Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom habiliteringens föräldragrupp hittar de andra föräldrar i liknande situation. Där möts de barnens första år – i oro, i sorg och i glädje. Men nu, 20 år senare, är barnen vuxna och träffarna i föräldragruppen är slut sedan länge.

Hur gick det sen för alla? Hur blev livet och föräldraskapet?

I en personlig dokumentär följer Helene Näslund mammorna vars barn fick en tuff start. Det blir en nära skildring av livet med barn med olika diagnoser och sjukdomar. Om närheten, utmaningarna, och om den största tilliten.

En P1 Dokumentär från 2026.

Reporter: Helene Näslund

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Sandra Pettersson

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det började med ett viralt jippo som kapades av oväntade krafter. Som en del av kampanjen “Weapons of mass seduction” hade företaget Björn Borg bett allmänheten att rösta fram en plats där man skulle släppa hundratals rosa kalsonger från luften. Men ingen hade räknat med internets kraft.

När ryktet om kampanjen spritts till Sydkorea och publikens val föll på Pyongyang i Nordkorea bestämde man sig för att istället skicka någon till landet inkognito, med väskan full av kalsonger. Kurirens identitet hemlighölls och den svenska ambassaden fick inte veta att en ensam person skulle resa till den kommunistiska militärdiktaturen i reklamsyfte.

– Jag tackade ja utan att tänka efter. Såhär i efterhand känns det helt absurt att jag åkte till Nordkorea ensam för att göra sexig reklam, säger kuriren.

En dokumentär från 2025.

Av: Robin Jonsson
Producenter: Ylva Lindgren och Anna Johannessen
Slutmix: Fredrik Nilsson

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Charlotte heter egentligen något annat, men vill att vi kallar henne så. Hon är 46 år och lever med en svår form av MS. Sjukdomen har tagit ifrån henne det liv hon vill leva. I dag kan hon röra huvudet och tre fingrar på vänster hand.

Hon har bestämt sig för att avsluta sitt liv i Schweiz. Jobbet är uppsagt, lägenheten avvecklad och abonnemangen avslutade. Charlotte säger att hon är redo.

För P1 Dokumentärs reporter Anna Hammarén berättar hon om sjukdomen, smärtan, beroendet av andra människor och sitt beslut att inte fortsätta.

Vi får följa Charlotte under hennes sista dagar i livet och även möta hennes personliga assistenter som är med henne medan hon förbereder sig för sin sista resa.

Reporter: Anna Hammarén
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Christian Jangegård

En P1 Dokumentär från 2026.

Dokumentären skildrar den komplexa frågan om dödshjälp. Genom att följa en person under hennes sista tid ger vi en inblick i tankarna och känslorna kring detta svåra beslut. Det var Charlottes önskan att berättelsen skulle publiceras efter hennes bortgång. All dokumentation har skett i enlighet med hennes vilja.

Om du har tankar om självmord/suicid finns det organisationer du kan kontakta, exempelvis: Självmordslinjen, tillgänglig via chatt och telefon 90 101 dygnet runt, varje dag, eller Jourhavande medmänniska som nås nattetid på 08-702 16 80.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som 13-åring tvingas Noah fly från sitt hem, land och familj och lämna allt han känner till. Efter en lång och svår resa landar han som ensamkommande flykting i Sverige 2015.

Regnbågsfamilj

Här blir han placerad hos paret Gert och Lasse. Noah har aldrig hört talas om homosexualitet tidigare, och det går emot den religion han är uppfostrad i, islam. Men hos dem hittar han en trygghet.

Med sina två nya pappor växer Noah in i ett nytt liv. Från att ha varit analfabet läser han nu tjocka böcker om filosofi, pluggar på universitet, går på gym och hänger med kompisar.

Men så gör sig hans gamla liv påmint. Han tvingas reflektera över vem han är och var han hör hemma. Och Noah känner att han måste åka tillbaka till Afghanistan, trots att det är farligt, och träffa sin mamma en sista gång.

Noahs nya pappor är en berättelse om att lämna en familj, hitta en ny och vara fast däremellan. Av Lydia Bandolin Sörlin och Miranda Wretman.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stranden är en av Australiens mest ikoniska platser och lockar varje år miljontals besökare från hela världen till sina restauranger, barer och caféer. Parken vid bron nära stranden är ofta full av barnfamiljer som grillar, firar födelsedagar eller letar efter skugga under träden.

Men den här söndagen förvandlas Bondi Beach till platsen för en terrorattack, när två beväpnade gärningsmän öppnar eld mot deltagare vid en Chanukka-fest. 14 judar dödas i vad som beskrivs som den allvarligaste terroraktionen i Australiens historia.

Attacken skakar inte bara Sydney utan hela nationen.

Svenskar vittnen till attacken i Bondi Beach

Flera svenskar som bor och arbetar i området blir vittnen till attacken.

Elin är en av hundratals som har picknick och firar jul på stranden den 14 december.

– Precis när vi börjar öppna paketen är det fyrverkerier som går av. Men vi ser inga fyrverkerier och då börjar vi inse att det är någonting som inte stämmer. Sen hörde vi folk som började skrika och det var då vi insåg att vi måste dra härifrån, säger Elin.

Thea jobbar i närheten av bron där de två gärningsmännen öppnar eld.

– Jag förstår att det är någon som skjuter utanför vår glasskiosk, säger hon.

Jessica och hennes dotter tar skydd bakom en mur. Hon lägger sig ovanpå sin dotter för att skydda henne mot kulorna.

– Skotten bara fortsatte. Jag trodde att alla var döda, säger hon.

Den svenske journalisten Johan Gabrielsson har bott i Bondi sedan 1997. I den här dokumentären beskriver han den djupa påverkan attacken haft på de som bor där.

Reporter: Johan Gabrielsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: André Ljungberg

En P1 Dokumentär från 2026.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

I tre avsnitt porträtteras Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson och Ulf Kristersson – människorna bakom partiledarrollen och vägen fram till den absoluta toppen av svensk politik. Lyssna exklusivt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare – genom social träning och gruppterapi.

Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt.

Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen.

I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck – så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra.

Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem.

Programmet är från februari 2025.

Reporter: Josephine Schneider

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Jakob Lalér

Originalmusik: Teodor Wolgers och Johan Arrias

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan när Stefan är 11 år är han med om sin första fylla. Trots att han inte har svårt för skolan tappar han intresse och allt går snabbt utför.

Stefan blir sprutnarkmoman

När han är i 20-årsåldern börjar han missbruka amfetamin och för att finansiera missbruket begår han inbrott. Stefan lever som hemlös i centrala Stockholm och åker in och ut ur fängelset. Han har en hemlig dröm om att plugga till advokat. Men drömmen känns avlägsen och han vågar inte ens uttala den.

Mötet på Östermalm

Men så en natt när han ska göra ett inbrott på Östermalm ser han en gammal dam som sitter i en bil och verkar sjuk. Han ser till att det kommer en ambulans och efter det blir ingenting sig likt.

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Patrik Airosto
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att försöka klara sig i Los Angeles när familjen är långt borta, pengarna är slut, och visumet gått ut är ingen enkel sak. Så Svenska Kyrkan i Los Angeles har startat en stödgrupp för kvinnor som mot sin vilja måste stanna i Los Angeles med sina barn.

Under ett år följer Sara Miller och Angelica Rundberg tre av kvinnorna i gruppen och deras kamp att få ta med sig barnen hem till Sverige.

31-åriga Sanna har en tvåårig dotter. Hennes ex-pojkvän utsätter henne för psykisk misshandel och vägrar ta ekonomiskt ansvar för deras dotter. Han har konfiskerat Sannas svenska pass och vägrar låta dottern lämna LA.

Lina, 29 år, anställer en advokat för att få hjälp med processen att ta sin åtta månader gamla son till Sverige. Det är mycket dyrt men tack vare vänner som samlar in pengar på Facebook har hon råd.

Camilla kom till Los Angeles för tjugo år sedan. Hon lever i en dålig relation med sin man, pappan till deras två gemensamma barn. Camilla har inget Green Card trots att de är gifta, och maken låter inte barnen lämna USA. Skulle hon själv åka för att hälsa på släkt och familj i Sverige är risken stor att hon inte skulle bli insläppt i USA igen, då hon befunnit sig i LA så länge utan greencard och visum.

Av Sara Miller och Angelica Rundberg 2017.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Ludvig Jansson

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som ung drömmer Michael Lindner om att jobba i armén, men i tonåren förändras hans tankar.

– Jag visste redan då att jag inte kunde döda en annan människa.

1967, när Michael är 18 år, befinner sig hundratusentals amerikanska soldater i Vietnam. Michael hoppas få ett kontorsjobb hemma, men får så småningom beskedet om vart han ska – via en lapp där ett ord står skrivet: ”Intrepid”.

Vietnamdesertörerna ombord på USS Intrepid

Ombord på det enorma hangarfartyget USS Intrepid som ska ta honom till Sydkinesiska havet lär Michael känna tre andra amerikanska sjömän.

Senare, under en permission när de sitter på en bar tillsammans, bestämmer de sig för att rymma.

– Jag förstod: Okej, tåget går nu. Det är bara att kliva ombord, säger Michael Lindner som numera heter Sutherland.

På flykt undan militärpolisen tar sig de fyra desertörerna till det enda neutrala land som tar emot dem: Sverige.

Dokumentären är gjord vintern 2025.

För ytterligare historisk kontext kring Vietnamkriget, lyssna gärna på Sveriges Radios arkivmaterial, som sammanfattar händelseutvecklingen.

Reporter: Jakob Odelstad
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellberg

I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När homosexualitet under 80-talets Sverige inte längre klassas som en sjukdom borde det vara lättare än någonsin att leva som gay. Men med skräcken för hiv kommer mycket hat mot hbtqi-personer. Homofobin och jargongen inom poliskåren får Göran Stanton att säga upp sig.

Pell Uno Larsson är på semester i Kairo och längtar efter att träffa andra män. Han använder en guidekatalog för att hitta säkra mötesplatser. Den leder honom till bastun på ett hotell.

Det är lättare att vara homosexuell i Saudiarabien, ett av världens mest konservativa länder där homosexualitet straffas med döden, än hemma i Sverige tycker Steve Sjöquist. Han flyttar till huvudstaden Riyad 1985 för arbete. Steve berättar om de hemliga festerna, att sova på soffor för att ta sig säkert hem dagen efter och samtidigt känna sig friare än någonsin.

Medverkande: Pell Uno Larsson, Steve Sjöquist, Don Jones och Göran Stanton.

Ett program från 2023

Av: Alexandra Sannermalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Radio 88 börjar sända 1972, en tid när Sveriges Radio är de enda som får sända radio i Sverige. Sändarmasterna ägs av statliga Televerket, som ansvarar för att hålla etern fri från störningar och infiltratörer.

Den nya piratradiokanalen Radio 88 sänder sent på kvällarna, med reklam och helt utan tillstånd. I sina sändningar blandar de absurd humor och proggmusik med angrepp på politiker. Ständigt jagade av polis, Televerket och en stor grupp privatpejlare.

Det är Anders Bjurström som startar Radio 88. När han flyttar in i kollektivet Ornässtugan i Solna träffar han Monica Nilssen, Björn Bränngård och Kjell Höglund – tre personer som blir viktiga för Radio 88.

Våren 1973 hörs Kjell Höglund och Björn Bränngård ofta tillsammans i Radio 88:s sändningar på söndagskvällarna. Efter ett uppehåll har kanalen startat på nytt med en proggigare framtoning, utan reklam och med angrepp mot borgerliga politiker blandat med absurd vänsterhumor. Samtidigt passar de inte riktigt in i den tidens gravallvarliga vänsterrörelse.

– Det är ingen tvekan om att det är väldigt stora grupper som är ganska arga på oss, sa Kjell Höglund då.

Radio 88 jagas av polisen och Televerket

För att kunna höras i etern har Radio 88 tillverkat hemmabyggda FM-sändare som de flyttar varje dag och gömmer på olika platser runtom i Stockholm.

Men i takt med att Radio 88 får mer uppmärksamhet i tidningarna intensifieras jakten på personerna som ligger bakom kanalen. Kalla kriget pågår fortfarande och staten är på sin vakt. En olaglig radiosändare i händerna på okända aktörer skulle kunna användas för desinformation – om kriget kommer.

Polisen och Televerkets pejlare placerar ut personal på platser där de vet att Radio 88 tidigare sänt. De försöker hitta sändarna som göms på hustak, bergstoppar och vindskontor – bland annat inbyggda i en attachéväska.

Enligt Kjell Höglund själv tycks Radio 88:s impulsiva, fräcka och ologiska sätt att planera sin verksamhet förvirra polisen och Televerket.

Och en dag får Radio 88 hjälp från oväntat håll.

Dokumentären bygger på gamla inspelningar från gamla piratsändningar, bandat material ur privata samlingar samt arkivmaterial från Sveriges Radio och Sveriges Television. Där hörs bland andra Björn Bränngård, Monica Nilssen, Kjell Höglund, Anders Bjurström, Willy Josefsson och Bengt ”Pejlar-Bengt” Forsgren.

Dokumentären är gjord 2026.

Reporter: Tommie Jönsson
Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Tommie Jönsson

I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat.

Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs.

Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.

Reporter: Elin von Wright

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Nima Shams

En P1 Dokumentär från 2021

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett amerikanskt landskap i skala H0

Den långa modelljärnvägen snirklar sig fram i skyddsrummet som ligger under en skola i Järfälla. Medlemmarna har byggt upp samhällen, broar, hus och skogar. Små figurer väntar vid övergångsställen, rastar hunden eller står och fiskar medan godståg eller gamla ånglok tar sig fram över sjöar och i tunnlar. Modellen är byggd som ett amerikanskt landskap från 1974 i skala H0, rälsens huvudbana och bibana bildar tillsammans 90 meter räls.

Stellan, Lasse och de andra männen i klubben har byggt upp allt det här under decennier. Varje måndag har de träffats, druckit kaffe och ätit mandelkubb och rulltårta. Flera av dem är pensionerade och lever ensamma. För 78-åriga Stellan är det här en av veckans höjdpunkter.

Skyddsrummet måste tömmas

Men det kommer ett brev från kommunen om att skyddsrummet måste kunna tömmas på 48 timmar. Kommunen vill säkra skyddet för sina invånare och hänvisar till Rysslands krig mot Ukraina. Det stora tågbanebygget måste rivas så snart som möjligt.

Reporter: Karin Hållsten
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren

I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mariette går med i Scientologikyrkan i slutet av 1970-talets Sverige. Hon lockas av visioner om en jämställd värld utan kriminalitet och psykisk ohälsa. 1984 är hon på väg till scientologernas högkvarter i Los Angeles öken. Efter två dagars intensiva intervjuer blir hon en av få som ska få jobba i kyrkans absoluta toppskikt. Hon känner sig utvald.

Flyr från scientologerna efter 20 år

Hon har sin treåriga son med sig. Men på kontoret får hon veta att hon bara kommer få träffa honom på helgerna. Hon övertygar sig om att det är för sonens bästa.

Åren på basen går men så plötsligt händer det något. För varje dag som går känner Mariette mer och mer att hon är i ett fängelse. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.

Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Johanna Carell

En P1 Dokumentär från 2021.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ibland plockar Lasse Diding fram sin hund Bertil ur frysen. Det kan vara vid årsdagen av Bertils död, på någon festlig tillställning – eller när Lasse intervjuas i Söndagsintervjun i P1.

Men den djupfrysta taxen har blivit en källa till stor konflikt. Lasses familj vill begrava honom och gå vidare – Lasse vill att Bertil ska finnas kvar, som uppstoppad.

”Ett dåligt uppstoppat husdjur är inte kul”

Emelie Möller är taxidermist, zoologisk konservator. I sin källarverkstad i Fritsla utanför Borås jobbar hon med att stoppa upp djur. Vid sidan av jakttroféer får Emelie också förfrågningar från folk som vill stoppa upp sina fyrbenta familjemedlemmar.

– Det är ändå ganska vanligt. Tamfåglar, hundar och kaniner, säger Emelie.

Som kaninen Gullan, som Bella är där för att hämta. För Bella handlade uppstoppningen om att bearbeta ett trauma.

Folklivsforskaren Susanne Nylund Skog studerar bland annat människans förhållande till djur. Hon tror att det kommer bli mer kulturellt accepterat i framtiden att stoppa upp sina husdjur.

– Men det kommer ändå att vara någonting som bara de med pengar kan göra. För ett dåligt uppstoppat husdjur är inte kul, säger Susanne Nylund Skog.

Uppstoppad hund är en P1 Dokumentär från 2026 av Bo Sjökvist.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henke Henriksson

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.

Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.

Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.

Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.

– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.

Dokumentären gjordes 2021.

Reporter: Jacob Frössén

Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många i partiet talar om visioner, vad partiet en gång var, vad det har blivit och vart det är på väg. Socialdemokraterna säger sig vilja ha en ny riktning för Sverige – men vad är det för riktning?

– Under stora delar av socialdemokratins historia har det varit uppenbart vad rörelsen har strävat efter. Ibland har det varit det klasslösa samhället, ibland har det varit folkhemmet. I dag skulle jag säga att den här tydliga målbilden inte är lika tydlig, säger Payam Moula, chefredaktör på tankesmedjan Tiden.

Interna kritiker efterlyser djärvare idéer och tycker att partiledningen är för försiktig. Samtidigt talar Magdalena Andersson hela tiden om breda samarbeten, gärna med borgerliga partier.

Men med vilka ska Socialdemokraterna samarbeta? Och vad vill partiet egentligen?

Vad vill Socialdemokraterna? är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. I januari sändes dokumentären Uppförsbacken som handlar om Moderaterna.

Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2026.

RÄTTELSE: I en tidigare version av programmet uppgav vi felaktigt att det var LO - Landsorganisationen - som grundade Socialdemokraterna. Rätt är att det var fackföreningsrörelsen som grundade partiet.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen...

Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt?

Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria – en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten.

Programmet gjordes 2021.

Ett program av: Jens Arnstad och Jonas Tornberg

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Nima Shams

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2021 börjar Jakob, som egentligen heter något annat, ett nytt jobb som kriminalvårdare på ett fängelse. Han får höra att han gör ett bra jobb och snart får han bättre arbetsuppgifter.

Men en dag blir han kallad till anstaltschefen.

Jakob får veta att det kommit klagomål mot honom. Han har betett sig olämpligt mot kollegor och han stängs av från sin arbetsplats med omedelbar verkan.

För honom kommer anklagelserna som en blixt från klar himmel.

– Jag trodde inte mina öron, säger han i dag.

Men vad han inte vet är att det samtidigt har påbörjats en polisutredning mot honom. Polisens personskydd Bops kopplas in eftersom Jakob bedöms utgöra ett allvarligt hot mot en av kollegorna.

När han varit hemma från jobbet i två månader ringer det på dörren. Han öppnar och möts av tre civila poliser. Jakob är anklagad för ett vidrigt brott, och anmälningarna fortsätter att komma.

Ett program från 2026 av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: André Ljungberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med vita labbrockar lämnar de skrivbord och laboratorium för att gå ut och bli en del av ”gatans parlament” i protest mot att de som styr inte tar klimatkrisen på allvar.

En klimatforskare som tagit steget mot att bli aktivist är luftföroreningsexperten och meteorologen Magnuz Engardt. Efter mycket övervägande följde han med de andra forskaraktivisterna upp på barrikaderna som en Scientist Rebellion. Reportern Catharina Ericson Ulfves har följt honom och de andra aktivisterna under ett års tid för att förstå hur de resonerar och för att se vad de gör.

Ett program från 2024.

I maj 2026 dömde tingsrätten två av aktivisterna för skadegörelse. De dömdes till villkorlig dom samt ålas att betala skadestånd. Övriga 15 som greps hösten 2023 friades.

Av: Catharina Ericson Ulfves

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jakob Lalér

Musiken i programmet:

Trentemöller ”Miss you”

Ulfves/Redman ”Withering”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För David är fridykning en livsstil.

– Om jobbet står i vägen för träning och tävling, då byter jag jobb eller så jobbar jag inte. Då är jag fattig i stället, säger David.

Som fridykare är han specialiserad i grenen statisk andhållning. Det går ut på att ligga på mage i vattnet och hålla andan, precis under ytan.

– De flesta fridykare gillar inte statisk andhållning så mycket, när man ligger stilla. Det blir väldigt lite distraktioner. Man kan inte fly med tankarna till teknik när man simmar och så vidare. Man får verkligen känna de här obehagskänslorna, säger David.

David Spreitz Elings är i fridykningens världselit

De senaste åren har David Spreitz Elings seglat upp i den absoluta världseliten av fridykning.

Men trots att David är flerfaldig världsmästare och på jakt efter världsrekordet är det inget han kan leva på. Senast han tog sig till VM i Japan var han tvungen att ta lån för att kunna åka dit. När han inte tränar jobbar han i en matbutik som bara ligger några hundra meter från simhallen.

Efter flera guldmedaljer på VM och med några av de bästa tiderna som uppmätts har David nu ett nytt mål – att slå världsrekordet. För att klara det måste han hålla andan i mer än 11 minuter och 35 sekunder.

David har i livet med fridykningen upplevt stora framgångar – men också den största tragedin. Hur går man vidare och fortsätter dyka efter att ha upplevt alla dykares värsta mardröm?

Fridykaren är ett program av Mårten Paridon Pettersson från 2026.

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Sandra Pettersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.

Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer.

De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick.

Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet?

Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick?

Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.

Laurence Picq blev kär i en lite äldre man från Kambodja när hon var på ett sommarläger på 60-talet. Två veckor senare gifte de sig, och hon hamnade så småningom i de röda khmerernas innersta kretsar.

Mannen hon gifte sig och fick två döttrar med var Suong Sikoeun, som tillsammans med Pol Pot, Ieng Sary och många andra röda khmerer satt på kaféer i Paris och planerade det kommunistiska maktövertagandet i Kambodja 1975.

Vad fick Laurence Picq se av de röda khmerernas radikala samhällsexperiment, där var fjärde kambodjan dog? Och hur gjorde hon för att överleva?

Dokumentärmakaren Bosse Lindquist läser Laurence Picqs självbiografi, reser till Kambodja och träffar några av människorna hon levde med, i denna P1 Dokumentär från 1999.

Produktion och mixning: Ylva Lindgren och Ingemar Persson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter valet 2022 var politikerna i Perstorp överens: Fler i kommunen måste komma ifrån sitt bidragsberoende, och fler måste få jobb.

Men det blev inte så.

Fortfarande lever många på försörjningsstöd, är arbetslösa och har skulder till kronofogden.

Inte råd att laga tänderna

De allra fattigaste i Perstorp har inte råd att gå till tandläkaren. Så är det för Björn. När han nyligen var på besök i en grannkommun började han tänka på hur han stack ut.

– Alla var fina. Alla hade fina tänder. Sen när man kommer till Perstorp, och man själv har dålig munhälsa och allt, då känner man sig hemma, för i Perstorp är det jättemånga som har jättedåliga tänder, säger Björn.

Mögel och fukt i lägenheterna

Nästan 450 lägenheter i Perstorp har ägts av fastighetsbolaget Kupolen. En del av husen är slitna, och både fukt, mögel och trasiga eluttag har dokumenterats av miljöförvaltningen.

Här har också de som fått nej av andra hyresvärdar kunnat bo, eftersom Kupolen haft generösa uthyrningsregler. Personer som lever på försörjningsstöd har kunnat flytta hit, även från andra kommuner. Det leder till ökade kostnader för kommunen, enligt Ronny Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Perstorp, när socialtjänsten betalar ut försörjningsstöd.

Men en del tycker att Kupolen gör något bra. Maria och hennes son Jimmie har flyttat hit från Orsa efter att tidigare ha levt i missbruk och kriminalitet.

– Kupolen ger folk en chans, sådana som inte ens skulle fått hyra en hydda i skogen, säger Maria.

”En misslyckad plats”

Doris Yang har bott i Perstorp nästan hela livet, och minns när det var lätt att få jobb, och många jobbade på fabriken Perstorps AB. Nu sprider sig i stället en bild av hur dåligt det går för Perstorp, att det blivit ”en misslyckad plats”.

Hon drömmer om att Perstorp ska bli den bästa platsen att leva på.

Välkommen till Perstorp är ett program av Randi Mossige-Norheim från 2026.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Henke Henriksson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mitt i Västerås, i gamla hamnen, finns en säregen plats, en konstgjord udde, skild från omgivningen med låst vägbom.

Tvåhundra meter lång och femtio meter bred är piren, bebyggd med fyrtiotalet rostiga plåtskjul och befolkad av en båtklubb. Alla här har inte båt men likväl är det en båtklubb, en med årsmöte, kassör, vimpel, bryggor, spel och en rök förstås för fisk och julskinkor.

Här har nästan inget förändrats det senaste seklet.

Programmet är gjort 2019.

Reportrar: Inger Orre och Martin Hedén

Slutmix: Elvira Björnfot

Producent: Håkan Engström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På gymmet i Kronborg i Malmö lastar Melwin och Teo vikter på skivstången. De pushar varandra upp mot 130 kilo. Men för Leonidas tar det stopp redan under uppvärmningen.

