Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är gjort 2020 av Jenny Hallberg.

Alla namn i dokumentären är utbytta.

Hit kan du vända dig om du har egna erfarenheter och vill prata och få hjälp:

Kvinnofridslinjen

Brottsofferjouren

ROKS

BRIS

Respira

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 av 10 unga med psykiatriska problem söker inte vård. En av anledningarna är känslan av skam som psykisk sjukdom omgärdas av.

En av de som vill ändra på det är Sissela Bremmers. Hon har ett instagramkonto där hon offentligt delar med sig om sin vardag med ångest. Med en djup depression och självmordsförsök bakom sig vill hon stötta andra som mår dåligt.

– Jag vill ju prata om psykisk ohälsa, prata om det här tabubelagda och våga fråga ”hur mår du egentligen”?

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Följ Sissela Bremmers på instagram: @nusnackarvi

Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg.

Hit kan du vända dig:

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alla namn och röster i programmet är utbytta.

Reporter Jenny Hallberg.
Programmet gjordes 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ungdomar sover färre timmar och lägger sig senare nu än för 30 år sedan. Samtidigt finns det ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och sömnbrist. 19-åriga Melindas problem är extrema. Hon ligger och tänker på saker som hänt under dagen, vad hon ska göra imorgon och oroar sig för att det ska bli ännu en sömnlös natt.

Alla illustrationer till programmet är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.

Hit kan du vända dig:

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är gjort 2020 av Jenny Hallberg.

Alla namn i dokumentären är utbytta.

Hit kan du vända dig om du har egna erfarenheter och vill prata och få hjälp:

Kvinnofridslinjen

Brottsofferjouren

ROKS

BRIS

Respira

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.

– Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge.

Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan.

– De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge.

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg.

Hit kan du vända dig:

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - chattstöd för unga med psykisk ohälsa

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Lukas är 24 år och han får en ADHD-diagnos får han prova medicin. Plötsligt känner han för första gången i sitt liv ett lugn och han kan koncentrera sig och klarar plötsligt att göra saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida- den ger honom kraftiga biverkningar som han inte räknat med.

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.

Hit kan du vända dig

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia- stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cleo halkade in i strippbranschen av en händelse. På klubbarna har hon mött tafsande kunder, olaglig alkoholförsäljning och regelrätt prostitution. Nu vill hon bara ut.

Men räkningarna betalar inte sig själva. Cleo försörjer en dotter och behöver pengar till en bostad. Drömmen om att jobba med ungdomar har fått sättas på paus. I februari 2019 är Cleo på slutspurten.

Cleo klär av sig för pengar är den andra delen i programserien Arbetsmarknadens skuggsidor.

Programmet är gjort av Martin Jönsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En kortdokumentär från 2019 av Sigrid Edsenius och Akon Baker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett program av Lollo Collmar 2019.
Den kurdiska folkmusiken framförs på luta av Hiwa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En kortdokumentär 2019 av Lollo Collmar.
Den kurdiska folkmusiken i programmet framförs på luta av Hiwa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig.

– Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre.

Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen.

– Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma.

Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Hit kan du vända dig

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är gjort 2019 av gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det händer varje dag i svenska skolor. Elever stökar och lärare ingriper. Ibland händer det att en lärare går över gränsen och kränker eller slår till en elev.

Sigrid Edsenius
sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snart kan mobilfria lektioner bli verklighet i hela Sverige, när den planerade lagen mot mobiltelefoner i grundskolan införs. I Oskarshamn var Rödsleskolan tidigt ute med att inte bara förbjuda mobilerna under lektionstid, utan under hela skoldagen.

Lärarna på skolan ser många fördelar med en mobilfri skoldag och en del av eleverna också. Andra elever tycker att mobilförbudet är dåligt och några har hittat sätt att fuska.

Programmet är gjort 2019.

Sigrid Edsenius
sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lärarna i årskurs 7 på Högalidskolan i Kiruna skrev hösten 2019 en skrivelse till sitt skyddsombud, ett rop på hjälp. De skriver inte bara om stök och bråk utan också om personalnedskärningar, fler elever i klasserna och om hur de menar att de påverkas av att Kiruna kommun skär ner antalet elevassistenterna från 78 till ungefär 30.

Vi möter lärarna Runa Tiala och Susanna Leijer i ett samtal om läget i skolan idag. Skolchefen Eva Lönnelid berättar om hur Kiruna kommun arbetar och varför man skär ner på elevassistenterna och eleverna Holger Larsson och Linn Grankulla pratar om hur de upplever vardagen i skolan.

Ett program av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I den senaste PISA-undersökning säger var fjärde elev att tid spills på att det ska bli lugnt i klassrummet. Det är varken mer eller mindre än i övriga europeiska länder. Men det är en störningsfaktor som spelar roll för arbetsmiljön i skolan. Möt högstadieeleverna Inez, Emelie och Vera och hör även Jonas Nilsson som började jobba som lärare för 19 år och som nyligen skrev en uppmärksammad debattartikel i tidningen skolvärlden om hur man som lärare ska hantera stöket i klassrummet. Medverkar gör också läraren Helena Rönnlund.

En kortdokumentär av Ola Hemström. Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet gjordes 2019 av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag kan absolut inte berätta något för mamma och pappa, de skulle bli så besvikna, för dem får man inte vara bög, fortsätter Anton.

Fler unga killar än tjejer uppger att de någon gång fått betalt för sex. Vanligaste åldern att börja prostituera sig är 14 år. Pojkarna syns i statistiken, men det är få av dem som kommer i kontakt med sociala myndigheter och får hjälp.

– Det handlar om maskulinitetsnormen, killar ska inte vara hjälplösa offer, säger Mikis Kanarakis på hjälplinjen 1000 möjligheter, dit många killar vänder sig anonymt.

Det är vanligt att killarna först utsatts för sexövergrepp och sedan börjar ta kontakt med köpare på nätet. Att sälja sex blir ett självskadebeteende.

Programmet är gjort 2013 av Lollo Collmar och sändes första gången i programmet Barnen.

Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon:

Novahuset

Inte till salu

1000 Möjligheter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Linda berättar att en 20 år äldre man skriver till henne; ”Hej, vad fin du är på din profilbild” och det slutar med att hon blir utsatt för en organiserad barnsexhandel där hon säljs och våldtas av hundratals olika män under fem års tid.

– Jag lärde mig att inte äta lunch, för att inte kräkas under övergreppen, eller vilket smink som bäst täcker blåmärken och att om jag sätter upp håret i en hästvans istället för att ha det utsläppt så faller mindre tussar hår när männen drar i det, berättar Linda.

Det har gått fem år och Sukran Kavak går runt i Norrköping med den 21-åriga Linda. Till de platser där hon berättar att hon såldes.

– Det händer ofta att jag träffar på männen på stan. De handlar med sina fruar, eller är i lekparken med sina barn, säger Linda.

Programmet gjordes 2013 av Sukran Kavak och sänds första gången i programmet Barnen.

Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon:

1000 Möjligheter

Novahuset

Inte till salu

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är gjort 2019 av Lasse Edfast.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Miranda bor i en stad i Centraleuropa. Där träffar hon andra svenskar som liksom hon säljer sex. Många av vännerna är precis som Miranda själv hbtq-personer och tycker att det är säkrare och lättare att vara sexarbetare i länder där sexköp är lagligt.
Miranda har sålt sex i många år. Hon säger att hon valt det här livet och att hon trivs med det men samtidigt oroar hon sig för många saker. T ex att inte ha någon pension när hon blir äldre, att prostitutionen kommer innebära problem om hon en gång blir mamma. Och så är det förstås svårt att veta att ens egen mamma inte tycker om det man gör, säger hon.

I Sverige infördes sexköpslagen 1999 och innebär att det är straffbelagt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Sverige var då det första landet i världen att kriminalisera köp av sex. Enligt regeringen har sen svenska sexköpslagen varit mycket positiv.

Programmet är gjort 2019 av Julia Wiraeus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bröderna Cåzade bor i Eriksberg i Uppsala. De är alla väl medvetna om sitt kurdiska arv. Men i och med händelserna i nordöstra Syrien tänker de mer än vanligt på krig, flykt och död. Genom Insta, Facebook och andra sociala medier och plattformar kan de både se, höra och läsa om vad som händer det kurdiska folket.

Deras föräldrar flydde från Halabja i irakiska Kurdistan 2006. Mamma Tara berättar att hon inte velat prata så mycket med sina söner om det kurdiska arvet när det kommer till krig. Hon vill inte att de ska oroas i onödan och ännu värre att börja känna hat mot andra folk. Men det visar sig att alla tre söner vet mer än mamma Tara tror.

Programmet gjordes 2019 av Trifa Abdulla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sukran Kavak kom som flykting när hon var 7 år berättar om hur hon filtrerar nyhetsflödet till sina barn. Hon pratar med sin mamma, sin man och sina barn och inser nu att kriget gått i generationer och blivit en del av hennes barns historia trots att de är födda i Sverige.

Hur mycket ska hon berätta för sina barn om sin egna historia av krig och sitt kurdiska arv? Hur mycket av hennes historia är barnens?

Det här är frågor som blivit aktuella för tusentals kurder i Sverige i och med Turkiets invasion av de kurdiska delarna i norra Syrien.

Programmet är gjort hösten 2019.

Ett program av Sukran Kavak.

sukran.kavak@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Jag har alltid tyckt om att klä ut mig, det är roligt att låtsas vara någon annan för ett tag. Man får lite mer självförtroende när man har på sig en snygg dräkt och har fixat sitt hår och sitt smink, säger cosplayaren Emma, 25 år.

Cosplay är en sammanslagning av orden costume och play och har sitt ursprung i Japan. Det är en stor rörelse i världen. Det hålls hundratals konvent och många tävlingar på professionell nivå.

I Sverige träffas cosplayare årligen på ett stort konvent, Närcon.

- Här delar alla med sig av sina erfarenheter inom nördkultur av olika slag, säger Martin Lord, krisansvarig på Närcon.

Programmet är gjort 2018 av Cecilia Ekman
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Musik: Lars Ekman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Idag sitter jag här och är en sådan där...en smärta-, värk och brännkärring, säger Louise och berättar att när hon inte jobbar ligger hon mest i soffan. Något annat orkar hon inte.

Hon är en av de många som idag lever med värk och utmattning. Det är inte bara en daglig kamp mot smärtan och trötthet i sig utan också mot fördomar samt en vårdapparat som inte förstår.

Enligt uträkningar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) är kostnaden för långvarig smärta i Sverige varje år 90 miljarder kronor.

Programmet är gjort 2019 av Catharina Ericson Ulfves.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag trodde verkligen att jag gjorde samhället en tjänst, att jag skulle rensa stan på fascister genom våld och hot. Där och då var det att jag ville göra mamma stolt. Att jag hade fortsatt hennes kamp och omformat den till min samtid.

Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.

– Bara det faktum att andra män uppmärksammade mig var en enorm bekräftelse. Nu ska ni få för allt gammalt, alla de dagarna när jag blev misshandlad i skolan eller när de kom och klottrade rasistiska slagord på mitt skåp. Jag har i hela mitt liv använt knytnävarna för att få igenom min åsikt. Men det var ju så fel, säger Rozbeh.

Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.

Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.

Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.

Ett program av Karwan Faraj.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Länk till Teater Fryshuset

Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Har kvinnan förtjänat att få stryk så ska hon få stryk. Går du över gränsen kommer jag också gå över gränsen. Och när jag väl känner att nu är det droppen, så slår jag sönder henne.

Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.

– Många säger att man inte ska slå kvinnor. Men i mina ögon, bara för att en kvinna har ett annat kön mellan benen, om du vill bete dig som Rambo ska du behandlas som Rambo också. Om jag är trevlig mot dig, var trevlig mot mig också. Men om du tror att du kan köra över mig så har du fel, säger Adam.

Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.

Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.

Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.

Ett program av Karwan Faraj.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Adams namn och röst är utbytta.

Länk till Teater Fryshuset

Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag kände mig som en riktig man. Jag kände mig odödlig. Ingen kan komma åt mig, ingen kan röra mig. Jag svävar på moln efter en sån grej. Det jag kände efteråt var stolthet och glädje.

Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.

– Jag tyckte utpressningarna var roligast. För där fick jag verkligen vara våldsam på ett väldigt brutalt sätt. Jag märker att den här personen är väldigt rädd för mig och det ger mig bekräftelse och matar min manlighet. Det var därför jag, hur sjukt det än låter, tyckte att det här var det roligaste, för det var i de uppdragen som jag fick mest bekräftelse.

Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.

Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.

Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.

Ett program av Karwan Faraj.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Länk till Teater Fryshuset

Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När domaren blåser av matchen känns det tomt, det saknas nånting. Man vill fortsätta och ha den här adrenalinkicken. Jag älskade våldet.

Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.

– Det gav mig självtillfredsställelse. Att slåss illegalt, på gatorna, jag levde för det, jag brann för det. Jag fick utlopp för min aggression, min besvikelse, alla mina känslor, säger Ivan.

Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.

Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.

Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.

Ett program av Karwan Faraj.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Länk till Teater Fryshuset

Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Johns mamma Kristina tar sitt liv två månader innan sin 90-årsdag blir ingen förvånad. Hon hade tänkt igenom, pratat om och planerat sitt självmord under flera år. Kristina var övertygad om att livet efter 90 inte var något för henne, men hur kan man veta det?

– Det började med att min mor sade något i stil med ”Jag tänker inte bli gammal, jag tänker inte bli ett paket”, något som blev som ett mantra för henne. Man skulle inte ligga någon till last och vara beroende av någon annan, säger John, som egentligen heter något annat.

Vilken rätt har vi att besluta när och hur vi ska dö? Och vilket ansvar har vi för de som måste leva vidare med sorgen?

Siri Hill har träffat Kristinas anhöriga för att ta reda på hur livet sedan blev för de som är kvar.

Programmet gjordes 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Jag har hela mitt liv varit berusat lycklig över att leva och känner en stark glädje att finnas till. Allt handlar om att ha kontroll över slutet och det ger mig också tröst i att vara förberedd.

Jan bor med sin hund Bobby på en liten ö i Bohusläns norra skärgård. För ett par månader skrev han i sociala medier att han i detalj planerat hur han ska ta sitt liv. Och det inte för att han inte vill leva eller är deprimerad utan för att han vill möta slutet på ett kontrollerat och värdigt sätt.

Idag är män över 80 år kraftigt överrepresenterade i självmordsstatistiken.

Ett program från 2019
av Gunilla Nordlund
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Keyhosrow har bott över 30 år i Tyskland där han arbetade som läkare. När han blev 80 år hamnade han i Sverige och efter tio år bor han nu på ett äldreboende i Stenhagen, Uppsala. Mycket är bra här, menar Keyhosrow men han saknar någon att samtala med på sitt modersmål persiska.

Så han sätter upp en liten post it-lapp på anslagstavlan. Så en dag kommer Laleh för att hälsa på sin dementa pappa. Hon ser lappen. Hennes pappa bor på en helt annan våning men pratar också persiska. Hon blir nyfiken och knackar på hos Keyhosrow.

Programmet är gjort 2019 av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marita och hennes vänner har valt att flytta till samma hus och här finns det alltid någon att umgås med. Att flytta till seniorboende är något som blir allt mer populärt bland Sveriges äldre.

Reporter Sigrid Edsenius. Programmet gjordes 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur ser ensamheten ut bland äldre? Följ med vårdbiträdet Sofanit von Essen en dag på hennes jobb vid Ebbagården i Uppsala.

Trots att 95 procent av dem som har äldreomsorg är nöjda med bemötandet från personalen upplever 59 procent med äldreomsorg besvär med just ensamhet, det visar en undersökning som Socialtjänsten presenterar hösten 2019.

Sofanit von Essen möter ensamheten varje dag, säger hon. Hur ser den ut? Är det hemtjänstens uppgift att bryta den sociala isoleringen?

Programmet är gjort 2019 av Sofia Kottorp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den ofrivilliga ensamheten har kallats en svensk folksjukdom och ensammast är de äldre. Var tionde svensk över 75 år träffar inte anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden.
Ensamma äldre löper också större risk för bland annat hjärtinfarkt, stroke och demens. I England finns numera en speciell ensamhetsminister på grund av den växande psykiska ohälsan till följd av ensamhet.

I tendens serie "Ensamheten efter 70" möter ni äldre som på olika sätt kämpar eller har kämpat med ensamheten. Hur bryter man den?

Vill du skicka en hälsning till Birgitta eller kontakta producenten, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Musken i programmet: Steve´s Theme - Aaron Zigman och A new Home - Matti Bye

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det andra programmet i Tendens serie ”Ensamheten efter 70” möter Lollo Collmar ett psykiatriskt team som jobbar på ett annorlunda sätt med att förhindra självmord och depression hos äldre personer. De kallar metoden för köksbordsterapi.

För självmord är vanligt bland äldre. Men det är ingen naturlag att vara deprimerad bara för att man är gammal, menar teamet. Det går att komma ur ensamhet och depression och leva ett bra liv ända till slutet, bara man får rätt hjälp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Behovet av sociala kontakter är stort även på äldre dagar. Drygt 900 000 personer är äldre än 75 år i vårt land och studier visar att omkring 30 % av alla äldre känner sig socialt isolerade.

Ett program från 2019
av Gunilla Nordlund
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.

– Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge.

Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan.

– De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge.

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg.

Hit kan du vända dig:

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - chattstöd för unga med psykisk ohälsa

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ludmilla Rosengrens dotter Linnéa tog sitt liv när hon var fjorton år. Linnéas bröder Oscar och Jonas var då åtta och tio år gamla. Ludmilla Rosengren var noga med att låta pojkarna delta i sorgen och att besvara de frågor som de ställde om sin systers självmord. Pojkarna följde med till bårhuset, var med under kremeringen och skrev brev till sin syster som hon fick med sig i kistan.

BRIS, Barnens rätt i samhället, har startat stödhelger för familjer där någon tagit sitt liv. Målet är att hjälpa familjemedlemmarna att prata med varann om det som hänt, och på så sätt komma vidare.

– Vi valde att stödja barn som förlorat någon i självmord, eftersom det knappt finns något stöd att få efter ett självmord i familjen, säger Marie Angsell, socionom och sakkunnig på BRIS.

Programmet gjordes 2014.

Reporter: Lollo Collmar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Joléne hade nyligen fyllt 18 år och skulle börja sista året på gymnasiet. Men sedan händer det ofattbara, Joléne tar sitt liv. Hur går man som förälder vidare efter en sådan förlust och sorg?

Tre av Jolénes vänner hittade henne och i det lilla samhället Storuman har den här händelsen påverkat många. Ytterligare tre ungdomar har sedan tagit sina liv och nu satsar kommunen på självmordsprevention, vilket du kan läsa om här.

Hit kan man vända sig:

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Programmet gjordes 2017.

Ett program av
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Måste man ta livet av sig innan man får hjälp? undrar 22-åriga Carmen som fått diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Det finns terapi som visat sig vara framgångsrik, men väntetiderna är väldigt långa.

Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För gruppen unga vuxna är ökningen 70 %. Totalt handlar det om 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Det visar siffror ifrån socialstyrelsen. Framför allt är det depressioner och ångestsyndrom som ökar.

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.

Hit kan du vända dig

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2014 fick fotbollsstjärnan Charlie Hägg i Landskrona den obotliga nervsjukdomen ALS, bara 29 år gammal. 2018 behövde han få andningshjälp och bestämde sig då för att låta göra ett stort, livsförändrande ingrepp: att göra en tracheotomi och bli knuten till en respirator. Det innebar att han plötsligt också måste anställa en rad assistenter för att klara vardagen. En av de sökande var Marie Bemergård och det dröjde inte länge förrän både Charlie och Marie upptäckte att de hade en djupare relation mellan sig än som enbart brukare och assistent.

Ett program av Lotta Malmstedt från 2019.

lotta.malmstedt@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Som ung tänkte jag att sex inte var något för mig, det blev som en sanning som jag inte reflekterade över. Men sen när jag träffade min första kille märkte jag ju att det funkade. Då kände jag att universum hade överbevisat mig, berättar 27-åriga Hanna.

Även om Hanna idag är trygg i sin sexualitet så stöter hon på mycket förutfattade meningar från omgivningen kring sin sexualitet. Personer hon inte känner kan gå fram till henne och fråga om hon kan ha sex?

Vad gör det med en att avsexualiseras så? När funktionen verkar stå över allt annat?

Programmet gjordes januari 2018.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ungdomar sover färre timmar och lägger sig senare nu än för 30 år sedan. Samtidigt finns det ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och sömnbrist. 19-åriga Melindas problem är extrema. Hon ligger och tänker på saker som hänt under dagen, vad hon ska göra imorgon och oroar sig för att det ska bli ännu en sömnlös natt.

Alla illustrationer till programmet är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.

Hit kan du vända dig:

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som genom ett mirakel står alla boningshus i byn Stabäck kvar efter den stora branden i Västmanland sommaren 2014.

Men för de boende i byn är inte kampen över. Först kommer turisterna som klampar in på deras ägor för att titta och ta bilder. Sedan kommer kommentarer om att det väl är dags att glömma branden och gå vidare.

Det är bara det att det fortfarande brinner inombords hos många av de som bor i Stabäck. Lågorna, röken och rädslan lever kvar år efter år.

- Vi som upplevt det här pratar om det ibland när vi träffas. Vi är de enda som förstår, säger Marie Nyberg.

- Det här är en händelse som aldrig kommer att släppa. Vi går inte längre på valborgsmässofirande. Vi vill inte se elden, det känns för otäckt, säger Hans Pernäng.

Nu väljer de boende i Stabäck att berätta om känslorna och rädslorna som inte vill släppa och om hur det var den där dagen då de fick fly sina hem i förvissningen om att aldrig se dem igen och om livet idag, fem år efter Västmanlands-branden.

Programmet är gjort 2019 av Kristin Axinge Jaslin och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 15 juli 2018 slår skogsbranden till i Ljusdals kommun. På andra sidan Ljusnan kan byborna i byn Enskogen se rökpelarna. Men så händer något som gör att även de, hals över huvud, tvingas fly från sina hem.

Christian Höijer, som rapporterade från branden, har följt de två byborna Börje och Ella-Karin på den långa vägen från branden, tillbaka till byn och en värld som inte längre är sig lik. Kan de lära sig älska sin hemby på nytt?

Programmet gjordes 2019 av Christian Höijer och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 av 10 unga med psykiatriska problem söker inte vård. En av anledningarna är känslan av skam som psykisk sjukdom omgärdas av.

En av de som vill ändra på det är Sissela Bremmers. Hon har ett instagramkonto där hon offentligt delar med sig om sin vardag med ångest. Med en djup depression och självmordsförsök bakom sig vill hon stötta andra som mår dåligt.

– Jag vill ju prata om psykisk ohälsa, prata om det här tabubelagda och våga fråga ”hur mår du egentligen”?

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Följ Sissela Bremmers på instagram: @nusnackarvi

Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg.

Hit kan du vända dig:

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om det högaktuella och uppmärksammade Girjasmålet som nu, september 2019, drar igång i Högsta domstolen.

I det här, det första programmet, möter vi ordförande för Girjas sameby, Matti Blind Berg. En kortdokumentär om att vara den som står mitt i en lång rättsprocess och om varför en fråga om jakt på småvilt och fiske kom att handla om så mycket mer.

Den 02 september startar rättegången i Högsta domstolen.

Det här är en kortdokumentär i två delar - i program två möter vi ordförande för Jakt och fiskesamerna, Håkan Jonsson, som menar att Girjasmålet är en katastrof för samerna.

Två personer, båda samer, som på vitt skilda sätt påverkas av Girjasmålet.

Bakgrund:
2009 stämmer Girjas sameby staten, en rättsprocess som nu hösten 2019, efter att staten överklagat domen i tingsrätten och båda parter överklagat hovrättens dom, är uppe i Högsta domstolen.

En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om det högaktuella och uppmärksammade Girjasmålet som nu, september 2019, drar igång i Högsta domstolen.

I det här, det andra programmet, möter vi ordförande för partiet Jakt- och Fiskesamerna, Håkan Jonsson. En kortdokumentär om hur en fråga om jakt på småvilt och fiske kan komma att påverka långt många fler än medlemmarna i Girjas sameby.

Den 02 september startar rättegången i Högsta domstolen.

Det här är en kortdokumentär i två delar - i program ett möter vi ordförande i Girjas sameby, Matti Blind Berg. I ett samtal om att vara mitt i en process och om varför det här målet är viktigt att vinna.

Två personer, båda samer, som på vitt skilda sätt påverkas av Girjasmålet.

Bakgrund:
2009 stämmer Girjas sameby staten, en rättsprocess som nu hösten 2019, efter att staten överklagat domen i tingsrätten och båda parter överklagat hovrättens dom, är uppe i Högsta domstolen.

En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Lukas är 24 år och han får en ADHD-diagnos får han prova medicin. Plötsligt känner han för första gången i sitt liv ett lugn och han kan koncentrera sig och klarar plötsligt att göra saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida- den ger honom kraftiga biverkningar som han inte räknat med.

