Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kondomen, och andra preventivmedel, har under hela 1900-talet varit omdebatterad i Sverige. I början av 1900-talet så fanns det en rad preventivmedel, inte minst för kvinnor som pessar, svampar, livmoderinlägg, kemiska preventivmedel och kondomen för män.

Då växte också en särskild typ av butik fram i Sverige: sjukvårdsaffären. Utåt såldes plåster, mensskydd och hygienartiklar, men enligt forskning om marknaden 1910–1979 kom en mycket stor del av intäkterna från preventivmedel. Försäljningen skedde i ett samhälle där moral, religion och lagstiftning satte ramarna, och där varorna sällan kallades preventivmedel. I reklambroschyrer beskrevs de i stället som hygieniska gummivaror, och kondomen kunde kallas kondongen.

Diskretion var central. Butikerna kunde vara könsseparerade med en ingång för herrar och en för damer. Handeln skedde också via postorder, med separata postadresser för män och kvinnor. I Stockholm gick det till och med att beställa via telefon och få leverans genom en springpojke. Samtidigt granskade posten försändelser, eftersom spridning av preventivmedelsinformation var olaglig.

Bakom flera sjukvårdsaffärer fanns även politiska drivkrafter kopplade till nymalthusianska, socialistiska eller anarkistiska miljöer, där preventivmedel sågs som en väg till bättre villkor, särskilt för kvinnor och arbetarklass.

Försäljningen av preventivmedel har ända fram till 1970-talet varit reglerad på olika sätt. Men under andra världskriget insåg staten att kondomen kunde vara till nytta eftersom könssjukdomar spred sig snabbt, inte minst hos värnpliktiga soldater. Därför började staten propagera för användning av kondom, dock visade det sig i slutet av kriget att åtta av tio kondomer hade hål i sig.

Medverkande: Anna Inez Bergman, ekonomisk historiker

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad vet vuxna egentligen om hur unga mår? Och vad händer när unga själva får vara med och bestämma vilka frågor forskningen ska ställa?

I Vetenskapsradion möter du ungdomar och unga vuxna som blivit medforskare i ett unikt projekt vid Uppsala universitet. Tillsammans med forskare har kartlagt vad som stärker ungas psykiska välbefinnande , intervjuat allt från skolor och idrottsföreningar till företag och myndigheter, analyserat svaren och tagit fram över 50 förslag på förändringar.

Men programmet handlar också om något större. Flera av deltagarna hade en ganska stereotyp bild av forskare innan de själva blev en del av forskningsvärlden. Nu vill de visa att forskning inte behöver göras om unga, utan tillsammans med unga.

Hur påverkas resultaten när de som berörs får vara med och formulera frågorna? Vad kan forskare vinna på att släppa in unga perspektiv i hela forskningsprocessen? Och varför menar deltagarna att det faktiskt inte är så svårt att involvera unga som många tror?

Ett program för dig som är nyfiken på hur forskning går till, vill påverka frågor som rör unga människors liv eller söker nya sätt att förstå psykiskt välbefinnande. Och för forskare som vill upptäcka kraften i att göra unga till medskapare istället för studieobjekt. Lyssna och få nya perspektiv på både forskning och ungas möjligheter att förändra samhället.

Medverkar gör medforskarna Carla Bäckström, Sigfrid Dammström, Cazper Oskarsson, Kerstin Åkesson, Frida Cramér samt forskaren Veronica Hermann vid Uppsala universitet.

Reporter: Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.

Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.

AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från september 2025. Sedan dess har Iris Elmazoska blivit doktor i sitt ämne och den studie som nämns i programmet som ännu inte vetenskapligt publicerad, är nu publicerad.

Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.

Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.

Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör.

Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:

Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research

Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 1950 lämnar fartyget Galathea 2 Köpenhamn inför stor uppståndelse. Kursen sätts mot de djupaste delarna av världshaven, där kunskapen då var så begränsad att det till och med var en öppen fråga om liv fanns på 7–10,5 kilometers djup.

Projektet hade tagit form redan under ockupationsåren, efter att djuphavsforskaren Anton Bruun väckt rubriker med sin tro på gigantiska ålar, en möjlig sjöorm, inspirerad av ett tidigare fynd av en flera meter lång ållarv. Tillsammans med reseskildraren och mediemannen Hakon Mielche blev sjöormen också ett sätt att skapa pengar och publicitet, samtidigt som den danska staten efter kriget såg expeditionen som en chans att visa upp Danmark som modern forskningsnation.

Ombord fanns trål och en vinsch med 12 kilometer vajer. När Galathea når Filippinergraven, då uppmätt till 10 540 meter, uteblir sensationerna men trålen ger ändå avgörande fynd. Små djur från extremt djup bidrar till att beskriva livet i det som Brun kallar den hadala zonen, och expeditionens resultat fortsätter att påverka djuphavsforskningen.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från juli 2026.

Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett.

Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science.

Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

I programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto:

Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/

Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. Arkhipov

Grönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn Leffmann

Sidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug Hynes

Domherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van Hecke

Gärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504

Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Brasilien ligger i topp i WHO:s statistik över kejsarsnitt: 55,5 procent av alla barn föds med operation, och i privat vård över 80 procent. Samtidigt visar en stor studie att de flesta kvinnor vid första besöket i mödravården önskar en vaginal förlossning.

I Rio de Janeiro beskriver gravida hur jakten börjar på de få läkare som erbjuder ”respekterad” vaginal födsel. I den privata sektorn pekas finansieringen ut: sjukförsäkringssystem och ersättningar gör planerade snitt enklare att schemalägga och mer lönsamma, medan en vaginal förlossning kräver beredskap dygnet runt.

I offentlig vård finns andra drivkrafter. Brist på smärtlindring, underbemanning och avsaknad av egna rum kan öka rädslan inför värkarbetet. Flera vittnar också om ”obstetriskt våld” – från att lämnas utan stöd till åtgärder utan samtycke, som rutinmässigt klipp, så kallad episiotomi.

Reporter: Sara Heyman
sara.heyman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är många miljarder i statsbudgeten som ska delas ut till universitet och forskare, och Vetenskapsradion har frågat alla riksdagspartier vilka särskilda satsningar på forskning de skulle vilja göra under kommande mandatperiod. Bland annat finns AI, kvantteknik, life science och klimat med på önskelistan.

Mats Benner, som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, ger sin syn på vilken betydelse satsningarna skulle kunna få för svensk forskning.

Programledare: Camilla Widebeck
Reporter: Sara Sällström
Producent: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lars Mytting var från början journalist, sedan skönlitterär författare, och 2011 kom han med boken Ved. Den kom att översättas till 22 språk och kommer nu i en nyutgåva, där beredskapsperspektivet får större plats.

Vi möter honom på en strand i en skog. Där gör han upp en eld – med en metod som han lärt sig av norska samer.

Den eldningsmetod han själv utvecklat tillsammans med en vän bygger på principen att man ska tända i toppen, och han kallar den ”Käringen på bron”. Den använder han hemma när han eldar i en kamin. Hör om hur den går till och varför den fått det namn den fått.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 23/4–2025.

Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.

För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik.

Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På ett labb på Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala sitter doktoranden Kevin Nielsen och sållar jord. Han är på jakt efter de okända, och för ögat, osynliga svampar som finns där. För enligt uppskattningar så är bara några få procent av hela svampriket känt för vetenskapen. Överhuvudtaget så är mycket okänt om svampar, det är till och med svårt att avgöra vilket kön de har.

Med hjälp av modern DNA-teknik så försöker nu forskare vid Uppsala universitet ta fram metoder som kan avslöja mer om svamparnas okända värld. Följ med ut i skogen där svamparna växer i underjorden och till labbet där man försöker titta in i svamparnas arvsmassa med hjälp av laser.

Medverkande: Kevin Nielsen, doktorand vid Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Landskapet i Europa blir allt mer skogsklätt när traditionellt jordbruk läggs ned och betesdjur försvinner från marker som tidigare hölls öppna. I takt med urbanisering och en åldrande befolkning växer buskar och träd in på gamla åkrar och hagar, samtidigt som stora ytor planteras med tät barrskog. Skogstäcket har ökat tydligt i flera länder: i Frankrike från 14 procent 1871 till 33 procent 2025, i Spanien från 28 till 38 procent och i Italien från 26 till 32 procent sedan början av 1990-talet. I EU som helhet har skogstäcket stigit från cirka 37 till 41 procent.

Historiskt har skogarnas utbredning gått i vågor. Efter digerdöden på 1300-talet och efter stora krig kunde skogen återta övergiven mark, för att sedan trängas tillbaka när befolkningen växte igen. Dagens återförskogning drivs däremot inte av massdöd, utan av att landsbygden tappat människor och näringar.

Mer skog betyder mer bränsle. När klimatförändringar ger varmare och torrare somrar och en längre period med hög brandrisk i Medelhavsområdet kan skogsbränder bli både fler och mer våldsamma, särskilt där barrträd i monokultur dominerar.

För att förstå utvecklingen bakåt i tiden används pollenanalys och dendrokronologi, och i nutid fjärranalys med satelliter.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är uppdaterat torsdag förmiddag, 20260903, efter att kärnteknikföretaget Studsvik, som i våras köpte Kärnfull Next, gått ut med att man har slutit ett avtal om fyra små modulära reaktorer, SMR från GE Vernova Hitachi och att de kommer att bilda ett projektbolag för att bygga och driva ett nytt kärnkraftverk och att de kommer att välja att gå vidare i antingen Valdemarsvik eller Studsvik utanför Nyköping.

I bygdegården i Gryt i Valdemarsvik är frågan om ny kärnkraft plötsligt en lokal valfråga. På en åker i Målma nära havet finns planer på fyra till sex små modulära reaktorer, SMR, och kommunen kan behöva ge besked redan i början av nästa år. Samtidigt finns möjligheten att stoppa projektet med kommunalt veto, i en ny tillståndsprocess där besked ska lämnas tidigt och utifrån mindre underlag än tidigare.

Kärnkraftsingenjören Johnny Gliving, med lång erfarenhet från Oskarshamns kärnkraftverk, anser att platsen är fel för ett nytt kärnkraftverk. Han pekar på att infrastrukturen saknas – breda kraftledningsgator, vägar och industrihamn – och att kylvattnet kan bli en avgörande flaskhals i Valdemarsviken. I ansökan uppskattas behovet till 40–90 kubikmeter vatten per sekund, något som enligt kritiker kan förändra vattenutbytet längre in i viken. Dessutom beskrivs ett behov av att leda ut uppvärmt kylvatten mot öppet hav, vilket kan kräva en kilometerlång tunnel.

Ansökan har också granskats av Strålsäkerhetsmyndigheten, som pekat på brister och oklarheter kring bland annat beredskapszoner, utrymning av området och vilka reaktorer som ska användas. När besluten närmar sig växer pressen på kommunpolitikerna – och oenigheten mellan partierna.

Reporter: Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se

Producent: Gunilla Kyhlén
gunilla.kyhlen@sr.se

Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 17/6–2025.

Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet publicerades första gången 28/8-2026.

I Uppsala används ett AI-verktyg till hjälp med allmänläkares jornalföring. I Göteborg har AI-system utvecklats som utifrån EKG kan identifiera personer som löper hög risk att dö plötslig hjärtdöd.

Det är två av nästan 900 AI-initiativ i Norden som finns på den nya kartan. Utvecklingen går fort. Men enligt sjukhusdirektören på Karolinska Sjukhuset, Christophe Pedroletti, hänger lagstiftningen inte med. Den måste justeras för att vi inte ska missa möjligheter.

Samtidigt beskriver han som att vi är inne i en mognadsprocess – det blir ibland fel i systemen. Kvalitén, patientsäkerheten och tilliten måste hela tiden säkras, menar han.

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om det inte fanns vattenlevande, eller akvatiska, svampar skulle våra vattendrag snabbt proppas igen med löv. Dessutom skulle insekter och fiskar och fåglar snabbt drabbas av matbrist. De akvatiska svamparna är nämligen de som står för den mesta nedbrytningen och därmed näringsåtervinningen av löven.

Möt forskarna Jennifer Anderson och Ziming Wang som försöker ta reda på mer om de här svamparnas ofta gåtfulla biologi.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Uppsala används ett AI-verktyg till hjälp med allmänläkares jornalföring. I Göteborg har AI-system utvecklats som utifrån EKG kan identifiera personer som löper hög risk att dö plötslig hjärtdöd.

Det är två av nästan 900 AI-initiativ i Norden som finns på den nya kartan. Utvecklingen går fort. Men enligt sjukhusdirektören på Karolinska Sjukhuset, Christophe Pedroletti, hänger lagstiftningen inte med. Den måste justeras för att vi inte ska missa möjligheter.

Samtidigt beskriver han som att vi är inne i en mognadsprocess – det blir ibland fel i systemen. Kvalitén, patientsäkerheten och tilliten måste hela tiden säkras, menar han.

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i september 2025.

I en garderob i en studentlägenhet i Uppsala hänger en nysydd Delsbodräkt. Första gången Erik Bäckström skulle ta på sig den tog det 20 minuter, det är så många dräktdelar som man kan vara lite osäker på hur de ska sitta egentligen. För Erik är dräkten ett festplagg med en fin historia, som kommer att hålla i många år framöver.

Etnologen Anna Lindkvist Adolfsson ser flera skäl till att många vill ha en folkdräkt just nu. De är sydda i hållbara material, som ull och linne. Att köpa en folkdräkt är ett bra miljöval, säger hon. Dessutom kanske de oroliga tiderna vi har nu bidrar till att människor tänker mer på sin historia. Det finns någon sorts trygghet i en dräkt som ens äldre släktingar har haft, säger Anna.

Medverkande:
Erik Bäckström
Olga Schildt
Anna Lindkvist Adolfsson, etnolog och konstnär

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20250902.

Följ med Cilla Robach som är chef för samlingsenheten på Nationalmuseum för att upptäcka vilka plastföremål som varit typiska under olika decennier.

Vad betyder plastens egenskaper och våra förväntningar på den, för hur lätt eller svårt det kan bli att få stopp på de föroreningar som förknippas med det? Och hur skulle det typiska svenska fredagsmyset ha sett ut utan plasten?

Statsvetaren Karl Holmberg har forskat om hur vi lärde oss att börja använda engångsförpackningar av plast.

Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett par mil öster om Nuuk, på Grönland, ligger Kobbefjords forskningsstation. Här forskar Viktor Gårdman, från Norrköping, på myggor och knott. På sommaren måste han ha ett nät över sig för inte bli uppäten. Men det hindrar inte Viktor, han vill ta reda på vilken roll dessa insekter har för ekosystemet på Grönland.

Hitintills har han upptäckt att myggor är en ganska viktig pollinatörer av vanliga växter, att nykläckta myggor är en viktig föda för spindlar men att de inte är en lika viktig föda för fåglar.

Medverkande: Viktor Gårdman, doktorand vid Grönlands naturinstitut i Nuuk.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyraprocentsspärren avgör vilka partier som tar plats i riksdagen och leder till återkommande dramatik i varje valrörelse. Inför valet 2026 syns det när Liberalerna länge legat under fyra procent i flera opinionsmätningar.

Spärren infördes när Sverige gick från tvåkammar- till enkammarriksdag. Den bygger på politiskt kalkylerande; där det demokratiska värdet av proportionell representation vägs mot att få effektiva, handlingskraftiga majoriteter och regeringar.

Statsvetenskapliga resonemang pekar på att fyraprocentsspärren kan leda till taktisk röstning och stödröstning för att undvika en bortkastad röst. Men det finns ingen stor debatt eller samlad opinion i Sverige som kräver att fyraprocentsspärren ändras. Och förändring svår, eftersom spärren är en grundlagsfråga och vinnare och förlorare skiftar över tid. Och vad skulle vi ha istället?

Jämförelser med Danmark, Nederländerna och Finland visar att andra spärrar, eller inga nationella trösklar alls, ger andra partilandskap.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid ett panelsamtal på Försvarshögskolan gav Tegnell sina reflektioner om vad som blev rätt under pandemin och vad som kunde gjorts annorlunda.

Att det kommer fler pandemier kan vi vara säkra på. Men om det blir influensavirus, coronavirus eller något annat smittämne som orsakar dem kan vi inte veta. Kanske sprids istället en matburen smitta över världen?

Det enda vi vet säkert är att nya smittor kommer att komma, och att vi behöver vara bra på att fatta beslut också under osäkra omständigheter och ändra dem vid behov. Det menar både Anders Tegnell och Emma Spak, som arbetade på SKR under pandemin och nu samordnar regionernas arbete.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 18/8–2025.

En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.

Medverkande:

Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker

Reporter:
Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från februari 2026.

Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.

Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap.

Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.

Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.

Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar.

Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetiskt föräldraskap.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Solpaneler mitt i ett spannmålsfält kan göra att samma hektar ger både solel och skörd. På försöksåkern i Kärrbo utanför Västerås testar Mälardalens universitet solsambruk, eller agrivoltaik, med paneler som står glesare än i en konventionell solpark. Vissa paneler är vertikala, andra sitter högt så att traktor och tröska kan passera.

På fältet upptar panelerna omkring 10 procent av ytan, resten är åker med spannmål, vall och andra grödor. Skuggan kan bli en fördel när värmeböljor torkar ut marken och växterna slipper det värsta solgasset, samtidigt som regniga somrar kan ge sämre förutsättningar när marken torkar långsammare. Forskarna mäter mikroklimat och hur ljus fördelas över marken, men också hur grödor kan påverka elproduktionen genom att reflektera ljus.

Intresset ökar när stora solparksprojekt stoppas på bördig jord, som på Kullahalvön, och när Sverige ännu saknar tydliga regler för relationen mellan el och skörd. I Tyskland krävs att 66 procent av ursprunglig skördeavkastning finns kvar. I Sverige finns större exempel i Hova där ett 13 hektar stort solsambruk ger el till cirka 1 600 hushåll och lämnar 80 procent av ytan för jordbruk.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En ljus sommarnatt följer Vetenskapsradion med en del av SLU-forskaren Anna Risings forskargrupp ut på spindeljakt vid en småbåtshamn. Här ska de hitta och samla in brospindlar som de kan studera på labbet för att förbättra den konstgjorda spindeltråden som forskargruppen är känd för. Den är nämligen inte lika stark som originalet.

Drömmen är att få ett såväl miljömässigt som funktionsmässigt hållbart material som kan användas inom modeindustrin, till sportutrustning, i försvaret och så vidare.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Det här är ju helt orimligt. Vi kan inte ha hittat det här, sådant ju händer inte”, säger osteoarkeologen Alexander Sjöstrand om skeletten han hittat efter en gravid tonåring och hennes foster, som tros ha dött för 9 000 år sedan.

Vi hör honom berätta om fynden på plats på Lilla Karlsö utanför Gotland, och låter experterna i studion sätta fynden i sammanhang.

Medverkande: Jan Apel, professor i arkeologi och Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi, båda vid Stockholms universitet.

Reporter: Maria Ullstén, P4 Gotland
Ljudtekniker: Nils Lundin

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i juni 2026.

Den första början till kunskap om när solförmörkelser ska ske togs fram av babylonierna i Mesopotamien. De gjorde astronomiska mätningar – men försökte samtidigt i hitta kopplingar mellan himlafenomenen och vad som hände på jorden.

Vi hör Jonathan Lindström, arkeolog och författare med intresse för astronomi.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i maj 2026.

Idag är skönhetsindustrin större än någonsin, med fler salonger, fler produkter och fler ingrepp. Men det fanns liknande salonger redan för 100 år sedan. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har forskat om hur den kommersiella skönhetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet med institut som erbjöd allt från krämer och bantningskurer till riskabla ingrepp som paraffininjektioner – dåtidens ”fillers” som kunde ge svåra komplikationer.

Programmet handlar också om varför kroppsideal förändras över tid, hur kommersiella intressen driver på och varför dagens extremt smala ideal har fått ny kraft.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i september 2025.

Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram?

En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann.

Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskningen mot hiv har gjort stora framsteg. Nya långtidsverkande läkemedel kan ge ett mycket starkt förebyggande skydd mot hiv med bara två sprutor om året. Dagens behandlingar för de som smittats gör att personer med hiv kan leva långa liv utan att smitta vidare.

Samtidigt presenterades oroande signaler på den internationella AIDS-konferensen i Rio de Janeiro. När USA och flera europeiska länder minskar biståndet riskerar viktiga insatser för testning, prevention och vård att försvagas, särskilt i Afrika där hiv-bördan är som störst.

I Vetenskapsradion berättar professorerna Anna Mia Ekström och Anders Sönnerborg om de senaste forskningsresultaten, möjligheterna att nå FN:s mål om att få slut på aids som folkhälsoproblem, och varför framgångarna nu kan hotas av minskad finansiering. Hur nära är forskarna att stoppa epidemin, och vad händer om världen drar ner stödet just när målet verkar vara inom räckhåll?

Under AIDS-konferensen visades också på hur mode och haute couture kan användas för att gestalta vetenskapliga framsteg och minska stigmat kring hiv. Professor Anna-Mia Ekströms forskning har designern Taurai Valerie Mtake och skräddaren Malick Sylla tolkat i ”Threds of Resilience”. Plagget vill visa hur hiv-vård bygger på sammanlänkade system av forskning, hälso- och sjukvård för att kunna bli framgångsrik. För det här krävs också samarbete mellan människor som lever med hiv både i Sverige och Afrika. Klänningen har valts ut för att visas under New York Fashion week senare i höst.

Medverkande i Vetenskapsradion gör Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Anders Sönnerborg, professor i infektionsmedicin och virologi vid Karolinska institutet. Både är också överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent Sara Sällström
Sara.Sallstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

Institutet för språk och folkminnen har flera arkiv runt om i landet där uppteckningar som gjordes tidigt 1900-tal förvaras i mappar. Nu har många sidor scannats in och lagts ut på nätet. Där plockas de upp av frivilliga som tyder skrivstilen och skriver ut texterna.