– Jag rycker i vikterna men de kommer inte upp. Jag ser mina kompisar göra bättre resultat och det är stressigt, säger han.

Gymtrend bland unga killar

I Riksidrottsförbundets senaste ungdomsbarometer är gym den vanligaste träningsformen bland unga. Särskilt gäller det unga killar där fyra av tio som tränar, gör det just på gymmet.

– Det är en väldigt cool känsla att kunna förändra sig. Men kanske hade jag varit gladare om jag aldrig hade börjat gymma. När jag går in på Tiktok och ser en femtonåring lyfta 200 kilo, då är mitt personliga rekord inte värt någonting. Det mår jag inte bra av, säger Teo.

Tiktok, kroppsideal och manlighet

Styrketräningstrenden har exploderat både på gymmen och i sociala medier. I kommentarsfälten skrivs det öppet om bland annat steroider och andra dopningklassade preparat, som medel för att uppnå den perfekta fysiken. Den som inte passar in på kroppsidealet kan bli kritiserad och hånad. Men det finns också en annan, mjukare ton.

– Killarna är inte så manliga som man kanske tror. De kommenterar varandras utseende och skämtar om att de är kära i varandra, säger Ella, som jobbar på ett gym i Malmö.

– Tjejerna bryr sig nog inte. De som uppskattar det jag gör, det är killar, säger Teo.

– Målet är att bli nöjd med kroppen, att tycka ”shit, jag ser perfekt ut”. Men det är nästan omöjligt, säger Melwin.

Killarna på gymmet är ett program av Sven Holmberg från 2026.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: André Ljungberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

The KLF, The Timelords, Ancients of Mumu, The Jams och The K-Foundation var några av de namn duon Jim Cauty och Bill Drummond verkade genom under ett knappt decennium från slutet av 80-talet till 1994.

Några av sakerna den brittiska duon hann med under den tiden var att uppröra Stikkan Andersson genom att sampla Abbas ”Dancing Queen”, skrämma vettet ur musikindustrin med ett maskingevär på galan Brit Awards och i en egen version av slow-tv, att sedel för sedel elda upp en förmögenhet i en öppen spis framför en statisk kamera.

– De är som victorianska äventyrare med massor av pengar, som bygger månraketer på bakgården eller bestiger Mount Everest, säger Craig McLean, journalist och redaktör på The Face i London.

The KLF lämnade musikbranschen

Innan The KLF lämnade musikbranschen med buller och bång gjorde de också kommersiell succé på världens topplistor i början av 1990-talet med låtar som ”3 a.m. Eternal”, ”What Time Is Love?” och ”Justified & Ancient”.

I P1 Dokumentärs ”Build a fire” från 2002 hör vi när Gustaf Görfelt och Tor Billgren åker till London för att söka upp platserna där det hände och träffa människorna som var med när det hände. Det är en nutidshistorisk resa som följer två excentriker i populärkulturens utmarker från en åker utanför Södertälje till en klippkant på Skottlands nordligaste spets.

Dokumentären är en repris och sändes för första gången 2002.

Av Gustaf Görfelt och Tor Billgren

Producent: Håkan Engström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I den lilla kommunen Hjo i Västergötland har man slutat leverera nylagad mat till personer med hemtjänst. Istället har kommunen infört ett system med kylda eller frysta färdigrätter, som de äldre får klicka hem från en butik på nätet.

Annelie Persson i Hjo är sjukpensionär och har sedan några år tillbaka hemtjänst sex gånger om dagen. Hon är en av dem som nu väntas klara sig på mikromat.

– Smakmässigt så börjar det ta stopp. Det är inte gott. Det är ingen livskvalitet på det, säger Annelie.

Nu har Annelie skrivit under en protestlista för att få kommunen att återinföra matleveranserna.

Minst 42 kommuner utan matleveranser

Många kommuner i Sverige gör just nu som i Hjo, och tar bort distributionen av lagad mat. Syftet är att spara pengar, eller för att personalen ska få mer tid till omvårdnad, visar P1 Dokumentärs och P4:s gemensamma granskning. I dag saknar minst 42 av Sveriges kommuner utkörning av lagad mat inom hemtjänsten, varav Gislaved, Jönköping, Bjuv, Enköping och Askersund är några exempel. Och fler planerar att göra förändringen.

Men hur påverkar det här skiftet de som är beroende av hemtjänsten? Och vad säger de ansvariga?

Programmet gjordes 2026.

Reporter och research: Aleksa Lundberg

Intervju med Livsmedelsverket och research: Joel Wendle

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Agnes Cassel

I en ny serie från P3 Dokumentär i samarbete med norska NRK berättar vi om ett osannolikt fall som chockat Norge. Ett mysterium som visar sig ha kopplingar till brottsfall i Tjeckien.

Lyssna på P3 Dokumentär om Mysteriet Adam i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här är ett riktigt jobb för mig. Att gå till ett vanligt lönejobb bara för att få lönen känns helt meningslöst.

Det är på scenen som Tomas Halling hittar livsglädjen. Fram tills idag har han skapat över 130 olika karaktärer, däribland jazztronauten Spiriflexibop och Bubbelplastmannen.

Men publiken hemma i Göteborg är svårfångad. Sedan sju år tillbaka lever Tomas på socialbidrag, men söker pliktskyldigt jobb som han inte får.

– Jag vill inte inordna mig i ledet, då börjar det krypa i mig, jag blir arg, jag blir ledsen, jag blir vansinnig. Om jag inte gör det här så fungerar jag inte på riktigt. Ta inte ifrån mig det här.

Musik: Albert af Ekenstam

Av Emil Östlund.

Programmet är en repris och publicerades för första gången 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I badkaret i ett gult tvåfamiljshus i Göteborg sitter producenten Ylva Olaison och regissören Anton Källrot och spelar in en ljuddagbok. Det går trögt för dem att få ihop pengar till sin långfilm. Men kanske har de hittat en briljant lösning.

Kommer Jim Carrey vilja vara med?

Om de lyckas få Jim Carrey att spela en av rollerna i filmen, då kommer ingen kunna säga nej. Dessutom skulle han vara perfekt för rollen.

Kampen om pengarna från Svenska Filminstitutet och andra finansiärer är hård, med sömnlösa nätter och ständiga pitchmöten. Och utanför badrumsdörren väntar vardagsbestyren: köttfärssås och spaghetti, skjuts till skolan, parterapi och en tvätthög som bara växer.

Ska de lyckas ro sin film hela vägen i hamn?

Ett program av Hanna Rasmuson Hulmé från 2026.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henke Henriksson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris och publicerades för första gången 2020.

En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset.

Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm.

Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende.

I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis.

Dokumentären är gjord 2020.

Reporter: Rasmus Malm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peter Jansson, eller Peter Pan som han kallas, har drivit sitt tivoli i nästan fyrtio år. Från april till oktober bor Peter och hans sambo Ulla i en buss och reser från plats till plats: Lidköping, Vara, Norberg, Knivsta, Katrineholm, Köping, Motala, Hudiksvall, Rättvik och många fler ställen.

Om och om igen bygger de upp sitt tivoli, river det och drar vidare.

På ena armen har Peter Jansson tatuerat sagofiguren Peter Pan och elva bokstäver i svart: ”Never grow up” – bli aldrig stor.

Peter Pan vill stanna i världen med karuseller

Men i takt med att åren snurrar på, precis som karusellerna, blir tivolijobbet mer och mer slitsamt. Efter ett helt liv i tivolibranschen börjar Peters kropp säga ifrån.

Det börjar bli dags för Peter att bestämma sig för när han ska lägga av.

Men det är svårt att överge ett livsverk.

Helst skulle Peter Pan vilja vara kvar i sin värld med sockervadd och karuseller för alltid.

Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producenter: Anna Frey och Håkan Engström
Slutmix: André Ljungberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Stockholms stad lever 2 439 personer i hemlöshet enligt siffror från 2018. Kartläggningen görs vartannat år och sedan den senaste räkningen har andelen kvinnor utan bostad ökat något. En tredjedel av de hemlösa är kvinnor och många lever i extrem utsatthet.

Bengt Bok följer fyra av kvinnornas kamp för att överleva dagen. Alla fyra rör sig runt en och samma plats där de hittat tillfälligt tak över huvudet, Stadsmissionens härbärge Bostället.

Dokumentären är från 2019.

Reporter: Bengt Bok
Producent: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Toste är fem år visar det sig att han har en ovanlig medfödd lungsjukdom, den förkortas PAH. Familjen vistas på sjukhus under långa perioder och en stor del av mamma Annikas och pappa Petters vardag handlar om att ta hand om Toste.

I december 2024 läggs Toste in akut på sjukhus, han har en infektion i lungorna och kopplas upp mot en Ecmomaskin. Läkarna gör allt de kan men efter tre veckors kamp tas beslutet att låta Toste somna in.

Att förlora ett barn och ett syskon

Kvar finns familjen, Tostes föräldrar och hans tre syskon, storasyster Elsa, storebror Nestor och lillasyster Esme. Tvingade att omforma sig kring det hål han lämnat.

Hur tar man beslut om man var man vill begrava sitt barn och vad gör man med pärlplattan han aldrig hann lägga klart?

Hur är det när ens föräldrar bara gråter och inte orkar umgås med en? Och vågar man som storasyster flytta hemifrån och lämna en lillasyster som redan förlorat ett syskon?

Ett program gjort 2026 av Clara Lowden

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Astrid Ankarcrona

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.

Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.

När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?

Podden gjordes 2019 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.

Lyssna på fler poddar om svenska brott och brottslingar i appen Sveriges Radio Play.

En podd av Martin Jönsson

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Nima Shams

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flickan Mia har intervjuat berättar att hon inte vet om hon vill bo kvar i Sverige.

– Jag fick dubbelkolla med mamma om jag kunde ha örhängena på mig när jag skulle till doktorn. Det är så mycket hat mot oss judar nu. Jag känner mig inte trygg i mitt eget land, fortsätter flickan.

I dokumentären ”Ett hakkors i salt” intervjuar Mia Blomgren fyra judiska barn om hur det är att vara jude i Sverige idag. De träffas hemma hos barnen, i deras rum, en plats där de känner sig trygga.

– Man kan inte bo i ett land där man känner sig otrygg att gå på gatan med ett smycke.

Ett av barnen berättar om när en pojke i skolmatsalen plötsligt ropade på henne och visade henne ett hakkors i salt som han ritat på bordet. Mia undrar vad hon kände då och hon svarar att hon börjar bli van.

Här kan du lyssna på andra program av Mia Blomgren
Hör Mia Blomgren berätta i Studio Ett om varför hon gjort dokumentären

Dokumentären publicerades på Förintelsens minnesdag 27 januari 2026.

Reporter och producent: Mia Blomgren
Medproducent: Sofia Kottorp

- Fokus mars 2026: P1-Dokumentären ”Ett hakkors i salt - judiska barn i Sverige berättar:
”En av mina radio-favoriter är Mia Blomgren, som jag redan hyllat här. Fast jag har aldrig gråtit när jag lyssnat på hennes program förut. //Ett av barnen har slutat att säga att han är jude. ”För att det är krig” och för att mamma har sagt det. Utanför hans skola finns vakter och polis med ”äkta pistoler”. han har vant sig. //Måtte Blomgren hursomhelst länge jobba vidare med sina varliga men starka intervjuer. Det här programmet är oral vittneslitteratur.”

- ETC januari 2026: P1-Dokumentären ”Ett hakkors i salt - judiska barn i Sverige berättar:
”Ett annat av barnen berättar att en skolkamrat påkallade hennes uppmärksamhet. Han ville visa henne just ett hakkors i salt, under lunchrasten. Klaustrofobiskt men inte uteslutande. För barnen vägrar så ofta de förmår det fängelse som antisemitism reser runt dem. - Trots hatet är jag stolt judinna Det här är naturligtvis en strid de aldrig skulle behöva utkämpa. Det är ovärdigt. Det är inte vad vi vill att Sverige ska erbjuda den judiska minoriteten.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris och publicerades för första gången i februari 2025.

Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrooz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället.

Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör.

Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägset. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött.

Men så ser han att ett av hans favoritmetalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han vet att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen?

Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Christian Jangegård

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På ett kongresscenter i Västerås står Moderaternas valledare Martin Borgs på scenen. Han tecknar bilden av valrörelsen 2026 som en väg fylld av fallgropar.

– Folk kommer försöka lägga krokben för oss. Det här det svåraste någon av oss har gjort. Uppförsbacken är stor.

I valet 2022 blev Moderaterna mindre än Sverigedemokraterna. Partiets egen valanalys är tydlig: Moderaterna är inte längre det självklara högeralternativet i svensk politik.

Så hur ska det gå i valet? Vilken framtid väntar Moderaterna?

Uppförsbacken är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. Dokumentären om Moderaterna är den första i en serie i två delar, där den andra kommer att fokusera på Socialdemokraterna, och släpps senare i vår.

Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år. Han har tidigare gjort flera politikdokumentärer för SVT och varit Sveriges Radios utrikeskorrespondent i London.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2026.

Fotnot: Jari Puustinen, kommunalrådet från Eskilstuna, har sedan programmet spelades in lämnat Moderaterna.

Vill du höra fler dokumentärer om svensk politik?

Lyssna på dokumentären Regeringsbildningen 2018 – den som ändrade allt där reporter Maggie Strömberg följde dåvarande Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson efter valet 2018, eller hör Partiledaren – Håkan Juholts väg till makten där reporter Amanda Glans tidigt under hösten 2010 började följa den då relativt okände politikern Håkan Juholt som senare blev Socialdemokraternas partiledare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2020.

Pensionering är en befrielse för en del, en fullständigt naturlig del av livet för andra men också ett ovälkommet tvärstopp på ett långt och intressant yrkesliv. För Claes JB Löfgren, under större delen av sitt yrkesliv utrikesreporter på Sveriges Television, utlöser den påtvingade pensionen en kris.

Men en lång resa med segelbåten Alma och hans gamle vän PellePia Hedberg, ett förverkligande av en dröm om att segla jorden runt som började för nästan 50 år sedan, ska visa att livet är mer än bara arbete.

Sökandet efter en mening med livet – efter decennier av rutiner och starka upplevelser i världens krigszoner – går över stormpiskade hav och förbi karga kuster i Europas utkanter.

”De gamla och havet” är helt och hållet Claes JB Löfgrens personliga berättelse. PellePia Hedberg har tidigare porträtterats i P1-dokumentären ”Transan och jag”.

Reporter: Claes JB Löfgren

Slutmix: Nima Shams

Producent: Håkan Engström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1986 får Frölundas vice ordförande Hans “Bula” Andersson en idé. Han ska beställa ett konstverk. Hockeyklubben är pank och desperat så nu gäller det att tänka stort. Med hjälp av konsthandlaren Magnus Bromander kontaktar man den världsberömde popkonstnären Andy Warhol.

– Jag visste att om vi betalar så målar han, säger Magnus Bromander.

Fastighetsmagnaten Lennart Wallenstam går med på att stå för fiolerna och Andy Warhol anlitas för att göra en oljemålning och 100 silkscreentryck som klubben kan sälja till fans och konstintresserade. Som motiv väljer Andy Warhol spelaren Christer Kellgren.

– Jag har ju inte gjort några stora avtryck i världshistorien. Och så blev det jag, säger Christer Kellgren.

”Frölunda Hockey Player” klubbas på auktion

Först ser den spektakulära satsningen ut att bli ett fiasko. Men när Andy Warhol plötsligt avlider tar försäljningen fart och inom några år tar sig Frölunda tillbaka till Elitserien.

Hösten 2025 ska “Frölunda Hockey Player” klubbas på auktion och solskenshistorien om tavlan som räddade en hockeyklubb omskrivs flitigt i medier. Men tavlan som ska säljas är inte den som Frölunda beställde. Den här har aldrig visats för allmänheten. Vad är det för en tavla?

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Robin Jonsson
Producent: Anna Johannessen. Exekutiv producent på Sveriges Radio: Håkan Engström och Sofia Kottorp.
Slutmix Fredrik Nilsson.
En produktion av Tredje Statsmakten Media.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2019.

Det är 1971 när Monicka för första gången kliver in genom de tunga portarna till Tomtebodaskolan. Hon är sju år och har skickats över hundra mil hemifrån för att få en anpassad utbildning. Här ska hon bo och gå i skolan tillsammans med andra barn från hela Sverige som också har en synnedsättning.

Snart har Monicka, Ann, Frank och de andra barnen hela sina liv på skolan, ett inrutat liv fyllt av rutiner och hierarkier som barnen måste anpassa sig till. Det gäller att inte sticka ut och att inte bli favoriserad. Det är ett samhälle i samhället där eleverna sällan har kontakt med barn från världen utanför.

Reporter: Anna Bergholtz och Caroline Gollungberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på P3 Historia om Andrées polarexpedition, en serie i tre delar, hos Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gudalandet säger sig sitta på en sanning vi andra inte känner till – att en ondskefull elit snart kommer att förinta majoriteten av jordens befolkning, och att de har ett ansvar att agera innan det är för sent.

Ditta Rietuma och Lars Rutger Solstråle har utropat sig till ledare över hela världen: hon som kejsarinna och domare, han som åklagare. I juni 2024 står de åtalade i Skaraborgs tingsrätt, efter att ha dömt ett trettiotal lokalpolitiker och tjänstemän till döden och byggt en galgbacke på sin gård i Hova, där avrättningarna ska ske.

De döms till fängelse och skadestånd – men vägrar acceptera domen och överklagar.

Gudalandet bildas 2012

När reportern Petrina Hinas kommer hem efter rättegången rasar hon rakt ner i ett digitalt kaninhål i försöken att förstå rörelsen. Gudalandet bildas 2012, men spåren på nätet sträcker sig längre tillbaka. I över femton år har de flitigt spridit sin sanning – allt har filmats och dokumenterats.

Det här är en dokumentär om hur två personer och deras rörelse påverkat det lilla samhället Hova. Men också om hur det är för Ditta och Lars att tro sig veta att mänskligheten håller på att utplånas – utan att någon lyssnar.

Ett program gjort 2025 av: Petrina Hinas

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Henke Henriksson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet publicerades för första gången 2018.

Karin Bromander var sex år när hennes mamma dog i äggstockscancer. Idag, 25 år senare, undersöker Karin och hennes systrar risken om också de kommer att drabbas av ärftlig cancer.

– Jag tror inte jag tänkte i termer av att jag ärvt nåt i mina gener, mer att jag typ är dömd på nåt sätt, säger lillasyster Mia.

– Jag visste ju att det var 50 procents risk, men rent psykologiskt kändes det som att ha 100 procents risk, säger storasyster Sara.

– Generation efter generation av kvinnor har drabbats av cancer i vår släkt. Det känns som om vi har en dom över oss, säger Karin.

– Måste det verkligen vara så att också vi drabbas?

Information från Cancerfonden om bröstcancer och ärftlighet 2025

Information från BRCA-förbundet

Reporter: Karin Bromander
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Janne Waldenmark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Systrarna har varit nära sedan de var små. De fyller i varandras meningar så som man bara kan göra när man delat ett helt liv. Mitt i all sorg har de humorn gemensamt, de skrattar och skämtar, samtidigt som båda vet allt för väl vad som väntar.

Fem år innan Ida får sin diagnos dör systrarnas pappa i ALS. Familjen såg hur hans muskler successivt förlamades, och hur han gick från att vara en händig elektriker till en person som inte kunde äta själv. Nu väntar detsamma för Ida.

Sen hon fick sin diagnos har vänner och familj arbetat som hennes assistenter. Storasyster Emelie åker mellan Göteborg, där hon har sitt liv, och Jönköping, där Ida bor, flera gånger i veckan för att hjälpa henne. Bara några månader efter diagnosen slutar Idas ben att bära henne. Hon är beroende av sin permobil och måste få hjälp med allt från att klä på sig och sminka sig till att äta. Så småningom försvinner talet.

Hur är det egentligen att förlora förmåga efter förmåga och se livet bli något helt annat än man trodde? Och hur är det att stå bredvid, och vara frisk när man ser sin syster brytas ner i en obotlig genetisk sjukdom?

”Tänk att min syster ska dö” följer systrarna Ida och Emelie under flera år, i sjukdomen och sorgen men också i systerskapet, humorn och kärleken inom en familj.

Ett program gjort 2025 av: Hanna Rasmuson Hulmée

Producent: Anna Frey

Slutmix: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2023.

Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff.

En viktig gemenskap

Under ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu.

– Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna.

Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?

Reporter: Matilda Berggren

Producent: Frida Fernqvist och Anna Åkerlund

Exekutiv producent Sveriges Radio: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort i samarbete med Third Ear Studio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På juridiska institutionen i Uppsala sitter fyra studenter med sina laptops. De går termin sex på juristlinjen och förbereder sig inför ett seminarium. En av tjejerna, Ottilia, bär vit polo och små diamantörhängen. Håret är uppsatt i en stram knut i nacken.

Ingen av de andra vet vad Ottilia har varit med om och vad hon har behövt göra för att ta sig hit. Det är ingen som vet hur många rättssalar hon suttit i, trots att hon bara är 22 år. Men nu vill hon berätta.

Simon Häggström hittar Ottilia

När polisen Simon Häggström hittar Ottilia på en sugardejtingsajt tar han kontakt genom en påhittad profil. Han lägger märke till att hon är väldigt ung och hennes snabba, korta svar utan följdfrågor får honom att reagera.

– Det tolkar jag som att det här är en tjej som är djupt nere i skiten, säger han.

Ottilia är bara 13 år när sexköpare förgriper sig på henne första gången. Hon hamnar snabbt i ett destruktivt självskadebeteende. Livet är en ond cirkel av missbruk och prostitution.

Tills den dag då allt vänder.

Ottilias revansch är ett program från 2025 av Clara Lowden.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Astrid Ankarcrona

Känner du igen dig i Ottilias berättelse? Här finns kontaktvägar för stöd och hjälp:

* Mikamottagningen Stockholm
* Mikamottagningen Göteborg
* Ungarelationer.se
* Ellencentret
* Talita

PrevenTell är en nationell hjälplinje för dig som är orolig för din eller någon annans sexualitet:

https://www.karolinska.se/preventell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2022.

Robin är adopterad från Sri Lanka. När hans adoptivmamma dör i cancer hittar han en pärm full av bilder, gulnade ansökningsformulär och slitna intyg. Eftersom hans mamma har gått bort och han inte har några syskon bestämmer han sig för att prata med sin adoptivpappa.

Problemet är att föräldrarna skilde sig när han var två år gammal och han växte upp utan sin pappa. För att få svar rotar han bland gamla kontakter, bilder och minnen.

Reporter: Robin Jonsson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Misslyckanden i köket, dålig balans, tappade ord, skämt som faller platt och trytande lokalsinne. Det är tecknen som Karin sett hos sina släktingar och nu letar efter hos sin mamma.

2015 är Karins mamma Kerstin 70 år och visar egentligen inga tecken på alzheimer. Karin är 35 och vaksam. Men ämnet är laddat och de har svårt att prata om det.

– Det är verkligen de anhörigas sjukdom och jag vill inte att du ska behöva gå igenom det här som jag har gjort, säger Kerstin.

Oron för alzheimer

För Karins morfar började tecknen komma i 70-årsåldern. För hennes mostrar i 50-årsåldern. Karin är orolig att alzheimern är ärftlig och börjar intervjua sin mamma.

Kerstin ber Karin säga till om hon ser tecken på demens men säger också att hon tänker ta livet av sig om hon får diagnosen alzheimer. Det blir starten på tio år av intervjuer, samtal, gräl och skratt. Alzheimern tar sig in som ett gift i den tajta mor och dotterrelationen och sätter sin prägel på deras tillvaro. Och Karin ser hur den mamma hon hör på kassettbanden från sin barndom försvinner mer och mer.

En dokumentär från 2025 av Karin Hållsten.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Agnes Cassel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2023.

När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.

– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.

Dödsdoulor – medmänniskor i livets slut

På ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö – och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.

Alla ska vi dö

Vad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.

Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon kommer till Sverige från Kazakstan för att tjäna lite extra pengar.

Vi kallar henne ”Lola”.

Hennes pojkvän kommer efter. Han har blivit lovad ett jobb på en lackeringsverkstad, där även andra killar från Kazakstan jobbar.

”Lola berättade att hon tyckte att Sverige var vackert”, säger en som kände henne.

”Lola” levde osynlig i skuggsamhället

Vännen berättar att ”Lola” åkte tunnelbana, promenerade och skickade bilder på havet. Hon sa att det var kallt, kallare än Kazakstan, och att luften var fuktig. Hon ville köpa ett hus till sina barn. ”Du vet, alla vill ju leva lite bättre”.

Vännen berättar att det var svårt för henne i början. ”Men hon sa, det är ingen fara, jag får ju se världen”, säger vännen.

”Lola” syns inte i några papper. Utan arbetstillstånd och utan rätt att vistas i Sverige är hon lika osynlig som alla andra i det svenska skuggsamhället.

