarmyndigheten i München. Han och hans kollegor har utfärdat internationell arresteringsorder mot de tretton CIA-agenter som var inblandade i bortförandet av den tyske medborgaren Khaled Al Masri 2003. #bild=316379#<br />Men Martin Hofmann ställde in sin föreläsning i Stockholm i sista stund.  Det skedde efter överläggningar med det tyska justitiedepartementet. Konflikt ringde Hoffmanns chef vid överåklagarämbetet i München, <strong>August Stern</strong>, och bad om en förklaring. #link=85726#</p>
<p>Även i Sverige har frågetecknen kring säkerhetstjänsternas metoder varit många. Inte minst i gripandet och bortförandet av de två egyptierna Agiza och al Zery. Justitieombudsmannen har i det fallet konstaterat att brott mot svensk lag begicks, men det har aldrig prövats i domstol. Och i våras berättade Konflikt om de svenska medborgare som greps vid Somalias gräns och som sen satt fängslade i #bild=316380#<br />Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Samtidigt avslöjade Konflikt att SÄPO försökt värva en bror till en av de fängslade som informatör mot löften om hjälp att få hem svenskarna från Etiopien. Idag säger en av Sveriges ledande kriminologer, polisprofessorn <strong>Leif G W Persson</strong>, att samtalsmetoden, som är oetisk, är ett standardverktyg för underättelsetjänsten - och påstår han, SÄPO-chefen Anders Danielsson kommer aldrig någonsin att stoppa metoden. Reporter <strong>Randi Mossige Norheim.</strong></p>
<p><strong><em>Programledare: Saam Kapadia                                  Producent: Mikael Olsson</em></strong></p>
<p><strong><em>FÖR YTTERLIGARE FÖRDJUPNING SE KONFLIKTS ARKIV DÄR BLA FLERA PROGRAM AVHANDLAR FRÅGORNA OVAN:  </em></strong></p>
<p><strong><em>-12 MAJ I ÅR INTERVJUAS BLA FD CIA-CHEFEN MICHAEL SCHEUER I KONFLIKT DEN . #ljud=882381#<br /></em></strong></p>
<p><strong><em>- 24 MARS, 14 APRIL OCH 26 MAJ OM SVENSKARNA FÄNGSLADE I ETIOPIEN</em></strong></p>
<p><strong><em>- 30 DECEMBER -06 ETT SAMMANFATTANDE REPORTAGE OM UIGURERNAS OCH ADEL HAKIMS ÖDE.</em></strong></p>
<p><strong><em>DESSUTOM KAN NI LYSSNA PÅ DETTA REPORTAGE UR VECKANS STUDIO ETT: #ljud=882261#<br /></em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96556</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071124101058.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Nov 2007 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/316372_200_267.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3409</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071124101058.mp3" length="40904718" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fler svenskar till konfliktområden - är vi redo för riskerna?</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=313961#
Lördag 17 november#ljud=892991#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Omställningen av det svenska försvaret från ett invasionsskydd till en försvarsorganisation som ska delta mer aktivt i internationella krishärdar ökar riskerna för skador och död.</p>
<p>Hur väl förberedda är soldaterna på de situationer och hot de kommer att möta? Är det svenska samhället redo? På senare tid har flera politiska beslut fattats som kan komma att kosta svenska liv.</p>
<p>Nyligen beslutade riksdagen att Sverige skall bidra med minst 200 soldater till en norsk-svensk FN-insats i Darfur i Sudan. I Darfur råder som bekant inbördeskrig, minst 15 av soldaterna från Afrikanska unionens FN-styrka i Darfur har dödats och vad som beskrivs som ett folkmord pågår.<br />#link=85357#</p>
<p>I nästa vecka väntas riksdagen besluta om att sända ett skyttekompani på minst 200 man till Tchads gräns mot Sudan för att på EU-uppdrag stabilisera läget. Området beskrivs som en krigszon och en del av kriget i Darfur.</p>
<p>Samtidigt har försvaret hållit slutövning med den Nordiska stridsgruppen, Nordic Battle Group, som under första halvåret 2008 skall fungera som EU:s snabbinsatsstyrka. 2800 man, varav 2300 svenskar, ska stå stridsberedda.</p>
<p>Dessutom har Sverige två stora pågående insatser. I Afganistan finns idag knappt fyra hundra svenska soldater och i Kosovo undefär lika många. Sverige har även ett 40 tal militära observatörer på 13 nog så farliga platser runt om i världen.</p>
<p>Idag finns alltså drygt 800 svenska militärer i aktiv utlandstjänst. Men om alla planerade insatser blir av, och den nordiska stridsgruppen skickas ut, så kan Sverige till våren ha över 3500 soldater ute i världen. Och i konflikthärdar som ofta kommer att vara långt farligare än de flesta tidigare uppdrag.<br />#link=85356#<br />#link=85353#</p>
<p>I Sverige har debatten kring dessa frågor varit betydligt tystare än i andra länder. Och när frågorna diskuteras handlar det ofta om tillgången till avancerad utrustning och fysiskt skydd. Men ett allvarligt och växande problem är de psykiska skador som soldater i utlandstjänst drabbas av.</p>
<p>I veckan återvände 230 svenskar som har tjänstgjort i Afghanistan. Av dem har 30 personer sökt psykologhjälp. Det är dubbelt så många som i den förra gruppen återvändare.</p>
<p>I programmet medverkar Försvarsmaktens insatschef <strong>Anders Lindström</strong> och <strong>Per-Erik Korström</strong>, veteran med lång erfarenhet av utlandsmissioner och utbildning av soldater för internationell tjänst. <br />Hör också försvarsminister <strong>Sten Tolgfors</strong> och hans företrädare <strong>Mikael Odenberg</strong>. <strong>Allan Widman</strong> (fp) är regeringens utredare av den svenska veteranpolitiken.<br />#link=85354#</p>
<p><strong>#bild=314025#Ulrika Bergqvist</strong> tecknar ett personligt porträtt av sin kamrat <strong>Tomas Bergqvist</strong>, som tjänstgjorde för Särskilda skyddsgruppen, SSG, när han omkom i ett sprängattentat i Afghanistan i november 2005.</p>
<p><br /> </p>
<p><strong><em>Programledare: Saam Kapadia<br />Producent: Daniela Marquardt</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96657</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071117104334.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Nov 2007 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/313961_200_137.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3287</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071117104334.mp3" length="39448016" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Fattiga länder och rika tillgångar - Kongos rikedomar på spel</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=311588#
Hör om den internationella kapplöpningen om mineralrikedomarna under det fattiga Kongos jord, om  kritiserade svenska intressen och om Kongos försök att ta makten över sina egna tillgångar. För det går. I Liberia finns exemplet och vi berättar hur det gick till.
