Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I alla tider har vattnet och havsdjupen skrämt och fascinerat. Jättebläckfiskar, sjöormar, Näcken och sjöjungfrur har turats om att dra ner oss i djupen och Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar folklivsforskaren Tora Wall, aktuell med boken Havet, för att ta reda på hur länge vi skrämts av havsmonster.

Och så går vi på sjöjungfruvisning på Sjöhistoriska museet - men är sjöjungfrun egentligen farlig eller snäll?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det började som begravningsceremonier och slutade med enorma spektakel där professionella gladiatorer klädde ut sig till fantasyfigurer och roade tiotusentals på arenorna i Romarriket. Vi träffar Dick Harrison, aktuell med boken Gladiatorer, för att förstå hur gladiatorerna uppstod, hur de stred och varför romarna var galna i dem.

Å så besöker vi dagens gladiatorspel i den antika arenan i kroatiska Pula, där antikens traditioner återupptagits, om än i mindre blodig form.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid reser till Hagbards galge i Asige i Halland för att besöka arkeologen som nu gräver ut platsen för att förstå mer om dess historia. En plats som länge ansetts vara stället där sagan om Hagbard och Signe utspelade sig. Vikingatidens Romeo och Julia där vikingen Hagbard förälskar sig i Signe, men där familjefejder och storpolitik gjorde relationen omöjlig och slutet tragiskt.

Arkeologen Peter Skoglund berättar om utgrävningarna som nu visar Hagbards galges verkliga historia och Peter Adler, manusförfattare till den aktuella pjäsen om Hagbard och Signe berättar om sagan som fascinerat oss i tusentals år och som kan ha inspirerat Shakespeare att skriva sin Romeo och Julia.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om sagornas torn och varför de präglat våra berättelser i allt från Rapunzel till Tolkien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Egyptens drottningar och Pompejis befolkning, liksom brittiska adelsmän och Napoleon Bonaparte fick alla stå ut med att bli föremål för nidbilder. Elak och drastisk, men ofta rolig har nidbilden i alla tider försökt krossa det heliga och klä av det pompösa. Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar Johan Hakelius, aktuell med boken Nidbildens historia, för att teckna en mångtusenårig tradition och vilket arv den idag lämnat efter sig. Dessutom går vi ut på stan för att uppmärksamma dagens satirtecknare i det kommande valet.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyndet fascinerar en hel värld: den unga kvinnan som begravts med ett ofött foster i en grotta på Lilla Karlsö utanför Gotland. Tobias Svanelid reser dit för att träffa arkeologen Alexander Sjöstrand och gå på djupet med kvinnans liv och hennes värld för 9000 år sedan.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Amerikanerna har länge velat glömma förlusten i Brooklyn 1776 när britterna bröt igenom de amerikanska rebellernas försvarspositioner och George Washington flydde med svansen mellan benen. Vi besöker Brooklyn för att berätta vad som hände på platsen för 250 år sedan och reder ut slagets bakgrund och resultat med historikern Ingvar Sjöblom. Dessutom uppmärksammar vi ”The Turtle”, världens första ubåt att sättas in i strid i samband med slaget vid Brooklyn. En makalös bedrift i ingenjörskonst, men ett militärt misslyckat projekt.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varifrån det mytomspunna germanfolket langobarder kom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”De som inte kommer ihåg det förflutna är dömda att upprepa det” - ett känt citat som berättar om hur man tänkt kring vikten av historieskrivning och historiska kunskaper. Historikern Peter Josephson dyker ner i frågorna i boken ”Historielöshetens historia” och vi pratar med honom om hur man tänkt kring historielöshet allt sedan 1700-talet.

Och så träffar vi amerikanske historikern Francis J. Gavin som slår ett slag för att tänka historiskt. I sin bok ”Tänka historiskt” argumenterar han att för att dagens politiker och beslutsfattare borde använda sig mer av historikerns sätt att tänka för att ta sig an vår egen tids utmaningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges första bilbomb har gått till historien som Piperska smällen. För hundra år sedan vaknade stockholmarna av att tusentals fönsterrutor krossades i en explosion. Mats Hayen, forskningsledare vid Stockholms stadsarkiv, berättar historien som utspelar sig i 1920-talets undre värld med svartklubbar, kokain, prostitution och smuggling. Berättelsen rymmer också ett helt osannolikt persongalleri. Hermann Göring och Charlie Chaplin dyker upp men i det fjärde och sista avsnittet kretsar historien framför allt kring den mytomspunna Madame X.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges första bilbomb har gått till historien som Piperska smällen. För hundra år sedan vaknade stockholmarna av att tusentals fönsterrutor krossades i en explosion. Mats Hayen, forskningsledare vid Stockholms stadsarkiv, berättar historien som utspelar sig i 1920-talets undre värld med svartklubbar, kokain, prostitution och smuggling. Berättelsen rymmer också ett helt osannolikt persongalleri. Hermann Göring och Charlie Chaplin dyker upp men framför allt kretsar historien kring den mytomspunna Madame X.

I det tredje avsnittet av fyra handlar det om gärningsmannen Erik von Arbin.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges första bilbomb har gått till historien som Piperska smällen. För hundra år sedan vaknade stockholmarna av att tusentals fönsterrutor krossades i en explosion. Mats Hayen, forskningsledare vid Stockholms stadsarkiv, berättar historien som utspelar sig i 1920-talets undre värld med svartklubbar, kokain, prostitution och smuggling. Berättelsen rymmer också ett helt osannolikt persongalleri. Hermann Göring och Charlie Chaplin dyker upp men framför allt kretsar historien kring den mytomspunna Madame X.

I det andra avsnittet av fyra handlar det om den smått galne gärningsmannen Alexander Kreüger.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges första bilbomb har gått till historien som Piperska smällen. För hundra år sedan vaknade stockholmarna av att tusentals fönsterrutor krossades i en explosion. Mats Hayen, forskningsledare vid Stockholms stadsarkiv, berättar historien som utspelar sig i 1920-talets undre värld med svartklubbar, kokain, prostitution och smuggling. Berättelsen rymmer också ett helt osannolikt persongalleri. Hermann Göring och Charlie Chaplin dyker upp men framför allt kretsar historien kring den mytomspunna Madame X.

I det första avsnittet av fyra handlar det om offret Sixten Flyborg.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Uppsalas kungshögar och gyllene salar där hedniska kungar skålade i mjöd och skaldade om stordåd. Vandra runt med arkeologen Kristina Ekero Eriksson i offerlunden där människor och djur hängdes i heliga träd och till tingsplatsen där den svenska demokratin föddes.

I den fjärde och sista delen av fyra handlar det om hur människor offrades i Gamla Uppsala.

Arkeologen Jonathan Lindström kommenterar också de senaste DNA-studierna som kan ge nya ledtrådar till Uppsalahärskarnas ursprung.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Uppsalas kungshögar och gyllene salar där hedniska kungar skålade i mjöd och skaldade om stordåd. Vandra runt med arkeologen Kristina Ekero Eriksson i offerlunden där människor och djur hängdes i heliga träd och till tingsplatsen där den svenska demokratin föddes.

I den tredje delen av fyra handlar det om tingsplatsen, kanske den svenska demokratins födelseplats. Arkeologen alexandra Sanmark berättar om sin forskning om tingsplatsernas historia och betydelse för det vendel- och vikingatida Skandinavien.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Uppsalas kungshögar och gyllene salar där hedniska kungar skålade i mjöd och skaldade om stordåd. Vandra runt med arkeologen Kristina Ekero Eriksson i offerlunden där människor och djur hängdes i heliga träd och till tingsplatsen där den svenska demokratin föddes. Arkeologen Jonathan Lindström berättar också om den höviska kulturen under vendeltiden.

I den andra delen av fyra handlar det om den stora hallen där överdådiga fester hölls.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Uppsalas kungshögar och gyllene salar där hedniska kungar skålade i mjöd och skaldade om stordåd. Vandra runt med arkeologen Kristina Ekero Eriksson i offerlunden där människor och djur hängdes i heliga träd och till tingsplatsen där den svenska demokratin föddes.

I första delen av fyra handlar det om vilka som ligger begravda i de stora kungshögarna. Vi hör också arkeologen Jonathan Lindström berätta om svearnas kungar under vendeltiden.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När tidningarna började recensera vin på 1980-talet började svenskarna köa till Systembolaget och grät när de inte hann säkra sina dyra droppar. Vi träffar idéhistorikern Peter Josephsson som undersöker 80-talets vinhajp och vad den kan säga om smakdomare och konsumtionsmönster.

I religionen har alkoholen spelat stor roll, från Dionysos vinkulter till det kristna nattvardsvinet. Religionshistorikern Lena Roos har undersökt Martin Luthers förhållande till öl och vin och upptäckt att han var närmast besatt.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det fanns kvinnliga gladiatorer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets lyssnarfrågemaraton reder ut varför Rapunzel satt i ett torn, om Kalmarunionen skulle funka idag och när Tyskland hade kunnat invadera Sverige. Och så berättar Dick Harrison hur historien sett ut om Sverige inte förlorat Finland och skotten i Sarajevo aldrig avslossats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Traditionsenligt tipsar Urban Björstadius, Kristina Ekero Eriksson och Tobias Svanelid om aktuella historiska böcker som kan falla historiefantasten på läppen och förnöja i sommarbersån.

De böcker som vi tipsar om är:

• Rasputin av Antony Beevor

• Krigsdagböcker 1939-45 av Astrid Lindgren

• Svenska inbördeskriget av Lars Ericson Wolke

• Tänka historiskt av Francis J Gavin

• Döda diktares öden av Alexander Andrée

• Lars Wivallius av Lars Lindh

• Livets idéhistoria

• Marmor från Finland av Eva Johansson

• Förfalskaren Grandells liv och lögner av Kirsi Vaino-Korhonen & Mikael Korhonen

• Ett flytande kulturarv

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peter Minuit hade säkert tankar på revansch när fick sparken som guvernör i Nya Nederländerna. 1638 skulle han få chansen, när han nu i svensk tjänst etablerade en koloni åt drottning Kristina och den nya stormakten i Norden. Tobias Svanelid träffar Charles Gehring som vet allt om Peter Minuit, och Urban Björstadius reser till Frösthults kyrka där arkeologen Jonas Monié Nordin berättar om det misslyckade Nya Sverige-projektet, och om prästen som aldrig glömde sin tid där. Och så kikar vi in på Skoklosters slott, där några rävskinn och klubbor vittnar om Sveriges korta tid som kolonialmakt i 1600-talets Amerika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sin jakt efter vägar till Indien krockade holländarna med Nordamerika och 1626 var tiden kommen att etablera sig på allvar. Peter Minuit var mannen som kom att säkra Manhattan åt Nederländerna och lägga grunden för världsstaden New York. Vi åker dit för att hitta sanningen bakom myten om Manhattanköpet och snubblar runt bland bäverpälsar och indianpipor men hittar också ett rikt holländskt arv som kommit att bli så typiskt för USA: mångkultur, religionsfrihet och att vara sin egen lyckas smed. Ja, till och med den amerikanska självdeklarationen verkar ha rötterna i Nederländerna!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens skolidrott, liksom det mesta av vår tids sjukgymnastik och kiropraktik är ett arv från 1800-talets svenska ”mekaniska medicin”. Vi träffar historikern Anders Ottoson som grävt fram okände Henrik Kellgren ur arkiven, mannen som startade rehabtrenden med sjukgymnastiska rörelser och benknäck. Och så besöker vi nya utställningen Drömlandet på Tekniska Museet där Christian Stadius och idrottshistorikern Isak Lidström visar Gustaf Zanders galna träningsmaskiner, roten till det vi idag hittar på gymmen, men som en gång fanns i Titanics träningsrum!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historikern Bo Eriksson guidar Tobias och Urban in i Skoklosters stormaktstida bibliotek för att visa hur 1600-talsmänniskorna klottrade i sina böcker. Klotter och anteckningar som ger en helt ny bild av individerna som en gång läst luntorna och som berättar om jobbiga latinläxor, om sorger över sjuka barn och om en avrättning som släkten sent skulle glömma.

Vi träffar också bokhistorikern Jonas Nordin som berättar hur böcker och bibliotek kom att bli den gryende svenska stormaktens viktigaste krigsbyte när det gällde att förvandla vårt kulturella u-land.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Juristen Adam Weishaupt hade storslagna planer. Han ville forma en världsregering, störta samtidens kungar och krossa konventioner och traditioner och till sin hjälp formade han en organisation som fascinerat oss i 250 år. Författaren Clas Svahn berättar historien om Illuminati och hur sällskapet, som upplöstes efter bara några år, fortfarande påstås styra världen bakom kulisserna.

Dessutom undersöker vi asatrons uråldriga rötter!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att klä ut sig i medeltidskläder, att gå igång på 1700-talsperuker eller äta mat från stormaktstiden lockar allt fler. Genusvetaren Kristina Fjelkestam menar att vår egen tids historieintresse drivs av att uppleva historia så nära som möjligt. Och att vissa av oss till och med vill hångla med historien! Urban Björstadius och Tobias Svanelid undersöker vad historiehånglet gör med vår förståelse för historien, och följer med tre barn i ett historiskt escape room för att komma 1600-talets häxprocesser riktigt nära!

Dessutom reder Dick Harrison ut varför man hittat bärnsten ifrån Östersjön i Tutankhamons gravkammare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Före trollmor och videung sjöngs visor om ekorrar och katter som skördade åkrar eller om barn som fick smaka på riset. Melodierna har varierat, men vissa är urgamla, som Ro, ro till Fiskeskär. Urban Björstadius och Tobias Svanelid pratar vaggvisornas historia med författaren och visforskaren Christina Mattsson, aktuell med boken Sov mitt lilla hjärta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Tobias Svanelid till Skottland och på jakten efter Skottlands mytomspunna Stone of Destiny. Stenen där forntida skotska kungar fick sätta sig under kröningsceremonier, men som stals av England under medeltiden och inte skulle återvända många hundra år senare i en spännande kupp mot Londons Westminster Abbey.

Vi träffar historikern Mark Hall som berättar om stenens vådliga historia och arkeologen Alexandra Sanmark som jämför skotska ödesstenen med våra egna Mora stenar. Och så går vi till botten med vad stenen betytt för skotsk nationell stolthet och hur den för 75 år sedan inspirerade fyra Glasgowstudenter att bryta sig in i Westminster Abbey för att föra hem stenen till Skottland.

Dessutom reder Dick Harrison ut sanningshalten i Röde Orm!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vikingarna navigerade över världshaven, men för att förstå hur deras segelrutter gick behöver man sätta sig i ett vikingaskepp och återskapa resorna. Det menar arkeologen Greer Jarrett som seglat hundratals mil längs Skandinaviens kuster i jakt på vikingatida hamnar och handelsplatser. Genom att använda dåtida segelteknologi och uråldriga berättelser om kusterna hoppas han kunna få ny kunskap om vikingarnas resor.

Och så stiftar vi bekantskap med Gudrid Torbjörnsdotter, vikingakvinnan som seglade från Island till Amerika, men vars historia glömts bort. Författaren Kristina Ekero Eriksson berättar om hennes öden och äventyr!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tusen år hade samurajerna dominerat det politiska livet i Japan i egenskap av skickliga krigare och mäktiga länsherrar. Men när Japan moderniserades i slutet av 1800-talet fanns inte längre plats för samurajernas traditionella livsstil, och lagen från 1876 som förbjöd samurajer att bära sina traditionella svärd blev droppen. Upproret leddes av Saigō Takamori och skulle bli samurajernas sista strid.

Vi träffar historikern Ingemar Ottoson för att få veta mer om de sista samurajerna och besöker Östasiatiska museet där Jon Johansson berättar om samurajernas ikoniska svärd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historikern Erik Petersson gästar Urban Björstadius och Tobias Svanelid för att prata om sin bok Machiavelli - Frihet i furstarnas tid. Följ med till renässansens Florens och lär känna mannen som jobbade mitt bland tidens maktlystna påvar och hertigar, men som egentligen drömde om frihet och republik!

Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hänt om Erik XIV faktiskt lyckats gifta sig med Elisabeth I av England!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Visiter var en sorts oinbjudna träffar som borgerligheten ägnade sig åt under 1800-talet. Visitkortet skulle visas upp, kanske vikas enligt intrikata regler, och sedan följde visiten som skulle pågå i högst en halvtimme. Under en och samma dag rände folk runt på mängder av sådana oinbjudna träffar. Och lite senare i historien fyllde kafferepet samma funktion. Ett sätt att träffa vänner, att höra skvaller och hänga med i det sociala livet på bygden.

Kekke Stadin och Gustav Bergström är aktuella med var sina böcker, ”En herre på visit” och ”Välkommen på kaffe”, som skildrar de här nästan helt försvunna sociala rummen och berättar om världar fyllda av fina salonger, hundratals regler, småkakor, tårtor och vilken ordning man ska äta dessa vid ett fikabesök!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den är ett av de mest citerade verken inom nationalekonomin och ställde gamla tankar om tullar och handelshinder på huvudet. Våren 1776 tog den skotske filosofen Adam Smiths ”Nationernas välstånd” världen med storm när den förklarade att en ”osynlig hand” hjälpte till att styra priset på en vara, beroende på tillgången och efterfrågan. Vi träffar professorn i nationalekonomi Jonas Vlachos för att reda ut vad Adam Smith egentligen menade med sin bok och varför den kommit att bli grunden för vårt moderna ekonomiska liv.

Dessutom uppmärksammar vi den aktuella studien som avslöjar hur Sveriges egna stenåldersfolk, de säljagande gropkeramikerna, såg på sig själva och sina släktband. Analysen av gropkeramiska gravar på Gotland visar att man tänkte helt annorlunda kring familj och släkt än vad de samtida bönderna på fastlandet gjorde. Arkeologen och författaren Jonathan Lindström kommenterar studien.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid besöker Krister Hillerud på Centrum för Näringslivshistorias milslånga arkiv för att leta efter L M Ericssons tidiga historia och försöka förstå det svenska telefonundret. För det var en miss av telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, att 1876 strunta i att få patent för uppfinningen i Sverige, som skapade möjligheten för Lars Magnus Ericsson att utveckla ett eget telefonbolag och på kort tid göra Stockholm till världens telefontätaste stad!

Dessutom reder Dick Harrison ut röran med det Tysk-romerska riket, lapptäcket av tyska småstater som dominerade Centraleuropa under nära 1000 år, men som vår lyssnare tycker är krångligt att förstå sig på hur det fungerade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av året gick Erich von Däniken bort. Författare till otaliga bästsäljande böcker som för fram teorier om att det var utomjordingar som hjälpte människor att bygga många av forntidens stora byggnadsverk. von Däniken såg rymdhjälmar i urgamla skulpturer och menade att Nascalinjerna i Peru var landningsplatser för avancerade rymdskepp.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar UFO Sveriges Clas Svahn för att ta reda på vad von Däniken betytt för vår bild av forntiden och hur man ska se på hans tankar idag.

Dessutom reder Dick Harrison ut vad fornborgar egentligen är för nån sorts fornlämning? Försvarsanläggning, kultplats eller nått helt annat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Karin Sennefelt är historikern som försökt borra sig in i 1600-talssvenskens syn på livet. En tid av sjukdomar, krig och svält, av ett benhårt ståndssamhälle och strikt religiös tro. Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar henne för ett samtal om hennes bok ”Livet enligt 1600-talet” och för att ta reda på hur väl 1600-talets livsstilsråd skulle funka för oss idag!

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om snapphanar - var de skånska frihetskämpar eller livsfarliga terrorister?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

James Fenimore Coopers berättelse om ädla vildar och hjältemodiga nybyggare i 1750-talets Amerika har format bilden av såväl den amerikanska ursprungsbefolkningen som det moderna USA:s födelse. Det menar historikern Gunlög Fur som debatterar Den sista mohikanen med Urban Björstadius och Tobias Svanelid. Hur såg egentligen relationen ut mellan ursprungsbefolkningen och nybyggarna? Varför läses Den siste mohikanen ännu efter 200 år i alla amerikanska skolor och hur kommer det sig att den blev så populär också i Sverige?

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Barbareskkriget i början av 1800-talet - det första krig då Sverige och USA kämpade sida vid sida (men där Sverige fegade ur!).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världens största ö fick sina första besökare från amerikanska Arktis för 5000 år sedan och på 900-talet kom Erik Röde och hans vikingar dit. Ön har varit norsk, dansk och höll till och med på att bli svensk i och med freden i Kiel 1814. Och allt sedan mitten av 1800-talet har USA kastat lystna blickar på isön i Nordatlanten.

Vi berättar historien om kampen om Grönland, men pratar också med historikern Charlotta Forss om hur Grönland och andra nordliga trakter har utforskats och karterats sedan antiken. Under 1400-talet var det inte ovanligt med två Grönland på världskartorna, tillsammans med havsmonster och påhittade öar som Frisland. I aktuella boken Mapping the North berättar hon historien om hur kartorna format vår bild av Arktis.

Och Dick Harrison går till botten med varför Grönland inte kom att bli en del av Sverige i samband med Kielfreden 1814.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vildsvinsmiddagar och välfyllda mjödbägare var receptet på en lyckad middagsbjudning för tusen år sedan, men det gällde att inte vara för skrytsam eller socialt knepig som värd eller gäst. Nyköpings gästabud, Stockholms blodbad och Blodsgillet i Roskilde är alla exempel på fester som spårade ur. Historikern Wojtek Jezierski berättar om gästfrihetens historia och hur smal gränsen var mellan fest och fiendskap i den medeltida världen.

Dessutom berättar Dick Harrison om khazarerna, medeltidsfolket som konverterade till judendomen av politiska och handelsstrategiska skäl.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han hade svarta ögon och en genomborrande blick och en röst som fick vem som helst att erkänna vad som helst. Henric Liljensparre var Sveriges förste polismästare och den som löste mordet på Gustav III på bara några timmar. Vi låter Tomas Eriksson, författare till boken Syndabocken, teckna Liljensparres uppgång och fall.

Och så smyger vi i Gamla stans gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald för att leta efter spåren efter Sveriges första polisstation som slog upp dörrarna för 250 år sen. Vad gjorde egentligen snutarna på Bellmans tid och hur såg livet ut på polisstationen där Ulla Winblad och Fader Movitz satt i fyllecell?

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om medeltidens berömda fridslagar - hur väl efterlevdes de egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid bänkar sig med historikern Pontus Larsen och historieläraren Maria Johansson för att ta reda på vad elever får lära sig om historia i skolan. Och vad historia i skolan förväntas fylla för funktion för eleverna. Vad tar plats och vad väljs bort i historien när framtidens svenska medborgare ska fostras med hjälp av historia?

Dessutom ger vi dig hela listan på 2025 års viktigaste arkeologiska upptäckter i en snabbtur genom forntidens kulturer i bland annat Babylon, Egypten och på Kreta!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arkeologerna Linda Qviström och Gunhild Eriksdotter guidar runt Urban Björstadius och Tobias Svanelid i 1850-talsmiljöerna på Walmstedtska gården i Uppsala. Dunklet och inomhuskylan där berättar historien om hur svenskarna i alla tider kämpat med att värma upp och belysa sina hem, och försökt skapa bekväma zoner för social samvaro i svartvintermörkret.

Dessutom berättar Dick Harrison om hur länge danskan levde kvar i Skåne. Stämmer det att man ännu i början av 1900-talet kunde höra danska talas i skånska byar, undrar en lyssnare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arkeologen Jonathan Lindström beskriver tecknen som ”gråsuggerobotar”, men menar att han nu börjat inse vad figurerna egentligen vill berätta.

Sedan de upptäcktes på 1980-talet har hällristningarna vid Släbro i Nyköping förbryllar arkeologerna. Hur gamla är egentligen ristningarna och vad ska de föreställa?

Genom att nu jämföra bilderna med äldre tiders kalenderstavar, och kombinera arkeologisk kunskap med grundläggande astronomi menar Jonathan Lindström att ristningarna fungerat som forntida avancerade kalendrar. Sannolikt har de använts som en sorts undervisningsmaterial, när en stenålderskvinna i Släbro för 4000 år sedan velat föra vidare sin kunskap till nya generationer.

Urban Björstadius har träffat arkeologerna Sven-Göran Broström och Ulf Bertilsson tillsammans med Sörmlandsmuseets Rickard Borg vid Släbroristningarna, och i studion berättar Jonathan Lindström om sina teorier.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Urban Björstadius får rysningar när Karl-Bertil Jonsson varje år återvänder på julafton. Vi försöker förstå varför.

Och så går vi på djupet med vithajens kulturhistoria med anledning av att det nu gått 50 år sedan filmen Hajen hade Sverigepremiär. Marinbiologen David Bernvi har forskat om vithajar hela sitt liv och berättar om varelsen som satt skräck i oss sedan antiken, om världens första hajnät i Kroatien och hur filmen Hajen påverkat en art på ett förödande sätt.

Och så lär vi känna julkalenderns Bildsköne Bengtsson, som i verkligheten var en av en av 1900-talets svenska gentlemannaskurkar. Och Bildsköne förresten - vad kommer sig namnet av och vilka andra märkliga historiska tillnamn är Urban och Tobias favoriter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historiska teman präglar fackboksutgivningen och vi tipsar om höstens bästa historiska böcker, och givetvis också om historiska vuxenleksaker - dataspel och brädspel på historiska teman som räcker hela julen!

De böcker och spel som nämns i programmet är:

• Tystnadens magi – Caspar David Friedrichs resa genom tiden av Florian Illies

• Oden – den mörke guden av Klaus Böldl

• Historiens återkomst – Europa och världsordningens sammanbrott av Martin Kragh

• Modernism under moln – 1920-talets värld av Ingemar Ottosson

• Byggarna av Gunnar Wetterberg

• Gräv upp, hugg ned, pumpa ut – människan och naturresurserna under 5000 år av Per Högselius

• Överlevaren av Hugo Nordland

• Den osynliga tråden – historien om antikens kvinnor av Daisy Dunn

• Tillbaka till Rousseau av Marianne Molander Beyer

• Mapping the North av Charlotta Forss

• Anno 117 av Ubisoft

• Crusader Kings III – All under heaven av Paradox Interactive

• Europa Universalis V av Paradox Interactive

• Vendel to Viking av Jon Manker

• Cleopatra and the Society of Architects av Bruno Cathala och Ludovic Maublanc

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan under första världskriget stred svenskar på tysk sida i västfrontens skyttegravar, i Mellanösterns öknar och i Ukrainas lera. Under andra världskriget lockades svenskar till Waffen-SS för att kämpa för Tredje Riket. Vi bekantar oss med några av dessa frivilliga som nu kartlagts av militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg i boken ”Svenskar under järnkorset”.

På plats på Armémuseet i Stockholm letar Tobias Svanelid och Urban Björstadius efter spåren av svenskarna som under världskrigen stridit och i många fall dött för Tyskland, och försöker förstå vad som motiverat dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dandyn föddes i slutet av 1700-talet och har med alla sina förvandlingar följt med oss ända in i vår egen tid. Men vem har dandyn varit genom historien, och vad kan han (eller hon!) berätta om sin samtid? Urban Björstadius och Johan Hakelius går på stilspaning vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm, där mjukisbyxor och gympaskor ersatt tweedkavajer och hattar, för att kartlägga vad en dandy varit och vem han är idag. Och hör historikern Peter K Andertsson, aktuell med boken ”The Dandy - a Peoples History of Sartorial Splendor” berätta om grilljannar, zoot suits, sockerbitskastning och annat i dandyns historia.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Boleslav den Tappre tog chansen och lät utropa sig till kung av Polen år 1025. Händelsen firas nu stort i Polen, landet som länge varit historietokigt och som idag försöker handskas med de traumatiska delarna av sin historia, då landet, vid flera tillfällen, utraderats på kartorna.

Historieprofessorn Wojtek Jezierski berättar om kung Boleslav och det medeltida Polen och berättar om Polens kriser och guldåldrar.

Dessutom diskuterar vi de pågående utgrävningarna av det mytiska Jomsborg, de vikingatida elitkrigarnas fäste vars rester misstänks ligga vid polska Wolin.

Och så reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om hur det kommer sig att Europa kryllar av mikrostater som Andorra, Lichtenstein och San Marino.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I boken Nordsjöimperiet tecknar författarna Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson historien om Knut den Store. Mannen som ledde invasionsflottan år 1015 besatt av en helt ny och radikal idé. Nu skulle vikingarna inte längre plundra kloster, bränna städer och kidnappa ärkebiskopar. Istället hade Knut siktet på Englands tron och målet att skapa ett imperium som skulle sträcka sig runt hela Nordsjön.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar författarna vid en av alla runstenar som berättar om invasionen år 1015 och försöker förstå den spännande brytningstiden mellan vikingatid och medeltid i Norden, och mellan hedniskt och kristet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under tidig medeltid var Lund Nordens centrum med sin ärkebiskopskyrka och rika handelskontakter. Resterna av stadens gyllene epok grävs nu fram i den största arkeologiska utgrävningen i Lund på decennier.

Minsta frö och pollenkorn avslöjar vardagslivet i medeltidsmetropolen för arkeobotanikern Per Lagerås och krukskärvor, mynt och runristade ben berättar en historia om en mycket speciell plats. Och kanske har lundensarna alltid tyckt att de varit lite märkvärdiga, menar arkeologen Erik Johansson som visar fynd av medeltida skrivdon och kammar.

Dessutom spekulerar Dick Harrison om vilka gudar som kan ha dyrkats i närbelägna Uppåkra, Lunds föregångare. Ett stort hednatempel har hittats på platsen, men vad gjorde man egentligen där?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt sedan historiens gryning har vattnet varit både ett hot och en förutsättning för liv. I Mesopotamien och Egypten har översvämningarna skapat våra äldsta civilisationer, och i 1900-talets Norrland skapade vattenkraftens utbyggnad förutsättningar för Sveriges modernisering.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius diskuterar med arkeologen Mats Burström hur inte minst vattenkraften både gett oss mer kunskap om historia och arkeologi, men också dränkt ett kulturarv som nu bara marinarkeologer kan se.

Dessutom berättar museimannen Peter Johansson om hur Nämforsens hällristningar räddades undan vattenkraftens utbyggnad i sista stund, och historikern Johan Cederqvist om hur den traditionella laxfiskekulturen dog ut tillsammans med laxen när kraftdammarna stoppade fiskens vandringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Titanic, Estonia och ubåten Ulven. Vad är det som lockar och skrämmer oss med historierna om fartygskatastrofer och varför vill vi se resterna av fartygsvrak på museum? Tobias Svanelid träffar etnologerna Simon Ekström, Hanna Jansson och Claes-Göran Wetterholm på Sjöhistoriska museets scen för att samtala om vårt förhållande till havet som grav, om utställningarna om Hansakatastrofen och Ghost Ships och om det faktum att allt fler människor väljer att frivilligt låta begrava sig i havet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis.

Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan.

Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Älgen har alltid fascinerat oss. På hällarna vid Nämforsen finns hundratals älgar inristade i berget som skvallrar om bronsålderns älgmani, berättar museichefen Peter Johansson. Men hur och hur mycket man jagat älg i Sverige har varierat med stammens storlek. Efter att Gustav III släppt jakten fri dröjde det inte länge innan man 1825 beslöt om totalförbud för älgjakt och 1980-talets rekordjakter är idag ett minne blott.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Såväl 1772 som 1789 försökte, och lyckades, Gustav III förändra Sverige och sin politiska position. Genom list, övertygande propaganda och en karismatisk personlighet överlevde Gustav III de kriser som han själv hade skapat och i aktuella boken Överlevaren tecknar historikern Hugo Nordland kungens stormiga politiska liv.

Dessutom berättar Dick Harrison om vad som kunde ha hänt om Gustav II Adolf och Sverige aldrig hade gått in i Trettioåriga kriget!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysslandskännaren och historikern Martin Kragh tar nu ett 200-årigt grepp om världshistorien när han beskriver den pendelrörelse som präglat de internationella relationerna i världen. Instabila perioder, där stater har försökt utvidga sin makt, har avlösts av perioder med någon form av regelbaserad ordning.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius samtalar med honom om Wienkongressen, Versaillesfreden, FN och murens fall 1989 för att försöka förstå hur historiens demoner motats tillbaka och hur vi ska handskas med dem idag.

Dessutom reder Dick Harrison ut felaktigheterna i Putins historiesyn kring Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Villa, Volvo och vovve har Medelsvensson anno 2025. Men hur såg en Medelsvensson ut på 1800-talet? På 1600-talet eller strax före Digerdöden? Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar Carl Mikael Waern-Carlsson, aktuell med boken ”Medelsvensson under 700 år” för att ge kött och blod åt statistiken över Sveriges historiska befolkning. Framträder gör människor som aldrig funnits, men som alla kunnat känna igen sig i genom seklen!

Och så reden Dick Harrison ut frågan om hur länge vi ätit godis? Lyssnaren Otto, 6 år, misstänkte att medeltidens riddare säkert ätit godis, men historieprofessorn vill spåra godissnaskandet betydligt längre tillbaka i historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu avslutas superpopulära serien om Downton Abbey där brittiskt herrskapsfolk och deras tjänare skildras under det tidiga 1900-talet. Tobias och Urban pratar om hur det kan komma sig att Downton Abbey blivit så populärt i vår tid och hur den verkliga historien på slottet som skildras i serien kan ha sett ut.

Dessutom tar vi pulsen på stormaktstidens tjänstefolk. Historikerna Anna Nilsson Hammar och Svante Norrhem har undersökt hur tjänarstaben runt förmögna familjen de la Gardie slet och gnetade, men också hur de hävdade sina rättigheter och satte greven på plats i 1600-talets adelspalats.

Och så reder Dick Harrison ut varför vi kallar perioden för just stormaktstiden. Är det egentligen ett särskilt lämpligt begrepp för epoken som präglades av krig och armod?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Isande rysk kyla, amerikansk hämndlystenhet eller billiga drönare. Det är många faktorer som påverkar ett krig och som strateger och generaler behövt kalkylera med inför de krig man startat. Historikern Lars Ericson Wolke vill med boken Att planera ett krig förklara vilka förutsättningar och överväganden som görs inför en krigssituation och hur historiska erfarenheter kan hjälpa oss att förstå dagens krig och konflikter.

Dessutom reder Dick Harrison ut vad ”Militärgränsen” mellan det kristna Europa och det Osmanska riket var för något.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 1000 år sedan ska Olof Skötkonung ha låtit döpa sig vid Sankt Sigfrids källa vid Husaby. Händelsen markerar starten på Sveriges förändring från vikingatida våldsvälde till medeltida kungarike. Tobias Svanelid träffar Anna Nyqvist Thorsson som undersöker Husaby för att bättre förstå Olof Skötkonungs värld. Mäktiga sandstenstorn och borgruiner, vikingatida bjällror och en mystisk grav ger ledtrådar till Husabys betydelse och berättar om hur Olof Skötkonungs makt gav svallvågor hundratals år efter hans död.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur många regerande drottningar vi egentligen haft i Sverige - är verkligen Ingeborg Håkansdotter en av dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av 1900-talet lockade annonser svenska föräldrar med barnpensionat, dit ungarna kunde skickas på kortare eller längre tid. Barnpensionatet kunde steppa in när föräldrarna behövde flyttstäda, eller åka på semester eller helt enkelt bara ville ha lite lugn och ro. Johanna Sköld och Johanna Sjöberg har i boken Barnavård till salu studerat fenomenet barnpensionat. Tillsammans med privata förlossningshem erbjöd dessa institutioner hjälp till föräldrar innan staten började ta ansvar för detta.

