Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här i september är det många fåglar som flyttar söderut. Men det är inte bara fåglar som flyttar från Sverige! Det gör även många insekter.

Hit hör amiralfjärilar, tistelfjärilar, nattfjärilar som exempelvis tandfly, gammafly och större dagsvärmare, och många arter av blomflugor. De migrerande insekterna söker sig till Sverige på våren för att utnyttja resurserna som finns här, med värdväxter för larverna och nektar till de vuxna, och undviker också de alltför torra somrarna längre söderut i Europa. Men de lämnar Sverige på hösten – de är inte anpassade för att övervintra här. Flytten sker ofta i flera generationer.

Men hur vet insekterna vart de ska, och hur klarar så små och kortlivade organismer att flyga så långt? Här finns fortfarande många mysterier att reda ut. Men vid Lunds universitet pågår en hel del forskning på området. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh sänder direkt från en nattfjärilsfälla på Ekologihusets tak i Lund tillsammans med Lars Pettersson, docent i zooekologi och verksam vid Svensk dagfjärilsövervakning, och Cecilia Nilsson, forskare med livet i luftrummet som specialitet. Hon har bland annat jämfört fåglars och nattfjärilars flytt.

I programmet medverkar även Eric Warrant, professor i zoologi vid Lunds universitet, som studerat bongongfjärilen i Australien som först flyttar 100 mil åt ett håll, vilar 3 månader i en grotta, och sedan flyttar tillbaka samma sträcka igen. Eric Warrant och hans forskarteam har visat att nattfjärilen navigerar med hjälp av både stjärnor och magnetfält. Vi ringer också upp forskaren Johanna Hedlund för att höra om hur trollsländor flyttar förbluffande långa sträckor på sina till synes bräckliga vingar. Och i Botaniska trädgården i Lund letar vi flyttande blomflugor tillsammans med Oskar Löfgren, Lunds universitet.

Mer trollsländor blir det i ett reportage från Rönne å i Skåne. En riktig favoritplats för många trollsländor. Biologen Linda Birkedal berättar vilka arter som flyger i skytteltrafik över den ringlande ån.

Kan spindlar gå på vatten, och kan de simma? Det undrar Mikaela Ekeroth som hade ett nära möte med en spindel i vattnet nyligen. Vi ber en expert svara på detta.

Något har hänt med hasselnötterna i år, i alla fall i Dalarna. Nötterna är tomma och därmed finns det ingen mat till den tjocknäbbade nötkråkan. Mats Forslund har följt nötkråkorna under lång tid och är bekymrad.

I veckans kråkvinkel lyssnar Jenny Berntson Djurvall på hälsorekommendationer om styrketräning och raska promenader. Men en planlös och långsam svamppromenad kan nog ha minst lika bra effekt.

Programledare är Joacim Lindwall.

Veckans naturfråga:

Släktet vi söker finns bland annat i Alperna.

Och ljudalstraren är mycket kvick att liksom slukas upp av jorden.

Känner du att det gnager som en återkommande måndag kan du vara på rätt väg.

För att höra en ljudledtråd: Klicka här för att komma till rätt tidpunkt i avsnittet: https://www.sverigesradio.se/play/avsnitt/2861077#5459

Om det inte funkar, crolla fram till att cirka fyra minuter återstår av programmet för att lyssna!

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter sepiavaxing. De som vann var Maud Götherström, Göteborg, Inger Jacobsson, Linköping och Thorgny Grendalen, Tidaholm. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den halländska kusten har historiskt präglats av vidsträckta ljunghedar men på Tjolöholmshalvön, söder om Kungsbacka, har skogen blivit kvar under århundradena. Idag är det en av Hallands få kustnära ädellövskogar och den långa kontinuiteten har skapat förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Tidigare i år blev området naturreservat för att skydda miljön där mängder av rödlistade svampar, mossor, lavar, insekter, däggdjur och kärlväxter trivs.

På lördag sänder Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson direkt från ädellövskogen i Tjolöholms naturreservat tillsammans med naturguiden HG Karlsson och fågelskådaren Tomas Carlén som visar vägen bland krokiga ekar och andra lövträd där arter som stiftklotterlav, oxtungssvamp, brunlångöra och hasselsnok finns.

Medverkar gör också kulturgeografen Pär Connelid som berättar om hur människor som bott och verkat i området har format landskapet. Inte minst gäller det James Fredrik och Blanche Dickson som i slutet av 1800-talet lät uppföra Tjolöholms slott och slottspark. Paret var inspirerade av Arts and Crafts-rörelsen där en grundläggande tanke var att bejaka naturen och sudda ut gränserna mellan kultur och natur. Bland annat anlade de vindlande stenlagda stigar som fortfarande går att följa genom den kuperade skogen.

Och så blir det en tur till södra Lappland, där vi söker efter den världsunika brudkullan. Den djupt vinröda orkidéarten är en hybrid mellan brunkulla och brudsporre och finns bara på några få ställen kring Tärnaby, i hela världen. Mikael Hedrén, professor emeritus vid Lunds universitet, har följt brudkullan under lång tid. Nu tar doktoranden Jöran Klink vid.

När Malin Antonsson och hennes pojkvän plockade rödgul trumpetsvamp för några veckor sedan hade en av svamparna som små fästingar eller vindruvor i klasar på hatten. Vad är det för något? Vi ber Elisabet Ottosson vid SLU Artdatabanken reda ut mysteriet.

Bo Hollsten hörde av sig till oss med en fråga. Kan ett vilt djur anknyta till en människa när mötet sker vid en mycket tidig ålder, men bara en kort stund? För hans del gäller det ett rådjurskid. Vi skickar frågan vidare till Ulrika Alm Bergvall, etolog och tidigare forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.

Varför ser man så mycket spindelnät på hösten? Och hur funkar såna som ser ut som hängmattor, undrar My Nilzén i Värmland. Monika Sunhede svarar.

Kommer artificiell intelligens att förgöra mänskligheten? I veckans kråkvinkel tar Joacim Lindwall upp potatis i landet och finner ett lugn i att faktiskt höra till naturens naturliga intelligens.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Det första ledet av namnet hämtas antingen från en viss typ av fotografier - eller från en sorts bläckfisk.

Och det andra skulle man nästan kunna tro ha med "hårrelaterad skönhetsbehandling" att göra, sånär som på en bokstav.

Organismen vi söker dyker upp på ängar under sensommar och höst. Och bör inte stoppas i korgen då den är rödlistad som sårbar!

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter fackelblomster. De som vann var Anders Karlsson i Mölndal, Marianne Lindgren i Tidaholm och Bernt Hedlund i Tyresö. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mitt i Öresund, mellan Köpenhamn och Malmö, ligger den konstgjorda ön Pepparholm. Den skapades när Öresundsbron byggdes, som en plats där bron övergår till tunnel. Men ön ses också som ett biologiskt experiment. En karg, obeväxt sandö, som naturen fått hitta till helt på egen hand och där den genom åren fått utvecklas utan mänsklig inblandning.

Hur ser det ut där idag 26 år efter att ön invigdes? Karin Gyllenklev åker dit och träffar grönfläckiga paddor, skådar skedstork och ägretthäger och kikar på pyttesmå blommor, som knutnarv och sumpfräne, som snart kan vara ett minne blott när buskar och träd breder ut sig.

I programmet hörs bland annat Hans Orth, medlem i Pepparholms expertgrupp och tidigare miljöspecialist på Öresundsbron, miljökoordinator Pia Johnsson-Sederholm, anläggningsdirektör Jeanette Birkholm och Andreas Wernersson, teknisk förvaltare på Öresundsbron och fågelinventerare.

Drygt 130 mil norrut från Pepparholm – fågelvägen – ligger nationalparken Muddus. Nu i veckan har 25 mykologer samlats här för att leta vedlevande svampar, som exempelvis den starkt hotade urskogsporingen. Alexander Linder följer med ut i skogen tillsammans med svampletarna Elisabet Ottosson, Maria Hindemo och Andreas Öster.

Ibland kommer det oväntat besök! En morgon möttes Britta Lehtonen av en grön, skön, stor varelse på sin inglasade balkong på sjunde våningen i Hökarängen i södra Stockholm. Hon undrar om det kan vara en grön vårtbitare och ifall den klättrat hela vägen upp till henne. Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg för att få reda på mer.

Nu mognar äpplena på träden och i veckans kråkvinkel konstaterar Helena Söderlundh att äpplen inte bara är äpplen, de är minnen som vi skickar vidare framåt, generation för generation.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Denna strand-arts treformiga trick för att undvika inavel
är en ovanlig botanisk finess.

Blommorna flammar som mest under sommarens senare del.
Ja det kan dröja ända in i september innan de sista exemplaren
har så att säga brunnit ut och den purpur-rosa färgen slocknat.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter humleblomster. De som vann var Gudrun Bodin i Undrom, Angelika Skarin i Lund, och Stig Melin i Linköping. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu samlar botanister och fröexperter från sju olika länder in fröer i Tarfaladalen, öster om Kebnekaisefjällen. Den karga dalen präglas av flera glaciärer. Här finns en tålig flora med bland annat isranunkel, och längre nedåt trädgränsen växer smörbollar och fjälltimotej. Botanisterna och fröexperterna hjälps åt att samla och rensa fröer till en svensk fröbank för vilda växter som just nu byggs upp i Göteborg. Många fjällväxter finns inte sparade i någon fröbank, och eftersom deras livsutrymme krymper med klimatuppvärmningen är det extra viktigt att bevara deras fröer inför framtiden. Naturmorgons fältreporter Lisa Henkow rapporterar direkt från Tarfaladalen där höstfärgerna nu sprakar och växterna hunnit få mogna frön, redo att samlas in. Medverkar gör bland andra Stina Weststrand från Göteborgs botaniska trädgård.

Vi gör också ett besök hos jägmästaren och träpedagogen Bengt Andersson i Laknäs i Dalarna. Han vurmar för lövträden och arbetar också med lövträ i sitt hantverk.

I Falsterbo i Skåne samlas natur- och fågelintresserade från hela Sverige den här helgen under Falsterbo bird show. Inför den stora mässan bjuder Birdlife Sverige in 800 skolbarn från Vellinge kommun på en naturdag. Vi ber projektledaren Anette Barr berätta vad det går ut på.

När Jöran Pettersson var ute och cyklade utanför Hässleholm såg han en djurunge i vägkanten. Han konstaterade att det var en iller. Men vad gjorde den där, och stämmer det att den ropade på sin mamma? Vi ringer upp smådäggdjursforskaren Tim Hofmeester vid SLU för att höra mer om illerns liv.

För femton år sedan var det snudd på sensation att se en ägretthäger i Sverige. Nu har den blivit riktigt vanlig! Naturmorgons Mats Ottosson räknade till 307 stycken i ett enda kikarsvep vid Hornborgasjön förra veckan. Vi ber Lotta Berg från Birdlife Sverige reda ut varför den blivit så mycket vanligare och också varför de verkar gilla att hänga vid just Hornborgasjön.

I veckans kråkvinkel har Ingrid Engstedt Edfast fått nytt sällskap i trädgården. Hon längtade efter en igelkott, men det blev en robotgräsklippare.

Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga:

Rivalen vi söker nickar först blygt, för att sedan resa sig stolt och haka fast i pälsen på den som råkar passera.

Roten doftar kryddnejlika och ska gå att koka choklad på. Det vedertagna svenska namnet rymmer en viktig pollinatör, medan växten i folkmun kallats för både kattballar och fårpungar.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter klubbsvampar. De som vann var Maria Andersson i Skepplanda, Sigrid och Karin Birck i Uppsala och Anders Carlsson i Vega. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För tre år sedan såg Denat Lahi, idag 18 år, en film på youtube om en kille som fotograferade fåglar. Han blev helt fascinerad, köpte en kamera och började fota just fåglar. Men snart dök det upp en räv i trädgården. Han spårade rävarna i tre månader, lärde sig tyda spillningar och fick många fina bilder. Detektivarbetet är det mest spännande, säger han, att lära sig hur djuren lever och rör sig. Han följer ofta djur som lever nära oss människor, och i dagens Naturmorgon tar han med fältreporter Lena Näslund till ett grävlinggryt i kanten av samhället Veberöd, öster om Lund.

Och så blir det en tur upp till Fjällbotaniska trädgården i Hemavan. Det är Sveriges högst belägna botaniska trädgård, och världens nordligaste. Den grundades av botanisten Olof Rune med inspiration från Alperna. Här finns isranunkel från Kebnekaises höjder och tärndaggkåpan som enbart växer runt Tärnaby. Naturvägledare Elsa Nyholm visar oss runt.

Johan i Falkenberg hörde av sig. Häromdagen hittade han något märkligt på drivhjulet på fräsen i sin gamla snickeriverkstad. Någon form av insektsbo! Vad kan det vara? Vi ber entomologen Moa Pettersson om svar.

Förra lördagen medverkade biologen Andreas Press i Naturmorgon från Billudden. Efter programmet åkte han hem till Umeå med förhoppningar om en bra lysnatt. Alltså, att lysa med en lampa för att få se nattfjärilar. Målet var att hänga in fjärilsart nummer 999 och 1000 i Västerbotten. Vi ringer upp honom för att höra hur det gick.

Den här veckan har svampentusiaster från hela Sverige samlats runt Gäddede i Jämtland på den årliga mykologiveckan. Medan det varit torrt på många håll i södra Sverige har det regnat rejält här hela sommaren. Kanske betyder det att det är goda förutsättningar att hitta mycket spännande svampar. VI ringer upp Mikael Jeppson, Otto Nilsson och Margaux Boaraeve för att höra hur de haft det på svampveckan.

I Stockholm pågår ett annat evenemang – Östersjöfestivalen. Naturmorgon var på plats inför en av de många klassiska konserterna, med en livepodd om Östersjöns ljudvärld. Den går att lyssna på i sin helhet här.

I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på uttrycket ”vargen kommer”.

Programledare är Joacim Lindwall.

Veckans naturfråga:

Visst kan tankarna leda iväg till både golf och godis.
Men det är i skogen detta släkte dyker upp - nästan som ett väsen!

Det finns en handfull arter i Sverige.

De saknar hatt och ser ut som något miniatyr-vapen familjen Flinta skulle använda sig av.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter gammafly. De som vann var Frida Thorselius, Älvsjö, William och Hanna Fjellborg, Luleå och Ann-Helen Harnesk, Koler. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I norra Uppland, strax intill Dalälvens mynning och gränsen till Norrland, sticker ett finger av grus och klappersten ut i havet. Det heter Billudden och bjuder både på vida havshorisonter, en rik och spännande flora och möjligheter till möten med flyttfåglar på väg söderut.

Mest känd är nog Billudden som havtornslokal. Om havtornsbären är de karga havssträndernas guld, så är Billudden den rikaste guldfyndigheten i norra Europa. Vi smakar på dem förstås, men pratar också om hur det kommer sig att just havtorn trivs så bra på grus- och klapperstensstränderna som lyfts ur Bottenvikens vågor i långsam men stadig takt.

Och apropå bär, just vid Billudden lär blåhallonet ha sin nordligaste utpost i landet.

Det är inte bara Billuddens form som sticker ut. Här är också ovanligt kalkrikt. Kalken skapar i sin tur förutsättningar för en särpräglad och rik flora, och Brämsandsskogen vid foten av udden är en av landets artrikaste när det gäller svampar.

Vi upptäcker havsvidder, klapperstensstränder och kalkbarrskogar och spanar efter arter som vejde och violgubbe tillsammans med biologerna Andreas Press och Ingemar Södergren, och botanisten Marie Kjerrman.

Vi sänder hela programmet från Billudden.

Programledare är Mats Ottosson och reporter Joacim Lindwall.

Veckans naturfråga:

För tio år sedan landade denna bevingade, håriga långflygare mitt i nyllet på en känd fotbollsspelare.
Ett silvervitt Y är en avgörande detalj i dess signalement.
Det gäller dock inte den tidigare livsfasen. Då är den grön och har en glupande aptit!

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter ryl. De som vann var Maria Persson Lund, Olle Dahlén Dals Långed och Helga Nyberg, Linköping. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturfilmaren Christina Karliczek Skoglund har ägnat mycket tid åt att hitta och filma hajar som lever i kalla vatten, ett arbete som bland annat resulterat i filmen ”Sharks of the icy north”. Christina berättar om det första frusna mötet med håkäring, grönlandshaj, det ryggradsdjur som blir äldst i hela världen. I svenska vatten finns ett tiotal hajarter, från den lilla blåkäxan som lyser blått i mörka havsdjup till den den enorma planktonätande brugden. Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson mötte Christina på Stora Amundön utanför Göteborg.

På Hoverberget vid Storsjön i Jämtland finns morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast med naturbevakaren Bengt Erik Göransson som berättar om naturen runt berget, bland annat i den långa ravinen Rämnan. Vi hör också om Sveriges mest kända kryptid, storsjöodjuret, som gäckar vetenskapen men lever i människors medvetanden runt sjön. Sanna Händén-Svensson vid Lunds universitet har skrivit sin doktorsavhandling om storsjöodjuret som fenomen.

Är det en gynnsam sommar för fjärilarna? Biolog Tobias Ivarsson i Småland berättar vilka arter som fladdrar just nu och Lars Pettersson på svensk dagfjärilsövervakning ger oss en bild av fjärilssommaren hittills. Vilka arter det gått bra för och vilka som haft ett sämre år.

Lyssnaren Maria undrar över myrorna hemma hos henne. De verkar stanna upp och hälsa på varandra när de möts. Är det ett vanligt myr-beteende eller är hennes myror ovanligt artiga? Myrexperten Katja Bargum svarar.

Och i veckans kråkvinkel vill inte Helena Söderlundh att sommaren ska ta slut, hon vill inte gå in.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Veckans naturfråga:

När en mojäng-motsvarighet tappar bort sitt p får man denna sällsynta skönhet.
De vintergröna bladen påminner om lingonets, den rosa blomman påminner om en pyrolas.
Sök den i gles, mager tallskog. Kalkrik mark är en fördel, skogsbete likaså.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter raggmossor. De som vann var:
Elias Blad i Tobo, Miriam Hellebring i Färentuna och Frida Karlsson i Hålta. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Augusti är här och en del fågelarter har nu börjat sin resa söderut. En populär rastplats är Gärdefjärden utanför Lövånger i Västerbottens kustlandskap. Det som tidigare var en havsvik har efter landhöjningen blivit en grund sjö omgärdad av betade strandängar. Under våren och hösten rastar tusentals gäss, änder och vadare vid sjön.

Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gärdefjärdens naturreservat i sällskap av Henrik Sporrong, reservatsförvaltare på länsstyrelsen i Västerbotten. Med kikaren i hand tar de tempen på fågellivet så här i början av höstens flyttning. Dessutom får vi höra mer om restaureringsarbetet som gjorts här. För några år sedan röjdes träd, buskar och sly bort för att öppna upp landskapet. Nu betas strandängarna av kor vilket både gynnar fågellivet och den biologiska mångfalden kring sjön.

I sommar vandrar runt 125 personer den 130 mil långa sträckan mellan Grövelsjön i Dalarna och Treriksröset i norr. Den här turen, genom hela svenska fjällkedjan, kallas att genomföra Gröna bandet – eller ”Vita bandet” om man gör samma sak på skidor vintertid. Vi träffar läkaren och gröna bandet-vandraren Sara Attenfelt Bensow som den här sommaren lever ett liv med helt andra förutsättningar än därhemma.

Vi pratar också med Malin Nääs Olsson som såg en igelkottsmamma flytta sina ungar från en boplats till en annan. Är det vanligt att de gör så och varför kvittrar den ena lilla igelkottsungen? Jessica Ångström på Världsnaturfonden svarar och berättar om igelkottsveckan som drar igång snart under vilken man vill ha allmänhetens hjälp med att räkna igelkottar. Förhoppningen är att datan som samlas in ska hjälpa forskare att förstå varför arten minskar och varför den har så stora bekymmer idag.

Och så blir det fågelmysterium. Per Rudebjer hörde intensiv fågelsång från en buske i Ramsele men när han vände sig till en fågelsångsapp för att ta reda på vilken art det rörde sig om kunde appen inte identifiera sången. Men det kan Martin Green från Svensk fågeltaxering - vi ringer upp honom.

En till artfråga tar vi oss an. Det är Mari Berg Johansson som undrar över en ovanligt stor och getingmönstrad trollslända - vad kan den snyggingen ha för namn?

I veckans kråkvinkel funderar Joacim Lindwall på vad som skulle hända med naturen om vi människor vore lite mer altruister istället för egoister.

Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga:

Det som reses vid hunddjursilska leder dig till denna grupp arter. Stickade ullsockor likaså. Fast de vi söker - ett släkte med ett drygt dussin inhemska arter - har förstås ingen päls. Det är bara så de ser ut där de växer rotlöst på stenar och klippor.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter liljekonvalj. De tre som vann var: Lisa Bjerklöv, Tyresö, Rosanne Håkansson, Järna och Kurt Fällman, Lycksele. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Torsken har det kämpigt i Östersjön. Ett omfattande fiske och allt större syrefria områden gör att det blir svårt att hitta den salthalt och temperatur som torskäggen behöver för att befruktas och utvecklas. Ovanpå det ont om mat när strömming och skarpsillspopulationerna är svaga.

I projektet Recod provas nu stödutsättningar av torsk. Äggen har kläckts i laboratoriet och i steg ett har larverna släppts ut efter 4–6 dagar, till ett farligt liv. Det har nu ändå setts torskar på runt två decimeter i de kustområden där de släppts ut – vilket är den storlek de bör ha efter några år. Nu är det dags för steg två. Lena Näslund besöker stiftelsen Baltic Waters nya fisklaboratorium i Studsvik norr om Nyköping där stiftelsens vd Konrad Stralka visar den första omgången som fått växa till sig i två månader och nu snart ska släppas ut i frihet i området Tvären utanför labbet. Den här lördagsmorgonen djupdyker vi i torskens biologi och betydelse som en av de viktigaste rovfiskarna i Östersjön.

Inte bara torskarna behöver hjälp. Strandängarnas vadarfåglar har det också tufft. Rovdjur som räv, grävling och mink utgör ett allvarligt hot. Mänskliga insatser tas till för att hjälpa de mest utsatta: elstängsel sätts upp och ägg samlas in för uppfödning av ungar i hägn. Ofta med stor framgång. Men ibland hjälper inte ens det. I ett reportage av Mats Ottosson hör vi hur det går för sydlig kärrsnäppa på södra Öland och skärfläcka på Landgrens holme i Skåne.

Det brakade till i skogen, följt av ett ljust och envist läte. Sedan passerade en stor älg. Vad var det som Marie och Johan Nordmark hörde vid fritidshuset i Närke? Älgexperten Jonas Malmsten svarar.

Myrbräcka och myrstarr är några av de växter som deltagarna på ett floraväktarläger utanför Pajala letar efter den här veckan. Vi pratar med Sebastian Sundberg och Anna Högdahl om vad de hittar ute på myren.

Christopher Patten lyckades filma det han tror är en humleparning. Det ser lustigt ut med den lilla hanen och den stora humledrottningen! Vi ber humleforskaren Maj Rundlöf berätta hur en parning går till och vad som händer den här tiden på året i humlornas liv.

I veckans kråkvinkel går Jenny Berntson Djurvall på skattjakt bland klipporna i skärgården.

Programledare är Joacim Lindwall.

Veckans naturfråga:

En kung av dungen, vit som snö, bär samma namn som växten vi söker.
På försommaren breder den ut sig i lundar och trädgårdar och slutar kanske sina dagar i en morsdagsbukett.
Doftar förföriskt, men trots att den är släkt med sparris ska den absolut inte ätas upp.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter igel, eller iglar. De tre som vann var: Johannes Wolgast, Västra Frölunda, Ida Roos, Malmö och Gun Fransson, Nässjö. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En å ringlar sig sakta genom landskapet. Här och var får den mer fart och porlet byts mot ett forsande ljud. Genom årtusenden har vi människor sökt oss till vatten, och så gör även naturguiden och biologen Britta Levin. Hon har bott många år vid Billingemölla vid skånska Rönne å, och beskriver hur hon så ofta gått ner till ån för att hämta lugn och kraft. Och kanske möta en kungsfiskare som flyger blixtsnabbt över vattnet, eller några kanotister som ska försöker ta sig förbi den lilla forsen.

Den här lördagsmorgonen finns fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Britta Levin vid Billingemölla, som ligger i ett naturreservat där Rönne å omsluts av svämskogar och betade strandängar. Och så sänder vi från ytterligare en plats en bit nedströms – Natthall. Uppe på klippan har programledare Jenny Berntson Djurvall utsikt över den meandrande ån och dess dalgång. Här kring Natthall har biologen Linda Birkedal hittat flera spännande arter av både mossor och trollsländor. Vi hoppas få se exempelvis glanslungmossa, stenflodtrollslända, flodflickslända och blåbandad jungfruslända.

Vi söker också svaret på varför en gök betedde sig konstigt efter att Gabriella Nilsson slog gräset runt sin fjällstuga i Bruksvallarna. Göken verkade spana efter något och var orolig. Den har ju inget bo att övervaka. Vad var det som hände? Vi ringer upp ekologiprofessor Susanne Åkesson för att få svar.

Och så ska det handla om en dagfjäril som blivit allt vanligare i Sverige. Elisabeth Sandberg i Simlångsdalen såg en mörk stor fjäril sitta i en buske och undra vad det var. Biologen och fjärilskännaren Bo Söderström förklarar vad det är och hur den spridit sig norrut de senaste åren.

I veckans kråkvinkel tar Mats Ottosson sig en tupplur och blir så osynlig att fåglar, fjärilar och trollsländor kommer alldeles nära.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

De är bara två bokstäver ifrån långsamma, slemmiga blötdjur på land,
som de också så smått liknar.
Men djurgruppen vi söker lever som rovdjur och parasiter.
På menyn står t.ex. snäckor eller syrerik kroppsvätska.
Till den efterfrågade underklassen, hör nästan 30 svenska arter.
De är simkunniga och utrustade med sugproppar.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter tångspigg. De tre som vann var: Anneli Anderbjörk, Vallentuna, Malin Kjell, Tävelsås och Sven Henningsson, Halltorp. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges fjärde största sjö, Hjälmaren, är en smula svårflörtad. Till stora delar döljs den bakom täta strandskogar, vattnet är grumligt på många håll och det kan vara svårt att ta sig fram med båt för alla stenar och grynnor som gömmer sig strax under vattenytan.

Denna vecka ägnar vi hela Naturmorgon åt att utforska Hjälmaren och möta de som lever i, på och kring sjön.

Hela programmet sänds från Vinön, sjöns största ö som såhär års är ett välbesökt semesterparadis. Där träffar vi Johan Nilsson, yrkesfiskare och fågelinventerare, som tar oss med ut till det svåråtkomliga Nyckelgrundet. Det mycket speciella insektslivet, bland annat en dagslända med det lokala namnet nyckelgrundsknort, lockar såhär års stora mängder födosökande fåglar, bland annat exklusiviteter som skräntärna och dvärgmås.

Biolog Daniel Gustafsson har lovat att kratta upp några favoriter ur sjöns undervattensflora. Till vardags är han samordnare för friluftsliv på Länsstyrelsen i Örebro län, och han har levt nära sjön ända sedan sin barndom.

En som sannerligen har Hjälmaren som hembygd är Anna Vesper Gunnarsson, som är den sjuttonde generationen fiskare som hämtar sin utkomst ur sjön med ön Valen som utgångspunkt. Hon är så fästad vid sin hemmasjö att hon på sin bröllopsresa for till: Hjälmaren.

Den största förändringen i sjöns historia skedde i slutet av 1800-talet, när landets största sjösänkning genom tiderna genomfördes här. Hjälmaren är en näringsrik sjö, med vassbälten och gös. Vi söker förstå hur Hjälmarens ekosystem hänger ihop från bottenfaunans maskar, till insekter, fiskar och fåglar.

Limnolog Carin Nilsson berättar om livet i Hjälmarens djupa bottnar.

Vi pratar också med Mats Rosenberg, före detta kommunekolog i Örebro som gjort mycket för att ge invånarna i den staden tillbaka kontakten med Hjälmaren, den som försvann när sjön sänktes.

Programledare Jenny Berntson Djurvall, fältreporter Mats Ottosson.

Veckans naturfråga:

Den här veckan söker vi en som lever nära kusten. Tänk verktyg - eller alg - så har du första delen av artnamnet. Slutledet syftar på den ryggplacerade taggighet som den har gemensam med två inhemska släktingar i samma familj. Arten VI söker är max en sjuttontaggare.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter dagsländor. De tre som vann var: Anette Stoppani i Göteborg, Thomas Axenrot i Katrineholm och Tuula Duke i Sundbyberg. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Backtimjan, käringtand, getväppling och kungsmynta är exempel på värdväxter till några av våra dagfjärilsarter. När det är dags att lägga ägg gör fjärilshonorna detta på eller i närheten av sina värdväxter så larverna sedan kan äta på dem. Vissa dagfjärilsarter har många värdväxter att välja mellan medan andra är mycket kräsna. På lördag tittar vi närmare på det här samspelet mellan fjärilar och växter. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gösslunda på södra Öland tillsammans med biologen Pav Johnsson och fjärilsexperten Erik Cederberg med hopp om många lätta och snabba vingar i julimorgonen. Just nu flyger bland annat väpplingblåvinge, sandgräsfjäril och svartfläckig blåvinge över de karga alvarmarkerna.

Rödvingetrast är en fågel som framförallt häckar i skogar i norra delen av landet. Sången är oftast en svirrande räcka av toner som faller något i tonhöjd. Men inte alltid. Rödvingetrasten har nämligen många olika dialekter. Thomas Öberg har träffat Hansi Gelter som studerat fenomenet och lätt hör skillnad på en rödvingetrast från Uppsala och en från Piteå.

Dessutom tas som vanligt ett antal spännande frågor från lyssnarna upp till behandling. Fiskexperten Jessica Dolk berättar om varför vattnet i strandkanten kokar av småfisk, reptilprofessor Claes Andrén förklarar varför en huggorm klättrat upp till en fågelholk och entomolog Moa Pettersson har svar på en undran om svärmande pingborrar.

I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson handlar det om varför det verkar finnas så mycket mer motvind än medvind och varför man aktivt behöver lägga märke till medvinden.

Programledare: Joacim Lindwall

Veckans naturfråga:

Såväl fisk som fågel frossar gärna på dessa djur som vi har ett sextiotal arter av i vårt land.
De har kommit att symbolisera det efemära - man syftar då på tiden som fullbildat flygfä, som sägs vara 24 timmar helt ägnade åt fortplantning.
Då svärmas det ofta även i bokstavlig bemärkelse.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter vildmorot. De tre som vann var: Tobias Okamoto Alm i Bromma, Lars Ahlin i Förslöv och Nina Clausen i Arvika. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En mil nordost om Älvdalen reser en sig jätte ur dalaskogen: Hykjeberg. Mot söder stupar berget ner i en nästan lodrät bergvägg på 100 meter. Från toppen är utsikten milsvid och hisnande. Men det är minst lika spännande att promenera nedanför branten! Det här är nämligen ett sydväxtberg med en unik växtlighet. Det sydvända berget suger åt sig värmen på sommaren, lagrar den och avger den under höst och vinter. Det ger ett lokalklimat som gynnar växter som annars bara hittas längre söderut, som lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken. Det har intresserat botaniker genom tiderna – som exempevis Carl von Linné som beskrev den säregna floran på sitt besök här 1734.

Men det är fler som trivs här. Hykjebergets naturresverat är en riktig hotspot för landsnäckor som betar alger direkt från klippväggen. Rovfåglar som tornfalk och fjällvråk häckar i branterna. Den skyddsvärda mossan nordisk klipptuss växer på klipporna. Berget är också populärt hos oss människor – för utsiktens skull från toppen, eller för den utmanande klättringen uppför den branta klippväggen.

Naturmorgon sänder hela programmet från Hykjebergets naturreservat. I avsnittet medverkar Lennart Bratt, Länsstyrelsen Dalarna, Johanne Maad, Dalarnas botaniska sällskap Ted Ekberg, ordförande Dalarnas klätterklubb och Birgitta Sekund, sommarboende i området. Vi blickar också bakåt i tiden tillsammans med Kurt Malm och Lars-Erik Lindhamn på Hykje fäbodar som gett berget dess namn, och med Magnus Graf, som hittat både fångstgropar och boplatser från stenåldern i närheten av det.

Programledare är Karin Gyllenklev, reporter Lisa Henkow, producent Helena Söderlundh och ljudtekniker Martin Tuomolin och Georg Schröter.

Veckans naturfråga:

Arten vi söker kan vara en belöning i trädgårdslandet, men också i bildlig och motiverande bemärkelse.
Blommorna sitter i flock men det är den underjordiska delen som får mest uppmärksamhet av oss människor, ja även av herrarna Skutt och Sprätt. Hos den vilda underarten är den skiffergrå, hos den odlade oftast i en mer lysande färg.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter lind. De tre som vann var: Irene Källberg, Kungsbacka; Marianne Arfvidsson, Braås och Annika Heyman, Stockholm. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I halländska Långasand myllrar det av liv så här års. Just innanför stranden breder strandängen och ljungheden ut sig som är hem för många rödlistade och ovanliga arter, ett resultat av ihållande naturvårdsarbete de senaste femton åren. I början av 2000-talet hade mycket av markerna här växt igen men efter ett initiativ från de boende på platsen påbörjades en långsam förvandling. Vresrosor grävdes bort, ljungen brändes och marken väcktes till liv. Tillsammans med Pauline Broholm Lindberg, boende i området, Krister Larsson, naturvårdare, Lena Alness och Jeanette Erlandsson från länsstyrelsen i Halland, sänder Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson från de restaurerade markerna som numera räknas som ett av Hallands rikaste kustnära områden. Här går det att hitta växter som martorn, murgrönsmöja och ängsnattviol, och i den varma sommarmorgonen kan både svart violmott, hedpärlemofjäril och havstapetserarbi dyka upp.

Vi besöker också daggmaskforskaren Christer Erséus som har byggt ett maskhotell på sitt lantställe, där bland annat olika arter av lövdaggmask trivs. I Karin Gyllenklevs reportage får vi lära oss mer om hur daggmaskarna förökar sig, och vad och hur de äter.

Vem har lagt ett blått ägg mitt bland de spräckliga tärnäggen? Det undrar Lars Löfholm, och vi skickade frågan hela vägen till Sheffield i England, till ägg-nestorn Tim Birkhead, professor emeritus i zoologi. Han svarar på frågan utifrån äggets färg och form, och passar också på att berätta vilken fågelarts ägg han tycker är både vackrast och mest fascinerande.

Den senaste veckan har det rapporterats om orangefärgat vatten på västkusten. Det är mareld! Vi ringer upp Martin Larsvik på Tjärnö marina laboratorium för att höra om det är ovanligt tidigt på säsongen, och få reda på mer om dessa pyttesmå organismer som kan skicka ut ljus i natten.

I veckans kråkvinkel hyllar Thomas Öberg sorkarna.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Om det är de hjärtformade bladen, det mjuka träet eller den akrobatiska livsstilen som gör denna organism så älskad är svårt att veta.

I litteraturen spelar den och i visan uppmanar den till vila.

Vi söker ett släkte, och på tal om det - många svenskar bär dess namn i olika kombinationer.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter käringtand. De tre som vann var: Amandah Melin, Skarpnäck, Inger Johansson, Sollebrunn och Leif Edenborg, Västerhaninge. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets ljusaste Naturmorgon-lördag finns vår fältreporter Alexander Linder i midnattssolens Abisko tillsammans med Sofia Åström som är engagerad i Botaniska föreningen och jobbar på naturum i Abisko. De tittar närmare på växterna i som trivs i fjällmiljön här, som fjällsippa, fjällglim och lappljung. I år har blomningen varit ovanligt tidig, bland annat för lapsk alpros som redan blommat över på vissa håll. Fjällmiljön förändras i takt med klimatförändringarna, och arter klättrar högre upp på fjället när det blir varmare.

Och ett uppdrag under morgonen i Abisko blir att välja ut några fjällblommor som skulle kunna passa i en nordlig midsommarbukett. Vi har även frågat Naturmorgons lyssnare hur midsommarbuketten ser ut just där de bor.

I ett reportage från Mats Ottosson möter vi entomologen Ingemar Struwe som ägnat sju år åt att översätta Carl von Linnés okända storverk om Sveriges djurvärld, Fauna suecica, från latin till engelska. Linné blev känd som Blomsterkungen men på äldre dar fascinerades han allra mest av småkrypen. Ju mindre desto bättre!

Och så blir det en tur till Grönland! Där har vi träffat fågelskådaren Martin Kviesgaard som är den första att ha sett 100 fågelarter på ön.

Så här till midsommar tar sig jordgubbar in i programmet på flera sätt. Bland annat i veckans kråkvinkel, där Karin Gyllenklev läst på om skenfrukter, fruktförband och andra ganska krångliga botaniska begrepp. Och lyssnaren Erland Lundin hörde av sig och undrade vad det är för långsmala smådjur som kryper i hans jordgubbar. Entomolog Mikael Sörensson svarar.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Den vi söker har segel, vingar och köl i gult, men sitter ändå fast förankrad i marken. Rötterna har knölar som kan fixera kväve.

I folkmun är arten döpt efter olika däggdjurs klor, medan det vedertagna svenska namnet klingar odontologiskt.

Det vetenskapliga släktnamnet återfinns också i en klassisk ställning för meditation.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter smultron. De tre som vann var: Mio Henschen Träger, Ljungsbro, Gun Hellström Dahlberg, Luleå och Lennart Gabrielsson, Fårösund. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program får vi veta hur en naturljuds-samlare gör för att spela in storskogens ljud om natten. Fältreporter Mats Ottosson har följt med när biologen Bo Söderström placerar ut mikrofoner i Siggeforaområdet i Uppland, för att fånga juninattsljud som tiggande uggleungar och sjungande nattskärror – och kanske någon överraskning. I direktsändningen på lördag morgon hoppas vi på sjungande trädlärka medan Bo spelar upp godbitar ur de inspelningar som gjordes tidigare under veckan. Bo Söderström berättar också vad det är som gör att han numera mycket hellre spelar in hur naturen låter än fotograferar hur den ser ut.

Varg och lodjur hörs också i dessa skogar, och det var just ljudet av ylande vargar som tände Bo Söderströms önskan att spela in naturens ljudlandskap. De senaste två åren har han tagit ledigt från jobbet en stor del av våren för att kunna ägna sig åt att samla in naturens ljud på heltid.

Och så dyker vi ner i en lav som har både lav och mossa i namnet: vitmosslaven. Den sticker ut i vitt och rosa i den flacka dalen runt Sádijávrre söder om Nikkaluokta. Ja, det ser ut som om någon tappat en påse rosa godisbilar på marken! Botanist Lars Fröberg berättar om laven som är som ett eget litet ekosystem.

Meiofauna! Vad är det? Jo, det är pyttesmå organismer som lever på havsbotten. Och just nu pågår en internationell meiofauna-workshop på Tjärnö i norra Bohuslän. Ett 30-tal forskare letar efter mikroskopiska organismer som lever i sandbotten under våra fötter, djupa lerbottnar och korallrev. Det kan vara björndjur och ädelstensmaskar! Vi ringer upp Ulf Jondelius som håller i workshopen för att höra vad de hittat hittills.

På många håll i södra Sverige kryllar det just nu av lindmätarlarver. De älskar att äta löv från träd, särskilt ekar. Entomolog Moa Pettersson berättar om det här utbrottet av fjärilslarver som återkommer med ett antal års mellanrum. Och även om det ser tråkigt med de kalätna träden är det ett skådespel att bevittna, och en som gläder sig är skalbaggen mindre larvmördare som gärna mumsar i sig laverna.

I veckans kråkvinkel lutar sig Helena Söderlundh mot både Tomas Ledin och Sara Lidman. Sommaren är kort, och den må vara ett ljuvligt misstag – men den finns.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Veckans naturfråga:

En rosväxt, älskad av många, inklusive självaste Blomsterkungen.

Frukten är måhända skenbar men högst verklig när den hamnar i munnen.