Lördagen den 10 november#ljud=864322#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Räknat i naturtillgångar är <strong>Kongo</strong> ett av världens rikaste länder. Här finns i stort sett varje mineral som listats i det periodiska systemet. Under <strong>kung Leopolds </strong>kolonialstyre på 1800-talet var gummi den stora inneråvaran. I dag är det andra rikedomar som lockar investerare till landet, som det relativt okända mineralet coltan. Coltan är så betydelsefullt för den högteknologiska industrin att vissa bedömare säger att den trådlösa kommunikationen inte hade existerat utan det.</p>
<p>#bild=311603# För vår reporter <em>Ulrika Bergquist</em> berättar <strong>Colette Braeckman</strong> om den svartgrå mineralmassan coltan som de flesta av oss drar nytta av varje dag. Braeckman, journalist från den forna kolonialmakten <strong>Belgien</strong> skriver för <strong>Le Soir</strong> och <strong>Le Monde Diplomatique</strong> och har skrivit flera böcker om Demokratiska Republiken Kongo.</p>
<p>#link=84961#</p>
<p>#link=84960#</p>
<p><strong>Paul Efambe</strong>, på <strong>konsultföretaget Afric</strong> berättar om den ström av internationella investerare som just nu söker hans och andras tjänster i Kinshasa.<br />#bild=311178# Och hör forskaren <strong>John Katunga</strong> om råvarorna som en förbannelse för hans hemland. Katunga bor numera i Kenya där han arbetar med bistånd och forskar kring kopplingarna mellan naturtillgångar och konflikt.</p>
<p>För trots att Kongo-Kinshasa alltså har några av de största och mest värdefulla mineralfyndigheter i världen är landet ett av världens fattigaste. Man beräknar att 1.200 människor om dan dör av ren och skär nöd - brist på rent vatten, sanitet, avsaknad av mat och av sjukvård och mediciner. Pengarna från naturresurserna hamnar helt enkelt någon annanstans, än hos det kongolesiska folket.</p>
<p>Men sen knappt ett år tillbaks har Kongo nu en folkvald regering, efter årtionden av vanstyre, envälde och krig. Och den nya regeringen har för avsikt att omförhandla kontrakt som givits till utländska gruvbolag, kontrakt som helt enkelt varit för dåliga för Kongos del.</p>
<p>#bild=311182# Konflikts <em>Maria Sjöqvist</em> intervjuar en av dem som står bakom översynen, landets <strong>vice gruvminister Victor Kasongo</strong>.</p>
<p><strong>#bild=311156#</strong> <strong>Patricia Feeney</strong> på organisationen <strong>UK-Raid</strong> i London, som arbetar med just företags ansvar gentemot utvecklingsländer, har varit en av de pådrivande parterna i kampanjen <strong>Fair Share for Congo.</strong> Kampanjen har samlat över 20 organsationer i Kongo, Europa och Nordamerika kring kravet att Kongo ska få ut sin rättmätiga del av vinsten från tillgångarna som utvinns i landet. UK-Raid hoppas på kommissionen som ska se över gruvkontrakten men känner tveksamhet inför om regeringen i Kongo kommer att följa rekommendationerna.</p>
<p>#link=84963#</p>
<p>#bild=311173# Och <strong>Jason Stearns</strong>, en av västvärldens ledande experter på Kongo, säger att många av dem som var med och förhandlade fram de dåliga kontrakten fortfarande har viktiga roller i den kongolesiska regeringen i dag. Han befinner sig just nu i Kinshasa för research för den bok han skriver om kriget i Kongo, bland annat om råvarornas roll för maktkampen.</p>
<p>#link=84962#</p>
<p>Svenskanknutna <strong>Lundin Mining </strong>är ett av de företag som har granskats av kommissionen i Kongo för en eventuell omförhandling av sitt kontrakt där. Hör bolagets egen version om varför Kongo är en bra investering. Konflikts <em>Daniela Marquardt</em> intervjuar informationschefen <strong>Catarina Ihre</strong> som inte oroar sig över granskningen. Men Patricia Feeney på organisationen Raid tycker att det finns många oklarheter kring hur Lundin Mining fick sitt åtråvärda kopparkontrakt i <strong>Katanga</strong>-provinsen, och säger att det är något som den svenska regeringen borde intressera sig för. <strong>Handelsminister Ewa Björling</strong> svarar på Raids propå.</p>
<p>Men det går faktiskt för ett litet fattigt land att förhandla fram bra villkor gentemot det internationella storkapitalet. I <strong>Liberia</strong> har Afrikas första kvinnliga president, <strong>Ellen Johnson-Sirleaf</strong> haft som en av sina första prioriteringar att göra slut på dåliga överenskommelser med internationella storbolag. #bild=311171# <strong>Richard Tolbert</strong>, chef för den <strong>Nationella investeringskommissionen</strong>, återvände till sitt hemland Liberia efter 25 framgångsrika år på <strong>Wall Street</strong>, bland annat för att omförhandla landets kontrakt med världens största stålföretag <strong>Mittal Steel</strong>. Konflikt berättar om gruvkontraktet som hålls fram som ett föredöme för vad ett litet fattigt land kan uppnå.</p>
<p>I studion <strong>Magnus Jörgel</strong> på Försvarshögskolan som forskar i råvarornas roll i konflikter i framför allt Afrika.</p>
<p>#link=85106#</p>
<p><strong><em>Programledare Daniela Marquardt<br /></em><em>Producent Maria Sjöqvist</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96756</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071110110018.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Nov 2007 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/311156_170_204.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071110110018.mp3" length="39427358" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Amerikansk media</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=309207#
Självcensur eller oberoende? Om amerikanska mediers trovärdigt. Om skamfilad integritet och växande ekonomiska intressen. Eller om en självständig och oberoende amerikansk presskår?