Vi träffar Kenth Sanfridsson i Arvika som gärna skriver ut texter från sin hembygd, och som delar med sig av dem under folktrokvällar och i sociala medier. Vi möter också Alessandra Mastrangelo, inflyttad från Italien, med ett särskilt intresse för svenska trollformler.

– Innan vi började med det här var alla våra fina uppteckningar ganska gömda i våra arkiv, säger Kamilla Kärrstedt på Institutet för språk och folkminnen.

Nu har uppåt 50 000 av sidorna transkriberats, och fler är på gång.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Thelma Åberg
thelma.aberg@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången den 16 april 2026.

I ett labb på Uppsala universitet finns små skalbaggar, fröbaggar, som i rakt nedstigande led härstammar från skalbaggar som samlades in 1983 och började födas upp i Belgrad.

Det handlar om att skapa evolution på labb. Göran Arnqvist, professor i zooekologi, berättar hur forskarna kan styra den i olika riktningar – till exempel mot kortare eller längre liv. I vissa linjer har fröbaggarna på några hundra generationer utvecklats till att leva ungefär dubbelt så länge som tidigare.

Han är också intresserad av könskonflikter i djurvärlden. Sådant finns också bland fröbaggarna – alltså egenskaper som gynnar det ena könet men kan vara dåligt för det andra. I det här fallet hannarnas taggiga parningsorgan som skadar honorna inuti.

Dessutom: om varför Ulf Lundell hörde av sig till Vetenskapsradion, två år efter att han hört om Görans forskning på radio, något som måste ha gjort intryck.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 11 februari 2026.

Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.

Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad.

Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 28 april 2026.

Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.

I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.

Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI.

Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I år har det som kallas smarta piller med en antenn producerats. De kan signalera när de nått fram till magsäcken och ge information om att läkemedlet nåt sitt slutmål. Än så länge har det bara testats i grisar.

Av flera så kan det uppfattas som ett sätt att säkra att läkemedel verkligen har inmundigats. Medan andra undrar om det inte finns enklare sätt att få patienter att vilja ta de läkemedel som förskrivs. Å frågan är vad som händer för patienter som redan är rädda för läkemedel.

Medverkar gör Peter Hovstadius, medicinsk chef för LIF, de forskande läkemedelsföretagen, Eva Flock, kanslichef för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket, Max Herulf, avdeldningschef på E-hälsomyndigheten, Tobias Bäckström, medicinsk chef i Norden för Novartis samt Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Umeå universitet och sakkunig i Statens medicinetiska råd, SMER. Alla hade tidigare deltagit i ett seminarium av SMER under Almedalsveckan i Visby.

Programledare Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesraido.se

Producent Michael Borgert
Michael.Borgert@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251111.

Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.

Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.

Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.

I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.

I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.

Reporter Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se

Producent Lars Broström
Lars.Brostrom@sverigesradio. se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i juni 2026.

Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.

I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.

Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.

Reporter: Elsa Östlund
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från november 2025.

På våningarna i Göteborgs universitetsbibliotek ligger Otto Nordenskiölds personarkiv, fyllt av kartonger märkta Sydpolen, Grönland och Peru. Bland godbitarna finns loggboken från ångbarken Antarctic, med anteckningar som följde med när fartyget övergavs och senare krossades i Weddelhavets is 1903. Här finns också originalfakturan på den forskarstuga som fraktades i byggdelar och restes på Snow Hill, tänkt som bas för mätningar medan fartyget arbetade vidare i de okarterade haven.

Dokumenten visar hur expeditionen 1901–1903 drogs in i oväntade isförhållanden, hur grupper hamnade på skilda platser och hur en vinter i provisoriska hyddor kom att prägla både människor och forskning. Telegram och brev speglar väntan hemma, tills argentinska örlogsfartyget Uruguay till sist nådde fram. I samlingarna finns även korrespondens med polarupptäckare som Roald Amundsen, Robert Falcon Scott och Ernest Shackleton, samt manus till ett tal i Göteborg 1908.

Föreståndaren Anders Larsson pekar också på material om Nordenskiölds liv i Göteborg, från Geografiska föreningen till arbetet med den blivande Handelshögskolan och fredsengagemanget under första världskriget. Arkivet började byggas upp 2001 och växer fortfarande genom gåvor från släktingar och kompletterande förvärv.

Reporter: Mats Carlsson Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Luften och atmosfären kan innehålla mer vattenånga ju varmare det är. Det ger mer avdunstning från marken och haven så att det blir torrare på marken, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.

Intensiva värmeböljor och bränder har präglat sommaren i södra och västra Europa. Men hettan har också bidragit till att torka ut marker och vattendrag, vilket fått konsekvenser för jordbruket, enligt en ny studie från forskarnätverket World Weather Attribution. I Frankrike förväntas lantbrukarna få den sämsta majsskörden på femtio år. Och även europeiska spannmålsodlare varnar för miljardförluster på grund av torkan.

Enligt forskarna handlar det inte om att det har regnat mindre i år, utan att hettan i sig förvärrar torkan genom att öka avdunstningen av vatten från jorden till vad forskarna kallar "en allt törstigare" atmosfär. Så kraftig avdunstning som skett den här våren har blivit omkring 80 gånger mer sannolik i Västeuropa med dagens mänskligt orsakade globala uppvärmning, enligt studien.

Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI; Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.

Programledare: Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sr.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett.

Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science.

Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

I programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto:

Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/

Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. Arkhipov

Grönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn Leffmann

Sidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug Hynes

Domherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van Hecke

Gärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504

Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången den 2 april 2026.

En gammal svartkonstbok från 1800-talet hittades i en ladugård i Ångermanland. Om den skrev italienska Alessandra Mastrangelo sin masters-uppsats under pandemin.

Sedan dess har hon också skrivit en doktorsavhandling om svenska trollformler. Alessandra har blivit Varbergs-bo och planerar nu en databas och en bok om svenska trollformler.

– De ger en inblick i vår psykologi och hur vi historiskt sett hanterat svåra situationer, som sjukdomar, säger hon.

Allt började med en fascination för det svenska språket – som hon numera talar obehindrat.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251028.

Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över.

Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk.

Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor.

Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner.

På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.

Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

I en stor hall på Sjöräddningssällskapets varv på Hönö utanför Göteborg, står en styrhytt till en 12-metersbåt. Den är monterad i ledade armar som gör att den kan skaka, gunga och vibrera – i takt med det som händer på en skärm som går hela vägen runt den.

Inifrån styrhytten ser man Fjällbacka skärgård i animerad version på skärmen. Och de båtar, vågor och väder som läggs in i den övning man ska genomgå.

Simulatorcentret ska när det är klart omfatta tre olika simulatorer, motsvarande de tre båttyper sjöräddningen bygger. Vi möter projektledaren Jonas Carlsson och tar en ”tur” tillsammans med sjöräddningssällskapets utbildningssamordnare Cecilia Jönsson.

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången den 16 februari 2026.

Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar.

Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock och verksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, projektledare ”Framtidens mat”, Axfoundation.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett öronbedövande ljud står en av väldens högst rankade fotbollsspelare Kylian Mbappé vid straffpunkten. Han ska lägga en straff i kvartfinalen mellan Frankrike och Marocko tidigare i årets fotbolls-VM. Men han får vänta – tre minuter tar det innan han får lägga straffen. Och han missar.
Vad händer i Kylian Mbappés huvud under den här tiden?
Vi har pratat med Sveriges egna ”fotbollsprofessor”, Andreas Ivarsson, som är professor i idrottspsykologi vid Högskolan i Halmstad om straffar, strategier och om vad den senaste forskningen säger om hur fotbollsspelarna bör tänka och agera för ett lyckat resultat.

Medverkande: Andreas Ivarsson, professor i idrottspsykologi vid Högskolan i Halmstad
Reporter: Joacim Lindwall
Producent: Michael Borgert

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i november 2025.

Under en av de resor som hennes pappa tog med henne på mötte hon en föräldralös elefantunge som blivit omhändertagen i fångenskap. Den såg så sorgsen ut att hon lovade den att hon skulle göra något för att elefanter skulle kunna leva vilt och fritt.

Sedan dess har hon bland annat hunnit med att motbevisa en myt om elefanters beteende. Och startat en organisation som jobbar för att elefanter och människor ska kunna leva som goda grannar.

Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i april 2026.

Sandberg har forskat om AI-utvecklingen och dess konsekvenser sedan 1990-talet. Nu tecknar han tre tänkbara framtider med superintelligent AI.

I en av dem blir vi människor utplånade eller undanträngda. Men i den ljusaste bilden har vi det bättre än vi kan föreställa oss - tillsammans med framtidens mjukvara.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251014.

I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.

Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.

WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i februari 2026.

En debatt om insekters förmåga att känna lidande blossade upp när Jordbruksverket lade fram ett förslag 2025 om nya regler för att hålla sällskaps- och hobbydjur.

Kognitionsvetaren Mathias Osvath menar att förlaget innehöll förhastade slutsatser om insekters förmåga att känna lidande. Han berättar om var forskningen står idag. Hör också om varför insekter måste använda varje hjärncell på ett mer effektivt sätt än vi människor.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogsbrandsforskaren Johan Sjöström undersöker resultaten av en skogsbrand i Sörmland från i våras. Centimeterhöga tallplantor, skira som dill, har kommit upp. För tallen är branden viktig för att den ska kunna gro och konkurrera med granen. Det handlar också om att brandövervakning av skogen med satellit blir alltmer avancerad så att bränder kan släckas innan de sprider sig. Det kan vara en förklaring till att det hittills i år inte har rasat några större skogsbränder i Sverige. Petra Ek är skogsbrandsexpert på forskningsinstitutet Skogforsk.

Producent Michael Borgert. Tekniker David Hellgren. Programledare Gustaf Klarin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

Sjöfartsverket satsar på både radiosändare i marknivå och en radarteknik som gör att en del fyrar framträder extra tydligt på radarskärmarna.

Men för de många fritidsbåtsskeppare som inte har radar, handlar navigationssäkerhet inför sommaren om att skaffa sig eller underhålla gamla navigationskunskaper med papperssjökort och kompass. Det är att följa en princip som funnits länge, konstaterar mästerlotsen Anders Knutas:

"Det har stått i alla navigationsläroböcker under historien att man ska använda flera av varandra oberoende navigationsmetoder. Men navigatören i fritidsbåtar har reducerat sig själv till att bli TV-tittare och kompassen till ett bra ställe att hänga kepsen på."

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i december 2025.

Ekonomisk tillväxt är mer än siffror i BNP – den handlar om idéer som ersätter gamla strukturer och skapar nya möjligheter. Teorin om kreativ förstörelse beskriver hur innovation driver utveckling, men också varför konkurrenspolitik och starka institutioner är avgörande för att processen ska fungera.

Forskningen bakom årets ekonomipris har förändrat synen på tillväxt och varför en helt avreglerad marknad riskerar att bromsa innovation. Här diskuteras också hotet från korruption, behovet av ett gemensamt europeiskt ekosystem för riskkapital och hur AI kan accelerera förändring – samtidigt som arbetsmarknaden ställs inför stora utmaningar.

Frågan om grön tillväxt och tillväxt med kvalitet lyfts som en central framtidsfråga.

Reporter: Knut Kainz Rognerud
knut.rognerud@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap.

Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.

Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förändringar i både miljö och beteenden, och hur landskapet förändrats från perioder av hårt mänskligt tryck till mer gynnsamma förhållanden.

Samtidigt väcker den ökade populationen frågor om framtida skydd, rättsliga processer och hur artens status påverkar förvaltningen. Den rekordgamla fågeln blir därmed en nyckel till att förstå havsörnens återhämtning och de omständigheter som format artens återkomst i Sverige.

Medverkande: Peter Hellström, rovfågelsforskare på Naturhistoriska riksmuseet

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Värmeböljor, skyfall och skred kan utgöra stora risker för människor, miljö och samhälle i Sverige, redan idag.

Men under de kommande decennierna förväntas de här och andra effekter av klimatförändringen bli både vanligare och mer intensiva. Det slås fast i Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys som tagits fram av 125 experter från 80 olika organisationer.

Enligt analysen går klimatanpassningen i Sverige alldeles för långsamt för att kunna möta de eskalerande klimatriskerna. Men samtidigt finns det mycket vi kan göra redan idag för att stå bättre rustade.

Programledare: Marie-Louise Kristola

marie-louise.kristola@sr.se

Producent: Michael Borgert

michael.borgert@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från september 2025.

Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.

Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.

Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.

Reporter Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från mars 2026.

Nu har spelfilmen ”I swear” gått upp på bio, om brittiske John Davidson och hans liv med Tourettes syndrom. Den har fått stor uppmärksamhet, inte minst för de tics som fick Davidson att ropa otidigheter på Bafta-galan tidigare i år.

Men hans form av tourette är inte den vanliga – bland de cirka en procent som får diagnosen som barn kämpar de flesta med andra problem. Och många är trötta på att den allmänna bilden att diagnosen handlar om att säga opassande saker – när de vanligaste vokala ticsen är harklingar och fnysningar.

För att få diagnosen Tourettes syndrom behöver man ha både motoriska tics (rörelser) och vokala tics (ljud) och ticsen ska ha pågått i minst ett år och börjat före 18 års ålder. Ofta debuterar de i tidig barndom.

Fernando Nyrén fick diagnosen när han var tio. Hans tics kan skifta över tid och ibland också ge fysiska konsekvenser, som smärta i nacke och axlar. Ändå kan han inte sluta. Han jämför känslan med att försöka hålla inne en nysning: spänningen byggs upp tills ticset måste “ut”.

Medverkande: Fernando Nyrén, med egen erfarenhet av Tourettes syndrom, Per Andrén, psykolog och forskare, Lunds universitet. Max Sannemalm, psykolog och forskare, Karolinska institutet.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

Thord Fransson har jobbat på den så kallade Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm i 40 år. Här administreras svensk ringmärkning av fåglar. Mer än 300.000 ringar skickas varje år ut till fågelstationer och enskilda ringmärkare i landet.

Ungefär en procent av de ringmärkta fåglarna återrapporteras sedan till Ringmärkningscentralen – var de har hittats eller återfångats och när – och på så vis kan forskare kartlägga hur fåglarna flyttar över jordklotet.

Medverkande: Thord Fransson, Åsa Steinholtz och Ian Henshaw. Fågelläten inspelade av Lars Edenius.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången den 10 december 2025.

Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor.

Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi.

Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist.

Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning.

Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett internationellt moratorium har satts upp för att stoppa genredigering som kan gå i arv, efter att den molekylära genkniven CRISPR/Cas9 ansetts för osäkert att använda på mänskliga embryon i livmodern.

Nu driver röster i genredigeringsindustrin på för att släppa stoppet och få testa tekniken längre i embryon, med målet att barn inte ska födas med svåra monogena, ärftliga sjukdomar.

Samtidigt pekar forskare på risker som kvarstår även med mer förfinade metoder som base editing. En uppmärksammad preprint från juni 2026 lyfter att stora oavsiktliga förluster i arvsmassan kan minska, men andra problem finns kvar, som off-target-mutationer och mosaik där inte alla celler i embryot förändras.

Debatten handlar också om syftet. Vissa vill begränsa användningen till att behandla ärftliga sjukdomar, medan filosofer argumenterar för förbättringar av egenskaper. Andra pekar på alternativet där embryon testas och friska väljs ut. Detsom kallas PGT, preimplanatorisk genetisk testning vid provrörsbefruktning IVF. Forskare menar att det ofta kan vara mer effektivt och mindre riskfyllt än genredigering.

Parallellt diskuteras 14-dagarsgränsen för embryoforskning och framväxten av syntetiska embryon, embryomodeller, som kan utmana lagstiftningens nuvarande ramar.

Medverkande är Cathy Tie, VD och grundare av Origin Genomis i New York,USA, Fredrik Lanner, professor i embryonal stamcellsbiologi på Karolinska institutet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och tidigare även professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, Nils Eric Sahlin, professor emeritus i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från september 2025. Sedan dess har Iris Elmazoska blivit doktor i sitt ämne och den studie som nämns i programmet som ännu inte vetenskapligt publicerad, är nu publicerad.

Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.

Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.

Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör.

Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:

Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research

Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rättelse: I programmet sägs att appen var Finlands mest nedladdade app ett visst år och rätt år ska vara 2023.

Programmet sändes första gången 7 maj 2026.

I en tallskog utanför Uppsala fångas ett tickande läte i mobilen. Sekunden senare ger fågelappen Flyttfåglar träff med hög säkerhet. Tekniken bygger på att ljudet görs om till ett spektrogram, en bild av fågelsångens mönster, som en AI-modell tränats att känna igen. Träningen har skett med hjälp av fågelkunniga frivilliga som märkt upp spektrogram och byggt ett jämförelsebibliotek för Nordens häckfåglar.

Men appen är inte bara ett hjälpmedel för artidentifiering. När användare väljer att spara en inspelning som observation hamnar den i en databas. Med hundratusentals människor ute på olika platser uppstår något som liknar ”hundratusentals öronpar” i fält, där varje rapport också kan bära information om hur säker artbestämningen är. Det öppnar för nya sätt att följa utbredning och förändringar över tid, genom att kombineras med äldre kartor och tidigare fynd.

Samtidigt pekar forskare på att artkunskap har minskat, och att namn på arter kan spela roll för naturkontakt, naturvård och hur naturen uppfattas i vardagen.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från den 17 april 2026.

Vad sker egentligen i kroppen – och i datorns kurvor – när en imitatör blir någon annan? På KTH samarbetar skådespelaren och imitatören Rachel Mohlin med 90-årige röstforskaren Johan Sundberg för att vetenskapligt granska vad som händer när hon härmar till exempel Anna Anka, Gudrun Schyman eller Gunnar Strömmer.

I studien jämförs originalröster, imitationer och Rachel Mohlins neutrala röst. Med akustiska analyser syns hur energin i olika frekvenser förändras när hon “ställer om” sin röst – till exempel genom att närma sig Anna Ankas mer högfrekventa och ivriga klang.

16 april firas Världsröstdagen, och Rachel Mohlin och Johan Sundberg kommer att prata om sin forskning vid ett evenemang i Stockholm den 19 april.

Reporter/programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från den 29 april 2026.

Från en större brygga vid kajkanten hänger så kallade strumpor fulla med musslor. Det är smala rör av nät som musslorna växer i. Vetenskapsradion är med när medlemmarna i havskolonin som odlar här samlas för att skörda de musslor som är tillräckligt stora för att ätas. Den marina kolonilotten startades av kommunen men nu har en koloniförening bildats som ska fortsätta med musselodlingen på egen hand.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett arkiv vid Gärdet i Stockholm så finns det över 50.000 inspelningar av framför allt folkmusik, jazz och äldre populärmusik. Många av inspelningarna är helt unika och finns inte utgivna någon annanstans. Det finns också en stor samling av handskrivna vistexter, noter och fotografier.

I år fyller Svenskt Visarkiv 75 år och firar därmed också 75 år av svensk visforkning.

Det var sångaren och musikforskaren Ulf Peder Olrog som tog initiativ till att bilda ett svenskt visarkiv och sedan dess har arkivets samlingar bidraget till mycket musikvetenskaplig forskning, bland annat om kulning och ballader.

Men också om skillingtryck. Arkivets nuvarande chef, Karin Strand, forskar själv på så kallade avrättningsvisor - skillingtryck som skrevs i samband med avrättningar.

Medverkande:
Wictor Johansson, forskningsarkivarie och enhetschef för ljud- och rörlig bild på Svenskt Visarkiv.
Karin Strand, chef för Svenskt Visarkiv.
Valerie Mol, digitalisering av ljudinspelningar.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20240819.

Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.

Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Michael Borgert

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången juni 2025.

Vid Handölsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva.

Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den.

Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald.

Reporter: Jonatan Martinsson

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anton Kock är utrustningsansvarig på Sjöräddningssällskapet. Som sjöräddare har han sett att efter en båtolycka där de inblandade inte bär flytväst kan de inblandade försvinna helt – och inte hittas vare sig döda eller levande.

Men han berättar också om hur fel det kan gå med en flytväst man tror ska fungera – fast man misstar sig. Hör om seglaren som släpades efter sin båt i timmar, i en uppblåsbar flytväst som inte blåstes upp.

Och hur ska man förstå det som står i flytvästen – 100 N? 40-60 kg?

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången den 12 juni 2026.

När månens bana kommer precis i vägen för solljuset och skymmer det för oss, blir det solförmörkelse. Dagsljuset försvinner och gaslagret kring solen, koronan, syns. Någonstans på jorden sker detta med ungefär ett och ett halvt års mellanrum, men på varje plats inträffar det sällan.

Genom historien har förmörkelserna gett ett bra tillfälle till vetenskap. Det var till exempel solförmörkelsen 1919 som gav de första beläggen för Einsteins teori om krökt rumtid.

Men när dagsljuset plötsligt försvann för Agneta, 11 år, 1914 hade hon ingen aning om vad det var som hände.

Hör astronomen Peter Linde, amatörastronomen Erik Johansson, idé- och lärdomshistorikern Johan Kärnfelt och arkeologen Jonathan Lindström om solförmörkelser i vår tid och i historien.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rättelse i webbpubliceringen. I den tidigaste versionen beskrevs att TLV sagt nej till det nya läkemedlet. Rätt är att TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning.

Antikroppsläkemedlen lecanemab och donanemab är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och riktar in sig på beta-amyloid, de plack som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimer. I studier på personer med mild sjukdom gick försämringen av minne och vardagsfunktion cirka 30 procent långsammare än med placebo. I genomsnitt motsvarade det knappt ett halvår, omkring fem månader, och skillnaden mättes som några få poäng på skalan CDR-SB, som används för att mäta svårigheten av demenssjukdomar.

Samtidigt finns risk för allvarliga biverkningar. Ödem och små hjärnblödningar har setts, och i en studie fick 13 procent av deltagarna små blödningar, medan 4 av 757 drabbades av en större blödning över en centimeter. Behandlingen kräver upprepade undersökningar med magnetkamera för att upptäcka förändringar i tid.

TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har analyserat det hälsoekonomiskt. Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar det inte med hänvisning till nytta, risk och hälsoekonomi. Priset är hemligt men bedöms ligga långt över betalningsviljan, och även Danmark har avrått.