Via kontakter får hon ett städjobb. Jobbet är svart. Planen är att åka hem igen så snart hon tjänat ihop tillräckligt med pengar.

En kväll hälsar hon på sin pojkvän på lackeringsverkstaden där han jobbar. Han, och de andra killarna som jobbar där, bor på verkstaden också.

”Lola” har lovat att laga mat den här kvällen, och bär upp matkassarna på övervåningen till verkstaden. Hon har köpt bananer också, och lägger sin telefon på laddning i köket.

Nere i verkstaden håller hennes pojkvän och två killar till på att lackera en bil. De har just satt på lackboxen, det är där man torkar bilar som man lackerar.

Sen går allt fort. Killarna i verkstaden skriker till dem på övervåningen: ”Det brinner!”

Ett program av Randi Mossige-Norheim och Liza Alexandrova-Zorina.

Liza Alexandrova-Zorina tilldelades Stora journalistpriset 2025 i kategorin årets berättare för sin reportagebok ”De livegnas land”.

Randi Mossige-Norheim är flerfaldigt prisbelönt reporter och dokumentärmakare på Sveriges Radio. Hon har bland annat prisats med Guldörat 2024 i kategorin Årets intervju för P1 Dokumentären ”Det regnar blod i mitt kvarter” och Stora journalistpriset 2021 i kategorin Årets berättare för dokumentärserien ”Vipeholmsanstalten”.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dokumentären sändes första gången 2023.

Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?

Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.

Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.
sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Producent: Martin Jönsson
martin.jonsson@sverigesradio.se

Slutmix: Agnes Cassel

Har du upplevt hedersvåld?

Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.

GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime
Du kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym.

Kvinnofridslinjen
Till kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.

TRIS – Tjejers rätt i samhället
Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.

Terrafem
Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10.

Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
På www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

34-åriga tvåbarnsmamman Hellen och 25-åriga Zahra ska båda vidareutbilda sig till undersköterskor på Risbergska i Örebro. De är båda nervösa men när de kliver in i klassrum C07 möts de av en brokig skara. Eleverna är i olika åldrar, har olika bakgrund och har jobbat olika länge. Men den är en av de finaste klasser läraren Ylva har haft – de hjälps åt och skrattar tillsammans.

När den värsta masskjutningen i Sveriges historia äger rum på Risbergska den 4 februari 2025 blir undersköterskeklassen värst drabbad. Av tio mördade går sex i klassen.

När dödsbeskeden kommer sluter klassen sig samman och hjälper varandra genom sorgen. De blir som en livlina för varandra. Tillsammans måste de nu försöka bearbeta sitt livs största trauma samtidigt som de ska försöka ta examen samma vår.

En dokumentär av Malin Laurila.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Christian Jangegård och André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här programmet publicerades och sändes för första gången 2022.

Sommaren 2020 hade Hedvig sitt första journalistjobb på P4 Södertälje och en dag i juli gjorde hon ett inslag om en grupp asylsökande som protesterade mot den svenska migrationspolitiken. Några timmar senare ringde telefonen. Det var alternativmediesajten Samhällsnytt.

Sajten hade gått igenom hennes sociala medier och funnit lajks från när hon var runt 18 år, sju år tidigare, där hon bland annat gillat partier och organisationer på vänsterkanten.

Samhällsnytt kallade Hedvig för asylaktivist, sade att hon hatade Sverigedemokraterna och ifrågasatte hennes reportage. Efter det fick Hedvig hundratals kommentarer, mejl och brev. Det kändes som att hon befann sig i en storm av hat.

Hedvig konfronterar näthatet

Nu, ett och ett halvt år senare, möter Hedvig några av männen som kontaktade henne under kommentarsstormen. Hon har kontaktat många, haft långa telefonsamtal och skrivit brev. Kenneth Sandberg är en av dem som tackar ja till att träffa Hedvig.

Programmet gjordes 2022.

Reporter: Hedvig Holgersson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Flera namn och röster är utbytta i dokumentären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En stor utställning på Moderna museet 2013 blir startskottet för mystikern Hilma af Klints framgångsvåg. Fem år senare ställs hennes konst ut på Guggenheimmuseet i New York. Utställningen hyllas av kritiker och slår alla tidigare besöksrekord.

– Den utställningen satte Hilma på världskartan. Och det är i och med den utställningen som Hilmas konst blir värdefull, säger Erik af Klint.

Samtidigt uppstår en gåtfull maktkamp om konsten och om Hilma af Klints andliga budskap, en härva som bara växer och suger in allt fler personer.

Konflikten innefattar bland annat styrelsekupper, ett stoppat tempelbygge och advokatkostnader för miljoner. En del av bråken handlar om styrelsens inflytande över stiftelsen Hilma af Klints verk.

– Målningarna har blivit en liten förbannelse för familjen af Klint. De har blivit lika besatta av mystiken i dem som många andra, säger journalisten Martin Aagård.

En dokumentär om konst, besatthet och pengar. Och om budskap från andra dimensioner.

Ett program av Jesper Huor

Producent: Ylva Lindgren

Research: Emma Broman

Slutmix: Christian Jangegård

Programmet är gjort 2025.

Hör fler dokumentärer av Jesper Huor:
Kulturprofilen, kvinnorna och Akademien
Bibliotekarien
Fallet Peter Mangs
Gåtan Göran Lindberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.

I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.

I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.

I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.

Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?

En dokumentär från 2023.

Reporter: Peter Barlach

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Elin Hagman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra året genomfördes fler än 3 000 vräkningar. Det är det högsta antalet i Sverige på 17 år.

Kronoinspektörerna Gunilla Svalborg och Jonas Solvestad jobbar med att avhysa människor som inte får bo kvar i sina bostäder. En av dessa är Peter. Han tvingas lämna sin lägenhet i en tätort strax utanför Stockholm, som varit hans trygga punkt under 32 år. Han kämpar mot beroende och depression, har skulder och har haft svårt att betala hyran.

”Som skit mår jag. Jag fyller 60 i år, det här hade jag inte förväntat mig. Nu får man börja om från början”, säger Peter.

P1 Dokumentär följer kronoinspektörerna när de utför sitt arbete, som ofta präglas av misär, men också när de kan hjälpa utsatta människor. Och vi får höra vad som faktiskt händer efter att en person har blivit vräkt.

Rättelse: I en tidigare version av texten uppgavs att fler än 3 000 personer vräktes förra året. Korrekt är att det genomfördes fler än 3 000 vräkningar.

Ett program av Aleksa Lundberg

Producent: Anna Frey

Slutmix: André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här programmet publicerades och sändes för första gången 2017.

1982 är Lokalradion bara några år. När riksdagens kulturutskott utvärderar hur reglerna för etermedia efterlevs konstaterar de att det i stort sett fungerar väl. Men, de skriver: Det har dock förekommit vissa övertramp.

De syftar på stationen i Göteborg. Där finns det en kaxig och besvärlig nyhetsredaktion, men framför allt kretsar det kring grov satir och en viss person, Frank Gunnarsson. Med hans program Kabaré Apropå startar något som sen blev mediehistoria. Rättegångar, vild strejk, en chef, Bo Carlson som ser allt gå år pepparn och får lämna stationen.

Frågor kommer in till personaltidningen Rundgång om vad som händer i rikets andra stad, om det är sant som ryktet gör gällande, att det finns nära kontakter mellan delar av personalen på Radio Göteborg och KPMLR, Kommunistiska partiet marxist leninisterna revolutionärerna. Också Göteborgs politiker har sina misstankar.

Frank Gunnarsson, Janne Josefsson, Lennart Persson, Sven Hulterström m fl minns tillbaka.

Kabaré Apropå gjordes av Frank Gunnarsson, Anders Wällhed, Kent Andersson, Weiron Holmberg och Roland Jansson.

Sedan programmet sändes första gången har en av de medverkande, journalisten Bo Carlson, gått bort. Han dog 14 januari 2018.

Programmet är gjort 2017 av Anna Maria Höglund och Anna Hammarén.

Research - Tommy Johansson

Tekniker – Rolf Hilton

Producent – Christer Ekbom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Turkiets största stad växlas svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Trots moderna penningtvättsregler, hanteras miljoner i en sorts parallellt banksystem, utan insyn från myndigheterna.

– Det här systemet fungerar. Det finns över hela världen, säger en affärsman som själv varit involverad i en transport med kontanter från Sverige till Turkiet.

I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och hemliga bankirer. Vi har lyckats spåra nyckelpersoner i ett så kallat underjordiskt banksystem, där syftet är att tvätta pengar från kriminalitet.

– Penningtvätten är en förutsättning för att många delar av den kriminella miljön ska kunna leva. Vi vet att delar av de här pengarna kommer från narkotikabrottslighet, svart arbetskraft och människoexploatering, säger ”Patrik” som är expert på penningtvätt inom polisen.

Det underjordiska banksystemet är berättelsen om ett parallellt finansiellt system – dolt för myndigheter, men avgörande för den organiserade brottsligheten. Det är själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin, ett system där kontanter från brottsvinster flyttas över gränser, växlas på bakgator och återförs till Sverige som rena pengar.

– Den här brottsligheten är systemhotande. För det handlar om så vansinnigt mycket pengar och väldigt mycket makt, säger Hans Brun, sakkunnig inom kriminell ekonomi, tidigare vid polisen.

Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Henke Henriksson

Ett program från 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och underjordiska bankirer. Svarta kontanter från bland annat Sverige, Norge och Danmark smugglas till Turkiet för att tvättas.

– Det är som svart Western Union. De flyttar pengar, det är en stor marknad, säger ”Ali” som själv jobbat som pengakurir.

Pengarna transporteras utomlands i lastbilar. Polisen i Sverige och Norge har beslagtagit mångmiljonbelopp. Vid ett enda tillfälle hittades nästan 40 miljoner kronor, gömda bland annat i en betonglastbil. Ändå är det bara toppen på ett isberg, tror myndigheterna.

– När man ser omfånget av kontanterna så är det en stor röd flagg. Det här har pågått i stor skala, säger Fredrik Reinertsen som är åklagare i Norge.

– Det täcker nog hela Europa. Det är väldigt stora summor pengar, säger Henrik Danielsson, utredare vid polisen i Göteborg.

Kriminell underjordisk bankverksamhet

På engelska kallas fenomenet för Criminal Underground Banking (CUB). Det beskrivs av experter som själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin – en sorts parallellt finansiellt system som är dolt för myndigheterna, men avgörande för den organiserade brottsligheten.

Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Henke Henriksson

Ett program från 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hannes har varit singel i två år efter ett långt förhållande. Han dejtar emellanåt men har svårt att tänka sig att han kan bli lika kär som i sist. Han söker någon som är välutbildad och djup, men blir lätt rastlös.

Adriana är trött på att inte känna sig helt accepterad som singel i samhället. Något som blir påtagligt när hon är ensam singel bland par eller går på barnkalas utan vare sig partner eller barn. Trots att hon har över 10 000 likes på Tinder har hon inte hittat den rätta.

Många snabba beslut med dejtingappar

Både Hannes och Adriana reflekterar över det snabba svajpandet på Tinder. Snabba beslut görs utifrån personers bilder. En marknadifiering av kärlek, kallar Hannes det. Tänk om du redan svajpat förbi din själsfrände?

Av: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli

Hannes och Adriana heter egentligen något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Journalisten och malmöiten Ebbe Gertten söker svar på vad som hände när kärleksrelationen mellan Sveriges största fotbollsstjärna och hans hemstad tog slut.

Varför väckte Ibrahimovićs köp av en fjärdedel av Hammarby så starka känslor i Malmö, och vad hände egentligen med den stulna statynäsan?

Genom arkivmaterial, egna minnen och exklusiva intervjuer – bland annat med en av personerna bakom nässtölden – målas ett porträtt av både en stad och en ikon. En berättelse om identitet, stolthet och upplevelsen av svek.

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Ebbe Gertten
Producent: Håkan Engström
Slutmix: André Ljungberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jana är åtalad för grovt tjänstefel för att hon ska smugglat ut brev från en livstidsdömd gängledare på häktet där hon arbetade som kriminalvårdare.

Enligt polis och åklagaren har gängledaren gett instruktioner inför sin egen rättegång i breven, något som lett till att personer på utsidan råkat mycket illa ut.

Umgås i kriminella kretsar

Janas fall med de utsmugglade breven är långt ifrån det enda exemplet på insiders inom Kriminalvården. Det finns misstankar om kriminalvårdare som tjänar pengar på att sälja och smuggla in mobiler till intagna, men också kriminalvårdare som umgås i kriminella kretsar på sin fritid. Hemma hos en kvinnlig kriminalvårdare hittas en pistol gömd i en golvbrunn och ett gäng kriminalvårdare drar i sig kokain på en after work.

-Aktivt umgänge i kriminella kretsar ska man ju inte ha. Då har man sårbarheter som kan komma att utnyttjas eller att det rentav kan vara så att man är en infiltratör från första början, säger Michael Melin, tf chef på Kriminalvårdens Särskilda Utredningar.

Insiders och infiltratörer är ett hot mot hela rättssamhället - men går de att stoppa?

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.

Jana heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Överbeläggning och intagna som tvingas dela cell gör att missnöjet inne på Kumla ligger och pyr. När reporter Pernilla Wadebäck besöker anstalten har man gått upp i stabsläge och många av besöksrummen har gjorts om till celler. Anstaltschefen berättar att personalen utsätts för påverkansförsök nästan dagligen.

- Försök till infiltration är ett av vårt stora problem som vi måste bekämpa, säger anstaltschefen Jacques Mwepu.

Samtidigt saknas personal. Anstalten måste massrekrytera, 200 nya medarbetare behövs till sommaren.

Ökar sårbarheten

Trycket på Kriminalvården med överfulla anstalter och häkten, missnöjda intagna och brist på personal skapar en explosiv situation.

- Man håller på och bygger upp en krutdurk inom kriminalvården och tyvärr är inte frågan om den ska smälla utan det är när, säger Thomas Hagsten, facklig representant för kriminalvårdarna på Kumla.

Hur ska anstalten stå emot risken för insiders?

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jana har tagit anställning som kriminalvårdare på Göteborgshäktet. Vad hennes arbetsgivare och kollegor inte vet är att hon har en plan. Att hjälpa en livstidsdömd gängledare som vill bli frikänd. Det ska komma att bli ett av de grövsta fallen av infiltration inom Kriminalvården i Sverige.

Demokratihotande problem

I den rådande kriminalvårdskrisen med överbeläggningar och brist på personal har det seglat upp ett nytt säkerhetshot - kriminalvårdare som låter sig styras av kriminella och agerar insiders inifrån häkten och anstalter.

- De kan påverka rättegångar och påverka vittnen eller på annat sätt få in eller ut information. Jag tror tyvärr det kommer öka, säger kriminalvårdaren Stefan Römer.

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. I serien berättar hon om utsmugglade brev och insmugglade mobiler och droger, och tar oss med in på Kumlaanstalten där kampen pågår för att stoppa grovt kriminella från att skaffa infiltratörer.

Jana heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ola glömmer vilken krukväxt han precis vattnat, han minns inte vad han pratade om med sin son förra veckan och han kommer inte ihåg vad han ska göra senare under dagen. Han känner att han inte kan ta hand om sin yngsta dotter och han kan inte längre arbeta som kyrkomusiker.

Men han kan fortfarande spela piano. Minnet av musiken sitter någon annanstans i kroppen. Och nu, flera år efter att allt blev annorlunda, vill han börja komponera igen.

Ett program av Hedvig Holgersson.

Producent: Ylva Lindgren.

Slutmix: Sandra Pettersson.

Originalmusik framförd av: Ola Fagrell.

Från 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 30 juni 2021. 112 tar emot flera larmsamtal om en skottlossning i Biskopsgården i Göteborg. Två poliser är i området och kör mot Vårväderstorget på moped. En av dem är Andreas Danman. Framme vid platsen skjuts han till döds.

Vittnen beskriver gärningsmannen som ung, klädd i svart luvtröja och beväpnad med ett skjutvapen. En 17-åring grips inom bara några dagar.

Vapnet spåras till Slovakien

Vapnet som användes vid polismordet är en Skorpion, en liten kulsprutepistol. Genom serienumret H8212 kan det spåras tillbaka till Slovakien. Det smugglades in i Sverige redan 2014. Hur hamnade det i händerna på en 17-åring i Biskopsgården?

Det är inte det enda vapnet. Sedan 2014 har svenska tullen noterat att samma slovakiska företag har skickat flera paket med vapen till Sverige.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från Marbella i Spanien styr göteborgaren Micke ett narkotikanätverk. Tonvis med droger kommer till Spanien via fraktfartyg från Sydamerika och i snabba motorbåtar från Marocko. Med hjälp av en lastbilschaufför som har djurtransportsfirma tas drogerna till Sverige.

Tullen tror att det smugglas uppemot 150 ton droger till Sverige varje år.

Går med vapen dygnet runt

I Biskopsgården växer Alex upp med sin ensamstående mamma. Som 14-åring får han sin första becknarlur, en telefon med nummer till kunder. Med åren vill han expandera och hamnar i flera farliga situationer. Hans mamma är orolig för honom, aningslös om att han ligger bakom rubrikerna i media.

”De farliga riskerna börjar när man börjar sälja kilon. Det är då vapen kommer in,” säger Alex.

Alex och Micke heter egentligen något annat.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco och ”Micke” - Stefan Bladh.

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under ett år har vi följt vapnen och narkotikans vägar in i Sverige, för att förstå hur den grova internationella brottsligheten leder till skjutningar och mord på svenska gator. I den här serien träffar du dem som sällan pratar men som har försett gängen med narkotika och vapen – smugglarna.

Gängkriget i Biskopsgården

I Biskopsgården i Göteborg har ett av de blodigaste gängkrigen i Sverige utspelat sig de tio senaste åren. Enligt vår granskning: minst 23 mord med koppling till den pågående konflikten mellan gängen från norra och södra Biskopsgården. I serien ska vi utgå från det här området för att spåra några av mordvapnen som använts men även följa narkotikans väg.

”Min son är offer för samhällets oansvar, kriminella finns i området med vapen. Hur kan vapen komma in? Det är på grund av det han dog,” säger Miroslav Petrovic, vars son mördades.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Annika föddes 1955 och började sjunga blues när hon var i tidiga tonåren, några år senare uppträdde hon på olika scener i Göteborg och fick därefter spela in sitt debutalbum.

”Blues-Annika sjunger ut sin smärta” var rubriken i Dagens Nyheter den 13 april 1980 i en artikel som berättar att Annika ”drivit omkring, supit och knarkat” i Göteborg i många år. Hon uppmärksammades stort i TV och tidningar, men sen blev det tyst.

I 45 år har Göteborgslegenden Blues-Annika vägrat prata med nyfikna journalister om sitt hårda liv. Ett liv som kan beskrivas som blues i sin rätta mening. Men efter att ha fått ett brev med en intervju-förfrågan bestämmer hon sig för att för första gången berätta.

Blues-Annika – sångerskan som försvann är en dokumentär från 2025 av Jacob Frössén.

Producent: Håkan Engström.

Slutmix: Sandra Pettersson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är våren efter studenten när Linn och Stina landar på Kuba. De reser runt på landsbygden, dansar salsa och dricker rom. Överallt finns stora målningar av revolutionens hjältar: Che Guevara och Fidel Castro.

Men under ytan bubblar missnöjet. Ekonomin är i kris och när 75 oppositionella kubaner grips börjar det som kommer att bli känt som ”Den svarta våren” på Kuba.

En kväll ska Stina och Linn ta den lilla lokalfärjan över Havannabukten. Det kommer att bli starten på ett flera dagar långt gisslandrama.

Gisslan på Kuba är en dokumentär från 2024 av Frida Olsson.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Jacob Gustavsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under våren 2025 har P1 Dokumentär fått en unik inblick i vårdformen Min barnmorska, där ett litet team av barnmorskor följer kvinnan genom hela graviditeten – från inskrivning till eftervård.

Radioreportern Sara Håkansson har under några månader följt barnmorskorna i deras vardag: i stödsamtal med oroliga mammor, vid hembesök hos nyblivna föräldrar och mitt i dramatiken på förlossningsrummen.

I programmet får vi uppleva hur barnmorskorna inte bara erbjuder medicinsk kunskap, utan också fungerar som en trygg och vägledande hand genom hela den känslomässiga resan.

Samarbetet inom teamet spelar en viktig roll både för patienterna och barnmorskorna själva. När stora och ibland svåra beslut måste fattas, blir det kollegiala stödet en viktig resurs – och det nära samarbetet har lett till starka band mellan dem som delar ansvaret.

Ett program av Sara Håkansson.

Musik och ljud-design Jakob Oldenburg.

Producerat av Delta Studios.

Producent på Sveriges Radio: Ylva Lindgren.

Ett program från 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

32 år gammal och ny mellanösternkorrespondent för SR: nu ska Agneta Ramberg ta sig an det svårbegripliga inbördeskriget.

En natt i september tar hon båten från Cypern mot Beirut. Väl framme är massakern i Sabra och Shatila ett faktum. Israel vill driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO från Libanon och den kristna libanesiska milisen, falangisterna, går in i lägren för att döda och våldta.

Hör Agneta Ramberg berätta hur det var att skildra massakern och det långa inbördeskriget.

Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR.

Ett program från 2022.

Reporter: Sara Stenholm

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Äldre kvinnor med ADHD, vi har ju aldrig funnits. Man tänker mest på studsande killar, säger Kajsa.

Eva är förvånad över att hon snart fyller sjuttio, så gammal trodde hon inte att hon skulle bli när hon var yngre. Hon har läst två långa utbildningar men trivdes bäst när hon arbetade skyddad bakom en glasruta i Stockholms tunnelbana.

Lena hade nästan gett upp om att knyta nära relationer, eftersom det oftast brukar gå åt skogen. Men så hittade hon en samtalsgrupp med andra som vet hur det känns när inget blir som man tänkt sig. Där får Lena finnas till.

Kajsa har sökt de starka känslorna och upplevt både det ena och det andra ute i världen. Nu är det största äventyret att genomföra en flytt mellan två kvarter i Norrköping.

Det finns ganska lite kunskap om äldre med ADHD men mindre än en halv procent av svenskar över 65 år har fått diagnosen. Högst sannolikt har många fler diagnosen säger Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Medverkande: Kajsa Edman, Eva Nysäter, Lena Renman

Ett program av Kicki Möller

Producent: Anna Frey

Slutmix: Christian Jangegård och André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.

Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.

Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.

Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.

Ett program från 2022.

Reporter: Sara Stenholm

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det börjar som en helt vanlig dag för SFI läraren Emma och hennes elever på Campus Risbergska i Örebro. Men på eftermiddagen den 4 februari 2025 har de upplevt den värsta masskjutningen i Sverige i modern tid.

I flera timmar sitter Emma inrymd i sitt klassrum medan skjutningen pågår i skolan och polisen försöker få kontroll över situationen. Hon känner flera av de som ska komma att bli gärningsmannens offer.

Första veckan efter dådet är det som att Emma har en superhjärna. Men när adrenalinet försvinner är det som att hon slutar fungera.

Det blir en lång väg tillbaka. Men Emma är fast besluten att få komma tillbaka till Risbergska. Komvuxskolan som hon beskriver som en plats för framtidsdrömmar:

– Vi måste börja stapla nya bra dagar på den här dagen. Täcka över de hemska minnena med nya minnen. Ju mer vi går vidare ju mer vinner vi över den här händelsen. Vi som kan, säger Emma.

Den 4 februari dog 11 personer i skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro, inklusive gärningsmannen Rikard Andersson som tog sitt liv.

Reporter: Åsa Furuhagen

Producent: Anna Frey

Slutmix: André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stina har aldrig känt sig så utsatt. Fönstertittaren kommer tillbaka och hon börjar känna sig förföljd i sitt eget hem. Hon vågar inte gå ute på kvällarna, sova i sin egen säng och kontrollerar konstant att dörren är låst. Stina väntar bara på att mannen ska komma tillbaka. Är det en stalker?

- Det blir som att väggarna är jättetunna och fönsterna och dörrarna känns inte alls stängda och låsta. Det blir som att jag är som i en glasbox och han kan se mig och han kommer för att ta mig, säger Stina.

Men snart visar det sig att Stina inte är ensam. Samma man har tittat in i andra tjejers hem.

Tar saken i egna händer

Tjejerna på bottenvåningen som blivit utsatta för fönstertittaren försöker få hjälp från polisen. Men polisen kan inte göra någonting om de inte kan ta på bar gärning, eller bevisa att det är en och samma person som utsatt dem alla.

Då bestämmer de sig - tjejerna måste ta saken i egna händer.

Att fånga en fönstertittare är en dokumentär av Hedda Hallsenius och Malva Thaning.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är från 2024. Stina och de andra medverkande heter egentligen någonting annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Edith går i sexan i Alingsås och oroar sig över sina betyg och ångrar att hon önskat sig sygrejer. I Västerås pluggar Naim till sjuksköterska och oroar sig för världskrig men är mest rädd för myror.