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.

Hit kan du vända dig

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia- stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett program av Lollo Collmar 2019.
Den kurdiska folkmusiken framförs på luta av Hiwa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En kortdokumentär 2019 av Lollo Collmar.
Den kurdiska folkmusiken i programmet framförs på luta av Hiwa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig.

– Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre.

Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen.

– Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma.

Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg.

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Hit kan du vända dig

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför mobbar vissa barn andra? I programmet hör vi berättelser från barn som mobbat och vuxna som minns sin skoltid när de mobbade.

– Det finns en myt om att de som mobbar mår själva dåligt. Men den hemska sanningen är att mobbare ofta mår bra. Mobbningen skänker mobbaren en trygg plats i gruppen, en hög position och en maktkänsla, berättar skolpsykologen John Kaneko.

Programmet sändes fösta gången i april 2018.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag var alltid ensam på rasterna och vissa av barnen skrek fula saker till mig men jag försökte ignorera dem, berättar 11 åriga Hanna.

Hanna utsattes för mobbning under fem år. Det sista året blev mobbningen fysisk och de knuffade henne och slog henne med nycklar. Då fick Hanna nog. Hon skulle inte gå till den skolan mer.

Hur är det att varje morgon gå till en plats där man känner sig otrygg? Det är verkligheten för tusentals skolbarn i Sverige.

Historien om Hanna är en av dem.

En kort-dokumentär av Sukran Kavak från 2018.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Producent: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2014 uppdagades en oerhörd skandal i Chile. Under 70- och 80-talen hade tusentals barn stulits från sina mödrar och lämnats för adoption till andra länder. Det handlar om åtminstone 20.000 barn som adopterats illegalt, och uppåt 2.000 av dem kan ha hamnat i Sverige.

Nu granskar specialåklagare adoptionerna och samlar in vittnesmål från mammor i Chile och bortadopterade runtom i världen. En stor, växande polisutredning pågår, men det kommer dröja år innan nån kan ställas till svars. Illegala adoptioner rubriceras i Chile som brott mot mänskliga rättigheter.

Flera sökorganisationer i Chile arbetar med att hitta och sammanföra mammor och deras bortadopterade barn. David och hans mamma träffade varandra för första gången, i december 2018, på flygplatsen i Santiago. Sökorganisationen Nos Buscamos filmade mötet:

Här är filmen där David och hans mamma träffas.

Ett program av Lotta Malmstedt från 2019.

lotta.malmstedt@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mia Blomgren besöker Waxholms camping sommaren 2005 för att prata om lycka och olycka med campinggästerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är gjort 2006 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör Mr Riviera och hans fru Gertrud berätta om permanentade ögonbryn,

passionerad kärlek och lyckan att få åldras när man lekt sig igenom livet.

Programmet gjordes 2002 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett program av Gunilla Nordlund 2019
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nils Österström är övertygad om att insekter är framtidens mat och just nu håller han på och bygger upp en mjölmaskfarm utanför Mora. Snart kan det nämligen bli tillåtet att sälja insekter som livsmedel i Sverige.

Programmet gjordes 2019 av Sigrid Edsenius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet gjordes 2019 av Jonna Berglund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet gjordes 2019 av Jonna Berglund.

Slutmix: Nabaz Moheden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien.

Programmet är gjort 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien.

Programmet är gjort 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien.

Programmet är gjort 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Programmet är gjort 2018.

Här kan du höra Karwan Faraj berätta om varför han gjort serien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått nio år sedan invigningen av trädhotellet i det lilla samhället Harads, några mil ifrån Boden. Verksamheten har utökats sedan dess, både med rum och fler anställda.

– Vi var fyra, fem stycken som jobbade i början. Vi är femton i dag, så jag tror vi är tredje största arbetsgivaren i byn, säger Britta Jonsson Lindvall.

Sedan hotellets etablering har fler företagare satsat på besöksnäringen i Harads; nu finns det taxi, flera aktivitetsföretag och en mindre anläggning med hotellrum.

En av företagarna är Kim Jonsson som kör turister i hundspann med sina Alaskan Huskies. Han har tidigare arbetat i området kring Kiruna, men säger att han trivs bättre i Harads där besökarna, än så länge, är färre.

– Här är det mycket mindre grupper, på gott och ont. Det blir inte lika mycket pengar i slutänden. Men å andra sidan är det kul att hålla på med det.

Britta Jonsson Lindvall säger att hon är stolt över att ha bidragit till att det finns jobb och framtidstro i hennes hemtrakter.

– Vi hade inga aktivitetsföretag här tidigare, ja vi hade inget hotell förresten heller. Så det betyder jättemycket.

Anton Bennebrant
anton.bennebrant@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer när befolkningen blir allt äldre och när skattepengarna knappt räcker till att sköta det mest grundläggande som skola och äldrevård?

Ett program av Gunilla Nordlund 2019
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bo och Eva Petersson på Öland drabbades hårt av torkan under sommaren 2018. Vi har följt dem under året som gått och för de öländska bönderna är krisen långt ifrån över.

Reporter Sigrid Edsenius. Programmet är gjort 2018-2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I arktiska områden går den globala uppvärmningen dubbelt så fort – och Jokkmokk, beläget precis ovanför polcirkeln, ligger i Arktis södra utkanter.

Rickard Länta, renskötare, berättar om vintern som var. Den började bra men sen frös betet för renarna och Rikard var tvungen att ta sina renar ner mot kusten istället.

Inget stämmer nå mer, det är galet någonstans.

Klimatförändringarna och exploateringarna av renbetesmarker rubbar balansen för rennäringen snabbt.

Renskötseln kommer gå in i en ny fas, den gamla traditionella renskötseln är förbi.

Ett program om att leva och arbeta i en miljö som förändras snabbt.

En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varken Natelas mamma eller hennes tioåriga son fick veta att hon var surrogatmamma. Bara två vänner berättade hon för. Samhället dömer surrogatmammorna hårt, säger Natela. Nu när hon själv varit surrogatmamma känner hon många andra, och hon ger dem råd om hur de ska bli gravida och tröstar dem när de är ledsna.

Natela kan aldrig glömma stunden när hon mötte den biologiska mamman. Det var en av de lyckligaste dagarna i hennes liv. Men trots det skulle hon aldrig vilja bli surrogatmamma igen.

Programmet gjordes 2017 Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Däremot är det inte förbjudet att resa utomlands och anlita en surrogatmamma. Hanna och Ismaèl reste till Georgien. Där föddes lilla Laura av en surrogatmamma. Enligt georgisk lag är Hanna mamma till Laura. Men enligt svensk lag är surrogatmamman Lauras mamma, eftersom hon burit och fött henne.

Svenska lagar är inte utformade för att det ska gå att ta sig hem med barn som fötts av en surrogatmamma. Ändå väljer fler och fler barnlösa par att göra som Hanna och Ismaèl.

Programmet gjordes 2017 av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Andreas Svensson är smal och tränar sporadiskt. Han är 23 år. Efter vad han uppfattar som en utmaning av sin svärfar, bestämmer han sig för att prova anabola steroider. Hans fru Mia hjälper honom med den första sprutan steroider. Sedan följer år av missbruk tills allt ställs på sin spets när Mia ställer ett ultimatum.

Här kommer du i kontakt med Dopingjouren

Här kommer du i kontakt med Dopningsmottagningen

Här finns kontaktuppgifter till dig som mår psykiskt dåligt

Programmet sändes först i P4 Dokumentär 2019.
Reporter Carina Galanou Ipsonius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När "Johan" var 17 år tog han sin första spruta med anabola androgena steroider (AAS) - han gjorde det för att han sökte uppskattning, samhörighet och att bli omtyckt.

Det blev åtta år med alla möjliga preparat, bland annat anabola steroider, amfetamin, insulin och samma substanser man tar vid kemisk kastrering. Kroppen blev ett labb han kunde testa preparaten på - allt för att bli så stor och "perfekt" som möjligt.
Perioderna utan var korta, för livet utan var synonymt med djupa svackor med tillhörande depressioner.

En kortdokumentär om att leva med och i en kropp full av preparat men också om hur man hittar tillbaka till ett liv utan anabola steroider.

Reporter: joseph.knevel@sr.se

Här kommer du i kontakt med Dopingjouren

Här kommer du i kontakt med Dopningsmottagningen i Örebro

Här finns kontaktuppgifter till dig som mår psykiskt dåligt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lollo Collmar följde familjen under tre år. Programmet gjordes 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flickan och pappan kommer till Sverige 2015. Flickan är fem år och får smeknamnet Guldkråkan. Hon lär sig snabbt svenska, älskar skolan och hittar kompisar.

Men hennes pappa mår dåligt, dels av oro på grund av ovissheten hur resten av familjen, som inte kommit med till Sverige, har det i Iran dels på grund av fysiska åkommor. När det tredje avslaget på asylansökan kommer känner han att han inte orkar kämpa längre. Han beslutar sig för att han och dottern ska åka till Afghanistan. För Guldkråkan finns inget annat alternativ än att följa med sin pappa.

Genom telefonkontakt får Guldkråkans vuxna vän Eva veta vad som händer familjen i Afghanistan. Familjen hamnar mitt i kriget, får fly upp i bergen och kämpar för sin överlevnad. Hur går det för Guldkråkan?

Programmet är gjort av Stina Kätting 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I reportens val väljer reportrarna själva kortdokumentärer de tycker vi borde höra igen. Du kan också hör Gunilla Nordlund själv berätta om sin fascination inför frågor om liv och död och kyrkogårdar i det föregående Repoterns val som du hittar länkar till här under.

Producent: Gunilla Nordlund Gunilla.nordlund@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje år uppmärksammas den internationella aidsdagen den 1 december, däremellan är det nästintill tyst om de som lever med hiv i vårt land, säger Eva-Britt.

Eva-Britt smittades av en spruta och vägrade till en början förstå att hon fått hiv när läkaren kom med beskedet. När hon sedan insåg att hon hade fem år kvar att leva bestämde hon sig för att rätta en del saker i sitt liv.

Gunilla Nordlund har valt ut ut två kortdokumentärer hon tycker vi bör höra igen och berättar också för Ola Hemström om sin fascination inför kyrkogårdar och just frågor om liv och död.

Gunilla Nordlund
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

-När jag tränade som mest var det fyra pass om dagen, sex dagar i veckan. Och däremellan gick jag i skolan. Söndagar var min lediga dag men då hade jag ju plugget att ta igen och var helt slut, säger Lina Johansson, 30, från Malmö.

Under början och mitten av 00-talet var hon det stora svenska hoppet inom svensk konståkning. Hon gjorde en snabb internationell karriär och tränade nästan jämt. Vardagen var extremt inrutad och krävde hård disciplin.

-Som singelåkare i konståkning blir livet väldigt ensamt. Man är ensam på isen och ensam med sin tränare. Man har ingen tid att träffa kompisar. Man har bara tid för konståkningen, säger Lina.

Strax före OS 2006 bröt hon foten, under ett träningspass i balett. Hon missade sitt livs stora tävling men kom tillbaka och var bättre än någonsin på träning. Men på tävlingar misslyckades hon och en dag sade det bara stopp.

Ett program av lotta.malmstedt@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Joel är i stort sett uppväxt med gokart, eller karting som det heter, han var 3 veckor första gången han var med på en tävling.

Familjen Bergström (mamma Jennie och pappa Dennis) flyttade från Piteå till norra Italien sommaren 2018, de ville prova livet långt från kalla Norrbotten och samtidigt vara nära Joels elitsatsning. Då visste de inte att många följde deras flytt och att den där drömmen om Formel 1 faktiskt skulle visa sig vara mer realistisk än vad de någonsin hade kunnat drömma om.

Vi möter familjen på plats i Italien under en tävlingshelg för att prata drömmar, Formel 1 och tävlingsnerver men också om hur det är att gå i ny skola med både nytt språk och nya vänner.

En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De sex männen anser sig vara helt vanliga ”svenssons” som har insett att det en dag kanske går över gränsen och gör något det får ångra resten av livet.

– Man skulle kanske kunna beskriva det som att det blir helt svart, och det är inte synen då som blir helt svart utan tänket, säger John när han försöker beskriva känslan innan ett våldsutbrott.

– Du agerar i ren impuls bara.

Idag går John på gruppterapi på Utväg Skaraborg. En gång i veckan träffar han män i samma situation som han som vill bli fri från sin aggresivitet.

Programmet är gjort 2017 av Anna Hammarén.

Johns röst är utbytt i programmet och han heter egentligen något helt annat i verkligheten.

Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten. Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sebastian växte upp i en familj med mycket hot och våld och när han själv fick barn blev han allt mer aggressiv mot sina barn.

– Den äldsta sonen triggade igång mig och då började jag gapa och skrika, säger Sebastian.

– Jag utövade fysiskt våld mot min fru men i backspegeln ser jag att det också var mycket psykiskt våld, berättar Niklas.

Både Sebastian och Niklas går idag på gruppterapi på Utväg Skaraborg. Där får de stöd av varandra och för att hitta strategier att undvika psykiskt och fysiskt våld.

Programmet är gjort 2017 av Anna Hammarén.

Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten. Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Kerstin, som heter Åkerberg som ogift, är 12 år vinner hon Dagens Nyheters tävling för unga simmare och det blir startskottet för en simmarkarriär som ska leda nästan hela vägen till OS. Under de kommande åren blir hon flerfaldig svensk mästarinna och lite av en kändis.

När hon gifter sig och bildar familj, hamnar simningen på hyllan. Men efter drygt 30 år slutar äktenskapet i en tung skilsmässa och Kerstin förlorar det liv hon levt.

En dag får hon ett samtal som kommer att avgöra resten av hennes liv. Hon återupplivar simningen, reser runt i hela världen, vinner medaljer och slår världsrekord. Och 90 år gammal bestämmer hon sig för att åka till ännu ett världsmästerskap.

Dokumentären är gjord 2018 av Anna Gjöres och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aina Lesse var en av de förväntansfulla unga människorna som 2013 vandrade in i det Mexikanska lyxhotellet inför TV3:s kameror. När 30 dagar under övervakning gått var det bara hon och en kille kvar i spelet.

Vad händer när verkligheten man byggt upp spricker? Hur var det att komma hem och gå från 200 till 20 000 följare över en natt? Och kan man förlåta ett svek bara för att ”det var ett spel”?

Programmet är gjort 2019 av Astrid Mohlin.

Vi har upprepade gånger sökt Jesper Johansson för att få hans sida av historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cleo halkade in i strippbranschen av en händelse. På klubbarna har hon mött tafsande kunder, olaglig alkoholförsäljning och regelrätt prostitution. Nu vill hon bara ut.

Men räkningarna betalar inte sig själva. Cleo försörjer en dotter och behöver pengar till en bostad. Drömmen om att jobba med ungdomar har fått sättas på paus. I februari 2019 är Cleo på slutspurten.

Cleo klär av sig för pengar är den andra delen i programserien Arbetsmarknadens skuggsidor.

Programmet är gjort av Martin Jönsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En kortdokumentär från 2019 av Sigrid Edsenius och Akon Baker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett program av Gunilla Nordlund 2019
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur påverkas barnen när föräldrar med funktionshinder mister assistansen?

En kortdokumentär av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kvinnojourernas största problem idag är boendefrågan. Kvinnor som bor på jourerna stannar längre än tidigare och de som behöver ett akut boende har därför svårt att hitta ett skyddat boende på landets kvinnojourer.

Eva har jobbat i 30 år på en kvinnojour i norra Sverige. Hon och kollegan Frida ser hur våldet blivit grövre med åren och hur kvinnor söker sig till skyddat boende både i sin hemstad, men också långt från familj och vänner.

En av anledningarna till att kvinnor inte flyttar ut från kvinnojourens skyddade boende är svårigheten att hitta ett annat boende.

- Kanske en lösning vore att låta mannen få besöksförbud i det egna hemmet under en tid eller att kvinnan får ta över hyreskontraktet efter misshandel. På så sätt skulle kvinnor inte riskera att bli hemlösa, säger Eva.

Programmet gjordes våren 2017.

Ett program av Gunilla Nordlund
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Mirjam" låstes in i hemmet av sin man. Hon hade ingen nyckel till sitt hem och ingen mobil. Mannen misshandlade henne så hårt att hon behövde gå till sjukhuset. Där tolkade han åt henne och till läkarna sa han att hon hade ramlat och gjort illa i sig.

Efter tre år lyckades 20-åriga Mirjam ringa polisen och de kom och bröt upp låset. Men mannen dömdes inte för misshandel. Det fanns inga bevis mot honom.

– Jag hade ingen mobil att ta bilder med och på sjukhuset tolkade han åt mig och hittade på vad han ville, berättar "Mirjam".

Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp.

Programmet gjordes våren 2017.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Stockholms Ylva Bogegård berättar om livet för några stormdrabbade i Roslagen efter stormen Alfrida i januari 2019.

"Man kanske tänker att det jobbigaste skulle vara att inte ha ström eller vatten, men det jobbigaste var ju det här med telefonerna för det gick inte att ringa till larmnumret", berättar Desirée Rijns Tjälldén på Blidö. Man var utlämnade åt sig själva och nu måste något göras.

Stormen Alfrida drog med sig träd och elledningar, hundratusentals människor blev utan ström och hemtjänstlarm slutade att fungera.

Som mest var över 100 000 hushåll på morgonen utan ström, innan reparationer kunde påbörjas. Främst i Stockholmsregionen. Det skulle ta många veckor av strömlöshet innan alla fick tillbaka elen.

Vad händer mellan oss människor när det moderna samhället omkring oss upphör att fungera, bara några mil bort från Sveriges huvudstad.

Producent: Ylva.bogegard@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Stormen efter stormen
är stormen inne i människan".
/ dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen".

I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun.

Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari 2005. Dagen efter svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter stormnatten vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden.

Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den.

I detta avsnitt tar vi oss till byn Nässja där Mats Helge för första gången möter sin skog efter stormen. Och mitt i allt detta kommer kungen! Vi tar oss också till samhället Unnaryd i Hallands län där Rolf i Nickelsbo inte kan sluta tänka på det som höll på att hända den natten stormen kom.

Del 2 - Kungen kommer!

Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Stormen efter stormen
är stormen inne i människan".
/ dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen".

I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun i en vecka då vi även besöker Roslagen efter stormen Alfrida.

Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari 2005. Dagen efter svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter stormnatten vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden.

Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den.

I detta avsnitt tar vi oss till den lilla byn Lyngsåsa i Småland och familjen Lind, ensamma i mörkret som råder under strömlösheten. Deras tankar finns i skogen men ocksådet som hände deras dotter den natten.

Del 1/2 - Saknad

Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sara Aira Fjellström har alltid identifierat sig med arvet från sin samiska pappa, och har följt med honom till renskiljningar och kalvmärkningar så länge hon kan minnas. Trots det lärde hon sig aldrig att tala Lulesamiska som liten.

– De som pratade samiska, det var min farmor tillsammans med hennes syster och hennes bror. De äldre pratade samiska, men inte till mig.

Även om Sara Aira Fjellström gick sina första sex skolår i sameskola, säger hon att den språkundervisning som fanns där inte var tillräcklig för att språket skulle bli användbart.

– Jag kunde säga vad jag hette och fjäll och hund. Typ så. Kött och ren, kalv och vaja. Ord, men jag kunde inte föra en dialog.

När sågverket där hon jobbade gick i konkurs, började hon studera Lulesamiska parallellt på Umeå universitet och Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.

Hon hade själv förlorat språket, och ville inte att ytterligare en generation skulle behöva uppleva en sådan förlust.

– När jag började läsa så var det en stark drivmotor att: Om jag någon gång får barn så vill jag ju ge dem språket. De ska inte behöva gå samma väg som jag.

I dag är Sara Aira Fjellström själv lärare i Lulesamiska på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk och talar Lulesamiska med sin dotter Jonna Aira som är tre och ett halvt år.

– Språket är en jätteviktig del av vår historia. Det räcker inte med renen och kolten. För min del gör det inte det.

Programmet gjordes 2019.

Anton Bennebrant
anton.bennebrant@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här möter du också Maria som liksom Elin är halvrom och som erövrade sitt romska ursprung med hjälp av romska kompisar på högstadiet. För henne har språket varit nyckeln till den romska identiteten.

Programmet är gjort 2019 av Margrethe Balok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag hade mina största fyllor hemma, själv på mitt rum. Så deppig var jag. Varför skulle jag ha vänner när min bästa relation var till alkoholen? berättar Kim.

När Kim är 18 år ställs hon inför ett ultimatum av sin mamma och det blir vändnigen i hennes liv.

Programmet gjordes 2017.

Behöver du hjälp med alkoholen?

AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. Tel: 08-720 38 42

www.aa.se/unga-i-aa

http://mariaungdom.se/

Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag festade varje helg. Ibland så kunde vi börja redan på torsdagen. Jag kommer ihåg att vi kunde låsa in oss på skoltoaletten på tiorasten och shotta vodka, berättar Jessica, som idag är 22 år.

Jessica var bara ett barn när hon blev alkoholist. Då visste hon inte att hon kunde bli beroende av alkohol. Hon drack i många år och det påverkade familjen som hon alltid bråkade med, vännerna som började ta avstånd och skolan som gick dåligt. Men till slut hände något som fick henne att inse att hon hade problem med alkoholen.

Programmet gjordes 2017.

Behöver du hjälp med alkoholen?

www.aa.se/unga-i-aa

AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. 08-720 38 42

http://mariaungdom.se/

Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Rolf har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Efter ett tag står det klart att polisen misstänker även Rolf för inblandning. Men trots polisförhör och misstankar om brott ångrar inte Rolf att han lät gruppen tiggare flytta in.

Programmet gjorde 2019 av Sigrid Edsenius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Han har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Nu finns det alltså misstankar att Rolf huserat både brottslingar och brottsoffer.
Det han inte vet är att polisen misstänker även honom.

Programmet är gjort 2019 av Sigrid Edsenius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sarah och Gahzal har bott i Sverige i fyra år och ser båda sin framtid här. Men båda två längtar ständigt tillbaka till Damaskus i Syrien.
– Vi är i mitten. Inte integrerade men inte heller utanför, säger Sarah.

Programmet är gjort december 2016 av Isabelle Swahn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 2014 lämnar den svenske kemidoktoranden Firas Jumaah allt i labbet på Lunds universitet för att åka till norra Irak. Hans fru och barn som är där på ett familjebröllop har hamnat mitt i terrorgruppen Islamska Statens blixtoffensiv.

Kvar på kemicentrum i Lund finns hans handledare, kemiprofessor Charlotta Turner. Hon har varken hört talas om IS eller den religiösa minoritet som Firas och hans familj tillhör: yazidierna.
- Jag reagerade instinktivt, nu måste vi agera, säger Charlotta Turner.

Med hjälp av universitetets säkerhetschef Per Gustafson planerar hon en hemtagning av Firas och hans familj.
- Mitt liv stannade 2014, säger Firas Jumaah idag.

Säkerhetschefen Per Gustafson beskriver händelsen som unik.
- Mina kolleger på de andra universiteten och högskolorna i Sverige har inte heller varit med om något liknande, vad jag vet.

Berättelsen väckte stor uppmärksamhet över hela världen och medier i USA till Kina har rapporterat om händelsen.

Programmet är gjort som en P4 Dokumentär 2018 av Hedvig Nilsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lena Kroik är sjuksköterska och renägare i jämtländska Storjola som ligger nära Borgafjäll i Västerbotten. Lena har varit med om att bygga upp AXG som är en förkortning av akutsjukvård i extrem glesbygd och som jobbar brett med att utbilda och se till att den skadade snabbt får vård.

- I renskötarlivet är man utsatt för väder och vind och jobbar ofta ensam.

Olycksriskerna är många och det som kan hända är bland annat drunkning, svaga isar, nedkylning, förfrysning och död på det viset eller att man skadar sig i en skoter-, fyrhjuling eller motorcykelolycka, berättar Lena Kroik.

Ett program av Gunilla Nordlund 2019
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Thomas Schimke är verksamhetschef och distriktsläkare på Pajala kommuns enda hälsocentral. Hit kom han för tretton år sedan. Från Tyskland till norra Sverige, för familjen var Pajala en exotisk dröm.

- Svenskarna själva har en nedvärderande syn på glesbygden, den skiljer sig avsevärt från min syn som utlänning.

Just synen på glesbygden är central för Thomas Schimke, det är svårt att få vårdpersonal att komma till glesbygden för att arbeta och framförallt, de långa avstånden gör att man som glesbygdsläkare kan tvingas göra avsteg från de riktlinjer som finns.

- Det krävs lite mod och improvisationsteknik.

En kortdokumentär om att hitta egna lösningar på problem som uppstår när man ger vård i glesbygd.

- Det är inte tillåtet att göra undantag från riktlinjer även om det är det klokaste man kan göra.

Reporter: joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är fantastiskt! ”Där är Eric!” ropar Love och det är halva lönen. Att bli gammal är att bli oviktig. Men det här gör att jag kan gripa tillbaka, säger Eric.