Lördag 3 november#ljud=849345#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Vi måste, om inte få bort, så i alla fall lätta på det tryck på media som kommer från regeringen och stora affärsintressen”. Det sa den amerikanske legendariske journalisten <strong>Dan Rather</strong> till <strong>Larry King</strong> i ”Larry King live” på CNN i september i år. Några dagar tidigare hade han stämt sin forna arbetsgivare CBS och dess forna ägare Viacom på 70 miljoner dollar. <br />Skälet till stämningen är det reportage som sade sig kunna bevisa att president George Bush fick hjälp att slippa undan krigstjänst i Vietnam. CBS stoppade reportaget och Dan Rather och hans kollegor fick sparken och programmet 60 minutes II som las ner. <br />Nu menar Dan Rather att ägarna och ledningen för CBS vek sig och offrade den oberoende journalistiken för företagets vinstintresse. <br />#link=84570#</p>
<p>#link=84571#</p>
<p>#link=84587#</p>
<p>#link=84572#</p>
<p>Imorgon är det exakt ett år till presidentvalet i USA och primärvalskampanjerna är i full gång i USA. Den bevakas på ett aldrig tidigare sett vis, med internet som på allvar denna gång spelar en roll. Bloggar, videoklipp, kampanjer, allt sker på internet.<br />Men samtidigt så är de etablerade medierna i kris hävdar många, och den krisen gäller vare sig pengar eller teknik. Det handlar om trovärdighet och oberoende. Kritikerna hävdar att USAs etablerade medier om inte helt, så till stor del, satt sig i knäet på den politiska och ekonomiska makten.</p>
<p>#bild=309220#</p>
<p>En som gett Dan Rather starkt stöd är president Clintons förre rådgivare i Vita Huset. Sidney Blumenthal. Förutom att vara presidentrådgivare så har han också varit chefredaktör på nättidningen Salon.com. Idag arbetar han på New York University.</p>
<p>Sidney Blumenthal anser att den amerikanska pressen är befläckad av självcensur, att de stora mediebolagen vikt sig för påtryckningar ifrån Vita huset och att den amerikanska pressens trovärdighet och oberoende är i kris.<br />#link=84573#</p>
<p><br />#bild=309241#Men Blumenthal, som var president Clintons rådgivare och sedan varit chefredaktör på den liberala nättidningen Salon, avfärdas av Washington Posts neokonservative kolumnist <strong>Charles Krauthammer</strong>. Han anser att stämningsansökan visar att Dan Rather förlorat förståndet.</p>
<p>- Ni européer borde se på Amerika i ett enklare perspektiv och strunta i de grandiosa hotbilder som ni matas med ifrån den europeiska och amerikanska vänstern, säger Charles Krauthammer i Konflikt.<br />#link=84575#</p>
<p>#bild=309216# Men debatten i USA om den egna utrikespolitiken har ställt frågan om amerikanska media gjort sitt jobb, i fokus. En av dem som anser att media svikit och till och med bidragit till bedrägerier och krigshets är <strong>Scott Ritter</strong>, tidigare vapeninspektör i Irak, underrättelseofficer i marinen och numera flitig debattör. Han är republikanen som röstade på Bush, men när han kriget mot Irak blev ett faktum blev han istället en av den amerikanska fredsrörelsens förgrundsfigurer. Han menar att de flesta amerikaner inte längre kräver djup eller kvalitet i nyhetsförmedlingen, och skälet till det är att medieföretagens viktigaste uppgift är att tjäna pengar. För, som Ritter säger, komplexa resonemang och impopulära sanningar är inte bra för affärerna.</p>
<p><br />Hör också en av USAs mest regelbundna och talföra kritiker av media; <strong>Eric Alterman</strong>, återkommande kolumnist och bloggkrönikör i mediefrågor för den vänsterliberala veckotidningen The Nation och NBCs nyhetsweb. Alterman är också professor i journalistik vid Brooklyn college vid universitetet i New York och har författat ett flertal böcker i ämnet.<br />Enligt Eric Alterman blev medieföreträdarna farligt försiktiga efter 11 september-attentaten. Och de liberala, och mer vänsterorienterade krafterna i USA, har levt i föreställningen att media i huvudsak tjänade deras syften, säger Alterman, men hävdar att det blivit mer och mer uppenbart att media i decennier framförallt gynnat de konservativa. <br />#link=84577#</p>
<p>Gäst i studion <strong>Erik Åsard</strong>, professor och föreståndare för Svenska Institutet för Nordamerikastudier (SINAS) vid engelska institutionen, Uppsala universitet.</p>
<p><strong>Mer om USA och media</strong><br />I dagarna bereds i den amerikanska kongressen ett förslag till förändrad medielagstiftning när det gäller ägande av media. <br />#link=84578#</p>
<p>#link=84579#<br /> <br />#link=84581# </p>
<p><br /><strong><em>Programledare Saam Kapadia<br />Producent Petra Quiding</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96854</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071103110017.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Nov 2007 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/309207_366_274.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071103110017.mp3" length="39416716" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Iraks försmådda samarbetsmän</title>
      <description><![CDATA[<p>#bild=306905#
om de irakier som hjälpte koalitionsstyrkorna och stjälpte sig själva och
om de amerikanska röster som talar om svek, skam och raseri dessutom
om irakierna som hjälpte dansk trupp och dumpades i den jylländska skogen 
och flyktingar i Sverige vittnar om livsfaran i minsta samröre med väst
Lördag 27 oktober#ljud=864244#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fyra miljoner irakier är på flykt undan våldet och kaoset i Irak. 2 miljoner finns i grannländerna Jordanien och Syrien och 2 miljoner gömmer sig inne i landet. #link=84251#</p>
