Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare.

– Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.

I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.

En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.

Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-talet

Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?

Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?

Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?

Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?

Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?

Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?

Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?

Läs Gustav Vasas bibel

Läs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnittet publicerades första gången 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rövarspråket, månsing och knoparmoj bygger till stor del på att man manipulerar ett befintligt språk genom olika tekniker: lägga till ljud, kasta om stavelser eller byta ut ord. Men hemliga språk följer sällan en enda regel, vilket gör dem svårare att förstå för utomstående.

– Man kombinerar olika hemliga språk och olika tekniker. Det innebär att det inte finns ett sätt. Man måste vara insatt och använda språket för att hänga med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Vissa hemliga språk skapas från grunden

Ännu svårare att hänga med blir det när ett hemligt språk skapas helt från grunden, som med Hildegard av Bingens lingua ignota från 1100-talet. Det är ett språk med egna ord och ett eget system som inte på att man har ändrat i ett befintligt språk.

– Man kan skapa helt nya språk från grunden med en egen ljudbild, egna ord och egen grammatik, kanske också ett eget skriftspråk, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om hemliga språk

Varifrån kommer det hemliga språket dubbelsvenska?

Kommer ordet fika från månsing eller backslang?

Har ordet kille sitt ursprung i västgötaknallarnas månsing?

Finns varvsgöteborgskan fortfarande kvar? Eller finns det andra liknande sociolekter idag?

Vad är egentligen ”tjena mittbena” för uttryck och är det samma princip som cockney rhyming slang?

Mer om hemliga språk

Lyssna på OBS: Radioessän om Hildegard av Bingen och hennes eget språk Lingua Ignota (från 17 augusti 2026).

Boken Slang och hemliga språk av Gösta Bergman från 1964.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Prefixet ”be” kom in i svenskan under senare delen av 1300-talet. Vi lånade in många ord från tyskan som hade den här förstavelsen och sen började vi bilda egna be-ord, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Be – ibland ganska meningslöst

Men vad tillför egentligen ”be” i början av ett ord? I vissa fall väldigt lite. Till exempel ”främja” och ”befrämja” har i stort sett samma betydelse. Men i andra fall blir ordet svårbegripligt utan ”be”, exempelvis ”bekymra” där ”kymra” inte är ett ord.

– En tredje kategori är de be-ord där det finns ett ord utan prefixet be, men det är svårt att förstå hur de hänger ihop. Till exempel tala – betala eller skriva – beskriva, säger Ylva Byrman.

Be – kan förändra hela ordet

– Där det har en transitiverande funktion, alltså det ändrar ordet så att det kan ta ett objekt. Ett exempel är skylla och beskylla. Man kan säga ”De skyllde på sin pappa” men man kan också säga ”De beskyllde sin pappa”. I det senare exemplet behövs inte ”på”, förklarar Ylva Byrman.

Språkfrågor om ”be”

Vad kallas konstruktionen med ”be”? Vad händer med ord som börjar med ”be”?

Är beskonad ett ord?

Vad betyder ”bedravar”?

Varför betonar vi första stavelsen just i ordet ”bearbeta”?

Är ”befläckad” ett negativt ord? Är en espresso macchiato en espresso befläckad med mjölk?

Kan man alltid använda ”besitta” som synonym till ”ha”?

Mer om prefixet be-

Läs om be- i SAOB.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Människor har en tendens att överdriva, och då devalveras de starka ordens värde, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Och hänvisar till en artikel skriven 1936 av språkforskaren Kar Gustav Ljunggren.

Nya ord från sociala medier

Att unga utvecklar egna ord och uttryck är inget nytt fenomen. När ungdomar bygger egna gemenskaper skapas också ett språk som skiljer dem från äldre generationer. Idag hör vi ord som drip, slay, grisch och gyat – ord som kan vara svåra att förstå för föräldragenerationen.

– Men samtidigt har det har aldrig varit lättare än nu att ta reda på vad nya ord betyder, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om ungas språk

Varför används ord som ångest, chock och älskar i betydligt bredare betydelser än tidigare?

Är uttryck som ”sluta sukta mig” ny ungdomsslang, eller har det funnits i svenskan länge?

Vad är egentligen skillnaden mellan skämmigt och skamligt?

Har det blivit svårare för föräldrar att förstå ungdomars språk idag, med ord som drip, slay och andra nya slangord?

Varför säger och skriver vissa unga ”vilket som” där standardsvenska traditionellt använder ”vilket”?

Mer om ungas språk

Artikeln ”Till de försäkrande adverbens betydelseutveckling i svenskan” av Karl Gustav Ljunggren 1936, Nysvenska studier 16, s. 88–122. Finns ej att läsa digitalt, men är citerad tex i Betydelseförändring i svenskan: två empiriska undersökningar av Sven-Göran Malmgren.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Homonymi, alltså ord som låter och stavas lika men har helt olika betydelser, förekommer i många språk.

– Det går nästan inte att föreställa sig ett språk som inte har ord som låter lika som betyder olika saker, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Genom att följa spåren efter homonymer som mål, gift och broms öppnas dörren till ordens etymologi och de ofta oväntade vägar som språket har tagit genom historien.

– Om man skulle visualisera de olika betydelserna av ordet måls historia skulle det se ut som blodkärl som förgrenas. De kan verka långt ifrån varandra men har samma ursprung, säger Susanna Karlsson.

Rättelse: I avsnittet säger vi fel om ordet lovgirig. Rätt uttal för lovgirig hör du här. Och definitionen av lovgirig enligt Svensk ordbok (SO) är: ”som tenderar att lova” om båt. Och definitionen av lova är enligt SO: styra (segelbåt eller segelfartyg) upp mot vinden. En rättelse hör du i det kommande avsnittet, som du kan lyssna på här.

Språkfrågor om homonymi

Hur hänger röra i soppan, avloppsrör och en enda röra ihop?

Hur kommer det sig att girig är något negativt och vetgirig något positivt, och har orden något att göra med lovgirig?

Har insekten broms och bromsen på en bil något med varandra att göra?

Varför finns det så många mål? Modersmål, fotbollsmål, måltid, mål i mun och brottmål.

Har gift i betydelsen att något är giftigt och gift i betydelsen ingått äktenskap något samband?

Mer om homonymi

Läs i SAOB om olika ”mål”.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I årets valrörelse hörs begreppet ”hårt arbetande människor”, framförallt från regeringen men också från oppositionen.

– Begreppet har fått kritik för att det exkluderar de som har sjukpenning, pensionärer, unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och arbetslösa, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.

Ett annat begrepp som används av politiker är ”vanligt folk”, med det är ett för luddigt och brett begrepp tycker My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.

– Om ni visste hur många år jag har lagt på att få Socialdemokraterna att definiera vad vanligt folk är, och de har ännu inte lyckats. Alla människor är ju vanligt folk på ett eller annat sätt, säger My Rowhedder.

Gäster:
Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet och forskar om språk om politik.
My Rohwedder, journalist och inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Partierna använder strategier för att beskriva egna samarbeten och sina politiska motståndares. Ibland funkar det bättre, ibland sämre.

– Det är en kamp om vilka ord som får fäste och vilken benämning man får, säger
My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.

– Man försöker sätta ett namn för att det ska markera något nytt och kunna bli viralt, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.

Anna pekar på att orden man väljer signalerar saker till väljarna.
– Laget betonar enighet medan en allians består av aktörer som samarbetar men behåller sin egen identitet, säger hon.

Gäster: My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet
Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera trovärdighet, säger Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.

– Avsikten är att det ska låta kunnigt och högtidligt. Dessutom ska det ge en känsla av att det är objektivt, det saknas ofta subjekt, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Sveriges Radio.

Meningar som ”åtgärder ska vidtas” och ”reformer genomförs” är exempel på formuleringar där det inte framgår vem som ska göra något.

– De vill låta seriösa och trovärdiga men det är också ett sätt att försöka skapa uppmärksamhet, säger Gunilla Almström Persson.

Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator, Sveriges Radio
Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten.
Hon tycker att politiker generellt är duktiga på att anpassa sitt språk mellan de många olika format som finns idag, men att det finns tillfällen när det inte blir naturligt.

Förändringen av språket sker ytterst medvetet och ska inte förväxlas med otvungna, vardagliga samtal menar språkvetare Anna-Malin Karlsson.
– Det politiska språket har blivit strategiskt vardagligt. Det låter nära, men är noggrant planerat, säger hon.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Gäster: Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten
Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom språkforskning talar man om ockuperade ord och uttryck. Ett tydligt exempel är när Moderaterna 2006 började kalla sig det nya arbetarpartiet.

– Det nya arbetarpartiet var oerhört provocerande för Socialdemokraterna, säger Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.

Ett ord som det pratas om i politiken idag är ”vandel”, ett gammalt juridiskt ord som få använde innan Tidöpartierna började prata om det.

– Man tog begreppet från lagstiftningen och fyllde det med tydligare kriterier, säger Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk.

Ett annat ord som omdefinierats inom politiken är ”utanförskap”.
– Utanförskap har gått från att beteckna arbetslöshet till att betyda ett segregationsproblem, säger Mats Knutson.

Gäster: Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.
Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.

Exempel på sådana nybildningar är ”bensinpopulism”, ”antielektrifieringspolitik” och ”kvoteringssmocka” – ord som snabbt sätter en bild och riktning i debatten.

– Det är ju jätteroligt, vi kan göra precis som vi vill med språket. Den här friheten att vara kreativ den utnyttjar ju politiker väldigt mycket och det tycker jag att de ska göra, säger Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.

För journalister blir det en balansgång.

– Ibland kan det vara så att man inte vill skicka just det där ordet vidare för att man vill snarare att de ska svara i sak, säger Anders Holmberg.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Gäster: Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.
Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det förekommer att politiker inte svara alls på frågor men vanligare är att de svarar något närliggande utan att ge ett tydligt svar.

– En vanlig strategi är att svara med en princip i stället för att ge ett konkret besked, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentator.

– Man väljer att svara på den del av frågan som man är beredd att hantera och ignorerar resten, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Ytterligare en taktik är att ha förberedda talepunkter, alltså budskap som politikerna själva vill passa på att föra fram, ibland oavsett vilken fråga de fått.

Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att berätta, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio.

Andra exempel på svar som är vaga är ”Jag vill inte föregå utredningen”, ”Frågan bereds i Regeringskansliet” och ”Vi följer detta noga”.

– ”Jag gjorde en samlad bedömning” används när man inte kan eller vill motivera ett beslut, säger Fredrik Furtenbach.

Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, beskriver samtalet mellan politiker och journalister som något helt annat än vardagligt prat.
– Samtalet mellan journalist och politiker har egna spelregler och liknar ibland ett förhör.

Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

En sak som kan uppfattas som ologiskt är att ett ord som stavas på ett visst sätt, kan uttalas på ett helt annat sätt. Det som väger tyngst när det gäller stavning är bruket, hur man gör. Alltså argumentet att ordet ska stavas som det brukar stavas, eller brukade stavas.

– Sjuåringar som ska lära sig att stava är väldigt få och i minoritet jämfört med majoriteten av gamla stötar som har stavat på ett visst sätt i hur många år som helst. Så det finns en inneboende tröghet i systemet som gör att det blir väldigt svårt att genomföra stavningsreformer, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om logik i språket

Vad hade vi för språkliga regler innan grammatiken utvecklades?

Varför har det svenska språket så många ord som stavas på ett sätt men uttalas på ett annat?

Är de två ordklasserna substantiv och verb dominerande också i andra språkgemenskaper?

Varför har ordet ”gapa” samma form i grund- och imperativform?

Hur har uttrycket ”både ock” kunnat bli ”både men också” och ”både men även”?

Läs mer om logik i språket

Läs Viktig svenska: Alla dom där språkfrågorna (2023)

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vits så bygger man upp det som en situation, och då bygger man upp en spänning. Och så får den här spänningen en katarsiseffekt, fortsätter han.

Språkfrågor om humor i språket

När och varför uppstår det humor i språket?

Jag lärde mig ganska nyligen att väskorna som man ofta ser äldre människor dra efter sig heter ”Dramaten”. Finns några fler liknande ord som förklarar i namnet vad det är för något?

Jag älskar syftningsfel. Finns det några regler för hur de fungerar, och genvägar för att ”tvinga fram” dem?

Har ”pappaskämt funnits länge, eller är det något nytt?

Finns det någon koppling mellan läderarbetet garva, och garva i betydelsen skratta?

Vet man hur man skrattade förr och i andra kulturer? Det är väl inte en naturlag att det måste vara ha-ha eller hi-hi?

Läs mer om humor i språket

Stilblommor och Grodor av Albert ”Purre” Holmkvist.

Laughter and culture av Gregory A Bryant och Constance M Bainbridge

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Och när någon bara svarar ”ja” eller ”nej” på en ja- eller nej-fråga. För det vanligaste är att man lägger till något mer. Man behöver nästan alltid förklara ett nej, men även ett ja kräver ofta mer information, fortsätter hon.

Danska – otrevligt och barskt?

Vi blickar också utanför Sveriges gränser och reder ut varför det danska språket kan uppfattas som otrevligt för oss. De flesta svensktalande förstår danska tillräckligt väl för att vi inte ska behöva byta till engelska, men vi använder vårt eget språk som mönster för att förstå. Så saker som går bra att säga på svenska, och som man direktöversätter till danska kan slå fel.

– Vi tolkar det som att de ligger närmare oss språkligt än vad de gör. Det är som upplagt för missförstånd, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om otrevligt språk

Är det danska språket lite otrevligt?

Är uttrycken ”håll käften” och ”håll truten” lika otrevliga?

Varför anses det otrevligt att säga ”hördudu” medan det inte anses otrevligt att säga ”hörnini”?

Varför är uttrycket ”Jag hör vad du säger” negativt laddat?

Är ”fattar” otrevligare än ”förstår”?

Är det otrevligt att inte sätta sig själv sist när man räknar upp ett antal personer inklusive sig själv?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Både de könade och neutrala titlarna har använts för att synliggöra kvinnor i språket.

– Den tidiga feminismen jobbade med att snarare öka femininformerna för att synliggöra kvinnor. Men, någonstans på mitten av 1900-talet blev rörelsen sån att man gick mot enhetsformer istället, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om manliga och kvinnliga titlar

Varför säger sportkommentatorerna höjdhopperska, diskuskasterska och häcklöperska? De skulle ju aldrig säga studentska, profesorska eller chaufförska.

Man kan tala om biskopinnan, prostinnan och pastorskan, men kyrkoherdens fru blir inte kyrkoherdinnan! Varför?

Ska Ulla Skoog påannonseras som skådespelare eller skådespelerska?

Vad bestämmer om ändelsen blir ”-ska” som i majorska, eller ”-inna” som i prostinna?

Titeln professor är könsneutral, men varför skiljer man på den pensionerade professorn som emeritus för män och emerita för kvinnor?

Vi följer serien Min fantastiska väninna och undrar om det faktiskt finns ett engelskt ord för, väninna trots att den engelska titeln lyder My brilliant friend?

En kvinnlig vän kallas väninna, men vad kallas en manlig vän?

Hur ser historien för ordet väninna ut? Jag är född på 80-talet och skulle aldrig få för mig att kalla mina vänner väninnor.

Mer om manligt, kvinnligt och könsneutralt språk

Läs vad Språkrådet svarar på frågan Vilka yrkesbeteckningar ska man använda om man vill uttrycka sig könsneutralt?

Läs vad Språkrådet svara på frågan Hur vet man om ett ord för en grupp människor är könsneutralt?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och sätta ihop det med ”kaka” - plojkaka. Det kanske ingen har sagt tidigare, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Att sammanfoga två ord till ett nytt är ett sätt. Men vi kan också bilda nya ord med hjälp av avledning. Då tar vi ett verb, till exempel säga, och bildar substantivet ”sägning”. Det här är två exempel på morfologi, alltså ordbildningslära.

Språkfrågor om ordbildning

Kan man säga ”obegåelig” om en väg som det inte går att gå på?

Henrik, 7 år, har kommit på ett nytt ord som kan användas när man inte vet om någon vill kalla sig kille eller tjej: ”tjille”. Hur gör man för att ett ord ska börja användas?

Varför säger många barn ”lagg” istället för ”la”?

Är ”humorös” i betydelsen ”humoristisk” ett nytt ord som uppstått?

Kan ”positivism” användas istället för ”positivitet”?

Är ”konsekvensrevidering” ett existerande ord?

Mer om ordbildning

Läs om sammansättningar (Svanlund, 2009)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tidningar, radio och TV förväntas språket vara vårdat och korrekt, och så är det kanske inte alltid. Men har språket i medierna blivit sämre?

– Det är svårt att mäta språks godhet eller dålighet. Men det är väl så att det är lite högre tempo i dag och att man har sparat in på den korrekturavdelning som fanns förr, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfel som finns överallt

De språkfel som lyssnarna stött på i medierna är inte unika för medierna, utan förekommer i vanligt språkbruk och begås av alla.

– Alla de sakerna som vi har tagit upp hittar vi också i annan skrift och annat tal, men i medierna förväntar man sig att de ska följa en viss norm för vårdat skriftspråk, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om mediespråk

Kan ord som är singularis numera hanteras som om de har pluralform? ”Dels var man rädda” och ”Det är kommunen själva som”.

Är ”MC-gängen kan dra in barn i deras konflikter” ett syftningsfel?

Kan man säga egna istället för egen eller eget?

Heter det vuxit eller växt?

Har ”har” blivit mindre vanligt eller försvunnit?

Vad har hänt med ordet ”chock”, i media används det till exempel om en ny bolåneränta?

Läs mer om språkregler

Läs Andreas Brimbergs blogginlägg om egen, eget och egna.

Se Jan Svanlunds presentation om sammansättningar

Lyssna på intervjun med Eva Sundgren om språkkänsla, som nämns i avsnittet.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet.

– Det finns stora skillnader inom Småland, framför allt när det gäller satsmelodi, men också stora likheter. Framför allt är det slående att man hittar många dialektord som är desamma över hela landskapet. Men man kan tänka sig Småland som en stor fyrkant och skilja på sydvästsmåländska, nordsmåländska, nordöstsmåländska och kalmardialekten, förklarar Gunlög Johansson.

”Man ska inte tro att r:et alltid är borta”

Till skillnad mot vad man kan tro försvinner inte alltid r:en i småländska.

– Ibland så smittar r:et av sig på vokalen efter. Så uttalet på till exempel ”höna” och ”hörna” låter inte likadant.

Språkfrågor om småländska

Lyssnaren Annika vill veta mer om genitivformerna ”hansa bil” och ”hennesa bil”.

Hur används uttrycket ”i bare” och är det unikt för småländskan?

Vad betyder ordet ”onati”?

”Klök” betyder att en växt är frodig. Finns det nämnt någonstans?

Hur utbredd är användningen av orden ”söa” och ”söerna” som betyder får?

På den småländska landsbygden finns flera platser som inleds med ”hor”, till exempel Horsarp och Horhult. Betyder ”hor” något annat än det vi känner till idag?

Läs mer om småländska

Läs boken Småländska: orden och grammatiken (2021)

Lär dig mer om småländska ortnamn (1992)

Slå upp ord i Svenska Akademiens Ordböcker

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Sök i Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Gäst: Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många lyssnare funderar över ord eller uttryck som äldre släktingar använt, som idag kan verka utdöda. Men hur länge kan ett ord egentligen leva kvar?

– Man brukar säga att ett språk försvinner på tre generationer. Det kanske är så att ord också försvinner på tre generationer. Ett ord som min farfar har använt kan jag möjligtvis använda, men jag för det inte vidare till mina barn, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Vissa av orden kan vara mycket lokala

– En del frågor av den här karaktären, oavsett hur mycket man letar så hittar man ingenting om de här speciella uttrycken. Då tyder det på att de har använts väldigt lokalt och kanske också under en väldigt begränsad tid. Men andra uttryck kan vi hitta mer om, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

Min mamma född i Östergötland 1923, hade ett uttryck som hon sa till mig om jag inte räckte upp att exempelvis hämta något på en hylla: ”Speta på en stol, så räcker du, ” Var kommer det ifrån?