Dessutom kan bara en liten andel av de alzheimersjuka vara aktuella för behandling med de nya läkemedlen, eftersom riskgenvarianten ApoE4, blodförtunnande läkemedel och annan svår sjuklighet kan utesluta patienter. Diskussionen pekar också mot att amyloida plack inte förklarar allt, och att tau och inflammation kan behöva angripas i framtida kombinationsbehandlingar.

Medverkar gör Maria Eriksdotter, professor i geriatrisk medicin på Karolinska institutet och överläkare, Ezio Giacobini, professor emeritus i psykiatri och farmakologi med inriktning på hjärnsjukdomar vid University of Geneva Hospitals i Schweiz, Jannick Brennum, vice ordförande i danska medicinrådet och biträdande direktör på Rikshospitalet i Köpenhamn samt Tobias Granberg, adjungerad professor i neurologi vid Karolinska institutet.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i juni 2025.

För vissa är den mest ett irriterande ogräs, men biologen Yannick Woudstras forskning visar att maskrosen är värd att älska, både för sin anpassningsförmåga och viktiga roll för biologisk mångfald.

Maskrosen hjälper till att göra våra städer grönare på många sätt. Den bjuder pollinatörer på mängder av pollen tidigt på säsongen när få andra växter blommar, och som en av de första arterna i nyexploaterade områden luckrar den upp jorden så att det blir lättare för andra arter att växa där.

Men att leva i stan innebär många svårigheter för en växt. Maskrosforskaren Yannick Woudstra vid Stockholms universitet har tagit reda på hur maskrosen klarar av den urbana miljön. Han försöker också ta reda på varför vissa individer av maskrosen helt har slutat att producera pollen.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige finns en av världens största samlingar av militära fanor. Flera tusen stora målade sidendukar, med högt symboliskt värde, som togs som troféer på de olika slagfälten i Europa – framför allt under 16- och 1700-talet. Troféer som skulle visas upp för folket hemma i Sverige.
Länge hänge de färggranna fanorna i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Men sen drygt 100 år är fanorna nerpackade i olika magasin, tills nu när smutsen på fanorna ska undersökas.

Följ med till ett labb där de sköra fanorna med smuts- och blodfläckar undersöks och till Riddarholmskyrkan, mitt i det historiska Stockholm, där fanorna förr hängde till allmän beskådan.

Medverkande: Karin Tetteris, forskningssamordnare vid Armémuseum och Johanna Nilsson, Göteborgs universitet.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i februari 2026.

Islands kombination av kargt klimat och vulkanism har länge gjort landet till en värdefull plats för rymdforskning och träning av astronauter. Daniel Leeb, som leder Islands nyetablerade rymdforskningsinstitut, ser ön som platsen för rymdfarande nationer som vill mer än till månen eller till Mars. Både rymdforskning och forskning om Arktis handlar om miljöer som hela mänskligheten måste ta ansvar för, och om att tillsammans lösa problem med hur man överlever i de mest extrema miljöer.

Medverkande: Daniel Leeb/chef för Islands rymdforskningsinstitut, Johan Köhler/avdelningschef forskning och utveckling Rymdstyrelsen

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i november 2025.

Det var när Clara Alfsdotter arbetade som arkeolog och osteolog vid Sandby borg på Öland, där det skedde en massaker på 400-talet, som hon blev intresserad av att förstå mer om vad man kan utläsa ur kvarlevor och döda kroppar. Hon började doktorera om kroppars nedbrytning, genom att göra studier på en så kallad ”body farm” som hör till Texas State University, ett forensiskt forskningscentrum, dit folk donerar sina kroppar efter döden.

Det blev avhandlingen ”Dödens kroppslighet” och idag är hon anställd som forensisk arkeolog hos Polisen, vid Nationellt forensiskt centrum, NFC. Och så leder hon ett projekt om hur vi ska bli bättre på att utläsa saker om till exempel dödstidpunkt också vid hittade kroppar i Sverige. Här har vi inga ”body farms” men hon forskningen genom att gå igenom dokument och foton från Rättsmedicinalverket på alla döda kroppar som hittats utomhus mellan 2010–2023.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i april 2026.

Den sydamerikanska paddan Atelopus balios befarades vara utdöd tills några exemplar hittades igen i Ecuador. Sedan dess pågår ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda arten. I det deltar elever på djurvårdsinriktningen på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Töreboda. Förstaårseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel berättar att de känner sig fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En robot som kan hjälpa dig med det du inte klarar – och samtidigt inspirera och motivera dig till att fortsätta med det du fortfarande kan. Det är visionen. Försök har redan gjorts i liten skala med en robot som matlagningscoach.

Professorn i talteknologi Joakim Gustafson och robotforskaren Danica Kragic, professor i datalogi, slår sina påsar ihop i det nya projektet som finansieras av stiftelsen Promobilia.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Monika Frelin har precis tagit examen från möbelsnickarskolan Malmstens, som hör till Linköpings universitet och ligger på Lidingö. Här har hon utforskat olika sätt att forma fårull till strukturer som kan bygga upp fåtöljdynor och armstöd helt gjorda av naturmaterial. Idag slängs stora mängder ull i Sverige, så möbeltillverkning skulle kanske kunna vara ett sätt att ta vara på den och minska på resursslöseriet.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.

I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.

Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.

Reporter: Elsa Östlund
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den uppdaterade versionen av den nationella rödlistan över hotade arter visar att det fortfarande går dåligt för många arter i Sverige. Flera forskare och experter upplever samtidigt en viss faktaresistens kring fakta om naturen. Det är något av det som diskuterades under årets Flora och Faunavårds-konferens i Uppsala. En konferens som handlar om biologisk mångfald och naturvård. Vetenskapsradion var där.

Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindvall@sr.se

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är skönhetsindustrin större än någonsin, med fler salonger, fler produkter och fler ingrepp. Men det fanns liknande salonger redan för 100 år sedan. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har forskat om hur den kommersiella skönhetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet med institut som erbjöd allt från krämer och bantningskurer till riskabla ingrepp som paraffininjektioner – dåtidens ”fillers” som kunde ge svåra komplikationer.

Programmet handlar också om varför kroppsideal förändras över tid, hur kommersiella intressen driver på och varför dagens extremt smala ideal har fått ny kraft.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen.

Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält.

Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet.

– Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön kommer att försvinna, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor-bortas_rydberg@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Intresset har ökat på senare år för att odla snittblommor på friland utan uppvärmda växthus och utan bekämpningsmedel. Många började att odla under coronapandemin berättar Sara Spendrup på institutionen för människa och samhälle vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon tror att vi skulle kunna använda mer sådana snittblommor, även om de har en säsongsmässig nackdel jämfört med importen eftersom de inte går att få tag i året om. Hör snittblomsodlare om vad de tycker är fördelarna med svensk odling, och hur det också kan stärka den svenska beredskapen.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad skiljer det från tidigare utbrott? Hur allvarligt är det? Och hur fungerar arbetet på plats när det sker i ett konfliktområde?

Vi reder ut frågorna tillsammans med Klara Sondén, infektionsläkare och biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Ali Mirazimi, adjungerad professor i virologi vid Karolinska institutet och sektionschef för vaccin och antiviral utveckling vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Från Kongo-Kinshasa hörs svenska Röda Korsets representant Paloma Diaz de Durana och Läkare utan gränsers talesperson i Goma Anastassia Chkolenok.

Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i april 2026.

Det var när Tebogo Monnakgotla hörde ett avsnitt av Vetenskapspodden som hon bestämde sig för att skriva sin cellokonsert om humlor. Det var brittiske forskare Dave Goulson som beskrev humlornas mörka sida – vad som händer mellan drottningen, arbetshumlorna och deras ägg nere i mörkret under jord. Han beskrev det som ett Shakespeare-drama som påminde om Macbeth.

Och nu finns alltså verket Bombus av Tebogo Monnakgotla, som uruppförs i Konserthuset i Stockholm, under deras 100-årsfirande. Solist är cellisten Senja Rummukainen.

I Vetenskapsradion berättar Tebogo Monnakgotla om hur hon tänkt med musiken, och vi får också höra forskarna Dave Goulson och Björn Cederberg om hur det gått för humlorna sedan vi gjorde det program som inspirerade till musiken.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i april 2026.

Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar.

Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum.

Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park".

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Planerna beskrivs som ett bygge i kolossalformat. Vattenkraftverket Medog, som Kina bygger i Tibet vid floden Yarlung Tsangpo, uppges kunna producera omkring 300 terawattimmar el per år – nästan dubbelt så mycket som Sveriges samlade elproduktion under ett år. Samtidigt är uppgifterna om projektet få. Experter pekar på att det är svårt att hitta officiell information om konstruktion, miljöpåverkan och dammsäkerhet.

Det som ändå sipprar ut väcker frågor. Det talas om fem kraftstationer efter varandra och en total fallhöjd på runt 2 000 meter, vilket skulle kunna kräva turbiner anpassade för mycket höga fall, som Pelton-turbiner, en slags impulsturbin. En möjlig design som beskrivits i medier är att leda vatten genom tunnlar som kan vara omkring 40 kilometer långa, i stället för att följa flodens stora krök. Prislappen nämns som upp till 170 miljarder dollar och planen är driftstart 2033.

Oro finns också nedströms. När floden lämnar Kina byter den namn till Brahmaputra i Indien och vidare till Yamuna i Bangladesh. Miljontals människor är beroende av vattnet, och frågan är hur vattenflöde och vattenkvalitet påverkas – och om vatten kan bli ett politiskt verktyg vid konflikter. Det finns dessutom uppskattningar om att omkring 24 000 personer kan behöva omlokaliseras.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om utsläppen skulle halveras, vad skulle hända med växthusgaserna i atmosfären? Hur mycket har Sverige värmts upp jämfört med jorden som helhet? Det är några av de frågor där väldigt många gissade fel. Hur många rätt får du?

Sanningens ögonblick är quiz, program och en undersökning om viktiga frågor inför valet, allt gjort i samarbete med Ola Rosling och stiftelsen GapMinder.

Klimat-quizet reder vi ut i Vetenskapsradion med hjälp av klimatprofessorn på SMHI Erik Kjellström.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Generativ AI har snabbt blivit en självklar genväg i skolan. På en mässa i Kista samlas lärare från hela landet för att ta del av den senaste tekniken och diskutera den digitala utvecklingen. Samtidigt blir skillnaderna stora mellan skolor när vissa lärare uppmuntrar till användning, medan andra går tillbaka till papper och penna.

Flera beskriver hur högpresterande elever ofta använder AI som stöd för att utmana sitt tänkande, medan andra väljer den snabbaste vägen.
En gymnasieelev i programmet berättar om hur vanan att fråga AI har lett till att han känner sig mindre kunnig än förr, en annan skäms efter att ha “fuskat sig igenom” uppgifterna.

Många efterlyser gemensamma riktlinjer och tydligare ansvar, gärna från Skolverket, men i dag är det upp till den enskilda skolan eller läraren. Både forskare och lärare ser konflikten mellan en betygsdriven skola och viljan att skapa motivation för lärande.

Anna Lodén, gymnasielärare i snart 30 år, har forskat om elevers sätt att värdera information på nätet och i olika AI-verktyg:
"Dagens skolelever är en försöksgeneration."

Johan Falk, författare, tidigare undervisningsråd hos Skolverket:
"Vi har inte bett om det här, men nu finns AI här och vi behöver hjälpa våra elever förstå hur de ska förhålla sig."

Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion sen många år forskar, vid Göteborgs universitet om hur digital teknik och generativ AI påverkar skolan.
"AI skapar inte nya problem utan förstärker redan existerande."

Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i februari 2026.

Många länder har snabbt byggt ut särskilda nät för snabbtåg, med Kina och Spanien i spetsen. I Spanien växer kritiken mot slarv med underhållet, efter den allvarliga olyckan i januari. Vetenskapsradion testar den japanska förlagan och noterar att landets kombinerade fokus på säkerhet och punktlighet verkar fungera. Vad är förklaringen?

Vi hör också om hur det går med framtidens futuristiska supersnabbtåg.

Medverkande: Hironori Kato, professor i transportplanering, Tokyo University; Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.

Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.

Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Debatten om längre arbetsliv fastnar ofta i pensionsregler, men forskningen pekar på konkreta verktyg som kan göra det möjligt att ställa om i tid. Arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan krav, kapacitet och energireserver. Från omkring 45 års ålder behöver många en gradvis anpassning för att inte tömmas på ork.

En föreslagen lösning är mitt i livet-yrkesrådgivning, riktad till dem som börjar märka att återhämtningen tar längre tid. En annan är en tydligare struktur för att kunna vara ledig från jobbet och pröva ett annat arbete – något som saknas i dag, även om studieledighetslagen finns.

Samtidigt visar studier att chansen att bli kontaktad vid rekrytering minskar redan efter 40, och arbetsgivare kan misstro äldre när det gäller driv, flexibilitet och vilja att lära nytt. Här kan rådgivning och möjlighet att prova nytt minska risken att hamna i lång sjukskrivning eller tvingas till tidig pension.

Forskningscentrumet Relate ska under tio år kartlägga läget för sjukskrivna 55-plussare och samla aktörer för bättre återgång, bland annat med rehabilitering och försök med sensorer och Internet of Things.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När pensionsåldern höjs vill många fortsätta arbeta, men för den som passerat 55 kan arbetsmarknaden kännas stängd. Arbetslöshet och sjukskrivning kan slå hårt, samtidigt som ekonomin gör det dyrt att sluta i förtid. Flera beskriver slitna ryggar, axlar, knän och höfter och en stress av att behöva hålla ut i 10–15 år till utan tydliga alternativ.

Åldersdiskriminering kan vara en förklaring, liksom att rekrytering kan missgynna äldre sökande trots lång yrkeserfarenhet, bred utbildning och nätverk. Samtidigt pekar forskning på att äldre ofta har stark kompetens som inte alltid syns i diplom och certifikat, och att lärandet kan ske på andra sätt än via kurser.

Ett annat spår är arbetsmiljön. Begreppet arbetsförmågeindex beskriver samspelet mellan arbetskrav, kapacitet och energireserver, där behovet av anpassning blir större från ungefär 45 års ålder. Job crafting och omställningar i mitten av livet lyfts som möjliga vägar för att orka längre, men alla jobb går inte att forma om. För den som hamnar utanför blir förlusten av sammanhanget på jobbet en tung del av situationen.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I år, 2026, har det just släppts en ny film på Netflix där han berättar om ett av sina största filmögonblick på 1970-talet - det med bergsgorillorna, och på hans 99-årsdag förra året släpptes hans storfilm Ocean, om havets tillstånd.

Hans första program om djur och natur gjordes för 72 år sedan, 1954, på brittiska BBC och han är alltså fortfarande igång. Flera gånger har han blivit framröstad som Storbritanniens mest pålitliga person, och ingen är lika förknippad med naturfilmer som han.

Det var jag och min kollega Christer Engqvist som år 2009 fick komma hem till David Attenborough, i hans himmelsblå hus i Richmond utanför London - där han bott sedan 1950-talet. I trädgården, som är ovanligt stor med brittiska mått, växer både palmer och stora mer nordliga träd. Några tv-produktioner har faktiskt spelats in där berättade han då.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången våren 2014.

Den amerikanske molekylärbiologen och entreprenören Craig Venter blev världskänd när han i slutet av 1990-talet hävdade att hans företag skulle bli först med att kartlägga hela den mänskliga arvsmassans DNA-sekvens.

Han ville hinna före det stora internationella och offentligt finansierade HUGO-projektet, som tvingades lägga in en högre växel. Det resulterade i att man tillsammans med Venter publicerade den kompletta DNA-sekvensen år 2000. Tio år senare deklarerade Craig Venter att hans forskare hade skapat konstgjort liv, det första i världen.

Craig Venter är en gigant inom den moderna genetiska forskningen. Idag leder han tre olika privata organisationer med omkring 500 forskare. De arbetar med projekt som genförändrade bakterier som kan producera plast, kartläggningar av genom och framställning av vaccin. Här arbetar man även med försök att ta fram konstgjort liv och biologisk teleportering. Det senare handlar om att läsa av den genetiska informationen hos ett ämne eller organism på en plats, skicka iväg informationen till någon helt annan plats, via internet eller radiovågor, och sedan bygga organismen där, från grunden.

I april 2014 var Craig Venter på ett av sina sällsynta besök i Sverige. Reportern Michael Borgert träffade honom i ett hotell i centrala Stockholm.

Reporter: Michael Borgert

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rättelse: I programmet sägs att appen var Finlands mest nedladdade app ett visst år och rätt år ska vara 2023.

I en tallskog utanför Uppsala fångas ett tickande läte i mobilen. Sekunden senare ger fågelappen Flyttfåglar träff med hög säkerhet. Tekniken bygger på att ljudet görs om till ett spektrogram, en bild av fågelsångens mönster, som en AI-modell tränats att känna igen. Träningen har skett med hjälp av fågelkunniga frivilliga som märkt upp spektrogram och byggt ett jämförelsebibliotek för Nordens häckfåglar.

Men appen är inte bara ett hjälpmedel för artidentifiering. När användare väljer att spara en inspelning som observation hamnar den i en databas. Med hundratusentals människor ute på olika platser uppstår något som liknar ”hundratusentals öronpar” i fält, där varje rapport också kan bära information om hur säker artbestämningen är. Det öppnar för nya sätt att följa utbredning och förändringar över tid, genom att kombineras med äldre kartor och tidigare fynd.

Samtidigt pekar forskare på att artkunskap har minskat, och att namn på arter kan spela roll för naturkontakt, naturvård och hur naturen uppfattas i vardagen.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskarna har följt 201 av de minsta barnen som föddes och överlevde i början på 90-talet. Alla hade en födelsevikt på 1 kilo eller mindre, och var i genomsnitt födda i vecka 27.

I vuxen ålder har deltagarna fått svara på frågor om livskvalitet. Forskarna hämtade också uppgifter om registrerade diagnoser och sjuklighet med möjlig koppling till för tidig födsel från nationella register.

Medverkar gör bland annat Maria Heyman, doktorand vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien och Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet.

Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När blivande förskollärare övar i krislabbet kan det iscensättas som en förskola, där man hör en hotfull förälder. Studenterna lever sig in i situationen, ställer sig på färgade mattor enligt hur trygga de känner sig och diskuterar sina reaktioner.

Det är ett av många scenarier som ges liv med ljud, bild och vid behov vibrationer. Här finns också teknik för att släppa ut doft i rummet, för att ytterligare förstärka känslan, men den är inte igång just nu.

Vi hör sociologen Minna Lundgren som gjort studier i labbet och Kari Pihl som är verksamhetsansvarig. Tekniskt ansvarige Per Hemmingsson kommer från spelvärlden och har en egen tanke om hur labbets förmågor skulle kunna utvecklas vidare.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

Marinekologen och fiskforskaren Henrik Svedäng vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har letat i Riksarkivet och andra källor för att ta reda på hur det historiska fisket i Stockholms skärgård med omnejd såg ut. Arkiven berättar att fisket legat på en rätt konstant nivå under flera århundraden. En slutsats är att minskningen av strömmingen är ett nutida fenomen, som kommit med det moderna fisket.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt som studenter i Sverige firar Valborg intensivt, så släpps en handbok för att försvara akademiska frihet i Ungern.

Efter Péter Magyars valseger i Ungern har ett försiktigt hopp tänts bland forskare och universitetsanställda. Under Viktor Orbáns 16 år vid makten vittnade många om politisk detaljstyrning, strypta forskningsresurser och en utbredd självcensur. När EU valde att frysa miljardbelopp i stöd handlade kritiken inte bara om brister i akademisk frihet, utan också om domstolars oberoende, korruption och mediernas ställning.

Nu återstår den svåra frågan: hur snabbt går det att återskapa tillit och frihet i ett system som varit politiserat under lång tid? Avgörande blir vem som får makt över universiteten, hur forskningsmedel fördelas – och hur kvalitet kan få gå före lojalitet mot den sittande regeringen.

Att genusvetenskapliga utbildningar stoppades redan 2018 ses ofta som ett tidigt tecken på hur snabbt akademin kan strypas när demokratin försvagas. Samtidigt väcker maktskiftet förhoppningar om fler internationella samarbeten och ökade EU-anslag, om rättsstatens principer och den akademiska friheten faktiskt kan byggas upp igen i Ungern. Och kanske rymmer erfarenheterna också en större fråga: behövs gemensamma europeiska verktyg för att skydda forskares och studenters oberoende i framtiden?

Medverkar gör Ylva Engström, vice preses (ordförande) vid Kungliga Vetenskapsakademien tillika ordförande i dess forskningspolitiska kommitté, Andrea Petö, professor i genusvetenskap vid Central European University och Andrew Ryder, chef för institutet för statsvetenskap och internationella studier på Eötvös Loránd University i Budapest i Ungern.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från en större brygga vid kajkanten hänger så kallade strumpor fulla med musslor. Det är smala rör av nät som musslorna växer i. Vetenskapsradion är med när medlemmarna i havskolonin som odlar här samlas för att skörda de musslor som är tillräckligt stora för att ätas. Den marina kolonilotten startades av kommunen men nu har en koloniförening bildats som ska fortsätta med musselodlingen på egen hand.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.

I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.

Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI.

Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i februari 2026.

En robot som ska fungera i verkligheten måste tränas i verkligheten. Det är robotforskaren Henny Admoni från Carnegie Mellon University och datavetenskapsprofessorn Amy Loutfi vid Örebro universitet ense om.

Att träna en AI-robot kan påminna mycket om att utbilda en människa, vilket väcker tankar om vad det gör med vår relation till robotarna. Samtidigt är åtminstone en sak väldigt annorlunda mot att utbilda människor.

Vi har besökt AI-forskningsprogrammet WASP:s vinterkonferens och träffar också laboratorieingenjören Kewin Borowiecki, som snabbguidar bland de robottyper som lett fram till Örebro universitets nyliga inköp av den människoliknande och AI-utrustade roboten Argo.