Ida gjorde såna åt barna, och utan dom som ursprung hade midsommarmenyn varit en ingrediens fattigare.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter småprickig penselkrabba/penselhårskrabba. De tre som vann var: Anki Faith-Ell i Tyresö, Lisa och Martin Johansson i Karlstad och David Rovnsky i Uppsala

Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världens minsta tandval, tumlaren, jagar sill och skarpsill i vattnen runt Gotland. Det är den akut hotade Östersjötumlaren, en särskild population av tumlare som lever hela sitt liv i Östersjöns bräckta vatten. Alexandra Colbing, marinbiolog på Länsstyrelsen Gotland, jobbar med Östersjötumlaren längs Gotlands kuster och de stora skyddade vattenområdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Vi hämtar in en akustisk klickdetektor som samlat in klickljud från tumlare som simmat förbi och hör vad klickljuden berättar om de små valarna som passerat, och pratar om vad som görs för att rädda tumlarna och hur framtiden ser ut för en av Östersjöns mest hotade arter. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.

Varje år utser Svenska botaniska föreningen en växt som de vill veta mer om. År 2026 är denna växt blåsuga. En lilablå pyramidformad växt som sprids med myror! Joacim Lindwall följer med botanisten Peter Ståhl för att leta efter den lite speciella växten.

Jenny Friedl i Karlstad fick häromveckan ett oväntat besök – av en stäpphök. Magnus Hellström, chef på Ottenby fågelstation, berättar mer om denna ovanliga rovfågel som är en kärrhök men ser ut som en smäcker tärna.

Och så fick vi ett mejl från Malin Vikström som ”blivit med kråka”, som hon uttrycker det. Den har fått namnet Kalle Två. En dag fanns inget annat än knäckebröd att mata honom med, och då doppade han det i vatten innan han åt upp det. Hur visste kråkan att den skulle göra så? Vi ber etolog Johan Lind förklara.

Under två dagar nu i början av juni, 5 och 6 juni, kan alla som vill vara med och rapportera hur långt försommaren har kommit. Det är Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenska botaniska föreningen som vill veta om syren, hägg, liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage och rönn blommar just nu på olika platser i landet. Genom att följa växternas blomning kan forskarna se hur naturen svarar på klimatförändringarna. Sofia Åström från Botaniska föreningen i Abisko berättar om Försommarkollen, och också om sommaren är på gång så långt norrut i Sverige.

Så här på nationaldagen plockar vi fram Sveriges nationalfågel, tillika det mest önskade reprisinslaget i Naturmorgons historia: Lasse Willéns kråkvinkel om när en koltrast sjöng duett med Ray Charles.

Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga:

En liten kvast för konstnärlig aktivitet finns med i namnet på den art vi söker.

Denna decapod upptäcktes i Sverige så sent som 2010 - och glädjen var inte odelad.

På sina håll är den nu vanligare än den släkting som somriga barn ofta ses fiska efter.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter monstera. De tre som vann var: Kajsa Lorenz, Nacka, Enar Bonath, Hyssna och Erik Rosendahl, Umeå. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Allt levde, också det som såg stilla ut”. Det skrev författaren Sara Lidman om myrlandskapet och skogarna i sin hembygd, i Västerbotten. Hon har också i många böcker beskrivit människors kamp mot de jämmerliga sumpmarkerna.

Vi sänder hela programmet från Vithattsmyrarna och Missenträsk, med fokus på myrlandskapet och dess invånare. Vi hoppas få se den sällsynta orkidén norna, höra storspov och enkelbeckasin spela, bekanta oss med de många myrtyperna i Vithattsmyrarnas naturreservat och ta reda på vad en siläng är i Rörträsk. Dessutom gör vi ett nedslag i fågeltornet i Glommersträsk där det räknas fåglar i 24 timmar i sträck..

I programmet medverkar Roger Marklund från föreningen Pite Lappmarks flora, Tomas Stafjoord, biolog vid Länsstyrelsen i Västerbotten, Yvonne Stenberg, Missenträskbo och Sara Lidman-guide, Anders Stenberg, Missenträskbo, Stefan Holmberg, fågelskådare, Marika Lundgren, fågelskådare, Lotta Zackrisson, fågelskådare, och Leif Björk, fjärilsinventerare.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reportrar Joacim Lindwall och Helena Söderlundh.

Veckans naturfråga:

Den vi söker är inget odjur fast det låter så på namnet.
Den frodas i andras skugga och kan klättra 20 meter upp. De perforerade glansiga bladen gör den populär hos oss i mindre format.
Mindre känt är att den kan få kottlika frukter som smakar både ananas och banan.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter aurorafjäril. De tre som vann var: Gun Liljengren, Vallda, Mats Havskogen, Malmö och Eva Festin, Orrviken. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi hänger på Emådalens naturskyddsförening när de firar biologiska mångfaldens dag i Lundens naturreservat i Hultsfreds kommun i Småland. Ordförande Calle Ljungberg visar blommor och insekter på rullstensåsen som har en exklusiv flora tack vare lite kalk och det varma läget. Närmaste orten Målilla brukar ha höga sommartemperaturer. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.

Biologiska mångfaldens dag (22 maj) uppmärksammas även på många andra håll i landet. Vi gör ett nedslag i Gävle där holkar för tornseglare sätts upp på Brynässkolans gymnastiksal.

Och så följer vi med jourhavande geolog Jenny Andersson ut på upptäcktsfärd i Stockholm. Den äldsta bergarten består av två miljarder år gammal havsbotten. Och tittar man noga är den full av röda granater!

De sjunger ju så vackert, trastarna. Men hur skiljer man egentligen på koltrast och taltrast? Det undrar vår lyssnare Birgitta Öhlander och vi tar oss an denna fråga genom att dra paralleller till de mänskliga sångrösternas värld.

Den här veckan har gråsuggorna äntligen fått den medieuppmärksamhet de förtjänar. De har utsetts till årets trädgårdskryp av folkbildningsprojektet Rikare Trädgård. Erik Hansson berättar varför gråsuggorna trivs där det är mörkt och fuktigt, vad de äter, varför de är viktiga och hur nya gråsuggor blir till.

Veckans kråkvinkel är en kontaktannons från en ensam svartvit flugsnappare i Gävle. Tolkad och framförd av Naturmorgons Joacim Lindwall.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Nu när Naturmorgon snart är slut har solen gått upp för länge sen.

Men gudinnan som sköter om soluppgången gör sig påmind dagen lång genom den art vi nu söker.

Dom patrullerar längs träddungar i odlingslandskapet eller gläntor i lövskogen så här års. För att dom ska bli fler måste det finnas korsblommiga växter i närheten.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter lungört. De tre som vann var Gudrun Olofsson i Umeå, Gunilla Krave i Karlstad och Bo Köhler i Stenstorp. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter vårens blommor på Gålö i Stockholms södra skärgård. I gamla ekhagar och på strandängar som betats kontinuerligt under lång tid trivs många olika arter. Så här i mitten av maj blommar orkidén Adam och Eva men det finns också chans på både gullviva, mandelblom, kattfot och en och annan blå viol. Tillsammans med biologen och naturguiden Britta Ahlgren upplever fältreporter Jonatan Martinsson mångfalden på marken och i träden. Här finns nämligen en av Stockholms mångfaldsekar, ett träd som blivit grundligt inventerat för några år sedan. Dessutom spanar de lite extra ut mot fågelskäret utanför Gålö där en krushuvad pelikan uppehöll sig för några veckor sedan.

Och så åker vi till Töreboda för att träffa en utrotningshotad padda från Ecuador! Naturbruksgymnasiet Sötåsen deltar nämligen i ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda Atelopus balios, som arten heter. Reporter Sara Sällström pratar med djurvårdseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel som är fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den.

Vi tittar tillbaka på förra lördagens Fågelsångsnatt. Hur många arter hörde vi, och vilka? Vilka var nattens höjdpunkter? Hur gick det i Fågeltornskampen och vilka har vunnit mössor i vårt fågelsångsquiz?

Simon Zetterberg hörde ett märkligt surrande på Aspö i Blekinge. En fågel? Eller något annat? Vi ringer upp biologen Moa Pettersson för att få svar.

I veckans kråkvinkel tar Karin Gyllenklev oss med på en dramatisk händelse på Danmarkssemestern. Inblandade var kråkor, harar och människor.

Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga:

En lundens invånare som prålar sig om våren, först i rött för att sedan gå mot blått via violett!
Både det vetenskapliga och det svenska namnet handlar om ett vitalt organ.
Släktet vi söker rekommenderas inte längre mot hosta och tuberkulos.
De innehåller rent av cancerframkallande ämnen.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter drakblodsträd. De tre som vann var Hertha Höglund i Tännäs, Anja Rautenberg i Uppsala och Bengt Andréasson i Sävedalen. Grattis alla tre!

I programmet 16 maj berättade vi också vilka fem som vunnit varsin Fågelsångsnattsmössa. Det var: Helen Lindberg, Hedenäset, Arvid i Listerby, Gunilla Månsson, Stockholm, Christer Eriksson, Örebro och Johanna Larén-Sandgren, Växjö. Vi hör av oss till er för att få era postadresser. Grattis till er också!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del två av natten.

För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.

En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.

Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.

Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55. Den första timmen, mellan 04.02 och 05.00, är fågelsång från alla sändningsplatser utan några kommentarer.

Veckans naturfråga:

Organismen vi söker kan leva i över 1000 år.
Den står på stadiga rötter på kanarieöarna,
och är inget för den hemofobe.
Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang
av bevingad reptil.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro.

Grattis alla tre!

Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:

• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.

• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.

• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.

• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.

• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.

• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.

Fågelsånglektioner

Totalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.

Samlad information på hemsidan och sociala medier

All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim Lax

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans Hästbacka

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Ansvarig för platsen vid Siggefora: Bo Söderström

Tekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del ett av natten.

För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.

En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.

Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.

Veckans naturfråga:

Organismen vi söker kan leva i över 1000 år.
Den står på stadiga rötter på kanarieöarna,
och är inget för den hemofobe.
Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang
av bevingad reptil.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro.

Grattis alla tre!

Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:

• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.

• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.

• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.

• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.

• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.

• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.

Fågelsånglektioner

Totalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.

Samlad information på hemsidan och sociala medier

All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim Lax

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans Hästbacka

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Ansvarig för platsen vid Siggefora: Bo Söderström

Tekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Senaste tiden har vi hört mycket om nedgången i strömmingspopulationerna i Östersjön – och krisen för kustfisket. Men vad vet vi egentligen om strömming? Vår fältreporter Lena Näslund hälsar på hos kustfiskaren Anders Jansson på Björkö i Stockholms södra skärgård. Han har fiskat hela sitt liv och sett strömmingsfångsterna minska till en tiondel av vad de var. Med finns också forskaren Monika Winder från Stockholms universitet. Hon leder ett projekt som ska ta reda på var och när strömmingen leker i Stockholms skärgård. Vårleken är berömd, men det finns också törnroslekare – alltså de som leker runt midsommar när törnrosorna blommar. Andra kommer in från havet till de yttersta skären för att leka på hösten. Rovströmming är stora strömmingar som definitivt inte bara äter plankton – och nu vill forskningen veta mer om strömmingens betydelse i skärgårdsekologin.

Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten får vi träffa en av experterna under natten: Lars Edenius. Han är en av Sveriges främsta fågelinspelare och har fått samtliga Västerbottens häcksfåglar på band. Vi ringer också upp Joakim Lax, reporter på Svenska YLE i Finland, för att höra om hans förväntningar inför att för första gången medverka i Fågelsångnatten. Och från en annan av sändningsplatserna, Tromtö i Blekinge, får vi en rapport från ljudtekniker Christian Jangegård och reporter Lisa Henkow.

Och även om älgarna är huvudsaken i SVT:s slow tv-sändning Den stora älgvandringen är det många som följer vilka fåglar som hörs. Så pass många att Ida Franceen tog på sig att snickra en hemsida för älgvandringens fågellista. Vi ringer upp henne för att höra om vilka fåglar som hörts hittills i år och vilken fågel hon fortfarande hoppas på att få höra – samtidigt som älgarna simmar över älven.

I sommar blir det förbjudet med trålfiske i skyddade marina områden. Undervattensfotografen Tobias Dahlin berättar hur han följt hur livet på bottnen far illa av trålningen. Men som det ser ut nu kommer det att bli ett undantag från trålförbudet i Kosterhavet. Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten svarar på varför.

I veckans kråkvinkel gläds Mats Ottosson över allt han slipper när han är i naturen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Nu frågar vi efter något som ibland pinkas in, eller markeras på ljudligt vis.
Strider om detta kan förekomma och storleken varierar från pyttesmå till många kvadratkilometer. Egentligen är det nog många som uppskattar att ha ett litet eget, även bland oss människor.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter växtsläktet veronika. De tre som vann var Sandra Thiman i Gustavsberg, Sigbritt Carlsson i Kristinehamn och Peter Laudon i Varnhem. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just när bokarna slår ut i ljusgrönt och mattor av vitsippor och gulsippor brer ut sig under trädkronorna besöker vi Sveriges minsta nationalpark - Dalby Söderskog strax utanför Lund. Här har morgonens fältreporter Helena Söderlundh stämt träff med Staffan Nilsson, Estelle Denamur och Jöran Klink som ansvarar för gruppen Ung botanik. Den hör till Lunds botaniska förening och riktar sig inte minst till studenter. Två av dem är Julia Sellgren Kempe och Mårten Pihlström som också är med under morgonen i Dalby. Behövs det en särskild grupp som riktar sig till yngre, och vad skiljer en utflykt med dem från en "vanlig" med botaniska föreningen? Vi ser fram emot en morgon med sippor, gullpudra, hålnunneört och vätteros, och säkert en och annan mossa.

Och så blir det en tur till Utah i USA. Här finns Stora Saltsjön (Great Salt Lake), en sjö som påminner om Döda havet med sin höga salthalt men inte är lika känd. Reporter Thomas Öberg och biologen och filmaren Bo Landin besöker en spektakulär sjö där vattnet håller på att försvinna.

Årets lyckligaste dag. Så beskriver Björn Strömberg känslan när sädesärlan dyker upp i mitten av april. Efter några dagar kommer partnern. Men är det hon eller han som kommer först? Är det samma individ som kommer varje år? Och hur hittar de just till Björns hus utanför Vimmerby? Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson förklara.

Vi hör dem ofta i Naturmorgon – artexperter som verkar i Linnés anda. I veckan uppmärksammade brittiska tidningen The Guardian ett svenskt fotoprojekt där just artexperter porträtterats i samma stil som Carl von Linné. Vi ringer upp Christer Björkman för att höra hur han fick idén till ”De oförtrutna”.

Fältreportern botaniserar alltså bland vårblommor i sydligaste Sverige denna lördag. Men blommar det något längst i norr? Växtekologen Ellen Dorrepaal berättar hur det ser ut just nu i Abisko. Purpurbräckan brukar vara tidig!

Våren är en kärlekskrank tid. Inte minst hos grodor och paddor som klamrar sig fast vid varandra. I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt paddorna som sjunger i hennes kvarter.

Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga:

Vi söker ett växtsläkte som karaktäriseras av två hanorgan, men som benämns med ett kvinnonamn.
Många arter är intensivt blå, som den välkända med dryck-prefixet.
En blekare blå är en prisad läkeväxt - ja, i alla fall var den det en gång i tiden.

Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter svärmors kudde. Vinnarna var Lena Lundorff, Sydkoster, Per-Arne Carlsson, Linköping och Carina Persson, Ängelholm. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 200 år sedan bredde ostron ut sig längs Europas kuster – i vidsträckta rev. De byggde upp ett tredimensionellt landskap som gav plats åt många andra levande organismer. Men överfisket gjorde att reven till stora delar försvann. Nu har arbetet börjat med att restaurera reven. Sverige har en av de största ostronpopulationerna i Europa och kan fungera för referensområde för att återskapa de ostronrev som en gång fanns. Vår fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Tjärnö i Bohuslän tillsammans med Åsa Strand, ostronexpert och marin naturvårdsförvaltare vid Kosterhavets nationalpark, och tittar närmare både på europeiska ostron och stillahavsostron.

Och så besöker vi Sara och Petter Albinsson på ”Grodgården” i Skåne. Hit flyttade de för 20 år sedan med en förhoppning att hjälpa sex arter av hotade groddjur i trakterna. Sedan dess har de grävt dammar, anlagt sandblottor, låtit träd och buskar få växa upp och gjort en hel del andra förändringar i den biologiska mångfaldens namn.

Nästa vecka börjar ”Den stora älgvandringen” på SVT. Vi laddar upp genom att ringa upp Anna Brunzell som just nu är stugvärd i Teusajuare där hon spanar ut över en älgtät dalgång. Rekordet i år har varit 23 älgar under en och samma dag.

Vi fick ett mejl från Maria och John från västkusten: ”Jag och min man har haft en fågel som med sin sång gäckat oss i två år. Vilken fågel är det?” De har tagit hjälp av nätsök och AI, utan resultat. I Naturmorgon får de svaret!

För sex år sedan var Karl-Erik Johansson med i Naturmorgon och frågade hur han skulle göra för at få mistel att växa på sitt äppelträd. Redan då hade han försökt i flera år utan framgång. Han fick tips av botanist Sofie Olofsson och nu har han hört av sig till oss för att berätta att det äntligen har lyckats! Vi ringer upp honom för att höra hur han burit sig åt och varför han kämpat så hårt för detta.

I veckans kråkvinkel av Helena Söderlundh hyllas en vardaglig sjö mitt i stan.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Arten vi söker bör ingen sätta sig på
inte i något växthus och heller inte i Mexiko.
Ändå antyder namnet, att vi önskar att en familjemedlem vilar en stund på denna suckulent,
som mer liknar än boll än en plymå.
Den odlas vida omkring men har blivit allt ovanligare i sin hemma-öken.

Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter gaffelantilop. Vinnarna var Hans Larsson i Dala-Järna, Gunilla Vidstige i Borgholm och Eva Lindelöf i Spånga. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skärfläckorna är på väg in över Hallands strandängar. Men hur går det egentligen för strandängens vadarfåglar? Hoten är många: brist på betesdjur, mängder av gäss som förvandlar strandängarna till golfgreener utan skydd för ägg och ungar, rovdjur på marken och i luften. Morgonens fältreporter Lena Näslund möter Jimmy Stigh som följt fåglarna i Båtafjorden och Bua-området sedan 1980-talet och Mikael Hellman från Länsstyrelsen i Halland för att höra vad man kan göra åt situationen – och förstås också spana efter nyanlända vadarfåglar i aprilmorgonen.

Och så ska vi till Chile, där botanisterna Stina Weststrand och Åsa Krüger från Göteborgs botaniska trädgård varit för att leta växter tillsammans med kollegor från Norge, Storbritannien och Chile. Hälften av växterna i Chile är endemiska – de finns bara här i hela världen. Som chileklockan, vars röda stora blommor pollineras av kolibrier.

Vi har tidigare berättat i Naturmorgon om arbetet för att få tillbaka fisken atlantstör i svenska vatten. Nu har en av de små störarna som släppts ut i Göta älv vuxit till sig och återfunnits flera år senare, ute i Nordsjön! Vi ringer upp Linnéa Jägrud, projektledare på Sportfiskarna.

Med en knapp månad kvar till Fågelsångsnatten här i P1 laddar vi upp med en helt nyinspelad och väldigt vacker dubbeltrast. Den sjunger nu tidigt på våren och det är biologen Bo Söderström som fångat den på band. Vi ringer upp Bo för att höra varför han gillar dubbeltrast – och om hans förhoppningar att fånga tjäderspel i sina mikrofoner under Fågelsångsnatten.

Vi har kommit en bit in i april och på de flesta håll i landet avlöser vårtecknen varandra. Tranans första rop, blåsippor, vitsippor, tussilago, grodornas lek, doften av det första vårregnet, koltrastens kvällsserenad, nyvakna igelkottar, myror som värmer sig i vårsolen, deklarationen och det första myggbettet – det är bara några exempel på vilka vårtecken som ni som lyssnar tycker är viktigast.

Men vad går man och väntar på i exempelvis Brasilien? Ja, kanske jakarandas överdådiga blomning! I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ut i världen på andra sorters vårtecken.

Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga:

Nu söker vi en amerikansk snabblöpare. I sprint kan den komma upp i nästan 100 km/tim på sina klövar. Den har inget med matbestick att göra, även om det låter så.

Kanske kan du se den beta bredvid bison på prärien eller i västra USA:s halvöknar.

Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter råka. Vinnarna var Anders och Tuva Björling, Göteborg, Lena van den Brink, Munkflohögen, Ebba Morelli, Göteborg. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu på vårvintern är det många som drar till fjälls. Men vilka fjällfåglar kan man stöta på? Det undersöker fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelexpert Johan Råghall, i de välbesökta Jämtlandsfjällen. De hoppas på fjällripa, dalripa och snösparv. Kanske även lite siskor, och hökuggla som har haft ett bra år här. Följ med på en skidtur i fjällbjörkskog och på fjällhed i närheten av Storulvåns fjällstation. Det blir också ett besök på dubbelbeckasinens spelplats - en art som Johan Råghall jobbat mycket med, men som inte anländer förrän heden är snöfri. Vi ringer också upp Maria Hörnell Willebrand som forskar om ripor vid norska Universitet i Innlandet för att få en inblick i hur fjällripa och dalripa flyttar – och vad de äter.

Hundra mil söderut, i Skåne, träffar vi Camilla Olsson som forskar om grågässens nya flyttvanor. Förut brukade grågässen flytta till Spanien på hösten, men numera flyttar de bara så långt de behöver. Och skånska grågäss flyttar inte alls.

Vid Mjölkekilen i Marstrand på västkusten fångade Naturmorgons lyssnare Lotta Fjeldså några gravänders breakdance och parningsrop på film. Vi har pratat med henne om detta livliga vårtecken.

Och på tal om änder bjuder vi på en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson – om just ändernas sång.

Det är ju påskafton! Vi pratar med Karin Persson, hortonom och genbankskurator vid Sveriges lantbruksuniversitet, för att få reda på varifrån påskliljan kommer och varför den har en så lustig trumpet. Och lagom till påskhararnas högtid ringer vi upp harforskaren Carl-Gustaf Thulin. Han bjuder på tre saker om harar vi kanske inte visste om.

I veckans kråkvinkel önskar sig Mats Ottosson att han var en blåprickig solbadare. Kanske.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Veckans naturfråga:

Kanske har du händelsevis mött den här arten, det är något oavsiktligt med dess namn. Namnet avslutar även en gråtecknad släktings artnamn, men den metallglänsande organism vi söker nöjer sig med fyra bokstäver.

Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter vårlök. De tre som vann var: Adrian Hevsund, Örebro, Hannes Enocksson, Södertälje och Suzanne Wesséus, Bjärnum. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spindlar är rovdjur som inte väjer för att äta upp sina familjemedlemmar, har åtta ben, åtta ögon och ”hör” med sina ben. Tillsammans med spindelexperten, tillika cellisten, Åke Hedman söker vi i mossan efter nyvakna spindlar. Som medlem i SLU Artdatabankens expertkommitté validerar Åke Hedman spindelfynd från hela landet och berättar att allt fler spindlar har rödlistats - och vad det kan bero på. Fältreporter på Alnön utanför Sundsvall är Ingrid Engstedt Edfast.

I veckan presenterades alltså SLU Artdatabanken den nya rödlistan över arter som riskerar att försvinna från landet. 23 000 arter har bedömts och av dem är nu 23 procent rödlistade. Det är fler än tidigare. Sara Sällström från Vetenskapsradion kommenterar den nya rödlistan, där arter som sill/strömming och lax från Östersjön, liksom älgen, är nya, medan andra arter numera bedöms som livskraftiga och inte längre finns med på listan.

En av dem är uttern som på några decennier gjort en strålande comeback i den svenska naturen. Mats Ottosson träffar utterforskaren Anna Roos som berättar varför uttern var så illa ute och varför den nu är tillbaka igen.

Vad är det för märkligt ljud som hördes i natten på Ljusterö i Stockholms skärgård för några veckor sedan? Det undrar Jannike Simonsson. Zooekolog Susanne Åkesson svarar.

I veckans kråkvinkel längtar Karin Gyllenklev bort från allt platt hemma vid skrivbordet, ut till ojämnheterna i naturen.

Programledare är Joacim Lindwall.

Veckans naturfråga:

En aktuell årstid inleder namnet på släktet vi söker.
Sedan tycks det fortsätta i köket, men rent botaniskt är det istället ner i jorden vi ska.
Alla 6 svenska arter har gula kalkblad.

Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Boel Dirke, Stockholm, Christina Jorstedt, Uddevalla, Anita Mikko, Boden. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi krymper oss till underjordens myllrande värld. Här är svamphyferna som motorvägar, bakterierna jagar i flock och amöborna flyter fram. Mikrolivet i jorden avslöjas i realtid i forskaren Edith Hammers filmer – svamparna är aktiva och rörliga, de encelliga ciliaterna är skickliga rovdjur och amöborna riktigt stora. Edith Hammer och hennes kollegor vid Lunds universitet låter organismerna självmant flytta in i ett mikrochip i jorden och tar sedan med sig det till mikroskopet för att se vad de håller på med. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats vid Ekologihuset i Lund denna morgon för att tillsammans med Edith Hammer titta in i detta fönster till underjorden.

I över hundra år har det ringmärkts fåglar i Sverige. Navet för denna verksamhet är Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseeet i Stockholm. Joacim Lindwall möter Thord Fransson som jobbat där i 40 år, för att höra varför vi ringmärker fåglar och varför han fastnade för fåglar från första början.

Varför har så många grodor dött i Sören Lydéns damm i Eksjö? Grodkännaren Sara Albinsson svarar.

Det finns fler sätt att sjunga än med näbben! I en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson lär vi oss känna igen nio fågelarter som sjunger med vingarna.

Och så pratar vi med Anders Lindström, entomologen som gjort Sveriges första fynd av en svamp som infekterar och tar död på spindlar.

Det har varit vårdagjämning i veckan. Och medan södra delen av Sverige pratar om våren gläds Ingrid Engstedt Edfast åt den femte årstiden i norr. Hör henne i veckans kråkvinkel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Om vintern hänger de i dvala. Om sommaren jobbar de med insektsbekämpning.
I denna djurgrupp söker vi en specifik art, en tålig med gyllene skimmer, som låter höra av sig på 30 kilo-hertz.
Namnet inleds med det håll en kall vind kan komma ifrån.

Skicka ditt svar senast torsdag 26/3 till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Hasse Larsson, Dala-Järna, Maria Blomqvist, Alafors, Margareta Norberg, Umeå. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns åtta olika hackspettar i vårt land och fem av dem finns det chans att se eller höra i Älvsbacka i Värmland. Fältreporter Jonatan Martinsson spetsar öronen tillsammans med naturvårdsexpert Jan Bengtsson och Fredrik Wilde, naturbevakare på länsstyrelsen i Värmland.
Fullt möjligt alltså att gråspett, gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett presenterar sig i direktsändning!

Dessutom kommer vi få höra den vitryggiga hackspetten trumma.
Mats Ottosson fick den på band när han besökte Gysingetrakten för ett litet tag sen. Den vitryggiga hackspetten har varit på utrotningens gräns och vänt, här i Sverige. Den är en utpräglad specialist på lövträdslevande vedinsekter. Gammal och insektsrik lövskog är det ont om idag. Men det finns en försiktig ljusning, inte minst längs norrlandskusten.

Hackspettar som är generalister, alltså kan äta lite vad som helst i skogen, klarar sig ofta bra. Värre är det för den tretåiga hackspetten. Vedlevande larver från olika skalbaggar är vad den behöver och det finns det mest av i naturskogar. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige är gäst i programmet och berättar mer om denna art. Han kan också berätta om den lite säregna spetten göktyta, en flyttfågel som vi fortfarande väntar på.

Och någon av dessa eminenta experter kan också svara på en del lyssnarfrågor - som varför en del hackspettar hackar på skyltar och plåt?

Mellanspetten dog ut från Sverige på 1980-talet. Men i polska Białowieża finns den. Vi återhör när Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén fick uppleva en hel mellanspettsfamilj våren 2006.

Hackspettar finns på många platser på jorden, där det finns träd. En liten utflykt till Okinawa i Japan ger oss ett exklusivt möte med den endemiska arten okinawaspett.

Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow. Hon har funderat på hur hennes syn på naturen och livet på jorden, skulle förändras om det visade sig att utomjordingar finns.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyra gånger varje vintersäsong samlas en expertpanel i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas frågor om naturens mysterier. Nu är vi framme vid säsongens sista frågeprogram – ett vårtecken så gott som något.

Den här gången tar Naturpanelen sig an frågor om varför koltrastar slåss så mycket om äpplena vid fågelmatningen, vad djuren gör i skogen när en storm drar fram, varför en hel rad med larver ställde sig som i givakt och varför ekorrarna ser ut att leka kurragömma på en tallstam. Och hur länge kan en julgran leva inomhus egentligen – ända fram till påska?

Det går också bra att mejla in sin fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270.

Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår fältreporter Lena Näslund följer med Bosse Söderberg till Rävberget utanför Nyköping – en plats där han följt några av alla de rävar han satt sändare på. I boken ”Viltpredikan” berättar han om sina erfarenheter med vildsvin, kronhjortar och rävar under många år som forskningsassistent, bland annat i de sörmländska hemtrakterna.

Och så ger sig reporter Joacim Lindwall in bland snirkliga korridorer på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att möta Sveriges äldsta havsörn. Den hittades på norra Öland och blev nästan 36 år gammal. Vad kan en sådan örn berätta?

Under vintern går fladdermössen i dvala. Men de verkar inte sova hela tiden... I alla fall inte i Niklas Palmcrantz stuga som på sportlovet varit full av flygande dvärgpipistreller. Han har inget emot dem, men försöker få dem att flytta in i bjälklaget igen där de övervintrar. Jeroen van der Kooij, fladdermusexpert, berättar om dvärgpipistrellernas vinterliv och hur Niklas kan tänka om sina medboende i stugan.

Det låga vattenståndet vi haft i Östersjön de senaste veckorna har fått öar att födas, vrak att blottas och gäddor att gå på grund. I veckans kråkvinkel förundras Karin Gyllenklev över denna gigantiska in- och utandning som pågår just nu.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även om det är ovanligt vintrigt på de flesta håll finns det vårtecken att hålla utkik efter. Som att ugglorna börjar ropa in sina revir nu i februari. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh och ugglefotografen Axel Graneskog finns i en skog på gränsen mellan Småland och Halland, med öronen öppna för sparvuggla, pärluggla, lappuggla och kattuggla. Axel har alltid varit naturintresserad, men som gitarrist i ett hårdrocksband har musiken upptagit stor del av hans lediga tid. Men för fem-sex år sedan började han satsa på naturfotograferingen på allvar, och då alldeles särskilt att fånga ugglor på bild. Han ger oss de bästa tipsen för att höra ugglor, berättar vilka arter som är svårast att fota och hur det är att följa en ugglefamilj under en hel säsong.

Denna kalla vinter bjuder på en del utmaningar för de fåglar som inte drog söderut i höstas utan stannade kvar. Särskilt för fåglar som är beroende av öppet vatten. Jenny Berntson Djurvall åkte till Färjestaden på Öland där två rördrommar övervintrar i vassen – och stödutfodras med strömming.

Det blir fler fågelmöten i vintertid. På tångbankarna vid Hallandskusten spatserar så här års gråbruna piplärkor – fågelvärldens oansenliga doldisar. Men de är fågelskådaren Reino Anderssons favoriter. Reporter Mats Ottosson har hängt med honom ut för att spana efter övervintrande skärpiplärkor och vattenpiplärkor.

Många djur sover sig igenom vintern. Som en del fjärilar. Men Simon Syvertsson i Cambridge sprang på ett påfågelöga som verkade ha vaknat till - och som väste åt honom! Vi ringer upp Simon för att höra mer om upplevelsen.

Märkligt ofta blir det samma motiv varje gång vi tar upp vår mobil för att fotografera. Som för veckans kråkvinklare Joacim Lindwall. I hans kamerarulle finns samma myr förevigad, om och om och om igen.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Höstlövens nästan omärkliga spår av guldmalar och andra insekter – för en del är det ett februarinöje! Niclas Wahlgren plockar in löv och låter småfjärilarna kläcka fram inomhus och har på så sätt lärt sig känna igen minorna, spåren, på bladen. Vi pratar också om resan från hängiven fågelskådare till att kolla alla arter hemomkring. Fältreporter Lisa Henkow besöker Niclas på Hasslö nära Karlskrona i Blekinge och om vädret tillåter ska vi skaka mossa.

Finns det något mer dramatiskt vildmarksljud än ylande vargar? Följ med till östra Finland, nära den ryska gränsen, där reporter Thomas Öberg och biolog Ola Jennersten först fått se en flock med tio vargar i tre generationer, och sedan får höra deras kvällsserenad i mörkret.

Det är verkligen vintriga tider i Sverige nu. Från Johan Danielsson i Malmö har vi fått in en fråga om märkliga isklot på stranden Ribban mitt i stan - som en hel liten snöbollsfabrik! Vi ber oceanografen Anna Hagenblad reda ut vad det är för fenomen.

Och i den snöiga, blockiga skogen på gränsen mellan Blekinge och Småland hittades en död älg förra helgen. Det såg ut som att den fallit, fastnat och inte kommit loss. Sorgligt förstås. Men vilka kan få nytta av älgen i sin tur – vilka kommer dit för att äta? Vi ringer upp viltekolog Camilla Wikenros vid Sveriges lantbruksuniversitet.

För några veckor sen såg Britta Lagergård flera sälkutar på öarna i Björköfjorden utanför Göteborg. Får sälar ungar så här tidigt på året? Anna Roos, biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, reder ut det här med hur och när de olika sälarterna får ungar.

När minnet och språket bleknar finns ändå längtan ut i naturen kvar. Hör Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker fjäll- och samemuseet Ajtte i Jokkmokk, samtidigt som den anrika vintermarknaden pågår. Vår fältreporter Alexander Linder träffar arkeologen Anna Rimpi som berättar om fynd som tinar fram när snölegor och glaciärer nu minskar i storlek. Det kan vara pilskaft, renhorn och renspillning som legat frusna som i ett arkiv i tusentals år. Anna Rimpi är extra intresserad av fångstgropar, alltså gropar som använts för att fånga vildren och älg, och berättar om hur man gör för att få reda på hur gammal en sådan är. Och konservatorn Göran Sjöberg tar oss med till museets naturhistoriska samlingar som till största delen består av fåglar, däggdjur, svampar och lavar.

Nu på vintern är bästa tiden att få se den pigga strömstaren ta sig ett dopp i forsar och andra rinnande vattendrag. Karin Gyllenklev följer med fågelskådaren Ulf Johansson ut för att se den dyka efter nattsländelarver i Tyresö.

Allmän jakt på björktrast, och skyddsjakt på talgoxe om den orsakar olägenhet för människors eller tamdjurs hälsa. Det föreslår Naturvårdsverket i sin översyn av jakttider. Björktrasten har minskat på senare år och vi frågar Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, hur det här hänger ihop.

Boel Engkvist hörde ett högt läte utanför fönstret en tidig morgon utanför Falun. Vad var det som lät, och varför? Smårovdjursexperten Tim Hofmeester svarar.

I veckans kråkvinkel passerar Lisa Henkow en skylt där det står Orrakullens industriområde. Och tankarna börjar direkt vandra bort från industrin, till lyrfjädrar och orrspel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en snöig gammal barrskog utanför Graninge i Ångermanland finns vår fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med naturfotografen Fatima Boukarchid. Fatima är uppvuxen i Graninge och återvänder till sin barndoms skogar för att bland annat fota fåglar och däggdjur. Men många skogar har försvunnit och med sin kamera vill Fatima dokumentera de kvarvarande. Vi får också lära oss tips och tricks om hur man tar fina naturbilder på vintern.

Och bland broskingar och skinnsvampar i en skånsk svampskog möter vi Hannah Kanestig som nyligen blivit färdig svampkonsulent. Som sådan kan hon hålla i svampkurser, utställningar och vara en allmän folkbildare.

Förra helgen räknades det fåglar för fullt runt om Sverige, från köksfönster och vid fågelbord. Vi ringer upp Niklas Aronsson från Birdlife Sverige för att höra hur årets topplista ser ut och vad som var årets stora överraskning.

På kort tid har fyra stycken havssköldpaddor upptäckts vid svenska västkusten. Marcus Stenegren, marinbiolog på Länsstyrelsen Västra Götaland, berättar om arten Caretta caretta, vad den gör här och ifall vi kan förvänta oss fler besök framöver.

Skogsbad har blivit ett begrepp. Men kan tanken på att skogen inte mår bra kan göra oss mer stressade i stället för mindre? Det funderar Elliot Lundegård över i veckans kråkvnkel.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kan en grangren växa ut från en tall? Varför har en del bladlöss en märklig lucka på ryggen? Vilka myggor är pigga så här i januari? Varför flyger fjärilar så ryckigt? Och hur påverkas fåglar och andra djur av krig? Det är några av de frågor vi fått in till Naturmorgon den senaste tiden och som våra experter i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund.

Det går också bra att mejla in sin fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270.

Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi sänder direkt från ett levande korallrev – inne på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Här finns nämligen sedan några år tillbaka ett tropiskt korallrev med runt 100 olika arter av koraller. Men vad är egentligen en korall? Och hur funkar korallrevet som ekosystem – här bor ju inte bara koraller utan fiskar och andra djur är beroende av själva revet. Björn Källström, marinbiolog och forskningsledare på Sjöfartsmuseet Akvariet, och fältreporter Lisa Henkow tar oss med in i korallrevet. En naturtyp som är hotad, bland annat av korallblekning. För att säkra arternas fortlevnad byggs nu en biobank upp i akvariet, där koraller ska kunna föröka sig sexuellt. Det krävs en del pyssel för att få det att funka – bland annat måste månen stå rätt.

Många fågelskådare drömmer om det som kallas ett ”big year”. Alltså att gå helt in för att kryssa så många fågelarter som möjligt på ett år. Förra året gjorde Niklas Holmström ett sådant. Men han gjorde det svårare för sig än de flesta – enda tillåtna fordon var cykel! Naturmorgons Mats Ottosson slog följe med honom en dag på Öland i höstas och fick höra hur huvud, kropp och bakdel klarat av utmaningen. Och också om olika listor. Förutom fågellistan, där förhoppningen var att nå upp till 300, listar Niklas även såväl antal fästingar som de godaste glassarna.

Och på Naturmorgons sociala medier berättar våra lyssnare om sina naturlistor om allt från besökta nationalparker, fotograferade myggarter och vilka fåglar som besöker fågelmatningen till moss-streaks, anteckningar om väderlek och när kattugglan börjar hoa. Vi ringer upp Eva Mattsson, som har en smådäggdjurslista och i år hoppas få se tajganäbbmus och barbastell.

På tal om näbbmöss. Hur är det att upptäcka en ny näbbmusart? Det vet Yonas Meheretu, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som berättar om fyndet av den 3 gram tunga Crocidura stanleyi i Etiopien.

Att kråkor och skator är smarta har vi hört. Men Naturmorgons lyssnare Anne vill lyfta fram koltrastar också. Förra vintern matade hon en koltrasthona med frön och äpplen på ett särskilt fat. I år har hon inte hunnit lägga ut någon mat – men ändå har just samma fat fått besök av en koltrast. Kan det varit samma individ och kan hon komma ihåg detta från förra vintern? Ekologiprofessor Susanne Åkesson svarar.

I veckans kråkvinkel förlorar sig Joacim Lindwall helt i snön. Det finns så många olika slags snö. Och i snön finns en helt egen värld av smådjur.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många människor har starka förhållanden till djur; både tama och vilda. Men hur har det sett ut i historien? Morgonens fältreporter Lena Näslund möter arkeologen Kent Andersson i Gamla Uppsala för att få veta mer om de första tamhundarna på våra breddgrader och om hur det gick till när jakten på vildhästar i stället övergick till avel av hästar. Kent Andersson berättar i sin bok ”Järnålderns djur” om hur vildsvinen var viktiga symboler för de krigiska svearna och om varför man ofta hittar björnklor i gravar efter män med hög status.

Och så möter vi vår näst minsta uggla, pärlugglan. Fram till nyligen var den Sveriges vanligaste uggla, men på senare år har den minskat kraftigt. Reporter Lisa Henkow följde med ut i augustinatten när ringmärkarna på fågelstationen på ön Stora Fjäderägg fått en pärluggla i näten. En fluffig bekantskap, med mjuka fjädrar på såväl ben som ögonlock. Vi ringer också upp fågelforskaren Martin Green för att höra varför pärlugglan nu riskerar att hamna på rödlistan.