I Aspudden har Fredrik sagt upp sig från sitt jobb för att känna sig fri och i Göteborg driver Nadja sin egen restaurang för att hon älskar att laga mat.

I Piteå kämpar Sofia för sina barn och drömmer om Pompeji och i Vasastan drömmer Vlado om Sverige som det var förr, när människor lagade sina skor och Tage Erlander var statsminister.

Men i Malmö känner Carl-Henrik framtidstro eftersom AI kommer göra världen bättre. Och i Vreten funderar Linn på om ett kafferep med Putin, hennes mormor och jobbarkompisarna från rörfirman skulle kunna rädda världsfreden.

Dokumentären är gjord mars 2025.

Reportrar:
Anna Frey
Håkan Engström
Ylva Lindgren
Ida Lundqvist
Lotta Malmstedt
Randi Mossige-Norheim
Sofia Kottorp

Producenter:
Anna Frey
Ylva Lindgren

Slutmix:
Sandra Pettersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Peter är 12 år dör hans mamma i en bilolycka. När han är 13 år dricker han för första gången. Tonåren kantas av hetsdrickande och fyllor. 50 år gammal går det inte längre och han körs till Beroendeakuten i Stockholm, BAS. Det blir en lång augustikväll i en korridor av svåra fyllor, psykoser, abstinens och hot om våld.

Tre år senare är han nykter och återvänder till mottagningen. Han träffar personalen Frida, Jessica och Marcus som arbetade där den kvällen. Vi får en unik inblick i den kaotiska vardagen på mottagningen och om hur och varför Peter hamnade där.

Dokumentären är gjord 2022.

Av: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1959 översätter den ambitiöse översättaren Åke Ohlmarks ”The Lord of the rings” till svenska. Han förhåller sig väldigt fritt till originalböckerna och professorn som har skrivit dem, J R R Tolkien, är inte alls nöjd.

När Åke Ohlmarks kommer över manuset till Sagan om ringens outgivna uppföljare försöker han ge ut en version, även av den, på svenska. Men han blir stoppad och får aldrig ha något med Sagan om ringen att göra igen. Då bestämmer sig Åke Ohlmark för att hämnas.

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Märta Myrstener
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: André Ljungberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd.

Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja.

Planer på att leva i celibat

När sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet.

När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix av: Tor Sigvardsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I 30 år har Mia undersökt hur det är att vara människa i kungadömet Sverige. Värderingar har förändrats, så också tempot. Vad är den stora grejen, frågar sig Mia.

Att folk är stressade är ingen nyhet längre utan det har blivit normaliserat. Det tycker Mia är det intressanta och gräver för en gångs skull där hon står, i området kring Radiohuset som ligger på Östermalm i Stockholm. På vinst och förlust ger hon sig ut med sin nya bandspelare som tillsammans med verklighetens alla ljud och oljud höjer hennes egen stressnivå.

Möt en utbränd vd, en helt vanlig yoga-snubbe, taxichaffisen som återhämtar sig från en hjärtinfarkt och den filosofiska fattigpensionären.

Den här dokumentären ingår i Mias projekt 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.
Musiken är komponerad av Niklas Fernquist.

30 års rapportering från kungadömet Sverige - Mia Blomgren | Sveriges Radio

Mia och folket i kungadömet - Mia Blomgren | Sveriges Radio

En dokumentär av Mia Blomgren 2025.
Medproducent Sofia Kottorp.

Har du några tankar om programmet så maila Mia på mia.blomgren@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2019 blir marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Men ögonblicket hon förberett sig på i 6 års tid blir inte vad hon väntat sig.

126 år tidigare, år 1893 försöker polarforskaren Fritjof Nansen nå Nordpolen genom att driva norrut med isarna i Arktis. Inte heller för Nansen går det som väntat.

Under tre månader följer dokumentären på nära håll Paulines forskningsarbete och personliga upplevelser avskuren från resten av världen på ett isflak i Arktis. Samtidigt berättas också historien om Fritjof Nansens tre år långa äventyr på isen.

För över hundra år sedan var målet en färd mot Nordpolen. Det centrala Arktis skulle övervinnas i en kamp mot isen. Idag handlar det snarare om en färd bort från något. Ett avsked från ett Arktis som styr klimatet på vår planet och som nu håller på att försvinna.

Programmet är ett samarbete mellan P1-dokumentär och Vetenskapsradion 2020.

Musiken framförd och komponerad av Johanna Sjunnesson, Radiosymfonikerna.

Musiktekniker: Johan Hyttnäs

Ljudteknik: Olle Sjöström

Slutmix: Tor Sigvardsson

Reporter: Niklas Zachrisson

Producent: Håkan Engström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Ulf Christiansson är i 20-årsåldern blir han frälst och byter helt liv. Han grundar sitt band Jerusalem och för in hårdrocken i frikyrkan. Och bidrar till att modernisera hela den kristna musikscenen. Sveriges första kristna hårdrocksband dundrar in i den svenska frikyrkan 1978 och fortsätter sedan att provocera och utmana.

Djävulens musik

Redan från början möter bandet motstånd. Hårdrock betraktades av många inom kyrkan som djävulens musik.

Under några år i början av 80-talet växer bandets popularitet även utanför kristna kretsar, och de gör stora turneér runt om i världen.

Men när bandet är på toppen av sin popularitet lägger de plötsligt ner och flyttar till Uppsala för att gå Livets Ords bibelskola. Där blir Ulf och de andra i bandet kvar i nästan tio år. De blir vänner med Carola och Runar Sögaard och inleder ett samarbete med Carola.

Bryter med Livets Ord

Men långsamt förändras tillvaron för bandet i Livets Ord. Ulf Ekman och Livets Ord, som från början varit väldigt välkomnande till Jerusalem, kritiserar nu långt hår och skinnbyxor. Man predikar att rockmusik kommer från Satan och uppmanar församlingen till bränna sina skivor på bål.

Jerusalems bandmedlemmar känner tydligt att de inte är välkomna och 1993 lämnar 34 personer Livets Ord. Alla med kopplingar till Jerusalem.

I mitten av 10-talet skapar de rubriker igen. På Sverigedemokraternas sommarfest 2016 hoppar de bokade artisterna av, en efter en, när de inser vem som står värd för festen. Alla utom Ultima Thule. Och Jerusalem.
– Jag kan spela i helvetet om det är så, säger Ulf Christiansson.

Jerusalem - hårdrock mot Helvetet handlar om hur ett av världens största kristna hårdrocksband i över 50 år använt sin musik för att missionera om gud och Jesus. Hur dom mot alla odds lyckades bli ett av sveriges största hårdrocksband, och om hur dom gång på gång hamnar i konflikt med den svenska frikyrkan.

Reporter: Bo Sjöqvist

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Andre Ljungberg

Mars 2025

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen.

Reporter: Jenny Berntson Djurvall.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Ett program från 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uffe och Pygge är flyttgubbar och bästa kompisar. De är lika gamla och har båda jobbat inom flytt sedan tonåren. De delar också boende sedan lång tid tillbaka, en etta med kokvrå i Malmö.

Alkoholism

Båda växte upp med alkoholiserade föräldrar och började själva missbruka tidigt. De har lärt sig allt de kan i livets hårda skola, säger de.

Ester Roxberg träffade Uffe och Pygge första gången när de flyttade åt henne. Pygges ögon var rödsprängda och Uffe hostade slem. De verkade båda slitna. Ändå fortsatte de att lyfta och bära, timme efter timme, med glatt humör - som om möbler och kartonger vore gjorda av luft.

Flyttbranschen förändras

Uffe och Pygge märker hur effektiviseringen i samhället också förändrat jobbet. Förr kunde flyttgubbar bli bjudna på mat under en flytt, idag erbjuds de knappt ett glas vatten. Medan samhället effektiviseras förändras också förväntningarna på de människor som utför våra tjänster.

Genom Malmö

I programmet följer vi med flyttgubbarna Uffe och Pygge genom Malmö i flyttbilen, på puben, på parkbänken och hemma. Genom barndomen, drömmarna och det stora beslutet: att pröva en helt ny väg i livet.

Uffe och Pygge - flyttgubbar forever är en dokumentär av Ester Roxberg från 2025.

Producent: Lotta Malmstedt

Slutmix: Viktor Tjernell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år?

Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem?

– När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.

Reporter Lotten Collin

Producent Håkan Engström

Slutmix Tor Sigvardsson

Produktion Stockholm 2023

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 100 år sedan genomfördes historiens största organiserade folkutbyte. De moderna staterna Grekland och Turkiet växte fram ur en blodig konflikt som slutade med att 1,2 miljoner greker deporterades från Turkiet till Grekland – och 400 000 turkar skickades i motsatt riktning. En nation, ett folk, var tanken.

Men i de drabbade familjerna lever minnet av hemlandet kvar i generationer.

När Niko för första gången återvänder till släktens hemtrakter bland de höga bergen i dagens Turkiet har han en handritad karta med sig som visar var hans grekiska familj bodde innan de fördrevs. De gamla fienderna, turkarna, visar sig vara överraskande vänliga. Men samtidigt börjar guldfebern sprida sig.

Greken som reste hem till Turkiet är en dokumentär av Filip Kotsambouikidis från 2025.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: André Ljungberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst.

Polisen Rissa Seidou vill rädda liv

I Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.

Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar.

I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år.

Emirhan hyllas på sin studentdag

Emirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen.

Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Elin Hagman

Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare – genom social träning och gruppterapi.

Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt.

Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen.

I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck – så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra.

Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem.

Februari 2025

Reporter: Josephine Schneider

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Jakob Lalér

Originalmusik: Teodor Wolgers och Johan Arrias

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.

Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälle

Hans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn.

Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.

Antroposofin skapade ett utanförskap

Tobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.

För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.

Reporter: Tobias Aspelin

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jacob Gustavsson

Från 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrooz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället.

Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör.

Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägset. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött.

Men så ser han att ett av hans favoritmetalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han vet att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen?

Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Christian Jangegård

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.

Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar.

De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.

Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada.
Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik.

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Ett program från 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2015 utlöser bakterier en immunförsvarets atombomb inuti Hempa. Han tvingas amputera armar och ben. Deras dotter Mireya är då två år gammal.

Efter en njurdonation råder det fred i Hempas kropp. Men freden är lika skör som Hempas skelett efter amputeringen. Och de långtgående konsekvenserna efter sepsis – blodförgiftning – är i stort sett outforskade.

– Om jag inte fortsätter kämpa för oss och vårt förhållande, känns det som att allt man har gjort är bortkastat. Jag måste ge honom chansen att kunna ta hand om sig själv, säger Madde efter njurdonationen 2016.

Dokumentären skildrar en kärlekshistoria på nära håll med inspelningar som spänner över mer än tio år. Programmet är en fristående del av dokumentärserien Hempas Kamp från 2016 där lyssnaren får följa den blodiga kampen mot sepsis och vara med när barndomsvännen Kalle-Ville donerar sin ena njure till Hempa.

Ett program från 2025.

Av: Niklas Zachrisson

Producent: Håkan Engström

Ljuddesign: Olle Sjöström

Slutmix: Staffan Schöier

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I min familj firar vi shabbes, pesach och chanukka. Vi läser högt ur Haggadan och minns hur judar förr i tiden befriats från slaveri och fördrivning. Men förintelsen har vi aldrig pratat om – trots att den har satt djupa spår i släkten. Det enda jag fick höra som barn var berättelser om en lägervistelse som lät som ett spännande kollo.

Det har sagts att den första generationen judar som upplevde förintelsen bara försökte överleva, att den andra generationen bara försöker glömma, men att den tredje generationen är den som vill komma ihåg.

Jag vill bryta tystnaden och ta reda på vad som har hänt. Vad ska jag annars berätta för mina framtida barn om vad som hänt min familj? Farmor är 90 år. Kommer hon någonsin lyfta på locket till bagaget hon bär på?

Ett program av Moa Lichtenstein.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams
Originalmusik: Felix Axemo och Jonas Thunberg

Programmet är gjort 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alma Sigvardsson växer upp på mamma Stinas och pappa Johans mjölkgård på södra Öland. Hon är yngst av fem systrar, som beskriver henne som bestämd och målmedveten. Hon hjälper till på gården, tävlar i lerduveskytte, har jaktlicens och gör en svensk klassiker med sin storasyster Ella.

När hon i rycker in i lumpen hösten 2022 är hon vältränad och motiverad för den fysiska och psykiska utmaning som väntar henne som värnpliktig. Men grundutbildningen är tuff, och Alma tycker att omställningen är svår. När hon kommer hem på permission märker familjen att hon inte mår bra.

Ju mer tiden går desto sämre verkar Alma må, och hon stöter på flera motgångar under utbildningen. Hon sover inte och slutar så småningom att äta för att prestera bättre. Alma söker hjälp men skickas inte vidare till läkare eller psykolog hos Försvarshälsan. Först fem månader in i värnplikten, när Alma gått ner 18 kilo och inte längre bedöms kapabel att hantera skarpladdade vapen, får hon hjälp och sjukskrivs. Några dagar senare tar hon sitt liv.

– Hon ville göra lumpen och klara det, det var inte bara att slippa ifrån det. Men det hade hon behövt göra för att överleva. Det beslutet måste någon annan fatta åt en, om man är tillräckligt nere, säger Almas mamma Stina.

Almas död i lumpen är en dokumentär av Sigrid Edsenius och Fanny Asplund i ett samarbete mellan P1 dokumentär och P4 Kalmar.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Saga Rodrick och Staffan Schöier

Programmet är gjort 2025.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

Minds självmordslinje 90 101

Jourhavande medmänniska 08 702 16 80

Jourhavande präst 112

Akut 112

Till dig som har självmordstankar - 1177

Suicide Zero

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På kort tid förlorar Stefan mer än 100 000 kronor på ett nätkasino utan svensk licens. Han skickar ett mejl till kundtjänsten och bifogar sin sjukjournal, där det framgår att han lider av maniskt spelande. När en hög chef får se mejlet, beordrar han sina anställda: ”close the ticket with no reply to the customer”.

– Det är väl så branschen fungerar. När det inte finns mer pengar att tömma ut, då är man i papperskorgen. De skulle ha stängt mitt konto, de vet att jag är spelsjuk, säger Stefan, vars namn och röst vi har bytt ut.

Hundratals olagliga kasinosajter

Mejlet är ett av nästan 90 000 hemliga dokument som vi har fått tillgång till i en stor dataläcka. Det ger en bild av företaget Delasport, på ytan ett lagligt kasinoföretag med tillstånd i Sverige. Men under ytan driver Delasport hundratals olagliga kasinosajter.

– De tjänar stora pengar på spelberoende. Nu kan vi för första gången se det från insidan, säger journalisten David Davidson på nederländska grävredaktionen Follow The Money, som deltagit i granskningen.

– Det är allvarliga uppgifter. Det är självklart moraliskt fel och med stor sannolikhet även brottsligt, säger Robert Larsson, enhetschef vid Spelinspektionen.

Under cover på Malta

Under två veckor besöker vi två branschkonferenser på Malta – med dold identitet. Vilken bild visar kasinobolagen utåt? Och vad säger de när de tror att ingen hör på?

Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henke Henriksson

Ett program från 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Österrikaren ”Herbert” spelade bort motsvarande 8 miljoner kronor på Mr Green och Unibet, två nätkasinon med rötterna i Sverige. Men eftersom de verkade illegalt i Österrike, har bolagen dömts att betala tillbaka spelförluster på flera hundra miljoner kronor. Ändå vägrar de.

– Är det här verkligen okej? Jag tycker inte det, säger ”Herberts” advokat Karim Weber.

Nätkasinon på Malta

Malta var det första landet i Europa som erbjöd licenser för nätkasinon i början av 2000-talet. Idag står spelbranschen för mer än tio procent av ekonomin. En ny lag skyddar kasinobolagen mot domar i andra länder.

– Men det strider helt klart mot EU-rätten, menar Jörgen Hettne, professor i juridik och expert på spelregleringar.

Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).

Producent: Martin Jönsson

Fixare: Benjamin Breitegger

Slutmix: Henke Henriksson

Ett program från 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När barnen har gått och lagt sig loggar Johan in på ett utländskt nätkasino. Han har redan förlorat miljoner och egentligen borde det här inte vara möjligt. Kasinot han spelar på har ingen svensk spellicens – och följer inte reglerna i den svenska spellagen.

– Jag anser att lagstiftningen är uddlös. Det finns inget skydd alls, säger Johan, vars namn vi har bytt ut.

Förbjudna nätkasinon

Bolagen bakom hundratals utländska kasinosajter har förbjudits av svenska Spelinspektionen eftersom de bryter mot svensk lag. Men av de polisanmälningar som har gjorts, har vartenda fall lagts ner. Många olagliga nätkasinon drivs därför vidare än idag – och svenska spelare kan fortsätta förlora stora pengar.

– Det är klart att det inte är tillfredsställande. Men vi har inte möjligheten att släcka ner sidorna, så att de blir svarta, säger Robert Larsson, enhetschef på Spelinspektionen.

Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henke Henriksson

Ett program från 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.

Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.

Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet.

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Elinor Ahlborn
Producent: Anna Frey
Slutmix av: Tor Sigvardson

Den här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.

Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.
Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88.
Brottsofferjouren Sverige – erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.
Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp.
Polisen – information om hur anmälan går till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det började med ett viralt jippo som kapades av oväntade krafter. Som en del av kampanjen “Weapons of mass seduction” hade företaget Björn Borg bett allmänheten att rösta fram en plats där man skulle släppa hundratals rosa kalsonger från luften. Men ingen hade räknat med internets kraft.

När ryktet om kampanjen spritts till Sydkorea och publikens val föll på Pyongyang i Nordkorea bestämde man sig för att istället skicka någon till landet inkognito, med väskan full av kalsonger. Kurirens identitet hemlighölls och den svenska ambassaden fick inte veta att en ensam person skulle resa till den kommunistiska militärdiktaturen i reklamsyfte.

– Jag tackade ja utan att tänka efter. Såhär i efterhand känns det helt absurt att jag åkte till Nordkorea ensam för att göra sexig reklam, säger kuriren.

En dokumentär från 2025.

Av: Robin Jonsson
Producenter: Ylva Lindgren och Anna Johannessen
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Helena bor i ett radhus utanför Göteborg. Här har hon bott i snart 40 år.
En gång i månaden kommer tjejgänget på middag och då blir det ärtsoppa med punsch.

Varannan dag hälsar hon på sin gamla mamma som nyss fått en stroke. Helena älskar att resa, ta hand om sina barnbarn och vara i sin trädgård som hon vårdar ömt. För snart två år sedan slutade Helena som prostituerad.

Helena avled 2020.

En dokumentär från 2010 av Mia Blomgren.

Här kan du se den animerade trailern om Helena. Den är gjord av illustratören Klara Swantesson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Året är 1964 och ”Carin” studerar vid Uppsala Universitet. Hon har lovat både sin mamma och sig själv att hon ska utbilda sig och skaffa sig ett yrke.

Ofrivilligt gravid

”Carin” träffar en ung student från Tyskland och de blir förälskade. Planerar en framtid med giftermål och barn. Men båda vill bli klara med studierna och ta examen först. Trots att de skyddar sig blir ”Carin” gravid.

Abortresa till Polen

I Sverige är det tillåtet att göra abort om mamman eller barnet är sjukt så ”Carin” får ett nej. Att göra en illegal abort är uteslutet för henne. Genom vänner får ”Carin” kontakt med en läkare i Polen, där det är fri abort, så att hon kan göra det på laglig väg.

Det hon inte har någon aning om är att hennes beslut kommer att leda till en stor rättsaffär i Sverige, där hon riskerar fängelse.

I 60 år har ”Carin” bevarat sin hemlighet. Nu berättar hon sin historia, som 82-åring. Men hon vill fortfarande vara anonym.

Inläsningar:
Carin (som gammal) - Gunilla Hallberg
Carin (som ung) - Tuva Börgö

Dokumentären sändes första gången i P4 Dokumentär och gjordes 2023.

Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är sensommar 2008. Bästa kompisarna Lina, Nadja och Olivia börjar i samma klass på gymnasiet, där korridorerna är catwalks och lunchrasterna tillfällen att sminka om sig. Efter skolan hänger de i Linas källare och pratar om det som är viktigt. Fester, killar, kläder. Och kroppen.

På ett eller annat sätt blir det sistnämnda det viktigaste för var och en i gänget. Det ska visa sig att de är det ätstörda gänget.

Om du misstänker att du eller någon i din närhet är drabbad av en ätstörning kan du vända dig till exempelvis Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar.

Dokumentären är gjord 2018.

Reporter: Olivia Wikström
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Susanne Martinsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Iraj Mesdaghi, likt många andra politiska motståndare till den islamistiske ledaren Ayatollah Khomeini, fängslas efter revolutionen i Iran 1979. 1986 kommer han till Gohardasht fängelset . Det är en plats där inga mänskliga lagar råder. Tillsammans med andra fångar blir han fysiskt och psykiskt misshandlad. Och sommaren 1988 massavrättas fångarna på fängelset.

En fängelsevakt där sticker ut, Hamid Noury. Han har mer makt. Han fattar beslut om fångarnas besök och permissioner och han ger order om misshandel och tortyr på fängelset. Och deltar också i den själv. Han kommer senare att kallas den iranske bödeln.

Iraj överlever Gohardasht och kommer så småningom till Sverige. Men mentalt är han kvar där, i fängelsets dödskorridor. Han gör det till sin livs uppgift att berätta vad som hände, föra vidare hans tystade vänners berättelse.

Gillrar en fälla

Hösten 2019 gillrar Iraj en fälla för Hamid Noury. På ett nästan osannolikt sätt lyckas han få Noury till Sverige, där han grips och blir åtalad. Rättegången pågår i 92 dagar. För första gången blir massavrättningarna i Iran 1988 dokumenterade, prövade och bevisade.

Hamid Noury döms för mord och folkrättsbrott, vilket är historiskt. För Iraj visar domen att det är möjligt att komma åt de som bär ansvaret för massavrättningarna.

Men medan rättegången pågått har det kommit oroväckande rapporter från Iran. En svensk, Johan Floderus, sitter i ett av Irans ökända fängelser. Gripen på oklara grunder och utan rättegång har han varit där i mer än 500 dagar. Efter långa försök av tyst diplomati tror experterna att Iran vill göra ett utbyte med Hamid Noury.

Allt Iraj kämpat för riskerar att gå om intet.

En dokumentär av Karin Hållsten.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Staffan Schöier

Programmet gjordes i november 2024

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På skolor införs Ultima Thule-förbud och i media jagas bandet med frågor om sitt förflutna. Samröret med vitmaktrörelsen, fans som heilar och kritiken som följer tär på bandet.

De kopplas ihop med den ökande rasismen som debatteras filtigt. Vissa skivbutiker bojkottar Ultima Thule som ändå lyckas ha tre album på försäljningslistorna samtidigt.

Några av dem som lyssnar och tar intryck av de nationalistiska texterna tillhör idag toppskiktet i Sverigedemokraterna. Linus Bylund minns dagen han hör Ultima Thule och kopplar sitt politiska engagemang till kassetten han hittar som tonåring. Mattias Karlsson hör musiken på en grillfest och texterna går rakt in hjärtat. Jimmie Åkesson får ett blandband av en kompis och blir ett stort fan. Ultima Thule ska senare komma att återförenas på hans surtrömmingskiva.

För 2012 lägger bandet ner. Sångaren Jan Thörnblom säger att de gjort sitt nu när Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.

Ultima Thules och Sverigedemokraternas band flätas ihop. Idag är trummisen Ulf Hansen lokalpolitiker för partiet i Nyköping.

Det här är den tredje och sista delen i en serie om Ultima Thule.

P1 Dokumentär om Ultima Thule

För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.

Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.

Programmet gjordes 2022.

Slutmix: Tor Sigvardson.

Om bandet Ultima Thule

• Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.

• Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.

• Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.

• Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".

• Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.

• 2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.

• Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt – BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?

Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.

BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.

Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.

I del tre:

Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.

P1 Dokumentär om Ultima Thule

För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.

Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.

Programmet gjordes 2022.

Slutmix: Tor Sigvardson.

Om bandet Ultima Thule

• Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.

• Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.

• Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.

• Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".

• Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.

• 2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.

• Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade – publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?

Den historien har inte blivit berättad – förrän nu.

I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.

BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?

Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.

I del två:

BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.

P1 Dokumentär om Ultima Thule

För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.

Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.

Programmet gjordes 2022.

Slutmix: Tor Sigvardson.

Om bandet Ultima Thule

• Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.

• Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.

• Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.

• Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".

• Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.

• 2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.

• Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Asbest sågs som världens bästa material. Det användes överallt, men förbjöds när det stod klart att det kan orsaka obotliga cancersjukdomar.

Anders fick lungsäckscancer

– Det är ju en plåga ju. Man kvävs ju om man säger, nästan. Man kan ju inte andas mer. Men vad fan, det går bra för mig nu. Jag har ju levt ett år mer. Det säger Anders Larsson, som utsattes för asbest före förbudet, när han arbetade på Karlskronavarvet och som nu har lungsäckscancer.
– Jag fick ju sex månader när de skrev ut mig och nu har jag levt i tolv, tretton månader. Så det är ju rätt bra. Och jag är nöjd. Är det slut, så är det slut.