Jag har funderat på vad ordet ”häffel” egentligen betyder och om det är ett svenskt ord överhuvudtaget. Min pappa använde ordet ofta i bemärkelse av något stort och gärna med humor.

Min mormor föddes 1910. Hon sa ”intressang” i ställer för intressant. Tänker då på komplimang, resonemang, engagemang. De kommer väl alla gissar jag från franskan. Varför blev inte intressant intressang på svenska, som de andra orden?

Min pappa gick som ung i lära hos olika affärsmän och butiksägare i Göteborg . När han berättade om sin praktikanttid använde han ordet ”principal” om sina gamla chefer och läromästare.

Min Mormor Alva, född 1923 och uppvuxen på landsbygden mellan Alingsås och Vårgårda, använde ordet ”bissa”. Är det faktiskt ett ord som använts i Sverige?

Min mormor, född 1887 i Vivstavarv, Medelpad, sade skaft om någon dam såg ut att tillhöra det lättare gardet, om damen ifråga även rökte kallades hon ”ratskaft”. Jag undrar om det var vanligt att man använde dessa uttryck?

Min kära mormor Anna Götharsson kunde använda uttrycket ”hucken turre” om hon undrade vem samtalet handlade om. Har försökt att hitta ursprunget men inte lyckats.

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Afhandling om svenska stafsättet av Carl Gustaf af Leopold.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Så är det med ganska många ord runt omkring oss, att vi inte kan se ordet och skåda in i dess etymologi, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Och jag vet, för att jag har jobbat med er språkvetare i många år nu, att ni kallar dem för ogenomskinliga. Så det här blir ett – förhoppningsvis – genomskinligt avsnitt om ogenomskinliga ord och uttryck, säger Emmy Rasper, programledare.

Därför säger vi lathund och ”jo tjena”

Ett exempel på ett ogenomskinligt ord är "lathund”. Vi kan definitionen av lathund, men varför heter det så?

– Hund kan ju vara ett skällsord. Om man vill skälla på någon som är slö, då är det en lathund. Men sen har det förts över till den här korta sammanställningen av hur man ska utföra vissa uppgifter. Man kan tänka sig att någon har börjat använda det skämtsamt. ”Det här är för den som inte riktigt orkar hålla ordning på alla steg i huvudet”, förklarar Susanna Karlsson.

Lär dig också hur det kommer sig att uttrycket ”jo tjena” betyder ungefär ”nej verkligen inte, om det hade jag inte väntat mig heller”.

Språkfrågor om ogenomskinliga ord och uttryck

Vad betyder förledet ”dis” i ”disponibel inkomst”?

Hur kan ”jo tjena” betyda ”nej, verkligen inte”?

Vad menar man egentligen med uttrycket ”nöjet är helt på min sida”?

Varför heter det ”lathund”?

Varför säger vi ”i och för sig” och ”överhuvudtaget”?

Varför svarar många ”Det betyder jättemycket” på frågan om vad det betyder för honom eller henne?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En språkpolis kan definieras som någon som irriterar sig på något som hen tycker är fel, och som dessutom rättar.

– Ja, man delar med sig av sin irritation. Där inträder språkpoliseriet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Finns olika sorters språkpoliser

– Om någon på en fest ställer frågan om det finns någon vill ha mer tårta, och får svaret att det säkert finns någon som vill ha mer tårta – i världen, så är det mer ett skämt. Språkpolisen avstår från att göra en pragmatisk tolkning och gör en väldigt bokstavlig tolkning. Men så finns det också de som påpekar normbrott i sammanhang där normbrottet inte spelar så stor roll. Det kan handla om att det är fel i kommateringen, säger Susanna Karlsson.

Behandla språkpoliser med vänlighet

Mycket av det som språkpoliser reagerar på är helt vanlig språklig variation. Men vissa av de här variationerna har högre status, och språkpolisen förespråkar gärna den snäva skriftspråksstandarden för alla kommunikativa sammanhang.

– Jag tror att det kan vara svårt att hantera någon som verkligen vill vara en språkpolis. Men att påpeka vad som verkligen är sakfrågan kan vara ett sätt. Och att vara vänlig, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om och från språkpoliser

Varför finns det så många språkpoliser och hur ska man hantera dem?

Kan man säga ”ta tillvara på”?

Är det grammatiskt korrekt att säga ”ett slags” och ”en sorts”?

Har ”utevaro” ersatt ”frånvaro” i nyhetssammanhang?

Ska man skriva ”kafét” eller ”kaféet”?

Mer om språkpoliser

Läs Språktidningens artikel om varför vi blir så arga på språkpoliser (2013)

Läs Språkriktighetsboken (2005)

Läs Erik Wellanders bok Riktig svenska (1982)

Gå in här för korrekta stavningar.

Läs Svarta listan - ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk från Regeringskansliet (2011)

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns många ord och uttryck som lever kvar i språket trots att de företeelser de ursprungligen syftade på har förändrats eller försvunnit.

– Vi behöver inte förstå ett uttryck eller känna till dess etymologi för att veta vad det betyder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Den fasta telefonen har gett upphov till flera kvarlevande uttryck

Ett annat uttryck som många använder är ”lägga på” som förklaring till att vi avslutar ett telefonsamtal – trots att vi inte lägger telefonluren på en klyka för att bryta samtalet som förr.

– En lite rolig grej är att nu när vi trycker på skärmen för att lägga på så föreställer ju den symbolen en sån där gammal klassisk lur. Den ikonen har blivit ett konventionaliserat sätt att visa att man påbörjar eller avslutar ett samtal.

Det finns flera uttryck från tiden då vi använde fasta telefoner som lever kvar än idag. En ”nollåtta” är en person från Stockholm, även om vi sällan slår riktnummer när vi ringer längre.

– Men jag tror att det är ett uttryck som är på ganska stark tillbakagång. Det ser ut som att det hade sin topp på 90-talet och att det då var ungefär tio gånger vanligare än idag. Det första belägget jag hittar är från 1977 och då förklarades det som ett finare ord för badjävlar, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om uttryck

Varför säger ni på radion att ni ”bandar” när banden inte finns kvar?

Är ordet ”nollåtta” på väg att dö ut när färre använder fast telefon?

Varför heter det ”epatraktor”?

Vad betyder ordet ”avrivare”?

Vad betyder egentligen ”hack i skivan” och hur använder man det?

Vad menar man med att ”ge järnet”?

Mer om uttryck som lever kvar i språket

Lyssna på inslaget Gamla bruksföremål lever kvar i språkliga uttryck från Radio Sweden, (från 2011).

Läs artikeln Ordspråken som ingen längre förstår från Aftonbladet (från 2020).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– I 1800-talets folkberättelser förekommer ”påskkärring” som ett ord för häxa just under påskveckan. Sedan gick det över till att bli barn som tigger godis, säger forskningsarkivarien Tommy Kuusela som specialiserar sig på folktro.

Han berättar också att den svenska traditionen med påskkärringar överraskar kristna i andra länder.

Språkfrågor om häxor och skrock

Varifrån kommer ordet häxa?

Vad är ursprunget till ordet ”häxmjölk”?

Hur hänger orden skrock och skrocka ihop?

Vad betyder ordet ”elma”?

Vad var egentligen hinjakten?

Mer om påsken

Läs om Hemska häxor och söta påskkäringar från ISOF.

Se föredrag om Häxor och Blåkulla i arkivsamlingarna,Tommy Kuusela om beskrivningar och föreställningar om häxor och Blåkulla i ISOF:s samlingar.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen och filosofie doktor i religionshistoria. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera pronomenet efter ett släktskapsord, till exempel ”pojken min” istället för att säga ”min pojke”.

– Det finns i en stor del av Norden och det går ända ner till det sydsvenska språkområdet, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.

– Ofta när det gäller de norrländska drag så har de en stor nordskandinavisk utbredning och kan ofta ha motsvarigheter till exempel i den gamla isländskan, förklarar han.

”De är nykter på dansen” – ett dialektdrag som ungdomarna behåller

Ett annat exempel som många uppfattar som ett norrländskt drag är ord som tappar sitt ”a” på slutet, exempelvis ”Vi är nöjd med avtalet” eller ”De är nykter på dansen”.

– Det här finns också i ett väldigt stort område, och det är ett språkdrag som är väldigt starkt även i den yngre generationen där dialekten börjar träda tillbaka. Det kan bero på att det är väldigt frekvent. Men det kan också vara så att man tycker att det är roligt att visa att man har en språklig bakgrund, säger Lars-Erik Edlund.

Språkfrågor om norrländska dialekter

Är det dialektalt att sätta det possessiva pronomenet efter, istället för före, objektet? Till exempel som i ”han åkte med pojken sin” istället för ”han åkte med sin pojke”.

Är uttrycket ”å då sass'a si'a (si'en)” (”och då sa hon sig se henne (honom)”) ett lokalt ångermanländskt uttryck eller är det mer spritt?

I vissa norrländska dialekter uttalas inte ”a” i slutet av ord, även om det inte blir mer effektivt. Varför är det så?

Finns det ett typiskt sj-ljud i de norrländska dialekterna?

På överkalixbondska pratar man om ”bruna svartskor”. Varför säger man så?

Betyder ”elak på” samma sak som ”elak mot” på de norrländska dialekterna?

Är det typiskt norrländskt att upprepa pronomen, till exempel ”Jag hämtar den jag”?

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här är ett specialfall av särskrivning som man ibland brukar kalla logotypsärskrivning. Att man väljer att inte sätta ut bindestrecket beror inte på platsbrist utan på att grafikerna som gör detta tycker att bindestrecket är fult, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Ibland marknadsförs också varor på ett annat språk än svenska. Ylva Byrman har med sig en burk pizzasås till studion med en etikett som blandar svenska, engelska och italienska.

– Först så står det ”solo pomodoro” (bara tomater), och sedan ”pizza sauce” med engelsk stavning. Och under står det ”classica” som är ett italienskt adjektiv. Och så sist: ”äkta smak av italiensk pizza”. Så det är en väldig språkblandning här, säger Ylva Byrman.

Men varför blandar livsmedelsproducenter språk på sina etiketter?

– Jag tror att det handlar mycket om att vi går på det här, att det faktiskt säljer.

Det kallas pinnen som vi lägger på varubandet

Vi reder också ut vad man egentligen ska kalla den där pinnen som läggs mellan varorna på det rullande bandet i kassan.

– Det finns flera benämningar: kundpinne, kundkloss, kassapinne, kundavskiljare... men jag skulle säga att kundpinne kanske är det bästa. Och det är med i Svenska akademiens ordlista sedan 2015, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om etiketter i mataffären

Kan man verkligen säga att ett diskmedel har en ny effektivare formulering?

Hur ska man skriva lättmjölk och lätt crème fraiche?

Varför heter det havregryn och inte havreflinga? Det är ju en flinga?

Varför säger man livsmedelsaffär?

Vad kallas pinnen som läggs mellan varorna på kassabandet?

Mer om etiketter i mataffären

Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om formula och formulering (DN 2024)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, nödrim och allitterationer.

Erik Lundin om rimteknik

Gäst i veckans avsnitt är rapparen Erik Lundin. Han är aktuell med tolkningen av Ted Ströms ”Vintersaga” som han gjort i samarbete med indiebandet Deportees. Låten fick uppmärksamhet för att ha varit den första att framföras i ”På spåret” med nyskriven text.

För Erik Lundin är känslan i orden viktigare än felfri rimteknik.

– Hur det låter är viktigare än att det rimmar, alltid. Sedan så låter det nästan alltid bäst att det rimmar, men det måste inte vara så kallade perfekta rim, säger han.

Rimmar ”blomma” och ”trumma”?

En av veckans lyssnarfrågor handlar om rimmet av orden ”blomma” och ”trumma”. För någon med skånsk dialekt funkar det, men kanske inte för andra.

– Om det låter som ett rim, då är det ett rim. Rim är en muntlig företeelse, och om det låter rätt för den som säger det, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Det finns ännu fler dialektala rim att utforska.

Lyssnarfrågor om rim

Rimmar ”låda sprit” med ”låta fint”?

Rimmar ”blomma” och ”trumma”?

Rimmas det mindre i svensk barnlitteratur än i barnböcker på engelska?

Är ”hingst” det enda ordet som rimmar på ”pingst”?

Uttrycket ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” rimmar i svenskan, men inte i andra språk. Kommer uttrycket från Sverige?

Är rimmet ”söker” och ”öker” ett nödrim i J-O Wallins psalm ”Vad är den vän?”?

Mer om rim

Titta på avsnittet av På spåret (från 2026) där Erik Lundin och Deportees framträder med låten ”Vintersaga”.

Lyssna på The Cabin av Ylvis (från 2013) som nämns i avsnittet.

Använd svenska.se som baklängesordbok genom att skriva * och sedan det du vill rimma på. Till exempel ”*ingst”

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Erik Lundin, låtskrivare och artist. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör.

1800-talssvensken kallade sin kompis för bror

Vi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt.

– För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra.

Kan man säga nuvarande pojkvän utan att planera att skaffa en ny?

Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarande pojkvän”.

– Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om språket i relationer

På italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”?

Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt?

Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn?

Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarande pojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt?

Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar?

Mer om språket i relationer

Läs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad skillnaden på en gata och väg är kan vara klurig, men vi går till botten med frågan.

Lyssnaren Lena hade nämligen själv fått frågan om vad skillnaden är. Hon gav instinktivt ett svar som inte riktigt visade sig stämma.

Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, hjälper henne att lösa gåtan.

– Det är alltid riskfyllt att kasta ur sig spontana svar på språkfrågor, det har jag själv erfarenhet av, skrattar han.

Språkfrågor om gatunamn

Vad är skillnaden på gata och väg?

Varför heter det Läraregatan och inte Lärargatan?

Vad betyder egentligen Knarrhögsgatan?

Varför används kolon i vissa förkortningar, som till exempel ”g:a”, ”s:t” och ”k:a”?

Vad är skillnaden på aveny, esplanad och boulevard?

Vad betyder ändelsen "-strätet” som finns i vissa gatunamn?

Mer om gatunamn

Kolla på historiska kartor genom Lantmäteriet.

Läs SCB:s artikel På Ringvägen bor det flest (från 2021).

Läs P4 Kristianstads lista på roliga gatunamn i Skåne (från 2011).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyligen kom en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL 15, ut. Ordlistan normerar stavningen för svenska språket och avgör bland annat vilka ord som godkänns i olika ordspel.

– Vi är nog många wordfeud-spelare som är glada för att man nu kan lägga ordet yuzu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Förutom yuzu har cirka 2 800 nya uppslagsord lagts till och cirka 1 500 uppslagsord har tagits bort, men Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, tycker att det är viktigt att poängtera att de allra flesta ord inte har ändrats.

– Vi tar till exempel mest in substantiv, alla genus är stabila och basordförrådet är intakt. Det är mycket som är detsamma, de flesta ord har inte ändrats.

A-traktor är ett nytt ord i SAOL

I SAOL 15 finns A-traktor med som nytt uppslagsord, trots att det inte är ett nytt ord.

– Epatraktor har varit med innan men inte A-traktor och det är intressant för epatraktor har man inte kunnat registrera sen 70-talet, så nu har A-traktor också petats in i ordlistan.

Lättgrogg är borta och har väckt en del irritation

Att ordet ”lättgrogg” har tagits bort ur ordlistan har irriterat bland annat Edward Blom och Steffo Törnquist.
– Ja, det är ju tråkigt att höra, men så kan det gå när frekvensen åker ner i källaren, säger Kristian Blensenius.

Språkfrågor om SAOL

Varför har definitionen av ”blaha” ändrats i SAOL 15 och är det verkligen rätt att klassa ordet som en interjektion?

Många tror att ordet ”fastighet” betyder byggnad, är det något som redaktionen för SAOL behöver ta hänsyn till?

Orden ”älskvärd” och ”älskansvärd” blandas ofta ihop, hur hanterar SAOL det?

I SAOL går det att läsa att man ska använda ordet ”stödja” hellre än ”stöda”, varför är det så? Och när används rekommendationen ”hellre än”?

Mer om SAOL

Här kan du slå upp ord i nya SAOL.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att åka snowracer kan vara samma sak som att åka bob. Det beror helt enkelt på var du kommer från.

– Det finns olika benämningar för det här. ”Bob” som man säger i norra och mellersta Sverige, ”snowracer” i södra Götaland och upp mot Bohuslän, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Men det finns faktiskt ett tredje sätt att benämna åkdonet här i Sverige.

Udda ord inom vintersporten

Radiosportens Susanna Andrén hjälper oss att reda ut olika begrepp inom vintersport. Hon berättar innebörden i orden: Skiathlon, slakmota, slottet (inom ishockey), boet (inom curling), portar (inom skidåkning), jaktstart och masstart.

Språkfrågor om vintersport

Varför heter pulkor med ratt ”bob”?

Varför säger sportjournalister som kommenterar skidor numera ”han ligger i tät” istället för ”han ligger i täten”?

Vad menar hockeyspelare när de säger att de måste vara ödmjuka?

Vad kallas delen som sitter längst fram på skidan?

Vart kommer ordet ”lappkast” från?

Varför säger vissa ”åka till fjällena” och vissa ”åka till fjällen”?

Vad heter ”fjällen” på engelska?

Mer om vintersport och språk

Lyssna på Susanna Andréns nya sportpodd Uppsnacket.

Lyssna på Radiosportens OS-sportextra som sänder under hela vinter-OS.

Läs Svenska Akademiens Grammatik om olika böjningar av substantiv i plural.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Susanna Andrén, journalist på Radiosporten. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppskattas av alla.

– De som har ett språk som de tycker om tycker också ofta illa om att det förändras, berättar lingvisten Tore Janson som är gäst i avsnittet.

Vi går igenom folkskolans intåg, arbetarrörelsens betydelse för svenskan och förbindelsen med gotiska språket.

Särskrivning nu och då

När man går tillbaka till gamla kyrkböcker kan man också se att det särskrevs en hel del förr i tiden.

– Ju mer man lär sig om språk, desto svårare är det att vara språkpolis, säger språkvetare Henrik Rosenkvist.

Tidigare var tyska, latin och franska mer närvarande i Sverige, men nu är nästan varenda svensk engelskkunnig.

Språkfrågor i avsnittet

Varför har svenskan bara en böjningsform av ”vara” i presens, alltså ”är”? Engelskan och tyskan har ju flera stycken.

Engelska används så ofta i dagligt tal i Sverige idag, var det samma med tyskan för hundra år sedan?

Hur stor skillnad är det mellan gotiska och tidiga nordiska språk?

Vad betyder det gamla ordet ”hortuta”?

Varför särskrevs det i kyrkböckerna?

Mer om språkhistoria

Läs Svenskans historia: Språkets roll under 800 år av Tore Janson (från 2026).

Läs Äldre Västgötalagen (från sent 1200-tal).

Läs uppsatsen Från person till person av Adam Horn af Åminne (från 2022) om pluralböjning i svenska dialekter.

Läs avhandlingen Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala av Erik Falk (från 2011) om bland annat ordet ”hortuta”.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tore Janson, lingvist och professor emeritus vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett erbjudande, men det är inte ett så specifikt och konkret erbjudande. Det är erbjudande om att kompisen så småningom kan inkomma med en begäran om hjälp i framtiden. Och att komma med en begäran är socialt utmanande, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

I det här avsnittet tittar vi närmare på samtalsanalys, alltså det som händer mellan människor när de pratar men som ofta går oss förbi.

– Det handlar om hur vi använder språket som socialt redskap eller som en social företeelse, förklarar Susanna Karlsson.

Vad betyder ”Det var en bra fråga”?

”Det var en bra fråga” kan betyda många olika saker, exempelvis att man vill vinna tid innan man svarar på frågan eller att man signalerar att frågan var svår.
– Eller en lärare som får frågan, vill ju kanske uppmuntra själva frågeställandet, även om han eller hon har svarat på den här frågan 5000 gånger, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om samtalsanalys

Vad menar man med att börja ett svar med ”Det var en bra fråga”?

Är det verkligen snällt att säga ”Säg till om du behöver hjälp?”

Hur används ordet ”ju” i samtal, och finns det en direkt översättning till andra språk?