Året har verkligen inletts i snöns tecken runt om i landet. Och den största snösmockan har nog landat i Gävleborgs län. Vi får ett snöigt vykort från reporter Joacim Lindwall som ger sig ut på skidor tillsammans med biologen Petter Hillborg.

Den börjar som en rund boll och slår sedan ut som en blomma. Det handlar om svampen jordstjärna, som fotografen Robin Malmsten Havervall följt och filmat under flera månaders tid. Vi pratar med honom, och med mykologen Mikael Jeppson som är expert just på jordstjärnor.

Och så här i snöns tidevarv hör vi författaren Mikael Niemi flyga fram på skidor i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker Skuleskogens nationalpark i vinterskrud. Under sommaren strömmar det människor hit som vill uppleva den vilda och kuperade naturen men såhär i midvintern är det betydligt glesare mellan besökarna. En som har erfarenhet av området året om är författaren och fotografen Olle Backman. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom för att höra mer om hans upplevelser och historierna som omgärdar det mytomspunna området. Anna Carlemalm, föreståndare på naturum Höga Kusten, guidar också i den omväxlande naturen. Från den djupa granskogen där hänglavar draperar träden till de mer öppna hällmarkerna där karga tallar blickar ut över Bottenviken.

Vi frågade våra lyssnare om deras ”naturdrömmar” inför år 2026. Vi har fått många svar - allt från att bara vara ledig en dag och lyssna på fågelsång till att få uppleva något tropiskt. Påfallande många önskar att få se och fota ett vilt lodjur! Därför ringer vi upp naturfotografen Fatima Boukarchid för att få lite tips.

Finlands natur är på många sätt lik den svenska, men där finns ett litet däggdjur som vi saknar: flygekorre. Flygekorrar är lite mindre än vanliga ekorrar och nattaktiva. De glidflyger mellan träden. Biologen Ralf Wistbacka från Uleåborgs universitet har inventerat flygekorrar runt österbottniska Jakobstad och funnit att de minskat med 70% de senaste 40 åren. Största orsaken är det intensiva skogsbruket med hyggen och monokulturer av tall, säger han.

Vi får dessutom natur-nyårshälsningar från Japan, Grekland och Antarktis.

I veckans kråkvinkel gör Lisa Henkow ett försök att ta sig an livet, och de stora frågorna landar mjukt i naturen.

Programledare Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Till och med för oss som gör Naturmorgon är det en överraskning att dyka ner i det gångna årets 52 avsnitt. Ja just det, kommer ni ihåg när vi ringde upp en lyssnare som fick svar på vad det var för konstiga bas-tubor i botten av ån! Minns ni när vår expert Susanne Åkesson berättade om hur harar onanerar? Och tänk att vi sände från Åreskutans topp, fast att det blåste så mycket dagen innan att det var omöjligt att ta sig upp dit. Samma på Stora Karlsö, vi åkte ut i de rejäla dyningarna efter ovädret dagen innan. Väl där togs vi emot av tiotusentals sillgrisslor och en ö med en alldeles egen själ.

Vi har simmat i en skånsk å. Tältat vid Kebnekaise i ösregn. Upptäckt spår av en vessla i djup snö i Västerbotten. Öppnat öron och eter för fågelsången en hel natt i maj, där en skrattande dalripa från norska Tromsö var en av höjdpunkterna. Vi har stått på varsin sida om Östersjön och rapporterat i direktsändning om flyttande fåglar och fladdermöss. Vi har sett ett björnide på nära håll, ett helt nystan av snokar, den nästan osannolikt färggranna biätaren, och hört de subtila ljuden av trumvargspindlar och lökgrodor. Och vi har skrattat åt att en svamp kan heta blek toffelskräling.

Nu vill vi dela med oss av detta till er som lyssnar.

Välkomna till Naturmorgons best-of-program 2025.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter lemurerna i Kirindyskogen på ön Madagaskar utanför Afrikas ostkust. Vi är i närkontakt med både de små lemurerna som ropar i natten, och större arter som hoppar mellan trädkronorna sökande efter späda blad. Lemurer hör till däggdjursgruppen primater. De är ljudliga, sociala, vackra och högt specialiserade i sina livsmiljöer.

I Madagaskars natur är 80 till 90 procent av arterna endemiska – de finns ingen annanstans i världen. Och så är det för samtliga arter av lemurer. Vi hör unika reportage från Kirindyskogen på västra Madagaskar. Där finns världens minsta primat, dvärgmusmakin, eller snarare fanns.

En stor del av öns skogar har försvunnit, och därmed lemurernas livsmiljö. Idag är många arter av lemurer hotade. Men det görs också en hel del för att rädda naturen och lemurerna.

Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgon firar lucia i Botaniska trädgården i Lund, där tre naturexperter samlas i ett grönskande växthus för att svara på lyssnarnas frågor om natur.

Denna gång bland annat om hur rävens liv ter sig i storstan, turkosa larver, hur gammal en riktigt tjock tall kan vara och ifall alla fågelföräldrar är så renliga som dem Mikael i Täby fångat på film. De tar emot ungarnas spillning i små vita påsar och flyger iväg med dem direkt. Vi tar emot fler frågor på mejl naturmorgon@sverigesradio.se eller via våra sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.

Frågorna besvaras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. Programledare är Jenny Berntson Djurvall

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I årets naturböcker ryms orkidéer, igelkottar, valar, lavar, vedsvampar och ejdrar. Men även Sveriges storslagna geologiska historia och ett kritiskt öga på hur relationen mellan människa och natur ser ut idag. Lägg därtill böcker om allt från rymden till ringlande åar. Och lite till...

Det har alltså blivit dags för Naturmorgons traditionsenliga bokprat, då redaktionen samlas runt studiobordet för att tipsa om och diskutera kring några av årets många naturböcker.

I år får vi dessutom hjälp med barnböckerna från elever i klass 1C på Högalidsskolan i Stockholm.

Årets bokpratare är Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fältreporter Lena Näslund finns vid Dannemorasjön i Norduppland med fokus på bland annat ugglor. Ugglor är oftast lättast att se på hösten, tycker fågelkännaren Annika Rastén, som vi möter i hennes hemmamarker. Här hade hon ett fantastiskt möte med kattuggla och sparvuggla nu i november. Och fåglar har varit viktiga sedan Annika var liten. Numera blandas inventeringar och ringmärkning med att ge sig iväg för att se ovanliga fågelarter. Det kan bli många mil på cykel för ett kryss. En av favoritarterna är stenskvätta, och kungsörn är en annan art hon ägnar tid åt.

Och hur har fågelåret 2025 varit? Magnus Hellström, fågelstationschef på Ottenby, ger en bild från den öländska horisonten.

Och så får vi en inblick i hur nya växtarter upptäcks. Inte ute i djungeln, utan oftast i samlingar av torkade växter – herbarier. Botanisten Ulf Swenson har ägnat sitt liv åt tuggummiväxter och har beskrivit ett antal arter nya för vetenskapen. Några av dem har han hittat i en växtsamling i Canberra i Australien dit vi får följa med.

Har alla däggdjur mens? Den frågan kom upp i en skolklass i Stockholm. Vi skickar frågan vidare till Renée Båge, veterinär och professor i husdjursreproduktion.

Att hitta en gråsugga som inte synts till i Sverige på 90 år, det är häftigt. Vi pratar med Christer Bengtsson i Malmö för att höra hur det gick till när han gjorde fyndet. Dessutom har han sett mycket annat spännande nu i november – allt från parande frostfjärilar till en nyanländ lockespindel med extremt långa ben.

Sverige har nyligen fått kritik från EU-kommissionen för att referensvärdet för varg har sänkts till 170 individer. Vi pratar med Mona HansErs, enhetschef på Naturvårdsverket, för att bland annat höra hur det går med den planerade licensjakten i januari.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.

Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.

På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?

Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.

Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.

I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi lyser upp höstmörkret genom att borra oss ner i landskapets historia. Vår fältreporter Lena Näslund följer med paleoekologen Per Lagerås till en skånsk torvmosse där flera tusen år gamla pollen och fröer bevarats till vår tid. Borrkärnan de får upp i mossen plockas med till mikroskoprummet på Arkeologihuset i Lund för att studeras närmare. Vi får följa med på en tidsresa som börjar vid istiden när fjällväxter trivdes på den skånska tundran, fram till nykomlingen granens ankomst för ungefär tusen år sedan. Vi stannar också vid två mörka perioder i vår historia – fimbulvintern och digerdöden så som pollenanalyserna ser dem.

I staden Rust i Österrike kan man sitta på en uteservering och titta på storkar och lyssna till deras näbbklapper. Här finns nämligen en särskild storkförening som gör allt för att hjälpa storkarna. De bygger boplattformar, flätar bobalar och har ett eget storkrehabiliteringscentrum. Naturmorgons reporter Thomas Öberg har varit där.

Vad var det för fjärilsälvor som dansade runt i novembermörkret i Bohuslän? Det undrar Johan Gustafsson, och vi ställer frågan vidare till nattfjärilskännaren Sheelan Barazanji.

Vi får också en färsk rapport från klimattoppmötet i Amazonas. En av deltagarna är Alexandre Antonelli, forskningsledare och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet. Hur hänger klimatet och biologisk mångfald ihop, och hur ser läget ut för Amazonas regnskogar?

I veckans kråkvinkel får Helena Söderlundh upp ögonen för novembers nyanser.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför växer det nattvioler just på den plats där en varg dödade ett rådjur förra året? Är det en giftig änkespindel som bor i garaget hos Erik i Malmö? Och varför fastnade tre ståtliga steklar med gadden i en björk och dog?

Det är några av de ruskigt spännande frågor som får svar av Naturpanelen i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson och hela programmet ägnas åt deras svar på lyssnarnas frågor om natur. Som exempelvis varför de lyckobringande fyrklövrarna kan vara så mycket vanligare på vissa ställen än andra och hur en har-snopp egentligen fungerar.

Fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se eller via Naturmorgons sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer med blåmusslorna på Västkusten? Under flera decennier har blåmusslorna minskat kraftigt. För två år sedan drog ett forskningsprojekt igång på Göteborgs universitet som ville undersöka vad som hade hänt med arten, varför den minskar. Men så ifjol exploderade plötsligt blåmusselpopulationen längs delar av kusten. Vår fältreporter träffar forskaren Mats Lindegart och gräver djupare i musselmysteriet, på Tjärnö marina laboratorium.

Läkaren Martin Peraić har tagit lite svampledigt efter 10 års hårt arbete, trots att han inte äter svamp. Den knallröda praktvaxingen öppnade dörren till ett nytt svampintresse som bara växer. I Spånhyltan i Småland, Värnamo kommun, växer många vackra ängssvampar, följ med på en upptäcktsfärd i betesmarken, och i svampglädje.

Fiskestopp för ål har en positiv effekt på antalet ålar. Det ser forskarna på Västkusten, där det varit fiskestopp sedan 2012. Både fler och större ålar återvänder till Sargassohavet för att leka. Torbjörn Säterberg på SLU Aqua berättar om den unika studien.

Vi kollar hur det går för tranorna som flyttar söderut just nu, efter rapporter om tranor som dött i fågelinfluensa i Tyskland och Frankrike. Veterinär Lotta Berg berättar.

I veckans kråkvinkel undrar Maria Westerberg om det går att bli ett med naturen. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur förbereder sig växterna inför vintern? Hur ser de olika strategierna ut för exempelvis björk, tall, lingon, gräs och mossor? Morgonens fältreporter Alexander Linder finns på plats på Abisko naturvetenskapliga station där växtekologen Ellen Dorrepaal ger oss en inblick i växternas förberedelser inför vintern. En vinter som ju är lång så här långt norrut och innebär utmaningar i kalla temperaturer och brist på såväl vatten som ljus. Ellen Dorrepaal forskar bland annat kring hur växternas liv ser ut under vintern.

Och så får vi följa med på en resa till det stora innanhavet Hudson Bay i Kanada där en av världens största kolonier av spetsbergsgrisslor finns. Fågelforskaren Jonas Hentati Sundberg, som till vardags följer sillgrisslornas liv på Stora Karlsö utanför Gotland, besökte i somras den här kolonin. Han vill bland annat få reda på hur kopplingen mellan fåglarnas liv och havet under ytan ser ut. Hur kan en så stor koloni hitta tillräckligt med fisk att äta?

Så här i höstrusket kryper vi gärna inomhus och tittar på naturfilm! Vi ber naturfilmaren Henrik Ekman ge oss några riktigt bra tips på aktuella naturfilmer. Och så ringer vi upp dykaren och undervattensfotografen Tobias Dahlin som gjort filmen Västerhavets hemligheter. Den utsågs nyligen till årets nordiska naturfilm 2025.

Vi får också en rapport från Swedish biodiversity symposium som hölls för första gången nu i veckan i Göteborg. En konferens med över 400 deltagare, med fokus på hur samhället kan ställa om för att ta mer hänsyn till biologisk mångfald.

I veckans kråkvinkel snubblar Lisa Henkow till på rullande ekollon och börjar tänka på naturens uppfinningar kontra det vi ger Nobelpris till.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klängmedusa, blåskrabba, filtsjöpung och stillahavsostron. Det är några av de invasiva arter som numera går att hitta i havet utefter västkusten i Sverige. I takt med stigande temperaturer går etableringen av nya arter allt snabbare.

Vår fältreporter Lisa Henkow finns på Göteborgs marinbiologiska laboratorium vid Göta älvs mynning tillsammans med Anna Dimming, som jobbar med invasiva arter på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hon berättar hur arterna kom hit, vad som görs för att hindra att de ta över och om det över huvud taget är möjligt när havet saknar gränser. Men här kan allmänheten hjälpa till, menar Anna Dimming.

Och så möter vi de karismatiska och gåtfulla monarkfjärilarna. På vintern samlas de i de mexikanska bergen på 3 000 meters höjd. Där övervintrar de så tätt på oyamelträden att stammarna knappt syns. När våren kommer parar de sig, och sedan ger sig honorna av norrut på det som kommer att bli en tusentals kilometer och flera generationer lång resa. Men hur hittar de till Kanada, och hur vet fjärilarna i Kanada hur de ska hitta tillbaka till bergen i Mexiko där deras gammel-gammel-mormor en gång föddes? Frilansjournalisterna Lasse Edfast och Irma Eneroth har vandrat upp i bergen för att bli vittnen till de lysande orangea fjärilarnas sovstund, älskog, död och avfärd.

Vi fick ett mejl från Jörgen Vikström på Frösön. Sju par skidpjäxor hade tillfälligt placerats i sommarhuset för att ge plats åt sambons storslagna födelsedagsfest. Nu i oktober var det dags att hämta hem pjäxorna. Men då var samtliga pjäxor fyllda med svamp, från tårna och upp i de höga pjäxskaften. Tack och lov verkade svampen inte ha växt fram ur pjäxorna, utan Jörgens misstankar är att det är någon som packat i dem där som i ett förråd. Men vem kan det vara? Vi ringer upp en expert för att reda i mysteriet.

Ett annat mysterium ramlade Alice Arveskär, 7 år, över häromveckan i Herrestad i Värnamo, där hennes mormor och morfar bor. Hon såg något i vattnet som såg ut som en pinne, fast den rörde på sina ben. Hon tror att det kan vara en vattenskorpion och undrar om den är vanlig. Scarlett Szpryngiel, expert på halvvingar, svarar på Alices frågor.

I veckans kråkvinkel av Joacim Lindwall saktas tempot ner till snigelfart.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få djur väcker så många känslor som björnen. Allt från den trygga lurviga nallebjörnen vi ger till en nyfödd baby, till att det är det djur vi oftast är allra räddast att stå öga mot öga med i skogen.

Vi sänder Naturmorgon direkt från björnskogen i en av Sveriges björnrikaste kommuner, Strömsund i norra Jämtland. Naturbevakare Niklas Persson från Länsstyrelsen i Jämtland och Ole Jakob Sørensen, professor emeritus vid Nord University, ger oss en inblick i björnens liv. Till exempel hur den just nu förbereder sig för att gå i ide, och hur den sedan klarar sig i sex månader utan mat, vatten eller ens möjlighet att kissa. Och hur känner man igen ett björnide på vintern?

Vi får också höra om den inventering som pågår just nu i Jämtlands och Västernorrlands län, där allmänheten hjälper till genom att samla in björnspillning. På så sätt kan man få koll på hur stor björnstammen är. Undersökningen görs vart femte år.

Just nu är det högsäsong för svamp på många håll i landet. Från mykologiveckan i skånska Höör får vi tips på både goda matsvampar och sådana vi verkligen ska undvika – fem riktigt giftiga svampar. Dessutom träffar vi på svampen med det lustiga namnet skräling.

Även fästingarna hänger i en bit in på hösten. Men hur ser fästingens liv ut egentligen? Hur övervintrar de och hur gamla blir de? Det undrar lyssnaren Katarina Gyllensten. Vi ringer upp Anna Omazic på Statens veterinärmedicinska anstalt för att höra om de olika faserna en fästing går igenom och hur många blodmåltider den äter under ett liv.

Och så tittar vi upp i luften. Kanske tänker vi oss luftrummet som ett stort, tomt rum där fåglar, fladdermöss och insekter flyger ganska slumpmässigt. Men så är det inte. I luften finns såväl våningsplan som trafikleder, berättar Cecilia Nilsson, biolog och forskare vid Lunds universitet. Exempelvis kan dubbelbeckasinen flyga på 8 000 meters höjd medan en fladdermus håller sig på betydligt lägre höjder.

I veckans kråkvinkel ger Karin Gyllenklev råd till alla som rör sig i skogen nu på hösten: Klä dig inte som en älg, snarare som en zebra.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det.

Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs.

Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen.

Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet.

Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar – och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan.

Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på.

Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drygt 300 000 personer i Sverige äger skog. Och det finns förstås lika många tankar om skogen som det finns skogsägare. Men de senaste åren har intresset för naturnära eller hyggesfritt skogsbruk ökat, intygar såväl Skogsstyrelsen som de olika skogsägarföreningarna. Och skogsägaren Erik Westholm. Han är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet och gav förra året ut boken ”10 tankar om skogens framtid”. Tillsammans med sin släkt äger han en skog i Bergslagen som tidigare skötts med konventionella hyggesmetoder. Men nu har släkten gått över till naturnära skötsel. När Naturmorgons Mats Ottosson träffar Erik Westholm i hans skog säger han: ”Som idé har kalhygget redan fallit”. I praktiken är det än så länge bara fem procent av Sveriges skogsareal som brukas hyggesfritt, men när Erik Westholm är ute och föreläser möter han många skogsägare som vill gå över till att bruka sin skog på ett mer naturvänligt sätt. Vid kalavverkning missgynnas många arter, som exempelvis marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbär.

Medan Erik Westholm är skogsägaren som bytt spår till ett naturnära skogsbruk, kommer Ingemar Södergren från andra hållet. Han är naturvårdaren som blev med skog. I Norduppland sköter han numera den skog som en gång var hans morfars. Här har han noggrant undersökt hur gamla träden är, och vilka arter som finns här. Men han tar också ut virke ur skogen, och ytterligare ett sätt att bedriva skogsbruk på är att hålla naturvårdskurser i skogen. Joacim Lindwall följer med Ingemar Södergren ut bland kramvänliga tallar och granar, som visat sig vara långt äldre än vad som tidigare sagts.

I programmet tar vi avstamp i diskussionerna kring skog i den nya skogsutredningen och att skogen var en viktig fråga i kyrkovalet förra veckan. Och går alltså vidare till vad som bubblar ute bland några av de mindre skogsägarna i Sverige.

Och på tal om träd. När Malin Larsson var barn visade hennes mormor två märkliga tallar utanför Mora. De var sammanvuxna med en gemensam gren. Nu, 50 år senare, passerade Malin tallarna igen. Och de sitter fortfarande ihop! Hur kommer det här sig? Vi ringer upp botanist Sofie Olofsson för att få svar.

I veckans kråkvinkel seglar Lisa Henkow på ett guppigt hav. Skepparen på båten parerar skickligt vågorna genom att ibland gasa på, och ibland bara vänta. Precis som växter och brunbjörnar gör!

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svampar har varit mykologen Michael Krikorevs passion sedan ofrivilligt intag av narrkantarell orsakade magknip och mysko drömmar. Svamparnas kemiska verktygslåda fascinerar honom fortfarande. I tallskogarna på Gotland hittar han också klenodspindling och blek bananspindling, arter som bara finns här i Norden, och i italienska alperna. Morgonens fältreporter Lisa Henkow följer med ut på svamppromenad i gotländska skogar och kollar om spindlingar och andra svampar kommit upp.

Och så möter vi årets växt. I år är det tallörten som Svenska botaniska föreningen vill lyfta fram lite extra. Till skillnad från de flesta andra växter är den inte grön utan blekt ljusgul. Den saknar nämligen klorofyll. Vi följer med Gävle-botanisten Peter Ståhl ut på jakt till tallörtens växtplatser och får reda på hur den klarar sig utan att själv kunna tillverka sin näring.

Vad vill du ha med i en svensk naturkanon – om en sådan skulle göras? Den frågan har vi ställt till er som lyssnar. Vi har fått in hundratals förslag, på allt från smålommens läte en stilla sommarkväll till norrsken över en fjälltopp. I programmet hör vi några av alla lyssnare som varit med och tyckt till.

Just nu vandrar strömlekande röding ut från den kalla Ånnsjön i Jämtland för att leka i åarna intill. Vi på Naturmorgon hade turen att få uppleva denna unika företeelse. Vi ber också Joakim Svensson, länsfiskekonsulent i Jämtland, förklara vad det var vi såg och hur rödingens liv ser ut.

I veckans kråkvinkel slår Joacim Lindwall fast att han gärna återföds som en tall i nästa liv.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi sänder hela programmet från Sveriges kanske mest kända fjäll – Åreskutan i Jämtland. Men vi åker inte slalom, flyger skärmflyg eller cyklar mountainbike. I stället höstvandrar vi och tittar närmare på den natur som fjällbesökaren möter nu i september. Vad är det vi vandrar på och igenom, och varför ser fjällen ut som de gör?

Hur kom det sig till exempel att Åreskutan gled hundratals kilometer österut över urberget för 400 miljoner år sedan? Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i naturgeografi, finns på plats på Åreskutan denna morgon för att tillsammans med programledare Joacim Lindwall reda ut vad en skolla och en ändmorän är för någonting, och vad de kan berätta om fjällens spännande historia.

Särskilt på vintern fylls Åreskutan av turister. Och för skidåkaren är det kanske mest granar och fjällbjörkar som syns på det snöklädda fjällets sluttningar. Men om hösten är en rik flora synlig för den som trampar sig uppåt berget, från den frodiga och mossrika granskogen vid fjällets fot till det karga kalfjället och fjällskravellavens vita mattor på toppen.

Vandringen från Åre upp mot toppstugan via Mörvikshummeln och Svartberget är brant. Men biologerna Linda Johannesson och Jesper Wadstein håller ”kryptogamfart” tillsammans med fältreporter Jenny Berntson Djurvall och stannar till vid bland annat bäcknicka och saffranslav längs en av de vältrampade vandringslederna.

En vanlig syn för fjällvandraren är också de vita ”bomullstussarna” – flera olika arter av ullväxter. Fjällekolog Lisa Öberg ger en liten ”ullskola” för att skilja på ängsull, tuvull och polarull.

Programledare: Joacim Lindwall
Reporter: Jenny Berntson Djurvall
Producent: Helena Söderlundh
Tekniker: Anders Mellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa får en bekymrad rynka i pannan när det pratas om gäss. Andra, som gåsexperten Niklas Liljebäck, är mest fascinerad över alla deras spännande beteenden.

Hur gick det till när gässen blev så många, och hur går det för de olika arterna? Vår fältreporter Lena Näslund spanar efter våra vanligaste gäss - vitkindade gäss, kanadagäss och grågäss - tillsammans med Niklas Liljebäck vid Marsviken i Sörmland. I år har 20 vitkindade gäss i Sörmlands skärgård utrustats med sändare och nu är de på väg att lämna sina vinterkvarter. Vi hör också om en studie som ska undersöka människors inställning till gäss – beroende på var vi ser dem.

I över 25 år har Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med länsstyrelserna följt hur det går för olika fiskarter längs med våra kuster. Vi följer med ut på provfiske vid Höga kusten, och hör också om nya sätt att inventera som inte kräver lika många fiskliv.

En fisk som det går riktigt dåligt för i Östersjön är torsken. För ett år sedan sattes därför 50 000 torskyngel ut i Gävlebukten. Nu i veckan har Länsstyrelsen och Baltic Waters varit ute på havet för att undersöka hur det gått för ynglen, och Naturmorgon följde med.

I veckan har Sverige fått sin 31:a nationalpark – Nämdöskärgården. Vi åker ut bland kobbar och skär och spanar ner i vattnet efter fisk.

Sveriges fågelfauna är i förändring. Anders Wirdheim är en av författarna till nya boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Han berättar om färre storspovar och tofsvipor, fler gäss och tranor, och ett knippe nya häckfåglar.

En blåmes måste bada ibland för att hålla fjäderdräkten i trim. Men det ser faktiskt ut som att den har kul i bassängen också. I veckans kråkvinkel kan inte Helena Söderlundh slita sig från fågelbadet i trädgården.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kvarken (eller Norra Kvarken) kallas den hals där Östersjön är som smalast, ungefär i höjd med Umeå på svenska sidan och Vasa på finska. Här skapar geografin en knutpunkt för flyttande fåglar. Och för fladdermöss! För ja, även många fladdermöss flyttar söderut på vintern.

Vi sänder hela Naturmorgon från Norra Kvarken denna morgon, med programledare Mats Ottosson vid Sönnerstgrundet på svenska sidan och reporter Karin Gyllenklev på Valsörarna på finska sidan.

Sönnerstgrundet är en av flera västerbottniska kustlokaler som hårdbevakats av flyttfågelräknare de senaste trettio åren. Två av dem är med denna morgon: Ulf Skyllberg och Mikael Wikström. De spanar ut över havet efter sydsugna flyttfågelflockar och berättar om de kunskaper de fått fram om Kvarkens stora betydelse som flyttled för både landfåglar som trana och fjällvråk och sjöfåglar som exempelvis storlom, änder och vadare från ryska Arktis.

Och på finska Valsörarna följer Karin Gyllenklev med forskare som fångar och märker fladdermöss. Nu på hösten är det många fladdermöss som flyger över Östersjön på väg mot sina vinterdestinationer där de ska gå i dvala. Rekordet har trollpipistrellen som kan flyga hela vägen ner till Frankrike och Spanien. Och det är just den som forskarna är extra intresserade av. Men även andra arter kan dyka upp i fällorna, till exempel taigafladdermus och nordfladdermus.

Ute i Östersjön, mellan Sönnerstgrundet i Sverige och Valsörarna i Finland, ligger ön Stora Fjäderägg. På fågelstationen där märks det att flyttsäsongen verkligen kommit igång nu. När Naturmorgons Lisa Henkow var på besök i veckan ringmärktes fullt med kungsfågel, en del lövsångare och en och annan videsparv. Alla med siktet inställt på sina vinterkvarter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.

Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.

När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.

Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.

Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.

Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.

I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det skyddade området runt ön Kåvra utanför Brofjorden har forskarna sett hur humrarna blivit fler och större. Tills nyligen då forskarnas fångster vid provfisket snarare minskat. Och det beror inte alls på att humrarna blivit färre, utan på att de största humrarna inte går in i burarna utan lägger sig ovanpå dem. Då törs inte de små gå in heller. Därför har man nu börjat använda kameror i inventeringen.

Veckans fältreporter Lena Näslund kliver på forskningsbåten i Lysekil tillsammans med bland andra Andreas Sundelöf på Sveriges Lantbruksuniversitet för att få en inblick i den senaste hummerforskningen. Bland annat klurar forskarna nu på hur dynamiken i en så här stor hummerpopulation ser ut. Även allmänheten bidrar genom att provfiska parallellt med forskarna.

I ett reportage från South Dakota i USA möter vi den amerikanska bisonoxen. Ett djur som kan väga över tusen kilo men trots sin storlek kan röra sig förvånansvärt snabbt. Under 1800-talets första hälft strövade miljontals bisonoxar över hela kontinenten. Men några år senare var de nästan utrotade. Den amerikanska ursprungsbefolkningen som var helt beroende av bisonoxen tvingades bosätta sig på statliga reservat istället. Idag är bisonoxarna tillbaka, om än inte lika många som de en gång var, och de fyller en viktig funktion på prärien.

När uppemot 70 vita storkar landade på ett fält i Norsborg utanför Stockholm förra veckan höll Kajsa Engberg på att tappa hakan. Vad gjorde så många storkar där??? Vi ringer upp Petter Albinsson på det Storkprojektet i Skåne för att få en förklaring till att en stor flock vita storkar noterats i både Svealand och Norrland den senaste tiden.

I veckans kråkvinkel ger Joacim Lindwall oss tips på det allra bästa utflyktsfikat.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka blommor växer kring Kebnekaise, Sveriges högsta berg? Det undersöks just nu av ett gäng botanister från Svenska botaniska föreningen. Vår reporter Lisa Henkow har följt med dem ut i väglöst och ledlöst land i veckan som gått, och rapporterar direkt från Nikkaluokta lördag morgon.

Fjällägret som botanisterna är på är en del i växtatlasprojektet, där målet är att göra en svensk atlas över alla vilda kärlväxter. Nästan alla hörn av Sverige har kartlagts, men alltså inte vissa delar av Kebnekaises omgivningar. Att det är ganska otillgängligt gör ju sitt till. Helikopter krävs för att komma till de här vita fläckarna på växtkartan.

Med oss är bland annat projektledare Lars Fröberg, Jenny Hjelm Cordoba, Liam Sebestyen och Ingvar Sundh från Svenska Botaniska föreningen.

I en helt annan del av Sverige, Maglarp i Skåne, har en ny häckfågel noterats de senaste åren - den färgstarka, exotiska biätaren. Tidigare var den sydeuropeiska fågeln på tillfälliga besök här, men dålig tillgång på mat i Sydeuropa gör att den tvingas allt längre norrut. Vår reporter Mats Ottosson spanar på den nästan osannolikt färggranna fågeln tillsammans med Gabriella Håkansson. Hon arbetar numera med att skydda fåglar och har lämnat sin tidigare bana som författare bakom sig.

I en porlande å i Edsåsdalen utanför Åre hittade Fredrik Mattsson några konstiga påsar. Som små trattar som låg där och guppade på botten. Vi ber Tobias Malm på Naturhistoriska riksmuseet förklara vad det är.

Algblomning har brett ut sig över stora delar av Östersjön nu i sommar. Men vad är det där gulgröna på vattenytan egentligen? Jo, flera olika arter av cyanobakterier, bland annat en som heter katthårsblom! Det berättar Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid Stockholms universitet.

Och varför är det fullt av smågrodor i skogen just nu, särskilt efter att det regnat? Det undrar Claes-Mårten Ingberg. Grodexpert Claes Andrén svarar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med spindelsug och nylonstrumpor samlar forskare in spindlar i Vindelfjällen, nära Ammarnäs, för att kolla vad spindlarna äter. Spindlar är viktiga rovdjur, berättar ekologen Rasmus Erlandsson vid Stockholms universitet. Han studerar effekterna av det varmare klimatet i fjällmiljön där uppvärmningen märks tidigare än i resten av världen. Reporter Ingrid Engstedt Edfast.

Blåhaken är närmast prålig i sitt gnistrande blå bröst och vi hoppas på närkontakt när fältreporter Alexander Linder besöker ringmärkningen där runt 600 blåhakar ringmärks varje år. Aron Anderssons ringmärkning ligger i Oinakka strax utanför Kiruna.

Spindlar är temat i veckans kråkvinkel av Tina-Marie Qwiberg.

I programmet berättar också insektsexperten Moa Pettersson om myrlejonsländan, en art som är välkänd som larv men som är en doldis som färdig slända. Dessutom presenteras vi för näshornsfågeln nordlig rödnäbbstoko i Gambia och det geologiska fenomenet sandur på Island.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid Nämforsen i Ångermanland finns ett av Europas finaste hällristningsområden. Här kan man hitta en hel del ristade laxar och andra djur. Men det allra vanligaste motivet är älgar, nästan 500 ristningar föreställer detta mäktiga djur.

Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast träffar Peter Johansson, museichef på Stiftelsen Nämforsen, som berättar om vad bilderna säger om den roll som naturen och älgen spelade då. Och älgexperten Göran Ericsson från Sveriges lantbruksuniversitet – välbekant för Den stora älgvandringens tittare – berättar om älgens status och roll idag, när den faktiskt är på väg in på rödlistan över hotade arter.

Vi slår också följe med botanist Ulf Ryde som i tre decennier har ägnat sig åt att se så många som möjligt av Sveriges vilda växter. Nu är han tre arter från målgång – men har redan sjösatt ett nytt jätteprojekt.

I programmet ägnas också uppmärksamhet åt den krushuvade pelikan som högst oväntat har visat sig i Jämtland, Härjedalen och Gästrikland denna sommar. Fågeln är en jätte som är bra mycket större än våra inhemska örnar. Dessutom reder vi ut vilken slingrande varelse det är som vår lyssnare Niclas och hans familj såg simma i havet vid Nösund i Bohuslän.

I veckans kråkvinkel berättar konstnären och poeten Maria Westerberg var hon hittar sina ord.

Programledare: Joacim Lindwall

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En å är som en levande organism, från växterna vid dess stränder ända ner till smådjuren nere i bottnen. Vi sänder hela programmet från och om Vramsån i östra Skåne, med Gärds Köpinge som utgångspunkt.

Naturpedagog Sam Pettersson håvar bland alla insektslarver och smådjur tillsammans med fältreporter Mats Ottosson. Kanske tar sig reportern en simtur också!

Ulrika Hedlund, kommunekolog i Kristianstad skissar upp vattendragets konturer, från källorna bortom Linderödsåsen, ner genom det skånska jordbrukslandskapet till Helge å och Hanöbukten.

Flodnejonöga, id och öring är några av fiskarterna i Vramsån. Olika bottnar och strömhastighet passar olika arter. Mikael Svensson från SLU Artdatabanken har koll på alla med fenor, liksom på flodpärlmusslorna vid långt upp mot Årröd.

Anna Elmlund, akvatisk ekolog, vet var den hotade tjockskaliga målarmusslan är nergrävd och hur man ser om den är gravid!

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är högsommar och det surrar för fullt i luften av allehanda insekter. Men vilka är de, och vad gör de? Vi får in massor av frågor om insekter från er som lyssnar, så därför har vi kallat in Moa Pettersson, entomolog på Artdatabanken, för att svara på några av dem.

Varför var buskarna längs cykelvägen till jobbet i Göteborg helt inspunna som i spindelväv? Vem har gjort massor av äppelkart längst ute på ekens grenar? Varför klättrade myrorna i flera lager på varandra på myrstacken i våras i Luleå? Och varför såg det ut som att en humla hade skägg?

Det är några av de frågor som får svar under programmet, som direktsänds från Röboåsen i Uppsalas norra utkant.

Moa Pettersson berättar också om några av de fjärilar som kommer att klassas som hotade på nästa rödlista.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marsfjällets naturreservat är ett vidsträckt skyddat fjällområde i södra Lappland. Här finns kalfjäll, urskog, myrar och fjällbjörkskog men också flera artrika fjäll. Ett av dem är Graipesvare och här, i skuggan av Marsfjällets topp på 1 587 meter, kommer Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson befinna sig på lördag. Tillsammans med biologen Isak Vahlström, som har området som sin hemmaplan, botaniserar han bland kalfjällets växter och tittar närmare på vilken roll berggrunden spelar för floran. Här finns nämligen både kalkrika marker och områden där bergarten serpentin dominerar. Den senare är rik på tungmetaller vilket ställer krav på de arter som växer där. Det innebär att det går att hitta sällsynta växter som skrednarv, isdraba och spenslig fjällnejlika men också mer vanliga fjällväxter som fjällsippa och fjällgentiana på Graipesvare.

Och så möter vi Ida Berntsson, Charlie Halvarsson och Edvin Ramsell från Grevåkersskolan i Hammerdal i Jämtland. De har tillverkat lerfigurer som de lagt ner i Ammerån. Där blir figurerna till lekgrus, alltså bra gömställen för laxars och öringars rom. Konstnären Malin Lindmark Vrijman och Anna Rost från Länsstyrelsen i Jämtland har handlett eleverna i ett kultur- och naturprojekt.

Vi håller oss kvar i fjällen och bjuder på en fågelsånglektion där vi får lära oss hur fjällets småfåglar låter. Faktiskt är det fågelsånglektion nummer 50 i ordningen!

En fågel som det går riktigt bra för är nattskärran, och dess märkliga, surrande läte går att höra i sommarnatten, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Gabriel Norevik, forskare vid Lunds universitet, berättar om nattskärrans fascinerande flyttvanor – den rör sig nämligen i takt med månen!

Vi ringer också upp Stina Weststrand, intendent på Göteborgs botaniska trädgård, som just nu befinner sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet tillsammans med kollegan Sara Ulriksson. De ska kolla in var olika intressanta vilda arktiska växterna finns, så att det går att återvända om några månader för att samla in fröer från dem till en fröbank.

I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på hur det skulle vara om vi INTE hade färdiga namn till de andra arterna.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stora Karlsö utanför Gotland är Sveriges enda fågelberg. På de branta klipporna på öns västra sida trängs 25 000 par sillgrisslor och 12 000 par tordmular just nu. Här ruvar de sina ägg och om någon vecka kastar sig de första sillgrissleungarna sig ut för stupet ner till sin väntande pappa i vattnet.

Fåglarnas liv på klipphyllorna är intensivt och trångt. Inte sällan blir det slagsmål och risken att en trut eller kråka kommer för att stjäla ett obevakat ägg är ständigt närvarande. Via en specialbyggd hylla på klippkanten följer forskare alkornas liv i närbild. Jonas Hentati-Sundberg, docent i ekologi vid SLU och forskningsledare för Baltic seabird project, berättar om de senaste rönen om fåglarnas kommunikation och också varför det är så fascinerande med fågelberg.

Alexandra Colbing, marinbiolog på länsstyrelsen på Gotland, berättar hur näringsväven i Östersjön runt Stora Karlsö ser ut och vilka organismer som föder öns rika fågelliv. Nyligen upptäcktes stora musselrev på 20-50 meters djup utanför fågelbergen, Musselreven renar vattnet från fågelbergets näringsöverskott samtidigt som de är viktiga för smådjur, fisk och fåglar.

I programmet medverkar också bland andra Saga Kynman, Aron Hejdström och Agnes Källström från Baltic seabird project. Hela programmet sänds från Stora Karlsö.

Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Renen klarar sig fint året om, både kyla och sträng lavdiet är inga problem. Renskötarna Brita Stina Sjaggo och Anna-Maria Fjellström i Luokta-Mávas sameby berättar om begärligaste rengodiset och hur renarna använder olika områden, växter och lavar under året. Fältreporter Lisa Henkow mötte dom i Njuonjekområdet mellan Storforsen och Moskosel i Älvsbyns kommun. Renarna påverkar landskapet i sin tur, bland annat vid trädgränsen där renbete upprätthåller artrikedomen berättar forskaren Urban Emanuelsson vid SLU. Vi hör också om dagens utmaningar för renen och renskötarna.

Under juni har sjögrodorna hörts skratta igen i Tyresö utanför Stockholm. Förra året sköt jägare från Invasiva arter alla vuxna grodor de kunde hitta och tonvis med salt hälldes i dammen för att döda yngel och ägg. Grodexperten Claes Andrén berättar varför sjögrodan är ett hot mot inhemska arter och varför den är svår att bli av med i Karin Gyllenklevs reportage. Vi hör också naturvårdsverkets Henrik Lange om arbetet för att begränsa skadorna av invasiva arter.

Förra veckans avsnitt handlade om sniglars sexvanor och nu går vi vidare med sniglarnas matvanor i blomsterrabatten, ett ämne som orsakar debatt. Snigelforskare Ted von Proschwitz berättar.