Allvarliga brister i asbesthanteringen idag

Nu rivs och renoveras många av de bostäder, skolor och andra byggnader som innehåller asbest. Ekots granskning visar att trots dagens hårda regleringar finns det allvarliga brister i hur asbesten hanteras. Folk, i synnerhet byggarbetare, utsätts för asbest gång på gång.

En av dem som hanterat det farliga materialet långt efter förbudet, är Simon Rönnbäck som arbetat som asbestsanerare.
– Det är ingenting som jag går och tänker på dagligdags och hur det ska påverka mig sen. Men däremot så har jag ju barn och så här. För henne vore det kanske inte så bra om man skulle försvinna iväg lite tidigare på grund av en sån där grej, säger han.

I den granskande dokumentären visas också hur de som har företag som rivit asbest på så farliga sätt att de förbjudits att hantera asbest ändå kan fortsätta – och att arbetare riskerar att utsättas igen.

Dokumentären är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från november 2024.

Reportrar: Camilla Ziedorn och Sven Carlsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Jacob Gustavsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Faysa Idles storebror drogs in i kriminaliteten tidigt. Flera av hennes vänner har skjutits ihjäl, och i de miljöer hon rört sig har hon sett både vapen, knark och kontanter i väskor.

Kriminella syskon sätter spår

Det är en vardag där alla måste förhålla sig till gängkriminaliteten, även de som inte är en del av den. Man måste lära sig de oskrivna reglerna om vem som är vän och vem som är fiende, och hålla reda på när det plötsligt är tvärtom.

– Att vara en syster i en kriminell miljö sätter spår, säger Faysa Idle. Först nu, när jag fyllt 25, ser jag hur skadad jag blivit av det jag varit med om.

Gängen pressar de anhöriga

I den här världen försöker de kriminella killarna ofta pressa tjejer och andra anhöriga att göra tjänster åt dem, som att förvara vapen eller narkotika. Men framför allt: att hålla tyst om det de ser.

Nu vill Faysa Idle vara en röst, särskilt för tjejer som har liknande erfarenheter som hon själv.

Dokumentären är gjord 2023

Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

IFK Malmö är inte den största fotbollsklubben i stan, men spelarna siktar mot toppen. Under elljusen i Pildammsparken springer de intervaller för att vässa formen inför säsongen.

– Jag vill inte jobba, jag vill bli en fotbollsspelare och tjäna pengar på det jag gillar, säger Medin som är 16 år.

– Jag tror att jag kommer att lyckas, säger 17-årige lagkaptenen Modou.

Prestationskrav inom ungdomsfotbollen

Med en visselpipa runt halsen står lagets tränare, Medins pappa, Osman Sudic.

– Det är absolut inte fel att sätta press på spelarna. Det är bra att de lär sig det i en tidig ålder. Målet är att de ska nå elitnivå, säger han.

Vad innebär det att ge allt för drömmen att lyckas som fotbollsspelare? Och om allt ändå inte är nog – när ger man upp?

Ett program av Sven Holmberg från 2024.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Jacob Gustavsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alla i den här historien är döda. Alla utom han som berättar, han är inte död men han fasar inför den. En dokumentär berättelse där ingen nåd ges men kanske en viss förtröstan.

Dokumentären är gjord 2016.

Reporter: Bengt Bok
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter Hamas terrorattack mot södra Israel den sjunde oktober 2023 svarar Israel med intensiva attacker mot Gazaremsan.
Saher och hans två systrar, 14 och 4 år gamla, som är födda och uppvuxna i Sundsvall, hamnar mitt i de urskiljningslösa striderna mellan terrorstämplade Hamas och Israel.

När Sahers bästa kompis Noor dödas i ett israeliskt flyganfall förstår Saher att det här kriget inte liknar de tidigare krigen i Gaza. Han och familjen flyr från sitt välbärgade bostadsområde och söker, som tusentals andra, skydd på Al-Amal-sjukhuset i södra Gaza. I över hundra dagar bor syskonen där.

Kriget lämnar djupa spår i syskonen som samlar alla sina krafter för att överleva vardagen i det belägrade sjukhusområdet i hopp om att till slut lyckas ta sig ut ur Gaza och åka vidare till mamma, som väntar i Sundsvall.

En dokumentär från 2024 av Lama Alshehaby

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Lyssningstips: Tidigare avsnitt av P1 Dokumentär

Sjunde oktober och Israels trauma

Vår man i krigets Gaza - Sami Abu Salem

Skräddaren i Gaza

Sprickan i Israel

Jerusalem, staden alla vill äga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag har ju alltid vetat att jag är adopterad. Och jag kände mig efterlängtad, säger Anna Bohrn.

Hon kom till Arlanda i ett plan från Santiago den 5 december 1977, tillsammans med 20 andra små barn som adopterats till Sverige från Chile.

Hon togs emot av sin svenska familj från Lidingö. De fick inte veta så mycket mer än att hon var ett år gammal och skulle ha hittats övergiven.

– Men det är ju något som inte stämmer i det här. Du ser ju hur välmående jag är, säger Anna och visar ett foto från ankomsten.

– Jag pratade ju och hade fullt med tänder.

Stulna barn i Chile

Det finns många luckor i historien om vad som hände Anna innan hon kom hit. I adoptionspapper står att hon ska ha hittats på en trafikerad gata, i en stadspark och på ett sjukhus. Historierna varierar och går inte ihop.

När skandalen med stulna barn i Chile briserar i mitten av 2010-talet börjar Anna intressera sig för sin allra tidigaste barndom, som hon inte vet något om. När hon tar dna till hjälp börjar hennes historia rullas upp.

Dokumentären gjordes 2024 av Esfar Ahmad.

Producent: Lotta Malmstedt

Slutmix: Mattias Miselli

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Pelle och jag har seglat vilse i tjock dimma utanför Portugal. Vi har dykt bland rockor och barracudor vid korallrev utanför Venezuela.

Och nu sitter vi här. Jag är klädd i en leopardmönstrad tunn klänning, pärlhalsband och en lång svart peruk med självfall. Pelle har en uringad mörk jumper med öppen rygg, svart läderkjol; i det blonda självlockiga håret dinglar två vita örhängen. Och det skarpskurna ansiktet är öppet och inbjudande.

Min bäste vän Pelle vaknade upp en dag och konstaterade att livet inte var så jävla långt, så varför ska han gå här och undertrycka sina känslor och önskemål?

En dokumentär av Claes JB Löfgren.

Producent Håkan Engström.
Slutmix Fredrik Nilsson.
Programmet sändes första gången 30 mars 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.

Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. Med dolda inspelningar, mitt under brinnande pandemi, väcker P1 Dokumentärs "Det illojala vårdbiträdet" frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.

I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.

Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.

Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.

Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.

Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.

Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen

Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Covid-19 sprider sig som en löpeld i Sverige. På Sabbatsbergsbyns äldreboende i Stockholm dör flera personer när smittan tar sig in på fem avdelningar.

När Stine uttalar sig i media kallas hon till huvudkontoret på vårdföretaget Attendo. I hemlighet spelar hon in mötet.

Hör också Mia Grane som förlorar både sina föräldrar på boendet.

I P1 Dokumentären "Det illojala vårdbiträdet" tar reportern Johanna Sjövall reda på vad som faktiskt hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020.

Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.

Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.

Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.

Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.

Reporter: Johanna Sjövall

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen

Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Max Valentin är en av världens främsta utövare i sporten Canne de Combat, en fransk kampsport som kan beskrivas som pinnfäktning. Nu har han fått en inbjudan att tävla i ”World Combat Games” i en av världens största diktaturer, i Riyadh i Saudiarabien. Uttagningen till spelen är en barndomsdröm som går i uppfyllelse, men den krockar med hans professionella identitet och starka värderingar om mänskliga rättigheter och demokrati.

Han måste göra något för att visa sin solidaritet med de lokala motståndarna mot Mohammed Bin Salman och diktaturen. I jakten på ett dödshotat death metal-band från Saudi möter han istället en karismatisk person som inte alls passar in i hans förutfattade meningar om Saudiarabien.

Dokumentären gjordes 2024 av Samuel Sjöblom.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jacob Gustavsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Ryssland invaderar Ukraina i februari 2022 vill Tobias Engqvist från Holmsund i Umeå hjälpa till att försvara landet. Han hoppar av sin socionomutbildning och tar sig ner till kriget för att hjälpa till.

Först arbetar han som sjukvårdare men veckorna går och Ukraina håller på att förlora allt fler områden. Tobias bestämmer sig för att ansluta som frivillig soldat. Han vill få slut på kriget och vara där det avgörs – vid fronten.

I en rysk attack dör hans vänner, amerikanen Luke och svensken Edvard.

"Jag försöker få liv i honom, känner hans andetag och på hans puls. Jag hoppas på att jag ska få något livstecken, men jag får inte det."

Dokumenterar med sin mobiltelefon

Trots att han riskerar sitt liv varje dag är Tobias precis där han vill vara. Och med mobilen i bröstfickan fångar han vardagen. Ljudet av flyglarm och missiler, fritiden med kamraterna – och när de måste fly för sina liv.

Dokumentären är gjord december 2022.

Av: Henrik Brandt
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När nån gör ett övertramp i vårt område, det betyder bara en sak. Fuck you, vi får se vad du kan. Våld för mig har varit som att köra bil och äta en banan, det har varit så naturligt.

Mord, gängskjutningar och blodshämnd. Enligt polisen har de kriminella gängen blivit allt våldsammare. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen som står för det grova våldet resonerar. I det här programmet möter vi två av dessa män.

Gabbe växer upp i förorten. Han råkar ständigt i konflikt med de äldre killarna. En dag bestämmer han sig för att slå tillbaka.

– Jag tog lagen i egna händer, för jag såg orättvisan. Öga för öga, tand för tand.

Rene Lobos växer upp med en grovt kriminell pappa. När pappan dricker blir han våldsam.

– Jag älskade honom så mycket. Och jag förstod inte varför han gjorde oss illa. Jag gjorde allting för att han skulle älska mig. Jag bestämde mig för att börja jobba med min pappa och det var då allting började.

Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.

Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.

Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.

Gabbes röst är utbytt.

Dokumentären gjordes 2019 av Karwan Faraj.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Länk till Teater Fryshuset

Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Högst upp i ett gult tegelhus på Kungstorget i Göteborg. När de andra nattklubbarna stänger, öppnar Mudd Club. Alkoholtillstånd och stängningstider är ingenting klubbägaren John bryr sig om. I stort lockigt hår och en gammal uniformsjacka står han i baren med en spetsad 7-Up.

– Han var lite busig och det var ju långa nätter. Han gillade att festa, säger Johns lillasyster Petra.

– Det var nåt speciellt i Göteborg med de här svartklubbarna. Det var stimulerande och roligt. Men det var kreativt i ordets både positiva och negativa bemärkelse. Det var inte bara alkohol utan andra droger också, säger kulturjournalisten Kai Martin.

Stora artister på Mudd Club

Under några år i början på 80-talet lockade Mudd Club många av de största artisterna, både i Sverige och internationellt. Bland dem som har spelat på klubben finns Johnny Thunders, W.A.S.P, Nico, Imperiet och Hanoi Rocks.

– Det har varit avgörande musikaliska upplevelser, säger Ebbot Lundberg, sångare i bland annat Soundtrack Of Our Lives.

Men klubbens ägare Mudd-John är ett mysterium. Inte minst för sin egen son. Jesper var bara ett år när John flyttade till USA.

– Mamma sa att de hade träffats på klubben. Men de var ju aldrig ett par. Och jag visste ju inte vem han var. Jag tror aldrig att han fattade att han hade blivit pappa och att han behövde ta ansvar för mig.

Min pappa var Mudd-John är ett program av Anna Maria Höglund från 2024.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den andra vågen av covid -19 sköljer över Sverige hösten och vintern 2020. 49-åriga Peter Grandin från Storvreta läggs i respirator redan vid ambulansintaget. Hans kropp är marmorerad i gråblått och syretillförseln till hjärta och hjärna är nästan obefintlig.

Nära döden-upplevelse

Peter själv har en nära döden-upplevelse där han åker som på en båge av ljus medan intensivvårdsavdelningens vårdpersonal gör allt för att hålla honom vid liv.

I november 2020 finns ännu inget vaccin mot det nya viruset, ingen vet riktigt hur viruset ska tacklas och vårdpersonalen arbetar 12-timmarspass med skavsår på näsan av otympliga ansiktsmasker och visir.

I dokumentären följer vi Peter under hans vistelse på Akademiska sjukhusets centralintensiv under de veckor han vårdas där för covid -19.

Medverkande:
Peter Grandin, spolbils-chaufför
Anna, Peters sambo
Farid de Halima, arbetskompis och vän
Nisse Holm, arbetskompis
Viktor Hedlund, ambulanssjuksköterska
Patrik Borg, ambulanssjukvårdare
Anna Welander, överläkare Akademiska sjukhuset
Maja Framming, specialistsjuksköterska

Dokumentären är gjort 2024.

Reporter: Sofia Kottorp
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en replokal i ett industriområde brottas Göteborgsduon Hästpojken med en ny ballad. De senaste åren har låtskrivandet gått trögt. De – som en gång i tiden blev kända som de stökiga rockslynglarna i bandet Bad Cash Quartet – har blivit vuxna, med jobb, radhus och räkningar. Livet har liksom kommit emellan dem och musiken.

– Själva processen har varit jävligt jobbig och bara blivit jobbigare. Att sitta i ett rum och skrika, och så är man 43 år, det har känts jävligt ovärdigt. Det är som i en dålig relation, att man är ihop med någon och det är en jävla kamp och så vet man inte varför man håller på med det, säger Martin.

Hans pappa dog när han var 13 och Martin flydde till alkoholen. Under turnéerna hörde det till att dricka. Medan Adam träffade en tjej, skaffade barn och trappade ner – fortsatte Martin ändå.

– Jag var inne i en jävla spiral. Jag ville inte dricka, men så gjorde jag det ändå. Jag hade långa perioder när jag var så otroligt rädd, förutom när jag var full. När jag fick min ADHD-diagnos insåg jag att jag nog hade självmedicinerat ganska mycket.

Hästpojken lever är ett program av Francisco Ramirez Franzén från 2024.

Slutmix: Henrik Henriksson

Producent: Martin Jönsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I berättelsen om Brotorget i Bollnäs från 2014, möter vi lokalpolitiker med stora visioner, en författare som inte tror sina öron och en ökänd affärsman iklädd svarta kostymbyxor och foppatofflor. Torget säljs till ett danskt företag som ska komma till stan och bygga en stor galleria över hela torget.

Men mitt i den politiska drömmen om mer handel och jobb, gör världsekonomin ett nedslag i småstadsidyllen. Det blir finanskris, projektet fryser till is, och kvar i centrum väntar en 2500 kvadratmeter stor grusplan på nya tider. När programmet görs, nio år senare, har Bollnäs fortfarande inte något riktigt torg. Men förhoppningen är att det nya Brotorget ska stå klart hösten 2016.

Reporter: Linda Carlsson

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Borlänge är en mångkulturell stad och har under lång tid tagit emot flyktingar. Idag har var fjärde borlängebo utländsk bakgrund och många av dem bor i miljonprogrammen i Borlänge västra där arbetslösheten är hög, utbildningsnivån låg och barnfattigdomen stor jämfört med andra bostadsområden i kommunen.

Under barndomen vågade Khulud och hennes vänner aldrig ha några drömmar - det var bara "svenskar" som kunde bli något. Går det att ta sig ur utanförskapet? Hur ska hon göra för att bli insläppt i alla rum hon vill komma in i?

Det här är den tredje delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 20-åriga Khulud i Jakobsgårdarna.

Reporter: Clara Fritzon
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Tjena, säger Johan Persson, journalisten som själv suttit ett år i Kality tillsammans med Martin Schibbye.

Expressen är också där och det blir nya rubriker: Storbedragerskan har landat. Hennes äldsta dotter som inte fått veta att hennes mamma är hemma får beskedet via löpsedeln. Går det att tvätta bort stämpeln som Ingela fått? Nu börjar en lång uppförsbacke.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Ylva Lindgren
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingela Jansson som i svensk media kallas för storbedragerskan har gripits på nytt, den här gången i Etiopien. Hon döms till 25 år för bedrägerier, och börjar avtjäna straffet i skräckfängelset i huvudstaden Addis Abeba.

I dokumentären berättar hon om livet innanför murarna, en ständig kamp på mat och vatten. Kvinnor och barn trängs bland råttor och löss och du kan inte lita på någon.

I fängelset möter Ingela de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson, men när de släpps fria hösten 2012 har hon många år kvar i fångenskap.

– Den dagen man kliver in i Kality då ska man hålla hårt i han däruppe för att komma ut.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Ylva Lindgren
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dokumentären tar oss med på en resa där Ingela ställs inför livsavgörande val, inte bara för henne själv utan också för hennes två döttrar.

Hon vittnar mot det kriminella nätverket och får skyddad identitet, men åker fast misstänkt för bedrägerier. I pressen utmålas hon som en storbedragerska.

– Jag ångrar att jag lät någonting över huvud taget ske. Sen detaljerna är inte svart och vitt men jag har ju samtidigt någon form av ansvar.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Ylva Lindgren
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På en bar i den tyska staden Rendsburg blir Nisse som 16-åring vittne till när Gestapo skjuter en kvinna mittemellan ögonen. Svendomen blir han av med på ett jordgolv i en hydda på Kanarieöarna.

En natt flyr Nisse från ett fartyg i Sydney och blir kvar i Australien i över tjugo år. Där gifter han sig med Jackie, arbetar som valfångare, får dottern Jan och skiljer sig. I hamnen i Valparaiso väntar alltid Maria på honom. Även efter att han förlovat sig och flyttar ihop med Britta i Göteborg.

I dag sitter Nisse i sin lägenhet i Majorna och tittar ut över hamnen och Göta Älv. Han har hudcancer, stål i knäna och under den tatuerade rosen på bröstet tickar en pacemaker. Ibland vaknar Nisse till på natten av att han har svårt att andas. Men han är redo. Nisse har skrivit sitt testamente och hans sista önskan är att hans aska ska kastas i vattnet utanför Vinga fyr.

Av Mia Blomgren.

Programmet är från 2015.

Nisse avled 2019.

Maila gärna Mia: mia.blomgren@sverigesradio.se

Se den animerade filmen om Nisse här.

Mia Blomgren hemsida

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Olle bestämmer sig för att göra om samma volt som han bröt nacken med. Men den här gången vill han göra det från en luftballong, 3000 meter upp i luften. Nu får inget gå fel.

Av Anna Frey 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Diego är offensiv mittfältare och viktig i laget. Men fotbollen är inte hans enda lojalitet. Vid sidan av planen lockar vännerna i gänget – och de snabba pengarna. Vilken roll kan fotbollen spela som motvikt till fattigdom och kriminalitet?

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom.

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jack fick aldrig gå i simskola och tvingades sluta med fotbollen. Hans ensamstående mamma hade inte råd. Hans storebror har börjat sälja droger för att tjäna snabba pengar men när han hamnar i konflikt med gänget rycks hela familjen upp. Jack slits mellan ekonomisk utsatthet och viljan att göra rätt.

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom.

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre.

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vännerna åker på semester, shoppar och badar. Själv blir Fatma kvar på sin gård i Biskopsgården, Göteborg, och har inte ens råd med en spårvagnsbiljett. Det här är berättelsen om ett Sverige där vart femte barn lever i risk för fattigdom – och där sommarlovet kan bli den värsta tiden på året.

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Biskopsgården, är siffrorna ännu högre.

Ung och Fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021.

Tredje delen släpps 2 juni kl.06.00.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-aktien skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dokumentären skildras berättelser från familjer till barn med könsdysfori som påverkats av att Socialstyrelsens rekommendationer för hormonbehandling av unga har ändrats.

Granskningsnämnden anser att framställningen av skälen till Socialstyrelsens förändrade rekommendationer gällande hormonbehandling av unga var missvisande då det framstod som att rekommendationerna ändrats som en direkt följd av debatten om transvård. Av ett uppföljande inslag i Studio Ett framgick att rekommendationerna i själva verket ändrades på grund av ett förändrat kunskapsläge och en växande ung patientgrupp. Programmet stred därför mot kravet på saklighet.

Lyssna på dokumentären här

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svenska elitlöpare fortsätter att åka på träningsläger till länder som är kända för att ha stora problem med dopning, som Kenya och Etiopien. Flera inom löparvärlden känner att Sverige inte gör tillräckligt åt problemet.

Samtidigt fortsätter löpare ta medaljer i de stora sponsorernas Adidas och Nikes senaste superskor. Problemen med utnyttjande och dopning hamnar fortfarande i skymundan, när världsrekordskor blir en hajp och saluförs till motionärerna.

Efter det misstänkta mordet på värdslöparen Agnes Tirop hösten 2021 har maratonstjärnan Eliud Kipchoge fått nog.

”Det är en enda röra just nu, den värsta röra någonsin inom idrotten. Kan vi ha det så här?”

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra Svensk friidrotts förbundskapten Kajsa Bergqvist, professor Toni Arndt och löparstjärnan Mustafa Mohamed.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.

Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.

Kvinnor kan ha tvingats till dopning

Organisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.

Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.

Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 2021 har Agnes Tirop precis slagit världsrekord och är en stigande stjärna, men livet med maken, som också är hennes tränare, beskrivs som isolerat. Vid ett lopp i Genève pratar Agnes Tirop om skilsmässa. Någon vecka senare är hon död.

Meraf Batha åker från Sverige till Iten för att träna inför mästerskapssäsongen. Men det är inte som förut. Hon är rädd. Ännu en löpare, Damaris Muthee Mutua, har hittats död.

Mordet sker bara ett halvår efter att Agnes Tirop dödats.

Löpare utnyttjas av personer med makt

Det har funnits rykten om utnyttjanden och maktmissbruk inom löparvärlden i decennier. Maratonstjärnan Mary Keitany tror att de allra flesta kvinnliga löpare från Kenya har upplevt det här.

För att få chansen att slå igenom måste du betala – med pengar eller med din kropp, berättar flera löpare.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra de svenska löparstjärnorna Mustafa Mohamed och Meraf Batha, samt den kenyanska maratonstjärnan och världsrekordhållaren Mary Keitany.

P1 Dokumentär har sökt Agnes Tirops make via hans advokat, men han har inte besvarat frågorna.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga.

Hemma i Eskilstuna drömmer den elitsatsande löparen Dusabimana Kazungu om att bli bäst i världen. Hon åker på träningsläger till löparparadiset i Iten, i Kenya, där världsstjärnor, sportagenter och topptränare möts.

Snart börjar en av hennes träningskamrater, ”Denis”, att försöka sälja medicin till henne, berättar Dusabimana Kazungu. Hon menar att han är påstridig och att när hon klargör att hon inte kan betala med pengar börjar han kräva något annat – sex.

När hon ber en annan kvinnlig löpare om hjälp får hon rådet att göra som ”Denis” vill – eller lämna Iten, enligt Dusabimana. Allt får en plötslig vändning när Dusabimana Kazungu misstänks för dopning. Hon själv menar att hon aldrig medvetet dopat sig.

Flera tjänar på dopning

Ett sponsorskontrakt från Nike eller Adidas kan ge hundratusentals kronor per år, och att vinna ett maratonlopp kan ge en miljon kronor. De stora pengarna gör att både löpare och de som säljer dopningspreparat drar sig till Iten.

Medverkar i avsnittet gör bland andra löparstjärnan Mustafa Mohamed, och den tidigare Eskilstunalöparen Dusabimana Kazungu.

Serien ”Löparkriget” är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Florence Stephens växer upp på det mäktiga godset Huseby bruk utanför Växjö. Hon är en skicklig ryttare med stark känsla för djur, men verkar ha svårare att avgöra vilka människor som är att lita på. 1957 briserar Husebyskandalen, en omskakande härva med förgreningar ända upp i kungahuset.

Medverkande:
Thomas Rosell, har jobbat för Florence Stephens.
Sofie Magnusson, VD Huseby bruk.
Erik Wångmar, docent i historia, Linnéuniversitetet.
Malin Lennartsson, docent i historia, Linnéuniversitetet.
Gustaf Klarin läser breven från Jean Jacques De Geere.

Bilderna i kollaget:
Prins Carl Bernadotte (ung), Bernadottebibliotekets bildarkiv
Prins Carl Bernadotte och Florence Stephens, SVT Bild
Huseby bruk, foto Jan-Erik Anderbjörk, Kulturparken Småland
Florence Stephens med sin häst, foto Huseby Bruk
Florence och hennes systrar, foto Huseby Bruk

Dokumentären är gjort 2021 och sändes då som en P4 Dokumentär.
Reporter Cecilia Ohlén.
Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.
Ljudmix Olle Sjöström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mängder av människor flyttar till Friedrichshof och det bildas också kollektiv runt om i Europa, bland annat i Stockholm. Destruktiva parförhållandet ska utplånas och man lever med fri sexualitet, där man sover med olika personer efter ett schema.