Är det korrekt att säga ”tack att” istället för ”tack för att”?

Mer om samtalsanalys

Läs Samtalsanalys av Catrin Norrby (2004)

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

–Jag tycker S är en bra bokstav, jag använder den mycket!, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

I det här programmet förklarar Susanna Karlsson vad som är grejen med bokstaven S, hur den förändrar språket när den läggs till och varför.

Inte kan man färdas till hästs?

Vi får bland mycket annat veta hur språkarkeologiska rester gör att vi: sätter oss till bords, står till buds, far till havs och står till svars, men inte färdas till hästs.

– Det är lite som man har det hemma, säger Susanna Karlsson. Vi har saker som köptes förra veckan och annat är arvegods som vi inte riktigt vet varför vi har, eller vad vi ska ha det till.

En skräll i språkvårdens inställning till plural gör S mer gångbart i vissa fall. Och den som funderar på hur det ska vara med S i sammansättningar blir lite klokare. Ska det verkligen heta Fotbollförbundet, eller borde det vara Fotbollsförbundet?

Språkfrågor om S betydelse

Kan man använda två passivformer efter varandra - som i ”det behövs avsättas”?

En lyssnare undrar varför man sitter till bords, men inte färdas till hästs?

Vad gäller med s och plural? Som när s bildar plural i sambos och avokados.

Vad är det som sker i meningen: ”Höns har tvingats avlivats till följd av fågelinfluensan”?

Börjar ”har blivit” ersätta passivformen av verb, som i ”En person har blivit gripen” i stället för ”En person har gripits”?

Varför används genitiv-s olika i sammansatta ord? Det heter ju bruksanvisning och väderleksförändring, men attitydförändring - utan s?

Mer om S i svenskan

Apropå 2017 års upplaga av Svenska skrivregler: Språkfrågan: Är -s som pluraländelse okej nu? | Institutet för språk och folkminnen

Susanna Karlsson använder svenska.se – Akademiens ordböcker, eller ännu hellre SAOL på papper för att identifiera mönster för sammansatta ord.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Susanne Ehlin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Punkten kom runt år 200 före Kristus, men den som brukar få äran för att ha spridit punkten är Isidor av Sevilla, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

– Han var mer av en punktinfluerare, konstaterar Emmy Rasper, programledare.

Två punkter – en egensinnig variant av tre punkter?

Att avsluta en mening med tre punkter är inte helt ovanligt, men vad betyder en mening som avslutas med två punkter? Ylva Byrman tolkar det som en lite ledig och egensinnig variant av tre punkter.

Lär dig också om hur lång en punkt är och hur skiljetecken används i andra språk.

Språkfrågor om skiljetecken

Lyssnaren Sven vill veta mer om punktens historia

Vad betyder en mening som avslutas med två punkter?

Hur lång är en punkt?

Hur används skiljetecken i andra språk?

Mer om skiljetecken

Läs Skiljeteckensboken av Siv Strömquist (2013)

Lyssna på OBS: Radioessän om skiljetecken

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför använder vi in så många engelska ord i svenskan?

– Engelskan har hög status i Sverige, vi plockar sällan in ord från språk vi inte tycker är coola, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Så ska engelska ord i svenskan uttalas

Engelska lånord uttalas på olika sätt i svenskan. Vissa behåller det engelska uttalet, andra anpassas till svenska ljud. När det finns flera varianter i det långivande språket blir valet ännu mer komplext. Ett sånt exempel är ordet ”talkshow” som har minst tre korrekta uttalsvarianter på engelska.

Språkfrågor om engelska i svenskan

Hur ska engelska ord som används i svenskan uttalas – ska vi säga dem med korrekt engelskt uttal eller försvenska dem?

Varför använder vi engelska ord som prank, case och content i stället för svenska ord som hyss, ärende och innehåll?

Varför säger vi stalka på svenska?

Har uttrycket ”träffas i person” blivit vanligare, och är det ett översättningslån från engelskan?

Vad betyder ordet tuggig, hur skiljer det sig från segt, och är det ett översättningslån från engelskan?

Mer om engelska i svenskan

Lyssna på de tre varianterna av uttalet av talkshow från Oxford English Dictionary.

Läs Ordlista engelska ord på svenska från ISOF, och läs mer om listan här.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord. Språkets panel: Henrik Torehammar, Valerie Kyeyune Backström och Henrik Rosenkvist sätter tänderna i den.

– Det har varit ett ganska oroligt år med olika konflikter. Jag känner att ”drönarmur” är ett ord som har blivit väldigt aktuellt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Skibidi, hjärnöta och six seven

Även trams får plats på nyordslistan. ”Skibidi”, ”hjärnröta” och ”six seven” är tre av orden. Valerie Kyeyune Backström, biträdande kulturchef på Expressen, beskriver ”hjärnröta” såhär:

– Det som händer när vi domedagsskrollar hela dagarna och tar del av massor med Skibidi Toilet-material. Det känns som att ens hjärna långsamt förvandlas till en schweizerost.

Henrik Torehammar, journalist på Svenska Dagbladet, kommer att fortsätta säga ”six seven” för att göra sina barn arga.

– Jag vet inte varför men ”vibbkodning” gör mig vansinnig.

Många engelska lån på nyordslistan

Flera ord är inlånade, till exempel ”finfluencer”, ”quadrobics” och ”rage bait”.

– Jag tycker att alla orden som är direkt intagna från engelska är de sämsta. De är sämst allihop, säger Henrik Rosenkvist.

Panel: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet. Valerie Kyeyune Backström, författare och biträdande kulturchef på Expressen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ett sätt är att kalla personen vid namn, men det blir rätt opersonligt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men ordböckerna ger faktiskt stöd till att även ingifta personer kan vara morbror och moster.

En före detta partners nya partner – en ”svonk”?

Ännu mer komplicerat blir det när en före detta partner träffar någon ny, som man alltså är kopplad till via barnen. Lyssnaren Robert har förslag på vad en sån person skulle kunna kallas, nämligen ”svonk”.

– Jag tror att det smartaste i det här fallet är att använda namnet bara. Jag tror det skulle bli förvirrande att föra in en ny beteckning, säger Henrik Rosenkvist.

– Men som alltid med språk – om många börjar använda ett nytt ord så kan det slå igenom, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför vi kan heta Bror och Lillemor, och om hur olika benämningar på mor- och farföräldra skiljer sig åt mellan våra grannländer.

Språkfrågor om familje- och släktord

Vad ska man kalla sin före detta partners nya partner? Och varifrån härstammar orden ”svägerska”, ”svåger” och ”svärföräldrar”?

Varför är vi så noga med benämningen på mor- och farföräldrar när exempelvis våra skandinaviska grannländer säger bestefar och bestemor?

På isländska är man å ena sidan väldigt generell när man talar om släktingar, å andra sidan väldigt specifik när det gäller just benämningen på svågrar och svägerskor. Varför är det så?

Varifrån kommer ordet ”vehäng” som betyder ”ingift”?

Varför är Bror och Lillemor vanligare namn än Syster och Lillefar?

Läs mer om familje- och släktord

Läs Isländsk grammatik - Handbok för universitetsstudenter av Veturlidi Oskarsson, professor i nordiska språk, från 2025.

Läs En etymologisk utflykt bland släktskapsord i Europa av Marika Lagervall, Filosofie doktor i nordiska språk.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producenter: Alexander Fogde och Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När man jobbar med något, eller kanske har ett specialintresse, så behövs ofta speciell terminologi och jargong. Det finns en poäng att använda detta fackspråk inom gruppen.

– Vi har kommit överens om att om jag säger exakt på det här sättet så förstår du precis vad jag menar, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Utanför arbetet kan det däremot bli lite krångligare om man börjar använda fackspråk.

Terminologins bakgrund och framtid

Karin Webjörn är språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Hon berättar mer om historiken kring fackspråk och om hur vi gör för att uppfinna nya termer.

Lyssnarfrågor om fackspråk

Vad är skillnaden på ”chaufför” och ”förare”? Varför säger man ”spårvagnsförare” men ”taxichaufför”?

Vad är fackspråkens historiska resa i svenska språket?

Finns det något bättre ord än ”delete” för att radera något?

Varför säger vissa ”teknologi” när de menar ”teknik”?

Borde inte vissa ord helt enkelt stanna i fackspråket?

Mer om fackspråk

Sök på termer i Rikstermbanken.

Slå upp termer om hållbarhet i Hållbarhetstermlistan (publicerad 2021).

Slå upp akademiska ord i En svensk akademisk ordlista.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Karin Webjörn, språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Orden ”kungadöme” och ”sjukdom” har faktiskt mer gemensamt än man kan tro. I detta avsnitt reder vi ut några av svenskans vanligaste suffix och prefix.

Vi lär oss också ord som grammatikalisering och morfologi.

– Morfologi är de minsta betydelsebärande delarna i språket. Byggklossarna som vi kan se att ett ord består av och som, när man plockar isär dem från ordet, fortfarande betyder nånting, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Lyssnarfrågor om suffix och prefix

Vad har suffixet ”-sam” för innebörd? Det förekommer i ord som ”gemensam”, ”tursam” och ”ensam”. Hur ser det ut i andra språk?

Vad betyder suffixet ”-dom”? Det återfinns i ord som ”barndom”, ”sjukdom”, och ”fördom”.

Vad betyder ”läm-” i ordet ”lämna”?

Är suffixet ”-age” en förfranskning av svenska ord? Till exempel i ord som ”kablage” och ”ställage”.

Vad betyder suffixet ”-ofil” i ord som till exempel ”frankofil” eller ”anglofil”? Vart kommer det från?

Vilken funktion har prefixet ”för-”? Till exempel ”förtränga”, ”förkorta” och ”förnedra”.

Mer om suffix och prefix

Läs Svenska Akademiens ordbok om prefixet ”-för” (påbörjad 1927)

Lyssna på Tankar för dagen med Stina Ekblad (från 25 juli, 2024) som hänvisas till i avsnittet.

Läs Fredrik Backmans blogg om att föräta (från 2011).

Lyssna på ett tidigare avsnitt om suffix och prefix (från Språket 28 november, 2022).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ord med dag och natt berättar om synlighet, tid och gamla vanor som lever kvar i svenska.

Är ”Godmorgon!” ett konstaterande eller en tillönskning?

Dessutom undrar en lyssnare om hennes sambo har rätt att bli irriterad när hon säger ”godmorgon” till honom. Hon menar att det är en tillönskan, medan han tar det som ett konstaterande – som han inte håller med om.

– Det är en tillönskan, slår Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet, fast. Men sen kan han få svara så ändå. Ett tips är att byta till ett språk där man inte säger godmorgon. De kanske kan prata franska bara på morgonen, och säga ”bonjour!”.

Natthus- nattduk- eller nattygsbord?

Lär dig också om vad bordet bredvid sängen kallas – är det natthusbord, nattduksbord eller kanske nattygsbord? Och vad är i så fall en nattduk eller ett natttyg?

Språkfrågor om ord med natt och dag i

Var kommer ordet dagvatten ifrån?

Kan man säga natthusbord eller har lyssnaren Marcus hört fel hela livet? Och varför heter det nattduksbord och eller nattygsbord?

Varifrån kommer ordet dagsmeja?

Varför heter det småtimmarna?

Är uttrycket ”godmorgon” en tillönskan eller ett konstaterande?

Är det en slump att ordet ”åtta” och ordet ”natt” liknar varandra i flera germanska och romanska språk?

Lär dig mer om natt- och dagord

Läs om nattduksbord i ISOF:s frågelåda.

Läs om dagsmejas ursprung och användning i de finlandssvenska dialekterna, från Institutet för de inhemska språken

Läs om dagvatten hos Rikstermbanken.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men man får inte byta namn hursomhelst.

– Ett namn får inte väcka obehag eller anstöt. Det kan vara ett namn som ser oskyldigt ut men som kanske betyder bajskorv på skånska, säger Lena Wenner är forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen och sitter med i den grupp som Skatteverket rådfrågar när det kommer till namn.

Därför får man inte heta Pilsner

– Man får heller inte ta namn som anspelar på droger eller alkohol. Namnet Pilsner har vi fått några gånger men det anses alltså olämpligt, säger Lena Wenner.

Transpersoners namnbyte – en positiv upplevelse

Lena Wenner har även gjort en studie om hur transpersoner resonerar när de väljer ett nytt namn. Studien visar att många vill ha ett ganska vanligt namn, ofta med samma initial som det tidigare.

– Många beskrev namnbytet som något väldigt roligt och en positiv del av processen. Att få hitta ett namn som verkligen passar.

Språkfrågor om namn och namnbyten

Namnet ”Lotfi” blir ofta ”Lofti” på svenska. Är ”tf” en ovanlig kombination av bokstäver i det svenska språket?

Hur vanligt är det att byta förnamn på grund av att namnet rimmar på eller betyder något opassande?

Hur vanligt är det att man byter namn vid giftermål och hur vanligt är dubbelefternamn nuförtiden?

Vilka regler gäller för att hitta på egna efternamn?

Vem bestämmer egentligen vad man heter i vardagen?

Mer om namn och namnbyten

Läs om att välja och byta namn från ISOF (från 2025).

Läs om försvenskade uttal av invandrade namn i Studia Anthroponymica Scandinavica 2016 - Tidskrift för nordisk personnamnsforskning. Här finns en sammanfattning av samma studie.

Läs om efternamnsbyten i en historisk kontext från ISOF, (från 2019).

Läs om efternamnsbyten vid giftermål från ISOF, (från 2023)

Läs namnlagen Lag (2016:1013) om personnamn.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat – framför allt att leka med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

När språket blir lek – från hej och hå till mums filibabba

– Mums filibabba låter som ett nonsensord, men ordet filibabba finns faktiskt i Svensk ordbok, med första belägg redan 1934, säger Henrik Rosenkvist.

Språklig kreativitet uppstår ofta i hemmen och bland familjen, med hjälp av rim och allitteration.

– Det är så roligt att alla kan skapa ord. Man kan börja med ett enkelt ord och bygga vidare – hafs blir hafseslafs, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om nonsensord och nonsensspråk

Vad betyder orden ”hå”, ”tjim” och ”knåp” i uttrycken "hej och hå”, ”tjo och tjim” och ”knep och knåp”?

Vad kommer uttrycket ”mums filibabba” ifrån?

Vad menas när någon svarar ”huvudet upp och fötterna” ner?

Finns det någon förklaring till ramsan ”du är en kneckedek, en tjolofes och en liten tafs”?

Hur har gamla ordspråk som ”akta ögonen barn, sa kärringen som fes i askan” eller ”mycket skrik och lite ull” blivit till språkligt nonsens?

I uttrycket tripp, trapp, trull – vilket ord är egentligen störst, och varifrån kommer de tre orden från början?

Dessutom: Vilket är Henrik Rosenkvists bästa nonsensord?

Mer om nonsensspråk

Läs Sara Lövestams språkkrönika om mums filibabba från SvD (från 2025).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och vi reder ut begreppen kring bland annat vår inre grammatik, satsbyggnad och dialektala egenheter.

– Det som är svårt med svensk grammatik är de här dolda, underliggande strukturerna som vi använder till vardags utan att fundera på det. Vi kan jämföra det med hur en läkare ser på ett knä och hur en vanlig människa ser på ett knä, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om krånglig grammatik

Hur fungerar den inre och yttre grammatiken?

Är verb och predikat samma sak?

Hur går The Rich Agreement Hypothesis ihop med dialekten i Venjan?

Har frågan ”Varför tror du att Martin Ponsiluoma vann sprintguldet?” fel syntax?

Är påståendet ”Jag dricker en flaska vatten.” en metonym, eller något annat?

Mer om krånglig grammatik

Läs akademiska artikeln The Rich Agreement Hypothesis Rehabilitated från Linguistic Inquiry (från 2014).

Läs akademiska artikeln om The Rich Agreement Hypothesis och Älvdalska av Henrik Rosenkvist.

Läs Svenska Akademiens grammatik.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället för ”ni” - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan.

– Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: ”Vill vi ha kvitto?”. Till mig, det vara bara jag där.

– Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett ”du” och ett ”ni”.

Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat.

Språkfrågor om artighetsfraser

Varför säger yngre personer i serviceyrken ”vi” istället för ”ni”? Till exempel ”Vill vi ha kvitto?”

Hur skiljer sig artighet i olika språk åt?

Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt ”heeej”?

Är uttrycket ”väl mött” på väg tillbaka?

När slutade man säga ”var så artig” och började säga ”var så god”?

Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja?

Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden?

Mer om artighet i språket

Politeness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. Levinson

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösttider betyder halloweentider. Många barn gör sig redo att gå på godisrundor och fråga ”bus eller godis?”.

I veckans avsnitt pratar vi om olika ord som har med halloweenhelgen att göra. Firandet är ju dessutom relativt nytt i Sverige och alla är inte helt överens om när det firas.

– Tidigt 00-tal verkar det som att det är etablerat. I den mån det är etablerat, för det finns ju oklarheter, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Japanska spöken

I avsnittet diskuterar vi även höstlovet, som började som potatislov men nu allt oftare kallas för halloweenlov.

Det blir också en genomgång vad spöken säger på olika språk. Här i Sverige säger de som bekant ”bu”, men på andra språk kan det låta lite annorlunda. Japanska spöken sticker ut med helt annat vokabulär än andra.

Lyssnarfrågor om halloween

Varför säger vissa ”sklett” istället för ”skelett”?

Varför säger spöken ”bu”? Är det samma ursprung som när man buar ut någon? Vad säger spöken på olika språk?

Hur säger man ”zombie” i plural? ”Zombier” eller ”zombies”?

Varför säger folk ”orange” istället för ”brandgul” nu för tiden?

Vilken ”orange” kom först, frukten eller färgen?

Hur böjer man färgen orange i plural?

Mer om allhelgona

Lyssna på allhelgonaavsnittet om döden (från Språket 28 oktober 2019).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Tanken med den talade standardsvenskan är att den ska vara ickeregional och ha en ganska hög stil, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Rikssvenska eller standardsvenska som den också kallas, har utvecklats successivt sedan 1600-talet.

Lär dig också om varför det är ovanligt med dialekt i formell skrift, varför en del lyssnare kan störa sig på skånska i radio och hur det kommer sig att dialekter ibland skuffas undan i film och på tv.

– Det kan handla om budget, okunskap eller att en serie går bra utomlands. Då kanske man inte är lika benägen att satsa på en svensk variation, förklarar Oscar Juhlin, dialektcoach.

Språkfrågor om rikssvenska

Varför talas det inte mer rikssvenska i Sveriges Radio? Är det striktare i andra länder?

En lyssnare tycker att det talas för mycket skånska i P1. Ska det inte vara rikssvenska som huvudregel?

Bör man inte tala dialekt i privata sammanhang men standardsvenska i mer offentliga?

I södra Sverige skrivs förra året som ”i fjor” i mer formell text, medan det längre upp i landet skrivs som ”i fjol”. Finns det fler sådana exempel?

Varför skuffas dialekterna undan i film och tv?

Mer om rikssvenska

Läs artikeln Boksvenska och talsvenska av Gun Widmark, utgiven av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Oscar Juhlin, dialektcoach. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen.

Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan.

– Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Moderna vokalförskjutningar

Även i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler.

Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal.

Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne.

– Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon.

Språkfrågor i avsnittet

Är det Blekingedialekt att säga ”sjytton”, ”sjyttio” och ”skjytsa”?

Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet ”fan”. Varför är det så?

Mer om vokalförändringar

Läs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998).

Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020).

Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010)

Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med ord.

– För att något ska vara lite avkopplande behöver det ha någon grad av meningslöshet, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Men hur meningslöst är det egentligen att lösa korsord? Detta tar vi reda på i veckans avsnitt.

Lekfulla språkfrågor

När uppfanns ordleken? Finns det länder som saknar lekar med ord?

Vad är skillnaden mellan kryss och korsord?

Vad är skillnaden mellan att leka och att spela?

Får man lägga ordet ”färdad” i Wordfeud?

Mer om lek med ord

Lyssna på avsnittet om korsord (från 2020)

Spela Connections i New York Times.