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sandberg har forskat om AI-utvecklingen och dess konsekvenser sedan 1990-talet. Nu tecknar han tre tänkbara framtider med superintelligent AI.

I en av dem blir vi människor utplånade eller undanträngda. Men i den ljusaste bilden har vi det bättre än vi kan föreställa oss - tillsammans med framtidens mjukvara.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.

Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.

AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i mars 2026.

Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.

I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?

I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.

Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.

Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Medverkande reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyckelbiotoper har pekats ut för sina höga naturvärden, som gamla träd, död ved och för att de aldrig kalhuggits. Vetenskapsradions och Ekots granskning, där vi jämfört Skogsstyrelsens satellitbilder med kartor, visar att nära 300 hektar registrerade nyckelbiotoper avverkas varje år. Det motsvarar åtta Gamla stan. Samtidigt är mer än 1300 hektar nyckelbiotoper avverkningsanmälda.

I en barrnaturskog utanför Uppsala syns vad som står på spel, med fridlysta och rödlista arter som knärot och kortskaftad ärgspik. SLU Artdatabanken bedömer att skogsbruket har stor negativ effekt på 1744 rödlistade arter och anser att det är av högsta prioritet att skydda de kvarvarande gammelskogarna för den biologiska mångfalden.

Politiska beslut har också förändrat spelplanen. Skogsstyrelsen har slutat registrera nya nyckelbiotoper och avregistreringar gör att information om nyckelbiotoper försvunnit ur deras karttjänst. Då kan avverkningsanmälningar lättare passera myndighetens automatiska granskning och leda till så kallade nollbeslut, som i flera fall prövats i Mark- och miljödomstolen.
Skogsbolag som Holmen, SCA och Sveaskog pekar på felaktiga gränser i äldre underlag.

Samtidigt vill regeringen förändra artskyddet så att skogsbruket ska få undantag för arter som knärot och att Skogsstyrelsen får kortare granskningstid innan en avverkning får börja.

Reporter: Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se

Research: Clara Guiborg
clara.guiborg@sr.se

Producent: Gunilla Kyhlén
gunilla.kyhlen@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar.

Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum.

Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park".

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad sker egentligen i kroppen – och i datorns kurvor – när en imitatör blir någon annan? På KTH samarbetar skådespelaren och imitatören Rachel Mohlin med 90-årige röstforskaren Johan Sundberg för att vetenskapligt granska vad som händer när hon härmar till exempel Anna Anka, Gudrun Schyman eller Gunnar Strömmer.

I studien jämförs originalröster, imitationer och Rachel Mohlins neutrala röst. Med akustiska analyser syns hur energin i olika frekvenser förändras när hon “ställer om” sin röst – till exempel genom att närma sig Anna Ankas mer högfrekventa och ivriga klang.

16 april firas Världsröstdagen, och Rachel Mohlin och Johan Sundberg kommer att prata om sin forskning vid ett evenemang i Stockholm den 19 april.

Reporter/programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett labb på Uppsala universitet finns små skalbaggar, fröbaggar, som i rakt nedstigande led härstammar från skalbaggar som samlades in 1983 och började födas upp i Belgrad.

Det handlar om att skapa evolution på labb. Göran Arnqvist, professor i zooekologi, berättar hur forskarna kan styra den i olika riktningar – till exempel mot kortare eller längre liv. I vissa linjer har fröbaggarna på några hundra generationer utvecklats till att leva ungefär dubbelt så länge som tidigare.

Han är också intresserad av könskonflikter i djurvärlden. Sådant finns också bland fröbaggarna – alltså egenskaper som gynnar det ena könet men kan vara dåligt för det andra. I det här fallet hannarnas taggiga parningsorgan som skadar honorna inuti.

Dessutom: om varför Ulf Lundell hörde av sig till Vetenskapsradion, två år efter att han hört om Görans forskning på radio, något som måste ha gjort intryck.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i januari 2026.

I en dramatisk informationsfilm skildras vilka risker ett utbrott skulle innebära för Tokyo och platser och personer som befinner sig närmre vulkanen.

På plats i Tokyo möter vi vulkanologen Toshitsugu Fujii, den expert som uttalar sig i filmen, och som har också varit med i arbetet med den. Han har studerat Fuji sedan millennieskiftet, då viss aktivitet under vulkanen kunde registreras. De senaste 5 000 åren har det skett utbrott vart 30 år i genomsnitt, berättar han, men nu har det varit uppehåll sedan 1707. Den gången spreds stora mängder aska över Edo, som Tokyo hette på den tiden. Idag skulle ett askan från ett liknande utbrott få större verkningar på moderna transporter och infrastruktur, säger han.

Flödande lava, flygande stenblock, så kallade pyroklastiska flöden och stora störtfloder av lervälling är andra farliga risker, beroende på vilken typ av utbrott som sker. Det här är vanskligt att förutsäga, och tyvärr kan forskarna inte heller förutsäga när ett utbrott skulle kunna ske, mer än i bästa fall några dagar i förväg.

Medverkande: Toshitsugu Fujii, professor emeritus vid Tokyos universitet och direktör för det särskilda forskningsinstitutet vid Fuji.

Vi hör också klipp ur filmen, som går att se här.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den sydamerikanska paddan Atelopus balios befarades vara utdöd tills några exemplar hittades igen i Ecuador. Sedan dess pågår ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda arten. I det deltar elever på djurvårdsinriktningen på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Töreboda. Förstaårseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel berättar att de känner sig fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med ringmärkning, radar och ny mikroteknik går det att kartlägga flyttfåglar på ett helt annat sätt än förr. I en studie har 161 grågäss försetts med solcellsdrivna GPS-halsringar som kan skicka positioner ungefär var femtonde minut.

Spårningen visar att grågåsens flyttbeteende har förändrats snabbt, på omkring 40–50 år. Förr flyttade nästan alla grågäss som häckar i Sverige till södra Spanien, men i dag gör väldigt få det. Många övervintrar i stället i Danmark och på kontinenten, som Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike. I Skåne stannar grågäss numera ofta året om, medan fåglar från mer nordliga och centrala delar av landet kan flyga förbi Skåne på väg mot kortare vinterresor.

Varför förändringen skett går inte att slå fast i studien, men mildare vintrar och förändrat jordbruk nämns som möjliga faktorer, med mer höstsådd raps, vete och vall som ger mat på fälten. När stora flockar samlas kan betning och tramp samtidigt bli ett problem för känsliga grödor, särskilt när marken är blöt.

Reporter: Jenny Berntsson Djurvall
jenny.bertsson@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var när Tebogo Monnakgotla hörde ett avsnitt av Vetenskapspodden som hon bestämde sig för att skriva sin cellokonsert om humlor. Det var brittiske forskare Dave Goulson som beskrev humlornas mörka sida – vad som händer mellan drottningen, arbetshumlorna och deras ägg nere i mörkret under jord. Han beskrev det som ett Shakespeare-drama som påminde om Macbeth.

Och nu finns alltså verket Bombus av Tebogo Monnakgotla, som uruppförs i Konserthuset i Stockholm, under deras 100-årsfirande. Solist är cellisten Senja Rummukainen.

I Vetenskapsradion berättar Tebogo Monnakgotla om hur hon tänkt med musiken, och vi får också höra forskarna Dave Goulson och Björn Cederberg om hur det gått för humlorna sedan vi gjorde det program som inspirerade till musiken.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i januari 2026.

Stångån är ett biflöde till Ljungan i närheten av Sundsvall. Längs ån har många kraftverk och dammar rivits och fisken kan återigen vandra fritt uppför ån.

Men det här restaureringsprojektet nöjer sig inte med själva åfåran, utan tittar även på vad naturen behöver i hela det avrinningsområde som hör till vattendraget.

Hör varför ett helhetstänk är viktigt när man ska restaurera vattenmiljöer för att gynna den biologiska mångfalden. Och så berättar kraftverksägaren John Forsell varför han tycker att det har fungerat så bra att ta bort de egna kraftverksdammarna.

Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Robotarna tar allt större plats i lantbruket när det blir svårare att hitta folk till tunga och dåligt betalda jobb. I Sverige mjölkas redan majoriteten av korna av mjölkningsrobotar, och nu rullar autonoma fältrobotar ut på åkrarna och börjar konkurrera med traktorn.

Brist på säsongsarbetare, inte minst under covid-19 med reserestriktioner, har satt fart på teknikutvecklingen. Ett exempel är ogräsbekämpning där kameror, sensorer och AI ska skilja gröda från ogräs. I så kallade see and spray-system besprutas bara ogräset, vilket kan minska kemikalieåtgången med 70–80 procent. Samtidigt finns svagheter: starkt solsken kan blända kameror och stoppa en ogräsrobot. Nya lösningar bygger i stället på taktila sensorer eller extra noggrann GPS-teknik, så kallad RTK-GPS, med två centimeters precision, tillsammans med precisionssåmaskiner som vet var varje frö ligger.

Utvecklingen drivs också av samarbeten mellan lantbruk, forskning och teknikbolag. På Linköpings universitet kopplas jordbruket till teknik från försvarsindustrin, och i ett projekt testas även en prototyp till spannmålstork som använder supertorr luft och kan spara upp till 50 procent energi.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Djupt nere i ett bergrum på Kungsholmen i Stockholm lagrar Riksarkivet enorma mängder data, som ska bevaras ”in i evigheten”. Men de hårddiskar och databand har begränsad livslängd, så materialet måste kopieras över till nya lagringsmedier omkring vart femte år. Och när gamla disketter, cd-skivor och annat dyker upp och behöver läsas av så kan det innebära svårigheter, om de läsare som krävs inte finns på plats.

Nyligen presenterade forskare en teknik som ska kunna lagra data säkert i 10 000 år på små tunna glasskivor. Det väcker frågor om vilken teknik den tidens människor kan förväntas använda och om hur mycket av de data som vi skapar som är av intresse för kommande generationer, och filosofiska funderingar om informationspåverkan mot samhällen långt in i framtiden.

Medverkande: Johan Ekdahl, arkivarie Riksarkivet, Stockholm; Michael Fokine, professor tillämpad fysik, KTH; Gunnar Björk, professor emeritus tillämpad fysik KTH.

I programmet hörs också Ioan Stefanovici på Microsofts forskningslaboratorium i Cambridge och Mark Russinovich, teknisk chef på molnlagringsplattformen Azure. Dessutom hörs arkivklipp ur Sveriges Radios program: Svenska Affärer, 1984-09-26; Framtid, 1991-09-30; Vetandets värld IT 2003-04-09.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producenter: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från den 18 februari. Utställningen som nämns är öppen till den 16 maj.

Familjen fick sen leva utan plast i en månad. Inga plastleksaker, inga plastburkar i köket och ingen soffa med skumplast i sitsen. Madrasser och sportkläder försvann, liksom smink som innehåller plast.

Det var ett forskningsexperiment lett av Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesig på KTH, för att visa hur djupt materialet är integrerat i våra vardagsliv – men också vilka alternativ som faktiskt finns.

Nu finns en utställning om projektet på Form/Design Center i Malmö.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var femte år görs en sorts bokslut över den svenska naturen. Då uppdateras rödlistan över hotade arter, och vi får en bild av hur det går för våra växter, svampar och djur. Rödlistan kan varna för om att en art minskar eller är på väg att försvinna helt, och den kan ge ett kvitto på om de naturvårdsinsatser som görs fungerar. Den är därför ett viktigt verktyg för att vi ska kunna stoppa utdöenden. Hör om vinnarna och förlorarna i den senaste nya rödlistan.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En gammal svartkonstbok från 1800-talet hittades i en ladugård i Ångermanland. Om den skrev italienska Alessandra Mastrangelo sin masters-uppsats under pandemin.

Sedan dess har hon också skrivit en doktorsavhandling om svenska trollformler. Alessandra har blivit Varbergs-bo och planerar nu en databas och en bok om svenska trollformler.

– De ger en inblick i vår psykologi och hur vi historiskt sett hanterat svåra situationer, som sjukdomar, säger hon.

Allt började med en fascination för det svenska språket – som hon numera talar obehindrat.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från hösten 2025.

De tennorganiska föreningar är starkt giftiga för vattenlevande organismer. Därför förbjöds de på fritidsbåtar redan 1989. Men på många båtar finns färgen kvar utan att ägarna vet om det, och läcker ut i vikar och hamnar.

I Stockholmsområdet har många båtägare fått krav på sig att sanera sina båtskrov – ibland till en kostnad som överstiger båtens värde. Och samma krav kan snart komma på båtägare också på andra håll.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cirka hälften av stans mark är i privat ägo, så om många av de markägarna går ihop för att göra insatser för den biologiska mångfalden kan det göra stor skillnad för stadsnaturen. Hör om byggföretaget som går under ytan i Göta älv, läkemedelsföretaget som har egna trädgårdsmästare och hur projektet också tar hjälp av den senaste forskningen. Målet är bland annat att såväl människor som växter och djur och svampar ska få det bättre i stan.

Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bukspottkörtelcancer, pankreascancer, hör till diagnoserna med sämst prognos. Många får diffusa symtom och när sjukdomen upptäcks har den ofta hunnit sprida sig med metastaser. I Sverige insjuknar omkring 1 600 personer per år. Bara runt 400 kan opereras, och endast omkring 100 lever mer än fem år. För att vända utvecklingen riktas nu ovanligt intensiv forskning mot tumörens biologi och mot nya behandlingar.

Ett viktigt spår är målsökande läkemedel mot mutationer i en särskild gen, KRAS, som finns hos en stor andel av patienterna. Flera stora fas 3-studier pågår internationellt, ofta i kombination med cytostatika. Samtidigt har svenska patienter länge haft svårt att komma med i prövningarna, bland annat på grund av få patienter och krävande samordning.

Nu byggs nya processer med checklistor, mallar och nordiskt samarbete för att få ihop tillräckligt många deltagare. Konsekvensen kan bli att alla som får diagnosen får sin tumör sekvenserad för att identifiera KRAS-variant och snabbare kunna matchas till rätt studie. Forskare varnar ändå för att resistens kan utvecklas. Parallellt nämns andra vägar, som cancervaccin baserade på mRNA.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu har spelfilmen ”I swear” gått upp på bio, om brittiske John Davidson och hans liv med Tourettes syndrom. Den har fått stor uppmärksamhet, inte minst för de tics som fick Davidson att ropa otidigheter på Bafta-galan tidigare i år.

Men hans form av tourette är inte den vanliga – bland de cirka en procent som får diagnosen som barn kämpar de flesta med andra problem. Och många är trötta på att den allmänna bilden att diagnosen handlar om att säga opassande saker – när de vanligaste vokala ticsen är harklingar och fnysningar.

För att få diagnosen Tourettes syndrom behöver man ha både motoriska tics (rörelser) och vokala tics (ljud) och ticsen ska ha pågått i minst ett år och börjat före 18 års ålder. Ofta debuterar de i tidig barndom.

Fernando Nyrén fick diagnosen när han var tio. Hans tics kan skifta över tid och ibland också ge fysiska konsekvenser, som smärta i nacke och axlar. Ändå kan han inte sluta. Han jämför känslan med att försöka hålla inne en nysning: spänningen byggs upp tills ticset måste “ut”.

Medverkande: Fernando Nyrén, med egen erfarenhet av Tourettes syndrom, Per Andrén, psykolog och forskare, Lunds universitet. Max Sannemalm, psykolog och forskare, Karolinska institutet.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Institutet för språk och folkminnen har flera arkiv runt om i landet där uppteckningar som gjordes tidigt 1900-tal förvaras i mappar. Nu har många sidor scannats in och lagts ut på nätet. Där plockas de upp av frivilliga som tyder skrivstilen och skriver ut texterna.

Vi träffar Kenth Sanfridsson i Arvika som gärna skriver ut texter från sin hembygd, och som delar med sig av dem under folktrokvällar och i sociala medier. Vi möter också Alessandra Mastrangelo, inflyttad från Italien, med ett särskilt intresse för svenska trollformler.

– Innan vi började med det här var alla våra fina uppteckningar ganska gömda i våra arkiv, säger Kamilla Kärrstedt på Institutet för språk och folkminnen.

Nu har uppåt 50 000 av sidorna transkriberats, och fler är på gång.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Reporter: Thelma Åberg
thelma.aberg@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna andra del av två hör teknikhistorikern Per Högselius om hur västländernas jakt på olja under tidigt 1900-tal blev en del av kolonialismen, och om vilka följder det får idag. Vi hör också om hur fossil naturgas efterhand gav nya makthavare och beroenden, och om alla de områden där vi använder fossila bränslen utan att vi riktigt tänker på det.

De fossila reserverna i marken har ofta bedömts vara på väg att ta slut, men ny teknik ger ständigt nya möjligheter till fortsatt utvinning. Samtidigt innebär användningen att den globala uppvärmningen ökar, så hur kan beroendet brytas? Och vilka beroendekedjor och risker kommer med omställningen till förnybar energi?

Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna första del av två hör vi om Kinas tidiga ledarroll inom fossila bränslen som imponerade på Marco Polo, och om hur de svenska bröderna Nobel ledde utvecklingen mot världens första stora oljemetropol.

Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Thord Fransson har jobbat på den så kallade Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm i 40 år. Här administreras svensk ringmärkning av fåglar. Mer än 300.000 ringar skickas varje år ut till fågelstationer och enskilda ringmärkare i landet.

Ungefär en procent av de ringmärkta fåglarna återrapporteras sedan till Ringmärkningscentralen – var de har hittats eller återfångats och när – och på så vis kan forskare kartlägga hur fåglarna flyttar över jordklotet.

Medverkande: Thord Fransson, Åsa Steinholtz och Ian Henshaw. Fågelläten inspelade av Lars Edenius.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många bär på meningokockbakterier utan att alls bli sjuka. Men blir man sjuk kan det gå fort – som i utbrottet i Canterbury i grevskapet Kent i England.

Vad kan det bero på att bakterien nu orsakat sjukdom hos ett antal ungdomar?

Vi får en direktrapport från radions korrespondent Nina Benner. Vi hör också Cathrine Isitt, forskare från Storbritannien nu verksam på Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet, som forskat just på meningokocker.

Folkhälsomyndighetens Tina Crafoord förklarar varför vi inte vaccinerar i Sverige.

Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen.

Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält.

Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet.

– Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön kommer att försvinna, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor-bortas_rydberg@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På våningarna i Göteborgs universitetsbibliotek ligger Otto Nordenskiölds personarkiv, fyllt av kartonger märkta Sydpolen, Grönland och Peru. Bland godbitarna finns loggboken från ångbarken Antarctic, med anteckningar som följde med när fartyget övergavs och senare krossades i Weddelhavets is 1903. Här finns också originalfakturan på den forskarstuga som fraktades i byggdelar och restes på Snow Hill, tänkt som bas för mätningar medan fartyget arbetade vidare i de okarterade haven.

Dokumenten visar hur expeditionen 1901–1903 drogs in i oväntade isförhållanden, hur grupper hamnade på skilda platser och hur en vinter i provisoriska hyddor kom att prägla både människor och forskning. Telegram och brev speglar väntan hemma, tills argentinska örlogsfartyget Uruguay till sist nådde fram. I samlingarna finns även korrespondens med polarupptäckare som Roald Amundsen, Robert Falcon Scott och Ernest Shackleton, samt manus till ett tal i Göteborg 1908.

Föreståndaren Anders Larsson pekar också på material om Nordenskiölds liv i Göteborg, från Geografiska föreningen till arbetet med den blivande Handelshögskolan och fredsengagemanget under första världskriget. Arkivet började byggas upp 2001 och växer fortfarande genom gåvor från släktingar och kompletterande förvärv.

Reporter: Mats Carlsson Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På plats i Tokyo möter vi Anders Karlsson, som följt utvecklingen för japansk forskning sedan 1990-talet. Han är tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan, och nu anställd hos vetenskapsförlaget Elsevier. Karlsson berättar om läget för den japanska vetenskapen och om den ökande konkurrensen från andra länder, och hittar nycklar till utvecklingen i kulturella, historiska och samhällsekonomiska faktorer.

Medverkande: Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché, och idag anställd på vetenskapsförlaget Elsevier; Shimon Sakaguchi, nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2025.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jakten på den Mon Amie-mönstrade kaffeburken går att förstå som ett skolboksexempel på hur konsumtionsbeteenden triggas, enligt varumärkesforskaren Eva Ossiansson. Hon pekar på en checklista av mekanismer där en konstgjord brist står i centrum. Begränsad upplaga, tillsammans med att erbjudandet bara dyker upp i vissa butiker och vid olika tillfällen, gör att möjligheten att köpa begränsas.

I en vardag präglad av utbudsöverflöd skapar det något som får vissa att resa långt, köa tidigt och agera mer impulsivt än vanligt. Sociala medier förstärker effekten när tips, bilder och berättelser om “fyndet” sprids och fler känner sig manade att haka på. Där växer också Fomo, Fear of Missing Out, rädslan att hamna utanför när alla andra verkar ha förstått grejen. Ossiansson beskriver dessutom jakten som en upplevelse i sig, delad med andra.

Designen spelar roll: trygghet, tradition och nostalgi kopplade till 50-talets mönster kan ge högt symbolvärde när något välkänt kombineras med en ny produkt. Professor emeritus Rikard Wahlund lyfter samtidigt riskerna. Försök att medvetet manipulera kan slå tillbaka om kunder känner sig styrda, och om exklusiviteten späds ut kan de som redan fått burken reagera negativt.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.

I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?

I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.

Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.

Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Medverkande reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sjöfartsverket satsar på både radiosändare i marknivå och en radarteknik som gör att en del fyrar framträder extra tydligt på radarskärmarna.

Men för de många fritidsbåtsskeppare som inte har radar, handlar navigationssäkerhet inför sommaren om att skaffa sig eller underhålla gamla navigationskunskaper med papperssjökort och kompass. Det är att följa en princip som funnits länge, konstaterar mästerlotsen Anders Knutas:

"Det har stått i alla navigationsläroböcker under historien att man ska använda flera av varandra oberoende navigationsmetoder. Men navigatören i fritidsbåtar har reducerat sig själv till att bli TV-tittare och kompassen till ett bra ställe att hänga kepsen på."