Dessutom eftersnackar vi om våra sommarserier eftersom vi fått många lyssnarkommentarer om såväl kanadagäss, nazistiska hällristningar och KAJ:s låt Wilhelm von Schwerin!

Programledare är Tobias Svanelid

Vill du höra mer om historiskt föräldraskap och barnomsorg? Lyssna på sommarserien Alla tiders föräldrar!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial avslutar vi nu serien om Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.

Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial fortsätter serien där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.

Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial fortsätter serien där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.

Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial inleds en ny serie där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.

Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. I detta sista avsnitt undersöker vi hur SS-organisationen Ahnenerbes och dess förste chef Herman Wirths idéer lever kvar idag.

Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den tredje delen av fyra där vi undersöker SS-organisationen Ahnenerbes galna och vidriga forskningsprojekt i skuggan av Bohusläns hällristningar.

Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den andra delen av fyra.

Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den första delen av fyra.

Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffas för att diskutera historievurmen, tipsa om säsongens bokfavoriter och berätta hemlisar. Hör om smaktestarrobotar, Vasatidens romantiska brudröveri och Vindens historia!

Böckerna som nämns i programmet:

Begäret efter det förflutna av Kristina Fjelkestam

Ligan – Klarakvarterens blodsystrar av Fatima Bremmer

Historiska resenärer, 12 kvinnor som erövrade världen av Per J Andersson

Bruno Liljefors – en biografi av Fredrik Sjöberg

Tjabo – en biografi av Åsa Linderborg

Kvinnorna runt Vasatronen av Karin Tegenborg Falkdalen

Vindens historia av Ellen Viste

Svenskar under järnkorset 1914-1945 av Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg

Sinnen i arbete av Ingemar Pettersson och Daniel Normark (red)

Föräldrarnas födelse av Maja Larsson

Mosaic - a Story of Civilization av Glenn Drover

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kommer det sig att Sverige fick en västkust men inte en nordkust? Hur blev Bo Jonsson Grip Sveriges genom tiderna rikaste man och vad måste man ha med sig på en tidsresa till Digerdödens Europa? Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Dick Harrison på årets lyssnarfrågemarathon!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tre tjocka böcker skildras nu den svenska trädgårdens historia. Tobias Svanelid och Urban Björstadius promenerar runt i Rosendals slottsträdgård för att uppmärksamma det avslutande verket i serien som skildrar svenskarnas trädgårdsodlande mellan 1500-1800. Hör om allmogens kålgårdar, om Erik XIV:s trädgårdsterapi och vad som idag lever kvar av stormaktstidens trädgårdsideal. Gäster är författarna Åsa Ahrland, Maria Flinck och Jens Heimdahl.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Urban Björstadius vandrar i häxornas fotspår uppför Bålberget i Torsåker. En vandring som än idag väcker känslor och fortfarande präglar Kramforsbygden, menar guiden Håkan Sjöberg. Häxhysterin var i full brand 1675, men hur kan man förstå att omkring 70 människor i samma bygd anklagades och dömdes till döden för trolldom?

Och så undersöker vi hur museer nu blandar sig i debatten om USA:s konstitution. Trump och hans administration har skapat en konstitutionell kris i USA menar många bedömare, men vad betyder egentligen konstitutionen för dagens amerikaner och hur kan museer i USA idag upplysa om konstitutionens historia?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 1 700 år sedan träffades hundratals biskopar under ledning av Roms kejsare Konstantin den Store för att dra upp riktlinjerna för hur kristendomen skulle utövas. På sin dödsbädd några år senare lät Konstantin också döpa sig, och blev därmed Roms förste kristne kejsare. Antikvetaren Allan Klynne berättar om Konstantins tid och väg till makten och hur han förändrade världshistorien genom att göra Rom till ett kristet rike.

Dessutom berättar vi brännbollens historia. Idrottshistorikern Isak Lidström har undersökt de svenska gräsmattornas märkliga lek och försökt att spåra brännbollens rötter till 1600-talets bollsporter och ett skeppsbrott på 1800-talet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige och kriget är SVT:s nya storsatsning där svenskarnas egna minnen från Andra världskriget tecknar en ny bild av 1900-talets stora katastrof. Vi pratar med seriens historiska vakthund Henrik Berggren.

Samtidigt ger Putin order om att sopa bort de spår av Andra världskriget som han inte tycker om. Minnesstenen över slaget vid Tali-Ihantala 1944 har nu förstörts och militärhistorikern Martin Hårdstedt förklarar varför minnet av slaget är farligt för Putin.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius diskuterar också vårt eget förhållande till minnesmärken och statyer med anledning av Gustav Vasa-statyns 100-årsjubileum och gissar vad de 21 nya immateriella kulturarven egentligen handlar om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 250 år sedan mötte brittiska soldater och amerikanska rebeller vid byarna Lexington och Concord. Britternas uppdrag var att avväpna rebellerna och hitta deras vapengömmor, men istället drevs man på flykten i två slag som kommit att markera startpunkten på det Amerikanska frihetskriget.

Tobias Svanelid samtalar med Ingvar Sjöblom om vad som hände vid Lexington och Concord 1775 och hur den här historien har påverkat dagens USA.

Dessutom om kylskåpets historia. En svensk uppfinning som för 100 år sedan tog världen med storm och förändrade vårt sätt att lagra och laga mat!

Och så svarar Dick Harrison på frågan om varför vi egentligen behöver lära oss historia!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var ett krig som USA ärvde från Frankrike och som skulle orsaka miljoner människors död. Det var också ett krig som USA vann på slagfältet med ändå förlorade på grund av en krigstrött opinion och oklara krigsmål. Tobias Svanelid samtalar med militärhistorikern Marco Smedberg om Vietnamkrigets slut och Saigons fall i april.

Dessutom uppmärksammar vi 70-åriga svenska charterresan som genom decennierna tagit miljontals svenskar till solen men som förändrats från lyx till vardag och som plågats av diktaturkritik, pandemier och flygskam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På vinst och förlust reste den tyske juden Aaron Isaac till Sverige på 1770-talet. Hans resa kom att markera startpunkten för ett svensk-judiskt liv, då hans ankomst ledde till nya regler för hur och var judar fick bo och verka inom Sveriges gränser. Historikern Carl Henric Carlsson berättar om Aaron Isaacs äventyr och vilken roll han hade i att förändra det svenska samhället.

Dessutom uppmärksammar vi 50-årsminnet av Röda Arméfraktionens ockupation av Västtyska ambassaden i Stockholm i april 1975. Händelsen rapporterades minut för minut av SVT och Sveriges Radio och kom att förvandla det oskuldsfulla Sverige.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid gräver ner sig i tullarnas långa historia och en tid när Sverige hade gott om handelshinder mellan stad och land och mellan Norrland och resten av riket. Men vad kan vi dra för historiska lärdomar av höga tullar?

Och så går vi ut på Stockholms gator på jakt efter barnhemsbarnens historia. Allmänna Barnhuset i Stockholm har under 400 år tagit emot barn, först på 1600-talet fattiga och tiggande barn och sedan oönskade ungar som 1800-talets föräldrar inte kunde ta hand om. Men vad har präglat äldre tiders barnomsorg och vad kan historien lära oss om hur vi idag ska ta hand om de barn som utmanar familjer och samhället?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Runt år 2010 gjordes sensationella fynd på estniska ön Ösel. Två skepp hade begravts tillsammans med sina besättningar, som tycktes ha stupat i strid. De gravlagdas vapen och övriga tillhörigheter berättade om de sannolikt kommit från Mälardalen, men att de stupat under sin expedition på andra sidan Östersjön.

Nu ställs fynden ifrån Salme ut i Sverige för första gången. Odd Johansen och Johan Runer på museet Vrak berättar om fynden och vad de kan berätta om striden och vikingatåget på 700-talet. Dessutom gräver arkeologen Jonathan Lindström och filologen Daniel Sävborg djupare i berättelserna kring Salme och reder ut om det kan vara fornkungen Ingvar som faktiskt ligger begravd i ett av skeppen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från början var schack ett utbildningsverktyg för indiska prinsar och generaler som ville veta hur de skulle vinna på slagfältet. Vetenskapsradion Historia dyker ner i schackspelets vindlande historia, och hur spelet påverkats av såväl indisk, arabisk och europeisk kultur. Arkeologen Peter Carelli har undersökt vad de medeltida schackpjäserna kan säga oss idag.

Dessutom pratar vi med utvecklarna av aktuella Assassin's Creed Shadows, den senaste varianten i datorspelsserien som sålt mer än 200 miljoner exemplar till spelare som vill smyga, hoppa och lönnmörda i historiska miljöer. Hur mycket inflytande har historikerna på spelutvecklingen?

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför och hur länge vi har skakat hand genom historien.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tio år har det finska initiativet Historiker utan gränser med små resurser arbetat för att föra samman historiker från olika sidor i världens konflikter. Ryska och ukrainska. Palestinska och israeliska. För idag har historia blivit ett vapen som används för att rättfärdiga krig och motivera ockupationer menar initiativtagaren Erkki Toumioja och den ukrainske historikern Georgiy Kassianov.

Dessutom uppmärksammar vi de fejkade hällristningarna som länge lurade Riksantikvarieämbetet och utmanade den vedertagna bilden av bronsåldern. Arkeologen Mats Burström berättar om hällristningsjägaren som kan ha varit samma person som utfört ristningarna. Allt för att försköna forntiden och lägga historien tillrätta.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det tredje puniska kriget innebar Karthagos undergång, även om det där med att plöja ner salt i åkrarna nog var en överdrift, menar arkeologen Richard Holmgren. Men några generationer efter stadens fall återuppstod Karthago som en romersk stad, med typiska badhus, och med amfiteatrar där Hannibals elefanter hetsades mot Atlaslejon. Resterna av detta romerska Karthago syns betydligt tydligare än de äldre lämningarna och berättar om en imperialistisk politik för 2000 år sedan.

Men allt i den feniciska kulturen försvann inte med Karthagos fall, deras alfabet lever vidare i vårt eget, avslutar Richard Holmgren på Hannibalstationen i det moderna Tunis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter sekler av ökade spänningar bröt det första av tre krig mellan Rom och Karthago ut år 264 f Kr. Vetenskapsradion Historia återvänder till en av krigsskådeplatserna - krigshamnen i Karthago varifrån enorma flottor skeppades ut för att kämpa med romerska skepp om makten över Medelhavet.

Hör också om de ikoniska nordafrikanska elefanterna och deras vådliga marsch över Alperna, om Hannibals krigslister på den Italiska halvön och om Karthagos undergång vid slaget vid Zama år 202 f Kr.

I del 2 av Expedition Karthago fokuserar arkeologen Richard Holmgren och Tobias Svanelid på det första och andra av de Puniska krigen, stormaktsdrabbningarna som omformade maktbalansen i Medelhavsområdet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid tar med arkeologen Richard Holmgren, Sveriges Indiana Jones, till antikens Karthago för att skildra storkonfliken mellan antikens supermakter. I detta första avsnitt söker vi Karthagos rötter och diskuterar feniciska sjöfarare, värdefulla purpursnäckor, otäcka barnoffer och myterna om Karthagos grundande av prinsessan Elissa från Tyre. Följ med till den urgamla Byrsakullen och de otäcka barngravarna i Tofet där guden Molok svalde småbarn med sina brinnande käftar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klas-Göran Karlsson är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien där han visar hur historia alltid använts av ryska tsarer och kommunistledare och nu Vladimir Putin för att rättfärdiga krig och ta på sig en offerroll. Vi tar reda på vad i Rysslands historia som används som slagträ i propagandan, men också vad som förtigs och glöms bort av Putin.

Dessutom återvänder vi till platsen för världens första internationella skidtävlingar, de i Stockholm 1892. Historikern Isak Lidström guidar runt bland resterna av sportanläggningen och jämför 1800-talets skidsport med dagens.

Och så svarar Isak på en lyssnarfråga om Erik XIV:e och om han verkligen hoppade tresteg på slottet Tre kronor.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var en olyckshändelse som snabbt fick fruktansvärda konsekvenser. Morgonen den 18 februari 1875 svaldes tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm i lågorna och 46 unga kvinnor omkom i eldhavet. Anna Larsdotter, som skriver en bok om händelserna, berättar om branden och om dåtidens svenska obefintliga arbetsskyddslagar. Och idag, 150 år efter dödsbranden, ska Tidaholm minnas sina offer. Anja Praesto som är projektledare för minnesveckan, berättar hur och varför.

Dick Harrison tar också tillfället i akt att reda ut två lyssnarmysterier i samband med kriget i Ukraina som är på väg in i sitt fjärde år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Dan Browns böcker är det professorn Robert Langdon som tolkar tecken och symboler och löser komplicerade historiska chiffer. Verklighetens Robert Langdon heter Beáta Megyesi och arbetar med språk och datorer för att avkoda åldrade dokument skrivna med hemliga tecken. Redan har hon och hennes kollegor löst många chiffer och kunnat blicka in i en väl förborgad värld av hemliga sällskap och spioneri. Urban Björstadius har träffat henne.

Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan senatorn Joseph McCarthy inledde sina anklagelser mot amerikaner för deras påstådda kommunistsympatier. Häxjakten skulle pågå i flera år och prägla det amerikanska samhället, och idag ser historien ut att återupprepa sig.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge olika stater spionerat på varandra.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid dyker ner bland peruker, puder, solfjädrar och hovdamerna på Versailles med hjälp av Kristina Ekero Eriksson, författare till aktuella boken Förbindelsen som skildrar relationen mellan Marie-Antoinette och Axel von Fersen. Kärleken mellan dem är världsberömd, men detaljerna i den har fram tills helt nyligen varit okända. Genom att dechiffrera kärleksparets korrespondens får vi nu en fördjupad bild av hur relationen växte och fördjupades. Innan den fick sitt tragiska slut i och med Franska revolutionen.

Och så uppmärksammar vi det europeiska byggnadsvårdsåret som fyller 50 år i år och vill rikta uppmärksamheten mot behovet att värna om våra byggnader. Svenska byggnadsvårdsföreningens Helena Hammarskiöld och Stephan Fickler berättar om byggnadsvårdens historia och ställning idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maja Larsson är aktuell med boken ”Föräldrarnas födelse” där hon undersöker vilka råd och tips som påverkat svenska föräldrar sedan 1700-talet. Vi följer med henne på en resa genom seklernas experttips. För visst har det varit svårt att vara förälder när synen på barnen förändrats från att i äldre tider ha setts som en resurs i arbetslivet, till att de under 1800-talet förväntades lyda blint, eller vara nära föräldrarnas sexliv på 1970-talet.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om namnen på landskapen runt Mälardalen - vad är det för maktcentrum som Uppland, Sörmland och Västmanland relaterar till?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det så kallade Tas Tepelerprojektet syftar till att ge en rikare bild av den plats där den mänskliga civilisationen startade. På de böljande kullarna i sydöstra Turkiet samlades för 12 000 år sedan jägare i stora mängder och började för första gången i mänsklighetens historia uppföra gigantiska komplex i sten. De första stegen syns i Cakmaktepe där speciella kultiska byggnader i trä uppfördes. Fatma Sahin leder utgrävningarna där och berättar att kulturen som utvecklades på platsen snart skulle blomstra på platser som Sayburc och Karahantepe, där världens äldsta fullstora människoskulpturer har hittats och där unga jägare genomgick initiationsriter i bassänger som kan ha fyllts med blod.

Arkeologen Hans Georg Gebel och nationalekonomen Ola Olsson menar att fynden i sydöstra Turkiet nu ger oss anledning att omvärdera den så kallade neolitiska revolutionen. Att jordbrukande och domesticerade djur inte verkar ha varit orsaken till att människan först blev bofast.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den har förbluffat forskare i 30 år sedan den upptäcktes på en höjd överblickande den Bördiga halvmånen. Hur kunde jägar-samlare uppföra enorma stenkomplex och smycka dem med fantasifulla avbildningar av vildsvin, gamar och spindlar? Tobias Svanelid besöker Göbekli Tepe och träffar forskarna som nu kartlägger platsen. Lee Clare som ansvarar för utgrävningarna målar upp bilden av vilda ceremonier med döskallar som tycks ha ägt rum i de speciella kultiska byggnaderna. Arkeologen Svend Hansen spekulerar i hur platsens rika symbolik egentligen ska uttydas, och nationalekonomen Ola Olsson menar att Göbekli Tepe gör att vi behöver förändra vår bild av jägarstenåldern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Daniel Sävborg är författare till ”Händelser ur Sveriges ohistoria” där han skildrar vikingatidens och medeltidens sagokungar. Ofta är det dråpliga eller våldsamma berättelser, som den om Fjolner som drunknade i mjöd eller kung Gaute som bevittnade hur ättestupan användes. Men även om dessa figurer aldrig funnits på riktigt är det hög tid att återföra deras berättelser till det allmänna medvetandet, anser författaren, för att på det sättet göra den svenska historian och det svenska kulturlandskapet mer levande.

Vi uppmärksammar också förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter och firar av två jubilarer - Sveriges Radio som fyller 100 och Vetenskapsradion Historia själv, som fyller 25!

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi återvänder till platserna och berättelserna som bär på spännande historier som Vetenskapsradion Historia skildrat under 2024. Det blir en resa från forntiden med Cyperns rika bronsåldersgravar, om våldsamma stenåldersbönder och galna gladiatorer till Karl Oskars presidentval, Ukrainska skyttegravar och forna generationers skolvägar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I boken ”Flaskpost - nödrop från verkliga skeppsbrott” berättar författarna Björn Hagberg och Martin Widman om 1800- och 1900-talets dramatiska fartygskatastrofer och hur människor i nödens stund skickat meddelanden i flaskor som rop på hjälp. Tillsammans berättar flaskposterna om sjöfartens roll i äldre tider, om sjömännens utsatta liv och om hur haven förenar oss. Men mest av allt om hur människor även när nöden varit som störst bibehållit hoppet.

Vi uppmärksammar också forskningen om ullens betydelse under bronsåldern, som arkeologen Sophie Bergerbrandt menar var den viktigaste och mest exklusiva varan i bronsålderns handelsnätverk. Hon menar till och med att vi borde byta ut begreppet bronsålder mot ullålder!

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om straffet att stena någon. Är det ett påhitt av Monty Python eller något som verkligen hänt?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En AI håller på att lära sig känna igen historiska svenskars ansikten för att hjälpa forskarna att leta i Stadsarkivets och Stadsmuseets stora arkiv efter dessa människors livsöden. Historikern Mats Hayen berättar om projektet som kan ge helt ny information om helt vanliga svenskar, men som också skapar etiska utmaningar.

Vi besöker också det nio mil stora arkivet där Sveriges företag sparar sina arkiv för eftervärlden. Centrum för Näringslivshistoria har i 50 år sparat, bevarat och beforskat de rekordstora samlingarna som kan berätta om företagens ofta bortglömda roll i Sveriges historia. Alexander Husebye och Anders Houltz på arkivet berättar om vikten av att minnas industridesigners, galna oljeprojekt och kopparletning i Härjedalen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket.

De böcker och spel som vi tipsar om är:

• Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman.

• Världens äldsta historia av Jonathan Lindström.

• Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson.

• Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström.

• Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.

• Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price.

• Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud.

• Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg.

• Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison.

• Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson.

• Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall.

• Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström.

• Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas.

• Concordia av Mac Gerdts

• Ave Caesar av Wolfgang Riedesser
  

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Än idag målar herdarna i samburufolket i norra Kenya sina hällar med vita, röda och svarta färger. Elefanter, lejon och människor är ofta motiven. Arkeologen Peter Skoglund berättar om den forskning som nu utgår ifrån denna moderna hällmålningstradition och vad den kan ge för ledtrådar till vår förståelse för våra egna hällristningar från bronsåldern.

Vi diskuterar också kulningens historia med anledning av att UNESCO i veckan beslutar om den svensk-norska fäbodkulturen kommer bli ett nytt världsarv. Och så reder vi ut varför den medeltida Skogbonaden flimrar förbi i en Disneyfilm från 2001.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur vikingarna såg på homosexualitet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hästen har drivit civilisationens utveckling menar Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan : en 4000-årig historia. Vi träffar henne och hennes häst för att diskutera hur relationen mellan hästen och människan format vår värld.

Dessutom besöker vi årets Medeltidsvecka, vars tema var just hästen, och där föredrag och jippon på hästtemat avlöste varandra. Dick Harrison poängterar att det var just under medeltiden som hästen fick en alldeles exceptionell roll i samhället, och där makten över hästen födde den riddarkultur som dominerade det medeltida samhället. Historieprofessorn Kurt Villads Jensen berättar om hästaveln vid medeltidens munkkloster, där de fromma munkarna hade samvetskval när de tränade stridshingstar som skulle sättas in i strid mot kristna furstar. Och Isabelle Mackenzie på Medeltidsveckan menar att islandshästen kanske är det närmaste vi idag kommer en medeltida häst.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholmarna fruktade nästa sprängdåd. Hösten 1946 detonerade bortåt tio sprängningar i centrala Stockholm, många med stora konsekvenser för byggnader och butiker. Press och radio rapporterade upphetsat om dåden. Historikern Mats Hayen berättar om Sabbatssabotören som ska visa sig bestå av tre ynglingar med ett osunt intresse för dynamit.

Dessutom om det nya stora forskningsprojekt Den vikingatida världen, där arkeologerna nu ska spåra vikingarnas resor och spår mycket längre bort från Skandinavien än man tidigare gjort. Neil Price leder forskningen och hoppas få bättre förståelse för hur vikingar kan ha rest hela vägen till Indien och Kina.

Och så berättar Urban Björstadius om nya upplagan av Om krisen eller kriget kommer och jämför med hur myndighetsutskicket såg ut under kalla kriget. Fokus har nu förskjutits från att staten ska ta hand om sina medborgare till att medborgarna ska ta hand om sig själva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 25 år sedan blåste Russel Crowes Gladiator liv i den insomnade antikfilmgenren. Årets uppföljare hoppas kanalisera vår egen tids fascination för antikens Rom med sina orgier, våldsamheter och palatsintriger. Historikern Ulf Zander menar att filmerna om antiken, från stumfilmens dagar, via 60-talets Cleopatra till dagens Gladiator II vill spegla vår egen samtid i våra fantasier om Romarriket.

Dessutom fortsätter vår serie om historiska smällar och historikern Mats Hayen berättar om ”Piperska smällen”, Sveriges första bilbomb, och den makalösa historien bakom attentatet, där både Göring, Chaplin och den mystiska Madame X passerar revy!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad 1920-talets amerikanska gangstervåld, med Al Capone i spetsen, har gemensamt med vår egen tids gängvåld. Och vad dåtidens åtgärder kan lära oss om hur vi idag ska komma tillrätta med gängvåldet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dag Blanck, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier, misstänker att Karl-Oskar och Kristina hade röstat på Trump. I vilket fall var de, liksom de flesta andra svenskamerikaner på 1800-talet, övertygade republikaner och älskade Abraham Lincoln. Men idag är den svenskamerikanska rösten lika delad som resten av USA:s, och trenden att svenskamerikaner gärna röstar på andra svenskättlingar är inte heller lika tydlig.

Vi uppmärksammar också världens första brevbomb i vår miniserie om svenska historiska explosioner. 1904 exploderade den första brevbomben, eller ”helvetesmaskinen” som den kallades i samtiden”, men den skulle snart följas av flera...

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om kung Karl Knutsson Bonde. Varför uppmärksammas inte han lika mycket som Gustav Vasa för sitt passionerade danskhat och för sina många (!) kröningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Först under medeltiden fick sjöjungfrun kvinnokropp och fiskstjärt. Då var hon också ett läskigt honmonster som skulle lära sjömän om sedlighet och farliga kvinnliga lustar berättar Emma Holmberg som undersökt medeltidens sjöjungfrur.

Vi håller oss kvar vid vattnet när Osmundvrakets unika last, sönderrostade klumpar med osmundjärn, nu bärgats i Stockholms skärgård. Marinarkeologerna och historikerna är eld och lågor över vad fynden nu kan berätta om svensk handeln under 1500-talet, men också vad skeppet kan berätta om marin teknologi och om livet ombord på ett handelsfartyg under 1560-talet.

Och så reder Dick Harrison ut myterna om den blodbadande grevinnan Elisabeth Bathory. Var hon egentligen en vampyr och vad vet vi om hennes påstådda fäbless för att dricka och bada i unga flickors blod?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med en gemensam folkskola behövdes också en gemensam lärobok som skulle följa eleverna genom årskurserna och lära dem allt de behövde för att komma ut som bildade medborgare. Historikern Henrik Edgren har lusläst Läsebok för folkskolan för att ta reda på hur 1800-talets svenska kanon såg ut och hur väl den funkade pedagogiskt.

Dessutom träffar vi historikern Marian Füssel som för första gången presenterar Sjuårskriget, världens första globala konflikt, för en svensk publik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De öländska fornborgarna är några av Sveriges mest fantasieggande fornlämningar, men varför de byggdes, hur de användes och när och varför de övergavs är fortfarande till stora delar okänt. I det nystartade forskningsprojektet ”Kris, konflikt och klimat” undersöker arkeologer nu vad fornborgarna kan berätta om hur skandinaver mellan åren 300-700 e Kr handskades med sin tids största utmaningar: klimatförändringar, epidemier och våldsamma anfall. Tobias Svanelid träffar Kerstin Lidén, Ludvig Papmehl-Dufay och Sandra Lundholm som nu gräver vid Treby borg.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den klassiska piratflaggan - dödskallen på svart botten. Flaggade pirater verkligen med den flaggan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Festrummen i hälsingegårdarna dekorerades förr med kostsamma målerier, trots att de bara användes några få dagar per år. Forskaren Lars Nylander har synat hälsingegårdarnas målerier i detalj och målar upp bilden av rika storbönder som lade mycket av sitt välstånd på målningar på väggar och i tak.

Dessutom hör vi anestesiläkarens kommentarer om vikingarnas värsta avrättningsmetod: att rista blodörn och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur romerskt det Bysantinska riket egentligen var när det gick under på 1400-talet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den unge Werthers lidanden blev snabbt en bestseller och påstås ha gett upphov till en självmordsepidemi. Vi diskuterar fenomenet Werthereffekten med medievetaren Michael Westerlund som tvivlar på 1770-talets självmordsepidemi men hävdar att uppfattningen än idag präglar oss.

Och så återvänder vi till Östtyskland - landet som föddes för exakt 75 år sedan, men som inte finns kvar idag. Men även om DDR är borta präglar dess historia alltjämt dagens Tyskland, där forna östtyskar ses som kusiner från landet. Bland östtyskarna själva finns inte sällan en trötthet inför att förväntas anpassa sig till västvärldens krav, menar forskaren Charlotta Seiler Brylla.

För dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se

Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogen heter folkloristen Tora Walls bok där hon skildrar vår fascination och rädsla för platserna dimman tätnar mellan träden. Skogsrået och trollen, läkande växter och stråtrövarnas hemliga fästen. Allt finns i skogen som genom historien format våra sägner och myter.

Och en särskild sägen som arkeologen och författaren Jonathan Lindström hittat i hällristningar utanför Enköping kan vara världens äldsta historia. Genom att söka i litteraturhistorien, spåra arkeologiska rester och pussla ihop sagor och berättartraditioner från världens alla hörn söker han historiens rötter. Den som handlar om hjälten som seglade ut på havet och efter strider mot jättar och häxor kom till världens kant. I Världens äldsta historia skildrar han sin forskning och sina fantastiska teorier.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Doggerland var under tusentals år hem åt europeiska stenåldersjägare som fiskade och jagade i de rika sjöarna, åarna och skogarna. Men Doggerland sjönk under de stigande havsnivåerna efter istidens slut och idag pågår jakten efter spåren efter detta försvunna Atlantis. Författaren och marinarkeologen skildrar livet på Doggerland i aktuella Landet som försvann.

Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan Sovjets första lyckade provsprängning av en atombomb. Hör om ryska spioner i Manhattanprojektet, om testområdet Polygon vid Semipalatinsk och om Tsarbomben. Och också om hur den nukleära kapprustningen mellan supermakterna formade vårt sätt att tänka kring domedagen. Marie Cronqvist är historikern som kartlägger vårt förhållande till hotet om kärnvapenkrig, bland annat i nya forskningsprojektet "At the end of the world.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi vet om historiska översvämningskatastrofer som kan gett upphov till myterna om Syndafloden.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi tar oss till avrättningsplatsen i Gamla stan för att ta tempen på Stormakts-Sveriges fanatiska protestantiska juridik.

De var några av rikets högsta herrar, men dömdes ändå för högförräderi och religionsbrott. Borgmästaren Zacharias Anthelius och kungens sekreterare Göran Bähr hade i lönndom praktiserat sin katolska tro, och i religionskrigens Europa sågs de som förrädare och potentiella kungamördare. Författaren Tina Westerlund berättar om deras tragiska öde.

Dessutom uppmärksammar vi med anledning av öppnandet av årets riksmöte att det nu gått 50 år sedan Sverige fick en ny regeringsform. Historikern Joakim Scherp menar att lagen från 1974 var smått revolutionär när den förvandlade kungen till en maktlös ceremonifigur.

Och så svarar Dick Harrison på frågan om kurderna någonsin haft en egen nation.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En halvmil i trasiga skor. Hungrig och kall och med en alltför liten matsäck i handen. Nu har 1800-talets skolvägar blivit föremål för forskarnas intresse. Hur långt gick folkskolebarnen egentligen och hur jobbigt var det? Vi vandrar längs en skogsstig som en gång var torparbarnens skolväg.

Dessutom granskar vi bioaktuella Führer och förförare där Joseph Goebbels propaganda skildras. Men hur väl kan vi idag förstå verktygen som formade fanatiska nazister?

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Dalarna alltid intog en särställning i det tidigmoderna Sveriges många kriser och krig.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hansan hade som mest en enda anställd person men kunde ändå kontrollera handeln och utsträcka sin makt under ett halvt millennium. Historikern Dick Harrison är nu aktuell med den första djuplodande beskrivningen av Hansan och hur köpmannaimperiet med hjälp av gemensamma mål och fiender kunde hålla samman.

Dessutom tar vi en titt på den kista i Visby domkyrka som visat sig vara betydligt äldre än man tidigare trott och troligtvis är identisk med Hansans Peterskista där rikedomarna från Rysslandshandeln förvarades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Praktföremål från hela världen smyckade de rikaste invånarna i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på södra Cypern. Rikedomen kom från kontrollen av handeln med koppar och för att visa sin status begravdes stadsborna för 3 500 år sedan med lyxiga speglar från Grekland, med bärnsten från Östersjön, lapis lazuli från Afghanistan och elfenben från Sudan.

Tobias Svanelid besöker utgrävningarna på Cypern, som leds av arkeologiprofessor Peter Fischer vid Göteborgs universitet, för att ta reda på vad gravarnas skatter säger om bronsålderns handelsnätverk och bronsåldersmänniskornas statusjakt. Men också för att bättre förstå vilka människorna på Cypern egentligen var och varifrån de kom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historias boktipsare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om vårens bästa historiska böcker tillsammans med Tobias Svanelid. Och spelpanelen återsamlas för att plundra och kolonisera i vikingarnas Europa och ge sig ut på upptäcktsfärd i Afrika!

Böckerna och spelen som nämns i programmet är:

Grevinnan Fredrique - morddramat i Falun 1815 av Anna-Lena Berg

Lady Sapiens - forntidens kvinna bortom stereotyperna av Thomas Cirotteau, Jennifer Kerner och Éric Pincas

Hällristningarnas värld av Johan Ling

På besök i stormaktstidens Sverige av Ingemar Oscarsson

En tid för krig - Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 av Wilhelm Agrell

De finska krigsbarnen - ett nordiskt familjedrama av Ann Nehlin

Minnen av kriget av Nikolaj Nikulin

Terranauterna - om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen av Staffan Bergwik

Dixit. Gustav III med egna ord

Däggdjurens nykomlingar. Hur kom de hit och hur gick det? av Kjell Danell

Pax Viking av Jon Manker

Heart of Darkness - an Adventure Game of African Exploration av Kim Kanger

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kommer det sig att vi hoppar runt som små grodor till tonerna av en fransk kampsång från Napoleonkrigen? Och vad hade hänt om Vilhelm Erövraren inte vunnit slaget vid Hastings? Mängder av frågor strömmar in till Sveriges Radios egen historiska lyssnarfrågeguru och i dagens program springer historieprofessorn Dick Harrison ett långlopp från vikingatida avrättningsmetoder via Mora stenar till den gamla portugisiska kolonin São Tomé och Principe.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regis Cadier var mannen som kom på att Stockholm behövde ett stort hotell för att ta emot den nya tidens turister i 1870-talets Stockholm. Hans idéer om modern service och kontinental lyx skulle göra Grand Hotel till en tummelplats för 1900-talets såväl kändisar och nobelpristagare. Lennart Jarnhammar berättar om 150-årsjubilerande hotellets historia.

Och så uppmärksammar vi aktuella boken Hotellråttan som skildrar den ljusskygge Per Olof Karlssons liv som hotelltjuv på såväl Sveriges som kontinentens lyxhotell. Författaren Hans Blomqvist berättar om stortjuvens mystiska livsöde.

Och Dick Harrison besvarar en lyssnarfråga om östersjöpiraten Klaus Störtebecker - var han en havets Robin Hood?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svensken drack mycket men alkoholsvag öl i äldre tider. Men med starkspritens intåg i mitten av 1600-talet blev dryckenskapen ett allt större problem och Tobias Svanelid träffar historikern Terese Zachrisson på anrika Sjuans ölhall i Göteborg för att diskutera äldre tiders syn på fylleri. En tydlig tendens verkar ha varit att bybefolkningen i Sverige höll sina lokala alkisar om ryggen även när offentlig berusning blivit olaglig i början av 1700-talet.

Dessutom avslutar vi serien om 1700-talets syndiga kvinnor med en berättelse om ett samkönat äktenskap som ådrog sig rättsapparatens intresse. Författaren och historikern Mia Skott jämför berättelsen om kvinnorna med dagens ”true crime” - det är svårt att veta vem som talade sanning.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kom sig att det blev ryssar och inte kineser som koloniserade Sibirien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid Ing 2 i Eksjö över soldaterna återigen på att gräva skyttegravar. En militärteknisk konst som varit närmast bortglömd, men som i och med kriget i Ukraina seglat upp som högaktuell och strategiskt avgörande. Officeren Oscar Elardt berättar om hur en modern skyttegrav utformas och hur man låter sig inspireras av första världskrigets skyttegravskrig. Författaren Nils Fabiansson, som skrivit flera böcker om västfrontens skyttegravskrig, berättar hur det upplevdes av soldaterna under det första världskriget och vilka faror och umbäranden de uthärdade i leran.