Fjällens fåglar har fått en ny fågelsånglektion av Mats Ottosson.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu är det parningstider för många snäckor och sniglar! Där saker går lite annorlunda till än i människovärlden eftersom de är hermafroditer, alltså både hanar och honor samtidigt. Vi tar reda på hur det fungerar egentligen, och varför de här blötdjuren löst fortplantningen på det här viset. Vi får en inblick i hur de uppvaktar varandra och hur själva parningen går till. Den kan involvera både kärlekspilar och ringdans! Eller ännu mer äventyrligt, som pantersnigeln och gråsvart kölsnigel. De slingrar ihop sig med sin partner på hög höjd för att sedan hissa ner sig tillsammans i en lång seg slemtråd och hänger där i timtal tills båda parter är befruktade. Som ett parnings-bungyjump i snigeltakt. Morgonens guide i snigelsex-världen är Ted von Proschwitz, snigel- och snäckexpert, som finns på plats i Vitsippsdalen i Göteborgs botaniska trädgård, tillsammans med fältreporter Karin Gyllenklev.

Har du ett bihotell i trädgården? Gott så. Men en sandhög är också viktig för de vilda bina! Många av dem bygger nämligen sina bon i marken: i jord, lera eller sand. En färsk studie från Sveriges Lantbruksuniversitet visar att finns allt färre ytor med blottad sand i landskapet. Vi träffar forskaren bakom studien, insektsexpert Mats Jonsell, vid en konstgjord sandhög i Uppsalas utkanter.

Förra veckans avsnitt handlade om undervattensljud. Vi fortsätter på temat genom att lyssna på de fantasieggande ljud som Björn Carlsson spelat in i gotländska träsk, och genom att få reda på vilket vattendjur som har världens högljuddaste penis.

Sommaren är på inmarsch och därmed badsäsongen. Även för fåglarna! Men hur ska man tänka om man har ett fågelbad i trädgården, för att hålla det rent? Och kan det stämma att talgoxen har en särskild badsång? Vi har fått flera lyssnarfrågor om fågelbad och skickar dem vidare till fågelkännaren och veterinären Lotta Berg.

I veckans kråkvinkel välkomnar Tina-Marie Qwiberg kråkan Anton som en dag spatserade in i hennes liv.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur låter det under ytan? Vi sticker ner mikrofonen för att lyssna på grymtande torskhannar, sälars sång och tumlarens ekolod.

Och hur upplever djuren själva sin ljudvärld? Där vi människor stör med allehanda buller, från fartyg, vindkraftverk och byggnationer.

Hela programmet ägnas åt undervattensljuden och djuren som alstrar dem. Programledare Karin Gyllenklev finns i Stockholms södra skärgård tillsammans med Mathias Andersson, marinbiolog och undervattensljudsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han forskar just kring ljuden i vattnet och hur djuren påverkas av de ljud som vi människor tillför dit. Vi får också följa med forskningsfartyget Electra när en bullerboj placeras i vattnet. På bojen finns en hydrofon som mäter hur högt bullret är under ytan.

En bit därifrån, vid sjön Båven i Sörmland, finns reporter Lena Näslund tillsammans med filmaren Martin Falklind. Han har nyligen fått Artdatabankens naturvårdspris för sin serie ”Fiskarnas rike” som sänts i SVT. Han har tillbringat mycket tid i undervattensvärlden antingen i dykardräkt, med snorkel eller med hjälp av en liten fjärrstyrd ubåt med kamera och sett och hört interiörer från fiskarnas liv som hittills varit okända. I sjön Båven filmas just nu forskningen på mal, och vi hoppas få vara med om märkning av den mytomspunna fisken. I programmet medverkar också Rickard Gustafsson, Sportfiskarna och Gustav

I veckans kråkvinkel av Jenny Berntson Djurvall hör vi världens ensammaste val. Den som sjöng på en frekvens som aldrig fick svar i världshaven.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Morgonens fältreporter Maria Viklands sänder från forskningsladugården Röbäcksdalen i Umeå. Roger Mugerwa Petterson, entomolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, tar reda på vilka insekter som finns på gården. Här pågår också forskning om hur jordbruket kan bli mer natur- och miljövänligt. Mårten Hetta som är husdjursagronom guidar oss bland gårdens mjölkkor och visar bland annat virtuella stängsel.

Och så spanar vi in svarttärnorna som häckar i Hercules naturreservat i Kristianstad vattenrike i Skåne tillsammans med naturvägledare Josefin Svensson. Mörka tärnor som är graciösa som fjärilar!

Årets trädgårdskryp är tvestjärten. Varför är den så svår att älska för många människor, och vad finns det för anledning att uppskatta den? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg.

Vi får också en vårhälsning från skogarna mellan Storforsen och Moskosel strax söder om polcirkeln, där björkarna är precis i lövsprickningen och det är full fart på tofsmesarna. Reporter Lisa Henkow följer med renskötaren Brita Stina Sjaggo som hittat vårtecknet blommande norna.

I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson ryms näbbmöss och gråsuggor. Spillkråkor och blåstång. Nakensnäckor och den första blåsippan. En innehållsförteckning på det som kallas biologisk mångfald.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gäddorna i Östersjön lever ett allt tuffare liv – i Stockholms skärgård är de i princip helt borta. Men nu tas krafttag för att rädda den gulgrönfläckiga rovfisken. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast finns vid Höga kusten i Ångermanland där vattendrag nu byggs om till gäddlekplatser, med uppförsbacke!, för att hindra spiggen att äta gäddornas rom och yngel. Vid en sådan så kallad gäddfabrik i Sörleviken berättar marinbiologerna Lotta Nygård och Louise Bergqvist om hur det ekologiska systemet i Östersjön hotas om gäddan försvinner, eftersom småfisken då tar över. Återställandet av gäddans lekplatser vid Höga kusten ingår i WWF:s projekt Återskapa Östersjöns livskraft. Under morgonen medverkar också Li och James Eklund från Bjästa, två av de många barn som deltagit i den pedagogiska delen av projektet.

Vi grottar vidare i det här med återställning av natur och undersöker vad EU:s nya naturrestaureringslag kommer att innebära i praktiken. I Åtvidsnäs söder om Åtvidaberg i Östergötland berättar naturreservatsförvaltare Frida Nilsson om hur en granplantering återställts till artrik ängs- och betesmark, och Ulrica Swärd från Naturvårdsverket om vad den nya lagen egentligen går ut på och hur den kommer att påverka jordbruket och skogsbruket.

Vi tittar också tillbaka på den gånga helgens maratonsändning här i P1 – Fågelsångsnatten. Vad var nattens höjdpunkter och hur var det nu, fick vi höra någon kärrsångare?

I veckan som gått har det varit Biologiska mångfaldens dag och även i helgen pågår en rad arrangemang runt om i landet. Vid Ålsjön i Söderhamn kan man ta en ”naturfalk”, som ett simborgarmärke för artkunskap och håva insekter i sjön. Vi ringer upp Christina Åström som är en av dem som håller i aktiviteterna.

I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall över varför hon vill hålla ordning hemma men trivs utmärkt i stöket i skogen.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fågelsångsnatten är här igen. För sjätte året i rad fångar mikrofonerna upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Nytt för i år är även en plats i Norge.

Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar i den fågelsång som hörs just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Timmen mellan klockan fyra och fem viks helt åt fågelsång utan prat.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio som i år är placerat vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.

Dessutom sänds fågelsång direkt från Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne, Lillån och Storån vid Tinäset på gränsen mellan Västmanland och Uppland, Strömbäck-Kont utanför Umeå i Västerbotten, Nåsten i Uppland och Straumsbukta och Tisnes utanför Tromsö i Norge.

Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55.

De fyra arenorna + de två extramikrofonerna

• Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall har sin utestudio vid fågelsjön Tåkern i Östergötland. Med lite tur kommer lyssnarna redan under de mörka timmarna kunna höra flera arter beckasiner, småfläckig sumphöna och trumpetande tranor därifrån. Det finns chans både på roliga, mystiska fågelläten i mörkret, och sedan en vacker fågelkör när gryningen nalkas.

• Vid Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelprofessor Susanne Åkesson efter sånglärka och kärrsångare. De har även chans på till exempel hämpling, kattuggla, vattenrall och näktergal.

• Över 100 mil längre norrut (fågelvägen) njuter reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius av morkullor och trastar i Strömbäck-Kont utanför Umeå. De hoppas även på enkelbeckasin, dvärgmås, skrattmås, grönbena, gluttsnäppa och sångsvan med flera.

• Reporter Lena Näslund, fågelexpert Didrik Vanhoenacker och ljudtekniker Andreas Tosting paddlar fram genom natten i Storån och Lillån vid Tinäset, på gränsen mellan Uppland och Västmanland. Det finns myrmark och gammal barrskog innanför strandkanten och trion tror på sångsvan, tranor, storlom, hackspettar, ugglor, orrar, korp och korsnäbbar.

• I Straumsbukta utanför Tromsö i Nordnorge går solen knappt ner den här natten. Här spelar kustens och havets fåglar upp i en miljö som är helt ny för Fågelsångsnatten.

• Och vid de mäktiga lindarna i Kalvnäsets naturreservat i Uppland fångar mikrofonerna upp en försommarkör med trastar, hackspettar och sångare.

Fågelsånglektioner

Under våren har Mats Ottosson gjort fem nya fågelsånglektioner, om bland annat rovfåglarnas knepiga läten och tips på hur man bäst använder sig av fågelsångsappar i mobilen. Totalt finns nu 48 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon.

Samlad information på hemsidan och sociala medier

All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fågelsångsnatten är här igen. För sjätte året i rad fångar mikrofonerna upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Nytt för i år är även en plats i Norge.

Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar i den fågelsång som hörs just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Timmen mellan klockan fyra och fem viks helt åt fågelsång utan prat.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio som i år är placerat vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.

Dessutom sänds fågelsång direkt från Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne, Lillån och Storån vid Tinäset på gränsen mellan Västmanland och Uppland, Strömbäck-Kont utanför Umeå i Västerbotten, Nåsten i Uppland och Straumsbukta och Tisnes utanför Tromsö i Norge.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.

De fyra arenorna + de två extramikrofonerna

• Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall har sin utestudio vid fågelsjön Tåkern i Östergötland. Med lite tur kommer lyssnarna redan under de mörka timmarna kunna höra flera arter beckasiner, småfläckig sumphöna och trumpetande tranor därifrån. Det finns chans både på roliga, mystiska fågelläten i mörkret, och sedan en vacker fågelkör när gryningen nalkas.

• Vid Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelprofessor Susanne Åkesson efter sånglärka och kärrsångare. De har även chans på till exempel hämpling, kattuggla, vattenrall och näktergal.

• Över 100 mil längre norrut (fågelvägen) njuter reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius av morkullor och trastar i Strömbäck-Kont utanför Umeå. De hoppas även på enkelbeckasin, dvärgmås, skrattmås, grönbena, gluttsnäppa och sångsvan med flera.

• Reporter Lena Näslund, fågelexpert Didrik Vanhoenacker och ljudtekniker Andreas Tosting paddlar fram genom natten i Storån och Lillån vid Tinäset, på gränsen mellan Uppland och Västmanland. Det finns myrmark och gammal barrskog innanför strandkanten och trion tror på sångsvan, tranor, storlom, hackspettar, ugglor, orrar, korp och korsnäbbar.

• I Straumsbukta utanför Tromsö i Nordnorge går solen knappt ner den här natten. Här spelar kustens och havets fåglar upp i en miljö som är helt ny för Fågelsångsnatten.

• Till en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära.

Fågelsånglektioner

Under våren har Mats Ottosson gjort fem nya fågelsånglektioner, om bland annat rovfåglarnas knepiga läten och tips på hur man bäst använder sig av fågelsångsappar i mobilen. Totalt finns nu 48 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon.

Samlad information på hemsidan och sociala medier

All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur såg det öländska landskapet och forntidens fågelliv ut jämfört med dagens? Det undersöker morgonens fältreporter Lena Näslund vid Skede mosse på Öland, tillsammans med fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren. Hade de besökt platsen på 1600-talet hade de varit vid Ölands största sjö och kunnat skåda exempelvis svart stork. Idag är sjön borta, efter ett antal utdikningar, och nu är fågellivet ett annat här. Med riktig tur kan en nattskärra eller rosenfink dyka upp i morgonens mikrofoner. I de arkeologiska utgrävningarna här har Jan-Henrik Fallgren hittat spår efter 80 olika fågelarter, fåglar som levde i ett helt annat, mycket vattenrikare landskap. Här har man också hittat fiskeredskap från bronsåldern, en hästkapplöpningsbana och en viktig offerplats.

Och så har vår reporter Filip Varenius följt med på märkning av aspar. Ja, inte trädet asp, utan fisken, Sveriges största karpfisk. I april simmar asparna upp i Fyrisån i Uppsala för att leka och då passade Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen och vattenkonsulten Gustav Johansson på att märka några av asparna för att se i vilka åar de leker och var de simmar resten av året.

I veckan kom en dom som tillåter kalkbrytning i Slite i 30 år framöver. Vad betyder domen för naturen i området och vad händer nu? Jonas Neuman, reporter på P4 Gotland, förklarar.

Tro det eller ej, det är bara en vecka kvar till Fågelsångsnatten nu! Vi laddar upp med en rykande färsk fågelsånglektion med tips om hur man bäst använder fågelsångsappar i mobilen. Vi avslöjar också att vi kommer att ha med utrikes fågelsång under Fågelsångsnatten, och så berättar fågelprofessor Susanne Åkesson hur kärrsångaren klarar av att härma 200 fågelarter. Kärrsångaren är en av de arter vi hoppas höra i Fågelsångsnatten den 17 maj.

Flera lyssnare har hört av sig och undrar över grågäss som häckar på konstiga ställen: på grannens tak och i ett gammalt skatbo i en tall. Hur vanligt är detta? Vi skickar frågorna vidare till fågelskådaren Ulrika Tollgren.

I veckans kråkvinkel går Mikael Niemi ut i skogen med motorsågen och hjälper till där naturliga störningar numera är sällsynta. Det värker i musklerna men det blir till spår som kan finnas kvar när både han och hans böcker är glömda.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det bubblar och kväker ute i sjöar och dammar nu på våren. Grodorna sjunger och fortplantningen är i full gång. Våren är bästa tiden att spana och lyssna på grodor och paddor.

Hela programmet ägnas åt våra svenska groddjur. Vi får en färsk rapport från Tomelilla i Skåne där fältreporter Karin Gyllenklev lyssnar på klockgrodor på dagen och lökgrodor när mörkret har fallit, tillsammans med herpetologen Sara Albinsson. Det blir också ett besök hemma hos Sara, för att höra hur hon och maken Petter Albinsson gjort för att få sin gård så grodvänlig som möjligt. Efter 19 års arbete har de lyckats binda ihop två populationer som tidigare varit skilda åt, av den hotade arten lökgroda.

Grodexpert Claes Andrén finns med hela morgonen och guidar oss bland samtliga 13 svenska groddjursarter: vanlig groda, åkergroda, långbensgroda, större vattensalamander, mindre vattensalamander, vanlig padda, strandpadda, grönfläckig padda, klockgroda, lökgroda, lövgroda, ätlig groda, gölgroda och den fjortonde bubblaren sjögroda.

Vi tar också upp några frågor från lyssnarna, som hur grodornas ägg får plats inne i kroppen och hur paddornas gift egentligen funkar.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson finns denna lördagsmorgon på Gotlands sydspets, närmare bestämt i naturreservatet Husrygg. Här har han stämt träff med fågelmålaren Lars Jonsson, och botanisten Caroline Edelstam, för att leta vårtecken både i luften och på marken.

För det är just nu som den märkvärdiga, sällsynta och alldeles knallgula växten våradonis blommar här. Den finns bara på kalkrika marker på Öland och Gotland och är en växt som många vallfärdar för att få se. Caroline Edelstam guidar oss till den och andra tidiga vårväxter.

Södra Gotland är också hemmaplan för författaren, ornitologen och fågelmålaren Lars Jonsson. I sina skissböcker fångar han här allt från skärfläckornas gracila silhuetter till rödhakens näpna uppsyn. Under morgonen skådar vi efter sträckande tättingar och patrullerande rovfåglar längs kuststräckan vid Hoburgen, och lyssnar efter nyanlända lövsångare. Kanske dyker ringtrast och härfågel upp!

För över 30 år sedan tog Henrik Waldenström initiativet till det som skulle bli Tisdagsklubben. Då som ett sätt att inventera fåglarna i ett stort område i Stockholm som var på gång att exploateras. Naturen skyddades istället, och 1995 invigdes Kungliga Nationalstadsparken. Men Tisdagsklubbens guidade fågelturer fortsatte. Naturmorgons Mats Ottosson följde med ett entusiastiskt gäng en kall apriltisdag.

Ett djur simmade lite knyckigt fram i Solbergatjärn i Insjön utanför Leksand häromdagen. Men vad ÄR det för något? Det undrar Håkan Danielsson Wahl och dottern Astrid Wahl som fångat mysteriet på film. Vi har nosat upp en expert som kan svara på den frågan.

Och hemma hos Fredrik och Anna Maria i Söderala i Hälsingland flyger en underlig blåmes varje dag upp och ner som en hiss utanför fönstren. Är den knäpp på något sätt, och kommer den att svälta ihjäl? Den tycks ju inte ha tid att äta. Ekologiprofessor Susanne Åkesson förklarar vad det märkliga beteendet handlar om.

Det är knepigt att skilja gäss från varandra. Och för att göra det ännu svårare finns det en hel del hybrider mellan de olika gåsarterna ... Ofta finns inte hybriderna med i vanliga fågelböcker. Så när Naturmorgonlyssnaren Emmy Andersson fick syn på en gås som såg ut både som grågås och kanadagås hittade hon inget i fågelboken. Ja, hur funkar det här med gåshybrider? Fågelkännaren Henrik Lerner är intresserad av just det och hjälper till att reda ut Emmys gåsmysterium.

Så här i Valborgstider spanar många lite extra efter våren. Vi har frågat lyssnarna efter de bästa vårtecknen och tipsar om att rapportera in hur långt våren har kommit till Vårkollen.

Växter kan vara både stickiga och giftiga. Varför då? Det är temat i veckans kråkvinkel av Karin Gyllenklev.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är inte för inte som trädet sälg kallas ”livets viktigaste frukost”. När inget annat blommar tidigt på våren står sälgen där och erbjuder pollen och nektar till nyvakna och vrålhungriga humlor, bin och fjärilar. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh är på besök hemma hos naturvårdsbiologen Tobias Ivarsson utanför Växjö. Här finns en särskild ”surrsälg” som lockar till sig allt från vårsandbin och hushumlor till citronfjärilar och lövsångare. Men också en hel liten sälgskog där Tobias och hans familj aktivt sparat sälgarna, inte minst för att gynna den läckert röda vårsvampen scharlakansskål. Vi får veta varför sälgarna är så viktiga för så många andra arter, nu på våren men även resten av året.

Och så träffar vi några gulliga tuffingar som finns överallt omkring oss - björndjuren. Allt som behövs är lite mossa, vatten och ett mikroskop, så kan man få se djuren som kan överleva både uttorkning och rymdfärder i vakuum, genom att förvandla sig till ett russin. Sarah Atherton på Naturhistoriska Riksmuseet letar i mossa från hela landet, för att ta reda på vilka björndjursarter som lever här. Och hon har hittat fler nya arter än vad hon kunde föreställa sig.

Vad är det för gröna kulor som flera av Naturmorgons lyssnare hittat i vattnet nu i vår? Riktigt snygga, som gröntonade glaskulor. Vi skickar frågan vidare till växtekologen Gustav Johansson, expert på saker som växer under vattnet.

Mathilda Clausén Wingårdh i Laholm var ute för att spana in nyvakna grodor i en sjö när hon såg något ganska makabert – en hel samling av tomma grodskinn, eller paddskinn. Som om någon flått grodan och ätit upp innehållet. Vilket djur kan ha gjort det? Vi ber biologen Anna Roos svara.

I Fågelsångskolan är vi framme vid lektion nummer 47. Den där det ska skiljas på svart rödstjärt, rödstjärt och gulhämpling. Här bjuds sång som låter som kardborreband och krossat glas.

I veckans kråkvinkel hyllar Jenny Berntson Djurvall vårens mest hänförande trolleritrick – vitsipporna.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Stenshuvuds nationalpark ryms nästan hela Skånes natur med allt från lövskogar och betesmarker till klippstränder och kärr. Vårblomningen just nu är magnifik, med sippor i alla färger – blå, vit och gul – samt tusentals backsippor, desmeknopp, gullpudra och Sankte Pers nycklar. Mitt i denna blomning finns morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall tillsammans med naturvägledarna Simon Lundin och Emmie Holst. De spanar också efter näten som den rödlistade ängsnätfjärilens larver bor i, och vi får höra om hur det eldas fläckvis i nationalparken för att gynna fjärilen och dess värdväxt svartkämpar. Kanske dyker även nyvakna snokar och huggormar upp, och det kan bli en titt in på dasset där dvärgpipistrellerna bor.

I Gotlands största rikkärr, Hejnum Kallgate, trivs kräsna arter som kallnate, blodkula och kamtuffmossa. En miljö som verkligen får biologen Magnus Martinsson att gå igång. Naturmorgons reporter Lisa Henkow följde med till ett område där det finns planer på ett utökat skydd för den unika naturen, men där det också pågår kalkbrytning någon kilometer bort.

Om någon vecka drar Den stora älgvandringen igång i SVT. Vår reporter har besökt sändningsplatsen i Ångermanland och vi frågar också en forskare om hur älgarnas vandring fungerar.

Vi fortsätter uppladdningen för Fågelsångsnatten den 17 maj med en ny fågelsånglektion. Den här gången är det fem olika sparvar som magister Ottosson hjälper oss att skilja på.

Och kanske kan en öppnad tunnel få hjärtat att bulta igen hos veckans kråkvinklare Helena Söderlundh.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sällan förändras naturen så snabbt som nu på våren. Färgskalan slår om från grått till grönt på några veckor när miljontals och åter miljontals knoppar spricker och slår ut. Hur går det där till egentligen? Och vad finns inne i själva knoppen? Vad är sav för något och hur kan den plötsligt stiga inne i ett träd? Morgonens fältreporter Lisa Henkow finns på Bergianska trädgården i Stockholm tillsammans med botanist Gunvor Larsson. Vi får höra om olika sätt att klara årstidernas växlingar, hos vintergröna växer, lövträd och tidiga vårblommor som vårlök och snödroppar.

Hade regalskeppet Vasa sjunkit i Västerhavet istället för utanför Stockholm hade Vasamuseet inte funnits – hela skeppet hade ätits upp av skeppsmask för länge sedan. Skeppsmasken trivs inte i bräckt vatten, men längs västkusten får bryggor och båtar ständiga besök av den. Jenny Berntson Djurvall har träffat skeppsmasksforskaren Christin Appelqvist för att få reda på hur denna mussla - ja, det är en avlång mussla! - lever, hur viktig den är i ekosystemet och hur man kanske kan hitta ett giftfritt sätt att få de små larverna att hålla sig borta från våra bryggor och båtar.

Vad var det för konstig orange päls som Sture Johansson hittade på aspved i småländska Djursdala? Ja, det verkar vara något som sällan dokumenterats. Svampforskaren Sten Svantesson berättar om fenomenet.

Röd glada, rovfågeln med den kluvna stjärten, blir allt vanligare och syns allt längre norrut i Sverige. Hur kommer det sig, undrar Kristina Svensson från Kilsbergen i Närke. Vi skickar frågan vidare till fågelkännaren Monica Pedersen, från det sedan länge glad-rika Skåne.

I sina feberdimmor hörde Joacim Lindwall tranornas rop utanför fönstret och det var då han kände: Det är nu det vänder. En obetalbar känsla som han hyllar i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var ett möte med en steglits som startade Marie Mattssons karriär som naturfotograf. Hon hade aldrig sett denna färggranna, lite exotiska fågel tidigare och efter det blev hon som besatt av fåglar. Fältreporter Lena Näslund träffar henne i hemområdet Delsjön i utkanten av Göteborg. Där börjar grodornas och ormarnas tid nu. I ett litet dike har hon förevigat de vanliga grodornas lek. Hon fotograferar dem gärna fram på dagen när de skiftar lite i blått. Rådjuren återvänder just nu till skogen efter vintern runt villaträdgårdarna och ormvråken brukar vara på plats när hon kommer.

Ett av favoritområdena är Brudarebacken – en gammal soptipp, övertäckt med makadam. Där trivs också mängder av gnagare som är som en magnet på många andra djur; rävar, ugglor och olika mårddjur till exempel. Och så all fågelsång som den sista marslördagen kan bjuda på: trastar, tofsmes, spillkråka och gröngöling…

Och så tar vi oss ut i fjällskogen tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Han har ägnat mycket tid åt att inventera fjällskogar i Härjedalen för att hitta arter som kan berätta om hur höga naturvärdena i området är. Reporter Mats Ottosson följer med honom ut i en av hans favoritskogar.

Men vad händer med de fjällnära skogarna? Kommer de att finnas kvar? För fem år sedan föreslogs hela bältet av fjällnära skog få ett långsiktigt skydd. Men de planerna har inte blivit verklighet, inte i sin helhet. Vi intervjuar Tommy Ek som var sekreterare för den skogsutredning som lade fram förslaget, och rapporterar hur det går med det skydd som ändå utlovats för den statliga delen av skogen.

Nötskrikans skrän i skogen känner många igen. Men vi har fått in två inspelningar från lyssnare som hört helt andra och mer melodiska läten från den färgglada kråkfågeln. Vad handlar det om? Nötskrikekännaren Göran Bergengren förklarar.

Och så är det nypremiär för nya fågelsånglektioner! Mats Ottosson har grävt vidare bland allt svårare fågelläten, och i lektion nummer 44 presenteras rovfåglarnas ofta snarlika pip och rop.

I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow hört ordet ekosystem en gång för mycket.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här i mars hörs ugglornas rop lite varstans. I skogen, i trädgården, i stan, över åkrarna. Eller i fjällen! Några mil väster om Gällivare breder fjällvärlden ut sig och längs Vägen västerut finns det 150 pärluggleholkar som fågelinventeraren Håkan Tyrén håller koll på. Tillsammans med honom besöker morgonens reporter Alexander Linder Stora Sjöfallsområdets gamla tallskog vid fjällets kant för att tala om bland annat pärluggla, berguv och hökuggla, och förhoppningsvis lyckas de också höra någon uggla hoa under vistelsen där. Samtalet kommer också kretsa kring smågnagarnas betydelse för ugglorna och hur tillgången på smågnagare har sett ut på senare år.

Vi pratar också med lyssnare om oförglömliga ugglemöten. Som Marianne Tengberg i Strömsund som bevittnade två hökugglors snabba kärleksmöte alldeles nyligen.

Och nu i mars är det också vridvingarnas tid. Det är en liten insekt som lever sitt liv på bins rumpor, och manipulerar binas beteende så att det gynnar dem själva. Naturmorgons Karin Gyllenklev har träffat forskarna Johannes Bergsten och Meri Lähteenaro från Naturhistoriska riksmuseet som hittar fler konstigheter om vridvingarna ju mer de tittar på dem.

Om en igelkott vaknar till nu i mars – ska man mata den och hjälpa den på traven, eller ska den gå och lägga sig igen? Vi skickar frågan vidare till biologiprofessor Marie Dacke vid Lunds universitet.

Matilda hittade en gammal trädstam på marken. Inuti såg den ut som en stjärna. Hur kommer det sig? Botanist Sofie Olofsson, vid Botaniska trädgården i Lund, förklarar.

Och i veckans kråkvinkel från Maria Westerberg blir det mindfulness. Lite carpe diem. Eller nej, snarare carpe noctem.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig – Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den.

Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll.

Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur.

En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet ”Hitta vårens första humla” där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren.

Hur låter musik som inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth.

Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filosofi kan låta abstrakt. Men filosofen Jonna Bornemark tar filosofin in i kroppen, till umgänget med hästarna och med mörtarna i sjön. Hur kan vi beskriva det levande utan att hamna i en mekanistisk syn på naturen, alltså där människan skiljs från naturen, men ändå inte förmänskliga de andra djuren? Vår fältreporter Lisa Henkow träffar Jonna Bornemark i hästhagen i ett samtal om möjligheten att skapa kulturer med respekt för djur och natur.

Varför dras så många till pinnar? Exempelvis har pinn-kontot Official stick reviews mer än tre miljoner följare på instagram. Miranda Sherman utforskar detta i sin nya bok ”Pinnar” och hon säger själv att pinnarna räddade henne i en tung period i livet. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med henne ut på pinnepromenad.

Även svampfantaster gillar att leta efter pinnar – eftersom det finns svampar som gillar att växa just på pinnar!. Majken Ekstrand berättar om några av dem.

Och fåglar gillar pinnar! Skatorna till exempel. På många håll i landet kan man se dem flyga runt med en pinne i näbben just nu, på väg till sitt bobygge. Men hur går skatornas bobyggande till egentligen, och hur väljer de plats för sitt bo? Det undrar Urban i Malmö, och vi skickar frågan vidare till ekologiprofessor Susanne Åkesson.

Nu är datumet klart för årets Fågelsångsnatt! Natten mot lördag 17 maj öppnas etern upp för åtta timmar fågelsångsradio. Vi berättar vilka platser vi sänder från i år och så smyglyssnar vi på hur det kan låta, både i radion och utomhus, om några månader.

Och så berättar marinbiologen Kerstin Johannesson om smaltången i Östersjön som visat sig vara vanlig blåstång - och som är en enda stor hon-klon.

I veckans kråkvinkel önskar Thomas Öberg sig största möjliga tystnad.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tre naturexperter samlas runt bordet i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att i direktsändning svara på lyssnarnas frågor om natur. Naturpanelen består av småkrypskännaren Mikael Sörensson, botanist Sofie Olofsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson.

Den här gången handlar det bland annat om varför bålgetingarna surrar mitt i natten, vilket som är det hungrigaste djuret på land och vad det var för insekt som Aina såg på 1950-talet. Den hade gjort en strut i sanden och fångade myror. Och varför hoppar fiskar upp ovanför vattenytan, egentligen?

Vi tar också emot frågor inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De finns i vår närhet året runt – hararna. Men vår inhemska skogshare, den som blir vit på vintern och har tassar som är anpassade att ta sig fram på snö, blir allt ovanligare, utkonkurrerad av den främmande arten fälthare. Den första utplanteringen av den skedde på ön Ven redan 1858. Sedan dess har den spritt sig uppåt landet, både av egen kraft och genom nya utplanteringar. Och så finns också moharen, en underart av skogsharen, med blågrå päls istället för vit på vintern. Hur ser läget ut för arterna, hur lever de på vintern, när får de ungar, och hur kan man skilja dem åt? Förhoppningsvis finns det spårsnö när fältreporter Lena Näslund träffar forskarna Carl-Gustaf Thulin och Daniel Bergman i uppländska marker.

Under en femtonårsperiod har blåmusslorna minskat längs västkusten, men sommaren 2024 kom de tillbaka i massor. Forskarna vet ännu inte exakt varför. Men en tydlig effekt av de många blåmusslorna är att antalet vanliga sjöstjärnor nu exploderar. Marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium tar med reporter Jenny Berntson Djurvall ut till blåmusslorna och sjöstjärnorna i det kalla februarihavet.

Tillsammans med Daniel Värjö från Klotet i P1 kollar vi också på den färska miljömålsberedningen, där meningen var att politiker och experter skulle enas om hur Sverige ska jobba framöver för att nå olika miljömål. Men det var svårt bland annat när det gäller hur mycket skog som ska skyddas. Och förslagen som lagts fram har också kritiserats från miljö- och naturorganisationer.

Varför rullar mössen i Katarina Wolfs stuga i norra Värmland ut hela hushållspappersrullen när hon inte är hemma? Tycker de till och med att det är kul? Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.

Och så ska vi till en tropisk molnskog i Colombia! Där reporter Sara Sällström springer på en blomma med neonröda fläckar på undersidan av bladen. Fläckarna visar sig vara som landningsljuset på en flygplats – för kolbirier.

Varför föredrog snäckorna glansigt reklamblad i brevlådan framför vanliga brev? Den frågan var vi inne och nosade på i förra veckan. Nu har våra lyssnare kommit med mer information i mysteriet.

I kråkvinkeln längtar Karin Gyllenklev efter dofter i februari.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De är så små att de är lätta att missa - ärtmusslorna. Men de finns nästan i varenda sjö och vattendrag i Sverige. De lever sitt liv på botten, men är inte fastsittande utan kan sticka ut sin lilla fot och simma runt. Trots att de bara är mellan två och fem millimeter stora föder de levande ungar! Det är svårt att skilja de 20 svenska arterna från varandra, och kunskapen om dem har hittills varit liten. Men en ny studie av forskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, visar att en del av arterna är mer utbredda än man tidigare trott, och hon har också tagit fram en metod att med hjälp av DNA få reda på vilka ärtmusslor som finns i en viss sjö eller å. Ärtmusslorna trivs där vattnet är rent och syrerikt, så att ha koll på dem betyder också att man har koll på hur en sjö eller å mår. Den här lördagsmorgonen letar Sonja Leidenberger efter ärtmusslor vid Aröds å i Ljungskile i Bohuslän tillsammans med fältreporter Helena Söderlundh.

Från små till större vattenlevande organismer: Vi möter hummern i ett reportage där forskaren Matz Berggren berättar att en hummer smakar på allt den ska äta innan den slukar maten, och hur farligt det kan vara att byta skal. Och hur går det för hummern? I veckan kom en ny rapport om just det från Sveriges Lantbruksuniversitet. Reporter Lisa Henkow har pratat med Andreas Sundelöf, hummerforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, om de nya resultaten och hur fisket påverkar hummerbeståndet.

Det börjar bli dags för vårtecken! Som att ögonkorallerna leker just nu! Det poffas ut spermier och ägg, både nere på djupet i Kosterhavet, och inne på Tjärnölaboratoriet när Naturmorgon är på besök.

Det är så kul när lyssnare hör av sig med inspelningar av märkliga ljud i natten! Vilka djur är det som låter, och vad är det egentligen som händer? Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på två sådana frågor.

Och varför bodde det en snäcka i brevlådan hela sommaren, och hur kom det sig att massor av snäckor satt uppradade på ett stängsel i Frankrike? Det får snäckexperten Ted von Proschwitz svara på.

I veckans kråkvinkel har Mats Ottosson lyssnat på Ulf Lundells tips om att investera i femtio kilo äpplen. Det kan ge en hel sommar av koltrastsång, nämligen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De sista mammutarna dog ut för 4 000 år sedan. De var av arten ullhårig mammut, och var köldtåliga jättar som utvecklade allt mindre öron och en speciell, trasslig päls. Vår fältreporter Karin Gyllenklev tillbringar februarimorgonen med mammutforskaren Love Dalén i Långängen-Elfviks naturreservat utanför Stockholm för att få en inblick i mammutarnas liv. I sitt arbete som evolutionsgenomiker vid Stockholms universitet har Love Dalén studerat mammutarnas DNA och upptäckt flera ”köldgener”. Vi får också reda på hur mammutstäppen såg ut och förändrades över tid, och får känna på en riktig mammuttand. Och vilka andra stora djur levde samtidigt som mammutarna? Love Dalén berättar om sina resor till Sibirien och Wrangels ö där han letat mammutbetar och andra urtidslämningar, och mött valrossar och isbjörnar.

I över hundra år har det odlats lax och havsöring i en försöksstation i Älvkarleby. Detta för att försöka rädda Dalälvslaxen och havsöringen som inte längre kan simma upp i Dalälven för att leka - de möts av stora kraftverk och dammluckor som de inte kan passera förbi. Men nu ska SLU sluta odla lax och öring i Älvkarleby. Vår reporter Joacim Lindwall har besökt försöksstationen och pratat med avdelningschef Ann-Britt Florin och Lena Steffner, boende i Älvkarleby.

Det kan bli ett bra gnagarår i år! Eller nästa. Vad betyder det för andra djur, som ugglorna till exempel? Vi ringer upp gnagarexperten Fraucke Ecke vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

En mäktig isformation fick lyssnaren Mats Jacobsson att höra av sig till oss. Hur bildas de långa stavarna som ger så coolt ljud ifrån sig? Lördagsmorgonens SMHI-meteorolog Katarina Andersson svarar.

Och fast att det är mitt i vintern kan man möta fjärilslarver som är ute och knatar. Wanja Sjögren berättar om sitt möte och insektsexperten Moa Pettersson berättar vem det är Wanja mött och varför den är ute och går.

I veckans kråkvinkel hör vi Elliot Lundegård om den samhörighet som finns mellan människor och kråkor - och mellan alla människor i stan som har ett extra gott öga till kråkorna.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En bägarformad glassvamp som kan bli 15 000 år gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger är nya arter för vetenskapen. Djuphaven täcker halva jordklotets yta, och nu upptäcker forskarna tidigare helt okända ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar biologen Helena Wiklund som kartlägger djurlivet på de abyssala slätterna på 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnär sig på marin snö - rester från vattenmassorna ovanför.

Och så ska vi höra om ett sätt att hjälpa Sveriges största skalbagge, den mäktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna på gamla ekar, men eftersom sådana numera är en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, så kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Östergötland finns en sådan och naturvårdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif från Länsstyrelsen visar hur den kan hjälpa både ekoxar och andra vedlevande insektsarter.

Förra helgen räknades det fåglar under parollen Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som räknade fåglar vid sina fågelmatningar, Carola Onkamo från Nävekvarn, för att höra vilka hon fick på besök. Vi kollar också med Niklas Aronsson från arrangören Birdlife Sverige om vilka fåglar som lyckades ta sig in på topplistan i år.

Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat på runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.

I veckans kråkvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltså en särskild art som man har särskilt ansvar för.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgon får ständigt nya frågor från lyssnare om naturens mysterier. Hela programmet ägnas åt att Naturpanelen svarar på några av alla dessa kluriga frågor. Som vem som kan ha gjort de perfekt cirkelrunda hålen i den rosa blomman, om bävrarnas boxningsmatcher är bråk eller lek och om det hör till vanligheterna att gräsänder slukar grodor.

Experterna som svarar är botanist Sofie Olofsson, småkrypsexpert Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson.

Frågor tas emot inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85.

Programledare är Mats Ottosson.

Här finns en länk till bilder som hör till frågor som tas upp i programmet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Myren. Svårframkomlig under en stor del året, men när snön lägger sig blir den ett färdbart vitt hav. Fältreporter Jonatan Martinsson spänner på sig skidorna och ger sig ut på myren Koppången några mil norr om Orsa i Dalarna denna januarimorgon. Med på turen är Lennart Bratt , Länsstyrelsen i Dalarna och Mattias Eliasson, författare och naturfilmare. Här går det att hitta urgamla granar, illgrön varglav och den meterlånga laven långskägg, men framför allt är det de vidsträckta myrarna som präglar Koppångens naturreservat. Vad går det att hitta för arter i de snötäckta och frusna våtmarkerna, och vad är det som är speciellt med myrlandskapet? Det senare har Mattias Eliasson undersökt i essäboken Myr som kom ut i fjol.

Vi klafsar vidare till andra blöta landskap, till svämskogarna i Båtforsområdet vid Nedre Dalälven. Här har kraftbolagen nu beslutat att släppa på mer vatten, och att bygga fiskvägar så att fisken kan ta sig förbi hinder som finns. Reporter Joacim Lindwall följer med på en bussresa för att få reda på hur området kan se ut om några år, då laxar åter ska kunna simma fritt i Nedre Dalälven.

Vi ringer också upp naturfilmaren Martin Falklind som är aktuell med nya säsongen av dokumentärserien Fiskarnas rike på SVT. Varför gör han film om fiskarnas verklighet och hur bär man sig åt? Vi pratar också med Edvin Kronoberg, 14 år, som på egen hand har återställt en bäck i Hälsingland så att fiskarna trivs där igen.

Och så sprang reporter Helena Söderlundh in i både fågelskådare och tallbitar häromdagen på väg till jobbet i Växjö. De färgstarka fåglarna lever till vardags i Sibirien men vissa år flyger stora flockar längre söderut på vintern, och så verkar det vara den här säsongen.