Hitta ord som får användas i Alfapet i Svenska Akademiens ordlista.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa adjektiv är väldigt svåra att böja: ”Ett rädd barn” till exempel. I veckans avsnitt av Språket pratar vi mycket om kluriga exempel ur ordklassen.

– Adjektiv är en ordklass som har väldigt många medlemmar och som kan få nya medlemmar hela tiden, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

August Strindberg böjer adjektiv

Vi pratar också om hur författaren August Strindberg använde ordklassen i sitt författarskap. Det skiljer sig mot hur en del av dagens språkbrukare skulle välja att göra.

Språkfrågor om adjektiv

Finns det en neutrum för adjektivet ”lat”? Till exempel: ”Ett latt beteende”.

Är det korrekt att säga ”kändast” istället för ”mest känd”?

Ska man säga ”nöjdast” eller ”mest nöjd”?

Varför känns det fel att säga ”intelligentare”, ”kompetentare” och ”intressantare”?

Finns det en regel för när man ska använda ändelser eller ”mer/mest” vid komparation?

Är det korrekt att beskriva ett körfält som ”det vänstraste/högraste”?

Kan man böja ordet ”ny” till ”nyare”?

Kan man säga ”renare” och ”renast”?

Varför säger man ”min beskärda del” och inte ”min beskurna del”?

Mer om adjektiv

Hur komparerar man adjektiv? från Frågelådan, ISOF.

Lyssna på Språket om adjektiv (från 2024).

Läs språkkrönikan Därför böjs ”bra” ”bättre” och inte ”braare” av Sara Lövestam, SvD (från december 2020).

Språket har vunnit ett pris!

Läs mer om det här.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller sunkigt. Vi reder också i mysteriet kring ursprunget för jordärtskocka och kronärtskocka.

– De är överrepresenterade växter i språkvårdssammanhang, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Det är lite svårt att förstå hur ordet ”ärtskocka” uppbyggt. Svaret är att det har lånats in, antagligen från arabiskan. Och det är rätt etymologiskt trassligt! Dessutom är de inte släkt med varandra. Jordärtskockan är släkt med solrosen och kronärtskockan är en sorts tistel.

– Det här var några av de mest komplicerade orden vi har tagit upp! tycker Emmy Rasper, programledare.

Språkfrågor om mat

Varför säger barn ”jag älskar inte det” när de inte tycker om maten? Så uttryckte sig väl barn inte förr?

Hur kommer det sig att ordet korv inte har någon gemensam rot

Vad betyder lökigt och har det med växten lök att göra?

Varför säger man ”kaffe på maten”?

Hur har de obesläktade arterna jordärtskocka och kronärtskocka blivit ”ärtskocka” på svenska? Betyder ärtskocka något?

Varifrån kommer ordet ”bynkesam” som betyder ungefär falskt blygsam?

Mer om språk i maten

Hör även Henrik Rosenkvists etymologiska förklaring av ordet korv, från Språket 30 augusti 2021.

Läs om Matkultur i språket till exempel om olika dialektala ord för potatis från Matkult.se.

Läs blogginlägg Restaurangfranskan gör maten godare men språket svårare av Alexander Katourgi (från 2019).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lärare rapporterar om att skolelever skriver på samma sätt i skoluppgifter som de skriver i sociala medier.

– Våra ungdomar läser och skriver jättemycket, kanske mer än någonsin, men det är ett väldigt informellt språk, säger Evie Coussé, som forskat på hur vi använder svenska i sociala medier.

Språkfrågor om onlinespråk

Varför använder personer i medelåldern tre punkter i sms?

Särskriver vi mer på grund av techjättarnas rättstavningsprogram?

Är göteborgska ”tjôta” släkt med ”chatta”?

Är det oartigt att inte svara på artighetsfraser i mejl?

Kommer meningen ”jag är så taggad” från att bli taggad i sociala medier?

Mer om onlinespråk

Läs forskningsartikeln Exploring the language of Swedish social media: A contrastive corpus analysis (från 2025) av Evie Coussé och Yvonne Adesam.

Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp.

Läs på forumet Flashback som vi pratar om i avsnittet.

Läs på forumet Familjeliv som vi pratar om i avsnittet.

Läs om ellips på webbencyklopedin Wikipedia som vi pratar om i avsnittet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Evie Coussé, docent i språkvetenskap vid Göteborgs Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskar på temperaturspråk

Gäst i avsnittet är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, som forskar om temperaturord i olika språk. Hon berättar att en gränsdragning som är svår att göra på flera språk är den mellan varm och het.

– På de flesta språken är det framför allt distinktionen mellan varm och kall som man har. Man har inte het, kylig och sval, säger hon.

Språkfrågor om temperaturer

”Burr” säger vi när det är kallt, men vad säger vi när det är varmt?

Har ”hett” börjat användas som ”varmt”?

Vad är skillnaden på ”ljummen” och ”ljum”?

Kan man säga ”fyra grader kallt” när det är plusgrader?

Är orden ”hurven” och ”urren” släkt?

Mer om temperaturer

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz (från 1862-1867).

Läs om dialekter på Institutet för språk och folkminnen.

Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp och verktyget Ordbild för att se ”ordkompisar”.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så fort människor börjar odla eller bedriva affärer så uppkommer räkneorden.

– De låga räkneorden är de viktigaste och det är de som finns i alla språk, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

I veckans avsnitt blir det både lågt och högt: Elva, hundratals och en miljard. Vi funderar helt enkelt över de där sifferbegreppen som våra lyssnare frågar om.

Språkfrågor om siffror, antal och nummer

Vad kommer uttrycket ”25-öresingenjör” från?

Hur många personer är ”ett hundratal”?

Vilket är rätt sätt att använda ordet ”flertalet”?

Varför finns inte ”miljard” i det engelska räknesystemet? De säger istället ”billion”.

Gröna siffror, röda siffror eller svarta siffror? Vilket är rätt?

Varför skiljer sig ”elva” och ”tolv” från alla andra räkneord?

Mer om siffror

Titta på How big is a billion? av Numberphile på Youtube (från 2012)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Faktum är att det kör ihop sig direkt mellan Emmy och Henrik i dagens avsnitt. De är inte helt överens om hur man uttalar Hällekis.

Språkfrågor om ortnamn

Varför har sjöar så konstiga namn?

Vad betyder egentligen de vanliga ändelserna -tuna, -hult, -sala, -tälje och -linge.

Hur kommer det sig att vissa ortnamn får genitiv-s men andra inte, som Mora och Falun?

Varför heter Växjö Växjö?

Vad kommer ortnamnen Gryttjom från? Det liknar inget annat.

Mer om ortnamn

Läs Svenska ortnamn med uttalsuppgifter av Jöran Sahlgren och Gösta Bergman (från 1979)

Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsändelser.

Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsefterled.

Slå upp uppslagsord i andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon (2016).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommarens ledighet ger upphov till mängder av olika funderingar över uttryck. Svenskans ”semester” skiljer sig mycket från hur våra grannländer säger samma sak. Vad betyder egentligen ”semester” och vad kommer ordet från?

The summer of love – sommaren av kärlek

Lyssnaren Eva hör allt oftare formuleringar i stil med ”sommaren av lathet” eller ”sommaren av kärlek”.

– Man brukar kalla de här orden för konstruktionslån. Ett exempel som är vanligt är: ”Ha en bra dag”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor med semesterkoppling

Landet, landet, landet och landet – hur kommer det sig att ett ord kan ha så många innebörder?

På engelska och franska betyder ”semester” termin. Har vi missuppfattat något?

Vad betyder egentligen ordet ”sommarlov”?

Varför säger vissa ”sommaren av lathet” istället för ”en lat sommar”?

Vad betyder det att det står att skärgården är "plicktad” på en gammal karta?

Varför heter det ”camping” och inte ”kampning”?

Mer om semesterspråk

Läs språkspalten På andra språk är semester en tid då man inte har lov av Anna-Malin Karlsson från SvD, (från juni 2018.)

Läs Ordlista för campare – från A till Ö av Anders Wallsten från Allt om husvagn och camping, (från oktober 2022).

Läs om traditioner kring skolavslutning och sommarlov från ISOF, (från november 2020.)

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst.

– Sje-ljud är väldigt svårt, det är en av de grejer som tar längst tid att erövra, säger språkvetare Susanna Karlsson.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Språkvården: Så ska du stava till ”sjyst”

Ja, språkvården har sedan 60-talet jobbat med hur man ska stava till ”sjyst”. Ändå stavar vi fortfarande på väldigt många vis.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan.

– ”Liksom” är ett sätt att mildra det man säger, så att man inte framstår som bergsäker och kanske dryg, säger språkvetaren Sofia Tingsell.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Språkvetaren: Ordet ”liksom” behövs

Ja, ord som ”liksom” behövs faktiskt, säger Sofia Tingsell. Det är en så kallad diskurspartikel som gör att andra inte bryter in medan vi pratar. Det finns en rad andra ord som fyller samma funktion.

Språkvetare: Sofia Tingsell.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används, och det finns en anledning till att de ofta används just där.

– Jag tror att de gör en intervju lite mer konversationell, säger språkvetaren Ylva Byrman.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Jamen, jomen, nejmen

Den som svarar på intervjuarens frågor inleder ofta svaret med jamen, jomen eller nejmen. Varför?

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet.

– ”Var” använder man när man vill veta var någonting befinner sig, och ”vart” använder man när man frågar något där svaret skulle kunna vara ”hit” eller ”dit”, säger språkvetaren Sofia Tingsell.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Språkvetaren tipsar

Sofia Tingsell ger tips om hur man ska tänka om unga i ens närhet har svårt för det här med ”var” och ”vart”. Och ska man rätta en kompis som använder orden på ett annorlunda sätt?

Språkvetare: Sofia Tingsell.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig.

Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället?

– ”Ingen orsak” är möjligtvis på väg att bli lite föråldrat, säger språkvetare Susanna Karlsson.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Det var så lite så

Det finns fler sätt att svara på ett ”tack”, men vilket passar i vilken situation?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman.

Så är det egentligen så farligt att säga ”ejenkligen”? Ylva klargör.

Historian bakom ”ejenkligen”

Det finns flera anledningar till att vissa av oss använder sig av ordet ”ejenkligen” istället för egentligen. Ylva Byrman går igenom stavelserna i ordet och hur konsonanterna krockar.

Som bonus får vi veta lite mer om uttalet ”interjuv”. Vi får också ett tips på hur man kan undersöka sina egna fonetiska egenheter.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Frågor om ordet ”ejenkligen”

Ordet egentligen uttalas ofta både på radio och tv och av allt fler som ”ejenkligen”. Hur har det blivit såhär?

Är inte ”ejenkligen” ett ord som småbarn använder?

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas.

– Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man ska välja, säger språkvetaren Sofia Tingsell.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Vill ni ha det som i England, eller vadå?

Vi pratar om hur Sverige skiljer sig från andra länder. I engelskan klarar man sig till exempel utan reflexiva possessiva pronomen.

Språkvetare: Sofia Tingsell.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att använda? Det reder vi ut i detta avsnitt.

Att använda ”tänker” istället för till exempel ”tycker” kan vara ett sätt att visa att man inte är så övertygad.

– Det öppnar upp för att man redogör sin tankeprocess, säger språkvetare Susanna Karlsson.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Engelskans ”think”

En vanlig tanke är att engelskans ”think” är det som påverkar. Frågan är om det stämmer.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Ungdomsslang sprids mycket snabbare nu

Slangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare.

– Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om slangord och -uttryck

När började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån?

När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda?

Hur gammalt är ordet ”ball”?

Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något?

Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något?

Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det?

”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet?

Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråk

Läs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)

Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).

Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.

Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
  Lyssnaren Simon.

• "Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
  Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.

• “Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
  Lyssnaren Dan.

• "Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
  Fredrik Lindström, författare och komiker.

• “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
  Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om svenska språket

Vad utmärker den svenska språkmelodin?

Varför böjer inte svenskan verb efter person?

Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?

Hur viktigt är modersmålet?

Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?

Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?

Läs mer om svenskans språkmelodi

Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)

Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)

Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet

Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Programmet publicerades första gången 2023

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.

Floskler på jobbet

Det finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:

• Vi är värderingsdrivna

• Vi jobbar agilt

• Här är det högt i tak

Språkfrågor om jobbsnack

Är ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?

Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?

Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?

”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?

Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?

Mer om arbetets språk:

Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt.

Olika ord för sex

Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut vilka ord man kan använda i sänghalmen och vilka som passar bättre i kontakt med läkaren.

Sen finns det fraser som kan vara lite tvetydiga, som betyder en sak för någon och något helt annat för andra, som ”Ska vi dricka te?”

– Jag har testat den frasen på min man som inte förstod vad jag menade, säger Susanna Karlsson.

Pömsig – sexuellt laddat eller inte?

Vi går till botten med om ordet pömsig är ett sexuellt ord eller om det helt enkelt bara betyder att man är lite trött.

Språkfrågor om sex

Vad ska man säga när man vill ha sex med någon?

Varför är vissa sexuella ord mer laddade än andra?

Varifrån kommer orden ”älska” och ”älskog”?

Vad betyder egentligen ordet ”pömsig”?

Vad betyder uttrycket ”förhandla under täcket”?

Vad betyder ”pillemarisk”?

Finns det en sexuell laddning i ordet ”vårkänslor”?

Mer om sex i språket

Läs nätupplagan av Fula ordboken om ordet ”pömsig”.

Se Jubelsommar där ordet ”pömsig” förekommer (från 1960).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sara Lövestam tolkar Nils Ferlin

Nils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna.

– Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång säger språkvetaren och författaren Sara Lövestam.

Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen.

Musikalitet och språkkunskap

Ylva Byrman, universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop.

– Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om musikalitet och språkinlärning

Har musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning?

Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel?

Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt?

Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel?

Mer om språk och musikalitet

Läs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025).

Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Sara Lövestam, språkvetare och författare. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.

Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”

Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.

Språkfrågor om finlandssvenska

Vad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?

Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?

Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?

L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?

Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?

Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?

Mer om finlandssvenskan och KAJ-effekten

Sök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.

Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.

Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).

Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.

Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.

Inflation bland förstärkningsorden

– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.

Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.

Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket

Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?

Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?

Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?

Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?

Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?

Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?

Mer om tvetydigheter i språket

Läs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).

Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.

– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Olika kulturer hade olika sätt att räkna tiden

I antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.

– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om hur vi pratar om historien

Hur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?

Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?

Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?

Hur länge har begreppet vecka funnits?

Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?

Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?

Mer om det historiska språket och olika tideräkningar

Läs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).

Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).

Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man måste komma överens om vad som ska räknas som ett ord. Är ”mina” i ”mina barn” samma ord som ”en mina” man går på? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet

Hur stort ordförråd behöver jag?

Det är också svårt att uppskatta hur stort ordförråd en människa har.

– Du har ju en massa ord i din hjärna. Men hur kan vi mäta? Jag kan inte bara sätta ett instrument mot din hjärna och titta in och säga: Här finns det 27 000 ord, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om ordförråd och hur många ord det finns i språket

Hur har ordförrådet förändrats över tid – har vi fler ord i dag än förr?

Hur många ord behöver en människa kunna för att göra sig förstådd?

Kan man få ett sämre svenskt ordförråd av att prata mycket engelska i vardagen?

Hur stor andel av svenska språket består av enstaviga ord?

Läs mer om ordförråd och hur många ord som finns

ISOF:s frågelåda svarar på: Hur många ord finns det i svenskan?

Läs artikeln Därför är orden oräkneliga av Anders Svensson, från Språktidningen (2024).

Läs om Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd av Påhl Ruin, från Vi lärare, (2024).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Nya testamentet får modernare språk

– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.

I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.

– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.

Språkfrågor om påsk, kyrkan och ägg

Hur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?

Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?

Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?

Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?

Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?

Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?

Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?

Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?

Lär dig mer om bibeln, påsken och ägg

Läs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).

Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.

Läs om Påskens alla dagar från ISOF.

Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.

– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”

I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.

Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?

– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om missförstådda metaforer

Är det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?

”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare

Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?

Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?

Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?

Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?

Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmet

Vara ute och cykla
Få något att bita i
Få blodad tand
Ha kul som ett barn på julafton
Kaka på kaka
Ge sig i kast med
Dra sitt strå till stacken
Kasta yxan i sjön
Inte illa pinkat
En dans på rosor
Ingen ko på isen
Det går som tåget
Som ett brev på posten
Dra alla över en kam
Göra någon en björntjänst
Å någons vägnar
Munsbit
Hårdra
Gråta krokodiltårar
Vara bakom flötet
Klockrent
Grundbulten

Lär dig mer om metaforer

Läs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).

Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och tisdagsnatten.

När är natten egentligen?

– Dygnet har en formell definition. Men vår dag börjar när vi går upp och slutar när vi går och lägger oss. Därför ligger natten för många på gränsen mellan två dygn, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Tisdagsnatt kan alltså både betyda 00-04.00 i början av dygnet eller 22-00 i slutet av dygnet.

Språkfrågor om tiden

Hur undviker man missförstånd när man säger ”nästa fredag” eller ”förra sommaren”?

Vad betyder det egentligen att skjuta fram något?

Varför säger vissa ”minutrar” och ”sekundrar” istället för ”minuter” och ”sekunder”?

Är det rätt att säga ”mellan 9 till 12” eller ska det vara ”mellan 9 och 12”?

Varför används oftast 12-timmarsklockan i tal men 24-timmarsklockan i skrift?

Varför säger man ”natten mot tisdag” istället för ”tisdagnatt”?

Mer om tiden och klockan

Hur mycket är klockan exakt just nu?

Läs språkspalten Reuters ruta: Vi ses på lördag! av Mikael Reuter, från Institutet för de inhemska språken, (från 1997).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I svenskan kombineras grammatiskt och semantiskt genus. Levande varelser kan refereras till med ”han” eller ”hon”, medan ickelevande objekt refereras till med ”den” eller ”det”. Det svenska genussystemet är nästan helt unikt eftersom det kombinerar dessa två genus.

– Det systemet är inte så vanligt i världens språk. Vi är ganska ensamma om det, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om genus i svenskan

Vilket genus har anus? En eller ett?

Varför säger vi enäggstvillingar när det logiskt sett borde heta ettäggstvillingar, eftersom tvillingar kommer från ett ägg?

Varför säger vi en arbetsplatsträff, men ett APT, som är förkortningen?

Varför har e-ändelser på adjektiv, som käre eller äldste, börjat användas för kvinnor och i neutrala sammanhang?

Hur har genus i språk utvecklats och blivit så olika?

Mer om genus i svenska språket och andra språk

Läs Språkrådets svar på frågan Hur vet man om ett substantiv har n-genus eller t-genus, en eller ett? från ISOF.

Läs artikeln Två, tre eller fyra genus av Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet, från Göteborgs-Posten (från 2022).

Läs artikeln Gender in Latin and Beyond: A Philologist’s Take från Antigone journal av Wolfgang de Melo.

Läs boken Women, fire, and dangerous things av George Lakoff, utigiven av Univ. of Chicago Press, (från 1987).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist, som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.

– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Stockholmska – en stroppig dialekt

– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.

Stockholmskan håller på att förändras

Det klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.

– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.

Språkfrågor om stockholmska

Hur och när uppkom stockholmska?

Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?

Håller ”reven” på att försvinna?

Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?

Mer om stockholmska

Läs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).

Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.

Därför åker värmlänningar upp till Stockholm

Lär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.

– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om upp och ner

Är det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?

En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?

I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?

Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?

I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?

Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?

Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?

Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?

Mer om upp och ner i språket

Svara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.

Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver man få utpekat för sig vad man ska undvika, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
– Jag ska kunna berätta vad en bisats är? säger Emmy Rasper, programledare.
– Ja, det tycker jag, och ännu bättre om jag ger dig en text då ska du kunna stryka under alla bisatser i den, säger Ylva Byrman.

Vad menas med grammatik?

Grammatik kan betyda olika saker. En betydelse är vår inre, intuitiva förmåga att sätta ihop språkets byggstenar korrekt, det kan kallas inre grammatik. En annan betydelse är beskrivningen av språkets struktur och regler, som gör att du kan analysera språket.

– Att vara bra på grammatik betyder att man har en förmåga att korrekt analysera och beskriva hur en menings olika delar hänger ihop, Ylva Byrman.