Och så fortsätter vår serie med Mia Skott om 1700-talets syndiga kvinnor med en berättelse om tapetmålerskan som tog strid mot tidens patriarkat och trots ett utomäktenskapligt barn skulle göra kometkarriär.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De brittiska federalisterna önskade att det gigantiska brittiska imperiet skulle omformas till ett förbund av stater, en världsunion där upplysta fria nationer skulle samarbete för fred och utveckling. Idéhistorikern Jens Norrby har studerat deras inflytande och deras drömmar om världsherravälde.

Dessutom fortsätter vår serie om 1700-talets syndiga kvinnor med historikern och författaren Mia Skott. Rättegångarna mot Stockholms nattlöperskor, 1700-talets prostituerade kvinnor, är ett titthål in i dåtidens sexualmoral.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historikern och författaren Mia Skott brinner för den okända kvinnohistorien. I Sveriges många arkiv letar hon efter berättelserna som skildrar deras livsöden och i Vetenskapsradion Historia berättar hon om barnamörderskan på Ekolsunds slott, Anna Stina, som anklagades för att ha fött ett barn i lönndom och tagit livet av det. Hennes berättelse inleder Vetenskapsradion Historias serie om 1700-talets syndiga kvinnor.

Dessutom uppmärksammar vi forskningen om bronsålderns båtar. På hällristningar syns de över allt, båtristningarna från bronsåldern, men fysiska rester av själva båtarna från en skandinavisk bronsålder är mycket få. Mikael Fauvelle och Johan Ling leder var sina forskningsprojekt som syftar till att få reda på mer om båtarna som skapade förutsättningen för en historisk epok.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyckan och glädjen kanske inte är evig. Men hur har den upplevts av forna tiders människor? Idéhistorikern Annelie Drakman har kartlagt hur man sett på glädje i äldre tid, som en gudomlig nåd eller ett individualistiskt projekt.

Dick Harrison reder ut historien kring första maj, som inte alltid varit arbetarnas stora dag, och Jenny Larsson berättar om supersatsningen Center för människans förhistoria, där språkvetare, arkeologer och genetiker ska slå sina kloka huvuden ihop för att lösa forntidens gåtor.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Lars Gyllenhaals kommande ”Okända krigsspår” lyfts många tidigare okända uppgifter fram om Sveriges roll och involvering i andra världskriget. Vetenskapsradion Historia träffar författaren för att diskutera brittiska hemliga baser i de svenska jällen och om svenska samers spionverksamhet i Norge bland annat.

Och så granskar vi tillsammans med författaren Johan Perwe bioaktuella ”Stella - ett liv” som skildrar judejägaren Stella Goldschlaugs öde under Förintelsen, då hon fångades av Gestapo och tvingades ange sina judiska vänner i Berlin. Men hur passar förövarens historia in i berättelsen om Förintelsen?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skepp, människor och märkliga symboler pryder Skandinaviens berghällar. Hur de ska tolkas har gäckat vetenskapsmän i hundratals år och nu sammanfattar arkeologen Johan Ling vad vi vet om hällristningarna och de som knackade in bilderna i boken Hällristningarnas värld.

Enligt honom kan många av ristningarna ha gjorts av ett hemligt sällskap som med ristningarna velat manifestera sin maktposition i bronsålderssamhället. En position byggd på handeln med koppar och tenn och kunskapen om handelsvägar ut i Europa.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om andra sjöresande skandinaver - vikingarna. Var det till och med så att vikingaättlingar bland normanderna och i den bysantinske kejsarens väringagarde faktiskt stred mot varandra i Medelhavet?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På årets stora spelkonvent Gothcon träffades 50-talet spelare för att axla rollerna som kungar, härförare och spioner under Trettioåriga kriget. Tobias Svanelid besöker konventet för att ta reda på vad som lockar med historiska brädspel.

Historikern Olof Blomqvist utvecklar egna spel utifrån sin historiska forskning och menar att spelen ger en möjlighet att komma historien nära och att förstå dess processer. Som pedagogiskt hjälpmedel är historiska brädspel en outnyttjad resurs, anser han.

Och så besöker vi Världskulturmuseets utställning om världshistoriens många spel och kikar på antika tärningar, på Indiens förlaga till Fia med Knuff och det urgamla spelet Senet från faraonernas Egypten.

Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om djävulspakter och häxerier och hur länge de egentligen varit olagliga.

Programledare är Tobias Svanelid.

Olof Blomqvists historiska speltips:

Svea rike - en riktig svensk klassiker från 1996. Spelarna tar rollen som högadliga familjer vilka konkurrerar om inflytande och prestige i Sverige, från Gustav Vasa tid fram till början av 1800-talet. Ett familjespel som också ger en underhållande repetition av skolbokshistoria - om bara familjesämjan överlever.

Roll through the ages - ett trevligt och ganska enkelt tärningsspel som påminner om Yatzy. Spelarna bygger stadsstater under antiken. Spelet är inte särskilt tungt vad gäller historisk analys, men ger ändå en känsla för historisk utveckling.

Wir sind das Volk! - ett spel för två spelare om konkurrensen mellan Väst- och Östtyskland under kalla kriget. Kämpa om att höja din befolknings levnadsstandard för att visa vilket av de två systemen som är stabilast. Spelet ger mycket informativ överblick över Tysklands efterkrigshistoria.

Innovation - världshistorien som ett ganska abstrakt kortspel. Genom spelet följer spelarna sin civilisation från stenåldern till informationsåldern. Spelet simulerar på ett intressant sätt hur teknologisk- och samhällsutveckling sprider sig mellan olika samhällen och hur historiskt arv fortsätter att ha betydelse för samtiden.

John Company - en av de bästa historiska simulationerna i spelform. Spelarna tar rollen som olika familjenätverk som engagerar sig i det brittiska ostindiska kompaniet. En mycket pedagogisk genomgång av hur detta företag fungerade och en tankeväckande skildring av de motsägelsefulla krafterna bakom den europeiska kolonialismen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige har en lång och stundtals känslig relation till 75-årsjubilerande NATO. Urban Björstadius har grävt i Sveriges Radios arkiv för att ta reda på hur den svenska NATO-debatten sett ut under 1900-talet.

Och så reder vi ut det påstådda rekordet som Sverige och Danmark står för - att vara de länder i världen som oftast legat i krig med varandra. Historikern Anna Maria Forssberg menar att krigen lade grunden för en genuin fiendskap länderna emellan men att vi nu under 200 år jobbat för att bli sams.

Och så uppmärksammar vi 50-åriga Eurovisionvinnaren ”Waterloo”. Men enligt historikern Martin Hårdstedt sjöng ABBA egentligen om fel fältslag!

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren och hösten 1946 nåddes myndigheterna i Sverige av mängder av rapporter om okända flygande projektiler. Fenomenet döptes i pressen till ”spökraketer”, men den kommitté som utredde fenomenen kom aldrig till någon definitiv slutsats vad det rörde sig om.

UFO-experten Clas Svahn berättar om spökraketernas historia och krigsarkivarien Bo Berg, som själv bevittnade en ”spökraket”, berättar om sina erfarenheter.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur hård försvenskningen av Skåne egentligen var. Är det till och med så att dagens svenska regering borde be skåningarna om ursäkt för de övergrepp och krigsbrott 1600-talets Sverige gjorde sig skyldig till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jordskred som det vid Stenungsund i höstas är traumatiska händelser som satt avtryck i historien. Vetenskapsradion Historia träffar arkeologen Anton Larsson som gått till botten med hur svenskar genom historien handskats med ras och skred och hur de påverkats av att se sina byar och gårdar förstöras av rasmassorna.

Vi bekantar oss också med den ökända kejsaren Caligula som påståtts ha haft ett incestuöst förhållande med sin syster och utnämnt sin häst till romersk konsul. Antikvetaren Ida Östenberg har sett 1970-talets skandalfilm Caligula som nu kommer i nyklippt version och är kritisk mot alla genitalier och sexscener som skymmer bilden av den historiska Caligula.

Och så reder Dick Harrison ut hur hästtokig kung Karl XI egentligen var.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sydöstra Turkiet byggde jägarsamlarfolk monumentala stenstrukturer och bosättningar för 11 000 år sedan och tolkningarna av platser som Göbekli Tepe utmanarna nu vår bild av hur livet på jägarstenåldern fungerade.

Tobias Svanelid träffar arkeologen som ansvarar för de banbrytande utgrävningarna av världens första bofasta befolkning men träffar också arkeologen Magnus Odebäck Ljunge som menar att också vår bild av bönderna måste nyanseras. Jakten och fisket skulle fortsätta att spela en central roll för deras försörjning under många tusen år.

Och så betygsätter Dick Harrison Englands medeltidskung Richard Lejonhjärta - var har den hjälte Ivanhoefilmerna porträtterar eller en plåga för 1100-talets engelsmän?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ny forskning som presenteras i tidskriften Nature beskriver mötena mellan olika stenåldersfolk som våldsamma. Det talas om slakt och utrotning, först när de första bönderna vandrade in på de tidiga jägar-samlarnas marker i Skandinavien, sen när den första bondebefolkningen konkurrerades ut av nya grupper från Yamnayakulturen.

Tobias Svanelid diskuterar de nya rönen med arkeologen Jonathan Lindström och undersöker hur vi ska se på stenålderns våldskultur.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken betydelse kvinnorna runt Jesus hade för den tidiga kristendomen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 miljoner böcker såldes av James Clavells Shogun när den släpptes 1975. En hel generation japanälskare har dyrkat boken och tv-serien som följde, och när Disney nu gör en nyfilmatisering går Tobias Svanelid till botten med vad som är sant i seriens skildringar av samurajer, ninjor och geishor. Historikern Lisa Hellberg berättar om de verkliga människorna som fått stå modell för seriens huvudpersoner.

Dessutom uppmärksammar vi vårdträdens urgamla anor i Sverige och hur människor i alla tider offrat till träden för att de skulle skydda svenska hus och gårdar från olycka.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de mytomspunna kinesiska sjöexpeditionerna på 1400-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under tusen år har människor ristat och klottrat meddelanden på Sofiakatedralens väggar. Nu dokumenterar svenska och ukrainska forskare de historiska meddelandena, däribland runinskrifter, för att bevara dem för eftervärlden. Jonathan Westin, en av forskarna i projektet, berättar om hur det är att arbeta i skuggan av kriget.

Dessutom riktas nu strålkastarljuset mot det svenska kulturarvet som enligt en ny rapport från FOI redan är under attack. Hoten är såväl digitala som fysiska och svenska kulturarvsinstitutioner behöver nu påskynda arbetet med att skydda sina samlingar.

Och så besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om hur kontakterna mellan samer och vikingar såg ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebar också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet.

Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De män som nyligen dömdes i hovrätten hade i årtionden plundrat vrak längs den svenska Östersjökusten. Mynt, keramik och en kanon från 1600-talet var några av fynden som bärgats.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius redogör för rättsfallet, men kartlägger också hur marinarkeologer tänker kring utmaningarna med att å ena sidan tillgängliggöra det maritima kulturarvet och å andra sidan skydda det mot plundring.

I Kroatien till exempel har man burat in ett av de mer värdefulla antika skeppsvraken och i Grekland har man satt upp övervakningskameror.

På Vasamuseet använder man lego i en ny utställning för att gestalta några av världens mest välkända skeppsvrak - allt från Vasaskeppet till Titanic.

Dessutom svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vad som hade hänt om Hitler anfallit Sverige under andra världskriget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Staffan Bergwik har undersökt vad kartritandet gjort med vårt sätt att tänka kring vår plats i världen och vårt förhållande till vår planet.

Gerardus Mercator var först med att rita en världskarta och satte förstås Europa i mitten av den. Och ju högre höjder vi kunnat nå, med ballonger eller med rymdskepp, desto större insikt har vi förstått om vår egen litenhet och om planetens sårbarhet.

Dessutom uppmärksammar vi Petter Hellströms forskning om Afrikas vita fläckar. På 1500- och 1600-talen var kartorna över Afrika fyllda med information, men under 1700-talet suddades det mesta av detta ut. Afrikas vita fläckar är en skapelse från upplysningstiden men berättar också mycket om Europas syn på afrikanerna.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur kunskapen om pyramidbygge kan ha över världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI.

Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil.

Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet.

Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja.

Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Asine finns omnämnt av Homeros som en stad som bidrar med ett antal skepp till den militära expeditionen mot Troja. Men i skuggan av berättelserna om Achilles, Hector och den sköna Helena dyker nu svenska marinarkeologer i vattnen utanför Asine. Vad man misstänker kan vara en sjunken hamnanläggning från bronsåldern kartläggs av dykarna på en plats som i mer än hundra år tilldragit sig svenska arkeologers intresse. Tobias Svanelid är med på dykbåten och samtalar också med Ann-Louise Schallin om Asines dimhöljda historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilket nyår är det egentligen vi firar? 2024 eller 1924? Tobias Svanelid samlar historieprofessorerna Wilhelm Agrell, Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander för att diskutera likheterna och skillnaderna mellan 1924 och 2024. Vad gör det med oss att jämföra med 1920-talet och hur kan vi egentligen lära oss av det som hände då?

Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets viktigaste arkeologiska upptäckter som för oss på en resa ifrån svenska hällristningar till nyupptäckta mayastäder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var året då Sverige påstods fylla 500 år. Då Sveriges Television satsade på historia och såväl Liseberg, Turkiet och Ölkällarkuppen fyllde 100 år! Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2023, där också skjutglada kanariefåglar och mytiska malmöpyttar får plats!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När två systrar bli kära i samma dräng på godset Drakenholm i medeltidens Västergötland bestämmer de sig för att istället mörda föremålet för deras kärlek. Flickorna döms till döden och muras in i kyrkväggen i Ransbergs kyrka.

Så berättar sägnen om mörderskorna som murades in i kyrkväggen som straff för sin otyglad kärlek och sitt mord, och Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius går till botten med historien för att söka ta reda på om det finns någon sanning i berättelsen. Särskilt med tanke på att en ålderdomlig kniv faktiskt hittades i kyrkväggen i slutet av 1800-talet – en kniv som nu åter kommit i dagen. Men är det verkligen mordvapnet?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 16 december 1773 smög sig en grupp amerikaner ombord på tre brittiska fartyg i Bostons hamn. Raskt tömde de hela lasten av té överbord i protest mot de nya strafftullarna.

Den så kallade Tebjudningen i Boston räknas som startskottet för den amerikanska revolutionen med frihetskriget mot Storbritannien och den amerikanska självständighetsförklaringen. Vetenskapsradion Historia undersöker tillsammans med historikern Dag Blanck vad som egentligen hände under tebjudningen och hur det kom sig att händelsen fick så stora svallvågor. Inte bara i USA, utan också kom att stå modell för den långa kampen bland världens kolonier mot de europeiska modernationerna.

Dessutom besöker vi brännvinsbränneriet i Kyrkeby i Småland där Göran Persson utsetts som årets arbetsmyra och där man fortfarande tillverkar brännvin på samma sätt som på 1700-talet!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de historiska källorna till Jesus liv.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Boktipsarpanelen med Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om höstens bästa och mest läsvärda historiska böcker som kunde passa att lägga under granen åt historienörden.

De böcker och spel vi tipsar om i programmet är:

Joséphine - avlägsen i tid men nära mig av Prinsessan Kristina Fru Magnusson och Carl Otto Werkelid

I tjänst hos prins Eurgén av Inga Malmqvist

Måtte alla häxor förgöras av Malcolm Gaskill

Jag en olycklig spåman av Annika Sandén

Grand Tour - en svensk students möte med franska revolutionen av Anna-Lena Berg

Vikingatider av Anna Lihammer och Ted Hesselbom

Makten och heligheten - en berättelse om Europas medeltid av Dan Jones

Trädgårdsmästarens orangeri - om växternas övervintringshus av Maria Löfgren

En förvandlad stad av Karl Kadhammar

Landet utanför av Henrik Berggren

Svenska armén historia av Lars Erivcson Wolke m fl

Torv av Erik Andersson

Shopping - sociala praktiker på gatunivå 1700-1850 av My Hellsing och Johanna Ilmakunnas (red)

Rajas of the Ganges av Inka Brand och Markus Brand

East India Companies av Pascal Ribrault

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Malmön i Bohuslän började man bryta granit i början av 1800-talet. Det blev startskottet för en framgångsrik industri som bokstavligen lade grundstenen för den svenska industriella revolutionen. Bohusgraniten byggde slussar och kanaler, konserthus och andra offentliga byggnader och ställdes ut på den första världsutställningen som något som skulle sätta svensk utveckling och ingenjörskonst på kartan.

Tobias Svanelid besöker de äldsta stenbrotten på Malmön tillsammans med hembygdsvurmaren Karl Ingemar Blomsterberg och diskuterar granitindustrins kulturarv med Lisa Liljas som inventerat de arkeologiska spåren och historiska minnena från granitepoken.

Och så går vi på bio för att granska aktuella filmen Napoleon med hjälp av historikern My Hellsing.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var på 1800-talet som prästen Axel Holmberg beskrev befolkningen på Malmön i Bohuslän i fantasifulla ordalag. De var småvuxna, men också enfaldiga, smutsiga och tycktes härstamma ifrån en främmande folkspillra. Kanske var de ättlingar till samer, tänkte Holmberg. Kanske en rest från Sveriges stenåldersbefolkning?

Tobias Svanelid och Urban Björstadius reser till Malmön för att träffa dagens öbor och höra om hur minnet av pyttarna lever kvar på ön, och träffar arkeologen Oscar Törnqvist som menar att det kanske ändå finns historiska och arkeologiska ledtrådar till vilka pyttarna var.

Dessutom uppmärksammar vi 40-årsfirande Medeltidsveckan och frågar oss vad som är så fascinerande med just medeltiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av 1800-talet utlovade folklivsforskaren Hultén-Cavallius upp till 1000 riksdaler för den som kunde fånga eller döda en drake i Småland. Idag är det i Bolibompa och Game of Thrones som vi stöter på drakar, men genom mänsklighetens historia har drakar skrämt och inspirerat världen över. Historiken Bo Eriksson, aktuell med boken Drakspår, undersöker hur det kommer sig att draken så länge krälat vid människans sida och vad som gjort att vi än idag inte tycks bli fria monstret.

Dessutom diskuterar Tobias Svanelid och Urban Björstadius SVT:s nya Historien om Sverige, och hur dagens historieförmedlning på tv skiljer sig från äldre tiders.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I november 1923 stormade Adolf Hitler och hans tyska nationalsocialistiska arbetarparti in på ölkällaren Bürgerbraukeller med pistolen i högsta hugg. Planen, att gripa makten i staden München och sedan marschera mot Berlin gick i stöpet, ändå blev ölkällarkuppen startpunkten för den nazistiska rörelsen och Hitlers väg till makten. Historikern Johan Östling reder ut vad som hände.

Och så diskuterar vi hur 20-åriga myndigheten Forum för Levande Historia ser på dagens situation med ökad antisemitism i såväl Sverige som i världen. Är regeringsuppdraget för brett, och vad kan en myndighet göra åt fördomar och hat?

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur Uppåkra kunde bli platsen för en rik centralort i Skåne under hela 1000 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Watzins Keratin var 1900-talets mest välkända hårprodukt som lovade håråterväxt och fantastisk doft. Tobias Svanelid träffar författaren Jan Söderström, aktuell med boken om Joel Watz, mannen bakom hårprodukterna, som också tog kampen mot förra sekelskiftets undermåliga villkor för Sveriges frisörer.

Och så berättar idéhistorikern Leif Runefelt om omvandlingen i hårmodet under 1700- och 1800-talet, när peruker och puder byttes mot pomador och frisersalonger, och håret kom att kommersialiseras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom att pussla ihop alla tidigare mer eller mindre bortglömda vrakdelar som magasinerades efter utgrävningarna på 1930-talet kan marinarkeologen Niklas Eriksson nu måla upp den fullständiga bilden av det mystiska Riddarholmsskeppet. Fartyget, som byggdes åren kring 1520 och som sjönk i Riddarholmskanalen i Stockholm, var ett mellansteg mellan äldre fartygstyper och mer moderna skepp och utgör en unik och felande länk mellan vikingaskeppen och Vasan.

Dessutom om 150-årsjubilerande Nordiska museet där man ligger i slutspurten för att färdigställa en ny basutställning om livet i Norden under 500 år. Den grundläggande tanken med utställningen är samma som en gång Artur Hazelius hade när han grundade muséet - känn dig själv!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge det egentligen funnits huvudstäder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion Historia besöker Lilla Bollhuset i Gamla Stan, en plats där tennis spelats i hundratals år, ofta av adelsmän, prinsar och kungar. Historikern Isak Lidström har gått till botten med tennisens kungliga historia i Sverige och hittar rötterna till dagens tennis bland gutniska lekar och kontinentala racketsporter.

Dessutom om världens äldsta fartygskanon som hittats utanför Marstrand. Artilleripjäsen från 1300-talet är ett tidigt exempel på den nya militärteknologin som skulle komma att revolutionera sjöstriderna, men vad var det för skepp som en gång var beväpnat med kanonen? Marinarkeologen Staffan von Arbin berättar om de nya analyserna av kanonen.

Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vilka det kan ha varit som låg bakom brännandet av Sigtuna på 1100-talet. Karelare, ester eller några andra?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I oktober 1923 utropades det moderna Turkiet. Men landet bar redan på en stolt månghundraårig historia då turkiska sultaner dominerat östra Medelhavet allt sedan medeltiden. Historikern Olof Heilo och Turkietkännaren Paul Levin berättar om det Osmanska rikets uppkomst och expansion och hur det multietniska och mångreligiösa riket expanderade ända till Wiens portar. Men också hur det kom att krackelera och efter Första världskriget närmast förintas. I ruinerna av imperiet skulle det moderna Turkiet resa sig, ett land som än idag bär på många spår ifrån imperiets dagar.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de turkiska elitkrigarna - janitsjarerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den sista delen av historikern Henrik Berggrens trilogi om ”Landet utanför” är färdigställd och Tobias Svanelid samtalar med författaren om transiteringar, ransoneringar och samlingsregeringar i ett land som stod utanför kriget men ändå drabbades av världskrigets fasor. Och som nu, 80 år senare, lever med skuldkänslor som är svåra att läka.

Dessutom diskuterar Dick Harrison frågan om vad som hände med romerskt kunnande, konst och kultur efter att imperiet gick under.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Engelbrekt Engelbrektson ledde upprorsmän från Dalarna i kampen mot den danskledda Kalmarunionen på 1430-talet. Innan segern helt var vunnen mördades han av en svensk adelsman. Knappt hundra år senare skulle kampen mot unionen tas upp av Sten Sture den yngre, som dödades i strid mot danska trupper. Minnet av dem är minnet av frihetshjältar, men de har alltid fått stå i skuggan av Gustav Vasa, mannen som fullbordade Sveriges väg mot självständighet.

Vetenskapsradion Historia talar med de två aktuella författarna Niklas Natt och Dag och Lars Ericson Wolke om frihetsfigurerna. I boken Ödet och Hoppet skildrar Niklas Natt och Dag Engelbrekts kamp och människorna runt honom i skönlitterär form. Inte minst hur hans egen släkt Natt och Dag kom att stå nära Engelbrekt, men också vara de som höll i mordvapnet.

Historieprofessorn Lars Ericson Wolke tecknar det första biografiska porträttet någonsin av Sten Sture den yngre, som gott kunde ha blivit svensk kung 10 år före Gustav och på det sättet skrivit om historien.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan medeltida konflikt, den mellan gutarna och kung Birger år 1313.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våldet i skolan drabbar både lärare och elever och blir vanligare och grövre år för år. För hundra år sedan hette lösningen revolvrar som lärarinnorna skulle beväpna sig med i syfte att kunna freda sig, i första hand mot män som våldgästade de ensliga skolhusen på landet, berättar historikern Sara Backman Prytz. Idag är lösningarna andra, men problemet gammalt, menar Vesna Prekopic, aktuell med boken ”Brottsplats: Skolan”.

Dessutom berättar Dick Harrison om i vilka skolor som Sveriges första präster fick sin utbildning. Frankrike och England tycks de flesta av de första svenska prästerna studerat i, men kanske kom en och annan präst också från det ortodoxa Ryssland.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon drömde om ett rike som sträckte sig från Grönland till Finland, från Danmark till Lappland. Under några år i början av 1400-talet var hon Nordens mäktigaste person, men hur blev hon den hon var och hur lyckades drottning Margareta förverkliga sin dröm? Tobias Svanelid samtalar med Erik Petersson, aktuell med ”Drottning Margaretas dröm” om kampen om Norden på medeltiden och om kvinnan som lyckades fånga all makt i sina egna händer.

Dessutom uppmärksammas mordet på Folke Bernadotte. För 75 år sedan avrättades fredsmäklaren Bernadotte i ett av tidens mest uppmärksammade politiska mord där de skyldiga aldrig skulle ställas inför rätta.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur mycket makt de svenska drottningarna egentligen haft, och varför vissa drottningar men inte andra kunnat involvera sig i politiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han var 1600-talets Unge Werther eller Jim Morrison och föregångare till Bellman. På Maria Magdalena kyrkogård på Södermalm finns minnesstenen över Lasse Lucidor, poeten som ansetts vara 1600-talets viktigaste svenske författare, men som levde ett liv som gör få avundsjuka – fängslad som han blev för sin ökända bröllopsdikt, och dödad i en duell. Historikern Annika Sandén tecknar nu Lucidors porträtt och skildrar tiden han levde i i boken Jag, en olycklig spåman.

- Hade jag varit 20 år hade jag varit störtkär i honom, säger hon, men nu känner jag mer omsorg och sympati.

Dessutom kryper vi in i Dödskallegrottan på Lilla Karlsö som ruvar på hemligheter från stenålderns säljägarkultur. Arkeologen Alexander Sjöstrand berättar om de aktuella utgrävningarna vid Suder Vagnhus på ön som man hoppas ska ge en ny bild av den svenska stenåldern.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Kullaberg växer idag bokskogarna höga i ett landskap som fortfarande bär tydliga spår från medeltiden. Tobias Svanelid vandrar runt med historiegeografen Pär Connelid bland medeltida odlingsterrasser som övergavs efter Digerdöden. Och hittar rester från bronsåldern i skuggan av det då heliga berget som sträcker sig ut i Kattegatt. Men hur kan en större förståelse av det historiska landskapet hjälpa oss att tänka kring kulturmiljöer idag?

Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vad befälhavaren för Orsa kompani kan ha menat när han ansåg att Orsa kompani inte kunde ”lova något bestämt”?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Tobias Svanelid till piratborgen Gullborg på Gotland. Länge har kullen vid den lilla sjön på södra Gotland misstänkts ha varit medeltidens mytomspunna sjörövarfäste, då östersjöpiraterna Vitalianerna ockuperade Gotland i slutet av 1300-talet. Nu har arkeologen Niklas Eriksson kartlagt borglämningarna och daterat träpålar som avslöjar att myterna är sanna.

Dessutom berättar Dick Harrison om freden vid Nöteborg 1323 – den första kända fredstraktaten mellan Sverige och Ryssland som för en tid bilade gränstvisterna länderna emellan. Men oklarheten om var den nya gränsen egentligen gick gjorde freden bräcklig…

Och så berättar arkeologiprofessorn Peter Fischer om de enastående guldfynden ifrån Cypern där svenska arkeologer nu gräver fram vad man menar är Medelhavsområdets rikaste gravar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Luta dig tillbaka i solstolen och låt Vetenskapsradion Historia tipsa dig om sommarens bästa historiska böcker. Historienördarna Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid bläddrar bland drottningar, runristare och nedsupna björnar för att vaska fram guldkornen i vårens historieboksutgivning.

Böckerna som tipsas om är:

Hedvig Eleonora och hennes tid av Eva Helen Ulvros

Hotet från Ryssland av Oscar Jonsson

Fienden av Dick Harrison

En annan Edith av Nina Ulmaja

Kvinnorna, makten, religionen av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm

Baltikums befrielse av Tobias Berglund och Niclas Sennerteg

Finlands svenska historia av Martin Hårdstedt

Gunila Axén av Jelena Zetterström

Petrus Artedi Ichtyologia av Jakob Christensson

Nationens avskum, militärens elit av Lars Ericson Wolke

Tyde den som kan av Torun Zachrisson och Magnus Källström

Promenerandets historia av Kekke Stadin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid firar Vetenskapsradion Historias 1000:e program med en sändning inför publik, där en historikerpanel bland annat diskuterar Sveriges födelse, vikingarnas symbolvärde och vad historieintresse gör med oss människor.

Ifrån scenen på Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm sänds alltså den tusende upplagan av Vetenskapsradion Historia. Ett program som drog igång i januari 2000 och som programletts av Tobias Svanelid.

På scenen diskuterar historikern Bo Eriksson och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström Sveriges potentiella födelsedagar och historia, Gustav Vasas despotism och vikingarnas attraktionsvärde och svenskhet. Dessutom hör vi om ödlepungar, götiska dryckesoffer och värdet av historia i en föränderlig tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utanför Strängnäs domkyrka valdes Gustav Eriksson till Sveriges kung den 6 juni 1523. Tobias Svanelid återvänder till ett nästan heligt landskap där kungavalet ägde rum för femhundra år sedan, på kyrkbacken, i Roggeborgen och de osynliga resterna av Sankt Eskils kapell. Historikern Olle Ferm och Elin Andersson vid Roggeborgen guidar runt vid de mytomspunna platserna och reder ut hur kungavalet gick till, vem som egentligen var hjärnan bakom mötet i Strängnäs och vad Hansestaden Lübeck hade för intresse av en ny svensk kung.

Dessutom tecknar historikerna Roger Axelsson och Åsa Karlsson bilden av Gustav Vasa som en maktgirig koleriker, men också en person som höjdes till skyarna av Gustav III och odödliggjordes i såväl Sveriges första kungastaty som 1700-talsoperan Gustav Vasa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av Sverige. I år menar vissa att händelsen borde uppmärksammas som Sveriges femhundraårsdag, medan kritiker anser att kungavalet inte markerade något principiellt nytt för Sverige.

Tobias Svanelid går till botten med femhundraårsdagen och pratar med personerna som vill uppmärksamma kungavalet och försöker förstå varför det stora firandet ändå tycks utebli. Vad säger historikerna i frågan och hur kan en folklorist förklara varför 1523 inte blivit lika viktigt för oss svenskar som 1789 blivit för fransmännen och 1814 för Norge?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vikingen, Engelbrekt och Karl XII är Sverigedemokraternas älsklingspersoner i den svenska historien, men på senare år har folkhemmet kommit att ta över rollen som historisk idealbild. Historikern Julia Håkansson är aktuell med en avhandling om Sverigedemokraternas historiesyn och varför historia verkar vara så viktigt för partiet.

Dessutom om Tryckfrihetsförordningen 1766 som just utnämnts till ett nytt svenskt världsminne av Unesco. Bok- och bibliotekshistorikern Jonas Nordin beskriver den unika reformen på 1700-talet då Sverige blev först att tillåta yttrandefrihet i en skala som världen aldrig tidigare erfarit.

Och så reder Dick Harrison ut varför det bara är brittiska men inga andra monarker som låter kröna sig numera.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dresserade kanariefåglar, trollkarlar och akrobater turnerade Sverige runt på 17- och 1800-talet. Dåtidens underhållare var tidens superstjärnor och slipade entreprenörer som nu undersöks av idéhistorikern Leif Runefelt. Vetenskapsradion Historia promenerar tillsammans med honom på Djurgården i Stockholm för att söka efter spåren av dåtidens kringresande underhållningskultur.

Dessutom uppmärksammar vi handskriftens plågsamma historia. Såväl medeltidens manuskriptskrivande munkar som 1800-talets skrivkrampande stålpenneskrivare fick lida för konsten att skriva för hand. Litteraturvetaren Thomas Götselius undersöker vad handskriftens historia kan berätta om historiska texter och vår egen tids förhållande till tangentbord, skärmar och hur artificiell intelligens nu författar våra böcker.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Krockbilar, bergbanor, dansbanor och ett eget Lilleputtland skulle göra Göteborg roligare och dra folk till staden. Tobias Svanelid besöker 100-årsjubilerande Liseberg som trots invigningsårets regnsommar blev en stor succé och som allt sedan dess roat göteborgare och andra med åkattraktioner, musik och dans.

Dessutom uppmärksammar vi de arkeologiska undersökningarna av den första allierade spionbasen på svensk mark under andra världskriget. Mitt under brinnande krig tillät det förment alliansfria Sverige de allierade att anlägga en radiomast och en sabotagebas för norska och allierade spioner i trakterna av Torne träsk. Nu avslöjas vardagslivet på basen, och dess okända historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historiepanelen träffas för att diskutera kungens 50 år på tronen och listar Sveriges bästa och värsta kungar. Hör om Gustav III som turistguide, om Magnus Erikssons misslyckanden och rikskanslern som var bättre än Gustav II Adolf, men också om Karl IX:s hopplösa frisyr och bibliskt inspirerade lagstiftning.

Dessutom går vi på bio för att granska aktuella De tre musketörerna – d’Artagnans historievetenskapliga förtjänster och tillkortakommanden. Historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson gillar filmens ambitioner, men är tveksamma till 1600-talsmusköternas träffsäkerhet.

Och så reder Dick Harrison ut om det är vår långa alliansfrihet eller bara ren och skär tur som gjort att Sverige klarat sig undan krig under drygt 200 år.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1123 seglade hundratals norska skepp in i Kalmarsund i syfte att kristna de hedniska smålänningarna. Händelsen som gått till historien som Kalmare ledung var mer av en storpolitisk revirmarkering än ett heligt krig, menar historikern Dick Harrison, och fick också konsekvensen att lilla fiskeläget Simrishamn stapplade in i historiens ljus.

Tobias Svanelid reser till Simrishamn för att med museichefen Lena Alebo prata om stadens historia, som alltså började för 900 år sedan, och som man firar stort i år. Och så reder vi ut vad som egentligen hände under Kalmare ledung, och hur hedniska smålänningarna egentligen var år 1123.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera svenskar stred i det brittiska flygvapnet RAF mot Hitlertyskland. I den aktuella boken Svenska flygare mot Hitler, frivilliga i Royal Air Force 1939-45 kartlägger militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg deras öden och äventyr. Flera av dem blev rikt dekorerade av den brittiska staten, men hemma i Sverige sågs de med misstänksamhet, och deras historia har glömts bort. För lika mycket som svenskarna älskade den fiktive Biggles, lika mycket hade man svårt att förstå sina landsmäns erfarenheter från kriget, berättar Lars Gyllenhaal.

Dessutom diskuterar vi surrogatens och livsmedelssubstitutens historia i Sverige. Idag har kaffeprisets uppgång skapat krigsrubriker, men redan på 1700-talet försökte man komma runt de höga kaffepriserna med hjälp av fantasifulla surrogat, berättar historikern Hanna Hodacs som kartlägger surrogathistorien i ett nytt forskningsprojekt.