I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på leveranstider. Om en naturskog ska tillverkas från scratch, även om alla arter finns inne på lager, så tar det ändå hundratals år att få den färdig.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här lördagen står smårovdjuren i fokus i Naturmorgon: mård, iller, vesslor och hermelin. De är vackra, skarpa jägare och lever ett dolt liv för de flesta av oss. Fältreporter Lena Näslund besöker SLU-forskaren Tim Hofmeester som ägnat både sin fritid och yrkesmässiga forskning åt att lära sig med om de spännande djuren. Kameror uppe i träden ska öka kunskapen om mårdens reproduktion, snöspårning ska visa i vilken typ av skog vesslor och hermelin helst jagar. I lämmelstudier på fjället har kamerorna fångat vesslor som jagar i gångarna under snön. Hur skiljer man förresten de olika arterna åt? Och hur går det för illern när klimatet blir varmare – hur långt norrut kan den sprida sig? Följ med till Västerbotten, strax utanför Vindeln på en smårovdjursmorgon.

För 50 år sedan började den nordamerikanska contortatallen planteras i stor skala i Sverige. Då sa man att den inte kunde sprida sig, men det visade sig vara fel. Nu finns contortatall i nästan hela landet, men särskilt i täta plantager i norra Sverige. I ett reportage reder vi ut vad contortatallen är för slags träd, hur den påverkar rennäring, biologisk mångfald och rekreation – och om den kan klassas som invasiv.

Hur ska Sverige bidra till att den akut hotade ålen räddas? Den frågan har en internationell utvärdering tittat på. Vi berättar vad utredarna kommit fram till, och ber ålforskaren Josefin Sundin kommentera.

Johannes Koch har lagt märke till att några av stenarna på hans skogspromenad är täckta av en ljusgrå lav, och där verkar inte någon mossa vilja växa. Trots att stenarna runt omkring är mosstäckta. Är det så att laven i sig stöter bort mossan? Vi ber lavexperten Åsa Dalslätt reda ut mysteriet.

I veckans kråkvinkel tar Joacim Lindwall oss med till farmors obekväma rokokosoffa där två böcker startade en naturhypnos som fortfarande håller i sig.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Krill är kräftdjur som lever i öppna vattenmassan i världshaven. Dagtid håller de till långt ner i djupen, 100-400 meter djupt i svenska vatten. Nattetid simmar de upp för att äta och när de är mätta sjunker de ner i djupen igen. Krill kallas också lysräkor eftersom de kan lysa med sina lysorgan. Forskaren Matz Berggren, på Kristinebergs Center för marin forskning och innovation, har ägnat sitt yrkesliv åt kräftdjuren och berättar om krillens liv, vad de använder alla sina ben till och hur och varför de lyser. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats på Kristineberg i Fiskebäckskil.

Stämmer det att vi är mitt uppe i valarnas återkomst? Där de stora jättarna blir allt fler i haven. Karin Gyllenklev ringer upp Martin Biuw på Havforskningsinsttiutet i Norge, som är projektledare för den norska valövervakningen, och visst! – sillval och knölval är exempel på stora valar som är på väg tillbaka efter den stora jakten första hälften av 1900-talet, medan det går fortsatt dåligt för den så kallade nordkaparen.

Och apropå livet i havet så rapporterar vi om en nyupptäckt strömmingssort – rovströmming! Joacim Lindwall har träffat forskaren Leif Andersson som har kartlagt strömmingens arvsmassa och efter tips från en granne hittat en ny genetisk variant av strömming som är mycket större än vanlig strömming och som äter fisk istället för plankton – den så kallade rovströmmingen.

Vi ska också lyssna efter ljud i havet! I veckans kråkvinkel har Erik Kohlström grävt fram inspelningar av märkliga ljud från havets djup som bland annat gjorts av militära underrättelsetjänster, i jakt på militär undervattensverksamhet. Men hydrofonerna har inte bara fångat ljudet av fientliga ubåtar utan också av valar som sjunger, fiskar som bubblar, vulkaner och jordbävningar som mullrar.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgonredaktionen bjuder på en årskavalkad med de mest minnesvärda stunderna i radion från året som gått. Det betyder bland annat:

En hisnande tur upp på Europas största fastlandsglaciär, Jostedalsbreen. En fjällräv som gonar sig i solen utanför sin lya, en vårvintermorgon från Helagsmassivet. En hand full med nymornade snokar som inte luktar så gott. En blåhake som sjunger in midsommarhelgen på Flatruet i Härjedalen, och en sommargylling som äntligen spillde ut sina överjordiska toner i Fågelsångsnattens direktsändning.

Men här finns också det som vid första anblicken inte är fullt lika spektakulärt. Ett storsovarbi som nyvaket tittar fram ur en knölklocka i Tinnerö eklandskap, barn som letar djurbajs i Botkyrka och en nattfjäril som femåriga Maia Bengtsson sätter på sin kind.

För även i vardagen finns det alltid där: Äventyret. Det som är mittemellan daglig hundrunda och grundligt planerad långtur. Alltför ofta skjuter man upp Äventyret, och så är det borta. Det säger Mikael Niemi i veckans kråkvinkel.

Vi frågar också er som lyssnar om er bästa naturupplevelse 2024.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här på årets mörkaste dag finns vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall mitt inne i en snöig tallskog i Granö, Västerbotten. Markägaren Jan Wejdmark, ekologiprofessorn och skogshistorikern Lars Östlund och jägmästaren och doktoranden Maria Grånemo guidar oss bland jättetallar som klarade sig undan 1800-talets avverkningar. Men här finns också yngre tallar, varav några under morgonen får lite hjälp på traven i att bli gamla. Genom att elda på dem skapas så kallade brandljud, och Lars Östlund förklarar hur det kan gynna den biologiska mångfalden.

Det blir en morgon med blickar både bakåt och framåt i skogen. Hur skiljer sig dagens skogar från naturskogarna? Och vilka är det som har jobbat i skogen? Det senare har Maria Grånemo undersökt genom att intervjua kvinnor vars skogsarbete hittills varit ganska osynligt.

Vi besöker också en helt annan skog, på andra sidan jordklotet: en tropisk torrskog! Ofta kanske vi tänker oss skogarna runt ekvatorn som ständigt fuktiga, molnbeslöjade regnskogar. Men det finns alltså skogar som präglas av långa torrperioder också. Och även de här skogarna har en stor artrikedom och är i många fall hotade. En sådan skog finns i utkanten av staden Cali i sydvästra Colombia. Reporter Sara Sällström besökte den tillsammans med biologen Camilo Londoño.

Just nu pågår en inventering av den lilla, och akut hotade, Östersjötumlaren. Vi pratar med tumlareforskaren Julia Carlström för att få koll på hur det går med räkningen av den knubbiga valen.

Så klart letar vi lite julstämning också, med domherrar i snö och genom att höra vad ni som lyssnar tycker är mest juligt i naturen.

I veckans kråkvinkel tittar Karin Gyllenklev ner på sina neongula och rosalila springskor och undrar om de kanske stör naturens egen färgpalett.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det lackar mot jul, men innan dess hinner vi be experterna i Naturpanelen om svar på naturens mysterier! I den mörka decembermorgonen lyser flitens lampa i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Här finns botanist Sofie Olofsson, småkrypsexpert Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson redo att svara på frågor som varför tvestjärtar går runt i en karusell, varför en svan bogserade en annan svan och om det är någon mening att använda en lövblås.

Och fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se och via Naturmorgons sociala medier.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka arter, platser, miljöer, skeenden och historier från naturen har landat innanför en bokrygg i år? Naturmorgons redaktion har scannat av årets naturboksutgivning och kommer in i studion med varsin bokhög under armen – redo att tipsa, inspirera, dissikera och diskutera.

Och som vanligt är det en brokig samling böcker som samlats på studiobordet. Här ryms glädje över den natur vi har och tips för hur vi kan uppleva den, sida vid sida med oro över hur arter dör ut mitt framför våra ögon. Här ryms också djup kunskap om enskilda arter som sångsvan och sill, artbestämningsböcker för att exempelvis skilja olika juvelflugor från varandra, en tjock flora och poetisk facklitteratur om såväl snö som myr. Bland mycket annat.

Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Karin Gyllenklev, Joacim Lindwall och programledare Mats Ottosson.

Här hittar du en förteckning över alla böcker Naturmorgons redaktion läst inför programmet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter mötet med riktig skog i Norrbotten var han fast, fotografen Robin Eriksson Franzén. Nu arbetar han sen sju år med ett filmprojekt som ska visa varför gammelskogen är värd att bevara. Vår fältreporter Alexander Linder träffar honom i snöklädd granskog vid en eld utanför Gällivare. Det blir tal om skönheten i snöklädda granar, övernattningar i bister kyla och tjusningen med att vistas ensam i skogen.

Vart tar sniglarna vägen på vintern? Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum, för att höra hur sniglar och snäckor överlever kalla vintern. De har lite olika knep, en gömmer sig i en liten lerhåla där väggarna stärkts med slem, en annan tillverkar ”vinterlock”. Och under en murken trästock hittar de en liten snäcka som är mördarsnigelns stora skräck.

Mossig konst visas just nu på naturum i Kristianstad vattenrike. Stora virkade stubbar och mossor, verklighetstrogna men i broderi. Det är konstnären och virkerskan Sandra Magnusson som inspireras och facineras av skog, i sin konst.

En sändarförsedd kustpipare flög på 3000 meter höjd, mot sin häckningsplats i Sibirien. Över Skåne tog resan slut. Sändaren hittades intill en pilgrimsfalks bo. Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet, berättar om hur forskarnas spionutrustning på migrerande djur ger oväntad kunskap.

Veckans kråkvinkel står Thomas Öberg för.

I studion finns programledare Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 25 år sedan startade en våg av brittiska naturböcker. Roger Deakin var med boken ”Waterlog” en av dem som öppnade dammluckorna och snart svämmade bokhandlarna över av naturböcker med en personlig touch. Genren fick till och med ett namn – nature writing.

Naturmorgons Mats Ottosson har gjort hembesök hos två av författarna i genren – i Edinburgh hos skotska Kathleen Jamie som skrivit böckerna ”Findings”, ”Sightlines” och ”Surfacing”, och så hos tidigare nämnda Roger Deakin i Suffolk. Han är visserligen avliden sedan 2006 men det går att hälsa på där han bodde, Walnut tree farm. Det går till och med att ta en simtur i vattendraget ”the moat” i Deakins anda – det var här han fick idén här att simma sig genom Storbritanniens alla åar och floder, det som sedan blev boken Waterlog. Sagt och gjort, Mats Ottosson tog en grön simtur här, och passade också på att intervjua naturjournalisten Patrick Barkham som skrivit en biografi om Roger Deakin.

Dagens program tar alltså avstamp i den brittiska genren nature writing, men undersöker också svenska naturskildringar. Från Harry Martinson till Helena Granström. Den senare möter vi i ett samtal om vilken natur som är viktigast att skildra, kalhygget eller gammelskogen? Och hur man beskriver naturen på naturens sätt, där arterna får ta plats – samtidigt som många i Sverige idag inte kan namnen på dem eller har egna personliga erfarenheter av naturen.

Vi ringer också upp Daniel Sandström, förläggaren som gav ut boken ”Ålevangeliet”. Varför blev just den en succé, behöver vi fler sådana böcker och borde vi också ha en genre som ”nature writing” i Sverige?

Mikael Niemi medverkar med en nyskriven kråkvinkel just på temat att skriva om naturen.

I studion finns både reporter Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Morgonens fältreporter Joacim Lindwall vandrar i Världsarvet Falun tillsammans med biologen och skribenten Karin Runesson som nyligen fått utmärkelsen Årets eldsjäl. Hon har skrivit en bok om vandringsleder i Falun och Borlänge och brinner för att locka ut både barn och vuxna i naturen – till och med i november...

Medverkar i programmet gör också Vilma Arén, 6 år, Billie Mohlin, 8 år och Maj Mohlin, 4 år.

Men vad hittar man på i naturen i gråa november? Karin Runesson ger tips, och vi har också frågat våra lyssnare. Några av dem berättar om att bejaka mörkret, och färgerna som faktiskt finns där om man bara ger sig ut. På sina håll har ju dessutom isen redan lagt sig och kan ge oväntade naturupplevelser.

Och så möter vi ett trädslag som få människor bryr sig om – oxeln. Men jägmästarestudenten Jonathan Samuelsson tänker tvärtom. Han har vigt sitt mastersarbete åt svenskoxeln och reser runt mellan olika oxlar. Naturmorgons Mats Ottosson mötte honom vid en oxel som kan vara Sveriges grövsta, hemma hos Jan Gripsborn i Myntarbol i Sörmland.

I veckans kråkvinkel rapporterar Karin Gyllenklev från städdagen med bostadsrättsföreningen. Dagen då hon insåg att det kan finnas gränser för hur mycket andra vill veta om snigelägg och frätande växter.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Novembermörkret kryper på men då finns ett ljus i mörkret: Experterna i Naturpanelen samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas naturfrågor!

Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson tar sig an frågor om märkliga apelsiner, krulliga tallbarr, vackra höstfjärilar och öländska vandrande pinnar. Och hur en tunn och mjuk myggsnabel kan sticka hål genom såväl människohud som blodkärl, och hur fågelföräldern avgör vilken unge som ska få mat. Eller kanske just den frågan som du hör av dig med. Mejla till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 0470-72 60 85.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur får man en bok om insekter att bli en internationell bestseller? Det frågar vi Anne Sverdrup- Thygeson, författare och professor i bevarandebiologi vid universitetet i Ås i Norge. Hennes ”Insekternas planet” gavs ut på norska 2018 och har sedan dess översatts till över 25 olika språk, och hon har följt upp succén med böcker om skog och biologisk mångfald. Vår reporter Lisa Henkow träffar Anne-Sverdrup Thygeson på hennes arbetsplats på Norges miljö- och biovetenskapliga universitet för att höra varifrån hennes insektsintresse kommer, varför Elsa Beskows böcker är en inspirationkälla och hur hon ser på ansvaret att som forskare bidra med kunskap kring hur vi kan stoppa artutrotningen.

Vi tar oss till en annan arbetsplats, nämligen Jämtlandsfjällen, där Alf Kjellström jobbat som naturbevakare i 30 år. Nu går han i pension och samtalar med Joacim Lindwall om vad de många åren i fjällen har betytt för honom.

Så här på senhösten surrar det faktiskt fortfarande av insekter på vissa platser, och runt vissa växter. Murgrönan blommar väldigt sent på säsongen och ger en viktig sista måltid åt exempelvis blomflugor. Det har Gudrun Tiberg i Göteborg lagt märke till, och vi ber entomologen Mikael Sörensson berätta mer om detta fenomen.

Vad händer om en snok träffar på en huggorm? Det undrar tioåriga Sandra Ekstam från Stockholm. Vi skickar frågan vidare till ormforskaren Ludvig Palmheden.

Det dignar av rönnbär på sina håll i landet. Favoritmat för den färgstarka fågeln tallbit. Och det börjar pratas om att det i höst kan bli en så kallad tallbits-invasion. Vi har frågat er som lyssnar om ni har sett tallbitar, och vi ringer upp fågelskådaren Annika Rastén för att få veta mer om fågeln som alltså dyker upp då och då, och har väldigt vackra läten.

I veckans kråkvinkel förundras Jenny Berntson Djurvall över hur det egentligen går till när ett träd fäller sina löv.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår fältreporter Lena Näslund finns vid sjön Båven i Sörmland tillsammans med konstnären och författaren Mats Gärling. I boken ”Båven – insjö i förändring” beskriver han livet i och runt klarvattensjön han följt sedan han var liten pojke. Det blir fokus på fiskgjuse, storlom och den sägenomspunna fisken mal – för att nämna några arter.

Hur många insektsarter finns det i Sverige? Nu finns det ett snabbare sätt än tidigare för att få svar på den kniviga frågan – och inte minst för att upptäcka de många arter som vi tidigare inte känt till. Naturmorgons reporter Lisa Henkow har träffat entomologiprofessor Fredrik Ronquist som utvecklat en DNA-metod för att få reda på vilka insektsarter som finns på en viss plats. Han säger själv att det är det mest revolutionerande han varit med om under sin karriär – en möjlighet att äntligen få koll på den mångfald som finns och därmed ge oss möjlighet att bevara den.

Och just nu pågår ett globalt möte om den biologiska mångfalden, COP16, i Cali i Colombia. Det är en fortsättning på det möte som hölls 2022 i Montreal, och där beslut togs om att skydda 30 procent av världens natur innan 2030. Nu ska det bestämmas hur det ska gå till. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som precis har anlänt till Cali för att bevaka mötet.

Det drar ihop sig till Halloween och fladdermössen dyker upp i alla former och färger just nu. Men varför har just fladdermöss blivit en symbol för skräck? Vi pratar med fladdermusexperten Johan Eklöf som just nu befinner sig i Nya Zeeland för att delta i en konferens om ljusföroreningar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan. Men det finns också mycket roligt att titta på just på hösten. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tillbringar morgonen med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i omgivningarna runt hans arbetsplats Naturhistoriska riksmuseet. De har öron och ögon öppna för allt från svamp till höstliga fågelläten, och förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin.

Och så har Naturmorgons reporter Mats Ottosson gått på djupet med hur krångligt det kan vara att som enskild skogsägare vilja bruka sin skog på något annat vis än den etablerade hyggesmodellen. Att få hjälp från de stora skogsägarföreningarna har varit svårt. Som skogsägaren Martina Röed säger: ”Jag har varit så ledsen emellanåt”. Men nu är något på väg att hända. Skogsägarföreningarna har börjat inse hur stort intresset för mer naturanpassade skötselmetoder faktiskt är.

Vad har utdöda ormstjärnor gemensamt med stenhård dödsmetallmusik? Jo, en gemensam länk är paleontologiprofessorn och dödsmetallfantasten Mats E Eriksson vid Lunds universitet. När han och hans kollegor upptäckte tidigare okända arter av ormstjärnor i över 400 miljoner år gamla fossil fick de också möjligheten att namnge arterna. Det blev en kronologisk historia, från Led Zeppelin och framåt. Mats favoritart är Ophiopetagno immolation, döpt efter det amerikanska dödsmetallbandet Immolation.

Vi har passerat mitten av oktober och frågar Naturmorgons lyssnare efter de bästa hösttecknen. När tranorna vänder söderut, ormbunkarna skiftar färg och det är tid att få leta nya sköldmossor, är några av svaren.

I veckans kråkvinkel gruvar sig författaren Mikael Niemi för att gå vilse.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt.

Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö.

Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen, och görs inom ramen för projektet Krafttag ål. På plats på Torsö är också ålforskaren Olle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik.

Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat.

Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas.

Sverige har sedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering. Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan.

Vi hör också om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi ger oss ut på en tidsresa i en halländsk bokskog. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Åkullabokets naturreservat utanför Varberg där lämningar från ett medeltida odlingslandskap fortfarande gå att se. I sällskap med kulturgeografen Pär Connelid och reservatsförvaltaren Mikael Stenström, från Länsstyrelsen i Halland, letar han spår i landskapet efter människor som levt här förr. Dessutom funderar de på vilken betydelse mänsklig aktivitet och historiska händelser har för hur naturen i området ser ut idag. Vad har till exempel digerdöden med södra Sveriges bokskogar att göra? Under morgonen får vi också möta några av de arter som finns i en bokskog med lång kontinuitet, som mussellav, bokvårtslav, blodsopp och platt fjädermossa.

Och så får vi en rapport från årets Mykologivecka som hölls i de gamla ekskogarna runt sjön Allgunnen i östra Småland förra veckan. En gång varje höst samlas nämligen landets mest kunskapshungriga, nördiga och peppade svampentusiaster på en kombination av lägervecka, skattjakt och branschmingel. Gyllenskivlig spindling, korallfingersvamp och grönticka var några av fynden som fick deltagarna att jubla.

Vi ringer också upp svampkännaren Emma Johansson i Umeå, för att höra hur svamphösten varit hittills i Västerbotten.

Nästa vecka avslöjas vilka som får årets Nobelpris. Men vem får biologipriset? Ingen, eftersom det inte finns något sådant pris. Varför gör det inte det? Vi frågar en idéhistoriker. Och så ber vi vår Naturpanel utse sina nobelpristagare i biologi – om ett sådant pris hade funnits.

Hur orkar livet med allt hela tiden? Det som utan stöd och stipendier kvittrar i varje glänta, fyller alla kala fläckar med något som växer och knackar hål på äggen. Det frågar sig Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi målar fram morgonen tillsammans med biologen, fågelskådaren och akvarellmålaren Frida Sjösten. I sin akvarellåda plockar hon fram de färger som behövs för att beskriva höstens nyanser vid Dalkarlskärret strax utanför Uppsala. Och de som behövs för att skildra fågellivet vid den lilla sjön! Har vi tur möter vi ljudliga smådoppingar med ungar och majestätiska sångsvanar som seglar fram i dimman. Här finns också gäss, rörhonor och olika änder, och kanske någon vadare. De sistnämnda är Fridas favoritfåglar. Fältreporter på plats är Helena Söderlundh.

Och så ska vi till vattnen utanför Venedig där hjärtmusslorna – kända inte minst från maträtten spaghetti alle vongole – minskat kraftigt de senaste åren. Reporter Izabella Rosengren har träffat fiskarna Dominico Rossi och Paolo Mancini som berättar om den viktigaste orsaken: den amerikanska blåkrabbans ankomst. En invasiv krabba med stor aptit och snabb reproduktion. Den har kommit hit förr, med fartygens barlastvatten, men då har vattnet varit för kallt på vintern och den har inte överlevt. Med klimatförändringen verkar den nu klara vintrarna bra. Nu försöker man samla in krabborna, och i viss mån äta upp dem.

Vi ber också Anna Dimming, samordnare för akvatiska invasiva arter på Länsstyrelsen i Västra Götaland, berätta om de krabbarter som är invasiva i Sverige och om det finns någon risk att blåkrabban etablerar sig här.

Vem äter vem i naturen? När två arter stöter på varandra är det inte självklart vem som ska gå till attack och vem som är offret. Naturmorgons lyssnare Olle Swahn blev vittne till när en mus attackerade en kopparorm och såg ut att äta upp den. Är detta vanligt? Vi frågar reptilexperten Claes Andrén.

I år fyller facebookgruppen Spindelnätet tio år. Intresset för att få svar på sina spindelfrågor har varit stort – idag har gruppen 25 000 medlemmar. Vi ringer upp gruppens initiativtagare Kajsa Mellbrand, och passar på att reda ut några frågetecken om en gul och svart spindel som blivit allt vanligare i Sverige.

I veckans kråkvinkel konstaterar Ingrid Engstedt Edfast att en liten fluga verkligen kan vinna över en mycket större människa.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Längst ut i Karlskrona skärgård ligger Utklippan som en Enslighetens ö, eller snarare öar – Utklippan består av flera låga klippskär. Hit har fågelskådaren Göran Andersson åkt regelbundet för att märka fåglar höst och vår. Nu har besöken resulterat i en bok.

Fältreporter Lena Näslund besöker Utklippan tillsammans med Göran Andersson, Rolf Larsson och Ulf Lundgren för att möta flyttfågelsträcket och sälarna. Och få reda på hur läget är för groddjuren på öarna. Fågelentusiasterna som tog över efter att fyren avbemannades upptäckte nämligen att Utklippan var ett eldorado för groddjur. Utan biltrafik och landlevande rovdjur, med gott om insekter och märlkräftor i tångbankarna, frodades sällsyntheter som långbensgroda, strandpadda och grönfläckig padda – de blev både stora och gamla. Så var det tills snoken dök upp.

Och så möter vi en annan fågelskådare, Åke Flygare, på en myr vid Vittangi i Tornedalen. Han har skrivit en bok om den förmögne engelsmannen John Wolley som kom hit på 1800-talet för att samla ägg och skjuta fåglar. Så gick fågelstudierna till på den tiden. Att samla fågelägg är idag helt förbjudet.

Hur går det till när en silkeslarv gör sidentyg? Det undrar ett Melody och Simson och deras klasskompisar på Hertsöskolan i Luleå. Entomolog Moa Pettersson svarar.

Är du på väg ut på svamptur? Då kan du passa på att hålla utkik efter mer än kantarell och Karljohan. Nu vill SLU Artdatabanken få in jordstjärnor och stjälkröksvampar i ett forskningsprojekt. Elisabet Ottoson är den som ska ta emot alla paketen och vi ringer upp henne.

Vi har också tittat närmare på vad regeringens budgetproposition kan betyda för naturen det närmaste året.

I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh på natur som höjer pulsen - och den som får den att gå ner.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nämdöskärgården med tusentals kobbar och skär och vatten föreslås bli Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Hela 97 procent av ytan är vatten, med grunda vikar, fjärdar och öppet hav. Det är ett sammanhängande oexploaterat område som är tänkt att representera Stockholms skärgård som landets nästa nationalpark, nummer 31. Vi tar reda på vad som gör området unikt med hjälp av marinbiologerna Carolina Enhus och Cin Tiberi Ljungqvist som kan livet under ytan. Projektledare Elin Deremar från Länsstyrelsen i Stockholm berättar om planerna på en nationalpark och vad det kan innebära för naturen. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Bullerö och vattnen däromkring.

Under sommaren har 60 sjögrodor skjutits i Tyresö utanför Stockholm. Sjögrodan är en främmande art och ses som ett hot mot den biologiska mångfalden. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med på grodjakt, och tar hjälp av biologen Claes Andrén för att lära känna arten.

Hur mycket bullrar det i naturen? Vi pratar med akustikern Mikael Ögren som kartlagt ljudnivåerna i Sveriges naturområden.

Förr växte det fullt med blåmusslor på klipporna i Bohuslän. Nu verkar de föredra pontoner och bryggor. Varför är det så, och hur ser läget ut just nu? Blåmussleforskaren Mats Lindegart på Tjärnö marina laboratorium berättar.

I veckans kråkvinkel funderar Mats Ottosson över varför suget ut till bärmarkerna blir starkare för varje höst. Kanske kan det ha något med hans pappa att göra.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I direktsändningen nämndes felaktigt två öar som inte är tänkta att ingå i Nämdöskärgårdens nationalpark, vi har rättat till felet i det ljud som finns för lyssning i efterhand.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En timmes båtfärd från Strömstad i Bohuslän ligger de båda Kosteröarna, Nord- och Sydkoster. Naturmorgon sänder hela programmet från naturum på Sydkoster, och besöker också både Nordkoster och havet utanför öarna. Kosteröarna är nämligen omgivna av Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Den invigdes i september 2009 och fyller alltså i dagarna 15 år. Vad har hänt med det marina livet under de åren? Vilka arter går det bättre, eller sämre, för, och hur påverkar klimatförändringarna? Naturumföreståndare Mathilda Freij och nationalparkschef Anders Tysklind ger oss en inblick.

Under morgonen får vi också följa marinbiolog Örjan Karlsson och reporter Karin Gyllenklev när de tittar ner under ytan där sjöstjärnor, krabbor, musslor, sjöpungar och alger bor. Och många många fler. I Kosterhavets nationalpark finns 6 000 arter i havet, och 6 000 på land. Det gör området till det artrikaste i Sverige. En viktig faktor är den djupa Kosterrännan som för med sig oceaniskt vatten från Atlanten och gör det möjligt för djuphavsdjur att leva här, helt nära kusten.

Även på land präglas naturen av havet, men också av människorna som bor här och det kulturlandskap som skapats under århundranden. Tillsammans med Lisa Karnfält från Länsstyrelsen Västra Götaland besöker vi bland annat mosaikartade ljunghedar på Nordkoster.

Vi får också höra hur det är att leva och bo på Kosteröarna. Miriam Öhrn, ordförande i Kosteröarna, berättar hur livet är här när turisterna lämnat och hur hon umgås med naturen.

Trots att Kosterhavet är ett skyddat område, en nationalpark, är det tillåtet att fiska räkor med bottentrål här. Hur går det ihop? Vi frågar Lena Tingström på Havs- och vattenmyndigheten, och följer med Leon Lek, 21 år, som köpt sin egen fiskebåt och visar hur trålen fungerar.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här års börjar ängssvamparna dyka upp på slåtter- och betesmarker runt om i landet. Med sina ofta färggranna och iögonfallande fruktkroppar ger de liv åt ängsmarkerna när hösten knackar på. Totalt finns det 153 arter i Sverige som har gemensamt att de trivs på ogödslade och näringsfattiga ängsmarker. Den här lördagsmorgonen upplever vi det som ibland kallas för ängsmarkernas andra blomning vid Ljunghems backar mellan Mullsjö och Falköping. På de böljande backarna hålls gräset kort av betande mular, vilket skapar goda förutsättningar för ängssvampar. Tillsammans med Anders Hildingsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Jönköping, och Jan Olsson, svampexpert, letar fältreporter Jonatan Martinsson vaxskivlingar, fingersvampar och jordtungor.

Läget för det urtida fiskliknande djuret havsnejonöga har gått från akut till ännu sämre. Ett fåtal vuxna havsnejonögon har setts denna sommar och när Artdatabanken SLU nu letar efter larver hittar de inga. Att en art är på väg att försvinna är sorgligt i sig. Havsnejonögats komplicerade livscykel med ett liv både i sötvatten och ute i havet är också en alarmklocka för att dessa miljöer är rubbade. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall följde i veckan med ut för att leta havsnejonögonlarver i några vattendrag i Halland.

Matilda hörde en humla först brumma, och sedan knapra. När hon tittade närmare såg hon att den inte stoppade ner huvudet i blomman utan kröp ner till fästet av blomman, och där alltså satt och knaprade. Vad höll den på med? Vi ber biologen Bo Söderström förklara.

Alla har vi gjort det – råkat kliva på en snäcka så att skalet skadas. Är loppet kört för snäckan då? undrar Pia. Blötdjurskännaren Jonas Roth svarar.

Och så här på sensommaren fylls luften av flygmyror. Naturmorgons lyssnare Gunilla Broström la märke till att nästan alla hade en liten fripassagerare som hoppade av när de landade. Entomologen Moa Pettersson förklarar vad beteendet handlar om.

Veckans kråkvinkel av Lisa Henkow handlar om den omöjliga superpotatisen.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur går det för atlantlaxarna? Så här års vandrar laxen upp för lek i de sötvatten där de en gång föddes. Vid Nydala kvarn i Högvadsån i Halland har man fångat och räknat uppvandrande laxar i 70 år! Vår fältreporter Lisa Henkow sänder därifrån tillsammans med med länsfiskekonsulent Erika Axelsson, och lär sig mer om de stora fiskarnas liv i ån och till havs.

Kungsörnarna räknas varje år. Ingrid Engstedt Edfast följde med länsstyrelsens Niklas Rumm till ett par revir i Jämtland. Och Mats Ottosson har träffat Bengt Warensjö i Funäsdalen som har inventerat kungsörnar outröttligen i fyrtio år!

Vi ringer också upp Jessica Åsbrink, på Naturhistoriska riksmuseet, koordinator för hela kungsörnsinventeringen för att få reda på statusen för kungsörnarna just nu.

Hösten närmar sig med stormsteg. Jobbigt tycker en del men Joacim Lindwall ser fram emot den i veckans kråkvinkel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi följer lavendeldoften i skogen i hopp om att hitta dofttaggsvamp. Här i Orskullen i Värmland gör den basiska berggrunden att många sällsynta arter trivs. Fältreporter Josefin Nilsson möter biologen Emma Enfjäll i en av hennes favoritskogar för att utforska den gömda mångfalden, taggsvampar och korallfingersvamp.

På Trönninge ängar i Halland har man tagit till en, för vissa, okonventionell metod för fågelskydd - rävjakt. På så vis har man lyckats vända trenden med minskande vadare i fågelparadiset. Alexander Bloemer, fågelskådare och jägare, berättar om hur både tofsvipa och rödbena nu ökar i antal.

Hur låter det när en humla skakar av pollen från en blomma, eller kajmanbebisar kommunicerar inifrån äggen? I den nya Netflix-dokumentärserien “Secret world of Sound with David Attenborough” utforskas naturen ur ett ljudperspektiv. Vi ringer upp producenten Sharmila Choudhury för att prata om utmaningar, favoritnaturljud och ljudets betydelse i naturfilm.

13-åringarna Anton Liljesson och August Adamsson som har ägnat sommarlovet åt att odla myrsamhällen som de förvarar hemma i pojkrummen för att kunna studera dem. Vad har de lärt sig och vad är det som är så fascinerande med myror?

Har du hört talas om spetslångebarn? Förra veckan hade vi ett reportage om torskens utsatta situation i Östersjön. Detta fick lyssnaren Kjell Svensson från Uddevalla att börja fundera på om den okända fisken spetslångebarn har blivit vanligare i Östersjön, eftersom torsken äter spetslångebarn. Vi försöker svara på detta med hjälp av Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent Gävleborg, och tar reda på vad spetslångebarn egentligen är för konstig fisk.

I veckans kråkvinkel ber Maria Westerberg sin kompis biologen hålla tyst när en flock fåglar lyfter och fyller himlen. Hon vill inte veta om det är starar eller kajor, hon vill sätta sina egna ord på upplevelsen. En repris från januari 2021.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Där land möter hav, på Ölands norra udde, finns trollskogen. Här har tallarna nästan slagit knut på sig själv i sina försök att överleva i den pinande vinden. Här vaktar myrlejonen på sitt byte, här kan man hitta den sällsynta skärrande gräshoppan med ett läte som en vattenspridare. Och nu, i augusti är det trollsländornas tid, då man kan se de fyrvingade rovdjuren jaga över strandängarna. Fältreportern Lena Petterson försöker fånga allt och lite till med Helena Lager, länsstyrelsen i Kalmar och Marie Larsson, föreståndare för naturum Trollskogen.

Nykläckta torsklarver släpps ut i Gävlebukten i ett försök att rädda kvar torsken i Östersjön. Förr var här ett rikligt torskfiske, men inte längre. Kan utsättning av de ömtåliga larverna få torsken tillbaka och reparera ekosystemet? Reporter Joacim Lindwall var med när projektledare Johanna Fröjd och vd Konrad Stralka på Baltic Waters, yrkesfiskaren Thomas Karlsson och Niklas Niemi på länsstyrelsen Gävleborg, släppte ut torsklarver.

Ewa Nilsson hittade 120 snokäggskal i sin kompost utanför Karlstad. När kom de dit? Och varför snuddade en snok Eva Mahréns ben när hon satt på en klippa i Stockholmsnaturen. Snokexperten Ludvig Palmheden berättar om Jacobssons organ och snokägg.

I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på om det finns en särskild grupp människor som inte kan låta bli att alltid söka efter fina stenar, lustiga snäckskal eller små fossil.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Nybrofältet utanför Ystad i Skåne skådar vi dagfjärilarnas fladdrande färgprakt tillsammans med biologen Harriet Arnberg som är biolog på Lunds universitet och arbetar med Svensk dagfjärilsövervakning. Länge var det osäkert hur det går för Sveriges omkring 110 arter dagfjärilar. Svensk dagfjärilsövervakning drog igång 2010 med ambitionen att försöka ge ett svar på den frågan. Frivilliga fjärilsvänner i hela landet hjälper till att hålla koll på hur det står till med våra fjärilar och olika arters upp- och nedgång. Vi hör hur inventeringen går till och hur trenderna för olika fjärilar sett ut de senaste åren. Dessutom får vi träffa några av dagfjärilarna som flyger just nu, när fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Nybrofältet. På de öppna och soliga markerna med rik flora trivs många olika arter som påfågelöga, amiral och tistelfjäril. Med lite tur kan vi också få uppleva rariteter som hedpärlemorfjäril och svartfläckig blåvinge. Harriet Arnberg svarar också på några av lyssnarnas fjärilsfrågor.

Nattfjärilar ser vi kanske mer sällan, men när man vet hur man ska locka fram dom öppnar sig en ny värld av skönhet. Sheelan Barazanji har alltid fascinerats av insekter och fångar nattfjärilar tillsammans med barnen. Det är skönt med en fjäril i ansiktet tycker femåriga Maia Bengtsson. Reporter Jenny Berntson Djurvall var med och vittjade fällan en tidig morgon.

Vi ber också entomolog Julia Stigenberg om en topplista över coola fjärilar som inte är dagfjärilar.

Något kom simmande in mot land i Stendörrens naturreservat utanför Nyköping. En vattenfladddermus! Tobias Kjellqvist berättar om upplevelsen som han fångade på film – och fladdermusexpert Marie Nedinge berättar om att fladdermöss gärna jagar och dricker i vattenytan men helst inte vill falla i. Och hur man ska göra för att undvika att en vattentunna blir en dödsfälla för fladdermöss.

I veckans kråkvinkel tar Lena Pettersson oss med till sitt semestersmultronställe: en alldeles vanlig kommunal badplats.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dagarna är det tio år sedan den stora skogsbranden i Västmanland startade. Vår fältreporter Lena Näslund besöker Hälleskogsbrännan – det stora naturreservatet där naturen får sköta sig själv och både forskare och naturintresserade kan följa hur naturen återhämtar sig.

Vi möter Sören Larsson som följt utvecklingen från brandens första dag. Han var med och inventerade de tretåiga hackspettarna som dök upp direkt för att festa på alla insekter i de döda och döende träden. Han såg dem försvinna nästan lika snabbt och ersättas av andra, som gärdsmygen. Nu är det sångare – som härmsångare – som finns i mängder i brandområdet.

Vi träffar också Ylva Norén från länsstyrelsen som är ansvarig för reservatet och för naturvårdsbränningar i Västmanland. Hon har sett skillnaden mellan de kontrollerade bränderna och den rasande branden som slukade inte bara träden, utan också mineraljorden och lämnade efter sig ett svartbränt stenlandskap. Hon har sett svedjenävorna ta tillfället att blomma efter en lång väntan på tillräcklig värme för fröna att gro, avlösas av rallarrosen som färgade landskapet rosa och nu är det björk, asp och sälg som målar grönt. Men hur kommer framtidens skog att se ut? Den frågan ställer vi också till Lena Gustafsson, professor emeritus i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som följt hur djur- och växtlivet i området utvecklats sedan branden. Vi gräver också i vårt arkiv och tar oss tillbaka till några av de tillfällen då Naturmorgon besökt Hälleskogsbrännan de senaste tio åren.

Och så blir det en avstickare till Rävbacken i Uppland där biologen Emil Nilsson återskapar ett öppnare kulturlandskap med plats för många arter, som den lilla ormbunken månlåsbräken till exempel. Här får vi en inblick i gräsmarkernas och gräsmarksarternas historia.

Förra veckan frågade vi Naturmorgons lyssnare om någon sett morkullor lyfta med sig en unge under sig när de flyger iväg. Jodå, det verkar verkligen inte bara var en skröna - vi har fått in mängder av vittnesmål på detta!

I veckans kråkvinkel plockar Helena Söderlundh blåbär och känner vemodet rulla in.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En liten flock vilda myskoxar vandrar idag fritt i de svenska Härjedalsfjällen. Och här levde de också under slutet av den senaste istiden, för 30 000 år sedan. Ett upp emot 400 kilo tungt arktiskt getdjur som fixar temperaturer ner till 50 minusgrader, och som utan problem rusar med huvudet först rakt mot en myskoxe-rival – det sju centimeter tjocka pannbenet klarar det mesta.

Vår fältreporter Ingrid Engsted Edfast finns i Myskoxcentrum i Tännäs, Sveriges enda myskoxehägn, där hon med guiden Elin Ringkvists hjälp får närkontakt med det som kallats vårt sista stora urtidsdjur. Hielke Chaudron berättar också under morgonen om sina många möten med de vilda myskoxarna på fjället och den inventering av dem som startar nu, i regi av projektet Myskoxe 2030.

Men vilken är myskoxens status i Sverige idag? Den räknas inte till den svenska faunan, men inte heller som invasiv, och det finns egentligen ingen instans som har det officiella ansvaret för arten. Om detta pratar vi med både Claes Svedlindh på Naturvårdsverket och Lina Jelk från Vildriket och projektet Myskoxe 2030.

Och så ger vi oss ut på en blåsig båttur på Vänern, till ön Vithall i Lurö skärgård. En ö som kallats för Lycksalighetens ö av de sista bofasta på 1950-talet. Sedan dess har ön växt igen med skog, men nu har restaureringar återskapat det öppna landskapet och kattfot, granspira och Hartmanstarr har fått en ljusare framtid, berättar landskapsvårdaren Martin Sandmark.

Vem är det som låter i natten? Naturmorgons lyssnare har hört av sig med inspelade surr och plopp och knarr, och vi ber ornitologen Monica Pedersen reda ut vad det är vi hör.