Otto Muehl har idéer om att blanda konst och terapi – varje kväll har medlemmarna i kollektivet terapikvällar. De målar och leker. Här skulle man skapa den nya fria människan och det föds barn som uppfostras kollektivt.

Ett program av Lotta Erikson om kollektivet Friedrichshof, som skulle frigöra människorna och skapa ett paradis. Kollektivet fanns fram till 1990 då Otto Muehl sattes i fängelse i Österrike för övergrepp mot minderåriga. Från 2004.

Producent: Håkan Engström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men trots medieturbulensen under 1986, med utvisningarna av diplomaterna och spionmålet mot Mirko Klöverberg, offentliggörs aldrig Lennart Jarvéns roll som Säpos dubbelagent. Uppdraget blir istället en väl bevarad hemlighet i flera decennier - Ända tills det förflutna knackar på dörren…

Det här är den fjärde och sista delen av “Dubbelagenten”, historien om officeren och tävlingsryttaren Lennart Jarvén som värvas av Säpo som dubbelagent mot den tjeckiska underrättelsetjänsten - mitt under det kalla kriget.

Av: Fredrik Johnsson & Kristofer Hansson

Producent: Mikael Cohen

Slutmix: Staffan Schöier

Serien är producerad 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I samma veva har den grävande journalisten Leif Brännström på Expressen fått nys om att man planerar att visa ut ett stort antal diplomater på Tjeckoslovakiens ambassad i Stockholm. Nyheten slår ner som en bomb och leder snart till konsekvenser för både Lennart och den tjeckiske agenten Mirko Klöverberg.

Det här är den tredje delen av “Dubbelagenten”, om hur officeren Lennart Jarvéns och exiltjecken Mirko Klöverbergs vägar korsas under det kalla kriget.

Av: Kristofer Hansson & Fredrik Johnsson

Producent: Mikael Cohen

Slutmix: Staffan Schöier

Serien är producerad 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt står exiltjecken Mirko Klöverberg inför ett dilemma. Efter att ha lämnat sitt gamla hemland Tjeckoslovakien i samband med Sovjets inmarsch 1968 måste han nu utföra vissa tjänster för att få träffa sin son som är kvar i landet. För sent inser han konsekvenserna.

Det här är den andra delen av “Dubbelagenten”, historien om officeren och tävlingsryttaren Lennart Jarvén som blir Säpos dubbelagent mot den tjeckiska underrättelsetjänsten - mitt under det kalla kriget.

Av: Fredrik Johnsson & Kristofer Hansson

Producent: Mikael Cohen

Slutmix: Jacob Gustavsson

Serien är producerad 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men vad som inte framgår i nyhetsrapporteringen är att Säkerhetspolisen använt sig av den svenske officeren Lennart Jarvén som dubbelagent mot den tjeckiska underrättelsetjänsten, något som ska förbli okänt i flera decennier.

Mitt under det kalla kriget har Lennart, som även är en av de mest framgångsrika amatörryttarna i Sverige, besökt en världscuptävling i det kommunistiska Tjeckoslovakien. Här utsätts han för ett värvningsförsök av underrättelseofficeren “George” som vill ha information om svensk militärteknik. När Lennart är hemma i Sverige igen kontaktar han Säpo som nu föreslår en motoperation.

Av: Kristofer Hansson & Fredrik Johnsson

Producent: Mikael Cohen

Slutmix: Jacob Gustavsson

Serien är producerad 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ola Johnsson, 52, lever på socialbidrag. Det är tjugo år sedan han jobbade. När köttbullarna han köpt för tio kronor och räksalladen han köpt för sju kronor, är slut, brukar han samla pantburkar för att få pengarna att räcka.

Ofta skäms han och tycker att folk stirrar.

– Man gör ju en tjänst åt samhället genom att samla burkar, men det är ungefär som om man vore någon jävla tiggare.

Dokumentären gjordes 2014.

Reporter Randi Mossige-Norheim.

Randi Mossige-Norheim: Så jobbade jag med "Lågprishyllan

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 2023.

Nana och Rauke har utvisats från Sverige till Irak med ett chartrat plan. De är bland de första att tvångsutvisas till Irak på över tio år. Innan dess har Irak inte velat ta emot tvångsutvisade, med hänvisning till de här människornas säkerhet. Men 2023 har Sverige och Irak, enligt regeringskansliet, nått en ”samsyn” beträffande tvångsutvisningarna.

Tidigt en onsdagsmorgon kommer gränspolisen till radhuset för att ta en storebror, en lillasyster och deras pappa till förvaret. Familjen kom till Sverige från Irak 2015.

Syskonen försöker hänga med i skolan medan de är inlåsta i förvaret, men det är svårt.

- Jag ska plugga och inte ge upp, säger storebror till sin handläggare på gränspolisen.

Under tiden planerar polisen och andra inblandade myndigheter för nya utvisningar till Irak.

Tvångsutvisningarna upphör

Något händer i relationen mellan Sverige och Irak, och tvångsutvisningarna upphör, i alla fall tills vidare. Men det här är ingenting myndigheterna kommunicerar utåt. Samtidigt sitter irakier inlåsta i förvar i månader, och nya personer tas i förvar, trots att det inte längre är möjligt för Sverige att utvisa dem.

-Ingen bryr sig, vi är inte människor. Vi är bara en siffra för myndigheterna, säger ”Ali” som suttit i förvaret i sju månader.

I över ett halvår har P1 Dokumentärs reporter Randi Mossige-Norheim kunnat följa myndigheternas arbete med utvisningar inifrån, med hjälp av läckta dokument från gränspolisen.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Jakob Lalér

Programmet är gjort 2024

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mer än ett decennium har Sverige inte kunnat tvångsutvisa irakier, eftersom Irak har vägrat ta emot dem med hänvisning till de här människornas säkerhet.

I Malmö väntar Raukes lillasyster Dido på att det ska bli hennes tur att utvisas.

Och Nanas kompisar i Hässleholm undrar om de någonsin kommer träffa Nana igen.

Regeringskansliet hänvisar till att det förts samtal mellan Sverige och Irak och att länderna nått en ”samsyn” beträffande tvångsutvisningar till Irak. Men vilka beslut som fattats och av vem är svårt att ta reda på, inte minst för de personer som väntar på att utvisas.

Den nya svenska migrationspolitiken

Sen flyktingkrisen 2015 har migrationspolitiken skärpts.

Nana och Rauke är några av dem som påverkas av politikernas ambitioner att skapa ordning och reda i den svenska migrationspolitiken. Den som har fått nej på sin asylansökan ska inte kunna stanna kvar i Sverige, utan måste lämna landet. Politikerna kallar det ett paradigmskifte. Färre personer ska beviljas asyl och antalet platser i migrationsverkets förvar ska utökas.

Polisen och Migrationsverket har fått i uppdrag att effektivisera återvändandearbetet, som det kallas, alltså att öka takten på utvisningarna.

I över ett halvår har P1 Dokumentärs reporter Randi Mossige-Norheim kunnat följa myndigheternas arbete med utvisningar inifrån, med hjälp av läckta dokument från gränspolisen. Hur går myndigheternas arbete med att genomföra den nya politiken till? Vilka är det som ska utvisas och vilka är det som sätts i förvar?

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér

Programmet är gjort 2024

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mitten av 70-talet beställer Sveriges Radio ett musikstycke av poeten Tobias Berggren och den då okände tonsättaren Sven David Sandström. Åren går och när de kommer tillbaka har de komponerat ett jätteverk. De kallar det en dödsmässa för de barn som dog i förintelselägren under andra världskriget. Musikverket är för två körer, barnkör, stor symfoniorkester och fyra operasolister. I mässan iscensätts våldtäkter på barn, med citat hämtade från porrfilmer, parodier på kristna texter blandat med snapsvisor.

Under repetitionerna av verket vill representanter för både politiska partier och frikyrkan stoppa föreställningen, musiker hoppar av och föräldrar till barn i barnkören förbjuder barnen att vara med. Berwaldhallen bombhotas och kompositören får gå under jorden.

Sven David Sandströms Requiem, De ur alla minnen fallna, kommer bli det dyraste verk Sveriges Radio någonsin beställt, ett verk som både skapade skandal och gjorde succé. Det har aldrig uppförts igen.

Sven-David Sandström, en av Sveriges mest kända tonsättare, gick bort i juni i år 2019 innan dokumentären var färdigställd.

Reporter Märta Myrstener
Producent Håkan Engström
Slutmix Elvira Björnfot

Programmet gjordes 2019.

Den handlar om en av Sveriges mest kända hudvårdsutbildningar där tidigare elever börjar vittna om ett hierarkiskt styre, offentlig förnedring och kollektiv bestraffning.
P3 Nyheter Dokumentär: Skönhetsskolan – hudvård, makt och förnedring. Lyssna i Sveriges Radio Play.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På sin balkong på Gärdet står författaren och journalisten Claes Britton och tittar ut över Stockholm. På 1970-talet låg Stockholm mörk och sliten vid Mälarens inlopp och väntade på något. Då kom 80-talet och förändrade allt.

Stockholm på 1970-talet kändes som en evig söndag i november. Krogarna luktade inrökta heltäckningsmattor och Janssons frestelse, säger Claes.

På 1960-talet hade barnfamiljerna lämnat Stockholms innerstad och flyttat ut till förorterna istället men på 80-talet flyttar unga människor tillbaka in till stan igen. Det är lätt att få tag i rivningskontrakt och andrahandskontrakt. Samtidigt förändras lagen om utskänkning och nya krogar börjar dyka upp på gatorna. Kreditmarknaden avreglerades, börsen blev som tokig och utanför Café Opera bara växte kön.

Sen kom PA&CO, och en sån krog hade man aldrig sett förut. Med kristallkronor och fläktrör i taket och bara 38 sittplatser. Kändisarna flockades och det blev som ett extra vardagsrum för alla nattdjur, säger artisten Mauro Scocco.

Nu har samhället en ny riktning och alla typer av monopol känns förlegade. Staten känns trött. Och en kommersiell hedonism sveper fram på gatorna i Stockholm. Folkhemmet ger en fadd smak i munnen.

Från Progg till Prada - är en dokumentär om Stockholms förvandling på 1980-talet av Anna Åkerlund.

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är från 2024. Medverkande i programmet är Claes Britton, Susanne Ljung, Mauro Scocco och Carouschka Streijffert.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När min mamma Inger var två år fick hennes föräldrar jobb som missionärer i Indien. Det var 1946. I tolv år spred min mormor och morfar Guds ord i indiska kyrkor och skolor. De tyckte att jobbet var så viktigt att de lämnade min mamma och hennes syskon på en internatskola i Indien. När mamma till slut kom hem till Sverige igen kände hon sig som en främling i sitt eget land. Var uppdraget åt Gud värt det?

I den här dokumentären får ni möta min mamma Inger och hennes två systrar Astrid och Gunvor och klasskamraten Maj-Kristin. Ni får höra om deras upplevelse av att bli lämnad på internatskolan utan sina föräldrar. Och om att efter 12 år i Indien komma hem som främling till sitt eget hemland. Den handlar om hur livet har påverkats av relationen till Gud, familjen och missionärsbarnsuppväxten.

Av Martin Thurfjell

Producent Håkan Engström

Slutmix Jacob Lalér

2024

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dokumentären är berättelsen om en av de drygt femtio svenskar som varje år dör på sin arbetsplats

Reporter: Måns Mosesson

Producent: Håkan Engström

Programmet är från 2012 ur serien Kluvet Land

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stina har aldrig känt sig så utsatt. Fönstertittaren kommer tillbaka och hon börjar känna sig förföljd i sitt eget hem. Hon vågar inte gå ute på kvällarna, sova i sin egen säng och kontrollerar konstant att dörren är låst. Stina väntar bara på att mannen ska komma tillbaka. Är det en stalker?

- Det blir som att väggarna är jättetunna och fönsterna och dörrarna känns inte alls stängda och låsta. Det blir som att jag är som i en glasbox och han kan se mig och han kommer för att ta mig, säger Stina.

Men snart visar det sig att Stina inte är ensam. Samma man har tittat in i andra tjejers hem.

Tar saken i egna händer

Tjejerna på bottenvåningen som blivit utsatta för fönstertittaren försöker få hjälp från polisen. Men polisen kan inte göra någonting om de inte kan ta på bar gärning, eller bevisa att det är en och samma person som utsatt dem alla.

Då bestämmer de sig - tjejerna måste ta saken i egna händer.

Att fånga en fönstertittare är en dokumentär av Hedda Hallsenius och Malva Thaning.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är från 2024. Stina och de andra medverkande heter egentligen någonting annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med vita labbrockar lämnar de skrivbord och laboratorium för att gå ut och bli en del av ”gatans parlament” i protest mot att de som styr inte tar klimatkrisen på allvar.

En klimatforskare som tagit steget mot att bli aktivist är luftföroreningsexperten och meteorologen Magnuz Engardt. Efter mycket övervägande följde han med de andra forskaraktivisterna upp på barrikaderna som en Scientist Rebellion. Reportern Catharina Ericsson Ulfves har följt honom och de andra aktivisterna under ett års tid för att förstå hur de resonerar och för att se vad de gör.

Ett program från 2024

Av: Catharina Ericsson Ulfves

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jakob Lalér

Musiken i programmet:

Trentemöller ”Miss you”

Ulfves/Redman ”Withering”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Micke 50 år kraschade mitt i livet och karriären inom precessindustrin och planerade att ta sitt liv, men han valde att gå ut i hemlöshet istället.

Pensionärerna Lennart och Kent, båda runt 70, blev hemlösa efter pensionen. Medan de väntar på att boendesituationen ska lösa sig spenderar de nätterna på en bänk på Stockholms centralstation.

Musiken har alltid varit en stor del av Jaris liv. Han är 67 och har bott på gatan i 19 år. För att orka laddar han på med musik i kyrkan.

Enligt Socialstyrelsen senaste kartläggning är drygt 33 000 människor i Sverige hemlösa, de allra flesta är män. Förklaringarna och berättelserna om hemlöshet är ännu fler. I dokumentären möter ni fyra av Stockholms hemlösa män.

Ett program från 2021

Av Elias Krantz

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är våren efter studenten när Linn och Stina landar på Kuba. De reser runt på landsbygden, dansar salsa och dricker rom. Överallt finns stora målningar av revolutionens hjältar: Che Guevara och Fidel Castro.

Men under ytan bubblar missnöjet. Ekonomin är i kris och när 75 oppositionella kubaner grips börjar det som kommer att bli känt som ”Den svarta våren” på Kuba.

En kväll ska Stina och Linn ta den lilla lokalfärjan över Havannabukten. Det kommer att bli starten på ett flera dagar långt gisslandrama.

Gisslan på Kuba är en dokumentär från 2024 av Frida Olsson.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Jacob Gustavsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Terrororganisationen Hamas tog sig igenom den hårt bevakade gränsen mellan Gaza och Israel. I kibbutzer som Nir Oz, Be'eri och Kfar Aza sköt de ihjäl och brände ihjäl människor. Och de attackerade musikfestivalen Nova med tretusen dansande ungdomar. De tog gisslan som de förde med sig till Gaza.
  Hör några av vittnesmålen från den dagen, människor som Cecilia Uddén träffade två dagar efter 7 oktober, en månad efter 7 oktober och två månader efter 7 oktober. Hör om tankarna på vad detta gjort med Israel som nation. Hur Israels syn på omvärlden påverkats och om hur Israel på många sätt är kvar i 7 oktober och ett kollektivt trauma, medan omvärldens fokus idag ligger på lidandet i Gaza.

Innehåller starka bilder av människor utsatta för terror.

Programmet är från mars 2024

Reporter: Cecilia Uddén

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Jacob Gustavsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriget i Gaza - som följt på Hamas terrorattack 7 oktober - har pågått i fem månader idag den 7 mars, när det här dokumentären släpps. Inga utländska journalister har kommit in i Gaza under den tiden, med undantag för korta dagsturer inbäddade med Israels militär. Detta har lett till svåra problem för alla internationella medier att bevaka kriget i Gaza.

Sveriges Radio har haft en unik tillgång i den palestinske journalisten Sami Abu Salem. Sami har samarbetat med Sveriges Radio i 15 års tid, som fixare, översättare och producent.

Samma dag som kriget inleddes efter Hamas attack den 7 oktober, började Sami Abu Salem leverera röstmeddelanden till Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén. Han har gjort intervjuer på mobilen. Han har skickat miljöbeskrivningar och reflektioner. Han har berättat om sin egen rädsla på nätterna i Gaza till ljudet av stridsplan, sin rädsla att se någon han känner i bårhuset. Och han har spelat in sin egen 5-åriga dotter när hon gråter för att hon glömt sin leksak när familjen var tvungen att fly för fjärde gången i Gaza.

Innehåller starka bilder av människor utsatta för krig.

Ett program från mars 2024 av Cecilia Uddén och Sami Abu Salem.

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Tor Sigvardsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En vecka efter sin operation dör 43-åriga Anna Wallentin. Hon lämnar efter sig en stor familj med många barn. En familj som inte får veta varför Anna dog.

Brazilian Butt Lift, BBL, går ut på att man fettsuger delar av kroppen och sprutar in fettet i höfter och rumpa. Kirurgen Mehmet Veli Karaaltin marknadsför sin metod som ”Safe BBL”.

Men Anna dör. I obduktionsrapporten som följer med hennes kropp från Turkiet står ingen dödsorsak. Den ansvariga kirurgen säger att Annas död inte är direkt kopplad till hans skönhetsoperation.

I journaler, turkiska dokument och svenska experter söker vi svaret.

Vad hände under och efter operationen – och varför gick det inte att rädda Anna?

En dokumentär från 2022.

Reporter: Caroline Kernen

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har kallats världens farligaste skönhetsoperation. Trots det exploderar BBL i popularitet. Idealet med stor rumpa sprids världen över med förebilder som Kim Kardashian.

BBL går ut på att fettsuga kroppsdelar som mage och lår och spruta in samma fett i höfter och skinkor. Kirurger arbetar för att öka säkerheten i ingreppet.

P1 Dokumentär följer "Sanna" som betalat runt 45 000 kronor för sin "SAFE BBL" som hon bokat hos företaget Skönhet By Esra. De som säljer BBL marknadsför sig med före- & efterbilder på appar som Instagram. Kirurgen som "Sanna" ska till, dr Mehmet Veli Karaaltin, har över 20 000 följare där.

Ett halvår tidigare dog Anna Wallentin efter en BBL hos honom. Ska "Sanna" våga gå hela vägen ändå?

I del två av Operationsresorna söker vi svaret på vad som hände Anna Wallentin.

En dokumentär från 2022.

Reporter: Caroline Kernen

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se

En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.

När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.

”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.

Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.

Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.

Hundattacker med dödlig utgång ökar

De senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bara veckor tidigare utvisades det iranska par som misstänks för att ha planerat mord på svenska judar. Också den här mannen kommer att utvisas.

Han hade bland annat stått en iransk diplomat nära, en man som misstänks vara en iransk underrättelseofficer som skickats till Sverige under diplomatisk täckmantel.

Det här är fjärde och sista avsnittet av ”Agenterna”, om Irans misstänkta attentatsplaner och underrättelseoperationer i Sverige.

De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.

Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jakob Lalér

Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots varningarna får mannen och hans fru asyl i Sverige, i sina falska afghanska identiteter. Några år senare misstänks de ha planerat mord på Aron Verständig och ytterligare två svenska judar. Ett uppdrag de ska ha fått av just Irans Revolutionsgarde.

Det här är tredje avsnittet av ”Agenterna”, om hur en iransk terrorcell ska ha infiltrerat Sverige och planerat flera mord här, och om de svenska misstag som gjorde det möjligt.

De misstänkta agenterna har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.

Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jakob Lalér

Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett misstänkt agentpar har redan kartlagt Aron Verständig och de två andra svenska judarna, de har samlat på sig bilder och adresser.

Det här är andra avsnittet av ”Agenterna”, om hur en iransk terrorcell ska ha infiltrerat Sverige och planerat flera mord här, och om de svenska misstag som gjorde det möjligt.

De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.

Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De ska ha varit en iransk sovande terrorcell i Sverige sen 2015, men i början av 2021 händer något. De kartlägger tre svenskar, och misstanken är att de planerar ett terrordåd. I april 2021 slår Säkerhetspolisen till mot paret som kallar sig ”Salma” och ”Foad”.

Våra granskande reportrar har följt i parets fotspår för att ta reda på vad som hände när en misstänkt iransk terrorcell infiltrerade Sverige, och vilka det egentligen var som skulle mördas. De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.

Serien ”Agenterna” är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.

Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SVT-medarbetarna Jenny Söderqvist och Helene Åberg jobbar i ett biståndsprojekt i Botswana. På safari i Kalahariöknen börjar deras bil plötsligt att brinna, innan den till slut exploderar.

Nu börjar en kamp för att överleva mot nätternas köld, dagarnas hetta – och mot de vilda rovdjuren.

Räddningen ska bli oväntad, med hjälp från högsta politiska ort – och i form av en konservöppnare.

Programmet är gjort av Anna Hammarén.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, sommaren 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15-årige Hugo föddes som Klara. Hugo har konstaterad könsdysfori, vilket innebär att det kön en person tilldelades vid födseln inte stämmer med könsidentiteten. Sedan Hugo var 10 har han fått stopphormoner av svenska transvården.

Stopphormon

Men 2022 kom Socialstyrelsen med nya rekommendationer för transvården i Sverige. Behandling av unga ska endast ges inom ramen för forskningsstudier. För Hugo innebar det att han inte längre skulle få stopphormon av svenska vården - och inte heller testosteron, som behövdes för att kroppen skulle utvecklas till den kille han uppfattar sig som.

Testosteron

En gång i månaden åker Hugos mamma Frida med tåg från västkusten till Köpenhamn, för att hämta ut testosteron på ett danskt apotek. Medicinen skrivs ut av Hugos läkare på en privat klinik i England, som han går på regelbundna besök hos via webben. Prover får han ta på privata kliniker i Sverige och vården får familjen bekosta själv.

Köer till transvård

Dokumentärskaparen Ester Chiedza Roxberg har genom en sluten diskussionsgrupp fått kontakt med familjer som fått se vården avbrytas för sina barn - och familjer som tröttnat på att vänta på utredning i årslånga köer medan de riskerar sina barns psykiska hälsa. För en av familjerna, som valde att vänta på den svenska vården, blev katastrofen ett faktum.

Vi har bytt ut namnen på de medverkande i programmet.

Ett program från 2024.

Reporter Ester Chiedza Roxberg

Producent Lotta Malmstedt

Slutmix Mattias Miselli

Granskningsnämnden för radio och tv har fällt P1 Dokumentär: Pubertet på liv och död – familjernas kamp för barnens transvård för osaklighet.

I dokumentären skildras berättelser från familjer till barn med könsdysfori som påverkats av att Socialstyrelsens rekommendationer för hormonbehandling av unga har ändrats.

Granskningsnämnden anser att framställningen av skälen till Socialstyrelsens förändrade rekommendationer gällande hormonbehandling av unga var missvisande då det framstod som att rekommendationerna ändrats som en direkt följd av debatten om transvård. Av ett uppföljande inslag i Studio Ett framgick att rekommendationerna i själva verket ändrades på grund av ett förändrat kunskapsläge och en växande ung patientgrupp. Programmet stred därför mot kravet på saklighet.

Fler dokumentärer av Ester Chiedza Roxberg:

Svajpa, sova dö - jakten på kärlek

https://sverigesradio.se/avsnitt/svajpa-sova-do-jakten-pa-karlek-p1-dokumentar

Ida, jag och nazisterna

https://sverigesradio.se/avsnitt/ida-jag-och-nazisterna–2

När pappa köpte sin första klänning

https://sverigesradio.se/avsnitt/nar-pappa-kopte-sin-forsta-klanning

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.

Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.

Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.

Väcker programmet svåra tankar kan du vända dig hit:

Mind - Självmordslinjen

https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/

Jourhavande medmänniska

https://www.jourhavande-medmanniska.se/

Ett program från 2024.

Reporter: Sara Håkansson

Slutmix: Erik Johansson

Producerat av: Delta Studios

Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.

Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.

Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.

Ett program från 2024.

Reporter: Sara Håkansson

Slutmix: Erik Johansson

Producerat av: Delta Studios

Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.

Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.

Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.

Ett program från 2024.

Reporter: Sara Håkansson

Slutmix: Erik Johansson

Producerat av: Delta Studios

Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.

Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.

Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.

Ett program från 2024.

Reporter: Sara Håkansson

Slutmix: Erik Johansson

Producerat av: Delta Studios

Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista.
Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista?

En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023. Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Producent Sofia Kottorp.

Vilka krav finns om man bygger sin egen kista?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hotellet vid Arlanda flygplats är en perfekt zon för skotträdda hundar. Där får fyrverkerier inte avfyras. Varje år vid nyår checkar hundratals hundar in på hotellet för lugn och ro.