Och så reder Dick Harrison ut historien om våra svenska socknar och hur de egentligen uppstod.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ännu en bit in på 1900-talet verkställde bödlar många av de straff som svenskar dömts för. Mitt i det industrialiserade och moderniserade Sverige arbetade denna rest från medeltiden, och präglade sin samtid. Historikern Isak Lidström har undersökt de sista bödlarnas liv i Sverige, och den kultur och många myter som uppstod kring dem, om såväl magiska drycker som heligt blod.

Och så rapporterar vi från Vasamuseets nya upptäckt, att en av Vasas besättningsmän inte var båtman, utan – kvinna! Anna Maria Forssberg vid Vasamuseet berättar om kvinnorna på Vasa och vilken roll de spelade i den svenska flottan.

Dick Harrison reder dessutom ut vad Hälsingland var för 2500 år sedan.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en känslostormande tid måste också politiken tala till hjärtat snarare än till hjärnan. Så tycks det sena 1700-talets brittiska politiker ha resonerat när de stred om landets framtid i revolutionernas tidevarv. Historikern Alvar Blomgren har undersökt hur känslostormarna under Franska revolutionen omsattes till politisk verklighet och vilka nya krav på känslomässighet och utlevande gester som ställdes på den tidens politiker. Och vad som lever kvar av tankarna idag.

Dessutom reder Dick Harrison ut vad som lever kvar av det romerska imperiet i dagens katolska kyrka.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det började med striderna om Finland och Baltikum på 1200-talet och urartade totalt med Johan III:s ”skällebrev” till Ivan den Förskräcklige. 1700-talets våldsamma ryska påverkanskampanjer mot Sverige och den svenska russofobin under 1800-talet cementerade osämjan. Sveriges relation till Ryssland har präglats av fiendskap och främlingskap och i den nya boken Fienden analyserar Dick Harrison orsakerna till den dåliga stämningen länderna emellan.

Hur hotet från Ryssland ska förstås undersöks också av Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och expert på rysk krigföring i aktuella Hotet från Ryssland. Att bevara regimens maktställning är en av nyckelpunkterna i Putins strategi som vi behöver förstå för att greppa invasionen av Ukraina säger han.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1623 välkomnades de första eleverna till Västerås gymnasium, den svenska stormaktstidens nya flaggskepp för bildning som skulle utbilda nyttiga medborgare till statsförvaltningen. Vetenskapsradion Historia reser dit med historikern Pontus Folkesson för att leva sig in i de första gymnasieelevernas vardag, med privatanställda mattanter, stränga straff i fängelsehålan ”Proban” och dåtidens studiestödssystem – djäknegången, som ofta ledde till bråk och sen ankomst.

Dessutom hör vi om hur 400-årsjubiléet ska firas och hur skolans traditioner än idag upprätthålls av Arosbröderna, Sveriges äldsta skolförening.

Och så berättar ukrainska bibliotekarien Tetiana Chorna som nyligen varit på Sverigebesök om situationen för Ukrainas hotade bibliotek. Omkring 400 bibliotek har redan skadats eller förstörts i kriget och nu satsar man på digitaliseringsprojekt för att rädda landets bokskatter.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De vägrade bli bönder och valde istället att fiska och jaga säl längs Skandinaviens kuster. I gotländska Ajvide finns de bäst bevarade resterna av den gropkeramiska kulturen, som för 5000 år sedan dominerade våra kuster och som inte ville beblanda sig särskilt mycket med jordbrukarna i inlandet. Tobias Svanelid uppmärksammar den aktuella forskning som nu försöker förstå sig på gropkeramikerna bättre och som bland det enorma skelettmaterialet ifrån Ajvide hittar tecken på enorma grisfester, igelkottsdyrkan och en envishet att hålla kvar vid sin egen livsstil i konkurrens med bönderna.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kunde gå så snabbt när islam spreds över Europa och Asien under medeltiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Riddarhusets tak pryds av konstverket Dygdernas rådslag, där 1600-talets Moder Svea sitter uppflugen på ett moln för att sprida budskapet om den nya supermakten Sverige. Konstnären David Kläcker Ehrenstrahls målning har kommit att bli sinnebilden för stormaktstidens svenska propaganda, men hur bilden kom till och hur den har förändrats undersökt nu i ett nytt forskningsprojekt. Med hjälp av infrarött och ultraviolett ljus försöker konstvetare nu penetrera konstverkets historia.

Dessutom återser vi den arga historikern, bloggkollektivet som ville få in historiska perspektiv i samtidsdebatten, men som nu lägger ner. Varför?

Och så reder Dick Harrison ut den smått nedtystade historien om Sveriges koloniala äventyr på afrikanska Guldkusten.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under vikingatid kryllade Kiev av svenskättade vikingar och på 1700-talet stred Karl XII för Ukrainas sak. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar forskningsprojekten som nu vill rikta ljuset på Sverige och Ukrainas långa gemensamma historia som döljer sig i arkivens och museernas källare.

Elin Fornander vid Historiska museet berättar om det nya initiativ som syftar till att lyfta fram de föremål i både svenska och ukrainska museer som kan berätta om kontakterna mellan länderna. Det handlar, menar hon, om ett nytt sätt att berätta historia och att låta var och en dra sina egna slutsatser av de många källor som finns.

Arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson berättar om det skandinavisk-slaviska samhälle som växte fram runt Kiev under vikingatiden och vad nya DNA-analyser kan berätta om den multietniska befolkning som gärna ville framstå som tuffa vikingar, oavsett vilket ursprung man hade.

Och så berättar historikern Jan Mispelaere vid Riksarkivet om alla de dokument som avslöjar Karl XII:s och Stormakts-Sveriges djupa engagemang för ett fritt Ukraina. Förutom den första ukrainska konstitutionen finns i svenska arkiv unika dokument som berättar om den ukrainska nationens första stapplande steg.

Programledare är Tobias Svanelid och programmet spelades in för publik på Historiska museet på årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur har vi tänkt kring gäster, flyktingar och andra som kommit på kortare eller längre besök i Sverige? I en aktuell bok undersöker historiker gästfrihetens historia, där svenskarna, redan sedan medeltiden verkat ha intagit en särställning.

- Adam av Bremen skrev redan på 1000-talet att av alla folk kring Östersjön var svenskarna de mest gästfria, berättar historikern Wojtek Jezierski.

Historikerna Olof Blomqvist och Sari Nauman studerar situationen med krigsflyktingar och krigsfångar som kom till Sverige under Stora nordiska kriget på 1700-talet, och som snabbt kom att bli undersåtarnas, snarare än kungens ansvar. Hur flyktingarna skulle hjälpas och vem som var i störst behov av hjälp var frågor som svenskarna då ställde sig för första gången.

Dessutom svarar Dick Harrison om vilket som varit det senaste kriget som Storbritannien förlorat.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är televisionens genom tidernas största satsning på en historisk dokumentärserie. I höst får SVT:s Historien om Sverige premiär men redan nu tar Vetenskapsradion Historia pulsen på mastodontprojektet som försöker sammanfatta 15 000 år på 10 timmar. Vi följer med när Axel von Fersen klubbas ihjäl av en ilsken folkhop och pratar med producenter, regissör och maskörer om utmaningarna att återskapa historien.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur Sveriges blodigaste fiasko på slagfältet, slaget vid Kirkholm 1605, kunde hända, och varför vi så ogärna vill tala om katastrofen fyrahundra år senare.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med mutor, hot och våld tvingade kyrkan och missionärerna Nordens hedningar att lämna sina gamla gudar. Tor, Oden och Freja byttes mot Jesus Kristus under en process som ibland var allt annat än fredlig. Religionshistorikern Olof Sundqvist har undersökt hur den här revolutionerande förändringen i Norden gick till och vad som levt kvar av hedniska tankar och trosföreställningar också efter att kyrkorna började byggas.

Dessutom om mossliken som nu inventerats och undersökts i en ny studie. Arkeologen Sophie Bergerbrant berättar om den mångtusenåriga traditionen att sänka ner människokroppar i dimmiga mossar och kärr och hur den här seden levt kvar långt in i modern tid.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den sexuella revolutionen på 70-talet innebar en ny syn på sex och samliv, men gamla tankar levde kvar. Historikern Anna-Karin Larsson har studerat debatterna i dåtidens medicinska tidskrifter och visar hur flickor fortfarande förväntades ta ansvar inte bara för sin egen sexualitet men också för pojkarnas.

Vi undersöker också hur minnet av Mahatma Gandhi lever kvar i Indien, 75 år efter mordet på landsfadern. Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem menar att Gandhi inte hade känt igen sig i dagens Indien.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när den långa gränsen mellan Sverige och Norge skulle dras på 1700-talet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Judarna gjorde inte nämnvärt motstånd mot sina nazistiska bödlar under Förintelsen, utan leddes ”som lamm till slakt” har det hetat. Nu visar författaren Kenneth Hermele i en aktuell bok att så var långt ifrån fallet och tillsammans med Tobias Svanelid diskuterar han såväl våldsamma partisanaktioner, dödliga danserskor i förintelselägren och kulsprutor i synagogan, som judisk smuggling, teateruppsättningar och arkivarbete som tillsammans ger bilden av ett kraftfullt judiskt motstånd.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur rädda folk var inför millennieskiftet år 1000.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren i etruskernas fotspår – när de fortsätter att söka efter spåren efter såväl de levande som de döda etruskerna. I San Giovenales 2 500-åriga ruiner testar man dryckesspel och i Tarquinias tempelruiner diskuteras augurernas och andra etruskiska siares förmågor att förutsäga framtiden. Dessutom besöker man de magnifika gravfälten i Monterozzi – Italiens Konungarnas dal, testar att måla svartfigurig keramik på etruskiskt vis, och reser till Banditaccianekropolen, den antika medelhavsvärldens största gravplats med praktfulla gravar som skildrar livet på 500-talet före Kristus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De dominerade de italienska halvön hundratals år innan romarna steg upp på scenen, och de utvecklade en kultur som än idag fascinerar och förbryllar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser med arkeologen Richard Holmgren till etruskernas värld för att ta reda på vilka detta mytomspunna folk egentligen var. I gravkammare, djupa raviner och bland etruskiska ruiner och lämningar diskuteras bland annat frågan om etruskernas mystiska ursprung och språk. Var kom de egentligen ifrån? Och så diskuteras en teori till varför etruskerna kom att få en så dominant position runt Medelhavet för 2 500 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår bild av forntiden och människans förhistoria formades för hundratals år sedan, men är dags att slå sönder. I boken Början på allt vill arkeologen David Wengrow och antropologen David Graeber ge en myllrande bild av alla de olika sätt som forntidsmänniskan format sina städer och tidiga civilisationer på. Glöm föreställningarna om en ursprunglig utopisk harmoni eller ett allas krig mot alla – forntiden kunde vara allt detta men mycket, mycket mer.

Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets tio viktigaste arkeologiska upptäckter och så träffar vi egyptologen Zahi Hawass som suttit som en spindel i nätet i all fornegyptisk forskning de senaste femtio åren och nu är engagerad i utgrävningarna av den bländande staden Aten.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historiskt storkrig i Europa, historiskt höga elpriser och en historiskt skenande inflation. År 2022 har varit ett historiskt år, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar dig runt bland de viktigaste historiska händelserna, från Vasaloppsjubileum till återskapade historiska spritsorter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För femhundra år sedan utspelade sig en av världshistoriens blodigaste och mest ikoniska belägringar. Uppemot 70 000 turkiska soldater stod mot 700 korsriddare på den grekiska ön Rhodos i vad som vissa menat var riddarnas sista strid. Tobias Svanelid reser till Rhodos för att se de mäktiga befästningarna och diskuterar belägringen med historikern Dick Harrison och vad striden kom att leda till för såväl johanniterorden som för turkarna.

Dessutom träffar vi historikern som försöker förklara varför det känns så skönt när svenska skidlöpare vinner mot norrmän i OS.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Missa inte Vetenskapsradion Historias julklappstips där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om böcker om glimrande hovliv och kungligheter, om kolning, saffran, korpar och mycket, mycket annat. Och så testar Spelpanelen att navigera i Englands Downton Abbey-miljö i spelet Obsession och att överleva Första världskriget i The Grizzled.

Böckerna och spelen som nämnts i programmet:

Sagan om Saffran av Gunnel Carlsson

Karl XV av Thorsten Sandberg

Från Savolaxbrigden till Särskilda skyddsgruppen av Fredrik Eriksson, Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius

Anfallskrigens argument av Ove Bring

Till eftervärlden av Marianne Molander Beyer

Dödens idéhistoria av Karin Dirke, Andreas Hellerstedt och Martin Wiklund (red)

Mumier av Sofia Häggman

De utomordentliga av Maja Bondestam

Hovet av Björn Asker

Kolning av Gunnar Nygren

Korpen av Bengt-Erik Engholm och Lina Blixt

Europas mödrar av Karin Bojs

Järnålderns symboler och dolda budskap av Kent Andersson

Obsession av Dan Hallagen

The Grizzled av Fabien Riffaud och Juan Rodriguez

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått femtio år sedan människan senast satte fötterna på månen men nu är vi så smått på väg dit igen. Tobias Svanelid samtalar med arkeologen och amatörastronomen Jonathan Lindström om vad månen betytt för oss människor genom historien och vad vi trott om denna den närmsta av våra himlakroppar. Var månfläckarna egentligen utspilld tjära? Kunde man starta kring när månen stod i nedan? Är det sant att vi blir mångalna?

Och så berättar historikern Lisa Svanfeldt-Winter om sin forskning om 1800-talets vetenskapsdebatt om huruvida jorden var platt. Idag frodas dessa tankar på sociala medier, men redan i mitten av 1800-talet lanserade Samuel Rowbotham sina teorier om en platt jord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I hundratals år stred kvinnor som elitsoldater i det afrikanska kungariket Dahomeys armé. Nu skildras deras liv och öden i bioaktuella The Woman King och Vetenskapsradion Historia granskar filmens historiska kvalitéer med hjälp av historikern Anders Claréus och diskuterar kvinnliga krigare och kvinnors deltagande i historiska krig med författaren Anna Larsdotter.

Dessutom granskar vi aktuella Devotion – en Top Gun-film under Koreakriget där Armémuseets Thomas Roth delar ut betyg.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 922 mötte den muslimske resenären vikingar under sina resor i nuvarande Ryssland. Han beskrev deras barbariska sedvänjor, deras obefintliga personliga hygien, deras tatueringar och hur en hövding begravdes i en båt. Men han talade också om dem som ståtliga och högvuxna krigare. Tobias Svanelid samlas arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson och religionsvetaren Simon Sorgenfrei för att diskutera vad Ibn Fadlans berättelse betytt för vår förståelse av vikingar, men också vad den kan berätta om relationerna mellan Skandinavien och dåtidens högkultur, de muslimska kalifaten.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi egentligen vet om slaget vid Herrevadsbro år 1251, slaget som påstås lagt grunden för det moderna Sverige och banat vägen för den nya staden Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 150 år sedan översköljdes Östersjöns kuster av en stormflod. Havsnivån höjdes på sina ställen med mer än tre meter och hundratals människor drunknade i det iskalla vattnet. Tobias Svanelid vandrar runt på Falsterbonäset där det fortfarande finns spår kvar efter stormfloden 1872, och träffar kustingenjören Caroline Hallin som berättar om katastrofen och vad vi idag kan lära av den.

Och så uppmärksammar vi tidskapseln från Storkyrkan som presenterades för allmänheten tidigare i höstas, men som bär på ytterligare dolda budskap.

Dessutom granskar vi Netflixfilmen På västfronten intet nytt och tar reda på vad den kan säga om vår tids skyttegravskrig i Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I november 1872, för 150 år sedan, satte Mary Celeste segel för sin resa över Atlanten. Några veckor senare hittas hon drivande i vågorna utanför Portugals kust. Hennes besättning är spårlöst försvunnen. Allt sedan dess har spekulationerna om vad som hände Mary Celeste varit många och Tobias Svanelid reder ut bland teorierna om spökskeppets öden och äventyr, bland hajar, bläckfiskar, galna mördare och explosioner.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Norge blev monarki och inte republik vid unionsupplösningen 1905.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Jag ser underbara ting” rapporterade Howard Carter när han som första människa på mer än 3000 år kikade in i Tutanchamons grav för exakt 100 år sedan. Vetenskapsradion Historia berättar om upptäckten som tog världen med storm och födde en Egyptenfeber utan like. Och som dessutom följdes av flertalet mystiska dödsfall – men vad ligger det egentligen för sanning i påståendena om mumiens förbannelse?

Panelen med Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson återsamlas också för att diskutera andra banbrytande upptäckter i skuggan av Tutanchamon, och om de själva känt av förhistoriska förbannelser under sina egna arkeologiska utgrävningar.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi har rätten på vår sida. Vi är starkare. Motståndarna torterar våra vänner eller är nazister. Och det var fienden som sköt först. Så lyder anfallskrigens argument genom historien, från det antika Atens anfall på ön Melos, via Gustav III:s anfall på Ryssland och Putins anfall mot Ukraina. Vi träffar folkrättsexperten Ove Bring som undersökt anfallskrigens argument i en aktuell bok.

Vi uppmärksammar också det nya fyndet av regalskeppet Äpplet, Vasaskeppets systerfartyg, som hittats på bottnen utanför Vaxholm.

Dessutom reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om Ragnar Lodbrok. Vad vet vi egentligen om denna vikingahövdings existens?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En tydlig ton av anis präglar brännvinet som hittades ombord på Vasaskeppet när hon bärgades. Nu har spriten återskapats och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar detta kanske världens äldsta bevarade brännvin, och diskuterar också konsten och utmaningarna med att återskapa historisk sprit. För samtidigt som Vasadrycken lanseras kommer också 1700-talets mirakelmedicin Hjärnes Testamente ut i handeln, men där tillverkarna fått utesluta bland annat originalingredienserna huggorm och opium.

Dessutom uppmärksammar vi Ettans snus som fyller 200 år och därmed blivit Sveriges kanske äldsta varumärke som fortfarande finns i livsmedelshandeln. Hur väl liknar dagens snus 1820-talets?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 400 år sedan började mellansvenska bönder resa till Norrlandskusten för att fiska. Ofta tog man med sig hela familjen och gårdens djur och tjänstefolk och var borta hela sommaren. Under det hårda livet bland Höga Kustens kobbar och skär var fiskekapellen ofta den enda trösten. Idag vittnar de om ett månghundraårigt kulturarv och nu har kapellen i Ångermanland och Medelpad undersökts. Vetenskapsradion Historia besöker Barsta kapell för att berätta fiskarkapellens spännande historia.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om svedjefinnarnas historia i Värmland – hur länge bibehöll man sina finska traditioner och finska namn egentligen?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mer än 1000 år dominerade Uppåkra de rika jordbruksbygderna i Skåne, och trots att inte mer än någon promille grävts ut av arkeologer har redan makalösa fynd gjorts. Nu tas nya spadtag på platsen i jakt efter hövdingahallen i Uppåkra, där stolta dynastier avlöst varandra under många sekel.

Tobias Svanelid promenerar runt i Uppåkra med Dick Harrison som i sin aktuella bok Tusen år i Uppåkra målar upp bilden av ett mäktigt hövdingadöme, där de rika makthavarna sannolikt kontrollerade den religiösa kulten som de styrde ifrån sin hall och ifrån det mystiska kulthus som redan varit känt av arkeologerna. Kanske tillhörde de stammen harubarder, ett mytomspunnet folk som verkar ha kämpat med daner om makten runt Öresund.

Dessutom redogör arkeologerna Mats Roslund, Torbjörn Ahlström och Håkan Aspeborg för de kommande unika utgrävningar som nu planeras vid hövdingahallen och som kommer att sprida nytt ljus över platsen som så länge utgjorde en stabil maktbas i södra Skandinavien.

Och så tar vi en snabbtitt på de pågående arkeologiska undersökningarna på Gotska sandön, där säljägare och fiskare bott och verkat i fyratusen år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 200 år sedan rusade språkvetaren Champollion till sin bror och utropade att han knäckt hieroglyfernas gåta. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Rosettastenen som hittades i slutet av 1700-talet och som fungerade som en nyckel för att dechiffrera det fornegyptiska språket. Och om att en av nyckelpersonerna i pusslet faktiskt var svensk, Johan David Åkerblad, berättar historikern Fredrik Thomasson.

Dessutom berättas de egyptiska mumiernas historia med anledning av aktuella boken Mumier. Egyptologen Sofia Häggman menar att det tog lång tid för de gamla egyptierna att bemästra den svåra konsten, som delvis påminner om ett PCR-test, och vi idag ofta glömmer att mumierna faktiskt är mänskliga kvarlevor och inte bara ett mytiskt väsen tillsammans med varulvar och vampyrer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av medeltiden byggdes en enorm plattform av timmer ute i den grunda sjön Tingstäde träsk på Gotland. En kort tid senare övergavs platsen men ännu idag är bygget synligt som ett gigantiskt plockepinn någon meter under vattenytan. Tobias Svanelid hoppar i gummibåten tillsammans med arkeologen Peter d’Agnan för att ta reda på vad Bulverket kan ha fyllt för funktion och för att fascineras av de extremt välbevarade träresterna som kan avslöja medeltidens byggnadstekniker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antalet mord och dråp i Sverige har minskat avsevärt de senaste 400 åren. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kommer sig och hur det dödliga våldet såg ut på 1600-talet. I en ny forskningsrapport undersöker historikern Dag Lindström hur det dödliga våldet såg ut på 1640-talet, och kan visa att den typiska mördaren då var en bonde som tog livet av en nära vän eller granne i sitt eget hem med hjälp av ett skarpt föremål.

Dessutom berättar historikern Gunnar Wetterberg om prästernas långa historia i Sverige – landets kanske viktigaste och mest inflytelserika yrkesgrupp som har tröstat och förmanat, begravt, vigt, döpt och predikat i tusen år. I hans aktuella bok Prästerna lyfts deras insats upp i ljuset.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 250 år sedan ställdes Sverige på ända. De demokratiska tendenser som börjat spira under Frihetstiden slog i ett slag sönder av Gustav III under hans statskupp. Vetenskapsradion Historia tar med sig historikern Jonas Nordin till Stockholms slott för att ta reda på hur kungen lyckades med kuppen och vilka politiska konsekvenser den fick för Sverige. Och vad som hade hänt om kuppen misslyckats?

Dessutom lyfter historikern Dominik Collet upp den allvarliga klimatkrisen under 1770-talet som en okänd anledning till att statskuppen lyckades. I missväxttider och nödår lyckades Gustav III navigera skickligt, samtidigt som andra regenter i Europa drabbades betydligt hårdare.

Och så uppmärksammar vi 400-årsdagen av den spanska galeonen Atochas undergång, och fyndet av hennes last som räknas som den värdefullaste i marinarkeologins historia.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion Historia sänder live ifrån Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm och bjuder in Historiepanelen med Kristina Ekero Eriksson, Jonathan Lindström och Annika Sandén för att diskutera historiska val och stockholmshistorier med Södermalmskoppling.

Hör om vikingatida tingsplatser, om Torgny Lagman, om demokratiska säljägare och crossdressande 1600-talstjejer, och lyssna på musikalisk underhållning av The Apricots som spelar låtar med demokratihistorisk anknytning.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kändes det att leva under en av de mörkaste och mest tumultartade månaderna under 1900-talet? Historikern Peter Englund har i aktuella boken Onda nätters drömmar samlat berättelserna från ett 40-tal helt vanliga människor som på olika sätt påverkades av krigets vändpunkt – frontsoldater, journalister, sexslavar, koncentrationslägerfångar och helt vanliga hemmafruar. Tobias Svanelid träffar författaren för att ta reda på vad dessa erfarenheter kan säga oss idag och vilken ny bild de ger av andra världskrigets vändpunkt.

Dessutom uppmärksammar vi pinfärska forskningsfältet digital minnes- och historiekultur, där historiker och andra forskare nu vill ta reda på vad Facebook och andra sociala medier gör med våra minnen och vår historiekultur. Robin Ekelund vid Malmö universitet är en av få svenska forskare som fördjupat sig i ämnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skandaler i societeten, mumiens förbannelse eller kolgruvor i Storbritannien kanske kan underhålla i hängmattan i sommar? Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid sammankallar Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att tipsa om historiska böcker inför semestern, och så testar Spelpanelen två historiska brädspel med industrihistoriskt tema och delar ut betyg.

Böcker och spel som nämns i programmet:

Historiska kärlekspar av Sara Griberg

Sveriges historia för släktforskare av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling

De kommer att vara annorlunda svenskar av Simon Sorgenfrei

Jaquette Gyldenstolpe av Anna-Lena Berg

Svarta St Barthelemy av Fredrik Thomasson

Sveriges långa historia av Jonathan Lindström

Tusen år i Uppåkra av Dick Harrison

Klart skepp av Ann Pålsson (redaktör)

Ruths garderob av Ingela Bendt

Extas i folkhemmet av Leonidas Aretakis

Jakten på Tutankhamon av Bengt Fredriksson och Andreas Palmaer

Furnace av Ivan Lashin

Brass Birmingham av Gavan Brown, Matt Tolman och Martin Wallace

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad hände under Fotbollskriget 1969 och Körsbärskriget 1631 och varför bröt de ut? Följ med Vetenskapsradion Historia på Dick Harrison långlopp, årets lyssnarfrågemarathon där historieprofessorn besvarar lyssnarnas egna frågor. Denna gång berör samtliga frågor historiska krig med anledning av den pågående ryska invasionen av Ukraina.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För femhundra år sedan ankrade ett antal krigsskepp upp i Slätbaken. Skeppen, som köpts på kredit från Lübeck, skulle komma att utgöra de första fartygen i den svenska flottan, och i Vetenskapsradion Historia berättar historikern Lars Ericson Wolke om flottans födelse och betydelse för Sveriges historia.

Följ med till platserna för flottans största segrar och nederlag, till vattnen utanför Öland och till Finska viken, och hör om hur man nu planerar att fira jubiléet i en tid då flottans roll danas om igen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Satte han på sig en kostym hade man knappt sett någon skillnad mellan neanderthalaren och oss själva. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den senaste forskningen om vår nära kusin som nu presenteras i aktuella boken Släktskap av arkeologen Rebecca Wragg Sykes. Med dagens vetenskapliga metoder kan en enda neanderthaltand avslöja vad personen åt, hur den reste, hur länge den ammades och hur den tillverkade sina verktyg, och all denna kunskap ger oss ny en helt ny bild av vår nära släkting. Glöm den barbariske grottmannen, och tänk dig istället en kulturellt utvecklad varelse som säkert hade nära samarbete med vår egen art, menar författaren.

Och så tipsar Panelen om historiska sommaraktiviteter och lekar som kan förnöja oss och reder ut vilken roll barnen spelat i historien apropå aktuella säsongen av Stranger Things.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholmsutställningen 1897 fick besök av den ryske muslimen Ebrahim Umerkajeff, en pälshandlare som hittade kärleken i Sverige och blev kvar. Om honom och de andra tidiga muslimska invandrarna som fick svenskt medborgarskap handlar religionsvetaren Simon Sorgenfreis aktuella bok De kommer att vara annorlunda svenskar. Tobias Svanelid tar med författaren på en vandring längs Birger Jarlsgatan i Stockholm, platsen för de första svenska muslimernas företag och startpunkten för den utveckling som idag gjort Sverige till ett av världens mest mångkulturella länder.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad som hade hänt med Europas kristna befolkning om påven Urban II aldrig dragit igång korstågen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 1950 gick vikingaskeppet Ormen Friske under i Nordsjöns stormiga vågor. 15 man följde henne i djupet, och i Vetenskapsradion Historia undersöker vi den gripande och märkliga händelsen, en fartygskatastrof och en nationell tragedi i Kalla krigets skugga. Jack Werner är aktuell med boken Ormen Friske och berättar om människorna bakom frisksportprojektet att återskapa ett vikingaskepp och det misslyckade försöket att segla det ut i Europa.

Dessutom besöker vi skeppsbyggarskolan på Skeppsholmen i Stockholm, där återskapade galeasen Förlig Vind nu tar form. Nyligen utsågs det traditionella nordiska skeppsbyggeriet till ett immateriellt världsarv, men vad är det egentligen som lockar med att återskapa gamla träfartyg?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dalarö var porten till stormaktstidens Sverige. Här samlades krigsskeppen inför sjöslagen på Östersjön och hit flockades handelsfartygen i jakt på stormaktens rikedomar. Vetenskapsradion Historia söker tillsammans med marinarkeologen Niklas Eriksson efter spåren av skeppslivet som avtecknar sig på havsbottnen och vid Dalarös skär och grynnor.

Och så reder Jonathan Lindström ut om Harkilar verkligen var namnet på den äldsta kände svensken, eller kanske snarare namnet på hans svärd. En lyssnare undrar hur säker man kan vara på vad fyndet av en svärdsskida med runor från 300-talet egentligen berättar.

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om vilken kopplingen egentligen är mellan goter och gutar.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1790-talets mörkersidor har lockat mängder till Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi. Vetenskapsradion Historia djupdyker i uteliggarnas, mördarnas och polispaltarnas Stockholm tillsammans med författaren och går också på en vandring runt Gamla Stans en gång smutsiga och illaluktande gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald som undersökt stadens polisiära insatser och utmaningar under Bellmans epok. Uteliggare, lönnkrogar och fuskbyggda dass var några av de vanligaste problemen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vikingarnas völvor, 1600-talets häxor och 1900-talets KI-forskare var alla fascinerade av drogstimulerad extas. I aktuella Extas i folkhemmet gör författaren Leonidas Aretakis upp med den svenska självbilden som en nykter och rationell nation och berättar extasens och de psykedeliska drogernas historia i Sverige.

Dessutom reder Dick Harrison ut om berättelsen om råttfångaren i Hameln har en verklighetsbakgrund.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker slottet och återträffar också Panelen för att prata hämnd.

Kungliga slottet i Stockholm förvandlades under 1900-talet från bostad till museum, från lyxigt residens till ett besöksmål för turister. Konstvetaren Rebecka Millhagen Adelswärd har kartlagt hur förvandlingen gick till och vad Slottets förvandling kan berätta om vår egen tid.

Dessutom återsamlas Panelen för att diskutera hämndens eviga kraft genom historien utifrån bioaktuella The Northman, och hur dagens debatt om Nato-medlemskap har historiska paralleller till 500-talets Sveavälde och slaget vid Svolder år 1000.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På påskdagen 1722 gick européer för första gången i land på Påskön, den gräsbevuxna ön mitt i Stilla Havet med sina märkliga, mystiska stenskulpturer. Allt sedan dess har öns kultur och historia gäckat oss och i Vetenskapsradion Historia samtalar Tobias Svanelid med arkeologen Helene Martinsson Wallin om vad européernas möte med Påsköborna betydde för ön, hur ön blivit symbol för mänsklig miljöförstöring och civilisationernas kollaps och hur ön egentligen befolkades – hade Thor Heyerdahl rätt i sina teorier om sydamerikanska kopplingar till Påskön?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under medeltiden förvandlades forntidens heliga kultplats till Upplands metropol med ärkebiskopssäte och marknad vid Fyrisåns forsar. Vetenskapsradion Historia besöker de pågående utgrävningarna på Stora torget i Uppsala som nu tecknar en ny bild av en av medeltidens mäktigaste städer. Arkeologen Joakim Kjellberg deltar i utgrävningen och är dessutom aktuell med en ny avhandling om Uppsalas medeltid och guidar runt Urban Björstadius i spåren av en förlorad värld.

Dessutom uppmärksammar vi Roms värste kejsare – den sexuellt utsvävade fjortisen Elagabalus som förfärade sin samtid och bara klarade ett par år på tronen innan hans avhuggna huvud kastades i Tibern. Antikvetaren Linnea Åshede tecknar bilden av Elagabalus, mest känd för att ha varit historiens förste transvestit och att ha dränkt sina gäster under ett hav av rosenblad, och menar att vi kanske inte ska tro blint på alla källor om den smutskastade kejsaren.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För första gången kommer vi i aktuella boken Svarta S:t Barthélemy nära Sveriges svarta och förslavade befolkning på den karibiska ön. Historikern Fredrik Thomasson har som förste forskare fördjupat sig i de historiska dokument som skildrar de svarta öbornas villkor, som piskade slavar, som tvätterskor, frisörer och adelsdöttrar. Individer som alla hade det gemensamt att de räknades som en andra klassens människor. Vetenskapsradion Historia träffar författaren och uppmärksammar också frågan om hur vi idag kan minnas historien om slavnationen Sverige. Forskaren Rebecka Katz Thor undersöker initiativen att resa ett minnesmärke över slaveriets offer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forntidens myllrande värld med säljägare, sveakungar och hallonflickor får helt nytt liv i arkeologen Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia. Tobias Svanelid träffar författaren för att diskutera hur man idag kan skriva en helt ny typ av historia om en forntid som tidigare av många ansetts grå och trist. Med hjälp av genetik, klimatforskning och nya tolkningar av sagor, språkhistoria och myter tecknar boken en detaljerad bild av Sveriges 14000-åriga historia och försöker också förklara varför historien förändras så dramatiskt under epokerna.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om atombombernas historia, och om det egentligen var militära överväganden eller hämndmotiv som låg bakom bomberna över Hiroshima och Nagasaki.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inför Operation Barbarossa trodde Hitler att han skulle erövra Sovjetunionen på tre veckor och att befolkningen skulle möta de tyska trupperna med blommor och öppna famnar. Hitler hade fel och i Vetenskapsradion Historia diskuterar författaren Christer Bergström de paralleller som finns mellan 1941 års slag vid Kiev och dagens ryska invasion av Ukraina.

Dessutom diskuteras frågorna om hur ett kulturarv bäst kan skyddas i händelse av krig. Historikern Mattias Legnér är aktuell med boken Värden att värna som undersöker vilka åtgärder Sverige gjorde inför och under andra världskriget för att skydda sina mest värdefulla museiföremål.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när Gotland ockuperades av Ryssland 1808.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på Rysslands taktik under invasionen i Ukraina och diskuterar rysk krigshistoria med försvarshistorikern Lars Ericson Wolke på Försvarshögskolan.

- Den ryska krigföringen har djupa rötter i andra världskriget och kalla kriget, men det har inte fungerat i Ukraina, säger han.

Erfarenheterna från Groznyj på 1990-talet, i Afghanistan på 80-talet, i Prag 1968 och under Vinterkriget i Finland har paralleller i dagens invasion där Ryssland tycks göra om samma strategiska och taktiska misstag som tidigare, med katastrofala förluster i människoliv som konsekvens.

Dessutom återsamlas Panelen med Jonathan Lindström, Annika Sandén och Kristina Ekero Eriksson för att diskutera situationen i Ukraina och årets internationella kvinnodag med historiska glasögon.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ukrainas kulturarv och många världsarv är nu under attack. Vetenskapsradion Historia reder ut hur ukrainska kulturarvsinstitutioner arbetar för att skydda sina föremål och historiska platser, men också hur Ukrainas historia attackeras av Putins historiesyn.