<p>#bild=306907#Bland dom finns tusentals personer som valde att arbeta för koalitionsstyrkorna för att hjälpa till att skapa det Irak de trodde på. Som hoppades på att USA:s invasion skulle ge dem friheten. Eller som samarbetade för att klara dagen. Idag är de antingen döda eller under livshot. Många har redan dödats eller fått sina anhöriga mördade eller kidnappade. För stora delar av befolkningen i Irak betraktar dem som medlöpare och förrädare. #link=84256# #link=84257#</p>
<p>#bild=306906#Idag uppskattas fler än 100.000 irakier varje dag riskera sina liv för den amerikanska insatsen i Irak. Men i USA var det länge tyst om dem. Den amerikanska linjen har nämligen varit att inte ta hand om dessa irakier och att inte låtsas om problemet. </p>
<p><br />#bild=306908#Men nu finns en lista med namn och kontaktuppgifter till en liten del av alla dem som är i desperat behov av skydd. Bakom listan står <strong>Kirk Johnson</strong>, som arbetade för den amerikanska biståndsorganisationen USAID i Bagdad och Fallujah under 2005. Denna världens sorgligaste lista, som Johnson kallar den, växer för varje dag, men det började med ett namn, kollegan Yagdhan som skrev till Kirk Johnson efter en makaber och skrämmande #bild=306898#<br />upplevelse när han kom hem från jobbet en dag.  Kirk Johnson, som driver the List project, intervjuas av Konflikts Daniela Marquardt.  #link=84252#  #link=84253#  #link=84254#  #link=84255#</p>
<p>#bild=306909#Den som mest ingående bevakat USA:s hantering av irakiska anställda i Irak är journalisten och författaren <strong>George Packer</strong>. Efter en reportageresa till Europa, mellanöstern och Irak skrev han ett mycket uppmärksammat reportage i The New Yorker i våras. Titeln på reportaget var ”Betrayed”. Förådda.  Efter artikeln vittnade George Packer inför det amerikanska representanthusets utrikesutskott tillsammans med en av de irakier som varit anställd på den amerikanska ambassaden i Bagdad. Inför representanthusets utrikesutskott den 26 mars i år berättade hon att hon 2003 såg fram emot#bild=306904#<br /> den amerikanska invasionen för att få uppleva ett fritt Irak, men sedan dess sett den drömmen gå i kras och tvingats i landsflykt efter att ha nekats asyl i USA. George Packer berättar i ett samtal med Saam Kapadia att han skäms och blir rasande när han tänker på att Sverige tagit emot tiotusentals irakier och att USA bara några hundra.  #link=84258#  #link=84259#  #link=84260#</p>
<p>Ett land som tagit sitt ansvar är Danmark. Men det var efter häftig debatt och motstånd från regeringen som Danmark till sist beslutade att evakuera de irakier som arbetat för den danska militären i Basra. Nära 400 tolkar och familjer har flugits från Irak till Danmark de senaste 3 månaderna. Ett sextiotal av dem har redan fått asyl. Samtidigt betonar den danska regeringen att tolkarnas ansökningar behandlas som alla andra och om skälen till asyl inte är tillräckliga så riskerar dom skickas tillbaka. Konflikts träffade några av de irakier som precis fått uppehållstillstånd på Röda Korsets flyktingläger i Ebeltoft på Jylland. Hade vi förstått att konsekvenserna skulle bli så här hade vi aldrig ens övervägt att jobba för danskarna, berättade de för Konflikts <strong>Petra Quiding.  #link=84261#  #link=84262#<br /></strong>
<p>Sverige framhålls av många, som tex George Packer ovan, som ett föregångsland. Men frågan är hur länge till. För nyligen avkunnade Migrationsdomstolen en dom som kan göra det svårare för irakier att få asyl här. Domstolen slog fast att det inte råder ”inre väpnad konflikt” i Irak. Man stöder sig på den svenska utlänningslagens definition av när det råder ”inre väpnad konflikt”. För att få asyl i Sverige måste man nu kunna bevisa att man är personligen hotad. Migrationsverket har specificerat vissa särskilt utsatta grupper i Irak som löper stor risk att utsättas för våld. Dit hör poliser, politiker och tjänstemän i regeringen eller i den amerikanska administrationen. Men nu är situationen så allvarlig att många fler grupper är utsatta för våld. Fullständigt godtyckliga småsaker som att sälja något till en amerikan eller ha någon i släkten som gör det räcker för att utsättas för livshot. Det berättar advokater och flyktingar som Konflikts <strong>Randi Mossige Norheim</strong> träffat.</p>
<p><strong><em>Programledare: Saam Kapadia                                         Producent: Mikael Olsson</em></strong></p>
</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96961</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071027100021.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Oct 2007 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/306898_200_144.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071027100021.mp3" length="39415464" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/97057</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071020060827.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Oct 2007 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3273</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071020060827.mp3" length="39276179" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/97058</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071020060820.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Oct 2007 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3273</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071020060820.mp3" length="39276179" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Vad ska vi med FN till?</title>
      <description><![CDATA[<p>Om ett FN som till slut lyckas enas om ett uttalande mot generalerna i Burma. Men i uttalandet står det bara att man ”beklagar” det som skett.  Och hör hur säkerhetsrådets permanenta medlemmar i sitt arbete i FN ständigt bryter mot folkrätten.