Han växte upp i Holland under andra världskriget men skapade sig en spännande karriär på experimentavdelningen på Scania där han arbetade i 31 år. Att bli gammal och inte längre känna sig behövd är en svår utmaning för Eric, som känner att han har mycket kvar att ge.

– Har jag rätt att sitta här och bara konsumera tid? Borde jag inte ringa till arbetsförmedlingen och fråga om de behöver mig? Men än har jag har inte fått något svar. Jag är förbrukad. Och det är ingen lätt känsla.

Ett program av Jonna Berglund från 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens?

Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd.

I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge:

– Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta.

Ett program av Jonna Berglund från 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I reporterns val har Lollo Collmar valt ut ett program som hon tycker vi ska höra igen. Hon berättar för Ola Hemström varför hon tror att vuxna har så svårt att lyssna på barn. Och så återvänder hon till Nicolina Pernheim, som hon intervjuade 2007.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet om Julia som flyttar mellan mamma och pappa är gjort av Lollo Collmar år 2004 och inleds med ett samtal mellan Lollo Collmar och Ola Hemström om intervjuer med barn.

Lollo.collmar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna åker ner till Stockholm från Piteå för att leta reda på sin farbror som hon aldrig träffat. Hon hittar honom tillsammans med andra hemlösa och missbrukare på Medborgarplatsen. Och sedan börjar en resa för både Anna och Micke som går som en berg- och dalbana.

Ledmotivet i dokumentären är Adrift med Rikard From.

Programmet är gjort 2018 av Gerhard Stenlund och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ann-Britt är 48 år. Hon kallas valrossen av sin kompisar, det saknas lite tänder, eller rättare sagt, endast två finns, i underkäken.

Hur ser dagarna ut för en som är a-lagare? Varför väljer hon bänken framför sitt hem och sina barn? Eller har hon inte valt? Kommer hon någonsin kunna ta sig därifrån? Och hur hamnade hon där överhuvudtaget?

Följ med Ann-Britt på hennes jakt på öl, pengar, medicin, kärlek och nya tänder.

Programmet är gjort av Pernilla Arvidsson 2010 och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon fick diagnosen ADHD i sina tonår och har i perioder haft djupa depressioner. För 3 månaders sen tröttnade hon på tabletterna. Nu har lagt av med tabletterna och självmedicinerar med cannabis.

Jessicas bruk varierar beroende på om hon har barnen eller om dom är hos sin far i en annan stad. Vid barnvecka röker hon på kvällarna efter ha lagt dom. Vid barnfri vecka börjar hon dagen med en joint. Hon säger att det få igång henne med dagens sysslor.

Även om cannabis är något positivt för Jessica finns det risker. Bland annat försämrat korttidsminne och hos vissa kan örten utlösa panikattacker. Jessica säger att jointen på morgonen får igång henne med dagens sysslor.

Programmet är gjort 2016 av Ninos Chamoun.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Användningen av cannabis i Sverige ökar enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå EMCDDA och de som har minst restriktiv attityd till hasch är människor under 30 år.

Här möter vi Martin. Hur tänker han? Vad ser han för risker med sitt beteende?

Martin förlorade körkortet efter att ha åkt drograttfull. Några år senare bestämmer han sig för att ta tillbaka körkortet. Han vill bevisa för sin familj, där samtliga är högutbildade akademiker, att han klarar av att spela efter samhällets regler.

Men för att lyckas med det måste han sluta röka gräs, något han egentligen inte alls är särskilt sugen på.

Programmet är gjort 2016 av Sigge Dabrowski.

Fakta om cannabis och kontakter till stöd:
Cannabishjälpen
Drugsmart

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 2016 var anmälda våldtäkter och sexuella trakasserier i samband med musikfestivaler en följetong i nyhetsmedia. Det fick Anders Finnberg att tänka till; om tio år skulle hans dotter vara gammal nog att gå på de festivalerna.

– Eftersom jag relaterade direkt till min dotter blev jag rädd att det här kommer att hända henne. Det är väl den klassiska feministpappan, som blir feminist när han får en dotter.

I dag arbetar Anders Finnberg med lokalavdelningen av föreningen MÄN i Luleå och leder en studiecirkel för killar som vill prata om ämnen som skörhet, kärlek och sex.

Han säger att, även om det känns ovant, så är det bra för killar att bolla sina erfarenheter med andra killar i stället för med en kvinnlig kompis eller partner.

– De förstår ju inte riktigt hur det är att vara man. Här finns det ju andra män som har liknande erfarenheter och som kan relatera mer till det jag säger.

Anton Bennebrant
anton.bennebrant@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är gjort Sigrid Edsenius 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är bland annat från denna lägenhet som twitterkontot Nazispotting administreras och för första gången ger de här en intervju om sin verksamhet.

Lisa Kaati, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut berättar att kontot Nazispotting startades i Januari 2014, en dryg månad efter det att 16000 Stockholmare samlats på Kärrtorps idrottsplats i en uppmärksammad demonstration mot rasism. Gruppen har kopplingar till den autonoma vänstern och målet att ta bilder på nazister i Sverige och hänga ut dem med bild på sociala medier. Idag, fyra år senare, har hundratals bilder på svenska nazister laddats upp på Nazispottings twitterkonto.

Vad gör gruppen och vad vill den med sin verksamhet?

Programmet är gjort av Sigge Dabrowski och Sebastian Hedlund 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Det är en sån klyscha det där, att cancern lärt mig att vara i nuet" säger Kerstin Karlsson.
Hennes historia handlar inte om att vara i nuet utan om att vara överhuvudtaget, i det virrvarr av känslor som cancern lämnar efter sig. Tendens Ola Hemström har mött henne i hennes nyblivna hem i Jönköping, fem år efter diagnosen bröstcancer. Vad lämnar cancerresan för spår?

Har du tankar eller en hälsning till Kerstin, maila gärna till programmets producent Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Emma åker direkt från en open air-fest till akuten. Hon ringer själv ambulansen. På sjukhuset konstateras att hon har kronisk myeloisk leukemi och nästan inga röda blodkroppar i blodet. De första dygnen vet ingen om hon kommer att svara på behandlingen eller om det hon fått är ett dödsbesked.

Programmet är gjort av Blenda Setterwall Klingert år 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Stockholm har Toralf Torsteinsen och Jan Hammarskiöld sedan 2011 hjälpt Lawrence Kaala som flytt från Uganda för att han är gay. Det som började med hjälp har växt till en vänskap. Men hur gör man för att en vänskap mellan människor som har så olika förutsättningar, ska hålla?

Programmet är gjort av Åsa Furuhagen och sändes första gången 20 oktober 2015.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet gjordes 2018 av
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mikaela har en oklar sjukdom som stegvis har slagit ut vissa av hennes kroppsliga förmågor, däribland syn och hörsel. För Mikaela är det väldigt svårt att höra i miljöer som inte är lugna och hon har därför fått ett eget klassrum på Munkhätteskolan i Malmö. Men hur blir det då med kompisarna?

Dövblindhet är ett funktionshinder som ofta försvårar kommunikationen med omgivningen. Men för Lukas Hermansson i Högsjö är det ett problem som än så länge inte är alltför påtagligt. I Båsenbergas slalombacke störtar Lukas ut med sin svarta pulka. Han gillar när det går fort. Trots sin dövhet kan Lukas höra riktigt bra med sina cochleaimplantat, som han fått inopererade i tidig ålder. Sjukdomen han lider av, ushers syndrom typ 1, gör dock att han får synfältsbortfall.

Programmet sändes första gången 2012 och är gjort av David Rune.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ebba Fält från Arboga är en idrottstjej som gillar både innebandy, ridning och fotboll. Hon är fyra år när hennes omgivning upptäckter att hon verkade höra dåligt. Troligen på grund av en genetisk förändring. Hörselhåren i innerörat dör sakta men säkert, och det innebär att vanliga hörapparater inte längre fungerar. Istället krävs andra åtgärder.

Ebba ska, som ett av de första barnen i Sverige, få ett cochlea implantat, CI, inopererat i huvudet fast hon delvis har hörsel kvar.

Den millimeter tunna elektroden ska föras in i innerörat. Men plötsligt verkar det som att hela operationen kan gå
överstyr...

Reporter Annika Östman, Vetenskapsradion
Programmet sändes första gången 2014 i P4 Dokumentär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bilder av sjukdom och sorg har börjat komma tillbaka. Undanskjutna minnen från den sista tiden.

– Det fanns inte plats att känna då, man var ju helt slut. Men nu kommer de fram, oförutsägbara, smärtsamma och vackra, förklarar Leif.

Samma kartonger i nytt hus och ny stad. Han har lämnat det som alltid varit deras för att hitta något annat på egen hand.

Hur hittar man kraft att skapa något nytt när man förlorat den man byggt allt med?

Under hösten 2013 träffar reportern Jonas Meyer Leif för att samtala om hur livet blir när ens livkamrat har gått bort.

jonas.k.meyer@gmail.com

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han kallades Superman av läkarna på barnsjukhuset i Lund, Henrik Ekelund från Malmö, som, mot alla odds, överlevde två olika cancersjukdomar.

Men när den första cancern kom tillbaka var Henriks krafter slut. Han gick bort, bara sju år gammal.

Efter Henriks död bildade familjens vänner en stiftelse som nu stöttar andra barncancerdrabbade familjer runtom i Sverige.

Det här är berättelsen om Henrik, som var en Superman.

Programmet är gjort av Lotta Malmstedt 2018.

lotta.malmstedt@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bens bästisar på förskolan är tjejer. Dom har likadana hårspännen, leker mamma pappa barn och dansar balett ihop, och kompisarna säger "hon" om Ben.

Bens föräldrar vill bara låta Ben vara sig själv. Men nästa höst börjar skolan. Kommer det stå P för pojke efter Bens namn på klasslistan? Vilket omklädningsrum ska Ben välja på gympan? Borde de prata med Ben om att alla inte tycker det är normalt att en femåring med snopp går klädd i trosor, klänningar och strumpbyxor?

lollo.collmar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan som barn minns hon att hon längtade efter att få vara i en kvinnlig könsidentitet.

– När jag var sex eller sju år bytte jag kläder med en flickkompis, men det förstod man ju inte som barn.

Det var efter en bypassoperation i hjärtat 2008 som Maud Jacobson sökte sig till vården för att få hjälp med sin transsexualism.

– En sådan operation är en andra chans i livet, och jag fick den chansen.

Hon har, sedan den där första läkarkontakten, fått hjälp av psykolog, logoped och en KBT-utbildad kurator i så kallad könsbekräftande vård.

Hon har bytt både namn och juridisk könstillhörighet och i vinter ska hon genomgå könskorrigerande kirurgi.

– Det känns som att: äntligen. Nu är det min tur. Jag har fått frågan av nära anförvanter om jag verkligen ska göra det. Men jag känner att jag gör rätt.

Anton Bennebrant
anton.bennebrant@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 2000-talet har butiker lagt ner, bankkontor stängt igen och samhällsservice försvunnit i den lilla staden Nybro i Småland. Precis som på många andra mindre orter upplever handlare och boende att stadskärnorna utarmas. Men så för ett par år sedan hände något, nya butiker började dyka upp. Kanske kan de bli Nybros räddning.

Programmet gjordes 2018 av Sigrid Edsenius.

sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De stora och medelstora svenska städerna växer. Fler människor flyttar in till stan, medelinkomsten ökar och arbetstillfällena blir fler.

Bakom statistiken står stadsomvandlingsexperten Jan Jörnmark i Göteborg. Enligt honom är bilden särskilt tydlig i städernas centrala delar. Och det tydligaste exemplet av dem alla är Jönköping.

Men vad händer med med våra städer när stadskärnan förvandlas? Och vem får plats på den nya storgatan?

Vems är storgatan? är en kortdokumentär av Martin Jönsson.

Programmet är gjort 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När mobbningen blev för svår tog Tatiana till nävarna. Men det tog många år för henne att sätta ord på det hon utsatts för.

Kortdokumentären "En svart svenne" är gjord av Catharina Ericson-Ulfves. catharina.k.ericson@comhem.se

Programmet är en omarbetad version av P4-Dokumentären med samma namn som du kan hitta här: http://sverigesradio.se/p4dokumentar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En gång var hon känd i Kalmar, Mazhar Makatemele, den första svarta kvinnan i stan, kanske i hela Småland. Hon hade tillfångatagits av slavjägare i Sydafrika och förts till Sverige. Här fick hon namnet namnet "Svarta Sara".

"Kafferkvinnan Sara" står det på hennes gravsten där hon ligger begravd på Södra Kyrkogården i Kalmar.

Tills nyligen var hon helt bortglömd, men Rafaela från Brasilien, som växte upp i Kalmar, ser gravstenen och letar fram "Svarta Saras" historia.

– Vi trodde att det var en stam eller någonting som hon kom ifrån, men sen fick vi veta att det här ”kaffer”, det är ju ett skällsord, säger Berne Gustavsson, som jobbar på kyrkogården.

Idag lever mer än 200 000 svenskar med afrikanskt påbrå i Sverige och många kan vittna om utanförskap och om hur det är att vara bland de första, eller enda, svarta personen i orten de växt upp i eller klassen de gått i.

Ett program från 2018 av Rafaela Stålbalk Klose.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Iman Baroudi är en av de röster som vill se en förändring av islam i Sverige. Hon vill att moskéen ska vara en spegelbild av samhället och hon menar att det behövs en kvinnlig och en manlig imam i varje svensk moské. Men hennes idéer har lett till frågor och debatt: kan en kvinna vara imam?

Iman Baroudi är trött på de män som vill hindra kvinnorna att ta plats i moskéen. Men hon tror inte på att starta en moské för bara kvinnor och hon har inga ambitioner att leda den centrala fredagsbönen.

Tendens reporter Åsa Furuhagen besöker Angereds moskéen där Iman Baroudi håller i en avslutning på "Koranskolan" där barnen arbetat med kaligrafi, musik och matlagning samtidigt som de lärt sig mer om sin religion: Islam.

asa.furuhagen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Islam och muslimer har funnits i Sverige under lång tid. Men det är först på 1900 talet som lite större grupper organiserade sig i föreningar och församlingar.

Didar Samaletdin kom till Sverige 1944 som ettåring. Hennes familj är muslimska tatarer med rötter i Ryssland. Didar Samaledtins pappa Ali Zakerov blev ordförande i den första muslimska församlingen i Sverige: Turkislam föreningen för religion och kultur. Didar berättar att hennes uppväxt inte var särskilt religiös och att hon som ung kvinna väckte uppmärksamhet eftersom hon inte bar slöja. Didar Sameldtin var under trettio år en av talespersonerna för islam i Sverige, men idag känner hon sig inte hemma bland troende muslimer:

- Jag kallar mig inte längre för muslim eftersom det är förknippat med så mycket negativa saker.

En kortdokumentär av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När huvet kommer ut så ser jag ju att han är livlös och navelsträngen är runt halsen. Jag tittar på pappan och ser att han har förstått att det inte ser bra ut, säger polisen Anders Nyström som fick agera barnmorska en dag på jobbet.

För 16 år sen lade man ner BB i Kiruna och hänvisades till BB i Gällivare, ca 12 mil bort. Hur blev det?

– Det enda jag ville ha var smärtstillande, berättar Sandra Bennison som inte hann till BB utan fick föda i en polisbil.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett program om att vara långt ifrån sin familj när man behöver de som mest. Men vistelsen på hotellet är många gånger också en plats där man hittar nya vänner och en tid många av patienterna ser tillbaka på med värme.

Vi möter Lennart Ögren, som är inne på sin sista vecka på behandlingen. I Gällivare, i en bastu, träffar vi Bosse Lindberg och Staffan Daimar som både varit i Umeå för behandling, i ett samtal om vad som händer efter tiden i Umeå.

Ett program av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De finns i hälften av landets kommuner och deras inflytande växer- de lokala partierna. I andra delen av Tendens serie om lokala partier hör vi varför Anneli Karlsson hoppade av socialdemokraterna och startade Kommunlistan i Avesta. Veteranen Owe Fröjd som drog igång Bålstapartiet 1994, berättar om hur han upplever politikerföraktet i sociala medier:

- Vissa tror att en politiker kan man sparka på hur mycket som helst.

Men hur får man makt i kommunen som ett litet parti och vilka är deras väljare? Statsvetaren Gissur Erlingsson ser ett mönster hos de så kallade röstdelarna.

En kortdokumentär av Åsa Furuhagen, asa.furuhagen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet gjordes 2018 av
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Johanna Ögren, Daniel Åberg och sonen Tage packar det nödvändigaste och flyttar till Johannas hemby, Vittangi.

Här är det nära till allt, byn kallas fem-minutersbyn, och både naturen och morföräldrarna finns inom gångavstånd.

Men en flytt innebär också uppoffringar, man är inte längre ”mitt i” och jobben man får blir annorlunda och hur hittar man nya sociala sammanhang och vänner?

Ett program om att flytta åt ”fel håll” och hur man hittar rätt i sin gamla hemby.

En kortdokumentär av Joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Tendens två program om lokala partier handlar det om människor som brinner för sin ort eller sin kommun. De tror att just deras parti har de bästa lösningar på de kommunala problemen och de är beredda att jobba hårt för kommunens bästa. I det första programmet möter vi Frida Edholm som aldrig tänkt tanken att engagera sig politiskt, men som på några månader blev en av Vadstenas ledande politiker när partiet Konsensus Vadstena gjorde oväntad succé i valet 2014. Veteranen Owe Fröjd har sen 1990 talet lett Bålstapartiet i Uppland och hoppas nu att det här blir hans sista valrörelse. Statsvetare Gissur Erlingsson beskriver fenomenet lokala partier som en paradox och deras ledare som eldsjälar:

- Det finns inget rationellt bakom beslutet att starta ett eget parti.

Tendens serie om lokala partier är gjord av Åsa Furuhagen

asa.furuhagen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Jag har alltid tyckt om att klä ut mig, det är roligt att låtsas vara någon annan för ett tag. Man får lite mer självförtroende när man har på sig en snygg dräkt och har fixat sitt hår och sitt smink, säger cosplayaren Emma, 25 år.

Cosplay är en sammanslagning av orden costume och play och har sitt ursprung i Japan. Det är en stor rörelse i världen. Det hålls hundratals konvent och många tävlingar på professionell nivå.

I Sverige träffas cosplayare årligen på ett stort konvent, Närcon.

- Här delar alla med sig av sina erfarenheter inom nördkultur av olika slag, säger Martin Lord, krisansvarig på Närcon.

Programmet är gjort 2018 av Cecilia Ekman
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Musik: Lars Ekman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om jag inte skulle ta hänsyn till mina instinkter och uppleva vildlivet, skulle jag nog bli psykiskt sjuk. Kanske till och med dö, säger Maninna Råland som upp till sex månader om året bor i en grotta hon själv grävt ur för hand och inrett på eget sätt.

Att somliga har ett slags längtan till ett annat liv och väljer utanförskapet, kanske kan ses som underligt eller som en frisk reaktion på ett allt sjukare samhälle. Maninna struntar i vilket - för hon är aldrig så lycklig och lugn som i grottan.

Programmet är gjort 2011 av Anja Kontor och Johanna Fellenius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien.

Programmet är gjort 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Programmet är gjort 2018.

Här kan du höra Karwan Faraj berätta om varför han gjort serien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien.

Programmet är gjort 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien.

Programmet är gjort 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringens samordnare för psykisk hälsa föreslår tillsammans med ungdomsorganisationer att skolan börjar undervisa i psykisk hälsa. Finland och Kanada gör det. Men hur ska lärarna hinna med det också? Tidigare försök med så kallad livskunskap förskräcker.

Det här är den andra debatten efter serien Ung Ångest som sänder här i Tendens kortdokumentärer våren 2018.

Debattörer:

Mårten Granlund, volontär

Isak Skogstad, högstadielärare och opinionsbildare inom skolområdet

Louise Aronsson, verkar inom den ideella organisationen Tilia som arbetar för ungas psykiska hälsa

Alfred Skogberg, generalsekreterare Suicide Zero, en ideell organisation som arbetar för att minska självmorden

Anette Wickström, lärare och docent i tema barn med inriktning medicinsk antropologi

Kerstin Evelius, regeringens nationella samordnare inom psykisk hälsa

Programledare: Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent.

Producent: Helena Huhta

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kerstin Gunnarsson, 16 år, mejlade till Tendens efter serien Ung Ångest, som sändes i april. Hon ville berätta sin historia.

– Det som hjälper är när man känner att någon bryr sig på riktigt, säger hon.

Programmet är gjort av Lollo Collmar i augusti 2018.

Hit kan du vända dig:

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet gjordes 2018 av
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det började med att Anki Jansson tillsammans med en kollega klev upp på en scen under en utvecklingsdag för förskolan i sin hemkommun Örebro och sa vad hon tycker om situationen i förskolan. Sedan startade hon facebookgruppen Förskoleupproret som i dag består av över 30 000 medlemmar från hela landet. Föräldrar och studerande har också startat egna undergrupper.

Reportern Johanna Sjöqvist Harland såg hur Förskoleupproret dök upp med sina orangea tröjor här och där i media och blev nyfiken. Vilka är de och vad gör de uppror mot?

De som läser delar ur upproret är personer som inte själva har med upproret att göra.

Programmet är gjort 2018 av Johanna Sjöqvist Harland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Lagunda församling i Uppland finns tio medeltida kyrkor men bara drygt 3400 medlemmar. Sonja Björklund är en av dem. Kulla kyrka betyder fortfarande mycket för Sonja och hon önskar att den kunde få lite liv igen. Men kyrkan har flera sprickor och frågan är hur den lilla församlingen ska ha råd att ta hand om de många landsbygdskyrkorna som kräver så mycket underhåll?

Men det är inte bara på landet som det finns tomma kyrkor. I många församlingar funderar man på vad man ska göra med oanvända kyrkor och församlingshem - sälja, stänga till dem eller kanske till och med börja riva? Eller kan man börja använda husen till något annat? Det här är en av de stora utmaningarna för Svenska kyrkan eftersom kostnaderna för fastigheterna ökar och tar en tredjedel av organisationens budget.

Programmet är gjort av Åsa Furuhagen och sändes första gången den 20 juni 2016. Efter det har Kulla kyrka renoverats och har nu öppet lite oftare med fler gudstjänster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Att vara religiös kan betyda olika för olika människor och det tycker jag är spännande, säger Åsa Furuhagen. Det kan handla om identitet, kultur, tradition, tro och riter. I dagens Sverige möts många fler religioner än när jag var barn på 1970 talet. Det skapar möten men också konflikter. Ofta berättar vi om religion som konflikt och politik, men jag vill berätta om levd religion i dagens Sverige.

I Reporterns val åker vi idag till Trollhättan i kortdokumentären Oron hos shiamuslimerna i Trollhättan. Där finns en av de äldsta moskéerna i Sverige - en shiamuslimsk moské som brändes ner av rasister 1993. Den byggdes av en grupp shiamuslimer med indiskt ursprung som levt länge i Uganda, men när diktatorn Idi Amin på 70 talet körde ut alla asiater från Uganda, hamnade en grupp här i Sverige. Anwar Alladin som tidigare var ordförande för Trollhättans shiamuslimer är samhällsvägledare i förorten Kronogården. Tendens reporter Åsa Furuhagen träffade honom på medborgarkontoret Kronan som ligger i samma hus som Kronans skola - då hade det gått en månad efter det rasistiska hatbrottet på skolan i oktober 2015 då tre personer mördades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kitkiöjärvi har drygt 40 invånare och sommaren 2018 drygt 60 tillresta meteoritjägare från 8 olika länder, här för att söka lyckan.

För mellan 100 - 800 000 år sedan landade en meteoritsvärm här i området. Det är resterna av en kollision som skedde för 400 miljoner år sedan i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.

Första delen av denna järnmeteorit hittades 1906 men först början av 2000-talet får folk upp ögonen för den skatt som ligger här. Idag är Kitkiöjärvi något av ett eldorado för meteoritjägare.

För att hålla koll på att alla som gräver gör det med rätt tillstånd har Svea Skog anställt Ingemar Wikström som tillsynsman.

Vi följer med honom på jakt efter både meteoriter och jägare, ett sökande som visar sig vara mycket svårt.

En kortdokumentär 2018 av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Tänk att aldrig behöva längta efter semester, att ha ett liv du inte behöver ta semester ifrån.

– Vårt mål är att ha en fantastisk vardag, istället för att behöva en fantastisk flykt från vardagen.

Det säger Jan och Caroline Bolmeson i Malmö, som för tio år sedan bestämde sig för att skapa exakt det liv de själva drömde om att leva. Idag bor de i en egen stor villa i ett grönt område, arbetar tillsammans hemma i eget företag, har mycket tid för familjeliv och bestämmer själva när och hur de ska jobba.

– Pengar är inget man pratar om i vårt samhälle. Det är så mycket skam förknippat med pengar och många har dåligt samvete över sin ekonomi. Vi borde bli mer medvetna om hur vi själva kan ta makten över våra pengar och vad vi gör med dem, säger Jan Bolmeson.