I centrum för konflikten står Ukrainas rätt till självstyre och vi diskuterar landets långa historia och många kopplingar till Sverige tillsammans med vikingaexperten Charlotte Hedenstierna Jonsson som reder ut de skandinaviska rötterna i vikingariket Kievrus, med Riksarkivets Anna-Karin Hermodsson som berättar om den världsunika Örnkonstitutionen som lade grunden för ett självständigt Ukraina redan 1710, och historikern Kristian Gerner som menar att Putins historiebruk saknar grund.

Programledare är Tobias Svanelid.

Programmet spelas in direkt den 1 mars 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tiotalet muslimska turkar påstås ha tvångsdöpts i Sverige i slutet av 1600-talet. Men uppgifterna stämmer inte, menar religionshistorikern Martin Berntson som studerat fallen, och nu drar paralleller med dagens mytbildning om svenska myndigheter som kidnappar muslimska barn.

Dessutom uppmärksammar vi pjäsen PANG! sa Anckarström som vill ge en ny bild av den ökände kungamördaren och dessutom lanserar nya motiv. Kanske var mordet på maskeradbalen inte bara politiskt motiverat, utan också en hämnd för Anckarströms metoo-erfarenheter som livpage åt Gustav III, menar regissören Anders Berg. Historikern Jonas Nordin är skeptisk till metoo-anklagelserna, men menar att Anckarström förtjänar upprättelse idag.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att söka efter fornfynd med hjälp av en metalldetektor är en växande hobby i Sverige men regelverket är strängt och tillstånden dyra menar entusiasterna. Medlemmar i Sveriges Metallsökarförening tycker att vi borde kunna ha samma liberala lagar som i Danmark, och att det är viktigt att få upp fornfynd ur marken eftersom de annars bryts ner i jorden. Men regelverket är utformat för att stoppa plundrare, anser Riksantikvarieämbetet.

Vetenskapsradion Historia besöker utforskningarna vid Glanshammar där metalldetektorister gör gemensam sak med arkeologer i jakten på platsens historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid tar reda på hur det kommer att gå och varför Vasaloppet fortsätter att fascinera oss.

Tremetersskidor vallade med tjära, honung och stearin ska föra 139 skidlöpare i mål när Vasaloppet firar sin hundraårsdag med ett jubileumslopp. Tobias Svanelid undersöker vilka utmaningar en hundraårig skidutrustning ställer på dagens skidlöpare och om blåbärssoppan är historiskt korrekt. Dessutom berättar idrottshistorikern Isak Lidström om Vasaloppets brokiga historia från starten 1922 till dagens massevent och varför skidloppet kommit att bli den svenska nationens skapelseberättelse.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om man kan spåra dagens adelsfamiljer till de romerska patricierna!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det svenska kärnavfallet ska lagras under Forsmark i 100 000 år. Men hur kan vi förstå så långa tidsperioder, tre istider eller 4000 generationer? Och hur kan vi förbereda kommande generationer på farligheten i marken?

Tobias Svanelid träffar två representanter från organisationer som liksom kärnkraftindustrin vill få oss att tänka i längre tidsperspektiv. Martin Kunze bygger framtidsarkivet Memory of Mankind i en österrikisk saltgruva som ska fungera som en tidskapsel för vår egen civilisation. Och Laura Welcher vid The Long Now Foundation berättar om hennes stiftelses olika initiativ att stimulera långtidstänk: en klocka som ska ticka i tiotusen år, språkarkiv som ska spara världens alla språk och bibliotek över vår mänskliga civilisation som kan placeras på månen eller kometer.

Dessutom reder Dick Harrison ut varför just smör kom att bli en av Sveriges viktigaste exportprodukter under medeltiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det började med krigiska korsriddare i 1200-talets Baltikum men slutade med total förintelse för 75 år sedan. Vetenskapsradion Historia tecknar Preussens brokiga historia från korsriddarnas Tyska orden, via filosofkungen Fredrik II på 1700-talet och de ökända junkrarnas och militärdisciplinens Preussen som kom att prägla Nazityskland. Historikern Johan Östling vid Lunds universitet menar att Preussen har två ansikten och att det är viktigt att känna till Preussens både demokratiska och kulturella historia och dess militäriska.

Dessutom hör vi det utdöda fornpreussiska språket som kan ge ledtrådar till hur en urindoeuropeiska kan ha låtit. Språkhistorikern Jenny Larsson är expert på fornpreussiska och leder forskningsprojektet som söker de indoeuropeiska språkens äldsta rötter.

Och så svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vikingarna verkligen åt flugsvamp för att bli modiga bärsärkar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 250 år sedan fängslades Johann Friedrich Struensee i sin kammare på slottet i Köpenhamn och en tumultartad historia om en otrogen drottning, en makthungrig livläkare och en galen kung fick ett blodigt slut. I två och ett halvt sekel har Struenseeaffären inspirerat författare och filmskapare och Tobias Svanelid träffar historieprofessorn Harald Gustafsson för att reda ut vad som egentligen hände på de kungliga slotten i Danmarks 1770-tal, och hur vi idag ska förstå det som hände.

Dessutom listar Urban Björstadius förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter, från egyptiska guldstäder, korsfästa britter och slaktade korsriddare och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om romarnas påstådda blyförgiftning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilket ansvar har historikern för sin samtid? Tobias Svanelid samlar historikern David Ludvigsson och dokumentärfilmaren och författaren Maja Hagerman, aktuella med boken Historikern i samhället för att diskutera vad en historiker egentligen är, vilken roll hon spelar i samhällsdebatten och vilket ansvar hon tar och kanske borde ta när historia politiseras och används som slagträ i politiken.

Dessutom uppmärksammar vi Handelshögskolan i Stockholms initiativ att utbilda sina elever i att använda historia i dagens beslutsfattande. Applied History heter kursen som rankats som en av utbildningens mest populära och som vill ge studenterna insikter om att kunskap om historia är grunden för kloka beslut och större empati mellan människor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De har just ringt in det nya året, men vi vet alltför lite om landets klockstaplar. Uppsala stift har nu dragit igång ett inventerings- och restaureringsprojekt som kartlägger många av landets hundratals klockstaplar och Vetenskapsradion Historia hänger med upp i Njutångers vackra klockstapel för att höra om 1700-talets byggmästare och staplarnas kulturhistoria.

Dessutom tar vi tempen på framtidens historia. När 2022 står framför oss och nyårslöftena fortfarande är obrutna undersöker vi tillsammans med idéhistorikern Henrik Brissman hur vi sett på framtiden genom historien. En historia av orakelkulter, utopiska galenskaper och tekniska fantasier som sällan blivit verklighet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även under ett coronaår har Vetenskapsradion Historia sett till att fara land och rike kring för att bevaka historiska nyheter och arkeologiska utgrävningar. Likt Salomon August Andrée, som flög mer än lovligt vilse under sina provflygningar, reser vi med Tobias Svanelid och Urban Björstadius från halländska medeltidsborgar, till blodiga klostermassakrer i Nydala, från slagfältets Selånger till samernas Tärnsjö. Hör om vikingar, DNA-hysteri, rösträttssånger och sjunkna skepp i Vetenskapsradion Historias årskrönika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 1600-talet kunde det ha gått riktigt illa för småflickorna som dansade nakna runt snögubbar. Historikern Annika Sandén berättar om stormaktstidens galna julfester och arkeologerna Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson reder ut hur och när vi firade forntida jular. Allt detta och mer när Tobias Svanelid samlar ihop Panelen för att julmysa.

Och så gråter vi floder till bioaktuella Utvandrarna tillsammans med Mobergexperten Jens Liljestrand, och frågar oss varför just Utvandrarna kommit att bli ett svenskt nationalepos.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kungar och drottningar samsas med vikingar och runstenar i årets traditionsenliga julklappstipsprogram, där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid väljer bland höstens bästa historiska böcker. Och allra gladast blir nog porrälskarna denna jul eftersom det vankas två böcker om den svenska porrens historia!

Dessutom testar spelpanelen att förhandla i 1919 års Versailleskongress och att vara rysk viking!

Böcker och spel som nämns i programmet:

"Sträckande sig uppåt mot ljuset" av Gunilla Grahn-Hinnfors

"Fotbollens kuriosakabinett" av Torbjörn Andersson och Edvard Koinberg

"En Qvinna läkare" av Eva Blomberg (red)

"Lust och nöd" av Gunnela Björk

"Syster Gerda" av Anna Götlind

"Vardagsskrock" av Fredrik Skott

"Såra tukt och sedlighet" av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabeth Björklund

"Frigjorda tider" av Martin Kristensson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe

"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson

"Vikingakungens guldskatt" av Sven Rosborn

"Rökstenen och världens undergång" av Henrik Williams

"Tyrannens tid" av Magnus Västerbro

"Sofia - en drottnings liv" av Carin Bergström

"Versailles 1919" av Geoff Engelstein och Mark Herman

"Rurik - Dawn of Kiev" av Stan Kardonskiy

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i fängelse i Genua som Marco Polo lät nedteckna sina minnen ifrån resan till Kina i slutet av 1200-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den världsberömda resan som inleddes för 750 år sedan, men som egentligen inte var unik i sig. Historikern Dick Harrison målar upp bilden av ett Asien under Khubilai khans styre som skapade de unika förutsättningarna för handel och diplomati som Marco Polo och hans familj profiterade på.

Dessutom uppmärksammas det kommande praktverket om Hallands historia som vill ge en helt ny bild av detta speciella landskap i Sverige, och som under medeltiden utgjorde två separata småriken.

Och så reder vi ut den komplicerade handlingen i bioaktuella ”Drottning Margareta” – den smått absurda historien om Den falske Olof, en historia om bedrägeri och maktkamp i Kalmarunionens tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alfabilder och Nacka Skoglunds matchtröja är några av föremålen som man hittar i fotbollens kuriosakabinett. Historikern Torbjörn Andersson har dammsugit landet på fotbollsnostalgi och presenterar resultatet i en ny bildrik bok. Vi träffar honom på Riksidrottsmuseet.

Dessutom uppmanar historikern Bo Eriksson världens forskare att ta krafttag i monsterforskningen. Vampyrer och zombies, varulvar och Pokémons finns ständigt runt omkring oss, men vi behöver veta mer om monstrens urgamla kulturhistoria, menar historikern, aktuell med boken Monstermanifestet.

Och så rapporterar arkeologiprofessorn Peter Fischer från de senaste sensationella resultaten ifrån utgrävningarna av bronsåldersstaden vid Hala Sultan Teke-moskén på Cypern, där guldföremål, elfenben, ädelstenar och praktfull keramik avslöjar stadens centrala roll i ett enormt handelsnätverk som sträckte sig från Norden till Nubien, från Sardinien till Afghanistan.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pyttesmå fönster och nästan inga ljus eller lampor. Så tedde sig livet för medeltidens människor och i en aktuell avhandling studerar arkeologen Linda Qviström hur man uppfattade mörker och ljus i medeltidens Sverige. Vetenskapsradion Historia träffar henne i en av novembermörka Uppsalas medeltidskyrkor.

Och så återsamlas Panelen som ger historiska perspektiv på dagens samhällsfrågor kring coronans återkomst, Glasgowmötets brustna förhoppningar och Britney Spears återvunna frihet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För varje sydstatssoldat som dödades missade nordstatstrupperna 999 skott och för att få ordning på skjutskickligheten drog National Rifle Association igång sin verksamhet för 150 år sedan, först som en utbildningsorganisation, men idag inte minst som en av USA:s mäktigaste lobbygrupper.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på den amerikanska vapenkulturen och söker i historien för att förstå NRA:s benhårda försvar för rätten att bära vapen.

Vi undersöker också hur det kom sig att svensk skyttekultur skulle utvecklas så annorlunda än den amerikanska. Vi besöker skjutbanorna i Östergötland som är rester från en blomstrande svensk sportskytteepok och träffar skytten Pia Clerté för att ta reda hur sporten idag både kan locka och skrämma.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 150 år sedan yttrades de bevingade orden ”Dr. Livingstone, I presume”. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu dyker marinarkeologerna på det extremt välbevarade 1500-talsskeppet i Stockholms skärgård som har en unik last av osmundjärn. Tobias Svanelid följer med ut på dykflotten för att höra om Sveriges viktigaste exportprodukt under Gustav Vasas tid, och om skeppet som skulle konkurrera ut de tyska koggarna.

Dessutom bekantar vi oss med livet ombord på 1600-talets svenska krigsfartyg. Marinarkeologen Patrik Höglund har forskat om mikrosamhället på skepp som Kronan och Vasa där rangen avgjorde det mesta och levnadsförhållandena ofta var mycket tuffa.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Drottning Kristinas eventuella ambitioner att återta den svenska kronan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Äskhult i Halland finns ett av Sveriges kulturreservat där 1700-talets åkrar har återskapats. Tobias Svanelid och historiegeografen Pär Connelid vandrar runt med 200-åriga kartor bland Äskhults historiska åkrar och utmarker, men går också på jakt efter ett ännu äldre kulturlandskap som avslöjar mänsklig aktivitet i bortåt 4000 år.

Dessutom återsamlas panelen där historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström sätter dagsaktuella frågor i ett historiskt ljus. Dagens ämnen handlar bland annat om historiska skadedjur och om vem man skulle vilja dejta i historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Håkan Cerne guidar runt bland slottsspöken, Downton Abbey-baler och det ekonomiska snillet Rutger Macklean.

Svaneholms slott var länge en symbol för det danska adelsväldet i Skåne, men kom med Rutger Macklean att förvandlas till en experimentverkstad som skulle förvandla Sverige i grunden. Det var här byarna började sprängas och jordbruket effektiviserades, vilket under 1800-talet omvandlade hela landet och la grunden för ett svenskt välstånd. Tobias Svanelid besöker Svaneholm för att höra om renässansslottets historia, om skiftesreformer, Downton Abbey-baler och slottsspöken.

Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför den svenska frihetstiden inte blivit lika omhuldad som franska revolutionen och USA:s demokratiska konstitution.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 1871 satte Hjalmar Stolpe spaden i jorden på Björkö i Mälaren. 150 år efteråt är Birka världsberömt som en av vikingarnas sprudlande handelsstäder, där slavar, bärnsten och pälsar bytte ägare, där krigare vaktade den mäktiga borgen och långskeppen stävade in mot hamnen. Tobias Svanelid vandrar i Birka med arkeologerna Charlotte Hedenstierna Jonsson och Lena Holmquist för att diskutera Hjalmar Stolpes banbrytande utgrävningar och hur arkeologerna idag förstår vikingastaden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes ”Vikingaserie”, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan.

Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet.

Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Östersjöns botten ligger tiotusentals vrak och nu lyfts det här sjunkna kulturarvet för första gången upp till museibesökare. På Vrak-museet berättas historien om Östersjöns sjunkna skepp från stenåldern till Estonia och Tobias Svanelid samlar fyra marinarkeologer och museirepresentanter för att diskutera hur man kan visa historien utan att bärga skeppen. Dessutom tar vi pulsen på det kraftigt exploderande forskningsområdet marinarkeologi, där nya spännande vrak upptäcks varje år med hjälp av ny teknik.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vårt grannland Norges historia som inte kom att bli – ett Norge utanför unionen med Sverige!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en tallskog vid Östervåla i norra Uppland gräver arkeologerna just ut den sydligaste samiska boplatsen i Sverige. Resterna efter ett tält och en eldstad som kan ha använts i början av 1700-talet. Vetenskapsradion Historia reser dit för att bekanta sig med en tid då svenska myndigheter började kontrollera den samiska befolkningen i södra Sverige och också inrättade systemet med sockenlappar. Någon mil ifrån Östervåla finns också resterna efter ett sådant sockenlappboställe, där samer förväntades överge sin nomadiska livsstil och hjälpa bondebefolkningen med sysslor de själva ratade. Hör arkeologen Jonas Monié Nordin berätta om den aktuella forskningen om mötet och samspelet mellan samer och andra svenskar i trakter långt ifrån fjällvärlden.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kungliga Musikaliska Akademien fyller 250 år och firar stort trots pandemin. Vetenskapsradion Historia undersöker akademiens historia som innehåller allt från kungamord till krig i Afghanistan, men som också gjorde svenskt musikliv till en riksangelägenhet.

Vi uppmärksammar också sångerna som bar fram den kvinnliga rösträtten. Marita Rhedin undersöker den kvinnliga rösträttskämparnas kampsånger, varav många inte hörts sedan kvinnorna för hundra år sedan första gången röstade.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur våra fördomar mot våra grannfolk förändrats genom historien. Men också hur grannfolken sett på svenskarna.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas.

Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Tryggö utanför Smögen ligger vikingakungen Tryggve Olavsson begraven i ett mäktigt röse som blickar ut över Skagerrack. Tobias Svanelid träffar arkeologen Tomas Andersson vid röset för att diskutera bokaktuella Bohusläns historia, en berättelse om ett landskap som blomstrade under vikingatid och medeltid men sedan föll i glömska.

Och allra mest spännande historiska spår har arkeologerna Kristina Bengtsson och Stig Svedberg hittat vid Grebbestad, där rester av smedjor och handel avslöjar en mäktig marknadsplats där Romarriket mött Bohuslän för nära 2000 år sedan!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi rider med skyter, pratar om bronsålderspenisar och om nazistfruar när vi traditionsenligt tipsar om böcker och brädspel på historiska teman.

Böckerna och spelen som nämns i programmet är:

• Valkyria - vikingatidens kvinnor av Jóhanna Katrín Friðriksdóttir
• Nordiska gudasagor av Katarina Harrison Lindbergh
• Nazisternas fruar av James Wyllie
• Legenderna om förbundsarken av Jan Retsö
• U137 och ubåtskrisen av Wilhelm Agrell
• Ulla Winblad - liv och legend av Rebecka Lennartsson
• Alla tiders sex av Jonathan Lindström
• Nötkreatur i Sverige av Katharina Leibring och Ingvar Svanberg (red)
• Fågelröster av Ingvar Svanberg
• Var vid gott mod. En bok om konstnären fröken Märta Måås-Fjätterström av Annika Persson
• Göteborg genom tiderna av Jan Christensen, Perconell, Johannes Daun och Martin Linde (red)
• Raiders of Scythia av Shem Phillips
• World of Tanks Miniature Game av Casey Davies, Andrew Haught, Victor Pesch, Chris Townley och Phil Yates

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur dog Spartacus? Hur fattig var Mozart? Varför kallades Magnus Ladulås just så och hur ond var Jöran Persson? Varje vecka inkommer massor av frågor till Vetenskapsradion Historias redaktion och nu ägnar vi ett helt program åt att låta vår lysnarfrågeguru historieprofessor Dick Harrison besvara dem. Häng med på en vindlande resa med några av historiens mest färgstarka karaktärer – kejsar Nero, kung Ludvig II av Bayern och prinsessan Estelles helgonförebild.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När blivande polarlegendaren Samuel August Andrée damp ner på Eskören i finska skärgården trodde fiskarbönderna att deras sista tid var kommen. Och ballongflygaren själv trodde att han var över Vänern när han egentligen var på väg till Gotland. Tobias Svanelid träffar historikern Carl-Johan Svensson, aktuell med boken Provflygningarna som målar den ibland dråpliga men också spännande historien om Andrées testflygningar i Sverige på 1890-talet – innan han satte sin ödesdigra kurs mot Nordpolen.

Dessutom får vi en förhandstitt på världens största vikingautställning – Vikingarnas värld öppnar på Historiska Museet i sommar och vill berätta en ny historia om vår mest älskade historiska epok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Längs Sveriges kuster ligger bortemot 800 krigsfartyg begravda på botten. Vittnen från en tid då det svenska riket byggdes och expanderade med hjälp av flytande fästningar. Nu letar marinarkeologer inom projektet Den glömda flottan efter skeppen och Tobias Svanelid följer med på ett dyk vid Myttingeviken på Värmdö där två danska 1600-talsskepp ligger tre meter under ytan. Frågan är bara vad de gör där?

Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Drottning Kristina ångrade sig, och ville ha tillbaka den svenska kronan efter att hon abdikerat!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Selånger stod i maj 1721 den sista striden mellan svenskar och ryssar under det Stora nordiska kriget. En liten trupp svenska karoliner drevs på flykt av en mångdubbelt större rysk här och den svenska förlusten banade väg för den förödmjukande freden några månader senare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slaget där familjen Wallmark som idag bor på det gamla slagfältet nu planerar att uppmärksamma historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kornas historia har format oss och våra landskap. Det visar en aktuell antologi av redaktörerna Katharina Leibring och Ingvar Svanberg som guidar runt Vetenskapsradion Historia i kohagen bland tjurpiskor, kulning, uroxar och trendiga kosläpp.

Dessutom om svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingakändisen Harald Blåtand!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 13 maj 1921 fattades det avgörande beslutet av en bred politisk majoritet att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut i Sverige. Det var dåtidens spjutspetsforskning som många hoppades skulle skapa ett friskt och sunt svenskt folk, men vars idétraditioner och praktiska arbete är ett mörkt arv i svensk historia.

Tobias Svanelid vandrar runt i rasbiologins Uppsala med hjälp av den nyutvecklade digitala stadsvandringen om rasismens historia i staden och träffar också författaren Maja Hagerman för att ta reda på vilka rester som fortfarande finns kvar från rasbiologins dagar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid har DNA-testat sig och fått 16000 nya potentiella släktingar. Men hur relaterar man till en avlägsen DNA-släkting och hur kan DNA-tester hjälpa släktforskare att rita sina släktträd? Peter Sjölund, DNA-släktforskare, berättar hur den nya teknologin revolutionerat släktforskningen, och historikern Adam Hjortén väcker frågan om vad DNA-tester gör med synen på oss själva och vår familj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

DNA-tester blir alltmer populära i syfte att få reda på mer om sin egen släkt och sitt ursprung. De flesta DNA-företag erbjuder också etnicitetskartor, men vad kan de egentligen berätta om en människas ursprung? Tobias Svanelid testar sig själv och frågar arkeologen Anna Källén vad hans etnicitetskarta betyder.

Dessutom undersöker vi hur DNA-tester kan aktivera drömmar om vikingatiden och hur DNA-studier av arkeologiska människolämningar tenderar att dela in mänskligheten i olika grupper. Och så får vi bekanta oss med Den svarte vikingen, Geirmund Heljarskinn, som med sitt DNA kan berätta en ny historia om hur Island koloniserades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1600-talets kroppar skulle vara funktionsdugliga men var också utsatta för en ständig strid mellan gud och djävulen. Historikern Anton Runesson har undersökt hur vi för 400 år sedan såg på våra kroppar: på vad som gjorde ett foster till en människa, på hur sjukdomar smög sig in och hur man kunde botas, och hur onda och goda makter påverkade våra fysiska förmågor. Tobias Svanelid träffar honom i Härkeberga kyrka bland Albertus Pictors medeltidsmålningar för att prata näsblod och aborter, avsomnande och tidelag.

Dessutom om äldre tiders fördomar om folk i andra länder och hur bilden av Sverige och svenskarna varierat genom historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maria Christina Kiellström hette hon – kvinnan som inspirerade Carl Michael Bellman att sjunga om Ulla Winblad. Vetenskapsradion Historia beger sig till gränderna i Gamla Stan för att tillsammans med författaren Rebecka Lennartsson söka efter spåren av verklighetens Ulla Winblad, den fattiga flickan som växte upp i ett litet Stockholm, som från början älskade uppmärksamheten från Bellmans visor, men snart kom att tappa kontrollen över bilden av sig själv som 1700-talets sexsymbol.

Dessutom sammanfattar vi avgående riksantikvarien Lars Amréus nio år på posten och besvarar en lyssnarfråga om hur Digerdödens Europa handskades med social distansering.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våren 1871 reste sig Paris befolkning i revolution. Under dryga två månader blev staden en socialistisk ö där de valda ledarna drog upp planer på ett nytt lyckorike. Men experimentet slogs ner med en blodig invasion av den franska republikens trupper. Tobias Svanelid Pariskommunens korta historia med Håkan Blomqvist för att förstå vad som egentligen hände i Paris för 150 år sedan, hur händelserna påverkade de socialistiska rörelserna och än idag påverkar oss.

Dessutom om hur Karl den Stores rike kommit att forma Europas historia fram till våra dagar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mars 1821 tändes gnistan till den grekiska frihetskampen mot det Osmanska riket. Och det var vurmen för den grekiska antiken som hjälpte frihetskämparna att vinna segern tio år senare. Tobias Svanelid diskuterar Greklands självständighetskrig med antikvetaren Johannes Siapkas: om hur Europa flockades under den grekiska fanan i syfte att återuppväcka och bevara den europeiska civilisationens vagga.

Dessutom om vikingarnas historiesyn. Dick Harrison förklarar varför vikingarna gärna reste sina runstenar och hövdingahallar vid bronsåldershögar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vill du höra vårt första program om Järle kvarn - klicka HÄR.

Dammen vid Järle kvarn ska rivas. Det beslutade Mark- och Miljödomstolen i förra veckan och Vetenskapsradion Historia återvänder till ärendet som engagerat tusentals personer och riktat sökarljuset på striden mellan naturvärden och kulturvärden i vårt land.

Dessutom om staden Venedig, som i veckan firar en märklig födelsedag – sin 1 600-årsdag! Författarna Carl Tham och Carin Norberg berättar om stadens märkvärdiga ursprungsmyt och om hur staden i tusen år kämpat mot såväl smittor som klimatförändringar för sin överlevnad.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den baktalade kejsaren Caligula förklarade krig mot havsguden Neptunus.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Sverige upplevde sin djupaste kris föddes vikingen. I stimmiga salonger på Stallmästargården i Stockholm träffades Götiska förbundet i början av 1800-talet och mejslade ut en superhjälte som man hoppades kunde rädda Sveriges ära och framtid – vikingen. Tobias Svanelid återvänder till platsen för att reda ut vikingens första stapplande steg i vår historia, och hur han kommit att förändras sedan början av 1800-talet.

Vi pratar också fornegyptiska djurkyrkogårdar, mumifieringsrecept och hur städerna Lund och London egentligen hör ihop.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Offrade människor i heliga lundar. En suggestiv bild av vikingatiden som forskare debatterat i hundratals år. Nu kommer en ny avhandling som en gång för alla försöker reda ut om, hur och varför människor verkligen offrats i Skandinavien. Genom att använda både skrivna källor, sagoberättelser och arkeologiska spår tecknar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm en ny bild av de mytomspunna människooffren.

Dessutom firar Tobias Svanelid Vetenskapsradion Historias 900:e avsnitt genom att svabba sig för DNA. Arkeologen Anna Källén förklarar att han inte ska ha allt för höga förhoppningar på att få reda på någon sanning om sitt ursprung med hjälp av det DNA-analkyskit han använder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De har anor från djupaste medeltid men påverkar oss än idag. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på riddarnas historia. En gång i tiden beridna krigare, medeltidens elitsoldater, som med tiden skulle utvecklas till höviska gentlemän som idag håller upp dörrar och skålar artigt. Vi reder ut hur det blev så.

Och så uppmärksammar vi varför veckan har just sju, och inte åtta eller tio dagar. Beslutet om sjudagarsveckan fattades i Rom för exakt 1 700 år sedan, men traditionen har ännu längre anor tillbaka till de stjärnskådande sumererna och babylonierna, berättar Dick Harrison.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige är världsledande på skyddsrum – omkring 65 000 har byggs i landet och tillsammans rymmer de 7 miljoner människor. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kom sig att Sverige blev skyddsrumstokigt vid tiden strax före andra världskrigets utbrott och hur skyddsrummen format landet. Men vi besöker också ett av landets alla skyddsrum för att ta tempen på hur rummen mår idag.

- Man har fattat ett antal felaktiga beslut som gör att det drar onödigt långt ut på tiden att få fungerande skyddsrum, säger skyddsrumsspecialisten Anders Nilsson som menar att regering och ansvariga myndigheter inte tar sitt ansvar för att bibehålla skyddsrummen i brukbart skick.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han har påståtts varit Sveriges sämste kung och är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Vetenskapsradion Historia passar denna fettisdag på att uppmärksamma att det gått 250 år sedan semlekungen trillade av pinn och samtalar med historikern Mikael Alm om Adolf Fredriks misslyckade försök att få mer makt under frihetstidens Sverige. Och så reder vi ut semlans historia och skuld till kungens död.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Romarrikets planer på att erövra Sverige.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan civilisationernas gryning har guldets glimmande fascinerat oss. Vi har grävt upp det ur jorden, jagat efter det i febriga guldrusher och format vackra smycken som vi prytt våra händer med när vi gift oss eller när vi krönt våra regenter. Vetenskapsradion Historia träffar bokaktuella Anette Nyqvist och arkeologen Kent Andersson för att diskutera guldets historia.

Dessutom om aktuella Netflixfilmen "The Dig" som berättar historien om en av tidernas viktigaste arkeologiska upptäckter – båtgraven i Sutton Hoo, som dessutom har tydliga historiska kopplingar till vendeltidens Uppland.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingatida människooffer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I februari stannade Kristian II:s soldater vid Nydala kloster i Småland. Efter att ha bjudits på mat och dryck betalade de uppehället genom att dränka både abboten och munkarna i en isvak. Vetenskapsradion Historia åker till platsen för det skändliga brottet för att förstå varför blodbadet i Nydala kunde hände – illdådet som gav upphov till öknamnet Kristian Tyrann.

Dessutom hedrar vi nyss bortgångne historieförmedlaren Hans Hatte Furuhagen och besvarar en lyssnarfråga om den mytomspunna påven Johanna.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pickelhuvor och preussiska junkrar och mitt ibland alla den intrigmakande järnkanslern Otto von Bismarck. I januari 1871 hade han fått sin vilja igenom och kunde utropa det Tyska kejsardömet i Spegelsalen i Versailles. Tobias Svanelid och historikern Johan Östling diskuterar detta det andra tyska riket och hur det kom att uppstå som en av Europas nya stormakter. Och vad det tyska kejsardömet kom att få för konsekvenser för en tysk identitet och påstådda särväg i världshistorien.

Dessutom om kvinnokrigarna i Dahomey, Afrikas amazoner, som Dick Harrison berättar om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I juni 1631 fick Gustav II Adolf en furstlig gåva av staden Augsburg, ett konstskåp fullpackat av brädspel. Tobias Svanelid och konstvetaren Greger Sundin testar de fyrahundraåriga spelen för att försöka komma barockmänniskan närmare. För känslan av frustration över dåliga tärningskast och otur i kortspel är evig, hävdar Greger Sundin som disputerat på en avhandling om 1600-talsspelens historia.

Dessutom om hur man idag tillverkar brädspel som handlar om historia. Speldesignern Jon Manker menar att vårt behov av spel är äldre än mänskligheten och att brädspelande idag kan fylla en viktig funktion för att väcka vårt intresse för historia – och för att utveckla vår hjärna!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den mytomspunna staden Troja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I januari 1521 avdelades 16 dalkarlar att vakta den blivande kungen Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i över trettio krig och deltagit i flertalet internationella insatser. Urban Björstadius besöker femhundraåringen för att ta reda på det rekordgamla regementets historia och hur man idag arbetar för att bevara historien.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om ättestuporna – har de någonsin funnits?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den skulle modernisera ett Sverige som på 1800-talet fortfarande använde sig av ett medeltida politiskt system, men i och med demokratins genombrott kom tvåkammarriksdagen istället att bana vägen för en stark socialdemokrati. Tobias Svanelid vandrar tillsammans med historieprofessor Torbjörn Nilsson från nya till gamla riksdagshuset för att berätta om ett parlamentarisk modell som gick i graven för femtio år sedan och som idag sörjs av få – tvåkammarriksdagen.

Dessutom om 2020 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Urban Björstadius har botaniserat bland mammuthus och Romulustempel för att utse de tio mest iögonenfallande fynden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har varit ett galet år, med coronapandemi och ett dramatiskt amerikanskt presidentval, men i Vetenskapsradion Historia står dåtiden snarare än nutiden i fokus. Ta chansen att återvända till de arkeologiska utgrävningsgroparna, testa 1500-talets simdynor, sväng dina lurviga på Svenska Amerikalinjens fartyg och lyssna till Fredrika Bremers flöjtur. Allt det och mycket mer i Vetenskapsradion Historias årskrönika över historieåret 2020.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

REPRIS FRÅN NOVEMBER 2020

Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och – mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bygg ditt eget Eiffeltorn eller erövra England som Sir Galahad – i Vetenskapsradion Historia testar spelpanelen historiska brädspel som kan förnöja julhelgen under coronapandemin. Dessutom tipsar Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid om historiska böcker om allt från Jack the Rippers offer till fabler och indoeuropeiska hästoffer.

Böcker och spel som nämns i programmet:

Växternas Stockholm – fossila växtrester och skriftliga källor berättar av Ann-Marie Hansson (red)

Fem kvinnor – den aldrig återgivna historien om Jack the Rippers offer av Hallie Rubenhold

Kvinnosaker – ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål av Karin Carlsson

Augusta Lundin – haute couture på svenska av Lotta Lewenhaupt (red)

Att forma en ny tid – kvinnor som samhällspedagoger runt 1900 av Boel Englund (red)

Ghost Ships – Östersjöns okända historia av Carl Douglas och Jonas Tham

De små båtarna och den stora flykten – arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktingbåtar av Mirja Arnshav

Skulpturerna på Vasa – en berättelse om makt av Anna Maria Forssberg (red)

Den bekväma vardagen – kvinnor kring bord på 1700-talets Näs av Carolina Brown

Sverige genom konstnärens öga av Nils-Olof Olsson

Fabelbruk i svensk tidigmodernitet av Erik Zillén

Bortrivna sidor ur historien – från Albigenskorståget till bombningarna av Korea av Christer Bergström

The Great Indo-European Horse Sacrifice av Anders Kaliff och Terje Östigård

Paris av Michael Kiesling och Wolfgang Kramer

The King is Dead av Peer Sylvester

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Supergrödor skulle föda det nya tusenårsriket hoppades nazisterna – problemet var bara att världens främsta fröbank fanns i Sovjetunionen. I den aktuella boken Den stora fröstölden beskriver Jens Nordqvist växtförädlingens våldsamma historia, där sovjets Indiana Jones – Nikolaj Vavilov la grunden för en enorm genbank som sedan plundrades av SS-officeren Heinz Brücher.

Dessutom fortsätter resan i Gustav Vasas fotspår, där Bo Eriksson berättar om äventyren i Mora som hade kunnat sluta illa för den blivande kungen.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför just Dalarna fått en sån central roll som bondeupprorens födelseplats i Sverige.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 1700-talet hämtade en svensk Indiana Jones-expedition hem en mumie från Egypten. En av anledningarna var att man ville använda mumien för att tillverka universalmedicin som då var högsta mode i Europa – en sorts medicinsk kannibalism som vi helst vill glömma idag.

Och så fortsätter vi att följa Gustav Vasa i fotspåren på hans flykt i Dalarna för 500 år sedan, och diskuterar vad vi egentligen vet om medetidsslagen som odödliggjordes av Jan Guillou.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 500 år sedan satte Gustav Vasa av mot Mora på ett svindlande äventyr bland dasstunnor och i hölass på flykt undan danska knektar. Tobias Svanelid och historikern Bo Eriksson följer honom i spåren för att ta reda på vad som är myt och sanning i den svenska historiens mest välkända resa.