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20260113.

De är ett hot mot den biologiska mångfalden. Invasiva arter, som till exempel Parkslide, mårdhund och jätteloka, kommer med människans hjälp till nya platser där de konkurrerar ut de arter som redan fanns där.

Men invasiva arter kan också säga något om kulturarv och mänskliga traditioner. Det menar etnologer som i sin forskning tittat närmare på arter som väcker känslor.

Det kan till exempel handla om att de hotar att förstöra naturen så som man minns den från sin barndom. Att de förändrar ett tänkt idylliskt landskap, skildrat av Astrid Lindgren och fyllt av blommor som Evert Taube sjungit om.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.

Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.

Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med en budget på motsvarande omkring en miljard kronor samlar det stora brittiska forskningsprogrammet Forecasting Tipping Points under fem år in resultat från omkring 25 forskningsteam i Europa, USA och på Grönland. Målet är att visa om det går att skapa ett tidigt varningssystem för omvälvande och ostoppbara förändringar i klimatsystemen i Arktis - en möjlig utveckling som dramatiskt skulle förändra tillvaron i Nordeuropa.

Medverkande: Sarah Bohndiek/programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Gemma Bale/ programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Laurie Laybourn/tankesmedjan Strategic Climate Risks Initiative,Fredrik Gröndahl/docent oceanografi KTH, Maria Nilsson/professor folkhälsovetenskap Umeå universitet

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en stor hall på Sjöräddningssällskapets varv på Hönö utanför Göteborg, står en styrhytt till en 12-metersbåt. Den är monterad i ledade armar som gör att den kan skaka, gunga och vibrera – i takt med det som händer på en skärm som går hela vägen runt den.

Inifrån styrhytten ser man Fjällbacka skärgård i animerad version på skärmen. Och de båtar, vågor och väder som läggs in i den övning man ska genomgå.

Simulatorcentret ska när det är klart omfatta tre olika simulatorer, motsvarande de tre båttyper sjöräddningen bygger. Vi möter projektledaren Jonas Carlsson och tar en ”tur” tillsammans med sjöräddningssällskapets utbildningssamordnare Cecilia Jönsson.

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vi behöver styrka vår identitet, eller att huset vi bor i verkligen är vårt, kan handlingar i arkiv vara avgörande. Skolbetyg, examensbevis och medicinska journaler är andra exempel som rör enskilda. Men också många av vårt samhälles funktioner kan slås ut vid kriser och då krävs det tillgång till data för att få allt att fungera igen. I dagens nya säkerhetspolitiska läge har digitala angrepp tydligt visat på sårbarheten.

Det menar Karin Åström Iko, som varit chef för Riksarkivet under 10 års tid och vars förordnande går ut i mars 2026. Vi hör henne förklara den årliga ”Lägesbild för arkiv och beredskap” som myndigheten nyligen släppte för andra gången, och även den färska redovisningen av ett regeringsuppdrag om samhällsviktig information. Där lyfts särskilt vikten av att säkra de privata aktörernas data inför möjliga kriser.

Vi hör också om Riksarkivets samarbete med och stöd till arkivmyndigheter i Ukraina, och om ett litet dokument hos arkivet som upplevs som symboliskt viktigt för Ukrainas självständighet.

Medverkande: Karin Åström Iko, riksarkivarie t o m februari 2026.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marinekologen och fiskforskaren Henrik Svedäng vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har letat i Riksarkivet och andra källor för att ta reda på hur det historiska fisket i Stockholms skärgård med omnejd såg ut. Arkiven berättar att fisket legat på en rätt konstant nivå under flera århundraden. En slutsats är att minskningen av strömmingen är ett nutida fenomen, som kommit med det moderna fisket.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Städerna växer och många städer brottas med förtätningsprojekt. Hur ska man kunna bygga fler bostäder utan att nagga grönområden i kanten, bugga för nära bilvägar eller andra sätt som kan öka ohälsan i staden.

Nu visar ett projekt från Lunds universitet, att det kan gå om man prioriterar ner biltrafiken och i stället satsar mer på kollektivtrafik, cykling och gångtrafik. Och bygger på höjden för att inte ta för mycket av det gröna.

I projektet fick forskarna göra en sorts drömscenarier av några bostadsområden där det redan fanns långt gångna planer på hur områdena ska kunna förtätas. Och de kunde i sina beräkningar bl a visa på tydliga minskningar i hur många som skulle bli störda av buller, och sova dåligt på nätterna, om man i stället byggde enligt deras idéer.

Medverkande: Ebba Malmqvist, Anna Boudin och Kristoffer Mattisson, Lunds universitet

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap.

Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.

Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förändringar i både miljö och beteenden, och hur landskapet förändrats från perioder av hårt mänskligt tryck till mer gynnsamma förhållanden.

Samtidigt väcker den ökade populationen frågor om framtida skydd, rättsliga processer och hur artens status påverkar förvaltningen. Den rekordgamla fågeln blir därmed en nyckel till att förstå havsörnens återhämtning och de omständigheter som format artens återkomst i Sverige.

Medverkande: Peter Hellström, rovfågelsforskare på Naturhistoriska riksmuseet

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många länder har snabbt byggt ut särskilda nät för snabbtåg, med Kina och Spanien i spetsen. I Spanien växer kritiken mot slarv med underhållet, efter den allvarliga olyckan i januari. Vetenskapsradion testar den japanska förlagan och noterar att landets kombinerade fokus på säkerhet och punktlighet verkar fungera. Vad är förklaringen?

Vi hör också om hur det går med framtidens futuristiska supersnabbtåg.

Medverkande: Hironori Kato, professor i transportplanering, Tokyo University; Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Reporter och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.

Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap.

Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.

Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.

Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar.

Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetiskt föräldraskap.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20260112.

Glaciärerna krymper i snabb takt och med dem försvinner landskap som format människors liv och tro i århundraden. När ismassor som funnits i tusentals år smälter bort väcks starka känslor – sorg, saknad och ansvar.

I takt med klimatförändringarna har nya ritualer vuxit fram: begravningar, böner och ceremonier vid glaciärernas fot. Från Nepal till Alperna samlas forskare, lokalbefolkning och religiösa ledare för att hedra det som går förlorat och skapa mening i en tid av kris. Historiska processioner som en gång bad om skydd mot glaciärernas framfart har fått en ny innebörd – nu ber man om att isen ska få finnas kvar.

Samtidigt förändras vår syn på naturen. Från att ha betraktats som hotfulla krafter ses glaciärerna idag som sköra och värdefulla. För forskare blir förlusten personlig, och känslorna som väcks kan bli en drivkraft för förändring. Ritualerna ger plats för gemenskap och reflektion, och påminner om att klimatkrisen inte bara handlar om siffror och modeller, utan om kultur, identitet och vår relation till naturen.

Reporter: Elsa Östlund

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När ett stort polarhistoriskt arkiv från Vegaexpeditionen når auktion hamnar ett av Sveriges mest betydelsefulla expeditionsarv i centrum. Loggböcker, dagböcker, brev, fotografier och föremål kopplade till den första färden genom Nordostpassagen görs plötsligt tillgängliga för helt nya ägare. Materialet ger detaljerade inblickar i arktiska förhållanden, möten med tjuktsjerna och den långa infrysningen vid Pitlekaj, händelser som präglade expeditionens vetenskapliga resultat och historia.

Försäljningen väcker samtidigt debatt om hur kulturarv, polarhistoria och vetenskapliga källor bör hanteras när de lämnar institutionella sammanhang. Forskare framhåller betydelsen av originaldokumenten för studier av 1800-talets polarfärder och den roll expeditionen spelat i svensk forskningshistoria, medan samlare ser värdet i att bevara och lyfta fram materialet på privata vägar.

När samlingen lämnar familjens gömmor framträder också en förändrad bild av hur expeditionens aktörer har uppmärksammats genom åren. Den omfattande kvarlåtenskapen knyter samman arktisk forskning, maritim historia och frågor om framtida bevarande. För första gången på över hundra år öppnas möjligheten att följa spåren av en av Sveriges mest ikoniska expeditioner genom de originalkällor som nu går under klubban.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart
mats.carlsson-lenart@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den vilda tulpanen har sitt ursprung i Centralasien men har sedan spridit sig till andra platser i Europa. Den har älskats för sin skönhet under mycket lång tid och på 1600-talet orsakade den till och med världens första finanskris i Holland.
I Sverige odlades de första tulpanerna av Olof Rudbeck den äldre redan på 1600-talet i Uppsala men blev inte tillgängliga för allmogen förrän någon gång på 1800-talet, de var alltför kostsamma.
På ett fält i Alnarp så samlar den Nationella genbanken på äldre svenska tulpanlökar som odlats i våra trädgårdar, men de samlar inte bara på lökarna utan också historierna om de älskade tulpanerna...

Medverkande: Frida Mörnerud, trädgårdsmästare Wij Trädgårdar, och Karin Persson, genbankskurator SLU.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vinter-OS går mot sitt slut och det har varit stora framgångar för många svenska deltagare, särskilt inom damernas längdåkning där Frida Karlsson verkar ha prickat in en formtopp. Efterhand har det även lossnat för skidskyttarna, som i början verkade ha misslyckats med anpassningen till hög höjd.

I Vetenskapsradion möter vi en professor i idrottsvetenskap som själv varit både skidskytt och landslagstränare. Han berättar om vilken annan sport som han tycker mest påminner om skidskytte, om hur skidåkningen påverkas av geväret på ryggen, och om vilken forskning som kan behövas inför framtidens tävlingar.

Medverkande: Marko Laaksonen, professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.

– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.

Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.

Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.

Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.

När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas-Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Familjen fick sen leva utan plast i en månad. Inga plastleksaker, inga plastburkar i köket och ingen soffa med skumplast i sitsen. Madrasser och sportkläder försvann, liksom smink som innehåller plast.

Det var ett forskningsexperiment lett av Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesig på KTH, för att visa hur djupt materialet är integrerat i våra vardagsliv – men också vilka alternativ som faktiskt finns.

Nu finns en utställning om projektet på Form/Design Center i Malmö.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Långt ner i de arktiska djuphaven så är det mörkt, kallt och tyst, men nere på botten så lever djur som har lärt sig att utvinna energin från bakterier – rörmaskar. De odlar bakterierna inne i sina egna kroppar och har varken mun eller anus.

Rörmaskarna, som kan se väldigt olika ut – en del är korta och krulliga andra är raka och långa – bildar skogar på botten. De här skogarna, som fyller samma funktion som våra barr- och lövskogar på land – de ger livsmiljö åt massor av andra organismer.

Nu vill forskarna vid Senter for Dyphavsforskning, vid Universitetet i Bergen, ta reda på hur de olika skogarna skiljer sig och vilka djur som finns där. Vi får följa med marinbiologen och djuphavsforskaren Christian Nilsson på en resa, bland annat till det så kallade Molloydjupet i Framhavet mellan Svalbard och Grönland. Christian Nilsson är doktorand vid universitetet i Bergen, Senter för dyphavsforskning, WormFEST.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Tekniker: Nisse Lundin
nils.lundin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar.

Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock och verksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, projektledare ”Framtidens mat”, Axfoundation.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Blåvalens hjärta är 300 kg tungt och kolibrins litet som ett knappnålshuvud. Men båda är av samma sort som vårat.

Fiskar däremot klarar sig med två rum i hjärtat istället för fyra. Daggmaskarnas uppåt tio hjärtan är av enkelt slag men de gör ändå jobbet - de pumpar runt blod i kroppen.

Följ med på hjärtsafari i Vetenskapsradion – från det största hjärtat, stort som en soffa, ner till riktigt små och enkla pumplösningar. Hör Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuséet om bläckfiskens tre hjärtan, och Michael Axelsson, professor emeritus i jämförande hjärt-kärlfysiologi om krokodilens sinnrika omkopplingsbara hjärta.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Eskilstuna kommer matlådorna i engångsplast som används i hemtjänsten att bytas ut mot flergångslådor i plast på försök. Det är ett projekt där kommunen, plasttillverkaren Mälarplast och Linköpings universitet deltar. I ett storkök på Rekarneskolan berättar Johan Hellfeldt på kommunens måltidsservice om vilka särskilda krav hemtjänsten har på flergångslådorna. Mattias Lindahl vid Linköpings universitet förklarar hur projektet passar in i den större bilden av att ställa om till ett samhälle som är mindre beroende av plast.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.

Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad.

Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Henrik Zetterberg forskar på tidiga sätt att se hjärnsjukdomar i kroppsvätska och har varit med och tagit fram de blodprover som nu används på flera håll, för att se spår av alzheimerförändringar i hjärnan i ett tidigt stadium av sjukdomen.

Han har nyligen träffat Bill Gates i Stockholm i en sorts ”förhör” om var forskningsfronten är. i Bill Gates började skänka pengar till alzheimerforskningen efter att hans pappa dog i sjukdomen, och nu vill han från forskare höra vad som är viktigast att satsa på. Gates har tidigare finansierat just sådan forskning som Henrik Zetterberg ägnar sig åt, med tidiga diagnosmetoder.

Henrik Zetterberg är kritisk till att Sverige ännu inte infört de nya alzheimerläkemedel som kan ge en viss fördröjning av symtomen i ett tidigt skede av sjukdomen. De godkändes i Europa förra året, efter många turer, men fortfarande pågår diskussioner i Sverige eftersom det handlar om dyra mediciner med en måttlig effekt. Trots det ser han ljust på hur det kommer att bli när vi blir äldre, eftersom det pågår så mycket forskning om nya läkemedel.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En robot som ska fungera i verkligheten måste tränas i verkligheten. Det är robotforskaren Henny Admoni från Carnegie Mellon University och datavetenskapsprofessorn Amy Loutfi vid Örebro universitet ense om.

Att träna en AI-robot kan påminna mycket om att utbilda en människa, vilket väcker tankar om vad det gör med vår relation till robotarna. Samtidigt är åtminstone en sak väldigt annorlunda mot att utbilda människor.

Vi har besökt AI-forskningsprogrammet WASP:s vinterkonferens och träffar också laboratorieingenjören Kewin Borowiecki, som snabbguidar bland de robottyper som lett fram till Örebro universitets nyliga inköp av den människoliknande och AI-utrustade roboten Argo.

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

NASA:s raket som står på startplattan i Florida är den största hittills, och den har aldrig tidigare lyft med en besättning. Detsamma gäller Orion-kapseln, där de fyra astronauterna ska sitta. Dessutom ligger europeiska ESA bakom en viktig del, för första gången. Men varför är månen, som ingen människa satt sin fot på sedan 1972, nu åter så intressant?

Vi hör svaren på det, hur resorna Artemis II och III ska gå till, och hur det hela också är en förberedelse för bemannade turer till Mars.

Medverkande: Kristine Dannenberg, ansvarig för utforskande och tillträde till rymden, Rymdstyrelsen.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fortfarande spelar elevers sociala bakgrund stor roll för hur niondeklassare väljer gymnasieutbildning och hur de sedan tänker om fortsatta karriärer i vuxenlivet. Och i Sverige väljer vi också yrken mer könsstereotypt än i många andra länder.

Karl Wennberg, professor i företagsekonomi, vid Handelshögskolan, driver tillsammans med forskare från bl a Stockholms och Lunds universitet, ett projekt där de använder niondeklasser i flera hundra skolor i Sverige som en sorts levande laboratorium.

De gör helt enkelt en stor randomiserad studie, där olika niondeklasser får samma information om gymnasievalet, men på olika sätt. De vill undersöka hur de unga bäst tar till sig information om olika utbildningsval och karriärvägar. Är det via informationen i sig, eller spelar vuxna förebilder större roll?

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur mycket vetenskap är det i naturfilm - är det populärvetenskap eller är det ren underhållning?
Naturfilmsnestorn Henrik Ekman, på SVT, resonerar kring hur naturfilm kan driva vetenskapen framåt.

Genom stabiliserad filmning från helikopter och fordon samt filmning på natten har forskare fått nya data om beteenden som tidigare varit svåra att dokumentera. BBC:s produktionsmiljö i Bristol har länge varit en kreativ motor där naturfilm och biologi möts, och de har producerat allt från klassiska serier om evolution till moderna satsningar som bygger på berättelser med avancerad teknik.

Perspektivet breddas med naturjournalistikens förändring, där klimat och biologisk mångfald särskiljs som vår tids dubbelkris samtidigt som vissa arter återhämtat sig efter riktade åtgärder. Resultatet är en saklig genomgång av naturfilmens samspel med forskningen och hur bild, manus och teknik öppnar fönster mot tidigare okända arter och miljöer

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En debatt om insekters förmåga att känna lidande blossade upp när Jordbruksverket lade fram ett förslag 2025 om nya regler för att hålla sällskaps- och hobbydjur.

Kognitionsvetaren Mathias Osvath menar att förlaget innehöll förhastade slutsatser om insekters förmåga att känna lidande. Han berättar om var forskningen står idag. Hör också om varför insekter måste använda varje hjärncell på ett mer effektivt sätt än vi människor.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Islands kombination av kargt klimat och vulkanism har länge gjort landet till en värdefull plats för rymdforskning och träning av astronauter. Daniel Leeb, som leder Islands nyetablerade rymdforskningsinstitut, ser ön som platsen för rymdfarande nationer som vill mer än till månen eller till Mars. Både rymdforskning och forskning om Arktis handlar om miljöer som hela mänskligheten måste ta ansvar för, och om att tillsammans lösa problem med hur man överlever i de mest extrema miljöer.

Medverkande: Daniel Leeb/chef för Islands rymdforskningsinstitut, Johan Köhler/avdelningschef forskning och utveckling Rymdstyrelsen

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigare har forskare trott att ärftlighetsfaktorn avgör vår livslängd till 10 - 30 %, men med nya beräkningsmodeller blir siffrorna i den nya studien i tidskriften Science betydligt högre. Det säger Sara Hägg, som forskar på biologiskt åldrande och leder studier på det svenska tvillingregistret. Hon menar att resultaten kan leda vidare till att vi kan förstå genetiken bakom ett långt liv ännu bättre, och kanske dra nytta av dem. Men det vi själva kan göra genom att leva lagom hälsosamt är också viktigt säger hon - däremot är hon skeptisk till trenden med s.k. biohackers.

Medverkande: Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en dramatisk informationsfilm skildras vilka risker ett utbrott skulle innebära för Tokyo och platser och personer som befinner sig närmre vulkanen.

På plats i Tokyo möter vi vulkanologen Toshitsugu Fujii, den expert som uttalar sig i filmen, och som har också varit med i arbetet med den. Han har studerat Fuji sedan millennieskiftet, då viss aktivitet under vulkanen kunde registreras. De senaste 5 000 åren har det skett utbrott vart 30 år i genomsnitt, berättar han, men nu har det varit uppehåll sedan 1707. Den gången spreds stora mängder aska över Edo, som Tokyo hette på den tiden. Idag skulle ett askan från ett liknande utbrott få större verkningar på moderna transporter och infrastruktur, säger han.

Flödande lava, flygande stenblock, så kallade pyroklastiska flöden och stora störtfloder av lervälling är andra farliga risker, beroende på vilken typ av utbrott som sker. Det här är vanskligt att förutsäga, och tyvärr kan forskarna inte heller förutsäga när ett utbrott skulle kunna ske, mer än i bästa fall några dagar i förväg.

Medverkande: Toshitsugu Fujii, professor emeritus vid Tokyos universitet och direktör för det särskilda forskningsinstitutet vid Fuji.

Vi hör också klipp ur filmen, som går att se här.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251117.

Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss?

Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga.

På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?

Hör Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, Olov Engvall, professor i talkommunikation vid KTH i Stockholm och Nataliya Kosmyna, AI -forskare vid MIT i USA.

Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ fanornas väg från slagfältets maktsymbol till folkrörelsernas gemenskapsbärare. I ett arkiv i Gävle öppnas ståldörren till ett magasin med över 800 föreningsfanor, standar och banderoller – textila konstverk i siden och ylle, målade och broderade för att bäras i tåg, möten och högtider.

Här förklaras skillnaden mellan fana och standar, hur stångens placering styr hur motivet syns, och varför materialitet spelar roll när en gemenskap behöver något fysiskt att samlas kring.

Forskaren Karin Tetteris på Armémuseum har skrivit en avhandling om militära fanor på 1600-talet, som fungerade som delegation av makt från regent till förband, med heraldiska vapen och också hade en psykologisk funktion på 1600‑talets slagfält – fanan skulle alltid synas för att inge hjärta och mod.

I arkivet finns också föreningslivets symboler: arbetarrörelsens motiv, en textilarbetarfana målad av Ida Mellgren och ett standar från rörelsen för kvinnors politiska rösträtt, där Justitia med vågskålen blir bild av rättvisa och målmedveten organisering. Protokoll från 1916 visar hur material beställdes och broderiet gjordes tillsammans – ett tidsdokument över kollektivt arbete och demokratiska landvinningar.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I delar av Arktis finns synnerligen kolrika marker med permafrost. Efter tusentals år som kolsänkor kan nu områdena istället bli gigantiska källor till utsläpp av växthusgaser när temperaturen stiger, och arktiska skogsbränder blir allt vanligare.

Töande permafrost och farlig brandrök hotar vardagsliv och hälsa också bortom Arktis, konstaterar forskarna Edward Alexander, John Holdren, Joacim Rocklöv och Mats Björkman.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi hör också om utmaningarna i busschaufförernas arbetsmiljö, som kvarstår efter att ha diskuterats i över 60 år. Och hur är det med elbilarna - varför kommer de inte leda till lägre trafikbuller?

Lena Nordlund har varit på Sveriges största konferens kring transportforskning, Transportforum i Linköping, där det också lyftes fram visioner om självkörande bilar. Vetenskapsradions transportintresserade reporter Björn Gunér sammanfattar dem och ger en rapport om hur bra det gick för tågen att komma i tid förra året.

Medverkande: Malin Henriksson, Anders Genell, Jonna Nyberg, Jens Alm och Jonas Ihlström forskare vid VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut; Mikael Ögren, Göteborgs universitet.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251124.

Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.

Medverkande:
”Eva” som brutit sig flera gånger
Karin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Artemis 2 markerar nästa stora steg i rymdfarten när en bemannad testfärd tar människan längre bort från jorden än någon tidigare expedition. Den kraftfulla SLS‑raketen och Orion‑kapseln ska föra fyra astronauter runt och förbi månen, i ett läge där internationell konkurrens om framtidens rymdresor skärps. Samtidigt växer intresset för månens sydpol, där fruset vatten kan bli nyckeln till framtida baser och vidare färder mot Mars.

Året rymmer också stora förväntningar inom flera forskningsområden. Inom genteknik väntas EU öppna för enklare regler kring genetiskt förändrade grödor, vilket kan bana väg för mer klimattåliga växter och djur. I naturvårdens värld intensifieras jakten på bättre koll över den biologiska mångfalden genom drönare, ljudanalys och DNA‑insamling.

Tekniska språng präglar dessutom utvecklingen av artificiell intelligens, där nollklicksinternet och automatiserade svar förändrar förutsättningarna för källkritik och informationsflöden. Parallellt diskuteras riskerna med djuphavsgruvbrytning, där ännu okända organismer hotas innan forskare ens hunnit kartlägga dem.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Reportrar:
Camilla Widebeck, camilla.widebeck@sr.se
Gustaf Klarin, gustaf.klarin@sr.se
Sara Sällström, sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I 3D och under en kupolformad bioduk får två gymnasieklasser göra ett besök inuti AI -– och se hur systemen fungerar. Det är premiär på filmen ”AI – en immersiv resa in i framtiden” i fem svenska städer, och vi är med i Norrköping.

Här träffar vi också två forskare som varit med och tagit fram filmen: Amy Loutfi som är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och Örebro universitet, och Anders Ynnerman som är professor i visualisering vid Linköpingsuniversitet och ansvarig för dome-projektet, där filmen visas.

Med dem stämmer vi av förra årets spaningar – hur rätt eller fel fick vi? Vad händer just nu och vad har vi att vänta av AI-året 2026?

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klassisk svinpest är en virussjukdom som historiskt lett till masslakt, hårda avspärrningar och stora ekonomiska förluster. Med avancerad genteknik tas nu steg mot djur som inte längre kan infekteras av viruset. Arbetet bygger på att slå ut ett protein som viruset är beroende av för att föröka sig i grisens celler. När proteinet inte längre bildas stoppas smittan innan sjukdomen bryter ut.

Forskare i Storbritannien och Kina har oberoende av varandra tagit fram grisar som visat tydlig motståndskraft mot klassisk svinpest, och resultaten imponerar erfarna veterinärmedicinare. Tekniken bygger på gensaxen CRISPR, där en exakt genförändring görs utan att påverka djurens tillväxt, reproduktion eller köttkvalitet enligt de uppföljningar som hittills gjorts.

Samtidigt är hotet från svinpest större än på länge. Den afrikanska varianten, svårare och mer komplex, har nått både svenska vildsvin och flera europeiska länder. Forskare bedömer att den också är svårare att komma åt med genredigering och kräver flera genförändringar innan resistenta djur är möjliga.

Genredigeringens framsteg öppnar ändå för ett framtida jordbruk där sjukdomar som idag orsakar enorma kostnader kan begränsas direkt i djurens arvsmassa. Frågan är hur snabbt tekniken kan nå marknaden – och om den kan förändra hur avel, smittskydd och livsmedelsproduktion ser ut i grunden.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det blev en snöig inledning på år 2026. På sina ställen föll det nästan en meter nysnö på en vecka.
Vi ska till en vintrig granskog i Gästrikland där den blockiga marken täcks av ett fluffigt snötäcke och där man kan se spår av både räv och rådjur, men snön är mer än ett vintertecken – den är en komplex del av naturens ekosystem.

När landskapet täcks av vitt förändras både ljud och ljus. Snön fungerar som en naturlig ljuddämpare, skapar tystnad i skogen och ger det blå ljus som präglar nordiska vintrar. Under ytan finns ett isolerande lager som gör att smådjur som gnagare kan överleva i ett varmt rum mellan marken och snötäcket. Snön är också hem för mikroskopiskt liv, från alger till nematoder, och påverkar hur större djur som rådjur och älg klarar sig när snödjupet ökar. Dess struktur avgör allt från lavinfara till skidförhållanden – varje kristall binder på sitt sätt och formar snöns egenskaper.

Snön är inte bara flingor som faller, utan ett dynamiskt system som styr liv, klimat och landskap under vintern.

Reporter Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stångån är ett biflöde till Ljungan i närheten av Sundsvall. Längs ån har många kraftverk och dammar rivits och fisken kan återigen vandra fritt uppför ån.

Men det här restaureringsprojektet nöjer sig inte med själva åfåran, utan tittar även på vad naturen behöver i hela det avrinningsområde som hör till vattendraget.

Hör varför ett helhetstänk är viktigt när man ska restaurera vattenmiljöer för att gynna den biologiska mångfalden. Och så berättar kraftverksägaren John Forsell varför han tycker att det har fungerat så bra att ta bort de egna kraftverksdammarna.

Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251125.

Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar.

På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten.

För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix.

Medverkande studenter från Uppsala universitet:
Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De är ett hot mot den biologiska mångfalden. Invasiva arter, som till exempel Parkslide, mårdhund och jätteloka, kommer med människans hjälp till nya platser där de konkurrerar ut de arter som redan fanns där.

Men invasiva arter kan också säga något om kulturarv och mänskliga traditioner. Det menar etnologer som i sin forskning tittat närmare på arter som väcker känslor.

Det kan till exempel handla om att de hotar att förstöra naturen så som man minns den från sin barndom. Att de förändrar ett tänkt idylliskt landskap, skildrat av Astrid Lindgren och fyllt av blommor som Evert Taube sjungit om.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Glaciärerna krymper i snabb takt och med dem försvinner landskap som format människors liv och tro i århundraden. När ismassor som funnits i tusentals år smälter bort väcks starka känslor – sorg, saknad och ansvar.

I takt med klimatförändringarna har nya ritualer vuxit fram: begravningar, böner och ceremonier vid glaciärernas fot. Från Nepal till Alperna samlas forskare, lokalbefolkning och religiösa ledare för att hedra det som går förlorat och skapa mening i en tid av kris. Historiska processioner som en gång bad om skydd mot glaciärernas framfart har fått en ny innebörd – nu ber man om att isen ska få finnas kvar.

Samtidigt förändras vår syn på naturen. Från att ha betraktats som hotfulla krafter ses glaciärerna idag som sköra och värdefulla. För forskare blir förlusten personlig, och känslorna som väcks kan bli en drivkraft för förändring. Ritualerna ger plats för gemenskap och reflektion, och påminner om att klimatkrisen inte bara handlar om siffror och modeller, utan om kultur, identitet och vår relation till naturen.

Reporter: Elsa Östlund

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20250826.

EU har satt upp mål om att 20 procent av unionens land och hav ska restaureras innan 2030. Det kan till exempel handla om att återväta våtmarker eller att röja upp igenväxta naturbetesmarker och återinföra bete. I skogen görs åtgärder som naturvårdsbränningar och gallringar som ger lövträden mer plats.

Jörgen Sjögren forskar om restaureringsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, och han berättar vad vi vet idag om hur bra de här åtgärderna funkar för att hjälpa såväl vanliga som ovanliga arter.

Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i februari 2025.

Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i Sverige

Visenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.

Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenterna

Följ med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251023.

Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Vi träffar honom hemma i villan, tillsammans med dansk-svenska gårdshunden Gotte och sonens jaktlabrador Tora.

Det finns gott om myter när det gäller hundar, enligt professorn – myter som envist biter sig fast trots att forskningen motbevisat dem.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251111.

Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.

Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.

Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.

I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.

I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.

Reporter Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se

Producent Lars Broström
Lars.Brostrom@sverigesradio. se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251028.

Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över.

Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk.

Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor.

Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner.

På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.

Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251014.

I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.

Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.

WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20250930.

I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.

Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria.

Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?

Reporter Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När det talades om forskning i radion de första åren var det i regel forskarna själva som föreläste. Senare hördes de intervjuade – men av mycket hovsamma reportrar som knappast var inställda på att ifrågasätta.

Först fram på 60-talet börjar vi känna igen ett journalistiskt arbetssätt i förhållande till forskarna.

Vi hör flera historiska exempel med röster som Gösta Knutsson, Bengt Feldreich och Bert Bolin. Idéhistorikern och tidigare SR-medarbetaren Karin Nordberg ger det historiska sammanhanget med det hon kallar en tidig "orgie i folkbildning”.

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251104.

– Det kommer att vara lite som en industriell revolution, säger Linda Johanson, ansvarig för kvantteknik på forskningsinstitutet RISE om de nya kvantteknologierna.

Vi möter också bland andra Göran Johansson på Chalmers, där man utvecklar en kvantdator.

Kvantfysiken fyller 100 år 2025 och forskningen har under de allra senaste decennierna trängt så djupt in i materiens mysterier att vi idag kan hantera de små partiklar som kvantfysiken beskriver – atomer, molekyler elektroner eller ljusets fotoner, på ett helt nytt sätt. Det öppnar för nya tekniska möjligheter.

Enligt förutsägelserna så kan vi om 20 år få en hälsoundersökning med kvantsensorer, genomgå en strålbehandling precisionsberäknad av en kvantdator, våra bankaffärer skyddas med hjälp av kvantkryptering, och vi använder nya superbatterier som skapats med hjälp av simuleringar i kvantdatorerna.

Det här är det andra programmet av två från Vetenskapsradion om kvantfysikens 100 år.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251103.

I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.

Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.

I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.

I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251110.

När den släpptes 1975 väckte den fasa världen över.

Filmen Hajen, som i år firar 50 år, blev en enorm publiksuccé. Men den påverkade också vår syn på verklighetens vithajar. Det ledde till hajskräck och en ökad jakt på hajar. Samtidigt ökade också hajturismen dramatiskt liksom intresset att forska på vithajar.

En av dessa hajforskare är David Bernvi som bland annat tittat närmare på vithajens anatomi. I dagens Vetenskapsradion berättar han mer om hur vithajarna mår idag, och hur de har påverkats av en modern filmklassiker.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251002.

Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.

I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.

Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker Viktor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Julmusik är mer än bjällror och glittrande melodier. I det här specialprogrammet möter Lena Nordlund Magnus Carlson från Weeping Willows, en artist som tar högtiden på allvar och ser musiken som en spegel av både glädje och sorg. Samtalet rör sig från klassiska ballader med stråkar till punkens råa realism och vidare till låtar med starka samhällsbudskap.

Här finns Roy Orbisons enda julsång, Frank Sinatras stämningsfulla klassiker och Stevie Wonders vision om fred under Vietnamkrigets dagar. Julen är en tid av kontraster – förväntan och fest blandas med ensamhet och eftertanke. Därför blir de mest minnesvärda jullåtarna ofta de som bär på ett stråk av melankoli och hopp. Programmet utforskar varför sentimentala toner och allvarliga texter fortsätter att beröra, och hur julmusik kan bli en plats för både tradition och reflektion.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Annelie Sjölander Lindqvist började bläddra i sin mammas gamla receptbok såg hon berättelsen om mammans liv. Här fanns kakrecepten från grannfruarna hon gick till bokbussen tillsammans med på 70-talet. När barnen blivit lite större och hon börjat jobba igen dyker grytor och andra recept från middagar med kollegor upp i boken.

Hör också om ett bortglömt yrke, festkokerskan! Och vad smågrisar är för maträtt!

Medverkande: Annelie Sjölander Lindqvist

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 16/10–2025.

Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.

I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.

Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.

Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han delar nobelpriset i kemi med Richard Robson i Australien och Omar Yaghi från Jordanien, verksam i USA. De belönas för att ha upptäckt och förfinat så kallade metalliska ramverksföreningar, eller MOF:ar. Vi besöker Kitagawas laboratorium vid universitetet i Kyoto, men får tyvärr inte träffa honom själv där. Det sker istället i Stockholm.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regulatoriska T-celler står i centrum för Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025. Fred Ramsdell, som är med och delar på priset, berättar om hur en slumpmässig mutation i en särskild sorts labbmöss blev startpunkten för forskning som nu förändrar synen på immunförsvaret.

Genom att förstå hur dessa celler fungerar öppnas möjligheter att bromsa autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom och MS – och samtidigt utveckla strategier mot cancer. Grundforskning på möss, grodor och zebrafiskar har lett till terapier som kan återställa balansen i immunsystemet.

Ramsdell beskriver också utmaningen med tumörer som utnyttjar samma mekanismer för att undgå kroppens försvar, och varför forskare nu letar efter sätt att målinriktat och selektivt påverka dessa celler. Han reflekterar över hur bristande tillit till vetenskap hotar framtida framsteg och varför kommunikationen mellan forskare och allmänhet är avgörande.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kometen 3I ATLAS kommer att befinna sig som närmast jorden den 19 december 2025. Det är bara den tredje gången någonsin som vi upptäcker en sådan här interstellär himlakropp i vårt solsystem. Det är ett unikt tillfälle för mänskligheten att lära sig mer om rymden.

Anders Eriksson vid Institutet för rymdfysik i Uppsala konstaterar att rymden alltid kan bjuda på nya överraskningar. Och astrofysikern Anders Johansen vid Lunds och Köpenhamns universitet drömmer om att få se en glimt av vad som hände innan vår sol föddes.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 18/8–2025.

En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.

Medverkande:

Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker

Reporter:
Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

John Clarke, Michel Devoret och John Martinis arbetade på universitetet i Berkeley när de beslöt sig för att ta reda på om kvantmekanikens märkliga effekter fick att få att visa sig i makroskopisk, alltså stor, skala. De lyckades, och la grunden till den kvantdatorutveckling som vi ser nu.

När de besöker Stockholm för att ta emot sina Nobelmedaljer är stämningen god – och det verkar den alltid ha varit. De heta diskussionerna menar de är just det som förde dem till sanningen.

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens.

Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten.

Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas Rydberg
victor.bortas_rydberg@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomisk tillväxt är mer än siffror i BNP – den handlar om idéer som ersätter gamla strukturer och skapar nya möjligheter. Teorin om kreativ förstörelse beskriver hur innovation driver utveckling, men också varför konkurrenspolitik och starka institutioner är avgörande för att processen ska fungera.

Forskningen bakom årets ekonomipris har förändrat synen på tillväxt och varför en helt avreglerad marknad riskerar att bromsa innovation. Här diskuteras också hotet från korruption, behovet av ett gemensamt europeiskt ekosystem för riskkapital och hur AI kan accelerera förändring – samtidigt som arbetsmarknaden ställs inför stora utmaningar.

Frågan om grön tillväxt och tillväxt med kvalitet lyfts som en central framtidsfråga.

Reporter: Knut Kainz Rognerud
knut.rognerud@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor.

Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi.

Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist.

Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning.

Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Nils Lundin
nils.lundin@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här genetiska genombrottet har förändrat förståelsen av hur immunförsvaret fungerar. Forskningen visar att det i kroppens försvar finns mekanismer som bromsar angrepp mot de egna cellerna. I centrum står en gen, som visade sig vara nyckeln till att reglera så att inte alla drabbas av autoimmuna sjukdomar.

Mary Brunkow gjorde mänger med försök med Scurfy-möss. De mössen hade en svår autoimmun sjukdom som liknade psoriasis.

När hon och hennes kollegor började testa olika möjliga gener, så var det först vid den sista som de fick träff. Det var en gen som de helst inte hade velat få träff på eftersom den var svår att skapa direkta läkemedel emot. Genen kom att kallas FOXP3, och avslöjade att det fanns specifika T-celler som lugnade ned immunförsvaret, så kallade regulatoriska T-celler.

Den här insikten har öppnat nya vägar för att förstå varför vissa människor drabbas av autoimmuna sjukdomar medan andra klarar sig.

Mary Brunkow var central i den långa jakten på svaret och gjorde det oväntade fyndet som 2025 belönas med Nobelpriset i Fysiologi eller medicin. Ett pris hon delar tillsammans med Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Japanska forskaren Shimon Sakaguchi har ägnat ett halvt sekel åt att förstå varför vårt immunförsvar ibland angriper den egna kroppen. Hans envishet ledde från en idé, som inte många trodde på till ett genombrott som förändrat medicinsk forskning. Sakaguchi visade att en särskild typ av T-celler, regulatoriska T-celler, spelar en avgörande roll för att hålla immunförsvaret i schack.

Upptäckten har öppnat vägen för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes och ledgångsreumatism, och kan bli viktig i kampen mot cancer och vid organtransplantationer. Men vägen dit var långt ifrån enkel – hans tidiga resultat avfärdades som ”smutsig vetenskap” och stora tidskrifter vägrade publicera dem.

I dag är forskningen kring T-reg-celler ett av immunologins hetaste områden med tusentals artiklar varje år. I Osaka berättar Sakaguchi om ögonblicket då han insåg att han hade rätt, om uthållighetens betydelse och om hur Nobelpriset ger nya möjligheter att fortsätta arbetet med att förstå kroppens mest komplexa försvarssystem.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

ChatGPT har på bara tre år gått från att vara ett smart sökverktyg till att bli en samtalspartner för miljontals människor världen över. Många använder tjänsten för att få råd, tröst och stöd i vardagen – ibland i stället för att vända sig till vänner eller psykologer, men utvecklingen har en baksida.

Det finns rapporter om användare som fastnat i extremt långa dialoger med chattboten och drabbats av psykisk kollaps. I vissa fall har samtalen handlat om självmord med tragiska konsekvenser. Företaget bakom ChatGPT, OpenAI, har försökt justera tekniken för att minska riskerna, men samtidigt behålla engagemanget. Det är en balansgång som väcker frågor om både ansvar och framtidens psykiska hälsa.

Psykologer ser både möjligheter och faror med AI som terapeutiskt verktyg – från att sänka tröskeln för hjälp till att skapa beroende och förstärka sårbarhet. Vad händer när en maskin blir den som alltid lyssnar? Och hur påverkar det vårt sätt att söka stöd?

Hör Kashmir Hill på New York Times som undersökt hur företaget OpenAI jobbat med sin chattbot, Louise Lind, legitimerad psykolog som forskar på Stockholms universitet om maskininlärning och hör Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.

Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se

Producent: L ars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kunskapen om växter har krympt drastiskt i svenska skolor. Där elever förr skulle kunna långa listor med arter räcker det idag med några få namn. Samtidigt visar undersökningar att många svenskar bara kan identifiera ett fåtal vilda växter. Fenomenet kallas växtblindhet – en brist på förståelse för växternas roll i ekosystemen och i våra liv.

Forskare varnar för att utvecklingen gör samhället sårbart och minskar engagemanget för biologisk mångfald. För att vända trenden har projektet Så vilda! startats. Här får tusentals barn och elever skapa egna blomsterängar, följa fröernas resa och lära känna arter som prästkrage, blåklint och darrgräs.

Målet är att väcka nyfikenhet och ge barnen en konkret relation till naturen i skolans närmiljö. I samtal med forskare och pedagoger framträder bilden av hur artkunskapens försvinnande påverkar både språket och vår förståelse för årstidernas skiftningar och varför det är avgörande att återknyta banden till växterna innan de försvinner ur vårt medvetande.

Reporter Helena Söderlundh
helena.soderlundh@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 15/1 2025.

Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.

De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns drygt 400 kärnkraftsreaktorer på fast grund på land runtom världen. Det finns bara ett kärnkraftverk till havs. Det är det ryska flytande kärnkraftverket Akademik Lomonosov som ligger vid en kaj i östra Sibirien och levererar ström till befolkningen i samhället Pevek.

Det finns intresse från flera länder att köpa flytande kärnkraftverk, och i bland annat Danmark finns företag som vill sälja.

Det pågår också forskning, bland annat i Norge, för att utveckla civila fartyg som drivs med kärnkraft och kärnkraft för att förse oljeborrplattformar med el-ström.

Sophie Grape forskar om säkerheten för framtidens maritima kärnkraft.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många vill bo där det händer. Städer byggs tätare och trafiken ska fram. Men i vardagens brus behövs också lugna platser där vi kan hämta andan. I Vetenskapsradion berättar Terry Hartig varför stadens gröna lungor inte bara är dekoration.

Reporter Cecilia Ohlén
Producent Lars Broström
Slutmix Viktor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var en fysiklärare i skolan som väckte hennes nyfikenhet på fysik och lust att experimentera. Idag jobbar hon med framtidens solceller vid Karlstads universitet. Men för Ellen Moons är det också viktigt med gränsöverskridande forskning och att kunna jobba med vetenskapens roll i samhället.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 17/6–2025.

Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 16/6–2025.

Under de senaste åren har antalet kliniska försök där så kallade stamcellsterapier testas för första gången på människor närmast exploderat. Det berättar stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet, som själv leder en studie där metoden testas på patienter med Parkinsons sjukdom.
Pluripotenta stamceller är celler som under rätt förutsättningar kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst i kroppen. Förhoppningen är att de ska kunna ersätta döda eller felfungerande celler i sjukdomar som Parkinson, epilepsi och diabetes, bland annat.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar.

På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten.

För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix.

Medverkande studenter från Uppsala universitet:
Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.

Medverkande:
”Eva” som brutit sig flera gånger
Karin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.
Reporter Cecilia Ohlén
Producent Lars Broström
Tekniker David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nästan lika isolerad som en rymdstation ska forskningsfartyget Tara Polar Station driva med isen i Arktis i minst åtta månader. Med en internationell besättning på tolv personer, blir fartyget basen för forskning om biodiversitet, atmosfär, is, hav och föroreningar i Arktis under den allra mest svårtillgängliga årstiden. Första vinterexpeditionen börjar i september 2026, och sedan ska Tara Polar Station återkommande följa de arktiska vintrarna fram till år 2045.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De svenska och ukrainska forskarna som möts har samma fokus på hur tamdjur kan må bättre och producera mer, med genetik och även drönarteknologi som redskap. Men deras livsvillkor skiljer sig dramatiskt åt.