Och så hör vi Lotta i Halland berätta om något väldigt märkligt. Hon såg en morkulla flyga med en unga inunder sig. Är det möjligt? Jo, berättelser om detta finns – men inga bevis. Vi pratar med fågelexpert Anders Wirdheim om saken.

I veckans kråkvinkel får Lisa Henkow frågan från doktorn: Har du varit i skogen???

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I utkanten av Linköping brer det ut sig – Tinnerö eklandskap. Det som var betat kulturlandskap på 1800-talet blev militärt övningsområde på 1900-talet för att nu, på 2000-talet, vara ett drygt 600 hektar stort kommunalt naturreservat. Härifrån sänder vi Naturmorgon lördag 13 juli.

Det varierade landskapet som både beteslandskap och militärövningar skapat har gjort Tinnerö till ett ovanligt artrikt område. Och sedan det blev naturreservat 2006 har en rad åtgärder gjorts, allt från att återskapa sjöar till att lägga ut sandhögar eller släppa fram ängsblommorna. Entomolog Tobias Ivarsson kan efter återkommande insektsinventeringar konstatera att det har lett till en artexplosion, framför allt av det som kallas gaddsteklar: bin, getingar, rovsteklar, guldsteklar, vägsteklar, myror med flera. Under morgonen letar Tobias Ivarsson efter några av dem kring Tinnerö gård, mitt i reservatet. Inuti blåklockorna kan vi med lite tur hitta blåklocksbin, och inte långt därifrån prickgökbiet. Det parasiterar nämligen på just blåklocksbin! Båda arter har ökat de senaste åren tack vare fler blommor och fler boplatser. Och här finns numera 27 arter av guldsteklar. Fler än någon annanstans i Sverige, om man jämför områden av samma storlek. Vi får också veta varför just guldsteklar är en bra indikator på att det finns många andra gaddsteklar.

Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping, har i decennier arbetat med Tinnerö eklandskap och kommer att berätta om hur man tänkt för att både bevara de naturvärden som redan fanns på plats, och för att skapa nya genom offensiva insatser med grävskopor, schaktmaskiner och motorsågar. Anders var med redan när Naturmorgon sände från Tinnerö eklandskap senast, för precis tjugo år sedan.

Föreningen Linköpings ekopark har guidat i Tinnerö redan innan det blev naturreservat, och nu driver de upp ängsblommor från frö som sedan planteras ut i området, berättar ordförande Björn Ström. Vi pratar också med Karolina Janiec som arbetar med naturvård runt Tinnerö gård.

Programledare är Mats Ottosson och fältreporter är Helena Söderlundh.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna julilördag finns fältreporter Lena Näslund i Sörmlands skärgård, med fokus på dykänderna ejder, svärta och småskrake. Ejdern, en av skärgårdens verkliga karaktärsarter, har minskat kraftigt. Svärtan är mer av en doldis, men vacker i sin svarta dräkt. Hannens näbb är klargul och båda könen känns igen på de kritvita armpennorna. Och så småskraken som har en lite busig, okammad uppsyn.

De här tre dykänderna följs för fjärde året i rad i ett forskningsprojekt som svenska och danska Jägareförbunden, Sveriges Lantbruksuniversitet samt universiteten i Lund och Aarhus ligger bakom. Vi får följa med till ön Hävringe i ytterskärgården när de för första gången sätter satellitsändare på ett antal honor. Dykänder är svårstuderade och nu hoppas forskarna få veta mer om var och hur de söker föda, övervintrar och hur de lyckas med häckningen. Varför verkar svärtan klara sig bättre än ejdern? Under morgonen sänder vi direkt från ön Stora Bredskär, som ligger lite närmare kusten än Hävringe. Medverkar gör bland andra Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet, ansvarig för dykandsprojektet.

Och så får vi följa med Mats Ottosson till både England och Gotland för att få en skymt av en vit vålnad i natten: tornugglan. En verkligt hemlig fågel! Inte minst här i Sverige där den bara jagar mitt i natten och är nästan omöjlig att få syn på. Och det är ytterst osäkert om den häckar här över huvud taget, och skulle den göra det är det ändå väldigt hemligt ATT den gör det.

Från en tornfågel till en annan: Vi följer med när entusiasten Stefan Delin ringmärker tornfalksungar i Nordmaling i Västerbotten. Han har följt arten i över 40 år.

Nu i sommar har Daga Johansson hittat vad hon tror är bläckfiskskelett på stranden på Västkusten. Hon vill veta mer bläckfiskarna och vi ber marinbiolog Christin Appelqvist svara.

På kvanneplantorna vid källdammen i sin trädgård i Hälsingland har Sassa Norling hittat nio larver av makaonfjäril. Hur ska hon göra så att de överlever och utvecklas till vuxna fjärilar? Fjärilsexperten Jimmy Adolfsson svarar.

I veckans kråkvinkel förundras Helena Söderlundh över de korta stavelserna som beskriver det allra viktigaste i livet. Som sol, hav, skog och vind.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det allra vitaste på en karta över Norge är Jostedalsbreen, fastlands-Europas största glaciär. Hela programmet sänds från en av glaciärens många utskjutande ”armar” – Nigardsbreen. Här tar Naturmorgons medarbetare på sig stegjärn och går en tur uppe på glaciären.

Glaciären har både krympt och växt under åren, men de senaste 20 åren har glaciärkanten krupit uppåt med nästan en kilometer. Meteorologen Kristine Flacké Haualand forskar om hur klimatförändringarna påverkar Jostedalsbreen – och hur glaciärsmältningen i sig påverkar det lokala klimatet. Vi möter henne vid en väderstation uppe på isen.

En glaciär i förändring innebär också att nytt land ständigt föds fram. Här kan forskare och turister se en ”succession på speed”, när moränen blottas och växtligheten tar över. Dessutom kan sådant som gömts i is i många hundra år komma upp i dagen. Geologen Marthe Gjerde, med morän som specialitet, berättar om ett landskap i förändring. Vi följer med på en tur vid Nigardsbrevatnet med naturvägledare Christine Wilms. Marte Meland, naturförvaltare för Nigardsbreens naturreservat, ger oss en inblick i Jostedalsbreens historia och växt- och djurliv.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Lisa Henkow.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fältreporter Mats Ottosson finns på Flatruet i Härjedalen, där fjällens fåglar och växter är ovanligt lättillgängliga. Sveriges högst belägna allmänna väg går nämligen rakt över det flacka lågfjället. Mats ger ögonblicksbilder av midsommarmorgonen på nästan tusen meters höjd och tar dessutom lyssnarna med tillbaka i tiden några veckor, till en tidig morgon som han spenderade på samma plats tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Det var en morgon när fjällfåglarna avlöste varann, från smalnäbbad simsnäppa via blåhake till fjällvråk.

Blir det mer midsomrigt än att gå runt på en fäbodvall och dofta på blommorna? Reporter Joacim Lindwall slår följe med botanisten Berit Berglund till Häckelsängs fäbodar på gästrikekusten och tittar på gräddlikt älggräs, granna rallarrosor och väldoftande gulmåra.

Tickan på trädstammen ser ut att snart fatta eld. Det bolmar rök ur den. Det är lyssnaren Bodil Hemmingsson som filmat en sporande fnöskticka och mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar hur finurligt det är när tickor sprider sina sporer och hur de blir till nya tickor ”Ensam är inte stark”.

På väg hem en kväll, vid 23-tiden, fann Nellie Johansson sig omringad av läten från träden runt omkring. Det väste och det skrek. Kan det vara ugglor och varför hänger de i grupp nu i juni? Svar utlovas.

En ”svampstreak” drog biologen Didrik Vanhoenacker igång mitt i vintern. Utmaningen är att hitta en ny svampart om dagen, så länge det går. Nu i midsommar kollar vi hur det har gått och vilket fynd han är mest glad över.

Dessutom svaret på förra veckans naturfråga och en kråkvinkel signerad Lisa Henkow.

Programledare Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm vet hur man luktar när man hanterat en snok. I andras näsor är det en frän och ganska obehaglig lukt – för honom doftar det succé. Han fångar och mäter snokar på en plats där man gjort samma sak sedan 1940-talet. Tack vare den långa mätserien kan man se hur ett förändrat klimat har påverkat snokarnas överlevnad. Vi gör sällskap med honom till en stenig tallbacke när snokarna just krupit fram efter sin vinterdvala.

Morgonens fältreporter finns denna lördag på Gotland, där man med stor stolthet vårdar sina ängen. På Gotland finns fler än 200 hävdade ängar (det vill säga de sköts på gammalt vis med fagning och slåtter) och det är också Sveriges enda landskap som har en egen Ängskommitté. Lena Näslund finns i Prästänget i Östergarn tillsammans med kommitténs ordförande Hjalmar Croneborg bland växter som brudsporre, blodtopp och tidigblommande ögontröst.

Matilda och Agnes Hogling och deras pappa Daniel såg en morgon en ekorre i trädgårdens krikonträd. Där satt den och kalasade på bladlöss som lördagsgodis. Hur vanligt är det? undrar de. Ekorrkännaren Olavi Grönwall svarar.

Och så ringer vi upp Mikael Kristersson i Skanör som länge har månat om skärfläckekolonin på Landgrens holme utanför Skanör. Den har med åren vuxit till landets största. Men nu fruktar han ett nytt hot: ett utbrott av fågelinfluensa. Lotta Berg, fågelskådare och professor i djurhälsa, kommenterar konsekvenserna av det misstänkta utbrottet.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vänern har med sina 22 000 öar och skär en av världens största sötvattensskärgårdar. Under ytan lever nors, siklöja och över 30 andra fiskarter. Uppe på skären är det trångt såhär års. Tiotusentals måsar, trutar och tärnor har sina häckplatser där, och i deras tätbefolkade skaror får även andra fågelarter skydd för sina boplatser, som drillsnäppa, roskarl, strandskata, småskrake och storlom. Många av fåglarna på Vänerns fågelskär hittar man annars främst längst våra kuster.

Fältreporter Jonatan Martinsson följer med Dan Mangsbo och Per Gustavsson, båda från länsstyrelsen i Värmland, på den årliga räkningen av fågelskärens fåglar. Den genomförs i år för trettionde året i rad.

I ett naturligt vatten varierar vattenståndet med årstiderna och vädret. Vänern är reglerad och det påverkar både vegetationen på land och livet i de grunda vikarna.
Vid Långerudden på Arnön, är sandmarkerna restaurerade. Där möter programledare Mats Ottosson upp Jan Rees från länsstyrelsen i Värmland och landskapsvårdare Martin Sandmark.

Sofia Wennberg från naturrum Vänern berättar både om sjöns fiskarter och geologi.
Och så möter vi fotografen och konstnären Mikael Solebris, aktuell med abstrakta och roande foton av fågelspillning, självklart fotade på Vänerns kala klippor.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Atlantstören dog ut från svenska vatten under 1900-talet, men nu ska denna uråldriga fyrameterfisk återintroduceras i Göta älv. Stören har stora benplåtar på kroppen och en mun som kan fällas ut som ett rör och dammsuga bottnarna på jakt efter föda. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tittar på störarna som kommer från ett tyskt utplanteringsprojekt och nu förbereds för ett liv i det vilda. Tillsammans med Linnéa Jägrud från Sportfiskarna och projektets iniativtagare Dan Calderon besöker vi Göta älvs norra utlopp Nordre älv, där det finns goda förutsättningar för stören att trivas, och också leka igen när den blivit lekmogen i 18-årsåldern.

En art som människan fört till Sverige oavsiktligt är stenmården. Det är en ny och främmande art som orsakat en del oro sedan den första stenmården upptäcktes 2018. Naturvårdsverket och Svenska jägareförbundet har försökt bli av med den, men nu är projektets pengar slut. Mest känd är kanske stenmården för sin förkärlek för att äta bilkablar – men vad är egentligen stenmården för djur och hur skiljer man den från skogsmården? Jenny Berntson Djurvall möter P-A Åhlén från Svenska Jägareförbundet i trakterna av Bromölla för att få veta mer.

Gökens läte är enkelt: ko-ko! Eller? Nja, det finns faktiskt fler varianter. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på några lyssnarfrågor om gökars läten.

Varför springer en igelkott runt runt en annan igelkott, i timmar? Biologiprofessor Marie Dacke förklarar.

Och varför flög ett bi fram och tillbaka med strån i munnen? Ännu en lyssnarfråga som får svar.

I veckans kråvkinkel slår Mikael Niemi fast att det lite krångliga Äventyret mitt i vardagen inte får glömmas bort.

Programledare är Mats Ottosson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maj innebär vårflod och just nu fyller smältvattnet från Jämtlandsfjällen vattendragen till brädden. Vår utsände fältreporter finns på plats vid Handölsforsen i västra Jämtland, där vattenmassorna dånar på sin väg ner mot Ånnsjön. I forsdimman som bildas kring fallet trivs många ovanliga och hotade lav- och mossarter, och dessutom finns här arter som annars bara går att hitta i helt andra delar av landet.

Tillsammans med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson ger sig fältreporter Jonatan Martinsson in i forsdimmeskogen som finns runt fallet - en naturtyp som tillhör de mest sällsynta i Sverige. På granarna runt om forsen letar de rariteter som blylav, västlig gytterlav och den akut hotade arten hårig skrovellav som bara finns på åtta lokaler i hela Sverige. Dessutom spanar de efter vår- och försommartecken i skogen och på myrmarken vid foten av fjällen.

I södra Hälsingland får vi ta del av fiskarnas sexliv på första parkett. Biologen Petter Hillborg tar oss med till harrarnas lek som är i full gång just nu.

Sture Wallin har jagat i hela sitt liv, men numera upplever han naturen via sin kamera. Och för några veckor sedan lyckades han ta några fantastiska bilder på lodjur. Vi ringer upp honom för att höra mer om det speciella ögonblicket.

I veckan har det varit biologiska mångfaldens dag. Några aktiviteter hålls även i helgen, och vi ringer upp Natursnokarna i Landskrona för att höra vad de har på gång. Och Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion, ger oss en inblick i vad som är på gång när det gäller biologisk mångfald globalt sett – med nästa stora toppmöte och på EU-nivå.

Och för en vecka sedan höll vi Fågelsångsnatt här i Sveriges Radio. Vi tittar tillbaka på natten och minns några höjdpunkter.

I veckans kråkvinkel rapporterar Maria Westerberg från ödsligheten på en värmländsk myr.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.

Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.

Här finns del två av natten: Från 04.02-07.55.

De fyra arenorna + extramikrofonen

Stenåsabadet på sydöstra Öland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras.

Revinge i Skåne

Vid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan?

Örsundaån i Uppland

Under vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver.

Täftefjärden i Västerbotten

I en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll.

Nåsten utanför Uppsala

Under natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära.

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quiz

Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna.

Samlad information på hemsidan och sociala medier
All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen Wiklund

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.

Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.

De fyra arenorna + extramikrofonen

Stenåsabadet på sydöstra Öland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras.

Revinge i Skåne

Vid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan?

Örsundaån i Uppland

Under vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver.

Täftefjärden i Västerbotten

I en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll.

Nåsten utanför Uppsala

Under natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära.

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quiz

Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna.

Samlad information på hemsidan och sociala medier
All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen Wiklund

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här morgonen har vår fältreporter Jonatan Martinsson tagit båten från Torekov i nordvästra Skåne till Hallands Väderö för att spana in de flera hundra år gamla träden som finns här. Hedbokskogen, de krokiga ekarna och hamlade lindarna är fascinerande i sig, men de blir också livsmiljöer för många andra arter. Här kan man hitta läckerheter som läderbagge, svart guldbagge, lunglav och bokvårtlav. Under tusentals år har människan brukat markerna på ön. Nu i maj färgas de betade hedarna rosaröda av blommande trift, men här finns många andra växter.

Tillsammans med Jan Lannér, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, Björn Werner, arborist och Janne Johansson, biolog, dyker vi ner i öns historia, får reda på varför naturen ser ut som den gör och vilket naturvårdsarbete som bedrivs här idag.Totalt har det hittats omkring 4 000 arter på Hallands Väderö och av dem är 220 rödlistade.

För två år sedan invigdes en nyanlagd våtmark i Benjakittiparken, mitt i centrala Bangkok i Thailand. Det har blivit till ett riktigt fågelparadis, där både fåglar och fågelskådare trivs. Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent, Axel Kronholm, följde med inbitna fågelskådaren Peter Ericsson på en upptäckartur bland blåstjärtade biätare och rödryggiga blomsterpickare.

Hur kommer det sig att Kerstin Karlén från Högsäter i Dalarna hittade ett tomt ormskinn uppe på taket? Den kan ju inte ha flugit dit... Nu undrar hon om ormen har tagit sig dit för egen maskin eller om det är en fågel som lämnat rester efter sig. Vi ber Ludvig Palmheden på Naturhistoriska Riksmuseet förklara vad som kan ha hänt - och vilken ormart det handlar om.

En vecka kvar till Fågelsångsnatten! Och på flera av lokalerna vi kommer att sända från är det gott om vadarfåglar. De är inte bara svåra att se skillnad på, lätena är inte heller så enkla ... Men i Mats Ottossons nya fågelsånglektion om just vadarnas läten finns minnesregler om såväl trioler som tvåtakt att ta med sig.

Så här i maj tänker Lisa Henkow i veckans kråkvinkel på fenomenet lagring. För den är ju hemligheten bakom den plötsliga, överväldigande grönskan.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kirskål, nässlor och maskrosor hör kanske inte till de mest älskade växterna i trädgården. Men där tycker Ann-Louise Fransson i småländska Deralycke annorlunda. Hon slår ett slag både för att äta dem, och för deras medicinska egenskaper. Denna majlördag går vår fältreporter Lisa Henkow på en örtavandring hemma hos Ann-Louise, och lagar till något grönt och gott av vårens ogräsprimörer. Frågan är om en grön nässelsmoothie bränns i munnen?

Och så får vi senaste nytt om hur det går för den större vattensalamandern och hur ekologen Martina Kiibus efter hårt arbete fick den tillbaka till en damm i Judarskogen i Stockholm.

I början av maj förra året satt Naturmorgons lyssnare Gunnel Larsson vid en asp och plötsligt hände det. Som på en given signal slog den ut alla sina blad, samtidigt! Hur är det möjligt? Och är det läge att sätta sig vid samma asp, vid samma tid, och hoppas på att det händer igen? Vi ber botanist Sofie Olofsson svara på det.

De är inte lätta att skilja åt, gässen! Vem kacklar egentligen hur? Äntligen finns det en fågelsånglektion för hur de olika gässen låter. Även om alla inte kallar deras läten för just sång...

Och i Thomas Öbergs kråkvinkel får vi svaret på varför en renskötare visade bilder på när Notre Dame brann i Paris, när det skulle handla om Sápmis fjäll och skogar. Helighet är den gemensamma nämnaren.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här i slutet av april börjar de äntligen anas i södra Sverige – de limegröna musöronen på björkarna! Naturmorgon ägnar hela programmet åt trädet som var vårt första efter istiden och som är först på plats efter en skogsbrand. Som växer fort och dör ganska fort, men är viktig värdväxt för över 800 arter av exempelvis insekter och svampar. Ett träd som fortfarande är självskrivet vid högtider som student och bröllop, som finns med oss i bastun och som vi sitter på vid köksbordet.

Björken är ett omtyckt träd – själva sinnebilden av våren som några av Naturmorgons lyssnare uttrycker det – men ger också många snuva och huvudvärk.

Under morgonen har vi vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall i Bödaområdet på norra Öland. Där visar ekolog Jonas Hedin vilka insekter som trivs i björken. Trivs gör de allra bäst när björkveden rötats, antingen som vitröta eller brunröta. Vi får veta varför det är viktigt att spara björk, och varför stående död björk hyser andra insektsarter än liggande. Insekter som blir mumma för fåglar som exempelvis den mindre hackspetten.

Skogsekologen Lars Östlund tar oss med på björkens historia – från älskat och använt träd, till att bli hatobjekt nummer ett inom skogsbruket från 1940-talet och framåt, till att ha fått sin upprättelse igen.

Björkforskaren Felicia Dahlgren Lidman berättar hur man skiljer på vårtbjörk och glasbjörk och varför björken är så snabb att etablera sig efter en störning.

Och så ringer vi upp slöjdaren Niklas Karlsson som förklarar varför han älskar att tälja just i björk, och bastubadaren Birgitta Tamminen som kan den ädla konsten att binda en bastukvast, eller vihta som det heter på finska.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgon flyttar ut och sänder hela morgonen från Botkyrka strax söder om Stockholm. Här finns fin natur och många naturreservat, men också ett tryck från den växande staden. Hur värnar man naturen när bostäder och vägar ska byggas? Och vad spelar naturen för roll? Jo, bland annat kan skogen vara ett perfekt klassrum som minskar stress och gynnar språkutveckling och nyfikenhet.

Den här morgonen följer vi med fältbussen som rullar in i Lida naturreservat med femteklassare, luppar och håvar. Vi möter Felix Stevelind, 10 år, och Sigge Lundström, 5 år, och får veta varför de slår på en gran, och naturskolelärarna Stefan Milivojevic och Annika Norin, som berättar hur barns förhållande till naturen förändrats på knappt 30 år. Vi möter också årskurs två från Tallidskolan i Fittja när de upptäcker däggdjursspår med Naturskolans Jenny Dagert. Parollen för Naturskolan är ”med himlen som tak”.

Vi besöker Mälarskogen, ett nybildat kommunalt naturreservat utmed Mälaren och Norsborg, Hallunda och Slagsta. Här expanderar staden, och kommunbiologen Julia Stigenberg värnar naturen för arterna och invånarna. Vi besöker avgående kommunbiologen Britta Ahlgrens smultronställe med solvända och kattfot där granplanteringen tränger sig på.

Botkyrka kommun sträcker sig från Mälaren till Östersjön i Södra Storstockholm.

Programledare Karin Gyllenklev och fältreporter Lena Näslund sänder direkt från Botkyrka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många undrar: hur gör jag trädgården, balkongen eller innergården i bostadsrättsföreningen mer naturvänlig? Sedan ett drygt år tillbaka kan Trollhätteborna boka in den kommunala rådgivaren för biologisk mångfald, Anna Brandeby Harström, för att få svar på sådana frågor. Den här morgonen finns vår fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Anna i en av de trädgårdar hon besökt, nämligen Eira Högforsens, strax utanför Trollhättan. Vi får konkreta tips för att gynna den biologiska mångfalden hemma, och Anna berättar om sitt arbete ute på förskolor, företag, reningsverk, bibliotek och bostadsrättsföreningar. Under morgonen får vi också följa med just till en bostadsrättsförening, i centrala Trollhättan, där Kari Granstrand berättar om planerna på att gynna brännässlorna och dra ner på gräsklippningen.

Inspirationen till Trollhättans satsning på biologisk mångfald kommer delvis från den danska tv-serien Ge oss naturen tillbaka, där kommunen Hjörring ska gå från klippta gräsmattor till fjärilsvänliga ängar.

Vi får också Naturmorgonlyssnarnas bästa tips för att öka på den biologiska mångfalden hemma: det vimlar av fågelbad, uggleholkar, bihotell, blommande lavendel, oklippt gräs, gamla träd, faunadepåer och nyanlagda ängar i våra kommentarsfält.

Och ett kvitto på att jobbet gett resultat kan ju vara när det fladdrar av fjärilar i rabatten. Vi fortsätter in i fjärilarnas värld – Karin Gyllenklev har träffat vetenskapsjournalisten Katja Bargum som skrivit en ny bok om bland annat rekordlånga fjärilstungor och larvernas mäktiga pruttkraft.

Magnus Hellström på Ottenby fågelstation berättar om ovanligt tidiga flyttfåglar som noterats där. En varm vinter i Europa kan vara en av orsakerna.

Vi får också en rapport från veckans rovdjurskonferens i Järvsö, och blickar framåt mot Tiburtiusdagen 14 april då björnarna enligt folktron vaknar ur sina iden. Men Lena Nordström berättar att hon såg björnspår i Hede i Härjedalen redan för flera veckor sedan.

Och i veckans kråkvinkel hyllar Lisa Henkow vitsippans variation.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi sänder direkt från trakterna av Helagsmassivet, där Sveriges sydligaste glaciär finns. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast har siktet inställt på det många säger är Sveriges sötaste djur – fjällräven. Som en blandning mellan en mjuk teddybjörn och en hundvalp, med en av naturens varmaste pälsar. Tack vare åratal av naturvårdsinsatser, och en hel del hundmat, pekar det uppåt för vårt enda riktigt arktiska rovdjur. Men växlingsrikt vinterväder och konkurrens från rödräv oroar.

Lars Liljemark och Tomas Bergström från Länsstyrelsen i Jämtland arbetar båda med fjällräv, och tillsammans med dem besöker vi en utfodringsplats och en lya. Vi hoppas på en vårvintermorgon med fjällräven i fokus, men också med chans på fjällripor, renar och järvspår.

Och så lyssnar vi efter Europas största fältsparv – den sällsynta kornsparven. Den ser ut som en tjock sånglärka, och sjunger som en gulsparv som går på grus. De flesta kornsparvar finns i Skåne, men nu är den också på väg tillbaka till Öland. Fågelskådare Elsy-Britt Schildt lyssnar efter den där tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Med en och en halv månad kvar till Fågelsångsnatten, som sänds i P1 natten till 18 maj, presenterar vi en av sändningsplatserna: Täftefjärden utanför Umeå. Presentationen finns ockå i en längre version i podden Livet enligt Naturmorgon, där både den som lyssnar, och reporter Joacim Lindwall, testas på sina fågelkunskaper.

Vad är det för tickor som ser ut som blåmusselskal och fjärilsvingar? Det undrar Kristina Svensson, och vi skickar frågan vidare till svampkännaren Majken Ekstrand.

Och så följer vi med på en nattlig vandring uppför berget Monte Titano i den lilla republiken San Marino i nordöstra Italien. Vissa nätter, när luftfuktighet och temperatur är optimala, finns chansen att få se den italienska grottsalamandern.

I veckans kråkvinkel promenerar Jenny Berntson Djurvall ut i barrskogen. Där är våren inte är övertydlig, men den som lyssnar noga hör ett skälvande vårjubel!

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna påskafton hoppas vi hitta våren vid Hornborgasjön. Vi frossar i tranor! Just nu väller de in för att rasta vid den berömda fågelsjön i Västergötland. Vart tar de vägen sedan, hur är läget i övervintringsområdena de just har lämnat – och hur glupska är de egentligen på fågelungar och ägg? Morgonens fältreporter Lena Näslund finns både vid Trandansen - och en bit därifrån, för att lyssna efter många andra fågelarter än just tranor. Sofie Stålhand från Naturum och Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, och Johan Widunder från Länsstyrelsen Västra Götaland, guidar i vårdansen.

Vi frågar lyssnarna om hur de reagerar på tranans ankomst - denna fågel som förknippas så starkt med ljuset och våren.

Och så ska vi ut på en resa. En lång resa. Till södra Patagonien i Chile där den sydamerikanska kontinenten tar slut och där Stilla havet och Atlanten tar vid. Här finns väldiga sydbokskogar som är näst intill opåverkade av oss människor, skogar som nu ska bli en nationalpark och ett svenskt forskarlag från Umeå är där för att hjälpa till! Vi har träffat skogekologen och professorn Lars Östlund som berättar om hur forskarlaget tar sig igenom snårskogar av fuchsia, hur man hittar spår från ursprungsbefolkningar som liknar spår av samer och som ser valar spruta vid stranden.

Vi pratar också med biologen Pav Johnsson som när han var på Nya Zeeland hittade den fjäril som många biologer bara kunnat drömma om - en Frosted Phoneix som inte setts sedan 1959 och befarats vara utdöd.

Det är inte tyst ute längre! De första vårfåglarna sjunger för fullt. Men hur var det nu, vem låter hur? Mats Ottosson har snickrat ihop en alldeles färsk fågelsånglektion, den 40:e i ordningen, med titeln ”nystart, tidig vår” och där talgoxe, blåmes, talltita, entita, grönfink, nötväcka och gulsparv får plats.

Och denna påskafton till ära är det ägget som hyllas i veckans kråkvinkel, signerad Jenny Berntson Djurvall.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan har det varit vårdagjämning och våren är på ingång, i alla fall i södra Sverige. Och nu börjar flyttfåglarna återvända från sina vinterkvarter - till stor glädje för många fågelskådare. Den här lördagen tar vi pulsen på en av västkustens bästa fågellokaler: Morups Tånge utanför Falkenberg. På de betade strandängarna och i de grunda havsvikarna är fågellivet intensivt på våren. Här samlas nämligen både fåglar som häckar i området och de som bara tar en paus på sin färd vidare norrut. Plus de fåglar som tillbringat vintern här!

Fältreporter Jonatan Martinsson och fågelskådarna Ann-Jeanette Fagerblom, Jörgen Fagerblom och Niklas Torstensson hoppas på en morgon full av vårtecken som ropande storspov, pigga tofsvipor, spelande sånglärkor och nyanlända sädesärlor. Dessutom får vi kanske stifta bekantskap med berglärkorna och snösparvarna som tillbringat vintern i södra Sverige och nu snart ger sig av till sina nordliga häckningsplatser.

Och så drar vi till Hammerknuden på Bornholms norra spets, för en promenad i ett dramatiskt kustlandskap där harriset sprätter och ekarna klamrar sig fast. Guide är naturvägledaren Marie Helene Birk.

Nu i mars börjar en del grodor och paddor att vakna. Bra tid att se ut en groddamm att adoptera, berättar Henrik Thurfjell på SLU Artdatabanken. Forskarna vill nämligen ha allmänhetens hjälp att räkna groddjuren i vår närhet.

Hur låter en upphetsad grävlingshane, en irriterad räv eller en muttrande gråsäl? Nu släpper vi en hel serie avsnitt om hur olika däggdjur låter, i podden Livet enligt Naturmorgon. Vi hör ett smakprov i programmet och alla avsnitten går att höra här (släpps fredag morgon 22 mars).

Den som letar kanske kan hitta en blåsippa i knopp! Det gjorde i alla fall Naturmorgons Joacim Lindwall när han gav sig ut på vårspaning på Iggön norr om Gävle, tillsammans med biologen Petter Hillborg. Och vi har också frågat Naturmorgons lyssnare efter vårtecken - och jodå, det finns både blåsippor, starar och en vedtrave som börjat torka.

I veckans kråkvinkel hävdar Mats Ottosson att en morgon i naturen är alldeles, alldeles omagisk.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna marsmorgon, 2024, finns fältreporter Lisa Henkow på Ivö klack i Skåne tillsammans med paleontologen Elisabeth Einarsson. Hur såg det ut just här, fast för 80 miljoner år sedan? Det har Elisabeth Einarsson undersökt i sin forskning och hon berättar att här levde dinosaurier, mosasaurier, svanhalsödlor, vattenlevande fåglar, krokodiler och sköldpaddor. Hon lär oss också tidsmedvetenhet med hjälp av bläckfiskfossil och om hur skolbarns naturliga intresse för dinosaurier kan ge förståelse för hållbar utveckling och klimatförändringar och öppna upp för naturvetenskapliga studier.

Kan fiskar känna smärta? Ja, de har smärtreceptorer bland annat runt munnen, berättar Albin Gräns, zoofysiolog på Sveriges Lantbruksuniversitet. I ett reportage av Jenny Berntson Djurvall får vi veta hur fisken upplever att bli uppfiskad och att fisken kan vara vid medvetande en lång stund efter att man skurit huvudet av den.

Ja, går det att få en fiskeupplevelse utan att fånga fisken på en krok och dra upp den? Vi pratar med Erik Sandelin, doktorand på Konstfack och KTH i Stockholm, som undersökt det i sin avhandling.

Ebba Hagbom välkomnar varje vår kattugglor i två holkar utanför huset i södra Värmland. Men nu har en av holkarna hamnat på sned. Hur ska hon göra - ska hon ta bort den gamla när en ny sätts upp, och hur ska den nya placeras? Vi ringer upp Johan Nilsson på Lunds universitet för att få svar. Han jobbar på något som heter Kattuggleprojektet och har koll på sisådär hundra olika kattuggleholkar i sin forskning.

I kråkvinkeln sjunger Thomas Öberg de våta markernas lov.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För sista gången den här säsongen svarar experterna i Naturpanelen på lyssnarnas naturfrågor. Runt bordet i Medelhavshuset i Botaniska trädgården finns entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson.

Vad är det som gör att det doftar vår ute? Hur kommer det sig att just lavskrikor är så orädda och kommer fram och äter falukorv? Och varför är kantareller gula? Det är några av frågorna som panelen tar sig an. Eller så blir det just din fråga som tas upp. Hör av dig på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vårbäckar och månaden mars hör ihop för vår reporter Joacim Lindwall. Med snöskor på fötterna följer vi smältvattnet tillsammans med biologen Petter Hillborg som berättar om is, vatten och livet i vattnet. Vi utgår från Säljemar norr om Gävle, från sjöisen, via strömmande vatten och alkärr till en havsvik där sötvattnet möter salt och en utterfamilj lämnat spår.

Sju fladdermusvänner letar efter fladdermössens vinterviste i Västerbotten, för vi vet nästan ingenting om var fladdermusen övervintrar i norra Sverige. Följ med på en krävande skidtur till den hemliga grottan där fladdermössen kanske tillbringar sin vinterdvala. Rovdjursexperten Michael Schneider och ljuddesigner Andreas Estensen är två av dom som försöker kartlägga fladdermössen i Västerbotten. Reporter Elin Moberg.

Fladdermusexperten Marie Nedinge svarar på en lyssnarfråga om fladdermöss som övervintrar i en jordkällare. Vi pratar också med glada naturnjutare i Fagerstatrakten som nu kan röra sig fritt i naturen igen efter att svinpest-restriktionerna är borta.

Barnen på en förskola i Örebro undrar vem som bor i hålet i jorden och det vet Frauke Ecke, professor vid Helsingfors Universitet.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här i slutet av februari drar det ihop sig till uggletid. Det är nu, och några månader framåt, som det är störst chans att höra ugglorna ropa till varandra i mörkret.

Därför ägnar vi hela programmet åt ugglor! Vilka de är, hur de låter och hur de lever.

Vår fältreporter Lena Näslund finns vid Häckeberga i Skåne tillsammans med fågelforskaren Martin Green, för att lyssna och spana efter bland annat kattugglor. Och i studion finns biolog Bo Söderström, som har med sig en rad inspelningar han gjort av ugglors rop och läten.

Under morgonen får vi lära oss hur alla svenska ugglor låter och får möta flera av dem. Vi ringer också upp lyssnare som berättar om sina mest minnesvärda ugglemöten.

Förra året var ett dåligt år för ugglor i hela landet. Men i södra och mellersta Sverige finns nu iakttagelser som tyder på en uppgång. Det finns alltså förhoppningar om en fin ugglevår.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi sänder från Kristianstads vattenrike med siktet inställt på fågel, fisk och mittemellan. Det vill säga övervintrande gäss och örnar, fiskarna sarv och mal - och vass. Alla sätter de karaktären i Vattenriket, där vår fältreporter Lisa Henkow träffar naturvägledaren Josefin Svensson. Mitt i Vattenriket, där Helge å rinner genom Kristianstad finns en byggnad helt på pålar: Naturum Vattenriket. Från Naturum och träbron över ån har de optimalt span på örnarnas morgonrunda och om turen vill ser de kungsfiskare, eller till och med utter.

Tallskogarna runt berget Söderåsen i Gästrikland bör skyddas – det anser både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Men ändå kan Länsstyrelsen behöva ge dispens för avverkning, trots att det finns fridlyst knärot i området. Hur kan det komma sig? Vi hör ett reportage av Joacim Lindwall.

Det är snöig februari, men vårtecken finns! Som att en del däggdjur börjar få ungar. Hararna är tidigt ute och nu uppmanar Artdatabanken på SLU allmänheten att rapportera in harungar, eller harpaltar som de också kallas.

Fotografen Patrik Luther blev vittne till när ett rådjur dog i snön. Han hörde av sig till Statens veterinärmedicinska anstalt som gärna ville att Patrik skulle hjälpa till och skicka in prover från rådjuret. Det visade sig att det var huvudet som skulle skickas in! Vi pratar med Patrik och hör med SVA varför det är just huvudet de behöver.

I veckans kråkvinkel söker Karin Gyllenklev tröst i ljuset.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgon sänder direkt från Stöcksjö söder om Umeå. Där gräver vi oss ner under snön till skogens hjältar: mossorna. De erbjuder livsmiljö för hundratals små arter, som nematoder och hoppstjärtar, och dessutom gödslar de skogen. Genom att locka till sig cyanobakterier kan mossorna nämligen fixera kväve ur luften. Forskarna Marie Charlotte Nilsson Hegethorn och Jörgen Sjögren från Sveriges Lantbruksuniversitet ger oss en inblick i mossornas liv under snön. Ja, hur klarar de egentligen att vara vintergröna, och hur skiljer sig en mossas vinterliv i norra Sverige från en i södra? Fältreporter i Stöcksjö är Maria Viklands.

En del springer två kilometer om dagen, andra kryssar en fågel varannan dag. Allt fler ägnar sig åt så kallade streaks - ett uppdrag till sig själv som ska göras utan uppehåll under exempelvis ett år. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker har tidigare kört en birdstreak, men nu har han gått vidare till svamparna. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev följer med honom ut för att leta svamp mitt i vintern – och för att höra hur man lägger upp taktiken för en svampstreak.

Gråsiska, domherre och steglits har blivit vanligare på de svenska fågelmatningarna, visar sammanräkningen från Vinterfåglar inpå knuten. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige berättar varför, och också vilka fåglar det gått sämre för.

I veckans kråkvinkel längtar Maria Westerberg sig alldeles sjuk efter något grönt.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är återigen dags för experterna i Naturpanelen att stråla samman i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Uppdraget för entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson är att svara på lyssnarnas frågor om natur.

Vem hade spetsat en mus på en gren? Varför simmade tranorna över sjön varje kväll? Varför hade alla träd runt sjön som strumpor av mossa upp till exakt samma höjd? Det är några av frågorna som tas upp. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här helgen är det många som räknar fåglarna utanför fönstret och rapporterar in till Vinterfåglar inpå knuten som arrangeras av Birdlife Sverige. Och även från Ekologihuset på Lunds universitet räknas det fåglar. Naturmorgons fältreporter Lena Näslund direktsänder därifrån tillsammans med fågelforskaren Anders Brodin. Han ger också en inblick i hur vinterfåglarna klarar utmaningarna med kyla och dålig tillgång på mat. Nötkråka, råka, tallskrika, lavskrika och talltita har alla olika strategier för mathållningen.

Vad får en människa att ta steget till att bli aktivist för att rädda naturen? I ett reportage av Lisa Henkow möter vi människor som kämpar för skogar och klimat, och hör vad forskningen säger om vilka som blir aktivister och varför.

Vi hör också om fjärilar som vaknat upp ur vintervilan och vad man ska göra om hittar en vaken nässelfjäril nu.

På en ljunghed i New Forest möter vi provencesångaren, en sydeuropeisk fågelart som är tillbaka från utrotningens brant.

I veckans kråkvinkel ger sig författaren Mikael Niemi rakt ut i den bistraste januarikylan för att uppleva total tystnad, blått ljus och röda korsnäbbar.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För tjugo år sedan började den stora förändringen på godset Knepp, strax söder om London. Mjölkkorna och den stora maskinparken såldes. Istället fick växtligheten i åkerkanter, häckar och trädridåer av egen kraft invadera fälten. Markerna förvildades.

För att inte igenväxningen skulle bli total satte man samman en kader av betesdjur. Tanken var att de så långt som möjligt skulle efterlikna den ursprungliga uppsättning stora däggdjur som fanns innan människan förändrade allt. I Knepp betar nu kor av lantrasen English longhorn cattle (istället för uroxar), lantrasen Tamworth-gris (istället för vildsvin), Exmoorponnyer (istället för vildhästar) - samt kronhjort och dovhjort.

Resultatet har blivit en rikt blommande savannlik mosaik av träddungar och busk- och gräsmarker. Den biologiska mångfalden reagerade snabbt. Arter som är starkt hotade i resten av det hårt brukade engelska landskapet har ökat kraftigt i Knepp. Området har på kort tid blivit en fristad för näktergalar, turturduvor, sälgskimmerfjärilar – och för människor som längtar efter en hoppfull naturvårdsberättelse.