Dessutom en lyssnarfråga om bondeuppror i våra grannländer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var den kanske blodigaste epoken i Kinas historia, men också en av de mest populära. Det har gått 1800 år sedan de tre kungadömenas tid inleddes i Kina – en tid av palatsintriger, stora fältslag och påstådda superhjältar, och Tobias Svanelid träffar kinakännaren Bengt Pettersson för att diskutera vad den här perioden innebar för Kina och vad den betyder för kineser idag. För faktum är att historieverket som skildrade epoken, och som i sig skrevs för 700 år sedan, fortfarande är en av Kinas mest populära böcker.

Och så uppmärksammar vi Sveriges hemliga försök att lägga under sig Kinas enorma råvarutillgångar. I början av 1900-talet blev Johan Gunnar ”Kina-Gunnar” Andersson konsult för Kinas försök att få sin industri på fötter, men han hade en dold agenda tillsammans med medlemmar ur Wallenbergfamiljen att för svensk räkning ta kontrollen över Kinas naturresurser, inte minst landets järn- och kolfyndigheter. En dold svensk kolonialhistoria, menar forskarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För exakt 400 år sedan satte de puritanska pilgrimerna på skeppet Mayflower för första gången sina fötter på amerikansk mark. Händelsen har fått ikonisk status i USA och till minnet av deras första hårda vinter firas Thanksgiving som den mest amerikanska av alla högtider.

Tobias Svanelid samlar historikerna och amerikakännarna Adam Hjortén och Dag Blanck för att reda ut vad Mayflowers resa egentligen betytt för USA och vad händelsen betyder för dagens amerikaner i ett splittrat land.

Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut vad skandinaver hade för kontakt med England innan vikingarna kom dit och plundrade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och – mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 1700-talet slog det bekväma hemmet igenom hos förmögna svenskar. Lättflyttade möbler med sinnrika tekniska lösningar revolutionerade sällskapslivet i 1700-talets salonger. Inte minst borden blev en symbol för vad inte minst kvinnor förväntades syssla med hemma: skriva brev, dricka kaffe, sy kläder och spela spel. Vetenskapsradion Historia gör hembesök hos konstvetaren Carolina Brown som skildrar bekvämlighetsrevolutionen i aktuella boken Den bekväma vardagen.

Och så undersöker vi hur bilden av Sverige såg ut för 300 år sedan. Idag har ju Sverigebilden fått sig en törn, men i den osmanska reseskildringen till Stockholm från år 1733 framstår bilden ett svenskt lyckorike som många svenskar idag säkert skulle vara stolta över.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu grävs Carl Michael Bellmans kvarter fram på Södermalm i Stockholm. Under dagens jordyta döljer sig en rik barockträdgård, men också tunga industrier från en tid då Söder var stockholmarnas sommarnöje.

Dessutom om hur arkeologer ska kunna bli bättre att hitta de fattigas kulturarv. För vid sidan av slott, borgar och hallar finns torpen och backstugorna som utgör ett fortfarande okänt kulturarv som angår oss alla.

Programledare Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Tobias Svanelid till 300-åriga Loka brunn, där såväl societet som ”uslingar” samsades vid den undergörande gyttjan och drack vattnet som bland annat botade kung Adolf Fredriks migrän!

Vi testar modernt spabad tillsammans med Lokas Mia Spendrup och pratar med idéhistorikern Elisabeth Mansén som kan förklara hur kurorterna förvandlats genom seklen.

Dessutom svarar Dick Harrison på våra lyssnares grubblerier om Östergötland som Sveriges vagga!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För många svenskar är naturen och skogen helig och en del av oss får närmast en religiös upplevelse under en skogspromenad. Men hur kom det sig att världens mest sekulariserade folk skulle söka andlighet i skogen? Religionshistorikern David Thurfjell, aktuell med boken Granskogsfolk, söker rötterna bland Tacitus germanska naturkult, bland tomtar och troll, 1800-talets naturromantik och moderniseringens dubbla sidor och vi möter honom under en skogspromenad förstås!

Dessutom om vem som egentligen var den förste att kalla sig kung av Sverige. För Olof Skötkonung, som traditionellt betraktas som Sveriges förste kung, fanns ju inget Sverige, så Dick Harrison får reda ut vem det egentligen kan vara som var Karl XVI Gustavs första kollega.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Längst inne i Bråviken har en rik handelsplats och en mäktig stormannahall dolt sig för arkeologerna. Fram tills nu när porten till Östergötland, vendeltidens Ströja, grävs ut. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om guldgubbar och märkliga mynt, om det legendariska slaget vid Bråvalla och om hur Tolkien hittade inspiration till sitt Rohan i en svensk vendeltid.

Dessutom om en av historiens doldisar, ingenjören, som nu för första gången får sin historia berättad i Gunnar Wetterbergs aktuella ”Ingenjörerna”. Från kanalbyggen och kanontillverkning har ingenjörerna i hundratals omvandlat Sverige. Idag ligger de bakom några av landets mest framgångsrika företag, men hur kom det sig att just Sverige skulle fostra en så skicklig yrkeskår?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 2 500 år sedan drabbade det persiska imperiet samman med de grekiska stadsstaterna. Slagen vid Thermopyle och Salamis har gått till historien som striderna då västliga idéer om demokrati och frihet stod emot östlig despoti. Men vad hände egentligen under slagen? Hur kunde de numerärt underlägsna grekiska styrkorna segra och hur väl stämmer bilden av en kamp mellan frihet och förtryck. Tobias Svanelid diskuterar frågorna med antikvetaren Johannes Siapkas.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur ofta det egentligen hänt att svenska kungar slagit ihjäl folk för sitt eget höga nöjes skull.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Självägande bönder, sockenstämmor och tingstraditioner lade grunden till det demokratiska och jämlika Sverige har det hetat, men nu utmanar ekonomhistorikern Erik Bengtsson den bilden i nya boken "Världens jämlikaste land". Han fokuserar istället på hur ojämlikt Sverige var, såväl ekonomiskt som politiskt, under 1800-talet. Något som lade grunden för starka folkrörelsetraditioner och 1900-talets Folkhem. Historieprofessor Lars Trägårdh debatterar de nya rönen med författaren.

Dessutom testar vi 1500-talets simhjälpmedel – sävbunten, som skulle rädda liv och lära småbarnen att simma, flera sekel innan simpuffar och badringar tog över funktionen.

Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur äldre tider tänkte kring yngre regenter – togs verkligen unga kungar och drottningar på allvar av sin samtid?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid Sölvesborg har arkeologerna hittat resterna efter en extremt välbevarad stenåldersby som ger en helt ny bild av hur jägarstenålderns samhälle kan ha fungerat. Tobias Svanelid besöker platsen för att diskutera stenåldershus och den mystiska översvämning som bevarat platsen för eftervärlden.

Dessutom om Anna Whitlock, verklighetens Fröken Friman, som nu föräras en egen biografi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De ibland halvmeterlånga kritpiporna i skör, vit lera var 1700-talets beroendeframkallande och påstått hälsofrämjande favoritlast. I Karlskrona tillverkades tiotusentals kritpipor närmast på löpande band för att mätta inte minst den svenska flottans behov av rökvaror, och nu grävs för första gången resterna av en kritpipsfabrik fram. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om den komplicerade tillverkningsprocessen och om tobaken som förenade människor från världens alla hörn. Dessutom smakar han på en nytillverkad kritpipa, för än är inte hantverkskunnandet helt utdött!

Och så berättar Dick Harrison vilka kulturella spår vikingarna lämnade efter sig under sina resor österled.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Västra Vång strax norr om Ronneby har arkeologerna hittat spåren efter ett spännande maktcentrum. Tobias Svanelid reser till platsen för vad som kan ha varit ett hednatempel prytt med guldgubbar, små guldbleck som avslöjar nära kontakter mellan Blekinge, Öland och Bornholm.

Hör också om hur Blekinge nu, efter upptäckten av Västra Vång och andra unika arkeologiska fynd, planerar ett nytt arkeologiskt museum.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga faktum att det finns så många fler runstenar i Sverige än i något annat land.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid Roma på Gotland har arkeologerna hittat spåren efter det stora gotländska alltinget. Gutnaltinget som det kom att kallas samlade alla gotläningar en gång om året till viktiga beslut, men också till lekar, spel och giftermålsplaner och här tycks också ha funnits en vikingatida standardiseringsmyndighet. Tobias Svanelid besöker platsen som varit en av grundstenarna för en nordisk demokratisk tradition och träffar arkeologerna som för första gången försöker förstå en av svensk historias mest ikoniska platser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lägg dig i hängmattan med eller utan munskydd och njut av en god historiebok i väntan på att världen öppnas upp igen. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid pratar sommarens bästa historieböcker med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius och testar två historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar.

Böckerna och spelen vi tipsar om är:

• Hon kallades Daisy av Prinsessan Christina Fru Magnusson
• Vi människor av Frank Westerman
• Frödjelekar av Annika Sandén
• Komikerns historia av Peter K Andersson
• Kungar av Erik Petersson
• Näktergalen av Ingela Tägil
• Jag stannade kvar i Auschwitz av Eddy de Wind
• Människor i rörelse av Henrik Höijer
• Guide till det medeltida Rom av Anna Blennow
• 200 svenska sevärdheter från andra världskriget av Lars Gyllenhaal
• Från det inre av Västergötland av Egil och Anders Josefson
• Den bråkiga staden av Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson
• Hundra år i Göteborg (del 9 och 10) av redaktör Gudrun Nyberg
• Nybyggarnas liv av Rolf Kjellström
• Ovan valven av Robin Gullbrandsson
• Det ockulta sekelskiftet av Per Faxneld
• Historiens ansikten av Kent Andersson
• Crusader Kings av Fria Ligan
• Sails of Glory av Ares Games

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dags igen för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon – lyssnarnas egen storfavorit som i två år toppat antalet nedladdningar. Återigen bänkar sig historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet med energidryck och svettband för att svara på så många lyssnarfrågor han mäktar med på 45 minuter.

Hör om historiska b-kändisar och fantasifoster, om Ragnar Lodbrok och Kung Salomo, om Isabella med de smutsiga underkläderna och verklighetens Kapten Haddock.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 2001 brann den världsberömda medeltidsträkyrkan i Södra Råda ner men efter många års arbete står nu en rekonstruktion snart klar. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius åker till platsen för det speciella kyrkobygget, där medeltida metoder används i såväl stort som smått.

- Det handlar om att lära sig av medeltidens byggmästare, berättar timmermannen Kalle Melin som guidar runt bland 700-åriga yxor och sotade måttband.

Dessutom om hur jakten på själva timret till medeltidskyrkan också blivit en utmaning i Sveriges modernt brukade skogar.

- Att hitta stammar som kan tjäna som 11 meter långa plankor är svårt i skogar som inte fått växa fritt, menar timmermannen Bengt Bygdén.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Järle kvarndamm i Nora kan komma att rivas. Naturvårdsverket vill se bättre livsförutsättningar för musslor och fiskar, men många motsätter sig rivningen. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius tar pulsen på striden om Järle Kvarn, där naturvärden står mot kulturvärden och där ingen lätt lösning tycks kunna skönjas.

Enligt Birgitta Johansen vid Örebro Läns Museum är Järle kvarn ett unikt kulturarv som kan berätta om ett nära tusenårigt bergsbruk, men också om tiden då Järle höll på att bli en viktig svensk stad. Hembygdsrörelsens Eva Järliden befarar att den levande landsbygden som Järle hjälpt till att skapa i trakten nu hotas, och får medhåll av keramikern Moa Rudebert som har sin verksamhet och ett café vid Järle.

- Jag tror att det kommer att komma färre besökare om dammen rivs och den här miljön förändras, säger hon.

Naturvårdsverkets Maria Tiricke menar att myndigheten är tvungen att agera för att förbättra situationen för Järleåns hotade djurarter. I veckan går fristen ut för att komma med synpunkter i ärendet som nu hamnat hos Mark- och miljödomstolen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SR-spanaren och arkeologen Jonathan Lindström är aktuell med en ljudbok om sexets historia, från Aylas erfarenheter i Grottbjörnens folk, via snuskiga stenyxor och hällristningar till närtidens kamp för preventivmedel. Men kan vi egentligen lära oss av historien i det här fallet?

Och så handlar det om hur Andra världskriget bara fortsatte, även i Europa, även efter att freden formellt undertecknats. De sista tyska soldaterna lade inte ner vapnen förrän i september 1945 – på Svalbard!

Och så reder Dick Harrison ut hur spanjorerna kunde besegra det mäktiga aztekerväldet för 500 år sedan.

Programledare Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Två franska kvinnliga historiska fixstjärnor står i fokus denna vecka. Det har gått 100 år sedan Jeanne d’Arc förärades helgonstatus, och hennes resa från visionär, krigare, crossdresser och kätterska till helgon är en makalös resa som än idag präglar fransmännen. Tobias Svanelid granskar helgonets status inför hundraårsdagen tillsammans med Dick Harrison.

Dessutom uppmärksammas 1700-talets dyraste party – Marie Antoinettes bröllop med den franske kronprinsen Louis Auguste. Fyrverkerier, festbanketter och ett sprillans nytt operahus i Versailles markerade starten på ett komplicerat äktenskap och början till slutet för den franska monarkin berättar historikern Jonas Nordin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Karnevalsstämning på Kungsgatan och jubelrubriker i dagstidningarna. Det har gått 75 år sedan andra världskriget tog slut i Europa, men hur upplevdes egentligen freden och den sista nervkittlande krigsmånaden? Tobias Svanelid samtalar med historikerna Yvonne Hirdman och Klas Åmark för att närma sig känslorna av hopp och lycka, men också skam, ångest och insikten om att Sverige hade kunnat göra mer.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken som är världens äldsta byggnad som fortfarande är i bruk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historien handlar bara om kungar och krig menar somliga, men även om det inte stämmer intar kungarna en särställning i historien. Det menar Erik Petersson som nu skriver kungarnas världshistoria. Tobias Svanelid träffar honom för att förstå varför vi över huvud taget har kungar, hur de legitimerat sin makt och vad de betyder för oss idag.

Karin Tegenborg Falkdalen är senare i vår aktuell med sin bok om drottningarnas historia. De svenska drottningarna, från 1500-talet och framåt, förväntades vara moderliga, omhändertagande och plikttrogna och än idag styrs drottningrollen delvis av femhundraåriga ideal.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kungafientligheten i Sverige – hur nära det egentligen var att Sverige fick en revolution liknande den i Frankrike och vad Ankarström egentligen ville med sitt kungamord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På trettio meters djup i Stockholms skärgård ligger en skatt av järn. Marinarkeologerna jublar över fyndet som bland annat kan berätta om den ovanliga båttypen holk och Gustav Vasas ambitioner, men högre jublar bergshistorikerna som i skeppslasten fått helt nya ledtrådar till Sveriges viktigaste exportvara. Tobias Svanelid träffar marinarkeologen Jim Hansson och bergshistorikern Catarina Karlsson för att få reda på mer om nyupptäckta Osmundvraket.

Dessutom uppmärksammas slutet på Lapplandskriget – Finlands tredje krig under andra världskriget, som avslutades med ett ikoniskt fotografi som än idag slår an en sträng hos många finländare.

Och så reder Dick Harrison ut frågan om vad det egentligen var för krig Sverige utkämpade mot Storbritannien på 1810-talet, som räknas som världshistoriens oblodigaste.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Latin, tyska, franska, italienska och svenska pryder väggarna i stormaktstida barockpärlan Skokloster. Tobias Svanelid besöker slottet för att försöka förstå vad alla dessa språk betydde för slottets invånare och hur väl man egentligen kunde läsa och tala dem. Språkforskaren Susanne Tienken menar att de målar upp ett språkligt landskap som gör att vi kan komma 1600-talsmänniskan närmre och bättre förstå hur Sverige försökte ta en plats i världen som nybliven stormakt.

Dessutom om kommande dokumentärserien Guldfeber på SVT Play, berättelsen om stölderna på Kungliga Myntkabinettet – Sveriges största kulturarvsbrott genom tiderna.

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de tyska områdena Pfalz och Zweibrücken som på ett mycket krångligt sätt tillhörde Sverige på 1600-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dammiga pergament och malätna böcker utgör en bortglömd kulturskatt i våra kyrkor. Idag är riskerar de att slängas som skräp, men i ett aktuellt forskningsprojekt försöker historikern Martin Kjellgren inventera de svenska kyrkornas bortglömda kulturskatter i form av några av våra äldsta och mest värdefulla böcker. I tornrum, sakristior och pastorsexpeditioner hittar han 1400-talsvolymer och malätna offentliga kungörelser som utgör ovärderliga delar av vårt kulturarv.

Dessutom om ikoniska statyn Venus de Milo som hittades för exakt 200 år sedan, och om varför just Karl XII och inte Gustav II Adolf kom att bli vår hjältekung nummer ett.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Askungen, Gustav III och Casanova älskade dem och de har blivit symboler för 1700-talets uppsluppna festande. Följ med Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid på maskeradbal på Stockholms slott, i Gamla Stan och vid Kungsträdgården, bland utklädda grekiska gudar, galna tidningskostymer och eldfesten som var Sveriges största maskerad.

Dessutom om 1700-talets kanske mest ikoniska politiska slagord – frihet, jämlikhet och broderskap. Men vem myntade egentligen begreppet och vad betyder det för oss idag, undrar en lyssnare. Historieprofessor Dick Harrison vet svaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad väljer museer att visa och berätta och vad väljs bort? De senaste åren har sydstatsgeneraler, Richard Wagner och Zarah Leander blivit ifrågasatta. Många museer har valt att rensa i sina samlingar, att repatriera och utrangera föremål som anses problematiska. Hur denna process går till undersöks nu av författaren Stefan Bohman, aktuell med boken Skelett i garderoben.

Dessutom om vad som händer när museet ägnar större kraft åt sina caféer och museibutiker snarare än själva utställningarna.

Och så reder Dick Harrison ut om Gustav Vasa egentligen var en landsfader eller tyrann.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetenskapsradion Historias första livepodd på Historiska museet träffar lyssnarna och publiken historikern Annika Sandén som letar efter 1600-talets få ljuspunkter. I skuggan av farsoter och krig försökte nämligen 1600-talssvensken roa sig så gott det gick, och i sin aktuella bok Fröjdelekar hittar hon mängder av exempel på lekar, hyss och högtider som gjorde tillvaron mera dräglig. Ibland kunde dock lekarna gå för långt, som när snöbollskastningen i Jämtland 1666 slutade i blodbad.

Dessutom berättar arkeologen Jonas M Nordin om hur stormaktstidens Sverige såg på och behandlade sina samiska medborgare, en historia om både fredlig samexistens och maktmissbruk.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Narrar, hovdvärgar och clowner. Alla har de försökt roa oss och få oss att skratta, samtidigt som historiens dom över dem ofta varit hård. Först nu belyses komikernas historia i en aktuell bok av historikern Peter K Andersson. Tobias Svanelid pratar med honom för att lära känna några av historiens dolda lustigkurrar, som inte sällan burit ett stort mörker inombords.

Dessutom reder Dick Harrison ut när historiens kungar och drottningar slutade leda sina trupper i fält.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Årsta Slott spelar återigen Fredrika Bremers pappas flöjtur, precis som det gjorde för drygt 200 år sedan. En snillrik och komplicerad mekanisk musikmaskin, 1700-talets jukebox, där förmögna svenskar kunde byta låtar precis som vi idag gör spellistor på våra musikappar. Vetenskapsradion Historia dyker ner i flöjturets klingande värld.

Dessutom uppmärksammas initiativet att föra ut den glömda svenska musikhistorien i ljuset. Bernt Malmros är musikern som ägnat en stor del av sitt liv i arkiv för att leta fram en bortglömd svensk musikhistoria från 1600-talet fram till 1800-talet och tycker att det är viktigt att vi idag får ta del av musiken som en gång var svenskarnas greatest hits.

Du kan lära dig mer om det musikhistoriska projektet Musik Tre Sekler här.

Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om hur mycket vi egentligen hatat danskarna efter de ständiga krigen mellan Sverige och Danmark.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För hundra år sedan var det isolering som gällde för många av landets fångar. Det så kallade Philadelphiasystemet stipulerade att internerna skulle sitta tre år i total avskildhet från andra fångar, men verkligheten såg annorlunda ut. I en aktuell avhandling visar historikern Viktor Englund hur knackningar i väggarna och hemliga lappar skapade ett fångsamhälle som inte skulle finnas.

Dessutom svidar Tobias Svanelid på sig 20-talskostymen för att gå på Svenska Amerikalinje-baluns på Sjöhistoriska museet. Inspirerade av ett av Sveriges mest ikoniska företag lockades hundratals historiefestare till museet för att dansa och låtsas leva i marin lyx.

Och så svarar Dick Harrison på frågan varför man hurrar tre och inte fyra gånger i Lund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I februari 1920 fiskades en ung kvinna upp ur en kanal i Berlin. På sinnessjukhuset hon hamnade påstod hon att hon var Anastasia, den enda överlevande av den arkebuserade siste ryske tsarens barn. Tobias Svanelid pratar med historieprofessorn Klas-Göran Karlsson för att ta reda på vad som egentligen hände med tsarfamiljen och hur Anna Andersson, den mest kända av alla Anastasiakopior, förde sin kamp för erkännande.

Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om Asterix – hur trovärdiga är egentligen Asterixalbumen enligt en historiker?

Vill du höra hela sändningen från Radiohuset där bland annat Vetenskapsradion Historia firade sitt 20-årsjubileum. Klicka här!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 13 februari 1945 drog flyglarmet igång i tyska staden Dresden. Ett dygn senare skulle minst 25 000 människor ha omkommit i brandbombernas lågor och av kulturstaden vid Elbe återstod bara rykande ruiner. Tobias Svanelid diskuterar bombningen av Dresden, ett av världskrigets stora tvisteämnen, med historikern Lars Ericson Wolke.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan välkänd brandkatastrof, den på Stockholms Slott 1697, och vad den branden innebar för vår kunskap om svensk historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I februari 1945 träffades USA:s, Storbritanniens och Sovjetunionens ledare i Jalta för att bestämma om världens öde efter kriget. Men det var tre stormakter som drog åt helt olika håll, och Tobias Svanelid träffar historieprofessorerna Kent Zetterberg och Kristian Gerner för att ta reda på hur och om man över huvud taget kunde enas vid Jalta. Dessutom diskuterar man frågan om hur vi än idag lever i svallvågorna av besluten vid Jalta för 75 år sedan.

Vi får också en rapport från arkeologen Richard Holmgren som var den förste som häromåret skidade till mytomspunna Dyatlovpasset i Uralbergen. Den oförklarliga Dyatlovolyckan 1959 har nu återigen börjat utredas av ryska myndigheter, men Richard Holmgren har en egen teori som han bättre tycker förklarar ett av 1900-talets största mysterium, när nio skidåkare omkom i det vintriga passet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 75 år sedan sänktes det tyska fartyget Wilhelm Gustloff av en sovjetisk ubåt i vad som räknas som den värsta fartygskatastrofen i världshistorien. Mer än 9000 människor, många av dem barn, gick under i det iskalla vattnet och tiotusentals fler skulle följa med i djupet under de sista krigsmånaderna 1945, då Östersjön förvandlades till Dödens hav. Tobias Svanelid träffar fartygshistorikern Claes-Göran Wetterholm som berättar om de gripande fartygstragedierna vårvintern 1945.

Dessutom granskar vi bioaktuella storfilmen 1917, och så förklarar Dick Harrison hur nazisterna kunde motivera att lägga stora resurser på judeutrotningen mitt under brinnande världskrig i veckans lyssnarfråga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi sover en tredjedel av våra liv, men trots det har våra drömmar sällan stått i fokus för historisk forskning, trots att de inte sällan påverkat våra liv. Först nu börjar olika forskarlag undersöka drömmarnas historia och hur olika vi förstått och tolkat drömmar under de senaste tvåtusen åren. Tobias Svanelid träffar forskarna som undersöker allt ifrån antikens Freud – Artemidoros av Daldis – till häxprocessernas mystiska drömresor och den fruktansvärda Maran som red gårdsfolket om natten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 150 år sedan grundades Standard Oil, företaget som skulle bli ett av världens största och vars grundare John D Rockefeller skulle bli världens rikaste. Vetenskapsradion Historia träffar teknikhistorikern Jacob Nordangård som berättar företagets och familjens historia och hur familjeförmögenheten växlades till kulturellt och politiskt kapital och hur oljepengar idag används inom miljörörelsen.

Dessutom uppmärksammas projektet Den arga historikern som vill göra historikerna mer synliga i samhällsdebatten. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om huruvida rika personer hade lättare att klara sig undan pesten än fattiga.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. 20 år och närmare 900 program senare träffar Magnus Viktorin programledaren Tobias Svanelid för att diskutera programmets historia och höjdpunkter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. Två decennier och nära 900 program senare firar programledaren Tobias Svanelid att hans program fyller 20 år. Häng med på en nostalgikavalkad och få reda på vilka stora genombrott den svenska historiska och arkeologiska forskningen har gjort de senaste tjugo åren. Sveriges historikers Brangelina-par: Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson guidar i den aktuella forskningen och diskuterar hur historiens roll förändrats i Sverige från år 2000 till idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av 1900-talet byggdes uppemot 70 backhoppningsbackar i södra Sverige. Enorma ingenjörskonster låg bakom de prestigefulla anläggningarna som på sin tid drog tiotusentals åskådare. Idag söker arkeologen Magnus Ljunge efter backarnas borttynande rester för att förstå vad de kan berätta om folkhemmets Sverige. Urban Björstadius vandrar med honom uppför Bragebacken i Slottsskogen i Göteborg.

Dessutom om 2019 års tio viktigaste arkeologiska upptäckter, och hur det kommer sig att Närke blivit ett så bortglömt landskap i svensk historieskrivning.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Runmysterier i Hälsingland, arkens ankarstenar vid Ararat, gigantiska katedraler i Mattisskogens Dalsland och vandringar längs murarnas mur i England. Vetenskapsradion Historia har haft ett händelserikt år och sammanfattar sin rapportering i årets krönika. Återse platserna som programmet besökt, eller passa på att få ett smakprov av det du kanske missat av historieåret 2019.

Dessutom hinner Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om de svenska jultraditionerna, och vad i dem som egentligen är kristna och inte hedniska.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Singapore fyller 200 år gör man upp med sin historia. Den brittiska kolonialtidens hjälte Sir Thomas Stamford Raffles har fått konkurrens av många andra människor som har haft del i den supermoderna djungelstadens utveckling och för historikern Peter Borschberg vid Singapores Nationella Universitet är det lite av ett mysterium att Rafflesstatyn fortfarande står kvar i staden.

Tobias Svanelid undersöker Singapores modernare historia och hur den nu omvärderas, och dyker också ner i Singapores traumatiska andravärldskrigshistoria – i Slaget om Singapore som Churchill kallade för Storbritanniens värsta militära nederlag genom historien.

Dessutom testar Tobias den buginesiska stridskonsten med förgiftade svärd som kan berätta en helt ny historia om Singapores tidigare okända kulturarv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid besöker 200-årsjubilerande Singapore men hittar en stad som har 700-åriga anor. Mitt bland supermoderna skyskrapor och myllrande global handel döljer sig en medeltida högkultur, vars arkeologiska lämningar och historiska vittnesbörd nu ådrar sig singaporianernas intresse. Följ med till malajernas, balinesernas, portugisernas och holländarnas metropol längs den maritima sidenvägen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har varit en biografitung höst och det smittar av sig på Vetenskapsradion Historias julklappstips. Hör Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsa om läsning om maktgalna drottningar, grötrimmande nobelpristagare, liderliga 17-åringar och en ständigt fascinerande Bellman. Dessutom om tomteblossindustrier, den mystiska bronsåldern och ständigt bortglömda Korea.

Och så testar Spelpanelen två 1800-talssimuleringar, dels kring stormaktsstridernas Afghanistan och slaverimotståndets USA.

Böcker och spel som du hör om i programmet:

• "Jag vill sätta världen i rörelse" av Anna-Karin Palm
• "Bellman. Biografin" av Carina Burman
• "Mamsell Bohmans fall" av Rebecka Lennartsson
• "Historien om New York" av Henrik Berggren
• "Små industrier - hundra år i Göteborg" av Gudrun Nyberg, Wanda Klintberg och Johannes Daun
• "Himmelsskivan från Nebra" av Harald Meller och Kai Michel
• "Tisdagar med tolfterna" av Lisbeth Håkansson Petré
• "Winston Churchill - de tvåhundra bästa citaten" red Andreas Nyberg
• "Andra Världskriget i Sverige" av Lars Gyllenhaal
• "Koreakriget" av Artur Szulc
• "Korea - en civilisation i kläm" av Lars Vargö
• "Lovisa Ulrika - konst och kuppförsök" av Claes Rainer
• "Trogen in i döden" av Catarina Lundegårdh
• "Pax Pamir" av Cole Wehrle
• "Freedom" av Brian Mayer

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För exakt 300 år sedan halades en död kropp upp ur Falu koppargruva. Mannen såg ut som om han omkommit helt nyligen, men en äldre kvinna kunde berätta att det rörde sig om Fet-Mats Israelsson som försvunnit i gruvgångarna drygt 40 år tidigare. Vetenskapsradion Historia berättar den smått osannolika och kusligt romantiska historien om Fet-Mats, som kom att fascinera en hel värld och som inspirerat såväl Carl von Linné som Richard Wagner.

Dessutom förklarar Dick Harrison hur det hade kunnat gå till att Sverige hade blivit muslimskt på vikingatiden.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne reser vidare längs tvåtusenåriga Hadrianus mur för att ta reda på hur den romerska muren än idag påverkar britterna. Idag är muren ett av landets främsta turistmål där kylskåpsmagneter och gosedjur ska öka förståelsen för Storbritanniens romerska arv. Men muren har också alltid varit en mäktig symbol som nu i Brexittider börjar omtolkas, från att ha symboliserat britternas imperium som arvtagare till det romerska till att idag handla om de underkuvade kelternas obändiga strävan efter frihet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne till Hadrianus mur i norra England. Tvåtusen år efter att den byggdes är den fortfarande Storbritanniens största byggnadsverk som idag kan berätta om livet vid Romarrikets yttersta utpost, om mångkulturella möten, om kalasinbjudningar och om soldatliv, men också om vad muren kan berätta om vår egen tids syn på vad som är England och vad en mur gör med vår syn på gränser och kulturer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och så lär vi känna The Forty Elephants!

I november 1919 utkom Evert Taubes vissamling ”Sju sjömansvisor och Byssan Lull” – visdiktarens första alster som markerade starten på Taubes långa bana som visartist och på hans inflytande över den svenska vistraditionen. Vetenskapsradion Historia diskuterar händelsen och inflytandet med musikvetaren Johanna Broman Åkesson.

Dessutom återvänder vi för sista gången till Londons skuggsida, där Tobias Svanelid och Peter K Andersson bekantar sig med ”The Forty Elephants” – de kvinnliga snattarna som gjorde ständiga räder på varuhuset Selfridges på jakt efter pälskappor, pengar och status.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om var Sveriges statsmän egentligen hittade inspirationen till den smått revolutionerande författningen för 300 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Halloween väcker spökena till liv varje år, och samma förmåga hade förra sekelskiftets spiritister. Vetenskapsradion Historia träffar historikern Julia Falk som undersöker spiritisternas gyllene era, då andekommunikation och psykografer var högsta mode. Och så reder vi ut i den komplicerade historien från 1700-talets animala magnetism, via hypnosen och dagens psykoanalys.

I vår serie om Londons skuggsida guidar Peter K Andersson runt i det fattigaste Spitalfields, no-go-zonen som stod i fokus i en stor fattigdomsundersökning.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1747 ställdes snickardottern Lena Cajsa Bohman inför rätta i Stockholm. Därmed nystades Stockholms undre värld med så kallade nattlöperskor och kopplare upp och Vetenskapsradion Historia tar pulsen på Bellmans syndiga huvudstad tillsammans med Rebecka Lennartsson, författare till aktuella Mamsell Bohmans fall.

Dessutom besöker Tobias Svanelid Londons Cleveland Street, platsen för en omtalad skandal 1889 som avslöjade homosexuella prostituerade med relationer högt upp i den brittiska aristokratin. Historikern Peter K Andersson guidar vid ytterligare en av det viktorianska Londons skuggsidor.

Och så reder Dick Harrison ut varför vi egentligen skiljer mellan vendel- och vikingatid inom svensk historieskrivning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Falköpingsbygden finns spåren av en av de mest ikoniska brytningstiderna i Sveriges historia – när den hedniska vikingatidens runor ersattes av den nya kristendomens latin. Men runforskaren Alessandro Palumbo och latinaren Anna Blennow menar att inskrifterna i bygdens många stenhällar visar hur båda skriftspråken samexisterade och inspirerade varandra, vilket också ger en helt ny bild av 1100-talets Sverige. Följ med Tobias Svanelid på en road trip runt Västergötland på jakt efter spåren.

Dessutom fortsätter serien om livet på Londons skuggsida med historikern Peter K Andersson. På puben Ten Bells hittade Jack the Ripper tre av sina offer och länge huserade ett litet Rippermuseum i byggnaden. Men om man vänder blicken bort från mördaren, mot offren, framträder en oväntat detaljerad bild av stadens skuggsida.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 8 oktober 1919 landade för första och enda gången en zeppelinare i Sverige. Förhoppningarna inför det nya flygande miraklet lockade stora massor till Gärdet i Stockholm och tidningarna skrev att Sverige snart skulle inlemmas i zeppelinarnas världsomspännande luftnätverk. Så blev det aldrig och Tobias Svanelid träffar flyghistorikern Karl Rönn för att förstå varför.

Dessutom inleds en serie om Jack the Rippers London, om livet i Londons skuggsida under det brittiska imperiets viktorianska storhetstid. Historikern Peter K Andersson har intresserat sig för gatuliv, ficktjuvar, skandaler och seriemördare i 1800-talets London och guidar runt på platserna som en gång var Londons ruffigaste.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1903 drog Svenska Vegetariska Föreningen igång sin verksamhet för att få svenskarna att äta mer grönsaker, frukt och nötter, och skippa inte bara kött utan också helst alkohol, tobak, kaffe, te och kryddor. Några som tidigt hakade på den vegetariska trenden var tidens kvinnliga bantare, som förväntades äta mest frukt och grönt och hoppa över kaffet. Tobias Svanelid träffar historikerna Marie Jonsson och Emma Hilborn för att diskutera vilka de första vegetarianerna var och hur de hoppades att världen kunde förbättras om alla bara åt vegetariskt.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga med freden i Brömsebro 1645, när Halland tillföll Sverige på 30 år. Var det en enda dansk som verkligen trodde att Sverige skulle lämna tillbaka landskapet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur lät det när vikingarna läste högt för varandra ifrån runstenarna? Runologen Maja Bäckvall har läst in mängder av Sveriges runinskrifter för att alla nu ska få möjlighet att ta del av ett tusenårigt språk, och Vetenskapsradion Historia har träffat henne för att diskutera hur man kan veta hur vikingarna pratade.

Vill du själv botanisera bland Riksantikvarieämbetets inlästa runor når du dem via denna länk.