Programmet är gjort 2018 av Lotta Malmstedt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maskinerna har alltmer tagit över i skogen och skogsarbetaren är numera ofta bunden till en joystick och en skärm. Men i Haralds skog i Björkenäs i Småland går livet vidare som det alltid gjort.
- Mitt liv har alltid varit skog Jag kan inte tänka mig något annat än detta, säger han själv.

I serien Reporterns val låter vi Tendens reportrar själva välja dokumentärer de vill att vi ska få höra igen.

Detta program av Ola Hemström sändes första gången den 21 oktober 2004. Den 8 januari 2005, bara några månader senare, kom stormen Gudrun och for fram genom Haralds skogar. Jätteträdet föll, tillsammans med mycket av den skog Harald tagit hand om genom åren.

- Den gamla granen ligger så fint därute i skogen, sa Harald när Ola Hemström tog kontakt med honom efter stormen.
Samlad och förvånansvärt lugn inför det naturkrafterna gjort när de for fram genom hans skogar.

Den 11 november 2016 dog Harald Johansson. Nu har dotterns familj tagit över skogen. En ny generation har tagit vid och livet går vidare i skogarna ute på näset.

Vill du höra Ola Hemström själv berätta om varför han valt just dessa program kan du lyssna på "Reporterns val - Ola Hemström, om att skildra landsbygden.".

Kontakt: ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I reporterns val får ni denna gång möta mjölkbonden Ingmar Andersson i byn Björkenäs i Småland i kortdokumentären "Dagen då korna skulle bort" från 2000. Den presenteras av reportern själv, Ola Hemström, som i många år arbetat med att skildra en landsbygd i snabb förändring. Den här gången från sin egen hembygd. När berättelsen om Ingmars farväl till sina djur gjordes fanns det dryga 13 000 mjölkbönder i Sverige. Idag, 2018, är de runt 3600.

Du kan höra alla Tendens kortdokumentärerna i sin helhet via Sveriges Radio Play. Programledare är Lollo Collmar.

Kontakt: ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det andra programmet om Teemu vill hans familj ha kontakt med honom. I över 20 år har Teemus familj inte hört eller sett av honom.

Ninos Chamoun är reporter i jakten på att hitta Teemu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Teemu-land består av fyra små stugor av trä, tre husvagnar och en buss från 1967. Bland tjuvgods, bråte, vitvaror och skräp finns Teemu som bott här i sex år.

- Där ute utanför grindarna är jag vem som helst men här i Teemu-land är jag kung, säger han.

Som självlärd elektriker har han sedan hyresvärden stängde av hans el ägnat allt mer tid åt att ordna ström och vatten för dagen. Han har utvecklat ett eget elverk.

Snart närmar sig nyårskiftet. Då ska de boende vräkas. Men Teemu tänker stanna kvar.

- Jag ska ingenstans.

Programmet är gjort av Ninos Chamoun 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I snart tre år har hon varit ensam här, Hibak som, liksom många andra unga asylsökande, kom till Sverige hösten 2015.

Hon måste ta ansvar för allting själv: boende, skola och jobb. Och hon måste vara beredd på att vänta länge på besked från Migrationsverket, om hon får stanna här eller inte.

Hennes mamma försvann i Afrika. Ska Hibak lycks hitta henne?

Det här är en berättelse ur P4-satsningen Ett nytt Sverige, som Sveriges Radio arbetat med sedan den stora migrationsvågen nådde Sverige 2015.

Programmet är gjort 2018 av Peter Johansson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förr var han VD på ett stort reklamföretag med verksamhet över hela Mellanöstern. Nu har han fått börja om, på skolbänken.

Sedan han kom till Sverige 2014 har Ayad Awini suttit många timmar på SFI för att lära sig svenska och många timmar framför datorn, för att skriva CV och söka lediga jobb.

Han har sökt arbete inom allt från äldreomsorg till hamburgerrestauranger, utan att lyckas. Han har praktiserat på Trafikverkets HR-avdelning och gått kurs i egenföretagande. Nu funderar han på att öppna en egen restaurang - eller börja köra food truck.

- Jag tar vad som helst. Jag har inget val, jag måste. Att söka försörjningsstöd hos socialen går bort, säger han.

Det här är en berättelse ur P4-satsningen Ett nytt Sverige, som Sveriges Radio arbetat med sedan den stora migrationsvågen nådde Sverige 2015.

Programmet är gjort 2018 av Monica Elfström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon säger att hon aldrig har ångrat beslutet att bli familjehemsförälder. Men Mari Aldrev känner ständig oro: ska Alishah få stanna i Sverige?

Migrationsverkets beslut dröjer. Myndigheten ifrågasätter hans ålder.

- Jag går sönder om han blir utvisad, säger Mari.

Det här är en berättelse ur P4-satsningen Ett nytt Sverige, som Sveriges Radio arbetat med sedan den stora migrationsvågen nådde Sverige 2015.

Programmet är gjort 2018 av Lisen Elowson Tosting.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren – överallt fanns Gud med.

Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende.

Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot?

Programmet är gjort juli 2017 av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer som de vill att ni ska få höra igen.

Denna gång låter Sukran Kavak oss möta en av de personer som skriver våra lagar i en kortdokumentär från 2010.

På Rosenbad i Stockholm sitter kanslirådet Mattias Larsson och formulerar politiska viljor till lagar.

- Innan det blev förbjudet i lag att aga sina barn var majoriteten av svenskarna för barnaga men efter att lagen kom var majoriteten emot, berättar Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet som också medverkar i programmet.

Vissa lagar befäster normer som redan finns i samhället medan andra lagar försöker styra vårt beteende och skapa nya normer.
Men hur skriver man en lag som ska få oss att tycka något som vi ännu inte tycker?

Kortdokumentären är gjord av Sukran Kavak och sändes första gången 2010.

Vill du höra Sukran Kavak berätta om sin egen fascination inför juridiken kan du höra henne i "Reporterns val - Sukran Kavak, med hjärtat i juridiken".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I reporterns val får ni denna gång höra delar av "Juridiken och moralen" och "Att slåss mot staten Sverige", två kortdokumentärer som sändes första gången 2010.
De är valda och presenteras av reportern själv, Sukran Kavak, som har ett brinnande intresse för juridiken och själv har en bakgrund som jurist.

Du kan höra alla Tendens kortdokumentärerna i sin helhet via Sveriges Radio Play. Programledare är Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett ansvar och en börda att ha fått sitt namn efter den kurdiska flaggan, säger Ala Riani.

Ala tycker att den kurdiska flaggan är för helig för att hängas upp på balkongen men hon vajar den gärna på manifestationer.

Polismannen Christer, som är samisk ättling har på senare tid tagit upp sin samiska bakgrund och idag varvas den svenska flaggan med den samiska i hans trädgård.

– Båda flaggorna är mina flaggor. När jag ser nazister vaja den svenska flaggan och samtidigt göra Hitlerhälsningar, då vill jag bara springa fram och ta flaggan ifrån dem, berättar Christer.

Programmet sändes första gången oktober 2017.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet gjordes 2018 av
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medverkande:

Annika Strandhäll (socialminister)

Sissela Bremmers (volontär i Suicide Zero och medverkar i Tendensserien Ung ångest)

Anette Wickström (docent vid Linköpings Universitet som forskat om barn och psykisk ohälsa)

Johan Hallberg (rektor för Malmaskolan i Kolsva)

Allan Linnér (radiopsykolog)

Carmen Jedrzwjak (manusförfattare, regissör, skådespelare och poet och medverkar i Tendensserien Ung ångest)

Sven Bremberg (barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vd Karolinska Institutet)

Debatten leds av Sveriges Radios hälsokorrespondent Johan Bergendorff.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"In i planet kommer fyra väktare. Jag tänkte vad är det som pågår?", säger Pablo.

Säkerhetsvakterna är där för att hämta Pablo och en man till. Utan att berätta varför. Men snart börjar Pablo ana vad det beror på.

Programmet sändes första gången i P4 Dokumentär våren 2018 och är gjort av Sofia Pappa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bilal har tio olika namn och säger till polisen när de frågar vad han heter:

– Ni får kalla mig vad ni vill. Jag vet inte ens själv vem jag är. Jag är som en hund. Jag har ingenting.

Hamid och Bilal. Två unga män på drift i Europa.

Programmet sändes första gången i september 2016. Sedan dess har Hamid utvisas till Marocko. Men nu är han tillbaka i Europa igen. Hans mål är att komma tillbaka till Sverige.

Reporter Randi Mossige Norheim.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under sin flykt till Sverige har Amin suttit anhållen på Island och på Grönland, blivit slagen av grekiska kustbevakningen, och sett en död människa hänga från ett träd i Makedonien.

- Jag vet inte om han hade hängt sig själv eller blivit hängd. Men jag ser honom framför mig varje dag, säger Amin som idag är 17 år.

I Sverige lever han sitt liv på gatorna runt Stockholm Central. Amin har egentligen inget hopp om att få asyl i Sverige, men han har ingen framtid i Marocko heller, trots saknaden efter mamma och syskonen, säger han.

En kort-dokumentär av Abdelaziz Maaloum och Anders Ljungberg.

Programmet sändes i maj 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Agge läggs in på psykiatrisk slutenvård får han diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.

– Alla de där titlarna som jag var så stolt över försvann över en dag. Det som fanns kvar var ett skal fyllt med smärta, säger Agge.

Agge växer upp i ett hem fyllt av konflikter och våld. Men han presterar bra i skolan och sköter sina jobb. När familjen träffar kuratorer som kopplas in hamnar han i skymundan.

– De gånger jag var med i samtalen handlade det om hur jag trodde min syster eller mamma hade det. Det var liksom ingen som var intresserad av hur jag mådde. Kanske är det därför jag är beroende av vården idag, säger Agge.

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg.

Hit kan du vända dig:

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - chattstöd för unga med psykisk ohälsa

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Måste man ta livet av sig innan man får hjälp? undrar 22-åriga Carmen som fått diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Det finns terapi som visat sig vara framgångsrik, men väntetiderna är väldigt långa.

Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För gruppen unga vuxna är ökningen 70 %. Totalt handlar det om 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Det visar siffror ifrån socialstyrelsen. Framför allt är det depressioner och ångestsyndrom som ökar.

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.

Hit kan du vända dig

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ungdomar sover färre timmar och lägger sig senare nu än för 30 år sedan. Samtidigt finns det ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och sömnbrist. 19-åriga Melindas problem är extrema. Hon ligger och tänker på saker som hänt under dagen, vad hon ska göra imorgon och oroar sig för att det ska bli ännu en sömnlös natt.

Alla illustrationer till programmet är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.

Hit kan du vända dig:

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 av 10 unga med psykiatriska problem söker inte vård. En av anledningarna är känslan av skam som psykisk sjukdom omgärdas av.

En av de som vill ändra på det är Sissela Bremmers. Hon har ett instagramkonto där hon offentligt delar med sig om sin vardag med ångest. Med en djup depression och självmordsförsök bakom sig vill hon stötta andra som mår dåligt.

– Jag vill ju prata om psykisk ohälsa, prata om det här tabubelagda och våga fråga ”hur mår du egentligen”?

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Följ Sissela Bremmers på instagram: @nusnackarvi

Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg.

Hit kan du vända dig:

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig.

– Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre.

Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen.

– Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma.

Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Hit kan du vända dig

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Lukas är 24 år och han får en ADHD-diagnos får han prova medicin. Plötsligt känner han för första gången i sitt liv ett lugn och han kan koncentrera sig och klarar plötsligt att göra saker han aldrig trodde var möjliga. Men medicinen har en baksida- den ger honom kraftiga biverkningar som han inte räknat med.

Alla illustrationer till serien är gjorda av Elise Rosberg.

Programmet är gjort 2018 av Lovisa Haag.

Hit kan du vända dig

Suicide Zero

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia- stödchatt för unga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att söka sina gamla rötter med hjälp av modern DNA har de senaste fem året ökat lavinartat. Fyra miljoner har hittills testat sig varav 15 000 i Sverige. Det har blivit en helt ny rörelse med människor som vallfärdar till speciella topsningskvällar och folk får kontakt med släkt de inte hade en aning om att de fanns. En del har också kunna se hur deras tidigare släktingar vandrat från kontinent till kontinent för tusentals år sedan.

Men det här med DNA är inte helt okontroversiellt. Det finns en hel del skeptiker. I Frankrike har man till och med förbjudit den som testar sig inom landets gränser, 15 000 euro är summan de får betala för att de sökt sig bakåt i tiden med DNA teknik.

Programmet är gjort 2016 av
Gunilla Nordlund
tendens@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med hjälp av smarta klockor och lättanvända mobilappar har det blivit enkelt att mäta och kartlägga sitt liv, ner till minsta kroppsfunktion.

Vi har träffat gräsrotsrörelsen som genom att dela mätningar kring sin hälsa med varandra hoppas föra mänskligheten framåt. Men också konsulten som samlar in data kring hur fondmäklare sover och äter, för att få dem att prestera bättre på jobbet.

Hur kan teknikens möjligheter att mäta kroppen föra oss framåt - och vad händer när personlig data hamnar i arbetslivet?

Programmet gjordes 2016 av Måns Mosesson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts oftare än andra för sexuellt våld. Ofta använder sig förövaren av funktionshindret för att få makt över kvinnan. Denise Cresso, som själv är synskadad, startade Metoo-uppropet #Slutvillkorat för att samla deras berättelser. Av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför mobbar vissa barn andra? I programmet hör vi berättelser från barn som mobbat och vuxna som minns sin skoltid när de mobbade.

– Det finns en myt om att de som mobbar mår själva dåligt. Men den hemska sanningen är att mobbare ofta mår bra. Mobbningen skänker mobbaren en trygg plats i gruppen, en hög position och en maktkänsla, berättar skolpsykologen John Kaneko.

Programmet sändes fösta gången i april 2018.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Charlottas dotter bytte skola fyra gånger, tills hon fick rätt hjälp och mobbningen kunde stoppas.

Daniel har sprungit ifrån mobbare så många gånger att när han började på fotboll var han snabbast i laget.

Julia berättar om ärren som sitter kvar efter mobbningen i grundskolan, trots att det var 30 år sen.

En kortdokumentär av Sukran Kavak från 20118.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett program om att vara långt ifrån sin familj när man behöver de som mest. Men vistelsen på hotellet är många gånger också en plats där man hittar nya vänner och en tid många av patienterna ser tillbaka på med värme.

Vi möter Lennart Ögren, som är inne på sin sista vecka på behandlingen. I Gällivare, i en bastu, träffar vi Bosse Lindberg och Staffan Daimar som både varit i Umeå för behandling, i ett samtal om vad som händer efter tiden i Umeå.

Ett program av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet gjordes 2018 av
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Djurskötaren Maria tillbringar mycket tid med ”sina” apor i Astrid Fagraeus laboratorium i Stockholm. Hon inreder deras burar med gungor, lianer och speglar. ”De är som mina barn”, säger Maria.

Då och då sövs aporna ner och deras hjärnor röntgas med PET-kamera. Apors hjärnor är väldigt lika människans, så de används för att hitta nya sätt att undersöka den mänskliga hjärnan och behandla sjukdomar som Parkinson och Alzheimer. Laboratoriet har också använt apor för utveckla vaccin mot HIV.

Om aporna måste avlivas vill Maria göra det själv. ”Annars skulle jag svika dem”, säger hon.

Apförsöken får stark kritik av djurrättsorganisationer. Men är det skillnad i värde mellan en råtta, en apa – eller en människa?

Följ med Tendens reporter Lollo Collmar på etiska funderingar i laboratoriet.

Programmet sändes fösta gången i maj 2015.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det råder brist på ledarhundar i Sverige. Ida är en av runt 60 personer som väntar på att få en ledarhund. Ett viktigt hjälpmedel för många med synnedsättning.

Hon var 19 år när hon fick sin första ledarhund och livet förändrades totalt. Hon blev modigare, självständigare och vågade flytta till en ny stad. Dessutom mådde hon bättre både fysiskt och psykiskt.

Ett program om betydelsen av en ledarhund och om vad som händer när ledarhunden inte längre finns vid ens sida.

Programmet är gjort 2018 av Anna Bergholtz.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Intresset för underground-klubbar i skogen, Open air som de kallas, ökar menar flera festarrangörer som vi pratat med. Evenemangen sker utan polisens tillstånd och kan dra flera tusen människor under en natt.

Den här natten, i en skog strax utanför huvudstaden, kan man köpa lustgasballonger i baren. Gina, som vi följer, tar också en halv ectasy-tablett. Den ultraliberala inställningen på festerna lockar många som rör sig i gränslandet eller på fel sida om lagen. Och det vet polisen om.

Inte så sällan gör polisen tillslag på svartklubbarna. Även den här natten.

Ett program av Sebastian Hedlund som gjordes 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När jag började förstå hur bitcoin fungerar var det som jag öppnade dörren till underlandet. Det är som en religion, säger Shahin.

Men vad är det här med kryptovalutor som alla pratar om egentligen? En ny subkultur för unga teknikintresserade frihetsivrare? Eller är det snabba klipp och miljonvinster som lockar?

Daniel är en av de som sett baksidorna av kryptovalutans säkerhet. För flera år sedan köpte Daniel bitcoin för att handla droger på Darknet. Om han kom åt kryptovalutan idag skulle det förändra hans liv. Men det finns en hake.

– Om jag hade fått ut pengarna hade jag stuckit härifrån, det hade förändrat mitt liv totalt, säger Daniel.

En kortdokumentär om kryptovalutor och unga mäns drömmar om rikedom, frihet och ett nytt samhälle.

Sara.olsson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En kortdokumentär av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Johns mamma Kristina tar sitt liv två månader innan sin 90-årsdag blir ingen förvånad. Hon hade tänkt igenom, pratat om och planerat sitt självmord under flera år. Kristina var övertygad om att livet efter 90 inte var något för henne, men hur kan man veta det?

– Det började med att min mor sade något i stil med ”Jag tänker inte bli gammal, jag tänker inte bli ett paket”, något som blev som ett mantra för henne. Man skulle inte ligga någon till last och vara beroende av någon annan, säger John, som egentligen heter något annat.

Vilken rätt har vi att besluta när och hur vi ska dö? Och vilket ansvar har vi för de som måste leva vidare med sorgen?

Siri Hill har träffat Kristinas anhöriga för att ta reda på hur livet sedan blev för de som är kvar.

Programmet gjordes 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi står inför en stor utmaning när vi ska slussa in de nyanlända på den svenska arbetsmarknaden. En undersökning från SCB visar att det är de lågutbildade utrikesfödda kvinnorna som har svårast att komma ut i arbete. Och där är Mastora. Hon var över 40 år när hon första gången satte sig i skolbänken.

Undersökningen visar att bara en av tio utrikesfödda kvinnor får arbete efter att ha avslutat arbetsförmedlingens etableringsplan.

På SFI i Umeå driver Josefin Denman projektet "klara-färdiga-gå" som har som mål att hjälpa de som har kort eller ingen utbildning alls ut i arbete.

Aram är en av de som varit med i projektet och för en månad sedan fick han en fast anställning. Även han var analfabet när han kom till Sverige. Nu två år senare kan han läsa, skriva och prata svenska.

Programmet gjordes 2018 av
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trucktillverkningen föddes på orten 1949, växte sen och blev global. Så kom beskedet att företaget skulle lämna Lidhult som i 67 år haft truckar som sin medelpunkt och stolthet. Vad var orten utan fabriken?

Nu samlar orten och de uppsagda kraft för att gå vidare och nya idéer har kommit i rörelse. Följ med till Lidhult, från beskedet för två år sen till idag, när tankarna om att detta kanske kan leda till något nytt och bättre har börjat slå rot.

Programmet är gjort av Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hanna hade en lycklig barndom men var ett bekymrat och känsligt barn. Hon funderade över många saker och i femman började hon sova allt sämre.

Hennes föräldrar försökte på alla sätt och vis hjälpa henne. Till slut bytte hon skola, men problemen fortsatte.

Hanna gick till Barn och ungdomspsykiatrin under många år och fick till slut veta att hon hade en depression.

- Det är ganska skrämmande när man är ung och huvudet liksom går sönder, säger Hanna i programmet.

Hanna gick ut nian med streck i alla ämnen.

-De trodde jag var skoltrött och förstod inte att jag verkligen ville gå till skolan, men att jag inte kunde. Hade jag haft en knapp att trycka på skulle jag gjort så att allt blev bra.

Hanna är idag 19 år och har läst in grundskolan.

Har du en liknande berättelse? Skriv till tendens@sverigesradio.se eller till producenten för programmet gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Programmet gjordes hösten 2016 av Gunilla Nordlund.

Ett program av
Gunilla Nordlund
tendens@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Yassi är i TV-branschen. Hon jobbar mycket och gärna och trivs med sitt liv. Men så på en sekund förändras Yassi’s liv totalt. Allt faller i spillror.

Efter två och ett halvt år är hon fortfarande sjukskriven för utmattningssyndrom och försöker hitta tillbaka till livet.

Programmet gjordes i september 2016 av Deniz Merdol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag ska bli fotbollsproffs och köpa en stor villa till mina föräldrar, berättar 14-årige Radi.
– Jag ska bli proffs och spela i Dortmund, säger 12-årige Jacob.

Fotboll är Sveriges största föreningssport med en miljon medlemmar. Men bara ca 600 killar i Sverige kan leva på sin fotboll. Vad händer med de som trodde de skulle bli proffs, men inte blev?

– Det kändes som att jag var gjord för fotbollen, jag var med i juniorallsvenska och var så säker. Därför satsade jag inte på skolan eller annat. Men sen gick det nerför. Idag spelar jag inte fotboll alls, jag får för mycket negativa känslor.

Ben är idag 20 år och säger att han ångrar att han började med fotbollen som tio-åring.

Programmet sändes första gången i programmet Barnen, september 2013.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I lite mer än två år har William De Forest tävlat i tiodans. Tiodans delas in i standarddanser och latinamerikanska danser - samba och cha-cha är Williams favoriter.

Katarina “Myran” Törnblom är Williams tränare, hon är också hans bonusmamma. Myran har vunnit åtta SM-guld i tiodans och har sitt bästa tävlingsminne från VM i Tokyo 1998. Sedan hon berättade om världsmästerskapet har det blivit Williams mål med dansen. Men vägen dit är lång.

– Det är väldigt svårt att verkligen vara bäst i världen på en sak. Då har man uppnått en av de största grejerna man kan göra i sin danskarriär. Då har du ju typ gjort allt, säger han.

Programmet är gjort av Stina Sämgård och gjordes 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att en 16-årig Malmöpojke skjutits till döds när han stod och väntade på bussen i januari, skrev Sarah Jaziri en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet: Vi måste prata om hur det ser ut för barn i vår stad.

Från sin balkong i ett av Malmös miljonprogramsområden ser hon varje dag barn som inte verkar ha det så bra. Barn som är väldigt ensamma. Som inte vill tala om vad de heter eller var de bor.

"De hotar med döden när de blir arga. De ska göra saker med dig eller dina familjemedlemmar som knappt går att stava till och som de knappt vet vad det betyder. Utan att de vet om det är de ledsna och trötta på att ingen bryr sig om dem", skriver Sarah.

Hon menar att bristen på fungerande vuxna är en stor riskfaktor, som kan göra att unga människor, unga män, hamnar i kriminalitet.

Hennes bostadsområde tillhör de lugnare.

– För vi har ju i alla fall inte haft några skjutningar här, säger Sarah.

Men tre dagar senare skjuts en 23-årig man ihjäl på områdets huvudgata.

Programmet sändes första gången i mars 2017 och är gjort av Lotta Malmstedt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När mobbningen blev för svår tog Tatiana till nävarna. Men det tog många år för henne att sätta ord på det hon utsatts för.

Kortdokumentären "En svart svenne" är gjord av Catharina Ericson-Ulfves. catharina.k.ericson@comhem.se

Programmet är en omarbetad version av P4-Dokumentären med samma namn som du kan hitta här: http://sverigesradio.se/p4dokumentar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han är 34 år och har tretton hjärntumörer, och hur lång tid han har kvar i livet kan varken han eller hans läkare svara på.
David Persson har sedan han var tonåring drömt om att köra det världskända bilracet Gumball 3000. Ett veckolångt lopp med extrema sportbilar, oftast ägda av väldigt rika eller kända personer.

– Det är filmskådisar, kändisar, fotbollsspelare… ja det är så många dårar samlade på ett och samma ställe så man vill ju bara vara där, säger David Persson.
Kostnaden för att starta med en bil i Gumball 3000 ligger dock på närmare en halv miljon kronor och det är pengar som David inte har.

En berättelse om cancer, drömmar, kärlek och snabba bilar.

Reporter: Rebecka Gyllin. Du når henne på rebecka.gyllin@sverigesradio.se

Denna kortdokumentär är en bearbetad version av en P4 Dokumentär med samma namn som du hittar här: http://sverigesradio.se/p4dokumentar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag var alltid ensam på rasterna och vissa av barnen skrek fula saker till mig men jag försökte ignorera dem, berättar 11 åriga Hanna.