Lördag 13 oktober#ljud=816352#
Exklusiv intervju med John Bolton, USAs tidigare FN-ambassadör som tycker det är dags att skrota organisationen och intervju med UNDPs chef Kemal Dervis som säger att det är dags för FN att reformeras, innan det är för sent.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Torsdagens uttalande mot generalerna i Burma anses som en framgång eftersom det är första gången som säkerhetsrådet lyckats enas om en formell markering mot landet. Trots att det enda de enats om var att djupt beklaga det som skett. Beror FNs oförmåga på att rådets medlemmar alltid sätter sina egna intressen i första ledet? Hör <strong>Said Mahmoudi, </strong>professor i Internationell rätt vid Stockholms universitet.</p>
<p>#link=83561#</p>
<p>#bild=302331#USAs tidigare FN-ambassadör <strong>John R. Bolton</strong> blev minst sagt kontroversiell för sin öppna kritik av FN och sina odiplomatiska metoder. I en intervju med Konflikts <strong>Saam Kapadia</strong> fortsätter han att kritisera organisationen och menar att det kanske vore bättre om NATO tog FNs roll.</p>
<p>#link=83568#</p>
<p>Gäster i programmet är ambassadör <strong>Hans Corell</strong>, folkrättsjurist, fram till 2004 FNs undergeneralsekreterare för rättsliga frågor samt <strong>Ulla Gudmundsson</strong>, säkerhetspolitisk analytiker på UD.<br /> #link=83569#</p>
<p>För Ryssland passar FN-modellen utmärkt och landet känner inget behov av att reformera FN. För som permanent medlem i säkerhetsrådet och med vetorätten i ryggen har Ryssland möjlighet att stoppa saker som landet inte gillar, det säger den ryske säkerhetspolitiske experten <strong>Dmitri Trenin</strong> på Carnegie Institutet i Moskva.<br />#link=83565#</p>
<p>#bild=302350#</p>
<p>Det är ett stort misslyckande att FN inte lyckades ta tillvara de möjligheter som gavs efter det kalla krigets slut, säger UNDPs chef <strong>Kemal Dervis</strong>. Trots att just UNDP ofta framhålls som det FN-organ som lyckats med sitt arbete och organisation.<br />#link=83566#</p>
<p><br /> </p>
<p><em><strong>Programledare: Saam Kapadia</strong></em></p>
<p><em><strong>Producenter: Daniela Marquardt och Petra Quiding<br /></strong></em><em><br /></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/97155</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071013110008.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Oct 2007 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/302331_200_293.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071013110008.mp3" length="39418594" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Kamp och kapplöpning i cyberrymden</title>
      <description><![CDATA[<p>om it-attacker mot Estland där Ryssland anklagats
om it-intrång i Whitehall, Pentagon och tyska kanslerns datorer där Kina anklagas och
om USA:s nya Cyberspace kommando
Lördag 6 oktober#ljud=815637#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>#bild=299932# För en dryg månad sedan meddelade Pentagon att kinesiska hackare tagit sig in i deras datasystem i juni i år. Tydligen lyckades de ta sig in i datorer som tillhör försvarsminister Robert Gates stab.</p>
<p>#bild=299931# Enligt Pentagon så gjordes under 2005 över 79000 försök att ta sig in i deras datorer, över 1300 gånger lyckades intrången, bland annat i de prestigefyllda 101 och 82 fallskärmregementenas datorer. </p>
<p><br /> maj i år upplevde  Estland sin största politiska kris sedan självständigheten från Sovjetunionen. Ett beslut av den estniska regeringen att flytta en bronsstaty i Tallinn orsakade tumult på huvudstadens gator. Samtidigt blev Estland det första landet i världen som tvingades stänga den digitala kontakten med omvärlden när landet blev utsatt för en stor elektronisk attack via internet. Reportage och intervjuer med de två svenska IT-experter, <strong><em>Kurt Lindqvist och Patrick Fältström</em></strong>, som kallades in för att hjälpa till krisdagen den 9 maj. Reporter <strong><em>Cecilia Sobocki</em></strong>.</p>
<p><strong><em>#bild=299927# <br />Bruce Sterling</em></strong>, it-guru, författare och skribent har i egenskap av att vara grundare till det som kallas ”cyberpunken” skrivit ett otal romaner, essäer och artiklar. Det har bla handlat om hacking, databrottslighet och it-ålderns framväxt. Bla tillsammans med kultförfattaren William Gibson. <br />I ett flertal krönikor i tidningen Wired har han skrivit om attacken på Estland och i en intervju med Saam Kapadia säger Sterling att Estland bara var början. Och den var allvarlig eftersom den skakade om ett helt land och hade politiska motiv, säger Bruce Sterling. Han misstänker att det kan ha något att göra med en ny mystisk gruppering på internet som använder sig av en kombination av datavirus, trojaner och botnet som fått namnet ”stormworm”.</p>
<p><strong><em>Per Eurenius</em></strong>, SR:s korrespondent i Berlin, berättar historien om tidningen Der Spiegels avslöjande nyligen där det påstås att den tyska regeringen, statsförvaltningen och kansler Angela Merkels kansli förlorat information i ett datorintrång. Spåren pekade mot Kina och enligt en del uppgifter mot kinesiska armén. I efterhand har Kina förnekat, men också lovat undersöka saken.</p>
<p>Datasäkerhetskonsulten <strong>Richard Stagg</strong> har mycket kontakt med, och stor insikt i, informationsteknikindustri och hackermiljön i folkrepubliken Kina. När Konflikts Saam Kapadia får tag i honom i Hongkong, där han bor och verkar, säger han att Kina har mängder med mycket kvalificerade hackers. Så om Kina vill finns alla förutsättningar för spioneri och annat via informationsnäten. Men Stagg tillägger att det är något som gäller för alla stormakter.</p>
<p>Kommenterar i studion gör <em><strong>Dan Larsson</strong></em>, nationell incidenthanteringssamordnare på Försvarets radioanstalt, FRA och <em><strong>Joakim von Braun</strong></em>, konsult inom IT-, säkerhets- och underrättelseverksamhet.</p>
<p>#bild=299930# Den 7 maj i år tillkännagav USA:s flygvapenminister, Michael Wynne, att ett nytt kommando bildats inom det amerikanska flygvapnet. Kommandot heter <em>Air Force Cyber Command</em> och är placerat vid flygbasen Barksdale i Louisiana. Syftet med kommandot är enligt flygvapenminister Wynne att förlänga USA:s globala beredskap, räckvidd och makt in i detta viktiga nya krigsområde så att USA inte bara dominerar världens luftrum och rymden utan nu även cyberrymben. Enligt tidningen Daily telegraph så jobbar redan 25000 människor på Barksdaleflygbasen med elektronisk krigföring och försvar av elektroniska nätverk.</p>
<p>Det handlar inte bara om att försvara sig mot elaka hackare, vare sig det är den kinsiska folkarmén eller enskilda tonåringar som sitter vid tangentborden. Flygvapenministern framhåller det som kallas ”att leverera operationella effekter på icke-kinetisk väg med ljusets hastighet för att lägga den strategiska grunden för seger”. Med andra ord: USA:s flygvapen eftersträvar att föra krig mot nuvarande och framtida fiender, stater och terrorister, med hjälp av informationsnätverk, internet och nya cybervapen över hela det elektromagnetiska området.</p>
<p>#bild=299929# I en exklusiv intervju med Konflikts <em><strong>Mikael Olsson</strong></em> berättar arkitekten bakom USA:s nya cyberkommando, <em><strong>Dr Lani Kass</strong></em>, till helt nyligen chef för US Cyber Task Force, om de strategiska övervägandena i cyberrymden.</p>
<p><em><strong>Programledare: Saam Kapadia<br /></strong><strong>Producenter: Daniela Marquardt och Mikael Olsson</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/97265</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_071006110614.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Oct 2007 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/299927_306_188.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3280</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_071006110614.mp3" length="39357246" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95372</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070929103642.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 29 Sep 2007 10:37:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070929103642.mp3" length="39482133" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>HISTORIA SOM VERKTYG, VAPEN OCH VILLOSPÅR</title>