Mats Ottosson besökte i somras Knepp tillsammans med den svensk-brittiska biologen Vikki Bengtsson och Knepps egen ekolog Penny Green, för att möta några av områdets omslagsarter, och för att få en bild av ett naturvårdsprojekt som inte liknar någonting som gjorts på svensk mark.

Vi får också följa med Mats och Vikki till New Forest, en stor nationalpark och allmänning där betesdjur strövat fritt i tusen år i öppna skogar, buskmarker och ljunghedar. Närmare det europeiska ur-landskapet är det svårt att komma, menar Vikki Bengtsson.

I veckans kråkvinkel tar vi oss hem till Sverige, där Joacim Lindwall ger sig ut i motionsspåret. Först i minnet, med joggingskorna på, sedan här och nu - på skidor. Det blir två helt olika naturupplevelser.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vidsträckta tallskogar, ensliga myrar och ett svårframkomligt sprickdalslandskap. Tresticklans nationalpark beskrivs ofta som en av södra Sveriges största vildmarker. Morgonens fältreporter hittar vi i det väglösa gränsområdet i västra Dalsland, med extra fokus på de spår som går att hitta här. Både från djur som finns här nu, men också från människor som levt och verkat här tidigare. För trots nationalparkens vildmarkskaraktär är det historiskt ingen ödemark.

Dessutom letar vi spår från de stora bränder som härjade tallskogen under 1800-talet. Nu planerar länsstyrelsen nya mer kontrollerade bränder, som ett sätt att sköta skogen och skapa förutsättningar för arter som är beroende av att det då och då brinner. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder direkt från en nationalpark där midvintern kopplat sitt grepp. Med sig i den djupa snön har han Stefan Husar på länsstyrelsen i Västra Götaland som förvaltar nationalparken och naturskribenten Roger Olsson som ägnat stora delar av sitt liv åt att vara i och skriva om den dalsländska naturen.

Så här i januari blir dagarna långsamt längre. Det är inte så långt till vårens fågelsång! Vi laddar upp med nya rön om hur fågelsången egentligen funkar. Mats Ottosson träffar zooekologiprofessor Mats Björklund och får veta att fågelhanen som sjunger dag efter dag i samma buske inte behöver vara samma hane, och att honor sjunger oftare än vi tror.

Milena Bergquist hittade något som verkade vara muslortar i blomkrukan. Men sedan hittade hon en larv också. Hur hänger det här ihop? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg för att få veta mer.

Två sorkbon - och en synlig ”motorväg” i gräset mellan dem. Varför gör de på detta viset, undrar Christer Falk, som sett fenomenet på Stora Förö i Göteborgs södra skärgård. Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.

I veckans kråkvinkel gläds Helena Söderlundh åt haren i trädgården.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Älgen får ofta symbolisera både skogen och hela Sverige. Den jättelika idisslaren är ett gissel för skogsbrukare, jägarnas högtidsvilt och vargens favoritbyte. Älgen är alltid aktuell och ofta omdebatterad. Fältreporter Lisa Henkow besöker Skansen i Stockholm för att få närkontakt med mular och klövar tillsammans med Jonas Malmsten, veterinär på SLU. Med utgångspunkt från den specialiserade kroppen ger han berättelsen om en älgs liv.

Det har ryktats om att älgen är aktuell för nästa rödlista över hotade arter, men det finns ju fortfarande många älgar. Henrik Thurfjell på Artdatabanken reder ut hur det hänger ihop.

I Sundsvall har biologen och forskaren Jennie Sandström på Mittuniversitetet ägnat många dagar åt att hitta en tall som är så gammal att den matchar stadens ålder, alltså 400 år - och nu har hon lyckats.
Ulrika Stenbäck som är konservator och reporter Ingrid Engstedt Edfast följer med upp på Norra berget.

Lyssnaren Cecilia Nabo såg en kråka som verkade meta! Fågeln stack ner en växtdel i vattnet och sekunden senare nappade en liten abborre som kråkan genast åt upp. Vi frågar ekolog Susanne Åkesson om detta var en medveten handling och om det finns fler liknande observationer?

Fågelmatning kan ses som ett banalt nöje, men fåglarnas närhet har ibland stor betydelse. Om det handlar Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi tar fram kikaren och spanar in några av de mest minnesvärda stunderna i Naturmorgon under året som gått.

Som det storslagna skådespelet då de 200 kilo tunga blåfenade tonfiskarna samlades i Öresund och villigt hoppade i vågorna inför åskådarnas ögon. Eller den ännu tyngre visenttjuren som till slut visade sig inne i skogen på danska Bornhom.

Men vi minns också det som snarare kräver lupp än kikare: de små rörtripsarna i en baldersbrå, en flodhättesnäcka i en småländsk bäck och en röd tulpanskål i en sumpskog i april. Och förstås miniatyrorkidén dvärgyxne som vi knäböjde inför en smällkall julimorgon på fjället Stormittåkläppen i Härjedalen.

Vi minns också det som utmärkte just 2023: den afrikanska svinpesten som gjorde att skogen stängdes av för allmänheten runt Fagersta och Norberg, det myckna regnandet som fick myggen att kläckas och svamparna att ploppa upp ur jorden, och så hur vår minsta mesfågel, svartmesen, plötsligt dök upp i stora antal i början av oktober.

Vi kliver in i en sjumilaskog väster om Jokkmokk - Pärlälvens fjällurskog. Det är mitt i sommaren men naturens egen air condition ger svalka. Som kontrast till det upplever vi också en regnig marsmorgon vid Lunds reningsverksdammar, där något så vanligt som gräsänder är vårt huvudfokus.

Dessutom ringer vi upp några av er som lyssnar på Naturmorgon, för att höra om era starkaste naturupplevelser från året som gått.

Avslutningsvis hör vi när Märit Lindholm, hämtat ur direktsändningen från Pärlälvens fjällurskog, berättar om vilken årstid som är hennes absoluta favorit.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Naturmorgon har vi hört henne många gånger - den entusiastiska botanikern Berit Berglund som beskriver blommor och växter som konstverk. Nu får vi följa med Berit till platsen där hon tillbringade sin barndoms och ungdoms somrar – Häckelsängs fäbodar vid havet norr om Gävle. Det var precis efter midsommar som Naturmorgons reporter Joacim Lindwall träffade Berit i hennes eget blomsterparadis. Det blir en tur till klipphällarna där nattskärran spelar sin kusliga sång, till hövding Gunnars koja där festerna var, och till fäbodvallen där alla blommorna finns.

Tillbaka i decemberverkligheten ger vi oss ut i snön som för ovanlighetens skull täckte även Skåne för några veckor sedan. Reporter Hjalmar Dahm följer med David Börjesson, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, på vargspårning i Svalemosse-reviret. Det är ett av de tre etablerade vargrevir som finns i Skåne sedan några år tillbaka.

Så här dan före dan sätter vi lite extra ljus på en av julens huvudpersoner: granen. Hur kommer det sig att granen klarar mörker så bra, och varför avskydde konstnären Ehrensvärd granen, medan Carl von Linné såg potentialen i granen?

Vi hör också om en ny studie om hur bred kattens diet är - även hotade arter ingår. Ekologiprofessor Susanne Åkesson kommenterar.

I veckans kråkvinkel läser Lisa Henkow om snäckor och hittar ett verkligt avancerat leverne.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Runt ett bord i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund sprider sig julstämningen när Naturpanelen samlas för svara på lyssnarnas naturfrågor. Experterna är som vanligt zooekologen Susanne Åkesson, botanisten Sofie Olofsson och entomologen Mikael Sörensson.

De tar sig an spörsmål som hur ett träd kan äta upp en skylt, varför en ticka verkar gråta och om varför en gås såg ut att spela död. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogen. Jorden. Älven. Fjället. Myren. Livsviktiga miljöer för den biologiska mångfalden – och temat för några av årets naturböcker. I andra böcker spelar enskilda arter som ekar, almar och skärfläckor huvudrollen. Åter andra öppnar dörren till fågelbonas, fladdermössens och de vilda blommornas värld, tar oss till särskilda platser eller svarar på frågan vad djuren gör när de blir rädda.

Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges vanligaste kråkfågel är inte kajan eller skatan - utan nötskrikan! Denna nästan pråliga, kloka, skräniga, men samtidigt försiktiga doldis spelar en huvudroll i dagens Naturmorgon. Morgonens fältreporter Lena Näslund finns i en ekskog en bit utanför Mjölby i Östergötland. Där möter hon upp Göran Bergengren, författare till boken ”Nötskrikan - Tusenårsträdet och fågeln”. Och ja, ekarna de är omgivna av är planterade just av nötskrikor. Vi får bland annat veta hur många ollon en skrika kan transportera när den bygger upp sina förråd och varför Göran Bergengren har ett så gott öga till nötskrikan.

I maj hittades en död späckhuggare intill en brygga i Hunnebostrand. Vad gjorde den på västkusten och vad dog den av? Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev har följt forskarnas detektivarbete och analyser - bland annat av späckhuggarens huvud. Och de nya resultaten från Naturhistoriska riksmuseet överraskar.

Vi fortsätter på temat strandfynd. Gunilla Paulsen hittade snygga men märkliga bollar på stranden på Orust. Vad är det för något? Vi frågar marinbiolog Ellen Schagerström.

Och nu när isarna lagt sig finns det upptäckter att göra även där. När Thomas Salzer var ute och åkte skridskor i Värmland såg han något röra sig under isen - en bagge av något slag! Vad var det för någon, och hur kan den klara sig där nere utan luft, i det kalla vattnet? Vi frågar Johannes Bergsten, insektsexpert på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Våndan över att kissa ute i naturen kan leda till oväntade möten. Ellen Pääjärvi berättar om ett sådant i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Äntligen! Dags för säsongens första program där i stort sett varenda minut viks åt naturfrågor från er lyssnare! Svaren levereras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården i Lund för att reda ut om björnar kan vissla, vem som rullat ihop björklöven i skogen och varför syrenerna började blomma i Skåne efter att stormen Hans dragit fram. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För drygt två månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen..

Det är en unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré?

I programmet medverkar Arvid Norström, Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt Pia Boiardt från Fagersta naturskyddsförening.

Vi intervjuar också landsbygdsminister Peter Kullgren för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags.

Och så om att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter Ellen Pääjärvi har träffat keramikern Mia Blanche som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren Marcus Hedblom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott.

I veckans kråkvinkel öppnar Mats Ottosson en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv.

Naturmorgons reporter Lena Näslund har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden.

Lassi Rautiainen är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen.

Vi hör också den norske fotografen Roger Brendhagen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren.

Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt.

Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till Ola Larsson på Naturvårdsverket.

November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst.

All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva.

Fladdermusforskaren och författaren Johan Eklöf berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. (repris från 2021)

Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken?

Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter Simon Magnusson var med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna.

Vi ringer upp den svenska botanisten Stina Weststrand som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll.

Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar.

Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om döden.

Programledare Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur lät det om våra förfäder i Skandinavien? Musikarkeologen Cajsa Lund i Skåne har ägnat sitt liv åt forntidens musik. Vi lyssnar till ett nöt-rassel efter ett 8 000-årigt hasselnötsfynd, vi lyssnar till vinare och klangstenar, bland annat sangelstainen på Gotland. En del ljudverktyg användes till att imitera vilda djur, andra troligen för nöje, som maskrostrumpeter och andra gröna musikinstrument. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Cajsa Lunds samling av fornfynd och ljudredskap och kanske även skogsdjävulen kommer låta höra sitt skärrande ljud.

Och så följer vi med ut när fågelforskaren Martin Green räknar sjöfåglar vid Öresund. Det blir en av många pusselbitar till den statistik som sammanställs varje år av Svensk fågeltaxering över hur många fåglar det finns av varje art. Hur går det till när fåglarna räknas, och varför ser vi fler änder som rastar längs våra kuster nu för tiden?

En leopardfläckig insekt satt på husväggen nu på senhösten, berättar Ninni Jonsson Tolle i Nykil. Vad är det för något, och har den egentligen några vingar? Entomolog Moa Pettersson svarar.

Och så har det varit stor uppståndelse på Elmiafältet i Jönköping i veckan - ett helt litet gäng eremitibisar spatserade omkring och lockade fågelskådare från när och fjärran. Det handlar inte bara om fåglar som flugit fel, utan det är en art som är starkt hotad och som får hjälp av bevarandeprojekt på flera håll. Ett av dem är Nordens ark och vi ber Emma Nygren där berätta om denna fascinerande sagofågel och om hur framtiden ser ut för den.

En fågel som Örjan Sedin i Gunnarvattnet i Jämtland saknar i år är domherren. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson fundera över varför det kan vara så.

I veckans kråkvinkel har Karin Gyllenklev mardrömmar om att vara en växt och inte kunna flytta på sig när en fara närmar sig. Men det finns andra försvar än att fly!

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det doftar barr och ljungen blommar. Här i skogen känner jag mig omsluten och dofterna och färgerna är på ett speciellt sätt. Det naturen ger mig - det vackra och det mystiska - det vill jag ge vidare till mina barn, säger kronprinsessan Victoria.

Det är hon som är morgonens huvudgäst i Naturmorgon. Vi får höra en lång intervju om vad naturen betyder för henne, och om hennes oro för framtiden och för att vi har för lite natur i våra liv. Intervjun görs under en urskogspromenad med Naturmorgons Mats Ottosson i Tyresta nationalpark.

Victoria bjuder på sina tips för att få ut sina egna barn i naturen, och vi får höra barndomsminnen som hur det var att tälta med pappa och om husdjuret hon alltid hade med sig – snigeln Johanna.

Och så möter vi ett av Sverige största bin: storbandbiet. Det befarades vara utdött från Sverige, tills entomologen Mikael Sörensson en junidag 2015 hittade det stora biet med randig bakkropp i en lila väddklint i Hammars backar i sydöstra Skåne – ett stenkast från familjens sommarstuga. Eufori! är Mikaels ord om upptäckten.

Vi närmar oss halloween, och pumpornas tid är här. Men vad är pumpa för växt egentligen? Gunvor Larsson på Bergianska trädgården berättar.

Hur påverkas djur- och växtliv, i hav och på land, av det stora oljeutsläppet i Blekinge? Vi ringer upp marinbiolog Anothai Ekelund på Länsstyrelsen Blekinge.

I veckans kråkvinkel gläds Jenny Berntson Djurvall åt att vår allra minsta fågel, kungsfågel, stannar kvar när andra drar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur spårar man en fisk? Med modern teknik går det faktiskt att följa i fiskarnas fotspår. Vår fältreporter Lena Näslund finns på Havets hus i Lysekil där de första resultaten från sändarförsedda småfläckiga rödhajar börjar komma in. Marinbiologen Martin Stjernstedt har märkt och släppt ut de små hajarna under flera år. Strax intill ligger Havsfiskelaboratoriet där Andreas Sundelöf följer den karismatiska blåfenade tonfisken som återkommit till nordliga vatten de senaste tio åren. Nu har han också börjat förse humrar och havskräftor med sändare.

Hur det går till när det nu byggs upp en infrastruktur av mottagare för att följa djuren i hav och insjöar får vi veta av forskargruppen på SLU i Umeå.

Och så ska vi till Bornholm för att möta en groda som är liten som en tumme och kan byta färg. Men oftast ser den ut som en ljusgrön sportbil med svarta blixtar utmed sidorna. Det handlar om lövgrodan som för 40 år sedan nästan var försvunnen från den danska ön. En räddningsaktion inleddes, dammar återskapades och nu är chanserna återigen goda att få in en lysande grön groda i kikaren i buskagen.

För en vecka sedan flöt en död späckhuggare i land i Göteborg. Det här hör inte till vanligheterna - men är faktiskt den andra döda späckhuggaren som hittats vid svenska kusten i år. Vi pratar med Magnus Gelang, intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, om döda valar längs med vår kust är något som ska oroa eller glädja oss.

Bengt Dahlberg hörde av sig till oss och berättade om en oskygg och kontaktsökande räv. Och både ridskor och gummistövlar försvann från terrassen. Vi frågar etolog Per Jensen om varför räven gör så här - och om det är ett naturligt beteende.

I veckan påträffades en ny art av märlkräfta i Mälaren, Pontogammarus robustoides. Limnologen Carin Nilsson berättar om upptäckten - och om farhågorna att den kan slå ut den inhemska märlkräftan som dominerar i Mälaren idag.

Det har inte varit kutym att plocka svamp som tornedaling. Men Mikael Niemi är numera frälst och tar oss i veckans kråkvinkel med ut i svampskogen där träden badar fotbad i mykorrhizan.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Häxringar kallas ringar av mörkare gräs i gräsmattan. Den mörkare färgen avslöjar inte häxor utan svampar! En del svampar växer helt enkelt i ring – de börjar i mitten och växer sedan ett antal centimeter utåt varje år. Hanna Johannesson, professor i botanik vid Kungliga vetenskapsakademien, har mycket att berätta om en speciell häxring på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Häxringarna är som naturliga experiment, där forskarna kan följa svamparnas tillväxt och evolution, och undersöka begrepp som individ, kön, utveckling och ålder.

På plats på kyrkogården denna lördagsmorgon finns också fältreporter Lisa Henkow. Och kanske ett gäng dansande älvor? För häxringen har också kallats både älvring och älvdans, och i folktron antogs den vara laddad med magiska krafter. Att somna, eller kissa, inne i en älvring var inte något att rekommendera ...

På en annan kyrkogård, i Boden, möter vi den smalnäbbade nötkråkan som planterar sin egen mat. Det är när den glömmer var den lagt fröna från cembratallen och det i stället växer upp en ny tall. Både cembratallen och den smalnäbbade nötkråkan har sitt ursprung i Sibirien.

Den här hösten har det flugit in mängder av svartmesar i Sverige. De har setts i stora flockar, och även fallit döda ner inne i storstäderna. Vanligtvis för denna vår minsta mes en stillsam tillvaro inne i barrskogen och flyttar inte långt. Varför ser vi så många just nu? Vi ringer upp Dag Lanerfeldt som den senaste veckan räknat tusentals svartmesar från berget Gåseborg i Järfälla utanför Stockholm.

Ann Mari Lindqvist såg ett stim av ålliknande fiskar i hamnen i Kyllaj på östra Gotland. Vad var det för något? Vi ber Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg, förklara.

Vad händer i området runt Fagersta där den afrikanska svinpesten drabbat vildsvinen? Vi ringer upp statsepizootolog Karl Ståhl för att höra om hur stängslet som ska upp kommer att fungera, och när människor får lov att gå ut i skogen igen.

I veckans kråkvinkel undrar Jenny Berntson Djurvall vad andra tänker på. Tänker de på romarriket, att det är dags att köpa toapapper, eller kanske på svampen gelétagging?

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är ett stort jobb att kartlägga alla mossarter i ett landskap! Men det hindrade inte Lunds botaniska förening från att dra igång projektet Skånes mossor 2007. 16 år senare har de kommit en bra bit på vägen: Omkring hälften av inventeringsrutorna är slutrapporterade och över 30 nya arter för Skåne har hittats.

Biologerna Staffan Nilsson och Linda Birkedal är två av dem som engagerat sig i projektet. Tillsammans med fältreporter Jonatan Martinsson letar de mossor i Billebjer naturreservat utanför Dalby på lördag morgon. Här finns flera naturtyper på liten yta vilket ökar chanserna att hitta många av de omkring 600 mossarter som finns i Skåne. Dessutom reder de ut hur man går tillväga för att inventera ett helt landskap.

Och så ska vi till Östersjön, där storspiggen håller på att ta över stora områden. Detta regimskifte har nu också skildrats i toner - kompositören Zacharias Ehnvall har gjort musik av Agnes Olins storspiggsforskning. Reporter Karin Gyllenklev träffade dem några dagar innan musiken skulle framföras i Berwaldhallen under årets Östersjöfestival.

Att gå ut i skogen på hösten är underbart! Men med hem följer inte sällan de efterhängsna hjortflugorna. De fastnar i håret och klamrar sig fast lite varstans på kroppen. Men de har en väldigt spännande biologi. Entomolog Moa Pettersson berättar att de har en däggdjurslik dräktighet, och faktiskt ”ammar” larverna inombords!

Det har varit ett mycket bra år för den långflyttande nattfjärilen åkervindesvärmaren. Vi pratar med Ola Jennersten som i år fick träffa den för första gången.

I veckans kråkvinkel slår Joacim Lindwall fast att silvertärnan flyttar så långt - för att den kan.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är flyttfågeltid och morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders Lundquist och Niclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa.

Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.

En junikväll i år blev Stig och Annalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar.

Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter sommarens regnande är vattenflödet fortfarande mycket högt i många åar och älvar. En av dem är Gavleån som rinner mellan Sandviken och Gävle i Gästrikland. Här har dammluckorna varit vidöppna i snart en månad. Torrlagda biflöden har vattenfyllts och forssträckor har åter blivit forsar. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall finns vid Gavleån tillsammans med Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Gävleborg, och entomologen Magnus Stenmark. Vilken betydelse har en sådan här sommarflod för fisk, insekter och andra levande varelser? I takt med klimatförändringarna kan de här effekterna också bli något vi kommer att se mer av i framtiden.

Myggen hör definitivt till dem som påverkats av den blöta sommaren i delar av Sverige. Vi ringer upp myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att höra vilka myggor det är som surrat mest och hur det kommer sig att det är mycket mygg mitt inne i våra stora städer, som Uppsala till exempel.

Och så ska vi till golfbanan i Tomelilla. Här har man arbetat aktivt för att göra golfbanan trivsam inte bara för golfare, utan också för grodor. Nu finns inte mindre än nio av Sveriges 13 groddjursarter här. En av dem som hörs mest är klockgrodan, som för 50 år sedan var utdöd i Sverige. Reporter Jenny Berntson Djurvall möter naturvårdskonsulten Pär Nyström som berättar om grodsamarbetet mellan golfklubben och länsstyrelsen i Skåne.

För någon vecka sedan hittade Isabelle Lilja hittade ett lurvigt kryp på byxbenet när hon beskar äppelträden i sin trädgård. Vi ringer upp entomolog Moa Pettersson för att få höra vad det kan vara.

Och så något mer som utmärkt sensommmar och tidig höst 2023 - alla svampar! Vi har frågat lyssnare och experter om deras viktigaste intryck av årets svampsäsong.

I veckans kråkvinkel hör vi hur almsjukan fått Helena Söderlundh att byta åsikt om ringduvorna i trädgården.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Livet i småländska Emån är speciellt, med mycket få sjöar och läget vid den varma och torra Östersjökusten. Emån hyser 35 olika fiskarter - bland annat mal, öring, färna, gös och gädda. Grundvattenbrist, torka och ökat vattenuttag gör att Emån riskerar att inte längre nå havet - alltså snöras av från Östersjön. Klimatförändringarna och mindre mängd vatten i ån påverkar vattentemperaturen och fiskarna i ån - lax och öring tål inte för höga vattentemperaturer, medan malen trivs bra i varmare vatten.

Fältreporter i och vid Emån är Lisa Henkow, på plats i Karlshammar i Mönsterås kommun, tillsammans med Peter Johansson och Jens Nilsson från Emåförbundet, samt Ingrid Palmblad Örlander, enhetschef på vattenenheten på Länsstyrelsen i Kalmar.

Och så träffar vi Benny Gäfvert, WWFs nationella expert på rovdjursfrågor. Hemma på sin gård utanför Järvsö, där han har både får och höns, berättar han om flera nya projekt för att underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur. Det handlar bland annat om virtuella fårstaket och en hundväst som ska avskräcka vargar. Totalt satsar WWF drygt 8 miljoner kronor för att minska konflikterna mellan rovdjur och människor. Vi pratar med Maria Brandt, naturvägledare på Biotopia i Uppsala, om vad de planerar att göra. Och om det verkligen leder någonstans med dialogmöten?

På Alnö utanför Sundsvall blev Maud Blomberg vittne till när en korsspindelhane närmade sig en hona med förhoppning om att para sig. Det slutade som det ofta gör – han blev ett inspunnet paket. Spindelexperten Monika Sunhede berättar vad det egentligen är som händer.

Vi tar oss också till Kreta där reporter Hjalmar Dahm och botanist Thomas Arnström hittar unika träd - almen Zelkova abelicea och lönnen Acer sempervirens.

I veckans kråkvinkel hör vi Karin Gyllenklev.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår.

Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas.

Efter utbrottet av afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna.

Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologerna Göran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu.

Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet.

Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervall berättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder.

Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar.

I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell?

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av våra vanligaste fiskar, abborren, är huvudfokus för morgonens fältreporter Erik Kohlströ.

Som vuxen är abborren en effektiv rovfisk som kan hålla efter spiggar och andra mindre fiskar. Under uppväxten är däremot rollerna omvända, och små-borrarna löper stor risk att själva bli mat åt just de fiskar som de äldre abborrarna ser som byten. Därför behövs skyddade områden med gott om gömställen och smådjur där små abborrar kan växa upp. Det kan handla om en vik med frisk blåstång och vass, eller en risvase gjord av gamla julgranar.

Våra guider i abborrens värld är Ulf Lindahl och Andreas Jezek som arbetar med åtgärder för fisk och andra vattenvarelser längs Blekingekusten. Ulf Lindahl är marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge och Andreas Jezek är limnolog på Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Vi sänder från Karlskrona.

En något större fisk är den blåfenade tonfisken. Dessa 200-kilosvarelser hoppar nu för fullt i Öresund och vi följer med en båt ut för att uppleva det magnifika skådespelet. Men varför har tonfisken kommit tillbaka efter 60 års bortovaro? Vi ringer Gustav Hellström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för att få svar.

Men en fisk behöver inte vara SÅ stor för att göra oförglömliga avtryck. Som den gången Naturmorgons Anders Börjeson fick se en gädda le. Vi får också höra om andra fiskmöten som ni lyssnare varit med om. Dessutom berättar filosofen Jonna Bornemark om hur hon och hennes familj kommit nära ett stim med mörtar.

Det exploderar av svamp ute i många skogar nu. Och intresset är stort. Mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar om en eftertraktad svampkurs på Billingen och vi ringer också upp Emma Johansson från föreningen Björksoppen som arrangerat årets mykologivecka i Västerbotten.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Säg Bornholm och många tänker nog på de långa vita sandstränderna. Men här finns mer: En skog som håller på att bli nationalpark, där visenter strövar omkring. En dramatisk kust med klippor och undervattensgrottor. Botaniska läckerheter och en geologisk historia med urgammal granit, betydligt yngre sandsten och spår av dinosaurier.

Vi sänder hela programmet från den danska ön. Programledare Joacim Lindwall finns i den spektakulära sprickdalen Ekkodalen tillsammans med Georg Ask Marker från Naturstyrelsen Bornholm, biologen Finn Hansen och Ninni Gärdvall som flyttade från Sverige till Bornholm för drygt tio år sedan.

Och några mil längre norrut letar reporter Karin Gyllenklev strandfynd och plattfisk i fiskeläget Tejn tillsammans med marinbiologen Marie Helene Birk, som vill få Bornholmsborna att återupptäcka havet igen efter fiskeindustrins krasch. Vi får också följa med på till havsgrottorna vid Hammeren på norra Bornholm.

I programmet medverkar också Emilie Ulrik-Petersen och Dorte Bugge Jensen från Naturstyrelsen, samt René Vilsholm från besökscentret NaturBornholm,

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hallonknölar, vinbärsbucklor och plommonknottror är bara några av de galler vi spanar in den här lördagsmorgonen. En gall bildas när en insektshona lägger sina ägg i en växt som sedan manipuleras till att bygga ett skyddande "hus" till insektslarven. Det här "huset" kan se ut på många olika sätt - ett exempel är galläpplen på ekblad.

Den fascinerande utvecklingen av gallsteklar, parasitsteklar och galler på växter rymmer många lätt ruskiga detaljer. Fredrik Ronquist, professor på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, berättar om den senaste forskningen om dessa kryp som tillbringar sitt liv i andra organismers levande kroppar. Vi hör också om 20 års ansträngningar för att kartlägga den biologiska mångfalden som tar ett nytt språng nu tack vare DNA-tekniken. Fältreporter direkt från Rälla på Öland är Lisa Henkow.

Och så fördjupar vi oss i världens mest spridda växtfamilj: gräsen. Hit hör ju såväl vete som majs och ris. Gräs tål också att både klippas och betas. Men även för den botaniskt intresserade kan gräsen framstå som oansenliga, svåra och tråkiga. Biologen Mira Rawet håller inte med - här finns skönheten i det lilla menar hon. I Mats Ottossons reportage berättar Mira om snärp och småax, och hur det går att artbestämma gräsen, både med och utan lupp.

Måndag 21 augusti börjar årets licensjakt på björn. 649 björnar får skjutas i år, 27 fler än förra året och fler än det varit något år tidigare. Hur avgörs hur många som får skjutas, och hur vet man hur många björnar som finns i Sverige? Vi pratar med Jessica Åsbrink, nationell koordinator för björninventeringen på Naturhistoriska riksmuseet och Alexander Winiger, inventeringsansvarig för stora rovdjur på länsstyrelsen i Norrbotten.

Vi ringer upp Börje Holgersson som hittade det mycket ovanliga humlepälsbiet i sydvästra Värmland. Några av dem har lagt sina ägg i bihotell som placerats vid Börjes torp och nu hoppas han att nya bin ska flyga på torpet i maj nästa år.

Hur många arter går det att hitta på en dag? Det är utmaningen i Bönhamn på Höga kusten denna lördag. Experter och allmänheten hjälps åt genom att håva och snorkla i havet, spana i kikare och undersöka strandkanten. Vi ringer Anna Carlemalm, föreståndare för Naturum Höga kusten, för att höra hur de laddar upp inför bioblitzen.

I veckans kråkvinkel ger sig Joacim Lindwall ut i lingonskogen. Och förundras över hur estetiskt tilltalande allt blir i naturen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi ska till Kullahalvön i nordvästra Skåne. Det senaste året har länsstyrelsen restaurerat tre av våtmarkerna här. Grävda diken har täppts igen och de blöta områdena har blivit större vilket man hoppas ska gynna många olika arter kärlväxter, fåglar, insekter och groddjur.

Fältreporter Jonatan Martinsson och Pernilla Olsson, naturskyddshandläggare på länsstyrelsen, sänder från två av de nyrestaurerade våtmarkerna, Mölle mosse och Per Linds mosse. Vad har hänt? Och vilka arter trivs i de blöta områdena? Dessutom medverkar entomologen Linda Birkedal i programmet för att spana lite extra efter trollsländor som fyrfläckad trollslända, tegelröd ängstrollslända och den citronfläckade kärrtrollsländan.

En ängshökshane far fram över alvaret med gnagarleverans till honan och ungarna. På Öland pågår, sedan tio år tillbaka, ett projekt för att öka antalet lyckade häckningar av ängshök och det har gett resultat. Lena Pettersson träffar Anders Åberg, projektledare för projekt Ängshök, och volontärerna Thomas och Jane Norlander som dagligen vaktar tre ängshöksbon.

Ilon Dirdal åkte till Nordkoster på västkusten för att snorkla med förhoppningen att få se kantnålar. Väl i vattnet tog det bara nån minut innan en gulögd kantnål dök upp - och strax därpå massor med kantnålsbebisar! Hur många kan de få egentligen?

Vi är framme vid den tid på året då den kanske somrigaste av alla våra fåglar – tornseglaren – lämnar oss och flyttar söderut. Som vanligt har vi fått en hel del frågor från lyssnarna om udda tornseglarbeteenden. Ekologiprofessorn och tornseglarexperten Susanne Åkesson är med och rätar ut frågetecknen.

En tjock, grön larv kramar om nioårige Rasmus Lagrells långfinger. Larven har orangesvarta vårtor och mörka hårstrån som sticker ut lite här och där. Men vad ska den bli när den blir stor?

Och i veckans kråkvinkel förklarar Helena Söderlundh sin kärlek och avundsjuka när det kommer till nördar.

Programledare: Mats Ottosson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På fågelön Nidingen häckar bland annat silltrut, gråtrut och tretåig mås. I sommar har man utrustat dessa tre arter med satellitsändare och spännande samt förvånande resultat har redan trillat in. Fältreporter Lena Näslund finns på plats under morgonen tillsammans med Tommy Järås som har koll på satellitrapporterna.

Mer öbesök blir det när vi botaniserar på Öland i en så kallad vät: en tillfällig, grund vattensamling som torkar ut på sommaren. Här kan konkurrenssvaga växter ta plats och botanist Ulla-Britt Andersson hittar flera ovanliga maskrosarter tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Vad är det för bi som bygger upp en liten hög med grässtrån i Tom Rudbergs kolonilott? Och varför är det snäckfest ovanpå musselskalen hemma hos Anna Merell? Vi ger svar på några av de lyssnarfrågor som kommit in under veckan.

I 46 000 år sov den lilla masken djupt ner i sibiriska permafrosten. Men nu har den väckts till liv av forskare och dna-analyser avslöjar att det rör sig om en tidigare okänd art av rundmask. För Andrea Hinas som forskar på rundmaskar vid Uppsala universitet är det vardag att frysa in och tina upp rundmaskar, och hon berättar om kryptobios, det tillstånd som gör att rundmaskarna kan överleva nedfrysning.

I veckans kråkvinkel berättar Mats Ottosson om ett möte med en kaja som förändrade hans syn på fåglars förmåga att tänka.

Programledare: Karin Gyllenklev

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hundratals nya insektsarter för Sverige. Det blev resultatet när länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen samlade in insekter sommaren 2021 och sedan med hjälp av Station Linné på Öland analyserat dem med DNA-teknik.

Morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast sänder från en av de allra intressantaste platserna, Hanhivittikko fäbod i Övertorneå kommun. Där påträffades 1 600 arter, varav ett 40-tal aldrig rapporterats från Sverige förut och några av dem kan vara helt nya för vetenskapen.

Tillsammans med Jörgen Naalisvaara, ansvarig för insektsövervakning på Länsstyrelsen i Norrbotten, och Rolf Lahti, från Hanhivittikko Vänner samt Naturskyddsföreningen - samt några fjällkor! - undersöker vi varför artrikedomen är så stor just här.

Och så möter vi en vacker fjäril. När den svartfläckiga blåvingen utrotades i England bestämde man sig snabbt för att återinföra arten igen. Med svenska myndigheters tillstånd hämtades ett mindre antal öländska blåvingeägg.

Resultatet är en naturvårdssuccé. England har numera världens största population av denna hotade fjärilsart. Mats Ottosson besöker blåvingelokalen Daneway Banks och träffar där fjärilsforskaren David Simcox och hans kollega Sarah Meredith - exakt fyrtio år efter att David hämtade de första blåvingeäggen på Öland 1983. Och äntligen får Simcox göra det han velat göra så länge: Tacka Sverige för hjälpen.

Södra Europa har drabbats av extrema värmeböljor under de senaste veckorna, något som kan kopplas till klimatförändringen - vad innebär detta för naturen? Vi ringer upp Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, och som har varit med och förhandlat fram FN:s konvention om en nya global strategi för biologisk mångfald som antogs i december 2022., för att orientera oss.

Så här när högsommaren börjar gå mot sensommar frågar vi lyssnarna vad de förknippar mest med sensommaren. För en del är det fibblornas och fjärilarnas tid, för andra är det svamp och åska.

Vad händer egentligen där inne i bihotellet? Varför pluggas vissa hål igen tidigt på säsongen och andra senare? Det undrar Anna Kers Hagberg, och entomolog Moa Pettersson svarar.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På hög höjd i fjällen, där utsikterna är som mest storslagna, är markens blommor så bedårande småskaliga att man bara måste falla på knä för dem. Det är just vad fältreporter Mats Ottosson tänker göra på en plats där fjällfloran är särskilt rik: Stor-Mittåkläppen i Härjedalen. Som sällskap och ledsagare har han makarna Barbro och Lennart Risberg som kommer hit minst en gång varje år, gärna två. Vi får också höra Anja Fjellgren Walkeapää från Mittådalens sameby, som ser på fjällen och dess flora med renskötarens ögon.

Berggrunden på detta vackert skulpterade fjäll är ovanligt kalkhaltig vilket gör floran särskilt intressant och exklusiv. Klippveronika och fjälltätört, fjällvedel och tuvbräcka, gullspira och fjällruta - det är bara några exempel på fjällväxter som finns här. Mattorna av fjällsippa är vidsträckta. Här finns också tre arter av låsbräken, som dock är notoriskt bra på att gömma sig. Detsamma gäller nordens minsta orkidé, dvärgyxne.

Med lite tur kan man även få se den sällsynta dagfjärilen fjällvickerblåvinge och fjällens egen trast: ringtrasten. Fjällpipare och berglärka är exklusiva fågelarter som åtminstone tidigare häckat på fjällets topp-platå. Längre ner på sluttningen finns goda chanser att träffa på blåhake.

Vi möter också pilgrimsfalken, en fågel som var uträknad i Sverige för 50 år sedan. Bara några få par fanns kvar. Men idag är situationen en helt annan - det finns mellan 400 och 600 par av den karismatiska rovfågeln i Sverige, i nästan alla landskap. Men övervakning och inventering behövs fortfarande. Naturmorgons reporter Lena Näslund följer med Tommy Järås och klättraren Bjarne Modigh på ringmärkning av duniga fågelungar på klipphyllor i Boråstrakten.

Under morgonen ringer vi upp två av Naturmorgons lyssnare som båda mött fiskgjusar på olika sätt: Joakim Öhrn som regelbundet träffar gjusen Viktor vid Vänern, och Berit Westin som blev vittne när en ung fiskgjuse inte ville släppa sin gädda och fick ett rejält bad på köpet.

Till och med i perfekt plockade ögonbryn finns naturen, i de små björndjuren som bor där. Hur gärna vi än vill så kan vi inte fjärma oss från naturen, säger Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka är egentligen de där mörka, avlånga små insekterna som kryper runt i maskrosor och prästkragar? Jo, det är tripsar! Vissa arter lever hela sitt liv i en sådan blomkorg. Här äter de, hävdar revir, slåss och lägger ägg.

Tripsarna hör till ordningen Thysanoptera, som betyder fransvingar. Tidigare kallades de för blåsfotingar, efter det blåsformade organet på frambenet som de fäster sig på underlaget med. Och tripsarna finns inte bara i blomkorgar utan nästan överallt - under bark, i jord, i död ved och jo, några arter trivs på krukväxter och i odlingar, och kan kallas skadedjur. Men det är bara några få av de nästan 8 000 arter som finns i världen. Entomolog Emma Wahlberg, vid Naturhistoriska riksmuseet, forskar om tripsar och vill fördjupa kunskapen om denna djurgrupp som alla har sett men få vet mycket om. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh tillbringar morgonen hemma i hennes trädgård i Björnlunda i Sörmland, och i ekhagen i hembygdsparken strax intill. Vi får framför allt lära känna rörtripsarna och rovtripsarna - de två grupper som Emma gjort bestämningsnycklar för.

Under pandemin bestämde sig Anders Henriksson för att dokumentera livet sin ganska vanliga villaträdgård i Jonstorp. Det gick långt bättre än han trott. Redan första året hade han fotograferat 1 000 arter - svampar, fåglar, däggdjur och skalbaggar. Nu har hans trädgård utsetts till Årets rikare trädgård 2023. Vår reporter Lena Pettersson har hälsat på hos honom.

Cecilia Hector och Lise Romare har båda hört av sig till Naturmorgon med snarlika frågor: En insekt som bär iväg på en larv i ena fallet, en vuxen insekt i det andra. Vad är det som pågår? Entomolog Emma Wahlberg svarar.

Daniel Marcusson hörde ett märkligt fågelläte. Martin Green vid Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet vet vem som låter - och kan berätta mer om fågeln vi hör.

Och så uppmärksammar vi den betydelse som radiomannen Sten Wahlström haft för att naturens röster - inte minst fåglarnas - har kunnat höras i Sveriges Radio. Wahlström gick bort i april i år och just i dagarna har hans enorma samling av rullband med fågelinspelningar fått en säkrad framtid i Sveriges Radios arkiv.

I veckans kråkvinkel hittar Karin Gyllenklev sig själv i en humlebagge.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker Äskhults by och tittar närmare på hur det var att leva och arbeta i en halländsk bondby i början av 1800-talet. Vilka växter odlade man? Vad användes för redskap? Och hur såg det ut runt omkring byn?