Hanna utsattes för mobbning under fem år. Det sista året blev mobbningen fysisk och de knuffade henne och slog henne med nycklar. Då fick Hanna nog. Hon skulle inte gå till den skolan mer.

Hur är det att varje morgon gå till en plats där man känner sig otrygg? Det är verkligheten för tusentals skolbarn i Sverige.

Historien om Hanna är en av dem.

En kort-dokumentär av Sukran Kavak från 2018.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lovisa, Tindra och Jennifer går sista året på högstadiet, är 15 år och blir på olika sociala medier ombedda att skicka nakenbilder till män. Män som i flera fall, oönskat, skickar dem så kallade ”dickpicks”.

I en övergiven datasal pratar de tre om hur de bemöts, vad man svarar och vems ansvar det är att få det att ta slut.

Under #tystiklassen finns fler berättelser om sexuella trakasserier i skolan. Femtongruppen, som det pratas om i programmet, och som gjort filmen #femton finns här.

Ett program av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 oktober 2016 beslutar politikerna i landstingsfullmäktige i Västernorrland att man skall stänga BB och den slutna kvinnosjukvården vid sjukhuset i Sollefteå.

För Erik Lövgren blir det här beslutet början på slutet för honom som regionråd. Både innan och efter att beslutet är fattat är debatten kring nedläggningen inte bara tuff politisk utan Erik Lövgren och hans familj får ta emot hot och hat.

Bland annat har det i kommentarer på Facebook skrivits "skjut han snälla skjut han" och i ett brev som skickats till kansliet stod det "Du skall veta att jag ser dig varje dag, akta dig noga".

Vid köksbordet hemma i Ånge möter vi Erik och hans fru Susanne. Hur hanterar man hot som kommer och hur påverkar det familjen och livet?

Vi träffar också "Rolf", han som skrev "skjut han snälla skjut han" i en facebooktråd. Vad tänker han om att länets regionråd slutar på grund av hotfulla kommentarer?

Mathias Westin är administratör i två olika facebookgrupper som kämpar för sjukvården i Västernorrland och vi hör honom berätta hur de hanterar den råa och hotfulla jargongen.

Programmet sändes första gången 2017.

Ett program av joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Jag gör det här för mina barns skull, för hur ska man kunna fortsätta leva här utan ett sjukhus?

Det säger Malin Modin, 27 år som är en av de Sollefteåbor som engagerat sig i kampen för BB och sjukhuset i Sollefteå. Beslutet har väckt mycket känslor och i Sollefteå finns det många som känner en stark oro att hela sjukhuset kommer läggas ner. Men beslutet motiveras med att landstinget måste spara pengar och att alla kan få en god vård på BB i Sundsvall eller Örnsköldsvik. Men för Malin Modin och många andra betyder ett sjukhus med BB inom rimligt avstånd en trygghet. Och i det en gång så röda Ådalen är besvikelsen över socialdemokraternas beslut stor. Abbe Abrahamsson är en av de kritiska rösterna. Han åker runt med en släpvagn där det står Glöm aldrig sossarnas svek mot Sollefteå sjukhus.

Programmet sändes 2017.

Ett program av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi.

Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö.

Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen.

Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp. Det sändes första gången december 2016.

Ett program av Joseph Knevel,
joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta barn med Marshall-Smith Syndrome blir inte äldre än tre år, får Hanna och Jimmy veta. När Isak får diagnosen är han ensam om den i Sverige, och vården har inga svar på familjens frågor.

Hur länge kommer Isak att leva? Hur ser hans framtid ut? Ungefär ett år efter att Isak fått diagnosen behöver han dessutom genomgå en livsavgörande hjärtoperation.

Följ med Hanna och Jimmy på resan genom tvivel, sjukhusbesök och försiktiga tankar om framtiden.

Ett program av Magdalena Brander

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Amar Altumbabic var 19 år då han bestämde sig för att klippa alla band med de han umgicks med som gjorde inbrott och höll på med annan kriminalitet. Han utbildade sig och återupptog upp sitt livs kärlek – musiken.

Programmet är gjort av Martina Greiffe.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nära Järntorget i Göteborg finns föreningen Homans lilla kontor. Ardeshir Bibakabadi är Homans frontfigur och organisationen arbetar för HBTQ personers rättigheter med fokus på homosexuella som kommer från Mellanöstern. En gång var Ardeshir en ung man i Iran som älskade att dansa disco och på en bild i hans fotoalbum är han klädd precis som John Travolta.

I Tendens berättar Ardeshir om sitt liv - en historia om kamp och kärlek. Men också om hot. För det är många som tycker att Ardeshir provocerar genom att både vara öppen homosexuell och muslim.

- Jag har som ett jobb. Att hävda min existens, att min kärlek ska vara accepterad. Men fortfarande finns mycket hinder, berättar Ardeshir.

En kortdokumentär från Tendens av Åsa Furuhagen

asa.furuhagen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag älskar er, men inte mig själv och jag orkar inte leva mer, säger Aref i sin avskedsvideo.

15-årige Aref är en av de 23000 ensamkommande som kommer med flyktingströmmen rekordåret 2015. Han får komma till Heidi Clement och hennes familj och kommer in i familjen bra och blir behandlad som en son. Han börjar i skolan, får nya kompisar och börja träna fotboll. Det ser ljust ut.

Men osäkerheten kring framtiden gnager på Aref och hans psykiska hälsa blir allt sämre. Aref behöver traumabehandling, men för att inleda behandlingen måste vården veta att Aref kommer att stanna kvar i Sverige. Först när han får sitt svenska personnummer ska han få vård. Aref får vänta i över ett år innan migrationsverket börjar utreda hans fall.

När beslutet väl kommer om permanent uppehållstillstånd visar Aref ingen glädje. En dag när Aref är ensam hemma i huset tar han sitt liv. Dagen efter självmordet kommer hans svenska personnummer med posten.

Programmet är gjort av Rebecka Montelius.

Hit kan du vända dig om du mår psykiskt dåligt:

Nationella Hjälplinjen

Mind självmordslinjen

BRIS - för dig som är barn under 18

Jourhavande präst: Telefon: 112 och be om att få bli kopplad till jourhavande präst

För dig som är anhörig:
Spes – Riksförbundet för anhörig och suicidprevention
Telefon: 08-34 58 73

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna och Johan Wikells plommonträd i byn Klasentorp har fallit i stormen Gudrun. Det nya landskapet tar tid att vänja sig vid. Skrek träden när de föll?
Ola Hemström besöker 2005 byarna Klasentorp och Bästena i Småland för att höra barnen berätta om hur de upplevde den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. Föräldrarna är oroliga men tänker barnen på samma sätt ?

Michaela Lindfors, 7 år, bor i byn Bästena utanför Moheda i Småland. Skogen hon och hennes bror Marcus brukar leka i, har blivit farlig och fylld av rotvältor. Fast hennes bror Marcus tyckte stormnatten var spännande.

Men var ska fåglarna bo nu?

Producent Ola Hemström ola.hemstrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör berättelsen om elupproret, en resa från byn Nässja i Småland till riksdagshuset i Stockholm där vi möter både Mats Helge och ledaren för elupproret, Sixten Svensson.

Vi möter också Kerstin Nilsson, lantbrukare i Odensjö, som berättar hur arbetet efter stormen förändrade något, både för henne och för de som gick samman i arbetet.

Producent Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reportern Anna Bergholtz tillhör den promille av befolkningen som har ögonprotes. Länge har hon fascinerats över hantverket att göra artificiella ögon åt människor samt fängslats av de historier hon mött i väntrummet hos sin ögonprotesmakare.

I den här radiodokumentären följer hon Christoffer Örneviks resa från ett äkta öga till ett öga i plast. En resa i både hopp och förtvivlan.

Anna möter även Johnny Lindberg som levt med ögonprotes i 50 år och själva hantverkarna bakom ”själens spegel”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För flera år sedan fick Astrid ett läkarintyg där det stod ”21-årig missbildad kvinna. Inte arbetsför”. Det sammanfattar Astrids uppväxt där hon stämplats som avvikande.

"Du är ju inte missbildad, du är ju Miss Bildad" sa Astrids kompis till henne. Då började Astrid säga att hon hellre är missbildad än obildad.

Astrid har ett ovanligt syndrom som heter OFCD. Det finns bara ungefär 100 kända fall i hela världen. När du har detta har du ett medfött hjärtfel, synskada och ”skelettavvikelser”. Men du har också en omvärld som bemöter dig annorlunda - och detta har påverkat Astrid under hela hennes liv.

Programmet är gjort av Robert Jacobsson som är sexolog och som bl a jobbat flera år med radioprogrammet "Ligga med P3".

Kontakt: @jacobssonrobert på twitter och instagram samt robert.jakobsson@sr.se

Ljudmix: Catharina Jaunviksna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Som ung tänkte jag att sex inte var något för mig, det blev som en sanning som jag inte reflekterade över. Men sen när jag träffade min första kille märkte jag ju att det funkade. Då kände jag att universum hade överbevisat mig, berättar 27-åriga Hanna.

Även om Hanna idag är trygg i sin sexualitet så stöter hon på mycket förutfattade meningar från omgivningen kring sin sexualitet. Personer hon inte känner kan gå fram till henne och fråga om hon kan ha sex?

Vad gör det med en att avsexualiseras så? När funktionen verkar stå över allt annat?

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon, som satte yta, karriär och fest först, har plötsligt förändrats.
Vad hade hänt? Under åren som följer styr hon om till att acceptera att hon nu har det hon kallar en andlig sida. Andlighet och medium väcker känslor och Mari håller det till en början för sig själv.

"Man får tro på det eller låta bli", säger hon.

Mari kallar sig nu medium. Och hennes blick har vänts från den yttre skönheten till den inre. Reportern Jenny Berntson Djurvall har mött Mari och försökt närma sig en värld hon har svårt att tro på.

Reporter Jenny Berntson Djurvall.

jenny.berntson@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingen vet hur många häxor det finns i Sverige 2017, men de är många. Fast det är inte särskilt stor del av dem som är öppna med att de är häxor, säger Eta Christensson, som levt som häxa sedan 1990-talet.

– Jag har många häxkollegor som verkar inom helt vanliga yrken men de kan göra mycket gott där också, fast det då blir i det osynliga, säger hon.

– De kan ju sprida energierna helt osynligt, både när människor är närvarande och innan arbetsdagen börjar.

– Och visst påverkar det klimatet sedan på arbetsplatsen, säger hon.

För häxor är ceremonier betydelsefulla, för att manifestera viktiga händelser i livet, för att komma i kontakt med andra världar och för att få kraft.

Ett program av Lotta Malmstedt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är nu de sista detaljerna skall sitta. Har prinsessan Estelles pall kommit? Vem tar hand om det dyrbara dopbandet? Var skall kammarherrarna stå och hur många extrastolar får plats?

När Kungahuset roll i Sverige idag är ceremoniell och representativ är just de många och olika ceremonierna av stor vikt. Hur och varför de utförs på ett visst sett är dock inte alltid helt självklart, ceremonierna är i många fall nedärvda men det skapas också helt nya.

Vi följer ceremonimästaren Odd Zschiedrich när han förbereder sig och sina kollegor på en stor högtid. Ett program om de små detaljerna men också om ceremonins roll i ett Kungahus som arbetar "För Sverige - i tiden".

Ett program av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När vi kvinnor demonstrerade under den islamiska revolutionen, att vi inte ville täcka oss med hijab, skickade regeringen soldater som skrek könsord på oss, tog på kvinnorna och trakasserade oss för att vi skulle lämna demonstrationen. Det var tydligt hur de använde det som ett maktmedel, säger Azar.

Hon ser samma tydliga mönster från de vittnesmål som har kommit fram i ljuset av #MeToo- rörelsen.

– Det stannar inte vid en person, oavsett om det är en regissör, en kulturprofil eller en man som hemma använder våld. Det är samma mönster. De gör det för att visa sin makt, säger Azar.

Azar berättar om hur det var att vara tjej, student och politiskt engagerad under 60-talets Iran. Och om det som chockade henne mest med Sverige när hon kom hit på 80- talet.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett program av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Patric Nilsson är 37 år och längtar efter barn. Helst vill han adoptera ett barn från Indien varifrån han själv är adopterad.

Att som par genomföra en internationell adoption är både svårt och dyrt - att adoptera som ensamstående och dessutom man är nästan omöjligt. Det har bara hänt ett fåtal gånger.

Men Patrics barnlängtan är stor och han har bestämt sig för att det ska gå på något vis. Trots att nästan inga givarländer vill ha honom som förälder, och trots omgivningens skepsis.

Programmet sändes första gången 6 juni 2017.

Av: Jonas Knutell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.

I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa.

Vad säger pappa?

Programmet nominerades till Stora journalistpriset 2017 i kategorin Årets berättare.

Programmet sändes första gången i november 2016.

Av Sukran Kavak

Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det ser ju jävligt lustigt ut när nån sitter och drar upp gasen ur en ballong. Det ser ju oseriöst, bisarrt ut, säger Carl som har tagit lustgas många gånger och är på väg med sin kompis till den bar i Stockholm där de på samma sätt som öl säljer lustgas-ballonger.

På baren i Stockholm säljs lustgas-ballonger i alla regnbågens färger. Det är som ett barnkalas, fast med vuxna. Skillnaden är att istället för att blåsa upp ballongerna, andas man innehållet i dem in.

För Karolina slutade besöket på en klubb där hon inhalerade lustgas illa.

– Nästa gång jag tänker en tanke, från att jag stått och andats in lustgas, så hör jag min kompis skrika mitt namn på ett väldigt upprört sätt. Jag tänker, nu är det något som har hänt. Karolina hade svimmat av lustgasen och fångats i fallet av en kompis.

Ett program av Viola Nilsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Intresset för underground-klubbar i skogen, Open air som de kallas, ökar menar flera festarrangörer som vi pratat med. Evenemangen sker utan polisens tillstånd och kan dra flera tusen människor under en natt.

Den här natten, i en skog strax utanför huvudstaden, kan man köpa lustgasballonger i baren. Gina, som vi följer, tar också en halv ectasy-tablett. Den ultraliberala inställningen på festerna lockar många som rör sig i gränslandet eller på fel sida om lagen. Och det vet polisen om.

Inte så sällan gör polisen tillslag på svartklubbarna. Även den här natten.

Ett program av Sebastian Hedlund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sigrid Edsenius följer spåren bakåt i tiden för att försöka ta reda på hur läraren kunde få fortsätta att undervisa. På resan upptäcker hon fler som inte gjort upp med det förflutna, även i den egna familjen.

Programmet sändes första gången 2013, då som P4 Dokumentär.

Ett program av Sigrid Edsenius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion.

- När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland, säger Folke.

Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet.

Idag jobbar Folke med skulden.
- Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har vuxit upp i den här familjen. Men man kan ändå se det som en uppgift i livet, att man vill ta konsekvenserna av det på något sätt...kompensera, säger han.

Programmet sändes första gången som en P4 Dokumentär, 19 september 2015.

Reporter Lotta Malmstedt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett program av Fredrik Ramel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är fantastiskt! ”Där är Eric!” ropar Love och det är halva lönen. Att bli gammal är att bli oviktig. Men det här gör att jag kan gripa tillbaka, säger Eric.

Han växte upp i Holland under andra världskriget men skapade sig en spännande karriär på experimentavdelningen på Scania där han arbetade i 31 år. Att bli gammal och inte längre känna sig behövd är en svår utmaning för Eric, som känner att han har mycket kvar att ge.

– Har jag rätt att sitta här och bara konsumera tid? Borde jag inte ringa till arbetsförmedlingen och fråga om de behöver mig? Men än har jag har inte fått något svar. Jag är förbrukad. Och det är ingen lätt känsla.

Ett program av Jonna Berglund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens?

Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd.

I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge:

– Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta.

Ett program av Jonna Berglund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Herregud, vilken skillnad! Från ett land där jag var tvungen att hålla käften till ett land där jag får röra på mig fritt, rösta och säga vad jag tycker. Det är som två helt olika världar, säger Intisar Mahmood.

I Sverige nyttjar Intisar sin nyfunna frihet till fullo. Hon satsar på skolan, engagerar sig politiskt, spelar fotboll och klär sig som hon vill.

Men det är inte helt lätt med ett nytt land och olika traditioner. Speciellt inte när det finns åsikter från alla håll och kanter om hur hon bör leva sitt liv.

Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm och sändes första gången i maj 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett program av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi har träffat "Ali", "Mustafa" och "Monir" som alla tre har ljugit om hur gamla de är. En av dem har fått uppehållstillstånd, en väntar på svar och en har redan fått avslag.

Alla tre känner ånger och skuldkänslor. Lögnerna har också fått konsekvenser de inte anade när de uppgav fel ålder.

"Jag vill inte att ni ska tycka synd om mig, jag vill bara att ni ska förstå hur det är att leva ett liv som är byggt på en lögn. Jag förstår att många kan vara arga på mig. Men det är inget jag har gjort för att jag mår bra av det, eller tycker om att göra."

Reporter Nishtman Irandoust
nishtman.irandoust@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 2015 kom runt 100 000 asylsökande till Sverige och Migrationsverket behövde snabbt skaffa fram tak över huvudet och sängplats till alla.

Situationen löstes genom så kallade direktupphandlingar med privata aktörer. Eric "Lubbe" Persson är en av dem som startade flyktingboende.

Johanna Sjövall har under ett år följt entreprenören Lubbe som under 2015 bestämde sig för att satsa på flyktingbranschen – ett beslut som gjorde skillnad både i hans eget och i andras liv.

Idag står hans boende tomt och han ser tillbaka på en intensiv och stormig tid.

Programmet är gjort av Johanna Sjövall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De börjar komma ganska omgående när Sarah Britz blivit reporter på Göteborgsposten. Hatet och hoten. Antingen för att läsare tycker att hon skriver för mycket eller för lite om något ämne, eller med fel vinkel.

På 90-talet upptäcker polisen i samband med en mordutredning ett register som svenska nazister fört över personer de anser vara fiender. Sarahs passfoto finns där tillsammans med adress, uppgifter om vad hon jobbar med och var de anser att hon står politiskt.

- Vi hade väldigt mycket diskussioner hemma kring om det var värt det, att jag skulle jobba med detta, säger hon.

Enligt en enkätundersökning gjord 2016 av Monica Löfgren Nilsson på Göteborgs universitet har 79 procent av de kriminalreportrar som svarat någon gång utsatts för hot. Sarah har på många sätt vant sig, i perioder har hon haft överfallslarm.

- Vi måste älta detta, både för att söka lösningar och för att söka stöd att orka fortsätta. För vi kan ju inte ge upp vårt jobb. Det här är ju liksom vårt jobb.

Ett program av Maria Hansson Trens

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 oktober 2016 beslutar politikerna i landstingsfullmäktige i Västernorrland att man skall stänga BB och den slutna kvinnosjukvården vid sjukhuset i Sollefteå.

För Erik Lövgren blir det här beslutet början på slutet för honom som regionråd. Både innan och efter att beslutet är fattat är debatten kring nedläggningen inte bara tuff politisk utan Erik Lövgren och hans familj får ta emot hot och hat.

Bland annat har det i kommentarer på Facebook skrivits "skjut han snälla skjut han" och i ett brev som skickats till kansliet stod det "Du skall veta att jag ser dig varje dag, akta dig noga".

Vid köksbordet hemma i Ånge möter vi Erik och hans fru Susanne. Hur hanterar man hot som kommer och hur påverkar det familjen och livet?

Vi träffar också "Rolf", han som skrev "skjut han snälla skjut han" i en facebooktråd. Vad tänker han om att länets regionråd slutar på grund av hotfulla kommentarer?

Mathias Westin är administratör i två olika facebookgrupper som kämpar för sjukvården i Västernorrland och vi hör honom berätta hur de hanterar den råa och hotfulla jargongen.

Ett program av joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Natascha bor i en liten by utanför Umeå men kommer från Petrozavodsk i Ryssland. När hon var två år skildes hennes föräldrar och hon kom att bo hemma hos sin mamma. Besöken hos pappan blev glesa under de sex år han levde efter skilsmässan.

– Jag var arg på honom. Arg för att han inte tog hand om mig. Och jag har saknat honom hela mitt liv, till och med nu idag, berättar Natascha.

En dag beslöt sig Natascha för att besöka Anna-Lena som i över 20 år förmedlat kontakt från andra sidan till tusentals människor som sökt upp henne.

När Natascha träffade Anna-Lena upplevde hon att hon fick kontakt med sin pappa och några andra döda släktingar. Besöket förändrade Natschas liv.

– Jag var en helt annan människa när jag gick därifrån. Anna-Lena förändrade mitt liv genom att jag blev mer säker på mig själv, och jag förstår att livet inte tar slut efter att man dör.

Ett program av
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag kan man leva som döende under många år tack vare modern sjukvård. Men det är på gott och ont menar Alrik Williams och Helena Lundbäck. Båda är döende av cancer och har fått känna på det utanförskap det innebär.

– Döden är väl skildrad i vår kultur, tex på film och i litteraturen, men döendet är fortfarande tabu, säger Alrik Williams, 53 år. Flera gånger har bekanta vänt om när de sett honom på gatan, av rädsla för att prata om hans situation. Han önskar att vi kunde synliggöra de döende och efterlyser en motsvarighet till det vi har vid födelsen - barnavårdscentralen BVC.

– Det skulle behövas ett DVC, döendets vårdcentral, säger han.

Tillsvidare har han tagit saken i egna händer och skapat ett forum på nätet - Forum för de döende.

Helena Lundbäck är 59 år och har vetat att hennes cancer är obotlig i tre år nu. Hon har blivit hjälpt genom att läsa på Alriks forum men inte skrivit något själv.

– Jag tyckte det var tufft att läsa ordet döende. Jag är nybörjare på att vara döende och vill hellre säga kroniskt sjuk. Men samtidigt är det ju just så det är. Vi är döende och egentligen borde vi väl prata mer om det rakt ut.

Programmet är gjort av Kicki Möller

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag hade mina största fyllor hemma, själv på mitt rum. Så deppig var jag. Varför skulle jag ha vänner när min bästa relation var till alkoholen? berättar Kim.

När Kim är 18 år ställs hon inför ett ultimatum av sin mamma och det blir vändnigen i hennes liv.

Behöver du hjälp med alkoholen?

AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. Tel: 08-720 38 42

www.aa.se/unga-i-aa

http://mariaungdom.se/

Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag festade varje helg. Ibland så kunde vi börja redan på torsdagen. Jag kommer ihåg att vi kunde låsa in oss på skoltoaletten på tiorasten och shotta vodka, berättar Jessica, som idag är 22 år.

Jessica var bara ett barn när hon blev alkoholist. Då visste hon inte att hon kunde bli beroende av alkohol. Hon drack i många år och det påverkade familjen som hon alltid bråkade med, vännerna som började ta avstånd och skolan som gick dåligt. Men till slut hände något som fick henne att inse att hon hade problem med alkoholen.

Behöver du hjälp med alkoholen?

www.aa.se/unga-i-aa

AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. 08-720 38 42

http://mariaungdom.se/

Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När det finns fler frågor än svar får jag börja ringa. Ringa min mamma, ringa min psykolog och till slut kanske ringa mig själv.

Och att prata med sig själv kan visa sig vara jobbigt, riktigt irriterande.

Dokumentären är gjord av Catrine Lundell när hon var student på radioproducentutbildningen på Stockholms Dramatiska Högskola 2012.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ida Berg utbildar sig till radiojournalist på Vara Folkhögskola och det här är hennes första radiodokumentär.
Producent är Ola Hemström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Visst är det en slump att vi hittade varandra. Vi hade lika gärna inte kunnat hitta varandra. Livet i största allmänhet är nog en slump.

Det säger halvbröderna Paul Andersson och Kjell Holm, som hittade varandra 2011. Då var Paul 60 och Kjell 65.

För Paul rätades ett stort frågetecken ut när han förstod att det fanns en okänd halvbror utanför familjen.

– Det var alltid mycket bråk hemma, ingen harmoni. Jag uppfattade det som att mamma alltid var aggressiv, säger Paul.

– Jag tror det berodde på att hon tvingades adoptera bort Kjell, som hon födde före äktenskapet. Hon nämnde aldrig Kjell med ett ord för mig och mina tre bröder, säger Paul.

– Hon hade kanske tänkt berätta. Men om man sparar man en hemlighet länge, så blir det svårare att säga det sen, säger Kjell.

Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett ansvar och en börda att ha fått sitt namn efter den kurdiska flaggan, säger Ala Riani.

Ala tycker att den kurdiska flaggan är för helig för att hängas upp på balkongen men hon vajar den gärna på manifestationer.

Polismannen Christer, som är samisk ättling har på senare tid tagit upp sin samiska bakgrund och idag varvas den svenska flaggan med den samiska i hans trädgård.