      <description><![CDATA[<p>Konflikt denna vecka handlar om statligt påbjuden glömska i Kambodja och rysk revidering av historien i nationens intresse. Dessutom samtal om hur samtidens politiska mål styr historieskrivningen också hos oss och om Museet för glömska – nytt intiativ i kritiken av hur berättelsen om Irak formas.Lördag 22 september#ljud=782960#</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <P>I den dagliga rapporteringen formas vår historia och den som kontrollerar historien, kontrollerar ju som bekant samtiden, och därmed kanske också framtiden. Det här är en sanning som synts genom en mängd olika regeringars agerande, världen över.</P><P>Vi har till exempel i somras bråket om den ryska akademins översyn av landets viktigaste historieböcker, där man ville mjuka upp bilden av Stalins grymheter och dämpa bilden av Sovjetunionen som förlorare av det kalla kriget. </P><P>Minns spänningarna mellan Kina och Japan, för ett par år sedan, när de japanska läromedlen förskönade ockupation och åtföljande massakrer i Kina under 1930- och 1940-talen men se också ett Kina som har ett järngrepp om sin egen historia och ofta glömmer dess offer.</P><P>Ett annat exempel nära i tiden är den franska kontroversiella lagen som uppmanar franska historielärare att i undervisningen om kolonialtiden betona den franska kolonialismens positiva roll</P><P>Om vi går österut i Kambodja nämns inte de röda khemerernas skräckår i landets skolböcker.</P><P>#bild=294463#</P><P>Pol Pots andreman ställs nu inför rätta. I onsdags arresterades Noun Chea, broder nummer två, och Pol Pots närmaste man under de röda khmerernas skräckvälde i slutet av 70-talet. Nu hoppas många att tribunalen mot de åldrande ledarna för de röda khmererna äntligen ska leda till försoning och upprättelse i landet.</P><P>Men frågan är hur Kambodjas befolkning ska kunna gå vidare efter skräckåren utan tillgång till sin egen historia? <STRONG>Petra Quiding</STRONG> besökte Kambodjas huvudstad Phnom Penh och träffade flera kambodjaner som alla hade sin egen, lilla grymma del av den stora historien att berätta. Hon intervjuade <STRONG>Niamh Hanafin</STRONG>, kommunikations- och mediekonsult som efter många års arbete i Kambodja, la  fram sin studie om kambodjaners historiekunskap inom Malmö Högskolas program ”Communication for Development”. Studien visar att många kambodjaner fortfarande, 28 år efter kriget, är okunniga om vad som faktiskt hände mellan åren 1975 och 1979. Trots att man uppskattar att 1,7 miljoner människor dog. </P><P>Idag redogörs de fyra åren med ett par rader i skolböckerna. Där står att ”Den 19 april 1975 möttes Kommittén för Det demokratiska Kampuchea för att byta namn på landet och efter detta massakrerades många kambodjaner”.</P><P>Problemet är, säger Hanafin, att många inom dagens stat och förvaltning, både offer och bödlar, delar behovet att glömma.  Konsekvensen är att rädslan och våldet därför fortplantas till Kambodjas unga.</P><P>Länk till Malmö Högskolas hemsida där du så småningom kan läsa Niamh Hanafins avhandling ”Unaswered questions and empty spaces: The challenge of communicating history and memory in post-genocide Cambodia”<BR><A href="http://www.mah.se/">http://www.mah.se/</A></P><P>Länk till tribunalen, ECCC, i Kambodjas officiella hemsida<BR><A href="http://www.eccc.gov.kh/">http://www.eccc.gov.kh/</A></P><P>#bild=295066#Diskussionen i studion hålls med <STRONG>Peo Hansen</STRONG>, statsvetare och docent vid Tema Etnicitet, Linköpings universitet och <STRONG>Eskil Franck</STRONG>, nyutnämnd chef för myndigheten Forum för levande historia. </P><P>Forum för levande historia har i uppdrag att medverka till att demokratin stärks och att insikten om alla människors lika värde ökar framförallt med utgångspunkt av lärdomar från förintelsen men nu också genom att visa upp kommunismens brott mot mänskligheten i forna Sovjetunionen, Kina och Kambodja. </P><P>I Ryssland har president <STRONG>Vladimir Putin</STRONG> visat sig mindre villig än sin föregångare att rensa ut Rysslands sovjetiska förflutna från historien. </P><P>Han har hävdat att vilka brott den forna kommunistregimen än gjort sig skyldig till, så utgör den trots allt en viktig del av Rysslands historia och har spelat en stor roll i utformandet av dagens ryska samhälle. Det senaste exemplet som vållat debatt är införandet av nya läromedel för ämnena historia och samhällskunskap i den ryska skolan. En dag före president Putins träff med utvalda historielärare i somras presenterades en ny nationell manual för lärare i ämnet historia och Putin talade om vikten av historieundervisning som gör ryska skolelever stolta över fosterlandet och debatten gick igång. </P><P>På den oberoende radiostationen Echo Moskvy debatteras det häftigt under rubriken ”Historiens lektioner – är det myter eller sanningen som formar medborgaren?” I ena ringhörnan historikern och journalisten <STRONG>Nikolaj Svanidze</STRONG> och i den andra <STRONG>Aleksandr Prochanov</STRONG>, chefredaktör för den ultranationalistiska tidningen ”Zavtra” ,”Morgondagen”. Svanidze skäller på det läger som enligt honom gör rysk historia till en återvändsgränd som alltid slutar i terror och nya Gulag. Prochanov välkomnar en utrensning av liberala lögner och lovprisar Stalins utrensningar och får i en omröstning efter programmet stöd av nästan hälften av lyssnarna. <STRONG>Alexander Semyonov</STRONG>, redaktör för den historiska facktidskriften Ab Imperio, tycker inte det är konstigt. </P><P>Folk i allmänhet är trötta på en debatt som pågått ända sedan Sovjetunionens sammanbrott om olika tolkningar av historien och om det politiska spelet kring de komplikationerna, säger Alexander Semyonov. De nu aktuella nya statliga manualerna för historieundervisningen erbjuder just det, en väg till en enkel nationell självkänsla igen, säger Semyonov.</P><P>#länk=82225#</P><P>Det är livsviktigt att bearbeta konflikter, menar Johan Galtung, den världsberömde norske freds- och konfliktforskaren. Till exempel finns det fortfarande risk för nya konflikter på Balkan, eftersom historien inte har bearbetats av alla parter och han är inte säker på att rättegångar av västerländsk sort, som i Kambodjas fall, är den rätta vägen att gå för att uppnå försoning. Istället berättar han om Rwandas Gacaca tradition, en talad tradition för konfliktlösning som tar vid där den traditionella, internationella domstolen tar slut och där förövaren ställs inför sina medmänniskor, öppet.</P><P>Länk till freds- och utvecklingsinstitutet Transcend<BR><A href="http://www.transcend.org/">http://www.transcend.org/</A></P><P>Museer brukar av tradition vara platser som ska hjälpa oss att minnas det förgångna. Men nästa vecka öppnar ett nytt museum i Norrköping, ett museum om vad det är som får oss att glömma. #bild=294462#</P><P>Idén till ”Museet för glömska” som mer liknar ett konstprojekt än ett traditionellt museum föddes ur frustrationen över nyhetsrapporteringen om kriget i Irak. Samhällsvetaren och frilansskribenten Erik Berggren, är en av initiativtagarna till projektet. I ett samtal med Konflikts reporter Daniela Marquardt, beskriver han krigsrapporteringen som en maskin som producerar glömska. </P><P><A href="http://www.museetforglomska.se/">http://www.museetforglomska.se/</A> </P><P>Länk till Erik Berggrens essä i DN: Medier utan minne (publicerad 2006-07-30)<BR><A href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=&a=562861">http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=&a=562861</A></P><P><STRONG><EM>Programledare: </EM></STRONG><STRONG><EM>Petra Quiding<BR></EM></STRONG><STRONG><EM>Producent: </EM></STRONG><STRONG><EM>Mikael Olsson</EM></STRONG></P><P><STRONG><EM><A href="mailto:konflikt@sr.se">konflikt@sr.se</A></EM></STRONG></P>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/97320</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/SR_p1_konflikt_070922110033.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 22 Sep 2007 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/294462_200_267.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3294</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_konflikt_070922110033.mp3" length="39524701" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95848</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070915105021.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 15 Sep 2007 10:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070915105021.mp3" length="39420785" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94040</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070908105936.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 08 Sep 2007 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070908105936.mp3" length="39417342" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94070</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070901110045.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Sep 2007 11:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3330</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070901110045.mp3" length="39949129" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95929</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070825110027.