Vi hör om samarbetsprojektet där data från korna ska utnyttjas bättre, och där även experter från Danmark och Litauen ingår. Det bygger på digitalisering, sensorer och matematiska modeller som kan avslöja allt från fodereffektivitet till sjukdomar hos kor.

Medverkande: Tomas Klingström, forskare och ledare SLU Gigacow; Khrystyna Kurta, forskare inom kvantitativ och populationsgenetik, genomik och avelsarbete, båda vid intitutionen för husdjurens biovetenskaper, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU; Roman Kulibaba, professor genetik vid Ukrainas nationella universitet för livs- och miljövetenskaper, NULES, i Kiev.

Reporter Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 12/6–2025.

”Min favorit just nu är Helge eller ”skelett H”. Han hittades vid en kanon, och vi tror att han var en av dem som försökte rädda skeppet.”

Det berättar Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, om en av de människor som dog vid regalskeppets förlisning, och som vi nu kan möta på den nya utställningen ”I liv och död”.

Det är tack vare moderna analyser av dna, skelett, isotoper och textilier som vi kan se dem öga mot öga som naturtrogna figurer - och vi kan förstå mer om varifrån de kom, hur de hade levt och varför just de inte klarade sig levande ur förlisningen, som de flesta ombord faktiskt gjorde.

Fred Hocker är som han själv säger bara ”front man for the band” för det är många forskare som varit inblandade i arbetet.

Reportrar: Björn Gunér och Lena Nordlund
bjorn.guner@sr.se
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Krig i Europa och det svenska försvaret ökar sin aktivitet. Fler skott avlossas, fler granater sprängs, och stridsvagnarna dundrar fram och spränger sönder och river upp djupa sår i naturen på de svenska övningsfälten.

Det här är bra för försvaret av Sverige, men naturvården gynnas också.

Vi följer med biologen och insektsforskaren Niklas Johansson ut på Skillingaryds skjutfält i Småland där många sällsynta växter och djur gynnas av militärens aktivitet.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss?

Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga.

På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?

Hör Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, Olov Engvall, professor i talkommunikation vid KTH i Stockholm och Nataliya Kosmyna, AI -forskare vid MIT i USA.

Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under en av de resor som hennes pappa tog med henne på mötte hon en föräldralös elefantunge som blivit omhändertagen i fångenskap. Den såg så sorgsen ut att hon lovade den att hon skulle göra något för att elefanter skulle kunna leva vilt och fritt.

Sedan dess har hon bland annat hunnit med att motbevisa en myt om elefanters beteende. Och startat en organisation som jobbar för att elefanter och människor ska kunna leva som goda grannar.

Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var när Clara Alfsdotter arbetade som arkeolog och osteolog vid Sandby borg på Öland, där det skedde en massaker på 400-talet, som hon blev intresserad av att förstå mer om vad man kan utläsa ur kvarlevor och döda kroppar. Hon började doktorera om kroppars nedbrytning, genom att göra studier på en så kallad ”body farm” som hör till Texas State University, ett forensiskt forskningscentrum, dit folk donerar sina kroppar efter döden.

Det blev avhandlingen ”Dödens kroppslighet” och idag är hon anställd som forensisk arkeolog hos Polisen, vid Nationellt forensiskt centrum, NFC. Och så leder hon ett projekt om hur vi ska bli bättre på att utläsa saker om till exempel dödstidpunkt också vid hittade kroppar i Sverige. Här har vi inga ”body farms” men hon forskningen genom att gå igenom dokument och foton från Rättsmedicinalverket på alla döda kroppar som hittats utomhus mellan 2010-2023.

Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 9/6 – 2025.

Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.

Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art?

Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn.

Programledare: Filip Varenius

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.

Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.

Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.

I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.

I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.

Reporter Annika Östman
Annika.Ostman@sverigesradio.se

Producent Lars Broström
Lars.Brostrom@sverigesradio. se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När den släpptes 1975 väckte den fasa världen över.

Filmen Hajen, som i år firar 50 år, blev en enorm publiksuccé. Men den påverkade också vår syn på verklighetens vithajar. Det ledde till hajskräck och en ökad jakt på hajar. Samtidigt ökade också hajturismen dramatiskt liksom intresset att forska på vithajar.

En av dessa hajforskare är David Bernvi som bland annat tittat närmare på vithajens anatomi. I dagens Vetenskapsradion berättar han mer om hur vithajarna mår idag, och hur de har påverkats av en modern filmklassiker.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De tennorganiska föreningar är starkt giftiga för vattenlevande organismer. Därför förbjöds de på fritidsbåtar redan 1989. Men på många båtar finns färgen kvar utan att ägarna vet om det, och läcker ut i vikar och hamnar.

I Stockholmsområdet har många båtägare fått krav på sig att sanera sina båtskrov – ibland till en kostnad som överstiger båtens värde. Och samma krav kan snart komma på båtägare också på andra håll – för det är enligt lag förbjudet att sjösätta en båt som har gifterna på skrovet.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På fyra platser i Sverige tar universiteten emot hela kroppar. ”Det man lär sig mest på det här är hur olika vi är”, säger Monika Sandberg på Biomedicinskt centrum i Uppsala. Det är inte alltid kroppens insida stämmer med läroboken. Tack vare de donerade kropparna får läkarstudenterna göra olika upptäckter, blodkärl som tagit egna vägar och pyttesmå njurar som ändå fungerat.

Medverkande
Monica Sandberg, biomedicinsk analytiker och ansvarig för helkroppsdonationerna på Uppsala universitet.

Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i april 2023.

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.

Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion berättar hon om barnens brev till Selma.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det kommer att vara lite som en industriell revolution, säger Linda Johanson, ansvarig för kvantteknik på forskningsinstitutet RISE om de nya kvantteknologierna.

Vi möter också bland andra Göran Johansson på Chalmers, där man utvecklar en kvantdator.

Kvantfysiken fyller 100 år 2025 och forskningen har under de allra senaste decennierna trängt så djupt in i materiens mysterier att vi idag kan hantera de små partiklar som kvantfysiken beskriver – atomer, molekyler elektroner eller ljusets fotoner, på ett helt nytt sätt. Det öppnar för nya tekniska möjligheter.

Enligt förutsägelserna så kan vi om 20 år få en hälsoundersökning med kvantsensorer, genomgå en strålbehandling precisionsberäknad av en kvantdator, våra bankaffärer skyddas med hjälp av kvantkryptering, och vi använder nya superbatterier som skapats med hjälp av simuleringar i kvantdatorerna.

Det här är det andra programmet av två från Vetenskapsradion om kvantfysikens 100 år.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.

Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.

I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.

I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Hudson Bay i nordöstra Kanada häckar omkring 400 000 spetsbergsgrisslor på en enda ö – en av världens största fågelkolonier. Forskare undersöker nu hur klimatförändringar påverkar tillgången på fisk i området och hur det i sin tur påverkar fåglarnas beteende. Med hjälp av en segeldrönare utrustad med ekolod samlas data om fiskbeståndens rörelser och utbredning i det arktiska havet.

Genom att jämföra med forskning på sillgrisslor i Östersjön hoppas forskarna få insikt i hur ekosystemen fungerar i en miljö med begränsad mänsklig påverkan. Arktiska Kanada har länge varit svårtillgängligt, men förändrade isförhållanden öppnar nu upp för både forskning och framtida fiske. Följ arbetet på plats, där forskarna kämpar mot strömmar, väder och teknik för att fånga en bild av livet under ytan – innan det förändras i grunden.

Reporter Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sandödlan är en hotad art som tidigare gynnades av naturliga skogsbränder. När bränderna minskat kraftigt på grund av allt effektivare släckning har sandödlan missgynnats. För att återskapa dess livsmiljö används grävmaskiner som skrapar bort växttäcke och skapar öppna sandytor, likt effekten av en brand. I Brattforsheden strax norr om Karlstad har Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen skapat sådana miljöer, vilket gynnar både sandödlan och andra arter.

Reporter Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i juni 2025.

Utan överenskommelsen om enheterna vore teknisk utveckling och global handel på det sätt som sker idag knappast möjlig, menar Jan Johansson på forskningsinstitutet Rise. Och att människor lyckats samarbeta så bra om enheter och mätningar ger Dick Harrison hopp inför framtiden.

När konventionen firades i Borås visades den svenska kilogramprototypen, som togs hit från Paris 1889, upp för de församlade. En av dem var Håkan Källgren, som länge var ansvarig för riks-kilot. Då såg han det bara vart femte år – så noga undanstoppat var det för att undvika yttre påverkan.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över.

Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk.

Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor.

Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner.

På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.

Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Christian Tsangarides jobbar på LIFE, low impact fisheries of Europe, en organisation som samlar kustfiskare och andra medlemmar som försöker fiska med så liten påverkan på miljön som möjligt. Han har räknat ut att så mycket som 100 000 laxar har kunnat bifångas i Östersjön varje år.

Men siffran är mycket osäker och bygger på gamla och osäkra uppskattningar. Hur ska vi få bättre kunskap om bifångst av lax och förstå om det hotar vildlaxens fortlevnad?

Hör också varför just laxen är så viktig för den lokala kustfiskaren Dennis Bergman i Norrsundet norr om Gävle.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt fler skogsägare börjar ifrågasätta det konventionella kalhyggesbruket. I Bergslagen har ett ägarkollektiv med 500 hektar skog valt att ta fram en ny skogsbruksplan som styr mot naturnära skötsel. Istället för likåldriga granplanteringar satsar man på flerskiktade skogar med varierade trädslag. Beslutet växte fram efter granbarkborreangrepp, oro för klimatförändringar och en växande insikt om vikten av biologisk mångfald.

Den nya planen innebär mindre gallring, fler äldre träd och ett större virkesförråd över tid. Förändringen har skett utan konflikter – delägarna är överens om att det handlar om ett försök, inte ett löfte. Samtidigt väcker skiftet frågor om äganderätt, miljöansvar och framtidens skogspolitik. I samtal med skogsbruksforskaren Erik Westholm framträder bilden av ett skogslandskap i förändring, där idéerna om bruk och ansvar rör sig snabbare än den praktiska verkligheten.

Reporter: Mats Ottosson
mats.ottosson@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Vi träffar honom hemma i villan, tillsammans med dansk-svenska gårdshunden Gotte och sonens jaktlabrador Tora.

Det finns gott om myter när det gäller hundar, enligt professorn – myter som envist biter sig fast trots att forskningen motbevisat dem.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2/6–2025.

Tumlare är en av världens minsta tandvalar, till skillnad från bardvalar och delfiner. Den spolformade kroppen kan bli upp till två meter lång, men vanligare att en fullvuxen tumlare stannar på drygt en och halv meter. Den väger mellan 50 till 70 kilo, den är mörk på ovansidan och ljus på undersidan och den tjocka huden saknar helt hår, detta trots att tumlaren är ett däggdjur.

Det finns tumlare i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Kring våra svenska kuster så finns det tre olika populationer: Nordsjöpopulationen, som finns i Skagerack och Kattegatt, Bälthavspopulationen som finns i Bälthavet och Östersjöpopulationen som finns i Östersjön.

Östersjö-tumlarna råkade precis som andra stora rovdjur i Östersjön, som gråsälar och havsörnar, ut för stora mängder miljögifter i mitten av 1900-talet, men till skillnad från sälarna och örnarna verkar inte de små valarna återhämta sig - varför, är en fråga som vi ställer oss i programmet.

Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Medverkande:
Aleksija Neimanis, viltpatolog och forskare, SVA
Elina Thorsson, viltpatolog, SVA
Moa Naalisvaara Engman, marinbiolog, SVA
Anna Roos, toxikolog, Naturhistoriska riksmuseet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid kraftiga skyfall räcker det inte med fler dagvattenbrunnar för att hindra översvämningar. Att anpassa en kommun inför extrema regn handlar också om att se över både fastigheters svagheter och åt vilket håll marken lutar kring bostäderna. Utmaningarna kan verka så stora att det är svårt att veta var man ska börja – men forskarnas råd till kommunerna är ”Sätt igång!” I programmet medverkar Wilhelm Hardt från Hyresbostäder i Norrköping AB, vattenstrategen Maria Rothman och forskarna Sofie Storbjörk och Mattias Hjerpe från Linköpings universitet.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin.

Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet.

Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.

Reporter: Karin Gyllenklev
karin.gyllenklev@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Korallrev i varma vatten kippar efter andan och närmar sig en total kollaps. Vi frågar oss vad som händer sen. Vad händer med korallerna och alla de djur som finns i ekosystemet kring dem? Vilket liv kommer ta över och kommer några koraller överleva?

Det finns en del planer för första hjälpen i form av till exempel påhejad evolution och flyttar av de allra värmetåligaste korallerna. Hur ser prognosen ut för de de här räddningsaktionerna och kommer vi ha någon glädje av den korallbank som finns och byggs ut?

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: Victor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.

I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.

Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.

Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 1 november 2022.

För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.

–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.

I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.

Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.

–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.

Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.

Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.

WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.

Reporter: Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomipriset 2025: Teknikens roll för tillväxt

Hur ny teknologi kan driva ihållande ekonomisk tillväxt – det handlar ekonomipriset om i år. Priset delas mellan Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt.

Vetenskapsradion sände direkt från Kungliga Vetenskapsakademien när årets ekonomipris avslöjades. Hör pristagarnas betydelse för modern ekonomisk teori, analyser från experter och reaktioner på plats.

Producent: Jonna Westin
Programledare: Camilla Widebeck och Knut Kainz Rognerud

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion sammanfattar 2025 års naturvetenskapliga nobelpriser.

Årets medicinpris går till Mary Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för deras upptäckter om hur immunförsvaret regleras för att inte angripa den egna kroppen. De upptäckte en särskild sorts celler som sorterar och dämpar de vita blodkroppar som är felkodade. Ett genombrott som banat väg för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar och cancer.

Fysikpriset handlar i år om kvantmekanik - som normalt sett beskriver bara det som händer i det mycket lilla, på elementarpartiklarnas nivå. De tre pristagarna, John Clarke, Michel Devoret och John Martinis, har gjort experiment där de fått upp kvantmekaniska effekter i större skala.

Det handlar om kvantmekaniska fenomen – tunnling och energikvantisering – som de här forskarna har fått att uppträda i elektriska kretsar stora nog att hålla i handen. Ett resultat som för oss närmare framtidens kvantteknologi.

Så kemin där årets pristagare Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi har byggt molekylära strukturer med stora hålrum, så kallade metallorganiska ramverk. De här materialen kan fånga in koldioxid, rena vatten och till och med skörda vatten ur ökenluft. En upptäckt, som kan vara ett viktigt verktyg både för framtidens miljöteknik och medicin.

Programledare: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 3/4 2025.

Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.

Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.

Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius.

Programledare:
Mats Carlsson-Lenart
mats.carlsson-lenart@sverigesradio.se

Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi får Nobelpriset i kemi 2025 för att de utvecklats vad som kallas metallorganiska ramverk, eller MOF - en sorts molekylbygge som kan designas för att fånga in och lagra särskilda molekyler. De kan till exempel skörda vatten ur ökenluft.

Hör Vetenskapsradions direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien när Nobelkommittén avslöjar pristagarna.

Här hittar du också ett program Vetenskapsradion gjorde 2019 med Omar Yaghi, där han bland annat berättar om sin resa från barndomens Jordanien till livet som framgångsrik forskare i USA.

Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Priset ges för deras banbrytande experiment med supraledande elektriska kretsar, där de lyckades demonstrera både kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.

Hör Vetenskapsradions direktsändning från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademin. Tillsammans med experter analyserar vi vad årets pris betyder för fysikforskningen – och för vår förståelse av världen.

Producent: Annika Östman
Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi tilldelas 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina banbrytande upptäckter om perifer immuntolerans – hur immunförsvaret hindras från att angripa kroppens egna vävnader.

Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet när Nobelkommittén avslöjar beslutet. Hör reaktioner, förklaringar och analyser av vad upptäckterna betyder för medicinsk forskning, behandling av autoimmuna sjukdomar och framtidens sjukvård.


Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Annika Östman och Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilken forskning kan belönas med Nobelpris i år? Vetenskapsradion har följt spekulationerna inför tillkännagivandet av 2025 års Nobelpris i medicin, fysik och kemi. I detta samtal diskuteras flera heta kandidater: från GLP-1-hormonet som ligger bakom de nya fetmamedicinerna, till porösa material som kan utvinna vatten ur luft och bidra till klimatlösningar. Även fysikens värld bjuder på spännande möjligheter – som metamaterial med osynlighetsliknande egenskaper, inspirerade av teorier från 1960-talet, och teleskopet James Webb som ger nya bilder av universums tidiga historia.

Forskningens komplexitet och dess koppling till samhällsutveckling står i centrum när möjliga Nobelpristagare diskuteras och rör sig mellan banbrytande upptäckter, långsiktig forskning och vetenskapens roll i att möta globala utmaningar.

Programledare:
Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Reportrar:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.

I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.

Reporter Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker Viktor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 13/5 – 2025.

Det var på Valborgsmässoafton 1855 i Skaveryd, i närheten av Alingsås, som man satte spaden i jorden för att påbörja Sveriges första järnvägsbygge, sedan följde en intensiv utbyggnad och under första hälften av 1900-talet så var järnvägen utbyggd ungefär så som vi känner den i dag.

Och faktum är att det till stora delar är samma järnväg som vi fortfarande åker på som man gjorde för 100 år sedan. Naturligtvis är en hel material utbytt men inte tillräckligt tycker Sebastian Stichel som är järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan:

”Egentligen skulle man behöva stänga av, sträcka för sträcka, och byta ut alla komponenter och börja med en modern ny järnväg”

Vi besöker Järnvägsmuseet i Gävle för att få reda den svenska järnvägens historia, vi får träffa en rallare som var med och byggde Inlandsbanan mellan mellan Dorotea-Storuman och Sorsele och vi får veta hur man bygger en järnväg.

Medverkande: Henrik Reuterdahl, Järnvägsmuseet i Gävle, och Sebastian Stichel, järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.

Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria.

Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?

Reporter Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bredden i frågorna överraskar internetexperten Måns Jonasson på Internetstiftelsen som ligger bakom den årliga rapporten Svenskarna och internet. Och han menar att AI-tjänsterna är till stor hjälp för många, men manar också till försiktighet och källkritik, för chattbotarna är väldigt måna om att vara till lags, säger han.

När vi frågar människor i Stockholm så får vi exempel på stor fantasi och variation i frågorna till AI, som gäller allt från Darth Vaders stridskrafter till vårt psykiska välbefinnande.

Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att flytta ut AI-verktygen i rymden kan bland annat hjälpa oss att klara av extremväder bättre, eftersom det ger möjlighet att följa till exempel översvämningar mer noggrant. Då blir det också lättare att snabbare göra räddningsinsatser eller förebyggande åtgärder.
På forskningsinstitutet RISE i Stockholm har det öppnats ett nytt AI-rymdlabb under den europeiska rymdorganisationen ESA:s paraply.
Här kommer både hårdvara och mjukvara för den nya tekniken att utvecklas.

Programledare och producent: Lars Broström
Reporter: Sara Sällström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi summerar den nya rapporten Planetary Health Check 2025 med en av författarna, Albert Norström vid Stockholm resilience centre. Sedan den senaste genomgången för två år sedan har ännu en av de s.k. planetära gränserna passerats. Men på två områden håller vi oss kvar på säkert område, och något som enligt Norström ger hopp är att detta skett tack vare internationella avtal som vänt utvecklingen.

Albert Norström själv har varit med och skrivit ett kapitel om positiva tecken på att delar av världens samhällen tar till sig lägesbilden och agerar.

Medverkande: Albert Norström, docent i hållbarhetsvetenskap på Stockholm resilience centre vid Stockholms universitet och science director vid Earth commission.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 19/5-2025.

Mumintrollets födelse och andra världskriget

Mumintrollen förknippas ofta med trygghet, nostalgi och barndomens sagovärld. Men Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under andra världskrigets mörker, i en tid av oro, bombningar och flykt. Trots sin popularitet som barnböcker är Muminvärlden laddad med filosofiska och existentiella frågor som speglar världens tillstånd under och efter kriget.

Mumintrollet fyller 80 – men fortsätter vara aktuell

Det är 80 år sedan Mumintrollen såg dagens ljus, men berättelserna fortsätter att beröra. Vad är det i Muminböckerna som gör dem så tidlösa? Och varför speglar de kanske vår egen tid mer än någonsin?

Muminvärlden genom forskarens ögon

I Vetenskapsradion besöker vi Boel Westin, professor i litteraturvetenskap och en ledande expert på Tove Jansson och Mumintrollen. Hon förklarar hur krig, sorg och existentiella frågor genomsyrar Muminböckerna, och blandas med äventyr och sagor. Westin ger oss en djupare förståelse för hur Muminvärlden speglar Tove Janssons tidens oro, och varför dessa berättelser fortsätter att fascinera både forskare och läsare.


Reporter: Emelie Bredmar
emelie.bredmar@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.

Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.

Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör.

Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:

Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing Research

Full article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risks

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Storglaciären i Kebnekaise har krympt med 600 meter sedan 1910. Den en gång mäktiga ismassan har blivit en låg, smutsig kant i fjällandskapet. I 80 år har forskare mätt glaciärens förändring med hjälp av borrade aluminiumstavar, snödata och volymberäkningar. Resultaten visar hur klimatet påverkar glaciärens så kallade massbalans – ett slags ekonomiskt bokslut där inkomsterna är snö och utgifterna är smältvatten.

Förra året smälte nästan sex meter is bort på vissa platser, ett rekordår som väcker oro. I år ser det något bättre ut, men osäkerheten kring årstiderna försvårar forskningen. Tarfala forskningsstation, belägen i en extrem miljö nära Kebnekaise, har blivit ett nav för glaciologisk forskning i Sverige.

FN har utsett 2025 till året för glaciärbevarande, och forskare har börjat sätta årtal för när glaciärer kan vara borta helt. För Storglaciären pekar prognosen mot 2087. Den tysta reträtten är ett konkret tecken på den globala uppvärmningen – och en påminnelse om vad som står på spel.