– Båda flaggorna är mina flaggor. När jag ser nazister vaja den svenska flaggan och samtidigt göra Hitlerhälsningar, då vill jag bara springa fram och ta flaggan ifrån dem, berättar Christer.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I februari exploderade nyheten i de lokala Uppsalamedierna. En polisrapport slog fast att så många som 90 afghanska ungdomar missbrukar rökheroin. Uppsalas Resecentrum beskrevs som en centralpunkt för missbruket.

I första delen av serien Pojkarna på Resecentrum möter vi Amir och Mustafa. De är båda afghaner och har kommit ensamma till Sverige. En stor del av deras liv kretsar kring Uppsalas centralstation.
– Jag träffar folk varje vecka som sitter på stationen och tar droger. Det är invandrare som väntar på svar från migrationsverket. De är unga, 15, 16, 17 år gamla, säger Amir.

Mustafa har redan fått två avslag på sin asylansökan. Nu väntar han på det som kan bli ett definitivt utvisningsbeslut. Det är asylprocessen som gjort honom till missbrukare, menar han.
– Jag använder hasch, tramadol och heroin. Jag tar de här drogerna för att jag inte mår bra. Och så länge jag har problem kan jag inte sluta. När man bor i Afghanistan har man åtminstone ett liv. Jag har inget liv i Sverige.

Amir och Mustafa är påhittade namn.

Programmet är gjort av Martin Jönsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad betyder flaggan för dig? Den frågan tog Tendens reporter med till byn Åminne utanför Värnamo i Småland. Denna kväll ska det i hemlighet hållas tackgudstjänst i Missionshuset för alla de som stödde Johans föräldrar under den långa tid som Johan hölls fången.

"Det finns ett kors i flaggan och det har betytt mycket för oss", säger Johans far Göran Gustafsson.

Men Johan själv är kluven.

Ett program av ola.hemstrom@sverigesradio.se

Vill du höra hela Radiogudstjänsten där familjen berättar sänds den i P1 den 22 oktober kl. 11.03.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För drygt två år sedan tog Joléne sitt liv. Hon hade nyligen fyllt 18 år och skulle börja sista året på gymnasiet. Hur går man som förälder vidare efter en sådan förlust och sorg?

Tre av Jolénes vänner hittade henne och i det lilla samhället Storuman har den här händelsen påverkat många. Ytterligare tre ungdomar har sedan tagit sina liv och nu satsar kommunen på självmordsprevention, vilket du kan läsa om här.

Hit kan man vända sig:

SPES

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

BRIS

Underkevlaret - stödchatt för killar

Tilia - stödchatt för unga

Programmet gjordes 2017.

Ett program av
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är Tim inte längre rädd för känslan av meningslöshet som ibland tränger sig på. Han har ett jobb som hans trivs med och goda vänner som han kan prata med. Han har också fått professionell hjälp med sina självmordstankar.

Programmet är gjort av Susanna Einerstam.

Hit kan du vända dig:

SPES - Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevandes stöd

MIND - självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

Tilia

Stödchatt för unga killar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För Susanne började symptomen när hon var 11 år. Sedan tog det många år innan hon fick en diagnos och hjälp för sin Tourettes syndrom. När hon är trött och har en dålig dag ökar ryckningarna. Men de allra flesta dagar jobbar hon ändå i en djuraffär. För henne betyder ett jobb mycket.

– Att skriva i ett CV att du har tourette går inte. Antingen vet de inte vad det är eller så tänker de nej för fan vi kan inte ha någon i butiken som skriker könsord. Så tror jag folk kan tänka som inte vet, säger Susanne.

Programmet är gjort av Maria Hansson Trens.

Hit kan du vända dig:

Psykiatristöd

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag är ganska enkel att hitta. Hittar man inte mig så är det bara att följa rösten, säger Roxy, 25.

– Min psykolog säger att han har andra patienter med tourette och de går inte ens ut, de sitter bara hemma om dagarna.

Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som är mycket socialt hämmande. Men Roxy försöker leva normalt, fastän hon blir illa bemött på stan.

– Folk är oförskämda, riktigt jävla oförskämda. Någon kan komma fram och bara: håll käften eller whatever. Tyst med dig, sök hjälp.

– Det tar ju väldigt mycket på psyket varenda gång man ska gå ut, säger hon. Roxy berättar också att hon har svårt att få jobb, på grund av sin funktionsnedsättning.

– Arbetsgivarna vill bara ha en fullt normalfungerande människa. Genom att vara öppen med min historia vill jag varna för vart mobbning kan leda, säger hon.

Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Hit kan du vända dig:

Psykiatristöd

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är gjort av Åsa Furuhagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur långt är man beredd att gå för sin ideologi?

Jonas Autio var en framstående basketspelare i Sverige på 90-talet, han spelade i landslaget och var lagkapten för Plannja basket i Luleå.

Under tiden han levde i Luleå kom inkallelsen till värnplikten i Boden, Jonas Autio hade tidigt bestämt sig för att totalvägra. Ett beslut som väckte stor uppmärksamhet i media och som slutade med att han dömdes till fängelse i 4 månader.

Sommaren 1996 satt han 2 1/2 månad i fängelse för vapenvägran, men tiden inne blev inte riktigt som han hade tänkt sig...

Vi möter också Lauri Autio, Jonas pappa, som förlorade sin pappa i finska vinterkriget och som själv var yrkesmilitär i Finland i 6 år innan han kom till Sverige.

I Luleå, på ett kafé, sitter Agnes Kostet och Hugo Ambursley och samtalar om synen på värnplikten i deras gymnasieklass. Hur skall man tänka?

Ett program av joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Bipolaritet, i en sund mening, är bra för all kreativ verksamhet. Drabbas du inte av lite tvivel och depression kommer det att bli överladdat, säger David Lagercrantz.

När han fick frågan om att ta över Stieg Larssons Milleniumserie var det ett uppdrag David Lagercrantz inte kunde tacka nej till. Fyra år senare har Millenium gjort honom till litterär världsstjärna. Men kanske är det boken innan, den om Zlatan Ibrahimovic, som har betytt mest.

– Det hände något märkligt när jag mötte Zlatan. I Zlatans värld såg jag styrka och manlighet, saker som i min värld betraktades som vulgära. Jag fick spår på mig själv som en motsats till honom och såg något nytt i mig själv. Någon sa: Du förstår din egen värld genom att sätta dig in i någon annans. Det blev en nyckel för mig, säger han.

Den 7 september släpps David Lagercrantz andra bok om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist. Den tredje håller redan på att ta form i datorn hemma i vindslägenheten i Stockholm. Men trots framgångarna blir det av allt att döma bara en bok till i serien.

– Det ska inte vara lätt att skriva; jag vill inte att det ska bli rutin. Även om det är smärtsamt tror jag att jag ska söka upp riskerna, för riskerna får en att höja sig. Jag skriver en bok till och sen ska jag gå vidare, säger David Lagercrantz.

David Lagercrantz författardemoner är ett program från Sveriges Radios dokumentärredaktion.

Programmet är gjort av Martin Jönsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Gilma var femton år gammal blev hon med barn. Pappan till barnet vägrade erkänna faderskapet men hon bestämmer sig för att födda sitt barn.

Hon insåg ganska snart att hon inte hade möjlighet att ta hand om henne.

Men ett oväntat samtal från Sverige vände upp och ner på hennes liv. Trettiofem år senare.

Programmet är gjort av Cecilia Mora.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De sex männen anser sig vara helt vanliga ”svenssons” som har insett att det en dag kanske går över gränsen och gör något det får ångra resten av livet.

– Man skulle kanske kunna beskriva det som att det blir helt svart, och det är inte synen då som blir helt svart utan tänket, säger John när han försöker beskriva känslan innan ett våldsutbrott.

– Du agerar i ren impuls bara.

Idag går John på gruppterapi på Utväg Skaraborg. En gång i veckan träffar han män i samma situation som han som vill bli fri från sin aggresivitet.

Programmet är gjort av Anna Hammarén.

Johns röst är utbytt i programmet och han heter egentligen något helt annat i verkligheten.

Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten. Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sebastian växte upp i en familj med mycket hot och våld och när han själv fick barn blev han allt mer aggressiv mot sina barn.

– Den äldsta sonen triggade igång mig och då började jag gapa och skrika, säger Sebastian.

– Jag utövade fysiskt våld mot min fru men i backspegeln ser jag att det också var mycket psykiskt våld, berättar Niklas.

Både Sebastian och Niklas går idag på gruppterapi på Utväg Skaraborg. Där får de stöd av varandra och för att hitta strategier att undvika psykiskt och fysiskt våld.

Programmet är gjort av Anna Hammarén.

Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten. Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag har träffat läkare som inte ens vet vad endometrios är. Jag skickades till psykologen istället för att få vård för mina smärtor. Ibland gör det så ont att jag svimmar av smärta, berättar 19- åriga Felicia Segelstam som i sju år slussades runt inom vården, innan en gynekolog trodde på henne och hon fick rätt hjälp och en diagnos.

När vi sände programmet Mensen från helvetet - att leva med endometrios fick vi många reaktioner från er lyssnare som kände igen sig och bar på egna berättelser. De flesta handlade om svårigheten i att få hjälp från vården.

Varför är det så svårt att få hjälp för sina menssmärtor och är det en förändring som är på väg att ske inom området?

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Catrin födde barn första gången sprack hon mycket och blev sydd. Samma sak hände när hon fick sitt andra barn.

På efterkontrollerna fick hon besked om att allt såg ut som det skulle och att det inte fanns något att göra åt de problem som uppstått.

Förlossningsskadorna ledde till att Jesper och Catrin fick problem med sin relation. Det gick i parterapi för att få prata om problemen och gemensamt komma fram till hur de ville ha det i sin relation.

Catrin och Jesper ifrågasätter om förlossningsskador verkligen ska behöva förekomma.

– Om det hade varit män som fött barn, så hade det här problemet varit löst för länge sedan, säger Jesper.

Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Har du egna erfarenheter? Mejla lotta.malmstedt@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

André Brännvall är professionell E-sportare vilket innebär att han arbetar 6-7 dagar i veckan 7-8 timmar per dag.

"De tror man är någon lurk som sitter hemma och är lat men förra året vann jag en miljon"

Smite är ett strategiskt actionspel som spelas i lag online.Teamen som består av fem personer och för att bli riktigt bra krävs mycket träning och sammanhållning i teamet.

Vi följer André Brännvalls intensiva träning inför försvarandet av världsmästartiteln i Atlanta, USA, i januari 2017. Förutom äran i att vara världsmästare vinner spelarna ca 1 miljon svenska kronor.

Programmet sändes första gången i januari 2017.

Ett program av Joseph Knevel
joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Leo Krasniqis varumärke är ”partydvärg”. Han hälsar klubbgästerna välkomna och får dem att komma loss på dansgolvet.

Hur påverkar det synen på andra kortväxta att några hyr ut sig själva till partyn och events? Och vad är det som folk tycker är så spännande med att någon är kortväxt?

Tendens reporter Lollo Collmar får följa med Leo under en kväll på jobbet.

Programmet sändes första gången våren 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elin är en av ca 16 000 som idag lever med personlig assistens i vårt land. Hon är 21 år och bor tillsammans med sin mamma Maria och hennes sambo i en lägenhet mitt i Umeå. Där finns också ett rum som hennes fyra assistenter turas om att bo i när de jobbar.

Elins familj är orolig om hon kommer att få fortsatt assistens eller inte.

Allt hänger samman med den lag som kort kallas för LSS och som står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lagen har börjat tolkas mycket strängare den sista tiden.

Rapporter har visat att pengar försvunnit till fel ändamål, det har pratats om flusk och rättsliga domar har fått Försäkringskassan att bedöma fallen hårdare och när sen en kvinna dog på toaletten efter att precis fått sin assistens minskad, då började oron sprida sig brett bland de som har personlig assistens.

Programmet sändes första gången i december 2016.

Ett program av Gunilla Nordlund
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi.

Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö.

Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen.

Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp. Det sändes första gången december 2016.

Ett program av Joseph Knevel,
joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När det förmodade fusket anmäls till Hallands fotbollförbund börjar ryktet gå. Journalister börjar ringa. Den då 20-åriga Ninor Chamoun som tränar laget nekar till allt och säger att om förbundet kommer fram till att hans Kungsbacka FF är skyldiga så ska han lägga ner hela föreningen.

Ett par veckor senare gör han ett spektakulärt erkännande i direktsänd radio. Och då förändras livet för Ninor. Han får inte längre syssla med fotboll. Telefonen slutar ringa. På sociala medier dyker hatet upp.

– Det var många äckliga, hemska kommentarer. Det hemskaste var att jag skulle ta mitt liv. Och det var många tankar i huvudet om att jag förstört mitt namn, pratar man om Ninor så kopplar man det till fuskaren, säger Ninor Chamoun.

Det här är historien bakom fusket. Vad får en ung kille att offra allt för sitt lag, ett lag som dessutom håller till i den näst lägsta divisionen inom herrfotbollen?

En P4 Dokumentär av Therese Wahlgren och sändes första gången som en P4 Dokumentär våren 2016.

Nu, sommaren 2017, är Ninor tillbaka som fotbollsdomare och har även fått ett par tränarerbjudanden men han har valt att fokusera på dömandet. Föreningen Kungsbacka FF är fortfarande vilande, men nån gång i framtiden kanske han drar igång föreningen igen, säger han .

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När huvet kommer ut så ser jag ju att han är livlös och navelsträngen är runt halsen. Jag tittar på pappan och ser att han har förstått att det inte ser bra ut, säger polisen Anders Nyström som fick agera barnmorska en dag på jobbet.

För 16 år sen lade man ner BB i Kiruna och hänvisades till BB i Gällivare, ca 12 mil bort. Hur blev det?

– Det enda jag ville ha var smärtstillande, berättar Sandra Bennison som inte hann till BB utan fick föda i en polisbil.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Jag gör det här för mina barns skull, för hur ska man kunna fortsätta leva här utan ett sjukhus?

Det säger Malin Modin, 27 år som är en av de Sollefteåbor som engagerat sig i kampen för BB och sjukhuset i Sollefteå. Beslutet har väckt mycket känslor och i Sollefteå finns det många som känner en stark oro att hela sjukhuset kommer läggas ner. Men beslutet motiveras med att landstinget måste spara pengar och att alla kan få en god vård på BB i Sundsvall eller Örnsköldsvik. Men för Malin Modin och många andra betyder ett sjukhus med BB inom rimligt avstånd en trygghet. Och i det en gång så röda Ådalen är besvikelsen över socialdemokraternas beslut stor. Abbe Abrahamsson är en av de kritiska rösterna. Han åker runt med en släpvagn där det står Glöm aldrig sossarnas svek mot Sollefteå sjukhus.

Ett program av Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är Filip 32 år och bor med sin sambo, hennes barn och en dialysmaskin som tar upp en stor del av hans liv.

– Man blir så mycket en sjuk identitet. Det tar upp så mycket tid, så mycket ork. Det känns ofta som att det är det man gör, man går i dialys och sover, berättar Filip.

Hans vän Elena har följt med honom till kliniker och på sjukhusbesök, hon ser det som ett sett att umgås. Men under tiden har hon också kommit fram till att hon vill göra mer, hon vill donera en av sina njurar till Filip.

Men att göra det är inget enkelt beslut, varken för Filip, Elena eller sjukvården. Vad händer med vänskapen om de är en match? Hur blir det om det inte går?”

Programmet är gjort av Annizeth Åberg och sändes första gången i P4 Dokumentär hösten 2016. Filip väntar fortfarande på en njure.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med ett litet barn i familjen blev det svårare än någonsin att sköta allt från matlagning och städning till disk och omvårdnad. Omgivningen reagerade och det gjordes en anmälan till socialtjänsten som resulterade i att sonen fick komma till ett familjehem, pojkens morbror.

Även Johan och Maria insåg till slut att det skulle vara bättre för sonen att bo hos Johans bror. Johan och Maria fick diagnoserna ADD och aspergers syndrom och kan idag förstå varför allt blev så komplicerat när de blev föräldrar. Idag träffar de sin son regelbundet.

Programmet är gjort av Sofia Sofroniadou och sändes första gången januari 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Sedan jag blev förälder har jag tvingats lära mig allt, från vilka färger man lägger ihop i tvättmaskinen till hur man steker ägg och kokar ris. Att vara förälder är jobbigt för vem som helst, men det är ju precis de här sakerna jag har svårt för.

Tove Lundin har alltid känt att hon har varit annorlunda. Sin adhd-diagnos fick hon efter att hon fyllt 30. Men samma diagnos som gör Tove rastlös och stressad gör henne också till en bra mamma.

– Jag har enormt stor förståelse för hur det är att vara barn, att vara slarvig och klumpig och inte kunna varva ner. Det är någonting positivt med min adhd.

Programmet är gjort av Martin Jönsson och sändes första gången januari 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varken Natelas mamma eller hennes tioåriga son fick veta att hon var surrogatmamma. Bara två vänner berättade hon för. Samhället dömer surrogatmammorna hårt, säger Natela. Nu när hon själv varit surrogatmamma känner hon många andra, och hon ger dem råd om hur de ska bli gravida och tröstar dem när de är ledsna.

Natela kan aldrig glömma stunden när hon mötte den biologiska mamman. Det var en av de lyckligaste dagarna i hennes liv. Men trots det skulle hon aldrig vilja bli surrogatmamma igen.

Ett program av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Däremot är det inte förbjudet att resa utomlands och anlita en surrogatmamma. Hanna och Ismaèl reste till Georgien. Där föddes lilla Laura av en surrogatmamma. Enligt georgisk lag är Hanna mamma till Laura. Men enligt svensk lag är surrogatmamman Lauras mamma, eftersom hon burit och fött henne.

Svenska lagar är inte utformade för att det ska gå att ta sig hem med barn som fötts av en surrogatmamma. Ändå väljer fler och fler barnlösa par att göra som Hanna och Ismaèl.

Reporter Lollo Collmar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man hör om och om igen att, låt oss säga att jag är en hora, som många anser…Till slut börjar man ifrågasätta sig själv och tänka: är jag kanske en hora?

Mia Westin kallar sig Goodgirlmiwa på nätet när hon spelar dataspel. Hon kan delvis sig försörja på spelandet och tycker det är viktigt med hur hon ser ut när hon är online.

– Jag sminkar mig och väljer noggrant mina kläder. Ser det som ett jobb.

Men ofta möter Mia sexism och personangrepp från vissa följare.

– Det kan till och med komma tjejer och säga: oj vad fula ögonbryn du har idag, berättar Mia. Eller oj, vad fet du har blivit. De hittar alltid nånting att klaga på.

– Som tjej tror jag det är tiotusen gånger viktigare att ha riktigt starkt psyke. Ha en bra självbild och tro på sig själv, säger Mia.

Programmet är gjort av Cecilia Ekman och sändes första gången januari 2017.

Producent Lotta Malmstedt, tekniker Catharina Jaunsviksna och musiken till programmet är gjord av Lars Ekman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I februari exploderade nyheten i de lokala Uppsalamedierna. En polisrapport slog fast att så många som 90 afghanska ungdomar missbrukar rökheroin. Uppsalas Resecentrum beskrevs som en centralpunkt för missbruket.

I första delen av serien Pojkarna på Resecentrum möter vi Amir och Mustafa. De är båda afghaner och har kommit ensamma till Sverige. En stor del av deras liv kretsar kring Uppsalas centralstation.
– Jag träffar folk varje vecka som sitter på stationen och tar droger. Det är invandrare som väntar på svar från migrationsverket. De är unga, 15, 16, 17 år gamla, säger Amir.

Mustafa har redan fått två avslag på sin asylansökan. Nu väntar han på det som kan bli ett definitivt utvisningsbeslut. Det är asylprocessen som gjort honom till missbrukare, menar han.
– Jag använder hasch, tramadol och heroin. Jag tar de här drogerna för att jag inte mår bra. Och så länge jag har problem kan jag inte sluta. När man bor i Afghanistan har man åtminstone ett liv. Jag har inget liv i Sverige.

Amir och Mustafa är påhittade namn.

Programmet är gjort av Martin Jönsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mustafa och Amir är afghaner. De kom till Sverige för att söka sig ett bättre liv. Båda kom själva, utan sina familjer.

I Uppsala har de ensamkommande ungdomarna blivit förstasidesnyheter. Polisen har slagit fast att så många som 90 afghanska pojkar missbrukar heroin. Uppsalas Resecentrum har beskrivits som en knutpunkt för missbruket.

I den andra och sista delen av serien Pojkarna på Resecentrum återvänder vi till Uppsala. Amir har lärt sig svenska och gått i skolan. Efter år av hemlöshet, missbruk och självmordsförsök är han redo för vuxenlivet.

Mustafas vardag präglas av droger och osäkerhet inför framtiden. Men när allt är som mörkast får han plötsligt upp hoppet. Mustafa hittar en avlägsen släkting och flyttar in. Men att hålla sig borta från Resecentrum ska visa sig vara svårare än någon tror.

Amir och Mustafa heter egentligen något annat.

Programmet är gjort av Martin Jönsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Patric Nilsson är 37 år och längtar efter barn. Helst vill han adoptera ett barn från Indien varifrån han själv är adopterad.

Att som par genomföra en internationell adoption är både svårt och dyrt - att adoptera som ensamstående och dessutom man är nästan omöjligt. Det har bara hänt ett fåtal gånger.

Men Patrics barnlängtan är stor och han har bestämt sig för att det ska gå på något vis. Trots att nästan inga givarländer vill ha honom som förälder, och trots omgivningens skepsis.

Av: Jonas Knutell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De hade lagt allt sitt hopp på en utredning som skulle ta ställning till om förbudet till surrogatmödraskap skulle upphävas i Sverige. Men utredaren sade nej. Vad ska de göra nu?

Producent: Cecilia Mora

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur är det att vara kommunalråd i en kommun som ständigt tappar befolkning och plötsligt få veta att en gruva kommer att öppnas?

Allt började hösten 2006 när dåvarande kommunalråd, Bengt Niska, mötte företaget Northland resources.
När allt väl i kom igång, december 2010, gick det i ett rasande tempo. Pajala var på allas läppar och kommunen som kämpat med befolkningstapp sedan 1954 såg nu att vända den negativa spiralen.

Men sen gick det lika fort åt andra hållet. December 2014 gick företaget konkurs, en konkurs som räknas som en av de största i Sverige.

Ett program av:
joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Detta var 2014 och Pär hade fått jobb som lastbilschaufför, han körde malm för den nyöppnade gruvan. Bara ett par månade efter det att paret kom till Norrbotten, i december 2014, gick företaget i konkurs och jobben försvann.

Många flyttade söderut igen men inte Pär och Eva. Pär hittade jobb i Gällivare dit han nu veckopendlar. Kangos har blivit deras nya hem och flera av de gamla arbetskamraterna har nu blivit deras goda vänner.

Vi pratar om flytten, konkursen och vi får följa med på en överraskningsfest för deras vän Lasse Junström som fyller 60.

Ett program av:
joseph.knevel@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi är tillbaka i Tärnaby ett år efter den stora flyktingströmmen. Över en natt kom närmare 200 asylsökande i bussar till den västerbottniska byn som mest är känd för sina alpina skidåkare men som förra året också gjorde allt för att bli världsbäst på att ta emot flyktingar.

Den lilla byns invånarantal ökade markant när bussarna kom och bybor gick man ur huse för att hjälpa till med frivilligskolor, stickkafeer, spelkvällar och längåkningsträning.

Men som på många andra ställen stängdes anläggningen i Tärnaby. De asylsökande bussades bort vid midsommar 2016 nästan lika snabbt som de kommit 7 månader tidigare.

Det speciella med Tärnaby var att 21 flyktingar blev kvar när bussarna åkte iväg. Alla de vuxna i den gruppen hade fått arbete, eller praktik, på olika företag. Och Faschi var en av dom. Idag bor han i den lilla byn Umfors och arbetar på affären, och deras son som fötts i Sverige har fått namnat Joakim.

Ett program av Gunilla Nordlund
Gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 2015 blev David Nilsson föreståndare för ett hem för ensamkommande ungdomar i Mölndals kommun. Det var precis innan stormen. Hösten 2015 kom en aldrig tidigare skådad våg av ensamkommande till Sverige och Göteborgstrakten. David Nilsson var en av dem som fixade sovplatser på dagisgolv och i sporthallar. Som var beredd att rycka ut och lösa krisen. När vi träffar honom knappt 1,5 år senare har han precis städat sitt skrivbord för sista gången.

Radioproducenten Ulrika Bergqvist har tidigare följt David Nilsson och ungdomarna på Torrekullagården i Mölndals kommun för Konflikt i P1. Fatima Moradi, Mustafa Hosseini och Muhammed Ahmadi fanns bland de 15 ungdomar som kom till Torrekulla sommaren och hösten 2015. De drömmer om ett liv i Sverige men så långt har livet lärt dom att de flesta av deras drömmar inte slår in. Hör också Magdalena Runesson, en av de anställda på Torrekullagården. När killarna ställs på bar backe riskerar hon sitt eget jobb för att hjälpa till.