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Aug 2007 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3407</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070825110027.mp3" length="40881243" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95672</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070623090034.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Jun 2007 09:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3407</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070623090034.mp3" length="40877174" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94538</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070616110048.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Jun 2007 11:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070616110048.mp3" length="39488080" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95629</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070609105120.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Jun 2007 10:51:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3283</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070609105120.mp3" length="39392615" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93555</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070602105857.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Jun 2007 10:59:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070602105857.mp3" length="39422663" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93902</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070526102447.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 May 2007 10:25:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3406</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070526102447.mp3" length="40866219" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94783</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070519090029.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 May 2007 09:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3406</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070519090029.mp3" length="40864341" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95761</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070512110105.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 12 May 2007 11:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3285</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070512110105.mp3" length="39413586" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93915</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070506110328.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 06 May 2007 23:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3296</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070506110328.mp3" length="39549115" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94314</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070428103954.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Apr 2007 10:40:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3284</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070428103954.mp3" length="39397623" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95477</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070423125522.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 23 Apr 2007 12:55:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070423125522.mp3" length="39424854" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93501</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070414103843.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 14 Apr 2007 10:39:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070414103843.mp3" length="39420159" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95390</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070410042401.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 10 Apr 2007 16:24:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3412</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070410042401.mp3" length="40936957" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94331</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070410032615.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 10 Apr 2007 15:26:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3412</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070410032615.mp3" length="40936957" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95038</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070331105316.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 Mar 2007 10:53:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3295</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070331105316.mp3" length="39531900" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94641</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070324110002.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Mar 2007 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3406</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070324110002.mp3" length="40864654" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94914</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070317105032.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Mar 2007 10:51:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070317105032.mp3" length="39431740" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94097</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070310105007.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Mar 2007 10:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3281</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070310105007.mp3" length="39369140" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96214</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070305081532.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 05 Mar 2007 08:16:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3284</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070305081532.mp3" length="39397936" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93506</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070224104210.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 24 Feb 2007 10:42:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3292</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070224104210.mp3" length="39492462" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93168</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070217110915.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 17 Feb 2007 11:09:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3286</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070217110915.mp3" length="39422037" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96070</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070210102855.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 10 Feb 2007 10:29:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3291</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070210102855.mp3" length="39486828" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93425</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070203110029.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 03 Feb 2007 11:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>3396</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070203110029.mp3" length="40744462" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93431</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070127110037.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 27 Jan 2007 11:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4462</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070127110037.mp3" length="53535833" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94729</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070120110823.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 20 Jan 2007 11:08:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4473</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070120110823.mp3" length="53666667" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95100</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070113015625.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 13 Jan 2007 13:56:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4479</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070113015625.mp3" length="53740848" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96222</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_070106090017.