Reporter Mats Carlsson Lénart
vet@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fläckarna är väldigt lika de spår som mikroorganismer kan lämna ifrån sig här på jorden, konstaterar astrobiologerna Sandra Siljeström och Magnus Ivarsson, som båda har varit inblandade i sökandet efter spår av liv på Mars. Ivarsson var med och föreslog vilken plats Perseverance skulle släppas ned på, även om NASA till slut valde en annan plats. Siljeström har varit med och skrivit den färska artikeln om fynden, och hon är också med och väljer ut vilka prover som i bästa fall snart ska skickas hem till jorden för vidare analys, för det är bara så som det kan avgöras om det verkligen handlar om spår av liv på Mars.

Medverkande: Sandra Siljeström, astrobiolog på RISE; Magnus Ivarsson, geobiolog och astrobiolog på Naturhistoriska riksmuséet.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.

Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.

Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.

Reporter Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 8/4 – 2025.

Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 7/4 – 2025.

Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rävar och grävlingar kan använda vägtrummor för att korsa vägar utan risk att bli påkörda. Frågan är bara hur mycket de utnyttjar den möjligheten.

Mycket är okänt om hur stor påverkan trafiken har på medelstora däggdjur som rävar och grävlingar. Därför vill ekologen Rune Sørås ta reda på hur viktiga vägtrummor är för att ge djuren en säker passage över vägen.

Här i Vetenskapsradion berättar han varför ett sådant forskningsprojekt behövs, och vilka djur han lyckats få bilder på i sina kamerafällor.

Du hör också om en potentiell "råttfälla" för renar i norra Sverige där järnvägssträckan Norrbotniabanan byggs.

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter de senaste skyfallen i Västernorrland står många kvar i chock – vägar har spolats bort, samhällen har isolerats, och en människa har tragiskt nog mist livet. Nu pekar experterna på att det här förmodligen inte är ett engångsfenomen. Med klimatförändringarna väntas ras, skred och översvämningar bli både fler och dyrare att röja upp efter. Men det finns hopp – rätt insatser i tid kan skydda både människor, bostäder och landskap. I det här programmet möter du experterna som har räknat på riskerna och som vet vad som behöver göras.

Medverkande: HannaSofie Pedersen, chef för strategisk klimatanpassning på Statens Geotekniska Institut, som identifierat riskområden för ras och skred och analyserat hur mycket vanligare de kan bli fram över. Sandra Fyrstedt, gruppchef inom prognos- och varningstjänsten på SMHI, och Fredrik Birging på P4 Västernorrland, som varit på de drabbade platserna i veckan.

Producent: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram?

En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann.

Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 23/4–2025.

Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.

För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik.

Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en garderob i en studentlägenhet i Uppsala hänger en nysydd Delsbodräkt. Första gången Erik Bäckström skulle ta på sig den tog det 20 minuter, det är så många dräktdelar som man kan vara lite osäker på hur de ska sitta egentligen. För Erik är dräkten ett festplagg med en fin historia, som kommer att hålla i många år framöver.

Etnologen Anna Lindkvist Adolfsson ser flera skäl till att många vill ha en folkdräkt just nu. De är sydda i hållbara material, som ull och linne. Att köpa en folkdräkt är ett bra miljöval, säger hon. Dessutom kanske de oroliga tiderna vi har nu bidrar till att människor tänker mer på sin historia. Det finns någon sorts trygghet i en dräkt som ens äldre släktingar har haft, säger Anna.

Medverkande:
Erik Bäckström
Olga Schildt
Anna Lindkvist Adolfsson, etnolog och konstnär

Reporter: Cecilia Ohlén
cecilia.ohlen@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Tekniker: David Hellgren
david.hellgren@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skillnaderna i livslängd mellan hög- och låginkomsttagare ökar. Trenden är stark, visar en studie av bland andra nationalekonomerna Johannes Hagen och Mårten Palme. Utvecklingen går tvärs emot Sveriges folkhälsopolitiska mål, och skillnaderna i livslängd handlar mest om dödsorsaker som hade kunnat förebyggas. Höginkomsttagare som grupp tjänar många levnadsår på att leva mycket hälsosammare än låginkomsttagare.

Medverkande: Johannes Hagen, docent nationalekonomi Internationella handelshögskolan Jönköping, Mårten Palme, professor nationalekonomi Stockholms universitet, Pelle Pelters, docent i pedagogik Stockholms universitet.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För ungefär 250 år sedan skickades hundratals brev till franska sjömän vars skepp tagits till fånga av brittiska flottan. Breven skrevs av oroliga föräldrar, syskon eller fruar.

Men de flesta breven nådde aldrig fram. De stoppades – oöppnade – undan i en låda och glömdes bort. Fram tills för bara några år sedan.

I flera år har nu Renaud Mourieux, lärare i europeisk historia på universitetet i Cambridge, läst och tolkat breven. Han menar att de säger en hel del, inte bara om de enskilda brevskrivarna utan också om det franska samhället just då.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av de stora utmaningarna för de som forskar om robotar idag handlar om när själva roboten ska börja tala, och till exempel lägga sig i ett samtal för att mer påminna om en mänsklig dialog.

För att få en AI-robot att närma sig det mänskliga behöver den matats med en mängd dialoger och genom maskininlärning är tanken att den ska börja närma sig det mer naturliga samtalet på egen hand utifrån den här datan.

– Det är alltid ett problem att hitta data och det är svårare att hitta motsvarande material på svenska än på engelska, säger Gabriel Skantze, som är professor i talkommunikation på KTH i Stockholm och som forskar just om den här så kallade turtagningen.

Reporter: Anders Diamant
anders.diamant@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 28/4 – 2020.

När Sven Wingquist var 23 år gammal flyttade han till Göteborg där han jobbade som driftsingenjör i Gamlestadens stora textilfabrik. Den var byggd på lerig mark nära Göta älv vilket gjorde att det ibland blev sättningar i det stora fabrikskomplexet, något som skapade kostsamma stopp i produktionen.

Wingquist skapade då sitt självreglerande kullager. Snabbt förstod han att hans "förlåtande" kullager skulle komma att revolutionera driftsäkerheten i industrin. Han tog patent och kullagren blev en svensk världsframgång för SKF, Svenska Kullagerfabriken.

Men 1919 lämnade Sven Wingquist företaget han byggt upp. Varför då?

I programmet hörs: Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Victoria van Camp, teknisk direktör SKF.

Programledare
Mats Carlsson Lénart

Ljudtekniker
Olof Sjöström

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Cilla Robach som är chef för samlingsenheten på Nationalmuseum för att upptäcka vilka plastföremål som varit typiska under olika decennier.

Vad betyder plastens egenskaper och våra förväntningar på den, för hur lätt eller svårt det kan bli att få stopp på de föroreningar som förknippas med det? Och hur skulle det typiska svenska fredagsmyset ha sett ut utan plasten?

Statsvetaren Karl Holmberg har forskat om hur vi lärde oss att börja använda engångsförpackningar av plast.

Programledare: Sara Sällström
Producent: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över en miljon tuk-tukar rullar på vägarna i Sri Lanka – färgglada, bullriga och bensindrivna. Nu pågår ett försök att ställa om dessa ikoniska trehjulingar till eldrift. Litiumbatterier monteras under sätet, gamla motorer rivs ut och nya komponenter kopplas in med kirurgisk precision.

Projektet drivs av FN:s utvecklingsprogram i samarbete med lokala verkstäder, men utmaningarna är många: höga kostnader, brist på subventioner och politisk osäkerhet. Samtidigt utvecklas eldrivna tuk-tukar i Sverige, med lättviktskarosser och mikrofabriker i Indien. Elektrifieringens framsteg följs – från Colombos trånga gator till svenska ingenjörers visioner om hållbara transporter i världens mest förorenade städer.

Reporter: Ric Wasserman
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Målet med projektet, Bat Migration över the Baltic Sea, även kallat BAMBI, är att efter dessa frågor besvarats, hitta olika metoder för att skydda fladdermössen från de marina vindkraftverkens rotorblad.

Speciellt viktigt är det att få fram denna kunskap inför de kommande planerna att storskaligt bygga ut den havsbaserade vindkraften. Därför kommer under tre års tid de höstflyttande fladdermössens flygrutter följas bland att genom 150 inspelningsapparater runt om Östersjön, från norr till söder och från öst till väst. Kunskapen kommer sen vara till stor nytta för både länsstyrelser och vindkraftsbolag, till exempel för att veta när rotorbladen ska stängas av, och gå ned i så kallat bat mode.

Medverkande i programmet är Heather Wood vid SLU Centrum för biologisk mångfald, Michael Schneider på Länsstyrelsen i Västerbotten och kapten Louise Westerberg.

Reporter: Catharina Ericson Ulfves
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige.

Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna.

Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 28 maj 2025.

Rymdekonomin växer och blir alltmer en del av ekonomin här på jorden, säger ESA:s chef för framtida transporter Jerome Breteau. Nu behöver vi en infrastruktur i rymden, med hamnliknande platser där farkoster kan tanka, lasta om och repareras.

Men Sverige ligger efter, enligt rymdingenjören Aaron Dinardi, med erfarenhet från både USA och Sverige. Den nuvarande utvecklingen av branschen, med stora initiativ från privata aktörer, händer inte här, säger han.

Vi hör också Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson om ESA-visionen och om kritiken från Dinardi. Kan de rymdplaner som nu finns i Sverige föra oss i rätt riktning?

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU har satt upp mål om att 20 procent av unionens land och hav ska restaureras innan 2030. Det kan till exempel handla om att återväta våtmarker eller att röja upp igenväxta naturbetesmarker och återinföra bete. I skogen görs åtgärder som naturvårdsbränningar och gallringar som ger lövträden mer plats.

Jörgen Sjögren forskar om restaureringsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, och han berättar vad vi vet idag om hur bra de här åtgärderna funkar för att hjälpa såväl vanliga som ovanliga arter.

Programledare: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Precisionsmedicin är att skräddarsy behandlingar för varje unik patient. Tack vare nya teknologier kan numera miljontals celler effektivt analyseras var för sig, och den gigantiska mängden data kan användas för att träna AI-modeller. I en åttaårig storsatsning, koordinerad av högskolan i Skövde, samarbetar akademi och näringsliv för att kombinera bioinformatik och AI. Målet är tidigare diagnoser, bättre behandlingar och friskare liv för patienterna.

Medverkande: Samuel Alsén/lead scientist CCRM Nordic Mölndal, Mikael Kubista/ MultiD Analyses AB Mölndal och Göteborgs universitet, Jane Synnergren/professor bioinformatik Högskolan i Skövde, Petter Björquist/forskare och VD Verigraft, Karin Jennbacken/forskare AstraZeneca

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetenskapsradion tar vi resonemanget vidare. Tidigare generaldirektör Johan Carlson och Jan Albert, professor i smittskyddsarbete tillika utredare av framtida pandemiberedskap, diskuterar vilken typ av kompetens som behövs. Du hör också Magnus Gisslén själv, och nuvarande generaldirektör på Folhälsomyndigheten Olivia Wigzell. Även Danmarks motsvarighet till statsepidemiolog Tyra Grove Krause berättar om att man i Danmark har tre läkare i en ledning med fem personer på Statens serum institut, SSI.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2/5–2025.

Ett stenkast från den gamla kärnkraftsanläggningen i Studsvik, utanför Nyköping, byggs Östersjöregionens största fiskforskningslabb.
Det är stiftelsen Baltic Waters som bygger det för att främja fiskforskning i Östersjön men också för föda upp och sätta ut torsk och strömming eller sill i Östersjön – två fiskarter som det går dåligt för.
Under försökens gång ska fisken sättas ut i den idylliska havsviken Tvären där forskarna ska kunna ha koll på hur många som överlever och vilken den optimala åldern för utsättning av fiskynglen är.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 23/5-2025.

Nu har forskare, bland annat från Uppsala universitet, tittat närmare på ett fynd som kanske omkullkastar tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling.

Det handlar om en liten stenplatta med 17 bevarade fotspår på. Fotspår som fått forskarna i studien att fundera på hur lite vi egentligen vet om det tidiga landlivet – innan dinosaurierna utvecklades.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 2024 så klubbades en omdebatterad EU-förordning igenom som bland annat innebär att 20 procent av all natur inom EU, som är i behov av det, ska restaureras innan år 2030 – men hur? Svaret kanske kan finnas i Västerbotten.

Där pågår storskaliga försök att restaurera skog. Bland annat längs med Umeälven där man försöker återskapa skogen så att den vitryggiga hackspetten ska trivas, och trivs den så trivs också många andra hotade arter.

Vetenskapsradions Joacim Lindwall och Sara Sällström har besökt Ume älvdal för att få reda på mer om hur Umeå kommun och EU-projektet SUPERB försöker återskapa försvunnen natur längs de branta sluttningarna ner mot älven.

Medverkande: Åsa Granberg, koordinator för projektet SUPERB, länsstyrelsen Västerbotten, Marlene Olsson, kommunekolog Umeå kommun och Mikael Lindgren, skogsägare.

Reportrar:
Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.

Medverkande:

Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker

Reporter:
Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vätskebrist kan ligga bakom huvudvärk och illamående men också orsaka allvarliga olyckor när man tappar uppmärksamheten. Vi möter akutläkaren Susann Järhult och hälsar på Hasselparkens vårdboende där man får svalkande fotbad och paraplydrinkar i värmen.

Medverkande
Susann Järhult, överläkare på Akademiska sjukhuset och lektor i akutsjukvård.
Lasse Lindén och Kurt Ingves på Hasselparkens vårdboende i Uppsala.
Bodil Malmberg, verksamhetschef i Uppsala kommun.
Elisabeth Sandmark, medicinskt ansvarig sjuksköterska för Uppsala kommuns boende i egen regi.

Reporter Cecilia Ohlén
Producent Lars Broström
Slutmix Nils Lundin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 15/1 2025.

Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.

De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 25/2 2025.

Vi pratar ofta om unga människors hjärnor i negativa termer, som ofärdiga varianter av vuxenhjärnor. Men det handlar om helt normal utveckling, och deras hjärnor är ibland bättre anpassade för just en ung människas liv, än vad vuxnas hjärnor är.

Det säger BJ Casey, professor i neurovetenskap vid Columbia University i New York, som forskat om unga hjärnor i decennier.

I en tid när vi pratar mycket om bristerna och omognaden i unga människors hjärnor vill hon lyfta fram att det också finns en hel del positivt.

Reporter: Lena Nordlund
lena.nordlund@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 17 mars 2025.

Det här skulle kunna få betydelse för utsläppen eftersom ris är en av världens största grödor, och stapelföda för halva jordens befolkning.

Växters rötter avger kemiska ämnen till marken, avsöndringar som kallas rotexudat. Forskarna har upptäckt att ris avsöndrar ett rotexudat som kallas fumarat. Fumarat gynnar mikroorganismer som släpper ut metan. De såg också att etanol, som också avges från rötterna, missgynnar metanproducerande mikroorganismer.

Med denna kunskap har de nu tagit fram en rissort med låg fumaratproduktion och hög etanolproduktion som ger lägre metanutsläpp samtidigt som skördarna är goda.

Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 3/4 2025.

Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.

Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.

Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius.

Programledare:
Mats Carlsson-Lenart
mats.carlsson-lenart@sverigesradio.se

Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Genève i Schweiz hålls just nu ett FN-möte om hur plastföroreningarna ska stoppas. Slutmålet är att ta fram ett globalt avtal om plast.

En av forskarna som är med på mötet är ekotoxikologen Bethanie Carney Almroth från Göteborgs universitet. Hon menar att produktionen av plast måste begränsas.

Statsvetaren Karl Holmberg vid Lunds universitet följer också förhandlingarna. Han förklarar varför system för återvinning och begränsning av kemikalietillsatser i plast är lättare att komma överens om än minskad produktion.

Programledare:
Sara Sällström

Producent:
Katarina Sundberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 30/12-2024.

Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.

Daron Acemoglu är den mest kände av 2024 års tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.

Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.

Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 8 april 2025.

Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 7 april 2025.

Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 1 oktober 2024.

Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.

Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.

Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cambridge i England är ett av världens mest respekterade universitet. Här har mängder av berömda forskare, politiker och konstnärer studerat.

Men, det finns också en parallell historia. Under flera decennier och genom flera generationer så möttes här icke – heterosexuella män. Det gäller inte minst ett av universitetets många college: King's College. Ett anrikt lärosäte som ligger mitt i universitetsområdet.

Här hittade männen en slags fristad här där de, lite mer öppet kunde mötas, umgås, ha sex men också bilda vänskaps- och kärleksrelationer.

Relationer som kan ha spelat roll också för samhällsutvecklingen menar forskare.

Reporter: Stefan Nordberg
Producent: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 21 december 2024.

De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade.

Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Helena Söderlundh och Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 18/1-2025.

Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.

– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han.
Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.

Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.

Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 11/11-2024.

På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20 november 2024.

Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.

Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats.

Camilla Widebeck , programledare
camilla.widebeck@sr.se

Gustaf Klarin, reporter
gustaf.klarin@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Brandrisken är hög i stora delar av Sverige, framförallt i Norrland där tågen måste köra saktare för att undvika gnistbildning.

Vi tycks ha lärt av tidigare brandsomrar och nu är myndigheterna på tårna för att undvika att stora, svårsläckta bränder ska bryta ut.

Men i framtiden kan vi också behöva se över sammansättningen av träd i skogen när klimatet förväntas bli både varmare och torrare. Mer ek och andra lövträd kan fungera som en brandförsäkring, visar forskning vid SLU i Alnarp.

Medverkande: Docent Jonas Rönnberg, föreståndare Skogsskadecenter SLU och Igor Drobyshev, docent och brandekolog vid SLU. Reporter: Simon Moser, programledare: Marie-Louise Kristola, producent: Michael Borgert.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 7/11-2024.

Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.

Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.

Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sänder första gången 10/12-2024

Med hjälp av artificiell intelligens har Demis Hassabis och John Jumper, skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönades med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.

Reporter:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 5/12-2024.

Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.

Reporter:
Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 4/12-2024.

Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.

Reporter
Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arbetet med att förvandla tråkiga vägkanter och hårdklippta gräsytor i Sverige till blomrika matstationer för pollinatörer, har pågått i flera decennier. Nu börjar ansträngningarna ge resultat.

I Linköping ökar både vildbin, humlor och mer sällsynta arter.

– Det som är roligt med pollinerare är att bara man förbättrar miljöerna så växer populationerna ganska snabbt, säger kommunekolog Anders Jörneskog

Snart avgörs kampen om vilken svensk kommun som har lyckats anlägga Sveriges längsta blomsteräng. Ett delmoment i Naturskyddsföreningens kampanj för att skapa minst 1000 kilometer blomrika vägkanter.

Medverkar i programmet gör Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen. Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping och vetenskapsradions Sara Sällström.

Programledare: Marie-Louise Kristola. Producent: Michael Borgert

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från januari 2025.

Maria Sundin blev själv intresserad av svarta hål när hon som nioåring tittade på science-fiction-serien Månbas Alpha. Hennes pappa tog fram en bok om astronomi och fastän hon inte förstod så mycket då var det tillräckligt för att hon skulle vilja lära sig mer.

Vad är ett svart hål egentligen? Vad händer med allt som sugs in där? Och hotar de svarta hålen jorden på något sätt?

I programmet hör du Valdemar Roumeliotis, Linn Borg, Otto Svanell och Margo Lundell ställa sina frågor om svarta hål. Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet, svarar.

Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i februari 2025.

Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i Sverige

Visenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.

Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenterna

Följ med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.

Reporter: Stefan Nordberg
stefan.nordberg@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från i februari 2025.

Vad är en bra förälder – och vem bestämmer det?

Få frågor är lika laddade som den om föräldraskap. Genom historien har normer och expertråd format bilden av den ”goda” föräldern – men lika ofta skapat en motbild av den ”dåliga”. Hur har dessa ideal i Sverige förändrats genom historien och hur ser idealen ut idag?

Barnuppfostran genom historien – 250 år av föräldraskap

Vetenskapsradion möter journalisten och författaren Maja Larsson, aktuell med boken Föräldrarnas födelse – 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i. Efter att själv ha fått en brysk kommentar om sitt föräldraskap från en främling väcktes Maja Larssons nyfikenhet. Vad är en bra förälder? Och hur kan svaret på den frågan skilja sig så mycket – bara på några generationer? Det blev startskottet för ett utforskande, där hon med hjälp av bland annat arkiv och brev försökt förstå hur svenskt föräldraskap formats genom seklerna.

Reporter: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från augusti 2024, då programrubriken var Vetenskapsradion På djupet. Birger Schmitz arbetar inte längre vid Lunds Universitet.

Jättestenen var inte en komet från solsystemets utkanter utan kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, säger geologiprofessor Birger Schmitz i Lund som är en av forskarna bakom en ny studie i tidskriften Science.

De här slutsatserna drar Birger Schmitz och hans kolleger utifrån så kallade isotopanalyser på grundämnet rutenium, som finns i spår från det askmoln nedslaget i dagens Mexiko spred över hela jorden. Särskilt är det på en plats vid Danmarks kust, nära Köpenhamn, som spåren har varit användbara.

Medverkande: Birger Schmitz, professor i geologi, Lunds universitet

Programledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den.

Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad.

Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan.

Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur.

Programmet sändes första gången 2 februari 2025.

Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet spelades in sommaren 2024 och sändes första gången i april 2025.

Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.

Forskarnas arbete bakom kulisserna

Det är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.

AI avslöjar nya insikter

AI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.

Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.

Programledare: Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
Lars.Brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 28 januari 2025.

För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.

Reporter:
Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 8/12 2024.

Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.

Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil.

Reporter:
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent:
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 3/12 2024.

”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin.

Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.

Reporter
Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent
Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.

Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.

- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.

Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.

Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?

- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.

Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.

Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent Katarina Sundberg
katarina sundberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från november 2024.

Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.

Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.

Reporter Lisa Henkow
lisa.henkow@sr.se

Producent Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från mars 2025.

Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor.

Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.

Programledare: Camilla Widebeck

Producent: Lars Broström