David Nilsson hördes för första gången hösten 2015 i Tendens-programmet ”En vuxen att lita på” av Lollo Collmar.

Programmet är gjort av Ulrika Bergkvist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cana vill bli sjuksköterska men har inte rätt att plugga. Hassan vill åka skidor men vågar inte. De är två av ca 12 000 människor som lever illegalt i Sverige idag. Varför väljer de att stanna kvar?

Vill du ta dela med dig eller ta del av fler berättelser så använd #gömdaisverige

Programmet är gjort av Matilda Eriksson Rehnberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Willy är 19 år och kommer från Kongo. Han är en av många människor som fått avslag på sin asylansökan, men som väljer att leva kvar i Sverige som gömd.

– Det går inte att åka tillbaka till mitt land. Jag skulle hamna i fängelse på en gång, säger Willy.

– Vad tänker du om att du stannar i Sverige, trots utvisningsbeslutet?

– Jag vet att man inte ska bryta mot reglerna, men jag har inget alternativ. Skulle jag kunna åka tillbaka så skulle jag göra det. Så som jag lever nu är inget liv, säger han.

Livet som gömd är svårt, säger han. Han vågar inte stanna på samma plats för länge och flytta runt både mellan olika städer och hem. För att kunna försörja sig jobbar han svart som målare. Ibland kan han tjäna rätt bra säger han, runt hundra kronor i timmen – men på senare tid har han blivit lurad och inte fått betalt alls.

Oron inför framtiden är påtaglig, säger han. Han har försökt ta sitt liv tre gånger.

– Jag vet inte hur länge jag kommer orka leva såhär. Ibland vill jag bara att livet ska ta slut, säger han.

Vill du ta dela med dig eller ta del av fler berättelser så använd #gömdaisverige

Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Året är 1996 och 21-åriga Caroline är ute och promenerar i närheten av sitt barndomshem i Torslanda med sin syster och svåger.

Det är sommarnatt och de har stannat till på en parkering. De pratar om religion, Carolines syster hade konverterat till islam några år tidigare och gift sig med en muslimsk man. När de ska fortsätta hemåt kliver de över ett staket och Carolines syster konstaterar att Caroline nu har tagit ett steg, ska hon inte ta ett till?

Programmet är gjort av Maria Hansson Trens och sändes första gången som en P4 Dokumentär 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag finns ett stort intresse för kristendomen bland flyktingar som kommer från Afghanistan och Iran. Abdulwahid sökte sig till Filadelfiaförsamlingen i lilla Junsele där han träffade Tora Larsson:

- Han har blivit som min son, berättar Tora.

För den lilla pingstförsamlingen i Junsele är en ny medlem ett välkommet tillskott. Men den nya väckelsen bland flyktingar väcker också frågor: hur märker man om en asylsökande är övertygad kristen och inte söker sig till kyrkan för att få hjälp att stanna i Sverige? Vad händer med de som blir döpta men inte får uppehållstillstånd utan utvisas till Afghanistan där konvertering ses som ett brott som straffas hårt.

Tendens reporter Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ett stort problem i den samiska kulturen är att många HBTQ-samer väljer att ta sitt eget liv, väljer att flytta, lämna sin egen kultur, sitt språk, för att de inte accepteras som de är, berättar 24-åriga Lemet Ànde.

– För mig är det oacceptabelt. Men så stor är kärleken att många väljer att göra det, att flytta och att aldrig komma tillbaka.

Programmet är gjort av Merethe Khumunen, Sveriges Radios Sameredaktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Herregud, vilken skillnad! Från ett land där jag var tvungen att hålla käften till ett land där jag får röra på mig fritt, rösta och säga vad jag tycker. Det är som två helt olika världar, säger Intisar Mahmood.

I Sverige nyttjar Intisar sin nyfunna frihet till fullo. Hon satsar på skolan, engagerar sig politiskt, spelar fotboll och klär sig som hon vill.

Men det är inte helt lätt med ett nytt land och olika traditioner. Speciellt inte när det finns åsikter från alla håll och kanter om hur hon bör leva sitt liv.

Programmet är gjort av Alexandra Sannemalm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svenska politiker har ingen kunskap om samer, det menar Helena Omma och Anders Sunna. De upplever också att engagemanget i de frågor som berör dem i princip är obefintligt. Hur påverkar det samerna, deras syn på sig själva och deras framtid?

Programmet är ett samarbete med Sameradions Anna Sunna och sändes första gången 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.

I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa.

Vad säger pappa?

Programmet är en repris från 2016.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Mirjam" låstes in i hemmet av sin man. Hon hade ingen nyckel till sitt hem och ingen mobil. Mannen misshandlade henne så hårt att hon behövde gå till sjukhuset. Där tolkade han åt henne och till läkarna sa han att hon hade ramlat och gjort illa i sig.

Efter tre år lyckades 20-åriga Mirjam ringa polisen och de kom och bröt upp låset. Men mannen dömdes inte för misshandel. Det fanns inga bevis mot honom.

– Jag hade ingen mobil att ta bilder med och på sjukhuset tolkade han åt mig och hittade på vad han ville, berättar "Mirjam".

Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tittar mig i spegeln och känner inte igen mig. Den som jag trodde var min farmor är inte längre min farmor, mina kusiner är inte längre mina kusiner. Vem är jag? undrar Malin som gick igenom en identitetskris när hon fick veta att hennes pappa inte var hennes biologiska far.

Programmet är gjort av Cecilia Mora

Cecilia.mora@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Maria var 39 år gammal kände hon att hon inte kunde vänta längre på den rätte om hon skulle få sitt efterlängtade barn. Ville hon ha barn fick hon ordna det på egen hand, så hon åkte till Danmark för att låta sig insemineras.

Men åren som följde därpå kunde hon inte släppa tanken på att hennes dotter inte skulle känna till halva sitt genetiska ursprung. Vem var donatorn?

Maria Hasselblad är grundaren till Scandinavian Seed Siblings, en förening för att koppla ihop barn som har kommit till genom donatorinsemination.

Programmet är gjort av Cecilia Mora

Cecilia.mora@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hennes föräldrar hade försökt att bli med barn i flera år utan lycka. De var helt överens om att berätta att det fanns en annan biologisk pappa. När hon själv började fråga hur man gjorde barn passade de på att berätta om hennes ursprung.

Hon har alltid vetat att hon har rätt till att få information om sitt ursprung. Men det finns alltid en risk att donatorn inte längre finns vid livet eller att han inte vill träffa henne.

Programmet är gjort av Cecilia Mora

Cecilia.mora@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det blev mitt sätt att inte låta dem bryta ner mig. Jag gick igenom hela mitt liv. För att komma ihåg att jag är en människa som är älskad, som har en mamma och pappa som väntar på mig. I cellen fann jag mig själv för första gången, berättar Pasha Brodrej.

Programmet sändes första gången 2010.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våren 2011 gick människorna i Mellanöstern ut på gator och torg för kämpa för frihet och demokrati. Mohammad var en av dem som demonstrerade i Syrien.

- Jag har aldrig känt så starka känslor som under revolutionen. Att äntligen få säga sin mening efter alla år av förtryck var obeskrivligt och nåt som svenskar kanske har svårt att förstå, säger Mohammad.

En kortdokumentär av Åsa Furuhagen, asa.furuhagen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Amar Altumbabic var 19 år då han bestämde sig för att klippa alla band med de han umgicks med som gjorde inbrott och höll på med annan kriminalitet. Han utbildade sig och återupptog upp sitt livs kärlek – musiken.

Programmet är gjort av Martina Greiffe.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att en 16-årig Malmöpojke skjutits till döds när han stod och väntade på bussen i januari, skrev Sarah Jaziri en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet: Vi måste prata om hur det ser ut för barn i vår stad.

Från sin balkong i ett av Malmös miljonprogramsområden ser hon varje dag barn som inte verkar ha det så bra. Barn som är väldigt ensamma. Som inte vill tala om vad de heter eller var de bor.

"De hotar med döden när de blir arga. De ska göra saker med dig eller dina familjemedlemmar som knappt går att stava till och som de knappt vet vad det betyder. Utan att de vet om det är de ledsna och trötta på att ingen bryr sig om dem", skriver Sarah.

Hon menar att bristen på fungerande vuxna är en stor riskfaktor, som kan göra att unga människor, unga män, hamnar i kriminalitet.

Hennes bostadsområde tillhör de lugnare.

– För vi har ju i alla fall inte haft några skjutningar här, säger Sarah.

Men tre dagar senare skjuts en 23-årig man ihjäl på områdets huvudgata.

Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Börje Svensson är psykoterapeut och möter i sitt arbete både offer och förövare.
Det är möten med förövare som många gånger börjat med att han sett eller läst de stora svarta tidningsrubrikerna deras brott varit upphov till.

Den här vreden som jag känt när jag läst om det rinner av mig och jag känner bara sorg

Hur lyckas man som terapeut att inte bortse från handlingen men ändå möta personen bakom brotten och hur hanterar man det man får höra?

Börje Svensson arbetar idag med unga förövare och med att handleda Poliser, samtalshandledare och andra terapeuter.

Vi följer med Börje Svensson när han handleder samtalshandledaren Marie Johansson på KAST i Stockholm.

Ett program av Joseph Knevel
joseph.knevel@sverigesradio.se

Här kan man få hjälp att hantera sin pedofili:
PrevenTell (Hjälplinje vid oönskad sexualitet)

Hjälp och stöd som utsatt eller anhörig:
BRIS, Barnens rätt i samhället

Råd och stöd för köpare av sexuella tjänster.
KAST (köpare av sexuella tjänster)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en solig sommardag för Jonathan, men det som skulle bli en härlig dag på stranden slutar istället i ångest och självhat. När två tjejer i 11-årsåldern går förbi Jonathan på stranden väcks känslor till liv som förvirrar och skrämmer honom.

Det blir början på en lång själslig vånda för Jonathan. Trots att han går hos psykolog i flera år vågar han aldrig berätta om sin sexuella läggning. Han är rädd för att bli dömd, även om de professionella han pratar med har tystnadsplikt.

Idag önskar Jonathan att det inte var sånt tabu kring sexuellt intresse för minderåriga, för då kanske det vore lättare att söka hjälp för läggningen.

Jonathan agerar inte på sin sexuella läggning och han har aldrig begått något sexualbrott. Rädslan för att bli påkommen och utpekad som pedofil gör att den sexuella läggningen han har blir svår att leva med.

Per Rinaldo
per.rinaldo@sverigesradio.se

• Här kan man få hjälp att hantera sin pedofili:

PrevenTell (Hjälplinje vid oönskad sexualitet)

• Hjälp och stöd som utsatt eller anhörig:

BRIS, Barnens rätt i samhället

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kvinnojourernas största problem idag är boendefrågan. Kvinnor som bor på jourerna stannar längre än tidigare och de som behöver ett akut boende har därför svårt att hitta ett skyddat boende på landets kvinnojourer.

Eva har jobbat i 30 år på en kvinnojour i norra Sverige. Hon och kollegan Frida ser hur våldet blivit grövre med åren och hur kvinnor söker sig till skyddat boende både i sin hemstad, men också långt från familj och vänner.

En av anledningarna till att kvinnor inte flyttar ut från kvinnojourens skyddade boende är svårigheten att hitta ett annat boende.

- Kanske en lösning vore att låta mannen få besöksförbud i det egna hemmet under en tid eller att kvinnan får ta över hyreskontraktet efter misshandel. På så sätt skulle kvinnor inte riskera att bli hemlösa, säger Eva.

Ett program av Gunilla Nordlund
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 åriga "Christina" minns första natten hon var tvungen att lämna det skyddade boendet.

– Jag kände mig jättedålig, jag grät väldigt mycket, jag visste inte vad jag skulle göra, skulle jag sova på gatan?

Den natten fick hon sova på soffan hos en kompis. Men var skulle hon sova nästa natt?

Bostadsproblemet en av de största frågorna för kvinnojourerna

Det visar en enkätundersökning som ALVA kvinnojour gjort med 83 kvinnojourer.

Av dem svarar 62 procent att de under de senaste två åren har haft 3 eller fler kvinnor som bott längre än nödvändigt hos dem på grund av svårighet att hitta ny bostad på annan ort än hemkommunen.

Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp.

Sukran Kavak
sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var något Daniel inte berättade för ett år sen.

Ett program av Ola Hemström.

I mars 2019 kom Daniel Sundström även ut med en boken
Förbannade (medberoende) där han fortsätter berättelsen om sin resa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan man hjälpa någon som inte vill hjälpa sig själv? Daniel och hans bror Magnus försöker hitta varandra som vuxna men broderns missbruk finns där ständigt som en skugga. Daniel berättar om lillebrodern som försvann och de känslor han lämnade efter sig.

Detta program är en återutsändning av ett avsnitt av serien Svenska berättelser där det är lyssnarna själva som skriver och berättar.

Imorgon möter ni Daniel igen, ett år senare. Det var någonting han inte berättade den gången.

Serien Svenska berättelser produceras av Ola Hemström.

Vill du skicka en hälsning till Daniel eller kontakta Svenska berättelser, maila då till seriens producent på ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren – överallt fanns Gud med.

Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende.

Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot?

Programmet är gjort av Lollo Collmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna lillebror Mattias liv kretsade kring religiösa studier och bön. Han flyttade långt ifrån familj och vänner. Han sa att han ville leva det liv som Gud vill att han ska leva.

Dokumentären sändes första gången i P4 Dokumentär 2013 och är gjord av Anna Bratt, Doris produktion.

2017 är Mattias snart färdig med rabbinutbildningen. han är också gift och har två barn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marita Rantanen bor i Karlstad och har sjukdomen OPA1. Det är en extremt ovanlig sjukdom som innebär att hennes sinnen gradvis försämras. Idag har Marita dövblindhet, det vill säga hon är svårt synskadad och hörselskadad, och har dessutom stora balanssvårigheter.

Men Maritas inställning är att sjukdomen inte ska få hindra henne att göra det hon vill. Hon har barn, studerar, reser utomlands, har byggt ett hus, bakar världens godaste bullar och hon rider.

– Ridningen betyder allt för mig. Det känns som att jag lånar hästens ben, det är en frihetskänsla att få komma ut och känna fart, säger Marita som drömmer om att få tävla mer med sin häst.

Reporter: Hedvig Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje år uppmärksammas den internationella aidsdagen den 1 december, däremellan är det nästintill tyst om de som lever med hiv i vårt land, säger Eva-Britt.

Eva-Britt smittades av en spruta och vägrade till en början förstå att hon fått hiv när läkaren kom med beskedet. När hon sedan insåg att hon hade fem år kvar att leva bestämde hon sig för att rätta en del saker i sitt liv.

Gunilla Nordlund
gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ida som bor i Vännäs i Västerbotten fick diagnosen kronisk bröstcancer 2014. Samtidigt kom hon i på sin drömutbildning: läkarprogrammet. Där har hon just börjat femte terminen samtidigt som cancern sprider sig i kroppen.

Rent statistiskt borde hon inte leva längre men Ida Boström gör allt för att hitta tillbaka till hälsa, trots oddsen.

Klasskamraterna startade en insamling och pengarna trillar in. Målet är att hitta alternativa metoder runt om i världen som kan förlänga livet en stund till.

Programmet gjordes av Agneta Johansson 2017 då hon följder Ida i två dagar under januari månad. Ida avled i december 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lars har en mitokondriell sjukdom som gör att kroppen slutar fungera. Den bröt ut när han var trettio år och nybliven pappa till Elin och hennes tvillingbror. Tio år senare sitter han i rullstol och matas av assistenter.

När Elin fyller sjutton kan han inte längre prata. Det är då hon bestämmer sig för att börja blogga om sina känslor. Det är då hon skriver att hon önskar att han ska få dö.

Två veckor efter att programmet var klart våren 2013 somnade Lars stilla in i sin egen säng. Innan han dog berättade Elin hur mycket hon älskade honom, något hon inte vågat göra på flera år.

Reporter Eva Rehnström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Visst är det en slump att vi hittade varandra. Vi hade lika gärna inte kunnat hitta varandra. Livet i största allmänhet är nog en slump.

Det säger halvbröderna Paul Andersson och Kjell Holm, som hittade varandra 2011. Då var Paul 60 och Kjell 65.

För Paul rätades ett stort frågetecken ut när han förstod att det fanns en okänd halvbror utanför familjen.

– Det var alltid mycket bråk hemma, ingen harmoni. Jag uppfattade det som att mamma alltid var aggressiv, säger Paul.

– Jag tror det berodde på att hon tvingades adoptera bort Kjell, som hon födde före äktenskapet. Hon nämnde aldrig Kjell med ett ord för mig och mina tre bröder, säger Paul.

– Hon hade kanske tänkt berätta. Men om man sparar man en hemlighet länge, så blir det svårare att säga det sen, säger Kjell.

Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Danyar Mohammed kom första gången till Sverige 2008, han sökte då uppehållstillstånd. 2012 avslog Migrationsverket hans ansökan och han skickades tillbaka till norra Irak. 2013 kom han tillbaka till Sverige, nu som arbetskraftsinvandrare. Han hade fått jobb på Pizzeria Lilla Paradiset i Jokkmokk.

Vartannat år skall arbetstillstånd förnyas och när det görs 2015 upptäcks att Danyar fått för lite lön. Arbetsgivaren har missat att Hotell och Restaurangfacket uppdaterat kollektivavtalet och därmed också hans kollektivavtalsenliga lön. Det är ett misstag som arbetsgivaren åtgärdar men Migrationsverket beslutar ändå att utvisa Danyar i mars 2016.

Med hjälp av stiftelsen Centrum för rättvisa överklagar Danyar Mohammed Migrationsverkets beslut. En process som just nu, februari 2017, är framme vid sista instansen, Migrationsöverdomstolen.

Ett program om Danyar i vardagen, spelandes TV-spel och fotboll med vänner.

20 februari 2017 kom besked från Migrationsöverdomstolen - Danyar Mohammed beviljas prövning.

Det innebär att Migrationsöverdomstolen nu skall ta ställning till om ett arbetstillstånd kan förlängas även om lönen under period legat under den kollektivavtalsenliga lönen.

12 december 2018 fick Danyar Mohammed besked från Migrationsöverdomstolen, han kommer att få stanna.

Ett program av Joseph Knevel
joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag seglade rätt mycket förr. Och så var jag ute och körde motorcykel, plockade svamp, hälsade på vänner, berättar Max.

Men efter den där söndagen 29 januari 2012 blir livet sig aldrig likt något mer.

– Jag lever lite lugnare nu. Sorgen är att det hände men man får vara glad åt allt man redan har gjort, säger Max Nielsen.

Programmet spelades in 2013. Idag, 2016, är han sambo och invald i kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Han sitter i socialnämnden och patientnämnden.

Programmet sändes första gången i P4 Dokumentär och är gjort av Rebecka Gyllin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Sedan jag blev förälder har jag tvingats lära mig allt, från vilka färger man lägger ihop i tvättmaskinen till hur man steker ägg och kokar ris. Att vara förälder är jobbigt för vem som helst, men det är ju precis de här sakerna jag har svårt för.

Tove Lundin har alltid känt att hon har varit annorlunda. Sin adhd-diagnos fick hon efter att hon fyllt 30. Men samma diagnos som gör Tove rastlös och stressad gör henne också till en bra mamma.

– Jag har enormt stor förståelse för hur det är att vara barn, att vara slarvig och klumpig och inte kunna varva ner. Det är någonting positivt med min adhd.

Programmet är gjort av Martin Jönsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med ett litet barn i familjen blev det svårare än någonsin att sköta allt från matlagning och städning till disk och omvårdnad. Omgivningen reagerade och det gjordes en anmälan till socialtjänsten som resulterade i att sonen fick komma till ett familjehem, pojkens morbror.

Även Johan och Maria insåg till slut att det skulle vara bättre för sonen att bo hos Johans bror. Johan och Maria fick diagnoserna ADD och aspergers syndrom och kan idag förstå varför allt blev så komplicerat när de blev föräldrar. Idag träffar de sin son regelbundet.

Programmet är gjort av Sofia Sofroniadou.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi fick också många mail, brev och kommentarer på vår Facebooksida från er lyssnare. Några av er berättade att ni kände igen er, andra var arga på föräldrarna och tyckte att de lade för mycket ansvar på barnen.

I programmet idag hör vi er lyssnares berättelser om barn som tolkar.

Vi träffar YuSie Rundkvist Chou som skrev till oss. YuSie berättar att hon som barn tolkat för sina föräldrar sen de kom till Sverige från Kina på 80-talet.

- Jag tror inte jag har slutat tolka nånsin, det känns som att det är en del av mig, säger YuSie.

Ett program av Sukran Kavak

Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lorena Lopez har bott i Sverige i sex år men hon pratar nästan ingen svenska.

I sitt jobb som städare behöver hon prata svenska ca två minuter under en arbetsdag. Vi följer med henne en dag på jobbet.

Vi möter också 62-åriga Ayse. För henne tog det över tio år att lära sig svenska. Hon blev kallad analfabet och idiot när hon inte kunde språket och berättar att hon aldrig känt sig så isolerad som under den tiden. Men varför tog det så lång tid för henne att lära sig svenska?

En kort-dokumentär av Sukran Kavak.

Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man hör om och om igen att, låt oss säga att jag är en hora, som många anser…Till slut börjar man ifrågasätta sig själv och tänka: är jag kanske en hora?

Mia Westin kallar sig Goodgirlmiwa på nätet när hon spelar dataspel. Hon kan delvis sig försörja på spelandet och tycker det är viktigt med hur hon ser ut när hon är online.

– Jag sminkar mig och väljer noggrant mina kläder. Ser det som ett jobb.

Men ofta möter Mia sexism och personangrepp från vissa följare.

– Det kan till och med komma tjejer och säga: oj vad fula ögonbryn du har idag, berättar Mia. Eller oj, vad fet du har blivit. De hittar alltid nånting att klaga på.

– Som tjej tror jag det är tiotusen gånger viktigare att ha riktigt starkt psyke. Ha en bra självbild och tro på sig själv, säger Mia.

Programmet är gjort av Cecilia Ekman.

Producent Lotta Malmstedt, tekniker Catharina Jaunsviksna och musiken till programmet är gjord av Lars Ekman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

André Brännvall är professionell E-sportare vilket innebär att han arbetar 6-7 dagar i veckan 7-8 timmar per dag.

"De tror man är någon lurk som sitter hemma och är lat men förra året vann jag en miljon"

Smite är ett strategiskt actionspel som spelas i lag online.Teamen som består av fem personer och för att bli riktigt bra krävs mycket träning och sammanhållning i teamet.

Vi följer André Brännvalls intensiva träning inför försvarandet av världsmästartiteln i Atlanta, USA, i januari 2017. Förutom äran i att vara världsmästare vinner spelarna ca 1 miljon svenska kronor.

Ett program av Joseph Knevel
joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Majids jourhem låg i Vivalla, ett socialt utsatt bostadsområde i Örebro som haft problem med våldsbejakande religiös extremism.

Under hösten 2015 placerades sammanlagt fyra ensamkommande barn i två olika familjer i Vivalla där familjemedlemmar, enligt polisen och andra källor med insyn, misstänks ha anslutit sig till IS i Syrien.

Majids tre månader i familjen i präglades av bråk, knivhot och misshandel.

– Alla i familjen hade problem. De blir galna och man blir rädd, berättar Majid.

Programmet är gjort av Lovisa Lamm Nordenskiöld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att langa cannabis är bara roligt, säger Sigge. Jag behöver inte ens ha betalt av killen jag jobbar för, det räcker om jag får en bit röka.

Hela Sigges liv kretsar kring cannabis, och sina hallucinationer har han vant sig vid för länge sedan.

Programmet ingår i programserien Narkotikalandet där Randi Mossige-Norheim följer missbrukaren, den anhörige och langaren.

Randi Mossige-Norheim är reporter på Sveriges Radio. I över tjugo år har hon gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt.

Priser i urval: Stora Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna, Röda Korsets journalistpris, Jonas Weiss Memorial Award.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Adam tjänade 80 000 kronor i månaden på att sälja heroin. Och langarna beställer stöldgods av sina kunder. De skriver på lappar exakt vad de vill ha som betalning för heroin: Nikeskor, Hugo Boss-parfym, tigerräkor.

Vill du fördjupa dig i den parallella världen av droger kan du göra det på vår sajt Droger 24-7.

Randi Mossige-Norheim har i över 20 år gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt.

Priser i urval: Stora Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna, Röda Korsets journalistpris, Jonas Weiss Memorial Award.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Dokumentären Hemligheten, som vi sänt en förkortad version av här i P1, är radiojournalisten Nisthtman Irandousts egen berättelse om de övergrepp hon utsattes för som barn och tystnaden kring dem.

Reaktionerna blev många och flera lyssnare hörde av sig med egna berättelser. Hemligheten finns nu också på kurdiska och den nådde ut till en äldre publik både i Sverige och andra länder och där blev reaktionen en annan. Men den fick också en förövare att höra av sig.