Språkfrågor om grammatik och satslära

Vad är en bisats? Hur kan man känna igen den?

Vad är en satsdel?

Vad är BIFF-regeln? Varför struntar en del i BIFF-regeln och blir det inte grammatiskt inkorrekt då?

Måste en huvudsats alltid innehålla ett subjekt?

Vad är ellips inom grammatiken?

Vad är ett predikatsled?

Varför skriver en del journalister ofullständiga meningar som börjar med “Detta då..:”

I den flertydiga meningen “Manshög vaggade rågen” - vad är subjekt , objekt och vad är predikativ?

Lär dig mer om grammatik, bisatser, huvudsatser och satslära

Läs Språkriktighetsboken, från Norstedts akademiska förlag (från 2005).

Gör grammatikövningar digitalt från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.

Läs mer om Bisatser, alltså från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.

Läs boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson från Studentlitteratur (från 2009).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.

– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.

Omständig – en klassisk hyperkorrektion

Ett exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.

– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.

– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.

– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om hyperkorrektion

Varför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?

Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?

Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?

Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?

Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?

Lär dig mer om hyperkorrektion

Läs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).

Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är oerhört utbrett i världens språk och världens kultur att när någon nyser så gör man någon typ av välsignelse eller lyckönskning, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket

”Prosit” är en lyckönskning från latin, som betyder ”må det gagna”. Det finns olika skrockteorier om att nysningar kan exponera själen eller öppna en port för djävulen, vilket kan förklara varför man säger ”prosit”. Men det finns inget motsvarande etablerat uttryck för när någon hostar. Ett förslag från en lyssnare är ”hostit”.

Vad säger du när någon hostar? Mejla spraket@sverigesradio.se

Språkfrågor om kroppsliga besvär

Varför säger man bakfull?

Var kommer ordet liktorn ifrån?

Vad betyder prosit och var kommer det ifrån?

Vad säger man när någon hostar? Finns det ett motsvarande uttryck som prosit?

Hur vanligt är ordet krusta för sårskorpa?

Varför har svenska språket så många ord för att fisa?

Heter det att kräkas eller att kräka? Kan man säga både han kräker och han kräks? Vad kallas det man kastar upp – kräks eller kräk?

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna

– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?”

”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?”

”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?”

”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?”

”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?”

”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?”

”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”

Lär dig mer om gamla ord och uttryck

Sök i Ortnamnsregistret hos ISOF.

Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.

Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre Dalarna

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska.

– Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, som forskar om nord- och lulesamiska.

Ökat intresse för de samiska språken i Sverige

– Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen.

För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord.

– Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot.

Språkfrågor om samiska

Hur väl kan de olika samisktalande förstå varandra?

Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska?

Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken?

Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska?

Hur utvecklas samiska språk över tid?

Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska?

Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord?

Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska?

Finns det samiskt slangspråk?

Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva?

Lär dig mer om samiska

Läs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF.

Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF.

Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.

Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbete

Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.

– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Grön omställning, grönmålning och greenwashing

– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.

– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Viktigt att hålla koll på terminologin

– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.

Språkfrågor om miljö och hållbarhet

Vad är etymologin bakom ordet återvinning?

Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.

Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?

När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?

Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?

Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?

Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhet

Här hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.

Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet, men det kräver skicklighet och medvetenhet för att undvika förvirring och otydlighet.

– Man behöver förstå hur de här byggstenarna fungerar och ställa sig frågan om det är med mening som man flaxar iväg mellan olika tider? säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Historiskt presens irriterar

Historiskt presens kan användas för att dramatisera och levandegöra händelser.

– Det förekommer i en massa andra språk och är inte en svensk företeelse. Det är ett sätt att dramatisera. Det är helt legitimt och inga konstigheter, säger Susanna Karlsson.

Men många lyssnare blir irriterade när de läser historiskt presens i nyhetstexter.

– Ja, jag förstår att något sticker i ögonen och det beror nog på sammanhanget, att det är en idrottare som berättar om vad som händer under en match eller poliser som berättar om ett brott. Det kan bli en diskrepans mellan stilen och innehållet.

Språkfrågor om tempus

Varför används i historiskt presens i nyhetstexter?

Varför blandar journalister tempus inom en och samma text?

Är det skillnad på betydelsen i meningarna ”De visste att jag var svensk.” och ”De visste att jag är svensk.”? Ska man verkligen vara stringent när det gäller tempus?

Vad är skillnaden i innebörden i meningarna ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerar mat.” och ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerade mat.”?

Är det verkligen korrekt att använda ”väl” som en neutral tidsangivelse som till exempel ”När olyckan väl hände” eller ”När kriget väl inleddes.”?

Lär dig mer om tempus

Läs artikeln Tempusfrågor i svenskan av Monica Äikäs, från Språkbruk (från 2018).

Läs artikeln Tiden kan ställa till det – för både läsare och skribent av Eva Mårtensson, från Journalisten (från 2006).

Läs Språkkrönika: Historiskt presens skapar spänning av Cecilia Christner Riad från Dagens Nyheter (från 2020).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar dig, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Skyltspråk kan också upplevas som gammaldags

– ”Missbruk beivras” är ju inte ett uttryck som många använder till vardags, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför skyltar på engelska upplevs som vänligare än skyltar på svenska, och hur fel det kan bli när vi översätter ett budskap direkt från svenska till engelska. Dessutom försöker vi reda ut vad skyltar som handlar om rastning av hundar egentligen försöker förmedla.

Språkfrågor om skyltspråk

Lyssnaren Erik stör sig på skyltar som uppmanar till ett visst beteende, och som tackar för en tjänst som ännu inte är genomförd. Varför kan förment trevliga budskap uppfattas som otrevliga för vissa?

Är skyltar med budskap på engelska ofta trevligare än skyltar på svenska?

Varför står det ”wash me with love” på en tröja? Är det en trend som vi behöver vänja oss vid?

Lyssnaren Olle undrar varför man ibland skriver ”tag” istället för ”ta”, exempelvis ”Tag en banan!” i affären. Han tycker att det låter gammaldags och lite snobbigt.

Bengt undrar varifrån e:et i ”säljes”, ”köpes” och ”hyres” kommer?

Vad betyder egentligen skyltar om att ”rastning av hundar förbjuden”. Menar man egentligen att hunden inte får kissa och/eller bajsa på en viss plats, och varför skriver man inte det i så fall?

Lär dig mer om skyltspråk

Läs artikel om skyltspråk En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt, av Maria Löfdahl, från ISOF, (från maj 2020).

Läs den norske språkforskaren Jan Svennevigs vetenskapliga artikel om skyltar (från april 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns en härlig språklig kreativitet i löpsedelsord som snösmocka och stökväder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Till skillnad från kvällstidningarnas kreativa väderspråk arbetar SMHI med att ge väderprognoser med ett sakligt språk. På myndigheten finns ett kompendium från 1984 som ger vägledning vid språkliga diskussioner.

– Vi har ett jättekompendium rån 1984 som vi ofta går tillbaka till när det kommer upp språkdiskussioner. Vi har förnyat det gång på gång, men går ofta tillbaka till det här ursprungsdokumentet, säger Kristin Hallberg, prognosmeteorolog på SMHI.

Språkfrågor om väder, SMHI, snö och regn

Varifrån kommer orden snösmocka? Hur uppkom det och hur gammalt är det?

Varför säger meteorologer “nysnö”, all snö som faller är ju ny?

Vad menar meteorologerna när de säger “splittrat regn” och är det samma sak som ”spridda skurar”?

Varför heter det snålblåst och hundväder?

Har ”ur” i uttrycket ”ur och skur” något att göra med väderfenomenet när det är regn i hela luften?

Lär dig mer om väderspråk

Se filmen Vad är konvektion? från SMHI (från maj 2020).

Läs artikeln Väderspråk: vad betyder orden? från SMHI.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristin Hallberg, prognosmeteorolog från SMHI. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tänkte på att den var väldigt kontrastrik, säger Tara Moshizi, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Det var många ord som kretsade kring yta och trender på sociala medier; soft girl, grisch, ultrasnabbt mode och looksmaxing. Det känns lite som att bläddra i ett modemagasin. Sedan har vi den totalt raka motsatsen, det är krig och kriminalitet och ord som barntorped, gisslandiplomati och drakdrönare.

– Man slås ju av hur samhället präglar språket, för många av de ord som finns med är ju intimt sammanbundna av den samhällsutveckling som vi ser, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien.

Panelens favoritnyord

Sara Lövestam, språkvetare och författare, har fastnat för ordet ankkurva, alltså en graf som visar utbud och efterfrågan på solenergi.
– Det handlar om att jag flyttade till hus för två år sen, då har jag blivit mer intresserad av energipolitik och energipriser.

David Håkanssons val föll på nyordet umarell, som är ett inlån från det norditalienska språket emilianska.

– Det betyder alltså äldre man som på plats följer byggen i det offentliga rummet, säger han.

– Ni kanske inte kan tro det, men jag är lite av en umarell säger Emmy Rasper, programledare.
Det är ju så spännande att se hur det går och hur mycket de har grävt och vad som har hänt sen sist...

De nyorden kommer vi fortsätta använda

Hör också hur bra koll panelen har på gamla nyord - vet de vilket år olika ord lyckades leta sig in på listan? Och vilka av årets ord tror de kommer leva vidare i framtiden.

– Ordet tiktokifiera har definitivt präglat mitt 2024. Det går inte att göra en intervju idag utan att ta upp tiktokifieringen eller AI-trenderna, säger Tara Moshizi.

– Jag väntar ju på att motsatsordet till AI ska etablera sig, och jag hoppas att det blir ”o-AI”. Lite som när man lägger upp nånting på instagram och skriver no filter, för det vanliga är att man lägger på ett filter. ”Nej, det här är inte AI” - det ordet, säger Sara Lövestam.

Läs mer om Nyordslistan 2024

Här är hela nyordslistan för 2024, från ISOF.

Här hittar du gamla och nya nyordslistor.

Medverkande: Sara Lövestam, språkvetare och författare, David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien ochTara Moshizi, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Alla avsnitt av Relationerna hittar du här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man säger att det är julavuret så säger man att det är julablivet. Det är ordnat så att det stämmer med jul, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Eller juligt! säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om var och när man firar lillejul och hur Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” låter på jamska.

Språkfrågor om julen i dialekterna

Malva undrar om begreppet lilljulafton, som för henne är dagen före julafton, används också i andra delar av landet än Skåne.

Isabella berättar om att julavuret är ett begrepp som använts av hennes släkt, som benämning på att något är “juligt”. Används begreppet på andra platser och varifrån kommer det?

Jörgen skriver på jamska: Hen i jamtlann fi'ir mae sjursmäss dan fö'ör juLafta. Er da nauge som da fi'ir på aenner staeLa i lanne? (Alltså, firas sjursmäss dagen före julafton någon annanstans än i Jämtland?)

Jacobs mormor sa alltid “peling” till prinskorv och han undrar varifrån ordet kommer, om det finns i någon mer dialekt eller om hon vet av har hittat på det själv?

Johanna är uppvuxen i Finland där de sa julklaff till julklapp. Vad är den etymologiska förklaringen till att dubbla p blir dubbla f?

På värmländska använder man, i motsats till rikssvenska, bestämd form för jul och julafton. Elias undrar varför det är så? Finns det någon annan dialekt där man använder bestämd form för tidsuttryck?

Lär dig mer om dialektala julfrågor

Läs blogginlägg om Lillejul, lilla jul och lilla julafton av Anders Thunvall från ISOF (från 2015).

Läs bok om hur man använder nominalfraser i olika dialekter (på engelska) av Östen Dahl.

Lyssna på när Leif Landin läser Viktor Rydbergs ”Tomten” på jamska från P4 Jämtland.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett sätt att bilda nya skällsord. Och man kan väl säga att kreativiteten när det gäller att hitta på nya nedsättande ord verkar vara obegränsad, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Lär dig också om de korrekta benämningarna för olika vintriga klädesplagg, och varför de heter som de gör. Varför kallar vi till exempel en ylletröja för ”olle”?

– Kapten Gustaf Adolf Olsson införde den långärmade stickade ylletröjan i armén omkring år 1900. Så ollen är uppkallad efter honom. Och så finns det en stickad yllemössa som också användes i armén, den kallas Olles brorsa, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om vinterkläder

Mattias undrar vad skillnaden på en luva och en huva är?

Erland undrar varifrån uttrycket ”bylsa på sig” kommer?

Morris vill veta det svenska namnet på ett tröja med luva och dragkedja, det man på engelska kallar ”zip-up hoodie”?

Blenda undrar hur gammalt ordet underställ är i svenskan? I hennes hemland Norge finns ordet ”understell” men det betyder chassi eller underrede på en bil.

Kerstin vill veta varför vi kallar en tjock ylletröja för Olle, yllesockor för raggsockor och yllevantar för Lovikkavantar?

Evelina undrar om det finns ett gemensamt namn för när ett klädesplagg används som skällsord, till exempel kjolstyg och skitstövel.

Lär dig mer om vinterkläder

Läs om, och se hur den första ollen såg ut.

Läs om Lovikkavantens historia.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet.

Fosse, Lagerlöf och Johnson

Med utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk.
– I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om Nobelpristagarnas språk

Johan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket?

Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter?

Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad?

Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så?

Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren?

Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteratur

Läs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien.

Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024).

Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata med på vilket sätt? Det är en social och språklig skicklighet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Skådespelaren och komikern Big O talar förortssvenska men kan växla till standardsvenska när det krävs.
– När jag ringer till myndigheter försöker jag vara så tydlig som möjligt. När jag jobbar kan jag vara riktigt ”svensk” och jag kan också vara riktigt ”orten”. Ibland frågar folk mig, vem är du egentligen?

Det definierar förortssvenska

Men det handlar inte bara om att använda ord som är typiska i förortssvenskan.
– Förortssvenskan har en annan prosodi jämfört med andra talspråksvarianter av svenska. Den har en annan rytm, som kan framstå som lite hackig och brukar kallas för staccatoartad. Och V3-ordföljd, verbet på tredje plats, är typisk för förortssvenska, säger Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning.

Språkfrågor om förortssvenska, orten och ortiska

Linda har noterat att inte bara svenskar med utländsk bakgrund talar förortssvenska och undrar om det svenska språket är i ett skede av förändring?

Mikael jobbar som jobbcoach för invandrare och vill hjälpa dem med den så kallade V2-regeln, verbet på andra plats. Finns det någon tumregel?

Johan tycker sig ha sett en förändring i användningen av ordet förorten, till att fler säger orten. Stämmer det? Och finns det också en betydelseförändring?

Lär dig mer om förortssvenska och ortiska

Läs om artikel om Förortssvenska från ISOF, (januari 2022).

Se tv-programmat Kulturnyheterna special: Prata svenska! från SVT, (april 2024).

Se nyhetsinslag Språkforskaren: Staccato-rytmen sprider sig i svenska språket från SVT, (april 2024).

Läs artikel Att uppfatta nyanser i förortssvenska är viktigt för att inte stigmatisera ungdomar från Skolverket (februari 2024).

Lyssna på poddavsnittet Kajsa Ekis Ekmans ortensvenska, språkslarvet hos unga, engelskan invaderar, lata fransmän och är svenskan hotad? från Fokuspodden (februari 2024).

Gäster: Big O, skådespelare och komiker och Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped.

Dyslexi på olika språk

Antalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi.

– I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning.

Dyslexi har inte med dumhet att göra

– Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, säger Sanna Kraft.

Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Det kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska?

Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för?

Varför stavas inte april med två L?

Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar?

Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Läs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021).

Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet.

Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011).

Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Konstiga ord är ofta en sammansättning av två delar som man inte riktigt får ihop. Men det kan också vara något roligt och udda med ljudstrukturen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om konstiga ord

Varifrån kommer ordet “rackabajsare” ifrån och hur används det?

Vad betyder ordet “sjangdobel” och var kommer det ifrån?

Varifrån kommer modejang/modichang? Hur används det och hur ska det stavas?

Varifrån kommer ordet “pillemarisk” och vad betyder det?

Varför heter det “ingefära” på svenska?

Varifrån kommer ordet ”kastrull”, från kasta och rulla?

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.

Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.

– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.

Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska

Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?

Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?

Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?

Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?

Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?

Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi

Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).

Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).

Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.

Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)

Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det som är mest inne nu blir mest ute snart, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Men det finns också exempel på slang som överlevt flera generationer och som man kan höra än idag.

Språkfrågor om gammal slang och ungdomsspråk

Under 50-talet var ordet lattjo ett modeord för kul och rolig. Sen blev det lajban. Var kommer orden lattjo och lajban ifrån?

Lyssnaren Jannes föräldrar var gamla och gammalmodiga och brukade använda ordet fräsig när de skulle beskriva något positivt. Vad är bakgrunden till ordet fräsig?

En skiva var en liten fest i hemmamiljö, medan skutt var en stor fest på lokal. Men finns det någon som använder de orden fortfarande?

Lyssnaren Henrik undrar varför ordet baxa, som han använde som ung, uppfattas som ett nytt ord idag.

Varifrån kommer uttrycket ”Yes box” och vad betyder det?

Dagens stockholmare pratar inte som man gjorde i gamla pilsnerfilmer. Vad har hänt med stockholmskan?

Lär dig mer om gammal slang och ungdomsspråk

Läs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)

Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Generation alfa tar emot information väldigt snabbt. Om man ska nå fram får man inte tråka ut dem, då svajpar de vidare. Det är verkligen en svajp-generation, säger Gustav Stjernkvist, reporter och programledare på Juniornyheterna som gör nyheter för generation alfa.

Generation Alfa växer upp som så kallade ”digital natives” med internet och sociala medier som en självklar del av livet. Det gör att de snabbt plockar upp nya slanguttryck och engelska ord.

Gamla ord används på nytt av generation alfa och generation z

– ”Slay” är ett ord som har en lång historia som slang. På 1920-talet sa man ”You slay me” för att någon var rolig.”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Ord som wack, cringe och flexa används mycket av generation alfa, men de har snott dem från generation z, säger Gustav Stjernkvist.

Populära slanguttryck och fraser från generation alfa och generation z som du får svar på i avsnittet.

• Skibidi

• Slay

• Demure

• Main character energy

• Sigma

• Alpha

• No cap

• Gen z wrote the script

• Wack

• Flexa

• Ohio

• Lit

• Rizz

• Grisch

Språkfrågor om ungdomsslang och ungdomsspråk

Hur hade biskop Johan Dalman, som gjort en video där han använder generation alfas språk, låtit om han hade gjort samma sak för hundra år sedan?

Varför säger unga personer ”Hade jag fått låna din handväska till Berlin” och ”Hade du kunnat köra mig till Arlanda på torsdag”, är det en ny språktrend?

Lär dig mer om generation alfa och generation z och ungdomsslang

Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.

Läs mer om olika generationer i artikeln Generationer genom historien: från den förlorade till Alfa från Nationalencyklopedin (mars 2024).

Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).

Läs artikel What Are The ‘When Gen-Z Writes The Marketing Script’ Memes About? från Forbes, (från september 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson (generation X), docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Gustav Stjernkvist (generation Z), programledare och reporter på Juniornyheterna. Programledare: Emmy Rasper (generation Y.)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Uttalet av Kamala har blivit extra känsligt eftersom Trump har gjort en grej av att medvetet feluttala hennes namn på olika vis. Det har kommit in en politisk aspekt av det här, säger Lena Olausson som är språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR.

Men vad avgör egentligen hur ett namn eller förnamn ska uttalas?

– Det korrekta uttalet är det som personen med namnet själv använder, säger Lena Olausson.

När namn blir ord – eponymer

Eponymer eller deonymer är substantiv som härstammar från personnamn. Exempel på eponymer är amaryllis, bojkott, makadam, saxofon, quisling och pralin – alla tidigare namn som idag används som substantiv.

Språkfrågor om namn, förnamn och eponymer

Namnet Quisling har blivit en eponym och betyder i dag förräderi. Finns det andra namn som blivit ord på samma sätt, men där ursprunget ofta är okänt?

Ordet ”sunigt” betyder att något är töntigt. Varifrån kommer ordet och hur utbredd är användningen av det idag?