En tid för reflektion

Innanför hotellets väggar möter vi hundar och människor och deras livshistorier.

På tionde våningen bor Susanne. I resväskan finns glitter till både henne och hunden Julle. Hon är en riktig hundkvinna och bestämde sig tidigt – hellre hund än barn.

På sjunde våningen bor Christina med sin terrier Morris. Något kalas på nyår vill de inte ha. Ikväll blir det stillsam reflektion över året som gått.

Utanför matsalen sitter Douglas. Han var en charmör under 60-talets uteliv, kanske är han det fortfarande förresten. Njut av livet, säger han, snart är det försent.

Dokumentären är gjord 2023.

Av: Kicki Möller
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jacob Dahlin startar sin karriär med radioprogrammet Galaxen men snart får han egna TV-program som Caramba och Jacobs stege där han bjuder in världsstjärnor, bland andra Alla Pugatjova från dåvarande Sovjetunionen. Uttrycket ”Skål ta mig fan!” blir hans signum och tillsammans med kollegan Annika Hagström och dansbandet Vikingarna spelar han in låten ”Tredje gången gillt” som tar sig ända in på Svensktoppen. Han syns och hörs överallt.

Jacob Dahlin blir sjuk i aids

Men när han 1991 plötsligt blir svårt sjuk och avlider sluter sig tystnaden kring Jacob Dahlins person. Att Jacob drabbats av HIV berättar han bara för sina allra närmaste vänner. Han ber dem bevara hemligheten för att skydda sina föräldrar och syskon. Men nu, över 30 år efter hans död, när synen på homosexualitet och aids är helt annorlunda än på 80-talet, berättar hans vänner och familj om Jacob Dahlins sista tid och vad som låg bakom tystnaden kring den.

Medverkande:
Ebba Fisch, Jacobs storasyster
Jens, Jacobs brorson
Annika Hagström, vän och journalistkollega
Tom Hedqvist, vän och formgivare
Benny Andersson, vän och musiker
Meta Bergqvist, vän och kollega

En P4 Dokumentär från 2023.

Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år?

Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem?

– När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.

Reporter Lotten Collin

Producent Håkan Engström

Slutmix Tor Sigvardsson

Produktion Stockholm 2023

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa dagar är allt som vanligt, andra dagar är allt upp och ner. Det värsta är att oavsett vad de gör så kommer det inte bli bättre, bara sämre.

Johannas mamma är konstnär och har alltid haft ett rikt socialt liv med intressanta vänner, men att upprätthålla det livet blir allt svårare, trots Johannas stöd.

I den här dokumentären får vi följa Johanna, hennes mamma och bebisen ”Smulan" under 1,5 år. Det är en berättelse om att bli mamma och samtidigt behöva hjälpa sin mamma. De kommer att göra saker tillsammans för kanske sista gången och de har ett mål: att skapa Johannas mammas kanske sista konstutställning.

Johanna är radiojournalist och gymnasielärare och bor med man och barn i Stockholm. Detta är hennes första dokumentär.

Reporter: Johanna Hinteregger
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams

dokred@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är mitt i natten den 21 augusti 2013 då Åke Sellström ser tv-bilderna från sjukhuset på hotellet en bit därifrån. Människor i nattkläder täcker sjukhusgolvet. De har svårt att andas, en del krampar och ur munnarna rinner skum.

Åke Sellström är pensionerad försvarsforskare med kemiska vapen som specialitet och får tack vare sin expertis i uppdrag av FN att utreda vad det är som har hänt den där augustinatten i Syrien. Nu är han på plats i Syrien.

Åke, som har arbetat med kemvapen i hela sitt liv, är rätt person för uppdraget, resonerar man. Han kommer att leda ett team av vapeninspektörer in i det krigshärjade Syrien för att samla in bevis. De riskerar att bli kidnappade, skadade eller dödade.

– Det här uppdraget var högsta risken. Det var very high risk. Och det var en risknivå som bara generalsekreteraren fick lov att säga okej till. Det var ingen annan som kunde säga okej till såna uppdrag, berättar Åke Sellström.

Ali och Mohammed som medverkar i dokumentären heter egentligen något annat.

Programmet producerades 2022.

Reporter: David Ohlsson

Producent: Mikael Cohen

Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mer än 20 år har den så kallade porrbiografen/porrklubben Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.

Klubben beskriver sig själva som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där allt spårat ur och där kvinnorna farit mycket illa.

Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.

Ett program från 2023.

Reporter: Maria Sveland

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Den här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.

Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.

Unizon och Roks: De är paraplyorganisationer för hundratals tjejjourer runt om i landet.

Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer.
Ring 020-50 50 50.

Ungdomsmottagningen i din stad

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mer än 20 år har den så kallade porrbiografen Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.

Klubben beskriver sig som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där kvinnorna farit mycket illa.

Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.

Ett program från 2023.

Reporter: Maria Sveland

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Granskningsnämnden har fällt det här avsnittet av ”Porrbiografen” som sändes i vår FM-kanal P1 den 3 december 2023.

Granskningsnämnden anser att det aktuella programmet sändes på en tid (söndag 15.00) då barn kan antas ta del av innehållet.

De autentiska beskrivningarna av sexuellt våld och övergrepp kvinnorna utsattes för var så detaljerade och ingående att de kunde vara obehagliga och skrämmande för barn. Även om berättelserna, enligt nämnden, utgjorde angelägna vittnesmål anser nämnden att sändningen, med hänsyn till sändningstiden, stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Att det förekom en varning i början av programmet ändrade inte den bedömningen.

Den här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.

Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.

Unizon och Roks: Paraplyorganisationer för tjejjourer runt om i landet.

Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer.
Ring 020-50 50 50.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges Radio dödskallemärkte Errol Norstedts skivor, men han var en rockartist som slog publikrekord efter publikrekord under folkparksturnéerna på tidigt 80-tal under namnet Eddie Meduza. Errol dog 2002 vid 53 års ålder.

Journalisten Bo Sjökvist har träffat flera personer i Errol Norstedts närhet, som tillsammans ger en bild av ett livsöde där text, musik och egensinnig humor fungerat som en ventil i en utsatt tillvaro. Vi hör också hans egen röst i form av utgivet material, tidigare intervjuer och också hans egna bandupptagningar, funna efter hans död.

Dokumentären är gjord 2002.

Reporter: Bo Sjöqvist
Producent: Christer Ekbom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Indiana Jones i Egypten

Svante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.

Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.

Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.

Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år

Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.

Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.

Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Reporter: Lena Nordlund
Producenter: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.

– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.

Medmänniskor i livets slut

På ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö - och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.

Alla ska vi dö

Vad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.

Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Ett program från 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Italien skakas av våldsamma terrordåd då Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylanders uppdrag blir att rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.

1970- och 80-talen är en våldsam period i Italiens historia. Det politiska våldet ökar, och både höger- och vänsterextremister utför terrordåd. Kristdemokraternas ledare Aldo Moro kidnappas, mördas och dumpas i bakluckan på en bil i centrala Rom av terrorgruppen Röda brigaderna. I Bologna sprängs tågstationen av en fascistisk terrorgrupp och skjutningar och kidnappningar av direktörer och universitetsanställda är vardag.

Titti Nylander har just fått anställning på Sveriges Radio som korrespondent i Rom där hon bott och frilansat sedan en tid. Nu ska hon vara radiolyssnarnas ögon och öron och rapportera om händelserna i landet.

I den här dokumentären berättar Titti Nylander om hur det var att bevaka terrorismen i Europa för 40-50 år sen.

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Sara Stenholm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna.

Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?

Programmet gjordes 2020.

Reporter: Anna Frey

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Daniel Högberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.

I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.

I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.

I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.

Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?

En dokumentär från 2023.

Reporter: Peter Barlach

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Elin Hagman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som 13-åring tvingas Noah fly från sitt hem, land och familj och lämna allt han känner till. Efter en lång och svår resa landar han som ensamkommande flykting i Sverige 2015.

Regnbågsfamilj

Här blir han placerad hos paret Gert och Lasse. Noah har aldrig hört talas om homosexualitet tidigare, och det går emot den religion han är uppfostrad i, islam. Men hos dem hittar han en trygghet.

Med sina två nya pappor växer Noah in i ett nytt liv. Från att ha varit analfabet läser han nu tjocka böcker om filosofi, pluggar på universitet, går på gym och hänger med kompisar.

Men så gör sig hans gamla liv påmint. Han tvingas reflektera över vem han är och var han hör hemma. Och Noah känner att han måste åka tillbaka till Afghanistan, trots att det är farligt, och träffa sin mamma en sista gång.

Noahs nya pappor är en berättelse om att lämna en familj, hitta en ny och vara fast däremellan. Av Lydia Bandolin Sörlin och Miranda Wretman.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.

Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.

Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.

Om detransition och att ångra sin könskorrigering

Antalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.

I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.

Programmet gjordes 2022.

Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff.

En viktig gemenskap

Under ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu.

- Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna.

Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?

Reporter: Matilda Berggren

Producent: Frida Fernqvist och Anna Åkerlund

Exekutiv producent Sveriges Radio: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023 i samarbete med Third Ear Studio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.

Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar.

De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.

Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada.
Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik.

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Ett program från 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reportern Juan Diego Spoerers släkt var inte bara Pinochetanhängare utan deltog även aktivt i kuppen. Några tillhörde också Pinochets inre krets. Spoerer åker tillbaka till sitt hemland för att höra släktens berättelser från båda sidor av barrikaderna.

Programmet fick Stora Journalistpriset 1999.

Reporter: Juan Diego Spoerer
Prooducent: Mikael Cohen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.

Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.

Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.

Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.

– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.

Dokumentären gjordes 2021.

Reporter: Jacob Frössén

Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?

Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.

Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.
sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Producent: Martin Jönsson
martin.jonsson@sverigesradio.se

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023.

Har du upplevt hedersvåld?

Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.

GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime
Du kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym.

Kvinnofridslinjen
Till kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.

TRIS – Tjejers rätt i samhället
Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.

Terrafem
Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10.

Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
På www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jerusalem är staden alla vill äga från ortodoxa judar till hallucinerande kristna och religiösa muslimer. Cecilia Uddén tar oss till en av världens mest omstridda platser där Al Aqsa-moskén står, alltså tempelplatsen där det judiska templet en gång stod.

I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.

I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.

Ett program från 2023.

Reporter: Cecilia Uddén

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 30 år har Cecilia Uddén följt skräddaren och hans familjs liv. Från glädjen 1993 då Osloavtalet slöts och palestinier i Gaza firade att de officiellt skulle få en egen stat till en tillvaro som blivit mer inskränkt och isolerad.

I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.

Ett program från 2023.

Reporter: Cecilia Uddén

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Jacob Gustavsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cecilia Uddén möter besvikna sekulära vänsterliberaler som trodde på fredsprocessen och nöjda nationalreligiösa som nu har vunnit striden om Israels själ och herraväldet över nationen.

I programmet träffar Cecilia Uddén bl a den välkände film- och tv-regissören Hagai Levi, som säger att det blivit svårt att andas i det nya Israel och hörgerdebattören Irit Lenur som menar att de nya lagarna gör slut på den ateistiska medelklass-vänsterns makt över landet.

I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.

I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet.

I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.

Ett program från 2023.

Reporter: Cecilia Uddén

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.

Patricias stormatch om WBC-bältet

Patricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.

Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.

Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.

Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.

Programmet sändes första gången i januari 2022.

Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE.

Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.

På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.

– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.

I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.

Förtydligande:
Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.

En programserie av Lovisa Haag.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.

För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.

– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.

I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.

En programserie av Lovisa Haag.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.

Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.

– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.

I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.

En programserie av Lovisa Haag.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?

Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.

– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.

Diagnosens baksidor

I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.

Reporter: Hedvig Nilsson

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.

Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.

– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.

Diagnosens baksidor

I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.

Reporter: Hedvig Nilsson

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.

– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.

Diagnosens baksidor

I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.

Reporter: Hedvig Nilsson

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.

Ett program av Moa Lichtenstein.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Två barn i varje klass har någon gång upplevt våld hemma. Om det pågår en vårdnadstvist om barnen är det ännu vanligare. Ronja och Elliot är två av alla barn som lever i en vårdnadstvist, där både de och vuxna larmar om att de mår dåligt av att vara hos ena föräldern men där de som bestämmer inte lyssnar.

Ett program av Moa Lichtenstein och Joy Klackenberg

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

Den här P1 dokumentär Miniserien är gjord 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är också berättelsen om barn generellt, som är med om den typen av vårdnadstvister där det finns uppgifter om våld i hemmet. En berättelse om systemet, som ska vara till för barnens bästa men där metoder saknas för att bedöma om barn far illa. Vad barnen i vårdnadstvister själva vill är inte kartlagt, för domar redovisar inte alltid barnets åsikt och socialtjänsten har ingen skyldighet att följa upp hur det gick för barnen.

Ett program av Moa Lichtenstein

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

Den här P1 Dokumentär Miniserien är gjord 2020.

Föreningen Pappabarn som nämns i programmet bytte i slutet av 2019 namn till Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De läkare och sjuksköterskor som valt att inte vaccinera sig talar ofta tyst om det. Inom vården är det extra tabu att inte vilja ta vaccinet, att ifrågasätta massvaccineringen och att undra över biverkningar. Sjuksköterskan Jenny Borsgård tror varken på konspirationsteorier eller alternativmedicin men har varit tveksam inför att ta covidvaccinet.

Läkare ger legitimitet

Några få läkare och sjuksköterskor har under pandemin tagit klivet ut i offentligheten och bildat covidvaccinkritiska organisationer. De fyller en viktig funktion för att skänka legitimitet till den rörelse som ifrågasätter vaccinet.

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardsson

Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 2021 tar de allra flesta vuxna vaccin mot Covid -19. Men några människor tvekar inför att ta sprutan. Tanken på vaccinet mot svininfluensan, att mest äldre personer blir allvarligt sjuka och en misstänksamhet mot myndigheter är något som får mer än var tionde vuxen svensk att avstår från sprutan.

– Jag är rädd för vad som ska hända med min kropp, jag är rädd för biverkningarna, säger Linda som bor i en by utanför Högsby i Småland.

Vaccinet delar Sverige

Hur många som vaccinerar sig skiljer sig mellan olika orter. Utbildningsnivå och tilltro till samhället är faktorer som påverkar hur många som vaccinerar sig. I Högsby kommun där Linda bor är andelen vaccinerade jämförelsevis låg. Här är också valdeltagandet lågt – något som kan ses som ett mått på tilltro till samhället.

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardsson

Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 2021 blir aktivisterna som propagerar mot covidvaccin och restriktioner allt mer högljudda. Tillsammans marscherar New age-influerade alternativmedicinare med antivaxxare och konspirationsteoretiker mot vaccinet och restriktionerna. Snart dyker allt fler nazister upp vid demonstrationerna.

Spretig antivaxx-rörelse

Covidvaccinets motståndare är en spretig rörelse som är oense om mycket - men de har flera gemensamma tankar. Det handlar om prepping, samhällets undergång och olika konspirationsteorier om världens ordning och om vaccinet. I miniserien "Ovaccinerad" möter vi aktivister, skeptiker och vårdpersonal som alla är oroliga över en sak: vaccinet.

Reporter: Sigrid Edsenius

Producent: Ylva Lindgren

Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.

När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.

Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?

Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.
I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.

Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.

I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"?

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.

På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.

Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?

Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eilert Dahlberg blir Elvis från Husum

När Eilert Dahlberg är barn lyssnar han helst på frälsningssoldaten Lapp-Lisa och rockkungen Elvis Presley. Som 39-åring spelar han på eget bevåg in några kassettband med Elvis-covers och sedan tar det inte lång tid förrän inspelningarna hamnar hos radiojournalisten Tomas Tengby i Morgonpasset på P3. Radiolyssnarna älskar snabbt "Husums Elvis" och hans säregna sätt att sjunga. Inte alltid rent men alltid med känsla och kärlek till Elvis.

2001 är han Sveriges mest bokade artist och blir även känd i England och USA. En av våra mest märkliga framgångssagor.

Eilert Pilarm får elchocker

Men bakom framgångarna döljer sig en lång period av mörker då Eilert blir behandlad med både elchocker och tung medicinering. Han själv upplever det som om Elvis Presleys ande har tagit över hans kropp. Det enda sättet för honom att bli fri från anden är att ställa sig på scenen och sjunga Presley-låtar.

Alexander Arvidsson har mött Eilert idag 2023 och här talar Eilert ut om den mörka drivkraften bakom hans beslut att ställa sig på scenen som Elvis trots att många skrattat åt honom.

Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Reporter: Alexander Arvidsson
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är när en av de storslagna festerna pågår som det urartar. Plötsligt dyker en magdansös upp som en födelsedagspresent ur en koffert.

Författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespelerskan Yvonne Lombard, poeten Elisabeth Hermodsson och estradören Olof Buckard var några i det stora kompisgänget av kändisar från 60- och 70-talens kulturliv.

Somrarna tillbringade de på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. En paradisisk tillvaro som fick ett tvärt slut när feminismen gjorde sitt intåg i gänget genom filmaren Maj Wechselmann.

Koffertmordet på Lansa

Under en urspårad födelsedagsfest en julinatt sätts gängets gemenskap på prov när en magdansös dyker upp som födelsedagspresent. Festen spårar ur och ödelägger decennier av nära vänskap och går till historien som koffertmordet på Lansa.

Reporter: Jannike Åhlund
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare.

Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut?

I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front.

Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism.

Programmet gjordes 2021.

Reporter: Ester Roxberg

Producent: Lotta Malmstedt

Musiken är gjord av Philip Ekström.

Slutmix: Mattias Miselli

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Faysa Idles storebror drogs in i kriminaliteten tidigt. Flera av hennes vänner har skjutits ihjäl, och i de miljöer hon rört sig har hon sett både vapen, knark och kontanter i väskor.

Kriminella syskon sätter spår

Det är en vardag där alla måste förhålla sig till gängkriminaliteten, även de som inte är en del av den. Man måste lära sig de oskrivna reglerna om vem som är vän och vem som är fiende, och hålla reda på när det plötsligt är tvärtom.

– Att vara en syster i en kriminell miljö sätter spår, säger Faysa Idle. Först nu, när jag fyllt 25, ser jag hur skadad jag blivit av det jag varit med om.

Gängen pressar de anhöriga

I den här världen försöker de kriminella killarna ofta pressa tjejer och andra anhöriga att göra tjänster åt dem, som att förvara vapen eller narkotika. Men framför allt: att hålla tyst om det de ser.

Nu vill Faysa Idle vara en röst, särskilt för tjejer som har liknande erfarenheter som hon själv.

Dokumentären är gjord 2023

Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Åren på Livets Ords kristna skola

Idag är Mikaela vuxen och har för första gången reflekterat över sin skoltid. En skoltid som då tedde sig normal, men som idag känns allt mer onormal. Vad var det egentligen hon och hennes klasskompisar i Uppsala var med om? Vad var det skolan faktiskt lärde ut? Tillsammans med sina klasskompisar gör Mikaela en tidsresa med förhoppningen att ta reda på vad som hände på Livets Ords kristna skola och hur det påverkat dem genom livet.

Livets Ords församling grundades av Ulf Ekman i mitten av 1980-talet.

En dokumentär från 2022 av Mikaela Arnroth och Tove Lindell

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När homosexualitet under 80-talets Sverige inte längre klassas som en sjukdom borde det vara lättare än någonsin att leva som gay. Men med skräcken för hiv kommer mycket hat mot hbtqi-personer. Homofobin och jargongen inom poliskåren får Göran Stanton att säga upp sig.

Pell Uno Larsson är på semester i Kairo och längtar efter att träffa andra män. Han använder en guidekatalog för att hitta säkra mötesplatser. Den leder honom till bastun på ett hotell.

Det är lättare att vara homosexuell i Saudiarabien, ett av världens mest konservativa länder där homosexualitet straffas med döden, än hemma i Sverige tycker Steve Sjöquist. Han flyttar till huvudstaden Riyad 1985 för arbete. Steve berättar om de hemliga festerna, att sova på soffor för att ta sig säkert hem dagen efter och samtidigt känna sig friare än någonsin.

Medverkande: Pell Uno Larsson, Steve Sjöquist, Don Jones och Göran Stanton.

Ett program från 2023

Av: Alexandra Sannermalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd.

Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja.

Planer på att leva i celibat

När sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet.

När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix av: Tor Sigvardsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.

Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälle

Hans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn.

Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.

Antroposofin skapade ett utanförskap

Tobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.

För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.

Reporter: Tobias Aspelin

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jacob Gustavsson

Från 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 28 oktober 2003 kunde vara en helt vanlig onsdag på Kungliga biblioteket. Om det inte vore för ett mejl. Klockan elva minuter över fyra kommer det till låneavdelningen. Det är en förfrågan om en bok från 1857. Ett dyrbart bildverk om Mississippifloden.

Men boken finns inte på sin plats. Och registren tycks manipulerade för att dölja att boken är borta. Nu får rutinärendet en obehaglig vändning – en anställd kan ligga bakom. Men vem?

Av: Jesper Huor
Producent: Bosse Lindqvist och Magnus Arvidson.

Programmet gjordes 2008.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.

Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.

Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet.

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Elinor Ahlborn
Producent: Anna Frey
Slutmix av: Tor Sigvardson

Den här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.

Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.
Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88.
Brottsofferjouren Sverige – erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.
Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp.
Polisen – information om hur anmälan går till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Annika Andersson i Vilhelmina är 26 år har hon nyss påbörjat sin karriär, blivit gravid och märker att något är fel i kroppen. Benen viker sig och hon ramlar i trapporna flera gånger. Efter två års pendlande till experter i Umeå får hon till slut beskedet: Hon har ALS.

Hon börjar planera för begravning, övertygad om att hon inte kommer överleva sin 30-årsdag. Men sjukdomen utvecklar sig långsamt och hon bestämmer sig för att istället leva aktivt så länge det går. Hon träffar kärleken, förverkligar sina drömmar om ett till barn och gifter sig.

2018 blir hon kommunstyrelsens ordförande i Vilhelmina, med den tunga uppgiften att lägga ner skolor och förskolor för att sanera kommunens ekonomi. Varför valde hon den otacksamma vägen, när hennes dagar är räknade?

Ett program från 2023

Av: Bertholof Brännström
Producent: Håkan Engström
Slutmix av: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.

Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.

Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.

Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.

Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.

Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius.

Producent: Robert Barkman

Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.

”Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger,” säger Vilda.

När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.

Vilda upplever att den rätta hjälpen från myndigheterna, som socialtjänst och BUP, tar lång tid med utredningar och handläggningstider. Besök som Vilda inte tycker ger något.

Tramadoltjejerna är en serie från P1 Dokumentär Miniserie av Ulrika Nandra, inspelad 2020.
Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson
Slutmix: Elvira Björnfot

Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.

Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.

Kerstin heter egentligen något annat.

Hoarders är en serie från P1 Dokumentär Miniserie i samarbete med Tredje Statsmakten. Hör hela serien här.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svenska elitlöpare fortsätter att åka på träningsläger till länder som är kända för att ha stora problem med dopning, som Kenya och Etiopien. Flera inom löparvärlden känner att Sverige inte gör tillräckligt åt problemet.

Samtidigt fortsätter löpare ta medaljer i de stora sponsorernas Adidas och Nikes senaste superskor. Problemen med utnyttjande och dopning hamnar fortfarande i skymundan, när världsrekordskor blir en hajp och saluförs till motionärerna.

Efter det misstänkta mordet på värdslöparen Agnes Tirop hösten 2021 har maratonstjärnan Eliud Kipchoge fått nog.

”Det är en enda röra just nu, den värsta röra någonsin inom idrotten. Kan vi ha det så här?”

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra Svensk friidrotts förbundskapten Kajsa Bergqvist, professor Toni Arndt och löparstjärnan Mustafa Mohamed.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.

Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.

Kvinnor kan ha tvingats till dopning

Organisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.

Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.

Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 2021 har Agnes Tirop precis slagit världsrekord och är en stigande stjärna, men livet med maken, som också är hennes tränare, beskrivs som isolerat. Vid ett lopp i Genève pratar Agnes Tirop om skilsmässa. Någon vecka senare är hon död.

Meraf Batha åker från Sverige till Iten för att träna inför mästerskapssäsongen. Men det är inte som förut. Hon är rädd. Ännu en löpare, Damaris Muthee Mutua, har hittats död.

Mordet sker bara ett halvår efter att Agnes Tirop dödats.

Löpare utnyttjas av personer med makt

Det har funnits rykten om utnyttjanden och maktmissbruk inom löparvärlden i decennier. Maratonstjärnan Mary Keitany tror att de allra flesta kvinnliga löpare från Kenya har upplevt det här.

För att få chansen att slå igenom måste du betala – med pengar eller med din kropp, berättar flera löpare.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra de svenska löparstjärnorna Mustafa Mohamed och Meraf Batha, samt den kenyanska maratonstjärnan och världsrekordhållaren Mary Keitany.

P1 Dokumentär har sökt Agnes Tirops make via hans advokat, men han har inte besvarat frågorna.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga.