I det här programmet får ni höra Nishtman Irandoust själv berätta om reaktionerna och även höra några av de berättelser som kommit in efter det att dokumentären sändes.

Producent: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se

Vill du höra en kurdisk översättning av programmet hittar du den längre ner på sidan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I denna för P1 omarbetade P4-dokumentären bryter radiojournalisten Nishtman Irandoust tystnaden kring de övergrepp som hon utsattes för som barn och följer de spår de och tystnaden satt i henne.
"Det är dags att tala nu", säger hon i sin egen berättelse.

Producent: Ola Hemström.

Vill du höra denna dokumentär på kurdiska (surani) så hittar du länken nedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Storasyster Hédi valde under kriget det hon trodde var en säker död, för att inte lämna sin lillasyster ensam i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Nu bor de de två systrarna Hédi Fried och Livia Fränkel i Stockholm. När de växte upp bråkade de alltid. Men kriget svetsade dem samman.

Det är sommar. Varje sommar de senaste fyrtio åren har systrarna tillbringat på landet. De har varsitt lantställe i närheten av varandra. Men Hédi har nyss fyllt nittio och den här sommaren orkar hon inte åka.

– Vi var som katt och hund, berättar Hédi. Vi var avundsjuka på varandra, vi bråkade, vi till och med slogs. Jag var våra föräldrars smarta flicka och Livia var deras vackra flicka. Och jag förstod aldrig att också jag var älskad.

Livia är i tvättstugan och tvättar det sista innan hon ska till landet och sommarlugnet. Hon älskar havet och hon älskar att bada. Hon berättar om en gång de var vid floden, hon och Hédi. Av en slump kom killen som Livia var hemligt förälskad i. Men det var en förbjuden kärlek.

– Då satt Hédi och höll vakt, så att ingen vi kände skulle komma och se mig.

När de bara hade varandra så slutade de bråka. Och båda systrarna är överens.

– Vi hade aldrig överlevt utan varandra.

Dokumentären är producerad av Amanda Glans och är en något förkortad version av P4 Dokumentären Ta oss båda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vykortet som hittades i ghettot hamnade bland en samling föremål som dokumenterade förintelsen på ett museum i USA. 72 år efter att det skickats nådde det åter Stefan, som i krigets början skickades av sina föräldrar till Sverige. Tillsammans med sin syster påbörjade han 15 år gammal ett nytt liv i ett nytt land. Några år in i kriget slutade föräldrarnas brev att komma. Om deras öde, minnena från Tyskland och hans egna tankar i Sverige berättar han för journalisten Christer Jonasson.

Vill du nå Stefan Prager eller Christer Jonasson, maila gärna till Christer.Jonasson@Sverigesradio.se

Vill du läsa mer om livet i ghettot tipsar Christer om följande böcker:

De fattiga i Lodz - Steve Sem-Sandberg

I odjurens trädgård - Erik Larson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De har älskat varandra i 78 år. Ett liv fullt av upplevelser. Men när Helny Andersson fyllde 80 år började symptomen på Alzheimers sjukdom smyga sig på. Deras nya gemensamma hem är sedan ett år tillbaka en liten lägenhet på demensavdelningen Lyckebacken, på Stångenäshemmet i Brastad, nära Lysekil.
Trots att KG är en sällsynt pigg och skarp 96-åring.

– Man måste trivas, säger KG. Det finns ingen annan väg att gå.

Det här är berättelsen om ett liv i nöd och lust.

Musikfragmenten i programmet är hämtade från sångerna "Capri", "Hand i hand vi vandra" och "A new home" av och med Matti Bye.

Denna kortdokumentär är gjord av Ola Hemström 2016.

KG följde Helny till slutet. Hon dog med honom vid sin sida i augusti 2018. Ett år senare, nu i september 2019, dog också KG. Han blev 99 år gammal.

Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt.

- Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill.

Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.

Programmet är gjort av Ola Hemström.

Musikfragmenten i programmet är Blackbird, en Beatleslåt i pianisten Brad Mehldaus version.

Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till Tendens, Ola Hemström Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Opus Dei är en katolsk organisation som går ut på att helga Gud i allt man gör. Joanna har två passioner i livet. Dels Gud som hon har vigt sitt liv åt och dels sången. Hon var med i kören som sjöng under påvens besök.

En annan katolik som lyckades köpa en av de åtråvärda biljetterna för att se en glimt av påven var Cecilia Ibañez – Sörensson.

– Jag kommer aldrig glömma ögonblicken då han passerade förbi väldig nära mig.

Programmet var gjort av Cecilia Mora

Cecilia.mora@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Christian är född i det latinamerikanska landet El Salvador. Under hans barndom rasade ett inbördeskrig i landet och han och hans familj hade det mycket svårt.

När han var tolv år värvades han in i gerillaarmén. Tre år senare skickades han som flykting till Sverige med hjälp av svenska kyrkan. I två och ett halvt år bodde han här. Sedan blev han utvisad.

När han återvände till El Salvador började han måla träkors i salvadoransk stil. Glädjen var stor när han flera år senare fick en beställning av ett kors som skulle inrama påvens besök i Sverige.

Ett program av Cecilia Mora

Cecilia.mora@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elin är en av ca 16 000 som idag lever med personlig assistans i vårt land. Hon är 21 år och bor tillsammans med sin mamma Maria och hennes sambo i en lägenhet mitt i Umeå. Där finns också ett rum som hennes fyra assistenter turas om att bo i när de jobbar.

Elins familj är orolig om hon kommer att få fortsatt assistans eller inte.

Allt hänger samman med den lag som kort kallas för LSS och som står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lagen har börjat tolkas mycket strängare den sista tiden.

Rapporter har visat att pengar försvunnit till fel ändamål. Det har pratats om fusk, och rättsliga domar har fått Försäkringskassan att bedöma fallen hårdare. När sedan en kvinna dog på toaletten efter att precis fått sin assistens minskad, då började oron sprida sig brett bland de som har personlig assistans.

Ett program av
Gunilla Nordlund
gunilla.nordlund@sverigesradio.se
tendens@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi.

Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö.

Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen.

Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp.

Ett program av Joseph Knevel,
joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nahids dotter, Sara Zamandegleh har alltid vetat att hennes mamma är kvar här för henne och hennes syskons skull.

- Det är svårt och se att hon inte finner ro på den plats man själv känner att man hör hemma. Om hon fick skulle hon ta med oss alla och flytta tillbaka. Så hon har offrat mycket för att vi ska ha det bra, och det är en svår börda att bära som barn.

Shno Mahmud, 23 år kom till Sverige som barn. När hon var 19 år valde familjen att återvända till Kurdistan. Det var då som hon insåg att hemma för henne var Sverige.

-Jag tänker på Sverige om inte varje dag så varje vecka. I framtiden ska jag flytta tillbaka till Sverige.

Var är hemma när man lever i ett land men har sitt hjärta på en hel annan plats? Ett program av Sukran Kavak.

Sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sarah och Gahzal har bott i Sverige i fyra år och ser båda sin framtid här. Men båda två längtar ständigt tillbaka till Damaskus i Syrien.
– Vi är i mitten. Inte integrerade men inte heller utanför, säger Sarah.

Programmet är gjort av Isabelle Swahn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I september 2015 kommer hundratals syriska flyktingar till bruksorten Filipstad i Värmland. Två av dem är Ferzana och Obeida från Aleppo. Filipstad är hårt präglad av nedlagda bruk och uppgivenhet, omgiven av gnistrande sjöar och djupa skogar.

Nu står paret inför ett år av väntan. På de fyra sista siffror i personnumret som öppnar dörrarna till ett nytt liv, men också på det nya liv som fått fäste i Ferzanas mage.

En kortdokumentär om väntan, hopp, oro och förmågan att skratta mitt i förtvivlan, av Jenny Aschenbrenner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

DSD är ett samlingsnamn för flera olika syndrom. Diagnos, behandling och svårighetsgrad ser väldigt olika ut beroende på det enskilda barnets syndrom.

Josefin berättar om hur det var när hennes dotter föddes. Hur vården på flera sätt hade svårt att bemöta att hennes barns kön var oklart och att flera inom vården kallade hennes barnet "det" i väntan på ett juridiskt kön att förhålla sig till.

Men Josefin fick också möta ett av de DSD-team som finns till hjälp för familjer som för barn med DSD. När ett barn med avvikande könsutveckling föds så kommer familjen att, inom max 48 timmar oavsett var i Sverige barnet föds, möta ett av dom fyra DSD-team som finns i Sverige.

Teamen består i regel av en barnkirurg, en barnendokrinolog, en psykiatriker och psykolog. Teamets uppgift är att bistå läkarna på plats med expertkunskap men framförallt så finns teamet där för att ge föräldrarna kunskap, hjälp och stöd. Teamen finns utplacerade i Stockholm, Uppsala Göteborg, Malmö/Lund.

Ett program av Joseph Knevel
joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Ellie föddes trodde de att hon var en pojke. I tonåren utvecklas inte hennes kropp på samma sätt som hos klasskompisarna. Det visade sig att hon har könskromosomuppsättningen XXY.

Men trots att Ellie aldrig identifierat sig som kille behandlades hon med testosteron för att kroppen mer ska likna en mans. En behandling som fick Ellie att må allt sämre.

Idag identifierar sig Ellie som intersextjej och publicerar bilder på sig själv på Instagram under namnet "Intersexxy" för att visa att intersexpersoners kroppar inte är något konstigt. Inget som behöver skylas. medicineras eller opereras för att passa in.

Programmet är gjort av Lovisa Haag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Av 400 barn som Tendens varit i kontakt med svarade 7 av 10 att de nån gång tolkat åt en förälder eller släkting. Många svarade också att de gör det varje vecka.

I en klass i Botkyrka utanför Stockholm, svarade hela klassen att de nån gång tolkat.

Benjamin Salazar Lopez är ett av barnen i undersökningen. Han började tolka när han var sju år.

– Det är svårast att tolka på sjukhus för där är det svåra ord. Läkaren och mamma tittar på mig och väntar på att jag ska säga nått, och jag kommer inte på ordet. Det känns som att jag leder samtalet och är den vuxne och mamma är barnet.

Efter att i tio år tolkat sina utvecklingssamtal i skolan fick Özlem Mermer nog till slut.

– Jag kom in i tonåren och kände att det fanns roligare saker att göra än att tolka, det tog så lång tid att jag skulle översätta det mamma säger, och det läraren säger, och jag sitter i mitten och bara känner mig trött.

Ett program av Sukran Kavak

Sukran.Kavak@Sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.

I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa.

Vad säger pappa?

Ett program av Sukran Kavak

Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Karin gick i tredje klass gick det ett rykte om att det fanns mögel i skolduschen. Det satte sig så hårt i henne att hon bestämde sig för att aldrig mer duscha i skolan. Nu går hon i sjuan och har fortfarande inte gjort det en enda gång sedan dess.

– Det luktar väldigt äckligt och ser väldigt äckligt ut. Om man råkar trampa på det så kommer foten att lukta mögel tills man tvättar foten med väldigt mycket tvål…

Det finns inget krav på att elever faktiskt ska duscha i skolan och inga lärare ifrågasätter varför Karin inte gör det. Men Karins mamma tycker inte att det är okej att Karin inte duschar efter idrotten i skolan och de bråkar om det varje gång som hon frågar Karin om hon har duschat.

Emma Johansson följer med Karin till skolan för att ta reda på vad som får henne att tycka att skolduschen är så hemsk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I femman slutade Linnea att duscha i skolan efter idrotten - och hon är inte ensam. På Eneskolan i Järna där hon går är det många tjejer som byter om på toaletten eller helt hoppar över duschen. Ida Wallentin säger att klimatet i skolan gör att man inte vill visa sig naken.

– Jag tror det finns många som tycker att de är jättefina, men man måste vara bekväm med hela situationen. Det är många som vill trycka ner andra, säger hon.

Kan man bli tvingad att duscha, och finns problemet främst i tjejernas omklädningsrum?

Vi besöker också Globala gymnasiet i Stockholm där det sen ett år tillbaka finns ett tredje, könsneutralt omklädningsrum. På dörren hänger en stor regnbågsfärgad queersymbol. Här byter de om som inte är bekväma med varken tjejernas eller killarnas omklädningsrum.

– Här slipper jag känna ett obehag, säger Julia som brukade byta om på toaletten på sin förra skola.

Programmet är gjort av Moa Larsson och sändes första gången 10 oktober 2014 i programmet Barnen i P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marie Lindström arbetar på en förskola i Umeå och berättar om hur man kan upptäcka och möta barn som är det man kallar särskilt begåvade, alltså barn med ovanligt hög begåvning.

- Jag har lärt mig otroligt mycket av mina barn. Jag hade nog inte upptäckt de här eleverna som jag gör nu om jag inte själv hade haft särbegåvade barn.

Det finns idag i Sverige ingen skola för barn som är särskilt begåvade. Däremot finns det ett antal spetsutbildningar där elever som vill fördjupa sina kunskaper kan få hjälp att göra det.

I Luleå arbetar gymnasielektorn Anna Wedestig på en naturvetenskaplig gymnasielinje med matematik som spets.

- Den finns en risk att man framstår som ett pucko om man säger att eleverna är smartare än mig men man måste vara trygg på det sättet att man kan erkänna när man inte kan.

Programmet är gjort av Joseph Knevel

joseph.knevel@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jesper Kråkhede lärde sig läsa bara genom att höra sin mamma läsa sagor.

I byn där han växte upp låg lekskolan granne med biblioteket och när hans kompisar lekte med byggklossar slukade Jesper allt om rymdsonderna Voyager 1 och 2.

Men skoltiden blev tråkig och betygen medelmåttiga.

– Det är en myt att särbegåvade också alltid är högpresterande, säger Jesper.

För ungefär tio år sedan gjorde han föreningen Mensas IQ-test och fick veta att han är väldigt intelligent.

– Då föll allt på plats, äntligen kunde jag vara mig själv, säger han.

Ett program av Lotta Malmstedt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Byn Tolg utanför småländska Växjö är en av de där byarna folk väljer aktivt. En by med rykte om sig att vara drivande. I många svenska landsbygder är urbaniseringen sedan länge över, om man med urbanisering menar flytten från glesbygd till storstad. Nu handlar det istället om att möta andra framtidsutmaningar. Vi möter bland annat odlaren Maja Söderberg som ser det odlande lokalsamhället som ett sätt att möta klimatutmaningarna. Och så blir det visionsmöte i föreningslokalen där en av bilderna av byn är en man med lite för stor mage. Varför det?

Producent för serien "Den moderna byn" är Ola Hemström. Har du tankar eller vill höra av dig till de medverkande, maila gärna till Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Det är viktigt att mobilisera brett och låta människor få vara delaktiga på sina egna villkor" säger Anna Haraldsson Jensen.

Hon är engagerad i den ideella föreningen "Röstånga tillsammans" som i sin tur startat byns eget aktiebolag. Röstånga utvecklingsaktiebolag (RUAB). Ett verktyg för att utveckla bygden, som hon ser det.

Ola Hemström har besökt två byar där man valt nya vägar framåt. För i många landsbygder har urbaniseringen sedan länge upphört, om man med den menar flytten från glesbygd till storstad. Nu är det andra stora framtidsfrågorna som står i fokus.
Men hur gör man för att gå framåt tillsammans?

Har du frågor eller vill höra av dig till medverkande, maila gärna seriens producent. Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lukas och hans familj kommer från Sverige men på grund av att de vill bedriva hemundervisning så har de fått flytta utomlands till ett land där det fortfarande är tillåtet, i Sverige förbjöds hemundervisning 2011. Familjen valde då att flytta till Åland där barnen har läroplikt och inte skolplikt.

– Jag känner mig väldigt fri och har nog ett närmre förhållande till min familj än vad andra i min ålder har. Men visst har det kunnat kännas som att jag saknar nåt ibland, säger Lukas om sättet han undervisas på.

Malin Marcko följer 16-åriga Lukas några dagar i hans liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Matewos Birhanu, Henos Yohannes går i nian på Enskede skola i Stockholm. När de inser att de är på väg att bli underkända i svenska bestämmer de sig för att göra något speciellt för att rädda betyget och visa skolan vad de går för. Med hjälp av specialläraren Ingrid Hagstrand drar de igång ett annorlunda projekt. Allt verkar spännande och roligt tills vardagen kommer i kapp. Orkar de? Kommer de att klara uppgiften?

Programmet är gjort av Karin Hållsten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag upplevde det som att hon anklagade mig för att vara precis som den personen som våldtog henne. Det säger Gustav som är 30 år och minns när hans dåvarande tjej fick minnen från en våldtäkt när de hade sex.

När blir sex ett övergrepp? Varför är det så svårt att prata om? Och varför provocerar berättelser från den sexuella gråzonen så mycket?

Programmet är gjort av Sukran Kavak.

Sukran.kavak@sverigesaradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna Torndahl visar hur vi snabbt och effektivt kan få igång en eld utan tändstickor. Allt som behövs är en tampong, ett batteri och lite stålull. Men folk tittar lite förvånat på henne där hon står på parkeringen med en rykande tampong i handen.

Anna jobbar för Försvarsutbildarna som fått uppdrag från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att under fyra år informera så många som möjligt om hur vi ska klara en kris när och om katastrofen drabbar oss.

- Tidigare när vi gjorde lumpen fanns kunskapen hos många, men idag när värnplikten är vilande har mycket av den kunskapen försvunnit hos den yngre generationen, säger Anna Torndahl.

Under sig har hon en hel stab av informatörer, däribland Ingela Hjulfors Berg och Anja Holmström, som informerar det sex timmar långa informationsmaterialet "För din säkerhet" till allmänheten.

Och på en affär i Umeå hjälper expediten Lucas Anna Torndahl att hitta de saker som ska läggas i en krislåda. Lucas är övertygad om att han vid en kris kommer att klara sig bra eftersom han bor i lägenhet mitt i stan, varpå Anna Torndahl förklarar att det är just de som är mest sårbara.

Ett program av
Gunilla Nordlund
tendens@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hemvärnschefen Hans Håkansson känner till varenda liten vrå kring skjutfältet i Tofta. Här har han jobbat i många år. Hans positiva åsikter om den nya upprustningen på ön delas inte av alla.

Gotland har alltid ansetts som strategisk viktigt på grund av sin position i Östersjön. Efter tio år utan militär närvaro har en ny stridsgrupp permanentats på ön.

Boende i Suderbyns ekoby som ligger granne med Tofta skjutfält är oroliga för att den ökade militära aktiviteten ska leda till buller, förgiftat vatten och förlorad åkermark i området.

Jordbrukaren Nils Malmqvist är däremot nöjd med den nya militäranläggning som granne.

Programmet är gjort av Cecilia Mora
Cecilia.mora@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rubys föräldrar träffades på ett behandlingshem för personer med missbruk. Innan hon fyllde två år hade hon varit placerad i tio olika jourhem. Hon behöll alltid en viss kontakt med sin biologiska pappa. Nu har det gått fyra år sedan hon hörde av honom.

– Jag vet inte om han lever ens, jag längtar så efter honom, säger hon.

Programmet är gjort av Cecilia Mora

Cecilia.mora@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även Hanna och Malin lider av vestibulit. De har, precis som Ida, bollats runt i vården och upplever att det saknas kunskap om smärttillståndet.

Hur påverkar vestibuliten deras liv? Hur gör de med sex och hur ser de på framtiden?

Vestibulit är ett smärttillstånd som beror på att nerverna vid slidöppningen är överkänsliga. För många blir det omöjligt att ha tajta jeans, tampong eller att ha vaginalt penetrerande sex. Man vet inte säkert varför man får vestibulit. Men det finns hjälp att få.

Programmet är gjort av Paloma Vangpreecha och Caroline Kernen och är ett samarbete med P3 Nyheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige tar det i genomsnitt 8 år från att man söker vård till att man får sin enometrios-diagnos. Många blir feldiagnostiseradeoch en del har fått opera bort blindtarmar och liknande i onödan.

Programmet är gjort av Lovisa Haag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sofia har bara haft sin egen kanal i sex månader men hundratusentals har redan sett hennes videos. Hennes första och mest sedda video handlar om när hon förstorade sina läppar.

- Det man gör är att man säljer in sig själv, man är sitt eget varumärke.

Men nu har hon bestämt sig för en ny nisch. Nästa video handlar om 100 anledningar till varför hon är feminist.

Följ med bakom kulisserna hos en Youtube- stjärna.

Vad var det som fick henne att byta spår.

Ett program av Sukran Kavak

Sukran.kavak@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av killarna som kvalat in till finalen är Patrik Sjöö från Järfälla. Han har ett ”tolvpack” på magen och tror att det kan bli hans segerrecept i kväll.

Om han vinner kvalificerar han sig till världsfinalen i Bali, men Patrik vill främst vinna av en annan anledning: han vill kunna kalla sig för Sveriges man.

– Jag kommer väl säga lite skämtsamt till mina polare att ”här kommer Sveriges man”, säger Patrik, som berättar att han är adopterad från Bulgarien och tror att hans östeuropeiska gener hjälpt honom att nå hit.

En annan som vill vinna i kväll är Alex D’Rosso. Alex blev uppmärksammad när han som förste person fångade alla Pokemons i det nya mobilspelet. Han är även med i den senaste säsongen av Paradise Hotel - och nu vill han kröna detta lyckosamma år med en skönhetstitel.

Sigge Dabrowski följer med in bakom kulisserna när Mr Universe Sverige ska utses.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bilal har tio olika namn och säger till polisen när de frågar vad han heter:

– Ni får kalla mig vad ni vill. Jag vet inte ens själv vem jag är. Jag är som en hund. Jag har ingenting.

Hamid och Bilal. Två unga män på drift i Europa.

Programmet är gjort av Randi Mossige Norheim.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reportern Ulrika Bergqvist möter 22-årige Josef när vännerna, ett gäng gatpojkar, tar farväl på bårhuset vid Danderyds sjukhus. Han och den döde killen har levt parallella liv. De kommer från samma lilla ort. Båda lämnade Marocko när de fortfarande var barn och har nu levt flera år på drift i Europa. Vännen har korsat gränserna för sista gången. Josefs resa fortsätter.

Det här är en berättelse om dem som levt utanför systemet hela sitt liv, först i Marocko sedan här i Sverige. Som drömmer om en fristad men inte har rätt till asyl.

Programmet är en förkortad version av P1 Dokumentären "Enkel resa till Europa". Hela dokumentären hittar du här nedan.

Programmet är gjort av Ulrika Bergqvist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hanna hade en lycklig barndom men var ett bekymrat och känsligt barn. Hon funderade över många saker och i femman började hon sova allt sämre.

Hennes föräldrar försökte på alla sätt och vis hjälpa henne. Till slut bytte hon skola, men problemen fortsatte.

Hanna gick till Barn och ungdomspsykiatrin under många år och fick till slut veta att hon hade en depression.

- Det är ganska skrämmande när man är ung och huvudet liksom går sönder, säger Hanna i programmet.

Hanna gick ut nian med streck i alla ämnen.

-De trodde jag var skoltrött och förstod inte att jag verkligen ville gå till skolan, men att jag inte kunde. Hade jag haft en knapp att trycka på skulle jag gjort så att allt blev bra.

Hanna är idag 19 år och har läst in grundskolan.

Har du en liknande berättelse? Skriv till tendens@sverigesradio.se eller till producenten för programmet gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Ett program av
Gunilla Nordlund
tendens@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Yassi är i TV-branschen. Hon jobbar mycket och gärna och trivs med sitt liv. Men så på en sekund förändras Yassi’s liv totalt. Allt faller i spillror.

Efter två och ett halvt år är hon fortfarande sjukskriven för utmattningssyndrom och försöker hitta tillbaka till livet.

Programmet är gjort av Deniz Merdol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Geir Ivar Elgio, var en flitig anonym spermadonator när han studerade medicin på 80-talet. Då var alla norska donatorer anonyma. Idag, 30 år senare, är han medveten om hur viktigt det är för vissa donatorbarn att söka sitt ursprung.

Han är en av flera lyssnare som reagerade på dokumentären ”Jakten på min donatorpappa” som sändes i Tendens i maj. Programmet handlar om Malin, en ung kvinna som inte kan släppa tanken på hur hennes donatorpappa ser ut sen hon fick höra sanningen om sitt genetiska ursprung.

Programmet är gjort av Cecilia Mora

Cecilia.mora@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gunnel Johansson lämnade byn Eldshult i västra Småland på 60-talet och bor numera i Stockholms innerstad.
”Det väckte ett spår av dåligt samvete över att jag inte stannade kvar och tog hand om gården. Men också min djupa kärlek till dem som stannar och brukar jorden.”

Ola Hemström har samlat upp röster och reaktioner som kom in efter programmet "Vem ska ta över gården" i Tendens systerprogram "Svenska berättelser". Reaktioner som oftast kommit från stadens landsbygdsmigranter.

Hör också Malin Sundin berätta om hur det gick med beslutet om framtiden!

Gunnel Johansson undrar om det är fler som delar hennes erfarenheter och känslor. Vill du nå henne så maila gärna Tendens på tendens@sverigesradio.se.