Dessutom om vålnadernas historia som nu skärskådas i förra årets Augustprisvinnare Magnus Västerbros nya bok. Än idag tror upp emot 40 procent av alla svenskar på spöken, men hur kommer det sig egentligen?

Och så haussar Dick Harrison den baktalade kung Erik av Pommern, intensivt illa omtyckt av mellanstadielärare Sverige runt, men som nu är värd en upprättelse.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan under vikingatiden var vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren genom Telge en av Sveriges viktigaste och efter att den slammat igen försökte mängder av kungar gräva en kanal på platsen. Först 1819 blev Södertälje kanal verklighet och Vetenskapsradion Historia besöker den 200-åriga livsnerven för att höra om äldre kanalbyggen, om kringelgummor och hur kanalen påverkat Södertälje som stad.

Dessutom om vad som hände med vård, skola och omsorg i 1500-talets Sverige när Gustav Vasa stängde alla kloster i samband med reformationen. Dick Harrison målar upp en mörkertid, inte minst för bildningsnivån i landet, men också för alla munkar och nunnor som plötsligt blev flyktingar i sitt eget land.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skelögda ugglor och halshuggna troll är några av motiven på de drygt 2 300 vapensköldar som hänger i Riddarhuset i Stockholm. Den svenska adelns grafiska profiler har nu hamnat under luppen när heraldikern Magnus Bäckmark som förste forskare skärskådat detta bortglömda kulturarvs estetik och historia. Vetenskapsradion Historia följer med honom till Riddarhuset för att fascineras av både vackra och tokfula motiv.

Dessutom om att den svenska stormaktstiden nu måste omvärderas efter att historikern Svante Norrhem undersökt de enorma summor som Sverige erhöll av Frankrike. Under närmare 170 år var Sverige närmast en klientstat till Frankrike, där närmare 20 procent av svensk ekonomi bestod av franska subsidier. Tobias Svanelid undersöker hur förhållandet påverkade länderna och hur mycket av den svenska stormaktstiden som egentligen var fransk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Edsleskog i Dalsland gräver arkeologerna nu ut vad som en gång verkar ha varit en av Sveriges största medeltidskyrkor, och kanske också den äldsta som byggts i tegel, 1200-talets high-tech-material. Tobias Svanelid reser dit för att höra historien om den märkliga och bortglömda kyrkan som grundlades på platsen för ett prästmord och dessutom kan ha varit Skarabiskopens försök att lägga beslag på det vilda Dalsland.

Dessutom om sjudagarsveckan – idag ett välkänt koncept runt hela världen, men hur gammal är egentligen veckans historia? Dick Harrison vet svaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1919 drog Axel Wenner-Gren igång företaget som skulle komma att städa rent i folkhemmet Sverige och samtidigt göra sin grundare ofantligt rik. Författaren Ronald Fagerfjäll har färdigställt Electrolux jubileumsbok och guidar runt bland hundraåriga dammsugare och kylskåp. Men Wenner-grens sista projekt skulle bli ett fiasko, i Wennergrenland i British Columbia krossades de flesta av entreprenörens drömmar berättar den kanadensiske historikern Frank Leonard.

Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Julius Caesar fått gå på plankan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För exakt 350 år sedan tändes eldarna vid Österdalälvens strand i Mora. 17 människor skulle mista livet i en av de blodigaste häxprocesserna i Sveriges historia. Tobias Svanelid reser till platsen för att tillsammans med historikern Soili Olli försöka förstå varför häxprocesserna fattade greppet om Sverige och vad som egentligen hände i Mora i augusti 1669.

Dessutom svarar Dick Harrison på alla femåringars stora bryderi – har enhörningar funnits på riktigt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Romarrikets fall och kladdiga kirurgiska ingrepp är några av ämnena som intresserat sommarens bokpratare i Vetenskapsradion Historias traditionsenliga boktipsprogram. Hör om tipsen som gör dig nylärd om etrusker, kyrktak, ransoneringsmat och korsettkrig. Och missa inte tipsen på vilka historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar. Två guldklimpar har vaskats fram ur den digra historiska brädspelshögen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Böckerna och spelen som du hör om i programmet är:

• Martin Kylhammar – Ett hemligt liv
• Lindsey Fitzharris – Konsten att skära i kroppar
• Kyle Harper – Roms öde
• Barbro Santillo Fritzell – Myternas etrusker
• Allan Klynne – Antikens sju underverk
• Kajsa Nyström Rudling – Mellan himmel och helvete
• Tomas Andersson och Peter Sandberg – Göteborgs historia
• Martin Giertz – Så bodde officerarna
• Folke Schimanski – Mat: en krigisk historia
• Henric Bagerius – Korsettkriget
• Gary Grady, Suzanne Goldberg och Jérôme Ropert – Sherlock Holmes Consulting Detective: Jack the Ripper & West End Adventures
• Matt Leacock och Paolo Mori – Pandemic Fall of Rome

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är återigen dags för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågespecial, där historieprofessor Dick Harrison tar sats i startblocken för att svara på frågor om allt ifrån ormkulter till långbågar, från Pippi Långstrump till färgen orange. Och dessutom reder ut huruvida Napoleon någonsin har funnits.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De kom från havet. Hundratals ryska galärer som stävade in mot Stockholms skärgård sommaren 1719. Vetenskapsradion Historia letar efter spåren av ryssarnas våldsamma plundringsräd och undersöker hur denna traumatiska händelse än idag påverkar skärgårdsbefolkningen.

Dessutom berättas om Slaget vid Stäket, den våldsammaste drabbningen mellan svenskar och ryssar under sommaren 1719 och som gått till historien som slaget då Stockholm räddades från att gå samma öde till mötes som skärgårdsöarna. Men vad hände egentligen vid Baggenstäket och vilka krigsmål hade ryssarna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 1719 bröt helvetet lös i Stockholm. Hundratals män, kvinnor och barn samlades spontant under en helg för att kasta sten, vandalisera och plundra ett antal hus på Södermalm där prostituerade kvinnor hade sina hem. Tobias Svanelid vandrar i samma kvarter 300 år senare tillsammans med historikern Mats Berglund för att försöka förstå vad som hände och vad som orsakade det så kallade Södermalmsupploppet.
Dessutom stiftar vi bekantskap med Stockholms första ungdomsgäng - kväsarna. På 1890-talet väckte de såväl fruktan som glada skratt, där kväsarkvantingarna och rynkorna drog omkring med utsvängda byxor och bredbrättade hattar. Peter K Andersson har studerat kväsarnas dolda historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eken har under tusen år varit ett träd som väckt extra starka känslor bland oss svenskar. Under medeltiden skyddades träden och dess ollon, Gustav Vasa förbjöd bönderna att hugga ner ekar när han ville bygga Sveriges flotta och 1819 skickades Johan Aron af Borneman ut för att inventera det krisande behovet av ekar inom militären. Tobias Svanelid vandrar runt på Djurgården tillsammans med historikern Gunnar Wetterberg, aktuell med boken Träd - en vandring i den svenska skogen, för att diskutera ekens kulturhistoria.

Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om européerna också blev sjuka när de kom till Nya Världen eller om det bara var de amerikanska urinvånarna som dog?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid Landsortsfarleden som leder in mot Södertälje hamn dyker nu marinarkeologerna efter historiska lämningar i syfte att kartlägga kulturarvet på bottnen innan det muddras bort. Tobias Svanelid följer med på dykbåten Nessie och ner i djupen för att höra om sjunkna fartyg, rester efter sjökrogar och fyndet av en bortglömd torped som ger en ny bild av filmen Sound of Music!

Dessutom reder Dick Harrison ut frågan om huruvida relationen mellan män och kvinnor var mer jämställt före industrialiseringens tidevarv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Ersk-Matsgården i Hassela i Hälsingland finns mängder av märkliga runor, de flesta helt nyligen upptäckta och nu tolkade av Anna Björk och hennes fjärdeklasselever i Hassela. Runorna visar sig vara identiska med de man hittat på den mystiska Kensingtonstenen som 1898 hittades i Minnesota och som har hävdats bevisa att nordbor besökt Nordamerika på 1300-talet.

De nyupptäckta och dechiffrerade runorna från Hälsingland ger nu en klarare bild av Kensingtonstenens historia.

Dessutom besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om huruvida fenicier kan ha rest till Botswana för att grunda en stad där under antiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren fortsätter sin resa i Armenien på jakt efter kulturhistoriska spår efter Noa och arken. I Areni besöker de grottan som visat sig innehålla spåren efter världens äldsta vinframställning. 6000 år gamla vinkar blandat med gravar, halshuggna människor och fladdermusavföring.

Var det Noas vin som framställdes här? Vad betydde vinet i urgamla ritualer och hur kan det ha smakat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid reser tillsammans med arkeologen Richard Holmgren till Armenien i jakt efter dom historiska spåren efter Noas ark. Uppe på högplatåerna finns rester efter ett märkligt bronsåldersmonument, Zorats Karer, som kan hjälpa oss att förstå myterna om Noa och varför just Ararat traditionellt kommit att associeras med arken. Fruktbarhetsmyter, heliga berg, fårskötsel och översvämmande floder är några av rötterna till myterna om Noa, menar Richard Holmgren – myter som sen fått konkret form vid två berg i Anatolien och Armenien. Och vid ett av bergen har man dessutom hittat vad man menar är resterna av arken, en relik som nu förvaras i Armeniens heliga stad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den äldsta listan över världens sju underverk härstammar från 200-talet före vår tideräknings början. Men vilka underverk som fick vara med på listan och om alla över huvud taget ens har existerat råder det delade meningar om. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne, aktuell med boken Antikens sju underverk för att reda ut bland pyramider, hängande trädgårdar och fyrtorn och om man eventuellt kunde segla mitt emellan Rhodoskolossens ben.

Dessutom om Robinson Kruse som nu firar 300 år och genom seklen kommit att etablera en helt egen genre – robinsonaden. Anna Rask har utforskat fenomenet.

Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga som handlar om vem som egentligen pratade grekiska och latin i det romerska imperiet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Maja Hagerman söker historiens trådar och nystar i garnet som format Sverige och alla oss som bor här. Resultatet är kommande boken Trådarna i väven där hon vill diskutera kulturarvets och minnets betydelse för individen och för nationen. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om minne, dåtid och framtid.

Dessutom om hur arkeologiska föremål hotas att hamna på soptippen i dagens utgrävningskultur. Arkeologen Lena Holmquist undersöker nu fenomenet som debatterats livligt de senaste åren och tycker att det finns en fara med att konkurrensutsatta exploateringsgrävningar riskerar att gallra bort en del av vår gemensamma historia.

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de mystiska völvorna från Västerås som i generationer begravts på Tunagravfältet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anklagelserna mot rekordkungen Magnus Eriksson har varit många, men nu, 700 år efter att ha valts till kung, tas han åter till heders.

Han har fortfarande rekordet som den som längst regerat Sverige, medeltidskungen Magnus Eriksson som personifierade 1300-talet i vårt land. Men bråkiga söner, dödliga pestepidemier och homofoba anklagelser från Heliga Birgitta har länge solkat bilden av Magnus Erikssons stormiga regeringstid. Tobias Svanelid ser till att få en sannare bild av rekordkungen av historieprofessorn Dick Harrison.

Dessutom uppmärksammas rekordlånga forskningsprojektet Det Medeltida Sverige som i nära femtio år kartlagt markägande, kyrkflyttar och mycket annat under svensk medeltid. Nyligen färdigställdes kartläggningen av Värmland, men ännu kvarstår kanske 25 år av forskningsmöda innan projektet går i mål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skelett, fågelbon, smyckade tegelstenar och ett nära tusenårigt hantverkskunnande hittar Vetenskapsradion Historia på vinden i Ljungsarps kyrka. Kyrkvinden är en av många som nu inventeras av Göteborgs stift i syfte att kartlägga vad som i praktiken kan vara några av Sveriges allra äldsta rum. En del av kyrkvindarna har stått orörda sedan de byggdes på medeltiden och avslöjar nu täta hantverkarkontakter mellan Sverige, Norge och Danmark men också hur man tänkte kring hållbart byggande för nära tusen år sedan.

Dessutom om förra sekelskiftets romanförfattares besatthet av arkeologi. Virginia Woolf, Agatha Christie, T S Eliot, Arthur Conan Doyle och många fler engelska författare hämtade inspiration ifrån den då unga vetenskapen arkeologi och i en aktuell avhandling förklaras varför.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mars 1919 startades de första fascistiska kampgrupperna i Milano. Målet var tydligt: på gatan skulle den våldsamma kampen föras för den italienska nationens överlevnad. Tidigt samlade rörelsen såväl konstnärer, syndikalister, socialister, nationalister och krigsveteraner. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Lena Berggren för att diskutera den tidiga fascismens spretiga historia och hur Sverige kom att utveckla en alldeles egen variant av fascism, inspirerad av den italienska.

Dessutom om slaget vid Sparrsätra 1247, som enligt Dick Harrison är en av de viktigaste händelserna i svensk historia, inte minst när det handlar om den moderna skattepolitikens födelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rökt bäver med rovor, mandelmjölk, ingefära och torsk. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius testar den svenska medeltidsdieten tillsammans med Marie Schmidt som lever på maten under denna vecka.

Det handlar om att komma närmre medeltiden och att göra dåtiden mer begriplig för oss idag, menar hon, samtidigt som hon är lite rädd för att testa just bävern. Ett djur som ju var medeltidens stapelföda under fastan eftersom den ansågs vara en fisk och därför var tillåten att äta då.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Sverige blev katolskt och inte ortodoxt, trots att vi hade så mycket kontakt österut under kristnandets period i vår historia.

Programledare är Tobias Svanelid.

Recept på Färsk torsk á la jance

Sjud torskfiléer i vitt vin.

Gör en sås genom att mosa mandlar, ingefära och vitlök i en mortel. Späd med vinäger och vitt vin och låt det koka upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Passfrihet, litteraturpris och svenskar som älskar dansk och norsk tv. Nordensamarbetet har gått i vågor de senaste hundra åren, men Nordentanken står sig stark, menar historikern Gunnar Wetterberg och representanter från Föreningen Norden som fyller 100 år i år.

Dessutom om säckpipornas historia, som är så mycket mer än Skottland. Säckpipeentusiasten Pierre Fröberg guidar runt bland bulgariska, italienska och svenska säckpipor och hoppas kunna återuppväcka ett nära på utdött kulturarv.

Och så svarar Dick Harrison på frågan om våra svenska påhittade regentlängder.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och så frågar vi varför 10 000-årig hudfärg har relevans hos dagens tv-publik.

J A Persson vann Vasaloppet 1929. Men eftersom han var fiskesame från Arjeplogstrakten betraktades han knappt som svensk av tidens sportjournalister och skidelit. Och var det ens rättvist att en same, med skidåkningen i blodet som det hette, fick tävla mot ”äkta svenskar”.

Tobias Svanelid och idrottshistorikern Isak Lidström snör på sig skidorna för att diskutera Vasaloppet 1929 och vad det kan berätta om skidåkningens samiska rötter och hur rasbiologiska tankar präglade skidsporten då.

Dessutom om aktuella tv-serien De första svenskarna som med hjälp av gammalt DNA målar upp en ny bild av vår förhistoria. Hur kommer det sig att hudfärgen på en 10 000 år gammal individ kan uppröra dagens tv-publik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Natten till den 23 februari 1944 flög ryska bombplan över Stockholms skärgård, Södermalm och Strängnäs och släppte bomber. Som genom ett mirakel skadades bara ett fåtal personer, men händelsen uppmärksammades stort i andra världskrigets Sverige och allt sedan dess har man sökt förklaringar till vad som hände. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius har träffat ett av vittnena till händelsen som också skadades av bomberna och besöker platserna på Södermalm som drabbades för att utröna vad som hände där för 75 år sedan.

Dessutom om ny forskning om stenålderns jättestenar megaliterna och hur det gick till när européer började bygga gigantiska stenprojekt som Stonehenge och Carnac.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om biskoparnas bråkiga arméer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filmen Mary Queen of Scots är aktuell på svenska biografer och Vetenskapsradion Historia låter drottningexperten Karin Tegenborg Falkdalen granska filmens historiska kvalitéer.

- De är som två motpoler i sin kamp om makten i England och Skottland, men filmen fokuserar kanske lite för mycket på avundsjuka och utseendefixering snarare än de politiska striderna, menar historikern.

Dessutom dyker vi ner bland sjöormar och hundhuvudsmänniskor i de historiska kartorna. Thomas Reinertsen Berg har gått igenom kartornas historia från hällristningarnas och sumerernas tidevarv till vår egen tid och menar att kartor i alla tider har varit en spegel för det samhälle då de tillverkats.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kartritandet i det antika Grekland. Hade verkligen grekerna så dålig koll på vad som fanns bortom Medelhavets vågor?

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Andra världskrigets slutskede gömdes enorma mängder guld och konstskatter av nazisterna – skatter som systematiskt plundrats från erövrade länders centralbanker och av individer som förintats av Tredje Riket. Mycket av skatterna har återfunnits, men inte allt. Journalisten Marcus Wallén har spårat en av naziguldets vägar från Alperna till Sverige och Tobias Svanelid träffar honom för att få reda på mer.

Dessutom tar vi tempen på Sveriges Indiana Jones, arkeologen Richard Holmgren som tillsammans med expeditionskamraten Andreas Liljegren just nu befinner sig i Uralbergen för att komma närmare en lösning på mysteriet kring Dyatlovincidenten 1959, då nio ryska skidåkare oförklarligt dog i de vintriga bergen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Göteborg förbereder sig för sitt 400-årsjubileum som uppmärksammar att staden fick sina stadsprivilegier 1621, men kanske var det redan i januari 1619 som staden kom till? Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Älvsborgs fästning som för exakt 400 år sedan återigen blev svenskt efter att landet betalat ett skyhögt krigsskadestånd. Historikern Håkan Strömberg berättar om Älvsborgs andra lösen och om de första planerna på det moderna Göteborg.

Dessutom reder Dick Harrison ut Norrlands tidiga historia som alltför länge varit bortglömd av svenska historiker.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snart tystnar rösterna som kan berätta om egna fruktansvärda minnen av Förintelsen. Tobias Svanelid besöker den nya utställningen Speaking Memories – Förintelsens sista vittnen på Historiska Muséet i Stockholm där besökaren får ta del av de judiska överlevarnas berättelser om Förintelsen – berättelser som också är en del av Sveriges historia.

Men vad händer med Förintelsen när händelsen förvandlas från ett aktivt minne till att bli historia? Hör museichefen Katherine Hauptman, grundaren för Judisk kultur i Sverige Lizzie Oved Scheja och överlevaren Tobias Rawet som berättar om sin egen barndom i Lodz gettho och koncentrationslägret Ravensbrück.

Veckans lyssnarfråga handlar om vem som historiskt har störst rätt till namnet Makedonien, och Dick Harrison reder ut i namnbråket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sälar skulle hjälp Sverige att skydda sig mot ubåtar under andra världskriget. Vetenskapsradion Historia besöker sälstationen Palmen på Gålö i Stockholms skärgård, en gång en av landets topphemliga militärbaser, som idag förvandlas till en turistattraktion som vill berätta om sälarnas roll i försvaret av Sverige.

Dessutom om människoskeletten från fornborgen Eketorp på Öland. Kroppar som grävdes upp för femtio år sedan, men som först nu analyseras i syfte att ta reda på mer om livet och kanske också striderna vid Ölands mest kända fornborg.

Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur det gick till när Island drabbades av piraträder.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En sprudlande hamn med skeppsbesök från Venedig. Rika biskopar, myllrande tjugondedagsmarknader och vargtokiga jägare. Välkommen till medeltidens Enköping, där arkeologerna nu söker stadens allra äldsta rötter.

Dessutom om svenska vikingaskepp som kanske inte alls var så bra på att genomsegla dom ryska floderna. Tidigare historikers teorier om hur svenska vikingar tog sig till Kiev och Bysans ifrågasätts nu i en aktuell bok.

Och så reder Dick Harrison ut hur det gick till när handelsorganisationen Hansan gick under.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För trehundra år sedan frös tusentals svenska soldater ihjäl i fjällen mellan Norge och Sverige. Karolinernas dödsmarsch var stormaktens Sveriges stora tragedi som frusit sig fast i vårt historiemedvetande och Tobias Svanelid diskuterar händelsen med historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke.

Dessutom tittar vi på de äldsta fotografierna av samer i Sverige. Bilderna som nyss fyllt 150 år är lika knivskarpa idag och ger förbluffande insikter om samernas värld på 1800-talet och idag, menar etnologen Jan Garnert.

Dessutom listar vi 2018 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Följ med oss likt Indiana Jones till egyptiska mumieverkstäder och sjunkna antika skepp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bronsålderskollapser, fånglägerhelvete och unika ögonvittnesskildringar av mordet på Axel von Fersen. När Tobias Svanelid summerar årets historiska år blandas högt och lågt, komik och allvar. Lyssna och återvänd till tågolyckans Getå, tungvattenaktionens Rjukan, reconquistans Covadonga och en alldeles för liten riddarrustning som programledaren pressar sig in i. Och missade du berättelserna när de sändes får du nu chansen att höra om den dråpliga kastmaskinsolyckan och om en drygt 100-årig bulle!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya rön om hjälten Beowulf, livsfarliga istidsutmaningar och ett 400-årigt giftmord har alla en självklar plats under årets julgranar. Allt enligt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid som samlar boktipsarna Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius samt spelpanelen i denna 800:e upplaga av programmet.

Hör om Dalslands historia, om historiska kartor, om 200-årsjubilerande Stilla Natt och få tips om vad du ska ge historienörden i julklapp i år.

De böcker och spel som nämns i programmet är:

• Horet i Hälsta av Jonas Lindström och Karin Hassan Jansson
• Allt är gift, om dödliga ämnen och deras roll i historien av Olle Matsson
• Människan har alltid vandrat av Jeanette Varberg
• Källan på botten av tidens brunn av Anders Kaliff
• Dalslands historia av Dick Harrison
• Geografins makt, tio kartor som förklarar världen av Tim Marshall
• Kartornas historia av Thomas Reinertsen Berg
• Lydia Wahlström av Ingrid Pärletun
• Den kvinnliga tvåsamhetens frirum med redaktörerna Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist
• Träd, en vandring i den svenska skogen av Gunnar Wetterberg
• Väggarnas vittnesbörd av Dominic Ingemark
• Det dunkla pusslet, spionagets historia från Faraos ögon och öron till global nätspaning av Wilhelm Agrell
• Beowulf - den nordiska bakgrunden av Bo Gräslund
• Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne av Lena Kättström Höök
• Neanderthal av Phil Eklund, Sierra Madre Games
• History of the World av Gary Dicken, Steve Kendall och Phil Kendall, Z-Man Games

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 17 december 1918 fattades beslutet som skulle förvandla Sverige till en demokrati. Allmän och lika rösträtt skulle införas i framtida val och i år firas jubileumsdagen med en extrainsatt flaggdag. Men rösträtten var egentligen inte allmän och Vetenskapsradion Historia undersöker vilka grupper som länge skulle fortsätta att stå utanför rösträtten också efter reformerna – socialbidragstagare, kriminella, så kallade sinnesslöa, utlänningar och alla under 23 års ålder. Fia Sundevall och hennes kollegor i projektet ”Allmän rösträtt?” menar att rösträttens begränsningar säger mycket om hur vi ser på demokrati och mänskliga rättigheter.

Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om hur Ungerns förflutna som migrationsmakt präglar det moderna Ungerns inställning till invandring.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Tobias Svanelid och måltidshistorikern Richard Tellström till Gyldene Freden och hör om de svenska krogarnas drygt 700-åriga historia. Det började med enkla tavernor som skulle sätta stopp för våldgästning och utvecklades till syltkokande syltor, stormaktstida hämtmat i gårköken, 1800-talets lyxrestauranger och statliga tredjeklasskrogar med förbud för spritdrickande och varietésång.

Dessutom om den svenska pizzerian som fyller 50 år i dagarna, men det är en födelsedag med frågetecken.

Dick Harrison reder också ut hur historiker genom tiderna förhållit sig till fake news.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått 300 år sedan Karl XII stupade i Norge och Vetenskapsradion Historia undersöker vad krigarkungen kommit att betyda i Sverige allt sedan dess. Och hur var det egentligen med kulknappar och lönnmördare – kommer vi någonsin att få klarhet i exakt vem som sköt kungen? Historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke diskuterar Karl XII med Tobias Svanelid.

Dessutom om de två aktuella svenskutvecklade dataspelen Battlefield V och Crusader Kings II Holy Fury. Hur gör man ett bra historiskt dataspel och hur mycket kan eller måste man tumma på den historiska vetenskapligheten för att få till en givande spelupplevelse? Dice Lars Gustafsson och Paradox Henrik Fåhraeus diskuterar frågorna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 20 november 1918 gick ångbåten Per Brahe under på Vätterns stormiga vågor. Med i djupet följde trollmålaren John Bauer. Tobias Svanelid undersöker vad som orsakade fartygskatastrofen för 100 år sedan och vilka spår av händelsen som finns kvar på Vätterns botten.

Dessutom tar vi reda på vad som är så speciellt med just John Bauers troll. Idag upplever trollen en renässans i böcker och på filmduken och folklivsforskaren Tora Wall forskar kring trollens betydelse i folktron och som turistmagneter.

Dick Harrison besvarar frågan om vad som var Sverige och vad som var någonting annat i det svenska stormaktsväldet på 1600-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trädildos, kyssar och smek skulle ge goda muslimer ett bra sexliv. Åtminstone enligt de arabiska sexualhandböcker som under medeltiden lästes och memorerades av muslimska män i syfte att göra dem till bättre älskare. Pernilla Myrnes forskning om böckerna avslöjar en helt ny syn på arabvärldens syn på homosexualitet och kvinnans roll i sängen.

Dessutom om bioaktuella Overlord som vältrar sig i vår tids omättliga fascination för nazizombies. Medievetaren Eva Kingsepp granskar varifrån våra föreställningar om nazistiska zombier och galen nazistisk mytologi egentligen härstammar.

Och så svarar Dick Harrison på frågan om hur vi länge vi tyckt att det varit bättre förr.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 11 november klockan 11.00 år 1918 lades vapnen ned på västfronten. Första Världskriget var slut, men långt ifrån alla omfamnade freden. Författaren Nils Fabiansson och Tobias Svanelid diskuterar hur fredlig världen blev efter den 11 november 1918 och hur spåren av första världskriget länge kom att prägla Europa, bland krigsfångtransporter i Skåne, av drunknade sjömän som fallit offer för oröjda minor och ett Vilda Västfronten dit få vågade bege sig.

Dessutom om hur vapenstilleståndet och frederna i Versailles och Trianon än idag präglar dagspolitiken i exempelvis Ungern, Nordirland och Mellanöstern.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida Sverige någons in varit ockuperat av främmande makt allt sedan Kalmarunionens dagar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu undersöker arkeologerna hur livet kan ha tett sig vid en svensk medeltidsborg. Vid Biskopstuna i Åkersberga gräver professionella arkeologer och amatörer efter medeltidens fogdar, handelsmän och jungfrur som rört sig kring borgen som en gång var en av Sveriges mäktigaste.

- Det är ju människorna vi är intresserade av, som levde sina liv på och i närheten av Biskopstuna, säger Ann Marie Hållans Stenholm som är en av arkeologerna på platsen.

Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen i fälttåget mot Norge som inleddes för exakt 300 år sedan – stenhårda skorpor. Tobias Svanelid provsmakar skorporna och diskuterar med historieprofessorn Jan Lindegren hur Sverige och svensk krigföring kom att revolutioneras av dom.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den populära medeltidsmyten ”primae noctis” – att lokala adelsmän fick ligga med traktens nygifta brudar.

Recept på Karl XII:s succariebröd:

Använd 2 liter degvätska, inklusive surdeg till 3 kilo osiktat rågmjöl.

Degen jäses i 16 timmar och knådas därefter ut till en limpa som gräddas i ugnen på låg värme, ca 125 grader, i drygt 6 timmar. Brödets innertemperatur skall ha stigit till 96-98 grader.

När limpan har gräddats ska den stå svalt i åtta dagar för att kunna skäras utan att smula för mycket. Använd en rejäl (!) kniv för att skära brödet i tärningar med 2 centimeter sida som sedan torkas på ca 60 graders värme över natten i ugn.

Skorporna förtärs sedan, gärna efter att ha doppats i fransk konjak!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De senaste decennierna har offer för västvärldens kolonialism och slaveri rest till Europa för att få upprättelse, ursäkt och ersättning. Men hur utmäter man en historisk rättvisa, vem är offer och vem ska be om ursäkt?

I Vetenskapsradion Historia diskuterar Tobias Svanelid frågorna med etikprofessorn Göran Collste, aktuell med boken Historisk rättvisa, och Fredrik Segerfeldt, författare till Den svarte mannens börda som vill vända på begreppen kolonialism och slaveri och se dem i ett världshistoriskt perspektiv.

Dessutom granskar vi bioaktuella Halvdan Viking, baserad på Martin Widmarks bästsäljande barnböcker om vikingapojken Halvdan. Lite för mycket Ronja och lite för lite vikingatid tycker arkeologen Kristina Ekero Eriksson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På eftermiddagen den 21 augusti 1701 paraderades över 200 ryska fanor genom gatorna i Gamla Stan. Nu ställs det unika krigsbytet från Slaget vid Narva ut på Armémuseum där besökaren också för första gången får chans att höra hur triumfparaden i Stockholm lät.

- Musik och ljud är ett sätt att komma närmre historien, menar Karin Tetteris, intendent vid museet som låtit historiker och musikvetare fundera ut hur Stockholm kan ha låtit just denna dag, 1701.

I Vetenskapsradion Historia granskar vi hur nära vi kan komma ett 300-årigt gatuljud.

Dessutom berättas om det omtolkade Riddarholmsskeppet, som visat sig spela en central roll i Sveriges historia.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur man tänkte kring tronföljare efter Karl XIII.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 1 300 år sedan möttes kristna och muslimska trupper i ett blodigt slag bland Asturiens berg i norra Spanien. Tobias Svanelid åker till Covadonga, platsen för slaget för att ta reda på vad som egentligen hände här i början av 700-talet och vad platsen kommit att betyda för Spanien.

Traditionellt räknas Covadonga som starten på Reconquistan, den kristna återerövringen av Spanien, och därför har platsen fått en central roll i spansk historieskrivning. Men hur historiker sett på Reconquistan, och på de många hundra år då kristna, muslimer och judar bodde sida vid sida på den iberiska halvön har varierat och ofta färgats av politiska hänsyn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid provar riddarrustningar och stormhattar från 1600-talet i Albert Collins rustningssmedja i Mölnbo. Albert och hans kollegor hoppas nu återinföra rustningssmidet som ett etablerat hantverksyrke i Sverige, med egna gesäll- och mästarprov och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar rustningsmakeriets ädla konst.

Dessutom om tiden då den mångtusenåriga traditionella västerländska medicinen gav vika för modern läkarvetenskap. Idéhistorikern Annelie Drakman har undersökt hur skiftet egentligen gick till när praktiker som åderlåtning och koppning plötsligt sågs som föråldrade och farliga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över 40 personer fick sätta livet till vid tågolyckan i Getå 1918, Sveriges genom tiderna värsta järnvägskatastrof. Vetenskapsradion Historia återvänder till olyckståget, som än idag finns till beskådan på järnvägsmuseet i Gävle och som nu, hundra år senare, ska färdas samma sträcka och vid olycksplatsen minnas de som omkom.

Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa. För trettio år sedan fick den historiska bokutgivningen fart efter Peter Englunds Poltava, och än idag står sig historisk facklitteratur och prosa stark, menar förlagschefen Erik Osvalds på Historiska Media.

Och så reder Dick Harrison ut missförstånden kring den spanska inkvisitionen. Det var knappast den hänsynslösa mordmaskin som 1500-talets propagandister och Monty Python velat göra gällande.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion Historia bänkar sig i biofåtöljen för att granska två aktuella filmer. Historieprofessorn Roddy Nilsson reder ut hur jobbigt det egentligen var att sitta fången på Djävulsön, den fruktade franska fångkolonin där Papillon hamnar i filmen med samma namn. Och varför inrättades fångkolonier över huvud taget?

Dessutom om bioaktuella Alpha, där en stenålderspojke blir bästis med en varg och därmed inleder en mångtusenårig relation mellan människan och hunden. Men vad säger egentligen forskarna om filmens teorier och vad vet vi idag om hur hundens domesticering gått till?

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida romarna motionssimmade i sina romerska bad.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nödårens Sverige på 1860-talet kan berätta mycket om hur ett samhälle fungerar i en extrem krissituation. Författaren Magnus Västerbro har undersökt missväxtens och svältens Sverige och hittar flera paralleller mellan det samhället och dagens.

- Det är när ett samhälle hamnar under stress som man märker hur det ser på vilka människor som är värda något och vilka som inte är det, säger han.

Dessutom om det kvinnoförtryckande systemet med reglementerad prostitution som upphörde för 100 år sedan. Ett system som påstod sig vilja skydda svenskarna från könssjukdomar, men som i praktiken lade all skuld på kvinnorna.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 200 år sedan stävade hjulångaren Amphitrite på sin jungfrutur till Drottningholm. Det markerade starten för Sveriges första reguljära ångbåtstrafik, en händelse som nu firats stort med en ångbåtsparad längs samma rutt. Tobias Svanelid hoppar ombord för att undersöka ångbåtens framgångsrika historia och nutida charm.

Dessutom om det misslyckade försöket med ett svenskt ångflygplan. Nyligen hängdes Flugan upp i Tekniska museets entréhall, uppfinnaren Carl-Richard Nybergs försök att komma upp i luften med hjälp av en ångdriven flygmaskin. Flyghistorikern Carl Rönn berättar om experimenten, och varför Flugan aldrig fick luft under vingarna.

Och så svarar Dick Harrison på frågan om jesuiterna verkligen var så onda intrigmakare som populärkulturen velat göra gällande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den allierade förlusten vid Arnhem under Operation Market Garden under september 1944 var en dåligt planerad katastrof enligt författaren Antony Beevor, som nu är aktuell med en historik över slaget som vill tvätta bort ett äldre heroiskt skimmer.

Dessutom om de dryga 1 500 svenska medborgare som stred i den amerikanska krigsmakten under andra världskriget, men vars historia berättas först nu av författaren Lars Gyllenhaal.

Och så besöker vi de aktuella arkeologiska utgrävningarna vid Norrtil vid Sigtuna – det välbevarade hemmet för en mäktig vikingatida familj och senare en av medeltidens rikaste män.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Tobias Svanelid till Norvik på Södertörn där arkeologerna nu undersöker en 4 500 år gammal stenåldersboplats. Här levde en gång medlemmar ur den gropkeramiska kulturen, en grupp jägare och samlare som rörde sig längs Sveriges östkust i jakt på sin favoritföda – sälkött. Men hur kom det sig att det i Skandinavien vid den här tiden kunde finnas två så vitt skilda kulturer – den jordbrukande och den säljagande?