Varför uttalas Macron på ett franskt sätt i Sveriges Radio, medan andra namn ofta anpassas till svensk språkmelodi?

Varför heter så många Björn men inte Räv? Vad avgör om ett djurnamn kan bli ett förnamn eller efternamn?

Det verkar finnas ett mönster för var betoningen i dubbelnamn ligger. För mansnamn ligger betoningen på det andra namnet, medan betoningen för kvinnonamn ligger på det första namnet. Varför är det så?

Lär dig mer om namn och förnamn

Utforska fler frågor om om förnamn och namn hos ISOF, institutet för språk och folkminnen.

Här kan du söka hur många som har ett visst namn i Sverige via Skatteverket.

Intresserad av fenomenet ”Karen” – läs mer i artikeln What exactly is a ”Karen” and where did the meme come from? från BBC, (från juli 2021). Läs även The year of Karen: how a meme changed the way Americans talked about racism från The Guardian (från december 2020).

Vill du veta mer om den politiska diskussionen om uttalet av Kamala Harris förnamn – läs artikeln How to say ”Kamala” and why it makes a difference från NPR (från augusti 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Olausson, språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett underbetyg åt akademisk forskning att sångtexters betydelse inte uppmärksammats mer, säger Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

Låttexter från svenska artister på engelska

Svenska artister har sedan 60-talet skrivit låttexter både på svenska och engelska. Lars Lilliestam har studerat hur språkvalet påverkar innehållet i sångtexterna.

– När svenska artister sjunger på engelska blir det mycket I, me, we och you. Alltså ganska neutrala texter, som inte utspelar sig på någon bestämd plats, säger han.

När artisterna skriver på svenska blir texterna mer detaljerade och innehåller oftare referenser till platser och namn.

– Håkan Hellströms texter till exempel, de är ju ditspikade på olika gator och spårvagnslinjer.

Artisten och författaren Annika Norlin skriver låttexter på både engelska och svenska.

– Att skriva på engelska och svenska är som att använda två olika instrument, säger artisten Annika Norlin.

Språkfrågor om låttexter och musik

Varifrån kommer ordet slagdänga?

Markus Krunegård sjunger meningen ”Kommer härifrån, kommer aldrig härifrån”, hur går det att förstå den språkliga konstruktionen?

Varför används ”yeah” så ofta i sångtexter?

Mer om låttexter och språket i musiken

Läs boken Vad gör vi människor med musik – och varför? av Lars Lilliestam, Ejeby förlag, (från 2024).

Hitta Lars Lilliestams publiceringar via Göteborgs universitet.

Lyssna på Annika Norlins musik.

Läs Ny studie: Låttexter har blivit mer enformiga, arga och personliga, artikel från Dagens Nyheter, (från april 2024).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Annika Norlin, artist och författare. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det där är ett grundläggande politiskt supernarrativ. Det ligger deras intresse att säga att det är dåligt nu. Men om man granskar det som tas för givet, visar det sig att det inte alltid stämmer, säger Anna Wallberg Gustafsson, docent i svenska och författare till ”Vad gör språket i politiken?”.

Genom att inte säga allt rakt ut låter politiker dig som mottagare fylla i luckorna själv, vilket förstärker upplevelsen av att budskapet är sant och relevant.

– Om du själv måste tolka in saker så blir du samtidigt medskapare och det känns som att du har tänkt tanken själv, säger Anna Wallberg Gustafsson.

Det underförstådda kan därmed bli ett kraftfullt verktyg för att påverka uppfattningar utan att öppet formulera kontroversiella ståndpunkter.

Språkfrågor om politiskt språk

Vad innebär den retoriska figuren ”entymem” och vad är koppling till populism?

Vad betyder egentligen ”robusthet”, ett ord som politiker och media använder allt oftare?

Vad betyder egentligen ”trop”, som används i många politiska och ideologiska sammanhang?

Varifrån kommer ordet ”hjärntvättad”, och skulle det inte kunna ha en positiv betydelse – en renare hjärna?

Mer om politiker och språk

Läs boken Vad gör språket i politiken? av Anna W. Gustafsson, utgiven av Morfem (2024).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst: Anna Wallberg Gustafsson, docent och lektor i svenska vid Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Trots att ordet ”om” verkar ha många olika betydelser, tror jag att det finns en underliggande, mer abstrakt betydelse som binder dem samman, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Är du en av de i Sverige som tänkt mest på ”om”?

– Förmodligen.

Språkfrågor om om

Vad betyder ordet ”om”? Varför har det så många olika funktioner?

Varför heter det ”omvänd” och inte ”vänd om” i religiösa sammanhang?

Beroende på hur ”läst om boken” betonas betyder det olika saker, varför är det så och vore det inte bättre om det gick att skriva på olika sätt?

Har ordet ”huruvida” blivit vanligare och varför används det istället för ”om”?

Vad betyder ”omm” och när används det?

Varifrån kommer uttrycket ”det går om” i betydelsen ”det går över”?

Mer om om

Läs om om i Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien.
Läs om om i Svenska akademiens ordbok

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vårt alfabet är inte helt anpassat efter det svenska språket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna bokstäver för ng-ljudet, sch-ljudet och tje-ljudet, säger Sara Lövestam, författare och språkvetare som är aktuell med en ABC-bok för vuxna.

Det svenska alfabetet har sina rötter i det feniciska alfabetet, som är över 3000 år gammalt. Därefter har det utvecklats och anpassats av grekerna, etruskerna och romarna.

–Vi har ett skriftsystem med en lång historia, och mycket har hänt under tidens gång som har påverkat det. Det har gjort att alfabetet blivit lite konstigt när tecken och ljud inte hänger ihop, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om alfabetet

Varifrån kommer uttrycken ”sätta P för” och ”något är B”?

Vem äger egentligen vårt alfabet? Och vem skulle kunna förändra alfabetet.

Varför liknar lilla l det stora I i det svenska alfabetet?

Varför är bokstäverna i alfabetet ordnade i just den ordningen?

Varför har inte alla nordiska språk samma alfabetiska ordning? På svenska och finska är det å, ä och ö sist, medan det i danska och norska är æ, ø och å.

Hur länge har bokstaven Q funnits med i svenska alfabetet och varför är den kvar när den nästan inte används längre?

Vilken bokstav kan bli nästa att införas i svenska alfabetet? Vilka ljud eller uttal saknar bokstäver?

Mer om alfabetet och bokstäver

Läs ABC-bok för vuxna. Hur bokstäverna uppkom och vad de gjort sedan dess av Sara Lövestam, Bonnier Fakta (från 2024).

Se Varför är det så ont om Q? Hans Alfredson läser ur sin egen bok, från SVT Play (från 1976).

Se Lennart Hellsings ABC Tecknad film av Per Åhlin som bygger på Lennart Hellsings ABC-bok, från SVT Play (från 1993).

Lyssna på programmet Alfabetet i P3, ett program från 2014 om det svenska alfabetet.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare och språkvetare. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut olika betydelser av verbet ”passa” men tror inte att det kommer lösa parets konflikt.

– Språkvetenskapligt finns det ett intressant resonemang om varför de blir oense, men det hjälper dem inte att bli ense, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om ord som har flera betydelser och kan orsaka missförstånd

Kan man använda uttrycket “passa barn” för sina egna barn, eller är det reserverat för andras barn?

Vad är bakgrunden till att ordet “orka” används som en uppmaning eller uttryck för frustration?

Hur kan betydelsen av ofta ändras beroende på var i en mening det förekommer?

Vad menar politiker och andra när de pratar om “vanliga människor”? Finns det en specifik grupp som avses?

Är det korrekt att använda ordet “sympatisk” för att uttrycka stöd för en idé, eller bör man säga “jag känner sympati för din idé”?

Varifrån kommer uttrycket “jag köper det” och när började det bli vanligt att använda det för att uttrycka acceptans?

Mer om ord och uttryck som orsakar debatt

Lyssna på Debatt: Finns ”vanligt folk” från Studio Ett, Sveriges Radio (augusti 2024).

Läs Vad gör alla ovanliga människor hela dagarna? ledartext av Susanne Nyström, Dagens Nyheter (augusti 2024).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Latin är något som jag hela tiden blir påmind om. Det finns runt omkring oss, språket är fullt av latin, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Latin och romarriket

Under romarriket var latin det språk som hade mest makt och språket spreds över Europa och världen.

– Språkspridning kommer med spridning med makt. Det går att dra paralleller till engelskan, som spreds med den brittiska kolonialismen och på samma sätt spreds latin för över 2000 år sedan, säger Susanna Karlsson.

Latin i Sverige idag

Latinska ordspråk och uttryck som ”carpe diem”, ”ad hoc”, ”de facto” och ”vice versa” används i dagens Sverige, och många företag har namn som är inspirerade av latin.

– Vi tycker att latinska namn låter tjusigt, vederhäftigt och lärt. Så svaret på frågan ”Är latin ett dött språk?”, är nej, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om latin förr och idag

Hur är latins status i idag?

Hur ska latinska substantiv som centrum, museum och andra ord som slutar på -um böjas i plural på svenska?

Vad betyder den latinska förkortningen mors i medicinska sammanhang?

Ordet mondän finns i olika varianter på svenska, engelska och franska, och kommer från det latinska ordet mundanus. Men hur kommer det sig att mondän på svenska betyder fin och elegant medan ordet mundane på engelska betyder tråkig och vardaglig?

Vad har ordet snuttifierat för ursprung och finns det fler ord i svenskan som är bilade av svenska ord och latinska ändelser som -fierat?

Varför väljer många företag namn som låter som latin?

Mer om latin

Läs: Boken Vårt antika modersmål av Alf Henriksson

Läs: Boken Asterix - latinska citat med förklaringar

Läs: Artikeln Studenterna som väcker liv i latinet

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.

Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.

Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket

– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.

Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyr

Språkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språket

Varför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?

Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?

Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?

Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?

Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?

Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?

Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?

Lär dig mer om prepositioner

Läs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan göra påståenden mer sanna och tydliga.

– Att markera att man har brist på evidens är att vara ansvarstagande, säger Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet.

Kan vaghet i språket var bra?
– Det hade varit fruktansvärt arbetsamt kommunikativt om vi var tvungna att vara superspecifika och superprecisa hela tiden när vi pratade. Den mentala belastningen hade undergrävt alla möjligheter till kommunikation. Så vaghet i språket är jättebra, säger Martin Kaså.

Språkfrågor om osäkerhet och vaghet i språket

Varför lägga till ett “kan jag tycka” efter ett påstående? Vad signalerar det och har det blivit vanligare?

Antyder frågan “Kan du inte skicka saltet?” en artig vaghet eller är det tvärtom en ganska burdus uppmaning?

Är uttrycket “detta är inte helt ovanligt” ett fegt uttryck som visar att man inte står för det sagda?

Varför upplever en del att uttrycket “jag tänker” signalerar osäkerhet?

Kan det signalera otydlighet att det att säga “jag har varit tydlig med”?

Varifrån kommer det skånska dialektordet skidd som betyder feg?

Mer om modalitet och osäkerhet i språket

Läs artikeln Jag kan tycka att, en gardering på modet? , sidan 73, av Lena Ekberg, från ”Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk”, utgiven av Lunds universitet (från 2010).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt konstiga och har många interna små grupper inom sig, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

I detta avsnitt diskuterar vi de olika typerna av pronomen i svenska språket och deras användning.

Språkfrågor om pronomen och deras korrekta användning

Varför blandar en del ihop pronomenen ni, du, er och din? Hur ska pronomen användas korrekt i olika sammanhang?”

Varför används pronomenet han ibland som objektsform som till exempel “Jag gav den till han”?

Varför har engelskan inte olika pronomen för du och ni, som vi har i svenskan, utan bara pronomenet you?

Varför kan vissa verb ta ett pronomen som lägga sig, tvätta sig eller resa sig, men andra verb inte alls kan det som tex promenera sig eller springa sig?

Ordet barn är neutrum och borde då refereras till som det, men ofta används istället pronomenet hen i texter, varför?

Hur ska mig, dig och sig uttalas om man sjunger äldre sånger? Och har uttalet av dessa pronomen varierat över tid?

Mer om ordklassen pronomen

Läs kapitlet om pronomen i Svenska Akademiens grammatik (kapitel 5).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med språket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om bilar

Förr var det vanligt att ge bilar och bilmärken smeknamn, varför är det inte lika vanligt idag?

Varifrån kommer slangordet båge för motorcykel?

Borde det inte finnas ett eget ord för att ladda sin elbil? Lyssnaren Peo har ett förslag: batta.

Vad kan situationen när man hamnar bakom en långsammare bil och inte kan köra om för att andra bilar redan kör om i vänsterfilen, kallas?

Varför heter det kofångare?

Är det korrekt att besikta eller besiktiga bilen?

Varifrån kommer ordet mack i bensinmack?

Mer om bilspråk och smeknamn på gamla bilmodeller

Läs artikel om äldre smeknamn på bilmodeller från Länstidningen Östersund (från juli 2009).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitet

Kan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta? Eller gl- som i ord som glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.

Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång.

Finns det fonestem i alla språk?

Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och skolk?

Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?

Lär dig mer om ljudsymbolik

Titta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).

Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).

Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om ordspråk

Hur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?

Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk?

Vad betyder ordspråket “Surt sa räven om rönnbären”? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?

Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?

Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?

Vad innebär ordspråket “Davids höns var under isen”? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?

Mer om ordspråk, ordstäv och talesätt

Bok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).

Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).

Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929).

Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).

Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om upprepningar

Frasen “hörududu” är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?

I olika delar av landet lägger vi till “å dä”, “då´rå” eller “å så” i slutet på en mening. Till exempel “Jag gick på stan å dä”. Varför gör vi så?

Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom “Smått och gott”, ”Böna och be” och Hux flux”?

Varför säger vi hej hej och inte bara hej?

Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?

Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?

Mer om upprepningar och reduplikation

Titta på ”Vad betyder “å dä” egentligen?” från podden Något Kajko (från november 2023)

Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om kärlek

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån?

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Mer om kärlek, dejting och språk

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.

Språkfrågor om norrländska dialekter

Vad är gemensamt för de norrländska dialekterna?

Vilka dialektområden finns i Norrland?

Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?

Vad har ordet he för etymologi?

Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?

Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?

I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?

Mer om norrländska dialekter

Läs om Norrländska mål från ISOF.

Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).

Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)

Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)

Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)

Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.

Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.

– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.

Språkfrågor röster och språket i radio och på tv

Vad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?

Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?

Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?

Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?

Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?

Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?

Mer om språket i radio och tv

Bok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).

Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).

Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).

Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket.

Språkfrågor om insekter

Vad är historien bakom orden gullhöna och nyckelpiga?

Varför heter fjäril så olika saker på olika språk? Och varifrån kommer det svenska ordet fjäril?

Varför heter bålgeting just så?

Vad ska de som vill äta insekter kallas? Och vad ska de som vägrar att äta insekter kallas?

Hur har uttrycket “en fluga” i betydelsen en tillfällig trend uppkommit?

Varifrån kommer uttrycket “dags att mygga av” i betydelsen att man inte längre vill lyssna på någon?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eufemismer och noaord är vanliga i vårt språk. Gå bort, besöka damernas, sjuttsingen är exempel på eufemismer.

– Det är sånt vi inte gillar att prata om, eller som vi pratar om hela tiden men som vi absolut inte vill benämna, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om eufemismer och noaord

Varifrån kommer eufemismen ågren istället för ångest?

Varför uttalas eufemism med ett e- och ett u-ljud när till exempel Europa bara uttalas med ett e-ljud.

Är det sant att ordet “varg” från början var ett noaord, det vill säga en omskrivning som ersatt ett annat ord som man trott var farligt att använda?

En lyssnare vill införa ordet “eufemisera”, alltså ett verb av ordet eufemism. Vad tycker Språket om det?

Kan man säga att ordet “säkerställa” som ofta används av politiker är en förskönande omskrivning av ”försöka åstadkomma”?

Mer om förskönande omskrivningar, eufemismer och noaord

Krönika I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling av Leni Sundman, från YLE (från 2019).

Krönika Tabubelagt ämne får många synonymer av Lena Lind Palicki, från SvD (från 19 mars 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är lurigt att säga till någon annan att den sa fel. Man närmar sig den andras värdighet. Att korrigerar sig själv är socialt föredraget visar forskningen, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om felsägningar

Varför kan det vara svårt att sluta säga fel även om man vet vad som är rätt?

Hur kan språkfel smitta?

Vad kallas fenomenet att kasta om stavelser eller ljud i ett ord och meningar? Som till exempel att säga “vad lukt det gottar”.

Är det verkligen rätt att kalla en ledstång för en handledare?

Varför är det lätt att blanda ihop vissa språkljud?

Varför uttalar en del ordet trilogi som triOlogi?

Varför uttalar en del ordet hovsam med ett å-ljud?

Mer om felsägningar

Lyssna på språkpodden ”Näst sista ordet” srån YLE som samlade in berättelser om saker lyssnare sagt eller hört sägas fel i offentliga sammanhang.

Lyssna på Felsägningar och lustigheter ur radions arkiv

Lyssna på Galna radiogrodor

Lyssna på Radiosportens grodor – lyssna, skratta

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– ”Världens konstigaste språk” är kanske en problematisk rubrik? säger Emmy Rasper, programledare för Språket.

– Konstighet är relativt. Men tar man in 2000 språk och analyserar dem så finns det ändå språk som inte ligger så nära mitten utan är mer udda, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Det är Henrik tillsammans med Mikael Parkvall, lingvist från Stockholms universitet, som listar världens fem konstigaste språk.

Språk som vi pratar om i avsnittet: silbo, michif, russenorsk, tok pisin, solresol, chalcatongo mixtec, tyska, pirahã.

Mer om konstiga språk

Lär dig Michif, från The Virtual Museum of Métis History and Culture.

Läs om språket Solresol från Wikipedia.

Dokumentär om Pirahã Decoding Amazon: life of the Pirahã från Slice.

Databasen The World Atlas of Language Structures (WALS).

Läs Mikael Parkvalls krönikor i SvD.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mikael Parkvall, lingvist, vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att säga att det har förändrat mitt liv är kanske att ta i, men det öppnande en ny värld för mig. Jag kommer antagligen börja skriva poesi, tyvärr, säger Ylva Byrman, angående att hon den senaste tiden har lärt sig mer om metrik.

Språkfrågor om dikt och rim

Vad är metrik?

Vad betyder de olika orden dikt, lyrik, poesi, poem och vers?

Hur länge har människan rimmat?

Vad finns det för olika rim?

Vad finns det för olika versmått?

Går det att skriva en drottkvätt på svenska?

När slutade dikter att främst vara skriven på bunden vers?

Vad är grejen med fri vers? Varför har det blivit det dominerande sättet att skriva dikt på?

Varför kan uppläsning av dikt låta så högtravande?

Mer om dikt, rim, verslära och poesi

Lyssna på Dagens dikt från Sveriges Radio.

En bok En enda dikt : i femtielva varianter av Lars Melin, från Morfem förlag (2023).

En bok Svensk metrik av Eva Lilja, från Svenska akademien (2006).

Dikter, låtar och poeter som nämns i programmet

Moster ester av Lennart Hellsing (tiradrim).
Blinka lilla stjärna (parrim).
Längtan till landet även kallad Vintern rasar med text av Herman Sätherberg. (korsrim).
Erikskrönikan en medeltida rimkrönika.
Vinden har vänt av Petter.
Näcken av Erik Johan Stagnelius.
Postludium av Tomas Tranströmer.
Skapelser av Malte Persson.
Han drunknade i Holms hav.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap, vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag är nog mer intresserad av kommatecken än de flesta, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

I svenskan används kommatecken oftast för att underlätta läsning och hon tror inte människor i allmänhet tänker så mycket på kommatecken.

– Men om man plockade bort alla kommatecken ur texter då skulle det märkas, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om kommatecken

Vilka regler för kommatering finns i svenskan?

Vad händer med en text som helt saknar kommatecken?

Är det korrekt att sätta ut ett kommatecken efter ett “men” som inleder en mening? Som till exempel “Men, på grund av höga bostadspriser bestämde hon sig ändå för att hyra.”