Hemma i Eskilstuna drömmer den elitsatsande löparen Dusabimana Kazungu om att bli bäst i världen. Hon åker på träningsläger till löparparadiset i Iten, i Kenya, där världsstjärnor, sportagenter och topptränare möts.

Snart börjar en av hennes träningskamrater, ”Denis”, att försöka sälja medicin till henne, berättar Dusabimana Kazungu. Hon menar att han är påstridig och att när hon klargör att hon inte kan betala med pengar börjar han kräva något annat – sex.

När hon ber en annan kvinnlig löpare om hjälp får hon rådet att göra som ”Denis” vill – eller lämna Iten, enligt Dusabimana. Allt får en plötslig vändning när Dusabimana Kazungu misstänks för dopning. Hon själv menar att hon aldrig medvetet dopat sig.

Flera tjänar på dopning

Ett sponsorskontrakt från Nike eller Adidas kan ge hundratusentals kronor per år, och att vinna ett maratonlopp kan ge en miljon kronor. De stora pengarna gör att både löpare och de som säljer dopningspreparat drar sig till Iten.

Medverkar i avsnittet gör bland andra löparstjärnan Mustafa Mohamed, och den tidigare Eskilstunalöparen Dusabimana Kazungu.

Serien ”Löparkriget” är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka.

Hittar kvarlevor från en annan person

Men i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen?

Reporter: Alexander Gagliano
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2019.

Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.

– Man har det tufft hemma och måste försörja familjen på nåt sätt. Så den vägen man måste välja är genom narkotika och sånt, säger Rahmoni.

Det här är första delen i P1 Dokumentärs systerpodd P1 Dokumentär miniserie Ung Ganster. En serie av Karwan Faraj från 2021.

Hör om tonåringarna som rekryteras till kriminella gäng. Nu berättar de för första gången själva om brotten de begår och om livet inuti de kriminella nätverken.

Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2015 ändrar Slovakien sin lagstiftning kring försäljning av deaktiverade vapen efter att det framkommit att de används vid terrordåd. Då har tiotusentals Kalasjnikovs, pistoler och skorpioner redan sålts och är på drift i Europa.

Nätverken säljer vapen till båda sidor i konflikten

Med Operation Skorpion vill svenska polisen sätta stopp för vapensmugglingen. Snart får de upp ögonen för det så kallade Skånenätverket som består av tre män som köper vapnen i Slovakien, smugglar dem till Sverige och bygger om dem till skarpa. Totalt har de smugglat in 235 vapen till Sverige.

Ett 70-tal vapen som tagits i beslag runt om i Sverige kopplas till nätverket, från Malmö i söder till Kramfors i norr. Ett av vapnen har kopplingar till masskjutningen på Vår krog och bar i Biskopsgården. Där visar det sig att båda sidorna i det pågående gängkriget har fått vapen från Skånenätverket.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 30 juni 2021. 112 tar emot flera larmsamtal om en skottlossning i Biskopsgården i Göteborg. Två poliser är i området och kör mot Vårväderstorget på moped. En av dem är Andreas Danman. Framme vid platsen skjuts han till döds.

Vittnen beskriver gärningsmannen som ung, klädd i svart luvtröja och beväpnad med ett skjutvapen. En 17-åring grips inom bara några dagar.

Vapnet spåras till Slovakien

Vapnet som användes vid polismordet är en Skorpion, en liten kulsprutepistol. Genom serienumret H8212 kan det spåras tillbaka till Slovakien. Det smugglades in i Sverige redan 2014. Hur hamnade det i händerna på en 17-åring i Biskopsgården?

Det är inte det enda vapnet. Sedan 2014 har svenska tullen noterat att samma slovakiska företag har skickat flera paket med vapen till Sverige.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I november 2020 får tullen i Göteborgs hamn ett kontrolluppdrag. De ska undersöka en last från Casablanca. Tre containrar med marmorplattor gås igenom och till slut hittar tullen vakuumförpackad hasch i något som ska likna marmorplattor. Totalt rör det sig om 1,2 ton och det blir det största narkotikabeslaget i svensk historia.

FBI låg bakom krypterad app

Tipset har nått tullen efter att amerikanska FBI har låtit upprätthålla en krypterad app. Anom har marknadsförts som en säker kommunikationstjänst, gjord av kriminella – för kriminella. När FBI upptäcker att många användare skriver på svenska kopplas den svenska polisen in.

Över 12 000 telefoner kopplade till 300 nätverk i 100 länder har använt Anom. I juni 2021 görs ett globalt tillslag av 9 000 poliser. I Sverige grips 65 personer bara första dygnet.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Micke” - Stefan Bladh

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från Marbella i Spanien styr göteborgaren Micke ett narkotikanätverk. Tonvis med droger kommer till Spanien via fraktfartyg från Sydamerika och i snabba motorbåtar från Marocko. Med hjälp av en lastbilschaufför som har djurtransportsfirma tas drogerna till Sverige.

Tullen tror att det smugglas uppemot 150 ton droger till Sverige varje år.

Går med vapen dygnet runt

I Biskopsgården växer Alex upp med sin ensamstående mamma. Som 14-åring får han sin första becknarlur, en telefon med nummer till kunder. Med åren vill han expandera och hamnar i flera farliga situationer. Hans mamma är orolig för honom, aningslös om att han ligger bakom rubrikerna i media.

”De farliga riskerna börjar när man börjar sälja kilon. Det är då vapen kommer in,” säger Alex.

Alex och Micke heter egentligen något annat.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco och "Micke" - Stefan Bladh.

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter 90-talets inbördeskrig i Jugoslavien har ingen myndighet koll på hur många vapen som delades ut till befolkningen, och istället för att lämnas in smugglas de till länder som Sverige.

Marko har dömts för flera brott men aldrig för alla de vapen som han smugglat till Sverige från Balkan. I över 20 år har han fört pistoler, automatkarbiner och handgranater över Europas gränser. Ibland bakar han till och med in vapen i bröd.

En ond spiral i Sverige

Den ökade tillgången på vapen i Sverige göder det dödliga skjutvapenvåldet. 2022 sköts 63 personer till döds.

Nils Duquet, vapensmugglingsexpert på det flamländska fredsforskningsinstitutet, säger att Sverige är ett exempel på en ond spiral som inte går att stoppa: ”Det är en dödlig cocktail av vapen och unga killar som skjuter på varandra”.

Marko heter egentligen något annat.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under ett år har vi följt vapnen och narkotikans vägar in i Sverige, för att förstå hur den grova internationella brottsligheten leder till skjutningar och mord på svenska gator. I den här serien träffar du dem som sällan pratar men som har försett gängen med narkotika och vapen – smugglarna.

Gängkriget i Biskopsgården

I Biskopsgården i Göteborg har ett av de blodigaste gängkrigen i Sverige utspelat sig de tio senaste åren. Enligt vår granskning: minst 23 mord med koppling till den pågående konflikten mellan gängen från norra och södra Biskopsgården. I serien ska vi utgå från det här området för att spåra några av mordvapnen som använts men även följa narkotikans väg.

”Min son är offer för samhällets oansvar, kriminella finns i området med vapen. Hur kan vapen komma in? Det är på grund av det han dog,” säger Miroslav Petrovic, vars son mördades.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London.

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hotellet vid Arlanda flygplats är en perfekt zon för skotträdda hundar. Där får fyrverkerier inte avfyras. Varje år vid nyår checkar hundratals hundar in på hotellet för lugn och ro.

En tid för reflektion

Innanför hotellets väggar möter vi hundar och människor och deras livshistorier.

På tionde våningen bor Susanne. I resväskan finns glitter till både henne och hunden Julle. Hon är en riktig hundkvinna och bestämde sig tidigt – hellre hund än barn.

På sjunde våningen bor Christina med sin terrier Morris. Något kalas på nyår vill de inte ha. Ikväll blir det stillsam reflektion över året som gått.

Utanför matsalen sitter Douglas. Han var en charmör under 60-talets uteliv, kanske är han det fortfarande förresten. Njut av livet, säger han, snart är det försent.

Av: Kicki Möller
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1991 kommer familjen Abdulla till Sverige efter fem år på flykt undan Saddam Husseins förföljelser. Medan Trifa och hennes syskon snabbt integreras i sitt nya land, stelnar hennes föräldrar i drömmarna om hemlandet Kurdistan och marginaliseras.

Allt kulminerar sommaren 1999 då Trifa är övertygad om att hon ska bli bortgift. Hon beslutar att hon inte kan leva på det här viset längre. I våldet, den sociala kontrollen och ovissheten om sin framtid som en fri människa.

Men hennes beslut har ett högt pris: sorgen, skuld-och skamkänslorna över att ha slagit sönder sin familj bär hon med sig i över 20 år.

Hon frågar sig än i dag om frihetens pris var för högt.

Av Trifa Abdulla
Slutmix Nima Shams
Producent Håkan Engström

En P1 Dokumentär från 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hannes har varit singel i två år efter ett långt förhållande. Han dejtar emellanåt men har svårt att tänka sig att han kan bli lika kär som i sist. Han söker någon som är välutbildad och djup, men blir lätt rastlös.

Adriana är trött på att inte känna sig helt accepterad som singel i samhället. Något som blir påtagligt när hon är ensam singel bland par eller går på barnkalas utan vare sig partner eller barn. Trots att hon har över 10 000 likes på Tinder har hon inte hittat den rätta.

Många snabba beslut med dejtingappar

Både Hannes och Adriana reflekterar över det snabba svajpandet på Tinder. Snabba beslut görs utifrån personers bilder. En marknadifiering av kärlek, kallar Hannes det. Tänk om du redan svajpat förbi din själsfrände?

Av: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli

Hannes och Adriana heter egentligen något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genia och Israel har överlevt Förintelsen. På 60-talet flyttade de in i Stockholmsförorten Kärrtorp och bildar familj. Men med sina söner Josef och Daniel pratar de aldrig om vad de varit med om. När det är skottlossning på tv springer Genia iväg. Det påminner om kriget, förklarar hon.

Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen och han kunde inte prata med sin bror Daniel. När föräldrarna väl öppnar upp om sina minnen försöker bröderna komma varandra närmre.

De åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. För första gången pratar de med varandra om uppväxten och deras egna konflikter. Hela livet har de oroat sig för sina föräldrar. Nu är de över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer?

Dokumentären gjordes 2016.

Reporter: Peter Normark
Prodcent: Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Ryssland invaderar Ukraina i februari 2022 vill Tobias Engqvist från Holmsund i Umeå hjälpa till att försvara landet. Han hoppar av sin socionomutbildning och tar sig ner till kriget för att hjälpa till.

Först arbetar han som sjukvårdare men veckorna går och Ukraina håller på att förlora allt fler områden. Tobias bestämmer sig för att ansluta som frivillig soldat. Han vill få slut på kriget och vara där det avgörs – vid fronten.

I en rysk attack dör hans vänner, amerikanen Luke och svensken Edvard.

"Jag försöker få liv i honom, känner hans andetag och på hans puls. Jag hoppas på att jag ska få något livstecken, men jag får inte det."

Dokumenterar med sin mobiltelefon

Trots att han riskerar sitt liv varje dag är Tobias precis där han vill vara. Och med mobilen i bröstfickan fångar han vardagen. Ljudet av flyglarm och missiler, fritiden med kamraterna – och när de måste fly för sina liv.

Av: Henrik Brandt
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mariette går med i Scientologikyrkan i slutet av 1970-talets Sverige. Hon lockas av visioner om en jämställd värld utan kriminalitet och psykisk ohälsa. 1984 är hon på väg till scientologernas högkvarter i Los Angeles öken. Efter två dagars intensiva intervjuer blir hon en av få som ska få jobba i kyrkans absoluta toppskikt. Hon känner sig utvald.

Flyr efter 20 år

Hon har sin treåriga son med sig. Men på kontoret får hon veta att hon bara kommer få träffa honom på helgerna. Hon övertygar sig om att det är för sonens bästa.

Åren på basen går men så plötsligt händer det något. För varje dag som går känner Mariette mer och mer att hon är i ett fängelse. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.

Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Johanna Carell

En P1 Dokumentär från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under flera år spionerade den svensk-amerikanske affärsmannen Eric Erickson på Nazityskland. Han samlade information om den tyska oljeindustrin, uppgifter som skulle visa sig bli avgörande för att besegra tyskarna och få slut på kriget.

Efter Hitlers fall hyllades Eric Erickson som en krigshjälte och USA belönade honom med den finaste medalj en icke-militär kan få. Sedan glömdes han bort. I dag vet nästan ingen vem han var.

Varför blev Eric Erickson spion?

Med utgångspunkt i Erics privata arkiv försöker reportern Maja Falkeborn Willner lägga pusslet. Vad var det för affärer han gjorde – och vem tjänade på dem? Vad fick Eric att bli dubbelagent i Nazityskland? Och vad i den här historien kan man egentligen lita på?

Slutmix: Nima Shams
Producent: Martin Jönsson

En P1 Dokumentär från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att tillsammans med sin australiensiska kollega Oliver Edwards-Neil flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA i olika etapper via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg.

Får problem hundratals kilometer från civilisationen

De första etapperna går utan anmärkningar och söndagen 7 december lyfter de från Wabush i norra Kanada. Planen är att landa på Grönland. Denna sträcka beräknas ta fyra timmar och ska till stor del flygas över Ishavet.

Det som till en början är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång blir snart en mardröm. Något är fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, sen kollapsar även den andra.

Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén Hansen
Reporter: Anna Hammarén
Producent: Håkan Engström

En produktion från 2016.

De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.

Dog när polisen ingrep

En av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.

P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.

Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Peter är 12 år dör hans mamma i en bilolycka. När han är 13 år dricker han för första gången. Tonåren kantas av hetsdrickande och fyllor. 50 år gammal går det inte längre och han körs till Beroendeakuten i Stockholm, BAS. Det blir en lång augustikväll i en korridor av svåra fyllor, psykoser, abstinens och hot om våld.

Tre år senare är han nykter och återvänder till mottagningen. Han träffar personalen Frida, Jessica och Marcus som arbetade där den kvällen. Vi får en unik inblick i den kaotiska vardagen på mottagningen och om hur och varför Peter hamnade där.

Dokumentären är gjord 2022.

Av: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat.

Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs.

Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.

Reporter: Elin von Wright

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Nima Shams

En P1 Dokumentär från 2021

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst.

Polisen Rissa Seidou vill rädda liv

I Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.

Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar.

I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år.

Emirhan hyllas på sin studentdag

Emirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen.

Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Elin Hagman

Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Nästa del släpps onsdag 30 november.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots reporter Katarina Helmerson följer riksdagsledamöterna Anna Starbrink (L) och Leonid Yurkovskiy (SD) från valet fram till regeringsbildningen. Hör deras beskrivning av partiernas samarbete och hur Starbrink som tidigare var emot ett SD-samarbete, hanterar sin nya roll.

Så blev Tidöavtalet till

Efter tre dagar på ett slott är moderatledaren Ulf Kristersson redo att presentera sin regering. Men vägen till det så kallade Tidöavtalet har inte varit enkel. Sverigedemokraternas och Liberalernas komplicerade relation är i blickfånget under regeringsbildningen . Hör Gustav Gellerbrant (SD) om hur svårt läget var när partierna träffades på Tidö slott.

Till slut enas partierna om att släppa in Liberalerna i regeringen. När avtalet ska presenteras är det Jimmie Åkesson som går först av partiledarna in till det väntande pressuppbådet. För första gången har Sverigedemokraterna tjänstemän i regeringskansliet.

Avsnittsbilden är ett montage och handslagsbilden är AI-genererad.

Dokumentären gjordes november 2022.

Reporter Katarina Helmerson

Producent Ylva Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Till St Görans sjukhus kommer gravida och barn som smittats av syfilis. Läkaren Edvard Welander börjar samla in pengar för att kunna öppna ett eget sjukhus för syfilissmittade barn. Snart står Lilla Hemmet klart.

Kvicksilverbehandling mot syfilis

En av de första patienterna på Lilla Hemmet är ettåriga Ingrid. Här ska hon tillsammans med andra barn få en långvarig behandling med kvicksilver. Behandlingen har en bakteriedödande effekt men kan samtidigt vara livsfarligt för patienten.

Hör om när syfilissmittan spreds genom Stockholms bordeller, hur kvinnor tvingades till gynekologiska kontroller på besiktningsbyråer.

Möt också några av Lilla Hemmets patienter, vad hände med deras liv sen?

20 oktober 2022 tilldelades Cecilia Ohlén branschpriset Guldörat för dokumentären De bortglömda Syfilisbarnen i kategorin Årets Fakta.

Det här är en P4 Dokumentär och sändes första gången 2022.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Adam Heij växer upp med mamma, pappa och lillebror i Mariestad. I skolan uppfattas han som lite slarvig men Adam tar revansch och studerar sedan vid universitetet i Lund. Men där börjar också hans missbruk.

Våren 2018 hamnar Adam på ett behandlingshem. Då börjar han också videoblogga. Via bloggen följer vi Adams sista månader i livet. Om hemlöshet, avgiftning och kampen att få hjälp.

Det här är också en berättelse om hur polis och sjukvård slår larm och kommuner som inte tar sitt ansvar. Adams kamp mot alkohol och narkotika blir även en kamp för familjen, som till slut är nära att gå under.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix Adam samuelsson

Det här programmet är en P4 Dokumentär och sändes första gången 2020.

P4 Dokumentär

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Säkerheten var inte viktigast. Det var den nyupptäckta oljan.

Men oljan behövde komma in till land och för det behövdes pipelines, som svetsades av djuphavsdykare.

Dykarna som lämnades kvar

Hundratals meter ner under vattenytan blev unga människor levande försökskaniner. Dödsfall av kollegor blev en del av arbetet - ändå valde många att fortsätta.

Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt.

En dokumentär från 2012.

Reporter: Martin Johnson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu bestäms det att mannens psykiska tillstånd ska bedömas professionellt för att se om han kan lida av en alvarlig psykisk störning. Detta har gjorts en gång tidigare – för 16 år sen.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.

Utsatt? Hit kan du vända dig:

Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Reporter: Daniel Velasco

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.

Slutmix: Nima Shams

Producent: Ylva Lindgren

Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En dolda avsändaren skickar även en video på Amanda. Återigen hotas Amanda att lyda för att videon inte ska skickas till hennes nära och kära.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.

Utsatt? Hit kan du vända dig

Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Reporter: Daniel Velasco

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Victoria Gaunitz, Emelie Rosén och Daniel Velasco.

Slutmix: Nima Shams

Producent: Ylva Lindgren

Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förutom Amanda döms mannen för att ha utsatt ytterligare sju barn för brott, och döms till 4,5 års fängelse. Kriminalvården bedömer att risken är låg för att mannen ska begå nya brott under fängelsetiden.

Men under en obevakad permission åker han till bibliotek. Där öppnas ett konto i en moln-tjänst och en ny mejladress som ser ut att tillhöra någon annan.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.

Utsatt? Hit kan du vända dig

Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Reporter: Daniel Velasco

Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.

Slutmix: Nima Shams

Producent: Ylva Lindgren

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mannen åker iväg med Amanda till ett hus utanför stan. Hon är 14 år och inser att nu kommer det allra värsta att hända.

Senare gör polisen ett fynd hos en man. 300 mappar - en mapp med information om varje tjej. Fyndet gör också att mannens före detta sambo får sina misstankar bekräftade.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.

Utsatt? Hit kan du vända dig

Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Reporter: Daniel Velasco

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.

Slutmix: Nima Shams

Producent: Ylva Lindgren

Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera unga tjejer får alla hotfulla sms om att nakenbilder på dem kommer skickas till deras nära och kära. Det finns bara ett sätt för dem att stoppa detta. Att träffa personen som skickat SMS:en.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.

Utsatt? Hit kan du vända dig

Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Reporter: Daniel Velasco

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.

Slutmix: Nima Shams

Producent: Ylva Lindgren

Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1995 hamnar den japanska undergångssekten Aum Shinrikyo på världens löpsedlar. Sektledaren Shoko Asahara menar att världen kommer gå under och bara medlemmarna i sekten kommer överleva. När fem sektmedlemmar placerar ut behållare med nervgasen sarin på fullsatta tunnelbanetåg i Tokyo är katastrofen ett faktum. 13 personer dör och 5000 skadas.

Sektmedlemmen Yoshihiro Inoue som försöker sona sina brott

Attacken blev kulmen på sektens mordiska framfart och sektledaren liksom tolv av hans närmaste män dömds till döden.

Reportern Jon Thunqvist träffar en av Asaharas närmaste följare och dödsdömde Yoshihiro Inoue i fängelset i Tokyo som fokuserar på att gottgöra offren och deras anhöriga. Hör även Yoshihiros anhöriga och en stödgrupp som för en kamp mot klockan för att hans dödsdom ska omvandlas till livstids fängelse.

Reporter: Jon Thunqvist.

En dokumentär från 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I den här dokumentären hör du flera klimataktivister i Extinction Rebellion (XR) som alla riskerar eller redan har dömts för brott som luftfartssabotage och obehörigt tillträde till skyddsobjekt. De säger att de vill störa samhället så mycket som möjligt.

Josefin, 28 år, ska göra sin första stora aktion: att stoppa ett inrikesplan från att lyfta genom att gå ombord som passagerare men vägra att sätta sig på sin plats.

Helen, 57 år, väntar på rättegång efter att ha rusat in på Sturups flygplats. Nu ”fängelsestädar” hon sin lägenhet för att kunna hyra ut den under ett fängelsestraff.

Alfred, 28 år, flög jorden runt i jakt på den bästa pudersnön innan han blev klimataktivist för ett och ett halvt år sedan. Nu har han genomfört hundratals aktioner, blivit gripen mer än 15 gånger och är dömd i domstol tre gånger, hittills.

Icke-våld som politisk metod

När klimataktivisterna ses låser de in telefonerna i garderoben för att inte polisen ska kunna avlyssna dem. Hör hur de talar om sina ”oh shit moments”, fredlig civil olydnad och varför de vill störa samhället så mycket som möjligt.

En dokumentär från 2022.

Reporter: Simon Folger
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Janne Waldenmark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rekordmånga svenskar går till vallokalerna den 9 september 2018 - och dagen efter vet ingen vem som ska bli statsminister. Håller alla partier fast vid sina principer kommer Sverige inte få någon regering.

Hör om en historisk regeringsbildning. Om hur det kändes för moderatledaren Ulf Kristersson att bli dumpad på telefon efter femton år. Om hur det gick till när Annie Lööf valde bort Alliansen för att inte ge Sverigedemokraterna (SD) inflytande. Men att hon därmed också uppfyllde ett av SD:s stora mål - att splittra Alliansen och skapa förutsättningar för ett nytt konservativt block i svensk politik: det som vann årets riksdagsval.

Reporter: Maggie Strömberg

Producent: Robert Barkman

Tekniker: Ludvig Jansson

En dokumentär från 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.

Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcker P1 Dokumentärs "Det illojala vårdbiträdet" frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.

I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.

Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.

Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett vårdbiträdet Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 Dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om meddelarfriheten och rätten att slå larm i media.

Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen

Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Covid-19 sprider sig som en löpeld på äldreboenden. På Sabbatsbergsbyns äldreboende i Stockholm dör flera när smittan tar sig in på fem avdelningar.

När Stine uttalar sig i media kallas hon till huvudkontoret på vårdföretaget Attendo. I hemlighet spelar hon in mötet.

Hör också Mia Grane som förlorar både sina föräldrar på boendet.

I P1 Dokumentären "Det illojala vårdbiträdet" tar reportern Johanna Sjövall reda på vad som faktiskt hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020.

Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.

Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.

Reporter: Johanna Sjövall

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen

Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den danska frikyrkopastorn Jens Garnfeldt eggar publiken i den fullsatta aulan i Göteborg. Han säger att en ny väckelse är här. Han säger att Gud säger till honom vilka Gud vill vidröra. De som pekats ut kommer upp på scen och ställer sig på en lång rad. Jens Garnfeldt lägger händerna på dem och skriker: Fire!

De faller direkt.

Från Köpenhamn via Livets ord till Älmhultsväckelsen

Jens Garnfeldt föddes i Köpenhamn och växte upp i en kristen familj med föräldrar som var pastorer inom pingstkyrkan. Efter att ha studerat i Livets ord startar han den egna församlingen Köpenhamns bibelträningcenter.

Dokumentärmakaren Bo Sjökvist ser hans ”Älmhultsväckelse” på en kristen tv-kanal och börjar följa hans resa genom Sverige. Hör hur det låter inifrån mötena där handpåläggning sägs bota deltagarna och människor ligger i högar på golvet.

En dokumentär från 2014.

Reporter: Bo Sjökvist
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Två miljoner människor sitter i fängelse i USA. Många av dem förlorar kontakten med vänner och familj efter domen, vilket har gjort fenomenet ”Prison Penpal” populärt.

I fem år har Cecilia Ekman skrivit med ”Henry”, som sitter på livstid för trippelmord i Texas. Hennes vän Madde brevväxlar också med en intagen i samma delstat.

Men kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall visa det på Facebook?

Hör också Genni från Texas som i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med.

Dokumentären har också fått en uppföljare i Kärlek på Death Row.