Morgonens fältreporter Lena Pettersson finns på plats i byn tillsammans med utvecklare Julia Mielke och trädgårdsmästare Johan Gustafsson för att samtala om linodling, ljunghedar, gamla frösorter, rovor och bondbönor. Och om hur svårt det kan vara att bedriva ett 1800-talsjordbruk på 2000-talet. Men också vad det är för vits med det. Kanske kan vi hitta ett mer hållbart jordbruk, med plats för biologisk och genetisk mångfald, i historien.

Vi följer med till en lekplats för både större och mindre vattensalamander: Olovslundsdammen i Bromma. Tack vare elever som Sofia Sternbeck och Karla Wennerström räddas salamandrarna från en dödsfälla – en torrlagd plaskdamm. Ekologen Martina Kiibus och biologen Stefan Lundborg tar oss med på en salamanderspaning.

En riktigt varm och solig sommardag började det plötsligt regna stora droppar från en pil vid sjön Båven. Vad var det frågan om, undrar Anna Siverskog. Vi ber entomologen Julia Stigenberg om svar.

Vi lär oss också skillnaden på två bruna grodor som är väldigt lika varandra - den vanliga grodan och åkergrodan.

Och så får vi höra om hur det gick till när Frida Fridh tog ett osannolikt foto på en slända som surfade på en snok i sjön. Vad var det för slända och vad har den för sig? Magnus Billqvist, ordförande i Trollsländeföreningen, svarar.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna lördag ägnar vi oss helt åt Pärlälvens fjällurskog. En av våra sista väglösa urskogar. Vi sänder från Kvikkjokk i norra kanten av Pärlälvens fjällurskog. Gäst är biologen, och den för Naturmorgonlyssnarna välkända rösten, Thomas Öberg.

Brita Stina Sjaggo från Luokta Màvas sameby berättar om fjällurskogens unika kvalitéer, om de gamla träden, renen och urfolkens vilda självhushållning, och om att känna sig som naturens väktare. Lars-Ture och Märit Lindholm bor omringade av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog vid Karatssjön, och berättar hur skogen räddades från avverkning en gång. Fältreporter Lisa Henkow.

Likt andra älvar har även Pärlälven städats och rätats ut för att underlätta för flottning. Men nu har Länsstyrelsen i Norrbottens län gett sig på att återskapa den, så som den såg ut innan flottning, stökig och meandrande. Förhoppningen är att skapa bra lekbottnar för öring och harr. Dan Ojanlatva, arbetskoordinator för restaureringen, ger en inblick i älvens fiskliv. Reporter Karin Gyllenklev.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lisa Henkow.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare Joacim Lindwall flyttar ut studion, midsommardagen till ära, och sänder från Järbo hemma hos Lotta Delin. Hennes trädgård är ett vilt paradis med växter som månlåsbräken, åkervädd och ängsklocka.

En torräng är en naturtyp som påminner om stäppen i Östeuropa, och den finns i Västergötland! Fjädergräs, smalbladig lungört och drakblomma är några av rariteterna fältreporter Jonatan Martinsson kikar efter utanför Ulricehamn. Vad mer trivs på de torra, kalkrika markerna? Gäster är Ingvar Claesson, biolog och ängsmarksexpert på länsstyrelsen i Västra Götaland och Karin Hante, även hon från länsstyrelsen i Västra Götaland, som jobbat med ett åtgärdsprogram för de stäppartade torrängarna.

I Susanne Åkessons villaträdgård i Skåne har 21 olika fågelarter häckat genom åren. Vi får ta del av hennes tips om hur hon lockat dit finkar och sångare med olika holkar, fågelbad och val av växter. Reporter Jenny Berntson Djurvall.

Kråkvinkeln av Mikael Niemi handlar om liv och död och om vad som är barmhärtighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det nästan femtio mil långa vattendrag som står i centrum för lördagens sändning föds som Brändstötsbäcken djupt inne i Härjedalsfjällen. Efter en rejäl sväng genom Norge och flera namnbyten på vägen passerar det åter riksgränsen och får namnet Klarälven.

Den friaste delen av den värmländska älven är en drygt tio mil lång sträcka mellan Höljes i norr och Edebäck i söder. Här planar skogarnas forsar efter hand ut i ett mäktigt serpentinlopp som vindlar genom dalgången på sin väg mot Vänern och sedan havet. Men ovanför Höljes och nedanför Edebäck finns kraftverken, och deras närvaro påverkar allt liv i älven. Det blir tydligt när vi sänder hela Naturmorgon från Klarälven i närheten av Stöllet och Sysslebäck.

Reporter Lena Näslund gör sällskap med Olle Calles från Karlstads universitet och Pär Gustafsson från Länsstyrelsen Värmland vid Strängsforsen i den övre delen av älven som restaurerats.. Det ska bland annat handla om Klarälvslaxens märkliga "vandring" med lastbil för att ta sig upp förbi kraftverken till sina lekplatser, och om de insatser som görs för att återställa älvfåran som den tedde sig innan den rensades för timmerflottningens skull.

Och uppe på torra land möter vi några av de arter som är beroende av att älven fortsätter bygga upp och riva ner sandbankar längs stränderna: allt från blixtsnabba skalbaggar till grävande fåglar. Detta tillsammans Sven-Åke Berglind och Dan Mangsbo från Länsstyrelsen Värmland och Åsa Röstell som är lärare i Naturvård på Klarälvdalens folkhögskola.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I maj släpptes en ny Nationalnyckel på temat blötdjur, om alla lungsnäckor i Sverige. I den finns kändisar som vinbergssnäckan och svart skogssnigel, men den här morgonen fokuserar vi på de snäckor som håller till i skogen. På träd, under löv och i bäckar letar fältreporter Karin Gyllenklev efter arter som flodhättesnäcka, större barksnäcka och bukspolsnäcka, tillsammans med två av författarna till den nya Nationalnyckeln, Jonas Roth, blötdjursexpert och Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum. Platsen är en skog i Röttle, strax söder om Gränna i Jönköpings kommun.

Lungsnäckornas värld är stor och de kan se väldigt olika ut. De finns på land, i sötvatten och i havet. Men vad har de gemensamt? Vilken ekologisk roll har de, och hur kan de användas inom naturvården? Det är några frågor som vi söker svaren på denna junimorgon.

Naturmorgon får ofta oroliga frågor om hur det går för insekterna. Många noterar att det är färre kryp som fastnar på bilrutan, eller att det surrar mindre i trädgården. Reporter Mats Ottosson bestämde sig för att titta närmare på vad forskarna egentligen vet om det som rapporterats som insektsdöden. Ingen lätt uppgift - för som Tomas Roslin, professor i insektsekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger: Det är pinsamt att vi vet så lite.

För två år sedan fick Martin Eskilsson in en ovanlig fågel i kamerasiktet utanför Falkenberg - en höksångare. Nu har samma individ återvänt, till samma buske! Vi ringer upp Martin för att höra om en häftig upplevelse.

Och i havet utanför Tjörn i Bohuslän ringlade sig något ormlikt. Vad var det Ingela Larsson och hennes barnbarn sett? Vi ber marinbiolog Christin Appelquist förklara.

I veckans kråkvinkel är det botanisten Berit Berglund som tar till orda. Det blir en hyllning till stenarna i Östersjön.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Floran på en myr är speciell. Det är ont om näring, ibland alldeles för torrt och ibland alldeles för blött. Vad gör det med växterna, och vilka växter trivs bra på myren? Det undersöker fältreporter Maria Viklands på Stora Blomstermyran utanför Umeå, tillsammans med Åsa Granberg, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län, Åsa Hagner, botanist vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och botanist Andreas Press, också vid SLU.

Det blir en junimorgon bland hjortronblommor och taniga tallar. Och rosling, sileshår och förhoppningsvis kärrspira, som utsetts till Årets växt 2023 av Svenska botaniska föreningen. Med hjälp av en ljusfälla undersöks också vilka insekter som trivs på myren.

Och så tar vi del av ett drömprojekt. Så kallar biologen Kjell Antonsson uppdraget att inventera insekter, spindlar, mångfotingar och landsnäckor på Omberg i Östergötland. Med hjälp av en jättestor håv, fäst på biltaket, har han samlat in och artbestämt småkrypen. Och inte bara det - han har kunnat jämföra resultatet med hur insektslivet såg ut för hundra år sedan. Finns det färre eller fler arter idag?

Bengt Lindell hörde ett märkligt ljud i en liten våtmark vid sitt hus i sydöstra Småland. Ett smattrande, entonigt läte. Vem är det som låter? Det tar vi reda på.

Förra året fick Martha Vallhagen en hörapparat. Hon berättar om lyckan i att återigen kunna höra fågelsången.

I veckans kråkvinkel pratar Jenny Berntson Djurvall med en öronmanet. Som art har den funnits på jorden i 500 miljoner år. Kanske har den svaren på hur vi ska kunna tänka sju generationer framåt?

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi sänder från Hallandskusten, där en konstgjord revel, toppad med insamlade snäckskal, har fått tillbaka silvertärnor och småtärnor som häckfåglar. Fältreporter Lena Näslund möter initiativtagaren Thomas Andersson från Falkenbergs ornitologiska förening och spanar ut mot Lyngaskär och Ugga, där konstgjorda fåglar - vettar - hjälpt till att locka ner fåglarna. Fyra par silvertärna och ett par småtärna kom tillbaka förra året, efter att ha varit borta från området i tio år. Just i dagarna startar de sin häckning. I sändningen medverkar också Ingela Danielsson, kommunekolog i Falkenberg, samt djurägare Rolf Andersson.

Och så ställer vi oss frågan: Hur låter en tavla? Moa Sandström, utställningsintendent på Örnsköldsviks museum och konsthall, var trött på att folk läste in en tystnad i västerbottniska landskapsmotiv. Hon bestämde sig för att leta upp den exakta platsen som Umeåkonstnären Vera Frisén målat av otaliga gånger - en liten åker intill Umeälven. Moa ville med egna öron höra de fågelröster som sjöng för Vera Frisén när hon målade sina tavlor i vårgryningen för över 70 år sedan.

Vi har fått in flera frågor om ormar och ödlor. Hur farliga kan myror vara för en kopparödla, till exempel? Vi ber reptilexperten Claes Andrén om svar.

Och så gläds Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel åt att en äldre herre i otidsenlig kostym en dag spankulerade in i trädgården. Hon kallar honom Anton.

Vi ringer upp Louise Carlsson på Världsnaturfonden WWF som berättar om några av de 380 nya arter som upptäckts i Mekongregionen i Sydostasien - bland annat en miniorkidé.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trädöron – nej, det är inte någon spännande art utan en inspelningsutrustning som blivit lite av en trend att använda. En av dem som hakat på är Bo Söderström, biolog från Uppsala som bland annat lyckades fånga ett tjäderspel på ett nytt sätt.

Bo Söderström har också fångat ett möte mellan en utter och en bäver - men är det ett gräl eller en lek vi hör?

Så hör vi något av det bästa från förra veckans fågelsångsnatt och bjuder på extra tolkning för de som är nyfikna på vem det var som sjöng.

En åtta timmar lång fotbollsmatch – ja, så kan man kanske också se på fågelsångsnatten. Eller kan man det? Hör Lisa Henkow reflektera om sport och natur i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.

Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.

En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.

Här finns del två av natten: Från 05.02 till 07.55.

De fem arenorna + den hemliga

Osaby i södra Småland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.

Krankesjön i Skåne

Vid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Tunaberg i Sörmland

För tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.

Kallerö i norra Roslagen

På Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.

Brånsjön utanför Vännäs

Till nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.

Hemliga mikrofonen

En mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quiz
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan Martinsson

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin Green

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.

Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.

En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 05.00.

De fem arenorna + den hemliga

Osaby i södra Småland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.

Krankesjön i Skåne

Vid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Tunaberg i Sörmland

För tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.

Kallerö i norra Roslagen

På Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.

Brånsjön utanför Vännäs

Till nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.

Hemliga mikrofonen

En mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quiz

Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan Martinsson

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin Green

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om flodpärlmussla finns i ett vattendrag - då mår vattnet bra! Denna sötvattensmussla har nämligen höga krav på vattenkvaliteten. Det ska vara klart och syrerikt. Dessutom bidrar musslan själv till att rena vattnet.

Flodpärlmusslan kan bli flera hundra år gammal och är därmed ett av världens mest långlivade djur. Men idag är den starkt hotad. Att man förr i tiden fiskat musslorna i jakt efter pärlor är en orsak, men också sämre vattenkvalitet och inte minst att det inte finns reproducerande öring eller lax i vattendraget. Flodpärlmusslan är nämligen beroende av de fiskarna för att själv kunna föröka sig.

Men i Navarån utanför Sundsvall finns många flodpärlmusslor. Morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast står med vattenkikaren i hand tillsammans med Håkan Söderberg, koordinator för nationella åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla, för att lära känna dessa fascinerande varelser.

Vi ger oss också ut i natten för att lyssna på den tidiga majmorgonens fågelkör, med extra fokus på två av de tre beckasinarter vi har i Sverige: enkelbeckasin och dvärgbeckasin. Den senare är ovanlig i södra Sverige, men på några håll i Småland häckar den. Fågelskådare Thomas Hultquist lyssnar efter den strax utanför Växjö.

Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten släpper vi ett nytt fågelquiz. Hur ligger du till inför maratonsändningen 13 maj? Vi hör delar av quizzet i veckans Naturmorgon - och det går att lyssna på i sin helhet i podden Livet enligt Naturmorgon där alla fågelsånglektioner finns.

Hur ska en tornseglarholk inredas? Leif Johansson i Strömstad undrar, och vi skickar frågan vidare till tornseglarexpert Susanne Åkesson.

Tornseglarna flyger också i veckans kråkvinkel. Eller tornsvalorna, som en del fortfarande kallar dem. Mats Ottosson tar sig en funderare kring det här med namn, och eventuella namnbyten, i fågelvärlden.

Och så lyssnar vi på hur det lät när grävlingarna flyttade ut från husgrunden i ett torp - Ludvig Palmheden blev vittne till det.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad.

Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporter Lena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid.

Myror kan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss.

Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert.

Vi får också en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala.

I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I havet finns ängar som är livsviktiga för fiskar och kräftdjur - ålgräsängarna. De senaste decennierna har de dock minskat kraftigt. I södra Bohuslän har många ängar försvunnit helt, men i ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet försöker man återplantera ålgräset och hittills har resultaten varit lovande. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson träffar marinekologen Per Moksnes som leder projektet. Med vadarbyxorna på hoppas de få uppleva ålgräsängarnas myllrande liv i de grunda vikarna runt omkring Kristinebergs marina forskningsstation på Skaftö i södra Bohuslän. Och så gör de ett nedslag på Lilla Askerön där en av de återplanterade ålgräsängarna finns.

Och så följer vi med när andraklassarna på Sisjöskolan i södra Göteborg hjälper insjöfiskar med skydd. Tillsammans med föreningen Sportfiskarna gör de risvasar av gamla julgranar.

Hur är det med risken för malaria, eller frossa som det hette förr, när våtmarker återskapas? Det undrar lyssnaren Agneta Gussander - och vi skickar vidare frågan till myggexperten Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt.

Birgitta Mårtensson hittade något oväntat i pimpelhålen på en insjö i Hälsingland - en långsmal insekt. Vad är det, och varför dök den upp där? Entomolog Scarlett Szpryngiel svarar.

I veckans kråkvinkel dissekerar Thomas Öberg sitt eget efternamn. Beige - eller kanske helt perfekt?

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är inte lätt att älska en blöt skog som vi människor har svårt att ta oss fram i. Och historiskt sett har sumpskogarna inte stått högt i kurs. Men kanske är det dags att ändra på det? Sumpskogen är nämligen den artrikaste skogstypen som finns i Sverige. Den har till och med kallats för vårt svar på regnskogen. Kärlväxter, insekter, groddjur, lavar, mossor, svampar och fåglar trivs i den fuktiga miljön.

Vi sänder hela programmet från Hornsöområdet i östra Småland med särskilt fokus på de blöta skogarna: sumpskogarna och svämskogarna.

Precis som på många andra håll i Sverige har de blöta skogarna här dikats ut för att skapa jordbruksmark och gynna skogsbruket. Men den utdikade skogsmarken gav sällan önskad ekonomisk effekt, och i stället började den läcka växthusgaser och förlora sin biologiska mångfald. Idag pluggas dikena igen för att återskapa de blöta markerna i Hornsöområdet.

Hornsö är en ekopark, och planer finns på att området ska bli nationalpark. Här finns rekordmycket vedlevande insekter - 700 olika arter har påträffats. Och här fanns vitryggig hackspett kvar till för 30 år sedan. Med de restaureringsåtgärder som pågår lever drömmen om att den ska komma tillbaka.

Vi tar reda på varför just vitryggen är en så viktig symbolart - och om det är realistiskt att tänka att även den svarta storken kan komma tillbaka. Vi skildrar det biologiska liv som finns här och nu i sumpskogarna i Hornsö, från spår av insekter till ropande hackspettar och ugglor. Och så låter vi eken komma ut som våtmarksart - den är tuffare än man kan tro!

I programmet medverkar ekolog Jonas Hedin och biolog Marcus Arnesson, båda från Länsstyrelsen i Kalmar län, Linda Petersson som leder Naturskyddsföreningens Projekt vitryggig hackspett samt Kenneth Jonsson och Elisabet Lindblad från Nybro. De har följt framför allt fågellivet i Hornsö under många år.

Programledare är Mats Ottosson och reporter Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland?

Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow.

Vårt största mårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwall följer med naturbevakaren Göran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland.

Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdier blev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det.

Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land.

Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon.

I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår fältreporter Joacim Lindwall besöker Vålådalen i Jämtlandsfjällen dit ljuset har återvänt men fortfarande är vinter - så kallad vårvinter.

Han spänner på sig skidorna för att upptäcka spår av rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson från Vallbo. 1994 arrangerade de det första vargsymposiet, det som i 25 år framåt blev en årlig mötesplats för kunskap och diskussion om de stora rovdjuren. Mats och Karin Ericson har tillsammans vigt en stor del av sina liv åt rovdjuren - varför? Det är en av frågorna vi vill ha svar på. Men också hur det går för våra stora svenska rovdjur som varg, brunbjörn, lo, järv - och även fjällräven.

Så här i april är det dags att faga. Faga? Ja, att räfsa och elda på ängen. Förr gjordes det för att ge bästa förutsättningar för fodret till djuren, men det gav också en osedvanligt rik blomprakt. På Gotland fagas det fortfarande, även om i mycket mindre skala än förr. Gun-Britt Boberg och Lena Almqvist har i många år fagat på Hejnum högården. Det är ett gotländskt änge - en löväng där det finns både blommande örter, hasselbuskar och stora lövträd.

När spillkråkan ropar är det dags att ta in tvätten. Det fick vi tips om i förra avsnittet av Naturmorgon. Vi gräver vidare - varför kallas både spillkråka och gröngöling för regnfågel? Etnobiolog Ingvar Svanberg svarar.

Inte bara gamla herbarier och äggsamlingar är intressanta för museer och för vetenskapen. Det gäller även gamla djurben. Elisabeth Iregren, professor emerita i historisk osteologi, vet vad ett ben kan berätta och slår ett slag för att de inte ska slängas.

I veckans kråkvinkel ger Helena Söderlundh oss sin morgon.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är mer vår än en gröngölings vårskratt? Det skrattet hoppas vi få höra den här morgonen, som till stor del ägnas åt hackspettar. Både storspettar, dit gröngöling och spillkråka hör, och brokspettar. I den senare gruppen återfinns vår vanligaste hackspett, den större, precis som den mycket sällsynta vitryggen och den numera utdöda mellanspetten. Vi ska titta närmare på vad hackspettarnas olika utseenden berättar om de skogar de vill leva i.

Vår fältreporter Lena Näslund finns i Färna ekopark utanför Skinnskatteberg tillsammans med Per Angelstam, nestor inom forskningen om naturvård i skogsbruket. Han har en långvarig hackspettsrelation och är just nu mycket engagerad i hur framtidens skogsbruk ska se ut.

Och så följer Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall med 13-årige fågelskådaren Gabriel Lundqvist ut på en tur för att kryssa fåglar runt Trollhättan, en mulen eftermiddag i mars. De hittar oväntat många! Allt från havsörnar till vårens första tofsvipor och tranor.

När ängar och betesmarker försvinner blir vägkanter och kraftledningsgator allt viktigare tillflyktsorter för många arter. Men ny forskning visar att de inte kan ersätta ängarna - de ovanligare arterna trivs inte lika bra i vägkanterna. Vi pratar med forskaren Juliana Daniel Ferreira på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Och så här i vårdagjämningstider frossar vi i våren. Vi frågar lyssnarna om de bästa vårtecknen och hur långt våren har kommit i såväl Skåne som Norrbotten.

I veckans kråkvinkel lyssnar Lisa Henkow på vinden - och undrar om den lät likadant i jordens ungdom. Ja, vilka ljud fanns då?

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den är så vanlig att vi inte alltid lägger märke till den - gräsanden. Vår närmaste and, och kanske folkkäraste? Gräsänderna övervintrar i parkernas dammar och kommer gärna kvackande när någon strör ut havregryn på marken. Men hur kommer det sig att de är så vanliga, hur ser ett gräsandsår ut, vad har de för ekologisk roll och hur påverkas de av att så många andungar sätts ut i naturen varje år?

Lisa Henkow är morgonens fältreporter på plats vid Lunds reningsverksdammar tillsammans med Pär Söderquist, gräsandsforskare vid Kristianstads högskola. Han har bland annat studerat utsättningen av gräsandsungar för jakt och vilka konsekvenser det får.

En annan aspekt på gräsänder är fågelinfluensan. Andfåglar hör till dem som drabbas och kan sprida fågelinfluensan. Hur påverkas de, och andra vilda fåglar? Vi pratar med Lotta Berg, veterinär och ordförande för Birdlife Sverige.

Så här års är många fåglar i bobyggartagen. Och olika arter har olika byggstrategier. Nötskrikan väver sitt bo av rottrådar och staren inreder sin holk med fjolårsgräs och kvistar av röllika. Pungmesens bo är kanske det mest intrikata av dem alla - en säck sydd av kaveldun, spindelväv, dun och fjädrar. Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi, guidar bland bona.

Vi fortsätter på fågeltemat. Filippa Werner Freed hörde ett märkligt läte och vi reder ut vad det är för fågel som låter.

Vid fågelsjön Tysslingen har sångsvansflockarna på senare år fått sällskap av stora mängder spetsbergsgäss. Och nu har forskare tagit reda på varför: gässen har hittat helt nya häckningsplatser och har därför också skaffat sig helt nya flyttvanor. Kent Halttunen finns på plats på morgonen och berättar.

I veckans kråkvinkel står Maria Westerberg vid sitt yviga äppelträd och berättar varför hon inte vill beskära det.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fem meter ner i en torvmosse finns oväntade skatter. I den syrefria miljön kan 7000 år gamla tallar bevaras. Årsringarna berättar om klimatet under deras levnadstid, men de bildar också en unik streckkod. När en dendrokronolog läser av dem och jämför med andra träd går det att fastställa exakt vilket år tallen dog!
Fältreporter Helena Söderlundh sänder från torvtäkten på Viss mosse utanför Hörby i Skåne, och dendrokronologen Johannes Edvardsson tar med sin motorsåg och sina forskarögon. Följ med på en tidsresa som börjar för 15 000 år sedan då isen precis dragit sig tillbaka och lämnat en näringsfattig sjö efter sig.

I snön syns spår efter lek och någon som åkt kana. Det är vinter vid gästrikekusten och biologen Petter Hillborg gläds åt att du numer ofta syns utter i hans hemtrakter. För några decennier sen var det fiskätande däggdjuret starkt hotat av miljögifter. Nu räknar man med att det finns runt 2000 uttrar i Sverige. Reporter Joacim Lindwall gör inte hemma-hos-reportage, men han står i alla fall på tröskeln till en utterlya.

Dessvärre ansamlas miljögifter i predatorers kroppar. PCB blev nära på den svenska utterns undergång. Nu har stammen återhämtat sig, men gifter och läkemedelsrester finns där som ett hot. Vi pratar med Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet som studerar miljögifter och hälsa hos akvatiska toppredatorer.

Vilket däggdjur är det som skäller i mörkret? På förekommen anledning (lyssnarnas frågor) har magister Mats Ottosson satt ihop en första "däggdjursläteslektion". Lär dig skilja på räv, rådjur och lodjur.

Naturmorgons Joacim Lindwall vill mest bara ha lyckliga slut. Det gäller filmer men också i verkliga livet. I veckans kråkvinkel har han snappat upp hur bra det går för utter, kungsörn och en del annat också!

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vårvinter är uggletid. Nu är chansen störst att få höra någon av de elva ugglearter som finns i Sverige. Vi ägnar oss framför allt åt den näst största och kanske mest mytomspunna av dem - lappugglan. För inte så länge sedan var lappugglan en utpräglad Norrbottensfågel, men sedan 1990-talet har den börjat söka sig söderut för att häcka. Numera är den stationär i stora delar av Norrland och Svealand, och de senaste tio åren har det dykt upp häckande lappugglor i flera av de allra sydligaste länen.

Halland fick sin första misstänkta häckning 2015, och sedan dess har flera bekräftade häckningar ägt rum där. Rekordåret var 2020 när ett tiotal häckningar bekräftades i östra Halland mot gränsen till Småland. Anders Wirdheim och Göran Johansson från Halmstads ornitologiska förening har följt lappugglornas framfart i Halland. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar dem i Långhultamyrens naturreservat, ett par mil öster om Halmstad. Myren är en av de platser där lappugglor häckat de senaste åren.

Vi hör också ett smakprov ur fågelsånglektionen där Mats Ottosson guidar oss bland ugglornas rop. Hela lektionen går att hitta i podden Livet enligt Naturmorgon.

Och så följer vi med när en ärvd fågeläggsamling från slutet av 1940-talet gör sin sista resa. Här finns moraliska dilemman. Numera är det förbjudet att samla fågelägg och det kan kännas oanständigt att ha kvar samlingen, samtidigt bär den på minnen av en kär människa. My Kullberg ärvde sin pappas äggsamling och Mats Ottosson har träffat henne.

Vi tar också upp frågan om vad man ska göra med fina samlingar av pressade växter - herbarier.

I veckans kråkvinkel gläds Mikael Niemi åt att en holme i Torneälven efter hårt slit blev Pajalas bästa flyttfågellokal.

Och så fick vi ett mejl från Anna Céko i Malmö. Hon berättar att "lilla Stina har vaknat till liv och sitter och solar på balkongen". Anna undrar om hon kan göra något för att hjälpa Stina - som är en sjuprickig nyckelpiga. Vi frågar entomolog Moa Pettersson.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En ny studie från SLU visar att det går dåligt för Östersjöns gäddor. De minskar kraftigt framför allt i de södra och centrala delarna av Östersjön. Eftersom gäddan är en stationär fisk med många lokala populationer kan orsakerna variera. Hårt fiske, försvinnande livsmiljöer och hungriga gråsälar och skarvar är några.

Gäddan är en karismatisk rovfisk som är mycket viktig för hela ekosystemet. När den försvinner lämnar den fritt spelrum för bland annat spiggen, som äter upp alla små betare som ska hålla efter de fintrådiga algerna som kväver den viktiga blåstången. Dessutom äter spiggen gäddrommen.

Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar en av forskarna bakom studien, Jens Olsson, tillsammans med Sportfiskarnas Rickard Gustafsson, vid Långsjön i södra Sörmland. Långsjön är en av de våtmarker som restaurerats bland annat för gäddans skull, en så kallad gäddfabrik. Snart börjar fisken både från Mellsjön uppströms och havet nedströms att söka sig dit för att leka.

En annan ny studie visar att fiskeförbud snabbt leder till att bestånden återhämtar sig. Och hur stor roll spelar sälen och skarven?

Vi flyttar oss till en annan hotad fisk, vid en annan kust. Det handlar om kusttorsken på västkusten - en genetisk variant som man trott varit helt utfiskad. Men Simon Henriksson, forskare på Göteborgs universitet, har genom DNA-analyser sett att det faktiskt finns ung kustlevande torsk kvar.

För 377 miljoner år sedan landade en fem kilometer stor meteorit i det som nu är Dalarna. Spåren syns än i dag - i det som kallas Siljansringen och som nu blivit Siljan geopark. Naturmorgons reporter Thomas Öberg söker spår både efter ett urgammalt hav och metoritnedslaget tillsammans med geologen Johanna Granbom.

Det börjar våras på sina håll! Martin Eskilsson i Falkenberg såg inte mindre än fem vårtokiga spillkråkor häromdagen. Två honor såg ut att dansa i takt till någon form av lockrop från en hane. Vad handlar det här om? Vi ber Niklas Aronsson, fågelexpert på Birdlife Sverige förklara.

Och så fortsätter vi på hackspettstemat. I en fågelsånglektion från Mats Ottosson lär vi oss skillnad på hackspettarnas olika trumningar.

I veckans kråkvinkel undrar Karin Gyllenklev varför många fascineras så av utdöda dinosaurier - när det finns så många fantastiska livsformer här och nu.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samla växter för att torka och pressa dem - gör någon det fortfarande? Jo, absolut. Inte minst i vetenskapligt syfte. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall följde med botanisterna Ulf Swenson och Göran Odelvik på en insamlingstur vid sjön Bolmen i Småland. Växterna de samlar in ska bevaras på Naturhistoriska riksmuseet.

Växter är fina att titta på, både ute i naturen och i pressad form. Men de är också goda att äta! Vi träffar Eva Gunnare som tar oss med på en nordlig smakrunda till tallskott, fjällkvanne, blåbär och björk. Reporter Thomas Öberg äter sig igenom floran och inspirerar inför den kommande säsongen.

Förra veckan kom nyheten om att statliga Sveaskog ger 100 000 hektar i fjällskogsområdet långsiktigt skydd. Men hur går det med den andra statliga delen - den som ägs av Statens Fastighetsverk?

Gro Forsärla, 7 år, läste en bok om grodor och funderar på hur det egentligen går till när till när grodynglen blir av med sin svans. Vi ber grodexperten Claes Andrén svara.

På söndag sänds sista avsnittet av tv-serien Händelser vid vatten. En detalj som diskuterats är att pilgrimsfalken flyger overkligt långsamt. Stämmer det? Vi pratar med Lars Leksén på projektet Pilgrimsfalk Sverige.

På lavar kan det växa parasiter som snyltar på lavens resurser. Nu har 15 nya arter upptäckts i Sverige. Parasiterna ser ut som små svarta prickar varav en del skimrar i mörkgrönt. Men vad är de egentligen? Och hur farliga är de för laven de växer på? Vi ringer upp ekologen Ola Hammarström, som hittat några av de nya arterna.

Finns diagnosen väderöverkänslighet? Absolut, i alla fall enligt Jenny Berntson Djurvall som står för veckans kråkvinkel.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Har fåglar ett tyst teckenspråk? Finns det verkligen vita blåbär? Och varför skattar vi människor vår egen form av liv högre än andras?

Det är några av de frågor från Naturmorgons lyssnare som experterna i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

Vår mejlkorg står också öppen för fler frågor. Hör av dig till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi är många som går runt i stan och längtar efter naturen så här års. Men kanske är den närmare än vi tror! Morgonens fältreporter Anna Lidé tar sig an uppdraget att hitta naturen mitt i stan. I snö och kyla, i en subarktisk stad: Boden i Norrbotten. Till sin hjälp har hon arboristen Joel Dapic Öberg och ornitologen Mats Bergqvist.

Och så blickar vi västerut från Boden: mot fjällskogen. Här finns det hundra mil långa skogsbälte som kallats Sveriges Amazonas. För några år sedan föreslog den stora skogsutredningen att hela området skulle skyddas, både den del som klassas som fjällnära skog och den del som ligger strax nedanför gränsen. Men förslaget har sedan dess bantats kraftigt. Och i skogar som ligger just på den här gränsen pågår idag avverkning. Vi besöker en sådan skog i Härjedalen och pratar med Skogsstyrelsen, skogsbolag och biologer för att höra vad som händer med de fjällnära skogarna nu.

Eulalia feliciae - så heter en nyupptäckt havsborstmask. Vi pratar med maskentusiasten Felicia Ulltin som är den som inspirerat till namnet.

Och så stämmer vi av med Niklas Aronsson på Birdlife Sverige: Hur gick det i fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten förra helgen? Vi kollar lite extra hur det ser ut för fåglarna som räknas i stan.

I veckans kråkvinkel ställer sig Lisa Henkow frågan: Vilken art skulle jag sakna mest om den försvann? Inte helt lätt, visar det sig.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För snart tio år sedan hittades en vitfingrad brackvattenskrabba i vattnen utanför Oxelösund. Kommer krabban, som har sitt ursprung på den nordamerikanska östkusten, att sprida sig längs den svenska kusten? Och hur kommer den att påverka andra arter?

Det är några av de frågor som fältreporter Lena Näslund undersöker tillsammans med marinbiolog Björn Källström. De tillbringar morgonen på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, där just den vitfingrade brackvattenskrabban finns i akvarium, tillsammans med blåskrabban och andra krabbarter som hittat till svenska vatten.

Det ska handla om främmande arter och vilka av dem som riskerar att bli invasiva, och om hur man lockar skolelever att vara med och hålla koll på de nya krabborna. Och går det att bli av med en invasiv art i havet när den väl etablerat sig?

Två arter som har det jobbigt är den taggiga martornen och den salta ostronörten. De tål inte när stränderna växer igen. Därför får de hjälp att dras upp från frö i Göteborgs botaniska trädgård. Vi följer med när plantorna åker spårvagn och buss till Rörö i Göteborgs skärgård för att planteras ut.

Hur kan man tjäna pengar på att ha ovanliga arter i skogen? Skogsstyrelsen skissar på en ny modell för detta. Vi pratar med Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen.

I helgen är det dags att räkna fåglar igen i evenemanget Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp Lars-Ture och Märit Lindholm som bor i Berghem väster om Jokkmokk. Vilka fåglar - och kanske andra djur - kan de hoppas få se under helgen?

Det sägs att vi fjärmat oss från naturen. Det dementeras å det bestämdaste i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns alltid nya frågor - och svar - om naturens mysterier. Vi viker hela programmet för lyssnarnas naturfrågor och de som svarar är Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att svara bland annat på hur myror kan överleva en tur i mikrovågsugnen, varför ekollonet fick trillingar och om det är vanligt med visslande skator. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För ett halvår sedan var vår reporter Ingrid Engstedt Edfast i Abisko för att berätta om hur djur och växter klarar att leva i midnattssolens land. Nu är hon tillbaka på samma brygga vid Torneträsk, med den motsatta frågan: Hur klarar djur och växter vinterns påfrestningar och frånvaron av ljus?

Hittills har väldigt lite varit känt om växternas aktivitet under vintern, men det är nu föremål för ny forskning som leds av Ellen Dorrepaal, växtekolog vid Umeå universitet. Hon medverkar i programmet, tillsammans med Rebekka Gullvåg, doktorand i växtekologi vid Umeå universitet och Lo Fischer, föreståndare för naturum i Abisko.

Vi stannar kvar i fjällvärlden genom att ringa upp Martin Green på Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I måndags kom en ny rapport om hur det går för Sveriges fåglar - och trenden ser faktiskt positiv ut för många av fjällfåglarna.

Hur bygger man natur? Det vet Anders Persson från Länsstyrelsen i Gävleborg. Vi följer med honom i arbetet med att återställa skogsälven Voxnan så som den såg ut och fungerade innan flottningens tid.

I somras hittade Clemens Ludvigsson massor av döda skogslämlar i Härjedalen. Varför var det så? Vi ber gnagarexperten Frauke Ecke förklara.

Allting har ett pris. Eller, hur funkar det här med prissättning i naturen? Lisa Henkow funderar i veckans kråkvinkel.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer när en art försvinner? Vilka konsekvenser får det för andra arter och kan det till och med påverka hur landskapet ser ut? Spelar det nån roll vilka arter som försvinner, om det är en mus eller en varg, och vad händer om arten människa försvinner? Professor Alexandre Antonelli söker svar i aktuell forskning, fältreporter är Lisa Henkow i direktsändning från Nordens Ark i Bohuslän.

Vi går på vernissage med vetenskapliga posters om giftiga djur! Bildläraren Johanna Gard, från Sturebyskolan i Enskede, har gett eleverna i årkurs nio uppdraget att göra posters med giftiga organismer. Och sådana finns i nästan alla djurgrupper. Gift kan användas som försvar eller för att skaffa mat. En del djur blir giftiga genom sin kost, som violsnäckan. Men den blåringade bläckfisken är giftig tack vare sina inneboende.

Vi pratar också med lyssnaren Anders Naréus i Rosvik i norrbotten som hittade massor av döda möss när han städade fågelholkarna. Hur har dom hamnat där, är det någons matförråd?

Årets licensjakt på varg inleddes i veckan. Var sjätte svensk varg ska skjutas. Hur påverkas de vargar som blir kvar? Vi frågar Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket och Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.

Veckans kråkvinkel ägnas faktiskt just kråkfåglar. Mats Ottosson berättar om skatorna på gården Lönnbacken i hans hemby som inte glömde en oförrätt. Och om kajan som kom och bad honom om hjälp, en händelse han aldrig glömmer. Och tänk om kajorna också minns.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På årets sista dag återupplever vi några av 2022 års starkaste naturögonblick i Naturmorgon.

Vi möter den djupblå fjällgentianan uppe på det artrika fjället Gajsajte i Vindelfjällen, får reda på hur och varför asplöven darrar så mycket, studerar vitstjälksmöja i Ålands mellanskärgård, hälsar på hos övervintrande myggor i ett bergrum och försöker förstå hur svamparnas märkliga liv ter sig, där nere under jorden.

Mitt i sommaren fryser vi på Torne älv bland smålom, dvärgmås och tornseglare medan majnatten bjuder på soluppgång och näktergal under en kanottur längs Vendelån.

2022 var också året då citronfjärilen blev nationalfjäril, nyfiken blomfluga var årets trädgårdskryp och en sjöpung väckte ovanligt stor uppmärksamhet. Det var den som först kallades havsspya men sedan fick det officiella namnet filtsjöpung.

Vi får också höra vad ni som lyssnat tycker var den starkaste naturupplevelsen 2022. Att glömma sovsäcken på sin födelsedagsutflykt kan till exempel vara ett lyckokast.

Och hur gick det för gänget som skulle kryssa en fågel varannan dag under hela året? Det som kallas för birdstreak. Vi ringer upp dem för att höra om de klarat uppdraget.

I veckans kråkvinkel önskar sig Joacim Lindwall mer neandertalar-tänk, och mindre risktagande, inför det nya året.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är julafton och i vår julklappssäck ligger två riktigt fina skogar: Tjeggelvas och Jielkká-Rijmagåbbå.

Tjeggelvas är en sjö fem mil norr om Arjeplog i Norrbotten. På andra sidan sjön finns en gammal tallskog med samma namn. Och inte vilken tallskog som helst, utan enligt forskarna är det Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog. Vi får följa med Naturmorgons reporter Joacim Lindwall, skogsekologen Lars Östlund och jägmästarstudenten Elle Eriksson under en junimorgon, bland silverfuror och spår från människor som levt här under tusentals år.

Några mil åt nordost ligger det nybildade naturreservatet Jielkká-Rijmagåbbå. Jenny Berntson Djurvall vandrar bland skrovellav och doftticka och berättar ett stycke svensk naturvårdshistoria: Om hur bland andra Lars-Ture Lindholm, Apmut-Ivar Kuoljok, Sonja Kuoljok och Mats Karström arbetat i 45 års tid för att få skogen skyddad.

Så här på julafton ber vi paleontolog Lars Werdelin svara på frågan: Herdarna som vaktade sina får i Betlehem på julnatten - vad fanns det för vilda djur där på den tiden, och som de behövde vakta fåren ifrån?

Och vi har frågat lyssnarna om deras mesta juldjur. Ett självklart val för många är domherren. Vi ger oss ut och spanar efter den klassiska julkortsfågeln.

I veckans kråkvinkel sätter Tina-Marie Qwiberg ut gröt och ett litet glas julmust till tomten. Och försöker komma ihåg hur man gör för att lyssna efter di sma unda jordi.