Vem uppfann kommatecknet och hur har det använts historiskt?

Vad handlar det danska kommakriget om?

Varför ser man ibland ett kommatecken efter ett frågetecken?

Mer om kommatecken

Läs boken Skiljeteckensboken av Siv Strömquist, från Morfem (2019)

Läs boken Snabba svenska skrivregler av Ola Karlsson, från Språkrådet (2024).

Se exempel på en text med både virgula och kommatecken i samma text från Carl Linnæi Wästgöta-Resa, från Litteraturbanken (1746)

Läs artikel Kommat som kom bort, från Språktidningen (2013).

Läs artikel om det danska kommakriget, på danska av Jørgen Nørby Jensen från Den store danske.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.

Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.

– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.

Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.

– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.

Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.

Språkfrågor om engelska i svenskan

”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?

Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?

När blev w en del av det svenska alfabetet?

Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?

Mer om engelska i Sverige

Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).

Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).

Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)

Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).

Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).

Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.

Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Adjektiv ger färg åt tillvaron, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Vad säger du om att man ska undvika adjektivsjukan, alltså inte ha för många adjektiv i sina texter?

– Jag tror att det är bra att inte ta i från tårna med adjektiven. Väldigt många adjektiv i en text kan göra att författaren uppfattas som osäker eller omogen, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om adjektiv

Varför används stereotypisk som adjektiv när stereotyp redan finns?

Kan en paj, öl eller kaffe vara trevlig?

Borde det heta “hon arbetar väl” i stället för “hon arbetar bra” eller kan bra används både som adjektiv och adverb?

Kan hallon vara frusna? Hur ska adjektiven frusen och fryst användas?

Varför säger en del “Jag är gluten” i stället för “jag är glutenintolerant” och är det inte fel?

Mer om adjektiv

Språkrådet svarar på frågan Vad är ett adjektiv? från ISOF.

Artikel om Adjektivsjuka – därför ska du detoxa texten på adjektiv och adverb av Catherine Heijl (från september 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– I en del fall har man medvetet förändrat sitt sätt att prata för att man inte velat tala som sina grannar. Men ofta tänker man på geografisk isolering, som skogar, när man pratar om dialekternas uppkomst, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om dialekter

Hur uppkom dialekterna?

Är det dialektalt att säga krömpte i stället för kympte och böt istället för bytte?

Varifrån kommer ordet vischan och bystan som betyder landsbygd och är de dialektala?

Varför pratar många om norrländska och inte om till exempel hälsingska, härjedalska och västerbottniska?

Varifrån kommer skällt i betydelsen svag som i ”skällt kaffe” och är ordet på utdöende?

Varifrån kommer ordet rikmäling som en förolämpning mot rika personer?

Mer om dialekter

Läs om Dialekter förr och nu från ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns många synonymer till ordet ”se”, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga, blänga, stirra och glo.

– Ordet ”tira” är ovanligt idag men har i perioder använts ungefär som ”kolla” gör nu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om ögon

Varifrån kommer uttrycket “se sanningen i vitögat”?

Varifrån kommer uttrycket “vad skådar mitt norra öga?”?

Är “en nagel i ögat” eller “en vagel i ögat” mest korrekt?

Varifrån kommer ordet “blindstyre”?

Hur viktig är ögonkontakten för vår kommunikation?

Mer om ögonkontakt

Läs mer om Ögonkontaktens betydelse för samtalet från KTH (från 2015).

Läs mer om Så fungerar ögonens språk från Karolinska institutet (från 2023).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö.

Språkfrågor om estlandssvenska

Varför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?

Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?

Hur länge har det bott svensktalande i Estland?

Vad är unikt med det estlandssvenska språket?

Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?

Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?

Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?

Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?

Mer om estlandssvenska

Lyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939

Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.

Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).

Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.

Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).

Sociala medier: @estlandssvenskaaventyr

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Företag vill att du ska betygsätta din upplevelse som kund

”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.”

– Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om företagskommunikation

Det pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet?

Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”?

Varför har företagskommunikation blivit mer informell?

Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala?

Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv?

Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det?

Hur kommunicerar företag dåliga besked?

Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det?

Mer om företagskommunikation och språk

Läs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023)

Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån.

– Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om öl

Varifrån kommer ordet öl?

Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar?

Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar?

Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk?

Hur ska ett sunkhak definieras?

Varifrån kommer ordet sylta?

Varför kan öl kalla för bärs?

Vad finns det för slangord för folköl?

Varför heter nya öl så långa konstiga namn?

Lär dig mer ölspråk

Krönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023).

Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt.

Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk.

– Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk.

Har du en språkfråga? Mejla spraket@sverigesradio.se

Lär dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språk

Artikel Vi blir aldrig färdiga med orden av Susanna Karlsson, från Språktidningen (juli 2024).

Artikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023)

Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text.

Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk?

– Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3.

Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva.

Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodeller

Vad är en språkmodell?

Hur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför?

Är det korrekt att säga att AI kan språk?

Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI?

Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen?

Varför är vi artiga mot AI?

Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk?

Lär dig mer om språk, AI och språkmodeller

Artikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023)

Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden.

Nyheter om AI från Sveriges Radio.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung.

– Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken.

Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?
– Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess.

Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätter

Uttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter)

Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .
Från Svensk ordbok)

Att på brev betyder attesteras och inte attention.
(Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal.

Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling.
(Från Språkrådets frågelåda.)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare?

Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk?

Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått.

Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna.

Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här.

Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne.

Medverkande:

Fredrik Lindström, populärhistoriker

Sara Lövestam, språkvetare och författare

Lydia Sandgren, författare och psykolog

Programledare:

Emmy Rasper

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språkfrågor som hör julen till

Varifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?

Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?

Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?

Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?

Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta.

– För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion.

Språkfrågor om arabiska

Vilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska?

Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål?

I vilka sammanhang används standardarabiska?

Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom?

Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner?

Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav?

Kommer ordet madrass från arabiska?

När började arabiska siffror användas i Sverige?

Kommer arabiskan påverka svenskan?

Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu?

Lär dig mer om arabiska

Läs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022.

Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper.

* Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.

”De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”

Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.

Språkdebatter från förr som hörs i Språket

Ett förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943

Debattörer:
Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.

Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.

Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”

Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952

Kommenteras av Erik Wellander.

Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.

Debattörer:

Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.

Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.

Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.

Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965

Debattörer:

Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.

Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.

Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.

Mer om språkdebatter från förr

Läs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970

Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.

– Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om forensisk lingvistik

Vad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?

Kan språkliga analys förhindra brott?

Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?

Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?

Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?

Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?

Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?

Lär dig mer om forensisk lingvistik

Läs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)

Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)

Läs! Artikel Här är polisens ordlistor för att förstå vad gängmedlemmar uttrycker (från Göteborgs-Posten 2022)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.

Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk.

Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalys

Går det att avbryta någon på ett trevligt sätt?

Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”?

Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra?

Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet?

Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.

Språkfrågor om språkförändringar

Förändras svenskan snabbare än andra språk?

Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?

Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?

Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?

Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?

Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”?

Läs mer om språkförändringar

Läs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).

Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).

Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.

– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet.

Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språket

Har språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?

Vilka är ”språkvården”?

Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?

Hur fungerar språkvård i andra länder?

Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?

Läs mer om språkvård

Läs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).

Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.

I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.

En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.

Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-talet

Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?

Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?

Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?

Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?

Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?

Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?

Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?

Läs Gustav Vasas bibel

Läs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, säger Jenny Öqvist som forskar om klass och språk.

Prinsessan Madeleines använder flera överklassdrag i sitt språk, som ett dämpande eller surrande i-ljud, även kallat Lidingö-i och ett öppet och främre långt a-ljud. Men kronprinsessan Victoria använder knappt några sådan markörer alls i sitt språk.

Språkfrågor om klass och språk

Hur låter överklasspråk?

Kan man göra en språklig klassresa?

Vad är Lidingö-i och håller det på att sprida sig?

Har ordet smutt gått från att vara ett överklassord till att bli ett ord för medelklassen?

Hur har överklassen på 1600-talet och 1700-talet påverkat de svenska dialekterna?

Varför använder överklassen fåniga smeknamn?

Varför säger kung Carl Gustaf ofta ”man” som sig själv?

Läs, lyssna och titta på mer om språk och klass

Se! Jenny Öqvist prata om överklasstockholmskan (från UR 2016).

Läs! Artikel om hur drottning Elizabeth II förändrade sitt språk på engelska (från BBC 2022).

Läs! Avhandling om Viby-i även kallat Lidingö-i på engelska av Fabienne Elina Westerberg (från University of Glasgow 2020)

Läs! Avhandling om franska lånord i svenska dialekter av Karin Hallén (från ISOF 2001)

Läs! Boken Internatskolorna: att fostra en elit av Petter Sandgren från 2015.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som har forskat om språk och klass. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen.

Susannas Karlssons tre science fiction-boktips

• Snow crash av Neal Stephenson.

• The left hand of darkness av Ursula K. Le Guin.

• Babel, an arcane history av R. F Kuang

Språkfrågor om science fiction och fantasy

Har det funnits försök att komma på en svensk översättning av ”science fiction”?

Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker?

Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction?

Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction?

Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor?

Läs, lyssna och se mer om språk inom science fiction och fantasy

Se! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken (från Vanity Fair 2019)

Se! Filmen Arrival om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016).

Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction (från april 2020).

Läs! Nationalencyklopedin om Sapir–Whorf-hypotesen.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism.

Fler avsnitt av Språket i P1 hittar du i Sveriges Radio Play.

Var alla broderade budskap förr av typen ”Hem ljuva hem”?

– Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om broderade budskap förr och nu.

Språkfrågor om broderi och andra textil hantverk

Vad är skillnaden på broderi och brodyr?

Hur används uttrycket att ”brodera ut texten”?

Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster?

Vad betyder ”singlade” i singlade bollar?

Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel?

Läs och lyssna mer om broderade budskap och textilt hantverk

Lyssna! Så mår broderiet 2020 – Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep P1 Kultur reportage från 2020.

Läs! Älskad, ratad reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018

Se! Bilder på singlade bollar från DigitaltMuseum.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Föreställningen att man aldrig får sätta ut kommatecken innan ”och”, är inte bara lite fel den är superfel, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Det räcker att läsa första meningen i förordet av Svenska akademiens ordlista för att se att den regeln inte stämmer. Inte heller stämmer regeln att man aldrig ska börja en mening med ”och” eller ”men”.

– ”Men” är en alldeles utmärkt meningsinledare om man vill signalera en motsättning till det som påstods i förra meningen, säger Ylva Byrman.

Språkregler som språkets lyssnare har fått lära sig i skolan som är fel

Börja inte en mening med och eller men, om man inte har fått nobelpriset i litteratur.

Sätt inte ut kommatecken före och.

Sätta ut kommatecken vid varje ny sats i en mening.

Bryt inte mot subjektsregeln.

Läs mer om språkregler som (faktiskt) stämmer

Boken Svenska skrivregler, redaktör Ola Karlsson från Språkrådet (utgiven 2017).

Artikel Subjektsregeln finns inte, av Olle Josephson (från SvD juni 2002)

Avhandling Kontroll i svenskan, om subjektsregeln, av Benjamin Lyngfelt (från 2002)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ibland använder vi fuck eller fucking förstärkande på ett sätt som inte fungerar med motsvarande svenska förstärkningsord.

– Man kan säga “jag fucking klarade det”, men inte “jag fan klarade det”, så det är ett syntaktiskt konstruktionslån från engelskan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om fuck och svordomar i media

Hur gammalt är ordet fuck och var kommer det ifrån?

Hur är lagstiftningen i USA och Storbritannien gällande svordomar och hur skiljer det sig från hur det fungerar i Sverige?

Hur ser Sveriges Radio på svordomar i radio?

Hur används orden fuck, fucka och fucking i svenska språket?

Vilka fuck-uttryck från engelska använder vi inte i svenskan?

Hur används fuck i andra språk, som norska, danska och isländska?

Läs, lyssna och se mer om fuck och svordomar

Föredrag från Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola: "Fucking svenska” om svordomar på engelska i svenska från Forskartorget (från oktober 2015).

Magisteruppsats ”Dåligt och onödigt av public service” En textanalytisk studie av svärande och språkliga normkonflikter i public service av Vanja Vinter, från Linnéuniversitetet (från 2021).

Se Svordomsvisan av Magnus och Brasse från Krogshowen Varning för barn från SVT (från 1976).

Artikel: Svordomen fuck sprids över världen från Uppsala universitet (från juni 2019).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.

En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.

– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.

Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.

– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.

Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språk

Har sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?

Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?

Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?

Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?

Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?

Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och Svingerudstenen

Läs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.

Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.

Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.

Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).

Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.

För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.

Ordet stress – en nykomling med för bred definition

Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.

– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.

– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål.

Språkfrågor om stress och ord för att skynda sig

Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?

Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?

Hur påverkas språket av stress?

Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?

Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?

Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?

I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?

Läs och lyssna mer om ordet stress

Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).

Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.

– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.

Det manusstyrda talet i radio

En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.

– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.

– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.

Språkfrågor om språkmelodi och intonation

Varför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?

Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?

Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?

Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?

Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?

Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?

Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonation

Film Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)

Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)

Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)

Film: In a World om en röstcoach från 2013.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

– Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Kroppen är så primär, vi har den med oss överallt. Så vi har mycket metaforik i språket som kommer från kroppen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om kroppen

Varför säger man muskulös om någon som har mycket muskler?

Varifrån kommer uttrycket “på rak arm”?

Hur gamla är uttrycken “mellan tummen och pekfingret”, “att höfta” och “tumma på kvalitén”?

Varför säger vi ögonvrå men mungipa?

“Han har fina mustascher” eller “han har fin mustasch” - vad är rätt?

Flatulens betyder att någon har problem med gaser, men vad kan en person som lider av flatulens kallas? Flatulist, flatulatör eller flatulant?

Läs mer om kroppen och språket

Se bilder på män som lyfter stolar på rak arm (från Svenska YLE, 2015)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur känns det att bara svara på språkfrågor utan att få tid att förbereda sig?
– Lite småläskigt, jag vill ändå framhålla att vi vanligtvis förbereder oss ganska mycket inför Språket, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

– Ja, jag håller med Susanna, jag kan inte heller svara spontant på allt och som forskare vill vi ju vanligtvis kunna stå för det vi säger i radio, så om vi säger fel så är det jobbigt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor från publiken på Vetenskapsfestivalen

Har Götaregeln dött ut?

Hur borde anglicismer regleras i svenskan?

Finns det i Sverige, utöver älvdalskan, dialekter som kan klassas som språk?

Hur kommer det sig att wrist (handled) och vrist (fotled) låter så lika men betyder olika saker?

Vad betyder hult i ortnamn?

Är det troligt att det kommer införas stavningsreformer i nutid?

Vad tycker Henrik Rosenkvist om de, dem och dom-debatten?

Enligt vissa ska det svischas istället swishas - vad tycker Språket?

Om ni magiskt kunde genomföra en språklig förändring vad skulle det vara?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Programmet spelades in inför publik under Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 21 april 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilket avsnitt tycker språkvetarna blev bäst?

– Jag tycker att avsnittet Därför älskar vi svenska språket som handlar om vad som är bäst med svenskan blev väldigt bra. Det var lite feelgood, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, tycker att det bästa programmet från säsongen var avsnittet Snus påverkar ditt språk.
– Det fanns mycket att säga om snus, oväntat mycket.

Avsnitt och språkfrågor som tas upp för utvärdering

Allt du vet om namn är fel.
Lyssnaren Jacek har hört av sig om polska artighetsformer och har ett tillägg till det som sas.

Emmy berättar om hur lyssnarna har namngett sina barn, djur och robotdammsugare.

Dialekterna: Ryktet om vår död är starkt överdrivet
Lyssnaren Hans beskriver dialektrikedomen i Kalmar län och Henrik Rosenkvist ger en förklaring till varför det finns så mycket dialektal variation i området.

Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar
Lyssnarna har hört av sig och känner igen uttrycket att gå och kladda i betydelsen att gå och köpa godis.

Ordet cool är inte längre coolt
Många lyssnare har hört uttrycket "kopiera ut" i betydelse att "skriva ut".

Dessutom hör vi svaret på frågan: Hur lyssnar du på Språket?

Språkvetare
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag rekommenderar alla att inte ha på det här med röda streck samtidigt som man skriver, det stör ju. Låt rättstavningsprogrammet gå igenom din text när du har skrivit klart, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Det finns inte mycket forskning kring hur stavningskontroller påverkar vårt skrivande eller språk.

– Jag tror att vi alla tar för givet att det hjälper, och det gör det nog för de flesta. Men vi vet nästan ingenting om det, säger Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.

Det finns dock studier som visar att vissa människor kan påverkas negativt att de röda strecken.

– De röda strecken kan bli ett visst hinder för dem som har svårigheter att skriva till exempel om man har dyslexi eller afasi. Det tar en massa kraft att stanna upp och titta på strecken, säger Åsa Wengelin.

Samtidigt finns det studier som Åsa Wengelin varit med och gjort som visar att människor med afasi som använt stavningskontroller blev bättre på att stava även utan stavningskontroller.

– Det finns ett par liknande studier med samma resultat och jag tror att det kan beror på att man ser de rättstavade orden, det handlar om frekvens, men vi vet inte exakt varför det hjälper, säger Åsa Wengelin

Språkfrågor om rättstavningsprogram och stavningskontroller

En lyssnares stavningskontroll felmarkerar "de frågor" är det rätt?

Ska det stavas sektoransvar eller sektorsansvar?

En lyssnares stavningskontroll felmarkerar istället och vill att det ska stå i stället, vad är rätt?

Hur bra är rättstavningsprogram på särskrivning?

En lyssnarens stavningskontroll kräver ett dels efter ett annat dels, är det rätt?

Läs mer om stavningskontroller, rättstavning och skrivregler

Bok: Svenska skrivregler, från Språkrådet (från 2017).

Språkrådets frågelåda, där kan du söka efter språkfrågor.

Svenska.se, där kan du söka i SAOL, SO och SAOB.

Studie som Åsa Wengelin refererar till om stavningskontroll och afasi (från januari 2022)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
  Lyssnaren Simon.

• "Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
  Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.

• “Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
  Lyssnaren Dan.

• "Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
  Fredrik Lindström, författare och komiker.
  

• “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
  Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om svenska språket

Vad utmärker den svenska språkmelodin?

Varför böjer inte svenskan verb efter person?

Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?

Hur viktigt är modersmålet?

Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?

Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?

Läs mer om svenskans språkmelodi

Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)

Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)

Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet

Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, tillträdande chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

– Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det.

Måste de vara förnedrande?
– Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om skällsord och förolämpningar

Varifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?

Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som “you asshole” på engelska eller “du Arschloch” på tyska.

Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?

Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?

Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?

Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?

Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ord

Bok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)

Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".

– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.

En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot.
– De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.

Språkfrågor om sammansättningar

Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?

Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?

Vilka regler gäller för foge-s?

Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?

Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i” istället för att en “bok utspelar sig i”?

Får man skapa hur långa ord som helst?

Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?

Läs vidare om sammansättningar och teleskopord

Teleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).

Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)

Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)

Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).

Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klicka här för en transkribering av avsnittet

Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".

– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.

– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.

Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.

Språkfrågor om teckenspråk

Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?

Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?

Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?

Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?

Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?

Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?

Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?

Vilket tecken används för att säga förlåt?

Vad är TAKK-tecken?

Läs och se mer om teckenspråk

Lär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet

TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.

Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".

Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.

Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).

Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)

Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En sak som har visat sig funka är att lära sig lite mer om fenomenet som man irriterar sig på, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket.

Språkfrågor som irriterar

Varifrån kommer uttrycket "Tack snälla!" och kan det verkligen användas i alla sammanhang?

Varför säger en del "Varsågoda" till en person, är det inte fel?

Varför skriver svenska butiker sale?

Är "konklusion" en anglicism?

Varför använder människor eh-ljud i sitt tal?

Läs och lyssna mer om språket som stör

Språket som stör mest artikel från Språktidningen (från april 2022)
Särskrivningar och hen irriterar mest i svenska språket poddavsnitt 36 från Språktidningens podd (från april 2022).
Ibland har man inte mycket annat val än att ge upp, krönika av Mikael Parkvall från Svenska Dagbladet (från maj 2023)

Svar på en massa språkfrågor som irriterar

• Varför säger folk tänker istället för tycker?
  Svar: I avsnittet Sommarens språkliga godisskål (lyssna från 24:18).