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Jan 2007 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4598</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_070106090017.mp3" length="55170632" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95456</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061230110054.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Dec 2006 11:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4541</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061230110054.mp3" length="54481719" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94522</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061223100017.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Dec 2006 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4600</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061223100017.mp3" length="55195985" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94975</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061216110127.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Dec 2006 11:02:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4475</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061216110127.mp3" length="53689516" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93376</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061209111555.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Dec 2006 11:16:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4475</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061209111555.mp3" length="53692333" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94216</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061202105735.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Dec 2006 10:58:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4486</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061202105735.mp3" length="53821289" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95323</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061125111152.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 25 Nov 2006 11:12:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4474</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061125111152.mp3" length="53681065" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94972</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061118110012.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 18 Nov 2006 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4474</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061118110012.mp3" length="53684508" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96220</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061111110039.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 11 Nov 2006 11:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4479</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061111110039.mp3" length="53743352" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93171</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061104113615.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 04 Nov 2006 11:36:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4472</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061104113615.mp3" length="53659468" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94241</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061028110008.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 28 Oct 2006 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4497</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061028110008.mp3" length="53959322" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95809</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061023020317.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 23 Oct 2006 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4488</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061023020317.mp3" length="53846642" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95957</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061016094058.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 16 Oct 2006 09:41:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4483</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061016094058.mp3" length="53790302" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94550</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_061007110006.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 07 Oct 2006 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4473</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_061007110006.mp3" length="53665415" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94033</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_060930121649.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Sep 2006 12:17:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4472</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_060930121649.mp3" length="53654773" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95135</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_060923110100.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 23 Sep 2006 11:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4486</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_060923110100.mp3" length="53824419" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94636</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_060916114506.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 16 Sep 2006 11:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4478</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_060916114506.mp3" length="53726450" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93507</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_060909122652.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 09 Sep 2006 12:27:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4435</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_060909122652.mp3" length="53209374" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96003</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_060902110231.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 02 Sep 2006 11:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4482</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_060902110231.mp3" length="53780599" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/93274</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_060826112017.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 26 Aug 2006 11:20:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4486</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_060826112017.mp3" length="53825358" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/95870</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_060819112447.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 19 Aug 2006 11:25:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>4484</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_060819112447.mp3" length="53797814" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96058</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_060810030031.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Aug 2006 15:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1776</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_060810030031.mp3" length="21309666" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/94142</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_060803030039.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Aug 2006 15:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1752</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_060803030039.mp3" length="21017011" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title>Konflikt</title>
      <description><![CDATA[<p></p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/1300?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_konflikt">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/96199</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sr_p1_konflikt_060727030031.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 27 Jul 2006 15:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>1300</sr:programid>
      <sr:poddid>3967</sr:poddid>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1300/9e32e0a9-3f4c-4cc3-9cd7-a1c965a5abc0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>1781</itunes:duration>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/sr_p1_konflikt_060727030031.mp3" length="21365693" type="audio/mpeg" />
    </item>
  </channel>
</rss>