Dessutom uppmärksammas vad som egentligen hände under invasionen av Tjeckoslovakien för 50 år sedan. Det var på morgonen den 21 augusti 1968 som världen vaknade upp till nyheterna om Sovjetunionens invasion i Prag, och historieprofessorn Kristian Gerner berättar om sina egna minnen från händelsen.

Och så är Dick Harrison tillbaka för att reda ut vad som egentligen hände med de supermäktiga Habsburgarna – stämmer det att deras många kusingiftermål till slut fördärvade familjens DNA?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid tipsa tillsammans med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om de bästa böckerna att ta med till hängmattan i sommar. Något för alla utlovas – såsom stormande 1700-talskärlek, seglivade småfolk och kvinnliga bågskyttar under korstågen.

Dessutom tipsas om två historiska brädspel, där spelarna i det ena förflyttas till medeltidens Orléans, i det andra ska överleva på Robinson Kruses öde ö, bland annat genom att tillaga tigerstek!

De böcker som nämns i programmet är:

Völvor, krigare och vanligt folk av Kent Andersson

Kvinnliga krigare av Stefan Högberg

De små folkens historia av Ingmar Karlsson

Jugoslaviens undergång av Sanimir Resic

Venedig: En vägvisare i tid och rum av Carin Norberg och Carl Tham

Samlare, jägare och andra fågelskådare av Susanne Nylund Skog

Ebba Hochschild: Att leva efter döden av Caroline Ranby

68 av Henrik Berggren

Förnuft eller känsla av Brita Planck

Finanskrascher av Lars Magnusson

Spelen som testas är:

Orléans av Reiner Stockhausen

Robinson Crusoe - Adventures on the Cursed Island av Ignazy Trzewiczek

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Det är som att jobba som Indiana Jones, berättar Alfred Sjelvgren som är en av arkeologerna som gräver på platsen.

I Hala Sultan Tekke vid Larnaca på Cypern har svenska arkeologer under ledning av Peter Fischer grävt sedan 2010. Det de hittat är en av bronsålderns största och rikaste städer, där brons och purpurfärgade textilier en gång exporterades runt Medelhavet och ända upp till Sverige för drygt 3000 år sedan. Men den rika handelsstadens öde blev våldsamt. I likhet med så många andra Medelhavsstäder gick Hala Sultan Tekke under i en våldsam händelse som beskrivits som bronsålderns kollaps och kanske kan fynden från utgrävningen ge svar på vad som hände.

- Jag tror att det är en kombination av bidragande orsaker som orsakade kollapsen, menar Peter Fischer, arkeologiprofessor vid Göteborgs universitet. Klimatförändringar, revolutioner och folkvandringar gjorde att många av bronsålderns högkulturer, inklusive den på Cypern, gick under.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad skiljer en galler ifrån en kelt? Vilken revolution pågår i Les Misérables och hur odlades bin på medeltiden? Det har blivit dags för årets lyssnarfrågefest i Vetenskapsradion Historia där historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet tar sats för att svara på så många av lyssnarnas frågor som han mäktar med.

Hör honom reda ut frågor om människoätande muränor, om Lillbritannien och om hovnarrarnas viktiga funktion.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi lever i en postdemokrati, menar konsthistorikern Jeff Werner, som guidar runt på Swedenborgsgatan i Stockholm – en perfekt symbol för en ny demokratisk plats där det handlar mer om valet av lattesort än om politiskt parti.

Vetenskapsradion Historia tecknar postdemokratins moderna historia men går också tillbaka till tiden då allt började, med kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige för hundra år sedan. Karin Kvist Geverts på Kungliga Biblioteket berättar om forskningen som tar tempen på den svenska demokratins födslovåndor.

Dessutom en lyssnarfråga som anknyter till ämnet och vill ha svaret på när vi egentligen borde fira hundraårsminnet av den allmänna och lika rösträtten.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 17 maj 1829 kallades militär in i norska huvudstaden för att skingra de folkmassor som jublade för konstitutionen. Den svenske ståthållaren Baltzar von Platen har fått bära hundhuvudet för det så kallade Torgslaget, dagen då Sverige bestämde att Norge inte fick fira sin nationaldag. Vetenskapsradion Historia reder ut vad som egentligen hände och vems skulden var tillsammans med historikern Torbjörn Nilsson, aktuell med en bok om händelsen.

Dessutom om flyktingfrågan för 500 år sedan. I svallvågorna av reformationen drevs hundratusentals människor på flykt – hugenotter från Frankrike, judar och morer från Spanien och katoliker från Tjeckien. Men vad händer med historien om man betraktar reformationen utifrån flyktingarnas perspektiv?

Dessutom om alla de flyktingar som ville undkomma Trettioåriga krigets fasor. Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hände med det stora religionskrigets verkliga offer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Gamla Uppsala finns sju underverk, enligt författaren Kristina Ekero Eriksson som nu tecknar platsens historia i en ny bok. Vetenskapsradion Historia följer henne bland kungshögar, stolprader och gästabudshallar men också till de nya fynden av den märkliga byn vid högarnas fot och dess närmast religiösa besatthet av hästar.

Dessutom om barbarfolkens historieskrivning – en berättelse som 1800-talets romantiker förvandlade till mytologiskt stoff för nationalister och nazister, men som enligt historikern Shami Ghosh tecknar en helt annan bild av hur germanerna förhöll sig till sin egen historia.

Dick Harrison reden också ut hur långt tillbaka i historien vi skulle kunna resa och fortfarande förstå vad en person i Sverige sa.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion Historia var med när historieälskande singlar sammanstrålade på Livrustkammaren. En succé enligt museet och där ett och annat par redan hittat varandra bland riddarrustningar och ringbrynjor.

Dessutom om den märkliga fönsterkastningen som inledde 30-åriga kriget. Dick Harrison berättar om Defenestreringen i Prag för exakt 400 år sedan som drog igång världens första storkrig.

Och så undersöker vi hur Riksarkivet egentligen låter. Myndigheten, som också fyllt 400 år, har fått ett egenkomponerat verk baserat på ljud inspelade bland samlingarna.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vintern 1969 gick nära 5000 gruvarbetare ut i vild strejk i Kiruna och Malmberget. Snart samlades också författare, dokumentärfilmare och vissångare som sympatiserade med arbetarnas sak och berättelsen om den stora gruvstrejken har länge kommit att prägla historien om det moderna Sverige. Historikern Robert Nilsson Muhammadi har undersökt hur minnena och berättelserna idag skapar mening för de som var med.

Dessutom om mordet på Axel von Fersen 1810 – ett av Sveriges mest omdebatterade politiska mord, där nya historiska ögonvittnesskildringar nu kan sprida nytt ljus på händelsen.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Ronneby blodbad.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter scoutrörelsens svenska historia tillsammans med historikern Björn Lundberg. Bland granar, skärgårdklippor och sädesfält finns spåren efter scouternas tidiga år i Sverige, då ungdomen skulle fostras att bli dugliga medborgare med hjälp av lägereldssånger och knopkunskap.

Dessutom om Konciliet i Konstanz som avslutades för exakt 600 år sedan och då äntligen fick ordning och reda på det krisande katolska Europa. Från att ha haft tre konkurrerande påvar löste konciliet katolicismens värsta kris och väckte tanken på en parlamentarisk demokrati.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På bara ett halvsekel gick Japan från att vara ett av världens mest slutna länder till att bli en respekterad stormakt med koloniala ambitioner. Ny forskning av historikern John Hennessey visar att det japanska undret inte bara berodde på efterapning och kopierande av västmakter, utan att Japan tidigt blev en medspelare på samma planhalva som Europa och USA.

Ett av verktygen för den japanska kolonialismen var tidens stora världsutställningar – platser där erövrade folk skulle visas upp, men också den japanska konsten och kulturen. Hur detta inspirerade Europa, och inte minst konstnärerna i värmländska Rackstadgruppen visas nu på Thielska galleriet i Stockholm.

Dessutom författaren Maja Hagermans kommentar till den pågående utredningen av rasbiologiska undersökningar av tornedalingar, samt veckans lyssnarfråga om Gustav V:s historiska eftermäle.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har kallats för Nordens Pompeji och är ett blodigt ögonblick fruset i tiden. Massakern i Sandby borg för 1 500 år sedan har fascinerat en hel värld och nu börjar arkeologerna bättre förstå vad som hände och varför ett helt samhälle på Öland utplånades. Hör arkeologen Helena Victor och osteologen Clara Alfsdotter berätta om de senaste fynden ifrån utgrävningarna.

Dessutom om brunnsmusiken som underhöll förra sekelskiftets hälsofreaks när de besökte brunnarna vid till exempel Ramlösa och Medevi. Musikvetaren Ann-Marie Nilsson har undersökt brunnsmusikens välklingande funktion.

Och så bevarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om myntningen på medeltiden.

Programledare är Tobias Svanelid.

Musiken du hör i inslaget om brunnsmusikens historia är:

Under skuggande kastanjer med Oktetten Kronan. Swedish Society SLT 33284 (uvertyren, polkan)
och
Vid denna källa med Oktetten Ehnstedts Eftr. Caprice CAP 21529 (valsen, marschen).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Sinnesslöa”, ”tjockisar” och ”dvärgar” var en gång högsta söndagsnöje i Sverige som den välbärgade överklassen samlades för att titta på och skratta åt. Läkaren Stephan Rössner har undersökt hur vi skämtat om människors utseenden och påstådda tillkortakommanden genom historien och hittar en röd tråd från då till nu – inte minst när det gäller synen på överviktiga människor.

Dessutom tipsar Urban Björstadius om läsning i påsktider – folklivsforskaren Bengt af Klintberg gräver i påskharens historia och Lars Åke Augustsson uppmärksammar Martin Luther King, 50 år efter hans våldsamma död.

I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut när och hur svensktalande människor dök upp i Finland för första gången.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien – från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen.

– Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison.

Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang.

Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia.

Programledare är Tobias Svanelid.

Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34

(2-3 portioner)

En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten.

”Ös upp av det röda åt mig, det röda där”, bad han Jakob, ”jag är alldeles

utsvulten.” Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska].

Men Jakob svarade: ”Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte.” Då sade

Esau: ”Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten?” – ”Ge

mig först din ed”, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt

till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och

drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.

3 dl sköljda, röda linser

1 skivad gul lök

1 hackad tomat

1 pressad vitlöksklyfta

8 dl hönsbuljong

1 tsk mald kummin

Salt, peppar, citron

1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan.

Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min.

Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek

den finhackade löken mjuk och strö över soppan.

Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag

för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt.

Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var året när kårhuset ockuperades, när Palme demonstrerade för Nordvietnam och Paris stod i lågor. Men det var också året när svenskarna såg på High Chaparall och lyssnade på schlager. 1968 har gått till historien som ett revolutionärt år, men inga av revolutionsförsöken lyckades. I den aktuella boken 68 undersöker historikern Henrik Berggren vad som egentligen hände 1968 och hur man kan förstå årets alla spretiga händelser.

Dessutom granskar vi bioaktuella Grottmannen Dug som i animerad form skildrar mötet mellan stenålderns och bronsålderns människor. Möten som faktiskt ägde rum på riktigt, betonar arkeologiprofessorn Mats Burström.

Dick Harrison reder ut vilka beguinerna egentligen var och hur det kommer sig att deras sekulära klosterväsende inte överlevde medeltiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tusentals svenskar stred i första världskriget trots att Sverige inte var en krigförande nation. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter några av dem tillsammans med författaren Nils Fabiansson.

– Det här är historier och livsöden som de flesta av oss har glömt bort, menar han.

På Norra begravningsplatsen i Solna finns minnena från flera av de svenskar som engagerade sig i kriget, och som med sina livsöden illustrerar hur kriget en gång splittrade det svenska samhället.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kom sig att inte alla människor blev bitna av pestloppor. Kan det bero på att de hade ”surt blod”?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Såväl författare som vetenskapsmän har i mer än hundra år aktivt försökt förstå sig på varför vissa människor begår kriminella handlingar. I Vetenskapsradion Historia träffar vi två forskare som undersökt det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets frontfigurer inom kriminologi och brottsskildringar för att ta reda på hur de påverkat vår egen syn på brottslingen.

Dessutom om Carl Larssons Midvinterblot som nu åter hänger på sin plats på Nationalmuseet efter en restaurering. Men konstverket var länge omdiskuterat och dess plats i museets trapphall långt ifrån självklar.

I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut om vi bör säga före och efter Kristus när vi talar om årtal eller om det är dags för en mer sekulariserad tideräkning.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 75 år sedan smög en grupp norska specialsoldater upp och ner för stupbranta fjällsidor i norska Vemork. Målet var tungvattenfabriken på platsen, som man misstänkte hade en central roll i Hitlers planer på att framställa en tysk atombomb.

Tobias Svanelid reser till den ikoniska platsen för att höra historien om det som kallats för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion, men undersöker också de betydligt blodigare händelserna som skulle följa den världsberömda Operation Gunnerside. Dessutom kryper vi ner i de nyss utgrävda tungvattenkällaren på Vemork som arkeologerna nu återfunnit.

Dick Harrison berättar om Jehu, mannen med ordspråket, som visar sig vara en av våra bäst historiskt belagda personer ifrån Gamla Testamentets persongalleri.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Åland i februari 1918 när Sverige skickade krigsfartyg och beväpnade soldater i hopp om att åter göra öarna svenska.

Den så kallade Ålandsfrågan skulle prägla relationen mellan Sverige och Finland under flera år, och även om lösningen av krisen räknas som ett skolexempel på lyckad diplomati fick den en gång svenska pacifister att hoppas på anfallskrig.

Dessutom om barlasten och hur hundratals miljoner ton sten kan berätta en historia om mänskliga resor och handel. En historia som arkeologerna först nu har fått upp ögonen för.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1600-talets häxprocesser avslöjar hur dåtidens människor tänkte och resonerade och erbjuder ett ovanligt titthål in i en förtrollad värld. Det menar historieprofessorn Göran Malmstedt som undersökt 1600-talets bohuslänska häxprocesser.

Dessutom om att arkeologiska platsen Uppåkra nu uppvaktat riksdagsmän i hopp om att hamna i rampljuset.

– Med tanke på att platsen är helt unik med sin långa kontinuitet är det synd att så få känner till den, menar Michael Sandin på Stiftelsen Uppåkra som nu tar krafttag för att föra fram platsens historiska och pedagogiska potential.

Veckans lyssnarfråga handlar om tiondet, den gamla kyrkoskatten som la grunden för vår svenska kommunalskatt av idag.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 200 år sedan uppsteg Karl XIV Johan på Sveriges tron som den förste av ätten Bernadotte. Tobias Svanelid undersöker tillsammans med historikern Per Sandin vilka strategier kungen använde sig av för att lägga grunden för sin rekordlånga kungaätt.

Dessutom om bioaktuella The Death of Stalin som rysslandskännaren Kristian Gerner tycker är en träffsäker skildring av de mörka och tragikomiska maktstriderna i ett Sovjetiskt 50-tal.

Och så presenteras en rekordgammal svensk bulle som nu utmanar förra årets mest enastående arkeologiska upptäckter.

Lyssnarfrågan med Dick Harrison handlar om varför de rekordmånga krigen mellan Sverige och Danmark till slut tog slut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 100 år sedan bröt det finska inbördeskriget ut – ett krig som kom att bli ofattbart blodigt och som präglades av terror från båda sidorna. Tobias Svanelid diskuterar inbördeskrigets historia med historikern Tobias Berglund, och undersöker hur det kom sig att det blev så blodigt, samt varför Finland ännu idag tampas med minnet av inbördeskriget.

Dessutom besöker vi fånglägret Dragsvik i Ekenäs i sydvästra Finland, ett läger där mer än 3000 krigsfångar dog under sommaren 1918 i vad historikern Sture Lindholm vill beskriva som ett helvete. Med svältkost och grasserande sjukdomar dog omkring 30 människor om dagen i Dragsvik. Offer som hedras på platsen, men knappast av alla finländare.

Vi granskar också bioaktuella och Oscarsnominerade Darkest Hour tillsammans med Armémuseets Thomas Roth.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klosterjordar och jaktparker formade området norr om Stockholm till en helt unik plats och lade grunden för våra dagars Nationalstadspark. Tobias Svanelid beger sig ut i parken för att söka efter spåren av medeltidens omvälvande decennier på 1200-talet då vikingarnas Stockholm förvandlades till klostrens.

– Det är intressant att det är händelser på 1200-talet och 1600-talet som gör att vi kan stå här idag och att det inte är fullständigt igenbyggt, menar kulturgeografen Clas Tollin som undersökt områdets historia i en aktuell bok.

Dessutom berättas historien om när parken fick ge plats åt Vetenskapsstaden för 100 år sedan.

Och veckans lyssnarfråga handlar om vilka trender som styrt historikernas förklaringar när man sökt svaret på varför Västrom föll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under två sekel var Ulleråker en av landets största sjukhus för mentalsjuka patienter. Här var bland annat Gustaf Fröding och Gunnar Ekelöf inskrivna men också tusentals andra svenskar, varav många levde större delen av sina liv på Ulleråker, och också kom att begravas på områdets egen begravningsplats. Men vad händer med platsens historia när Uppsala kommun nu planerar ett nytt bostadsområde på Ulleråker?

Tobias Svanelid reser till Ulleråker för att tillsammans med forskarna Cecilia Rodehn och Hedvig Mårdh diskutera platsens svåra kulturarv och hur man kan tänka kring bevarandet av ett historiskt minne som många velat glömma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Småländska Eksjö är en av landets bäst bevarade trästäder, men liksom all gammal träbebyggelse hotas den av rivningar och bränder. Vetenskapsradion Historia besöker Eksjö för att diskutera hur staden nu arbetar för att skydda sig mot framtida hot, och hur det nystartade initiativet Den nordiska trästaden nu vill arbeta för att lyfta fram trästädernas kulturarv.

– Kanske har vi tagit det här kulturarvet för givet, menar Britt-Inger Andersson på Riksantikvarieämbetet.

Och ny forskning visar också att vi människor tycks få positiva effekter på vår hälsa när vi bor i just trähus.

Dessutom svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om vad vikingarna egentligen trodde på för gudar.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Resterna av en av Sveriges äldsta kyrkor och lämningarna av kristna vikingar berättar historien om människorna i Varnhem som i slutet av 900-talet valde en ny spännande väg som skulle omforma landet i grunden.

– Men det mest spännande fyndet är nog ändå resterna av de specifika individer som vi hittat, berättar Maria Vretemark som lett utgrävningarna vid Varnhem. Här ligger till exempel Kata själv begravd, kvinnan som sannolikt styrde på gården under 1000-talet.

Dessutom går Tobias Svanelid och Urban Björstadius igenom förra årets mest banbrytande arkeologiska upptäckter, där nyupptäckte hieroglyfer, guldföremål och fruktkakor är värda ett omnämnande.

Och så svarar Dick Harrison på årets första lyssnarfråga, som handlar om de blodiga Käpplingemorden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion Historia blev i år 20 minuter längre och har i och med det kunnat rapportera om betydligt mer historia än tidigare. Hör kortversioner av våra bästa reportage, minns årets största jubileum, mest hyllade författare och mest omdebatterade forskning i årets krönika, signerad Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om årets bästa historiska böcker och spel. Tobias Svanelid har samlat Urban Björstadius och Kristina Ekero Eriksson för att vaska fram guldkornen i årets massiva historiska bokproduktion och spelpanelen biter på naglarna i spelet Whitehall Mystery där tre detektiver är på jakt efter Jack the Ripper.

Böckerna och spelen som nämns är:

Lucia av Håkan Strömberg

Vi ses på Freden! av Gösta Arvidsson och Lars Melander

I världsutställningarnas tid av Anders Houltz (red)

Svenskarna och deras kyrkor av Hanna Enefalk

Kyrkornas hemligheter - Stockholm

Stockholm då och nu av Johan Lindberg

På stadens skuggsida av Peter K Andersson

Lasse Maja av Lars Ericson Wolke

Carl Johan Cronstedt av Linnea Rollenhagen Tilly

Jaktens historia i Sverige

Antiken - från faraonernas Egypten till romarrikets fall

1918 av Per T Ohlsson

Tidsresan av Peter Goes

Sverige och första världskriget - maritima perspektiv

Whitehall Mystery av Gabriele Mari och Gianluca Santopietro

878 Vikings - Invasions of England av Beau Beckett, Dave Kimmel och Jeph Stahl

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått 100 år sedan Finland blev självständigt, och jubileumsåret har uppmärksammats stort såväl i Finland som i Sverige. Men vad ska vi egentligen minnas ifrån den 6 december 1917 och hur självklart var det egentligen att Finland skulle bli ett självständigt rike?

– Det är ju rätt fantastiskt egentligen att landet var så splittrat och bräckligt då, för 100 år sedan, medan dagens Finland ligger i topp på rankningen över världens mest stabila länder, säger historikern Nils Erik Villstrand.

Dessutom om bioaktuella Churchill som skildrar den brittiske premiärministerns tvekan inför D-dagen under andra världskriget, men som svenska historiker tycker innehåller många historiska brister.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har liknats vid ett Shakespeareskt drama med bibliska referenser och är en av de mest mytomspunna händelserna i Sveriges historia. Vetenskapsradion Historia besöker Nyköpingshus för att berätta historien om Nyköpings gästabud i december 1317. Det var då kung Birger bad sina bröder att minnas Håtunaleken och lät spärra in dem i slottets iskalla fängelsehålor tills kylan och svälten gjorde sitt.

– Och det som är mest fascinerande är hur vi än idag, 700 år senare, fortfarande berättar den här historien, menar Gudrun Anselm, antikvarie vid Sörmlands museum.

Dessutom diskuterar Dick Harrison huruvida det fanns en specifik romersk identitet och vad den i så fall bestod i.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De gamla grekernas sexliv har fascinerat oss i alla tider. En tid då det mesta var accepterat, utom att hångla offentligt, berättar Eva-Carin Gerö, författare till aktuella Grekisk Eros.

Följ med henne till Medelhavsmuseets nakna marmorstatyer för att höra historier om det antika Greklands syn på analsex, nekrofili och prostitution.

Dessutom om de danska och svenska slavöarna i Västindien. Det har gått 100 år sedan Danmark sålde sina öar till USA, och med anledning av markeringsåret uppmärksammas nu frågan om Danmarks historiska skuld. Och i kölvattnet av den danska diskussionen får det svenska slaveriet på Saint-Barthélemy allt större uppmärksamhet, menar historikern Fredrik Thomasson.

Dick Harrison diskuterar de historiska myterna kring monstret golem i 1600-talets Prag.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Monster som upplyste mer än de skrämde äldre tiders svenskar, menar forskarna.

Dagens kroppsideal var fjärran 1600-talets. Under den tidigmoderna tiden betraktades exempelvis monster och extraordinära människokroppar med ett nyfiket intresse och med beundran. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Maja Bondestam och sjömonsterforskaren Philippa Hellawell för att diskutera historiska monster.

Dessutom om den svenska kakelugnen som firar 250 år i höst. Mannen bakom uppfinningen, Carl Johan Cronstedt hedras nu med en aktuell bok.

Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vad vi kan lära oss från folkvandringstidens erfarenheter i vår egen tid med stora folkomflyttningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 1942 vände krigslyckan för de allierade i Andra världskriget. Vid El Alameins öknar, tropiska Guadalcanal och de frusna stäpperna vid Stalingrad fick de allierade sina första segrar mot Axelmakterna, vilket fick Winston Churchill att utbrista att man kommit till ”slutet av krigets början”.

– Kriget var inte på något sätt över, men det fanns ändå en ljusglimt hösten 1942, menar Lars Ericson Wolke vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Hör honom och Armémuséets Thomas Roth diskutera hösten 1942 med Tobias Svanelid, och hur det kunde komma sig att världskriget vände just då.

Dessutom svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om de medeltida kungarna i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oktoberrevolutionen 1917 beskrivs idag oftare som en statskupp, men kom att få avgörande konsekvenser för världens historia.

– Dagens Ryssland har problem med den här historien, eftersom revolutionärerna såg det som att de startade inte en rysk revolution, utan en världsrevolution, menar Kristian Gerner.

Han berättar historien från Lenins återkomst till Finlandsstationen, via pansarkryssaren Aurora som sköt skotten som markerade startpunkten på revolutionen, till Vinterpalatset, där dem provisoriska regeringen avsattes. Hör dessutom om hur man behandlar Oktoberrevolutionens historia i dagens Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu har arkeologer undersökt mytomspunna Blå Jungfrun i Kalmar sund i syfte att ta reda på hur gamla sagorna om öns häxor och mystiska väsen egentligen är. Resultatet visar på ett mångtusenårigt tabu, med rötter i stenåldern.

– Kanske var det jägarstenålderns ceremonier på ön för 9 000 år sedan som började betraktas med misstänksamhet senare i historien, menar Ludvig Papmehl-Dufay vid Kalmar läns museum.

Dessutom uppmärksammas den svenska historiens alla sårade soldater, tiotusentals människor från stormaktens många krig vars historia sällan berättats. Historikern Erik Petersson är aktuell med boken Sårade soldater som undersöker hur staten tog de första stegen för att ta hand om denna utsatta grupp.

Och så gräver vi vidare i de omdebatterade sidenbanden från Birka, där arkeologen Annika Larsson tyckts sig kunna läsa Allah och Ali i kufisk arabisk stil. Hör forskarna som kritiserar och försvarar teorierna.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått 50 år sedan Disneys Djungelboken hade premiär och Vetenskapsradion Historia går till botten med sagans dolda berättelser om vargbarn, brittisk kolonialpolitik och vår längtan till vildmarken.

– Det är så bra historier, just eftersom de går tillbaka på gammal mytologi, menar Johan Hakelius som intresserat sig för Rudyard Kipling och hans Djungelbok.

Dessutom besöker vi Stockholms parker och trädgårdar som länge varit okänd mark för historiker och arkeologer. Nu visar ny forskning att trädgårdarna fyllde en central funktion i städerna, både för livsmedelsproduktion och för avkoppling. Men det saknas en förståelse för hur vi idag ska förvalta trädgårdarnas kulturarv, menar trädgårdsarkivarien Maria Flinck.

Dick Harrison är förstås med och reder ut hur det gick till när Karl XII sköts i Norge.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 150 år sedan gjorde Karin Ersdotter succé som Stockholms första professionella skönhetsdrottning. Hon var en av alla de dalkullor som under hundratals år säsongsarbetade i Stockholm och är ett av de livsöden som nu berättas i boken Tillfälliga stockholmare.

– Vi har velat rikta blicken mot alla de människor som vistats i staden under kortare perioder, och velat ta reda på hur de påverkade staden och hur staden påverkade dem, berättar historikern Anna Götlind som är en av bokens redaktörer.

Tobias Svanelid botaniserar bland romernas, de finska flyktingbarnens och utbytesstudenternas Stockholm, och så uppmärksammas dessutom 1600-talets utländska diplomater som i Stockholm mötte en nymornad stormaktsmetropol.

Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vad som är möjligt att återskapa efter IS förödelse av kulturarvet i Syrien och Irak.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu letar arkeologerna efter Lödöses hemligheter, en av Sveriges äldsta och medeltidens största städer. Det här var en gång Sveriges port mot väster, och kanske kan fyndet av lokalproducerad keramik på platsen ge en ny bild av Sveriges historia.

– Gamla Lödöse är ju förhållandevis okänt, och det är konstigt med tanke på alla kända figurer som vistats här, som Birger Jarl, Heliga Birgitta och Magnus Eriksson, säger Christian Mühlenbock på Lödöse Museum.

Dessutom träffar vi arkeologen Katarina Botwid som letar efter bronsålderns hantverkare i mångtusenåriga krukskärvor. För ett tränat öga kan keramiken till exempel avslöja hur duktiga forntidens krukmakare varit, och gamla fingeravtryck i leran berättar om barnarbete i bronsålderns Norrköping.

Och så reder historikern Dick Harrison ut frågan om hur medeltidens rättsskipning egentligen gick till.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vikingadräkter med orientaliska mönster och korancitat avslöjar nu nära och täta kontakter mellan Norden och den muslimska världen. Arkeologen Annika Larsson är aktuell med en kommande utställning om vikingatida mode och kan i sina analyser av vikingatidens dräktfragment visa hur vikingarna klätt sig i persiskt silke och låtit sig inspireras av ett muslimskt begravningsskick.

Dessutom diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid i historien, som inleddes för exakt 1 900 år sedan, i samband med att Romarriket blev som allra störst. Antikvetaren Ragnar Hedlund reder ut varför 100-talet efter Kristus betraktas som en så gyllene era.

Dessutom reder Dick Harrison ut vilka birkarlarna egentligen var.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion Historia undersöker vad vi egentligen gjort på skolgårdarna genom historien.

– Ända sedan 1600-talet har skolgården ansetts vara en central del av skolmiljön, men vad man använt den till har varierat – allt från skolfängelser, exercisplatser, rökrutor eller grönsaksland, berättar Anna Larsson, en av forskarna som är aktuell med en bok om de svenska skolgårdarnas historia.

Dessutom om två danska projekt som undersöker hur historieundervisningen ska bli bättre på att lära ut de nya förmågorna källkritik och historiebruk. I Danmark testas nu hundratals grundskoleelever i att utforma sin egen historieundervisning och till och med utforma sina egna läroböcker – allt för att väcka elevernas nyfikenhet och få in ett experimentellt tänkande i historieämnet. Och kanske kan konspirationsteorier vara vägen in i källkritiken för många elever, menar idéhistorikern Rikke Peters.

Lyssnarfrågan handlar om huruvida Finland verkligen hade blivit självständigt om landet aldrig förlorats av Sverige 1809.

Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Av världens 500 kärnreaktorer har omkring 100 redan pensionerats. Men vad händer med kärnkraftens kulturarv? Tobias Svanelid träffar historikern Anna Storm som leder ett projekt som vill lyfta debatten kring kärnkraftens kulturella framtid.

– Frågan om vad som ska hända med våra uttjänta kraftverk behöver vi diskutera mer, säger hon.

Och så vill arkeologer nu hjälpa ingenjörerna att tänka kring hur man ska förhindra att det radioaktiva avfallet kan drabba framtida generationer. Det kommer att ta 100 000 år innan radioaktiviteten försvinner i det slutförvarade avfallet, men hur kan man kommunicera ett varningsmeddelande som blir begripligt också om så lång tid?

– Det gäller att inte stirra sig blind på oändlighetsperspektivet, utan att förstå att varje tid kommer att ha sin egen förståelse kring kärnavfallet, säger arkeologen Anders Högberg.

Dessutom hör du Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om Roms katakomber.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I bergrummet under Skeppsholmen i Stockholm invigs nu ett nytt leksaksmuseum. Med 40 000 föremål från 1200-talet och framåt vill man visa hur leksaker kan berätta hela mänsklighetens historia.

– Leksaker har alltid speglat sin tid och tidens ideal, berättar Peter Pluntky, som är historisk rådgivare åt museet.

Dessutom dyker Tobias Svanelid ner i havsbadens historia, en berättelse om konflikter mellan modernitet och romantik, mellan sedlighet och hälsohysteri.

– Vid Rigabukten stod för drygt hundra år sedan striden om det könsuppdelade nakenbadandet, som egentligen handlade om en grupps minskade politiska roll, berättar Christina Douglas som studerat baltiska havsbad.

Och så berättar Dick Harrison om vad som hände med de många tusentals soldater som stupade vid Slaget vid Lund 1676.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en historia som tystats ner i generationer – den allierade räden mot Dieppe i augusti 1942. Vetenskapsradion Historia lyfter upp en skamfläck i de allierades krig i Europa, den misslyckade landstigningen vid Dieppe 1942 där 3 000 soldater dog eller tillfångatogs.

– Det har talats om att de allierade lärde sig en dyrköpt läxa vid Dieppe inför invasionen i Normandie, men i verkligheten lärde man sig ingenting, menar historieförfattaren Christer Bergström.

Dessutom om det nystartade initiativet Historiker utan gränser – en organisation där historiker ska hjälpa till att lösa konflikter och kriser där historia missbrukas i politiska syften. Nu samlar organisationen historiker ifrån Ukraina och Ryssland för att försöka lösa krisen på Krim.

Dick Harrison svarar också på en lyssnarfråga om huruvida våra nordiska trälar grundade egna slavsamhällen.

Programledare och redaktör är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kata Dalström var sin tids megakändis och en karismatisk politiker som rörde upp känslorna varhelst hon kom för att hålla sina brandtal. I en aktuell biografi beskriver historikern Gunnela Björk borgarfrun, socialisten och folkbildaren Kata.

– Det var många som upprördes över hennes vägval och betraktade hennes karriär ungefär som vi skulle se på en medelålders kvinna som gick med i IS idag, säger hon.

Dessutom tar Vetenskapsradion Historia tempen på den nyligen avslutade historiekonferensen i Ålborg, där 500 historiker träffades för att bland annat dryfta nya synsätt på årets stora jubilar, Martin Luther.

Och så träffar vi pristagaren av det nyinstiftade litteraturpriset för bästa nordiska historiebok.

Dessutom är lyssnarfrågegurun Dick Harrison tillbaka för att besvara en fråga om hur länge vi egentligen köpt souvenirer på våra resor.

Programledare och redaktör är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker.

Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga.

Årets böcker och spel:

• När allt gick under av Marcus Tullius Cicero
• Krigarna från Valsgärde av Kent Andersson
• Tempel och kultuhus i det forna Skandinavien av Anders Kaliff och Julia Mattes
• Vad hände med barnen? av Eva F Dahlgren
• Halshuggning och andra svenska straff av Lars-Erik Holländer
• Världens upptäckare av Huw Lewis-Jones och Kari Herbert
• Se på mig av Beata Arnborg
• Kvinna i avantgardet Sigrid Hjertén Liv och verk av Gören Cavalli-Björkman
• En annan historia av Lina Thomsgård (red)
• Fåglar i staden av Roger Gyllin och Ingvar Svanberg
• Historiska hundar av Mats Carlbom
• Escape from Colditz utgiven av Osprey Games
• The Fog of War utgiven av Stronghold Games

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan programmets nystart i januari har historieprofessor Dick Harrison varje vecka svarat på lyssnarnas inskickade frågor och redaktionen har överösts av funderingar och klurigheter om allt från Per Albin Hanssons ärlighet till kvänernas historia. Nu inleder Tobias Svanelid en ny tradition, där ett helt program sätts av för att ge plats åt lyssnarnas egna frågor.

– Jag har nått som kallas klisterminne, berättar Dick Harrison, vilket gör det lätt för mig att komma igång namn och årtal, men jag är värdelös på att känna till djur och växter i skogen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu ligger medeltidsentusiasterna i slutspurten inför årets medeltidsommar. Med femtiotalet evenemang är medeltidsintresset större än någonsin och Tobias Svanelid undersöker varför, och hur man bäst förbereder sig för en lyckad sommar i medeltiden.

– Det blir inte lika mycket på riktigt om man har de där plastsandalerna på sig, utan att man har det lite mer på riktigt, säger Klara Rocking vid gycklargruppen TRiX. Då blir det lättare att känna att man är i den där bubblan, att man är i en annan tid.