• Varför besvarar vissa ett tack med "ingen fara"?
  Svar: I avsnittet Hur besvarar man ett tack (lyssna från 05:10).

• Varför säger många "Ja men.." eller "Nej men..." i början av en mening?
  Svar: I avsnittet: Det är lätt att säga nej. Inte (lyssna från 14:45), i avsnittet Så förstår du politikens språk (lyssna från 18:05) och i avsnittet Nä men, vi är elva man på plan (lyssna från 05:35).

• Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?
  Svar: I avsnittet Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment (lyssna från 07:20).

• Varför blandar folk ihop personliga possessiva och reflexiva pronomen, till exempel hans och sin?
  Svar: I avsnittet Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna (lyssna från 6:33) och i avsnittet Det är bara take it or leave it (lyssna från 15:24)

• Varför säger folk öppna upp och stänga ner?
  Svar: I avsnittet: Öppna upp och stänga ner (lyssna från 00:40)

• Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang?
  Svar: I avsnittet I vilken kontext kan ordet kontext användas? (lyssna från 08:39)

• Varför säger folk liksom?
  Svar: I avsnittet Skräporden som gör kommunikationen bättre (lyssna från 23:00) och i avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 01:35).

• Varför uttalar en del egentligen som ejenkligen?
  Svar: I avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 13:44)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många tror att alla har förnamn och efternamn men det inte ens helt sant i Sverige och absolut inte sant om vi rör oss i världen. I vissa kulturer i Indonesien finns det till exempel inga efternamn, säger Sverker Johansson, aktuell med boken "Hur var namnet?"

Språkfrågor om förnamn, efternamn och smeknamn

Har alla människor ett förnamn?

Har alla människor ett efternamn?

Hur skiljer sig det polska sättet att ge människor smeknamn från det svenska?

Går det trender i namn?

Hur tänker föräldrar när de ska ge sina barn namn?

Vad är egentligen ett andranamn?

Vad är en aptonym?

Läs och lyssna mer om namn

Lär dig mer om förnamn, artikel från Institutet för språk och folkminnen

Folk som heter som sina jobb, artikel från Göteborgs-Posten (november 2020)

Sök hur många som har ett visst namn via Skatteverket.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet
Gäst Sverker Johansson, lingvist och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.

– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.

Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.

– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.

Författares språk inte längre norm för skriftspråket

Efter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.

Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.

– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.

Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språket

Språkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.

Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.

Gäster:
David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.
Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.

Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”

– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om att

Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”

Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?

Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?

"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?

Finns det dialektala varianter av "att"?

Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktion

Boken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).

Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).

Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.

Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter.
– Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.

Språkfrågor om godis

Varför heter det godis och när började ordet användas?

Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?

Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?

Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?

Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?

Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?

Läs och lyssna mer om godis

Mer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemma

Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell.

Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)

P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)

P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU vill att du ska kunna minst tre språk

Inom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.

Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre

– Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.

Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.

– Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.

Läs och lyssna mer om språkundervisning

"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)

Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)

Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.
Programledare: Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix.

– Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.

Språkfrågor om diminutiv

Hur definieras diminutiv?

Saknar svenskan diminutiv?

Hur skapas diminutiv i olika språk?

Är det en form av diminutiv att säga “prateliprata” eller “köpeliköpa”, eller vad är det för fenomen?

Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?

Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?

Vad finns det för personnamn som är diminutiver?

Läs och lyssna mer om diminutiv och -is

Tjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002.

Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutiv

Lista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiver

Krönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)

Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av 1800-talet ville en grupp som kallade sig för Nystavarna ändra stavningen av sje-ljudet. De ville att alla sje-ljud skulle stavas med sj, alltså sjärna, sjorta, sjed, sjidor och sjoklad. Så blev det inte, istället har vi många olika stavningar av sje-ljudet i svenska.

– Det var en ordentlig debatt från 1860-talet och fram till tidigt 1900-tal. Det var ungefär samma argument som används idag om de, dem och dom "varför ska vi sitta och traggla det här? Kan vi inte bara göra det enkelt?", säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket

Däremot fick Nystavarna igenom två andra stavningsreformer som är norm idag. 1906 skickades ett kungligt cirkulär till folkskolorna som förordade att stava v-ljud med v och inte längre med fv eller med hv och att stava alla t-ljud skulle med t och inte med dt.

Språkfrågor om sje-ljudet

Varför stavas sje-ljudet på så många olika sätt?

Har det funnits förslag på någon stavningsreform för att förenkla stavningen av sje-ljudet?

Hur många olika sje-ljud finns det egentligen?

Varför uttalar en del sje-ljudet i sjukhus med samma sje-ljud som finns i ordet dusch? Och är det ett finare sätt att säga sje på?

Varför uttalar en del ordet choklad med ett tje-ljud?

Varför stavas ordet genre som det gör?

Läs och lyssna mer om sje-ljudet

Artikel om hur sje-ljudet från Språkbruk av Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet. Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer (16 mars 2023)

65 sätt att stava sje-ljud, en lista från Språket från 2010

Här kan du lyssna på det internationella fonetiska alfabetet IPA

Symboler för de olika sje-ljuden

ɧ-ljud (det bakre eller mörka sje-ljudet som finns i tex stjärna)

ʂ-ljud (det främre eller ljus sje-ljudet som finns i norrländskt stjärna eller i ordet dusch)

symbol för tje-ljudet

ɕ-ljud (tje-ljudet som finns i tjära och kärna)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frank­rike.

Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus".

– De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket.

– Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om snus och cigaretter

Fransmän har börjat prata om “le snus”, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?

Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?

Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?

Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?

Varifrån kommer uttrycket “en pris snus” och har det blivit mindre vanligt?

Har fimpa något med det franska “fume pas” att göra?

Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?

Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?

Varifrån kommer uttrycket att “bomma en cigg”?

Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?

Läs och lyssna mer om tobak, snus och vejpande

Caroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)

Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)

Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)

Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den finska skatteförvaltningen har satsat stort på sina sociala medier och lanserat karaktären “Epic tax guy” och nu senast webbplatsen “Happy taxpayer” som ska lyfta fram skattefinansierade tjänster.

– Det är inte så mycket kopplat till sakligt innehåll utan mer ett sätt att få uppmärksamhet. En del gillar det jättemycket och en del tycker att det är oseriöst, säger Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, som forskat om myndigheters kommunikation på sociala medier.

Även svenska myndigheter kan skämta, svenska Skatteverket la ut en post på sociala medier när ormen Sir Väs fångats in om att inte glömma att anmäla folkbokföringsadress vid flytt.

– Det tyckte många var kul och det är ett bra exempel för det innehöll ett budskap som är i linje med den egna verksamheten, säger Andreas Nord.

Finns risker med att myndigheter uttrycker sig för informellt

Språket i offentlig verksamhet regleras i Språklagen och ska vara “vårdat, enkelt och begripligt.” Enligt Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, finns det risker med att uttrycka sig för informellt som myndighet.

– Det kan ge intryck av att det är en verksamhet som det går att förhandla med eller som man är kompis med. Men så är det inte, även om tilltalet är hjärtligt så ändrar det inte på några regler, säger hon.

Språkfrågor om formellt och informellt språk

Ett företag som erbjuder digitala brevlådor använder ordet “viktigheter” i sin kommunikation. Är viktigheter verkligen ett ord och vad ger det för intryck att använda det?

Är epiteten storebror och lillebror neutrala ord att använda i nyhetsrapportering om kriminella eller blir det för familjärt?

Hur kommunicerar svenska myndigheter på sociala medier?

Hur kommunicerar medborgare med myndigheter i sociala medier?

Har x ersatt ks även i formella sammanhang, som till exempel att skriva tillbax, lixom och oxå?

Lyssna och läs mer om informellt och formellt språk

Krisinformation.se, en del av MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap bad om ursäkt för ett svar som de skrivit till medborgare på twitter. (från Resumé 17 mars 2021)

Finska skatteförvaltningens instagram, webbplatsen Happy taxpayer och låten EPIC TAX PARTY Original mix.

Tv-programmet Världens modernaste land avsnitt tre med Fredrik Lindström

Antologin "Hej, det är från försäkringskassan!" från 1988, redaktör Orvar Löfgren.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fackspråk och svengelska kan ställa till det när människor från börsen, banker och finansvärlden kommunicerar med personer utanför ekonomins område. Men det är inte bara ord och uttryck som momentum, "risken är på uppsida" och "vi ska växa bolaget" som ställer till det.

– Aktie är ett otroligt ogenomskinligt ord, om vi bara ser det på en boksida utan förkunskap är det helt omöjligt att förstå vad det betyder, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om ekonomispråket

Vad betyder momentum som används i ekonomirapporteringen?

Varifrån kommer orden bank, saldo och konto?

Vad har ordet skatt för ursprung och kan det ha någon koppling till arabiska ordet zakat?

Varifrån kommer ordet inflation och uttrycket att det kan "gå inflation i" något?

Varför används uttrycket "vi ska växa företaget med..." eller "vi ska växa vinster med..."?

Har ordet räkenskap något med skåp att göra?

Vad ordet aktie för bakgrund?

Rättelse: I avsnittet sägs att ordet "aktie" inte finns på norska och danska. Det är fel. Ordet ”aktie” finns både i danska (”aktie”) och norska (”aksje”). Henrik Rosenkvist hälsar "Också en språkexpert kan ibland bli vilseledd av föråldrade ordböcker och opålitliga nätsidor."

Ekonomiska ord och begrepp som förklaras i programmet

momentum

"risken är på uppsidan"

"underliggande affär"

produktportfölj

managera

lågkonjunktur

bank

konto

saldo

skatt

inflation

"växa företaget"

räkenskap

aktie

Lyssna och läs mer om ekonomispråk

Inslag från Ekonomiekot: Hur mycket förstår du av ekonomispråket? (från juni 2011)

Analyser och rapportering från Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.

Gäst: Kristian Åström, ekonomikommentator Sveriges Radio.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ukraina har varit ett tvåspråkigt land där ukrainska och ryska har existerat parallellt både i offentligheten och inom familjer. I landet är ukrainska officiellt språk och ryska det största minoritetsspråket.

Kriget har förändrat språksituationen i Ukraina

I tunnelbanan i Kiev ropas stationerna ut på ukrainska och engelska. Ukrainska politiker, med ryska som modersmål, har slutat prata ryska offentligt. Ukrainska soldater försöker identifiera ryska soldater genom att be dem uttala det ukrainska ordet "palianytsia", som innehåller ett fonem som ryskspråkiga har svårt att uttala.

– Det ryska språket har blivit en symbol för den ryska invasionen och den ryska ockupationsmakten och i och med det har ryskan förlorat sin ställning som ett språk som man vill prata i Ukraina, säger Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.

– Tvåspråkigheten har påverkats av kriget på så sätt att människor vill ta avstånd från det ryska och då aktivt väljer ukrainska som sitt huvudspråk, säger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.

Hör om språksituationen i Ukraina ett år efter den ryska invasionen.

Språkfrågor om ukrainska och ryska

Vad betyder den ukrainska ortnamnsändelsen -ivka?

Kommer ordet Ryssland från Roslagen och har ordet ruskigt något med Ryssland att göra?

Lyssna och läs mer om ukrainska och ryska

Hör mer av Lubna El-Shantis rapportering i Sveriges Radio.

Artikel om de ukrainska språklagarna "Många ryskspråkiga är ledsna över den ukrainska enspråkspolitiken" (från YLE, 25 januari 2022).

Artikel om skillnader mellan ukrainska och ryska "Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska" (från Språkbruk, Institutet för de inhemska språken, 13 april 2022)

Gäster: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina. Thomas Rosén universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Sanna Witt, docent i slaviska språk och lektor i ryska vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska på Stockholms universitet.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det värsta jag vet är när vuxna använder ordet cringe, säger Belmin Nuhic, 23, programledare på Juniornyheterna.

Han förklarar att ingen ung person använder orden, cringe, cool eller swag längre och berättar vad de mer gångbara orden gähda, ströga och ajde betyder.

Många av de ord som unga använder idag kommer från kulturella fenomen som sociala medier, epadunk och gaming. Språkbruk som är typiskt för en speciell åldersgrupp kallas kronolekt.

– Det är egentligen två saker, dels hur ditt språk avslöjar din ålder, men också hur ditt eget språk förändras över tid, det kan handlar om hur stämbanden förändras, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.

Språkfrågor om ungdomsspråk

Varför säger barn "kopiera" ut när de ska skriva ut och mandala när de menar målarboksbild?

Har det blivit vanligare att säga exakt?

Vilka ord och uttryck är inne bland 20-åringar?

Vilka ord som tidigare var inne har blivit ute?

Vad har ordet cool för historia?

Hur använder barn och ungdomar orden noob, slay och snitcher?

Vad är bitchblicka och vilken spridning har ordet?

Lyssna och läs mer om slang och ungdomsspråk

Louise och Julia poddar, avsnittet: Podden för dig som är cool
Säger du ”gähda” eller ”fest”? Kronolekten avslöjar din ålder (artikel från Sydsvenskan 17 januari 2023.)
P3-svengelskan leder oss mot systemkollaps (krönika från Jonna Sima Aftonbladet 17 januari 2023)
Lär dig mer om förortssvenska från Institutet för språk och folkminnen.

Språkvetare: Susanna Karlsson, 46,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Belmin Nuhic, 23, programledare och reporter på Juniornyheterna, Sveriges Radio.
Programledare Emmy Rasper, 40.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.

– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om dialekter

Vilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?

Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?

Vid vilken ålder fästs ens dialekt?

Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?

Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?

Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialekt

Poddserien När gotländskan tystnar

Artikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.

Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vad är skillnaden på tautologi och pleonasm?

Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?

Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?

Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?

Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?

Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?

Läs mer om tautologi

Kapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här specialavsnittet av Språket i P1 handlar om det alltmer känsliga ordet analfabetism. Hur är det att vara barn till föräldrar som inte kan läsa och skriva? Vem är egentligen analfabet och vad är det bästa sättet att knäcka bokstavskoden för en som är vuxen?

I programmet hörs:

Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte läsa och skriva"

Noor Mohamed Noor, med flera elever på SFI i Kviberg i Göteborg.

Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andraspråk.

"Språket special: Mina föräldrar är analfabeter" är gjord av Emma Engström i januari 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Hur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?

Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?

Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?

Hur används genitivformerna dens respektive dess?

Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?

I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?

Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?

I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?

Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.

Programledare Jens Möller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Är pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?

På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?

Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?

När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?

Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?

Vad betyder ordet vits?

Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?

Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?

Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?

Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.

Programledare Jens Möller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Att barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?

Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?

Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?

Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?

Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?

En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?

En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?

Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.

I Språkets nyårspanel ingår:

Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.

Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.

Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare Jens Möller.

Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

En lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck från senaste säsongen av tv-såpan Farmen. Varför väcker anglicismer och engelska ord i svenska språket så starka känslor?

Svenskans såg och engelskans saw har samma två betydelser på båda språken (verktyget man sågar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det någon benämning för ord som har samma dubbla betydelser på olika språk?

Hur kommer det sig att vi i svenskan använder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du räcka mig saltet?" Varför är vi negativa helt i onödan?

Finns det någon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller Trollhättebo?

Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Programledare Jens Möller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Hur bra är vårt språk är på att fånga och beskriva tid?

Kan man verkligen använda ordet "historisk" när något händer för första gången, t ex att det för första gången väljs en kvinnlig ledare i något land?

Är användandet av historiskt presens, till exempel inom polisen, ett försök att underlätta förståelsen för människor som kan ha svårare att förstå komplexa meningar med olika tidsformer?

Om man använder middag som tidsangivelse, betyder det då ungefär mitt på dagen eller den senare tid då flesta äter middag?

Vad är ställtid?

Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kom 1999 och sålde snabbt i hundratusentals exemplar. Vilket behov fyllde den boken just då?

En lyssnare uppfattar det som att hans barn och deras kompisar pratar fortare än vad hans egen generation gör. Samtidigt upplevde lyssnaren det som att hans mor-och farföräldrar pratade långsammare än vad hans generation gör. Pratar generationerna snabbare och snabbare?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Bodil Jönsson, fysiker och författare till flera böcker om tid.

Programledare Jens Möller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Hur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att hitta ett gemensamt nordiskt språk?

Skulle norska, svenska och danska ansetts som dialekter om Norge, Sverige och Danmark vore ett land?

Det finns många "falska vänner" mellan svenska och danska. T ex betyder danskans værelse inte varelse, utan rum. Är de "falska vännerna" ofta samma gamla ord som har kommit att få olika betydelser på svenska och danska, eller är det vanligare att det är ord med helt olika bakgrund som bara råkar låta ungefär likadant?

Vilka är utmaningarna för en svensktalande som vill lära sig danska?

Hur många vokalljud finns på danska?

Hur är det danska talsystemet uppbyggt?

Vad säger forskningen om språkförståelsen mellan svenskar och danskar?

För ungefär tio år sedan blev det stor uppmärksamhet kring professor Dorthe Bleses studie om att danska språkets många vokaler och få konsonanter bidrar till att det tar något längre tid för danska barn att utveckla sina språkkunskaper jämfört med många andra barn. Vad finns för tankar kring den studien idag?

Slutledet i namnet Sverige är danskans ord för rike - rige. Bär vårt land namnet Sverige och inte Svea rike tack vare våra grannar i söder, och är det läge att byta benämningen på vårt land till svenska och kalla nationen Sverike?

Språkexpert Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Medverkar gör även danskstudenten Åsa Nilsson och danskläraren Allan Hansen, båda knutna till Stockholms universitet.

Programledare Jens Möller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vad är definitionen på prefix?

Varför heter det oväder, det borde ju betyda att det inte är väder?

Prefixet o- används ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gäller inte rolig/orolig. När slutade rolig att betyda lugn på svenska?

Finns det exempel än orolig där o-prefixet kan förvirra?

Vad är bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lägger en för värdering i att lägga till plast- som prefix?

Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mångsidiga suffixet -ande. Hur används det?

År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar på -ande ur ordlistan. Varför?

Hur vanligt är det att dagens skribenter använder -ande kreativt för att skapa nya ord?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv på -ande i text och ordbok.
Programledare Jens Möller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vilken är bakgrunden till ordet skåre, alltså ett skydd eller kamouflage vid stränder när man jagar sjöfågel?

Att skamma ett vildsvin innebär att skadeskjuta det. Varifrån kommer ordet?

Varför kallas samma jaktaktivitet pass i södra Sverige, men post i norra delen av landet?

Vilka jaktuttryck har sökt sig in i allmänspråket?

Vilka typiska exempel finns på hur icke-jägare missförstår ord eller uttryck kring jakt?

Vad betyder vildnaden?

Hör en diskussion om olika syn på jaktbegrepp som viltvård och populationsbegränsning.

I södra Östergötland finns äldre jägare som använder ordet fredja. Vilket är ordets ursprung och hur och var det använts?

På engelska betyder ordet endling den sista individen av en art som är på väg att försvinna. Vilket ord kan använda för detta på svenska?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Magnus Rydholm, kommunikationschef på Svenska Jägareförbundet.
Camilla Bergvall, ordförande för Djurens Rätt.
Programledare Jens Möller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

I vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?

Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?

Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **

Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?

EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?

EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?

Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?

Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?

Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?

Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.
Programledare Jens Möller.

** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Enligt en undersökning från Språktidningen tycker svenska folket att Morgongåva är landets vackraste ortnamn. Hur har samhället väster om Uppsala fått sitt namn?

Språkvetenskapligt, varför är det intressant att ta reda på vad vi har kallat olika platser och varför?

I Västsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och Kvänum. Vad betyder -um?

Varför heter det Östersjön när det ju är en del av världshavet?

Varför har prickarna fallit bort på ostkusten men inte på västkusten?

Vad har filmhjälten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?

Hur kan en jämtländsk by ha namnet Namn?

En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?

Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn på fäbodar i socknarna Hackås och Oviken i Jämtland. Vilka är de vanligaste orden som ingår i fäbodnamnen?

Jämtland var länge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet märks i Jämtlands ortnamn?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Josefin Devine, forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i två socknar i Jämtland.
Programledare Jens Möller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.